Sök i Ratio Lex

Om anskaffande af mark till nya byggnader för vetenskapsakademien och naturhistoriska riksmuseet m. m

1904-02-05 · 33 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 31 av 33 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1904:72, Om anskaffande af mark till nya byggnader för vetenskapsakademien och naturhistoriska riksmuseet m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 72.

1

N:o 72.

Kungl. May.ts nådiga proposition till Riksdagen om anskaffande

af mark till nya byggnader för vetenskapsakademien och

naturhistoriska riksmuseet m. m.; gifven Stockholms slott

den 5 februari 1904.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att medgifva:

att kvarteret Grönlandet södra i Stockholm jämte den staten tillhöriga

delen af kvarteret Grönlandet norra äfvensom statens byggnader inom

dessa kvarter må i den ordning, Kungl. Maj:t pröfvar lämpligt bestämma,

försäljas och härför inflytande försäljningsmedel sammanslås med besparade

hyresinkomsten från egendomen i förstnämnda kvarter till en byggnadsfond

för naturhistoriska riksmuseet att tills vidare af vetenskapsakademien förvaltas

enligt de för hyresmedelsfonden gällande föreskrifter;

att till område för naturhistoriska riksmuseet må under äganderätt

upplåtas den till lägenheten Dj urg^rds-Frescati hörande del af den utaf

vetenskapsakademien därtill föreslagna, å den i statsrådsprotokollet omförmälda

karta med bokstäfverna B, C, z, z1, y, G, D, E, B betecknade

mark mot ersättning till den under statskontorets förvaltning stående djurgårdsfonden

af 52,525 kronor, hvaraf årliga räntan öfverlämnas till djurgårdskassan

att för kassans ändamål användas;

att af förenämnda besparade hyresinkomst må utbetalas såväl nyssberörda

ersättning som ett belopp af 96,758 kronor till inköp åt naturhistoriska

riksmuseet från Bergianska stiftelsen af den till stiftelsen hörande

del af den angifna marken; samt

Bill. till Riksd. Prat. 1.904. 1 Sami. 1 Afd. 48 Häft. (N:o 12.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 72.

att af det område, som sålunda åt naturhistoriska riksmuseet förvärf^,

må efter Kungl. Maj:ts bepröfvande upplåtas den mark, som efter

vunnen närmare utredning kan finnas behöflig för vetenskapsakademiens

fysikaliska institution.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR

Carl von Friesen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 72.

3

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5

fehruari 1904.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Bostköm,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,

Statsråden: Odelberg,

Husberg,

Palander,

Westring,

Ramstedt,

Berger,

Meyer,

von Friesen,

Virgin.

2:o.

Efter gemensam beredning med chefen för jordbruksdepartementet Om ansicafföredrog

chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet von Friesen, sär-^"*^

skilda af vetenskapsakademien i underdåniga skrivelser den 18 april och nåder för

den 24 oktober 1903 gjorda framställningar angående beredande af ökadtaj^™*£“p''~c/l

utrymme för akademien och naturhistoriska riksmuseet jämte vissa därmed^urA^orista

sammanhängande frågor äfvensom i ärendet afgifna utlåtanden af riks- ri

marskalksämbetet, kammarkollegium, justitiekanslersämbetet, öfverintendentsämbetet,

chefen för Sveriges geologiska undersökning samt vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien tillika med de till dessa skrivelser och

utlåtanden hörande bilagor; varande alla dessa handlingar, med undantag

af vissa designationer och beskrifningar öfver tomter, uppgift angående

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kangl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 72.

hyresinkomster samt en karta, tryckta i en särskild samling med titel

»Handlingar angående K. vetenskapsakademiens, naturhistoriska riksmuseets

och vetenskapsakademiens Nobelinstituts byggnadsfråga», till hvilken samling

i det följande lämnas hänvisningar.

Vetenskapsakademiens förstnämnda skrifvelse (sid. 219—226) lydde

sålunda:

»Redan i början af 1870-talet visade det sig, att det utrymme, som

det naturhistoriska riksmuseet disponerade i kvarteret Grönlandet norra,

började att blifva otillräckligt och att åtgärder måste vidtagas för att åt

samlingarna skaffa förökadt utrymme. På förslag af akademien blef därför

hela det närmast söder om nämnda kvarter belägna kvarteret Grönlandet

södra år 1874 af staten inköpt för ett belopp af 250,000 kronor i afsikt

att där skulle uppföras nya byggnader för riksmuseet. Om anslag för

nybyggnad å denna tomt bar akademien sedermera upprepade gånger

gjort framställning hos Eders Kungl. Maj:t, som ock 1884 därom aflat proposition

till Riksdagen, men dessa framställningar hafva icke ledt till åsyftadt

resultat. (Se sid. 18—28.)

»En betydande del af det utrymme, som finnes i de gamla bofälliga

husen å kvarteret Grönlandet södra, har emellertid blifvit använd för att

provisoriskt inhysa vissa delar af museets samlingar. Där förvaras numera

vertebrat-afdelningens hvalskelett, större delen af afdelningen för arkegoniater

och fossila växter, en mindre del af botaniska afdelningen samt en

betydande del af den etnografiska afdelningen, under det att återstoden af

nämnda afdelning är inhyst i en från Stockholms högskola förhyrd våning

om 13 rum 4 trappor upp i huset n:o 30 vid Kungsgatan.

»Genom dessa nödfallsåtgärder blefvo de värsta svårigheterna dock

endast för en kort tid afhjälpta, och nu är trångmålet inom alla afdelningarna

så stort, att museets intendenter ej veta, huru de skola kunna

reda sig, till dess museets byggnadsfråga definitivt hunnit lösas. Anda

sedan slutet af 1870-talet hafva två af museets afdelningar (den botaniska

och den entomologiska) på grund af bristande utrymme varit helt och

hållet stängda för den stora allmänheten, och akademien motser med bekymmer

den tid, då man äfven med afseende på andra afdelningar skall

nödgas att vidtaga enahanda åtgärd. Men det är ej nog härmed; äfven de,

som önska i vetenskapligt syfte begagna sig af samlingarna, kunna numera

alls icke eller blott med svårighet erhålla en brukbar arbetsplats. Så t. ex.

hafva de, som denna vinter önskat arbeta i den entomologiska afdelningen,

endast på det sätt kunnat få tillfälle därtill, att samma arbetsbord på förmiddagen

användts af en och på eftermiddagen af en annan, hvilket na
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kuiigl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 72. 5

turligtvis medfört betydande olägenheter. Härtill kommer, att de platser,

som kunna erbjudas de studerande, ofta nog äro mycket otillfredsställande

med afseende på utrymme och belysning.

»För intendenterna själfva och deras biträden går mycken tid, som

bättre kunde användas, förlorad därigenom, att föremålen ej kunna ändamålsenligt

ordnas, utan måste sä hopträngas, att stor tidspillan uppstår,

då något skall ur samlingen framtagas. Detta förhållande är så mycket

mera att beklaga, som arbetskrafterna vid museet alltför väl behöfvas för

effektivt arbete. Härtill kommer, att fem af museets åtta afdelningar numera

hafva sina samlingar fördelade i skilda lokaler, så att tjänstemännen

ofta måste gå från det ena kvarteret till det andra, då någon upplysning

skall inhämtas. För alla dem, som hafva något att skaffa med det naturhistoriska

riksmuseet, medföra alltså de nuvarande lokala förhållandena de

största olägenheter.

»Om behofvet af nya lokaler för riksmuseum torde det för öfrigt

knappast vara nödigt att vidare yttra sig, enär detta behof redan 1883

blifvit till fullo erkändt såväl af statsrevisorerna som af statsutskottet

(sid. 21) och, såsom redan är näinndt, 1884 af Eders Kungi. Maj:t.

»Äfven i ett annat fall har behof af utvidgning under senare år yppat

sig. Akademien, som numera i kvarteret Grönlandet norra begagnar allt

det utrymme, hon äger rätt att disponera (sid. 28 — 32), nödgas med det

snaraste bereda förökadt utrymme åt sitt bibliotek. Enär detta bibliotek

innehåller den enda någorlunda fullständiga naturvetenskapliga boksamling

i Sverige, är ej allenast arbetet vid riksmuseet utan all mera ingående

naturvetenskaplig forskning i vårt land däraf beroende, och det är i följd

häraf en bjudande plikt för akademien att tillse, att biblioteket pa ändamålsenligt

sätt må kunna skötas och förkofras.

»Akademien, för hvilken här omförmälda förhållanden äro nogsamt

bekanta och som genom förnyade framställningar från det naturhistoriska

riksmuseets intendenter erinrats om de rådande olägenheternas betydelse

för den under hennes inseende och vård stående statsinstitutionens bestånd

och förkofran, hav därför åt särskilda, af akademiens förvaltningsutskott

och nämnda intendenter år 1901 tillsatta kommitterade uppdragit utredningen

af akademiens och riksmuseets byggnadsfråga i hela dess omfattning.

Sedan nämnda kommitterade den 23 maj 1902 afgifvit sitt betänkande

(sid. 5—66), hafva yttranden öfver däri framställdt förslag afgifvits

af akademiens och riksmuseets institutionsföreståndare samt tjänstemän (sid.

97—138), hvarefter kommitterade i ett förnyadt betänkande af den 20 mars

1903 (sid. 147—210) dels uttalat sig angående de inkomna yttrandena,

dels lämnat särskild utredning af vissa till dem af akademien hänskjutna

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts 1Säd. Proposition P!:o 72.

frågor. Slutligen har akademiens förvaltningsutskott den 24 mars 1903

hemställt (sid. 211—215), att akademien för sin del måtte i ärendet fatta

beslut i öfverensstämmelse med det af byggnadskommitterade afgifna förslaget.

»Af de handlingar, hvilka under ärendets utredning sålunda tillkommit

och hvilka här i tryck bifogas (se ofvan), behagade Eders Kungl. Maj:t

finna, att akademiens byggnadskommitterade, i hvilkas uppfattning och

förslag akademien till fullo instämmer, på anförda skäl ansett, att underdånig

framställning icke bör ånyo göras om bebyggande för riksmuseets

behof af det därför inköpta kvarteret Grönlandet södra (sid. 38—41).

Iiommitterade hafva vidare anställt en omfattande och ingående utredning

af frågan, huruvida byggnadsplats för museets och akademiens eget behof

skulle kunna beredas vare sig inom den egentliga stadens område eller

närmast intill detsammas gräns, hvarvid särskild! Stockholms stad och

staten tillhöriga tomtplatser blifvit tagna i betraktande (sid. 42—50).

Samtliga med anledning häraf ifrågasatta förslag hafva emellertid ansetts

böra öfvergifvas, förnämligast med anledning däraf, att inhämtade upplysningar

om pris och värde å tomterna i förening med möjligheten att å

dem för skäligt pris uppföra nödiga byggnader synts innebära oöfverstigliga

ekonomiska hinder mot förverkligandet af de förevarande byggnadsplanerna.

