Sök i Ratio Lex

Om anslag till restaurering af gråbrödraklostret i Ystad

1904-02-12 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1904:61, Om anslag till restaurering af gråbrödraklostret i Ystad

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj it s Nåd. Proposition N:o 61.

1

N:o 61.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, om anslag till

restaurering af gråbrödraklostret i Ystad; gifven Stockholms

slott den 12 februari 1904.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

ecklesiastikärenden för denna dag, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att såsom bidrag till restaurering af gråbrödraklostret i Ystad på

extra stat för år 1905 bevilja ett belopp af 15,000 kronor, under villkor

att Ystads stad utan anspråk på vidare statsbidrag ansvarar för att dels

restaureringsarbetet under sakkunnig ledning utföres. i hufvudsaklig enlighet

med det i statsrådsprotokollet omförmälda, af slottsarkitekten A. Lindegren

uppgjorda, å 45,000 kronor slutande restaureringsförslaget, hvarvid

hänsyn tages till hvad öfverintendentsämbetet erinrat beträffande läget och

sättet för anbringandet af trappan upp till den afsedda festhallen, dels

ock byggnaden ej afyttras, utan efter restaureringen brandförsäkras för

framtiden och, underhållen i värdigt skick, allt framgent användes till

bibliotek och museum, dock med bibehållen rätt för Ystads stadsförsamling

att i byggnaden hafva sakristia för S:t Petri kyrka.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

Carl von Frusen.

Bill. till Rilesd. Prof. 1.904. 1 Sami. J Afd. 37 Höft. (N:o 61.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 61.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, kallet inför Hans

Maj it Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12

februari 1904.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,

Statsråden: Odelberg,

Husberg,

Palander,

Westring,

Ramstedt,

Berger,

Meyer,

von Friesen,

Virgin.

l:o.

Departementschefen, statsrådet von Friesen, yttrade:

Om anslag »Uti underdånig skrifvelse den 3 mars 1903 har vitterhets-, historiel‘ing‘af

Ug‘å-oc^ antikvitetsakademien anfört: Staden Ystad hade sedan flera år tillbaka

brodrakiostret haft för afsikt att för reglering af trakten omkring S:t Petri kyrka där''

Yslad■ städes borttaga det med kyrkan sammanbyggda, staden tillhöriga gamla

gråbrödraklostret. Såsom af ett vid akademiens skrifvelse fogadt utdrag af

stadsfullmäktiges i Ystad protokoll den 12 februari 1903 framginge, hade

man emellertid i Ystad, sedan direktören Jacob Lachmann å Charlottenlund

skriftligen meddelat drätselkammarens ordförande, det han vore villig

att med 20,000 kronor bidraga till kostnaderna för restaurering af det

gamla fornminnet enligt uppgjordt, å 45,000 kronor slutande kostnadsförslag,

dock under förutsättning att staten eller staden bidroge med samma belopp

samt under villkor att byggnaden anordnades till museum och

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 61.

bibliotek, funnit frågan hafva genom berörda erbjudande kommit i väsentligen

förändradt skick, hvarför staden beslutit att på nyss nämnda villkor,

samt under förutsättning att staten såsom bidrag till restaureringen ansloge

minst 15,000 kronor för ändamålet anvisa ett belopp af högst 10,000

kronor.

Akademien, som ej kunde annat än finna utsikten till det gamla fornminnets

bevarande glädjande, ville med afseende å ärendets förhistoria meddela,

att, sedan riksantikvarien, med anledning däraf att frågan om byggnadens

rifning åter kommit på dagordningen hos vederbörande i .Ystad, i ett

därstädes hållet föredrag starkt betonat önskvärdheten af klosterbyggnadens

bevarande för framtiden, Lachmann i samråd med riksantikvarien lämnat

slottsarkitekten A. Lindegren uppdrag att uppgöra förslag till nödiga

restaureringsåtgärder. Af två härför uppgjorda, vid akademiens skrifvelse

jämväl fogade alternativa förslag afsåge det ena, slutande å 7,200 kronor,

endast en mycket nödtorftig reparation af byggnadens yttre, sådant detta

nu befunne sig, d. v. s. med delvis nedtaget gafvelröste samt taket sänkt,

således lämnande byggnaden i dess nuvarande stympade skick. Det andra

däremot, slutande enligt specificeradt kostnadsförslag å 45,000 kronor,

afsåge den karaktäristiska trappgafvelns återställande, nytt yttertaks anbringande

