Sök i Ratio Lex

Om anslag för restaurering af Heliga Trefaldighets församlings kyrka

1904-02-19 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1904:87, Om anslag för restaurering af Heliga Trefaldighets församlings kyrka

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 87.

1

N:o 87.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, om anslag för

restaurering af Heliga Trefaldighets församlings kyrka;

gifven Stockholms slott den 19 februari 1904.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att såsom bidrag till restaurering af Heliga Trefaldighets församlings kyrka

i hufvudsaklig enlighet med därför af Kungl. Maj:t fastställd plan på extra

stat för år J v zr'',: tt 1 jk. * 2" f - -*•.« *■ <"

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR,

Carl von Friesen.

Bih. till Riksd. Prot. WOi. 1 Samt. 1 Afd. 59 Höft. (N:o 87.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 87.

Ang. anslag

för restaurering

af Ueligi

Trefaldighets

församlings

kyrka.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 19

februari 1904.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lageriieim,

Statsråden: Odelberg,

Husberg,

Palander,

Westjjing, _

Ramstedt,

Berger,

Meyer,

von Friesen,

Virgin.

Departementschefen, statsrådet von Friesen, anförde härefter:

, »I en af domkapitlet i Uppsala med eget underdånigt utlåtande den

18 april 1900 till Eders Kungi. Maj:t öfverlämnad ansökning anhöll Heliga

Trefaldighets församling, med bifogande af dels utdrag af protokoll vid

kyrkostämma med församlingen den 31 mars 1900, dels protokoll vid

sådan af domaren i orten verkställd besiktning å församlingens kyrka,

hvarom i nådiga brefvet den 22 mars 1759 stadgas, dels ock genom församlingens

försorg upprättade ritningar till restaurering af dess kyrka,

att. berörda ritningar måtte erhålla nådig stadfästelse, hvarvid församlingen

tillika hemställde, att, därest ritningarna behöfde i något afseende fullständigas,

sådant måtte genom öfverintendentsämbetet ombesörjas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 87.

På grund af nådig remiss afgaf öfverintendentsämbetet den 11 december

1900 underdånigt utlåtande i detta ärende och anförde därvid, hurusom

af de remitterade handlingarna och ritningarna framginge, att den

tillärnade restaureringen i hufvudsak afsåge att för eu kostnad af 52,975

kronor 25 öre vidtaga — förutom vanliga reparationsarbeten och arbeten

för kyrkans förseende med värmeledning — åtgärder, ämnade att åt kyrkobyggnadens

yttre, särskilt genom uppförande af eu tornspira och ett utsträckt

användande af de under taklisten för närvarande förefintliga sicksackmotiv,

förläna större prydlighet, äfvensom att iståndsätta det inre af

kyrkan och hennes olika inredningsföremål. Vid granskning af detta

restaureringsförslag hade ämbetet emellertid funnit önskvärdt, att den

åldriga kyrkan komme att restaureras efter eu plan, enligt hvilken hennes

nuvarande utseende mindre än enligt församlingens förslag blefve förändradt.