»Vid sådant förhållande har akademien icke funnit någon annan utväg

till den trängande frågans lösning återstå än att förlägga dessa byggnader

• till en plats på något afstånd från det inom Stockholms stadsplan

innefattade området. Valet har härvid fallit på en plats å norra Djurgården,

som är belägen inom hufvudstadens judiciella område och utgöres af mark

dels tillhörande den under akademiens vård stående Bergianska stiftelsen,

dels lydande under Kungl. Djurgården (sid. 50—57).

»Akademien, som till fullo erkänner riktigheten af de allmänna grundsatser,

som af hennes kommitterade uppställts (sid. 36—38) dels i fråga

om fordringarna på en lämplig byggnadsplats, dels angående nödvändigheten

af att det bestående sambandet, äfven i lokalt hänseende, mellan

akademien och riksmuseet fortfarande må blifva orubbadt, har för sin del

funnit, att den sålunda föreslagna platsen af alla ifrågasatta är den lämpligaste.

Härigenom torde alltså det enda skäl, eller en eventuell skilsmässa

mellan akademien och riksmuseet, som på 1880-talet kunde anföras mot

den inom riksdagen uttalade meningen, att det senare borde förflyttas till

en billigare tomt utanför staden, hafva förlorat sin betydelse.

»Vid noggrant öfvervägande af de fördelar och olägenheter, som i

fråga om riksmuseet kunna anföras beträffande den byggnadsplats, som

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 72.

akademien härmed i underdånighet får underställa Eders Kungl. Maj:ts

ompröfning, har akademien funnit:

att riksmuseet på den föreslagna platsen kan erhålla ett område af

omkring 91,000 kv.-meter, hvars storlek alltså lämnar full garanti för

möjligheten att i framtiden allt efter behof utvidga dess lokaler;

att genom tomtens vidd samt byggnadsplatsens höga läge full säkerhet

finnes för att museets byggnad äfven i framtiden skall få behålla fri

utsikt åt alla håll och att inga anläggningar i närheten störande skola

kunna inverka på arbetena i museet eller på ljusets tillträde till dess

lokaler;

att i denna trakt redan finnas flere vetenskapliga institutioner —

Bergianska trädgården, landfbruksakademiens experimentalfält, entomologiska

anstalten — som skulle hafva nytta af riksmuseet och akademien

samt äfven i flera fall underlätta studierna vid riksmuseet;

att dessutom landtbruksakademiens museum och sannolikt äfven

vetenskapsakademiens nobelinstitut komma att förläggas till denna trakt,

hvarigenom där skulle bildas ett vetenskapligt centrum, som torde hafva

få motstycken i Europa och borde komma att utöfva en stor dragningskraft

på den naturvetenskapligt intresserade allmänheten;

att akademiens arkitekt såsom sin åsikt uttalat, att ifrågavarande

plats är särdeles lämplig för uppförande af de förevarande byggnaderna

och att ett bättre läge svårligen kan erhållas i närheten af hufvudstaden

(sid. 118—119);

att samtliga det egentligt naturhistoriska riksmuseets intendenter

uttalat sin lifliga anslutning till förslaget (sid. 120—121);

att genom underhandling med Bergianska stiftelsen och riksmarskalksämbetet

(sid. 186—187) utsikt vunnits, att tomten kan förvärfvas till ett

pris af högst 150,000 kronor, hvilket pris vida understiger det, som hvarje

annan användbar tomt skulle betinga;

att den föreslagna platsen redan äger mycket god förbindelse med

staden genom elektriska tåg och om sommaren äfven genom ångslupslinjer

samt att det med säkerhet kan förutses, att dessa förbindelser med

tiden än ytterligare skola förbättras;

att hvarje annan plats, som kunnat ifrågasättas, skulle kräfva vida

större kostnader utan att medföra samma ovärderliga fördelar med afseende

på storlek och läge som den föreslagna;

att intet hinder synes finnas för att så snart som helst förvärfva

densamma; och

att den enda invändning, som förekommit mot denna plats, dess

aflägsna läge, i mån af hufvudstadens utsträckning gifvetvis år efter år

opaginerad Kontrollera mot PDF

s

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 72.

kommer att få allt mindre betydelse och troligen om några år, då museibyggnaden

hunnit blifva färdig, ej skall verka afskräckande på någon.

»I afseende härpå kan vidare med allt skäl åberopas erfarenheten

från den Bergianska stiftelsen. Det har nämligen under årens lopp, sedan

nämnda stiftelse flyttats från staden och förlagts till det nuvarande området,

visat sig, att allmänhetens intresse för densamma, ådagalagdt genom

talrika besök, alltmera tilltagit, så att läget ett stycke från staden ej på

minsta sätt ländt till förfång för stiftelsen, hvilken just genom fördelen

att äga en för dess ändamål fullt lämpad plats kunnat motsvara sin bestämmelse

äfven i fråga om önskvärdheten af att den må tjäna de besökande

till gagn och fromma.

»Under ärendets behandling inom akademien har förslag äfven blifvit

väckt därom, att för Sveriges geologiska undersökning nya lokaler skulle

beredas i anslutning till de för det naturhistoriska riksmuseet afsedda (sid.

58—61), och får akademien i denna fråga dels förnya sitt den 4 juni

1902 såsom svar å nådig remiss gjorda uttalande, att en sådan anslutning

synes såväl för riksmuseet som för den geologiska undersökningen förmånlig,

dels hänvisa till det yttrande, som chefen för nämnda undersökning

på anmodan afgifvit till akademien den 19 juli 1902 (sid. 142—143).

»Angående två af de under akademiens vård ställda statsinstitutionerna

har blifvit ifrågasatt, att desamma icke skulle deltaga i den nu föreslagna

flyttningen till en plats utanför det egentliga stadsområdet. Den ena af

dessa är den meteorologiska centralanstalten, för hvars förläggande till

stadens centralare delar fullgiltiga skäl synas vara anförda (sid. 129—139),

men angående hvars mindre betydande lokalbehof akademien för närvarande

ej torde behöfva afgifva något närmare yttrande; den andra är

riksmuseets etnografiska afdelning. Ehuru akademien anser den af de

kommitterade föreslagna platsen vid Frescati synnerligen lämplig för den

etnografiska afdelningen af riksmuseet eller för ett själfständigt etnografiskt

museum, har hon dock, såsom bifogade protokoll utvisar (sid. 227—231), på

grund af intendentens afvikande mening (sid. 122—128) beslutat att lämna

honom och afdelningens inspektörer tillfälle att före akademiens septembersammankomst

inkomma med förslag till plats för de etnografiska samlingarna.

Om också denna utredning komme att utvisa, att nämnda afdelning

icke lämpligen bör förläggas till den plats, som för det öfriga

riksmuseet föreslagits, så anser akademien, att däruti ej bör ligga något

hinder för att nu afgöra frågan om den föreslagna tomtens inköp för

riksmuseets räkning. För beredande af möjlighet att tillmötesgå alla förekommande

byggnadsbehof och för att hindra andra främmande byggnaders

uppförande i riksmuseets omedelbara närhet bör nämligen i hvarje

fall hela den föreslagna byggnads platsen för statsverkets räkning förvärfvas.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 72.

»Det område, som akademien nu i underdånighet föreslår till byggnadsplats

för naturhistoriska riksmuseet samt, eventuellt, för dess etnografiska

afdelning, Sveriges geologiska undersökning och akademiens egen fysikaliska

institution, är å en bilagd karta betecknadt med bokstäfverna

B, C, z, z1, y, G, D, E, B. Dess västra, Bergianska stiftelsen tillhöriga del,

som ensam lämpar sig för uppförande af museets hufvudbyggnad och i

areal uppgår till 43,981 kvm., har af nämnda stiftelses föreståndare och

inspektörer uppskattats till ett värde af 96,758 kronor, och då ett afhändande

af stiftelsens egendom icke kan ske utan Eders Kungl. Maj:ts

nådiga tillstånd, får akademien i underdånighet anhålla, att sådant tillstånd

måtte henne beviljas. Områdets östra del, tillhörande den under Kungl.

Djurgården lydande lägenheten Djurgårds-Frescati och i areal mätande

omkring 46,690 kvm, har riksmarskalksämbetet för sin del förklarat

kunna för ändamålet förvärfvas för ett pris af 52,525 kronor. För hela

egendomen skulle således erfordras ett belopp, som i rundt tal kan skattas

till högst 150,000 kronor.

»Beträffande upplåtelsen af den till Kungl. Djurgården hörande delen

af området har emellertid riksmarskalksämbetet i en skrifvelse af den 6

april 1903, inkommen efter det här bilagda handlingar blifvit tryckta,

ifrågasatt vissa villkor, angående hvilka akademiens byggnadskommitterade

samt akademiens ombudsman afgifvit här bifogade yttranden (sid. 232—235),

och får akademien på grund af hvad i dessa yttranden anförts i underdånighet

uttala, att det enligt akademiens mening skulle vara för staten

fördelaktigast, om hela det ifrågavarande området utan hvarje inskränkning

i dispositions- eller äganderätten blefve för därmed närmast afsedda

ändamål förvärfvadt.

»Såsom af de bifogade handlingarna synes, utgår akademiens förslag

från den förutsättningen, att statens egendomar i kvarteren Grönlandet

norra och södra måtte få försäljas och därför inflytande köpeskillingar användas

till bestridande af en del af kostnaderna för ny byggnad för riksmuseet.

Akademien får därför i underdånighet anhålla, att Eders Kungl.

Maj:t täcktes vidtaga erforderliga åtgärder i syfte, att en sådan försäljning

framdeles må få äga rum samt att erforderliga medel nu måtte få användas

för förvärf af den föreslagna byggnadstomten. Tillgång härtill synes

akademien förefinnas uti den besparade hyresinkomsten från kvarteret

Grönlandet södra, vid 1902 års slut uppgående till 278,888 kronor 76 öre,

hvilken, enligt hvad Eders Kungl. Maj:t och Riksdagen bestämt, skall reserveras

och år från år sammanläggas för att framdeles för det med egendomen

afsedda ändamål användas i den ordning Eders Kungl. Maj:t kan

komma att föreskrifva. Då detta ändamål i själfva verket sammanfaller

med det nu ifrågavarande, synas hinder därför ej böra möta.

IHh. till Riksd. Prof. 1904. 1 Sami. 1 Afd. 48 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 72.

