Sök i Ratio Lex

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 4

1905-10-11 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1905:4 (andra urtima riksdagen), Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 4

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 4.

1

N:0 4.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

understöd till de hushåll, hvilkas värnpliktiga familjeförsörjare

under innevarande år varit i tjänst kvarhållna

för extra tjänstgöring utöfver lagstadgad. öfningstid och

hvilka för sin utkomst äro väsentligen beroende af familjeförsörjarnas

arbetsförtjänst: qifven Stockholms slott den

11 oktober 1905.

Med åberopande af bilagda utdrag af protokollet öfver sjöförsvarsärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen

att medgifva, att åt omhänderhafvande medel må, på sätt Kungl.

Maj:t kan finna lämpligt, till de bushåll, hvilkas värnpliktiga familjeförsörjare

äro eller under innevarande år varit i tjänst vid flottan

kvarhållna för extra tjänstgöring utöfver lagstadgad öfningstid och

hvilka för sin utkomst äro väsentligen beroende af familjeförsörjarnas

arbetsförtjänst, utdelas understöd med 75 öre om dagen för hvarje dag

af den extra tjänstgöringstiden; med rätt för Kungl. Maj:t att hvad

sålunda utgifvits, förslagsvis beräknadt till 23,000 kronor, framdeles till

ersättande hos Riksdagen anmäla.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas, och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kunglig nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Majrts

Min allenaådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF.

Arvid Lindman.

Bill. till Andra urtima Rilcsd, Prot. 1905. 1 Samt. 1 Afd. 4 Häft. (N:o 4.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj .is Nåd. Proposition N:o 4.

Utdrag af protokollet öfver sjöförsvar särenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 11 oktober 1905.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lundebeeg,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Wachtmeister,

Statsråden: Hammarskjöld,

Albert Petersson,

Lindman,

Berg,

Widén,

Staaff,

Alfred Petersson och

Biesért.

Departementschefen, statsrådet Lindman anförde:

Med anledning af den politiska ställningen under -innevarande års

sommar har Kungl. Maj:t, med stöd af 28 § värnpliktslagen, den 23

sistlidna juni förordnat, att de till allmän tjänst vid flottan inskrifna

värnpliktiga, livilka då allt sedan början af januari i år varit för öfning

till tjänstgöring inkallade och hvilkas tjänstgöringstid skulle utgå den

1 juli i år, skulle allt fortfarande och intill dess annorlunda förordnades

i tjänst kvarblifva. Af samma skäl och jämlikt samma lagrum

har Kungl. Maj:t vidare den 24 sistlidna september beslutat, att dels

af de till sjötjänst inskrifna värnpliktiga samtliga de, som tillhörde

1904 års klass, samt de utåt 1905 års klass, hvilka då voro sjökommenderade,

dels ock de till klassen A i sjötjänst vid flottan öfverförda

värnpliktiga, som då voro sjökommenderade, skulle jämväl allt fortfarande

kvarblifva i tjänst. De värnpliktiga, angående hvilka beslut

sålunda fattades den 24 sistlidna september, hade då varit till lagstadgade

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.

öfningar inkallade sedan den 4 juli i år, och enligt förut meddelade

bestämmelser skulle deras tjänstgöring hafva afslutats den 29 nästlidna

september. Genom beslut den 11 innevarande oktober har Kungl.

Maj:t härefter förordnat, att samtliga ifrågavarande värnpliktiga skulle

liemförlofvas enligt de bestämmelser, som i kommandoväg utfärdades,

dock senast den 18 i denna månad.

Nämnda värnpliktiga hafva följaktligen varit i tjänst kvarhållna

utöfver den lagstadgade öfningstiden, de till allmän tjänst vid flottan

inskrifna under den afsevärda tiden af omkring tre och eu half månad

och de öfriga under något mer än en half månad.

Med anledning af stadgande i kungl. förordningen angående aflöning

för sjörullföringsområdesbefäl och för flottans värnpliktiga under

fredstid in. m. den 5 december 1901 hafva till ifrågavarande värnpliktiga

under den tid, de sålunda varit i tjänst kvarhållna, utbetalts

ett penningbidrag af 50 öre om dagen.

