Sök i Ratio Lex

Angående ett af ho fm ar skalken friherre R. von Krcemer den 17 maj 1901 till förmån för svenska staten upprättadt testamente

13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1904:96, Angående ett af ho fm ar skalken friherre R. von Krcemer den 17 maj 1901 till förmån för svenska staten upprättadt testamente

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 96.

7

N:o 96.

Kungl. Maj ds nådiga proposition till Riksdagen angående ett af

ho fm ar skalken friherre R. von Krcemer den 17 maj 1901

till förmån för svenska staten upprättadt testamente;

gifven Stockholms slott den 26 mars 1904.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

finansärenden för denna dag, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att för sin del besluta, att den egendom, som hofmarskalken friherre

Robert von Krasmer i ett af honom den 17 maj 1901 upprättadt testamente

förklarat skola efter hans död tillfalla svenska staten, må af

staten mottagas under de i testamentet angifna villkor.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

Kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF.

Ernst Meyer.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 96.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen Begenten i statsrådet å Stockholms

slott den 26 mars 1904.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,

Statsråden: Odelberg,

Husberg,

Palander,

Westring,

Ramstedt,

Berger,

Meyer,

yon Friesen,

Virgin.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Meyer anförde härefter:

Med skrifvelse till statsrådet och chefen för finansdepartementet

den 11 maj 1903 har föreståndaren för Stockholms enskilda banks

notariatafdelning, vice häradshöfdingen Karl Axel Riben, i egenskap af

utredningsman i boet efter aflidne hofmarskalken friherre Robert von

Krmmer, öfverlämnat bestyrkt afskrift af ett af friherre von Kra-mer

den 17 maj 1901 upprättadt testamente; varande berörda testamente

med därå gjorda anteckningar af följande lydelse:

»Som jag användt en ej obetydlig del af mitt lif att förbättra och

försköna mitt fädernegods Stenhammar, så önskar jag försöka att äfven

draga försorg om detsamma as framtid, och gör fördenskull följande

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 06. 9

Testamente.

Bekräftande i allt lifligt det emellan mig och min älskade hustru

den 2 juni 1865 uppgjorda inbördes testamente, får jag såsom min

yttersta vilja och testamente, angående härefter nämnda särskilda delar

af min kvarlåtenskap, förordna som följer:

§ 1. Mig såsom arfvejord tillhöriga Stenhammar, 1 mantal säteri;

Bränntorp, Vs mantal rå och rör; Germundslöt, Vi mantal rå och rör;

Gilsnäs, 1 mantal rå och rör; Kärrtorp, Vi mantal rå och rör; Lida

n:ris 1 och 2, 2 mantal rå och rör; Sollida, Vi mantal rå och rör;

Stafåsen, Vi mantal rå och rör; Silinge, 1 mantal frälse; Mortorp, V»

mantal frälse; Sörtorp, Vs mantal frälse; Salsta n:ris 2 och 1, IV* mantal

frälse; Åtorp, Vs mantal frälse; Nybble, Vs mantal kronoskatte;

Qvarngölet, V4 mantal kronoskatte; alla i Flens socken af Villåttinge

härad af Södermanlands län, samt Årby n:ris 2 och 3, 2 mantal frälse

i Sköldinge socken af Oppunda härad af Södermanlands län;

vidare af mig förvärfvade Vi* mantal af Tjugesta n:o 1, kronoskatte;

383/4o5 mantal af Årby n:o 1, kronoskatte; Tafvesta, 1 mantal

kronoskatte; alla belägna i Sköldinge socken af Oppunda härad af Södermanlands

län,

samt slutligen såväl slottet på Stenhammars säteris mark som

öfriga alla förenämnda hemman och hemmansdelar tillhörande byggnader,

skola, i det skick såväl hemmanen och hemmansdelarna som

byggnaderna sig då befinna, efter min död tillfalla svenska staten under

de villkor och med de förpliktelser och iakttaganden, som härefter i §§

2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13 och 16 omförmälas.