»På grund af hvad sålunda anförts får akademien i underdånighet

anhålla, att Eders Kungl. Maj:t för afhjälpande af det trångmål, hvari

det naturhistoriska riksmuseet nu befinner sig, täcktes vidtaga erforderliga

åtgärder i syfte:

att kvarteret Grönlandet södra samt den statsverket tillhöriga delen

af kvarteret Grönlandet norra äfvensom de statsverkets byggnader, som

uppförts å akademiens mark inom sist nämnda kvarter, måtte få försäljas,

samt köpeskillingen anvisas såsom bidrag till uppförande af ny byggnad

för naturhistoriska riksmuseet på ett å bilagda karta med bokstafvera B,

C, z, z1, y, G, D, E, B utmärkt område nu tillhörande delvis Bergianska

stiftelsen och delvis lägenheten Djurgårds-Frescati,

att för inköp af nämnda område måtte få användas ett belopp af

högst 150,000 kronor af den besparade hyresinkomsten från egendomen i

kvarteret Grönlandet södra, under förbehåll dock, att däraf skall till dessa

besparingsmedel återföras den godtgörelse, som Sveriges geologiska undersökning

och akademiens fysikaliska institution böra efter vederbörlig fördelning

gälda, därest nämnda två institutioner jämväl blifva förlagda till

samma område, samt

att den del af berörda besparade hyresmedel, som sålunda ej åtgår

till inköp af tomt för det naturhistoriska riksmuseet, måtte få användas

såsom ytterligare bidrag till uppförandet af den ifrågavarande nybyggnaden

för museet;

äfvensom att Eders Kungl. Maj:t täcktes

dels lämna akademien tillstånd att från Bergianska stiftelsens fastighet

försälja såväl den mark, som skulle tagas i anspråk för här angifna ändamål,

som ock ett område af samma fastighet, afsedt till byggnadsplats

för akademiens eget behof af sessionsrum, förvaltningslokaler m. m. samt

bibliotek,

dels föreskrifva, att de inflytande köpeskillingarna skola läggas till

stiftelsens kapitalfond för att användas i enlighet med de för denna fond

gällande föreskrifter.»

Enligt en sedermera inkommen, från vetenskapsakademiens kamrerarekontor

den 20 januari 1904 meddelad uppgift hade den besparade hyresinkomsten

från egendomen i kvarteret Grönlandet södra då utgjort 299,835

kronor 61 öre.

Samtidigt med beslutet om aflåtande af denna skrifvelse hade vetenskapsakademien,

under förutsättning af bifall till akademiens i skrifvelsen gjorda

framställning om försäljning af viss statens egendom samt om användande

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 72.

af köpeskillingen därför äfvensom af besparad hyresinkomst från egendomen

i kvarteret Grönlandet södra, för sin del fattat följande beslut:

att akademiens egendom uti kvarteret Grönlandet norra finge försäljas

samt ny byggnad dels för akademiens sessionsrum och förvaltningslokaler

med mera och dels för dess bibliotek uppföras å ett på den bilagda kartan

utmärkt område, som nu tillhörde den Bergianska stiftelsen; samt

att för inköp af nämnda område anvisa ett belopp af 43,660 kronor,

äfvensom för förvärf af mark å det i den underdåniga skrifvelsen till inköp

föreslagna område åt akademiens fysikaliska institution anslå ett belopp

af omkring 4,500 kronor.

Af byggnadskommitterades i ärendet lämnade utredning och andra

handlingar framgick, att kvarteret Grönlandet norra innehölle en areal af

4,744,7 kvadratmeter, däraf norra delen om 2,588,2 kvadratmeter tillhörde

staten, samt att kvarteret Grönlandet södra, som i sin helhet vore statens

egendom, innehölle en ytvidd af 4,648,2 kvadratmeter, hvaraf dock Stockholms

stad ägde rätt att mot erläggande af 5,000 kronor bekomma 454,8

kvadratmeter för utvidgning af Adolf Fredriks södra kyrkogata, så att detta

kvarter vid framtida bebyggande komme att minskas till 4,193,4 kvadratmeter.

Statens egendom i kvarteren Grönlandet norra och södra skulle då

upptaga en areal af sammanlagdt 6,781,6 kvadratmeter, som byggnadskommitterade

beräknat kunna säljas till ett pris af 150 kronor kvadratmetern

(sid. 63). Den sammanlagda kostnaden för nytt riksmuseum jämte

dess etnografiska afdelning kunde approximativt anslås till 2,569,330 kronor.

Om den senare afräknades och en del däraf föranledda förändringar

i fördelningen af gemensamma kostnader vidtoges, skulle beloppet uppgå

till 2,055,350 kronor. Afdroges härifrån det byggnadskapital, som kommitterade

beräknat i framtiden blifva disponibelt genom försäljning af statens

egendomar i kvarteren Grönlandet norra och södra jämte den besparade

hyresinkomsten från sistnämnda kvarter, eller tillsammans omkring 1.300,000

kronor, återstode att fylla eu brist i sistnämnda fallet af omkring 755,000

kronor, i det förra åter af omkring 1,270,000 kronor. För akademien

själf ställde sig enahanda beräkning så, att mot en byggnadskostnad af

360,960 kronor skulle stå ett byggnadskapital af 323,400 kronor, utvisande

en brist af 37,560 kronor. Om därtill lades kostnader för att å området

vid Frescati förlägga Sveriges geologiska undersökning och akademiens

fysikaliska institution, skulle tillkomma eu utgift för den förra af 514,218

å 516,418 kronor och för den senare af 129,600 kronor. I dessa summor

hade inräknats kostnad för tomtförvärf, upptagen för statens byggnader

till 136,908 kronor, däraf för mark från Bergianska stiftelsen tillhörigt

område 96,758 kronor, och för akademiens byggnader till 48,160 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kiingl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 72.

Riksmarskalksämbetet, som anbefallts att yttra sig, huruvida det område

af lägenheten Djurgårds-Frescatis mark, som ifrågasatts till byggnadsplats

för naturhistoriska riksmuseet, Sveriges geologiska undersökning och

vetenskapsakademien, skulle kunna utan någon inskränkning i ägande- eller

nyttjanderätten afstås för ifrågavarande ändamål utan annan ersättning än

den, som borde tillkomma innehafvarne af besittningsrätten till området,

rörande hvilken ersättnings storlek riksmarskalksämbetet likaledes anbefallts

att lämna utredning, hade i underdånigt utlåtande den 26 september 1903

(sid. 239—243) erinrat, hurusom Djurgården, enligt Rikets Ständers underdåniga

skrifvelse den 1 december 1809, upplåtits till Hans Maj:t Konungens

enskilda disposition, vid hvilken upplåtelse endast vore fästad den underdåniga

anhållan, att den s. k. djurgårdskassan inåtte få användas endast

till Djurgardens förbättring och förskönande och icke graveras med särskilda

aflöningar eller gratifikationer till vissa personer.

Beträffande priset å den till upplåtelse ifrågasatta Djurgårdsinarken

hade riksmarskalksämbetet framhållit: att genom upplåtelser utan ersättning,

hvilka förut vid åtskilliga tillfällen förekommit till förmån för offentliga

institutioner, djurgårdskassan gått förlustig de inkomster den annars

af den upplåtna marken kunnat bereda sig, medan å andra sidan ökade

utgifter, såsom genom försvåradt vägunderhåll m. m., ofta genom dylika

upplåtelser kassan tillskyndats; att riksmarskalksämbetet, med hänsyn till

det viktiga och behjärtansvärda statsändamål det här gällde att tillgodose,

åsatt marken ett pris, som endast uppginge till en fjärdedel af dess beräknade

värde; att det synts riksmarskalksämbetet, som om billigheten af

detta anspråk erkänts af akademien och dess kommitterade; samt att på

grund häraf riksmarskalksämbetet ansett sig böra vidhålla sin under underhandlingarna

med akademien framställda fordran, att priset för den ifrågavarande

marken måtte sättas till ett belopp, som efter gjorda beräkningar

skulle uppgå till 52,525 kronor.

Riksmarskalksämbetet hade vidare anfört, bland annat:

Hvad anginge vissa af riksmarskalksämbetet, i skrifvelse till byggnadskommitterade

den 6 april 1903 föreslagna inskränkningar i dispositionsrätten

till marken, så utgjordes dessa af två i sådant syfte ifrågasatta

villkor, nämligen dels att det norr om linjen x—y å kartan utmärkta

området skulle, så länge det icke af akademien toges i anspråk för byggnadsändamål,

ligga Öppet och tillgängligt för dem, som möjligen komme

att bebo den nedanför berget liggande djurgårdsmarken, dels att vetenskapsakademien

matte tillförbindas att, så länge dess verksamhet fortginge

a de till upplåtelse ifrågasatta områdena, icke till andra vare sig upplåta

eller försälja delar af desamma. Med de ifrågasatta inskränkningarna

asyftades ingalunda att förhindra, att någon annan statsanstalt förlädes till

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 72.

området, utan endast att förekomma, att upplåtelser till enskilda af någon

del däraf finge äga rum. Då emellertid byggnadskommitterade i skrifvelse

till akademiens förvaltningsutskott den 16 april 1903 yttrat, att det vore

uppenbart, att ett afhändande till enskilda vare sig med äganderätt eller

dispositionsrätt af någon del af områdena icke kunde vara förenligt med

riksmuseets eller akademiens intressen, ansåge riksmarskalksämbetet sig nu

icke böra påyrka, att de ifrågasatta förbehållen med afseende a dispositionsrätten

formligen upptoges såsom villkor vid markens afträdande, utan vore

villigt att åtnöja sig med en förklaring i ämnet af akademien i samma

syfte som det af byggnadskommitterade gjorda uttalandet.

Vetenskapsakademien, som lämnats tillfälle att yttra sig i anledning

af hvad de öfver akademiens första framställning hörda myndigheter anfört,

hade i sin underdåniga skrifvelse den 24 oktober 1903 (sid. 279 280) in
kommit

med sådant yttrande och därvid förklarat sig instämma i ett af

akademiens byggnadskommitterade den 21 oktober 1903 till akademien

afgifvet, vid dess skrifvelse fogadt utlåtande (sid. 281—296). I detta utlåtande

hade beträffande de af riksmarskalksämbetet ifrågasatta inskränkningar

i dispositionsrätten till den förut nämnda djurgårdsmarken anförts

följande:

»Kommitterade finna sig öfvertygade, att akademien i förevarande

fråga delat kommitterades uppfattning, att akademien sålunda vid bestämmandet

af byggnadsplatsens storlek åsyftat att bereda säkerhet och

skydd för de blifvande byggnaderna mot skada och olägenhet från närbelägna

enskilda anläggningar, samt att det än mindre skulle kunna komma

i fråga, att akademien åt sådana anläggningar skulle vilja bereda plats

inom själfva det ifrågavarande området. Vid sådant förhållande torde det

icke från akademiens sida böra möta något hinder att afgifva den af riksmarskalksämbetet

ifrågasatta förklaringen, hvilken förklaring akademien

dock uppenbarligen endast kan afgifva för sin del, såsom eventuell ägare

till en del af området och såsom närmaste vårdare af riksmuseets angelägenheter,

hvaremot staten såsom ägare till detta senare, dess tomt och

byggnader icke därigenom torde kunna åläggas någon förbindelse».

I riksmarskalksämbetets ''utlåtande den 26 september 1903 hade slutligen

lämnats utredning angående den ersättning, som borde tillkomma

nuvarande innehafvare af lägenheten Djurgårds-Frescati för den mark, som

blifvit ifrågasatt att afsöndras från nämnda lägenhet för att användas till

byggnadsplats för naturhistoriska riksmuseet m. m., i hvilket hänseende

utlåtandet innehöll följande:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kung!. Maj ds Nåd. Proposition N:o 72.

