Sök i Ratio Lex

Angående lönereglering för högre lärarinneseminariet

14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1904:76, Angående lönereglering för högre lärarinneseminariet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 76.

1

N:o 76.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående lönereglering

för högre lärarinneseminariet; gifven Stockholms

slott den 31 december 1903.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att

dels medgifva:

att för lärare vid högre lärarinneseminariet må bestämmas följande

aflöningsförmåner att gälla från och med år 1905:

för rektor arfvode i två aflöningsgrader å 1) 2,000 kronor och 2)

2,500 kronor, af hvilka belopp 600 kronor skola anses motsvara tjänstgöringspenningar,

med rätt för lektor vid högre lärarinneseminariet, hvilken

förordnas såsom rektor, att, förutom rektorsarfvodet, uppbära lektors lön

och tjänstgöringspenningar i första lönegraden;

för lektor lön i fem lönegrader å 1) 2,600 kronor, 2) 2,950 kronor,

3) 3,300 kronor, 4) 3,650 kronor och 5) 4,000 kronor, jämte tjänstgörings
penningar

å respektive 1,400, 1,550, 1,700, 1,850 och 2,000 kronor;

för adjunkt lön i fem lönegrader å 1) 2,000 kronor, 2) 2,350 kronor,

3) 2,700 kronor, 4) 3,050 kronor och 5) 3,400 kronor, jämte tjänstgörings
penningar

å respektive 1,000, 1,150, 1,300, 1,450 och 1,600 kronor;

för ämneslärarinna lön i fyra lönegrader å 1) 1,300 kronor, 2) 1,650

kronor, 3) 2,000 kronor och 4) 2,350 kronor, jämte tjänstgöringspenningar

å respektive 700, 850, 1,000 och 1,150 kronor; samt

för biträdande föreståndarinna arfvode å 200 kronor;

att tjänstgöringspenningar skola för alla lärare, rektor undantagen,

beräknas utgå för läsår med trettioåtta läsveckor, att de i rektors aflöning

ingående tjänstgöringspenningar skola beräknas utgå efter kalenderår, men

Bill. till Riksd. Prof. 1.904. 1 Sami. 1 Åfd. 52 Haft. (N:o 76.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.

till olika belopp för lästiden och för ferierna efter särskilda bestämmelser,

som af Kungl. Maj:t fastställas, samt att tjänstgöringspenningar icke få af

tjänstens innehafvare uppbäras under åtnjutande af full tjänstledighet, utom

i det fall att tjänstledigheten beviljats på grund af offentligt uppdrag;

att uppflyttning från lägre till närmast högre aflöningsgrad må äga

rum för rektor efter förloppet af tio år och för annan lärare efter förloppet

af fem år under villkor, att rektor i sådan egenskap mera än fyra

femtedelar af de tio åren och annan lärare mera än fyra femtedelar af

tjänstgöringstiden under de fem åren med nit och skicklighet tjänstgjort,

och med iakttagande, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än

vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den bestämda tjänståldern

uppnåtts;

att lärare, som efter 1904 års utgång vinner befordran till tjänst vid

högre lärarinneseminariet, må för uppflyttning i högre aflöningsgrad räkna

sig till godo den tid utöfver fem år, läraren efter afläggande af de för

tjänsten föreskrifna kunskapsprof och genomgående af praktisk utbildningskurs,

där sådan för behörighet till tjänsten är föreskrifven, med nit och

skicklighet tjänstgjort såsom extra ordinarie lärare vid högre lärarinneseminariet

med enahanda tjänstgöringsskyldighet, som åligger motsvarande

ordinarie lärare, dock att härigenom ingen ändring göres i fråga om det

antal lönetursår, som lärare på grund af nu gällande bestämmelser intjänat

vid utgången af år 1904;

att den tid, som i afseende å lönetursberäkning tillgodokommer ämneslärare

vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium eller, vid öfvergång

till någon af dessa läroanstalter, docent vid universitet, lärare vid enskildt

läroverk eller lektor vid sjökrigsskolan, må vid öfvergång i högre lärarinneseminariets

tjänst honom tillgodoräknas beträffande lönetursberäkning vid

samma seminarium;

