Sök i Ratio Lex

Angående lönereglering för folksholeseminarierna samt stat för folkskoleseminariet i Strängnäs m. m

43 sidor, varav 37 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 37 av 43 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1904:73, Angående lönereglering för folksholeseminarierna samt stat för folkskoleseminariet i Strängnäs m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-An Nåd. Proposition N:o 73.

1

N:o 73.

Kungl. May.ts nådiga proposition till Riksdagen angående lönereglering

för folksholeseminarierna samt stat för folkskoleseminariet

i Strängnäs m. m.; gifven Stockholms

slott den 31 december 1903.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att

dels medgifva:

att för lärare vid folkskoleseminarierna må bestämmas följande aflöningsförmåner

att gälla från och med år 1905:

för rektor lön i tre lönegrader å l) 3,400 kronor, 2) 3,700 kronor

och 3) 4,000 kronor, jämte tjänstgöringspenningar å respektive 1,600, 1,800

och 2,000 kronor, hvarförutom rektor skall åtnjuta fri bostad eller den

hyresersättning, som af Kungl. Maj:t bestämmes;

för manlig adjunkt lön i fem lönegrader å l) 2,000 kronor, 2) 2,350

kronor, 3) 2,700 kronor, 4) 3,050 kronor och 5) 3,400 kronor, jämte tjänstgöringspenningar

å respektive 1,000, 1,150, 1,300, 1,450 och 1,600 kronor;

för kvinnlig adjunkt lön i fyra lönegrader å l) 1,300 kronor, 2) 1,650

kronor, 3) 2,000 kronor och 4) 2,350 kronor, jämte tjänstgöringspenningar

å respektive 700, 850, 1,000 och 1,150 kronor;

för manlig eller kvinnlig lärare i musik och sång arfvode i tre aflöningsgrader

å 1) 1,400 kronor, 2) 1,600 kronor och 3) 1,800 kronor;

för manlig eller kvinnlig lärare i teckning arfvode i tre aflöningsgrader

å 1) 1,000 kronor, 2) 1,200 kronor och 3) 1,400 kronor;

för manlig eller kvinnlig lärare i gymnastik arfvode i tre aflöningsgrader

å l) 900 kronor, 2) 1,100 kronor och 3) 1,300 kronor;

Bill. till Ritad. Prol. 1904. 1 Sami. 1 Afd. 49 Håft. (N:o 73.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

för manlig eller kvinnlig lärare i trädgårdsskötsel och trädplantering

arfvode i tre aflöningsgrader å 1) 1,200 kronor, 2) 1,300 kronor och 3)

1,400 kronor;

för lärare i manlig slöjd arfvode i tre aflöningsgrader å 1) 1,100

kronor, 2) 1,200 kronor och 3) 1,300 kronor;

'' J 4 för lärare i kvinnlig slöjd arfvode i tre aflöningsgrader å 1) 1,000

kronor, 2) 1,100 kronor och 3) 1,200 kronor;

för manlig lärare i läsämnen i seminariums öfningsskola arfvode i

fyra aflöningsgrader å 1) 1,500 kronor, 2) 1,800 kronor, 3) 2,100 kronor

och 4) 2,400 kronor;

för kvinnlig lärare i läsämnen i seminariums öfningsskola arfvode i

tre aflöningsgrader å 1) 1,500 kronor, 2) 1,650 kronor och 3) 1,800

kronor;

för adjunkt, hvilken förordnas att såsom vikarie uppehålla rektorsbefattning,

arfvode å 500 kronor, med bibehållande af lön och tjänstgöringspenningar

å egen tjänst;

för vikarierande manlig adjunkt, därest han aflagt sådana kunskapsprof,

som äro stadgade för behörighet att utnämnas till adjunkt, samt

genomgått profårskurs, arfvode å 2,000 kronor, men i annat fall arfvode

å 1,800 kronor;

för vikarierande kvinnlig adjunkt, därest hon aflagt sådana kunskapsprof,

som äro stadgade för behörighet att utnämnas till adjunkt, samt

genomgått profårskurs eller ^ eljest fullgjort villkoren för behörighet till

adjunktsbefattning, arfvode å 1,800 kronor, men i annat fall arfvode å

1,500 kronor; samt

för vikarierande manlig eller kvinnlig öfningslärare och manlig eller

kvinnlig lärare i öfningsskola arfvode till samma belopp som arfvodet i

första aflöningsgraden af befattningen;

att för det fastställda årliga arfvodet tjänstgöringsskyldighet skall

åligga lärare i musik och sång sexton till aderton timmar, lärare i teckning

tolf till fjorton timmar, lärare i gymnastik elfva till tretton timmar

samt lärare i slöjd sexton till aderton timmar i veckan, men att ytterligare

tjänstgöring^ må kunna åläggas dessa lärare mot en ersättning, beräknad

för helt läsår, för hvarje veckotimme af 100 kronor till lärare i musik och

sång, i teckning eller i gymnastik, 75 kronor till lärare i manlig slöjd och

70 kronor till lärare i kvinnlig slöjd, dock under iakttagande däraf, att

ersättning för extra tjänstgöring ej må utgå till annan än den, som fullgör

samma tjänstgöring, och ej utan Kungl. Maj:ts tillstånd i hvarje särskilt

fall för ett större antal veckotimmar än fyra för en och samma lärare;

att, därest undervisningen i trädgårdsskötsel och trädplantering ej

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

meddelas i full utsträckning eller undervisningen i detta eller annat öfningsärnne

är fördelad på två personer, ersättning för undervisningen rnå, enligt

Kungl. Maj:ts bestämmande, utgå med högst det belopp, som i första aflöningsgraden

är fastställdt;

att tjänstgöringspenningar skola beräknas utgå för rektorer efter

kalenderår, men till olika belopp för lästiden och för ferierna efter särskilda

bestämmelser, som af Kungl. Maj:t fastställas, samt för manliga och

kvinnliga adjunkter efter läsår med trettioåtta läsveckor och att tjänstgöringspenningar

icke få af tjänstens innehafvare uppbäras under åtnjutande

af full tjänstledighet, utom i det fall att tjänstledigheten beviljats

på grund af offentligt uppdrag;

att öfningslärare eller lärare i öfningsskola må äga uppbära vid tjänstledighet

på grund af offentligt uppdrag hela de,t med befattningen förenade

arfvode med tillhörande ålderstillägg och vid tjänstledighet på grund

af sjukdom tre fjärdedelar af samma arfvode med ålderstillägg, efter kalenderår

räknadt;

att uppflyttning från lägre till närmast högre aflöningsgrad må äga

rum efter förloppet af fem år under villkor, att rektor i sådan egenskap

mera än fyra femtedelar af samma tid och annan lärare mera än fyra

femtedelar af tjänstgöringstiden med nit och skicklighet tjänstgjort, och

med iakttagande, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid

början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den bestämda tjänståldern

uppnåtts;

att ämneslärare, som efter 1904 års utgång vinner befordran till tjänst

vid folkskoleseminarium, må för uppflyttning i högre aflöningsgrad räkna sig

till godo den tid utöfver fem år, läraren efter afläggande af de för tjänsten

föreskrifna kunskapsprof och genomgående af praktisk utbildningskurs,

där sådan för behörighet till tjänsten är föreskrifven, med nit och

skicklighet tjänstgjort såsom extra ordinarie lärare vid folkskoleseminarium

med enahanda tjänstgöringsskyldighet, som åligger motsvarande ordinarie

lärare, dock att härigenom ingen ändring göres i fråga om det antal lönetursår,

som lärare på grund af nu gällande bestämmelser intjänat vid utgången

af år 1904;

att den tid, som i afseende å lönetursberäkning tillgodokommer ämneslärare

vid allmänt läroverk eller högre lärarinneseminariet eller, vid öfvergång

till någon af dessa läroanstalter, docent vid universitet, lärare vid

enskildt läroverk eller lektor vid sjökrigsskolan, må vid öfvergång i folkskoleseminariernas

tjänst honom tillgodoräknas beträffande lönetursberäkning

vid dessa seminarier;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

att lärare i öfningsskola i afseende å lönetursberäkning må räkna sig

till godo föregående tjänstgöring vid folkskola;

att rektorer samt manliga och kvinnliga adjunkter, som ingå på den

nya lönestaten eller som utnämnas efter det kungörelse i ämnet utkommit,

äfvensom öfningslärare skola hafva rättighet och skyldighet att, rektor och

manlig adjunkt vid uppnådda 65 lefnadsår och 35 tjänstår, kvinnlig

adjunkt vid uppnådda 55 lefnadsår och 25 tjänstår, lärare i gymnastik

vid uppnådda 60 lefnadsår och 30 tjänstår samt annan öfningslärare vid

uppnådda 65 lefnadsår och 35 tjänstår, med pension från allmänna indra

gningsstaten från tjänsten afgå, Kungl. Maj:t dock obetaget att låta

med afskedet anstå, därest och så länge den pensionsberättigade pröfvas i

tjänsten kunna på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna;

att pensionsbeloppet skall utgöra för rektor eller manlig eller kvinnlig

adjunkt oafkortad lön samt för öfningslärare tre fjärdedelar af det

befattningen åtföljande arfvode med ålderstillägg, dock att för öfningslärare,

som uppbär pension för annan statens tjänst, sammanlagda af statsmedel

utgående pensionsbeloppet icke må öfverstiga 3,000 kronor;

att rektorer, manliga och kvinnliga adjunkter samt öfningslärare skola

vid inträde på den nya lönestaten vara skyldiga underkasta sig de förändrade

bestämmelser rörande pensionering, som kunna varda stadgade;

samt

att lärare i öfningsskola skall vara skyldig att från tjänsten afgå

vid uppnådda 60 lefnadsår och 30 tjänstår, därest ej Kungl. Maj:t i särskilt

fall finner skäl tillåta sådan lärare att vid tjänsten kvarstå;

dels ock för genomförande af lönereglering för lärarne vid folkskoleseminarierna

enligt ofvan angifna grunder samt för tillämpning af den utaf

departementschefen till statsrådsprotokollet föreslagna stat för folkskoleseminariet

i Strängnäs och beredande af medel för tillgodoseende af lärares

vid samma seminarium rätt till ålderstillägg höja det på ordinarie stat

under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda anslaget till seminarier för

folkskolelärares bildande med 154,000 kronor eller från dess nuvarande

belopp, 372,850 kronor, till 526,850 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR

(Jarl von Frusen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kling!. Maj.is Nåd. Proposition N:o 73.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 31

december 1903.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lageeheim,

Statsråden: Odelbeeg,

Husberg,

Palander,

Westring,

Ramstedt,

Berger,

Meyer,

von Friesen,

Virgin.

4:o.

Departementschefen, statsrådet von Friesen, anförde härefter: Lönereglering

»Till åtlydnad af föreskrift i nådiga cirkuläret den 25 oktober 1901^®^^

hafva, i sammanhang med förslag till ny lönereglering för lärarne vid de samt stat för

allmänna läroverken, dels domkapitlen i de stift, inom hvilka folkskole- i

seminarier finnas inrättade, efter att hafva lämnat vederbörande rektorer Strängnäs

och lärarekollegier tillfälle att yttra sig, dels ock Stockholms stads konsi- m'' mstorium,

efter rektorns vid folkskoleseminariet i Stockholm hörande, afgifva

yttranden och förslag i fråga om ny lönereglering för lärarne vid

folkskoleseminarierna.

Alla myndigheterna framhålla därvid nödvändigheten af en höjning

utaf de löner, som för närvarande utgå till seminarielärarne. Såsom skal

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 73.

härför åberopas i allmänhet den utredning, som förekommit till stöd för

en höjning af lönerna för lärarne vid rikets allmänna läroverk och hvilken

utredning återfinnes i det af läroverkskommittén den 8 december 1902

afgifna betänkande samt de i anledning däraf inkomna utlåtanden. Af

ett domkapitel (i Lund) tillägges särskild!: att domkapitlet ansåge, att

det för beredande åt de bästa lärarekrafter vid profårsläroverk vore nödvändigt

tilldela en hvar adjunkt och lektor vid sådant läroverk ett lönetillskott

af 500 kronor i hvarje lönegrad; att, om detta sålunda vore af

vikt beträffande profårsläroverken, detsamma torde kunna sägas vara af

ännu större betydelse i fråga om de läroanstalter, hvilka hade till uppgift

att utbilda lärare för folkskolan, så mycket hellre som seminarielärarnes

arbete, på samma gång det törhända vore mera maktpåliggande och ansvarsfullt,

jämväl vore mycket mödosammare än läroverkslärarnes; samt

att redan af denna grund adjunkterna vid seminarierna, som för närvarande

uppbure lön till samma belopp som adjunkter och kolleger vid

de allmänna läroverken, i hvarje lönegrad borde erhålla ytterligare lönetillskott

af 500 kronor.

Löneförbättring har jämväl påyrkats af seminarielärarne själfva.

Uti tretton i januari 1901 dagtecknade underdåniga skrivelser hafva

nämligen rektorn vid folkskoleseminariet. i Stockholm F. Lundgren med

flera lärare och lärarinnor vid folkskoleseminarier anhållit, att, för den

händelse de förslag, som den då arbetande läroverkskommittén komme att

framställa, skulle föranleda nådig proposition till Riksdagen om förbättring

af lärarnes vid de allmänna läroverken löne- och pensionsförmåner, Eders

Kungl. Maj:t täcktes samtidigt förelägga Riksdagen förslag till enahanda

förbättring af löne- och pensionsförmåner för folkskoleseminariernas lärare.

Såsom stöd för denna framställning erinras: att såväl Eders Kungl. Maj:t

som Riksdagen flera gånger förklarat, att lärarne vid de allmänna läroverken

och lärarne vid folkskoleseminarierna borde vara med hänsyn till

löneförmåner likställda; att kompetensfordringarna för båda dessa kategorier

af lärare vore desamma, om man frånsåge, att lärarinna kunde förvärfva

kompetens till adjunktstjänst vid seminarium äfven på annat sätt;

att seminarielärarekåren haft. och fortfarande hade att kämpa med samma

ekonomiska svårigheter som läroverkslärarne; samt att det för seminarierna

vore i hög grad betänkligt, om läraretjänsterna vid dem blefve sämre aflönade

än motsvarande tjänster vid de allmänna läroverken och därför vid

uppkommande ledigheter icke kunde besättas med fullgoda lärarekrafter,

så mycket mera betänkligt, som seminarierna hade det ansvarsfulla uppdraget

att utbilda lärare för allra största delen af landets barn.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73. 7

Vidare hafva dels musikläraren vid folkskoleseminariet i Stockholm

L. A. Lundh, musikläraren vid femklassiga allmänna läroverket i Göteborg

C. Säfstrand och musikläraren vid högre latinläroverket i Göteborg F. Hjort

i egenskap af kommitterade, utsedda vid svenska allmänna musikläraremötet

i Göteborg den 12 och den 13 juni 1901, dels ock E. Hjort, L. A. Lundh

samt T. Tufvesson, enligt uppdrag af allmänna svenska musikläraremötet

i Stockholm år 1903, ingifvit underdåniga framställningar om förbättrade

aflöningsförmäner för musiklärarne vid folkskoleseminarierna och därvid

till stöd för de af dem begärda löneförhöjningarna — för hvilkas belopp

jag anhåller att få redogöra i annat sammanhang — anfört hufvudsakligen

följande: De nuvarande lönerna vore otillräckliga. Också hade

Eders Kungl. Maj:t vid två föregående tillfällen, nämligen åren 1882 och

1897, till Riksdagen aflåtit nådiga propositioner, uti hvilka föreslagits en

lönereglering, upptagande tre lönegrader å respektive 1,200, 1,400 och

1,600 kronor för sexton timmars tjänstgöring i veckan samt ersättning

för öfvertidstjänstgöring med 50 kronor i första, 75 kronor i andra och

100 kronor i tredje lönegraden för år och timme intill tjugu timmar i

veckan. Den år 1882 gjorda nådiga framställningen hade emellertid blifvit

af Riksdagen afslagen; och 1897 års proposition hade endast föranledt

en mindre förhöjning, så att årliga lönen nu vore 1,100, 1,300 och 1,500

kronor för intill tjugu timmars tjänstgöring i veckan samt 50 kronor årligen

för hvarje timme därutöfver. Toge man i betraktande den i och

för sig ringa ersättning för arbetet, hvilken härigenom bestämts, och de

nya förhållanden i lefnadsomkostnader, som uppstått, sedan Eders Kungl.