Då den tjänstgöring, som sålunda ägt rum utöfver den vanliga

öfningstiden, varit föranledd af hänsynen till rikets försvar, synes de^

mig icke böra ifrågasättas att tilldela samtliga ifrågavarande värnpliktiga

ytterligare penningbidrag för samma tid utöfver hvad sålunda

redan kommit dem till del.

Ehuru dessa värnpliktiga tillhört de yngsta årsklasserna är det

emellertid att antaga, att åtskilliga af dem äro familjeförsörjare och

att några af dessas familjer genom familjeförsörjarnas förlängda bortovaro

råkat uti en i ekonomiskt afseende betryckt ställning.

Under sådana förhållanden och då innevarande år icke någon allmän

mobilisering ägt rum, utan endast vissa få klasser värnpliktiga blifvit

i tjänst kvarhållna under någon afsevärd tid, synes det mig böra ifrågasättas,

huruvida icke i dessa särskilda fall något understöd bör af statsmedel

utgå till de familjer, som sålunda drabbats af betryck.

Riksdagen har redan förut en gång medgifva understöds utbetalande

i dylikt fall.

Vid 1904 års riksdag föreslogs nämligen af en enskild motionär, att

Riksdagen för utdelande af statsunderstöd åt de obemedlade hushåll å

Gottland, hvilkas familjeförsörjare varit inkallade till extra tjänstgöring

utöfver lagstadgad öfningstid,'' ville bevilja ett förslagsanslag om 8,000

kronor. Motionären anförde såsom skäl härför, bland annat, att, enligt

hans förmenande, jämlikt redan förefintliga bestämmelser de värnpliktiga,

hvilka efter slutad utbildning under fred inkallades till extra tjänstgöring,

därunder borde erhålla ett särskildt tillskott i penningar utöfver

det i allmänhet utgående penningbidraget af 50 öre om dagen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.

I anledning af denna motion anförde Riksdagen i skrifvelse den

20 maj 1904, att Riksdagen icke kunnat dela i motionen uttalad uppfattning

om de svåra följder, som skulle för det allmänna vara att

befäl a, därest af de värnpliktiga, såsom da pa Gottland skett, uttoges

den hvarje svensk värnpliktig man åliggande skyldighet att utan särskild

därför lämnad ersättning träda i vapentjänst, då sådant kräfdes.

Uti ifrågavarande och till äfventyrs framdeles inträffande liknande

fall, där mobiliseringen blott vore partiell och allenast afsåge en viss

landsdel, hade Riksdagen likväl ansett de ekonomiska svårigheter böra

behjärtas, som kunde uppstå för de personer, hvilka för sitt uppehälle

vore väsentligen beroende af till extra tjänstgöring inkallad värnpliktigs

arbetsförtjänst.

Så mycket hellre hade Riksdagen ansett någon åtgärd i motionens

syfte böra vidtagas som redan i gällande värnpliktslag af den 14 juni

1901 medgifvits lättnader vid värnpliktens fullgörande för vissa i lagens

§ 16 mom. 2 angifna värnpliktiga — t. ex. enda arbetsföre sonen till

^oikeslös eller vanför fader. Och med dessa värnpliktiga syntes uti

ifrågavarande afseende — med hänsyn till att mobiliseringen då afsåge

jämväl äldre årsklasser — böra jämställas äfven de värnpliktiga, som

ägde hustru eller barn, hvilka vore af deras arbete för sitt uppehälle

väsentligen beroende.

I då förevarande fall hade Riksdagen därför ansett något tillskott

böra utgå utöfver de vanliga förmånerna till såväl de värnpliktiga,

hvilka, enligt hvad ofvan nämnts, angåfves i värnpliktslagens åberopade

paragraf, som ock de med dem enligt Riksdagens åsikt jämställda.

Angående beloppet af detta tillskott hade Riksdagen funnit detsamma

skäligen böra för hvarje värnpliktig, som därtill kunde komma

i fråga, sättas till 75 öre om dagen af den extra tjänstgöringstiden,

utgörande ungefärliga skillnaden emellan de värnpliktigas arbetsförtjänst,

som, enligt hvad i ärendet blifvit upplyst, ej i allmänhet torde öfverstiga

2 kronor om dagen, och värdet — omkring 1 krona 25 öre

—- af de förmaner, hvilka de enligt gällande bestämmelser under

tjänstgöringen åtnjöte i form af underhåll, beklädnad och penningbidrag

m. m.