»Lägenheten Djurgårds-Frescati, som sammanlagdt innehåller en areal

af 91 tunnland 7,7 kappland, uppläts genom nådig resolution den 27

augusti 1886 för Eders Kungi. Maj:ts regeringstid åt arfvingarna efter aflidne

förste arkiatern m. in. doktor E. af Edholm mot en årlig arrendeafgift

af 836 kronor, samt med skyldighet för lägenhetsinnehafvarne att,

om det upplåtna området eller någon del däraf framdeles skulle komma

att behöfvas för Kungl. Djurgårdens räkning eller för annat allmänt ändamål,

efter minst ett års uppsägning frånträda lägenheten eller del däraf.

Sistnämnda stadgande blef emellertid upphäfdt genom nådiga resolutionen

den 7 oktober 1896, hvarvid besittningshafvarne jämväl erhöllo rättighet

att upplåta vissa smärre platser inom lägenheten till byggnadstomter, dock

med skyldighet att för hvarje af dessa tomter, sedan anmälan om deras

begagnande blifvit gjord, utöfver den förut utgående årliga afgälden för

lägenheten i dess helhet, till djurgårdskassan betala särskilda årliga afgifter,

uppgående i medeltal till något öfver 100 kronor för hvarje, i öfverensstämmelse

med hvad under senare tider i allmänhet blifvit iakttaget, då

nya byggnadsföretag medgifvits på förut upplåtna lägenheter. Det område

af Djurgårds-Frescati, som nu är ifrågasatt att afstås till vetenskapsakademien,

utgör enligt den hittills preliminärt upprättade kartan nära 4V2

hektar eller omkring 9 tunnland, hvaraf 4 tunnland 12 kappland åker.

I sin till Kungl. Djurgårdens förvaltning ingifna, här bifogade skrift, hafva

lägenhetsinnehafvarne, för afstående af det ifrågavarande området, framställt

anspråk på ett årligt ersättningsbelopp af 1,900 kronor under den

återstående delen af besittningstiden; och hafva de till stöd för det sålunda

gjorda anspråket åberopat den beräkningsgrund, som följts vid ett den 9

mars 1897 med landtbruksstyrelsen upprättadt kontrakt, då ett till lägenheten

hörande område af 101 ar 70 kvadratmeter åt styrelsen utarrenderades

mot en årlig ersättning af 450 kronor.

»Det område, som nu är ifrågasatt att afstås till vetenskapsakademien,

ingår i den del af lägenheten, som besittningshafvarne utarrenderat till

särskild arrendator. Enligt det med denne upprättade kontraktet äro besittningshafvarne

förpliktade att godtgöra honom för mistadt jordområde

med 70 kronor per tunnland åker och 20 kronor per tunnland betesmark.

Det ersättningsbelopp, som besittningshafvarne sålunda skulle blifva skyldiga

att utgöra till arrendatorn, skulle enligt djurgårdsintendentens beräkning

uppgå till 400 kronor. Detta belopp, 400 kronor, tillika med den

af djurgardsintendenten till omkring 455 kronor beräknade tomtafgiften

till djurgårdskassan, eller tillsammans 855 kronor, komme således att afgå

från ofvannämnda 1,900 kronor, hvadan besittningshafvarnes behållna årliga

vinst af köpet skulle blifva omkring 1,045 kronor.

»Beträffande den ökade inkomst, som djurgårdskassan under ofvan

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kung!.. Maj ds Nåd. Proposition N:o 72.

anförda förhållanden skulle erhålla, har densamma af djurgårdsintendenten

beräknats på följande sätt:

ränta efter 4 % å köpeskillingen för området i fråga omkring 2,012 kronor

ofvannämnda tomtafgift från besittningshafvarne..................... 455 »

tillsammans 2,467 kronor.

Om därifrån afdrages det af besittningshafvarne fordrade ersättningsbeloppet,

1,900 kronor, hvilket, under förutsättning att det ifrågavarande området,

på sätt riksmarskalksämbetet underdånigst hemställt, kommer att inköpas

af vetenskapsakademien, borde årligen utbetalas af djurgårdskassan, sa återstår

ett belopp af 567 kronor, hvilket då utgör den ökade inkomst, som

under besittningstiden skulle komma djurgårdskassan till godo.

»Med afseende å hvad sålunda blifvit af vederbörande anfördt och

föreslaget får riksmarskalksämbetet underdånigst uttala, att riksmarskalksämbetet

för sin del icke har något att erinra mot att ersättningen till

innehafvarne af lägenheten bestämmes till 1,900 kronor om året under

den återstående delen af besittningstiden; och, därest Eders Kungl. Maj:t

skulle finna godt i nåder gilla hvad riksmarskalksämbetet underdånigst

hemställt rörande ersättning till Kungl. Djurgården för afstående af det

meranämnda området, torde djurgårdskassan böra tillförbindas att årligen

under besittningstiden utbetala ifrågavarande belopp, efter afdrag af ofvanberörda

tomtafgift, till innehafvarne af besittningsrätten till lägenheten

Djurgårds-Frescati.»

Beträffande ersättningen åt innehafvarne af berörda lägenhet hade

vetenskapsakademien förklarat, att, därest Kungl. Maj:t och Riksdagen

skulle finna, att den ifrågavarande djurgårdsmarken borde upplåtas utan

annan ersättning än den, som borde utgå till markens innehafvare, akademien

i likhet med riksmarskalksämbetet icke hade något att erinra mot

ersättningens bestämmande till ett belopp af 1,900 kronor årligen under

den tid, för hvilken den nuvarande upplåtelsen vore gällande.

På grund af nådig remiss hade riksmarskalksämbetet den 9 januari

1904 i ärendet afgifvit förnyadt underdånigt utlåtande (sid. 305—308)

och därvid anfört, bland annat:

Byggnadskommitterade hade förklarat, att de funnit det pris, som af

riksmarskalksämbetet fordrats för den ifrågavarande djurgårdsmarken,

väsentligt understiga prisen å öfriga områden, hvarom de haft att underhandla,

och att de alltså icke ansett sig befogade att emot beloppet framställa

någon anmärkning, men att kommitterade å andra sidan funne det

uppenbart, att akademien med tillfredsställelse skulle se, att priset å bygg
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 72.

uadsplats för riksmuseet än ytterligare kunde nedsättas därigenom att, såsom

i den nådiga remissen till riksmarskalksämbetet antyddes, den därför

erforderliga, staten tillhöriga marken lämnades utan annan ersättning än

den, som borde tillkomma de nuvarande besittningsbafvarne. Byggnadskommitterade

erkände visserligen det berättigade i de af riksmarskalksämbetet

gjorda uttalandena, men förklarade sig icke kunna inse, att förläggandet

af riksmuseet, akademien m. fl. institutioner till den föreslagna

platsen skulle kunna ådraga djurgårdskassan ökade utgifter, enär det försvårade

vägunderhåll, som af riksmarskalksämbetet och intendenten för

Djurgården framhållits såsom anledning därtill, icke skulle komma att

åligga djurgårdskassan. Den enda väg, som berördes af akademiens byggnadsplan^

eller vägstycket mellan Albano och Ålkistan, tillkomme det

nämligen Stockholms stad att underhålla; och om nya vägar öfver angränsande

områden skulle för de nya anläggningarnas behof komma att

i framtiden upptagas, så skulle, enligt kommitterades åsikt, kostnaden härför

ej komma att drabba djurgårdskassan utan de institutioner, för hvilkas

behof dessa vägar blifvit anlagda.

Med afseende å den nu berörda frågan om det försvårade vägunderhållet,

hvars betydelse riksmarskalksämbetet dock icke satte i främsta

rummet vid bedömandet af ifrågavarande fråga, ville riksmarskalksämbetet

anmärka, att hvad intendenten för Djurgården i detta afseende anfört,

naturligtvis icke kunde hafva afseende på det af kommitterade omnämnda

vägstycket, som det icke tillkomme djurgårdskassan att underhålla. Hans

uttalande torde, liksom hvad riksmarskalksämbetet i samma afseende yttrat,

åsyfta den i allmänhet ökade trafik på Djurgårdens vägar, som måste

blifva en följd däraf, att institutioner, som besöktes af allmänheten, i allt

större utsträckning förlädes till Djurgårdens område. Djurgården droges

ju därigenom i allt närmare förbindelse med hufvudstaden, och erfarenheten

hade visat, att allmänhetens besök såväl å de ifrågavarande platserna

själfva som å de dem omgifvande trakterna därigenom i väsentlig

mån ökades, och i samma mån ökades kostnaderna för djurgårdskassan

för underhållet af såväl vägarna som den öfriga marken i ordentligt och

prydligt skick, hvartill komme, äfvenledes såsom en följd af antydda förhållanden,

att Djurgården måste vid de mest frekventerade platserna förstärka

sin bevakningspersonal till förhindrande af skadegörelse och till

öfvervakande af gällande föreskrifters efterlefnad. De härmed förbundna

kostnaderna blefve naturligtvis en ökad utgift för djurgårdskassan, och

riksmarskalksämbetet kunde ej undgå att taga dessa omständigheter i betraktande

vid bedömandet af sådana frågor som den nu föreliggande. Men

ett vida viktigare skäl för riksmarskalksämbetet att framställa anspråk på

någon ersättning för afstående af mark å Djurgårdens område läge däri,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 72.

17

att Djurgården eljest ginge förlustig all den inkomst, som Djurgården i

framtiden skulle kunna bereda sig af ifrågavarande mark, vare sig genom

dess upplåtande till enskilde mot arrende eller tomtafgift eller dess användande

för Djurgårdens egen räkning. Djurgårdskassans förnämsta inkomster

härflöte just från sådana markområden, som ägnade sig till uthyrning

såsom tomter, och att de här ifrågavarande ägoområdena i detta

afseende ägde ett synnerligen högt värde, torde vara uppenbart. Det skulle

sålunda innebära en mycket afsevärd förlust för dj urgårdskassan, om den

utan någon ersättning ginge miste om desamma.

Byggnadskommitterade hade också, såsom redan antydts, i sitt utlåtande

erkänt det befogade i hvad riksmarskalksämbetet framhållit om

angelägenheten af att djurgård skassan icke måtte beröfvas tillgångar, som

erfordrades för fyllande af dess uppgift att underhålla och försköna Djurgården.

Riksmarskalksämbetet ville i detta afseende åberopa hvad rjksmarskalksämbetet

anfört i sitt underdåniga utlåtande den 26 september 1903

och vågade på dessa grunder vidhålla sin då gjorda hemställan, att ersättning

för det till afstående ifrågasatta området måtte beredas dj urgårdskassan

med uppgifvet belopp.

I detta sammanhang ville riksmarskalksämbetet med några ord besvara

ett yttrande, som fällts af byggnadskommitterade i samband med

behandlande af väckt förslag, att riksmuseets etnografiska afdelning skulle

förläggas till annan plats än den för museets öfriga afdelningar föreslagna.