Maj:t första gången framlade löneregleringsförslaget för Riksdagen, så

framginge däraf, att hvad som då varit tillräckligt och skäligt nu vore

otillräckligt. Då den vid seminariet anställde musikläraren hade en i

hög grad ansvarsfull tjänst att sköta, i det att han jämte meddelande af

undervisning i sång och musik skulle utbilda lärarekrafter, hvarför han

borde vara en skicklig pedagog, måste lönen för denne lärare bestämmas

så, att framstående musikidkare ville ägna sig åt seminarietjänst utan att,

för att kunna lifnära sig, behöfva uppsöka extra inkomster, hvilka för

öfrigt i många fall ej stode att erhålla.

Slutligen hafva samtliga slöjdlärarinnor vid seminarierna den 27 april

1902 gjort underdånig framställning om löneförbättring och till stöd härför

anfört: De nuvarande arfvodena utginge utan någon förhöjning med

ett belopp af 800 kronor om året. Grundsatsen om förhöjning af lönen

efter väl vitsordad tjänstgöring under viss tid hade gjorts gällande icke

blott för de ordinarie ämneslärarne vid seminarierna, utan jämväl beträffande

lärarne i musik, gymnastik och teckning samt lärarne i öfnings
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kimgl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 73.

skolan. Vid Stockholms folkskolor utginge arfvodet till slöjdlärarinnorna

med 1,000 kronor för läsår; och i flera skoldistrikt förtjänade en småskolelärarinna

vida mera än 800 kronor. Märkas borde, att den för

lärarinnorna i slöjd fastställda tjänstgöringstiden, fjorton till tjugufyra

timmar i veckan, redan i och för sig lång, faktiskt vore vida längre på

grund af det myckna hemarbetet med iordningställande af erforderliga

materialier, så att ytterst ringa tid kunde för lärarinnorna blifva öfrig

till arbete för extra inkomster. Att existera på en årslön af 800 kronor

vore näppeligen möjligt för en kvinna i lärarinnas ställning utan släktingars

eller vänners bistånd; och att afsätta något för ålderns dagar vore

alldeles omöjligt med nu gällande lefnadskostnader, då t. ex. en så kallad

helinackordering med eget rum icke torde kunna erhållas till lägre pris

än omkring 60 kronor i månaden.

Härjämte anser jag mig böra nu omnämna, att rektorn vid folkskoleseminariet

i Stockholm F. Lundgren och rektorn vid folkskoleseminariet i

Göteborg S. Nygren den 2 december 1901 inkommit med en underdånig

framställning om hyresbidrag af statsmedel åt adjunkterna vid dessa seminarier.

För innehållet i denna framställning jämte däröfver af Stockholms

stads konsistorium och domkapitlet i Göteborg samt statskontoret

afgifna utlåtanden torde redogörelse lämpligen böra lämnas i annat sammanhang.

Innan jag närmare, än jag redan gjort, inlåter mig på de inkomna

underdåniga framställningarna om löneförbättring åt lärarne vid folkskoleseminarierna,

anhåller jag att få redogöra för dessa lärares aflöningsförmåner

enligt nu gällande bestämmelser.

De för rektorer samt manliga och kvinnliga adjunkter å ordinarie

stat upptagna löner utgöra för rektorer 3,500 kronor i första, 4,000 kronor

i andra och 4,500 kronor i tredje lönegraden samt för adjunkter 1,500

kronor i första, 2,000 kronor i andra, 2,500 kronor i tredje, 3,000 kronor

i fjärde och 3,500 kronor i femte lönegraden. Därjämte har sedan år

1884 till dessa lärare utgått lönetillägg af ett på extra stat uppfördt anslag

till beredande af löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid folkskoleseminarierna

samt arfvoden åt teckningslärare för extra tjänstgöring och

extra arfvoden åt musiklärare vid dessa seminarier. Vid 1898 års riksdag

höjdes detta anslag, så att lönetillägg för närvarande utgår till rektor

och manlig adjunkt med 500 kronor i alla lönegraderna samt till kvinn
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

0

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

lig adjunkt med 250 kronor i de fyra första lönegraderna. Dessa lönetillägg

betraktas såsom tjänstgöringspenningar.

Aflöningen till manlig eller kvinnlig lärare i musik utgår från och

med år 1898 med 1,100 kronor jämte två ålderstillägg å 200 kronor

hvardera efter respektive fem och tio års väl vitsordad tjänstgöring,

för hvilket arfvode läraren är skyldig undervisa sexton till tjugu timmar

i veckan. Manlig eller kvinnlig lärare i teckning erhåller i årligt arfvode

800 kronor jämte två ålderstillägg, hvardera å 200 kronor, efter respektive

fem och tio års väl vitsordad tjänstgöring och är, mot åtnjutande af

detta arfvode, skyldig att meddela undervisning tolf timmar i veckan vid

seminarium och den därmed förenade öfningsskolan. För extra tjänstgöring

erhåller manlig eller kvinnlig lärare i teckning eller musik arfvode

från nyss omförmälda extra anslag. Detta arfvode beviljas på särskild

framställning och beräknas efter 50 kronor för veckotimme och läsår. Anmärkas

bör dock, att för musikläraren vid seminariet i Lund 200 kronor

äro uppförda å ordinarie stat såsom ersättning för tjänstgöring utöfver

tjugu timmar i veckan.

Det för manlig eller kvinnlig lärare i gymnastik å ordinarie stat

upptagna arfvodet utgör 675 kronor. Dessutom åtnjuta dessa lärare från

nyssnämnda å extra stat uppförda anslag lönetillägg, som utgår till lärare,

hvilken, räknadt från och med kalenderåret näst efter det, då tjänsten

tillträddes, tjänstgjort kortare tid än fem år, med 62 kronor 50 öre, till

lärare, hvilken öfver fem år tjänstgjort, med 162 kronor 50 öre och till

den, som tjänstgjort öfver tio år, med 262 kronor 50 öre.

Arfvode till den person, som bestrider undervisningen i trädgårdsskötsel,

utgår med ett för hvarje särskildt seminarium bestämdt belopp. Å en del

seminariers stat finnes icke uppfördt arfvode åt lärare i trädgårdsskötsel,

utan erhålla ifrågavarande lärare vid dessa seminarier sina arfvoden af anslaget

för upprätthållande af undervisningen i trädgårdsskötsel. Arfvodena

för manliga och kvinnliga lärare i trädgårdsskötsel äro bestämda genom

särskilda nådiga bref till 1,200 kronor vid seminariet i Landskrona (nådigt

bref den 10 juni 1903), 1,000 kronor vid seminarierna i Linköping (nådiga

bref den 4 januari 1867 och den 29 maj 1874), i Skara (nådiga bref den

6 februari och den 29 maj 1874), i Växjö (nådiga bref den 28 november

1873 och den 29 maj 1874), i Lund (nådiga bref den 20 februari och

den 29 maj 1874), i Göteborg (nådigt bref den 1 november 1878) och i

Falun (nådigt bref den 24 augusti 1900), 500 kronor vid seminariet i

Härnösand (nådigt bref den 30 augusti 1878) och 300 kronor vid seminariet

i Umeå (nådigt bref den 9 augusti 1884). De till lärarne i trädgårdsskötsel

vid öfriga seminarier utgående arfvoden äro vid seminariet i

Bih. till Rilesd. Prof. 1904. 1 Sami. 1 Afd. 49 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

Stockholm 400 kronor (af anslag beviljadt enligt nådiga bref den 29 december

1870 och den 29 maj 1874), vid seminariet i Uppsala 575 kronor

(af anslag beviljadt enligt nådiga bref den 8 mars 1872, den 29 maj

1874 och den 24 februari 1899), af hvilket belopp utgå för meddelande

af den teoretiska undervisningen 250 kronor och för meddelande af den

praktiska undervisningen 325 kronor, vid seminariet i Kalmar 1,000 kronor

(af anslag beviljadt enligt nådigt bref den 18 april 1879), hvaraf 400 kronor

utgå för den teoretiska undervisningen, och vid seminariet i Karlstad

1,100 kronor (af anslag beviljadt senast enligt nådigt bref den 14 mars

1903), af hvilket belopp utgå för meddelande af undervisningen 500 kronor

och för ledande af arbetena i trädgården och dess skötsel 600 kronor.

Aflöningen till manlig eller kvinnlig lärare i slöjd bestrides vid en

del seminarier af särskilda därför afsedda anslag; vid andra seminarier

åter utgår denna aflöning af de anslag, som af Riksdagen beviljats för anordnande

af undervisning i slöjd. Den för lärare i kvinnlig slöjd fastställda

aflöningen utgår med 800 kronor vid samtliga kvinnliga seminarier,

nämligen i Stockholm, Skara och Kalmar (nådigt bref den 10 oktober 1890),

Landskrona (nådigt bref den 10 juni 1903), Falun (nådigt bref den 22

oktober 1892) och Umeå (nådigt bref den 27 januari 1893). Den för läraren

i manlig slöjd bestämda aflöningen utgör 900 kronor vid seminariet

i Lund (nådigt bref den 5 april 1889). I öfrigt hafva till anordnande af

undervisning i manlig slöjd anvisats: vid seminariet i Uppsala 1,500 kronor

(nådigt bref den 2 juni 1893), af hvilket belopp 900 kronor utgå såsom

arfvode åt läraren (nådigt bref den 10 december 1893), vid seminariet

i Växjö 1,500 kronor (nådigt bref den 15 juni 1892), af hvilket belopp

1,000 kronor utgå såsom arfvode åt läraren (nådigt bref den 27 april 1894),

vid seminariet i Göteborg 1,500 kronor (nådigt bref den 2 juni 1893), af

hvilket belopp (enligt nådigt bref den 16 augusti 1895) 900 kronor utgå

såsom arfvode åt läraren, och vid seminariet i Härnösand 1,650 kronor,

hvaraf 900 kronor utgå såsom arfvode åt läraren (nådigt bref den 10 maj

1889). A den ordinarie staten för seminarierna i Linköping och Karlstad

finnes intet för ifrågavarande ändamål afsedt anslag. Men Eders Kungl.

Maj:t har vid olika tillfällen af anslaget till seminarier för folkskolelärares

bildande anvisat för uppehållande af undervisning i slöjd vid seminariet i

Linköping, senast för läsåret 1903 — 1904, 1,500 kronor, däraf 1,200 kronor

i arfvode åt läraren (nådigt bref den 29 maj 1903), och för uppehållande

af undervisningen i slöjd vid seminariet i Karlstad, senast under läsåret

1903—1904, 1,700 kronor, däraf 1,200 kronor till aflöning af en slöjdlärare

(nådigt bref den 14 mars 1903).

Ärfvodena till de manliga och kvinnliga lärare, som äro anställda

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr> 73.

vid de med seminarierna förenade öfningsskolor, hafva reglerats genom

nådiga cirkulärbrefven den 27 maj 1898 och den 7 juni 1901 och utgå

för närvarande med 1,500 kronor i första lönegraden. Dessutom erhåller

manlig lärare efter fem års vill vitsordad tjänstgöring ett ålderstillägg å

300 kronor, efter ytterligare fem års sådan tjänstgöring ett nytt ålderstillägg

å 300 kronor och efter ytterligare fem års dylik tjänstgöring ännu

ett ålderstillägg, likaledes å 300 kronor. Kvinnlig lärare erhåller ett

ålderstillägg å 300 kronor efter tio års väl vitsordad tjänstgöring.

Med afseende å arfvoden åt vikarierande ämneslärare vid folkskoleseminarierna

gälla för närvarande följande bestämmelser: Ordinarie lärare,

hvilken förordnas att såsom vikarie uppehålla rektorsbefaitning, uppbär,

med bibehållande af sin ordinarie lön, tillika för rektorstjänstens bestridande

ett årligt arfvode af 500 kronor (nådiga cirknlärbrefvet den 30

januari 1884); arfvode till vikarie för manlig eller kvinnlig adjunkt beräknas

enligt samma grunder, som äro stadgade i fråga om arfvode åt

vikarie för adjunkt eller kollega vid allmänt läroverk (nådiga cirkulärbrefvet

den 10 december 1892). T afseende å skyldighet för ordinarie lärare,

som åtnjuter tjänstledighet, att antingen aflöna vikarie eller att å sin

lön vidkännas afdrag till vikariens godtgörande, tillämpas hvad nådiga

cirkulärbrefvet den 12 juli 1872 i sådant hänseende innehåller beträffande

lärare vid de allmänna läroverken (nådiga cirkulär bref v en den 30 januari

1884 och den 10 december 1892). Till arfvoden åt vikarierande rektorer

samt manliga och kvinnliga adjunkter användes, enligt nådiga brefvet den

28 november 1884, i första rummet den del af löneförbättringsmedlen,

hvilken belöper sig på tiden för vikariatet, och därnäst det löneafdrag,

som ordinarie läraren, hvilken åtnjuter tjänstledighet, skall afstå enligt

nådiga cirkulärbrefvet den 30 januari 1884, hvarefter återstoden utgår af

anslaget till seminarier för folkskolelärares bildande.

Beträffande åter aflöningen åt vikarie för manlig eller kvinnlig öfningslärare

eller lärare i öfningsskola stadgas i nådiga cirkulärbrefvet den 31

oktober 1902, att, när sådan lärare af sjukdom är urståndsatt att sköta

sin befattning och vikarie för läraren förordnas, denne skall till vikariens

aflönande afstå en fjärdedel af hvad på tiden för tjänstledigheten belöper

af det befattningen åtföljande arfvode, med iakttagande därvid att afdraget

beräknas efter kalenderår, samt att hvad därutöfver erfordras till

vikariens aflönande skall utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel

uppförda förslagsanslag med titel: bidrag till aflönande af vikarie

under öfhingslärares vid folkskolelärareseminarium sjukdom.

