Sök i Ratio Lex

Angående nedsättning af af giften för inrikes postpaket in. ro

1905-01-20 · 20 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 20 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1905:16, Angående nedsättning af af giften för inrikes postpaket in. ro

Dokumentets text

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

13

N:o 16.

Kung!. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

nedsättning af af giften för inrikes postpaket in. ro.;

gifven Stockholms slott den 20 januari 1905.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

civilärenden för denna dag vill Kungl. Magt härmed föreslå Riksdagen

dels att det inrikes portot för paket må bestämmas enligt följande

grunder, nämligen för paket, som väger:

högst 1 kilogram....................................................................... 30 öre,

mer än 1, men ej öfver 3 kilogram ................................ 50 »

» » 3, » » )> 5 » ................................. 75 »

» »5 kilogram, 75 öre för de första 5 kilogrammen och där
efter

15 öre för hvart Överskjutande V2 kilogram eller del däraf; samt

att för skrymmande paket det ifrågavarande viktportot skall ökas

med 50 procent, och att, i fråga om hvad med skrymmande paket förstås,

skola tillämpas bestämmelserna i sådant hänseende enligt, gällande

internationella paketkonvention, dock med den eller de inskränkningar,

som kunna föranledas af särskilda, utaf Kungl. Maj:t till efterrättelse

inom svenska postverket gifna föreskrifter;

dels att det må stadgas, att postbehandlingsafgiften för inrikes

paket skall, med de undantag, som föranledas af särskilda utaf Eders

Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser, städse erläggas vid försändelsens

aflämnande till postbehandling;

dels ock att nu föreslagna bestämmelser må träda i kraft den 1

juli 1905.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

Kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

Hjälmar Westring.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ls Nåd. Proposition N:o 16.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20

januari 1905.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Gyldenstolpe,

Statsråden: Odelberg,

Husberg,

Palander,

Westring,

Ramstedt,

Berger,

Meyer,

von Friesen och

Virgin.

Departementschefen statsrådet Westring anförde härefter:

Förutom den framställning om nedsättning i rekommendationsafgiften

för postförsändelser, jag förut i dag fått underställa Eders

Kungl. Maj:ts bepröfvande, har, såsom jag därvid meddelade, generalpoststyrelsen

uti underdånig skrifvelse den 6 juni 1904 jämväl gjort

hemställan om nedsättning i gällande postafgifter för paket, som genom

postverket befordras inom landet, i samband hvarmed styrelsen äfven

väckt förslag om inskränkning i frankeringsfriheten för dylika paket.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

15

Portot för inrikes postpaket utgår för närvarande med följande

belopp, nämligen:

för paket, som väga:

högst Va kilogram......................................................... kr. 0: 30

mer än Va, men ej öfver 1 kilogram..................... » 0: 50

» » 1, )) )) )) 17* » » 0:75

» » 1 V a, » ). » 3 » » 1: —

» » 3, » » »5 » » 1: 50

mer än 5 kilogram, 1 krona 50 öre för de första 5 kilogrammen och

därefter 15 öre för hvart öfver skjutande 7* kilogram eller del däraf.

För skrymmande paket ökas nämnda portosatser med 50 procent.

I fråga om hvad med skrymmande paket förstås tillämpas de bestämmelser,

som i sådant hänseende gälla vid utväxlingen af postpaket

enligt den i Wien den 4 juli 1891 afslutade internationella konvention,

dock med den eller de inskränkningar, som kunna föranledas af särskilda,

utaf Eders Kungl. Maj:t till efterrättelse inom svenska postverket

gifna föreskrifter.

För o frank era dt paket utgår ett särskildt tilläggsporto af 10 öre;

dock att från sådant porto befrias paket, hvilkas adressater på grund

af särskilda, utaf Eders Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser äro

pliktiga att betala belöpande oguldet porto, samt att sistberörda tilläggsporto

icke i något fall utgår för återsändning af paket eller för pakets

eftersändande.

Portosatserna för paket intill 1 kilogram eller de så kallade småpaketen

äro fastställda genom nådiga kungörelsen den 12 november 1872

angående, bland annat, införande af medelporto för småpaketer med däri

genom nådiga kungörelsen den 2 maj 1879 angående, bland annat,

förändrad viktsatsberäkning för småpaket vidtagna ändringar. Bestämmelserna

angående skrymmande och ofrankerade småpaket hafva

meddelats genom nådiga kungörelsen den 24 april 1896 angående

portoförhöjning för skrymmande småpaket och tilläggsporto för ofrankerade

dylika paket. Dessa stadganden rörande småpaket hafva tillkommit

med Riksdagens medverkan. Portosatserna och öfriga nu

angifna bestämmelser i afseende å paket, som väga mer än 1 kilogram

eller s. k. vanliga paket, hafva meddelats af Eders Kungl. Maj:t

genom nådigt bref nyssnämnda den 24 april 1896. Emellertid har

Riksdagen uti skrifvelse den 18 april 1896 angående porto förhöjning

Gällande

bestämmelser.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

för skrymmande småpaket och tilläggsporto för ofrankerade dylika

paket såsom sin åsikt uttalat, att bestämmandet af porto för alla slags

paket tillkommer Riksdagen.

I detta sammanhang torde med afseende å grunderna för postverkets

inrikes paketrörelse jämväl böra erinras, att enligt nådiga brefvet

den 22 juni 1892 högsta vikten för inrikes paketpostförsändelse utgör

50 kilogram, att rekommendation å postpaket icke meddelas i Sverige,

samt att jämlikt förordningen den 12 november 1872 angående postverkets

ansvarighet för försändelser, som till postbefordran aflämnats,

med däri genom nådiga kungörelsen den 16 april 1880 gjorda ändringar,

postverkets ersättningsskyldighet för oassnreradt paket, som gått förloradt,

innan detsamma utlämnats till adressaten, eller som skadats,

medan det stått under postverkets vård, blifvit bestämd till 2 kronor,

om paketets vikt uppgår till högst 1 kilogram, och om vikten utgör

mer än 1 kilogram, till 4 kronor, med tillägg därtill af 1 krona för

hvarje hälft kilogram, hvarmed vikten öfverstiger 2 kilogram.

