Sök i Ratio Lex

Med förslag till ändrad lydelse af §§ 31, 49 och 53 regeringsformen samt §§ 10 till och med 25 äfvensom §§ 21, 28 och 38 riksdagsordningen så ock till öfvergång sstadgande i riksdagsordningen

1905-01-21 · 55 sidor, varav 53 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 53 av 55 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1905:26, Med förslag till ändrad lydelse af §§ 31, 49 och 53 regeringsformen samt §§ 10 till och med 25 äfvensom §§ 21, 28 och 38 riksdagsordningen så ock till öfvergång sstadgande i riksdagsordningen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.

1

N:o 26.

Kungl. May.ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till ändrad

lydelse af §§ 31, 49 och 53 regeringsformen samt §§ 10

till och med 25 äfvensom §§ 21, 28 och 38 riksdagsordningen

så ock till öfvergång sstadgande i riksdagsordningen;

gifven Stockholms slott den 21 januari 1905.

Under åberopande af bifogade i statsrådet förda protokoll vill Kungl.

Maj:t härmed till Riksdagens pröfning i grundlagsenlig ordning framlägga

följande

Förslag

till

ändrad lydelse af §§ 31, 49 och 53 regeringsformen

samt §§ 10 till och med 25 äfvensom §§ 27, 28 och

38 riksdagsordningen så ock till öfvergångs»

stadgande i riksdagsordningen.

Regeringsformen.

§ 31.

Till borgmästaretjänst i stad äge där bosatta och i stadens allmänna

angelägenheter röstberättigade män att föreslå tre behörige personer, då

Konungen en af dem utnämne. På lika sätt förhålles med rådmans- och

magistratssekreterare-sysslorna i Stockholm. "

Bill. till Riksd. Prot. 1905. 1 Sami. 1 Afd. 11 Raft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

§ 49.

Riksdagen representerar svenska folket. De rättigheter och åligganden,

som gällande lag tillägger Rikets Ständer, tillkomma hädanefter Riksdagen.

Den fördelas i två kamrar, Första Kammaren och Andra Kammaren, hvilkas

ledamöter väljas på sätt riksdagsordningen och, beträffande ledamöterna i

Andra Kammaren, jämväl särskild åt Konungen och Riksdagen gemensamt

stiftad vallag stadga. Kamrarne — — — — — — — sammankalla.

Hos urtima riksdag — — — — — — — — — sammanhang.

§ 53.

Lagtima Riksdag skall för ärendenas beredning tillsätta dessa utskott:

ett Konstitutionsutskott, att väcka och upptaga frågor rörande förändringar i

grundlagarne, så ock i vallag, hvarom i 49 § förmäles, att yttranden däröfver

till Riksdagen afgifva, samt att granska de i Statsrådet förda protokoll;

ett Statsutskott, att utreda — — — — — kyrkolagarnes förbättring.

Å urtima riksdag skola — — — — — förekommande ärenden.

Riksdagsordningen.

§ io.

Val till Första Kammaren förrättas med slutna sedlar. Finnes valsedel

lyda å person, som ej är valbar, eller på flera eller färre, än som vid valtillfället

böra väljas, eller innefattar valsedel någon tvetydighet i anseende till

den eller de valdes namn, skall samma sedel anses ogin.

Äro valsedlar till större antal än hälften ogilla och finnes det inverka på

valets utgång, varde nytt val anställdt.

De afgifna valsedlarna skola af valets förrättare inläggas under försegling

och förvaras, till dess valets giltighet vederbörligen afgjorts.

§ 11.

För den, som — — — (lika med nuvarande § 10) — — — Ort och tid.

§ 12.

Är någon missnöjd —■ — — (lika med nuvarande § 11) — — — afgöras.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

§ 13.

3

Riksdagsman — — — (lika med nuvarande § 12) — — — befallningshafvande.

b) Andra Kammaren.

§ 14.

Andra Kammarens ledamöter skola till ett antal af tvåhundratrettio

väljas för en tid af tre år, räknade från och med januari månads början

året näst efter det, under hvilket valet skett.

§ 15.

1. Hvart och ett af rikets län, till hvilka i fråga om riksdagsmannaval

Stockholms stad är att hänföra, utgör med undantag för de fall, hvarom

nedan förmäles, en valkrets.

2. Stad, hvars folkmängd vid början af andra året före en treårsperiod

, uppgår till eller öfverstiger tre tvåhundratrettiondelar af rikets folkmängd, skall

från och med denna treårsperiod utgöra en valkrets. Inträffar sedermera, vid

början af andra året före en treårsperiod, att folkmängden i sådan stad ej

längre uppgår till en nittiondel af rikets folkmängd, skall den stad icke vidare

bilda egen valkrets.

3. Där ett län eller, om eu eller flera af ett läns städer bilda egna valkretsar,

öfriga delen af sådant län till följd af särskilda omständigheter, såsom

folkmängdens storlek eller samfärdsförhållandena, finnes lämpligen böra delas,

må dylikt län eller dylik länsdel utgöra högst två valkretsar.

4. Rikets indelning i valkretsar innehålles i lagen om val till Riksdagens

Andra Kammare.

§ 16.

1. Inom hvarje valkrets väljes, efter folkmängden vid början af året näst

före den treårsperiod, för hvilken valen gälla, en riksdagsman för hvarje fullt

tal, motsvarande en tvåhundratrettiondel af rikets folkmängd; och skola för

ernående af hela antalet tvåhundratrettio riksdagsmän de valkretsar, hvilkas

folkmängd mest öfverskjuter de tal, som, efter hvad nyss är sagdt, äro bestämmande

för riksdagsmännens antal inom valkretsarna, hvar för sig i ordning

efter öfverskottens storlek vara berättigade att välja ytterligare en riksdagsman.

Äro öfverskottstalen lika för två eller flera valkretsar, afgöres, där så

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

är nödigt, företrädet genom lottning på sätt i § 6 mom. 7 är stadgadt. Ej

må dock i någon valkrets antalet riksdagsmän understiga tre.

2. Det antal riksdagsmän, hvarje valkrets enligt ofvan angifna grunder

äger utse, fastställes af Konungen.

§ 17.

Valrätt tillkommer en hvar välfräjdad svensk man från och med kalenderåret

näst efter det, hvarunder han uppnått tjugufem års ålder, dock ej

a) den, som står under förmynderskap eller är i konkurstillstånd;

b) den, som häftar för understöd, hvilket under löpande eller sistförflutna

kalenderåret af fattigvårdssamhälle tilldelats honom själf, hans hustru eller

minderåriga barn;

c) den, som icke erlagt de honom påförda utskylder till stat och kommun,

Indika förfallit till betalning under de tre sistförflutna kalenderåren;

d) värnpliktig, som icke fullgjort de honom till och med utgången af sistförflutna

kalenderåret åliggande värnpliktsöfningar.

Närmare bestämmelser rörande tillämpningen af nu stadgade villkor meddelas

i vallagen.

§ 18.

1. Val till riksdagsmän i Andra Kammaren verkställas under september

månad året näst före början af de tre år, för hvilka valen gälla.

