Angående löneregleringar för prästerskapet i föreslagna nya församlingar i Stockholm
1905-04-13 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1905:132, Angående löneregleringar för prästerskapet i föreslagna nya församlingar i Stockholm
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 132.
1
N:o 132.
Kungl. Majds nådiga proposition till Riksdagen, angående löneregleringar
för prästerskapet i föreslagna nya församlingar
i Stockholm; gifven Stockholms slott den 13 april
1905.
Under åberopande af bifogade utdrag af statsrådsprotokollet öfver
ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att medgifva,
att, därest beslut fattas om delning af Jakobs och Johannes församling
i två eller flera och af Adolf Fredriks församling i tre eller
flera församlingar med eget prästerskap, löneregleringar för prästerskapet
i de nya församlingarna må, med iakttagande af de grunder,
som stadgas i. nådiga förordningen angående ordnande af prästerskapets
i de territoriella församlingarna i Stockholm aflöning den 1 november
1872, af Kungl. Maj:t fastställas för tiden till den 1 maj 1925.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts,
Min Allernådigste Konungs och Herres sjukdom:
GUSTAF.
Carl von Frusen.
Bih. till Hiksd. Frat. 1905. 1 Sami. 1 Afd. 82 Haft. (N:o 132.)
1
2
Kvngl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 132.
Ang. löneregleringar
för prästerskapet
i föreslagna
nya
församlingar \
Stockholm.
Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Eegenten i statsrådet å Stockholms
slott den 13 april 1905.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Ramstedt,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Gyedenstolpe,
Statsråden Odelberg,
Husberg,
Palander,
Westring,
Berger,
Meyer,
von Friesen,
Virgin.
Departementschefen, statsrådet von Friesen, yttrade härefter:
»På framställning af kyrkorådet i Jakobs och Johannes församling
har Stockholms stads konsistorium i underdånig skrifvelse den 6 december
1904 hemställt om nådig stadfästelse å församlingens på kyrkostämma
iden 7 november 1904 fattade beslut om församlingens delning i två församlingar.
öfver denna framställning hafva, på grund af nådig remiss,
utlåtanden afgifvits af öfverståthållareämbetet och kammarkollegium.
Likaledes har kyrkorådet i Adolf Fredriks församling, enligt därom
af församlingen erhållet uppdrag, uti underdånig ansökning den 27 mars
1905, som af öfverståthållareämbetet med eget utlåtande och yttrande
af Stockholms stads konsistorium öfverlämnats till Kungl. Maj:t, underställt
Kungl. Maj:ts nådiga pröfning församlingens å kyrkostämma den
6 mars 1905 fattade beslut om församlingens delning i tre församlingar;
3
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 132.
och har jämväl i detta ärende kammarkollegium afgifvit infordradt
underdånigt utlåtande.
Af handlingarna i dessa båda ärenden inhämtas, bland annat, följande.
Sedan fråga väckts om delning af Jakobs och Johannes församlings
pastorat samt i anledning häraf särskilda kommitterade utsetts att utreda
frågan, afgåfvo dessa kommitterade den 9 maj 1904 betänkande och
förslag i ämnet.