Seminarielärarnes aflöningsförmåner utvisas af följande tabell:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

Öfversikt

öfver de vid folkskoleseminarierna anställda lärares af statsmedel utgående aflöningsförmåner

enligt nu gällande bestämmelser och förhållanden.

Rektor .....................

l:a graden

2:a graden

3:e graden

4:e graden

5:e graden

Lön

Löne-

förbättring

Lön

Löne-

förbättring

Lön

Löne-

förbättring

Lön

Löne-

förbättring

Lön

Löne-

förbättring

3,500

500

4,000

500

4,500

500

—

—

—

—

Manlig adjunkt......

1,500

500

2,000

500

2,500

500

3,000

500

3,500

500

Kvinnlig adjunkt...

1,500

250

2,000

250

2,500

250

3,000

250

3,500

—

Manlig eller kvinn- lig lärare i mu- sik och sång......

1,100

—

1,300

—

1,500

—

—

—

—

—

Manlig eller kvinn- lig lärare i teck- ning ...................

800

—

1,000

—

1,200

—

—

—

—

--

Manlig eller kvinn- lig lärare i gym- nastik ..................

675

62: 50

675

162: 50

675

262: 50

—

—

—

—

Manlig lärare i öf- ningsskolan.........

1,500

—

1,800

—

2,100

—

2,400

—

—

—

Kvinnlig lärare i

öfningsskolan......

1,500

—

1,800

—

—

—

—

—

—

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73. 18

Sedan jag sålunda redogjort för seminarielärarnes aflöningsförmåner

enligt gällande bestämmelser, torde jag nu få återgå till omförmälda framställningar

om förhöjning i dessa aflöningsförmåner; och synes därvid för

öfverskådlighetens skull vara lämpligast, att de olika befattningarna tagas

särskildt hvar för sig.

I. Rektorer.

Domkapitlet i Göteborg anser, att rektor vid folkskoleseminarium i

afseende på löneförmåner bör ställas fullt lika med rektor vid allmänt

läroverk. Domkapitlen i Uppsala, Västerås och Växjö äfvensom Stockholms

stads konsistorium föreslå, att rektors begynnelselön bestämmes

till 5,000 kronor. Domkapitlet i Uppsala anser ett ålderstillägg å 500

kronor efter fem års tjänstgöring vara tillräckligt, hvaremot domkapitlen

i Växjö och Västerås samt Stockholms stads konsistorium föreslå två

ålderstillägg å 500 kronor efter fem och tio års tjänstgöring. Domkapitlet

i Lund har framställt två förslag: antingen (och helst) med tredje

lönegraden för lektor till begynnelselön (5,000 kronor) och två ålderstillägg,

hvartdera å 500 kronor, efter fem och tio år, eller — om rektors

kontanta lön icke bör vara lägre än den lön, någon af de vid seminariet

anställda lärarne enligt domkapitlets förslag skulle komma att åtnjuta —

en begynnelselön å 5,500 kronor och ett ålderstillägg å 500 kronor.

Domkapitlet i Linköping uttalar såsom sin åsikt, att rektor vid folkskoleseminarium

bör åtnjuta samma lön som rektor vid femklassigt allmänt

läroverk, hvaremot domkapitlet i Kalmar föreslår, att rektor vid folkskoleseminarium

måtte erhålla en begynnelselön af 5,000 kronor samt i afseende

å ålderstilläggen likställas med rektor vid allmänt läroverk. Domkapitlet

i Skara förordar eu begynnelselön af 5,500 kronor samt två ålderstillägg

å 500 kronor hvartdera efter fem och tio års tjänstgöring. Domkapitlet

i Härnösand hemställer, att lönen för rektor måtte bestämmas till 5,500

kronor med rätt till 500 kronors ålderstillägg efter fem års tjänstgöring

såsom rektor; och påpekar domkapitlet, att domkapitlet med hänsyn till

lägre kompetensfordringar för dessa rektorer har ansett sig kunna föreslå

deras löneförmåner 500 kronor lägre än rektorernas vid högre allmänna

läroverk. Domkapitlet i Karlstad tillstyrker höjning af alla seminarielärares

löner till de belopp, som med hänsyn till nu rådande förhållanden

kunna pröfvas skäliga. Dessutom erinra myndigheterna, att rektor vid

folkskoleseminarium fortfarande såsom hittills bör åtnjuta fri bostad eller

hyresersättning. :'' ~ - ; 1 ......

II. Adjunkter.

A. Manliga.

Domkapitlen i Uppsala, Linköping, Västerås, Kalmar, Göteborg och

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 73.

Härnösand hemställa, att manlig adjunkt vid folksko]eseminarium i afseende

å löneförmåner måtte likställas med adjunkt eller kollega vid allmänt

läroverk, domkapitlet i Lppsala dock under förutsättning, att icke

andra kompetensvillkor än de nu föreskrifna gälla. Från öfriga myndigheter

hafva inkommit olika förslag; sålunda föreslås af domkapitlen i

Skara och Växjö en begynnelselön å 3,000 kronor med fyra ålderstillägg,

hvart och ett å 500 kronor, af domkapitlet i Lund en begynnelselön å

3,500 kronor med fyra ålderstillägg, hvart och ett å 500 kronor, samt af

Stockholms stads konsistorium en begynnelselön å 3,500 kronor med tre

ålderstillägg, hvart och ett å 500 kronor.

B. Kvinnliga.

Domkapitlen i Skara och Västerås hafva uti sina förslag till lönestat

icke gjort någon skillnad på lönerna till manlig och kvinnlig adjunkt.

Däremot hafva domkapitlen i Lund, Kalmar och Härnösand samt Stockholms

stads konsistorium beträffande kvinnliga adjunkter framställt särskilda förslag.

Sålunda föreslås af domkapitlet i Lund en begynnelselön af 2,000 kronor

med fyra ålderstillägg, tre å 500 kronor och ett, det sista, å 250 kronor,

af domkapitlet i Kalmar en begynnelselön å 2,000 kronor med tre ålderstillägg,

hvart och ett å 500 kronor, och af domkapitlet i Härnösand en begynnelselön

å 2,500 kronor med två lönegrader. Stockholms stads konsistorium

anser, att, därest ingen hänsyn skall tagas till skillnaden i examenskompetens

och till mannens större behof som familjefader, kvinnlig adjunkt

bör aflönas lika med manlig adjunkt; i annat fall föreslår konsistoriet,

att kvinnlig adjunkt måtte i hvarje lönegrad erhålla 500 kronor mindre,

än hvad konsistoriet föreslagit för manlig adjunkt.

III. öfningslärare.

Beträffande dessa lärares aflöning innehålla yttrandena från domkapitlen

i Linköping, Västeras, Göteborg, Kalmar och Härnösand, att arfvodena synas

böra höjas i proportion med de föreslagna lönerna för ämneslärare. Af

öfriga domkapitel hafva däremot afgifvits särskilda förslag. I aflöning

åt lärare i musik föreslås af domkapitlet i Uppsala en begynnelselön af

1,800. kronor med två ålderstillägg, hvardera å 300 kronor, efter fem

och tio ars tjänstgöring, af domkapitlet i Skara en begynnelselön af

1,500. kronor med två ålderstillägg, hvartdera å 250 kronor, efter fem

och tio års tjänstgöring, af domkapitlet i Växjö en begynnelselön å 1,600

kronor med fyra ålderstillägg å 250 kronor, af domkapitlet i Lund en

begynnelselön af 1,600 kronor med två ålderstillägg, hvartdera å 200 kronor,

samt af Stockholms stads konsistorium en begynnelselön af 1,400 kronor

med tva ålderstillägg, hvartdera å 300 kronor. Härvid anmärkes af domkapitlet

i Lund, att musiklärarens tjänstgöring är synnerligen ansträngande,

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

samt af domkapitlet i Växjö, att dess förslag afgifvits under förutsättning,

att lärarens undervisningsskyldighet är bestämd till sexton timmar i

veckan. Dessutom föreslå domkapitlen i Uppsala och Lund samt Stockholms

stads konsistorium, att musiklärare måtte erhålla särskilt arfvode

för eu till öfver tjugu timmar i veckan utsträckt undervisning, beräknadt

per veckotimme för läsår, antingen detsamma i hvarje lönegrad (70 kronor,

domkapitlet i Lund) eller ock olika i hvarje lönegrad (80, 95, Ilo kronor,

domkapitlet i Uppsala; 50, 75, 100 kronor, Stockholms stads konsistorium).

I omförmälda, af de vid 1901 års musikläraremöte utsedda kommitterade

gjorda framställning anhålles, det Eders Kungl. Maj:t täcktes till

Riksdagen afgifva proposition därom, att lönen för inusiklärarne vid folkskoleseminarierna

måtte bestämmas till 1,400 kronor i första, 1,700 kronor

i andra och 2,000 kronor i tredje lönegraden samt att arfvodet för extra

timmar måtte utgå med 75 kronor i första, 100 kronor i andra och 125

kronor i tredje lönegraden, allt efter läsår.

I den framställning, som ingifvits i enlighet med beslut a 1903 ars

musikläraremöte, hemställes, det Eders Kungl. Maj:t täcktes till Riksdagen

framlägga proposition om, att inusiklärarne vid folkskoleseminarierna

måtte för högst tjugu timmar i veckan erhålla en aflöning af 2,000 kronor

i första, 2,500 kronor i andra och 3,000 kronor i tredje lönegraden och

för nödiga antal öfvertimmar 100 kronor i första, 115 kronor i andra och

130 kronor i tredje lönegraden per vecka och läsår.

Beträffande aflöningen åt lärare i teckning halva olika förslag framställts:

af domkapitlet i Uppsala en begynnelselön å 1,000 kronor med

två ålderstillägg, hvardera å 200 kronor, efter fem och tio ars tjänstgöring;

af domkapitlet i Skara en begynnelselön af 1,200 kronor med

två ålderstillägg, hvartdera å 250 kronor, efter fem och tio ars tjänstgöring;

af domkapitlet i Växjö en begynnelselön å 1,200 kronor med fyra

ålderstillägg å 200 kronor; af domkapitlet i Lund en begynnelselön af

900 kronor med två ålderstillägg, hvartdera å 200 kronor; och af Stockholms

stads konsistorium en begynnelselön åt 1,000 kronor med två

ålderstillägg, hvartdera å 200 kronor. Med den föreslagna aflöningen

skulle, enligt domkapitlens i Växjö och Lund åsikt, följa skyldighet att

undervisa högst tolf timmar i veckan, hvaremot Stockholms stads konsistorium

anser, att kvinnlig lärare i teckning bör aläggas tolf till femton

timmars tjänstgöring i veckan. För en öfver omförmälda timantal utsträckt

undervisning skulle läi’aren enligt domkapitlets i Lund och Stockholms

stads konsistoriums förslag åtnjuta ersättning per veckotimme för

läsår med respektive 60 kronor och 50, 75 eller 100 kronor, beroende

på lönegraden.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

Vidkommande härefter lärares i gymnastik aflöning föreslå domkapitlet

i Uppsala en begynnelselön af 800 kronor med två ålderstillägg,

hvartdera a 200 kronor, efter fem och tio års tjänstgöring, domkapitlet

^ i Skara en begynnelselön af 1,200 kronor med två ålderstillägg

å 250 kronor efter fem och tio års tjänstgöring, domkapitlet i

Växjö en begynnelselön af 1,200 kronor med fyra ålderstillägg å 200

kronor, domkapitlet i Lund en begynnelselön af 900 kronor med två

ålderstillägg, hvartdera å 200 kronor, och Stockholms stads konsistorium

en begynnelselön af 750 kronor med två ålderstillägg, hvartdera å 100

kronor. Tjänstgöringstiden för vecka skulle enligt domkapitlets i Växjö

förslag blifva elfva till tolf timmar, enligt domkapitlets i Lund förslag

tolf timmar och enligt Stockholms stads konsistoriums förslag sex till

åtta timmar.

Beträffande till sist lärare i trädgårdsskötsel och slöjd föreslår domkapitlet

i Uppsala för hvardera af lärarne i dessa ämnen ett arfvode

af 1,000 kronor med^ två. ålderstillägg å 100 kronor hvartdera efter respextive

fem och tio ars tjänstgöring, detta ålderstillägg dock endast under

villkor, att hvardera af dessa tjänster skötes odelad af en person. Domkapitlet

i Lund har uppgjort följande förslag till aflöningsstat: manlig eller

kvinnlig lärare i trädgårdsskötsel, om han eller hon därjämte är seminariets

trädgårdsmästare, kronor 1,100, 1,200, 1,300, annars kronor 400,

500, 600; lärare i manlig slöjd a) aflöning för högst sexton veckotimmar

kronor 900, 1,100, 1,300, b) extra tjänstgöring per veckotimme för läsår

60 kronor; lärare i kvinnlig slöjd a) aflöning för högst tjugu veckotimmar

kronor 900, 1,100, 1,300, b) extra tjänstgöring per veckotimme för läsår

50 kronor. Stockholms stads konsistorium anser lärare i trädgårdsskötsel

böra åtnjuta en lön af 450 kronor samt lärare i kvinnlig slöjd, med sexton

till tjugufyra timmars tjänstgöring i veckan, böra hafva en begynnelselön

af 1,000 kronor med två ålderstillägg, hvartdera å 200 kronor.

I den underdåniga framställning om löneförbättring, som från folkskoleseminariernas

slöjdlärarinnor själfva inkommit, anhålles, att begynnelsearfvodet

för lärare i kvinnlig slöjd måtte bestämmas till 1,000 kronor

och att förhöjning i detta arfvode måtte äga rum efter fem och tio års

tjänstgöring med 100 kronor för hvarje period.

IV. Lärare i öfningsskolan.

För dessa lärare föreslås följande arfvoden: af domkapitlet i Uppsala

1,800 kronor som begynnelselön samt tre ålderstillägg, hvart och ett å

200. kronor, efter respektive fem, tio och femton års tjänstgöring; af domkapitlet

i Västerås 1,500 kronor som begynnelselön samt tre ålderstillägg

å 300 kronor efter respektive fem, tio och femton års tjänstgöring; af

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

domkapitlet i Växjö lön å 1,800 kronor med fyra ålderstillägg å 150

kronor; af domkapitlet i Lund antingen, såsom nyss blifvit regleradt,

begynnelselön af 1,500 kronor med tre ålderstillägg, hvart och ett å 300

kronor, eller ock, med hänsyn till dyrtidstillägg, begynnelselön å 1,600

kronor med enahanda ålderstillägg; och af Stockholms stads konsistorium

1,500 kronor med två ålderstillägg, hvartdera å 300 kronor, efter fem och

tio års tjänstgöring.

V. Vikarierande lärare.

Stockholms stads konsistorium hemställer om en aflöning till vikarierande

manliga och kvinnliga adjunkter af 2,000 kronor med tillägg af

500 kronor efter fem års tjänstgöring; och domkapitlet i Göteborg framhåller

såsom önskvärd!, att vikarierande adjunkt erhåller samma arfvode

som motsvarande lärare vid de allmänna läroverken.