att rektor, lektor, adjunkt eller ämneslärarinna, som ingår på den

nya lönestaten eller som utnämnes efter det kungörelse i ämnet utkommit,

skall hafva rättighet och skyldighet att, rektor vid uppnådda 65 lefnadsår

och 35 tjänstar, hvaraf 15 tjänstår såsom rektor, lektor eller adjunkt vid

uppnadda 65 lefnadsår och 35 tjänstår samt ämneslärarinna vid uppnådda

55 lefnadsår och 25 tjänstår, med pension från allmänna indragningsstaten

från tjänsten ^afgå, Kungl. Maj:t dock obetaget att låta med afskedet anstå,

därest och så länge den pensionsberättigade pröfvas i tjänsten kunna på

ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna;

att pensionsbeloppet skall utgöra den af den pensionsberättigade senast

atnjutna aflöningen, med undantag af tjänstgöringspenningar och, för rektor,

den del af arfvodet, som anses motsvara tjänstgöringspenningar; samt

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.

att lärare vid inträde på den nya lönestaten skall vara skyldig underkasta

sig de förändrade bestämmelser rörande pensionering, som kunna

varda stadgade;

dels ock för genomförande af lönereglering för lärare vid högre

lärarinneseminariet enligt ofvan angifna grunder höja det på ordinarie

stat under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda anslaget till högre

lärarinneseminariet med 10,000 kronor eller från dess nuvarande belopp,

43,500 kronor, till 53,500 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungi. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR

Carl von Frusen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 31

december 1903.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,

Statsråden: Odelberg,

Husberg,

Palander,

Westring,

Ramstedt,

Berger,

Meyer,

von Friesen,

Virgin.

5:o.

Vidare yttrade departementschefen, statsrådet von Friesen:

Lönereglering »Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts nådiga cirkulär af den 25

lärarinne- oktober 1901, hvari statens ämbetsverk och myndigheter anbefalldes att

seminariet, inkomma med utredning, huruvida för tiden efter år 1902 ändringar i

vederbörande lönestater ansåges böra äga rum, har direktionen öfver högre

lärarinneseminariet, efter det läroverkets kollegium haft tillfälle att

yttra sig, den 12 maj 1902 afgifvit underdånigt utlåtande af följande

innehåll.

Direktionen, som i likhet med kollegiet ansåge, att en löneförbättring

för lärarne vid rikets allmänna läroverk och seminarier vore, med anledning

af de stegrade lefnadskostnaderna, af behofvet i högsta grad påkallad,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.

ville med afseende på denna angelägenhet först uttrycka det allmänna

önskemålet, att den ifrågasatta regleringen af dessa lärares löner måtte

blifva sådan, att deras ekonomiska och sociala ställning icke blefve^sämre

än andra statstjänares, med hvilka de vore jämförliga i afseende a bildningsgrad

och de förelagda ämbetsplikternas vikt och värde. Att detta

vore ej blott rättvist utan i den allmänna uppfostrans och undervisningens

sannskyldiga intresse, läge i öppen dag. Ty om en sådan likställighet ej

genomfördes, skulle utan tvifvel många unge män med framstående begåfning

och intresse för lärarekallet afskräckas från att beträda denna

lefnadsbana, helst så kallade högre befattningar så godt som alldeles saknades

på denna bana och utsikten för en lärare att på andra banor vinna

befordran vore mycket ringa. De löneförmåner, hvaraf ifrågavarande lärare

borde komma i åtnjutande, måste alltså, enligt direktionens mening, blifva

beroende af den löneskala, som för öfriga statens löntagare blelve uppställd.

I hvarje fall borde dock aflöningen (lön och tjänstgöringspenningar)

i första lönegraden ej sättas lägre än till 4,000 kronor för lektor och

3,000 kronor för adjunkt, under förutsättning att de nuvarande fem lönegraderna

bibehölles.

Att de ordinarie lärarne vid högre lärarinneseminariet vid läroverkets

ombildning år 1864 blifvit i löneförmåner jämnställda med motsvarande

lärare vid de allmänna läroverken, vore förklarligt. Seminariets elever

hade vid denna tid och långt framgent varit vida mindre förberedda än

de elever, som under de sista decennierna och särskild! efter tillämpandet

af de nya inträdesfordringarna af år 1895 där vunnit inträde. Läroverkets

lärare hade ock till en början satt såsom sin hufvudsakliga uppgift att

meddela eleverna en allmänbildning, som gjorde dem dugliga till undervisning

i familj eller i flickskolornas lägre klasser och mellanklasser.

