Sök i Ratio Lex

Angående flyttning afl det s. k. Zetterströmska biblioteket ä Frösön till Östersund in. in

1904-02-26 · 16 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1904:99, Angående flyttning afl det s. k. Zetterströmska biblioteket ä Frösön till Östersund in. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:(s Nåd. Proposition N:o 99.

1

N:o 99.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående flyttning

afl det s. k. Zetterströmska biblioteket ä Frösön till Östersund

in. in.; gifven Stockholms slott den 26 februari 1904.

Under åberopande af bi lagd a utdrag af statsrådsprotokollet öfver

ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

medgifva, att, därest Jämtlands läns landsting åtager sig dels att

uppfylla det beträffande Zetterströmska bibliotekets flyttning till Östersund

samt inrymmande och förvarande i därstädes uppförd byggnad i statsrådsprotokollet

angifna villkor, dels ock att, i hvad på landstinget ankommer,

ställa sig till efterrättelse de ytterligare föreskrifter, som Kungl. Maj:t beträffande

samma bibliotek finner • erforderliga, det för biblioteket disponerade

hus med tillhörande tomt å Frösön må, sedan det för biblioteket

afsedda nya hus i Östersund blifvit uppfördt och genom därtill af öfverintendentsämbetet

förordnad person på landstingets bekostnad afsynadt och

godkändt samt biblioteket flyttats till det nya huset, under äganderätt

öfverlåtas till landstinget.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederböralide

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min Allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF.

Carl von Friesen.

Bih. till Piksd. Prof. 1904. 1 Sami. 1 Afd. 67 Höft. (N:o 99.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 26 fehruari 1904.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,

Statsråden: Odelberg,

Husberg,

Palander,

Westring,

Ramstedt,

Berger,

Meyer,

von Friesen,

Virgin.

Ang. flyttning Efter gemensam beredning med chefen för jordbruksdepartementet

2,«a«r!<rL»ioanma^e chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet von Friesen, en af

biblioteket å Kuflgl. Maj;ts befallningshafvande i Jämtlands län med skrifvelse den 8

ötteraandm!m.<^ecem^)ei'' 1902 till Kungl. Maj:t öfverlämnad, den 27 mars 1902 dagtecknad

underdånig ansökning af Jämtlands läns landsting, därvid departementschefen

yttrade:

»Uti sin berörda ansökning har landstinget anfört följande.

Genom den 31 maj 1816 upprättadt testamente förordnade professorn

vid universitetet i Uppsala Carl Zetterström, att hans efterlämnade boksamling

skulle tillfalla Frösö trivialskola i ändamål, enligt testamentets

ordalydelse, ’att därmed måtte kunna göras början till ett bibliotek för

Jämtland’ och med villkor ’att ett passande stenhus ej långt från själfva

skolhuset på ett väl beläget och för eldsvådor minst utsatt ställe för ändamålet

uppbyggdes’.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:la Nåd. Proposition N:o 99.

Efter det Kungl. Maj:t på underdånig framställning af domkapitlet i

Härnösand genom resolution den 18 december 1816 lämnat bifall till uppförande

af en byggnad för biblioteket å det till Frösö trivialskola anslagna

hemmanet Stocke i Frösö socken samt af öfverintendentsämbetet uppgjord

ritning till byggnaden af Kungl. Maj:t den 7 april 1824 fastställts, påbörjades

uppförandet af byggnaden, hvilken fullbordades år 1833. Byggnaden,

som vore i godt stånd, läge invid allmänna landsvägen från Östersund

till Frösö lägerplats vid skiljelinjen mellan hemmanet Stocke n:o 1

och förra rektorsbostället Stocke n:o 2. Efter verkställdt, den 5 april

1889 af Sunne tingslags ägodelningsrätt fastställdt laga skifte å inägorna

till Stocke och Glasätts byar blef bibliotekstomten med eu areal af 30 ar

såsom eu särskild lägenhet under litt. D i skifteshandlingarna afskild från

rektorsbostället.

Af ett utaf professor Zetterström gjordt utkast till reglemente rörande

vården af biblioteket framginge, det hans afsikt med biblioteket, som han

omnämnde såsom en gåfva till ''Frösö skola och Jämtland’ och till hvilket

han jämväl donerat ett kapital af 3,000 riksdaler riksgälds, hvars afkastning

skulle användas dels till bokinköp och dels till arfvode åt bibliotekarien,

varit i främsta rummet att bereda lärarne vid skolan och skolungdomen

tillgång till lexika, klassiska skriftställares arbeten samt arbeten

i svenska historien och vitterheten och i andra rummet att lämna länets

invånare tillfälle till lån af böcker ur biblioteket, med hvilket jämväl

åsyftades att i Jämtland grundlägga en samling af böcker, som i Sverige

utkomme af trycket. Biblioteket, som sålunda vore skildt från det egentliga

skolbiblioteket och stode under domkapitlets tillsyn, innehölle enligt

upprättade kataloger öfver 37,410 skrifter i olika ämnen. Sedan trivialskolan

å Frösön 1847 inflyttats till Östersund, där den förändrats och utvecklats

till högre allmänt läroverk, kunde detta ej hafva någon nämnvärd

nytta af biblioteket, som vore beläget på omkring 8 kilometers afstånd

från Östersund. I hög grad önskvärdt vore därför, att biblioteket förflyttades

till Östersund, så att detsamma blefve icke blott lättare att omsorgsfullt

vårda utan äfven bättre tillgängligt för den, som af dess innehåll

önskade taga del.

