Sök i Ratio Lex

Angående bidrag *■ till lindrande af förlust, som arrendatorn af förra öfverstebostället Kastellgården n:o 1 med underlydande i Göteborgs och Bohus län lidit till följd af olyckshändelse

14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1904:16, Angående bidrag *■ till lindrande af förlust, som arrendatorn af förra öfverstebostället Kastellgården n:o 1 med underlydande i Göteborgs och Bohus län lidit till följd af olyckshändelse

Dokumentets text

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

N:o 16.

\

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående bidrag

*■ till lindrande af förlust, som arrendatorn af förra

öfverstebostället Kastellgården n:o 1 med underlydande

i Göteborgs och Bohus län lidit till följd af olyckshändelse;

gifven Stockholms slott den 13 november 1903.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

jordbruksärenden för denna dag, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att medgifva,

att, till lindrande af den förlust, arrendatorn af förra öfverstebostället

Kastellgården n:o 1 om 6 mantal med underlydande i Ytterby och Rödbo

socknar i Inlands södra härad af Göteborgs och Bohus län A. Carlsten

lidit till följd däraf, att den vid gården uppförda ladugårdsbyggnad natten

mellan den 25 och den 26 december 1902 nedblåst, må honom tillerkännas

ett belopp af 5,000 kronor, att honom tillgodokomma genom

afkortning å arrendet för egendomen.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

Theodor Odelberg.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

27

Utdrag af protokollet öfver jordbruksfonden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13

november 1903.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,

Statsråden: ODELBERG,

Husberg,

Pal ander,

Westring,

Ramstedt,

Berger,

Meyer,

yon Friesen och

Virgin.

29:o.

Departementschefen, statsrådet Odelberg anförde vidare:

Arrendatorn af förra öfverstebostället Kastellgården n:o 1 om 6

mantal med underlydande i Ytterby och Rödbo socknar i Inlands södra

härad af Göteborgs och Bohus län Å. Carlsten har uti en till Eders

Kungl. Maj:t ställd skrift i underdånighet anhållit om ersättning för den

förlust, som tillskyndats honom därigenom, att natten mellan den 25

och den 26 december 1902 en orkanlik storm kullkastat ladugårdsbyggnaden

vid gården, därvid af den i ladugården varande nötkreatursbesättningen

om 121 djur åtskilliga djur dödats och flertalet af de öfriga lidit

svår skada.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 16.

Rörande förloppet af olyckshändelsen och den däraf förorsakade

skadan har sökanden åberopat följande vid den underdåniga skrifvelsen

fogade handlingar:

a) afskrift af en utaf vederbörande kronofogde till Eders Kungl.

Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs och Bohus län afgifven rapport

af den 29 december 1902, så lydande:

»Sedan jag erhållit kännedom om att natten till den 26 december

1902 ladugården å förra öfverstebostället Kastellgården i Ytterby socken

af Inlands södra härad blåst omkull, har jag den 27 och 28 december

1902 inställt mig å platsen och får om olyckshändelsen ingifva denna

rapport:

Den 25 december 1902 på aftonen blåste stark nordvästlig vind,

hvilken vid 12-tiden på natten öfvergick till full orkan. Alla hade

gått till hvila, då något efter klockan 12 ett starkt brak förmärktes

och arrendatorn A. Carlsten jämte gårdens folk begåfvo sig ut. De

funno då att af ladugården längan n:o 1 blåst omkull och begraft

samtliga däri varande nötkreatur, 121 till antalet. På norra ändan

kvarstod dock en mindre lada, fylld med hö.

Man antager att vid olyckstillfället så tillgått att taket lyft sig

vid nedre ändan af västra sidan, då takresningen gifvit efter och byggningen

fallit åt öster.

I följd af mörkret och den orkanlika stormen, som släckte alla

lyktor, var omöjligt att under natten vidtaga någon som helst åtgärd

till djurens räddning. För öfrigt var man öfverens om, att näppeligen

något djur kunde vara vid lif.

Röjningsarbetet började i dagningen och först vid 12-tiden på

middagen hade man lyckats arbeta sig fram till djuren, därvid befanns

att några voro vid lif fastän samtliga lågo tysta och till utseendet alldeles

liflösa.