Undervisningen på de kvinnliga läroverkens högre stadier hade nämligen

då för det mesta skötts af lärare vid de allmänna läroverken. Men efter

den utveckling, som högre lärarinneseminariet under de senaste årtiondena

genomgått, och den förändrade ställning, dess elever i sammanhang därmed

kommit att intaga till elever vid de högre flickskolorna, blefve dess sidoordnande

med de allmänna läroverken mindre befogadt. Genom partiella

förändringar i läroverkets organisation hade nämligen dess uppgift mer och

mer blifvit att, på basis af en ej obetydligt högre allmänbildning än den,

som den åttaklassiga högre flickskolan meddelade, redan under den treåriga

obligatoriska kursen göra sina elever kompetenta för ämnesundervisning

jämväl på flickskolans högre stadier.

Från och med läsåret 1885—1886 hade det (genom nådiga brefven

den 3 september 1885 och den 30 juli 1886) varit medgifvet elever i tredje

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.

afdelningen att genom tentamina för de respektive ämneslärarne ådagalägga

insikter på speciella områden af något särskildt läroämne. Då

emellertid dessa »fackstudier» vid sidan af den obligatoriska kursen

stundom ledde till öfveransträngning, hade sagda anordning, jämlikt nådiga

brefvet den 13 november 1891, ersatts med den så kallade valfria fjärde

årskursen för utbildning af facklärarinnor, en kurs, som sedan alltjämt

fortgått och företrädesvis begagnades af sådana, som efter den obligatoriska

kursens afslutning några år tjänstgjort som lärarinnor i skolor eller familjer.

Då i denna kurs i allmänhet ej mer än ett eller två ämnen valdes

och kursen ej sällan blefve tvåårig, vore det tydligt, att dryga pensa kunde

medhinnas och att undervisningen i kursen ställde ganska stora kraf på

lärarnes kompetens. Ifrågavarande kurs vore visserligen provisorisk; men

då den fyllde ett viktigt behof, kunde den ej gärna indragas, åtminstone

icke utan att ersättas af annan anordning, som tillgodosåge samma ändamål.

I sammanhang med att inträdesfordringarna till högre lärarinneseminariet

genom nådiga brefvet den 8 mars 1895 preciserats och skärpts,

hade minimiåldern för inträdessökande höjts från sjutton till aderton år.

Härtill komme, att allt sedan 1880-talets början antalet af kompetenta

inträdessökande vanligen långt öfverstigit antalet lediga platser, ett förhållande,

som, da blott de bäst vitsordade mottagits, ytterligare bidragit

att höja kunskapsnivån för seminariets lärjungar.

Då alltså högre lärarinneseminariet vore en högre tillämpningsskola,

då medelåldern för läroverkets lärjungar vore väsentligt högre än medelåldern

för lärjungarne i de allmänna läroverkens högsta klass, då formen

för kunskapsmeddelandet vid detta läroverk borde blifva en annan än den,

som vanligen förekomme i de allmänna läroverken, då det kunskapsmått,

som meddelades under de tre obligatoriska åren, i de flesta ämnen öfverstege

det kunskapsmått, som meddelades i de allmänna läroverken, då särskildt

den undervisning, som meddelades i seminariets tjärde årskurs, borde

vara en sådan, som blott genom universitetsstudier kunde ersättas, och då

för öfrigt detta läroverk, det enda i sitt slag inom riket, hade en högst

maktpåliggande uppgift att fylla och det vore af synnerlig vikt, att det

kunde förvärfva så goda lärarekrafter som möjligt, ansåge sig direktionen

hafva skäl hemställa, att lönen för lektor och adjunkt vid högre lärarinneseminariet

måtte blifva i hvarje lönegrad 500 kronor högre än för motsvarande

befattning vid allmänt läroverk.

Beträffande de löneförmåner, som borde tilldelas de vid läroverket

anställda ordinarie lärarinnorna, hvilka för närvarande åtnjöte i det närmaste

samma lönevillkor som de allmänna läroverkens adjunkter, ansåge

direktionen ingen annan förändring i deras löneförmåner vara erforderlig,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.

än att de ordinarie lönerna ökades med samma belopp, som nu utgirige

under namn af tillfälligt lönetillägg.

Hvad slutligen anginge den ifrågasatta möjligheten att vinna någon

besparing i läroverkets förvaltningskostnader genom indragning af befintliga

tjänster, vore detta så litet möjligt, att direktionen tvärtom ansåge sig

böra framhålla, att antalet af ordinarie lärarebefattningar vid läroverket

vore otillräckligt.