Beträffande fördelningen mellan lön och tjänstgöringspenningar yttrar

domkapitlet i Skara, att af de utaf domkapitlet angifna lönebelopp, som

föreslagits under förutsättning, att vederbörande löntagare fortfarande

såsom hittills vore fritagna från afgifter till någon kassa för sin egen

pensionering, domkapitlet ansåge tjugufem procent å respektive lönebelopp,

beräknade för kalenderår, böra betraktas såsom tjänstgöringspenningar.

Domkapitlet i Lund hemställer, under åberopande af de skäl, som domkapitlet

anfört i fråga om beloppet af läroverkslärarnes tjänstgöringspenningar,

att högst trettio procent af de inkomster, som i högsta lönegraden

tillfalla vederbörande lärare vid folkskoleseminarierna, måtte betraktas

såsom tjänstgöringspenningar.

Domkapitlet i Härnösand föreslår, att bestämmelserna rörande pensionering

af åmneslärare vid folkskoleseminarierna måtte blifva desamma

som de för ämneslärare vid de allmänna läroverken af domkapitlet föreslagna.

Beträffande pension åt musiklärare vid folkskoleseminarium uttalas i

framställningen från de vid 1901 års musikläraremöte utsedda kommitterade

den önskan, att sådan lärare måtte berättigas att vid sextiofem års

ålder och med trettiofem års tjänstgöring åtnjuta hela lönen i högsta lönegraden

såsom pension; och i den af 1903 års musikläraremöte föranledda

framställning hemställes, att musiklärare vid folkskoleseminarium måtte,

i likhet med allmänna läroverkens gymnastiklärare, vid uppnådda sextio

lefnadsår och trettio tjänstår erhålla fulla lönen i pension.

Bill. till Iliksd. Frol. 1901. 1 Sami. 1 Afd. 49 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

I detta sammanhang anser jag mig böra redogöra för förslag, som af

lärarekollegierna vid seminarierna i Uppsala, Växjö och Karlstad samt

rektorn vid seminariet i Stockholm framställts angående förändring i kompetensvillkoren

för seminarielärare.

Med afseende härå yttrar lärarekollegiet vid seminariet i Uppsala:

Ändrade tidsförhållanden och seminariernas uppgift att bilda lärare, som

skulle uppfostra flertalet af vårt folks barn, torde nödvändiggöra en ganska

väsentlig ändring i seminariernas organisation. En person, som aflagt

filosofie kandidatexamen enligt nu gällande föreskrifter eller kvalificerad

teologisk-filosofisk examen jämte dimissionsexamen (teoretisk-teologisk examen),

ägde nämligen som oftast hvarken den mognad eller den fackkunskap

eller den erfarenhet, som seminarierna med hänsyn till de anspråk, som

numera ställdes på dem, borde i sin ordning fordra af vid dem anställda

lärare. Icke sällan inträffade dessutom, att till följd af nu gällande låga

lönestat dugliga lärarekandidater, som uppfattade vikten af och svårigheterna

i seminarielärarnes arbete, undveke att söka anställning vid seminarierna.

Denna olägenhet torde blifva än kännbarare, sedan åttio nyinrättade

platser vid de allmänna läroverken blifvit besatta med de äldre

mera förfarna lärarekandidaterna. Särskilt hade vid tillsättningen af

lediga lärareplatser vid seminarierna ej sällan inträffat, att den utnämnde

läraren befunnits alldeles obekant med folkskolan och hennes arbetssätt

och därför i själfva verket ej heller förstått, huru lärareverksamheten vid

seminarierna borde bedrifvas. Lärarekollegiet ville med anledning häraf

hemställa, att adjunktsbefattningarna vid folkskoleseininarierna måtte vid

antagande af ny lönestat förvandlas till lektorsbefattningar med samma

löneförmåner med afseende å både begynnelselön och löneförhöjningar

efter vissa års väl vitsordad tjänstgöring samt pensionsbelopp, som i ny

lönestat för de allmänna läroverken blefve tillerkända lektorerna vid dessa

läroanstalter. För behörighet att söka lektorat vid seminarierna borde

fordras: a) att hafva aflagt antingen teologie kandidatexamen eller filosofie

kandidatexamen och dimissionsexamen (teoretisk-teologisk examen) eller

filosofie kandidat- och filosofie licentiatexamen; b) att vid examen inför

teologisk eller filosofisk fakultet hafva erhållit betyg i någon gren af hvartdera

af de tre ämnen, i hvilka lektoratet vore ledigförklaradt, hvarvid dock

betyg i teoretisk filosofi borde få gälla som betyg i pedagogik och metodik,

intill dess pedagogik blefve examensämne vid universiteten, och aflagd

teologie kandidatexamen med hänsyn till de språkstudier, den förutsatte,

borde få medföra kompetens äfven i svenska språket; c) att hafva genomgått

vederbörligt profår; d) att hafva förvärfvat kännedom om folkskoleväsendet

genom afläggande af folkskolelärareexamen eller genom minst

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

ett års väl vitsordad tjänstgöring vid folkskoleseminarium eller i folkskola,

i hvilken sökanden samtidigt undervisat minst två årsklasser. Skulle denna

förändring af adjunkturerna vid folkskoleseminarierna icke komma till stånd,

borde lönen i hvarje lönegrad sättas 500 kronor högre för adjunkter vid

seminarierna än för adjunkter och kolleger vid de allmänna läroverken

samt äfven pensionerna regleras därefter, på det att därigenom utan höjning

i den formella kompetensen de dugligare lärarekandidaterna skulle törmås

att söka anställning vid seminarierna.

Lärarekollegiet vid folkskoleseminariet i Viixjö anför: Seminariernas adjunkter

intoge i förhållande till de allmänna läroverkens en säregen ställning,

som medförde svårigheter att på tillfredsställande sätt besätta dessa tjänster.

Kompetensvillkoren och löneförmånerna vore nämligen lika för de bada

slagen af tjänster, men anspråken å deras innehafvare vore helt olika. Af

läroverkens adjunkter fordrade man, att de skulle vara göda lärare och

uppfostrare. Seminariernas adjunkter skulle icke blott tillfredsställa denna

fordran utan tillika vara skickliga att dana sina elever att i sin ordning

blifva dugliga lärare och uppfostrare. Det arbete, man af seminariernas

adjunkter begärde, förutsatte därför icke blott en öfverlägsenhet i kunskaper

och karaktär, som icke stode att finna hos hvar och en, som aflagt

de för kompetens föreskrifna examina och prof, utan äfven en intensitet

i arbetet, som vore åtminstone lika stor som den, hvilken kräfdes af lärarne

på de allmänna läroverkens högre stadier. De bästa lärareämnena

kände mest tyngden af anspråken och ansvaret, som lades på seminarielärarne,

och ställde därför hellre sin beredelse med hänsyn tagen till platserna

vid läroverken och sökte helst vinna anställning vid dessa. Följden

häraf vore en fara för att seminarierna icke skulle i konkurrens med läroverken

kunna erhålla ämneslärare, som fyllde de kraf, hvilka ställdes pa

dem. Redan af detta skäl vore det nödvändigt, att en lönereglering skedde,

som åstadkomme skillnad i löneförmåner mellan läroverkens adjunkter och

seminariernas ämneslärare. Men ytterligare ett skäl förefunnes till förändring

i dessa lärares ställning. Med de anspråk på folkskolelärarebildningens

utvecklande och höjande, som nu ställdes pa seminarierna, följde

fordringar på ökad kompetens hos seminariernas lärare. Dessa fordringar,

som redan framställts i Riksdagen, måste anses fullt berättigade och medföra

kraf på studier och förberedelser för seminarielärarekallet af annan

art än de hittills fordrade.

Efter att hafva redogjort för de kompetens fordringar, som lärarekollegiet

anser böra stadgas och hvilka i hufvudsak öfverensstämma med de af

lärarekollegiet vid seminariet i Uppsala ifrågasatta, med tillägg af den

ytterligare fordran, att den sökande skall hafva författat och inför teolo
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kimgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

gisk eller filosofisk fakultet försvarat eu vetenskaplig afhandling, yttrar

lärarekollegiet vidare: Då dessa kompetensfordringar kunde fullt jämföras

med, ja öfverstege kompetensvillkoren för anställning såsom lektor vid

ett högre allmänt läroverk, och då de anspråk, som ställdes på en ämneslärare

vid seminarium, vore lika stora som de, hvilka ställdes på en lektor,

ansåge lärarekollegiet, att ämneslärarebefattningarna vid folkskoleseminarierna

borde förvandlas till lektorat och aflönas med samma förmåner,

som nu tillhörde eller framdeles kunde tillerkännas de högre allmänna

läroverkens lektorer.

Lärarekollegiet vid folkskoleseminariet i Karlstad yttrar, bland annat,

följande: Tiden syntes nu vara inne för ombildning af adjunktstjänsterna

vid seminarierna till lektorsbefattningar. I Finland, där seminariernas

ämneslärare vore lektorer, hade man redan vid folkskoleseminariernas uppkomst

på 1860-talet likställt deras ämneslärare med gymnasielärarne med

afseende på såväl kompetens som lön. Detta hade gjorts, för att de bästa

lärarekrafterna skulle dragas till seminarierna. Finlands exempel manade

i detta fall till efterföljd. Den ämneslärarne vid våra svenska seminarier

åliggande tjänstgöringen, i hvilken utbildningen af blifvande lärare utgjorde

en hufvudsak, ställde på aspiranter större kraf, än som rimligen kunde

fyllas af sådana sökande, hvilka eftersträfvade en adjunktsbefattning. Svårigheterna

att få fullt lämpliga sökande torde under den närmaste framtiden

bli större, än hvad hittills varit fallet, sedan de åttio nya lärareplatserna

blifvit besatta och sålunda såsom sökande till ledigblifna seminarieadjunktstjänster

endast kunde väntas de kandidater, som ej lyckats

vinna ordinarie anställning vid de allmänna läroverken. Här och där hade

vid dessa redan yppat sig brist på vikarierande lärarekrafter. Härtill komme,

att filosofie kandidatexamen, aflagd enligt 1870 års eller senare utkomna

förordningar, lika litet som teoretisk-teologisk examen (dimissionsexarnen)

kunde anses innebära garanti för den mognad och den allmänna

bildning, som numera måste fordras af en blifvande seminarielärare. Folkskoleseminariernas

välförstådda intresse kräfde därför, att adjunktstjänsterna

ombildades till lektorsbefattningar, hvilkas innehafvare borde erhålla samma

löneförmåner, som nu vore lektorerna vid de allmänna läroverken tillförsäkrade

eller framdeles i en ny lönestat kunde dem tillförsäkras.

Rektorn vid folkskoleseminariet i Stockholm F. Lundgren anför uti

förevarande fråga: Vid tanken på seminariernas ansvarsfulla uppgift att

bilda lärare för nittiotvå procent af Sveriges barn ville Lundgren helt instämma

i det yrkande, som en riksdagsman från Göteborg vid 1902 års

riksdag gjort, nämligen att ämneslärarne vid rikets seminarier borde få

börja med tredje lönegraden, således åtnjuta lektors begynnelselön, samt

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

därjämte erhålla pension vid uppnådda sextio lefnadsår och trettio tjänstår.

Att kompetensvillkoren, särskildt fackkompetensen, i samband med en sådan

löneförbättring borde höjas, vore en gifven sak.

Såsom jag förut omnämnt, hafva Lundgren och rektorn vid folkskoleseminariet

i Göteborg S. Nygren gjort underdånig framställning om hyresbidrag

af statsmedel åt adjunkterna vid seminarierna i Stockholm och Göteborg.

I denna underdåniga framställning anföres följande.

Adjunkterna vid rikets seminarier vore numera af staten i ekonomiskt

afseende likställda med adjunkterna vid de allmänna läroverken, med undantag

däraf att vid dödsfall de senares stärbhus finge uppbära lönen till

och med den sista nästföljande april, under det att seminarieadjunkternas

lön utbetalades endast till och med slutet af den kalendermånad, under

hvilken dödsfallet inträffade.

I Stockholm och Göteborg ägde emellertid adjunkterna vid de allmänna

läroverken en mera betydande förmån, hvilken icke komme seminarieadjunkterna

till del, i det att de af respektive kommuner uppbure icke obetydliga

hyresbidrag. Hyresbidraget utginge nämligen i Stockholm med

500 kronor och i Göteborg med 450 kronor i första, 575 kronor i andra

samt 700 kronor i tredje, fjärde och femte lönegraderna, allt för år räknadt.

Seminarieadjunkterna i dessa städer vore således betydligt svagare

aflönade än läroverksadjunkterna. Denna omständighet komme gifvetvis

att lända seminarierna i Stockholm och Göteborg till men vid blifvande

ledighet af adjunktstjänster. Ty endast undantagsvis torde en lärare vara

i så lyckliga ekonomiska omständigheter, att han, om hans lust och fallenhet

stode till arbete i lärarebildningens tjänst, ansåge sig äga rätt att söka

plats vid seminariet, om han samtidigt kunde erhålla en högre aflönad tjänst

vid allmänt läroverk. Ännu mindre antagligt vore, att någon, som redan

innehade ordinarie tjänst vid allmänt läroverk, komme att ställa sin pedagogiska

erfarenhet till seminariernas tjänst, hvilket vore så mycket önskligare,

då det kunda inträffa, att seminarieläraren redan från början måste

undervisa i metodik och leda praktiska öfningar, hvartill särskildt i Stockholm

tillkomme, att seminariet hade uppdrag att vara profårsläroverk.

Giltigheten af detta påstående visades ock däraf, att under de sista trettio

åren antalet profvande till ledigvarande adjunktur vid de nämnda seminarierna

varit betydligt mindre än antalet af dem, som aflagt prof vid

läroverken, då ledigvarande adjunktur därstädes funnits.

Men icke allenast i jämförelse med de allmänna läroverken vore de i

Stockholm och Göteborg förlagda seminarierna mindre väl lottade. Äfven

för seminarierna i andra städer, t. ex. Yäxjö, Skara, Kalmar in. fl., finge

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

de stå tillbaka, i det att hyrorna och lefnadskostnaderna i öfrigt i Stockholm

och Göteborg vore vida högre, till följd hvaraf en lön af exempelvis

3,000 kronor i Stockholm eller Göteborg faktiskt vore betydligt lägre än

samma belopp såsom lön för adjunkt vid de andra seminarierna. Det

vore denna olikhet i lefnadskostnader, som nödgat sistnämnda kommuner

att bevilja lärarne vid de allmänna läroverken hyresbidrag, så vidt de icke

ville nöja sig med de svagare lärarekrafterna.

Till följd af dessa faktiska olikheter med afseende på löneförmånerna

kunde seminarierna i Stockholm och Göteborg icke påräkna att vid blifvande

ledigheter erhålla lika goda lärarekrafter som de allmänna läroverken

i samma städer eller som flertalet öfriga seminarier, bland hvilka de

i Uppsala och Lund särskildt lockade sökande, dels emedan lärarne där

själfva kunde fortsätta sina studier, dels emedan de, när den tiden komme,

kunde med mindre uppoffring gifva sina söner akademisk uppfostran. Visserligen

skulle det kunna tyckas, som om de tillfällen till extra förtjänst,

hvilka större städer kunde erbjuda, skulle motväga de olägenheter, som

nu framhållits, men semin ari elärarens uppgift vore sådan, att han måste

odeladt ägna sin tid och sina krafter åt sin tjänst.

