Sök i Ratio Lex

Angående sättet för organistlöns utgående

9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1904:30, Angående sättet för organistlöns utgående

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

1

N:o 30.

Kungl. Maj:ts nådiga ''proposition till Riksdagen angående sättet

för organistlöns utgående; gifven Stockholms slott den 11

december 1903.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet för denna

dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att antaga härvid fogade

förslag till lag angående sättet för organistlöns utgående.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR,

Carl von Friesen.

Bih. till. Miksd. Prof. 1904. 1 Sami. 1 Afd. 12 Höft. (M:o 30.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition N:o 30.

Förslag

till

Lag

angående sättet för organistlöns utgående.

Den till organist utgående lön skall af församlingen sammanskjutas

efter de grunder, som för kommunalutskylders utgörande i allmänhet äro

stadgade. ___

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1905.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. MajUs Nåd. Proposition N:o 30.

3

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11

december 1903.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagekheim,

Statsråden: Odelbekg,

Husberg,

Palander,

Westring,

Ramstedt,

Berger,

Meyer,

von Friesen,

Virgin.

13:o.

Departementschefen, statsrådet von Friesen, anmälde i underdånighet Ang. sättet

Kyrkomötets skrifvelse den 6 oktober 1903 i anledning af Kungl. Maj:ts^

nådiga skrifvelse till Kyrkomötet angående sättet för organistlöns utgående,

äfvensom i samband därmed Riksdagens skrifvelse den 14 mars 1903 i

anledning af väckt motion i fråga om skyldigheten att bidraga till organists

aflöning.

Härefter yttrade departementschefen:

»Uti sin nu föreliggande skrifvelse har Riksdagen anfört: att vid 1903

års riksdag enskild motionär väckt förslag om tillägg till gällande bestämmelser

rörande organisters aflöning, i syfte att organistlön skulle, i likhet

med hvad som gällde om klockares i penningar utgående aflöning, sammanskjutas

efter de grunder, som för kommunalutskylders utgörande i allmänhet

vore stadgade; att åt gällande bestämmelser angående klockare- och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

organistlöners utgående, med afseende å prästs skyldighet att bidraga till

nämnda löner, gifvits den tolkning, att präst skulle efter samma grunder

som andra kommunalt skattskyldige bidraga till klockarelön, men att präst

däremot vore frikallad från att deltaga i organists aflöning; att någon

saklig grund till en sådan åtskillnad mellan organists och klockares lön

dock ej torde kunna påvisas; samt att en dylik åtskillnad ej heller torde

i praxis i allmänhet iakttagas, hvilket antagligen hade sin förklaring i,

bland annat, den olägenhet, som vore förenad med en olika utdebitering

af ifrågavarande löner, och obetydligheten af den ökning i beloppet för

den enskilde, som föranleddes af deltagande jämväl i organistlönen; på

grund hvaraf Riksdagen anhållit, att Eders Kungi. Maj:t täcktes låta utarbeta

och för Riksdagen framlägga förslag till bestämmelse därom, att

organistlön skall utgå efter samma grunder, som för kommunalutskylders utgörande

i allmänhet äro stadgade.

Efter nådig remiss har kammarkollegium öfver berörda framställning

infordrat yttranden från Stockholms stads konsistorium och samtliga domkapitel,

som hört åtskilliga dem underlydande präster, samt från öfverståthållareämbetet

och Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i samtliga län

inom riket, hvarefter kammarkollegium afgifvit eget underdånigt utlåtande.

Stockholms stads konsistorium samt domkapitlen i Uppsala, Linköping,

Skara, Lund, Karlstad och Visby hafva förmält sig icke hafva något att

erinra mot Riksdagens framställning. Stockholms stads konsistorium har

upplyst, att någon skillnad i sättet för klockare- och organistlönernas utgörande

icke gjordes i hufvudstaden, utan uttaxerades därstädes bidrag

till dessa löner likasom till öfriga kyrkliga behof, med undantag af prästerskapets

aflöning, å samtliga skattskyldiga. Domkapitlet i Visby har meddelat,

hurusom af en del kontraktsprostar inom detta stift, hvilka samtliga

blifvit af domkapitlet hörda i ärendet, särskild! framhållits, att, så vidt

dem vore bekant, det redan allmänt vore praxis, att organistlönerna uttaxerades

efter samma grunder, som för kommunalutskylders utgörande i

allmänhet vore stadgade.