Vid det tillfälle, då nådig proposition till 1898 års riksdag om löneoch

pensionsreglering för lärare och lärarinnor vid högre lärarinneseminariet

beslöts, meddelade dåvarande föredraganden till statsrådsprotokollet öfver

ecklesiastikärenden den 14 januari 1898 en redogörelse angående seminariets

uppkomst och dess lärares ställning i afseende å kompetensvillkor

och löneförmåner i förhållande till motsvarande lärare vid de allmänna

läroverken och folkskoleseminarierna i enlighet med uppgifter, som tillhandahållits

af högre lärarinneseminariets direktion och statskontoret. Ur

denna redogörelse må det tillåtas mig att anföra följande.

Efter det Rikets Ständer år 1860 till inrättande af ett seminarium

för bildande af lärarinnor anslagit ett årligt belopp af 15,000 riksdaler

riksmynt och däraf till fem lärare vid seminariet anvisat 5,850

riksdaler samt år 1863 beviljat dels äskad förhöjning af nämnda anslag

till 20,000 riksdaler, däraf till lärarne 8,650 riksdaler, dels ock ett årligt

anslag af 5,000 riksdaler för inrättande och underhåll af en med seminariet

förenad normalskola för flickor, blef genom nådigt bref den 16 september

1870, med bifall till ett af seminariets direktion framställdt förslag till

vissa förändringar i seminariets organisation, fastställd ny utgiftsstat för

seminariet och normalskolan, upptagande, bland annat, förutom arfvoden

åt rektor och två biträdande föreståndarinnor, löner till följande belopp,

nämligen för en hvar af fem lektorer 2,000 riksdaler, för en adjunkt 1,000

riksdaler, för hvardera af två lärarinnor 1,000 riksdaler och för en lärarinna,

tillika biträdande föreståndarinna för normalskolan, 800 riksdaler.

År 1871 medgaf Riksdagen med anledning af nådig proposition i ämnet:

att de vid ifrågavarande läroanstalt å ordinarie stat anställda fem lektorer

och en adjunkt finge åtnjuta rätt till tjänstårsberäkning och löneförhöjning

enligt samma grunder, som gällde för lärare vid elementarläroverken, med

förbehåll, vhad anginge de lektorer och adjunkter, hvilka därefter vid seminariet

anställdes, att dessa skulle vara underkastade enahanda kompetensvillkor,

som vore eller blefve fastställda för befordran till motsvarande

befattningar vid elementarläroverken; samt att af besparingarna å reservationsanslaget

till elementarläroverken finge användas hvad för omför
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 76.

mälda ändamål erfordrades utöfver det belopp, som kunde af ifrågavarande

läroanstalts egna medel utgå. På nådig framställning beviljade 1874 års

riksdag dels ett årligt anslag af 5,000 riksdaler till beredande af löneförhöjning

såväl för seminariets sex lärare med 500 riksdaler i hvarje lönegrad,

i öfverensstämmelse med hvad i fråga om lärare vid elementarläroverken

samtidigt beslutats, som för fyra lärarinnor likaledes med 500 riksdaler

hvardera, dels ock ett ordinarie anslag af 4,000 riksdaler till bestridande

af kostnaden för lärarnes uppflyttning i högre lönegrad. I öfverensstämmelse

med Eders Kungl. Maj:ts förslag medgaf vidare 1878 års

riksdag, att de vid seminariet anställda lärarinnor finge åtnjuta rätt till

uppflyttning i högre lönegrad efter samma grund, som gällde för den vid

seminariet anställde adjunkt. Slutligen har Riksdagen alltsedan år 1883

årligen beviljat tillfälligt lönetillägg för lektorerna och adjunkten till samma

belopp som för motsvarande lärare vid de allmänna läroverken och för

lärarinnor i de fyra lägre lönegraderna med 250 kronor. Genom nådiga

brefvet den 5 mars 1875 gåfvos föreskrifter för tillsättandet af ordinarie

läraretjänst vid seminariet, hufvudsakligen i enlighet med dem, som gälla

med afseende å läraretjänst vid de allmänna läroverken; och skulle fullmakt

å dylik tjänst af direktionen utfärdas. Enligt dessa föreskrifter hafva

två lektorer och en adjunkt blifvit utnämnda; och på grund af nådigt

bref den 31 december 1894 har direktionen utfärdat fullmakter åt de tre

lektorer, som förordnats före den 5 mars 1875. Sedan lärarnes vid elementarläroverken

änke- och pupillkassa upprättades, hafva lärarne vid

seminariet däruti varit delägare.