§ 2. Staten bevakar testamentet; men lämnar min efterlefvande

hustru, Henriette von Krsemer, född von Holst, i ostördt tillsvidare

innehaf af hemmanen och hemmansdelarna, med såväl Stenhammars

slott som alla öfriga hemmanen och hemmansdelarna tillhörande byggnader

och fasta inventarier, till dess arfskiftet är afslutadt.

Så snart staten i arfskiftet fått sig hemmanen och hemmansdelarna

tilldelade, tillställer staten pr posto under assurans min hustru arrendekontrakt

in duplo af följande lydelse:

’Arrendekontrakt.

Svenska staten utarrenderar härmed, i enlighet med föreskriften i

friherre R. von Krmmers testamente af den 17 maj 1901, till högvälborna

änkefriherrinnan Henriette von Kraemer, född von Holst, på hennes

Bih. till Riksd. Prof. 1904. 1 Sami. 1 Afd. 65 Häft. 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 96.

lifstid de i friherre It. von Kraemers testamente af den 17 maj 1901

§ 1 omnämnda hemmanen och hemmansdelarna, jämte såväl Sténhammars

slott som öfriga hemmanen och hemmansdelarna tillhörande byggnader

och fasta inventarier, med inbegrepp af de till tomter på viss

tid upplåtna delarna af sagda hemman och hemmansdelar, på härefter

stående villkor.

I.

Friherrinnan H. von Krsemer betalar till staten ett årligt arrende

af etthundra (100) kronor från arrendekontraktets datum räknadt; första

arrendebetalningen vid första arrendeårets slut.

II.

Friherrinnan von Kram er gäldar dessutom under sin arrendetid

alla hemmanen och hemmansdelarna vid arrendets mottagande åliggande

eller under hennes arrendetid lagligen ålagda skatter, onera och besvär,

äfven fastighetsbevillning, om sådan ifrågakommer.

III.

Staten gäldar dock själf arfs- och testamentsbevillning, lagfart och

till dessa hörande lösen och stämpelpapper, i den mån sådan eller sådant

ifrågakommer.

IV.

Friherrinnan von Krsemer mottager hemmanen och hemmansdelarna

utan någon eller något slags tillträdessyn, hvarken å brukning,

hägnader, vattenaflopp eller å Stenhammars slött eller andra till hemmanen

och hemmansdelarna hörande byggnader eller fasta inventarier.

Mottagandet sker utan sammanträffande med något statens ombud, endast

genom att friherrinnan påtecknar detta kontrakt.

V.

Efter friherrinnan von Kraemers död återtager staten hemmanen

och hemmansdelarna och såväl Stenhammars slott som alla andra till

hemmanen och hemmansdelarna hörande byggnader och fasta inven
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kitngl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 96.

faner i det skick de sig*då befinna, hvadan ingen husröte- eller annan

bristfällighetsersättning, hvarken för brukning eller annat, ifrågakommer;

men ej heller någon ersättning för öfverbyggnad eller andra förbättringar

eller anläggningar.

VI.

Friherrinnan von Krsemer gäldar under sin arrendetid jämväl alla

hemmanen och hemmansdelarna åliggande brandstodsafgifter och äger

uppbära alla brand skadeersättningar samt, på sätt hon för godt finner,

det brandskadade iståndsätta.

VII.

Staten öfverlåter åt friherrinnan von Kras mer under hennes

arrendetid den staten i testamentets § 4 lämnade rätt att på fyrationio

(49) år upplåta tomter på sätt, med villkor och förbehåll, som i

sagda testamentets § 4 angifvas.

VIII.

Staten öfverlåter åt friherrinnan von Krsemer under hennes

arrendetid all ägaren eller innehafvaren af ifrågavarande fastigheter tillkommande

rösträtt vid prästval i såväl Lilla Mellösa som Flen samt i

kommunala eller municipala angelägenheter.

IX.

Staten afstår till och öfverlåter på friherrinnan von Krsemer under

hennes arrendetid uteslutande rätt till jakt och fiske på hemmanens och

hemmansdelarnas områden och vatten.

X.

Under de första tio åren af friherrinnan von Krsemers arrende

får ingen afverkning äga rum å den förr till trakthuggning indelade

skogen (se C. J. Sjöbergs två i kopior bilagda skogskartor jämte beskrifning).