Vidare torde jag böra erinra därom, att förenämnda portosatser för

paket till mer än 1 kilogram, hvilka trädde i tillämpning den 1 juli

1896, inneburo en väsentlig nedsättning i förut gällande porto för dylika

paket. Genom nådiga brefvet den 26 september 1879 hade nämligen

Bil. Å.

Land.

Å

r 18 9 2.

Antal

invånare.

Antal postbefordrade paket.

Antal

paket

. ?er

invånare.

Oassurorade

(incl. post- förskott).

Assurerade

(incl post- förskott).

Tillhopa.

Sverige ...........................................

4,806,865

412,684

42,367

455,051

0.09

Norge.............................................

2,022,000

184,800

13,600

197,900

O.io

Danmark.........................................

2,185,159

1,999,112

18,884

2,017,996

0.92

Tyskland.........................................

49,428,470

116,858,818

2,468,854

119,327,672

2.41

Nederländerna..................................

4,669,576

3,569,094

23,661

3,592,755

0.77

Frankrike (oeh Algeriet).....................

42,467,924

28,360,203

201,051

28,561,254

0.6 7

Sekweiz...........................................

2,917,754

9,682,780

1,678,866

11,361,646

3.89

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

17

detta bestämts att, oberoende af afståndet mellan försändelsens inlämnings-

och adressort, utgå med 30 öre för hvarje viktenhet af 500 gram

eller del däraf utaf försändelsens bruttovikt. Genom införandet af nu

gällande paketporto undergingo alltså befordringsafgifterna för paketpostförsändelser

om högre vikt än 1 kilogram följande sänkning, nämligen

för paket, vägande:

1—IV2 kilogram från 90 öre till 75 öre,

1 Va—3 » )) kr. 1: 20—kr. 1: 80 till kr. 1: —,

3—5 » » kr. 2: 10—kr. 3: — » kr. 1: 50.

I sin nu förevarande framställning har generalpoststyrelsen, för Afgifter för

att visa den utveckling, postpaketrörelsen i Sverige vunnit, särskildt i P°stPaketjämförelse

med postpaketrörelsen inom Norge, Danmark, Tyskland,

Nederländerna, Frankrike och Algeriet samt Schweiz, öfverlämnat följande

med ledning af den internationella postbyråns »statistique générale»

och de särskilda postförvaltningarnas årsberättelser utarbetade

öfversikt af den inrikes postpaketrörelsen i Sverige och i nämnda länder

åren 1892 och 1902, livilket senare år är det sista, för hvilket den

ifrågavarande statistiken föreligger fullt utarbetad:

i

r 1902.

Ökning i paketrörelsen

från år 1892 till 1902.

Antal

invånare.

Antal postbefordrade paket.

Antal

paket

per

invånare.

Oassurerade

(incl. postförskott).

Assurerade

(incl. postförskott).

Tillhopa.

Antal.

Procent.

5,198,752

983,668

69,605

1,053,273

0.20

598,222

131,5

2,263,010

334,500

27,700

362,200

0.16

164,300

83.o

2,449,540

3,161,247

31,266

3,192,513

1.30

1,174,517

58,2

56,367,178

183,994,828

2,972,571

186,967,399

3.32

67,639,727

56.7

5,347,180

4,500,897

36,245

4,537,142

0.85

944,387

26.3

43,701,276

44,883,462

2,222,556

47,106,018

1.08

18,544,764

64.9

3,315,443

18,045,172

1,455,601

19,500,773

5.ss

8,139,127

71.6

Bill. till Rilcsd. Prof. 1905. 1 Sami. 1 Afd. 11 Käft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 16.

ningen

Efter att hafva i detta sammanhang framhållit, att under tillämpat

de förutnämnda lägre portosatserna postverkets paketrörelse

uppvisat en ej obetydlig tillväxt, hvilken sannolikt icke blott

finge tillskrifvas enahanda orsaker som den inträdda ökningen inom

poströrelsen öfver hufvud taget, utan äfven i någon mån föranledts af

den vidtagna nedsättningen i paketpostportot, anför styrelsen följande.

Såsom närmare framginge af nyssberörda öfversikt, hade antalet

genom svenska postverket befordrade inrikes paket enligt poststatistiken

vuxit från 455,051 år 1892 till 1,053,273 år 1902. Ökningen i paketantalet

under sagda period hade alltså för svenska, postverket uppgått

till icke mindre än 131,5 procent, hvilket utvisade en större tillväxt i

postverkets paketrörelse, än som förekommit inom något af öfriga i

tabellen upptagna länder. Men helt annorlunda tedde sig förhållandet,

om man ställde de olika ländernas paketpoströrelse i proportion till

hvarje lands folkmängd. Af uppgifterna i samma tabell framginge

nämligen med all tydlighet, att, näst efter Norge, Sverige vore det

land, hvars postverk företedde den minst utvecklade paketrörelsen, i

det att enligt de lämnade uppgifterna för år 1902 den genom vederbörande

postverk förmedlade inrikes pakettrafiken vore, sedd i förhållande

till folkmängden, i Danmark mer än 6, i Tyskland 16, i Nederländerna

4, i Frankrike 5 och i Schweiz nära 30 gånger så stor som

i Sverige.

Att i utlandet paketbef or dringen med posten hade en helt annan

betydelse än hos oss, syntes — fortsätter generalpoststyrelsen — äfven

bestyrkas däraf, att pakettrafiken från utlandet till Sverige under förenämnda

period vuxit åtskilligt snabbare än den inrikes paketpoströrelsen,

oaktadt i det utrikes paketportot icke inträdt någon så omfattande

nedsättning som i det inrikes portot. Medan nämligen antalet

inrikes paket något mer än fördubblats, hade däremot de från utlandet

till Sverige ankomna paketen ökats från 110,138 stycken år 1892 till

309,637 stycken år 1902, utvisande en tillväxt af öfver 181 procent.