Härförutom förefunnes andra skäl för bibliotekets förflyttande till

Östersund.

Genom gåfvobref den 10 november 1885 hade grosshandlanden Fr.

Biinsow till landstinget öfverlämnat ett belopp af 5,000 kronor till bildande

af ett länsbibliotek i Östersund, därvid Biinsow bestämt, att årliga räntan

af belopp it skulle användas till inköp af böcker och andra värdefulla verk,

tjänliga till att befordra allmän bildning och länets ekonomiska utveckling ,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

hvarjämtc Bttnsow uti särskild skrifvelse den 12 november 1885 tillkännagifvit,

att lian vid gåfvobrefvets upprättande haft tanken riktad på eu utveckling

af det så kallade Zetterströinska biblioteket.

För att ytterligare främja det önskemål grosshandlanden Btinsow med

sitt gåfvobref afsett, hade hans stärbhusdelägare genom eu i december

1897 upprättad afhandling till landstinget öfverlämnat ett belopp af 10,000

kronor att under namn åt Fredrik och Allona Biinsows donationsfond af

landstinget på så sätt förvaltas, att 5,000 kronor skulle utgöra bidrag till

uppförande i Östersund af länsbiblioteksbyggnad, inrymmande jämväl Zetterströmska

biblioteket å Frösön, därest detsamma till staden förflyttades, och

5,000 kronor skulle läggas till grosshandlanden Biinsows förenämnda fond

att på enahanda sätt som denna förvaltas och användas.

Vidare hade en för Jämtlands läns utveckling nitälskande vetenskapsman

låtit komma till landstingets kännedom, att han till Jämtlands bibliotek

testamenterat sin boksamling, med villkor dock att samma boksamling,

som skulle vara synnerligen värdefull, komme att i Östersund förvaras.

På grund häraf och då inrättandet af ett länsbibliotek i Östersund

under alla förhållanden måste anses såsom ett viktigt medel för länets utveckling

och höjande i bildningsafseende, hade landstinget funnit åtgärder

böra vidtagas för inrättande af ett länsbibliotek i Östersund och det Zetterströmska

bibliotekets förflyttande dit och inrymmande i en särskild för

ändamålet uppförd byggnad, där detsamma, utvidgadt genom inköp af

böcker för det ändamål grosshandlanden Btinsow och hans stärbhusdelägare

med sina donationer velat främja, blefve för allmänheten lätt tillgängligt.

Kostnaden för denna byggnad, som borde uppföras af tegel, hade

landstinget, under förhoppning att staden utan ersättning uppläte lämplig

byggnadsplats, beräknat till omkring 35,000 kronor, som skulle täckas dels

genom de BiinsoAvska donationerna jämte blifvande försäljningssumma, beräknad

till 5,000 kronor, för bibliotekshuset å Frösön med tomt, och dels

genom frivilliga gåfvor af enskilda personer och föreningar, som nitälskade

för länets utveckling.

Då emellertid, enligt hvad förberörda utredning angående tillkomsten

af det Zetterströinska biblioteket och om därvid fästade villkor samt angående

biblioteksbygmaden utvisade, enligt landstingets uppfattning, biblioteket

icke Ange till Östersund förflyttas eller någon ändring i bestämmelserna

för detsamma ske utan Kungl. Maj:ts bifall, anhölle landstinget i

underdånighet, att Zetterströinska biblioteket å Frösön måtte få till Östersund

förflyttas och där inrymmas i en för ändamålet uppförd lämplig

byggnad af tegel samt att därefter det nuvarande bibliotekshuset å Frösön

med tomt mätte genom Kungl. Maj:ts befallningshafvandes, landstingets

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o ''JU.

5

eller domkapitlets i Härnösand försorg försäljas och den inflytande salusumman

användas till betäckande af en del af kostnaderna för det nya

bibliotekshuset i Östersund.

Vid landstingets skrifvelse finnes fogadt ett betänkande, som den 12

augusti 1901 till landstinget afgifvits i ämnet af därtill utaf landstinget

utsedda komrnitterade borgmästaren I. von Stapelmohr, lektorn S. J. Ivardell

och sekreteraren J. F. Broman och finnes tryckt i landstingets handlingar

för samma år; och är detta betänkande i hufvudsak af samma innehåll,

som landstingets berörda skrifvelse.

! ; Domkapitlet i Härnösand, som, på grund af nådig remiss, inhämtat

utlåtanden i ärendet af läroverkskollegiet vid högre allmänna läroverket

i Östersund och inspektor för läroverket, kontraktsprosten O. Löfvenmark,

har med öfverlämnande af dessa utlåtanden den 11 februari 1903 afgifva

eget underdånigt yttrande.

Läroverkskollegiet anför, bland annat: Den Zetterströmska boksamlingen

vore enligt testamentets ordalydelse ''gifven åt Frösö trivialskola’

och tillhörde på grund däraf allmänna läroverket i Östersund, hvartill

Frösö skola blifvit förändrad. I sitt testamente kallade professor Zetterström

sin donerade boksamling Frösö skolas eller hvilket är detsamma

Jämtlands bibliotek’, hvarför detta hans bibliotek icke kunde kallas ''Jämtlands

länsbibliotek’, då ju Jämtlands län innefattade mer än Jämtland.