Domkapitlet i Strängnäs har likaledes biträdt Riksdagens förslag, därvid

flertalet ledamöter emellertid hemställt, att den ifrågasatta nya bestämmelsen

icke måtte träda i kraft förr än vid tillämpningen af näst inträffande

lönereglering.

Flertalet ledamöter af domkapitlet i Härnösand har likaså, vid det

förhållande att klockare- och organistbefattningar numera vanligen vore

förenade samt den af Riksdagen önskade anordningen redan faktiskt

tillämpades i eu mängd församlingar, förordat utfärdandet af en allmän

bestämmelse härutinnan. En ledamot, lektorn W. M. Carlgren, har däremot

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kwxjl. Maj:tn Nihl. Proposition N:o 30.

ansett detta vara livarken nödigt eller lämpligt samt i sådant syfte hänvisat

till kontraktsprosten V. B. Friesendatds och vice kontraktsprosten

J. E. Björkqvists till domkapitlet i ärendet afgifna yttranden. Uti dessa

yttranden erinras, bland annat, hurusom i små och mindre bemedlade församlingar,

där aflöningen vore knappt tilltagen för prästen, det för denne

kunde blifva mycket betungande att deltaga i organistlönen, att någon

anledning till ett sådant deltagande så mycket mindre syntes förefinnas,

som prästerskapet i och för fullgörandet af sina ämbetsåligganden icke

hade samma behof af organistens biträde som af klockarens, och att, äfven

om den nu föreslagna förändringen genomfördes, olägenheten af en olika

utdebitering i allt fall skulle kvarstå i fråga om andra kyrkobetjäntes,

såsom kyrkovaktares och orgeltrampares, aflöning, hvaruti prästerskapet

enligt meddelade resolutioner ej vore skyldigt deltaga.

Betänkligheter mot Riksdagens framställning hafva ock uttalats af

domkapitlen i Växjö, Kalmar, Västerås och Göteborg. Domkapitlet i Växjö

— som erinrar, hurusom, då Riksdagens förslag framträdt såsom eu följdriktig

utveckling af den grundsats, som genom tolkning af 5 § i nådiga

förordningen den 2 november 1883 angående allmänt ordnande af klockarnos

löneinkomster ansågs vara fastslagen, men denna tolkning, som visserligen

hade stöd i berörda stadgandes ordalydelse, dock tvifvelsutan hvarken

förutsetts eller åsyftats vid Kyrkomötets samtycke till sagda lagbestämmelse,

det kunde vara att befara, att ett fortgående på den sålunda inslagna

vägen möjligen skulle leda därhän, att yrkande skulle framkomma,

gående ut därpå, att prästerskapet äfvenledes skulle deltaga i församlingsafgifter

för sin egen aflöning — anser sig icke kunna underlåta att uttala

eu viss tvekan, när det gällde en rubbning af den grundsats, som af ålder

varit tillämpad i fråga om prästerskapets skyldighet att deltaga i aflöning

af kyrkliga ämbetsmän och betjänte. Domkapitlet i Kalmar har likaledes

förmenat det hafva varit till följd af förbiseende, som prästerskapet genom

ofvan åberopade nådiga förordning afhändts pri vi legieför månen af frihet

från deltagande i klockarens aflöning, samt fördenskull, och då i små församlingar,

där prästen ofta vore den enda eller eu af de få för inkomst

af kapital eller arbete skattande, hans bidrag för dylika ändamål som det

nu ifrågasatta kunde blifva ganska betungande, tillstyrkt, att lösningen af

den anomali i den kyrkliga lagstiftningen, som förefunnes i fråga om

klockare- och organistlönernas utgörande, måtte ställas i sammanhang med

ett allmänt ordnande af prästerskapets löneförhållanden. Domkapitlen i

Västerås och Göteborg hafva helt och hållet afstyrkt den af Riksdagen

föreslagna förändringen. Domkapitlet i Västerås har åberopat, att då, såsom

i ett af kontraktsprosten A. M. Nyman till domkapitlet afgifvet ytt
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

rande i ärendet erinrats, sättet för de olika utdebiteringarna nog kunde

med god vilja så förenklas, att olägenheterna däraf blefve minimala, samt

den frihet, prästerskapet nu åtnjöte från deltagande i organistlön, torde

få anses såsom en dem tillkommande löneförmån, någon ändring härutinnan

åtminstone under nuvarande lönereglering näppeligen syntes kunna

eller böra ifrågakomma, helst den nu afsedda skyldigheten att bidraga till

organistens aflöning, ehuru i och för sig obetydlig, dock i mindre församlingar

kunde komma att medföra ökade utgifter för den enskilde. Domkapitlet

i Göteborg har framhållit, bland annat, att den omständigheten,

att en del präster stillatigande åtagit sig en utskyld, icke borde kunna

berättiga till att på andra prästmän lägga en ökad tunga, som väl i

många fall skulle blifva obetydlig, men i andra åter komma att kännas

mycket tryckande.