Först långt efter det mörkret inträdt på kvällen hade man lyckats

arbeta fram de sista djuren. Arbetet, vid hvilket biträdde något hundra

personer, bedrefs med all möjlig skyndsamhet, men försvårades betydligt

af att hela byggnaden med å foderskullen liggande, icke obetydligt hö

och halm rasat öfver djuren.

Resultatet af räddningsarbetet, sådant det nu föreligger, är att

10 kor framdragits döda och 13 kor och 1 tjur i följd af erhållna skador

måste omedelbart nedslaktas. Ytterligare trenne kor måste inom någon

dag slaktas. Af öfriga 94 kreatur äro endast 4 oskadade, hvaremot de

öfriga, 90 stycken, erhållit större eller mindre blessyrer.

Af den raserade ladugården återstå endast spillror af ett obetydligt

värde.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

Byggnaden var brandförsäkrad i länsbolaget för 8,000 kronor.

Vid närmare besiktning af spillrorna framgick att al stockarna i

takresningen samtliga voro mer eller mindre uppruttna.

Om byggnaden yttrades redan i laga synen den 21, 22 och 23

juli 1890: »Tillträdaren anmärker att ett par timmerstockar i fähuset

''äro af röta angripna, men då denna röta är obetydlig och blott i yttre

delen, så erfordras ej någon reparation.»

I ekonomiska besiktningen den 27 och 28 april 1900 finnes om

byggnaden i fråga antecknadt: »Timret i byggnaden, som är trång,

otidsenlig och osund för djuren, är delvis mycket maskstunget.»

På arrendatorns begäran om ny ladugård hölls syn, som afslutades

den 9 juli 1901, hvarvid synemännen iakttogo att »längan n:o 1 af

ladugården eller kohuset å hufvudgården befinnes vid besiktning vara

gammal, trång, oändamålsenlig och osund för djuren. Byggnaden,

hvars virke är mer eller mindre angripet af röta och maskstunget,

anses ej lämpligen kunna vid reparation upphjälpas, hvadan den utdömes.

»

Då emellertid domänstyrelsen icke godkände synemännens kostnadsförslag

utan nedsatte ersättningen för nybyggnaden med, enligt uppgift,

omkring 15 procent, förklarade arrendatorn sig icke kunna bygga

på dessa villkor, utan fick förslaget härom förfalla.

Kreaturen äro nu förvarade i svinhuset, redskapshuset och så kallade

maskinlogen. Lämpligast synes att provisoriskt inrätta redskapshuset

till ladugård, hvilket ock arrendatorn förklarade som sin afsikt. Alla

redskap äro utflyttade, utsatta för vind och väder.

Kreaturen voro oförsäkrade.

Den stora förlust, som ägaren tillskyndats genom olyckshändelsen,

är naturligtvis svår att ens tillnärmelsevis uppgifva. Jag har dock

trott mig böra göra en ungefärlig beräkning i detta hänseende.

Den direkta förlusten har jag uppskattat på följande sätt:

De 26 kor, som dödats eller måst nedslaktas, torde icke kunna

beräknas till lägre pris än 250 kronor per stycket 6,500: —

Den slaktade tjuren af ayshireras, med värdebok
staf

A ........................................................................ 600:— 7,100: —

hvarifrån dock bör afgå försäljningspriset för hudar och kött 675: —

kronor 6,425: —.

Hö och halm, utsatta för vind och väder och redan af

regnet genomblött ...................................................................... 850: —

Förstörd redskap.................................................................................... 150: —

kronor 7,425: —.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

Den indirekta förlusten — gifvetvis betydligt större än den direkta

— är omöjlig att bestämma, då ju många faktorer inverka på detta

bedömande och därvid först och främst naturligtvis den tid, som kan

förflyta tills ny ladugård blifver uppförd.

Härvid bör äfven anmärkas att samtliga korna i denna ladugård

voro högmjölkande eller i långt framskriden kalfställning, enär alla icke

mjölkande kor — mellan 40 å 50 stycken — funnos å utgården Storängen.

Vidare har mjölkproduktionen blifvit betydligt mindre såväl genom

de skador, djuren ådragit sig, som ock därigenom att de från den

varma ladugården nu midt i vintern måst insättas i kalla uthus.

Mjöl k af kastningen, som sista månaden utgjorde i medeltal 625

liter per dag samt var i betydlig tillväxt, uppgifves nu hafva nedgått

till 210 liter.

Skötseln och utfodringen af djuren ställer sig också mycket dyrbarare,

då de nu stå här och hvar på sina provisoriska platser, samt

vatten och foder måste köras och bäras till dem.