I testamentet hette det ock uttryckligen, att det var till ''Frösö skola’,

som Zetterström till vård och utvidgning af sin boksamling donerade en

fond, hvilken hittills förvaltats af domkapitlet i Härnösand. Att Zetterström

efter namnet ''Frösö skolas bibliotek’ tillagt ''eller hvilket är detsamma

Jämtlands bibliotek’, berodde utan tvifvel därpå, att han därmed

ville säga, såsom det ock utförligare hette i testamentet, att, ehuru biblioteket

hade att i första rummet afse lärarnes och lärjungarnes gagn, det

dock i andra rummet skulle till en del vara tillgängligt för hela Jämtlands

invånare. Den byggnad, som företrädesvis genom Zetterströms åtgöranden

kommit till stånd och hvari hans donerade boksamling ännu förvarades,

måste betraktas såsom Östersunds allmänna läroverks egendom. Lika

litet som läroverket borde afstå sin rätt till den Zetterströmska boksamlingen,

lika litet kunde det afstå sin äganderätt till biblioteksbyggnaden

på Frösön. Landstingets begäran att fa försälja nämnda byggnad och använda

försäljningssumman såsom bidrag till uppförande af en biblioteksbyggnad

i Östersund för ett blifvande länsbibliotek vore på grund däraf

alldeles orimlig. Allmänna läroverket i Östersund, som ansåge såsom sin

skyldighet att behålla och vårda sin egendom, skulle ock, då det, såsom

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

man hoppades, rätt snart skulle kunna realisera sina byggnadsplan^'', söka

bereda lämpliga lokaler åt hela sin boksamling i den ena af läroverkets

flygelbyggnader och själft, när tiden vore inne, ingå till Kungl. Maj:t med

anhållan om rätt att få försälja den då alldeles öfverflöd!ga biblioteksbyggnaden

på Frösön och använda försäljningssumman till läroverksbibliotekets

fromma; och hemställde på grund häraf läroverkskollegiet, att landstingets

framställning icke måtte bifallas.

Reservation mot detta läroverkskollegiets beslut har afgifvits af lektorn

Sardell, som, på anförda skäl, förklarat sig anse, det kollegiet bort hemställa

om bifall till landstingets förslag, dock med uttryckligt förbehåll,

att ingen minskning i läroverkets rätt till Jämtlands bibliotek måtte inträda

som en följd af de nya anordningarna, äfvensom med villkor att

Jämtlands bibliotek måtte komma att besitta det nya bibliotekshuset med

samma rätt, med hvilken det nu besutte sin lokal på Frösön.

Läroverkets inspektor, kontraktsprosten Löfvenmark, yttrar bland annat:

Den af landstinget föreslagna anordningen skulle kringskära läroverkets befogenhet

att på det för detsamma mest gagneliga sätt förvalta sin egendom

Läroverket såge hellre, att biblioteket och dess kontanta tillgångar i enlighet

med donators föreskrift fortfarande finge stå under uppsikt och förvaltning

af skolans närmast öfverordnade myndighet, domkapitlet i Härnösand, med

en bland skolans lärare vald bibliotekarie, än under en af andra korporationer

tillsatt direktion, för hvars kompetens i fråga om läroverkets biblioteksangelägenheter

inga garantier torde kunna gifvas. På grund häraf hemställde

inspektor, i anslutning till läroverkskollegiets uttalande, att landstingets

ansökan icke måtte vinna nådigt bifall.

Domkapitlet anför för egen del, att domkapitlet, som hufvudsakligen

instämde i hvad af såväl inspektor som läroverkskollegiet andragits mot

nådigt bifall till ifrågavarande ansökning och särskilt ville framhålla, att

domkapitlet ansåge läroverket hafva göda utsikter att under den närmaste

tiden kunna uppföra för läroverkets behof erforderliga flygelbyggnader,

hvarigenom detsamma skulle sättas i stånd att bereda Zetterströmska biblioteket

tillräckligt utrymme och lämplig förvaring vid sidan af det egentlig^

läroverksbiblioteket, funne sig föranlåtet hemställa, att landstingets

anhållan icke måtte bifallas.

På grund af nådig befallning har Kungl. Maj:ts befallningshafvande

den 21 april 1903 afgifvit underdånigt utlåtande, däri anförts: Af professor

Zetterströms testamente och det af honom upprättade utkast till reglemente

för vården af Jämtlands bibliotek vid trivialskolan på Frösön, utaf livilka

handlingar afskrifter bifogats utlåtandet, framginge med full tydlighet, att

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Majds Nåd. Prop. N:o 09.

hans afsikt med donationen ingalunda varit att åstadkomma ett egentligt

skolbibliotek utan att inrätta ett verkligt bibliotek för allmänheten, hvaruti

skulle savidt möjligt finnas tillgängliga alla i Sverige tryckta böcker.

