Sök i Ratio Lex

Angående upphörande af Öfver Selö pastorats i Strängnäs stift prehendeegenskap

10 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1904:39, Angående upphörande af Öfver Selö pastorats i Strängnäs stift prehendeegenskap

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. MajUs Nåd. Proposition N:o 39.

1

N:o 39.

Kungl. Majds nådiga proposition till Riksdagen angående upphörande

af Öfver Selö pastorats i Strängnäs stift prehendeegenskap;

gifven Stockholms slott den 11 december

1903.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att

dels medgifva, att Öfver Selö pastorat i Strängnäs stift må upphöra

att vara prebende åt teologie lektorn vid allmänna läroverket i Strängnäs,

dels ock till lönefyllnad åt bemälde lektor, efter det Öfver Selö

pastorats prebendenatur upphört, bevilja på ordinarie stat ett belopp af

1,453 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR

Carl von Friescn.

Bih. till Itiksd. Prof. 1904. 1 Sami. I Afd. 21 Höft. (N:o 39.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 39.

Ang. upphörande

af

Öfver Selö

pastorats

prebendeegenskap.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11

december 1903.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,

Statsråden: Odelberg,

Husberg,

Palander,

Westring,

Ramstedt,

Berger,

Meyer,

von Friesen,

Virgin.

ll:o.

Departementschefen, statsrådet von Friesen, anförde härefter:

»I aflöningen för teologie lektorn vid högre allmänna läroverket i

Strängnäs ingår inkomst af Öfver Selö prebendepastorat i Strängnäs stift,

beräknad till ett belopp af 1,452 kronor 17 öre.

Sedan Eders Kungl. Maj:t i nådig skrifvelse den 29 augusti 1903

täckts inhämta _ Kyrkomötets yttrande, huruvida Kyrkomötet för sin del

medgåfve, att Öfver Selö pastorats prebendeegenskap finge upphöra, har

Kyrkomötet i underdånig skrifvelse den 6 oktober 1903 anfört: att Kyrkomötet

för sin del funne de skäl, som anförts för upphörande af nämnda

pastorats egenskap att vara prebende åt teologie lektorn vid läroverket i

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 39.

Strängnäs, hafva stor betydelse; att denna fråga emellertid icke vore fristående,

utan blott utgjorde eu del af den större och mera omfattande

frågan om upphäfvande af prebendeegenskapen vid alla de pastorat, som

ännu utgjorde prebenden åt teologie lektorer vid stiftsläroverk; att ett förslag

i detta syfte förelegat vid senaste kyrkomöte på grund af eu af

Eders Kungl. Maj:t till mötet aflåten skrifvelse; att uti den underdåniga

skrifvelse, som Kyrkomötet i anledning däraf aflåtit, Kyrkomötet först

erinrat därom, att 1868 års kyrkomöte i underdånig skrifvelse den 24

september samma år förklarat sig tillstyrka prebendepastoratens indragning

under förutsättning, bland annat, att för kompetens till teologie lektorsbefattning

vid elementarläroverken fordrades intyg, att sökanden under

ett år utöfvat prästerlig tjänst inom församlingen, hvarefter 1898 års

kyrkomöte bland annat tillagt, att, äfven om denna af 1868 års kyrkomöte

uppställda förutsättning ej förverkligats och icke heller under alla

omständigheter torde kunna fasthållas, ett fullständigt eftergifvande af

densamma i då föreliggande fall ej borde ifrågakomma; att oförnekligen

viktiga skäl talade för att ej blott de teologie lektorsbefattningar, med

hvilka ledamotskap i domkapitlet vore förenadt, utan alla lektorat med

undervisningsskyldighet i kristendom besattes med personer, som ägde

vederbörlig teologisk kompetens; att detta mål syntes lämpligen kunna

uppnås genom en föreskrift, att vid tillsättningen af hvarje lektorat, i

livilket kristendom inginge, detta ämne skulle betraktas såsom hufvudämne,

hvaraf skulle, bland annat, följa, att inga andra sökande än sådana

med styrkta teologiska insikter gärna kunde ifrågakomma; samt att Kyrkomötet

sålunda, med anmälan att Kyrkomötet för sin del bifölle Eder»

Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning, i underdånighet anhölle, att

Eders Kungl. Maj:t täcktes utfärda bestämmelse därom, att vid tillsättningen

af hvarje lektorat, i hvilket kristendom inginge, detta ämne skulle

betraktas såsom hufvudämne.