Egendomen har egen mjölkförsäljning i Göteborg, som drager

samma utgifter som förut, men naturligtvis icke kan bära sig med den

ringa mjölkafkastningen, som nu måste bli en följd tills ny ladugård

blir uppförd.

Som synes är förlusten betydlig.»

b) ett den 22 januari 1903 dagtecknadt intyg af distriktsveterinären

C. E. Larsson, så lydande:

»På begäran af landtbrukaren Alfred Carlsten å Kastellgården

att lämna en redogörelse öfver det skick, hvari dennes djur befunno

sig före olycksnatten den 26 sistlidne december, då till följd af ladugårdsbyggnadens

sammanstörtande 25 kor, 1 kviga och 1 tjur dels dödats

af nedfallna stockar, dels erhållit så svåra skador att de måste dödas,

får jag anföra som följer.

Under de år undertecknad varit stationerad i Kungälf i egenskap

af veterinär för omkringliggande landsbygd, har husdjurens å Kastellgården

sjukvård af mig handhafts. Anmärkas bör att i ladugården

farsotartad kastning grasserat, hvilken epidemi först under det flydda

året kan anses hafva helt och hållet upphört. Djurägaren skulle således

nu kunnat beräkna att få full afkastning af sina djur. Mot tuberkulos

har med framgång pågått en kamp i form af utgallring med det lyckliga

resultat att af de döda eller dödade ofvan omnämnda djuren

tuberkulos och detta i endast ringa grad påträffades hos blott en ko.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

Alla öfriga voro enligt sektionen fullkomligt friska och fria från sjukdomssymtom

med undantag af de förändringar, som blifvit en följd af

ladugårdens sammanstörtande öfver dem. Samtliga dessa djur voro vid

ett mycket godt hull. Korna voro af blandad ras, i allmänhet af stor

och kraftig typ. Dess slaktvärde ansågs kunna under normala förhållanden

betinga ett pris af 150 till 175 kronor per djur. De flesta

voro dels mjölkande, dels i framskriden kalfställning. Tjuren var särskilt

värdefull. Af ren ayrshireras var den direkt importerad från

Skottland, reaktionsfri, ett utmärkt afvelsdjur och rask beskällare samt

flera gånger prisbelönt med första priset för sin vackra, rena typ och

framstående afvelsegenskaper.

De skador, hvarför så många djur måste nedslaktas, voro i allmänhet

frakturer af ryggrad, bäcken eller lårben. Omkring i muskulaturen

vid brottstället blefvo intensiva blodutådringar, hvadan, då köttet

efter dessa djur uppvisades i Göteborg i och för försäljning, ej mindre

än 2 lass med kött af vederbörande veterinär bortskärs och oskadliggjordes.

Af de öfverlefvande hade alla förutom 4 erhållit mer eller mindre

svåra skador. Förutom 23 stycken äro nu de återstående i det närmaste

fullt återställda. Femton af dessa äro så svårt skadade att det torde

åtgå ännu en lång tid, innan de blifvit fullt läkta. Somliga af dessa

torde alltid få behålla minnesmärken efter dem vederfaret svårt våld.

Skadorna bestå i brott af lårben, underkäk, horn, höftben och svanskotor,

kontusioner och brand i bog, höft och korsben, hvilket allt

visserligen nu är stadt i läkning men som medför allehanda svårigheter

och obehag för djuren, nedsätter deras hull och produktionsförmåga, på

flera sätt minskande deras värde, hvilket härmed på heder och samvete

intygas.»

c) transsumt af syneinstrument, så lydande:

»Sedan arrendatorn af förra öfverstebostället Kastellgården n:o 1,

om 6 mantal, med Gullö, Rigille och Munkholmarne i Ytterby och

Rödbo socknar af Inlands Södra härad A. Carlsten hos Kungl. Maj:ts

befallningshafvande i Göteborgs och Bohus län anhållit, att som egendomens

ladugård natten till den 26 december 1902 blåst omkull, laga

syn måtte hållas för att få bestämdt, om ny ladugård skulle uppföras

och huru spillrorna af den gamla ladugården skulle användas, så inställde

sig undertecknad, kronofogde i orten, biträdd af nämndemännen E. A.