Redan den omständigheten att professor Zetterström gjorde till villkor för

sin donation att ’ett passande stenhus ej långt ifrån själfva skolhuset på

ett välbeläget och för eldsvådor minst utsatt ställe för detta ändamål uppbygges’,

visade, att han icke ville, att biblioteket skulle införlifvas med

skolans bibliotek eller behandlas och förvaltas såsom ett sådant. Det Zetterstrpmska

bibliotekets förvaltning hade också ständigt hållits skild från

skolbibliotekets, och högre allmänna läroverket i Östersund hade under den

tid af mer än ett hälft århundrade, som förflutit sedan Frösö skolas förflyttning,

icke veterligen ådagalagt något större intresse för Zetterströmska

biblioteket eller vidtagit någon som helst åtgärd för att få detsamma flyttat

till Östersund. Med hänsyn till läroverkets små tillgångar och de

svårigheter, som mött för åstadkommande af de för läroverkets uppgift —

undervisningen — oundgängligen nödvändiga lokaler, torde ock mycket

ringa utsikt finnas, att läroverket skulle kunna anskaffa medel för uppförande

af en särskild byggnad i Östersund för biblioteket. Att, såsom

kollegiet antydde, lämpliga lokaler åt biblioteket skulle kunna beredas i

den ena af läroverkets tilltänkta flygelbyggnader, därför syntes ett bestämdt

hinder möta i donationsvillkoren, som tydligen afsåge, att biblioteket icke

finge^ inrymmas i byggnad, som jämväl vore afsecld för andra ändamål.

En sådan anordning skulle ock på grund af det ständigt växande lärjungeantalet

och däraf följande kraf på ökade lokaler för undervisningen utan

tvifvel komma att medföra nödvändigheten af att de för boksamlingen afsedda

lokalerna i en icke aflägsen framtid toges i anspråk för skolans eget

behof; och enär svårigheten för skolan att anskaffa särskildt bibliotekshus

då antagligen skulle vara lika stor som nu, torde det kunna befaras, att

boksamlingen skulle komma att förvisas till för dess vård och begagnande

otjänliga lokaler. Genom de af landstinget föreslagna anordningar skulle,

om de^ kunde genomföras, en fullt betryggande vård tillförsäkras ej allenast

nu ifrågavarande bibliotek utan ock de boksamlingar, som framdeles kunde

tillfalla länet, hvilket redan genom af f. d. folkskoleinspektören C. J. Meijerberg

upp rätta dt testamente tillförsäkrats hans stora moderna boksamling.

Den omständigheten, att biblioteket jämte andra boksamlingar inrymdes i

det af landstinget tillämnade bibliotekshuset, innebure ingen inskränkning

i läroverkets befogenhet att förfoga öfver detsamma, för så vidt ej läroverket

skulle vilja förfara i strid med donationsvillkoren, och hvad äganderätten

till den nya biblioteksbyggnaden beträffade, så torde det få anses i

ekonomiskt hänseende vara en lättnad för läroverket, om detta kunde helt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kung/. Maj ds Nåd. Prop. N:o 99.

och liållct befrias från den med läroverkets påstådda äganderätt till bibliotekshuset

följande skyldighet att underhålla detsamma. På grund häraf

och då det för länet vore af stor vikt, att det ifrågavarande biblioteket

blefve flyttadt till Östersund och sålunda kunde komma till användning

för sitt ändamål, hemställde Kungl. Majrts befallningshafvande om nådigt

bifall till landstingets ansökning på följande sätt och villkor, nämligen:

att det nya bibliotekshuset, som genom landstingets försorg och utan

kostnad för läroverket uppfördes efter af öfverintendentsämbetet godkänd

ritning, erhölle sådant läge i närheten af skolan och med afseende å skydd

mot eldfara, som testator föreskrift angående bibliotekshuset å Frösön,

samt sådan storlek, att i detsamma måtte kunna inrymmas icke allenast

den Zetterströmska boksamlingen utan jämväl andra, som vore eller under

den närmaste framtiden kunde förväntas blifva skänkta till Jämtlands eller

Jämtlands läns bibliotek;

att i huset förvarade boksamlingar, med ett gemensamt namn kallade

''Jämtlands läns bibliotek’, skulle omsorgsfullt vårdas, katalogiseras och

kostnadsfritt hållas tillgängliga för skolans lärare och lärjungar samt för

länets invånare i öfrigt, allt i öfverensstämmelse med af domkapitlet i

Härnösand fastställd instruktion;

att den Zetterströmska boksamlingen, som särskildt katalogiserades,

skulle hädanefter såsom hittills ägas af högre allmänna läroveidret i Östersund,

hvaremot öfriga samlingar ägdes af landstinget; samt

att biblioteket skulle stå under öfverinseende af domkapitlet i Härnösand,

som jämväl skulle förordna bibliotekarie, hvaremot den ekonomiska

förvaltningen skulle handhafvas af en styrelse, bestående af tre för viss

tid utsedda ledamöter, hvaraf domkapitlet, landstinget och stadsfullmäktige

i Östersund skulle utse hvardera eu.

Under förutsättning af nådigt bifall till berörda framställning hemställde

Kungl. Maj:ts befallningshafvande vidare:

att landstinget, sedan det nya bibliotekshuset blifvit uppfördt, afsynadt

och godkändt, måtte varda berättigadt att fritt förfoga öfver det gamla

bibliotekshuset jämte den för detsamma upplåtna tomt, i hvilket sistnämnda

hänseende det dock torde vara erforderligt att inhämta Riksdagens

medgifvande.

Kammarkollegium, hvars yttrande i ärendet därefter infordrats, har uti

den 28 maj 1903 afgifvet underdånigt utlåtande meddelat, att hemmanet

Stocke n:o 2 om iyi3 mantal i Frösö socken blifvit på grund af nådig

resolution den 3 april 1674 angående upprättande af Frösö skola och där

anställda lärares förseende med behöfliga boställen af kronan för sådant

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kunyl. Majils Nåd. Proposition N:o 0!).