Med hänsyn härtill hade ämbetet genom e. o. arkitekten hos

ämbetet August Lindegren låtit utarbeta helt nya ritningar till den af

församlingen beslutade restaureringen, hvarvid bland annat iakttagits, att

den nuvarande tornanordningen bibehållits. Därjämte hade ämbetet, då

församlingens förslag innefattade jämväl uppförande af en spira å kyrkans

torn, samt kyrkan före den henne år 1702 öfvergångna brand varit med

en dylik försedd, ansett sig böra låta upprätta ett alternativförslag till

restaureringen i fråga, upptagande en spira, liknande den å äldre afbildningar

af kyrkan angifna. Med vidfogande af till ämbetets hufvudförslag

utaf arkitekten Lindegren uppgjorda kostnadsberäkningar, slutande å ett

belopp af 55,742 kronor 80 öre, och under tillkännagifvande att följandet

af ämbetets alternativförslag skulle komma att höja sagda arbetskostnad

med omkring 3,000 kronor, hade ämbetet häruppå anmodat domkapitlet

att öfver hvad ämbetet sålunda i frågan åtgjort inhämta församlingens

å kyrkostämma afgifna yttrande samt därmed jämte eget utlåtande till

ämbetet inkomma; och hade i anledning häraf domkapitlet med egen

skrifvelse till ämbetet öfverlämnat utdrag af protokoll vid kyrkostämma

med församlingen den 28 oktober 1900, utvisande, att församlingen förklarat

sig helst önska att »få förena det första alternativet med den höga

spiran på det andra alternativet», och vidare hemställt, att predikstolen

måtte af akustisk hänsyn vändas mera i riktning mot hufvudingången än

vederbörande ritning utvisade, äfvensom förmält sig hysa farhågor, huruvida

orgeln lämpligen kunde placeras i tornet, Om ämbetet än för sin

del helst sett, att den nuvarande tornanordningen med dess karaktäristiska

tornhuf blefve i hufvudsak bibehållen och att förty förenämnda hos ämbetet

upprättade hufvudförslag vid ifrågavarande restaurering komme till utförande,

hade ämbetet dock från arkitektonisk synpunkt icke funnit orsak

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 87.

att, gent emot församlingens uttryckta önskan, motsätta sig uppförande

efter historiskt gifven förebild af en tornspira å församlingens kyrka,

hvarför ämbetet låtit å de af församlingen i öfrigt godkända ritningarna

medelst tilläggsblad utmärka en spira af det utseende, ämbetets alternativa

förslag upptoge, äfvensom förändrad uppställning af predikstolen, på sätt

församlingen föreslagit, hvaremot ämbetet ej ansåge någon fara förelinnas

för att orgeln, placerad i tornet, icke skulle nöjaktigt höras.

Det sålunda kompletterade ritningsförslaget, hvars tillämpning enligt

ämbetets förmenande komme att draga en kostnad, icke understigande

60,000 kronor, öfverlämnade ämbetet till Eders Kungl. Maj:ts nådiga pröfning

och stadfästelse.

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien afgaf den 2 april 1901

infordradt underdånigt utlåtande i ärendet och gjorde därvid åtskilliga

erinringar mot restaureringsförslaget under betonande ej mindre af det

synnerligen önskvärda i att ifrågavarande åldriga och i flera afseenden

märkliga byggnad i sina skilda delar finge bibehålla sin ursprungliga

karaktär, än äfven att det till nådig stadfästelse öfverlämnade kombinerade

förslaget tydligen ej vore ägnadt att uppfylla denna vid en pietetsfull

restaurering berättigade fordran.

Sedan Eders Kungl. Maj:t anbefallt öfverintendentsämbetet att lämna

församlingen tillfälle att yttra sig med anledning af hvad akademien anfört

samt med eget utlåtande till Eders Kungl. Maj:t inkomma, öfverlämnade

ämbetet till Eders Kungl. Maj:t af församlingen å kyrkostämma den

31 maj 1901 nfgifvet yttrande af hufvudsakligt innehåll, att församlingen,

som afstode från planen att å sin kyrka uppföra tornspira, önskade att få

kyrkan restaurerad i enlighet med det af ämbetet härför utarbetade hufvudförslag,

dock med den hänsyn, som ämbetet kunde finna lämpligt att taga

till de af akademien i ärendet gjorda erinringar, och att församlingen ansåge,

att orgelverket, som afsetts att uppställas på läktare i kyrkans västra

del, borde förflyttas till lämplig plats nere i kyrkan. För egen del anförde

ämbetet i underdånigt utlåtande den 4 november 1902 följande: Det vore

uppenbart, att vid fråga om restaurering af ett tempel af så hög ålder

och i öfrigt så märkligt som det ifrågavarande de arkeologiska och historiska

intressena, för hvilka i vårt land akademien vore främste målsman,

måste framträda med kraf på tungt vägande betydelse. Ämbetet hade för

sin del ansett, att dessa intressen icke skulle trädas för nära, därest den

åldriga kyrkobyggnaden komme att restaureras i öfverensstämmelse med

det af ämbetet härför slutligen framlagda förslag. Då akademien emellertid

funnit de synpunkter, från hvilka det tillhörde henne att betrakta

lämpligheten af ifrågavarande restaureringsarbete, icke nog beaktade uti

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Rungl. Maj:1s Nåd. Proposition N:o 87.