Riksdagen förklarade sig vidare anse, att medlen borde utanordnas

till Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som skulle äga att på värnpliktigs

ansökan, vitsordad af vederbörande pastor och kommunalstämmoordförande

eller därmed jämförlig kommunal tjänsteman, utbetala

belöpande tillskott till den värnpliktiges hushåll, hvilket hällre än den

värnpliktige själf syntes böra ifrågakomma att uppbära detsamma. Till
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Moy.ts. Nåd. Proposition N:o 4.

vägagåendet, i detta afseende förklarade sig emellertid Riksdagen gifvetvis

vilja till Kungl. Maj:ts bestämmande öfverlämna.

På grund af livad sålunda anförts beviljade Riksdagen för år 1905

å extra stat ett förslagsanslag af 8,000 kronor att, på sätt Kungl. Maj:t

kunde finna lämpligt, utdelas med 75 öre om dagen till de hushåll å

Giottland, hvilkas värnpliktiga familjeförsörjare under år 1904 blifvit

eller blefve inkallade till extra tjänstgöring utöfver lagstadgad öfningstid

och hvilka för sin utkomst vore väsentligen beroende af familjeförsörjarnas

arbetsförtjänst; med rätt för Kungl. Maj:t att af tillgängliga

medel förskottsvis utbetala under år 1904 hvad som af anslaget kunde

för sagda ändamål finnas erforderligt.

De bestämmelser angående ifrågavarande belopps utbetalande, som

härefter blefvo af Kungl. Maj:t utfärdade, öfverensstämde i hufvudsak

med hvad af Riksdagen föreslagits.

Vid 1905 års lagtima riksdag föreslogs härefter i en motion, att

Riksdagen skulle ingå till Kungl. Maj:t med hemställan om utarbetande

och framläggande inför Riksdagen af sådana lagbestämmelser och förslag,

hvarigenom dels ett visst penningbelopp kunde, genom Kungl.

Maj:ts befallningshafvandes försorg, utbetalas till hvarje i tjänst inkallad,

medellös värnpliktigs hemmavarande anhöriga och dels detta

penningtillskotts storlek kunde bestämmas.

1 anledning af denna motion anförde vederbörande utskott, att

hvad Riksdagen år 1904 uti ifrågavarande afsende beviljat, skett under

uttalande däraf, att, enär den då ifrågakomna mobiliseringen blott varit

partiell och allenast afsett en viss landsdel, fog för den då gjorda

framställningen syntes föreligga. Hvad Riksdagen sålunda beslutat

ägnade sig däremot icke att åberopa såsom skäl för bifall till den vid

1905 års riksdag gjorda framställningen, som afsåge, att penningtillskott

skulle under vanliga fredsförhållanden tillkomma alla verkligen

medellösa värnpliktigas hemmavarande anhöriga.

En dylik utsträckning af det vid 1904 års riksdag gjorda medgifvandet

kunde utskottet icke tillstyrka, icke blott med hänsyn till de

högst betydande summor, som vid bifall härtill staten skulle nödgas

utbetala, och de missbruk, som med sannolikhet kunde antagas blifva

däraf föranledda, utan äfven emedan ett sådant medgifvande lätt skulle

kunna leda till en mängd andra ersättningsanspråk för förlorad arbetsförtjänst

af större eller mindre valör.

Utskottet hemställde därför, att den ifrågavarande motionen icke

måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda, och blef denna utskottets

hemställan af Riksdagen bifallen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts. Nåd. Proposition N:o 4.