Frågan om förändrade bestämmelser rörande de lektorat, i hvilka

kristendom ingår såsom ämne, torde lämpligast böra tagas under ompröfning

af Eders Kungl. Maj:t i sammanhang med frågorna om andra ändringar

i läroverksstadgan, hvilka torde blifva erforderliga, därest det förslag

till ny organisation af rikets allmänna läroverk, hvilket jag inom

kort ärnar förelägga Eders Kungl. Maj:t, varder af Eders Kungl. Maj:t i

nåder gilladt och af Riksdagen till sina hufvudgrunder antaget. Då komininisterstjänsten

i öfver Selö pastorat nu är ledig och frågan om upphörande

af pastoratets prebendenatur icke behöfver afgöras i sammanhang

med frågan om ämnen för de teologie lektoraten, har jag emellertid

ansett mig redan nu böra anmäla Kyrkomötets skrifvelse i syfte att den

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung!.. Majds Nåd. Proposition N:o 39.

förra frågan måtte varda hänskjuten till Riksdagens pröfning; och anhåller

jag att få redogöra för hvad förut i detta ärende förekommit.

Uti en den 28 april 1894 inkommen underdånig ansökning anhöll

öfver Selö församling, jämlikt beslut å kyrkostämma den 8 i samma månad,

om vidtagande af erforderliga åtgärder, för att församlingens egenskap åt

prebende åt teologie lektorn vid allmänna läroverket i Strängnäs måtte

vid då inträffad kyrkoherdeledighet, eller så snart eljest ske kunde, upphöra

samt komministerstjänsten i församlingen vid dåvarande komministerns

afgång indragas och den kontanta komrninisterslönen få läggas

till den blifvande kyrkoherdens lön.

Till stöd för ansökningen anfördes: att vid utnämnandet af ordinarie

pastor i församlingen under nuvarande förhållanden torde tagas hänsyn

uteslutande till vederbörandes skicklighet och duglighet såsom lärare vid

läroverket, hvadan lätteligen kunde inträffa, att den, som utnämndes, besutte

mycket ringa eller alls ingen erfarenhet och lämplighet för det

viktiga och mycket kräfvande kallet såsom kyrkoherde; att, äfven om

ordinarie pastor i undantagsfall skulle med skicklighet som lektor förena

nödig pastoral erfarenhet och duglighet, han i allt fall icke kunde, till

följd af trägen tjänstgöring vid läroverket och domkapitlet, i någon mera

nämnvärd mån själ!’ taga befattning med pastoralvården, särskildt som

pastoratets afskeda läge på en ö i Mälaren 2% mil från Strängnäs gjorde

det för den i Strängnäs boende lektorn mycket svårt och under vissa tider

af året nästan omöjligt att tillräckligt ofta vara tillstädes i församlingen;

att pastoralvården fördenskull måste öfverlämnas åt tillförordnade vice

pastorer, hvilka, vare sig de tillika vore komministrar på platsen eller

icke, snart sökte befordran till andra förmånligare befattningar, hvarigenom

tätare ombyten af församlingsvårdens handhafvare inträffade, än som för

församlingen vore gagneligt; att billighet och rättvisa dessutom fordrade,

att den, som beständigt måste fullgöra pastors åligganden och därför bära

ansvaret, jämväl Unge åtnjuta de pastor anslagna löneförmåner oafkortade;

samt att, i anseende till församlingens ringa folkmängd, församlingsvården

kunde, i händelse pastoratets egenskap af prebende upphäfdes, utan vidare

svårighet bestridas af blott en prästman.