ämbetets ritningsförslag, hade ämbetet funnit sig på de skäl, som i förevarande

fall blifvit af akademien förebragta, böra i möjligaste man gå

akademiens uttalade åsikter till mötes och detta så mycket hellre, som

äfven genom en restaurering, hvilken hade till hufvudändamål att allenast

iståndsätta kyrkan och dess olika delar, ett tillfredsställande såväl praktiskt

som arkitektoniskt resultat stode att vinna, samt därtill komine, att församlingen

förmält sig villig att taga all skälig hänsyn till akademiens

fordringar. Med afseende fästadt å nu nämnda förhållanden föresloge ämbetet,

att den af församlingen beslutade restaureringen komine att, på sätt

hos ämbetet nyupprättade ritningsblad närmare utvisade, inskränkas till,

förutom egentliga reparationsarbeten, nedannäinnda åtgärder, nämligen:

A. beträffande kyrkans yttre:

att sidoskeppens tak sänktes så^ att midtelskeppets runda fönster med

deras omfattningar blefve synliga, samt belädes med ny svart plåt; att i

fönstret till sakristian, hvars underkant något höjdes, ny karm och nya

bågar insattes; att en varmkammare inrättades under sakristian, hvarvid

en mindre dörr med nedgångstrappa upptoges å sakristians östra mur; att

en skorsten för värmeledningen anordnades invid den gamla gafveln å

södra utbyggnaden; att i alla fönstren inlades solbänkar af kalksten; att

det nedtill å tornets södra mur förefintliga fönster åter upptoges med bibehållande

af murverket däromkring; att kyrkans murytor frigjordes från

rappning, lagades och fogströkes; samt att erforderlig förstärkning af tornets

grund verkställdes med iakttagande därvid af största försiktighet;

B. vidkommande kyrkans inre:

att orgel- och sidoläktarne, de i kyrkan förefintliga fyra järnkaminerna

med tillhörande rökrör samt kaminen i sakristian borttoges; att vid anordnande

af värmekammaren sakristians golf något höjdes; att ny orgel

anskaffades och placerades i södra tvärskeppet nere i kyrkan; att nya

bänkar, ny predikstol och nya altaranordningar — vid hvilka sistnämndas

utförande den gamla altarskifvan lämpligen syntes kunna finna användning

— anbringades; samt att vägg- och hvalfytor iståndsattes, hvarvid i

kyrkan varande äldre målningar borde af fullt konstförfaren person restaureras.

Därjämte erinrade ämbetet, att, om hvad ämbetet sålunda föreslagit

vunne Eders Kungl. Maj:ts nådiga godkännande, arbetskostnaden syntes

kunna nedbringas till 43,882 kronor enligt hos ämbetet utarbetadt, den 1

november 1902 dagtecknadt kostnadsförslag.

Efter nådig remiss afgaf akademien den 2 december 1902 förnyadt

utlåtande och tillstyrkte därvid nådigt bifall till den af ämbetet sålunda

framlagda nya restaureringsplanen.

Genom nådigt beslut den 19 december 1902 fann Eders Kungl. Maj:t

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 87.

godt gilla de med öfverintendentsämbetets underdåniga skrifvelse den 4

november 1902 till Eders Kungl. Maj:ts nådiga pröfning öfverlämnade och

då dagtecknade ritningar till ifrågavarande restaureringsarbete, med föreskrift

tillika att, innan de tillämnade nya inredningsföremålen i kyrkan

komine till utförande, ritningar öfver desamma i för granskning nödig

skala skulle i vederbörlig ordning underställas Eders Kungl. Maj:ts nådiga

ompröfning, hvarjämte Eders Kungl. Maj:t meddelade en del föreskrifter

att lända till efterrättelse under restaureringsarbetets utförande.