i ursprungligt läge samt byggnadens iordningställande såväl till

det yttre som till det inre. Endast till konserveringsarbetet enligt detta

senare förslag syntes Lachmann och staden Ystad vilja bidraga med nyss

nämnda belopp och endast genom att detta förslag komme till utförande

kunde således det gamla fornminnet räddas undan förintelse. Ifrågavarande

förslag afsåge visserligen mer än byggnadens bevarande för framtiden och

således mer än som från arkeologisk synpunkt vore af behofvet påkalladt,

men, då de af staden Ystad och Lachmann erbjudna bidragen uppginge

tillsammans till 30,000 kronor, kunde således af kostnadsförslagets slutsumma

endast det återstående beloppet af 15,000 kronor sägas vara afsedt

för de arkeologiska intressenas tillgodoseende. Om från detta belopp

droges dels det mindre förslagets slutsumma 7,200 kronor, som skulle åtgå

för en nödtorftig reparation af det yttre, dels posten för nytt yttertak

6,887 kronor 50 öre eller tillsammans 14,087 kronor 50 öre, återstode

912 kronor 50 öre, för hvilken summa således vunnes den prydliga trappgafvelns

återställande och att byggnaden med afseende på tak och gafvelröste

blefve återbragt till ursprungliga förhållanden i stället för det stympade

skick, den nu företedde.

Akademien ansåge sig knappast behöfva vidlyftigt framhålla, att bevarandet

af den gamla klosterbyggnaden måste ur kulturhistorisk synpunkt

betecknas såsom varande af stort intresse. Af de under medeltiden ej så

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 61.

fataliga klostren i vårt land funnes, med undantag af några kyrkor, i våra

dagar förvånande litet i behåll ofvan jord. På intet enda ställe funnes

hela komplexen af klosterbyggnaderna bevarad. Äfven återstående enstaka

klosterbyggnader vore ytterst sällsynta. Förutom den nu ifrågavarande

i Ystad funnes dylika egentligen endast i Vadstena, vid Vreta i "Östergötland

samt Roma på Gottland. Under sådana förhållanden vore det uppenbart,

att förlusten af Ystad-klostret måste betraktas såsom mycket kännbar.

Härtill koinme, att Sverige väl med fog kunde sägas hafva en viss förpliktelse

gent emot ett sådant minnesmärke som det ifrågavarande inom

det forna^ danska området. Det syntes ej vara landet fullt värdigt att

låta ett ^sådant förfalla eller helt och hållet förintas. När för ett par år

sedan frågan om den gamla byggnadens nedrifvande åter blef aktuell inom

Ystads samhälle, hade detta inom intresserade kretsar i Danmark väckt

en för vårt land ingalunda behaglig uppmärksamhet, en känsla, som på

flera sätt tagit sig uttryck, och äfven i Sverige hade den ifrågasatta åtgärden

på många håll åstadkommit förstämning.

Pa grund af det sålunda anförda hemställde akademien, det Eders

Kung], Maj:t täcktes, under förutsättning af de utaf staden Ystad och direktör

Lachmann utlofvade bidragen af tillsammans 30,000 kronor, af

Riksdagen äska ett extra anslag för en gång af 15,000 kronor, att tillsammans

med nyss nämnda belopp utgå till gäldande af kostnaderna för

en enligt slottsarkitekten Lindegrens förslag utförd restaurering af gråbrödraklostret

i Ystad.

Genom nådig remiss anbefalldes Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Malmöhus län att i ärendet afgifva underdånigt utlåtande och

därvid lämna utredning angående äganderätten till gråbrödraklostret i

Ystad. Vid detta utlåtande, som afgafs den 22 april 1903, voro fogade

handlingar, utvisande: att genom köpekontrakt den 30 mars 1876 och

köpebref den 18 maj samma år Ystads stad af kronan för en summa af

4,000 kronor köpt därvarande kronomagasinsegendom med därå befintliga

i värderingsinstrument öfver egendomen af den 19 oktober 1871 upptagna

byggnader oc"6 det tomtområde, som till egendomen lagligen hörde och

af kronan dittills disponerats; att enligt berörda värderingsinstrument å

tomten funnes en magasinsbyggnad, bestående af ett grundmuradt tvåvåningshus

under tegeltak med vidhängande flygelbyggnad, uppförd intill S:t Petri

kyrka. med södra gafveln samt fristående på öfriga sidor, i hvilket hus

tvsi mindre rum a nedra bottnen vid södra gafveln med en areal af omkring

264 kvadratfot innehades af S:t Petri kyrka; att bland köpevillkoren

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj-Js Nåd. Proposition N:o 61.

upptagits, att (lön rätt till begagnande af en lägenhet i magasinsbyggnaden

till sakristia, som kunde på grund af kungl. brefvet den 28 september

1852 S:t Petri församling tillkomma, förbebölles församlingen; att staden

med anledning af nämnda köp den 8 november 1880 erhållit lagfart å

det s. k. kronomagasinet, beläget å tomterna under n:r 248 och 249 i

kvarteret Yngve; samt att magistraten i Ystad i afgifvet yttrande, med

upplysning att »kronomagasinet» vore eu senare tillkommen benämning

på gråbrödraklostret, anfört, att magistraten ansåge det vara i hög grad

önskligt, att det ifrågasatta statsbidraget måtte varda beviljadt, då utan

sådant bidrag den minnesrika byggnaden säkerligen ej komme att för

framtiden bevaras, enär de kulturella ändamål, den vore afsedd att befordra,

hur viktiga de än kunde anses vara, likväl ej af ett jämförelsevis

litet samhälle kunde tänkas skola blifva tillgodosedda med större uppoffring

än den, hvartill staden förklarat sig villig.