ändamål förvärfvadt samt sedermera innehafts såsom boställe af rektorer

och kolleger vid skolan, äfvensom att, efter det till följd af nådigt bref

den 20 maj 1846 Frösö skola flyttats till Östersund, hemmanet till eu

början blifvit för Östersunds elementarläroverks räkning utarrenderadt,

men sedermera indragits till statsverket, för hvars räkning detsamma numera

vore utarrenderadt. Därjämte har kollegium i sitt utlåtande anfört,

att, därest med hänsyn till de i omförmälta testamente meddelade bestämmelser

hinder icke funnes möta för bibliotekets öfverflyttande till Östersund

och förvarande i eu för Zetterströmska biblioteket jämte andra boksamlingar

uppförd särskild byggnad samt den ifrågasatta öfverflyttningen

ej heller eljest pröfvades böra förvägras, kollegium icke hade något att

erinra däremot, att landstinget berättigades att, på sätt Kungl. Maj:ts befallningshafvande

tillstyrkt, fritt förfoga öfver det nuvarande bibliotekshuset

jämte den för detsamma upplåtna tomt.

Justitiekanslersämbetet, som, jämlikt nådig remiss, den 11 juli 1903 i

ärendet afgifvit underdånigt utlåtande, yttrar däri, att enligt ämbetets uppfattning

testators syfte med donationen bäst skulle främjas, därest ifrågavarande

bibliotek blefve öfverflyttadt till Östersund och förvaradt i en för

detsamma jämte andra boksamlingar uppförd särskild byggnad, samt att

ämbetet mot de af Kungl. Maj:ts befallningshafvande i sådant afseende

föreslagna villkor allenast ville anmärka, dels att ett gemensamt namn

syntes böra gifvas åt byggnaden tillika med boksamlingarna, därvid, med

fästadt afseende åt testators önskan, ''Jämtlands bibliotek’ torde vara att

föredraga framför ''Jämtlands läns bibliotek’, dels ock att den ifrågasatta

bestämmelsen angående äganderätten till de särskilda boksamlingarna syntes

ämbetet obehöflig och i viss mån jämväl olämplig.

Sedermera har, på grund af nådig remiss, Kungl. Maj:ts befallningshafvande

från landstinget och stadsfullmäktige i Östersund infordrat underdåniga

utlåtanden i detta ärende och med dessa jämte eget förnyadt underdånigt

utlåtande, dagtecknadt den 14 februari 1904, till Kungl. Maj:t inkommit.

I sitt nyssberörda, den 12 oktober 1903 afgifna utlåtande framhåller

landstinget som sin oförändrade uppfattning, att detta bibliotek, hvilket af

professor Zetterström testamenterats till Frösö trivialskola, ''på det att

därmed måtte göras början till ett bibliotek för Jämtland’, som af honom

fått sitt särskilda namn och sitt märke, eget reglemente och egen ekonomi,

vore ett under skolans d. v. s. en bland dess lärare af Härnösands domkapitel

utsedd bibliotekaries förvaltning ställdt provinsbibliotek, som icke

Bill. till Riksd. Prat. 1904. 1 Samt. 1 Afd. 67 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

finge sammanslås med skolans särskilda bibliotek. Det finge det så mycket

mindre, som ett af professor Zetterströms hufvudsyften med inrättandet af

detta bibliotek varit, att det skulle utgöra ’en samling böcker, som utkommit

af trycket i Sverige’, en uppgift, som ett vanligt skolbibliotek ej

gärna kunde hafva.

Jämtlands biblioteks förvaltning borde enligt professor Zetterströms

vilja hafva ordnats genom ett af domkapitlet utfärdadt reglemente. Själf

hade han gjort utkast till ett sådant. Men 74 år hade nu förflutit efter

hans död, utan att domkapitlet vare sig stadfäst det nämnda utkastet eller

själft utarbetat något reglemente. Således funnes i trots af professor

Zetterströms vilja ännu icke något sådant med lagligen gällande kraft.

Domkapitlets åtgöranden hade i det hela inskränkt sig till biblioteksfondens

förvaltning och utnämnandet af bibliotekarie; någon egentlig kontroll hade

icke förekommit, vid hvilket förhållande biblioteket tidtals blifvit rent af

vanskött. Denna omständighet funne delvis sin förklaring i bibliotekets

isolerade läge på landet, 8 kilometer från Östersund. Så mycket angelägnare

vore då dess förflyttning in till denna stad. Sedan läroverket år 1846

flyttats till staden, hade emellertid icke från dess målsmäns sida tagits

något initiativ för att få jämväl biblioteket dit inflyttadt. Och då omsider

ett verkligt uppslag i frågan utginge från landstinget, satte sig skolans

myndigheter däremot, förmenande, såsom det syntes, att bibliotekets uppgift

bäst skulle främjas genom dess framtida inrymmande i en af läroverkshusets

tilltänkta flyglar.

Landstinget hölle däremot fortfarande före, att de med detta biblioteks

upprättande afsedda syften kräfde dess inrymmande i en egen byggnad.

Endast på detta sätt kunde dess skatter erhålla en fullt tryggad fristad,

endast vid detta förhållande blefve de för all framtid med visshet tillgängliga

för allmänheten. Inrymdes de i själfva skollokalen, .komme

sannolikt snart den dag, då de flyttades ned i källaren eller upp på vinden,

där de sedan finge förblifva och omsider helt och hållet glömdes bort.