Nu har församlingen genom sitt kyrkoråd i underdånighet anhållit,

det Eders Kungl. Maj:t täcktes aflåta nådig proposition till Riksdagen om

beviljande af ett bidrag af 23,000 kronor till täckande af kostnaden för

iståndsättande af församlingens kyrka i öfverensstämmelse med Eders Kungl.

Maj:ts nyssberörda nådiga beslut.

Såsom stöd för denna ansökning anföres af församlingen följande:

Reparationsarbetet i fråga beräknades enligt öfverintendentsämbetets

den 1 november 1902 dagtecknade kostnadsförslag till 43,882 kronor. I

detta belopp inginge dock ej kostnaden för åtskilliga i nådiga brefvet den

19 december 1902 anbefallda arbeten, såsom höjning af underkanten å

fönstret i sakristian samt ny karm och nya bågar till detsamma, solbänkar

af kalksten i kyrkans tio fönster, upptagande af ett fönster nedtill å tornets

södra mur samt slutligen erforderlig förstärkning af tornets grund, ett

arbete hvars snara utförande måste betecknas såsom oundgängligen nödvändigt

för kyrkans bestånd. Dessa arbeten hade af sakkunnige beräknats

komma att kräfva ytterligare 1,618 kronor, hvadan hela den beräknade

kostnaden maste upptagas till 45,500 kronor. De tillgångar, som stode

församlingen till buds för ändamålet, utgjordes af kyrkokassans behållning

10,240 kronor, uppkommen dels genom utdebitering på församlingen dels

genom räntebesparing, samt en under de senaste åren genom gåfvor och

sammanskott bildad särskild restaurationsfond, som nu uppginge till 8,627

kronor 63 öre, Eders Maj:ts frikostiga gåfva å 1,000 kronor däri äfven

inberäknad, hvarjämte genom af Eders Kungl. Maj:t i nåder beviljad kollekt

och stambok omkring 2,000 kronor beräknades komma att inflyta. Tillgångarna

utgjorde således tillhopa 20,867 kronor 63 öre.

För att täcka samtliga för reparationsarbetet beräknade kostnader

aterstode alltså i det närmaste 25,000 kronor, som församlingen icke såge

sig i stånd att anskaffa. Församlingen, som vore liten — hon räknade

omkring 1,300 medlemmar — och fattig, öfvervägande bestående af arrendatorer

och arbetare, vore redan förut betungad af stora utgifter såväl för

sin fattigvård, hvilken till följd åt närheten till Uppsala vore synnerligen

stor, som för sitt skolväsende, hvilket senare kräft upptagande med Eders

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 87. 7

Kungl. Maj:ts nådiga tillstånd under år 1902 af ett amorteringslån å

18,400 kronor, som församlingen hade att under de närmaste trettio åren

förränta och amortera.

Att församlingens kyrka för sitt bestånd vore i behof af snar och

grundlig reparation, hade redan vid den för erhållande af kollekt och

stambok verkställda besiktning ådagalagts, och att hon äfven vore förtjänt

af den uppoffring från det allmännas sida, hvarpå församlingen vågade

hoppas, torde framgå af bland annat den uppmärksamhet vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien i sitt förutberörda underdåniga utlåtande

den 2 april 1901 fästat vid ifrågasatt förslag till kyrkans restaurering.

I detta sammanhang åberopade kyrkorådet vidare ett i arbetet

''Svenska konstminnen från medeltiden och renässansen, aftecknade och

beskrifna på föranstaltande af svenska fornminnesföreningen’ (häftet 8,

tryckt år 1901) förekommande yttrande: ’Den äldsta delen af den nu för

tiden uti Uppsala stad belägna Trefaldighetskyrkan tillhör denna första

uppsättning af kyrkobyggnader — från 1100-talets första årtionden

—- hvilka i det föregående beskrifvits såsom uppförda omedelbart efter

kristendomens första utbredande i Mälaredalen — — — —. Sådan såg

den kyrka ut, utanför hvilken Erik den helige kort efter midt eu af 1100- talet led martyrdöden — — —. Trots sin enkelhet erbjuder hon många

företeelser, upplysande och värdefulla för vår medeltida byggnadshistoria.’