Carlsson i Ångegärde och Max Olsson i Hvena, den 27 januari 1903 å

Kastellgården för att, jämlikt Kungl. Maj:ts befallningshafvandes skrifvelse

den 13 i samma månad, förrätta ifrågavarande syn — — —

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 16.

Vid förrättningen tillstädeskom — — — — och såsom kronoombnd

t. f. domänintendenten i länet herr kaptenen m. m. C. M.

Åhlund — — — — — — — — — — — —-----—

T. f. kronofogden i Inlands fögderi Arvid Ringius hade med anledning

af att ofvannämnda länga n:o 1 nedblåst gjort undersökning å

platsen samt därom till Kungl. Maj:ts befallningshafvande den 29 sistlidne

december afgifvit rapport; och vitsordades af synemännen och kronoombudet

att den timade olyckshändelsen icke föranledts af någon arrendatorns

försumlighet rörande byggnadens underhåll, hvilket här skulle

antecknas.

På synemännens vägnar:

J. Holmertz.»

d) ett af föreståndaren för Göteborgs och Bohus läns landtbruksskola

vid Stora Yrem John Stenbeck och ordföranden i norra Ålfsborgs

läns nötboskapspremieringsnämnd, godsägaren B. Bengtsson, undertecknadt

intyg, så lydande:

»År 1903 den 22 januari infunno sig undertecknade å kronoegendomen

6 mantal Kastellgården i Ytterby socken af Inlands södra härad,

hvilken egendom på arrende innehafves af Alfred Carlsten, för att på

dennes begäran verkställa beräkning af den skada, som honom tillskyndats

därigenom, att den å egendomen uppförda, staten tillhöriga

ladugård natten emellan den 25 och 26 sistlidne december nedblåst,

därvid en stor del af den i ladugården befintliga kreatursbesättning

antingen omedelbart dödats eller ock erhållit så betydliga skador, att

en del måst nedslaktas.

Sedan Carlsten i afseende å den timade tilldragelsen hänvisat

dels till en af t. f. kronofogden i Inlands fögderi den 29 december

1902 till Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs och Bohus

län afgifven rapport, dels till en af veterinärläkaren Larsson i Kungälf

lämnad redogörelse beträffande det skick, i hvilket de omkomna och

nedslaktade djuren före olyckshändelsen befunno sig, skreds till den

ifrågasatta beräkningen på sätt som följer:

De djur, som vid ladugårdens sammanstörtande dels ihjälslagits,

dels af nedfallna bjälkar blifvit så skadade, att de måst nedslaktas, utgjorde

till antalet 27, däraf 25 kor, 1 kviga och 1 tjur, hvilken senare

importerats från Skottland och under en följd af år tillerkänts som

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

•n

ii

600: —

300

400

100

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

afvelsdjur lista pris. Af korna voro de flesta dels mjölkande, dels i

framskriden kalfställning. *

På grund af tagen kännedom om förhållandena anse vi, att de

dödade 25 kornas och kvigans värden vid olycksfallet böra beräknas uti

ett medeltal af 220 kronor, hvilket utgör tillsammans kronor 5,720: —

samt tjurens värde .............................................................

Förlust å hö och halm, utsatta för några dagars ihållande

regn:

6.000 kg. hö å 5 öre ................................................

20.000 kg. halm ä 2 öre..........................................

Förstörda ladugårdsinventarier .......................................

23 skadade djur, däraf

15 svårt med minskadt värde och nedsatt produktionsförmåga,

upptagas i värdeminskning

till 50 % af djurens till 150 kronor pr styck

anslagna värde.........................................................

8 kor med mindre skador 15 % å 150 kronors

värde ..........................................................................

Beräknad förlust genom en minskad besättning och

förlorad afkastning efter densamma — 20 kor (af

26 dödade) dels mjölkande, dels i framskriden kalfställning

efter 50 kronor pr djur om år .............

Nedsatt inkomst af kvarvarande 60 mjölkande kor

under de 14 närmaste dagarne efter olycksfallet,

under hvilken tid de voro uppställda å logar, skjul

och andra uthus — beräknas efter en minskning

i mjölkmängden af 7 kg. pr djur och dag = 5,880

kg. ä 10 öre ...................................................................

Dito under därpå följande 2 veckor ä 3 kg. = 2,520

kg. ä 10 öre ....................................................................

Dito under en månad, därvid djuren installats uti ett

till kostall apteradt vagnsskjul, där djuren kunnat

erhålla bättre vård, ä 2 kg. pr djur och dag =

3,600 kg. ä 10 öre ........................................................