2. Förordnar Konungen nya val, verkställas dessa ofördröjligen för den

återstående tiden.

§ 19.

Valen till Andra Kammaren äro proportionella och omedelbara. Hvarje

röstande äge därvid en röst.

Närmare bestämmelser om valen meddelas i vallagen.

§ 20.

Till ledamöter i Andra Kammaren kunna endast utses män, som vid valtillfället

äga valrätt inom den valkrets, för hvilken de väljas.

§ 21.

För en hvar, som blifvit utsedd till ledamot i Andra Kammaren, utfärdas

ofördröjligen af Konungens befallningshafvande fullmakt i två exemplar, af

hvilka det ena öfverlämnas åt den valde och det andra insändes till Justitiedepartementet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

§ 22.

Riksdagsman, som för Andra Kammaren vald blifvit, må ej denna befattning

sig undandraga, med mindre han företer giltiga skäl för afsägelse.

Såsom sådana anses:

1. de hinder allmänna lagen upptager såsom laga förfall;

2. ålder öfver 60 år;

3. att den valde tillförene såsom riksdagsman bevistat tre lagtima riksdagar.

Afsägelse af riksdagsmannauppdrag, ehvad den göres vid valtillfälle eller

efteråt, mellan riksdagar, pröfvas af Konungens befallningshafvande.

§ 23.

Är någon missnöjd med val till riksdagsman i Andra Kammaren eller

sådan Konungens befallningshafvandes åtgärd, som står i omedelbart samband

med själfva valet, eller vill någon klaga öfver beslut, hvarigenom af honom

gjord afsägelse af riksdagsmannauppdrag ej blifvit godkänd, må han däröfver

hos Konungen anföra besvär. För sådant ändamål äger klaganden hos Konungens

befallningshafvande äska behörigt protokollsutdrag, hvilket inom högst tre dagar

därefter bör till klaganden utlämnas; och skall han, vid förlust af talan, sist

inom tio dagar efter valförrättningens slut eller, där afsägelse skett senare än

vid valtillfälle, efter erhållen del af Konungens befallningshafvandes beslut

sina till Konungen ställda besvär ingifva till befallningshafvande!!, som, på sätt

i § 12 stadgas, lämnar vederbörande tillfälle att sig förklara. Sedan den för

förklarings afgifvande bestämda tid tilländalupit, har Konungens befallningshafvande

att besvären jämte alla målet rörande handlingar ofördröjligen till

Konungen insända, hvarefter med målet vidare så förhålles, som i § 12 sägs.

§ 24.

Hvarje ledamot — — — (lika med nuvarande § 23) — — — af arfvode!.

c) Gemensamma bestämmelser.

§ 25.

Rösträtt må ej utöfvas af annan valberättigad än den, som vid valtillfälle

personligen sig inställer.

§ 27.

Därest någon varder för samma tid vald till ledamot af bägge kamrarna

eller till ledamot af Första Kammaren för två eller flera valkretsar, må på

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

honom ankomma att bestämma, i hvilkendera kammaren han vill inträda eller

för hvilken valkrets han vill anses till riksdagsman vald. Dock åligger honom

att hos Konungens befallningshafvande i den ort, för hvilken han riksdagsmannauppdrag

ej mottager, därom göra skyndsam anmälan.

§ 28.

Hos Konungen göres af hvardera kammaren anmälan om de ledigheter

inom kammaren, hvilka skola under samma eller innan nästa riksdag fyllas,

hvarefter Konungen anbefaller Dess befallningshafvande föranstalta, att annan

utses i den afgångnes ställe.

Om mellan riksdagar ledighet i någondera kammaren genom ledamots

afgång uppstår, åligger Konungens befallningshafvande, när den afgångne varit

ledamot åt Första Kammaren, att om ledigheten göra anmälan hos Konungen,

som förordnar om nytt vals anställande; och då den afgångne tillhört Andra

Kammaren, att föranstalta om utseende af annan person i den afgångnes ställe.

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer att granska rikets grundlagar och

vallag, hvarom i § 49 regeringsformen förmäles, samt att hos Riksdagen föreslå

de ändringar däruti, dem utskottet anser högst nödiga eller nyttiga och

möjliga att verkställa, så ock att meddela utlåtande öfver de från kamrarna

till utskottet hänvisade grundlags- och vallagsfrågor.

2. Utskottet —- — — stadgadt.

3. Utskottet — — — proposition.

Öfvergångsstadgande.

Intill dess nya val i hela riket till Andra Kammaren första gången förrättas

efter utgången af augusti månad 1907, skola i fråga om val till kammaren

tillämpas de före år 1906 i sådant hänseende gällande stadganden.

Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse

välbevågen.

OSCAR.

Ossian Ber ger.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

7

Utdrag’ af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj :t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

fredagen den 27 januari 1905.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Gyldenstolpe,

Statsråden Odelberg,

Husberg,

Palaxder,

Westring,

Ramstedt,

Berger,

Meter,

von Fpjesen,

Virgin.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Berger anmälde i underdånighet

Riksdagens skrifvelse den 20 maj 1904, däruti Riksdagen tillkännagifvit

att den fråga, som innefattades i Kungl. Maj:ts vid samma års riksmöte aflåtna

proposition med förslag till ändrad lydelse af §§ 49 och 87 regeringsformen

samt §§ JO till och med 25 äfvensom §§ 27, 28 och 38 riksdagsordningen,

till följd af kamrarnas olika beslut förfallit. Härefter anförde

departementschefen följande:

»Då jag, min plikt likmätigt, ånyo går att till Eders Kungl. Maj:ts pröfning

hänskjuta ett förslag till lösandet af den viktiga frågan om ändring i

gällande bestämmelser rörande valen till Riksdagens andra kammare, torde

det till en början tillåtas mig att i korthet erinra om det mottagande, Eders

Kungl. Maj:ts proposition vid 1904 års riksdag rönte inom riksförsamlingen.

I det utlåtande, konstitutionsutskottet i frågan afgaf, anslöt sig utskottet

i hufvudsak till propositionens bestämmelser om valrättsvillkoren. Utskottet

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 26.

förordade äfven den af Kungl. Maj:t föreslagna proportionella valmetoden, men

i fråga om valkretsindelningen ansåg utskottet riktigast, att stad och land

fortfarande vore fördelade i skilda valkretsar; dock att därvid någon utjämning

med afseende å städernas och landsbygdens nu stadgade representationsrätt

borde äga rum. Detta förslag vann icke godkännande i någondera kammaren.

Bättre framgång rönte däremot det kungl. förslaget, i det att första

kammaren med 93 röster mot 50 antog till hyllande för vidare grundlagsenlig

behandling ett förslag, som med några modifikationer och tillägg innefattade

bifall till Kungl. Maj ds förslag.

I andra kammaren anställdes voteringar bland annat om enahanda förslag,

som i första kammaren bifallits, äfvensom rörande ett förslag, som i

form af motion framburits från en stor grupp af andra kammarens ledamöter.