Efter tio år får å sagda skog afverkas genom gallring;

men endast till egendomens behof, ej till afsalu.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 96.

XI.

För friherrinnan von Kr jern er gälla själf klart i allo de förbud, som

äro för staten, hemmanens och hemmansdelarnas ägare, stadgade i

testamentets § 3.

XII.

I allt öfrigt äger friherrinnan von Kramer under sin arrendetid

sköta de nämnda hemmanen och hemmansdelarna alldeles efter godtfinnande

och utan någon statens tillsyn, utan någon redovisning och

utan att någon å statens vägnar ens äger opåkallad tilldela henne något

slags råd.

Å svenska statens vägnar:

N. N.’

Sedan friherrinnan von Kranier det ena exemplaret af arrendekontraktet

påtecknat, återsänder hon detsamma under assurans och postanstaltens

öppna mottagningsbevis till den, som å statens vägnar arrendekontraktet

undertecknat.

§ 3. Staten får aldrig bortgifva, försälja eller på något sätt afhända

sig och ej heller inteckna eller på något sätt belåna eller pantsätta

eller med pensioner, lifstidsränta, undantag eller något annat

slags servituter besvära hvarken alla eller delar eller någon del af förenämnda

hemman och hemmansdelar eller till dem hörande byggnader.

§ 4. Hvad i § 3 sagts hindrar dock icke, att staten må på fyrationio

år upplåta, emot årlig tomtafgift, mindre områden af förenämnda

hemman eller hemmansdelar — utom af Stenhammars säteri, ett mantal

säteri, från hvilken ingen upplåtelse, hur den än må benämnas, får

äga rum — att efter utgången af de 49 år, som upplåtelsen omfattar,

återgå till hemmanet eller hemmansdelen utan något slags lösen eller

annan ersättning, af hvad namn den vara må; dock med rätt för den,

som, på grund af sådan viss tids upplåtelse, senast innehaft tomten, att

före upplåtelsetidens utgång borttaga därå befintliga, honom tillhöriga

byggnader, under skyldighet att efter sådant borttagande platsen fullständigt

afröja och afjämna.

Sedan för en tomt de första 49 upplåtelseåren tilländagått, må

staten antingen på nya 49 år tomten upplåta eller, om staten så önskar,

försälja den för alltid och med full äganderätt till då gällande priser.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 96-

§ 5. Efter ruin hustrus död skola samtliga förenämnda hemman

och liemmansdelar med tillhörande byggnader — med undantag allenast

af de till tomter på viss tid, såsom i § 4 sägs, upplåtna mindre

områden, hvilka skola omedelbart förvaltas åt staten, som själ! uppbar

och behåller *) tomtafgifterna — af staten hvarje gång på lifstid utarrenderas

på i §§ 6 t. o. m. 13 etterskritna villkor åt någon svensk

undersåte varande prins af det regerande konungahuset, hvilken har

eventuell arfsrätt till tronen.

Finnes vid något utarrenderingstillfalle någon svensk undersåte

varande, eventuell arfsrätt till tronen ägande prins åt det regerande

konungahuset, som är hertig af Södermanland, så äger han företrädesrätt

till arrendet, om han eller hans målsman så önskar. Aro flere

lika berättigade, lärer Hans Majestät Konungen bestämma.

Skulle vid något utarrenderingstillfälle ingen svensk undersåte

varande och eventuell arfsrätt till tronen ägande prins af det regerande

konungahuset finnas, eller är ingen sådan hugad att arrendet öfvertaga,

utarrenderar staten de nämnda hemmanen och hemmansdelarna med

tillhörande byggnader till någon annan högt uppsatt, om staten särdeles

förtjänt man på hans lifstid på samma i §§ 6 t. o. m. 13 skrifna

villkor.

Företräde bör i detta fall lämnas åt den, som icke äger eller

brukar annan jord.

§ 6. Arrendet bestämmes vid första utarrenderingstillfället till

ettusen kronor om året och får aldrig ökas därutöfver, men väl minskas

såsom i § 7 säges.