Med framhållande, att det emellertid vore ej blott med afseende

å paketens antal, som en väsentlig skillnad förefunnes mellan den

svenska paketposttrafiken och motsvarande delar af postverksamheten

inom främmande länder, hänvisar styrelsen härefter till följande sammandrag

af en utaf styrelsen föranstaltad undersökning af svenska

postverkets paketrörelse år 1903:

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 16.

19

Bil B.

Vikt.

Antal V.

Pro-

cent.

Postbe-

fordrings-

afgifter2).

Befordringssätt.

Befordringsvägens längd

efter adressortens be- lägenhet i:

Ute-

slutande

med

järnväg.

Delvis

med

järnväg

delvis an- norledes.

Icke

med

järnväg.

afgångs-

ortens

län.

grann-

län.

annat

län.

Kronor. 1 ö.

Antal.

Antal.

Antal.

Antal.

Antal.

Antal.

Högst Va kg. • ■ •

665,353

52.9

199,605 90

460,122

186,251

18,980

121,589

134,355

409,409

V«-1 » ...

311,922

24.8

155,961 -

185,640

114,010

12,272

54,561

54,522

202,839

1—1 Vä » ...

104,351

8.3

78,263 25

47,931

51,025

5,395

18,005

14,781

71,565

IVä—2 » ...

46,293

3.7

46,293 —

16,705

26,949

2,639

8,372

6,058

31,863

2—3

56,238

4.5

56,238 -

13,260

39,832

3,146

8,593

6,760

40,885

3—4 » ...

22,022

1.7

33,033—

4,693

16,055

1,274

3,770

2,574

15,678

4—5 » ...

17,329

1.4

25,993 50

2,353

14,118

858

2,730

1,833

12,766

öfver 5 » ...

34,307

2.7

82.84575

4,641

28,236

1,430

4,498

3,198

26,611

Summa

1,257,815

100.o

678,233 40

735,345

476,476

45,994

222,118

224,081

811,616

V Innefattar både assurerade och var,liga paket (med och utan postförskott) äfvensom returpaket.

2) Tilläggsporto ej inberäknadt (likasom ej keller inrikes porto för tariffpaket).

Denna undersökning af postverkets paketrörelse år 1903 gåfve

nämligen — enligt hvad styrelsen vidare anför — vid handen, att af

samtliga med posten år 1903 befordrade inrikes paket nära 78 procent

haft en vikt ej öfverstigande 1 kilogram, samt att medelvikten per

inrikes paket samma år ej uppgått till mer än nära 1 kilogram. I jämförelse

med pakettrafiken före portonedsättningen år 1896 syntes visserligen

vikten af de genom postverket befordrade paketen hafva ökats.

Enligt verkställd undersökning hade nämligen år 1894 antalet inrikes paket

om högst 1 kilograms vikt uppgått till 82,3 procent af hela antalet inrikes

paket. Men äfven om tillväxten i pakettrafiken till följd af den gjorda

sänkningen af portot för de tyngre paketen varit relativt större beträffande

dessa paket än med afseende å de lättare paketförsändelserna,

så inskränkte sig ändock, såsom af det förut sagda syntes framgå, det

svenska postverkets paketrörelse fortfarande i vida öfvervägande grad

till allenast de s. k. småpaketen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Klingl. Majds Nåd. Proposition Ko 16.

Helt annat vore förhållandet inom länder med mera utvecklad

paketposttrafik. I Tyskland t. ex. hade medelvikten per inrikes paket

år 1902 utgjort icke mindre än 4 kilogram, och i Nederländerna, där

postverket ej befordrade paket öfver 5 kilogram, hade samma år de inrikes

paketen inom olika viktgrupper fördelat sig procentvis på följande sätt,

nämligen högst 1 kilogram 37 procent, 1—3 kilogram 39,4 procent och

3—5 kilogram 23,6 procent. Det syntes ligga i öppen dag, att genom

en paketrörelse, sådan som den i sistnämnda båda länder, postverket

beredde handel och industri helt andra fördelar, än som med vår,

hufvudsakligen till småpaket inskränkta paketpoströrelse kunde äga rum.

Efter denna redogörelse för den inländska paketposttrafikens utveckling

och nuvarande ståndpunkt omnämner styrelsen, att framställningar

i syfte att postverket skulle kunna i högre grad än för närvarande

anlitas för befrämjande af handelsvarors afsättning inom landet blifvit

gjorda dels i eu till generalpoststyrelsen ingifven skrift af Stockholms

köpmannaförenings handelskammare och dels i särskilda af svenska

bokförläggareföreningen, nya bokförläggareföreningen och svenska sortimentsbokhandlareföreningen

till Eders Kungl. Magt ställda skrifter,

öfver hvilka styrelsen den 31 december 1903 afgifvit infordradt underdånigt

utlåtande, samt att i samtliga dessa framställningar uttalats, att

det hufvudsakliga hindret för utvecklingen af postverkets paketrörelse

läge i de härstädes gällande höga portosatser för de tyngre paketen,

i hvilket afseende handelskammaren särskildt framhållit, att det inrikes

portot för paket vägande högst 5 kilogram i Sverige öfverstege icke

blott motsvarande porto i åtskilliga andra länder utan äfven de befordringsafgifter,

som utginge för dylika paket i utväxlingen mellan Sverige

och utlandet.

1 anledning af dessa uttalanden har styrelsen åberopat följande

jämförande sammanställning mellan portosatserna för paket om högst

5 kilogram i Sverige och i förenämnda främmande länder:

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

21

Bilaga C.

Viktsatser.

Sve
rige.

Norge.

Dan
mark.

Mellan

de

skandi
naviska
länderna.

Tyskland.

Neder
länderna.

Frankrike.

Scliweiz.

Frankerade.

Ofranke
rade
-

Er.

Högst V» kilogram............

Öfver V3 t. o. m. 1 kilogram

» 1 » P/2 »

» H/j »

» 2 »

» 2*/a »

» 3 »

» 372 »

»4 »

» 41,/2 »

2

272 »

3 »

373 »

4

472 »

5

1

50

Er.