För att få nu berörda missförhållande undanröjdt hade seminarieadjunkterna

i såväl Stockholm som Göteborg, under framhållande däraf

att kompetensvillkoren och undervisningstidens längd vore desamma för

seminarieadjunkterna som för läroverksadjunkterna och att de förras tjänstgöring

för samhället vore minst lika betydelsefull som de senares, ingått

till stadsfullmäktige i de båda städerna med anhållan, att hyresbidrag

måtte beviljas äfven dem. I Stockholm hade ansökningen afstyrkts af

stadens kammarkontor på den grund, att seminariet vore en statsanstalt,

i hvilken lärjungar mottoges från hela riket och från hvilken de utexaminerade

eleverna äfven spredes öfver hela riket, om än många vunne

anställning vid folkskolorna i Stockholm. Stadsfullmäktiges beredningsutskott

hade instämt i detta utlåtande; och i öfverensstämmelse därmed

hade äfven stadsfullmäktige fattat sitt beslut. I Göteborg hade ärendet

fått enahanda utgång. Vid den debatt, som angående detta ärende förekommit,

hade ingen talare förnekat behofvet af och det berättigade i att

äfven seminarieadjunkterna komme i åtnjutande af samma förmån som

läroverksadjunkterna, men då flera talare framhållit, att läroverket vore

en lokal angelägenhet, seminariet däremot statens, både flertalet röstat för

afslag.

På grund af hvad sålunda anförts hemställde Lundgren och Nygren,

det Eders Kungl. Maj:t måtte, på sätt Eders Kungl. Maj:t kunde finna skäligt,

bereda seminarieadjunkterna i Stockholm och Göteborg rätt att af

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

allmänna medel uppbära hyresbidrag till samma belopp, som läroverksadjunkterna

i nämnda städer af respektive kommuner uppbure.

Öfver denna framställning hafva till följd af nådiga remisser Stockholms

stads konsistorium den 10 december 1901 och domkapitlet i Göteborg

den 15 januari 1902, efter hörande af vederbörande seminarieinspektorer,

afgifvit underdåniga utlåtanden, däruti konsistoriet och domkapitlet,

i likhet med inspektörerna, tillstyrka bifall till framställningen.

Vidare har statskontoret den 8 augusti 1902 i ärendet afgifvit infordradt

underdånigt utlåtande, däri statskontoret anfört, att statskontoret ansåge

skäl föreligga för beredande af hyresbidrag åt seminarieadjunkterna

i Stockholm och att detta hyresbidrag, med hänsyn till seminariets betydelse

för riket i dess helhet, af staten bekostades, äfvensom att, därest förhållandena

i Göteborg uti förevarande hänseende befunnes vara af liknande

beskaffenhet med dem i Stockholm, sådant bidrag bereddes äfven

seminarieadjunkterna i Göteborg.

Till behandling i sammanhang med frågan om ny lönereglering för

de på ordinarie stat uppförda folkskoleseminarierna torde jag nu jämväl

få upptaga frågan om stat för folkskoleseminariet i Strängnäs, för hvilket

kostnaderna hittills varit uppförda å extra stat.

Sedan 1901 års riksdag, på Eders Kung! Maj:ts därom gjorda framställning,

för begynnande af verksamheten vid seminariet i Strängnäs med

början af höstterminen 1901 samt uppehållande af undervisningen vid

seminariet under samma termin äfvensom vår- och höstterminerna 1902 på

extra stat för år 1902 anvisat ett belopp af 19,250 kronor, har samma

seminarium från och med början af läsåret 1901—1902 trädt i verksamhet.

Därefter har Riksdagen, i anledning af nådiga propositioner, för uppehållande

af undervisningen vid seminariet, på extra stat beviljat för år

1903 ett belopp af 22,450 kronor samt för år 1904 ett belopp af 43,448

kronor; utvisande statsrådsprotokollet för den 12 januari 1903, att sistnämnda

belopp afsetts till lärarearfvoden, uppvärmning, belysning och

städning, anskaffning af undervisningsmateriel, skolinventarier och belysningsarmatur,

hyra för gymnastiklokal och stipendier m. m.

Kostnaderna för seminariet under år 1905 skulle, enligt ett från

seminariets tillförordnade rektor infordradt, i samråd med seminariets inspektor

uppgjordt förslag, komma att uppgå till 34,157 kronor 50 öre

efter följande beräkning:

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 73.

a) aflöningar:

rektor........................

adjunkt.....................

lärare i öfningsskolan.....................

» » »

» » musik och sång...............

» » teckning..............................

» » gymnastik...........................

» » manlig slöjd .....................

lärarinna i kvinnlig slöjd i öfningsskolan

....................................

lärare i trädgårdsskötsel med skyldighet

att dels undervisa seminarieeleverna

och öfningsskolans

barn dels förestå och med

nödigt biträde sköta seminariets

trädgård och parker..................

Lön.

Kronor.

3.500

1.500

1,500

1,500

1,500

1,500

1,500

1,100

800

675

1,200

320

1,200

Andra

lönegraden

Kronor.

Löne
förbättring
Kronor.

500

500

500!—

500j—

500;—

500

500

62

50

Summa.

Kronor.

4.000

2,500

2.500

2.000

2,000

1.500

1,500

1,100

800

737

1,200

320

1,200

50

summa kronor

17,795 —

1,000 — 2,562 50 21,351

50

b) bränsle, lyse och renhållning m. m.

inköp af bränsle.....................................................

........................ kronor 2,120

lyse..........................................................

........................ »

697

—

eldning och renhållning...................

........................ »

1,000

—

vattenförbrukning............................

»

150

,

läkarearvode........................................

»

200

.

pensionsafgifter ..................................

........................ »

100

_

materialier för manlig slöjd ..........

........................ »

300

—

» » kvinnlig » ..........

........................ »

50

—

böcker, tidskrifter, skrifmaterialier, annonser

........................ »

300

_

tryckning af årsberättelse...............

......................... »

100

—

lärjungebibliotek för seminarieelever..............

........................ »

60

—

» » öfningsskolans elever..

........................ »

40

—

oförutsedda utgifter, reparationer inberäknade..................... »

283

—

summa kronor

5,400

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 73.

c) trädgårdens skötsel:

en trädgårdsdräng för år............................................................ kronor 650:

tillfällig arbetshjälp ..................................................................... » 300:

inköp af plantor ........................................................................... 8_50:

summa kronor 1,000: —

d) stipendier, 800 kronor för klass och termin......... » 6,400: -

Härjämte hemställer rektorn, att det för seminariet behöfliga anslaget

nu måtte uppföras på ordinarie stat.

Domkapitlet i Strängnäs har förklarat sig instämma i rektorns framställning.

__

Samtidigt med förslag till fullständig lönereglering för lärarne vid de

allmänna läroverken anser jag förslag böra för Riksdagen framläggas angående

reglering af lönerna för manliga och kvinnliga lärare vid folkskoleseminarierna.

För närvarande kräfves nämligen samma behörighet för anställning

såsom manlig adjunkt vid folkskoleseminarium som för erhållande af

adjunktsbefattning vid allmänt läroverk. Vid sådant förhållande skulle,

om löneförmånerna ställdes lägre för seminarierna än för läroverken,

seminarierna med hänsyn till anställning af lärare-komma att lida mycken

skada. Och höjas löneförmånerna för de manliga seminarieadjunkterna,

bör äfven den öfriga lärarepersonalen komma i åtnjutande af motsvarande

löneförbättring.

Också hafva vid föregående tillfällen, dä aflöningsförmåner beviljats

eller förslag till löneregleringar förelegat, de manliga seminarielärarne

städse hufvudsakligen likställts med lärarne vid de allmänna

läroverken. I fråga om de åtgärder, som i nämnda afseenden vidtagits

alltsedan slutet af 1850-talet, torde jag få hänvisa till hvad jag under

nästföregående punkt i protokollet anfört om läroverkslärarnes löneförmåner,

tillfälliga löneförbättringar och dyrtidstillägg. Äfven i fråga om lönetursrätt

för seminarielärarne kan hänvisas till nyssnämnda anförande,

emedan seminariernas hufvudlärare alltjämt, i enlighet med nådiga brefvet.

den 22 april 1864 angående utvidgning af vissa folkskoleseminarier, åtnjutit

enahanda rätt till löneförhöjning som adjunkter vid allmänna läroverken.

Härtill kommer, att, sedan Riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts

därom gjorda framställning, seminarielärarne enligt nådig kungörelse i

ärendet den 31 maj 1895 åtnjutit den förmånen, att den tid, som i afseende

å lönetursberäkning vid allmänna läroverken tillgodokommer ämneslärare,

må vid öfvergång rfolkskoleseminariernas tjänst honom tillgodoräknas

beträffande lönetursberäkning vid dessa seminarier.

Bih. till Riksd. Prot. 1904. 1 Sami. 1 Åfd. 49, Hd fl.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

Angående ämneslärarnes vid seminarierna studie-, befordrings- och

familjeförhållanden samt lefnadskostnader äro inga särskilda statistiska

undersökningar verkställda, men likbeten uti seminarie- och läroverkslärarnes

ställning torde berättiga till den slutsatsen, att hvad jag under

nästföregående punkt i protokollet i detta afseende meddelat angående

läroverkslärarne kan anses i hufvudsak gälla äfven i fråga om seminarielärarne.

Med hänvisning i öfrigt till hvad jag i nyssnämnda punkt anfört i

fråga om behofvet att förhöja lönerna för lärarne vid de allmänna läroverken,

anser jag därför, liksom samtliga de i förevarande ärende hörda

myndigheterna, en löneförbättring behöflig jämväl för den vid folkskoleseininarierna

anställda lärarepersonalen; och torde löneförmånerna för de

ordinarie manliga och kvinnliga lärarne böra, på sätt om läroverkslärarnes

löner föreslagits, fördelas i lön och tjänstgöringspenningar.

Några af dem, som yttrat sig i ärendet, hafva afgifvit förslag dels

angående en tilläggslön för seminarielärarne utöfver den lön, som motsvarar

adjunktslön vid de allmänna läroverken, dels ock angående förändring

i kompetensvillkoren för seminarielärarne och därpå grundad förhöjning

i löneförmåner. Dessa förslag anser jag mig för närvarande icke

kunna biträda. Därest en sådan omorganisation af folkskoleseminarierna

framdeles kommer till stånd, att en högre kompetens fördenskull blir

erforderlig och i samband därmed större anspråk ställas på seminarielärarnes

än på läroverkslärarnes arbete, torde tiden då vara inne att taga

dessa ämnen under ompröfning.

Då jag härefter går att yttra mig angående de löneförhöjningar, jag

anser nu böra ifrågasättas, följer jag samma uppställning, som iakttagits

vid redogörelsen för myndigheternas utlåtanden.

I. Rektorer.

Beträffande dem anser jag, att lönegraderna böra blifva tre och att

lönebeloppen i dessa lönegrader böra bestämmas till 5,000, 5,500 och 6,000

kronor, enär rektorerna vid seminarierna redan förut åtnjuta förmånen af

tre lönegrader (se tabell sid. 34) samt dessa maktpåliggande platser böra

göras särskildt eftersträfvansvärda. Genom de nyssnämnda lönebeloppen

komme, under förutsättning af bifall till hvad i nästföregående punkt föreslagits,

seminarierektorerna med afseende på löneförmåner att intaga en

ställning emellan rektorer vid realskolor och rektorer vid högre allmänna

läroverk. Rektorslönerna skulle nämligen då blifva:

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kung]. Maj:tn Nåd. Proposition N:o 73. 27

v i a

Begynnelselön

kronor

Efter fem år

kronor

Efter tio Sr

kronor

realskola......................................................

5,000

5,000

5,500

seminarium .....................................

5,000

5,500

6,000

högre allmänt läroverk..............

6,000

6,000

6,500

Af do sålunda för seminarierektorerna ifrågasatta beloppen synas respektive

1,600, 1,800 cell 2,000 kronor höra utgöra tjänstgöringspenningar.

Åt seminarierektorerna hafva hittills upplåtits till fritt begagnande

de i seminariebyggnaderna för ändamålet afsedda och inredda bostäderna.

Vid ny reglering af lönerna synes mig uttrycklig bestämmelse härom böra

i lönevillkoren intagas.

II. Adjunkter.

A. Manliga.

Såsom jag redan nämnt, anser jag de manliga seminarieadjunkterna

böra i afseende på löneförmåner likställas med läroverksadjunkterna och

deras löner fördenskull, i öfverensstämmelse med hvad i nästföregående

punkt föreslagits, bestämmas i fem lönegrader till 3,000, 3,500, 4,000,

4,500 och 5,000 kronor, hvaraf respektive 1,000, 1,150, 1,300, 1,450 och

1,600 kronor tjänstgöringspenningar. Hvad angår den förut omförmälda

framställningen om beredande af hyresbidrag åt seminarieadjunkterna i

Stockholm och Göteborg, anser jag-, då löneförbättring i allt fall för dessa

såsom för andra lärare nu ifrågasättes, tillräckliga skäl ej föreligga att för

närvarande tillstyrka någon åtgärd i sådant syfte.

B. Kvinnliga.

Hvad dem angår, äro visserligen deras nuvarande löner, i enlighet

med nådiga brefvet den 22 april 1864 angående utvidgning af vissa seminarier

och nådiga cirkulärbrefvet den 29 maj 1874 angående löneförbättring,

lika med de manliga adjunkternas. Däremot utgå, såsom jag förut

omförmält, från och med år 1899 de på extra stat årligen beviljade s. k.

löneförbättringsmedlen med olika belopp för manlig och för kvinnlig

adjunkts tjänstgöring, i det att nämligen manlig adjunkt erhåller 500

kronor i alla fem lönegraderna, under det att kvinnlig adjunkt får blott

250 kronor och detta endast i de fyra lägsta lönegraderna.

Vid nu förevarande lönereglering synes mig behofvet af en löneförbättring

vara störst för de manliga lärarne. För dessa lärare måste näm

ligen hänsyn tagas därtill, att lönen i regel bör afse uppehållandet af

familj. För de kvinnliga lärarne däremot bör lönen kunna begränsas till

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

det belopp, som kan anses bereda dem själfva fullt tillräckligt underhåll,

men på samma gång göra tjänsterna så eftersträfvansvärda, att de bästa

möjliga sökande må anmäla sig till de ganska ansträngande platserna vid

seminarierna. Härvid bör afseende äfven fästas därvid, att, såsom jag

strax skall närmare angifva, för kvinnliga adjunkter synes böra bestämmas

eu lägre pensionsålder än för de manliga adjunkterna.

Likaledes bör vid bestämmande af de kvinnliga adjunkternas lön hänsyn

tagas till den lägre kompetens, som i vissa fall är medgifven beträffande

dem. De allmänna kompetensfordringarna för adjunktur finnas angifva

i § 17 inom. 1 af seminariestadgan, hvarest uppställas såsom kompetensvillkor

att hafva aflagt sådana kunskapsprof, som äro stadgade för behörighet

att utnämnas till adjunkt vid allmänt läroverk, samt att nöjaktigt hafva

genomgått profårskurs och hafva aflagt godkändt praktiskt undervisningsprof.