Denna motion motsatte sig införandet af proportionella val och förordade i

stället majoritetsval hufvudsakligen i enmanskretsar; endast de största städerna

skulle såsom nu bilda flermanskrétsar. Enmanskretsarna skulle enligt detta

förslag utgöras af vissa medelstora städer samt af domsagorna jämte härinom

belägna smärre städer eller, där folkmängden inom sådant område berättigade

till mer än en riksdagsman, af delad! dylikt område. I fråga om valrättsvillkoren

anslöt sig motionen ganska nära till det kungl. förslaget ; dock ville

den ej bland valrättsvillkoren upptaga propositionens fordran på fullgjord skatteplikt

till kommunen.

Sedan i andra kammaren det af första kammaren godkända förslag förkastats

med 116 röster mot 108, som voro för bifall, blef jämväl den nyssnämnda

motionen efter votering förkastad med 138 röster mot 87, som afgåfvos

för bifall till motionen, men därefter biföll kammaren med 116 röster

mot 109 ett förslag, som endast så till vida skilde sig från omförmälda

motion, att det bland valrättsvillkoren upptog fullgjord skatteplikt till kommunen.

På grund af nu anmärkta röstsiffror lärer det vara tydligt, att af de förslag,

som vid 1904 års riksdag framkommo till den föreliggande frågans lösning,

Kungl. Maj:ts var det, som vann den största anslutningen inom representationen.

Utgången i kamrarna bör således ej anses utgöra något hinder

att lägga det kungl. förslaget till grund för en ny proposition i ämnet, om eljest

detta förslag vid förnyad pröfning finnes tillfredsställande. I sådant hänseende

vidhåller jag min till statsrådsprotokollet den 5 februari 1904 yttrade mening om

de proportionella valens stora företräden framför majoritetsvalen. Särskild!

vill jag här framhålla, att med tillämpning af proportionella val en majoritet

inom valmanskåren ej kan, såsom vid majoritetsvalen ställes i utsikt, tillskansa

sig större antal platser än det, hvartill dess styrka berättigar, förutsatt

dock att minoriteten bevakar sina intressen. Eu naturlig önskan hos den

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kuwjl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 26.

9

samhällsklass, som hittills varit talrikast representerad i andra kammaren, att

varda tillförsäkrad det inflytande, som rättvisligen bör tillkomma den, skall ock,

det är min öfvertygelse, leda därtill, att ett på allmän rösträtt grnndadt förslag,

som ej är förenadt med proportionellt valsätt, svårligen kan väntas blifva

antaget åtminstone under den närmaste framtiden.

Innan jag ingår på eu granskning af de erinringar mot det kungl. förslaget,

hvilka vid 1904- års riksdag framkommo, torde det vara lämpligt att

något skärskåda det förslag, som vann andra kammarens bifall. Hufvudintresset

härvid knyter sig helt naturligt till de grunder för valkretsindelningen,

som i förslaget voro angifna.

Under det att år 1902 valdes

i 150 landsbygdskretsar.................. 150 representanter och

i 50 stadskretsar ........................... 80 »

280,

skulle enligt andra kammarens beslut och med tillämpning af folkmängdssiffrorna

den 31 december 1902 väljas

i 61 landsbygdsområden.................. 85 representanter

i 59 af landsbygd och städer bestående

områden..................... 103 » och

i 21 städer ....................................... 42 »

230.

I den till grund för beslutet liggande motionen både uttalats, att med

genomförande af en så utsträckt rösträtt, som då var af Kung]. Maj:t föreslagen,

den olikhet i representationsrätt, som för närvarande finnes mellan

land och stad, borde försvinna. Denna princip blef till en början så tillämpad,

att hvarje stad, hvars folkmängd, utan att uppnå hela valkvoten, likväl uppgick

till eller öfversteg halfva valkvoten, skulle få välja en riksdagsman.

Anledningen härtill angafs vara, att städer af denna storlek företedde så utpräglade

skiljaktigheter från landsbygden, att deras sammanförande med

denna vid politiska val sannolikt icke skulle tillfredsställa vare sig dem

själfva eller den landsbygd, med hvilken de sålunda skulle komma att sammanföras.

På grund af hvad sålunda föreslagits skulle, enligt folkmängdssiflrorna

den 31 december 1902, 11 städer med mindre invånareantal än valkvoten

hvar för sig få välja egen riksdagsman, och häraf kom det sig, att rikets

21 största städer skulle få tillsätta 42 riksdagsplatser eller blott 8 riksdagsmän

mindre, än hela det antal 50, som, enligt samma folkmängdssiffror, rikets alla

städer borde äga utse. Hvad i motionen yttrats rörande de städer, som, på

sätt nämnts, hvar för sig skulle få välja en riksdagsman, kan emellertid

med fullt fog tillämpas jämväl på ett stort antal medelstora städer, hvilka

likväl skulle ingå i de blandade stads- och landsbygdsvalkretsarna. Bortsedt

från alla städer, i hvilka folkmängden ej uppgår till 7,000, skulle för när
Bih.

till Biktsd. Prot. 190ö. 1 Samt. 1 Afd. 11 Uäft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

varande i ej mindre än 10 fall domsaga helt eller delvis välja tillsammans med

stad, som äger ett invånareantal, i de olika fallen växlande från 7,000 till öfver

10,000. Tages härvid jämväl i betraktande, att uti valkretsområdena på landet,

såväl de områden, Indika i sig innesluta städer, som de, hvilka helt och hållet

bestå af landsbygd, jordbruksintresset skulle få att kämpa mot industri- och handelsintresset

i köpingar och municipalsamhällen samt å andra platser med sammanträngd

befolkning, såsom sågverk, järnverk in. 11., lära rikets jordbrukande

valmän icke sakna skäl att känna sig tvehågsna, huruvida det skall blifva dem

möjligt att under en sådan valkretsindelning komma till sin rätt. Och deras

tvekan härutinnan skall säkerligen ej minskas, om de tänka sig, huru förhållandena

skulle gestalta sig i en ej alltför aflägsen framtid. Ty med den bestämda

tendens, folkmängden har att ökas hastigare i städerna och industriorterna

än på landsbygden, komme städerna och därmed jämförliga samhällen att,

frånsedi ökningen af antalet riksdagsmän för de rena stadsvalkretsarna, erhålla

ett under tidernas lopp alltjämt stegradt inflytande i de 59 blandade

valkretsarna. Stadsintresset, redan i princip något gynnadt framför landsbygdsintresset,

skulle då i sin helhet erhålla en mycket starkare representation,

än det rätteligen bör äga; eu omständighet, som likväl ej utesluter, att

eif stort antal smärre städer, hvilka nu hafva representanter i andra kammaren,

faktiskt skulle förlora sin representationsrätt, och därmed möjligheten alt fä sina

särskilda intressen tillräckligt företrädda.