Statsarrendatorn vare dock dessutom skyldig gälda alla onera och

afgifter, hvilka nu åligga eller framdeles lagligen åläggas de andelar

af hemmanen och hemmansdelarna eller därå befintliga byggnader,

hvilka han af staten arrenderar, således icke de onera eller af gitter,

hvilka åligga eller framdeles åläggas de till tomter upplåtna områden,

hvilka, såsom nyss i § 5 sagts, af staten omedelbart förvaltas.

Vidare åligger statsarrendatorn att hålla de andelar af hemmanen

och hemmansdelarna, som han arrenderar, i fullgodt skick så till brukning

som byggnader.

Från de afgifter, som af statsarrendatorn skola erläggas, undantagas

brandstodsafgifter. Dessa erläggas af staten, som själf uppbär

brandskadeersättningar samt återställer det brandskadade, hvilket

*) jämför dock § 7.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 96.

därefter af stats arrendator^ efter tillträdessyn, på nytt emottages utan

någon tillökning i arrendet.

§ 7. Staten äger — oförhindrad af utarrendering^ — att, på

sätt och med de inskränkningar i § 4 sägs, till tomter upplåta mindre

områden af hemmanen och hemmansdelarna, men för hvarje sålunda

åt staten upplåten tomt minskas det i § 6 nämnda ettusen kronors

arrendebeloppet med tjugo kronor, såsom ersättning för arrendet fråntagen

mark. Skulle upplåten tomts areal öfverstiga en hektar, minskas

arrendebeloppet med ytterligare två kronor för hvarje Överskjutande

tiondels hektar.

Om staten på 49 år upplåter fler tomter än att, enligt det nästföregående,

arrendet är utplånadt, lämnar staten för hvarje ytterligare

upplåten tomt statsarrendatorn årligen en tredjedel af för tomten inflytande

tomtafgift.

Om slutligen tomt, hvars första upplåtelsetid, 49 år, tilländagått,

af staten försäljes för alltid och med full äganderätt, lämnar staten till

statsarrendatorn hälften af försäljningspriset.

§ 8. Den fordom till trakthuggning indelade skogen (se C. J.

Sjöbergs två i kopior bilagda skogskartor jämte beskrifning) skötes af

statsarrendatorn, dock efter af statsmyndighet uppgjord plan och under

dess kontroll, men all därvid vunnen afkastning, sedan kontroll och tillsyn

betalats, tillfaller statsarrendatorn.

§ 9. Staten afstar och öfverlåter till statsarrendatorn, under den

tid sådan är antagen, all jakt och fiskerätt å hemmanens och hemmansdelarnas

områden och vatten, äfven för de till tomter på viss tid enligt

§ 4 upplåtna områden.

S* 10. Staten öfverlåter till statsarrendatorn sin rösträtt vid prästval

samt för de delar af hemmanen och hemmansdelarna, som till statsarrendatorn

utarrenderats, sin rösträtt i kommunala och municipala

angelägenheter.

''§ 11■ Statsarrendatorn äger rätt att genom skriftligt kontrakt

på sitt ansvar, vare sig på uppsägning eller på viss tid, dock högst

på sin arrendetid, d. v. s. på egen lifstid, antaga underarrendatorer —

utom för Stenhammars säteri, ett mantal säteri, från hvithet ingen

underutarrendering får äga rum — som till honom betala och till honom

ansvara för husröta och annan brist i enlighet med underarrendekontraktet.

Sådant underarrendekontrakt får icke intecknas i fastigheten.

§ 12- Vill statsarrendatorn själf eller genom underarrendator företaga

nyodling eller nybyggnad eller större byggnadsändringar, träffe

aftal med staten.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj Jk Nåd. Proposition N:o 96.

§ 13. När statsarrendator med döden, afgår, skall hans sterbhus

åtnjuta laga fardag. Under denna tid uppgör staten med ny statsarrendator

i öfverensstämmelse med hvad i §§ 5—13 säges.

Under far dagstiden hålles därefter laga till- och afträdessyn mellan

nyantagne statsarrendatorn och den afgångnes sterbhus.