Byggnadskommitterade omnämnde nämligen, att afdelningens inspektörer

och föreståndare såsom lämplig plats för den etnografiska afdelningen föreslagit

den å Djurgården belägna tomten för Chr. Hammers (f. d. Byströms)

villa samt att riksmarskalken ställt i utsikt, att någon årlig afgift till

djurgårdskassan icke skulle ifrågakomma för det tilltänkta etnografiska

museet.

Med anledning häraf hade kommitterade yttrat: »i afseende å tomtpriset

har visserligen utsikt vunnits, att upplåtelsen från djurgårdskassans

sida skulle kunna meddelas kostnadsfritt — utan att dock därför annat

skäl anförts, än att platsen skulle användas för en statens samling, ett

skäl, som lika väl kunnat göras gällande beträffande det öfriga riksmuseets

byggnadsplats vid Frescati.» Oafsedt den ej oviktiga omständigheten, att

det, hvad etnografiska museet beträffade, icke vore fråga om afhändande

under äganderätt af något Djurgårdens område, utan endast om dess upplåtande

för begagnande tills vidare, förekomme, i afseende på den ifrågaställa

platsen för nämnda museum, ett särskild! förhållande, som gjorde,

att riksmarskalksämbetet måste betrakta frågan om dess upplåtande från

en skiljaktig synpunkt. Nämnda plats bildade nämligen bakgrunden för

Bill. till Riksd. Prot. W04. 1 Sami. 1 Afd. 48 Haft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kutig!,. Maj:ts Nåd. Proposition No 72.

den nyanordnade infarten till Djurgården, och det hade naturligtvis sin

stora betydelse för denna infarts utseende, om bakgrunden intoges af en

byggnad, som prydde sin plats och utgjorde en värdig afsilning däraf.

En monumental byggnad, sådan som ett statens museum kunde förväntas

blifva, skulle naturligtvis i eminent grad fylla detta ändamål; och det

vore af denna anledning, som riksmarskalken ansett sig i Djurgårdens

eget intresse och ur synpunkten af dess förskönande böra, i hvad på honom

berodde, underlätta planen om en sådan byggnads anläggande på nämnda

plats. Det vore således estetiska skäl, som härvidlag verkat bestämmande

och för hvilkas skull riksmarskalken förklarat sig villig att uppoffra en

ekonomisk fördel, en synpunkt, som ej ägde tillämpning i fråga om afstående

af mark på Djurgårds-Frescatis ägor.

Hvad i öfrigt anginge nu berörda fråga om upplåtande af plats å

Djurgården för ett blifvande etnografiskt museum, hade vetenskapsakademien

i sitt underdåniga utlåtande den 24 oktober 1903 endast hemställt,

att den etnografiska afdelningen måtte få ombildas till ett själfständigt

museum och vården däraf skiljas från akademiens förvaltning, utan att

för närvarande göra någon framställning angående platsen för detsamma;

och ansåge sig riksmarskalksämbetet sålunda sakna anledning att nu vidare

yttra sig rörande det i detta afseende framkomna förslag.

Kammarkollegium hade i sitt underdåniga utlåtande den 10 september

1903 (sid. 250—255) angående den rätt, hvarmed lägenheter å Djurgården

innehades, meddelat att, jämlikt protokoll, hållet i hofärenden den 4 december

1861, förekommit, hurusom ej mindre de år 1793 än de år 1845

tillförordnade kommitterade för reglering af de å Djurgården befintliga

lägenheter och de därför till djurgårdskassan ingående afgifter uttalat den

jämväl af Kungl. Maj:t sedermera under den 20 april 1846 i nåder gillade

och fastställda åsikt, att Djurgården såväl till natur och läge som ock till

följd däraf, att den blifvit underlagd Svea konungars egen hofhållning,

ostridigt vore bland de kronans omistliga tillhörigheter, som enligt äldre

stadganden och nu gällande regeringsform icke kunde bortgifvas till minskning

och afsaknad för en efterkommande konung, hvilka alltså, efter berörda

stadganden alltid ägde makt att återkalla de förläningar, som från

sagda Djurgård blifvit gjorda, och sätta sig i full besittning af denna sin

och kronans egendom, äfvensom att, med tillämpning häraf och då Rikets

Ständer uti deras under riksdagen åren 1809 och 1810 beslutade samt den

1 december sistnämnda år till Kungl. Maj:t aflåtna underdåniga skrifvelse

angående regleringen af Kungl. Maj:ts hof- och stallstat förordnat, att den

här vid hufvudstaden belägna Djurgård borde förblifva under Kungl. Maj:ts

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 72.

enskilda disposition, de af framfarne konungar af gunst och nåd åt enskilda

personer gjorda upplåtelser, å hvilka endast för den regerande

konungens tid meddelats nådig stadfästelse, vore till beståndet beroende af

hvarje ny konungs pröfning och godtfinnande jämväl för dess regeringstid.

Vidkommande hufvudfrågan hade kammarkollegium, som ansett sig ej

hafva att afgifva yttrande i afseende å lämpligheten af riksmuseets ifrågasatta

förflyttning, anfört, att för den händelse riksmuseets nuvarande fastighet

i kvarteret Grönlandet norra ej skulle anses böra för tillgodoseende af

något allmänt behof i statsverkets ägo bibehållas, kammarkollegium icke

heller för sin del hade något att erinra mot bifall till vetenskapsakademiens

förevarande framställning. Hvad härvid särskild! anginge djurgårdsdelen

af det till inköp föreslagna området, syntes upplåtelse för ändamålet

af denna mark böra efter inhämtande af Riksdagens samtycke ske emot

erläggande af bestämd löseskilling till djurgårdskassan, hvarigenom torde

kunna erhållas sådan rätt till marken, som med framställningen afsåges,

all enskild rätt dock oförkränkt.

Af det utlåtande, som öfverintendentsämbetet den 22 september 1903

(sid. 260—262) afgifvit, inhämtades, att ämbetet, som förmält sig på frågans

nuvarande ståndpunkt och i saknad af ritningar icke kunna verkställa

någon ingående ompröfning rörande storleken m. in. af de utrymmen,

som inom de afsedde nybyggnaderna för riksmuseets och akademiens behof

af vederbörande ansetts erforderliga, i hufvudsak anfört:

att den för de bägge kvarteren Grönlandet södra och norra med därå

uppförda byggnader antagna försäljningssumman icke syntes vara för högt

beräknad;

att de för nybyggnaderna föreslagna tomterna vore med hänsyn till

dessa byggnaders angifna storlek och utvidgningsmöjlighet fullt tillräckliga

samt att dessa tomter vore särdeles vackert belägna och byggnadsgrunden

fördelaktig;

att mot de genom förda underhandlingar fastställda prisen å olika

delar af tomterna icke funnes anledning till erinran; samt

att icke heller mot de approximativa kostnadsberäkningarna, såvida

de för närvarande kunde bedömas, förefunnes skäl till anmärkning.

Chefen för Sveriges geologiska undersökning hade i sitt i frågan den

16 september 1903 afgifna underdåniga utlåtande (sid. 263—267), efter

framställning af undersökningens lokalbehof för närvarande och för framtiden,

anfört: att en närmare anslutning mellan undersökningens museum

och riksmuseets mineralogiska och paleontologiska afdelningar otvifvelaktigt

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 72.

skulle leda till ömsesidig fromma och i vissa fall äfven till förenklingar;

att den nuvarande bristen på en geologisk afdelning inom riksmuseum

genom anslutningen åt'' undersökningens museum skulle blifva väsentligen

af hjälpt; samt att en lokal anslutning mellan de båda museerna skulle

möjliggöra äfven en administrativ anslutning, i händelse en sådan befunnes

önskvärd och lämplig, sedan en af chefen tilltänkt reduktion af den geologiska

undersökningens personal i framtiden kommit till stånd. Den enda

invändning, som från undersökningens sida syntes kunna göras mot en

blifvande förflyttning af dess lokaler till den ifrågasatta platsen utom

staden, eller olägenheterna af det aflägsna läget för institutionens tjänstemän

och den besökande allmänheten, hade bemälde chef, under hänvisning

till stadens ständigt pågående utvidgning i förening med kommunikationernas

alltjämt tilltagande förbättring, förklarat sig anse inom kort

komma att förlora sin betydelse. På grund af hvad sålunda anförts hade

chefen för Sveriges geologiska undersökning förordat det af akademien

väckta byggnadsförslaget, i hvad det berörde nämnda undersökning, och

anhållit om nådigt bifall till detsamma.

Vid vetenskapsakademiens underdåniga skrifvelse den 24 oktober 1903

funnos jämväl fogade två skrivelser från föreståndaren för statens meteorologiska

centralanstalt samt från den etnografiska afdelningens inspektörer

och föreståndare angående dessa institutioners byggnadsbehof in. m. (sid.

268—278). Härom anfördes i det af akademien godkända yttrandet af

hennes byggnadskommitterade följande:

»Byggnadskommitterade hafva vidare anmodats afgifva yttrande angående

till akademien inkomna förslag i fråga om två densamma underlydande

institutioner, rörande hvilkas byggnadsbehof akademien förut icke

varit i tillfälle att åvägabringa fullständig utredning.

»Föreståndaren för meteorologiska centralanstalten har enligt uppdrag

af akademiens sekreterare i skrifvelse af den 5 september 1903 närmare

redogjort för nämnda anstalts utrymmesbehof samt förklarat, att hans åsikt

därom, att anstalten borde hafva ett centralt läge, alltmera stadgats. Sedan

han anfört skäl, bland annat det synnerligen höga hyresbeloppet, hvarför

han ansett, att en passande lokal svårligen torde kunna erhållas i någon

enskild egendom inom de stadsdelar, där anstalten helst borde vara belägen,

har han tagit i betraktande, huruvida lokal kunde beredas i någon statens

fastighet eller i en sådan, som vore med något statens intresse förbunden.

Bland sådana har han funnit den lämpligaste vara det intill centraltelegrafstationen

gränsande huset n:r 8 vid Slottsbacken, tillhörigt telegrafverkets

oensionsinrättning; men då upplysning vunnits, att lokal därstädes icke

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 72.

kan, åtminstone ej för någon liVngre tid, erhållas, har såsom därnäst lämpliga

för anstaltens inhysande omförmälts, i här nämnd ordning, Arlprinsens

palats vid Gustaf Adolfs torg, gamla posthuset vid Rödbodtorget och någon

statens fastighet å Riddarholmen. Då föreståndaren emellertid förmält sig

sakna kännedom om, huruvida lokal för anstalten skulle kunna i här sagda

eller möjligen andra statens fastigheter upplåtas, har han för närvarande

icke ansett sig kunna framställa något bestämdt förslag angående anstaltens

förläggning.