Hvad jag hittills yttrat förande andra kammarens beslut i fråga om valkretsindelningen

är framkommet hufvudsakligen från synpunkten afl antyda,

huru vanskligt det är afl, på denna väg träffa en anordning, som blott något

så när uppfyller rättvisans fordringar. Men genomförandet af andra kammarens

beslut skulle medföra äfven andra alsevärda svårigheter. Dessa hafva de

motionärer, hvilkas förslag andra kammaren biföll, till största delen kringgått

och i stället öfverlämnat åt Kungi. Maja eu mycket vidsträckt befogenhet i

afseende å valkretsars bildande.

Enligt det af andra kammaren bifallna förslaget skulle med tillämpning

af folkmängdssiffrorna den 31 december 1902 finnas 41 områden med därinom

belägna städer och 23 domsagor, hvilka områden och domsagor hvar

för sig ägde att utse mer än en riksdagsman. Hvarje sådant område eller

domsaga skulle således indelas i så många valkretsar, som motsvarade det

antal riksdagsmän, området eller domsagan ägde att utse. Denna indelning

skulle bestämmas af Konungen efter den grund, att indelningen, där så lämpligen

kunde ske, anordnades efter liäradsgränserna.

Den sålunda föreslagna indelningen af de 23 domsagorna i skilda valkretsar

öfveren.sstämmer i det närmaste med de regler, som nu i § 13 mom.

2 riksdagsordningen äro stadgade i afseende å valkretsars bildande å landsbygden.

Dock skulle den reglerande myndighetens makt redan här ökas, i

det att den otvifvelaktigt kunde afvika från liäradsgränserna i hvarje fall, där

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 26.

den för sill del ansåge eu delning efter dessa gränser olämplig. Vida mer

betydelsefull skulle emellertid den reglerande myndighetens makt blifva, när

frågan gälde att dela de 41 af domsagor med därinom belägna städer bestående

områdena.

Utgöres domsaga, som med tillhörande stad eller städer skall delas, af två

härad, så är nog i åtskilliga fall uppenbart, att delningen kunde ske efter häradsgränserna.

Men i många fall skulle vid tillämpning af denna grund uppstå

sådan olikhet i folkmängd inom de särskilda kretsarna, att en indelning efter

häradsgränser måste där anses såsom mindre lämplig. Konungen skulle väl

då hafva ej blott rättighet utan äfven skyldighet att medelst öfverflyttande

af kommuner från det ena häradet till det andra söka hafva den mellan de

olika delarna uppkommande olikhet i folkmängd. Otvifvelaktigt skulle tillfälle

då gifvas till val mellan olika kombinationer, och af det sätt, hvarpå indelningen

verkställdes, kunde ofta bero, huruvida ett stads- och industriintresse

eller landtmannaintresset skulle i ena eller andra valkretsen blifva öfvermäktigt.

Liknande svårigheter uppkomma äfven, när den staden omslutande

domsagan består af tre härad. Ofta blefve då svårt att afgöra, om med det

staden omslutande häradet skulle förenas annat härad eller om icke eu öfverflyttning

af kommuner från ena häradet eller kanske till och med från två

af häradena borde ifrågakomma. Ett försök att. å sådana områden tillämpa

den angifna delningsgrunden skal! i många fall lätt visa, huru otillräcklig den

i verkligheten är och hvilka svårigheter uppstå häraf, att man vid indelningen

icke kan undgå att taga hänsyn till den nu faktiskt bestående motsättningen

mellan stad och land. Vore således den reglerande myndighetens valfrihet ej

ringa i ett fall, där domsagan består af tre härad, blefve den antagligen ej

mindre, när häradena i domsagan äro ännu flera, likasom valfriheten alltid

måste blifva stor, när domsaga med tillhörande stad på grund af folkmängden

ägde att tillsätta tre riksdagsmän och således skulle delas i tre valkretsar.

Äfven där domsaga, som med tillhörande stad skulle delas, består af blott ett

härad, vore tydligtvis fältet öppet för en mångfald kombinationer.

I detta sammanhang torde böra anmärkas, att då förutnämnda motionärer

ej funnit anledning till införande af enmanskretsar i de städer, som

skulle äga att utse flera riksdagsmän, de såsom skäl härför uppgifvit, att de

grunder, efter hvilka valkretsindelningen där skulle verkställas, icke kunde

blifva så bestämda, att möjlighet till godtycke vid skeende omregleringar

kunde förebyggas. Möjligheterna till godtycke torde dock icke vara nämnvärdt,

om ens något större med afseende å dessa städer, än i fråga om de

af domsaga och stad bestående områden, hvarom nyss talats. Uppgiften att

i de stora städerna sammanföra regelbundna rotar och kvarter till särskilda

valkretsar kan, såvidt jag förstår, ej vara af mera grannlaga natur, än den

att på landet, med upplösande af häradsgränser, bilda valkretsar af de ofta

mycket olika och oregelbundna enheter, som där stå till buds, samt under de

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Klingi, Majits Nåd. Proposition N:o 26.

svårigheter dessutom, som uppkomma genom de anmärkta intressemotsatserna.

I)a för Girigt den förut antydda tendensen tios majoritetsvalen i allmänhet

att, orättvist gynna majoriteten inom valmanskåren naturligtvis gör sig allra

starkast gällande, när dessa val anordnas i flermanskretsar, hade det nog

från denna omständighet kunnat hämtas tillräckligt vägande skäl att uppdela

äfven de största städerna i enmanskretsar.

Att de motionärer, som för sig vantro andra kammarens pluralitet, icke

[ost de svårigheter i afseende å valkretsindelningen, Indika åro förenade

med den af dem intagna ståndpunkten, tror jag mig hafva tillräckligt ådagalagt,

likasom äfven att deras förslag i verkligheten innebär ett öfverlåtande

pa regeringsmakten att i ett flertal fall, och synnerligast tiar ett stadsintresse

står emot ett landsbygdsintresse, efter fritt val bestämma valkretsindelningen.

Störa möjligheter till gynnande af ett visst politiskt intresse

skola härvid uppenbarligen erbjuda sig. Den ökning af Konungens makt, andra

kammaren sålunda velat medgifva, framstår desto mera egendomlig, som den

moderna statsförfattningsrätten såsom oafvislig uppställt den fordran i fråga

om valkretsindelningen, att de regler, som härom skola gälla, bestämmas

genom lag; en uppfattning, som också nästan undantagslöst är tillämpad i

de europeiska staterna. Å andra sidan anser jag mig ej behöfva närmare

framhålla de många möjligheter till klander, regeringsmakten, äfven när den

vore som mest opartisk, skulle från olika håll såväl inom som utom representationen

ådraga sig vid tillämpning af eu lagbestämmelse i enlighet med

andra kammarens beslut, och jämväl från denna synpunkt vore det nog skäl

att öfverväga, om det kan vara lämpligt, att regeringsmakten erhåller det

välde öfver valkretsindelningen, som bär blifvit ifrågasatt.

Ser man däremot till, huru det kung!, förslaget löst svårigheterna i afseende

å valkretsindelningen, skall man icke kunna förneka de stora fördelar,

detta förslag äfven i hithörande hänseenden erbjuder framför eu indelning i

enmanskretsar. Med hjälp af de stora valkretsar, som äro en del af de proportionella

valens väsen, har det blifvit möjligt att inom hvarje valkrets skaffa

det utrymme, de olika intressena kräfva för att kunna bestå och utveckla sig.