Såsom häraf framgår, hafva lektorerna och adjunkten vid högre lärarinneseminariet

varit, i afseende på kompetens fordringar och lönevillkor,

likställda med motsvarande läräre vid de allmänna läroverken, under det

att lärarinnorna vid högre lärarinneseminariet i det hela i dessa afseenden

varit jämnställda med kvinnliga adjunkter vid folkskoleseminarier. Någon

skärpning af kompetensfordringarna för högre lärarinneseminariets lärare,

utöfver hvad som är bestämdt för lärarne vid de allmänna läroverken, har

direktionen icke heller ifrågasatt. Tvärtom har direktionen i underdånig

skrifvelse den 9 december 1903 hemställt, att de förändringar, som efter

den 5 mars 1875, då kompetensfordringarna för seminariets lärare fastställdes,

införts i stadgan för de allmänna läroverken beträffande behörighet

till lektorsbefattning, måtte få tillämpas äfven vid tillsättning af lektorat

vid seminariet; och har Eders Kungl. Maj:t genom beslut den 18 december

1903 förordna!, att för tillsättning af ordinarie läraretjänst vid högre lä
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nät!. Proposition '' N:o 76.

rarinneseminariet skola i tillämpliga delar gälla de af Eders Kungl. Maj:t

meddelade bestämmelser angående tillsättning af motsvarande ordinarie

läraretjänst vidfrikets allmänna läroverk. Äfven med afseende på tjänstgöringen,

åtminstone i de obligatoriska afdelningarna, torde seminariets

lärare i det hela vara likställda med lärarne på de allmänna läroverkens

högsta stadium, om också kurserna i åtskilliga ämnen vid seminariet måste

erkännas vara något större än vid de allmänna läroverken. Jag kan därför

icke instämma i direktionens yrkande, att seminariets lärare skulle i

hvarje lönegrad erhålla 500 kronor mer än motsvarande lärare vid allmänt

läroverk, utan anser samma löneförmåner böra gälla för seminariets lärare

som för motsvarande lärare vid allmänna läroverk. De ordinarie lärarinnorna

vid seminariet anser jag åter böra komma i åtnjutande af samma

löneförmåner, som under nästföregående punkt i protokollet föreslagits för

kvinnliga adjunkter vid folkskoleseminarier.

Att aflöning bör vid högre lärarinneseminariet, såsom föreslagits beträffande

allmänna läroverken och folkskoleseminarierna, fördelas i lön och

tjänstgöringspenningar, är uppenbart. Likaledes anser jag, att, på sätt som

i fråga om dessa läroanstalter föreslagits, läsårets längd bör vid högre

lärarinneseminariet bestämmas till 38 veckor.

I två afseenden är lärarepersonalen vid högre lärarinneseminariet ännu

icke jämnställd med ämneslärare och ämneslärarinnor vid de allmänna

läroverken och folkskoleseminarierna, nämligen i afseende å lönetursberäkning

och pensionsrätt.

På nådig framställning beslöt 1890 års riksdag, att lärare vid folkskoleseminarier

och högre lärarinneseminariet samt lärare vid sjökrigsskolan

finge, om de öfverginge i de allmänna läroverkens tjänst, åtnjuta

samma rätt till lönetursberäkning, som genom nådiga kungörelserna den

29 maj 1874 och den 29 juni 1883 medgifvits lärare vid vissa enskilda

läroverk; och på förslag af Eders Kungl. Maj:t medgaf Riksdagen år 1895,

att den tid, som i afseende å lönetursberäkning vid allmänna läroverken

tillkomme ämneslärare, finge vid öfvergång till folkskoleseminariernas tjänst

honom tillgodoräknas beträffande lönetur vid dessa seminarier. Såsom skäl

för sistnämnda bestämmelse anfördes, att utan rätt till dylik lönetursberäkning

skulle vid allmänt läroverk anställd lärare, som hade större intresse

och fallenhet för tjänstgöring vid folkskoleseminarierna, hindras därifrån,

om han ansåge sig hvarken kunna eller böra för lönetursberäkning afstå

från den tid, han tjänstgjort vid de allmänna läroverken. Samma förhållanden

gällde äfven för de vid enskilda läroverk anställde lärare, som ägde

rätt till tjänstårsberäkning vid de allmänna läroverken, men alldeles saknade

sådan vid seminarierna. Detta förhållande måste naturligtvis vara till

Bill. till Riksd. Prot. 1904. 1 Sami ? Afd. 52 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.