U

Öro.

15

20

30

Er.

120

[Norge

—Danmark

direkt:

90 öre]

a) Högst

10 geogr.

mil: 25pf.

(22,3 öre)

b) Större

afstånd

50 pf.

(44,5 öre)

Cents.

| 15

(22,5 öro)

20

(30 öre)

25

(37,5 öre)

a) vid afhämtning

åjärnvägsstation:
60

c.

(43,2 öre)

X b) vid

hombäring

eller

poste restante:
85

c.

(61,2 öre)

a) vid

afhämtning

å

järnvägsstation

:

80 c.

(57,6 öre)

b) vid

hembäring

eller

poste j

Centimes.

15

(10,8 öre)

25

(18 öre)

Centimes.

30

(21,6 öre)

40

(28,8 öre)

40

(28,8 öre)

60

(43,2 öre)

Efter att vidare hafva framhållit, hurusom af denna sammanställning

framginge, att det svenska portot vore icke blott betydligt högre än

det ifrågavarande utländska utan därjämte företedde flera olika afgiftssatser

än detta, anför styrelsen vidare.

Hvad anginge förhållandet mellan vårt inrikes paketporto och de

befordringsafgifter, som gällde i paketutväxlingen mellan Sverige och

utlandet, påpekades af handelskammaren, bland annat, hurusom portot

för paket om högst 5 kilogram utgjorde allenast 1 krona 20 öre mellan

Sverige och Norge eller Danmark och 1 krona 44 öre mellan Sverige

och Tyskland. Då det inrikes portot för paket mellan 3—5 kilogram

utginge med 1 krona 50 öre, ställde det sig följaktligen billigare att sända

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition No 16.

dylika paket med posten mellan Sverige, å ena sidan, samt Norge,

Danmark och Tyskland, å andra sidan, än att få dem postbefordrade

mellan orter i Sverige. Ett dylikt förhållande syntes icke äga rum

inom något af de i bilaga C upptagna länder med en större paketrörelse.

I samtliga dessa länder vore nämligen det inrikes paketportot

satt så lågt, att det väsentligt understege det porto, som enligt gällande

internationella paketkonvention utginge för postpaket, som befordrades

mellan två grannländer.

Enligt nämnda konvention utginge portot för ett paket intill 5 kilograms

vikt med 50 centimes (36 öre) för hvarje postverk, som deltoge

i paketets befordring till lands, med tillägg, i förekommande fall,

af särskild sjöbefordringsafgift, hvarjämte vissa länder, bland hvilka

Sverige, såsom en öfvergångsanordning, uppbär en tilläggsafgift af

högst 75 centimes (54 öre) per paket. Med afseende å denna öfvergångsanordning

vore dock att märka, att förslag upprepade gånger,

och senast till den världspostkongress, som vore ansedd att hållas i

Rom under år 1905, framställts om upphäfvande eller åtminstone inskränkning

i rätten att belägga postpaketen med berörda tilläggsafgift.

Skulle denna tilläggsafgift för Sveriges del borttaga^, blefve följden,

att postpaket i utväxlingen mellan vårt land och Tyskland icke komme

att draga högre porto än 90 öre. Då man besinnade, att äfven med

det nuvarande höga portot Tysklands paketpostbefordran till Sverige

kunnat utvecklas till den grad, att antalet från Tyskland till Sverige

anlända postpaket år 1902 varit omkring 10 gånger så stort som antalet

paket i motsatt riktning, så läge det nära till hands att antaga, att

genom ofvan antydda sänkning af det internationella portot utan motsvarande

sänkning af det inrikes svenska paketportot införseln af varor

i postpaket från Tyskland skulle i väsentlig mån ökas till förfång för

den inrikes varuomsättningen.

Generalpoststyrelsen redogör härefter för de skäl, som föranledt

styrelsen att nu upptaga frågan om nedsättning af det inrikes paketportot,

och erinrar därvid att, då generalpoststyrelsen vid afgifvandet

af sitt underdåniga utlåtande i anledning af förenämnda framställningar

af svenska bokhandelns representanter haft att taga denna fråga i

öfvervägande, styrelsen ansett sig icke böra för det dåvarande påyrka

någon ändring i detta porto, hufvudsakligen emedan det synts betänkligt

att vidtaga någon mera genomgripande förändring af postbefordringsafgifterna

i allmänhet, så länge postverket nödgats - att på

den utan jämförelse mest omfattande af dess rörelsegrenar, tidnings
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Käng!.. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

23

rörelsen, räkna med en mycket betydande förhäst. Därtill hade kommit,

att vid den dåvarande tidpunkten en världspostkongress antagits vara

nära förestående, vid hvilken de internationella postbefordringsafgifterna

kunde komma att ändras, hvarjemte den undersökning af paketrörelsens

omfattning, hvilken föranledts af handelskammarens förenämnda framställning,

ännu ej afslutats.

Då nu — fortsätter styrelsen — jämlikt förordningen den 27 maj

1904 ändrade villkor för postbefordran af tidningar och andra periodiska

skrifter blifvit fastställda, genom hvilka postverket erhållit betydligt

ökade inkomster af tidningsrörelsen, hade styrelsen ansett sig så

mycket hellre böra, med stöd af den numera afsilande statistiska undersökningen

angående paketrörelsen, taga frågan om det inrikes paketportots

sänkning under förnyadt öfvervägande, som den omförmälda

världspostkongressen blifvit uppskjuten och, på sätt redan antydts, vore

afsedd att sammanträda först under loppet af år 1905, hvadan dess

eventuella beslut icke syntes komma att träda i kraft förr än två å tre

år härefter. Att i afvaktan på dessa beslut under en så lång tid undanhålla

vår inrikes handel och industri fördelarna af ett lägre paketpostporto

inom landet vore enligt generalpoststyrelsens mening icke lämpligt,

dä förhandenvarande omständigheter i öfrigt syntes tala för

genomförandet utan ett sådant dröjsmål af en nedsättning i berörda

porto.