Således löses af sig själf den pågående striden mellan stad och land. Af

samma skäl komma, såsom jag äfven vid ärendets föregående behandling

inför Eders Kungl. Maj:t den 5 februari 1904 yttrade, de olägenheter att försvinna,

Indika enligt nu gällande ordning äro en följd af olika städers sammanslagning

till gemensamma valkretsar. Likaså de svårigheter, Indika uppstå

vid och genom en valkretsindelning, som afser att till gemensamma enmanskretsar

förena stad och land. I stället för en konstlad, mer eller mindre

bristfällig, aldrig, riktigt rättvis och under årens lopp alltmera otillfredsställande

valkretsindelning, föreligger nu i Kungl. Maj ds förslag en efter

rationella grunder uppgjord indelning, som, på samma gång den är geografiskt

fast, erbjuder eu mycket stor böjlighet och anpassningsförmåga inför

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t$ Nåd. Proposition N:o 26.

13

växlande befolknings- och näringsförhållanden.. Och tekniskt sedt äro de

föreslagna grundlagsbestämmelserna, i hvad de afse grunderna för valkretsarnas

bildande, enkla och klara samt lätta att tillämpa. För att ett valsystem,

som erbjuder sådana fördelar framför eu indelning i enmanskretsar,

skall kunna lämnas åsido, måste däri kunna påvisas många och stora olägenheter.

Är systemet endast besvärligare och mera inveckladt än det nuvarande,

synes denna omständighet, helt naturlig i och för sig, ej vara af beskaffenhet

att böra föranleda dess förkastande.

Då det nu från vidt skilda håll erkänts, att det proportionella system,

som af den för ändamålet tillsatta kommitté föreslagits, är väl funnet och i

alla detaljer noga utarbetadt, och då jag af hvad som förekom vid 1904 års

riksdag blifvit ytterligare styrkt i min öfvertygelse, att denna metod är ett

godt medel att nu vinna en lösning af rösträttsfrågan, tvekar jag ej att på det

varmaste förorda, att det förslag Eders Kungl. Maj:t framlade vid samma riksdag

måtte till innevarande års riksmöte varda i hufvudsak ånyo framlagdt.

Från den grupp inom andra kammaren, som vid 1904 års riksdag kraftigast

motsatte sig Kungl. Maj:ts förslag, framhölls med skärpa att, om proportionella

val skulle införas, dessa borde afse jämväl första kammaren, och

att, då något förslag i sådan riktning ej förelåg, Kung]. Maj:ts proposition af

sådan orsak ej kunde bifallas. Jag bestrider att de båda frågor, man sålunda

velat sammanföra, stå i något organiskt samband med hvarandra; de

göra det så mycket mindre, som första kammaren uppenbarligen fått den

särskilda uppgiften att utgöra ett återhållande element till förhindrande af

förhastade beslut af representationen. Tanken på införande af proportionella

val bär i landet har ursprungligen framkommit med hänsyn till önskvärdheten

att vinna en både effektiv och snar lösning af frågan om utsträckt valrätt

till andra kammaren. När denna önskan nu står inför möjligheten att

kunna förverkligas och man då påyrkar införande af proportionella val äfven

till första kammaren, framställer man helt enkelt ett nytt anspråk, och ett

anspråk därjämte, som man måste inse vara af beskaffenhet att ej kunna i

den närmaste framtiden realiseras.

Till stöd för detta nya anspråk bar åberopats, att införandet af proportionella

val enbart till andra kammaren skulle medföra, att första kammaren

komme att i frågor, som kunna göras till föremål för gemensam omröstning,

tilläggas ökad makt genom det understöd, denna kammare kunde väntas

erhålla af representanterna i andra kammaren för de mera bemedlade i samhället.

Hvilket ringa inflytande dessa skola kunna öfva på andra kammarens

sammansättning, framgår emellertid af en nyligen gjord undersökning, enligt

hvilken antalet enskilda personer, som år 1903 voro påförda inkomstskatt,

för hela riket uppgick till 191,515. Bland dessa, däri dock äfven kvinnor och

personer af mankön under 25 år äro inräknade, utgör enligt verkställda beräkningar

antalet af dem, som skatta för en årlig inkomst af 2,000 kronor

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj ris Nåd. Proposition N:o 26.

eller därutöfver, ej mera än omkring 40 %, och äfven om härtill läggas de,

som af fastighet beräknas hafva en inkomst af 1,000 — 2,000 kronor, torde

hela antalet af dem, som sålunda skulle kunna anses tillhöra de mera burgna

i samhället, ej öfverstiga 100,000. Anser man sig bland de mera burgna

kunna upptaga äfven dem, hvilkas inkomst af fastighet beräknas till 600 —

1,000 kronor, skulle härigenom sistnämnda antal ej ökas med mera än något

öfver 30,000. Tages nu i betraktande, alt antalet valberättigade efter den

föreslagna rösträttsutvidgni ngen skulle enligt nuvarande folkmängdsförhållanden

utgöra omkring 1,000,000, så lärer det ej med fog kunna sägas, att

ett förmögenhetsintresse i första kammaren skall kunna påräkna något mera

betydande stöd af ett motsvarande intresse i andra kammaren. Tvärtom

bör det ju vid jämförelse med antalet af dem, som vid senast förrättade

allmänna val till andra kammaren voro röstberättigade, hvilket antal utgjorde

blott 382,075, vara uppenbart, att de mindre bemedlade i samhället skola

eldigt Kungl. Majds förslag så öfvervägande behärska valen till andra

kammaren, att ett förmögenhetsintresse i första kammaren då icke kan på

långt när vinna det understöd i andra kammaren, för hvilket möjlighet nu

tinnes. I stället för att hålla det anförda skälet giltigt, torde man snarare

kunna såga, att de, som nu i sammanhang med införande af allmän rösträtt

påyrka bibehållandet af majoritetsvalen eller införandet af proportionella va!

äfven till första kammaren, vilja i fråga om maktfördelningen mellan kamrarna

åstadkomma till andra kammarens fördel en större rubbning, än som

ensamt af rösträttens utvidgning bör blifva en följd. Jag vidhåller min förut

uttalade åsikt, att eu uppriktig önskan att nu eller i den närmaste framtiden

få rösträttsfrågan löst ej kan förenas med ett anspråk att samtidigt genomdrifva

en reform i fråga om första kammarens bildande.

Af de invändningar, som bruka framställas mot den af Kungl. Maj:! vid

1904 års riksdag framlagda proportionella valmetoden, är det knappast någon,

som ej varit beaktad af den kommitté, som utarbetat denna metod. Att de

hittills framkomna anmärkningarna ansetts icke vara alltför tungt vägande,

torde också vara tämligen allmänt erkändt.

Om en proportionell valmetod skall kunna uppfylla sitt ändamål, lärer

det icke kunna undvikas, att hela systemet blifver vida mera inveckladt och

bestämmelserna mera detaljerade, än förhållandet är vid det enkla majoritetsvalet.