skada såväl för vederbörande läroverk som för lärarne själfva. De föreskrifna

kompetensfordringarna för ämneslärarebefattningar vid ifrågavarande

slag af läroverk vore också desamma, tjänstgöringen vid dem vore

i stort sedt enahanda och öfvervakades af offentlig myndighet. Alldeles

samma skäl kunna, efter min mening, tydligen åberopas för att lärarne

vid högre lärarinneseminariet må erhålla rätt att för uppflyttning i högre

lönegrad räkna sig till godo den tid, de med rätt till lönetursberäkning

tjänstgjort vid allmänna läroverk, folkskoleseminarier eller enskilda läroverk,

som för sina lärare erhållit rätt till lönetursberäkning vid förflyttning

till allmänt läroverk. För min del anser jag ock, att lärare vid högre lärarinneseminariet

böra åtnjuta samma rätt till lönetursberäkning för tjänstgöring

vid annan läroanstalt, som under nästföregående båda punkter i protokollet

föreslagits för lärare vid allmänna läroverk och folkskoleseminarier.

Då Eders Kungl. Maj:t år 1897 föreslog Riksdagen att medgifva, att

vid folkskoleseminarium anställd ordinarie rektor, ordinarie adjunkt och

ordinarie lärarinna med adjunkts tjänstgöring finge åtnjuta rätt till pension

å allmänna indragningsstaten enligt samma grunder, som vore eller

blefve stadgade för ordinarie ämneslärare vid rikets allmänna läroverk,

svarade Riksdagen i skrifvelse den 17 maj 1897, att då Riksdagen icke

kunde förneka, att det för undervisningen vid folkskoleseminarierna vore

af vikt, att där anställda lärare genom erhållande af pension bereddes tillfälle

att vid viss lefnads- och tjänstålder afgå från tjänsten för att lämna

rum för yngre lärarekrafter, samt Riksdagen, i likhet med Eders Kungl.

Maj:t, ansett dessa lärare närmast likställda med ämneslärare vid elementarläroverken,

Riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts berörda framställning;

och hade Riksdagen därvid ansett sig böra särskilt framhålla, att, därest,

såsom Riksdagen ansåge synnerligen önskvärd!, sådan förändring i afseende

å pensionsvillkoren för lärarne vid elementarläroverken vidtoges, att de

blefve förpliktade att bidraga till sin egen pensionering, häraf följde, att

samma skyldighet skulle komma att åläggas äfven ifrågavarande seminarielärare.

Denna Riksdagens uppfattning torde kunna åberopas till förmån

för en likartad pensionsreglering för högre lärarinneseminariets ordinarie

lärarepersonal, då ju denna måste anses i öfriga afseenden vara jämnställd

med ämneslärarepersonalen vid allmänna läroverk och folkskoleseminarier.

I öfverensstämmelse med denna uppfattning har också 1903 års riksdag

på särskild nådig framställning beviljat pension åt en lektor och en ordinarie

lärarinna vid högre lärarinneseminariet, åt den förre med 3,600

kronor och åt den senare med 3,000 kronor. På grund häraf anser jag,

att ordinarie lärare vid seminariet böra äga samma rätt och skyldighet

att från tjänsten afgå med pension å allmänna indragningsstaten som

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 76.

ämneslärare vid de allmänna läroverken samt att ordinarie lärarinnor vid

seminariet böra i dessa afseenden vara likställda med kvinnliga adjunkter

vid fo lkskolesem i n ar i e r, under det att berörda såväl lärare som lärarinnor

böra vara skyldiga att underkasta sig de förändrade bestämmelser i fråga

om pensionering, som kunna varda stadgade.

Den nuvarande staten för högre lärarinneseminariet upptager

till rektor, arfvode................................................................. kronor 2,000

» 5 lektorer, löner å 2,500 kronor.......................... » 12,500

» 1 adjunkt ...................... » 1,500

» biträdande föreståndarinna, arfvode.............................. » 1,700

» 1 lärarinna, tillika biträdande föreståndarinna, lön

1,300 kronor och arfvode 400 kronor, tillhopa .. » 1,700

» 2 lärarinnor, löner å 1,500 kronor .......................... » 3,000

» vissa andra arfvoden, hyra in. m......................... » 7,600

» ålderstillägg ....... » 13,500

Summa kronor 43,500

Såsom häraf synes, finnes i läroverkets stat för rektor upptaget endast

ett arfvode, hvilket tillagts den af de ordinarie lektorerna, som haft förordnande