Efter det därefter kyrkorådet yttrat sig i ärendet, fattade församlingen
å förutberörda kyrkostämma den 7 november 1904 följande beslut,
nämligen:
att församlingen skulle, så fort ske kunde, delas i två fullt själfständiga
församlingar, den södra benämnd Jakobs samt den norra Johannes
församling, med gränsen dragen vid Lutternsgatan;
att prästerskapets löner i hvardera af dessa församlingar måtte för
tiden till den 1 maj 1925, då den nu gällande löneregleringen ginge till
ända, få bestämmas med iakttagande af de grunder, som stadgades i
nådiga förordningen angående ordnande af prästerskapets i de territoriella
församlingarna i Stockholm aflöning den 1 november 1872, hvilka löneregleringar
jämväl borde få omfatta frågan om antalet präster i de nya
församlingarna;
att den vid delningens genomförande befintliga skuldbördan skulle
öfvertagas af Jakobs församling;
att Jakobs församling skulle till en fond, som af Johannes församling
endast finge användas till nybyggnadsföretag för kyrkliga ändamål
eller för sådana större reparationsarbeten, hvilka ej vore att hänföra till
det årliga underhållet, afsätta 400,000 kronor, att utbetalas med 20,000
kronor hvarje af de första 20 åren, efter det delningen trädt i kraft;
samt
att, innan delningen genomfördes, ett nytt ändamålsenligt grafkor
å Johannes kyrkogård skulle vara beslutadt och kostnaderna därför anvisade
af Jakobs och Johannes församling;
hvarjämte beslut fattades i fråga om fördelningen och användningen
af den nuvarande församlingen tillhöriga donationer och fonder.
Jämväl i fråga om Adolf Fredriks församlings delning verkställdes
en förberedande utredning af särskilda kommitterade. Det af dessa
uti den 6 februari 1905 afgifvet betänkande alternativt framställda förslag
om församlingens tredelning blef, sedan kyrkorådet behandlat ärendet,
å förutberörda kyrkostämma den 6 mars 1905 i hufvudsakliga delar
godkändt af församlingen, dock under förutsättning af nådigt bifall till
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 132.
samtidigt beslutad underdånig framställning om upphörande af den vid
Adolf Fredriks kyrka fastade patronatsrätt.
Detta församlingens beslut innefattade:
1) att Adolf Fredriks nuvarande församling skulle, under förutsättning
af nådigt bifall till den i förra delen af punkt 8) innefattade underdåniga
framställning om patronatsrättens upphörande, så fort ske kunde, delas
i tre fullt själfständiga församlingar, med gränserna, på sätt närmare
angåfves å en kommitterades betänkande bilagd karta, dragna mellan den
södra och mellersta församlingen utmed Tegnérs-, Dala- och Kungstcnsgatorna
samt mellan den mellersta och norra församlingen utmed S:t
Eriksgatan, S:t Eriksplan samt Oden-, Hälsinge- och Frejgatorna;
2) att den södra församlingen, hvilken till församlingskyrka skulle
hafva Adolf Fredriks kyrka, skulle benämnas Adolf Fredriks församling,
den mellersta, hvilken till församlingskyrka skulle erhålla Gustaf Vasa
kyrkan, Gustaf Vasa församling, och den norra, hvilken tills vidare till
församlingskyrka skulle begagna sig af Matteuskyrkan, S:t Matteus’ församling;
3)
att prästerskapets löner i hvardera af dessa församlingar måtte
för tiden till den 1 maj 1925, då den nu gällande löneregleringen ginge
till ända, få bestämmas med iakttagande af de grunder, som stadgades
i nådiga förordningen angående ordnande af prästerskapets i de territoriella
församlingarna i Stockholm aflöning den 1 november 1872, hvilka
löneregleringar jämväl torde få omfatta frågan om antalet präster i de
nya församlingarna;
4) att den vid tiden för delningens genomförande befintliga behållningen
i prästerskapets aflöningsfond skulle delas lika mellan församlingarna;
5)
att Adolf Fredriks församling skulle öfvertaga fem åttondelar och
Gustaf Vasa församling tre åttondelar af den odelade församlingens
skuldbörda vid tiden för delningens genomförande, därvid, därest vid
sagda tid församlingshus ej blifvit i församlingarna uppförda, i skulden
skulle inräknas, för församlingshus i Adolf Fredriks församling med bostad
för komministern, i stället för det denne vid byte med Stockholms stad
frångångna boställe, 190,000 kronor, för församlingshus med tomt i
Gustaf Vasa församling 200,000 kronor eller, om tomt erhölles genom
byte med Stockholms stad, 175,000 kronor och för församlingshus med
tomt i S:t Matteus’ församling 175,000 kronor;
6) att Adolf Fredriks och Gustaf Vasa församlingarna skulle afsätta
dels till en fond för uppbyggandet af en ny församlingskyrka i S:t Matteus’
församling eller ock till något annat församlingsändamål, hvar
-
5
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 132.