Innan jag går vidare i redogörelsen af generalpoststyrelsens förevarande

skrifvelse, torde jag böra erinra därom, att Eders Kung!. Maj:t

den 26 februari 1904, vid underdånig föredragning af förenämnda från

den svenska bokhandelns sida gjorda framställningar, funnit desamma

icke till någon Eders Kung!. Maj:ts vidare åtgärd föranleda.

För innehållet af det utaf Stockholms köpmannaförenings handelskammare

hos generalpoststyrelsen väckta förslaget om nedsättning af

det inrikes paketpostportot har styrelsen lämnat följande redogörelse.

Under framhållande att till följd af den konkurrens, som i fråga

om paketbefordringen ägde rum mellan posten och järnvägarna, postverket

syntes för närvarande mest anlitas för befordran af paket, som

vore bestämda för mera aflägsna orter inom landet eller för platser,

hvilka icke vore belägna vid järnvägs- eller ångbåtslinje, d. v. s. paket,

hvilkas befordran vore förenad med de drygaste utgifterna, uttalade

handelskammaren den uppfattning, att, för att möta den konkurrens,

som postverket i förevarande hänseende hade att utstå från järnvägarnas

sida, portosatserna för paketpostförsändelserna borde bestämmas till

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Fr oposition N:o 16.

belopp, som kunde jämföras med järnvägarnas tariffer för enahanda

gods; och ansåge handelskammaren, att ur berörda synpunkt det inrikes

paketpostportot icke skulle kunna sättas högre än till 30 öre för paket,

som ej vägde mer än 3 kilogram, och till 60 öre för paket, som vägde

mer än 3, men ej öfver 5 kilogram. Då emellertid så låga portosatser

svårligen kunde täcka kostnaderna för den paketbefordran, som till

större eller mindre del ägde rum å landsväg, hade handelskammaren

tänkt sig, att nyssnämnda afgifter skulle gälla endast för paket, som

befordrades mellan postanstalter, hvilka antingen vore belägna vid järnväg,

eller med hvilka ångbåtsförbindelse ägde rum. För paket, som

vore adresserade till eller afsändes från andra postanstalter i landet,

ville handelskammaren ej ifrågasätta lägre porto än följande, nämligen

för paket, vägande:

högst 1 kilogram................................................................... kr. 0: 30

mer än 1, men ej öfver 3 kilogram ............................. » 0: 65

)> » 3, )> " » 5 )) .............................. » 1: —.

Härefter yttrar generalpoststyrelsen för egen del följande.

Såsom framginge af bilaga B, hade den af generalpoststyrelsen föranstaltade

undersökning af paketrörelsen år 1903 afsett jämväl sättet

för paketens befordran äfvensom befordringsvägens längd, beräknad

efter läget af det län, inom hvilket adressorten varit belägen, i förhållande

till afgångsortens län. De i bilagan anförda uppgifterna ådagalade

i dessa båda afseenden, att paketpostförsändelserna till större

delen (58,4 procent) befordrats uteslutande på järnväg, samt att deras

postbefordran i öfvervägande grad (64,5 procent) sträckt sig öfver mer

än två län. Såsom man kunnat vänta, gjorde dock de paket, som icke

befordrats med järnväg, i sistberörda hänseende undantag, i det att af

dessa paket den allra största delen (82,5 procent) befordrats mellan

orter i samma län.

Undersökte man befordringssättet inom olika viktgrupper, befunnes

det, att antalet af de uteslutande med järnväg postbefordrade paketen

vore relativt större inom de lägre grupperna än inom de högre, medan

ett motsatt förhållande ägde rum beträffande de paket, som befordrats

både med järnväg och med annat kommunikationsmedel. Äfven beträffande

befordringsvägens längd visade det sig — i all synnerhet med

afseende å paket af sistnämnda slag —- att antalet paket, som postbefordrats

öfver mer än två län, vore relativt större bland de tyngre

paketen än bland de lättare. I allmänhet syntes alltså förhållandet

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 16.

25

hafva varit det, att ju tyngre paketen varit, i dess högre grad hade för

deras postbefordran anlitats äfven annat kommunikationsmedel än järnväg,

och dess längre vägsträckor hade paketen tillryggalagt.

Hvad anginge paketen inom de tyngre viktgrupperna, ville det sålunda

syna‘s, som om handelskammarens ofvannämnda antagande beträffande

paketposttrafikens omfattning vunne bekräftelse genom den gjorda undersökningen.

Förutom de s. k. småpaketen, för hvilkas befordran postverket

syntes af naturliga orsaker lämpa sig bättre än järnvägarna, syntes

nämligen postverkets nuvarande paketrörelse hufvudsakligen omfatta

försändelser till eller från orter, som saknade järnvägsförbindelse, äfvensom

till mera aflägsna delar af landet. Hvad man skulle kunna kalla

»närtrafiken» inom paketrörelsen syntes däremot, hvad anginge sådana

paket, som ej vore att räkna till småpaketen, i all hufvudsak ombesörjas

af järnvägarna. Detta förhållande ägde sin naturliga förklaring däri,

att järnvägarnas befordringsafgifter på de mindre utstånden så väsentligt

understege postportot. På statens järnvägar kunde t. ex. ett paket om

högst 5 kilograms vikt befordras ända till 300 kilometer för en afgift,

ej öfverstigande 50 öre, och äfven vid befordran öfver 1,000 kilometer

utgjorde afgiften för ett sådant paket på dessa järnvägar ej mer än 1

krona 5 öre. Vid järnvägsbefordran, som berörde flera banor, utginge

visserligen befordringsafgiften med högre belopp än de nyss nämnda,

men enligt gällande samtrafiktaxa kunde dock paket intill 5 kilograms

vikt i allmänhet befordras billigare med järnväg än med post, så vida

ej mer än 7 banor deltoge i befordringen.