I mom. 2 af samma § göres emellertid härtill det tillägg, att lärarinna,

som genomgått fullständig afgångsexainen vid högre lärarinneseminariet

samt därvid erhållit vitsordet berömlig för undervisningsskicklighet

och minst med beröm godkänd i pedagogik och metodik, är behörig

att vid lärarinneseminarium blifva anställd såsom lärarinna med adjunkts

tjänstgöring, såvida »hon med goda vitsord under minst ett år tjänstgjort vid

ett statens seminarium samt aflagt godkändt praktiskt undervisningsprof.

Med anledning af samtliga dessa förhållanden anser jag, att för de

kvinnliga adjunkterna lönen i lägsta lönegraden bör bestämmas till 2,000

kronor, hvilket innebär en förhöjning med 75 kronor af de nuvarande

löneförmånerna i denna lönegrad, som, med inberäknande af det under

senaste åren åtnjutna dyrtid still ägget, uppgå till’ 1,925 kronor (se tabell

sid. 34). Sättas vidare, på sätt jag anser lämpligt, ålderstilläggen till 500

kronor hvardera, men med begränsande af deras antal till tre, skulle de

kvinnliga adjunkterna efter femton års tjänstgöring nå upp till den nuvarande

högsta lönegraden eller 3,500 kronor, hvilket belopp jag anser

vara fullt tillräckligt såväl med afseende på lefnadskostnadernas tillgodoseende

som vid jämförelse med de löner, kvinnliga lärare vid andra undervisningsanstalter

åtnjuta. De kvinnliga seminarieadjunkternas aflöning i de

fyra lönegraderna skulle alltså uppgå till 2,000, 2,500, 3,000 och 3,500

kronor, af hvilka belopp jag anser respektive 700, 850, 1,000 och 1,150

kronor böra utgöra tjänstgöringspenningar.

Den underdåniga framställningen om hyresbidrag till seminarieadjunkterna

i Stockholm och Göteborg torde af skäl, som anförts i fråga

om de manliga adjunkterna, icke heller beträffande de kvinnliga adjunkterna

böra föranleda någon Eders Kungl. Maj:ts åtgärd.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kun f/l. Majds Nåd. Proposition N:o 73.

nr. öfningslär are.

Hvad lärarnc i öfningsämnena musik, teckning och gymnastik beträffar,

vill jag till eu början erinra, att uti § 25 i gällande seminariestadga

finnas föreskrifter angående det antal timmar i veckan, hvarje sådan

lärare är skyldig att undervisa, nämligen läraren i musik sexton till

tjugu timmar, läraren i teckning tolf timmar och läraren i gymnastik åtta

till tolf timmar. Med hänsyn därtill, att behofvet af undervisningstiminar

i öfningsämnena vid de olika seminarierna växlar endast i ringa grad,

kunna timantalen för öfningslärarne jämförelsevis lätt bestämmas. Ändring

i den nu stadgade undervisningsskyldigheten synes vara i någon män behöflig

och de nu utgående arfvodena böra äfven undergå jämkning, så att

de komma i ett rättvist och proportionerligt förhållande till hvarandra.

I stället för de hittills med två ålderstillägg etter respektive tern och tio

år utgående arfvodena, med inberäknande af den gymnastiklärarne tillerkända

löneförbättringen, nämligen

för musiklärare..... 1,100:.—, 1,300

* teckningslärare 800: —, 1,000

gymnastiklärare 737: 50, 837

kronor för 16—20 timmar

» » 12 »

50 » » 8—12

—, 1,500

—, 1,200

6,................... ......, ____ 50, 937

anser jag, att tjänstgöringsskyldighet och aflöningsförmåner för de här

ifrågavarande lärarne böra, med bibehållande af de nu utgående ålderstilläggens

antal, bestämmas på följande sätt:

för musiklärare ................. 1,400, 1,600, 1,800 kronor för 16 18 timmar

» teckningslärare ........... 1,000, 1,200, 1,400 » » 12 14

» gymnastiklärare...... 900, 1,100, 1,300 3 » 11 13 »

För lärare i trädgårdsskötsel och trädplantering vid de seminarier,

där undervisningen i detta ämne är fullständigt ordnad, har jag icke skäl

att föreslå någon ändring i undervisningsskyldigheten, hvilken i seminariestadgans

§ 25 är bestämd på det sätt, att läraren i trädgårdsskötsel och

trädplantering under den tid af året, som erbjuder tillfälle till trädgårdsarbete,

skall vara skyldig att undervisa tolf till femton timmar och under

den öfriga delen af läsåret för meddelande på lärorummet af nödiga

kunskaper i ämnet tre timmar i veckan, hvarjämte han bör, där egen

trädgård finnes, ägna noggrann omsorg åt densammas tillbörliga skötsel

och vård. För denna tjänstgöring åtnjuter, såsom jag förut nämnt, läraren

ett arfvode af 1,000 kronor, hvartill under sista åren kommit 100 kronor

såsom dyrtidstillägg. I betraktande däraf, att af dessa lärare fordras arbete

äfven under seminariernas ferietider, synes mig en höjning i deras

arfvoden till 1,200 kronor förenad med rättvisa och billighet. Dessutom

anser jag, att dessa lärare, liksom numera alla här förut omnämnda lärare

vid seminarierna, böra hugnas med ålderstillägg för väl vitsordad tjänst
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

göring> hvilka ålderstillägg synas mig böra bestämmas till två å 100 kronor

hvartdera efter fem och tio års väl vitsordad tjänstgöring. För lärare i

trädgårdsskötsel och trädplantering skulle sålunda arfvode utgå i tre grader

a 1,200. 1,300 och 1,400 kronor.

Detta arfvode bör emellertid ej för närvarande utgå till enhvar lärare

i. trädgårdsskötsel. Såsom jag förut omförmält, äro arfvodena för undervisning

i trädgårdsskötsel och trädplantering vid en del seminarier till

beloppet lägre än det vanliga, nämligen i Stockholm allenast 400 kronor,

Härnösand 500 kronor och Umeå 300 kronor, under det att undervisningen

vid andra seminarier är delad på två personer, nämligen i Uppsala med

respektive 325 och 250, i Kalmar med respektive 400 och 600 samt i

Karlstad med respektive 500 och 600 kronors arfvoden. Anledningen

härtill är att söka uti dels seminarieträdgårdarnas ringa storlek, dels ock

andra särskilda förhallanden. Sa länge dessa förhållanden äga rum, synes

för ifrågavarande seminarier icke böra fastslås det eljest bestämda arfvodet,

utan bör fortfarande, likasom hittills, arfvode utgå enligt Eders Kungl.

Maj:ts bestämmande i hvarje särskild! fall.

För manliga och kvinnliga lärare i slöjd hafva, såsom framgår af den

förut af mig lämnade redogörelsen för de nuvarande löneförhållandena vid

seminarierna, särskilda bestämmelser träffats för hvarje seminarium. I enlighet

med dessa bestämmelser utgå, med inberäknande af dyrtidstillägg, där

sådant ifrågakommer, arfvodena för lärare i manlig slöjd med 990 kronor

eller 1,100 kronor och för lärare i kvinnlig slöjd med 880 kronor. Deras

tjänstgöringsskyldighet är i § 25 af seminariestadgan bestämd till lägst

fjorton, högst tjugufyra timmar i veckan. Då nu fråga är om eu allmän

lönereglering för seminarierna, synas mig äfven dessa lärares tjänstgöringsskyldighet

och aflöningsförmåner böra bättre ordnas. Obilligheten däraf,

att samma arfvode utgår för en så olika tjänstgöring, som nyss nämnts,

ligger i öppen dag. Tjänstgöringsskyldigheten för det årliga arfvodet synes

mig höra begränsas till sexton till aderton timmar i veckan; och arfvodena

anser jag lämpligen kunna sättas till 1,100 kronor för de manliga och

1,000 kronor för de kvinnliga lärarne, med rätt jämväl för såväl de manliga

som de kvinnliga lärarne till två ålderstillägg å 100 kronor hvartdera

efter fem och tio års väl vitsordad tjänstgöring. Vid bifall härtill skulle

sålunda arfvoden komma att utgå i tre grader för lärare i manlig slöjd

med 1,100, 1,200 och 1,300 kronor samt för lärare i kvinnlie'' slöjd med

1,000, 1,100 och 1,200 kronor.

Ersättning för tjänstgöring utöfver den för det bestämda arfvodets

erhållande stadgade tjänstgöringstiden har utgått till musik- och teckningslärare

med ett årligt belopp af 50 kronor för hvarje veckotimme, hvilket

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kuntjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73. 81

ersättningsbelopp uttryckligen tillerkännos musiklärare i nådiga cirkulärbrefvet

den 28 maj 1897 angående anslag till ökade arfvoden åt lärare

och lärarinnor i musik och sång vid folkskoleseminarierna. Dylik ersättning

synes mig böra jämväl framdeles utgå, dock med höjdt belopp och

i. förhållande till det arfvode, vederbörande tjänstinnehafvare åtnjuter för

visst antal veckotimmar, samt med utsträckning af denna rätt till ersättning

till samtliga de öfningslärare, af hvilka öfvertidstjänstgöring utkräfves.

Enligt mitt förmenande bör ersättning, beräknad för läsår, för hvarje veckotimme

utöfver den stadgade undervisningsskyldigheten utgå till lärare i

musik och sång, teckning och gymnastik med 100 kronor, till lärare i manlig

slöjd med 75 kronor och till lärare i kvinnlig slöjd med 70 kronor. På grund

al likformigheten i seminariernas anordning kommer öfvertidstjänstgöringen

att blifva af mera tillfällig art och kan begränsas till ett fåtal timmar.

Endast i undantagsfall behöfver den öfverskrida fyra timmar i veckan.

Da denna tjänstgöring är att betrakta såsom ett extra arbete, bör naturligtvis

ersättningen därför icke anses såsom ingående i tjänstinnehafvarens

egentliga arfvode och fördenskidl icke heller ökas med ålderstillägg samt

icke kunna ens till någon del utgå till annan än den, som bestrider ifrågavarande

öfvertidstjänstgöring. Vid de allmänna läroverken ställa sig förhållandena

härutinnan väsentligen annorlunda. Vid dem har den föreslagna

ersättningen för öfvertidstjänstgöring till uppgift hufvudsakligen att bereda

tjänstinnehafvare vid de större läroverken en aflöning i förhållande till

den olika arbetsbörda, som måste blifva en följd af läroverkets storlek.

IV. Lärare i öfningsskolan.

Enär frågan om arfvodena åt de manliga lärarne i de med seminarierna

förenade öfningsskolorna så nyligen som år 1901 af Riksdagen pröfvats,

därvid arfvodena bestämts till 1,500, 1,800, 2,100 och 2,400 kronor,

med fem års mellanrum mellan hvarje aflöningsgrad, anser jag mig icke

hafva skäl att nu föreslå någon ändring i dessa aflöningsförmåner.

För de vid samma öfningsskolor anställda kvinnliga lärarne gälla

däremot fortfarande bestämmelserna i nådiga eirkulärbrefvet den 27 maj

1898 angående vid folkskoleseminariernas öfningsskolor anställda lärares

och lärarinnors arfvoden. De äga i enlighet härmed att uppbära ett arfvode

af 1,500 kronor jämteo ett ålderstillägg å 300 kronor efter tio års väl vitsordad

tjänstgöring. A denna aflöning hafva under de senare åren dessa

kvinnliga lärare, i olikhet mot de manliga lärarne vid öfningsskolorna,

enär deras aflöningsförmåner icke blifvit af 1901 eller 1902 års riksdagar

ny- eller omreglerade, åtnjutit dyrtidstillägg. Det synes mig billigt,

att ifrågavarande kvinnliga lärares fasta aflöningar nu höjas. Men den

arfvodesförhöjning, som för dem nu bör ifrågakomma, torde kunna be
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kung!. Mnj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

gränsa» till införande af ett första ålderstillägg å 150 kronor efter fem ars

tjänstgöring, hvarigenom äfven likformighet vinnes för samtliga seminarielärare

med afseende å tiden för rätt till åtnjutande af ålderstillägg. Att

begynnelseaflöningen icke höjes, är betingadt redan af den grund, att begynnelseaflöningen

för de manliga lärarne icke är mera än 1,500 kronor;

och med två ålderstillägg å 150 kronor hvartdera kunna ifrågavarande

kvinnliga lärare liksom hittills nå upp till 1,800 kronor. Någon ytterligare

arfvodesförhöjning synes mig ej påkallas af de förhållanden, som

år 1901 föranledde Riksdagen att höja de manliga lärarnes arfvoden, nämligen

dels beliofvet af löner, som motsvarade lefnadskostnaderna i städerna,

dels ock jämförelsen med de löner, som tillerkänts folkskolelärarne i de

större städerna.

Därest hvad jag nu ifrågasatt vinner bifall, skulle arfvoden komma

att utgå för de manliga lärarne i seminariernas öfningsskolor, likasom för

närvarande, i fyra grader med 1,500, 1,800, 2,100 och 2,400 kronor samt

för de kvinnliga lärarne i samma öfningsskolor i tre grader med 1,500,

1,650 och 1,800 kronor.

V. Vikarierande lärare.

Enligt nådiga cirkuläret den 30 januari 1884 angående arfvoden åt

vikarierande lärare vid folkskoleseminarierna äger ordinarie lärare, hvilken

förordnas att såsom vikarie uppehålla rektorsbefattning, att, med bibehållande

af sin ordinarie lön, tillika för rektoi’stjänstens bestridande uppbära

årligt arfvode af 500 kronor. Någon ändring i denna grundsats

anser jag ej böra ifrågakomma, hvadan, om ordinarie lärares aflöning

varder uppdelad i lön och tjänstgöringspenningar, sådan lärare, som innehar

rektorsförordnande, bör få, jämte uppbärande af omförmälaa arfvode

500 kronor, bibehålla sin lön och sina tjänstgöringspenningar oafkortade.

Vikarierande manliga adjunkter synas mig böra erhålla samma arfvoden,

som under nästföregående punkt i protokollet föreslagits för extra

ordinarie lärare vid de allmänna läroverken, eller 2,000 kronor för vikarie,

som är behörig till ordinarie adjunktsbefattning, och 1,800 kronor för

annan vikarie.

Vikarierande kvinnliga adjunkter åter kunna icke skäligen likställas

i aflöningsförmåner med extra ordinarie lärarinnor vid de allmänna läroverken.

Dessa vikarier vid seminarierna åtnjuta redan nu arfvode af

1,800, respektive 1,500, kronor; och en nedsättning af dessa belopp skulle

vara så mycket olämpligare, som i sådant fall samma lärarinna skulle få

lägre arfvode, om hon undervisade på ett seminarium, än om hon tjänstgjorde

i seminariets öfningsskola. De nu utgående arfvodena, 1,800 och

1,500 kronor, anser jag alltså böra bibehållas.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

Vikarie för öfningslärare och lärare i öfningsskolan synes gifvetvis

böra, såsom hittills i allmänhet varit fallet, uppbära arfvode med samma

belopp, som tillkommer tjänstinnehafvaren, dock utan ålderstillägg.