»Af liknande anledning äro icke heller koinmitterade i stånd att i

frågan närmare yttra sig. Uti dispositionen af statens fastigheter inom

Stockholm torde under den närmare framtiden förestå betydande förändringar,

hvarom dock, såvidt kommitterade hafva sig bekant, inga bestämmelser

ännu äro träffade. Tidpunkten torde således nu ej vara inne

att framlägga något bestämdt förslag om lokal för den meteorologiska

centralanstalten. Då en förflyttning af densamma från den nuvarande,

helt visst högst ofördelaktiga lägenheten dock icke kan blifva absolut nödvändig

förrän i sammanhang med ett fullständigt utrymmande af kvarteret

Grönlandet norra efter en eventuell försäljning af detsamma, så kommer

dessförinnan antagligen tillfälle att yppa sig att för anstalten bereda ny

och lämplig lokal i öfverensstämmelse med de önskningsmål, som af dess

föreståndare nu och tillförene blifvit framställda. Vid sådant förhållande

anse kommitterade, att akademien för närvarande ej kan i frågan vidtaga

annan åtgärd än att hos Kungl. Maj:t i underdånighet anhålla, att anstaltens

behof af förbättrad och lämpligt belägen lokal måtte tagas i nådigt

öfvervägande vid i framtiden möjligen ifrågakommande förändrad disposition

af statens fastigheter inom Stockholm.

»Angående riksmuseets etnografiska afdelning beslöt akademien vid

sitt sammanträde den 18 april 1903:

att uppdraga åt intendenten och inspektörerna för nämnda afdelning

att verkställa utredning angående beredande af lämplig lokal för afdelningen

samt angående byggnadsplats för densamma, och att, för den händelse

att denna utredning komine att leda därhän, att afdelningen syntes

böra förläggas till annan plats än den för museets öfriga afdelningar föreslagna,

förnya sitt senast den 13 januari 1897 gjorda uttalande, att vården

om de etnografiska samlingarna borde skiljas från akademiens förvaltning.

»Till åtlydnad af sålunda gifvet uppdrag hade afdelningens inspektörer

och föreståndare den 22 augusti inkommit med utredning och förslag,

hvaraf inhämtats: att inspektörerna till alla delar instämt i föreståndarens

förut uttalade betänkligheter mot afdelningens förläggande till

Frescati; att efter det flera olika platser tagits i öfvervägande, ingen funnits

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 72.

så i alla afseenden motsvara afdelningens behof som den å Kungl. Djurgården

belägna s. k. Hammers (f. d. Byströms) villa; att arealen af denna

tomt, utgörande 10,680 kvin., lämnade fullt tillräckligt utrymme ej blott

för nuvarande behof, utan äfven för i framtiden ifrågakommande tillbyggnader;

att det fria läget, omgifningarnas beskaffenhet m. m. vore synnerligen

fördelaktiga för en museibyggnad; samt att närbelägenheten till nordiska

museet, Skansen och en ifrågasatt plats äfven för en nybyggnad för

statens historiska museum skulle bereda tillfälle till en samverkan med

dessa närbesläktade institutioner, hvilken såväl för forskaren som för den

bildningssökande allmänheten skulle vara af särdeles stor betydelse.

»Rörande frågans ekonomiska sida hade inspektörerna och föreståndaren,

hvilka förklarat sig anse inledandet af direkta underhandlingar om afstående

af gällande dispositionsrätt till platsen för närvarande mindre lämpligt,

endast meddelat, att utsikterna för platsens förvärf vore så gynnsamma

som möjligt, hvarjämte de efter samråd med akademiens arkitekt ansett,

att själfva byggnadskostnaden, utan reduktion af byggnadens storlek, kunde

nedbringas från af kommitterade beräknade 422,400 kronor till 387,000

kronor.

»Då emellertid akademien, efter byggnadskommitterades och förvaltningsutskottets

hörande, icke fann, att den förebragta utredningen vore

sådan, att akademien på grund af densamma kunde, såsom inspektörerna

och^ föreståndaren föreslagit, hos Kungl. Maj:t hemställa om afdelningens

förläggande till den ifrågasatta platsen, hafva nämnda inspektörer och

föreståndare i ett nytt infordradt utlåtande af den 10 oktober 1903 meddelat,

dels beträffande den årliga afgift, som för tomten skulle erläggas

till djurgårdskassan, att hans excellens riksmarskalken förklarat att, såvidt

på honom berodde, någon sådan afgift icke skulle för det etnografiska

museet ifrågakomma, dels angående ersättningen till den nuvarande innehafvaren,

att rätt till sådan ersättning vid besittningstidens utgång endast

gällde den byggnad, som å tomten vore uppförd, att en blifvande museibyggnad

borde anläggas å tomtens nu obebyggda del, att vid besittningstidens

slut ett statens museum enligt riksmarskalkens förklaring borde

hafva företrädesrätt till platsen framför någon enskild person, samt att

sålunda platsen borde kunna erhållas till ett pris icke öfverstigande den

etnografiska afdelningens af byggnadskommitterade beräknade andel i

tomten vid Frescati. På grund häraf hafva inspektörerna och föreståndaren

ansett, att utsikt förefunnes, att den ifrågavarande byggnadsplatsen

skulle kunna erhållas på billiga villkor, samt, då ingen vidare utredning

för närvarande vore möjlig, förnyat sin hemställan, att akademien måtte

hos Kungl. Maj:t i underdånighet föreslå, att den etnografiska afdelningen

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 72.

af riksmuseet måtte förläggas på det nu åt herr Chr. Hammel’ upplåtna

området å Kungl. Djurgården, kalladt Byströms villa, och att nödiga åtgärder

för förverkligandet af denna plan måtte vidtagas.

»Efter öfvervägande af hvad som sålunda i ärendet förekommit hafva

kommitterade ansett sig kunna för sin del förklara, att ingen anmärkning

mot den föreslagna tomten såsom byggnadsplats för ett etnografiskt museum

synes kunna göras, såvida densamma kan erhållas på antagliga villkor.

Angående den härvid så högst väsentliga kostnadsfrågan har dock ingen

tillfyllestgörande utredning blifvit åstadkommen, och kommitterade vilja

genast från början medgifva, att enligt deras förmening en sådan icke

heller kunnat för närvarande åvägabringas. Endast i afseende a byggnadskostnaden

har en bestämd summa blifvit uppgifven, och att denna blifvit

satt lägre än föregående beräkning, har enligt arkitektens utlåtande grundats

på två skäl. Dels har tillägget för murai’, trappor m. in. ansetts kunna

minskas från x/3 af den nyttiga arean till 1/4, hvarigenom byggnadens

kubikmassa kunnat nedbringas från 19,200 in * till 18,000 m3, dels har, på

grund af att den inre utstyrseln skulle blifva ytterst enkel, priset per

kubikmeter antagits kunna sänkas från kronor 22,50 till kronor 21,50. I

förra afseende! tro sig kommitterade kunna vitsorda reduktionens befogenhet,

hvaremot de sakna kompetens att yttra sig angående det senare, lilllägget

af Y3 hade grundats på lokalernas dimensioner inom Museum fur

Naturkunde i Berlin, men enligt kommitterade sedermera tillhandakomna

närmare upplysningar hafva trappor, korridorer m. m. i detta museum

anlagts i en skala, som icke kan eller bör förekomma i en museibyggnad

utförd efter moderna och numera såsom riktiga allmänt ansedda principer.

En motsvarande reduktion kommer alltså med full säkerhet att kunna tilllämpas

vid utförandet af en nybyggnad för riksmuseets öfriga afdelningar,

och att därvid endast en ytterst enkel såväl inre som yttre utstyrsel skall

åvägabringas, hafva kommitterade alltid ansett såsom själftallet. Da det

emellertid är fråga om approximativa beräkningar, hafva kommitterade för

sin del icke ansett tillrådligt att göra ett kostnadsförslag mera lockande

genom reduktioner, hvilka vid uppgörandet af ett definitivt förslag möjligen

skola befinnas motvägda af andra oförutsedda utgifter.

»I afseende å tomtpriset har visserligen utsikt vunnits, att upplåtelsen

från djurgårdskassans sida skulle kunna meddelas kostnadsfritt utan

att dock därför annat skäl anförts, än att platsen skulle användas för en

statens samling, ett skäl, som lika väl kunnat göras gällande beträffande

det öfriga riksmuseets byggnadsplats vid Frescati — men beträffande ersättningen

till nuvarande tomtinnehafvaren har man måst åtnöja sig med

mera ovissa antaganden. Vid sådant förhållande kunna kommitterade

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kun yl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 72.

icke tillstyrka akademien att ingå till Kungl. Maj:t med bestämdt förslag

om den etnografiska afdelningens förläggande till Byströms villa och om

vidtagande af därför nödiga åtgärder.

»Kommitterade hafva emellertid förut såsom sin mening uttalat, att

från akademiens sida intet hinder borde uppställas mot hvad den etnografiska

afdelningens närmaste målsmän angående densammas förläggning

ansåge nyttigast. Beaktansvärda skäl synas också nu vara framlagda för

valet af den Byströmska villans tomt såsom byggnadsplats för ett etnografiskt

museum, och kommitterade hafva därvid särskildt fäst sig vid de

påpekade fördelarna af denna tomts närbelägenhet till besläktade institutioner,

såsom nordiska museet, Skansen och eventuellt statens historiska

museum. Härigenom torde det förhållande hafva inträdt, hvars möjlighet

akademien förutsatte i 4:e punkten af sitt beslut den 16 april 1903, eller

att den då föreskrifna utredningen skulle leda därhän, att den etnografiska

afdelningen syntes böra förläggas till annan plats än den för riksmuseets

öfriga afdelningar af akademien föreslagna. Men om akademien delar

denna uppfattning, så inträder också förutsättningen för akademiens samtidigt

fattade beslut att förnya sitt senast den 13 januari 1897 gjorda

uttalande, att vården om de etnografiska samlingarna bör skiljas från

akademiens förvaltning.

»Akademien har uttalat sig i öfverensstämmelse härmed vid upprepade

tillfällen, nämligen 1871, 1891, 1896, 1897 och senast i sammanhang med

den underdåniga skrifvelsen af den 18 april 1903; skälen härför äro utförligt

framlagda i kommitterades föregående betänkande, och mot deras

bemötande af hvad afdelningens intendent i motsatt riktning yttrat har

nu ingen som helst vederläggning blifvit åvägabragt. Tvärtom hafva inspektörerna

och intendenten gifvit akademiens och kommitterades uppfattning

ett kraftigt stöd, då de, utan att yttra något om det etnografiska

museets frändskap med de naturhistoriska samlingarna, framhållit fördelarna

af dess lokalanslutning till andra museer, hvilka icke stå under

akademiens förvaltning. Ännu ett viktigt skäl torde tala för en skilsmässa

mellan de etnografiska och naturhistoriska samlingarna särskildt i

närvarande tidpunkt. Om akademiens och riksmuseets byggnadsplaner i

öfrigt varda af Kungl. Maj:t och Riksdagen godkända, så kommer akademien

för dessa planers vidare utveckling och realiserande att få sig ålagdt

ett särdeles maktpåliggande, i hög grad tid och arbete kräfvande uppdrag,

och om hon samtidigt skulle hafva att verkställa utredningar, bedrifva

underhandlingar, uppgöra och granska byggnadsförslag för ett museum,

hvars uppgift hon flera gånger förklarat vara för sig främmande och

hvars lokal skulle vara långt skild från den, där hennes öfriga och hufvud
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kung!. Majds Nåd. Proposition N:o 72.

sakliga anläggningar skulle komma till utförande, sä frukta kommitterade,

att akademien komme att stå inför en uppgift, som hon svårligen torde

kunna med tillgängliga krafter på ett tillfredsställande sätt lösa. Äfven

af denna anledning torde det etnografiska museet böra ställas under en

af akademien oberoende förvaltning. Kommitterade få alltså för sin del

förorda, att akademien ville underställa sitt i detta syfte fattade beslut

Kungl. Maj:ts nådiga ompröfning.