Sedan denna ansökning remitterats till kammarkollegium att däröfver,

efter vederbörandes hörande, afgifva underdånigt utlåtande, öfverlämnade

kammarkollegium, med eget utlåtande den 21 mars 1898, yttranden af

dåvarande komministern i pastoratet G. W. Andersson samt domkapitlet i

Strängnäs och Eders Kung!. Maj:ts befallningshafvande i Södermanlands län;

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3!).

och både af dem, som sålunda i ilrendet hörts, endast domkapitlet, och

detta med knapp majoritet, afstyrkt ansökningen, hvaremot de öfriga lifligt

tillstyrkt densamma.

Komministern förklarade sig, under åberopande af de utaf församlingen

anförda skäl, anse det för församlingen synnerligen gagneligt och

önskvärdt, att dess prebendenatur upphäfdes.

Domkapitlets afstyrkande yttrande innefattade biskopens, af en annan

ledamot biträdda, mening. Detta afstyrkande grundades hufvudsakligen

på följande skäl: att det för läroverket i Strängnäs och äfven för domkapitlet,

hvaraf prebendarien såsom teologie lektor vore ledamot, icke vore

ensidigt, att prebendet frånskildes lektorstjänsten, enär den omständigheten,

att lektorns aflöning genom det med tjänsten förenade pastoratet vore

bättre än aflöningen för annan teologie lektor, måste medföra och faktiskt

hade medfört den följden, att bättre kvalificerade sökande anmält sig; att

under nuvarande förhållanden församlingen kunde anses hafva två tjänstgörande

präster, då prebendarien under somrarne bott och tjänstgjort därstädes

samt under terminerna plägat predika i församlingens kyrka och

dessutom eljest handlagt andra prästerliga göromål i församlingen; att

man från Strängnäs till Öfver Selö kyrka kunde färdas sjövägen per ångbåt

under ungefär 8 månader af året och utefter isen under ungefär 4 månader

af året på vid pass x/2 timmes tid, hvarigenom prebendariens besök

i församlingen mycket underlättades; att, emedan komministern fått uppbära

äfven vice pastors arfvode, konkurrensen vid inträffande komministersledigheter

varit synnerligen stor, hvadan församlingen städse kunnat påräkna

förmånen att äga särdeles dugliga komministrar; samt att domkapitlet

vid utnämningen af teologie lektor aldrig försummat att taga nödig hänsyn

till de sökandes duglighet att uppehålla den med lektorstjänsten förenade

kyrkoherdebefattningen. Eu ledamot ansåg sig icke kunna afstyrka församlingens

framställda begäran, då några särskilda skäl till försvar för

Öfver Selö pastorats bibehållande såsom prebende svårligen syntes kunna

åberopas; dock fasthölle denne ledamot vid 1868 års kyrkomötes beslut

därom att lektorsprebendena icke måtte såsom sådana upphöra, med mindre

vissa af Kyrkomötet begärda garantier i afseende å teologie lektorers kompetens

eller därmed väsentligen likställda garantier genom lagbestämmelser

vunnes. Två ledamöter af domkapitlet ansågo sig böra kraftigt tillstyrka

församlingens anhållan.

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande yttrade: Det vore uppenbart,

att en prebendeinnehafvare, som tillika innehade befattning som teologie

lektor och ledamot af domkapitlet, icke kunde vara i tillfälle att åt tillsynen

om sitt pastorat, dess kyrko- eller skolangelägenheter samt framför

opaginerad Kontrollera mot PDF

G Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 39.

allt åt dess andliga lif ägna den uppmärksamhet och det intresse som eu

för församlingen tillsatt egen kyrkoherde. Rättvisa och billighet kräfde,

att prebendeförsamling, likasom andra församlingar, komme i oafbrutet åtnjutande

af sin kyrkoherdes själavård och kunde utöfva något inflytande

vid hans tillsättande. Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande ansågc sig

därför hafva allt skäl att tillstyrka församlingens framställning om befrielse

från dess prebendenatur. Därtill funnes i förevarande fall så mycket

mera skäl, som pastoratets aflägsna belägenhet från Strängnäs än mera

försvårade prebendariens arbete inom församlingen, därest han eljest skulle

hafva vilja, tid och krafter att i afsevärd mån ägna sig däråt. Förhållandet

vore nämligen, att landvägen från Strängnäs till församlingens kyrka

utgjorde 23/± mil; under den tid, ångbåtskommunikationer ägde rum, kunde

i allmänhet vägen genom begagnande af ångbåtslägenhet endast till en

mindre del förkortas; och den tid af året, då de afsevärdt kortare kommunikationerna

öfver isen kunde anlitas, vore i allmänhet ganska begränsad

och ofta nog alls ingen.