öfver församlingen hade laglig rätt att besluta, 100,000 kronor och dels
till en fond för utgörande af ersättning till kjrrkoherden i S:t Matteus’
församling för mistad boställsjord 12,500 kronor, af hvilket belopp Adolf
Fredriks församling skulle utgöra fem åttondelar och Gustaf Vasa församling
tre åttondelar;
7) att Adolf Fredriks och Gustaf Vasa församlingarna hvardera
skulle till sin kyrkoherde årligen utgifva i ersättning för mistad boställsjord
500 kronor; samt
8) att underdånig framställning skulle göras, att kyrkoherdetjänsterna
i alla tre församlingarna måtte få tillsättas i den för regala gäll
stadgade ordning och samtliga komministerstjänster i den ordning, som
genom kung], brefvet den 8 oktober 1875 föreskrifvits för andre komministern
i den odelade församlingen;
hvar]ämte församlingens beslut innefattade bestämmelser rörande
fördelning och användning af nuvarande Adolf Fredriks församling tillhöriga
donationer och fonder.
Uti de underdåniga utlåtanden, som i förevarande ärenden afgifvits
af konsistorium och öfverståthållareämbetet, hafva dessa myndigheter,
med vitsordande af behofvet af församlingarnas delning, tillstyrkt fastställelse
af församlingarnas ifrågavarande beslut, emot hvilka besvär
icke blifvit vare sig hos konsistorium eller öfverståthållareämbetet
anförda.
Jämväl kammarkollegium, som ansett, att någon tvekan ej kunde
råda rörande behofvet af eu lämpligare anordning af de kyrkliga förhållandena
inom ifrågavarande församlingar, har tillstyrkt de underställda
förslagen om församlingarnas delning på af dem angifvet sätt.
I anledning af det vid Adolf Fredriks församlings beslut om församlingens
delning fästadé villkor af patronatsrättens upphörande, hvilken
patronatsrätt enligt nådig resolution den 30 november 1773 tillkommer
Kungl. Maj:t, har Hans Maj:t Konungen uti en af riksmarskalksämbetet
med skrifvelse till ecklesiastikdepartementet öfverlämnad handling
förklarat, att Hans Maj:t, under villkor att nuvarande Adolf Fredriks
församling delades i tre själfständiga regala pastorat, afsade Sig och Sina
efterkommande nämnda patronatsrätt.
Löneregleringar äro fastställda för Jakobs och Johannes församling
den 30 december 1874 och för Adolf Fredriks församling den 12 mars
1875, båda för en tid af femtio år, räknadt från och med den 1 maj
1875. Enligt dessa löneregleringar skulle i församlingarna vara anställda,
6
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 132.
i Jakobs och Johannes församling kyrkoherde och tre komministrar samt
i Adolf Fredriks församling kyrkoherde och två komministrar. Förutom
dessa ordinarie prästmän finnas numera åtskilliga pastoratsadjunkter och
pastorsadjunkter anställda inom församlingarna.
Uti båda löneregleringarna har föreskrifvits, att, därest under den
tid, löneregleringen vore gällande, församlingen indelades i distrikt, eller
kapell därstädes inrättades, eller andra åtgärder för eu förbättrad själavård
komrae att. vidtaga3, prästerskapet vore skyldigt att underkasta sig den
förändring i tjänstgöring, som däraf föranleddes. Dessutom har, hvad
prästerskapet i Jakobs och Johannes församling beträffar, genom nådigt
bref den 6 maj 1881 föreskrifvits, att i fullmakter, som komme att utfärdas
å prästerliga och kyrkliga befattningar inom församlingen, skulle
intagas det förbehåll, att den utnämnde skulle vara skyldig underkasta
sig de förändringar i afseende på tjänstgöring och löneförmåner, som
kunde varda en följd af en förändrad reglering af pastoratet.