För att gifva en öfversikt öfver samtliga föreslagna aflöningar och

deras förhållande till nu utgående aflöningsbelopp har jag låtit upprätta

följande tablå: (Se tabellen å följande sida).

I fråga om lärares rätt till uppflyttning i högre aflöningsgrad får jag

anföra följande.

I nådiga kungörelsen den 31 maj 1895 angående lönetursberäkning

för lärare vid folkskoleseminarium, hvilken förut varit anställd vid allmänt

läroverk, förordnas, att den tid, som i afseende å lönetursberäkning vid

allmänna läroverken tillgodokommer ämneslärare, må vid öfvergång i

folkskoleseminariernas tjänst honom tillgodoräknas beträffande lönetursberäkning

vid dessa seminarier. Någon anledning att häri göra ändring

förefinnes naturligtvis ej. Lönetursrätten synes mig tvärtom böra utsträckas

äfven till tjänstgöring vid vissa andra läroanstalter.

Vidare synes det mig uppenbart, att lärare, som öfvergår från folkskoleläraretjänst

till tjänst vid ett folkskoleseininariums öfningsskola, bör

för uppflyttning i högre lönegrad vid seminariet få räkna sig till godo

sin föregående tjänstgöring vid folkskola, detta så mycket hellre som

motsvarande lönetursrätt äger rum för folkskolelärare vid öfvergång från

en folkskola till en annan sådan skola. I annat fall skulle framstående

lärare vid folkskolan kunna draga sig för att söka anställning vid seminariernas

öfningsskolor.

Lika med lärare vid de allmänna läroverken äga lärare vid folkskoleseminarierna

rätt att för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna sig

föregående tjänstgöring såsom extra ordinarie lärare. I afseende härå

synas mig för framtiden böra bestämmas enahanda grunder, som under

nästföregående punkt i protokollet föreslagits beträffande läroverkslärarne.

Hvad angår den tid, under hvilken en lärare vid seminarium, för

att vinna uppflyttning i högre lönegrad, skall hafva själf bestridt sin tjänst,

hafva tillämpats samma grundsatser, som finnas angifna i nådiga kungörelsen

den 12 juli 1878 angående villkoren för åtnjutande af de nya

löneförmånerna för åtskilliga afdelningar af Eders Kungl. Maj:ts kansli

m. fl., eller att tjänstinnehafvaren af de stadgade fem åren skall mera än

fyra år själf hafva bestridt sin egen eller, på grund af förordnande, annan

statens tjänst och att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid

början af kalenderåret näst efter det, då den stadgade tjänståldern blifvit

Bill. till Riksd. Prol. 1904. 1 Sami. 1 Afd. 49 Haft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

Öfversikt öfver nuvarande och föreslagna aflöningsförmåner

vid folkskoleseminarierna.

Aflö-

nings-

grad.

Nuvarande aflöningsförmåner.

.Föreslagna aflönings- förmåner.

Antal tjänst- göringstim-

mar i veckan.

Ersättning

för öfvertids- tjänstgöring

per vecko- timme

kronor.

Enligt

stat

kronor.

Löne-

för-

bätt-

ring

kronor.

Dyr-

tids-

tillägg

kronor.

Summa

kronor.

Lön

kronor.

Tjänst-

görings-

penningar

eller

arfvode

kronor.

Summa

kronor.

Rektor, utom fri

bostad.

I

II

III

3.500

4,000

4.500

500

500

500

400

450

500

4,400

4,950

5,500

3,400

3,700

4,000

1,600

1,800

2,000

5.000

5,500

6.000

—

—

Manlig adjunkt.

I

II

III

IV

V

1.500

2,000

2.500

3,000

3.500

500

500

500

500

500

200

250

300

350

400

2,200

2,750

3,300

3,850

4,400

2,000

2,350

2,700

3,050

3,400

1,000

1,150

1,300

1,450

1,600

3.000

3.500

4.000

4.500

5.000

—

—

Kvinnlig adjunkt.

I

II

III

IV

V

1.500

2,000

2.500

3,000

3.500

250

250

250

250

175

225

275

325

350

1,925

2,475

3,025

3,575

3,850

1,300

1,650

2,000

2,350

700

850

1,000

1,150

2,000

2.500

3,000

3.500

—

_

Manlig eller kvinnlig

lärare i musik och sång.

I

II

III

1,100

1,300

1,500

—

no

130

150

1,210

1,430

1,650

—

1,400

1,600

1,800

1,400

1,600

1,800

1 16-18

| (nu 16-20)

100

(nu 50)

Manlig eller kvinnlig

lärare i teckning.

I

II

III

800

1,000

1,200

—

80

100

120

880

1,100

1,320

—

1,000

1,200

1,400

1,000

1,200

1,400

1 12—14

| (nu 12)

100

(nu 50)

Manlig eller kvinnlig

lärare i gymnastik.

I

II

III

075

675

675

62,50

162.50

262.50

73.75

83.75

93.75

811.25

921.25

1,031,26

—

900

1,100

1,300

900

1,100

1,300

1 11-13

j (nu 8—12)

100

(nu 0)

Manlig eller kvinnlig lä-

rare i trädgårdsskötsel

med full tjänstgöring.

I

II

III

11,000

—

100

1,100

J =

1 -

1,200

1,300

1,400

1,200

1,300

1,400

—

—

Lärare i manlig slöjd

med full tjänstgöring.

I

II

III

| 900

1 1,000

i alln

änhet

90

å

100

990

ä

1,100

1 - 1 -

1,100

1,200

1,300

1,100

1,200

1,300

1 16—18

| (nu 14—24)

75

(nu 0)

Lärare i kvinnlig slöjd

med full tjänstgöring.

I

II

III

| 800

—

80

880

1 - 1 -

1,000

1,100

1,200

1,000

1,100

1,200

1 16—18

| (nu 14—24)

70

(nu 0)

Manlig ämneslärare i

öfningsskola.

I

II

III

IV

1,500

1,800

2,100

2,400

—

—

1,500

1,800

2,100

2,400

—

1,500

1,800

2,100

2,400

1,500

1,800

2,100

2,400

—

—

Kvinnlig ämneslärare

i öfningsskola.

I

II

III

1,500

1,800 >)

—

150

180

1,650

1,980'')

—

1,500

1,650

1,800

1,500

1,650

1,800

—

—

Vikarierande manlig

adjunkt.

A2)

B»)

1,800

1,500

—

180

150

1,980

1,650

—

2,000

1,800

2,000

1,800

—

Vikarierande kvinnlig

adjunkt.

A2)

B2)

1,800

1,500

—

180

151

1,980

1,650

—

1,800

1,500

1,800

1,500

—

—

’) Efter tio års tjänstgöring. — 2) Med fall kompetens. — 3) Utan fall kompetens.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kun yl. iiaj:ts Nåd. Proposition N:o 73. 35

uppnådd. Samma föreskrifter hafva sedermera gifvits vid upprättande af

åtskilliga andra lönestater, t. ex. under år 1902 för tjänstemän vid vissa

landsarkiv, vid fångvård sanstalter och vid post- och telegrafverken samt

för konsistorienotarier; och för lärarne vid de allmänna läroverken hafva

under nästföregående punkt i protokollet föreslagits stadganden af enahanda

innehåll. Någon tvekan kan ej rada därom, att omförmälda, vid

seminarierna redan tillämpade grundsatser fortfarande böra gälla; men

uttryckligt stadgande i sådant afseende synes dock, då ny lönereglering

nu är i fråga, böra meddelas.

Samma skäl, som jag under nästföregående punkt i protokollet anfört

till stöd för en förlängning af läsåret vid de allmänna läroverken från 36

till 38 veckor, gälla i hufvudsak äfven beträffande seminarierna. En

ökning af den årliga lästiden är nämligen för dem i hög grad behöflig,

särskild! med hänsyn till den betydliga tid, som numera erfordras för

militäröfningarna.

Då ordinarie lärare åtnjuter tjänstledighet för sjukdom,^ bör. han

gifvetvis till sin vikarie afstå sina tjänstgöringspenningar. Har åter tjänstledighet

beviljats sådan lärare på grund af offentligt uppdrag, synes han

mig böra, i likhet med hvad under nästföregående punkt föreslagits beträffande

läroverkslärare, själf få uppbära äfven tjänstgöringspenningarna.

Beträffande annan tjänstledighet för ordinarie lärare är för närvarande

enligt nådiga brefven den 12 juli 1872, den 30 januari 1884 och den 10

december 1892 föreskrifvet, att läraren skall vara skyldig att utan bidrag

af allmänna medel godtgöra vikarien. Denna grundsats maste naturligtvis

äfven framdeles vinna tillämpning pa sadant sätt, att läraren far under

dylik tjänstledighet afstå, förutom tjänstgöringspenningarna, så stor del af

lönen, som erfordras till vikariens aflönande.

Hvad angår öfningslärare och lärare i öfningsskolorna, är genom

nådiga cirkuläret den 31 oktober 1902 stadgadt, att sådan lärare^ vid

tjänstledighet på grund af sjukdom till vikaries aflönande skall afstå en

fjärdedel °af hvad på tiden för tjänstledigheten belöper af det befattningen

åtföljande arfvode, med iakttagande att afdraget beräknas efter kalenderår.

Åtnjuter sådan lärare tjänstledighet af annan grund., måste han naturligtvis

afstå af sin aflöning hela det belopp, som atgar till vikariens aflönande..

I hvad sålunda gäller beträffande ifrågavarande lärare^ anser jag mig ej

böra ifrågasätta annan ändring, än att öfningslärare må tillerkännas rätt

att vid tjänstledighet på grund af offentligt uppdrag fortfarande bibehålla

sitt arfvode oafkortad!.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

I fråga om pension srätt för rektorer med flera lärare vid fölkskoleseminarier

är genom nådiga kungörelsen den 1 juli 1897 stadgadt, att ordinarie

rektoi, ordinarie adjunkt och ordinarie lärarinna med adjunkts tjänstgöring

ma åtnjuta rätt till pension a allmänna indragningsstaten enligt samma

grunder, som äro eller varda stadgade för ordinarie ämneslärare vid rikets

allmänna läroverk. Någon ändring häri bör ej ifrågakomma; utan synes

mig för dessa seminarielärares pensionering böra gälla enahanda grunder,

som under nästföregående punkt i protokollet föreslagits beträffande läroverkens

ämneslärare.

Däremot äga för närvarande öfningslärarne vid seminarierna icke någon

stadgad rätt till pension, utan har deras pensionerande i hvarje förekommande

fall gjorts till föremål för särskild pröfning. Pensioner åt sådana

lärare hafva därvid flera gånger af Riksdagen, på Eders Kungl. Majrts

framställningar, beviljats, t. ex. år 1888 åt musikläraren vid seminariet i

Lund, år 1890 åt musikläraren vid seminariet i Växjö samt år 1896 åt

lärarinnan i teckning vid seminariet i Stockholm. Då nu pensionsrätt är

ifragasatt för öfningslärarne vid de allmänna läroverken, synes mig lämpligt,

att sådan tillförsäkras äfven seminariernas öfningslärare under”enahanda

villkor, som i nästföregående punkt i protokollet föreslagits beträffande

läroverkens öfningslärare, därvid dock bör märkas, att, enär seminariernas

öfningslärare^ enligt § 22 i seminariestadgan äro antagna endast på förordnande,

någon rätt icke förefinnes för sådan lärare att, efter antagen

ny lönereglering, kvarstå på gammal stat.

Lärarne i öfningsskolan äro jämlikt nadiga cirkulärbrefvet den 31

december 1877 delaktiga i folkskolelärarnes pensionsinrättning. Något

stadgande om pensionsrätt för dessa lärare är sålunda ej erforderligt. Men

däremot anser jag °af nöden, att föreskrift meddelas om skyldighet för

dem att. vid viss ålder afgå med pension, en skyldighet, som för närvarande

icke aligger dem, men hvilken sa mycket hellre bör införas, som

för lärare i seminariernas öfningsskolor icke finnes bestämd någon åldersgräns

för åtnjutande af statsbidrag till vikarie, såsom fallet är ”i fråga om

ofri ga folkskolelärare. Ett stadgande i den af mig nu antydda riktning

kan göras gällande äfven mot redan anställda lärare i öfningsskolorna,

enär de, likasom öfningslärarne, enligt § 22 i seminariestadgan äro antagna

endast på förordnande.

Angående kostnaderna för genomförande af den nu ifrågasatta löneregleringen

far jag till en början erinra, att för närvarande finnas vid de

pa ordinarie stat uppförda tretton seminarierna 13 rektorer, 42 manliga och

12 kvinnliga adjunkter, 13 musiklärare, 13 teckningslärare, 13 gymnastik
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ta Nåd. Proposition N:o 73.

i trädgårds
-

lärare, 9 lärare i trädgårdsskötsel med full tjänstgöring, 4 lärare

skötsel med ofullständig tjänstgöring, 4 lärare i manlig slöjd, hvaremot

vid 3 seminarier undervisning i manlig slöjd handhafves af lärarne i öfningsskolan,

6 lärare i kvinnlig slöjd samt 14 manliga och 12 kvinnliga lärare

i öfningsskola.

Den ökade kostnad för statsverket, som skulle uppstå, om den nu

ifrågasatta löneregleringen för folkskoleseminarierna antages, belöper sig,

då till grund för beräkningen lägges nuvarande lärares såväl antal som ålderstillägg,

till en summa af 120,680 kronor, såsom följande uträkning visar:

Löneförhöjning för:

13 rektorer med 1,500 kronor till hvarje ...................... kronor

42 manliga adjunkter med 1,500 kronor till hvarje »

8 kvinnliga adjunkter med 500 kronor till hvarje »

(4 kvinnliga adjunkter innehafva redan högsta

lönegraden)

13 musiklärare med 300 kronor till hvarje.................... »

med 200 kronor till hvarje.............. »

13

13

teckningslärare

gymnastiklärare,

hvaraf 2 med 225 kronor hvardera .

kr.

450: —

» 1 » 425 » .................

»

425: —

» 10 » 625 » hvardera.

»

6,250: —

lärare i trädgårdsskötsel vid seminarier

med full

undervisning i detta ämne,

hvaraf 1 med 100 kronor....................

kr.

100: —

» 2 » 200 » hvardera..

»

400: —

» 1 » 300 » ...................

»

300: —

» 4 » 400 » hvardera...

»

1,600: —

19,500

63,000

4,000

3.900:

2,600:

7,125:

2,400: —

(vid ett seminarium, Landskrona, utgår arfvodet

redan nu med 1,200 kronor)

4 lärare i trädgårdsskötsel vid öfriga seminarier och

fullständigare anordnande af undervisningen i detta

ämne ...................................................................................

6 lärare i manlig slöjd,

hvaraf 2 med 100 kronor hvardera .. kr. 200: —

» 1 » 200 * .................. » 200: —

» 3 » 400 » hvardera... » 1,200: —

(för Linköping utgår arfvodet redan nu med 1,200

kronor) _

2,000: —

1,600: —

transport kronor 106,125: —

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

transport kronor 106,125: —

6 lärare i kvinnlig slöjd,

hvaraf 1 med 200 kronor .................... kr. 200: —

» 5 » 400 » hvardera ... » 2,000: -— » 2 200-

3 kvinnliga lärare i öfningsskolan i andra lönegraden

med 150 kronor hvardera............................................. » 450: _

(af öfriga lärare räknar ingen i första lönegraden

mera än 5 tjänstår)

samt till bekostande af öfningslärares tjänstgöring utöfver

den tid, de äro skyldiga att undervisa för

den bestämda årliga aflöningen, samt af ålderstillägg.