Emot detta öde, som drabbat så många andra boksamlingar, ville landstinget

trygga denna. Landstinget tillmötesginge därvid tillika de önskningar,

som uttalats af professor Zetterström själf, af grefve Rudolf Adlersparre,

som till biblioteket skänkt dyrbara taflor och manuskript samt

själf till och med börjat gå i författning om anskaffande af ritning till ett

bibliotekshus i Östersund, samt af f. d. folskoleinspektören Meijerberg, som

testamenterat till Jämtlands bibliotek sin boksamling.

Hvad beträffade innehållet i Jämtlands bibliotek, så vore dess värde

såsom skolbibliotek numera tämligen problematiskt. Dess skolböcker och

lexikaliska arbeten vore föråldrade. Dess egentliga värde läge i den stora

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition N:o 99.

rikedomen på historiska oeh biografiska verk, på reseskildringar, på äldre

och yngre företrädesvis svensk skönlitteratur, på botaniska verk, såsom

Flora danica, Palmstruchs botanik m. m., på kalendarisk litteratur. Eu

icke ringa samling ekonomisk litteratur, isynnerhet från frihetstiden, då

hågen för forskningar på detta område och popuhmsering af de vunna

resultaten var mycket stor, funnes äfven. Likaledes funnes stora samlingar

af vetenskapsakademiers och andra lärda samfunds skrifter. Inom

den teologiska afdelningen märktes paleotyper, värdefulla arbeten från

reformationstiden, dyrbara biblar m. in. Den medicinska afdelningen vore

mycket omfattande, men antagligen af mindre betydelse för nutiden. Detsamma

torde vara förhållandet med flertalet af den stora mängden akademiska

disputationer. Af betydelse vore däremot den rätt stora porträttsamlingen.

Bland porträtten märktes flere vackra oljetaflor, talrika kopparstick

och litografier samt dessutom stålstick och träsnitt af mer eller

mindre värde. Dessutom funnes en del vackra planschverk. Manuskriptens

antal vore icke ringa.

Allt detta gjorde detta bibliotek till ett gifvande arbetsfält för forskningen

på samma gång som det äfven hade sitt stora värde för allmänheten,

särskilt för den intresserade delen af densamma. Denna, som

sällan funne vägen till skolbiblioteken, skulle helt visst erfara en vida

starkare dragningskraft till Jämtlands bibliotek, om detta inflyttades i en

enkom för dess räkning uppförd byggnad, i synnerhet om i densamma inrymdes

äfven ett museum för skön konst, än förhållandet skulle blifva,

om det inpackades i en antagligen trång lokal i skolhuset.

Beträffande det nuvarande bibliotekshuset hade detta genom professor

Zetterströms egen försorg anskaffats för den af honom skänkta boksamlingen

och tillhörde sålunda denna. Likaså vore tomten, på hvilken huset

stode, genom laga skifte afsatt åt biblioteket, icke åt läroverket.

Landstinget ville uttala sin anslutning till justitiekanslersämbetets

mening, att ett gemensamt namn måtte gifvas åt de boksamlingar, som

komme att i den nya biblioteksbyggnaclen förvaras, äfvensom att detta

namn måtte blifva Jämtlands bibliotek. Därjämte funne landstinget i

likhet med samma ämbetsmyndighet bestämmelsen angående äganderätten

till de särskilda boksamlingarna obehöflig och i viss mån äfven olämplig.

Läroverket hade härvid endast en rätt att förvalta, som ingen torde antasta.

Äfven om ''Jämtlands bibliotek’, såsom landstinget önskade, ställdes

under eu styrelse af tre personer, utsedda på sätt föreslaget vore, torde

denna alltid komma att till bibliotekarie förordna en af skolans lärare,

därest en sådan funnes, som vore lämplig för värfvet och tillika villig att

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

åtaga sig detsamma mot den ersättning, som kunde lämnas. Säkert vore, att,

om saken så ordnades, skulle med det första ett tidsenligt reglemente utarbetas

och utfärdas samt tillika en effektiv kontroll öfver bibliotekets förvaltning

införas.

Kung]. Maj:ts befallningshafvande i länet hade föreslagit, att biblioteket

skulle stå under öfverinseende af domkapitlet i Härnösand, som skulle

förordna bibliotekarie, hvaremot den ekonomiska förvaltningen skulle handhafvas

af en styrelse, bestående af tre för viss tid utsedda ledamöter, af

Indika domkapitlet, landstinget och stadsfullmäktige hvardera insatte en,

samt att skötseln af biblioteket skulle ske i öfverensstämmelse med instruktion,

som af domkapitlet fastställdes.

Häraf framginge, att hela inflytandet å bibliotekets vård, förvaltning

och tillökning genom bokinköp äfvensom bestämmandet af det sätt, på

hvilket det skulle hällas tillgängligt för allmänheten, skulle läggas i domkapitlets

händer och att styrelsen skulle få befatta sig endast med förvaltningen

af fonderna och öfriga medel samt skötseln af byggnaden. En

sådan dualism i anordningen af biblioteksvården skulle säkerligen blifva

högeligen olämplig. Antagligen skulle då äfven landstinget misslyckas i

sin välmenande sträfvan att gifva verklighet åt professor Zetterströms

vackra tanke, att i det af honom donerade biblioteket bereda sin fäderneprovins

ett verkligen fruktbringande bildningskapital, då domkapitlet, som

hittills visat sig ganska likgiltigt för berörda bibliotek'' och ovänligt stämdt

mot landstingets planer, förmodligen skulle ordna förvaltningen så, att

biblioteket i sin helhet blefve afpassadt blott för skolans, icke för allmänhetens

behof.