För egen del har Eders Kungl. Majds befallningshafvande jämväl

framhållit önskvärdheten af ifrågavarande gamla byggnads iståndsättande

och såsom sin åsikt uttalat, att större bidrag till bestridande af kostnaderna

härför, än som genom enskild persons och Ystads stadsfullmäktiges offervillighet

redan åstadkommits, icke torde vara att från orten förvänta.

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande ansåg därför, att ett anslag från

statens sida af 15,000 kronor för ifrågavarande ändamål vore af omständigheterna

väl påkalladt.

Ystads stadsförsamling, som jämväl hörts i ärendet, har erinrat, att

på grund af nådiga brefvet den 25 juli 1884 de förutvarande själfständiga

församlingarna Ystads S:t Mariae och Ystads S:t Petri blifvit förenade till

eu enda, Ystads stadsförsamling, samt vidare anfört, att de båda gamla

kyrkorna, S:t Marin och S:t Petri, efter församlingarnas förening fortfarande

användes som förut; att S:t Petri kyrka, på grund af det förut

otnförmälda nådiga brefvet den 28 september 1852, i femtio års tid haft

sin sakristia i klostret, sedan en dörr öppnats i muren i kyrkans nordöstra

ända; att, därest klostret borttoges, det vore lätt anbringa en sakristia på

samma plats, men att, om detsamma skulle kvarstå, möjlighet ej förefunnes

att få annan sakristia å lämpligt ställe; att, då det emellertid ej satts i fråga

att borttaga nuvarande sakristian, församlingen icke hade något att erinra

mot. klostrets kvarstående och restaurering; samt att förslaget att i klostret

bereda rum för bibliotek och museum förefölle församlingen tilltalande,

helst stadsbiblioteket ej hade någon fast lokal och museets lokal i gamla

läroverkshuset väl framdeles blefve otillräcklig.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 61.

Domkapitlet i Lund har i underdånigt utlåtande den 27 maj 1903

lifligt framhållit önskvärdheten däraf, att ett anslag från statens sida af

15,000 kronor för en gång blefve för ifrågavarande ändamål beviljadt.

Efter nådig remiss har öfverintendentsämbetet den 1 december 1903

afgifvit underdånigt utlåtande i ärendet och därvid anfört följande: Det

syntes öfverintendentsämbetet fullt riktigt, att staten bidroge till vidmakthållande

eller bevarande af ifrågavarande egendomliga, åldriga och

ur kulturhistorisk synpunkt synnerligen värdefulla byggnad, men att staten

i vidsträcktare mån skulle lämna understöd för iståndsättande af densamma

syntes ämbetet näppeligen kunna med fog påfordras. I nu nämnda hänseende

vore otvifvelaktigt att i främsta rummet förorda, att kronan sökte,

om möjligt för försäljningspriset, återförvärfva byggnaden och därefter läte

allenast nödtorftigt underhålla denna eller ock antingen använde den till något

sitt ändamål såsom till förvarande af arkivalier eller dylikt — något som

kunde ske utan att rubbningar i det yttre behöfde vidtagas — eller inredde

och uppläte den till någon stiftelse för välgörande ändamål, såsom

i vårt grannland Danmark ofta plägade i liknande fall förfaras. Ämbetet

hölle således för sin del före, att det icke tillhörde statsverket att med en

så stor summa som 15,000 kronor bidraga till att åt staden Ystad bereda

lokaler för stadsbibliotek, museum m. m, hvartill komme, att fråga kunde

vara, huruvida icke det, som man genom den nu föreslagna utvägen velat

rädda undan förstörelse, just skulle borttaga eller förändra karaktären hos

byggnaden: denna skulle nämligen komma att blifva utbytt mot en delvis

ny och i alla händelser rekonstruerad sådan, och eu dylik vore ju, såsom

antikvitet betraktad, alltid af tvifvelaktigt värde. Då emellertid af handlingarna