.............................................................................. » 11,905: —

summa kronor 120,680: —

Den verkliga ökningen af kostnaderna för aflönande af lärarepersonalen

vid folkskoleseminarierna enligt nu ifrågasatta lönestat uppgår dock

ej till den anförda summan. Från och med år 1883 har nämligen, på

sätt jag förut omförmält, årligen i riksstaten på extra stat uppförts anslag

till förbättring af seminarielärares aflöning in. in., hvilket anslag för år

1904 är bestämdt till ett belopp af 39,000 kronor. Med den nu ifrågasatta

löneregleringens genomförande skulle detta extra anslag icke vidare

blifva erforderligt; och likaså skulle de för närvarande till seminarierna

utgående dyrtidstilläggen, hvilka kunna beräknas till i rundt tal 18,000

kronor, hädanefter icke ifrågakomma. Den verkliga kostnaden för den

nya löneregleringen bör alltså beräknas till i rundt tal 63,700 kronor.

Jag torde nu få öfvergå till frågan om folkskoleseminariet i Strängnäs.

Emedan detta seminarium kommer att blifva fullständigt med f}n’a

årsklasser vid början af höstterminen 1904 och vid början af år 1905

kommer att inflytta i den nya för seminariet uppförda byggnaden samt

således den för seminariets anordnande behöfliga öfvergångstiden då upphör,

anser jag, att årskostnaderna för uppehållande af undervisningen vid

seminariet böra från och med år 1905 uppföras på ordinarie stat.

De af seminariets tillförordnade rektor föreslagna aflöningarna äro

upptagna till de belopp, som för närvarande äro bestämda för lärarepersonalen

vid de öfriga seminarierna. Under förutsättning att den ifrågasatta

nya löneregleringen för seminarierna antages, böra gifvetvis aflöningarna

för lärarne vid seminariet i Strängnäs utgå med samma belopp och

under enahanda villkor som vid öfriga seminarier.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 75

Emot de af rektorn föreslagna anslagen till bränsle, lyse och renhållning

m. m. samt trädgårdens skötsel har jag intet att anmärka. Dock

torde jag böra påpeka, hurusom bland dessa anslag upptagits två mindre

poster å 60 kronor och 40 kronor för inköp af böcker till ett bibliotek

för seminariets elever och ett skolbibliotek för öfningsskolans lärjungar.

Gagnet af båda dessa bibliotek är mycket stort. Det för seminarieeleverna

afsedda skulle innehålla sådana för studierna lämpliga arbeten, som den

enskilde eleven icke kunde beräknas hafva råd att inköpa. Hvad åter

beträffar skolbiblioteket, komme detsamma att vara till nytta icke allenast

för öfningsskolans barn, utan äfven för seminarieeleverna, i det att biblioteket

komme att tjäna som mönster vid inrättande af skolbibliotek i elevernas

blifvande tjänstgöringsorter och dessutom att bereda tillfälle till

öfning att anvisa lämplig läsning åt barnen och att vid undervisningen

vädja till hvad barnen vid sidan af skolarbetet sålunda inhämtat.

Frågan om anslag till stipendier åt eleverna vid seminariet kommer

att särskildt behandlas.

Enär ålderstillägg till seminarielärarne utgå från anslaget till seminarier

för folkskolelärares bildande, och då de ålderstillägg åt lärare vid

seminariet i Strängnäs, som under år 1905 äro att motse, enligt rektorns

beräkning skulle uppgå till 1,000 kronor, måste nämnda anslag höjas

med detta belopp.

Jag anser således, att för seminariet i Strängnäs bör gälla följande stat:

a) aflöningar:

rektor, lön och tjänstgöringspenningar, tillhopa............. kronor 5,000: —

4 manliga adjunkter, lön och tjänstgöringspenningar å

tillhopa 3,000 kronor.

lärare

lärare

lärare

lärare

lärare

lärare

lärare

musik och sång, arfvode..............................

teckning, arfvode ...........................................

gymnastik, arfvode ......................................

trädgårdsskötsel, arfvode..............................

slöjd, arfvode.................................................

öfningsskolan, arfvoden å 1,500 kronor

kvinnlig slöjd i öfningsskolan, arfvode

12,000

1,400

1,000

900

1,200

1,100

3,000

320

summa kronor 25,920

med rätt för lärarne till åtnjutande af ålderstillägg lika

med lärarne vid öfriga folkskoleseminarier i riket;

b) till materiel samt bränsle, lyse och renhållning m. m. kronor 5,100

» tryckning hvartannat år af årsberättelse............... »_100

transport kronor 31,120

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

till läkarearvode.............

för seminarieträdgårdens

transport kronor 31,120: —

..................................................... » 200: —

underhåll och skötsel ......... » 1,000: —

summa kronor 32,320: —

Pa grund af hvad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders Kungl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att

dels medgifva:

att för lärare vid folkskoleseminarierna må bestämmas följande aflöningsförmåner

att gälla från och med år 1905:

för rektor lön i tre lönegrader å 1) 3,400 kronor, 2) 3,700 kronor

och 3) 4,000 kronor, jämte tjänstgöringspenningar å respektive 1,600, 1,800

och 2,000 kronor, hvarförutom rektor skall åtnjuta fri bostad eller den

hyresersättning, som af Eders Kungl. Maj:t bestämmes;

för manlig adjunkt lön i fem lönegrader å 1) 2,000 kronor, 2) 2,350

kronor, 3) 2,700 kronor, 4) 3,050 kronor och 5) 3,400 kronor, jämte tjänstgöringspenningar

å respektive 1,000, 1,150, 1,300, 1,450 och 1,600 kronor;

för kvinnlig adjunkt lön i fyra lönegrader å 1) 1,300 kronor, 2) 1,650

kronor, 3) 2,000 kronor och 4) 2,350 kronor, jämte tjänstgöringspenningar

å respektive 700, 850, 1,000 och 1,150 kronor;

lör manlig eller kvinnlig lärare i musik och sång arfvode i tre aflöningsgrader

a 1) 1,400 kronor, 2) 1,600 kronor och 3) 1,800 kronor;

lör manlig eller kvinnlig lärare i teckning arfvode i tre aflöningsgrader

å 1) 1,000 kronor, 2) 1,200 kronor och 3) 1,400 kronor;

för manlig eller kvinnlig lärare i gymnastik arfvode i tre aflöningsgrader

å 1) 900 kronor, 2) 1,100 kronor och 3) 1,300 kronor;

för manlig eller kvinnlig lärare i trädgårdsskötsel och trädplantering

arfvode i tre aflöningsgrader å 1) 1,200 kronor, 2) 1,300 kronor och 3) 1,400

kronor;

för lärare i manlig slöjd arfvode i tre aflöningsgrader å 1) 1,100

kronor, 2) 1,200 kronor och 3) 1,300 kronor;

för lärare i kvinnlig slöjd arfvode i tre aflöningsgrader å 1) 1,000

kronor, 2) 1,100 kronor och 3) 1,200 kronor;

för manlig lärare i läsämnen i seminariums öfningsskola arfvode i

fyra aflöningsgrader å 1) 1,500 kronor, 2) 1,800 kronor, 3) 2,100 kronor

och 4) 2,400 kronor;

för kvinnlig lärare i läsämnen i seminariums öfningsskola arfvode

i tre aflöningsgrader å 1) 1,500 kronor, 2) 1,650 kronor och 3) 1,800

kronor;

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

för adjunkt, hvilken förordnas att såsom vikarie uppehålla rektorsbefattning,

arfvode å 500 kronor, med bibehållande af lön och tjänstgöringspenningar

å egen tjänst;

för vikarierande manlig adjunkt, därest han aflagt sådana kunskapsprof,

som äro stadgade för behörighet att utnämnas till adjunkt, samt

genomgått profårskurs, arfvode å 2,000 kronor, men i annat fall arfvode

å 1,800 kronor;

för vikarierande kvinnlig adjunkt, därest hon aflagt sådana kunskapsprof,

som äro stadgade för behörighet att utnämnas till adjunkt, samt

genomgått profårskurs eller eljest fullgjort villkoren för behörighet till

adjunktsbefattning, arfvode å 1,800 kronor, men i annat fall arfvode å

1,500 kronor; samt

för vikarierande manlig eller kvinnlig öfningslärare och manlig eller

kvinnlig lärare i öfningsskola arfvode till samma belopp som arfvodet i

första aflöningsgraden af befattningen;

att för det fastställda årliga arfvodet tjänstgöringsskyldighet skall

åligga lärare i musik och sång sexton till aderton timmar, lärare i teckning

tolf till fjorton timmar, lärare i gymnastik elfva till tretton timmar

samt lärare i slöjd sexton till aderton timmar i veckan, men att ytterligare

tjänstgöring må kunna åläggas dessa lärare mot en ersättning, beräknad för

helt läsår, för hvarje veckotimme af 100 kronor till lärare i musik och sång,

i teckning eller i gymnastik, 75 kronor till lärare i manlig slöjd och 70 kronor

till lärare i kvinnlig slöjd, dock under iakttagande däraf, att ersättning för

extra tjänstgöring ej må utgå till annan än den, som fullgör samma

tjänstgöring, och ej utan Eders Kungl. Maj:ts tillstånd i hvarje särskildt

fall för ett större antal veckotimmar än fyra för en och samma lärare;

att, därest undervisningen i trädgårdsskötsel och trädplantering ej

meddelas i full utsträckning eller undervisningen i detta eller annat

öfningsämne är fördelad på två personer, ersättning för undervisningen

må, enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande, utgå med högst det belopp,

som i första aflöningsgraden är fastställdt;

att tjänstgöringspenningar skola beräknas utgå för rektorer efter

kalenderår, men till olika belopp för lästiden och för ferierna efter särskilda

bestämmelser, som af Eders Kungl. Maj:t fastställas, samt för manliga

och kvinnliga adjunkter efter läsår med trettioåtta läsveckor och att tjänstgöringspenningar

icke få af tjänstens innehafvare uppbäras under åtnjutande

af full tjänstledighet, utom i det fall att tjänstledigheten beviljats på grund

af offentligt uppdrag;

att öfningslärare eller lärare i öfningsskola må äga uppbära vid tjänstledighet

på grund af offentligt uppdrag hela det med befattningen förenade

Bih. till Riksd. Prof. 1904. 1 Samt. 1 Afd. 49 Haft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

. 42

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 73.

arfvode med tillhörande ålderstillägg och vid tjänstledighet på grund af

sjukdom tre fjärdedelar af samma arfvode med ålderstillägg, efter kalenderår

räknadt;

att uppflyttning från lägre till närmast högre aflöningsgrad må äga

rum efter förloppet af fem år under villkor, att rektor i sådan egenskap

mera än fyra femtedelar af samma tid och annan lärare mera än fyra

femtedelar af tjänstgöringstiden med nit och skicklighet tjänstgjort, och

med iakttagande, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid

början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den bestämda tjänståldern

uppnåtts;

att ämneslärare, som efter 1904 års utgång vinner befordran till tjänst

vid folkskoleseminarium, må för uppflyttning i högre aflöningsgrad räkna sig

till godo den tid utöfver fem år, läraren efter afläggande af de för tjänsten

föreskrifna kunskapsprof och genomgående af praktisk utbildningskurs,

där sådan för behörighet till tjänsten är föreskrifven, med nit och skicklighet

tjänstgjort såsom extra ordinarie lärare vid folkskoleseminarium

med enahanda tjänstgöringsskyldighet, som åligger motsvarande ordinarie

lärare, dock att härigenom ingen ändring göres i fråga om det antal lönetursar,

som lärare på grund af nu gällande bestämmelser intjänat vid utgången

af år 1904;

att den tid, som i afseende å lönetursberäkning tillgodokommer ämneslärare

vid allmänt läroverk eller högre lärarinneseminariet eller, vid öfvergång

till någon af dessa läroanstalter, docent vid universitet, lärare vid

enskildt läroverk eller lektor vid sjökrigsskolan, må vid öfvergång i folkskoleseminariernas

tjänst honom tillgodoräknas beträffande lönetursberäkning

vid dessa seminarier;

att lärare i öfningsskola i afseende å lönetursberäkning må räkna sig

till godo föregående tjänstgöring vid folkskola;

att rektorer samt manliga och kvinnliga adjunkter, som ingå på den nya

lönestaten eller som utnämnas efter det kungörelse i ämnet utkommit, äfvensom

öfningslärare skola hafva rättighet och skyldighet att, rektor och manlig

adjunkt vid uppnådda 65 lefnadsår och 35 tjänstår, kvinnlig adjunkt

vid uppnadda 55 lefnadsår och 25 tjänstår, lärare i gymnastik vid uppnådda

60 lefnadsår och 30 tjänstår samt annan öfningslärare vid uppnådda

65 lefnadsår och 35 tjänstår, med pension från allmänna indragningsstaten

från° tjänsten afgå, Eders Kungl. Maj:t dock obetaget att låta med afskedet

anstå, därest och så länge den pensionsberättigade pröfvas i tjänsten kunna

på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna;

att pensionsbeloppet skall utgöra för rektor eller manlig eller kvinnlig

adjunkt oafkortad lön samt för öfningslärare tre fjärdedelar af det befatt
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 73.

ningen åtföljande arfvode med ålderstillägg, dock att för öfningslärare,

som uppbär pension för annan statens tjänst, sammanlagda åt statsmedel

utgående pensionsbeloppet icke må öfverstiga 3,000 kronor;

att rektorer, manliga och kvinnliga adjunkter samt öfningslärare skola

vid inträde på den nya lönestaten vara skyldiga underkasta sig de förändrade

bestämmelser rörande pensionering, som kunna varda stadgade; samt

att lärare i öfningsskola skall vara skyldig att från tjänsten afgå

vid uppnådda 60 lefnadsår och 30 tjänstår, därest ej Eders Kungl. Maj:t

i särskild! fall finner skäl tillåta sådan lärare att vid tjänsten kvarsfa;

dels ock för genomförande af lönereglering för lärarne vid folkskoleseminarierna

enligt nyss angifna grunder samt för tillämpning af

den utaf mig föreslagna, stat för folkskoleseminariet i Strängnäs och beredande

af medel för tillgodoseende af lärares vid samma seminarium rätt

till ålderstillägg höja det på ordinarie stat under riksstatens åttonde

hufvudtitel uppförda anslaget till seminarier för folkskolelärares bildande

med 154,000 kronor eller från dess nuvarande belopp, 372,850 kronor,

till 526,850 kronor.»

Hvad föredragande departementschefen sålunda hemställt

behagade Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan

jämväl af statsrådets öfriga ledamöter, bifalla; och skulle

nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

. Gustaf Tottie.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. 1SärU 1904:4 Särskilda Utskottets (N:o 1) Utlåtande N:o 4 s. 1 i texten