Nyssberörda i löneregleringarna intagna föreskrift torde icke innebära
förpliktelse för här ifrågavarande prästerskap att underkasta sig
följderna af eu församlingsdelning och, enligt hvad upplyst blifvit, har
det uti nådiga brefvet den 6 maj 1881 föreskrifna villkor icke blifvit
intaget i de fullmakter, som utfärdats för två efter denna tidpunkt i
Jakobs och Johannes församling anställda prästmän.
Från de nuvarande ordinarie prästerna i Jakobs och Johannes samt
Adolf Fredriks församlingar hafva emellertid till Kungl. Maj:t inkommit
förklaringar, att dessa prästmän äro villiga att underkasta sig de förändringar
i afseende å tjänstgöring, som af församlingarnas ifrågasatta
delning kan blifva en följd. Innan delningen går i verkställighet, måste
naturligtvis tillses, att ingen inskränkning sker i detta prästerskaps nu
utgående löneförmåner. Fn öfverenskommelse i detta afseende torde
vara lätt att före delningen få till stånd.
De ifrågasatta församlingsdelningarna kunna emellertid icke genomföras,
med mindre de för de nuvarande församlingarna gällande löneregleringarna
sättas ur tillämpning och ny lönereglering för en hvar
af de fem nya församlingarna uppgöres. Dessa löneregleringar, som
jämväl böra omfatta frågan om antalet präster i hvar och en af de
nya församlingarna, böra påtagligen, på sätt församlingarna föreslagit,
icke fastställas för längre tid än till den 1 maj 1925, vid hvilken tid
flertalet af nu gällande löneregleringar i Stockholm upphöra att gälla.
Beslut om upphäfvande af de nuvarande löneregleringarna för Jakobs
och Johannes församling samt Adolf Fredriks församling synes emellertid
— vid det förhållande att nådiga förordningen angående ordnande af
7
Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 132.
prästerskapets i de territoriella församlingarna i Stockholm aflöning den
1 november 1872 hvilar på enahanda grunder som nådiga förordningen
angående allmänt ordnande af prästerskapets inkomster den 11 juli 1862
— icke kunna komma till stånd utan Riksdagens medgifvande, likasom
ock Riksdagens samtycke erfordras till den afvikelse från de i förordningen
den 1 november 1872 gifna bestämmelser, som begränsningen
af de nya löneregleringarnas giltighetstid till mindre än de nu föreskrifna
femtio åren skulle medföra.
På grund häraf får jag nu allenast hemställa, det Kungl. Maj:t
täcktes i nådig proposition föreslå Riksdagen att medgifva, att, därest
beslut fattas om delning af Jakobs och Johannes församling i två eller
flera och af Adolf Fredriks församling i tre eller flera församlingar med
eget prästerskap, löneregleringar för prästerskapet i de nya församlingarna
må, med iakttagande af de grunder, som stadgas i nådiga förordningen
angående ordnande af prästerskapets i de territoriella församlingarna
i ‘ Stockholm aflöning den 1 november 1872, af Kungl. Maj:t
fastställas för tiden till den 1 maj 1925.
Sedan Riksdagens svar å propositionen ingått, torde det tillåtas
mig att ånyo i underdånighet anmäla de nu föredragna ärendena,
före hvilkas slutliga afgörande yttranden torde böra inhämtas från de
tilltänkta nya församlingarna beträffande hvad å förutberörda kyrkostämmor
beslut.its i afseende å inbördes förpliktelser emellan dessa församlingar.
»
Hvad föredragande departementschefen hemställt
behagade hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,
på tillstyrkan jämväl af statsrådets öfriga ledamöter, i
nåder bifalla; och skulle proposition till Riksdagen
aflåtas af den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar.
Ex protocollo:
C. E. Blom.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.