»Om, vare sig Kungl. Maj:t skulle finna för godt att härtill lämna

sitt bifall eller icke, det etnografiska museet befinnes böra förläggas till

annan plats än den för riksmuseet i öfrigt nu föreslagna, så uppställer sig

den frågan, huruvida icke det till förvärf ifrågasatta området vid Frescati

skulle kunna inskränkas och i följd däraf kostnaderna för detta förvärf

kunna minskas. Akademien har med afseende härå i sin underdåniga

skrifvelse redan yttrat, att för beredande af möjlighet att tillmötesgå alla

förekommande byggnadsbehof och för att hindra andra främmande byggnaders

uppförande i riksmuseets omedelbara närhet, i hvarje fall hela

den föreslagna byggnadsplatsen bör för statsverkets räkning förvärfvas.

Kommitterade, hvilka till fullo dela denna uppfattning, få till belysning

häraf ytterligare anföra följande.

»Det läge, som på det provisoriska förslaget till byggnadsplatsens

användning gifvits åt riksmuseets hufvudbyggnad, kan med visshet ej

komma att undergå någon väsentlig förändring. En inskränkning af området

mot väster, norr eller öster kan följaktligen icke ifrågasättas. Områdets

södra del åter, som kommitterade preliminärt afsett, bland annat,

för det etnografiska museet, skulle man kunna tänka sig blifva öfverflödig,

om detta museum där ej komme till stånd. Den afsedda platsen för detta

museum ligger emellertid hufvudsakligen på mark, som för närvarande

äges af Bergianska stiftelsen, och kommitterade hafva sig bekant, att denna

stiftelses näiunaste målsmän icke anse sig kunna medgifva en försäljning

af området öster om landsvägen annat än i dess helhet. En afsöndring

af någon del af denna mark torde alltså icke kunna ifrågakomma. Huruvida

riksmarskalksämbetet skulle vilja medgifva uteslutning från det ifrågasatta

tomtförvärfvet af någon del af Djurgårdsmarken närmast intill områdets

södra gräns är för kommitterade obekant, men torde knappast

kunna antagas, åtminstone ej under den förutsättningen att det blifvande

nobelinstitutet kommer att förläggas så, som å kartan linnes utmärkt. Att

mellan institutets och riksmuseets områden skulle inkilas en tomt i enskild

ägo, vore ej heller för någotdera fördelaktigt. Då härtill kommer, att det

belopp af i rundt tal 24,000 kronor, hvartill kommitterade beräknat det

etnografiska museets andel i tomtpriset, icke torde för frågan i dess helhet

Bih. till Rilcsd. Prot. 1904. 1 Sami. 1 Afcl. 48 Haft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 72.

vara af någon väsentligare betydelse, och då, så länge det etnografiska

museets förläggning ännu icke blifvit definitivt afgjord, försiktigheten torde

bjuda att ej afstå från en tomt, där detta museum åtminstone kan få sin

plats, så synas dessa omständigheter, i förening med hvad akademien i

samma syfte anfört, utgöra tillräcklig anledning, hvarför ej den etnografiska

museibyggnadsfrågan bör föranleda någon förändring i det af akademien

föreslagna tomtförvärfvet.»

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien, som genom nådig remiss

fått sig anbefalldt att inkomma med underdånigt utlåtande i ärendet, såvidt

det^ rörde naturhistoriska riksmuseets etnografiska afdelning, hade i dylikt

utlutande den 12 januari 1904 (sid. 311) anfört, att akademien ansåge den

af inspektörerna för denna afdelning och af dennas intendent föreslagna

platsen pa Djurgarden vara särdeles lämplig, men att, därest frågan om

plats för afdelningen ansåges böra för närvarande lämnas öppen, akademien

funne denna, omständighet ej behöfva utgöra hinder för det ifrågasatta

inköpet af tomt vid Frescati, enär vetenskapsakademien förklarat, att

denna tomt borde för riksmuseets räkning förvärfvas, vare sig den etnografiska

afdelningen blefve dit förlagd eller icke.

Justitiekanslersämbetet hade i sitt utlåtande den 30 juni 1903 (sid.

256—259) ansett sig hafva att afgifva yttrande endast beträffande den

till Bergianska stiftelsen hörande del af det område, som af vetenskapsakademien

ifrågasatts till inköp för de i akademiens underdåniga skrifvelse

den 18 april 1903 angifva ändamål. Härom anfördes i utlåtandet följande:

»Angående denna stiftelse har justitiekanslersämbetet inhämtat:

att professorn Peter Jonas Bergius genom testamente den 20 december

1784 till vetenskapsakademien gifvit och med Tull äganderätt’ upplåtit

egendomen Bergiilund vid Karlbergsallén i Stockholm jämte åtskilliga

samlingar och inventarier samt ett belopp af 8,333 riksdaler 33 öre riksmynt

i penningar med villkor, bland andra: att jorden vid egendomen endast

skulle användas till allt det, som till trädgårdsskötseln hörde; att en

skola för hortikultur vid egendomen skulle inrättas och för detta ändamål

anställas en lärare, professor, hvilken borde bo på Bergiilund och hafva

nät maste uppsikten öfver hela stiftelsen; att det, som till nödiga reparationer

och, om tillgångarna så medgåfve, till nya tillbyggnader och bibliotekets

tillökande äfvensom till professorns, trädgårdsmästares och drängars

löner kunde fordras åtgå, skulle bestridas dels med trädgårdens afkastning

och dels med räntan af donationskapitalet; att akademien, som ägde tillsätta

professor, borde hålla noga tillsyn och sträng hand öfver att ända
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 72.

målet med testamentet vunnes, hvilket förnämligast bestode däri, att Bergiilund

skulle blitva en skola för hortikulturen i riket och att i synnerhet

det botaniska studiet genom inrättningen vunne eu årlig tillväxt; samt

slutligen att hvarken närmare eller fjärmare släktingar till testamentsgifvaren

ägde att någonsin å testamentet göra åtal, då akademien uppfyllde

de villkor, som testamentet föreskrefve, men att i händelse den

testamentarisk a dispositionen af akademien vanvårdades, så skulle testamentet

förfalla i allt det, som rörde akademien, och arfvingarna äga frihet

att reklamera den rätt, som Sveriges lag i denna händelse dem tilläde;

att Eders Kungi. Maj:t, på akademiens underdåniga framställning,

genom nådigt bref den 28 juli 1882 gifvit akademien tillstånd att afyttra

egendomen Bergiilund med förbindelse för akademien att i dess ställe åt

stiftelsen anskaffa annan, till godhet och storlek fullt motsvarande samt

för ändamålet tjänlig egendom, som af Eders Kung! Maj:t godkändes;

att, sedan akademien i anledning af nyssberörda nådiga bref försålt

egendomen Bergiilund för en million kronor, Eders Kung! Maj:t genom

nådigt bref den 3 september 1885 — jämte det Eders Kungl. Maj:t gillat

Riksdagens beslut att för 230,000 kronor och villkor i öfrigt till akademien

försälja den under Haga lustslott lydande egendomen Frescati jämte

därtill hörande lägenheten Gustafsborg — på akademiens underdåniga

hemställan dels godkänt sistnämnda fastigheter att sättas i stället för egendomen

Bergiilund till uppfyllande af ifrågavarande testamente, dels ock,

enär egendomen Frescati med Gustafsborg innehölle en vida större areal,

än som lämpligen kunde och borde användas för det i testamentet närmast

afsedda syftet, samt testamentsgifvarens hufvudafsikt bäst uppfylldes,

om, jämte en trädgård för undervisning i trädskole- och köksväxtodling,

inrättades en vetenskaplig botanisk trädgård med ett tillhörande större

orangeri, hvarest undervisning i den högre hortikulturen kunde meddelas,

bemyndigat akademien att i främsta rummet använda den ifrågavarande

Överskjutande delen af egendomen Frescati med Gustafsborg till anordnande

af en sådan vetenskaplig inrättning, hvarförutom Eders Kungl. Maj:t

medgifvit, att, sedan alla utgifter härför och för andra uppgifna ändamål

blifvit bestridda, hvad därefter af köpeskillingen för Bergiilund till äfventyrs

återstode Unge bilda en den Bergianska stiftelsen tillhörig särskild

fond, hvars ränteatkastning endast skulle användas för stiftelsens verksamhet

och fromma;

samt att akademien den 26 mars 1888 erhållit lagfart å egendomen

Frescati med därtill hörande lägenheten Gustafsborg.

»Enligt hvad af de remitterade handlingarna framgår, disponeras ifrågavarande

till Bergianska stiftelsen hörande område, hvilket akademien nu

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 72.

begärt att få försälja, för närvarande icke för stiftelsens behof, utan är

upplåtet på arrende åt enskild person för tiden intill den 14 mars 1905;

och enligt förklaring af nuvarande Bergianske professorn är området för

stiftelsen obehöfligt och kan ej heller i framtiden komma till användning

för densamma, enär stiftelsens noga beräknade tillgångar ej medgifva utsträckning

af den botaniska trädgården öfver ett större område än det,

som för närvarande därtill är upplåtet. På grund häraf och enär enligt

justitiekanslersämbetet lämnad upplysning egendomen Frescati med Gustafsborg,

frånsedt ifrågavarande område, innehar större areal än den fastighet,

som genom förenämnda testamente blifvit af professor Bergius upplåten,

samt anmärkning ej synes kunna framställas mot det vederlag, hvarför

området i fråga skulle till förevarande ändamål upplåtas, eller 140,418

kronor, däraf 96,758 kronor för den del af området, 43,981 kvadratmeter,

som skulle användas till uppförande af ny byggnad för naturhistoriska

riksmuseet, och 43,660 kronor för den del, 14,665 kvadratmeter, som afsetts

till byggnadsplats för akademiens eget behof af sessionsrum, förvaltningslokaler

m. m. samt bibliotek, får justitiekanslersämbetet anföra, att

ämbetet icke har något att erinra mot den underdåniga ansökningen, i

hvad den afser tillstånd till upplåtelse af ifrågavarande område till de i

ansökningen omförmäld a ändamål, likasom ej heller mot det af akademien

föreslagna sättet för användning af det vederlag, som för upplåtelserna

skulle lämnas.