Uti sitt underdåniga utlåtande meddelade kammarkollegium: att öfver

Selö församling, som enligt jordeboken omfattade 565/s förmedlade mantal

och enligt uppgift i »Sveriges kommuner» för år 1895 innehade en areal

af 52,8 kvadratkilometer, jämlikt 1896 års mantalslängder haft en folkmängd

af 1,286 personer; att enligt den 25 juni 1869 fastställd lönereglering

kyrkoherden, som innehade bostället 1 mantal krono Wäla n:r 1

med därtill hörande utjord en Wäla n:r 2 och åtnjöte 47,6 kubikfot vederlagsspannmål,

ägde bekomma 2/3 af de från församlingen utgående löneafgifter

och komministern x/3 af samma afgifter, hvarjämte denne senare

såsom boställe innehade 1/2 mantal krono Mörbytorp n:r 1; att taxeringsvärdet

år 1896 utgjort för kyrkoherdebostället Wäla 26,000 kronor och

för komministersbostället Mörbytorp 6,000 kronor; samt att Öfver Selö

pastorat jämlikt nådiga brefvet den 6 juli 1722 vore af regal natur.

I fråga om upphörande af pastoratets egenskap af prebende hänvisade

kammarkollegium till hvad som anförts uti ett af kammarkollegium

och statskontoret gemensamt afgifvet utlåtande angående ifrågasatt indragning

af samtliga prebendepastorat i riket. I detta utlåtande hade ämbetsverken

omförmält, bland annat: att numera endast 8 pastorat i riket vore

anslagna såsom prebenden åt teologie lektorer vid de allmänna läroverken;

att den afkomst, som från öfver Selö pastorat inginge i prebendeinnehafvarens

lön, enligt läroverkets stat vore beräknad till 1,452 kronor 17

öre; att 1868 års kyrkomöte medgifvit nämnda 8 pastorats upphörande

såsom prebenden under förutsättning att för kompetens till teologie lektorsbefattning

äfven fordrades intyg därom, att sökanden under ett år utöfvat

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition N:o 30.

prästerlig tjänst inom församlingen; att emellertid sådant kompetensvillkor

ej vore föreskrifvet i § 55 af läroverksstadgan, sådan samma paragraf

lydde enligt nådiga kungörelsen den 10 mars 1892, och att förutsättningen

för Kyrkomötets medgifvande ej heller sedermera förverkligats;

att, detta oaktadt, med Kyrkomötets bifall Lundby pastorat upphört att

vara prebende åt teologie lektorn vid högre latinläroverket i Göteborg,

hvaraf framginge, att nämnda förutsättning icke under alla omständigheter

ansetts kunna fasthållas; att lämpligheten af att, i och för indragning af

återstående teologie lektorsprebenden, genom fasthållande af denna förutsättning

än vidare skärpa villkoren för kompetens till teologie lektorsbefattningar

syntes ämbetsverken kunna med skäl ifrågasättas, helst med

de allra flesta af dessa befattningar icke vore eller varit förenade prebendepastorat

och, så vidt ämbetsverken hade sig bekant, någon olägenhet häraf

icke försports, ej ens i de fall, där teologie lektor, ehuru ej innehafvare

af prebendepastorat, tillika vore domkapitelsledamot; att ämbetsverken på

grund häraf och af i öfrigt anförda skäl föresloge vidtagande af åtgärder

i syfte att de med teologie lektorsbefattningar ännu förenade prebenden

måtte indragas utan iakttagande af det utaf 1868 års Kyrkomöte för sådan

indragning föreskrift^ villkor; samt att, i händelse Kyrkomötet därtill, i

anledning af nådig proposition, lämnade sitt bifall och ifrågavarande

pastorat därefter förklarades upphöra såsom prebenden, anslaget till allmänna

läroverken borde, för beredande af ersättning för den genom pastoratens

indragning uppkommande löneminskning, ökas med ett belopp motsvarande

sammanlagda summan af den afkomst af prebendepastorat, som

för närvarande inginge i vissa teologie lektorslöner.