Hufvudsyftet vid uppgörandet af ifrågavarande metod har otvifvelaktigt

varit att åstadkomma full effektivitet men ändå ställa minsta möjliga anspråk

på valmännens förmåga att utföra själfva valhandlingen. Någon annan proportionell

metod, som i lika hög grad befordrar detta syfte men på samma gångäger

fördelen af mindre invecklade regler, har, såvidt jag förstår, ännu ej

blifvit uppvisad. Att den ifrågavarande metoden med lätthet skall kunna af

valmännen i vårt land tillämpas, därom hyser jag intet tvifvel.

Den mening, som i valkretsarnas storlek ser ett hinder mot antagandet

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

15

af den proportionella metoden, torde bäst bemötas genom eu hänvisning till

hvad jag förut yttrat i fråga om valkretsindelningen. När det säges, att de

föreslagna valkretsarna äro så stora, att svårigheter uppstå för de valberättigade

inom en valkrets att sammanträffa för vidtagande af nödiga förberedelser

till valet, kan jag naturligtvis icke bestrida, att detta tal är till

viss grad sant; men det är ej afstånden, som mest inverka, utan samfärdsförhållandena,

och dessa äro numera i liera hänseenden så utvecklade i vårt

land, att de anmärkta svårigheterna torde kunna öfvervinnas utan allt för

stora olägenheter. 1 öfrig! är det anmärkningsvärd!, att invändningen om

valkretsarnas storlek framhållits, icke så mycket från deras sida, som däraf

äro mest beroende, nämligen landtmännen, utan från helt annat håll. Att det

föreslagna nya valsättet skall för valmännen, åtminstone på vissa trakter,

medföra ökade besvär och omkostnader, är äfven en omständighet, som icke

kan förnekas, men efter eu genomförd betydligare utvidgning af valrätten

lära nog, alldeles oberoende af valsättet, de valmän, som nu ej äro organiserade,

hafva att underkasta sig besvär och utgifter i eu omfattning, som

hittills vant för dem okänd.

Huru stora valkretsarna skola göras, därom föreligga nu till preliminärt

afgörande endast de liufvudgrunder, som i § 15 riksdagsordningen intagits.

Enligt dessa skola i regel valkretsarna sammanfalla med länen, men möjlighet

är ock lämnad att, där förhållandena så medgifva eller fordra, dela län i högst

två valkretsar. Frågan, i hvilken utsträckning sådan delning bör ske, afgöres

först när det uppgjorda förslaget till vallag .skall slutligen pröfva». Att i afseende

å länens delning gå längre än detta förslag angifver, synes mig ej vara lämpligt.

När man hunnit vänja sig vid tanken på störa valkretsar, skall man nog inse

fördelarna af att ej onödigtvis minska dem. Men oaktadt jag sålunda i princip

gillar den i förslaget till vallag intagna valkretsindelning, bör detta ju ej utgöra

något hinder att, om det skulle visa sig att något eller några län, l. ex. Älfsborgs

och Jämtlands län äfvensom de två nordligaste länen, lämpligen kunna

delas, eu sådan delning må i den blifvande vallagen varda drägt till utförande.

Frågan om det inflytande, partiledningar och tidningspress kunna antagas

erhålla, har såväl af den förut omnämnda kommittén som ock i Kungl. Maj:ts

proposition till 1904 års riksdag blifvit så grundligt behandlad, att mera icke

torde vara att därom tillägga. Det har emellertid sagts, att den politiska

lifaktigheten skulle blifva minskad och rent af förlamad genom införande af

proportionella val. Då metodens uppgift just är att bereda minoriteterna

möjlighet att göra sig gällande, ofta mot en majoritet, som nu obestridt

behärskar valen, kan jag icke förstå detta påstående. Än mindre förstår

jag eu från samma håll uttalad åsikt, att det icke ligger någon större betydelse

eller rättvisa däri, att en minoritet insläppes i eu lagstiftande församling, ty

det måste väl ändock böra förväntas, att den härskande majoriteten ej skall

vara oemottaglig för skäl, som från motsidan kunna anföras.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kinigl. Majds Nåd. Proposition N:o 26.

Under det att somliga hysa fruktan för den makt, partiledningarna skola

erhålla genom de proportionella valen, har från annat håll val kandidaternas

makt framhållits såsom minst lika vådlig. Är denna farhåga befogad, synes

den till en början mindre väl kunna stå tillsammans med en fruktan för valledningarnas

stora inflytande, för så vidt man ej utgår från den förutsättning,

att partiledningarna komma att helt och hållet sammanfalla med valkandidaterna;

eu förutsättning, som ytterst sällan torde inträffa. I regel lära nog

vallistorna komma till stånd genom eu samverkan mellan partiledningarna och

valkandidaterna. Men ingendera sidan torde härvid finna tillrådligt att handla

mot valmännens önskningar, sådana de offentligt gifvit sig till känna eller

eljest äro veterliga, ty genom den föreslagna metoden äga valmännen möjlighet

att besvara yttringar af dylika maktmissbruk på ett sätt, som bör

motverka deras framträdande.

Öfriga mot den föreslagna metoden gjorda anmärkningar synas mig icke

vara af beskaffenhet att behöfva särskildt bemötas. De äro mera framkonstruerade

än öfvertygande, innehålla ofta mera af gissningar om hvad som

möjligen kan hända än om hvad som antagligen kommer att ske; och jagtror

ej att de, som framställa dessa anmärkningar, skola i dem finna grundade

skäl till metodens förkastande.

De uttalanden, som i Riksdagen framkommit rörande själfva hufvudpunkten

i den föreliggande frågan, eller omfattningen af rösträttens utvidgning, gifva

vid handen, att numera en alltmera enstämmig åsikt inom representationen

råder därom, att man bör tillmötesgå krafvel på allmän rösträtt. Det torde

därför icke vara nödigt att närmare utveckla de skäl, som tala för en dylik

utsträckning al den politiska rösträtten, t de bestämmelser rörande vairättsvillkoren,

som Kungl. Maj:t vid förra riksdagen föreslog, gjordes emellertid

åt konstitutionsutskottet en de! modifikationer och tillägg, hvilka i hufvudsak

godkändes af första kammaren, likasom äfven andra kammarens beslut innefattar

ett par smärre afvikelse!'' från det kungl. förslaget i denna del. Jaganhåller

att nu få upptaga till granskning hvad sålunda blifvit inom Riksdagen

föreslaget.

Under det att den kung], propositionen såsom allmän regel upptog i §

17 riksdagsordningen, att valrätt tillkonnne eu hvar välfrejdad svensk man

från och med kalenderåret näst efter det, hvarunder han uppnått tjugufem

års ålder, föreslog konstitutionsutskottet, att valrätt skulle tillkomma »inom

den kommun, där han bosatt är, eu hvar välfrejdad svensk man, som är

skyldig till staten erlägga direkt skatt, från och med kalenderåret näst efter

det, hvarunder han uppnått tjugufem års ålder». Andra kammarens beslut

åter innefattade ej annan afvikelse från den af Kungl. Maj:t föreslagna affattningen,

såvidt angår nu ifrågavarande allmänna regel, än att åldersgränsen

bestämdes till tjugufyra år.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o SO.