Till denna Trefaldighetskyrkans anmärkningsvärdhet i konsthistoriskt hänseende

komme ännu en annan omständighet, som kräfde hennes iståndsättande

och underhåll på ett för en landsförsamling mer än vanligt kännbart

sätt. Kyrkan vore nämligen belägen utom församlingen i Uppsala

stad och snart sagdt omgifven af idel monumentala byggnader, såsom domkyrkan

och ärkebiskopshuset, på en plats alltså, som på ett i ögonen fallande

sätt framhäfde den bristfällighet, hvari hon — den genom sin ålder

vördnadsvärdaste i sin omgifning — råkat.

Pa grund ej blott af Eders Maj:ts i frikostig handling visade intresse

för den åldriga kyrkobyggnaden utan ock af det förhållande att Eders

Kungl. Maj:t redan flera gänger på underdåniga ansökningar afgifvit propositioner

till Riksdagen om beviljande af anslag till restaurering af

åldriga kyrkobyggnader i mindre församlingar, hvarpå såsom exempel anfördes

Husaby kyrka i Västergötland och Mariakyrkan i Sigtuna, vågade

kyrkorådet hoppas, det Eders Kungl. Maj:t täcktes skänka den underdåniga

framställningen nådigt bifall.

Samtliga de myndigheter, hvilka i ärendet yttrat sig, nämligen Eders

Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Uppsala län, domkapitlet, öfverintendentsämbetet

samt vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien, hafva till
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 87.

styrkt bifall till framställningen. De två förstnämnda hafva härvid åberopat

ej mindre kyrkans af vederbörande myndigheter erkända stora värde

i konsthistoriskt hänseende än äfven behofvet af hennes snara och grundliga

restaurering.

Vid Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvandes utlåtande finnas fogade

uppgifter, utvisande att församlingens fyrktal för år 1903 uppgick till

29,336 samt att utdebiteringen per fyrk för samma år utgjort på grund af

kommunalstämmans beslut 13 öre och på grund af kyrkostämmans 17 öre.

öfverintendentsämbetet har för sin del på det lifligaste instämt i de

af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande och domkapitlet afgifna utlåtanden,

helst församlingen enligt handlingarna näppeligen syntes mäkta

att utan erhållande af det begärda statsbidraget genomföra den välbehöfliga

restaureringen af kyrkan.

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien yttrar i sitt underdåniga

utlåtande, dagtecknadt den 2 februari 1904: Heliga Trefaldighetskyrkans

i kultur- och konsthistoriskt afseende särdeles märkliga beskaffenhet vore

redan förut framhållen i akademiens underdåniga utlåtande den 2 april

1901 och enär den ifrågavarande i nåder gillade planen vore synnerligen

ägnad att framhålla den historiska gången af kyrkans tillkomst till dess

olika delar samt att i öfrigt uppfylla krafven på en pietetsfull restaurering,

hemställde akademien på det varmaste om nådigt bifall till den

gjorda ansökningen.

Under åberopande af hvad sålunda till stöd för bifall till ifrågavarande

framställning blifvit anfördt och med erinran hurusom Riksdagen

i flera föregående fall på Eders Kungl. Maj:ts framställning beviljat medel

till restaurering af märkligare kyrkor, såsom Husaby kyrka 17,500 kronor,

Mariakyrkan i Sigtuna 17,000 kronor samt Dalhems kyrka på Gottland

37,000 kronor, hemställer jag, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att såsom bidrag till restaurering af Heliga Trefaldighets församlings

kyrka i hufvudsaklig enlighet med därför af Eders Kungl. Maj:t fastställd

plan på extra stat för år 1905 bevilja ett belopp af 23,000 kronor.»

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna nådigt

bifall med förordnande, att proposition i ämnet skulle

till Riksdagen aflåtas af den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar. Ex protocollo;

C. E. Blom.

Stockholm, Ivar Hceggströms boktryckeri A. B., 1904.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1904:55 Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition om anslag för restaurering af Heliga Trefaldighets församlings kyrka. s. 8 i texten