Under åberopande af hvad sålunda i nyssnämnda, af kammarkollegium

och statskontoret gemensamt afgifna utlåtande anförts, yttrade kammarkollegium

vidare i sitt nu förevarande utlåtande, att, enär Öfver Selö församling

icke syntes större, än att församlingsvården därstädes borde kunna

utan vidare svårighet bestridas af en inom församlingen boende kyrkoherde

utan biträde af komminister, kammarkollegium, på grund af hvad sålunda

och i öfrigt i ärendet förekommit, under förutsättning af prebendeegenskapens

upphörande jämväl funne anledning tillstyrka såväl den äskade

indragningen af komministerstjänsten, så snart sådant utan förnärmande

af någon tjänstinnehafvares rätt kunde äga rum, som ock att kyrkoherden,

hvilken efter prebendeegenskapens upphörande borde tillsättas i den för

regala gäll stadgade ordning, berättigades att, såsom församlingen anhållit,

efter komministraturens indragning uppbära samtliga de komministern enligt

nådiga löneregleringsresolutionen den 25 juni 1869 tillförsäkrade löneinkomster

från församlingen, hvaremot och då, beträffande bostället Mör
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

B

Kung/. Maj:ts Nåd. Proposition No 39.

bytorp, något förslag om dess framtida disponerande af församlingen icke

gjorts, frågan härom borde bero på särskild underdånig framställning.

Genom nådig skrifvelse den 2 september 1898 behagade Eders Kungl.

Maj:t låta inhämta Kyrkomötets yttrande, huruvida Kyrkomötet medgåfve,

att de pastorat, hvilka fortfarande vore prebenden åt teologie lektorer vid

allmänna läroverk, finge upphöra att vara prebenden. Till svar härå

yttrade Kyrkomötet i underdånig skrifvelse den 8 oktober 1898, att Kyrkomötet

godkände Eders Kungl. Maj:ts nyssnämnda framställning under villkor,

att för kompetens till teologie lektorsbefattningar vid de allmänna

läroverken fordrades att sökanden inför teologisk fakultet aflagt teologisk

examen eller teologiskt disputationsprof. I anledning af denna Kyrkomötets

skrifvelse hafva af vederbörande myndigheter afgifvits underdåniga

utlåtanden, för hvilkas innehåll jag dock ej anser mig nu behöfva redogöra.

Ifrågavarande, af Öfver Selö församling väckta fråga fick emellertid

hvila i afbidan på den utredning och det förslag, som komme att afgifvas

af den under år 1897 tillsatta kommittén för reglering af prästerskapets

löneförhållanden m. in. Efter det denna kommitté afslutat sina arbeten,

inkom församlingen den 10 augusti 1903 med en ny underdånig framställning,

däruti församlingen, jämlikt beslut å kyrkostämma den 15 december

1902, ej blott upprepade sin begäran, att pastoratets egenskap af

prebende åt teologie lektorn vid läroverket i Strängnäs måtte, så fort ske

kunde, upphöra, utan äfven anhöll, att, i sammanhang med indragning af

komministerstjänsten i pastoratet, afkastningen af komministersbostället måtte

anslås till aflöning åt den blifvande kyrkoherden.

Uti sitt den 20 december 1900 afgifna betänkande och förslag beträffande

den kyrkliga indelningen och organisationen har prästlöneregleringskommittén

beträffande ifrågavarande pastorat anfört, att, med hänsyn

till detta pastorats ringa folkmängd, då utgörande 1,319 invånare, och

dess areal af allenast 52,8 kvadratkilometer samt därtill att komministerns

i pastoratet aflöning i församlingsafgifter och behållen boställsafkastning

utgjorde allenast omkring 1,000 kronor, kommittén, under förutsättning

att pastoratet befriades från sin prebendeegenskap och blifvande kyrkoherde

således kunde odeladt ägna detsamma sina krafter, föresloge, att

komministerstjänsten måtte indragas.