Kostnad för vagnsskjulets apterande till kostall:

virke och arbetskostnader enligt specifikation ......

Vagnsskjulets blifvande återställande i sitt förutvarande

skick .........................................................

1,125: -

180:

1,000: —

588:

252: —

360: —

640: —

200: —

Bih. till Biksd. Prot. 1904.

Transport kronor 11,465: —

1 Sami. 1 Afd. 3 Höft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 16.

Transport kronor 11,465: —

För redskapens försämring i saknad af skjul efter

förberörda inredning ................................................... „ 50: —

Okadt arbete för djurens skötsel och vård under en

månad, 3 man pr dag ä 1,50 .................................... „ 135: —

Till veterinär och medicin .......................................... „ 70: —

Summa kronor 11,720: —

Från nämnda summa ........................................................ „ 11,720: —

afgår inkomsten af försåldt kött och hudar............ „ 1,350: —

hvadan sålunda den beräknade förlusten uppgår till kronor 10,370: —

Vid beräkning af förluster genom minskad besättning af 26 kor

och minskad inkomst efter 20 st. = kronor 1,000 har hänsyn måst tagas

därtill, att arrendatorn icke äger rätt att afyttra foder från egendomen

och icke heller kan, i brist på nödiga hus, rekrytera besättningen till

sitt förra antal under en längre tid, den vi på goda grunder anslagit

till ett år.

Förlusten i kreatur och foder har beräknats efter i orten gångbara

priser och priset å mjölken med fästa dt afseende å hvad denna

betingar i afsättningsorten, nämligen egendomens försäljningsmagasin

i Göteborg.

Med stöd af hvad sålunda förekommit och efter de noggrannaste

beräkningar få vi på heder och samvete intyga, att den förlust, Carlsten

genom ifrågavarande olyckshändelse lidit, uppgår till minst 10,370

kronor.»

Uti sin ifrågavarande skrifvelse har sökanden, efter åberopande

af förestående handlingar, vidare anfört.

Vid den syn, som i anledning af den timade olyckan den 27

januari 1903 hållits med sakkunnigt biträde och i närvaro af vederbörligt

kronoombud, hade icke blott synemännen utan jämväl kronoombudet

sammanstämmande vitsordat, att olyckan icke i någon mån

vore att tillskrifva något sökandens åtgörande eller någon hans försumlighet

i fråga om byggnadens underhåll. Redan vid den med anledning

af sökandens tillträde af egendomen hållna syn hade sökanden

påpekat, att byggnaden ifråga vore angripen af röta. Sedermera hade

på sökandens begäran syn å huset hållits år 1901, därvid detsamma

blifvit utdömdt och förslag upprättats till nybyggnad. Då sökanden

emellertid redan då hufvudsakligen fullgjort den honom enligt hans

arrendekontrakt åliggande nybyggnadsskyldighet, blef resultatet af synen

endast, att domänstyrelsen medgaf sökanden att, mot afdrag å korn
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o JO.

mande års arrendeafgifter, bygga ladugård m. m. enligt föreslagna och

godkända ritningar. Emellertid både de vid synen beräknade kostnaderna

af domänstyrelsen nedsatts med 15 procent. I betraktande af

byggnadsföretagets omfattning hade sökanden icke vågat åtaga sig

nybyggnaden till det nedsatta priset, då han måst taga tillbörlig hänsyn

ej blott till möjligheten af förlust därigenom, att verkliga kostnaderna

skulle komma att öfverstiga de beräknade, nedsatta kostnaderna,

utan äfven till den gifna förlust, han skolat lida genom att få förränta

de medel, han måst förskottera för byggnadsarbetet. Af det sålunda

anförda ansåge sökanden otvetydigt framgå, att icke någon vare sig

direkt eller indirekt skuld till den timade olyckan kunde läggas honom

till last. Såsom en sak för sig förelåge den förlust, som genom

olyckshändelsen omedelbart drabbat sökanden genom förlust af djur,

nedsättning uti de räddade djurens värde och produktionsförmåga,

skadande af foder och inventarier m. m.; att rörande verkliga storleken

af denna förlust förebringa full bevisning vore synnerligen svårt,

om icke rent af omöjligt, men sökanden hyste den förhoppningen, att

omfattningen af ifrågavarande förlust finge anses tillförlitligen utredd

genom de företedda handlingarna.