17

Med införandet af orden: »inom den kommun, där han bosatt är», afsåg

utskottet att meddela föreskrift därom, att den valberättigade måste vara

mantalsskrifven i den kommun, där han ville utöfva rösträtt. Enär den

nuvarande grundlagsbestämmelsen, där de nämnda orden återfinnas, oskiljaktigt

bundit den politiska rösträtten vid valrätt i kommunala allmänna angelägenheter,

har det varit naturligt att där angifva, i hvilken kommun den politiska

rösträtten må utöfvas, och det har äfven varit nödvändigt att så göra, enär

eljest skulle kunna inträffa, att eu person Ange politisk rösträtt i två eller

liera kommuner. Annorlunda ställer sig saken, när bestämmelserna rörande

den politiska rösträtten komma att stå på egen grund och därjämte är afsedt

att i en vallag gifva tydliga och detaljerade föreskrifter rörande de

närmare villkoren för att en person skall blifva i röstlängden upptagen

såsom röstberättigad. Det ifrågavarande tillägget, som ju egentligen äger

betydelse endast för frågan, hvar rösträtt må utöfvas, är då icke längre nödigt,

och det synes så mycket mindre böra intagas i eu grundlagsbestämmelse,

som det lätt kan blifva vilseledande. Enligt den tilltänkta vallagens föreskrifter

är nämligen rättigheten för en person att vid eu viss tidpunkt utöfva

rösträtt i en kommun beroende af, huruvida personen varit i denna kommun

så tidigt mantalsskrifven, att han kunnat upptagas i den för valdistriktet

upprättade, vid nämnda tidpunkt gällande röstlängden. Har han senare inflyttat

och mantalsskrifvits, kan han, enligt förslaget till vallag, ej få åtnjuta

valrätt i denna kommun, fastän han otvifvelaktigt är där bosatt. Om således

grundlagens bud alfattades så, som konstitutionsutskottet föreslagit, skulle det

för nu angifna fall blifva allt för vidsträckt; men det skulle ock, så vidt

angår rösträttens utöfning i den kommun, från hvilken inflyttningen skett,

blifva i motsvarande grad allt för inskränkt. Ty i denna senare kommun

skall den afflyttade personen, om han där blifvit i röstlängden upptagen såsom

röstberättigad, enligt vallagens mening äga att, så länge denna röstlängd

är gällande, få utöfva sin politiska rösträtt.

Det andra af konstitutionsutskottet föreslagna tillägget innefattar, att

endast sådana män, som äro förpliktade att till staten erlägga direkta skattebidrag,

må tillerkännas politisk valrätt. För närvarande skulle härigenom

orsakas allenast att de, som äro befriade från mantalspenningar, blefve från

rösträtt uteslutna. Äfven om det kunde medgifvas, att ett tillägg i detta

syfte ej är af någon större praktisk betydelse, talar alltid däremot, att det

innefattar en afvikelse från den allmänna rösträttens princip. Ett dylikt

tillägg skulle fortfarande göra valrätten beroende af skattelagstiftningen.

Hvarje ändring i denna lagstiftning, gående ut på att befria de mindre bemedlade

från direkt skatt, skulle då utesluta dem från politisk rösträtt, och

denna påföljd kunde naturligtvis i sin ordning verka hindrande på genom
Bih.

till Riksd. Pro''. 1905. 1 Sami. 1 Afd. 17 Haft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 26.

förandet i nyss angifna riktning af en skattereform, som i en framtid måhända

kunde finnas ensidig. Jämväl torde böra erinras om den ej obetydliga apparat,

som, därest utskottets förslag antoges, skulle behöfva skapas till förebyggande

däraf, att den kommunalstyrelserna nu tillagda befogenhet att meddela befrielse

från erläggande af mantalspenningar blefve i politiskt intresse missbrukad.

Då således den af regeringen efter omsorgsfull pröfning fattade ståndpunkt

i denna fråga lärer framför utskottets äga företrädet af större inre styrka

och afsevärda yttre fördelar, synes mig både riktigt och lämpligt att fasthålla

vid denna ståndpunkt.

I afseende å den åldersgräns, som bör stadgas för utöfvande af politisk

rösträtt, kunna meningarna helt naturligt vara delade därom, huruvida siffran

skall sättas till 24 eller 25 år, men skäl torde ej föreligga att frångå den

förut föreslagna åldersgränsen af 25 år, hvilken äfven synes för sig hafva

öfvervägande sympatier inom Riksdagen.

Hvad den kungl. propositionen i § 17 riksdagsordningen innehöll rörande

de omständigheter, som skulle verka diskvalificerande i fråga om valrätten,

vann i hufvudsak kamrarnas godkännande. Dock innefattar första kammarens

beslut en i enlighet med konstitutionsutskottets förslag vidtagen mindre redaktionell

ändring af momentet a), hvilken ändring torde böra godkännas; andra

kammaren åter biföll för sin del en ändrad lydelse af momentet b).

I afseende å detta sista moment hade Kungl. Maj:t föreslagit, att den,

som häftar för understöd, hvilket under löpande eller sistförflutna kalenderåret

af fattigvårdssamhälle tilldelats honom själf, hans hustru eller minderåriga

barn, icke skulle äga valrätt. Denna formulering ansågo de motionärer i

andra kammaren,! om Indika förut talats, vara otillfredsställande i så måtto,

att den icke noggrannt begränsade diskvalifikationen till de fall, då understödstagaren

påtagligen kommit i sådan ställning, att utöfvandet af rösträtt ej lämpligen

kunde honom medgifvas. Därför föreslogo motionärerna, att det ifrågavarande

momentet skulle så affattas, att diskvalifikationen komme att afse

»den, som på grund af gällande föreskrifter angående fattigvården står under

fattigvårdsstyrelses målsmans- eller husbonderätt», och denna lydelse blef af

andra kammaren bifallen.

I formellt hänseende bör enligt min åsikt ett grundlagsstadgande så affattas,

att dess innehåll så litet som möjligt blir beroende af lagstiftningen

på andra områden. Samma skäl, som anförts mot att, såsom konstitutionsutskottet

föreslog, göra valrätten direkt beroende af en skattelag, som det

många gånger varit tal om att upphäfva, bör således i lika grad gälla, då

fråga blir att bygga valrätten på en i förordningen om fattigvården intagen

detaljbestännnelse, som jämförelsevis lätt kan blifva ändrad.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

ICungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 26.