Af öfverståthållareämbetet och länsstyrelserna har Riksdagens framställning

i hufvudsak lämnats utan anmärkning. Öfverståthållareämbetet

har dock förmält, att då, såsom Stockholms stads konsistorium meddelat,

hufvudstadens präster redan bidroge till såväl klockare- som organistlönen,

någon bestämmelse i nu ifrågakomna hänseende icke, hvad Stockholm

anginge, syntes erforderlig. Vidare har Eders Kung!. Maj:ts befallningshafvande

i Stockholms län ansett, att med utfärdandet af särskild bestämmelse

därom, att organistlön skulle utgå efter samma grunder som kommunalutskylder,

borde kunna utan nämnvärd olägenhet anstå intill dess

Eders Kungl. Maj:t funne skäligt förordna om ett allmänt ordnande af

organisternas löneinkomster, i likhet med hvad som skett i fråga om

klockarnes. Slutligen har Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvaiide i Alfsborgs

län ifrågasatt, huruvida icke med nu föreliggande ärende kunde

anstå i afbidan på lösningen af frågan om reglering af organisternas löneförmåner.

Af öfriga länsstyrelser har en del endast förklarat sig icke

hafva något att erinra mot bifall till framställningen, under det andra

särskildt betonat behofvet af en sådan lagbestämmelse som den nu ifrågasatta

samt fördenskull uttryckligen tillstyrkt och förordat Riksdagens härutinnan

gjorda hemställan, därvid Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Södermanlands län tillika framhållit, att den nya lagbestämmelsen borde

omedelbart träda i kraft utan afbidan på utgången af gällande lönekonventioner

för vederbörande prästerskap. Till stöd för den föreslagna förändringen

har hufvudsakligen åberopats, att därigenom endast komme att

lagfästas de grunder, efter Indika organistlönerna redan inom ett flertal

församlingar utdebi terad es, och att det måste anses önskvärd t, att samma

s. 7 Kontrollera mot PDF

Katigt. Moj:ts Nåd. Proposition N:o 30. 7

i och för sig lämpliga grunder i förevarande afseende blefve tillämpade

öfverallt i riket.

Kammarkollegium erinrar till en början om innehållet af 30 § i 24

kapitlet kyrkolagen, enligt hvilken § organisten väljes af kyrkoherden och

församlingen, som honom lönar, allt som de däröfver kunna förenas. I

fråga om val af organist hade väl sedermera tid efter annan närmare

föreskrifter blifvit meddelade, men beträffande organisternas löneförmåner

och desammas utgörande funnes fortfarande ingen annan bestämmelse än

som innefattades i sagda § af 1686 års kyrkolag. Då prästerskapet af

ålder varit befriadt från skyldigheten att för sina löneinkomster deltaga i

församlingarnas utgifter till kyrkobetjäningens aflönande, hade den åsikten

ock numera gjort sig gällande, att prästerskapet enligt sina privilegier

ägde att fortfarande åtnjuta samma förmån utan vidare inskränkning, än

som betingades af bestämmelsen i nådiga förordningen den 2 november

1883, att klockares i penningar utgående lön skulle sammanskjutas efter

de grunder, som för kommunalutskylders utgörande i allmänhet vore

stadgade, åt hvilken bestämmelse gifvits den tolkning, att prästerskapet

vore pliktigt att i likhet med andra skattskyldiga deltaga i klockares aflöning.

Kammarkollegium erinrar, hurusom denna åsikt äfvenledes blifvit

af Eders Kungl. Maj:t vid flera tillfällen bekräftad, i hvilket hänseende

åberopas åtskilliga af Eders Kungl. Maj:t i sådan riktning fattade beslut.