Den slutsumma, hvartill intygsgifvarne Stenbeck och Bengtsson uti

sitt intyg kommit, eller 10,370 kronor, syntes förty kunna anses angifva

hvad sökanden minst, direkt och indirekt, förlorat genom ifrågavarande

olycka. Att sökanden, såsom uti ofvan intagna rapport angifvits, icke

haft kreaturen försäkrade, skulle man kanske vilja anse såsom ett åsidosättande

af sökanden utaf nödig försiktighet, men sökanden måste bestrida

befogenheten af en dylik uppfattning. Försäkring af en större

nötkreaturshjord så, att försäkringen omfattade jämväl olycksfall, ansåges

nämligen vara för dyr och i regel således oekonomisk. Antagligen

kunde man icke påvisa någon enda nötkreaturshjord på 100

djur och därutöfver, som vore försäkrad jämväl för olycksfall. Den

förlust, som drabbat sökanden, vore så stor, att sökanden endast med

största svårighet kunde bära densamma, och då förlusten tillkommit

på grund af omständigheter, dem sökanden såsom arrendator icke

kunnat förändra och för hvilka han icke kunde göras ansvarig, funne

sökanden sig föranlåten i underdånighet anhålla, det Eders Kungl. Maj:t

i nåder måtte tillerkänna honom ersättning för ifrågavarande skada med

ofvan angifvet belopp, 10,370 kronor, att åtnjutas genom afdrag å ett

eller flere års arrendeafgift eller på det sätt, Eders Kungl. Maj:t funne

lämpligt.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

Till följd af nådig remiss har domänstyrelsen i ärendet inkommit

med underdånigt utlåtande af den 11 mars 1903 och därvid tillika

öfverlämnat underdåniga yttranden af kronofogden i orten samt af

domänintendenten och Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs

och Bohus län.

Kronofogden har i sitt underdåniga yttrande anfört: sökanden

hade under den tid, han på arrende innehaft förra öfverstebostället

Kastellgården eller sedan den 14 mars 1891, skött sagda egendom på

ett utmärkt sätt. De å fastigheten befintliga hus hade han, jämlikt

föreskrifterna i det om egendomen gällande arrendekontraktet, städse

underhållit. Särskildt ifrågavarande, nu nedblåsta ladugårdslänga hade

arrendatorn sökt vidmakthålla i användbart skick, hvadan den inträffade

olyckshändelsen icke kunde anses hafva tillkommit genom någon arrendatorns

uraktlåtenhet i fråga om byggnadens underhåll. Under sådana

förhållanden syntes det kronofogden vara med billighet och rättvisa

öfverensstämmande, att arrendatorn bereddes ersättning för den stora

förlust, han genom den timade olyckshändelsen fått vidkännas, och då

det belopp, 10,370 kronor, hvartill de utsedde besiktningsmännen värderat

skadan, icke syntes kronofogden för högt tilltaget, hemställde

kronofogden, att ifrågavarande ansökning måtte vinna nådigt bifall.

Jämväl domänintendenten tillstyrker bifall till sökandens framställning

i den mån, Eders Kungl. Maj:t kunde pröfva rättvist och billigt

bestämma; och har domänintendenten till stöd härför anfört, att den

förlust, sökanden lidit, blefve för honom mycket kännbar, då genom

densamma en stor del af frukterna af ett mångårigt sträfsamt och redbart

arbete ginge förlorade, hvarjämte domänintendenten vitsordat, att

sökanden under sin arrendetid väl häfdat egendomens jord och kontraktsenligt

vårdat byggnaderna å hufvudgården och utgårdarna. Vidkommande

den år 1901 uppkomna fråga om ladugårdens nybyggnad

har domänintendenten, i anledning af sökandens därutinnan gjorda

erinran, anfört, att det vid nyssnämnda års syn uppgjorda kostnadsförslag

till nybyggnad visserligen nedsatts med omkring 8,5 procent,

men att denna nedsättning till följd af sjunkande pris å materialier och

arbete samt förenkling af en del detaljer i inredningen enligt domänintendentens

förmenande ej varit öfverdrifven.