Plvad anginge förslaget att för paketförsändelser till olika slag af

postanstalter fastställa olika paketportosatser, skulle ett dylikt tillvägagående

särskilt med hänsyn till däraf uppkommande svårigheter vid

taxeringen för posttjänsten komma att medföra väsentliga olägenheter,

hvadan generalpoststyrelsen ej kunde tillstyrka detsamma. Styrelsen

ansåge sig ej heller kunna tillstyrka, att det af handelskammaren för

postanstalter vid järnvägs- eller ångbåtslinje föreslagna porto redan nu

genomfördes för samtliga postanstalter. Med så låga portosatser skulle

säkerligen postverkets paketrörelse komma att inom kort visa en sådan

tillväxt, att hvarken transportmedel, lokaler eller personal skulle utan

mycket ökade utgifter räcka till för postbehandlingen af dessa jämförelsevis

både skrymmande och tunga försändelser. Det borde för öfrigt,

enligt generalpoststyrelsens mening, ingalunda eftersträfvas att genom

postportots sänkning öfverföra all paketbefordran från järnvägarna till

postverket. Oafsedt att postverket, såsom det sekundära befordringsmedlet,

naturligen icke kunde sätta sina befordringsafgifter så lågt, att

Bill. till lliksd. Prof. 1905. 1 Sami. 1 Afd. 11 Raft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts Nåd. ''Proposition N:o 16.

ej järnvägen, där den vore det omedelbara kommunikationsmedlet, kundegå

ännu lägre, syntes hvartdera af dessa kommunikations ver k böra i

fråga om transport af paketgods hafva sitt af förhållandena betingade

verksamhetsområde.

Hvad åter beträffade det af handelskammaren föreslagna högre

portot, syntes visserligen den ifrågasatta grupperingen, högst 1 kilogram,

1—3 kilogram och 3—5 kilogram, synnerligen lämplig, då, enligt

hvad statistiken utvisade, paketen redan nu fördelade sig i dylika grupper,

hvilka äfven ägde motsvarighet icke blott inom främmande länders posttjänst,

utan äfven i vissa delar af vår egen paketutväxling med utlandet.

Mot förslaget att utsträcka den portosats, 30 öre, som för närvarande

gällde för paket intill V2 kilogram, till jämväl paket, som vägde

mer än V2 men ej öfver 1 kilogram, hade generalpoststyrelsen ej heller

något att erinra. Paketen inom dessa båda viktgrupper bildade i fråga

om postbehandlingen i vissa afseenden en särskild grupp till åtskillnad

från tyngre paket; och då skillnaden i vikt vore jämförelsevis ringa,

funne styrelsen icke någon anledning att påyrka ett högre porto för

paketen mellan V2—1 kilogram än för de paket, som ej vägde mer än

1 / 2 kilogram.

Hvad däremot beträffade de för paket öfver 1 kilogram ifrågasatta

portosatserna, 65 öre för paket om 1—3 kilogram och 1 krona för

paket om 3—5 kilogram, ansåge styrelsen att, då det nu gällde att fastställa

portosatser, som icke skulle tillämpas blott för paketrörelsen vid

postanstalter utan järnvägs- eller ångbåtsförbindelse, dessa afgifter vore

väl höga. Med hänsyn särskild! därtill att, om det för internationella

postpaket gällande särskilda tilläggsportot skulle upphäfvas, paketen i

utväxlingen mellan Sverige och Tyskland skulle komma att draga ett

porto af allenast 90 öre per paket om 5 kilogram, syntes det inrikes

portot för paket om 3—5 kilogram icke böra sättas högre än till 75

öre; och syntes i sammanhang därmed portot för paket i viktgruppen

1—3 kilogram böra bestämmas till 50 öre.

Beträffande paket, hvilkas vikt öfverstege 5 kilogram, hade af handelskammaren

icke framställts något yrkande på nedsättning i portot,,

hvilket förhållande syntes bero däraf, att sådana paket i nu förevarande

afseende vore af mindre betydelse. Handelskammaren inskränkte sin

framställning till allenast paket, som ej öfverstege 5 kilograms vikt, i

det att med afseende å ^lessa anfördes, hurusom, enligt hvad erfarenheten

från åtskilliga främmande länder gåfve vid handen, det folie sig

för åtskilliga branscher af handel och industri synnerligen lämpligt att

uppdela afgående försändelser i postpaket om högst denna vikt. De

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition No 16.

27

tyngre paketens befordran syntes också öfver hufvud mera lämpa sig

för järnvägen än för posten, hvarför äfven postverket i t. ex. Nederländerna

inskränkt sin paketbefordran till paket om högst 5 kilogram.

Emellertid syntes en nedsättning i portot för paket, som ej vägde

öfver 5 kilogram, böra för tyngre paket medföra den minskning i portot,

som föranleddes häraf, att afgiften för de första 5 kilogrammen

beräknades till 75 öre i stället för 1 krona 50 öre.

Efter meddelande, att styrelsen öfvertyga! sig om, att det paketporto,

som sålunda blifvit af styrelsen förordadt, skulle äga utsikt att

i sinom tid varda i hufvudsak genomfördt äfven i paketutväxlingen

mellan de tre skandinaviska länderna, hvarigenom det särskildt från

bokhandelns representanter framkomna yrkandet på enahanda postbefordringsafgifter

inom landet och i postutväxlingen mellan Sverige,

Norge och Danmark skulle uppfyllas, öfvergår styrelsen till att undersöka

de ekonomiska följderna för postverket af ifrågavarande portos

införande i den inrikes paketrörelsen och anför därvid följande.

Såsom af bilaga B inhämtades, beräknades inkomsterna af det nuvarande

inrikes paketportots tillämpning på paket, som inom landet vunnit

postbefordran år 1903, hafva uppgått till 678,233 kronor 40 öre. Detta

belopp skulle, därest det af generalpoststyrelsen föreslagna paketportot

tillämpats å samma paket, hafva minskats till 483,252 kronor 25 öre,

eller med 194,981 kronor 15 öre, fördelande sig denna minskning på

särskilda viktgrupper på följande sätt:

högst 1 kilogram

1—3 kilogram......