Då fråga uppstod, huruvida icke särskildt statsunderstöd borde

beredas de obemedlade familjer, hvilkas försörjare under innevarande år

tjänstgjort såsom värnpliktiga vid flottan utöfver lagstadgad öfningstid,

anmodade jag chefen för flottans stab att dels förebringa utredning af

frågan, huruvida nu gällande lagar och författningar kunde anses gifva

stöd för utbetalande af dylikt understöd, dels ock inkomma med förslag

till framställning till Riksdagen om beviljande af medel för berörda

ändamål, innefattande, bland annat, ej mindre förslag till bestämmelser

angående grunderna för understödens utbetalande och den ordning,

i hvilken beslut borde fattas om tilldelande af understöd, än äfven en

beräkning af det belopp, som kunde anses vara för ifrågavarande ändamål

erforderligt.

I det svar, chefen för flottans stab i anledning häraf afgifvit, har

han erinrat om, att enligt 35 § värnpliktslagen de värnpliktiga, som i

och för sin utbildning tjänstgjorde i fred under längre tid än flertalet

beväringsmän, skulle utöfver det ordinarie penningbidraget erhålla ett.

särskildt tillskott i penningar, samt att i 27 § 2 mom. samma lag vore

bestämdt, att särskild ersättning skulle utgå för tid, som värnpliktig

vid flottan finge tjänstgöra utöfver den ordinarie tjänstgöringstiden,

om fartyg, hvarå han tjänstgjorde, vore hindradt att återkomma till

station af flottan och blifva afmönstradt, innan tiden för den tjänstgöring,

till hvilken den värnpliktige inkallats, gått till ända.

I värnpliktslagen vore emellertid ej bestämdt, huru ersättning

skulle utgå till värnpliktig, som fullgjort lagstadgad tjänstetid och härutöfver

inkallades till extra tjänstgöring under fredstid.

Chefen för flottans stab har emellertid ansett, att dylik ersättning

borde utgå, och föreslagit, att till samtliga ifrågavarande värnpliktiga,

som blifvit i tjänst kvarhållna, skulle för den extra tjänstgöringstiden

utbetalas 50 öre om dagen utöfver det belopp af 50 öre för hvarje

dag, de i sådant afseende redan uppburit.

Därjämte har han hemställt, att till obemedlade hushåll, hvilkas

familjeförsörjare varit i tjänst kvarhållna, skulle härutöfver utbetalas

25 öre om dagen för den extra tjänstgöringstiden.

Beträffande utbetalningen af ersättningarna har chefen för flottans

stab föreslagit, att densamma måtte få ombesörjas af Konungens vederbörande

befallningshafvande.

Under förutsättning att penningbidrag med 75 öre om dagen

endast skulle komma att utgå till de obemedlade familjer, hvilkas försörjare

varit inkallade till tjänstgöring, har stabschefen beräknat kostnaden

härför till omkring 23,000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kung!,. Maj:ts. Nåd. Proposition N:o 4.

Den af ofvannämnde motionär och chefen för flottans stab uttalade

åsikt, att i gällande författningar skulle förefinnas laga grund

för utbetalande af extra penningbidrag till de värnpliktiga, som

varit inkallade till sådan extra tjänstgöring, hvarom nu är fråga,

kan jag icke dela. De af stabschefen åberopade lagrummen åsyfta

uppenbarligen endast de fall, då antingen vissa värnpliktiga för sin

utbildning enligt värnpliktslagen skola tjänstgöra under längre tid än

i allmänhet är stadgadt eller ock värnpliktiga blifva hindrade från att

afmönstra från fartyg, hvarå de för sin utbildning tjänstgjort, till följd

däraf att fartyget af någon händelse blifvit hindradt att återkomma

till vederbörande station, innan den stadgade tjänstgöringstiden gått

till ända. I båda dessa fall är det således endast fråga om tjänstgöring

i och för lagstadgad utbildning.

Så har icke varit fallet med den extra tjänstgöring, som nu ifrågavarande

värnpliktiga varit underkastade. Denna tjänstgöring har blifvit

anbefalld med stöd af 28 § värnpliktslagen och af det skäl att omsorgen

om rikets försvar kräfde densamma. Något stöd för åsikten

att värnpliktiga, som tjänstgöra under dylika förhållanden, böra äga

rätt till något särskildt penningbidrag, synes icke kunna i nu gällande

lagar och författningar erhållas.