»Då emellertid akademien och icke Bergianska stiftelsen, hvilken icke

lärer kunna anses såsom en själfständig rättspersonlighet, äger Frescati

jämte Gustafsborg, kan den föreslagna försäljningen, i hvad den rörer det

område, som skulle upplåtas till akademiens eget behof, icke ifrågakomma,

i följd hvaraf Eders Kungl. Maj:t synes böra allenast på det sätt bifalla

den underdåniga ansökningen härutinnan, att akademien berättigas att på

de af akademien föreslagna villkor för framtiden oinskränkt och således

utan hänsyn till de för Bergianska stiftelsen gällande föreskrifter disponera

berörda område.»

Vetenskapsakademien, som ansåg, att ett förvärf, sådant som justitiekanslersämbetet

ifrågasatt, icke kunde vara för akademien fördelaktigt eller

ens antagligt, hade i sin underdåniga skrifvelse den 24 oktober 1903 anhållit,

att Kungl. Maj:t med afseende på den af justitiekanslersämbetet

gjorda anmärkningen täcktes medgifva, att det ifrågasatta egendomsförvärfvet

från Bergianska stiftelsen måtte anordnas så, att akademien kunde

erhålla full äganderätt till den mark, som hon afsett till nybyggnader för

sitt eget behof af samlingsrum, förvaltningslokaler, bibliotek m. m.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 72.

Justitiekanslersämbetet, som anbefallts att i ärendet ånyo afgifva underdånigt

utlåtande, hade i skrifvelse den 30 december 1903 (sid. 309 och 310)

anfört: På grund af professorn Peter Jonas Bergii testamente den 20

december 1784 och Kungl. Maj:ts nådiga bref den 3 september 1885 innehade

vetenskapsakademien redan nu sin förenämnda fasta egendom Bergiilund

med full äganderätt, ehuru akademiens dispositionsrätt till densamma

vore inskränkt därhän, att egendomen finge användas endast för Bergianska

stiftelsens ändamål. Justitiekanslersämbetets underdåniga hemställan i utlåtandet

den 30 juni 1903 ginge ut därpå, att det skulle .medgifvas akademien

att oinskränkt och utan hänsyn till de för Bergianska stiftelsen

gällande föreskrifter disponera det ifrågavarande området. Om denna hemställan

bifölles, erhölle akademien således, jämte den fulla äganderätten,

äfven oinskränkt dispositionsrätt till området. Med bättre rätt kunde detta

omöjligen besittas. En annan fråga vore, på hvad sätt akademien skulle

erhålla området afskildt från det område af Bergiilund, hvartill akademiens

dispositionsrätt fortfarande skulle vara inskränkt till användning för Bergianska

stiftelsens ändamål. Ehuru denna fråga icke i föreliggande ärende

torde blifva föremål för Kungl. Maj:ts pröfning, ville justitiekanslersämbetet

dock, med anledning af hvad akademiens ombudsman i utlåtande

till akademiens byggnadskommitté anfört, i underdånighet erinra, att ett

dylikt afskiljande kunde tänkas ske på olika sätt, nämligen enligt de särskilda

föreskrifterna i gällande lagstiftning för tomtstyckning, hemmansklyfning,

ägostyckning eller jordafsöndring. Då egendomen Bergiilund

vore belägen utom den fastställda stadsplanen, torde emellertid för närvarande

tomtstyckning icke kunna ifrågakomma; och icke heller hemmansklyfning

eller ägostyckning, enär dessa rättsinstitut icke torde vara tilllämpliga

på jord af den natur, Bergiilund hade. Däremot syntes hinder ej

möta för områdets afskiljande i enlighet med reglerna för jordafsöndring.

Det vore visserligen sant, att på grund af den lydelse, lagen om jordafsöndring

den 27 juni 1896, utan afseende å en i högsta domstolen gjord

erinran, erhållit, försäljning af området måste ske, för att jordafsöndring

skulle kunna med laga verkan komma till stånd, och att följaktligen jämväl

ett återköp måste äga rum för ernående af det utaf akademien åsyftade

ändamål; men om akademien, i enlighet med justitiekanslersämbetets

hemställan, till området i fråga erhölle, jämte den fulla äganderätten,, äfven

oinskränkt dispositionsrätt, vore akademien oförhindrad att med ifrågavarande

område vidtaga hvilka åtgärder den behagade, och således äfven

att sälja och återköpa detsamma.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 72.

Efter att hafva redogjort för handlingarnas innehåll yttrade föredragande

departementschefen:

»Alltför länge har den ofta afhandlade frågan om beredande af

lämpliga lokaler åt naturhistoriska riksmuseet fått vänta på sin lösning,

för att man icke skulle med glädje hälsa det förslag, som nu utan någon

väsentlig anmärkning från sakkunnigt håll underställts Eders Kungl. Majas

pröfning. Detta förslag är äfven enligt min uppfattning så tillfredsställande,

att man, när hänsyn tages till alla å denna maktpåliggande

fråga inverkande omständigheter, svårligen kan vänta att uppnå det eftersträfvade

malet pa ett bättre sätt, än förslaget i det stora hela afser.

Beträffande den begärda upplåtelsen af mark från Djurgården, vill jag

erinra, hurusom år 1884, då Eders Kungl. Maj:t i nådig proposition (n:o 23)

föreslog Riksdagen att medgifva upplåtelse åt Stockholms stad af äganderätten

till viss under Djurgården lydande mark mot lösen till djurgårdskassan,

Riksdagen enligt skrifvelse den 9 april 1884 (n:o 22) medgaf upplåtelse

åt staden af äganderätten till marken i fråga, men bestämde, att

lösen därför skulle ingå till statskontoret för att därstädes förvaltas såsom

särskild fond, hvilkens årliga ränta skulle öfverlämnas till djurgårdskassan

att för kassans ändamål användas. Enligt kapitalkonto till rikshufvudboken

för år 1902 utgjorde berörda under statskontorets förvaltning stående

fond, benämnd djurgårdsfonden, vid 1902 års slut 572,371 kronor

32 öre, sedan under året till djurgårdskassan utgifvits 22,632 kronor 21 öre.

Med afseende å hvad riksmarskalksämbetet i föreliggande ärende yttrat,

torde för den mark, som nu af vetenskapsakademien ifrågasatts att af

lägenheten Djurgårds-Frescati upplåtas till område för naturhistoriska riksmuseet,

ersättning böra lämnas med det af riksmarskalksämbetet därför

begärda belopp, hvilket synes böra tilläggas den under statskontorets förvaltning

stående djurgårdsfonden med rätt för djurgårdskassan att å

beloppet uppbära årlig ränta. Med denna modifikation biträder jag

vetenskapsakademiens åsikt, att det till plats för akademiens och riksmuseets

byggnader afsedda område bör därtill förvärfvas på det sätt

och under de villkor akademien föreslagit, dock hvad angår den Bergianska

stiftelsen nu tillhörande mark, som skulle upplåtas till akademiens

eget behof, med iakttagande af hvad justitiekanslersämbetet därom

yttrat. Likaså anser jag tillstånd nu böra utverkas ej mindre till försäljning

af kvarteret Grönlandet södra och den staten tillhöriga delen af

kvarteret Grönlandet norra samt statens byggnader inom dessa kvarter,

än äfven till användande af erforderligt belopp af den besparade hyresinkomsten

från egendomen i kvarteret Grönlandet södra till inlösen från

Bergianska stiftelsen af det för naturhistoriska riksmuseet afsedda område

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 72.

och till ersättning för upplåtelsen af förenämnda mark å DjurgårdsFrescati.

Däremot synes det ej vara skäl att, innan nödiga ritningar

och kostnadsberäkningar blifvit uppgjorda för de statens byggnader, som

äro afsedda att förläggas på den föreslagna platsen vid Frescati, anvisa

medel till uppförande af sådana byggnader, utan torde det för närvarande

vara tillräckligt att bestämma, att de för statens egendom i kvarteren

Grönlandet norra och södra inflytande försäljningsmedlen skola sammanföras

med besparade hyresinkomsten från egendomen i kvarteret Grönlandet

södra till en byggnadsfond för naturhistoriska riksmuseet att tills

vidare af vetenskapsakademien förvaltas enligt de för hyresmedelsfonden

gällande föreskrifter.

»På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer jag, det Eders

Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att medgifva:

att kvarteret Grönlandet södra i Stockholm jämte den staten tillhöriga

delen af kvarteret Grönlandet norra äfvensom statens byggnader inom

dessa kvarter må i den ordning, Eders Kungl. Maj:t pröfvar lämpligt bestämma,

försäljas och härför inflytande försäljningsmedel sammanslås med

besparade hyresinkomsten från egendomen i förstnämnda kvarter till en

byggnadsfond för naturhistoriska riksmuseet att tills vidare af vetenskapsakademien

förvaltas enligt; de för hyresmedelsfonden gällande föreskrifter;

att till område för naturhistoriska riksmuseet må under äganderätt

upplåtas den till lägenheten Djurgårds-Frescati hörande del af den utaf

vetenskapsakademien därtill föreslagna, å den i ärendet åberopade karta

med bokstäfverna B, C, z, z1, y, G, D, E, B betecknade mark mot ersättning

till den under statskontorets förvaltning stående djurgård sfonden af

52,525 kronor, hvaraf årliga räntan öfverlämnas till djurgårdskassan att

för kassans ändamål användas;

att af förenämnda besparade hyresinkomst må utbetalas såväl nyssberörda

ersättning som ett belopp af 96,758 kronor till inköp åt naturhistoriska

riksmuseet från Bergianska stiftelsen af den till stiftelsen hörande

del af den angifna marken; samt

att af det område, som sålunda åt naturhistoriska riksmuseet förvärfvas,

må efter Eders Kungl. Maj:ts bepröfvande upplåtas den mark, som efter

vunnen närmare utredning kan finnas behöflig för vetenskapsakademiens

fysikaliska institution.»

I denna hemställan förenade sig statsrådets öfriga ledamöter.

Hvad statsrådet sålunda hemställt behagade Hans

Maj:t Konungen bifalla; och skulle till Riksdagen aflåtas

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 72.

nådig proposition af det innehåll, bilaga vid detta protokoll

utvisar.

Ex protocollo:

Hugo Tigerschiöld.

Stockholm, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B., 1904.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rättelse

i Kungl. Maj:ts nåd. proposition n:o 50.

A sid. 293 under rubriken B) 39 realskolor

i högra kolumnen står: Marstrand

läs: Mariestad

Bih. till Riksd. Prot. 1904. 1 Sami. 1 Afd.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1904:113 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition om anskaffande af mark till nya byggnader för vetenskapsakademien och naturhistoriska riksmus s. 14 i texten
  2. SU 1904:68 Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj ds proposition om anskaffande af mark till nya byggnader för vetenskapsakademien och naturhistoriska riksmuseet m. m. s. 1 i texten