3—5 »

öfver 5 kilogram

kr. 62,384: 40

» 77,353: 25

» 29,513: 25

» 25,730: 25.

Till de beräknade inkomsterna af paketrörelsen 1903 borde emellertid,

då fråga vore om de finansiella verkningarna af det inrikes

paketportot, läggas dels det belopp, som motsvarade den för skrymmande

paket stadgade förhöjningen med 50 procent af eljest utgående

porto, dels ock — eftersom det inrikes portot med hela sitt belopp

inginge i den postbefordringsafgift, som erlades för s. k. »tariffpaket»

(till postpaket ej hänförliga utrikes paket) — de till följd däraf postverket

tillflvtande inkomster.

«/

Hvad först anginge afgiftsförhöjningen för skrymmande inrikes paket,

syntes sådana paket mycket sällan förekomma, då antalet för år 1903

beräknats till endast 299 stycken, motsvarande 0,02 procent af hela

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kung!. May.ts Nåd. Proposition N:o 16.

antalet inrikes paket. Inkomsten af den stadgade portoförhöjningen

för dessa paket beräknades hafva uppgått till 168 kronor 74 öre, hvilket

belopp med tillämpning af det nya portot skulle hafva nedgått till 93

kronor 73 öre.

Vidkommande därefter de till svenska postverket ingående afgifterna

för landväga postbefordran af tariffpaket hade för år 1903 sammanlagda

beloppet af dessa afgifter beräknats till 13,769 kronor 60 öre.

Med tillämpning af det här förut föreslagna paketportot skulle sistnämnda

belopp hafva minskats till 9,216 kronor 35 öre eller med 4,553

kronor 25 öre.

Sammanlagda beloppet af den minskning i postverkets inkomster,

som skulle varit en följd af det nu föreslagna paketportots tillämpning

år 1903, uppginge alltså till 199,609 kronor 41 öre.

Detta belopp vore visserligen ganska betydande. Men det vore ändock

icke i detta afseende, som frågan om nedsättning i paketportot hade

sin största betydelse för postverket, då det ej syntes dröja länge, förr

än genom rörelsens tillväxt i följd af det sänkta portot den beräknade

minskningen i bruttoinkomsten komme att blifva betäckt. Hvad som

i fråga om åvägabringande af en ökad paketpoströrelse borde tillmätas

vida större betydelse vore den tillväxt i postverkets utgifter, som utan

tvifvel måste följa af en mera väsentlig ökning i denna rörelse, i synnerhet

om i sammanhang därmed en förskjutning inom själfva försändelserna

ägde rum från lägre till högre viktgrupper. Paketpostförsändelserna

ställde både genom sin jämförelsevis skrymmande beskaffenhet

och genom sin tyngd stora anspråk på postverket, i synnerhet hvad

anginge transportmedel och lokalutrymme. Utgifterna i båda dessa afseenden

hade för postverkets finansiella ställning stor bet}Melse och utvisade

redan nu en afgjord tendens att ökas icke blott hvad anginge

själfva de utbetalade beloppen, utan äfven med hänsyn till de grunder,

efter hvilka utgifterna beräknades.

Generalpoststyrelsen hade följaktligen haft all anledning att taga

under allvarligt öfvervägande frågan, huruvida den af styrelsen förordade

nedsättning i paketportot kunde komma att förorsaka postverket en sådan

ökning i utgifter, som öfversköte den beräknade tillväxten i bruttoinkomst.

Enligt sakens natur vore detta särskilt att befara med afseende

å paketens befordran å postlinjer, där järnvägs- eller ångbåtsförbindelser

icke funnes att tillgå, och, såsom förut anförts, vore det ej lämpligt att

stadga olika portosatser för paketförsändelser å dessa linjer. Med

hänsyn såväl till de numera ändrade bestämmelserna angående postverkets

tidningsrörelse som ock till postverkets finansiella ställning

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

öfverhufvud samt med fästadt afseende å den betydelse för vår industri

och handel ett lågt paketporto innebure, hade emellertid generalpoststyrelsen

kommit till den uppfattning, att ofvan omförmälda nedsättning

i paketportot borde genomföras, utan afseende därå att det föreslagna

portot måhända icke vore tillräckligt för att täcka utgifterna för paketens

postbefordran å alla linjer.

Såsom jag förut nämnt, har generalpoststyrelsen i samband med

förslaget om sänkning af paketportot väckt förslag om inskränkning i

frankeringsfriheten för de paket, som sänkningen afser. För närvarande

gäller, enligt hvad jag redan förut framhållit, att paket kan i

den inrikes poströrelsen afsändas, utan att belöpande porto i förväg

erlägges; dock att för sådant paket utgår ett särskilt tilläggsporto af

10 öre.

Då generalpoststyrelsen i underdånig skrifvelse den 14 februari

1895 afgaf förslag till den portonedsättning, som sedermera trädde i

kraft den 1 juli 1896, och i sammanhang därmed föreslog införandet

af nyssnämnda tilläggsafgift, anförde styrelsen i afseende därå, bland

annat, att de ofrankerade paketen alltid vållade postverket ökadt arbete,

enär å desamma hvilande oguldna afgifter måste göras till föremål för särskild

lösenredovisning, hvilket arbete än ytterligare förökades, då lösen

ej kunde utbekommas hos adressaten, vare sig i följd af vägran eller

af annan anledning. Det syntes fördenskull generalpoststyrelsen önskvärd!,

om frankeringstvång kunde införas i den inrikes pakettrafiken,

såsom det redan funnes beträffande vissa paket till utlandet. Då emellertid

en så genomgripande åtgärd befarades skola väcka stort missnöje

hos många trafikanter, ansåg styrelsen, att man tillsvidare såsom

ett slags öfvergångsanordning borde stanna vid hvad som för det dåvarande

gällde i den skandinaviska mellanrikstrafiken eller stadgande

af ett särskild! tilläggsporto.

Efter att hafva erinrat om detta sitt uttalande, anför styrelsen

i sin nu föreliggande underdåniga skrifvelse vidare.