Det torde nämligen vara en bestämd skillnad mellan den längre

tjänstgöring än den vanliga, som eu värnpliktig måste underkasta sig

för att bibringas den utbildning, som erfordras för det särskilda vapenslag,

han blifvit tilldelad, och den särskilda tjänstgöring, som är påkallad

omedelbarligen af omsorgen för landets försvar. Skyldigheten

att fullgöra denna senare tjänstgöring synes vara en direkt följd af

hans medborgarskap i det land, han tillhör, och lärer icke böra föranleda

till någon särskild ersättning utöfver hvad i allmänhet utgår vid

hvarje tjänstgöring.

, Det torde invändas, att, äfven om dylik ersättning icke bör utgå,

när allmän mobilisering äger rum, den dock bör utbetalas, när mobiliseringen,

såsom nu varit fallet, endast varit partiell och således blott

ett jämförelsevis ringa antal värnpliktiga däraf drabbats. Den omständigheten

att allenast några värnpliktiga blifvit ålagda den skyldighet,

som under andra omständigheter kunnat åläggas alla, synes emellertid

icke böra föranleda till ett dylikt undantag från den regel, som

i allmänhet synes böra gälla.

Särskild ersättning synes mig därför, såsom jag redan framhållit,

icke böra utgå i vidare mån än som af 1904 års riksdag i likartadt

fall medgifvits eller till de hushåll, hvilkas värnpliktiga familjeförsörjare

varit inkallade till extra tjänstgöring och Indika för sin utkomst varit

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 4.

väsentligen beroende af familjeförsörjarnas arbetsförtjänst. Till nu

ifrågavarande bushåll torde böra räknas förutom de, som, på sätt af

1904 års riksdag omförmälts, bestå af den värnepliktiges hustru och

barn, jämväl andra hans anhörigas hushåll, därest han själf af samma

hushåll är medlem.

Hvad beträffar beloppet af penningbidraget torde anledning icke

föreligga att frångå det belopp, som i sådant afseende medgafs af 1904

års riksdag, eller 75 öre för hvarje dag af den extra tjänstgöringstiden.

Den summa af 23,000 kronor, som chefen för flottans stab, under antagande

att endast detta understödsbelopp blefve fastställdt, beräknat

skola komma att utgå, lärer säkerligen icke komma att öfverskridas.

I likhet med hvad som skedde år 1904 torde det böra öfverlåtas

åt Kung!. Maj:t att bestämma de närmare villkoren för att kunna

komma i åtnjutande af ifrågavarande understöd, och synes det jämväl

nu kunna öfverlåtas åt Konungens vederbörande befallningshafvande

att besluta om beloppens utbetalande i hvarje särskildt fall.

Af Riksdagen torde medgifvande nu endast böra utverkas att få

med omhänderhafvande medel bestrida ifrågavarande understöd med

rätt för Kungl. Maj:t att de utbetalda beloppen sedermera till ersättande

anmäla.

På grund af hvad jag sålunda anfört hemställer jag i underdånighet,

att Kungl. Magt måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen

att medgifva att af omhänderhafvande medel må, på sätt Kungl.

Maj:t kan finna lämpligt, till de hushåll, hvilkas värnpliktiga familjeförsörjare

äro eller under innevarande år varit i tjänst vid flottan kvarhållna

för extra tjänstgöring utöfver lagstadgad öfningstid och hvilka för

sin utkomst äro väsentligen beroende af familjeförsörjarnas arbetsförtjänst,

utdelas understöd med 75 öre om dagen för hvarje dag af den

extra tjänstgöringstiden; med rätt för Kungl. Maj:t att hvad sålunda

utgifvits, förslagsvis beräknadt till 23,000 kronor, framdeles till ersättande

hos Riksdagen anmäla.

Till denna, af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten i nåder lämna bifall; och skulle

proposition i ämnet af den lydelse, bilagan 1 vid

detta protokoll utvisar, till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo:

R. Sunctin.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1905.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1905:4 (andra urtima riksdagen) Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående understöd till de hushåll, hvilkas värnpliktiga familjeförsörjare under innevarande å s. 5 i texten
  2. SärU 1905:4 (andra urtima riksdagen) Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående understöd till de hushåll, hvilkas värnpliktiga familjeförsörjare under innevarande år varit i tjän s. 1 i texten