§ 14. Alla å de oftanämnda hemmanen och hemmansdelarna vid

min död befintliga, mig tillhöriga, växande eller inbärgade grödor,

kreatur samt lösa yttre och inre inventarier tillfalla efter min död min

efterlefvande hustru med full äganderätt.

§ 15. Efter min död afsättes af min andel i lösöreboet trettiotusen

(30,000) kronor.

§ 16. Om staten på här skrifna villkor mottager de oftanämnda

hemmanen och hemmansdelarna med tillhörande byggnader, tillfalla de

Trettiotusen kronorna staten till bestridande af med hemmanens och

hemmansdelarnas mottagande möjligen förbundna kostnader. Uppstår

öfverskott, bevarar staten detta att, tillika med upplupna räntor, användas

till betäckande af tilläfventyrs framdeles vid statsarrendatorsombyten,

eller annars, förekommande kostnader för att hålla fastigheterna och

därtill hörande byggnader i utmärkt skick.

§ 17. Skulle mot förmodan staten vägra fastigheterna på här

skrifna villkor mottaga eller därtill försitta sin rätt, förfaller hela

detta förevarande testamente och skola i dylikt fall bestämmelserna i

ofvanberörda inbördes testamente den 2 juni 1865 oförändrade vinna

tillämpning.

§ 18. Till utredningsman af mitt bo och verkställare af såväl

de af mig ensam uppgjorda testamenten som det af mig och min hustru

den 2 juni 1865 upprättade inbördes testamentet förordnar jag föreståndaren

för Stockholms enskilda banks notariatafdelning och äger

bemälda notariatafdelning att för boutredningen åtnjuta i ett för allt

ett arfvode af fyratusen (4,000) kronor.

Föreskrifna i två lika lydande exemplar upprättade testamente

angående särskilda delar af min kvarlåtenskap har jag med egen hand

underskrifvit och till yttermera visso med mitt friherrliga insegel försett,

som skedde i Stockholm den 17 maj 1901.

R. von Krmmer.

(Sigill.)

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 96.

Att friherre Eobert von Kr tern er, hvilken vi personligen känna, denna

dag vid fullt och sundt förstånd samt af fri vilja förklarat denna handling

innehålla hans yttersta vilja och testamente samt vara af honom

egenhändigt underskrifven och försedd med hans sigill samt att detta

skedde i Stockholms enskilda banks notariatafdelning i huset n:o 27

vid Lilla Nygatan här i staden, intyga vi på en gång närvarande och

om bevittnandet särskild!, anmodade vittnen.

Stockholm den 17 maj 1901.

B. Svenouius. J. Johanson.

e. o. hofrättsnotarie. Banktjänsteman.

N:o 413. År 1901 den 18 maj blef inför Stockholms Kådstufvurätts

sjätte afdelning angående tillkomsten af förestående testamente,

som på fyra ark innehåller fjorton skrifna sidor, vittnesförhör för dödsfalls

skull anställdt med testamentsvittnena, betygar

Ex officio:

Adolf Hafström.

Lösen, se prof.

Undertecknade, närmaste arfvingar efter hofmarskalken friherre

Robert von Kraemer, hafva denna dag erhållit del af detta testamente

och frånsåga oss härigenom all rätt till klandertalan mot detsamma.

Stockholm den 24 april 1903.

Mathilde De la Gardie, född von Kraemer.

Robert De la Gardie. Lotten von Kraemer.

Johan Björnström. Gustaf Björnström.

Axel Breitholtz. Ellen Breitholtz.

f. Björnström

Isa Ottelin.

f. Björnström.

Ingrid Weidenhielm.

f. Björnström.

Förestående testamente godkännes jämväl af mig som ofvan.

Henriette von Kraemer.

Odal Ottelin.

Chr. Weidenhielm.

Att herr före detta landshöfdingen m. m. grefve Robert De la

Gardie och hans hustru fru Mathilde De la Gardie, född von Kraemer,

fröken Lotten von Kr tern er, t. f. kanslisekreteraren Johan Björnström,

löjtnanten Gustaf Björnström, kaptenen Axel Breitholtz och hans hustru

fru Ellen Breitholtz, född Björnström, docenten Odal Ottelin och hans

hustru Isa Ottelin, född Björnström, samt kammarherren Chr. Weiden
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 96.

hielm och hans hustru fru Ingrid Weidenhielm, född Björnström, äfvensom

änkefrufriherrinnan Henriette von Krmmer, född von Holst, härofvan

egenhändigt tecknat sina namn intyga på en gång närvarande

vittnen:

Carl Hellström. Uno Oldenburg.