Landstinget beklagade, att det, om öfverstyrelsen för biblioteket anordnades

i öfverensstämmelse med Kung!. Maj:ts befallningshafvandes

förslag, tvingades att lämna Jämtlands bibliotek åt sitt öde och att i stället

koncentrera sina omsorger på det nya länsbibliotek, som komme att hafva

de Bunso-vvska donationerna att tacka för sin tillvaro och öfver hvilket

bibliotek landstinget i så fall komme att ensamt och uteslutande bibehålla

bestämningsrätten. Landstinget beklagade den lott, som i detta fall komme

Jämtlands bibliotek till del, så mycket mera som högst sannolikt vore,

att de personer, som efter professor Zetterströms död skänkt värdefulla

gåfvor till den af honom grundlagda boksamlingen, gjort detta i den

förut icke af någon motsagda tron, att deras frikostighet gällt ett länsbibliotek

och icke skolan. Hade de tänkt på den senare, hade de väl

icke tagit omvägen öfver Jämtlands bibliotek.

Med hänseende till hvad landstinget sålunda anförde hemställde lands
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kunjl. Maj ds Nåd. Proposition A jo !)!). 13

tinget, att Kungl. Maj:t måtte i nåder bifalla, landstingets i skrifvelse den

27 mars 1902 gjorda underdåniga anhållan samt tillika godkänna justitickanslersämbetets

mot de af Kungl. Maj:ts befallningshafvande i frågan

föreslagna villkor framställda anmärkningar.

Stadsfullmäktige i Östersund yttra i sitt den 30 januari 1904 afgift]^

utlåtande följande: Stadsfullmäktige ansåge, att detta bibliotek borde,

om det skulle till Östersund förflyttas, äfven därstädes inrymmas i eget

hus af sten dels till följd af professor Zetterströms uttryckliga föreskrift

dels till följd af sin storlek. Stadsfullmäktige hade redan förut uttalat

denna sin uppfattning, i det att de den 4 mars 1902, på framställning af

landstingets kommitterade, förklarat sig villiga att till den ifrågasatta

biblioteksbyggnaden afgiftsfritt upplåta erforderlig, lämplig plats. Hvad

beträffade de böcker, som komme att inköpas för de Btinsowska donationsmedlen,

ansåge fullmäktige, att jämväl de borde inrymmas i samma byggnad

samt att de, då afsikten med den Bunsowska donationen vore densamma

som afsikten med den Zetterströmska, nämligen att främja bildning

och upplysning i provinsen Jämtland, borde katalogiseras och förvaltas

tillsammans med den Zetterströmska samlingen och, förenade med

denna, utgöra en enda boksamling, benämnd »Jämtlands bibliotek», såsom

justitiekanslersämbetet under åberopande af professor Zetterströms bestämmelse

föreslagit. Stadsfullmäktige ville tillika uttala den åsikten, att då

professor Zetterström ställt sin donation under förvaltning af Frösö trivialskola,

alltid någon af lärarne vid högre allmänna läroverket i Östersund

skulle vara bibliotekarie, på sätt landstinget föreslagit. Beträffande den

blifvande styrelsen anslöte sig fullmäktige till det förslag, som framlagts

af Kungl. Maj:ts befallningshafvande och landstinget, samt ansåge sålunda,

att den borde bestå af tre personer, af hvilka domkapitlet i Härnösand,

såsom målsman för den Zetterströmska samlingen, utsåge en, Jämtlands

läns landsting, såsom målsman för den Bunsowska samlingen, en, samt

stadsfullmäktige, såsom representanter för staden Östersund, som upplåtit

erforderlig tomtplats, likaledes en. Fullmäktige ansåge vidare, att någon

delning af inflytandet på biblioteket mellan denna styrelse och domkapitlet

i Härnösand icke borde äga ruin, utan att nämnda styrelse, hvars säte

borde vara i staden Östersund, borde innehafva hela styrelsemakten odelad,

och tilläte sig fullmäktige att i detta sammanhang anmärka, huru opraktiskt

det vore, att kontrollen öfver en dylik jämtländsk institution utöfvades

af en i Härnösand hemmahörande ämbetsmyndighet. Därjämte förklarade

stadsfullmäktige sig för sin del icke hafva något att anmärka

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

emot det framställda förslaget, att landstinget eventuellt berättigades att

förfoga öfver det nuvarande bibliotekshuset jämte den för detsamma upplåtna

tomt.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande bär, i anledning af hvad landstinget

och stadsfullmäktige sålunda yttrat, i sitt utlåtande den 14 februari 1904

anfört: Då landstinget förklarat sig nödsakadt att lämna Jämtlands bibliotek

åt sitt öde, om öfverstyrelsen för biblioteket anordnades i öfverensstämmelse

med Kungl. Maj:ts befallningshafvandes den 21 april 1903 framställda

förslag, och då frågan om ett ändamålsenligt ordnande af detta

bibliotek icke torde kunna lösas utan landstingets medverkan, ansåge

Kungl. Maj:ts befallningshafvande sig kunna tillstyrka nådigt bifall till

stadsfullmäktiges förslag i denna del, allenast med den ändring, att, då

numera anledning vore för handen till antagande, att domkapitlets befattning

med den högre undervisningen komine att upphöra inom kort, den

ledamot i bibliotekets styrelse, som enligt stadsfullmäktiges förslag skulle

utses af domkapitlet i Härnösand, i stället borde tillsättas af lärarekollegiet

vid högre allmänna läroverket i Östersund, hvarjämte den sålunda

utsedda styrelsen borde äga tillsätta bibliotekarie och i öfrigt handhafva

bibliotekets förvaltning.