framginge, att, därest förevarande i och för sig ganska goda resta

ureringsförslag icke skulle blifva genomfördt, byggnaden i fråga med

all säkerhet komme att nedrifvas och lämna rum för moderna byggnadskvarter

och gator, hvarigenom hvarje spår af det gamla klostret skulle

försvinna, funne öfverintendentsämbetet, ställdt inför nyssberörda faktum

och ehuru ämbetet, i allmänhet sedt, ej ville förorda rekonstruktioner, sig

icke böra afstyrka genomförandet under fullt sakkunnig ledning af den

nu framlagda restaureringsplanen, men ansåge sig blott kunna underdånigst

tillråda, att staten bidroge till betäckande af kostnaden för arbetets verkställande

med så stort belopp, som, strängt taget, kunde antagas motsvara

omkostnaderna för byggnadens underhåll, enligt handlingarna bilagdt kostnadsförslag

beräknade till, i jämnt tal, 7,200 kronor, hvilken summa dock,

enligt ämbetets åsikt, vore väl låg — exempelvis saknades poster för

arkitektarfvode och godtgörelse för arbetsledning — och förty borde höjas

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 61.

till 10,000 kronor. Slutligen ville ämbetet såsom en mindre lycklig lösning

af eu detalj i det föreliggande förslaget påpeka laget och sattet för

anbringandet af trappan upp till den afsedda festhallen, en trappanordning,

som likväl syntes vid förslagets eventuella utarbetande lätteligen kunna

förändras till ett bättre.

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien, som lämnats tillfälle att,

med anledning af hvad öfverintendentsämbetet sålunda anfört, ånyo yttra

sig i ärendet, har uti den 12 januari 1904 afgifvet underdånigt utlåtande

anfört, att akademien ingalunda förnekade befogenheten af öfverintendentsämbetets

uppfattning, sådan denna i ämbetets utlåtande kommit till synes,

men att, då för akademien hufvudsaken måste vara, att den märkliga

medeltidsbyggnaden blefve bevarad, akademien måste vidhålla sitt ursprungliga

förslag, enär den på giltiga grunder trodde sig kunna förvänta,

att det åsyftade ändamålet därigenom med säkerhet skulle uppnås.

Hvad vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien i detta ärende anfört

synes mig tydligen ådagalägga vikten af att det gamla gråbrödraklostret

i Ystad, såsom inom vårt land ett af de få kvarvarande minnesmärkena

i sitt slag, bevaras från förstörelse. Visserligen skulle för tillgodoseende

af det arkeologiska intresset vara tillfyllest, att byggnaden

nu nödtorftigt reparerades, men då sannolikt är, att, om ej byggnaden nu

blir fullständigt restaurerad enligt det högre, på 45,000 kronor slutande

kostnadsförslaget, densamma kommer att nedrifvas, anser jag staten böra

till förhindrande häraf träda emellan. Att, såsom öfverintendentsämbetet

föreslagit, söka för kronans räkning förvärfva äganderätten till klostret

och sedan nödtorftigt restaurera detsamma anser jag ej vara att förorda.

Bättre synes mig vara, att för genomförande af byggnadens fullständiga

restaurering, till hvilken ytterligare bidrag från orten utöfver redan utfästa

30,000 kronor enligt de lokala myndigheternas samstämmiga uttalande ej

torde vara att förvänta, lämnas af staten det begärda beloppet, 15,000

kronor, under sådana villkor, att man kan erhålla säkerhet för att byggnaden,

utan vidare bidrag från statens sida, försättes och för framtiden

underhålles i fullt tillfredsställande skick. Betryggande garanti härför

torde kunna vinnas därigenom, att Ystads stad ikläder sig ansvar på sätt

jag i det följande föreslår.

Jag hemställer således, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att såsom bidrag till restaurering af gråbrö dr aklostret i Ystad på

extra stat för år 1905 bevilja ett belopp af 15,000 kronor, under villkor

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 61.

att Ystads stad utan anspråk på vidare statsbidrag ansvarar för att dels

restaureringsarbetet under sakkunnig ledning utföres i hufvudsaklig enlighet

med det af slottsarkitekten A. Lindegren uppgjorda, å 45,000 kronor

slutande restaureringsförslaget, hvarvid hänsyn tages till hvad öfverintendetsämbetet

erinrat beträffande läget och sättet för anbringandet af trappan

upp till den afsedda festhallen, dels ock byggnaden ej afyttras, utan efter

restaureringen brandförsäkra^ för framtiden och, underhållen i värdigt

skick, allt framgent användes till bibliotek och museum, dock med bibehållen

rätt för Ystads stadsförsamling att i byggnaden hafva sakristia för

S:t Petri kyrka.»

Till hvad föredragande departementschefen sålunda

hemställt, däruti statsrådets öfriga ledamöter förenade

sig, behagade Hans Maj:t Konungen lämna nådigt bifall;

och skulle proposition i ämnet, af den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar, till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo

Gustaf Tottie.

Stockholm, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B., 1904.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1904:54 Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition om anslag till restaurering af gråbrödraklostret i Ystad. s. 1 i texten