Justitieråd. Notarius publicus i Stockholm.

(Stämpel.)»

Sedan Kungl. Magt den 26 juni 1903 uppdragit åt justitiekanslersämbetet

att å Kungl. Maj:ts och Kronans vägnar bevaka ifrågavarande

testamente, har detsamma blifvit af bemälda ämbete bevakadt i Kungl.

Maj:ts och Rikets Svea hofrätt, hvarom bevis jämväl tecknats å den i

ärendet företedda afskriften af testamentet.

Med anledning af de till förmån för svenska staten i testamentet

gjorda förordnanden har Kungl. Maj:t anbefallt domänstyrelsen och

landtbruksstyrelsen att yttra sig i ärendet; och hafva till åtlydnad häraf

nämnda ämbetsverk i underdånigt utlåtande af den 1 mars 1904 anfört

följande.

Med ledning af befintliga anteckningar hos rikets allmänna

kartverk om ifrågavarande egendoms areal och de särskilda ägoslagens

storlek å hvarje till egendomen hörande hemman hade ämbetsverken

låtit upprätta följande, i det underdåniga utlåtandet intagna tablå:

Area

1 i h

e k t

a r

Namn

Tomter och

trädgårdar

Åker och

annan odlad

jord

Naturlig äng

Mossar

och kärr

Skogs- och

hagmark

Kala berg

och dylikt

impediment

Vägar

!

Sjöar och

vattendrag

Summa

Stenhammar med underlydande i

Flens socken..........................

5,9

[513,3

36,5

71,9

1,220,8

3,1

17,1

277,5

2,136,i|

Tafvesta ....................................

0,5

43, g

1,4

—

38,0

l.i

1,4

16,9

102,9

2 s8s/«os mantal af Årby ...............

1,3

84,7

6,8

2,5

75,7

0,8

1,5

32,3

205,6

3/16 mantal af Tjugesta ............

0,1

7,1

0,6

—

12,7

0,2

0,3

5,2

26,2

Summa

7,8

648,7

35,3

74,4

1,347,2

5,2

20,3

331,9

2,470,8

Då i kartverket endast funnes anteckning om arealen å hela Årby

n:ris 1, 2 och 3 om tillsammans tre mantal och å hela 2 mantal Tjugesta

n:o 1, hade beräkningen af den på de delar af sistnämnda egendomar,

som ägdes af friherre von Krgemer, eller 2 383/406 mantal af Årbyhemmanen

och s/16 mantal af Tjugesta n:o 1 belöpande andelen af egenBih.

till Riksd. Prat. 1904. 1 Sami. 1 Afd. 65 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 96.

domarnas hela areal tillgått sålunda, att 2 383/405 mantal Årby påförts

98,2 procent och */16 mantal Tjugesta 9,4 procent af respektive 3 mantal

Årby och ett mantal Tjugesta enligt kartverkets anteckningar tillhörande

areal. Vid sådant förhållande och då under tidens lopp från

egendomen afsöndrats områden af sammanlagdt mera än 15 hektars

ytvidd, kunde beräkningen icke utvisa fullt exakta slutsiffror, men den

beräknade totalarealen, 2,470 hektar 80 ar, finge dock anses ligga

tämligen nära den fullt exakta.

Från egendomens nuvarande förvaltare hade ämbetsverken erhållit

följande upplysningar om Stenhammar och underlydande:

Taxeringsvärde:

I Flens socken, jordbruksfastighet, ............ kr. 273,300: —

1 Sköldinge socken, d:o ............ )> 76^600: — 349,900: —

I Flens socken, annan fastighet, .....................27,300: —

Summa kronor 377,200 —

Brandför säkring sv är de: Åbyggnaderna voro brandförsäkrade för

296,850 kronor i Nyköpings läns brandstodsbolag, men brandstodsafgift

betalades för 298,480 kronor å 50 öre per mille med 149 kronor 24 öre.