Uti skrifvelse den 24 februari 1904 har borgmästaren von Stapelmohr,

å förenämnda kommitterades vägnar, hos Kungl. Maj:t anmält, bland

annat, att hufvudmännen för Jämtlands läns sparbank den 14 mars 1902

beslutit att af bankens medel anslå 5,000 kronor såsom bidrag till

biblioteksbyggnaden samt att, enligt meddelande från en af utredningsmännen

i dödsboet efter aflidne f. d. folkskoleinspektören Meijerberg, denne

genom numera bevakadt testamente förordnat, att största delen af hans

värderika boksamling eller omkring 3,500 band skulle öfverlämnas till

Jämtlands bibliotek, hvarjämte donator uttryckt den önskan, att boksamlingen

skulle förvaras i Östersund för att blifva lätt tillgänglig för allmänheten

».

Efter att sålunda hafva redogjort för handlingarnas innehåll, yttrade

föredragande departementschefen vidare:

»Af hvad i detta ärende förekommit synes mig framgå, att det Zetterströmska

biblioteket bättre skulle fylla sin uppgift, om det på sätt landstinget

föreslagit flyttades till Östersund, än om det förblifver på sin nuvarande

plats å Frösön. De i professor Zetterströms testamente meddelade

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj:ts Nåd. Proposition N:o !)!). I !>

bestämmelser torde ej utgöra hinder för bibliotekets flyttning till Östersund

och förvarande i en för detsamma jämte andra boksamlingar uppförd

särskild byggnad. Under sådana förhållanden vill jag icke motsätta mig

en lösning af denna fråga i hufvudsaklig enlighet med landstingets framställning

och de af stadsfullmäktige i Östersund uttalade åsikter. För

Kungl. Maj:ts medgifvande af den ifrågasatta anordningen anser jag sålunda

böra uppställas följande villkor:

1) att genom landstingets försorg och utan kostnad för staten eller

allmänna läroverket i Östersund det Zetterströmska biblioteket flyttas till

Östersund samt där inrymmes och för framtiden förvaras i eu särskild å

välbelägen tomt efter ritning, som af öfverintendentsämbetet godkännes,

uppförd lämplig stenbyggnad af den storlek, att i densamma må kunna

jämväl förvaras andra boksamlingar, som redan blifvit eller kunna under

den närmaste framtiden förväntas blifva skänkta eller eljest lämnade till

ett bibliotek för Jämtland;

2) att i nyssnämnda byggnad förvarade boksamlingar, med ett gemensamt

namn kallade ''Jämtlands® bibliotek’, skola stå under öfverinseende

och förvaltning af en styrelse, bestående af tre ledamöter, utaf hvilka

landstinget utser en, stadsfullmäktige i Östersund en och domkapitlet i

Härnösand den tredje; samt

3) att detta bibliotek kostnadsfritt hålles tillgängligt för lärare och

lärjungar vid allmänna läroverket i Östersund, äfvensom för Jämtlands läns

invånare i öfrigt, allt i öfverensstämmelse med instruktion, som utfärdas

af bibliotekets styrelse, hvilken jämväl förordnar bibliotekarie, därtill helst

utses någon bland lärarne vid nämnda läroverk.

Utom Kungl. Maj:ts medgifvande af den ifrågasatta anordningen

fordras emellertid äfven Riksdagens samtycke till landstingets begäran att

få förfoga öfver det nuvarande bibliotekshuset å Frösön jämte tillhörande

tomt.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t ville föreslå Riksdagen medgifva,

att, därest Jämtlands läns landsting åtager sig dels att uppfylla det af

mig beträffande Zetterströmska bibliotekets flyttning till Östersund samt

inrymmande och förvarande i därstädes uppförd byggnad angifna villkor,

dels ock att, i hvad på landstinget ankommer, ställa sig till efterrättelse

de ytterligare föreskrifter, som Kungl. Maj:t beträffande samma bibliotek

må finna erforderliga, det för biblioteket disponerade hus med tillhörande

tomt å Frösön må, sedan det för biblioteket afsedda nya hus i Östersund

blifvit uppfördt och genom därtill af öfverintendentsämbetet förordnad

person på landstingets bekostnad afsynadt och godkändt samt biblioteket

flyttats till det nya huset, under äganderätt öfverlåtas till landstinget.»

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna nådigt bifall med förordnande att proposition

i ämnet skulle till Riksdagen aflåtas af den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

C. F. Vougt.

\

Stockholm, Ivar Hoeggströms Boktryckeri A. B., 1904.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1904:143 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående flyttning af det s. k. Zetterströmska biblioteket å Frösön till Östersund m. m. s. 11 i texten
  2. SU 1904:78 Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj.is proposition angående flyttning af det s. k. Zetterströmska biblioteket å Frösön till Östersund m. m. s. 1 i texten