Den 30 maj 1902 inkom domkapitlet med en underdånig skrifvelse,

däri domkapitlet, till åtlydnad af föreskrift i nådiga brefvet den 22 november

1901, anmälde, att komministerstjänsten i pastoratet genom inne
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 39.

hafvarens befordran till annan tjänst blifvit ledig, och hemställde, att

komministerstjänsten matte fa tills vidare uppehållas genom vikarie, hvarjämte

domkapitlet afgaf förslag i fråga om utarrendering af komministersbostället.

Vid denna skrifvelse var fogadt yttrande af församlingen å

kyrkostämma, innehållande, att församlingen enhälligt beslutit tillstyrka

kommitténs förslag. Efter underdånig anmälan af domkapitlets framställning

föreskrefs enligt nådigt beslut den 6 juni 1902, att med åtgärderna

för komministerstjänstens tillsättande skulle tills vidare anstå samt att den

vikarie, som förordnades att tjänsten uppehålla, skulle äga uppbära de med

densamma förenade löneförmåner jämte visst bidrag från prästerskapets

löneregleringsfond, hvarjämte kammarkollegium anbefalldes att, med anledning

af kommitténs förslag samt hvad domkapitlet föreslagit rörande

komministersboställets framtida utarrendering, efter vederbörandes hörande

afgifva underdånigt utlåtande.

i Uti det yttrande, som till följd häraf inkom från församlingen, uttalade

sig- församlingen för en snar lösning af frågan om sammanslagning

af de båda prästerliga beställningarna inom församlingen.

Sedan domkapitlet, på grund af nådig remiss, i ärendet ånyo yttrat

sig och därvid anfört, att domkapitlet, under den af kommittén gjorda

förutsättningen att pastoratet upphörde att vara prebende, tillstyrkte kommitténs

förslag men, om pastoratet förblefve prebende, ansåge komministerstjänsten

böra bibehållas, förordnades enligt nådigt bref den 24 april 1903,

att komministerstjänsten skulle fortfarande tills vidare uppehållas genom

vikarie med rätt för denne att uppbära de tjänstinnehafvaren enligt gällande

löneregleringsresolution tillförsäkrade lönemedel jämte visst intill

den 1 maj 1905 utgående lönetillskott äfvensom inflytande inkomst af

komministersbostället. x/2 mantal Mörbytorp, hvilket skulle genom Eders

Kungl. Maj:ts befallningshafvandes och domkapitlets försorg under tio års

tid utarrenderas i enlighet med föreskrifterna i nådiga brefven den 12

november 1858 och den 11 juli 1862, med förbehåll om undantagande af

nöd)g bostad, vedbrand och trädgård åt den, som uppehölle komministerstjänsten,

samt om skyldighet för arrendatorn att ansvara för boställets

skatter och onera; hvarjämte Eders Kungl. Maj:t förklarade Sig vilja framdeles

taga frågan om komministerstjänstens indragning under förnyad

ompröfning.

Pa grund af hvad sålunda i ärendet förekommit och då, såsom ja0- redan nämnt, Kyrkomötet gifvit sitt bifall till indragning af nu ifråga
Bih.

till Riksd. Prof. 1904. 1 Sami. 1 Afd. 91 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 39.

varande prebendepastorat, får jag hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att

dels medgifva, att öfver Selö pastorat i Strängnäs stift må upphöra

att vara prebende åt teologie lektorn vid allmänna läroverket i Strängnäs,

dels ock till lönefyllnad åt bemälde lektor, efter det Öfver Selö

pastorats prebendenatur upphört, bevilja på ordinarie stat ett belopp af

1,453 kronor.»

Hvad föredragande departementschefen sålunda hemställt

behagade Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan af

statsrådets öfriga ledamöter, i nåder bifalla; och skulle

nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Edward Bäcklin.

Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri Å. B., 1904.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1904:171 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upphörande af Öfver Selö pastorats i Strängnäs stift prebendeegenskap. s. 1 i texten
  2. 1SärU 1904:1 Särskilda Utskottets (N:o T) Utlåtande N:o 1 s. 1 i texten