Onera och utskylder utgjorde senast 2,592 kronor 25 öre, däruti

inbegripet rotevakansafgifter 90 kronor och grundskatter 79 kronor 71

öre, hvilka två sistnämnda slags onera hädanefter bortfölle.

Tomtören: Årliga tomtafgifter, som af nu bebyggda tomter beta
lades

till egendomen, utgjorde 1,032 kronor.

Vidkommande den till trakthuggning indelade skogen å Stenhammar

hafva ämbetsverken meddelat, att densamma, enligt hvad ett

af t. f. skogsskoleföreståndaren Axel Kind strand på anmodan af friherrinnan

von Krasmer upprättadt utlåtande öfver samma skog angåfve,

läge i två block, åtskilda från hvarandra genom godsets inägor och

hagmark, och att, enligt af C. J. Sjöberg åren 1849 och 1850 upprättade

kartor, det ena blockets areal utgjorde 801 tunnland 27 kappland

och det andra blockets 399 tunnland 13 kappland, tillsammans 1,201

tunnland 8 kappland, eller 592 hektar 93,7 ar. Med ledning af förenämnda

kartor och genom okularuppskattning af virkesmassan och uppräkning

af timmerskogen hade Kindstrand utrönt, att i nämnda två

block funnos 20,307 famnar å 2,6 2 kubikmeter fast virkesmassa, hvaruti

inginge virkesmassan för timmerskogen, som enligt uppräkningslängden

utgjordes af 32,200 timmer af tall och 26,793 timmer af gran, hållande

i diameter 8 engelska tum och däröfver, räknadt 1,5 meter från marken,

barken frånräknad. I allmännhet syntes den skog, hvarom nu vore

fråga, vara mycket god, i synnerhet de medelålders bestånden, och hafva

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 96.

god tillväxt. Om beskaffenheten af den öfriga skogen hade ämbetsverken

icke någon kännedom.

Af hvad ämbetsverken inhämtat rörande den testamenterade egendomens

beskaffenhet hade ämbetsverken erhållit den uppfattning, att

staten visserligen genom mottagande af den testamenterade egendomen

komme att ikläda sig förpliktelser, hvilkas omfattning nu ej kunde med

full säkerhet angifvas, särskildt i afseende å egendomens iståndsättande

vid dess öfvertagande af staten, men att den ekonomiska uppoffring,

som staten af denna anledning kunde få vidkännas, ej torde blifva

afsevärd, då man syntes vara berättigad utgå från den förutsättning,

att det belopp af 30,000 kronor, ''testator afsett till bestridande af med

egendomens mottagande möjligen förbundna kostnader, blefve vid egendomens

öfvertagande af staten för sagda ändamål disponibelt och att

egendomens skog, hvilken syntes lämna god tillgång å virke till möjligen

erforderliga nybyggnader och reparationer, finge därtill användas.

I hvarje fall syntes staten genom inflytande arrenden och ersättningar

för lägenhetsupplåtelser i en framtid höra blifva ersatt för de utgifter,

staten vid egendomens öfvertagande kunde få vidkännas. På dessa grunder

ansåge sig ämbetsverken kunna såsom sin åsikt uttala, att mot ett öfvertagande

från statens sida af den testamenterade egendomen ur ekonomisk

synpunkt ej vore något att erinra.

Med erinran om hvad sålunda i ärendet förekommit, hemställer

jag i underdånighet, att Kungl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå

Riksdagen att för sin del besluta, att ifrågavarande egendom må af

svenska staten mottagas under de i ofvanberörda testamente angifna

villkor.

Hvad föredragande departementschefen sålunda

hemställt, däri statsrådets öfriga ledamöter instämde,

behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen Regenten

bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen

aflåtas af den lydelse, bilagan litt. — vid detta protokoll

utvisar.

Ex protocollo:

Conrad Carleson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1904:123 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ett af kofmar skalken friherre R. von Krcemer den 17 maj 1901 till förmån för svensk s. 1 i texten