Af den verkställda undersökningen angående paketrörelsen år 1903

visade sig, att cirka 30 procent af oassurerade och med postförskott ej

belagda inrikes paket varit ofrankerade eller blott delvis frankerade,

samt att tilläggsportot för dessa paket uppgått till sammanlagdt 25,161

kronor 24 öre.

Om nu frankeringstvång infördes, bortfölle visserligen denna inkomst

för postverket. Men generalpoststyrelsen hölle före, att förlusten

däraf skulle till fullo uppvägas därigenom, att postverket be
-

Frankerings

frihet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

friades från de för posttjänsten betungande arbeten, som föranleddes af

de ofrankerade paketens lösenbeläggning- och däraf följande skriftväxling

mellan vederbörande postanstalter o. s. v. Och då dessa arbeten

helt säkert skulle ökas i samma mån, som paketrörelsen genom en

portonedsättning skulle tillväxa, ansåge styrelsen, att ifrågavarande öfvergångsanordning

borde upphöra i sammanhang med införandet af ett lägre

porto, därvid emellertid från frankeringstvång syntes böra undantagas

sådana paket, för livilka, såsom t. ex. försändelser till kungl. biblioteket

eller till universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund, på" grund af

särskilda nådiga föreskrifter frankeringsfrihet borde åtnjutas.

På grund af hvad sålunda anförts har generalpoststyrelsen i

underdånighet hemställt,

dels att det inrikes portot för paket måtte från den tidpunkt, som

af Eders Kungl. Maj:t föreskrefves, bestämmas enligt följande grunder,

nämligen för paket, som väger:

högst 1 kilogram...................................................................... 30 öre,

mer än 1, men ej öfver 3 kilogram ................................ 50 »

)) )> 3, » )> » 5 » ................................. 75 »

» » 5 kilogram, 75 öre för de första 5 kilogrammen och där
efter

15 öre för hvart öfverskjutande hälft kilogram eller del däraf; samt

att för skrymmande paket det ifrågavarande viktportot skulle ökas

med 50 procent, samt att, i fråga om hvad med skrymmande paket förstodes,

skulle tillämpas bestämmelserna i sådant hänseende enligt gällande

internationella paketkonvention, dock med den eller de inskränkningar,

som kunde föranledas af särskilda, utaf Eders Ivungl. Maj:t till efterrättelse

inom svenska postverket gifna föreskrifter;

dels ock att för tillämpning från samma tidpunkt måtte stadgas, att

postbehandlingsafgiften för inrikes paket skulle, med de undantag, som

töranleddes af särskilda utaf Eders Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser,

städse erläggas vid försändelsens aflämnande till postbehandling.

Det af generalpoststyrelsen nu framlagda förslag till ny inrikes

postpakettaxa erbjuder onekligen såväl i afseende å afgiftsgrupperingen

som beträffande portoafgifterna högst beaktansvärda företräden framför

den nu gällande pakettaxan, hvilken, såsom generalpoststyrelsen visat, i

förhållande till motsvarande taxor i främmande länder och särskild! till

den internationella postpakettaxan innehåller en del oegentligheter.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 16.

Hvad de för postverket befarade mindre fördelaktiga ekonomiska

verkningarna af förslagets antagande beträffar, synes den minskning i

postverkets bruttoinkomster, såsom af en efter all anledning snart öfvergående

beskaffenhet, vara af mindre betydelse än den betydande stegringen

af utgifterna, hvilka måste blifva en följd af en stark utveckling

af paketrörelsen. Men lika med generalpoststyrelsen anser jag den

omständigheten, att de ifrågasatta portosatserna måhända icke äro fullt

tillräckliga att täcka kostnaderna för paketens befordran å alla linjer,

icke böra med hänsyn till postverkets nu gynnsamma finansiella ställning

ställa hinder i vägen för den till fromma för landets industri och

handel ifrågasatta sänkningen af portot. Jag anser mig således kunna

biträda detta förslag.

Äfven hvad generalpoststyrelsen föreslagit i afseende å inskränkningen

af frankeringsfriheten för inrikes postpaket anser jag böra vinna

Eders Kungl. Maj:ts bifall.

Med anledning häraf tillstyrker jag i underdånighet, det Eders

Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

dels att det inrikes portot för paket må bestämmas enligt följande

grunder, nämligen för paket, som väger:

högst 1 kilogram ..................................................................... 30 öre,

mer än 1 men ej öfver 3 kilogram................................... 50 »

:<> )) 3, » » » 5 )> ................................... 75 »

» » 5 kilogram 75 öre för de första 5 kilogrammen och där
efter

15 öre för hvart Överskjutande hälft kilogram eller del däraf; samt

att för skrymmande paket det ifrågavarande viktportot skall ökas

med 50 procent och att, i fråga om hvad med skrymmande paket

förstås, skola tillämpas bestämmelserna i sådant hänseende enligt gällande

internationella paketkonvention, dock med den eller de inskränkningar,

som kunna föranledas af särskilda, utaf Eders Kungl. Maj:t till

efterrättelse inom svenska postverket gifna föreskrifter;

dels att det må stadgas, att postbehandlingsafgiften för inrikes

paket skall, med de undantag, som föranledas af särskilda, utaf Eders

Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser, städse erläggas vid försändelsens

aflämnande till postbehandling;

dels ock att nu föreslagna bestämmelser må träda i kraft den 1

juli 1905.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

Hvad departementschefen sålunda tillstyrkt, däruti

statsrådets Övriga ledamöter instämde, behagade Hans

Maj:t Konungen gilla och bifalla; och skulle nådi

proposition till Riksdagen aflåta^ af den lydelse, bilag

till detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Carl G. Edman.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1905.

P Cfc?

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1905:5 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående nedsättning af af giften för inrikes postpaket m. m. s. 7 i texten
  2. BevU 1905:2 Betänkande, i anledning af Kungl. Majis proposition angående nedsättning af af giften för inrikes postpaket m. m. s. 1 i texten