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande har i sitt underdåniga yttrande

anfört att, ehuru någon ersättningsskyldighet till större eller mindre

del icke torde kunna anses åligga statsverket, Eders Kungl. Maj:ts

befallningshafvande likväl, med afseende dels därå, att sökanden icke

kunnat utan sällspord uppoffring genom assurans eller andra försiktig
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

hetsmått skydda 6ig emot ifrågavarande, genom en mera ovanlig olyckshändelse

honom tillskyndade förlust, dels ock därå att, efter hvad såväl

domänintendenten i länet som ock kronofogden i orten intygat, sökanden

under arrendetiden väl häfdat egendomens jord och kontraktsenligt

vårdat byggnaderna, hvarigenom egendomen torde kunna anses hafva

fått ökadt värde, samt då billigheten syntes fordra, att en kronans

arrendator, om än genom kontrakt eller allmän lag därtill förbunden,

icke ensam borde få vidkännas följderna af en å den arrenderade egendomens

åbyggnader förorsakad skada, hvartill han icke genom någon

uraktlåtenhet varit vållande, funnit sig kunna underdånigst hemställa

att, därest andra medel icke funnes för ändamålet tillgängliga, Eders

Kungl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition, att ifrågavarande

förlust, emot hvars uppskattning till ett belopp af 10,370 kronor

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i likhet med domänintendenten

och kronofogden ej hade något att erinra, måtte antingen i sin helhet

eller med åtminstone hälften sökanden godtgöras genom afkortning å

den sökandens arrendeafgift, som till betalning näst efter beslutets

meddelande förfölle.

Äfven domänstyrelsen har ansett skäl tala för, att kronan bidroge

till täckande af den förlust, sökanden genom ladugårdens sammanstörtande

förorsakats, samt anför vidare: ladugården hade, enligt hvad

utredningen gåfve vid handen, varit i det skick, att densamma, äfven

med tillbörligt underhåll, icke kunnat motstå det svåra oväder, som i

december 1902 öfvergick trakten. Redan vid den laga syn, som år

1901 hållits å egendomen på grund af arrendatorns framställning om

utförande af vissa nybyggnader, hade ladugården utdömts och förslag

till nybyggnad af densamma uppgjorts. Kostnaderna för ny ladugård

med fodergång samt för lada med körloge hade därvid beräknats i ett

för allt till 42,161 kronor 20 öre, hvarifrån skulle afgå dels värdet af

materialier i hus, som till följd af nybyggnaderna borde borttagas,

eller 1,700 kronor, dels ock, i enlighet med gällande föreskrifter, värdet

af den nytta, sökanden under arrendeperioden tillskyndades af de nya byggnaderna.

Sedan emellertid domänstyrelsen vid pröfning af omförmälda

byggnadsfråga funnit, att de af synemännen beräknade kostnaderna för

de nya byggnaderna kunde, på sätt domänintendenten i afgifvet utlåtande

angifvit, nedsättas med omkring 8 procent, hade styrelsen den 6 december

1901 i enlighet härmed medgifvit att, efter det byggnaderna blifvit

fullbordade, sökanden skulle erhålla afskrifning å den då ännu odisponerade

delen af den till nybyggnad vid egendomen anslagna summan, 131

kronor 30 öre, och därutöfver ersättning med 36,000 kronor, att sökanden

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

tillgodokomma genom afkortning å arrendet. Att domänstyrelsens nedsättning

af kostnadsberäkningen, hvilken för öfrigt gjorts på tillstyrkande

af domänintendenten, haft goda skäl för sig, bestyrktes ytterligare

däraf, att kostnaderna för omförmälda nybyggnader vid förut omnämnda,

den 27 sistlidne januari hållna syneförrättning beräknats, efter afdrag

för värdet af vissa för nybyggnaden disponibla byggnadsmaterialier, till

37,884 kronor 20 öre och att med denna beräkning ersättningen skulle,

om värdet af nyttan jämväl toges i betraktande, nära sammanfalla med

den af styrelsen år 1901 sökanden tillerkända ersättning för ifrågavarande

byggnadsföretag. Ehuru således sökanden, hvilken enligt det

för honom gällande arrendekontraktet icke ägt påfordra något för sig

förmånligare sätt för ersättningens utbekommande än domänstyrelsen

medgifvit, ej af styrelsens beslut om nedsättning i kostnadsberäkningen

skäligen bort finna anledning att afstå från nybyggnad af ladugården,

kunde å andra sidan det icke läggas honom till last, att han icke utfört

byggnaderna, och det så mycket mindre som sökanden, enligt hvad af

handlingarna i ärendet framginge och domänstyrelsen redan i underdånig

skrifvelse den 13 februari 1903 angående nybyggnad vid egendomen

haft tillfälle framhålla, utan anmärkning fullgjort sin kontraktsenliga

underhållsskyldighet, äfven hvad anginge ifrågavarande byggnad.