Vidare anför kammarkollegium, att då prästerskapet sålunda numera

allmänt deltoge i klockares aflöning, kunde kammarkollegium för sin del

icke finna annat än lämpligt, att ett sådant deltagande ägde rum jämväl

i fråga om organistlön, helst klockare- och organistbefattningarna, åtminstone

på landsbygden, vanligen vore förenade, samt den härför utgående

aflöning flerstädes torde vara gemensam för båda befattningarna utan närmare

utredning därom, huru mycket belöpte på den ena eller andra befattningen.

Då för önskvärdheten af en för hela riket gällande bestämmelse

i det syfte, Riksdagen angifvit, jämväl syntes tala den omständigheten,

att den af Riksdagen ifrågasatta anordningen, enligt hvad upplyst

blifvit, redan faktiskt tillämpades inom en mängd församlingar, funne sig

kammarkollegium, med afseende å hvad sålunda och i öfrigt i ärendet

förekommit, hafva all anledning biträda den härutinnan af Riksdagen gjorda

och af de flesta i ärendet hörda myndigheter understödda framställningen.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och med förmälan att aflöningen

till organisterna vid vissa domkyrkor, enligt hvad kammarkollegium

inhämtat, torde bestridas delvis eller i sin helhet ur domkyrkornas kassor

enligt för dem fastställda stater, hemställer kammarkollegium att, med

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kung!. Majds Nåd. Proposition N:o 30.

ändring eller förklaring af 30 § i 24 kapitlet kyrkolagen, måtte utfärdas

allmän bestämmelse därom, att organistlön skall, i den mån densamma

åligger menighet, i likhet med klockares i penningar utgående aflöning

sammanskjutas efter de grunder, som för kommunalutskylders utgörande

i allmänhet äro stadgade.

Vid underdånig anmälan den 29 augusti 1903 af Riksdagens skrifvelse

med däröfver afgifna yttranden anförde jag, att jag ansåge förevarande

ämne vara af beskaffenhet att, jämlikt 114 § regeringsformen och prästerskapets

privilegier den 16 oktober 1723, för utfärdande af den utaf Riksdagen

ifrågasatta bestämmelse erfordrades Kyrkomötets bifall; och beslöt

Eders Kungl. Maj:t, på min, af öfriga närvarande statsrådsledamöter biträdda,

hemställan, inhämta yttrande af Kyrkomötet, huruvida Kyrkomötet

för sin del hade något att erinra mot en bestämmelse i det af Riksdagen

angifna syfte.

Uti sin omförmälda, till svar härå aflåtna skrifvelse har Kyrkomötet

yttrat följande:

I likhet med Riksdagen och flertalet i ärendet hörda myndigheter

ansåge äfven Kyrkomötet lämpligt, att den prästerskapet redan åliggande

skyldigheten att deltaga i klockares aflöning utsträcktes till att omfatta

jämväl deltagande i organistlön. Någon hållbar grund till en olikhet i

berörda afseende mellan dessa slag af löner torde nämligen icke finnas.

Kyrkomötet hyste så mycket mindre någon betänklighet att förorda det

framlagda förslaget, som det tillvägagående, hvilket nu skulle erhålla laglig

stadfästelse, med prästernas begifvande redan tillämpades inom ett stort

antal, kanske de flesta församlingar.

Såsom kammarkollegium framhållit, borde det ifrågasatta stadgandet

icke medföra ändring i de på vissa orter förefintliga särskilda förhållanden,

enligt hvilka organistlön helt eller delvis utginge af kassor, donationer

eller eljest af andra medel än bidrag från församlingsmedlemmarne. Någon

uttrycklig föreskrift härom torde emellertid knappast vara erforderlig, då

tvekan i berörda hänseende lika litet borde uppstå i detta fall som i fråga

om klockarelön, beträffande hvilken dylik föreskrift icke funnes meddelad

eller visat sig behöflig.

Kyrkomötet finge alltså i underdånighet anmäla, att Kyrkomötet mot

Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning icke haft något att erinra.»

Departementschefen uppläste härefter ett i enlighet med angifna grunder

utarbetadt förslag till lag angående sättet för organistlöns utgående; och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kuugl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30. ;)

hemställde departementschefen, att förslaget måtte Riksdagen till antagande

föreläggas.

Till denna hemställan, i hvilken statsrådets öfriga

ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall; och skulle nådig proposition af den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar, till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo:

Edward Bäcklin.

Bih. till Biktd. Prot. 1904. 1 Sand. 1 Afd. 12 Höft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. LU 1904:3 Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående sättet för organistlöns utgående. s. 4 i texten