att vara rektor, hvaremot honom såsom lektor tillerkändt ålderstillägg

under tiden besparats. Bibebålles fortfarande samma beräkningsgrund

för rektors aflöning, ökas denna i samma mån, som löneförhöjning

tillerkännes lektor i första lönegraden; och någon särskild höjning af

rektorsarfvodet är fördenskull icke erforderlig för att han skall erhålla

samma aflöning som rektor vid högre allmänt läroverk, så länge denne

är i första lönegraden, men för att han fortfarande skall blifva likställd

med rektor vid högre allmänt läroverk, sedan denne uppflyttats i andra

lönegraden, bör han äga rätt att efter tio års väl vitsordad tjänstgöring

såsom rektor få rektorsarfvodet höjdt med 500 kronor eller till 2,500

kronor. För vinnande af likställighet i fråga om tjänstgöringspenningar

med rektor vid allmänt läroverk bör en del af det arfvode, som tillkommer

rektor vid högre lärarinneseminariet, anses motsvara tjänstgöringspenningar.

En biträdande föreståndarinna har hittills såsom sådan åtnjutit ett

arfvode på 400 kronor, men då hennes lärarinnelön samtidigt varit 200

kronor mindre än annan lärarinnas, har föreståndarinnearfvodet faktiskt

utgjort 200 kronor. Och då någon framställning om höjande af detta

arfvode icke blifvit gjord, finner jag intet skäl för ändring däraf.

I enlighet med sålunda angifna grunder skulle normalstaten för högre

lärarinneseminariets lärarepersonal i första lönegraden blifva:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition No 76.

rektor, arfvode ....................................................................... kronor 2,000: —

5 lektorer a 4,000 kronor ................................................. » 20,000: —

1 adjunkt................................................................................ » 3,000: —

4 lärarinnor a 2,000 kronor ............................................... » 8,000:'' —

2 biträdande föreståndarinnor, arfvoden å 200 kronor » 400: —-

kronor 33,400: —

De nuvarande lärarnes och lärarinnornas ålderstillägg,

sådana de af mig nu ifrågasatts, kunna

för år 1905 beräknas till följande belopp:

åt 3 lektorer å 2,000 kronor ............. kronor 6,000: —

» 1 lektor ............................................... » 1,500: —

» 1 adjunkt ............................................ » 1,000: —

» 2 lärarinnor å 1,500 kronor ........ » 3,000: —

» 1 lärarinna ........................................ » 1,000: —

hvadan, om därtill läggas nu utgående arfvoden åt

sekreteraren in. fl., hyra m. m..................................

kostnaden skulle sammanlagdt utgöra.............................. kronor 53,500: —

eller 10,000 kronor mer än som för närvarande är å ordinarie stat upptaget.

Ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet skulle således för

genomförandet af den föreslagna löneregleringen behöfva höjas med 10,000.

kronor, hvaremot anslagen på extra stat till berörda läroanstalt skulle

kunna minskas med 3,250 kronor, som anslagits till tillfällig löneförbättring,

samt det belopp, som utgått såsom dyrtidstillägg.

På grund af hvad jag sålunda anfört och med hänvisning för öfrigt

i tillämpliga delar till hvad jag yttrat under nästföregående båda punkter

i protokollet, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att

dels medgifva:

att för lärare vid högre lärarinneseminariet må bestämmas följande

aflöningsförmåner att gälla från och med år 1905:

för rektor arfvode i två aflöningsgrader å 1) 2,000 kronor och 2)

2,500 kronor, af hvilka belopp 600 kronor skola anses motsvara tjänstgöringspenningar,

med rätt för lektor vid högre lärarinneseminariet, hvilken

förordnas såsom rektor, att, förutom rektorsarfvodet, uppbära lektors lön

och tjänstgöringspenningar i första lönegraden;

för lektor lön i fem lönegrader å 1) 2,600 kronor, 2) 2,950 kronor,

3) 3,300 kronor, 4) 3,650 kronor och 5) 4,000 kronor, jämte tjänstgöringspenningar

å respektive 1,400, 1,550, 1,700, 1,850 och 2,000 kronor;

» 12,500: —

» 7,600: —

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.

för adjunkt lön i förn lönegrader ål) 2,000 kronor, 2) 2,350 kronor,

3) 2,700 kronor, 4) 3,050 kronor och 5) 3,400 kronor, jämte tjänstgöringspenningar