Med åberopande, att alltså någon anmärkning i nu nämnda hänseende

icke kunde göras och att sökanden jämväl i öfrigt erhållit de

bästa vitsord rörande egendomens skötsel och vård samt att förlusten

gifvetvis måste vara för sökanden så mycket kännbarare, som sökanden

därmed direkt förlorat, utom foder, en icke ringa del af en dyrbar

kreatursbesättning, en förlust, som antagligen komme att under eu

längre tid framåt vålla minskning i egendomens afkastning, har styrelsen,

med hänsyn därjämte till hvad Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i sitt underdåniga utlåtande till stöd för ansökningen anfört, i underdånighet

tillstyrkt, att sökanden genom kronans mellankomst bereddes

någon lindring i sin af olyckshändelsen förorsakade förlust.

Vidkommande beloppet af denna lindring syntes det styrelsen

att, i fall då, såsom nu vore ifrågasatt, eu jordens brukare åsamkad

förlust skulle mellan brukaren och jordens ägare fördelas, den sistnämnde

icke borde under något förhållande belastas med mer än hälften

af förlustens hela belopp. Enligt den i ärendet lämnade utredningen

hade sökandens sammanlagda förlust uppgått till minst 10,370 kronor,

hvaraf mer än hälften direkt förorsakats genom skada å djur och

foder. I anledning häraf ansåge sig styrelsen kunna föreslå, att bidrag

till täckande af sökandens ifrågavarande förlust tinge af allmänna medel

utgå med 5,000 kronor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

Statskontoret har uti afgifvet infordradt underdånigt utlåtande af

den 27 juli 1903 ansett att, dä sökanden, enligt hvad af vederbörande

blifvit vitsordadt, skött den ifrågavarande betydande kronoegendomen

på ett förtjänstfullt sätt samt det måste ligga i statens intresse att

icke genom den lidna, oförvållade förlusten sökandens förmåga att under

återstoden af arrendetiden hålla egendomen i lika hög kultur äfventyrades,

anledning förefunnes för statsverket att träda hjälpande emellan;

och har statskontoret förklarat sig icke hafva något att erinra däremot

att, på sätt domänstyrelsen föreslagit, sökanden af statsmedel tilldelades

en godtgörelse af 5,000 kronor. Men då, så vidt statskontoret hade

sig bekant, några medel icke vore för närvarande för ändamålet disponibla,

syntes, på sätt Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande alternativt

hemställt, frågan böra häuskjutas till Riksdagens bepröfvande.

Lika med de i ärendet hörda myndigheterna anser jag den förlust,

arrendatorn af egendomen Kastellgården utan eget förvållande till följd

af ofvan nämnda naturtilldragelse lidit, vara af den beskaffenhet och

den betydenhet, att det vore obilligt att låta honom ensam bära densamma.

Dessutom anser jag, lika med statskontoret, att det ligger i

statens intresse såsom jordägare att vidmakthålla arrendatorns förmåga

att hålla egendomen i hög kultur. Det synes mig därför skäligt, att

staten bidrager till lindrande af den lidna förlusten, liksom jag också

finner den af ämbetsverken förordade grunden för statens bidrag vara

med billighet öfverensstämmande.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att medgifva,

att, till lindrande af den förlust, arrendatorn af förra öfverstebostället

Kastellgården n:o 1 med underlydande i Ytterby och Rödbo

socknar af Göteborgs och Bohus län A. Christen lidit till följd däraf,

att den vid gården uppförda ladugårdsbyggnad natten mellan den 25

och den 26 december 1902 nedblåst, må honom tillerkännas ett belopp

af 5,000 kronor, att honom lillgodokomma genom afkortning å arrendet

för egendomen.

Till denna af statsrådets öfrige ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna

bifall; och skulle proposition i ämnet af den lydelse,

bilaga . . . till detta protokoll utvisar, till Riksdagen

aflatas.

Ex protocollo:

G Zethelius.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1904:53 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj.ts proposition angående Indrag till lindrande af förlust, som arrendatorn af förra öfverstebostållet Kastell s. 5 i texten