å respektive 1,000, 1,150, 1,300, 1,450 och 1,600 kronor;

för ämneslärarinna lön i fyra lönegrader å 1) 1,300 kronor, 2) 1,650

kronor, 3) 2,000 kronor och 4) 2,350 kronor, jämte tjänstgöringspenningar

å respektive 700, 850, 1,000 och 1,150 kronor; samt

för biträdande föreståndarinna arfvode å 200 kronor;

att tjänstgöringspenningar skola för alla lärare, rektor undantagen,

beräknas utgå för läsår med trettioåtta läsveckor, att de i rektors aflöning

ingående tjänstgöringspenningar skola beräknas utgå efter kalenderår, men

till olika belopp för lästiden och för ferierna efter särskilda bestämmelser,

som af Eders Kungl. Maj:t fastställas, samt att tjänstgöringspenningar icke

få af tjänstens innehafvare uppbäras under åtnjutande af full tjänstledighet,

utom i det fall att tjänstledigheten beviljats på grund af offentligt uppdrag;

att uppflyttning från lägre till närmast högre aflöningsgrad må äga

rum för rektor efter förloppet af tio år och för annan lärare efter förloppet

af fem år under villkor, att rektor i sådan egenskap mera än fyra

femtedelar af de tio åren och annan lärare mera än fyra femtedelar af

tjänstgöringstiden under de fem åren med nit och skicklighet tjänstgjort,

och med iakttagande, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid

början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den bestämda tjänståldern

uppnåtts;

att lärare, som efter 1904 års utgång vinner befordran till tjänst vid

högre lärarinneseminariet, må för uppflyttning i högre aflöningsgrad räkna

sig till godo den tid utöfver fem år, läraren efter afläggande af de för

tjänsten föreskrift^ kunskapsprof och genomgående af praktisk utbildningskurs,

där sådan för behörighet till tjänsten är föreskrifven, med nit och

skicklighet tjänstgjort såsom extra ordinarie lärare vid högre lärarinneseminariet

med enahanda tjänstgöringsskyldighet, som åligger motsvarande

ordinarie lärare, dock att härigenom ingen ändring göres i fråga om det

antal lönetursår, som lärare på grund af nu gällande bestämmelser intjänat

vid utgången af år 1904;

att den tid, som i afseende å lönetursberäkning tillgodokommer ämneslärare

vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium eller, vid öfvergång

till någon af dessa läroanstalter, docent vid universitet, lärare vid enskildt

läroverk eller lektor vid sjökrigsskolan, må vid öfvergång i högre lärarinneseminariets

tjänst honom tillgodoräknas beträffande lönetursberäkning vid

samma seminarium;

att rektor, lektor, adjunkt eller ämneslärarinna, som ingår på den nya

lönestaten eller som utnämnes efter det kungörelse i ämnet utkommit, skall

Bill. tiU Rihsd. Prot. 1904. 1 Samt. 1 Afd. 52 Höft. 3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 76.

hafva rättighet och skyldighet att, rektor vid uppnädda 65 lefnadsår och

35 tjänstår, hvaraf 15 tjänstår såsom rektor, lektor eller adjunkt vid uppnådda

65 lefnadsår och 35 tjänstår samt ämneslärarinna vid uppnådda 55

lefnadsår och 25 tjänstår, med pension från allmänna indragningsstaten

från tjänsten afgå, Eders Kungl. Maj:t dock obetaget att låta med afskedet

anstå, därest och så länge den pensionsberättigade pröfvas i tjänsten kunna

på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna;

att pensionsbeloppet skall utgöra den af den pensionsberättigade senast

åtnjutna aflöningen, med undantag af tjänstgöringspenningar och, för rektor,

den del af arfvodet, som anses motsvara tjänstgöringspenningar; samt

att lärare vid inträde på den nya lönestaten skall vara skyldig underkasta

sig de förändrade bestämmelser rörande pensionering, som kunna

varda stadgade;

dels ock för genomförande af lönereglering för lärare vid högre

lärarinneseminariet enligt nyss angifna grunder höja det på ordinarie stat

under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda anslaget till högre lärarinneseminariet

med 10,000 kronor eller från dess nuvarande belopp, 43,500

kronor, till 53,500 kronor.»

Hvad föredragande departementschefen sålunda hemställt

behagade Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan jämväl

af statsrådets öfriga ledamöter, bifalla; och skulle

nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

[Gustaf Tottie.

Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B., 1904.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1904:174 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående lönereglering för lärarinneseminariet. s. 1 i texten
  2. 1SärU 1904:5 Särskilda Utskottets (N:o 1) Utlåtande K:o 5 a1 i texten