Om således af nu nämnda skäl den af motionärerna föreslagna bestämmelsen

är mindre tillfredsställande, saknas det ej heller mot densamma invändningar

af saklig innebörd. Målsmans- och husbonderätt tillkommer fattigvårdsstyrelse

öfver den, som själf af fattigvårdssamhället åtnjuter full försörjning,

hvilken ej är blott tillfällig, och husbonderätt äger fattigvårdsstyrelsen

öfver enhvar, som för sig åtnjuter annan fattigvård eller hvars hustru eller

minderåriga barn enligt 1 § fattigvårdsförordningen åtnjuta full försörjning,

som ej är tillfällig. Denna målsmans- och husbonderätt räcker så länge

fattigvården fortfar. Att i dessa fall bestämma, när sådan rätt föreligger,

torde vara jämförelsevis lätt. Men fattigvårdsstyrelse äger ock husbondevälde

öfver den, som genom lättja eller liknöjdhet ådragit sitt minderåriga

barn eller sin hustru sådan nöd, att fattigvård måst enligt samma i §

någon af dem lämnas, äfven om fattigvården varit tillfällig. Af fattigvårdsstyrelsen

kan väl i sådant fall åberopas, att nöden uppkommit genom den

ifrågavarande personens lättja och liknöjdhet, men detta föreligger i regel

blott såsom ett påstående, ej såsom något faktum, hvilket vid röstlängdens

upprättande kan tagas för godt. Endast efter behörig anmälan hos Konungens

befallningshafvande och sedermera hållna förhör inför befallningshafvande!!. eller

domstol kan den åberopade lättjan och liknöjdheten blifva ådagalagd. Äfven

bör härvid tagas i betraktande, att i sistnämnda fall fattigvårdsstyrelsens husbondevälde

öfver den ifrågavarande personen fortfar ända till dess att den

kostnad, han tillskyndat fattigvårdssamhället, blifvit godtgjord. Häraf följer,

att om han efter begången oordentlighet sedermera försörjer hustru och barn,

men ej mäktar återgälda kostnaden, han alltjämt är sin rösträtt förlustig.

Alldeles motsatt varder förhållandet, där målsmans- och husbonderätten gäller

blott så länge fattigvården fortfar. Det vore i dessa fall ej otänkbarl, att eu

understödstagare någon kort tid före röstlängdens upprättande kunde undanbedja

sig förut erhållet understöd för att några dagar efter röstlängdens

justering åter påkalla hjälp af fattigvården. Lika olämpligt som det val vore,

om en sådan person skulle i röstlängden upptagas såsom röstberättigad, lika

obilligt vore det, att den andre, om hvilken jag förut talat, aldrig skulle blifva

röstberättigad.

På grund af de erinringar, Indika sålunda kunna göras mot den af andra

kammaren bifallna lydelsen, hade regeringen vid utarbetande af motsvarande

bestämmelse i Kungl. Maj ds år 1904 afgifna förslag förkastat en dåredan framkommen

tanke att affatta bestämmelsen så, som i motionen föreslagits. De nämnda

erinringarna synas däremot ej, åtminstone icke i lika hög grad, träffa den af Kungl.

Majd föreslagna bestämmelsen. Väl kan det i särskilda fall, där sjukdom eller

andra olyckor vållat att fattigunderstöd behöft mottagas, vara hård t att familjefadern

därigenom skall förlora sin rösträtt. Men denna hårdhet framträder ej

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Iiungl. Maj:ts Nåd. ''Proposition N:o 26.

starkare för en understödstagare än för den, som ej kunnat betala sina skatter

eller kommit i konkurstillstånd. I afseende å betydelsen af uttrycket: »häftar

för understöd» är att anmärka, att då i förordningen om fattigvården stadgas

återbetalningsskyldighet endast beträffande understöd, som någon själf mottagit

eller som enligt förordningens 1 § tilldelats hans hustru och minderåriga barn,

annat fattigunderstöd ej kan med detta uttryck afses, således ej t. ex. understöd

till fattigt barn i skolåldern. Den af Kung!. Maj:t föreslagna lydelsen af

ifrågavarande bestämmelse förutsätter således för sin tillämplighet ett enkelt,

jämförelsevis lätt utredt förhållande och torde icke i tillämpningen erbjuda

några större svårigheter.

Ehuru slutligen i fråga om § 17 riksdagsordningen icke någondera kammaren

godkänt konstitutionsutskottets uppfattning, att den i slutet af samma

paragraf intagna hänvisning till vallagen skulle vara obehöflig och olämplig, tilllåter

jag mig ändock här anmärka, att hänvisningen är så mycket nödvändigare,

som vallagens föreskrifter om röstlängd medföra att en person, oaktadt han å

valdagen uppfyller samtliga de i grundlagen för rösträtt stadgade villkor, ändock

icke kommer i utöfning af denna rätt, nämligen om lian ej uppfyllt dessa

villkor å sådan tid, att han kunnat blifva i längden upptagen såsom röstberättigad.

I afseende å det antal riksdagsmän, hvarje valkrets skall äga att utse,

föreslog konstitutionsutskottet, att detta antal icke i någon valkrets skulle

understiga tre. Det till grund för detta förslag närmast liggande skälet, att

Gottland därigenom finge behålla rätten att utse tre representanter i andra

kammaren, synes behj ärtans värdi, hvadan förslaget torde böra godkännas.

De bestämmelser rörande själfva valsättet, som den kungl. propositionen

intagit i § 19 riksdagsordningen, fann konstitutionsutskottet vara alltför ofullständiga,

och utskottet föreslog därför, att i nämnda lagrum skulle införas vissa

från förslaget till vallag hämtade stadgande», Indika utskottet ansåg vara af

principiell natur och äga nära samband med riksdagsordningens förutvarande

bestämmelser. Enär riksdagsordningen ju afsett att fullständigt upptaga reglerna

för Riksdagens bildande, och denna princip fortfarande skall tillämpas i

afseende å första kammaren, kan det väl, teoretiskt taget, synas oegentlig!

att i fråga om andra kammaren intaga i riksdagsordningen endast de bestämmelser,

som i det kungl. förslaget innehållas; men då af praktiska skäl

eu vallag numera torde vara behöflig med afseende å andra kammarens bildande,

synes det icke vara lämpligt att därom i grundlagen införa flera bestämmelser,

än som äro oundgängligen nödiga. Kungl. Maj ds förslag upptager

i § 19 riksdagsordningen de tre ledande grundprinciperna för valen till

andra kammaren: att valen äro direkta, att valsättet är proportionellt och

att valrätten är lika för alla röstande. Fordrar man tillika, att riksdagsordningen

skall t. ex. angifva arten af den proportionella metod, som är afsedd

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

att tillämpas, så uppstår lätt tvist om hvad som därvid är hufvudsak och

hvad som är att hänföra till bisak; och i allt fall skall det icke vara möjligt

att med några allmänna drag så beskrifva den ifrågavarande metoden, att den

därigenom blir begriplig. Tager man därjämte i betraktande, att en vallag

på grund af sättet för dess tillkomst icke saknar nödig motståndskraft mot

öfverilade ändringsförslag, lärer en åtgärd i den af konstitutionsutskottet föreslagna

riktning icke vara af behofvet påkallad.

Uti § 20 riksdagsordningen hade Kungl. Maj:t föreslagit, att till ledamöter

i andra kammaren skulle endast kunna utses män, som äga valrätt inom den

valkrets, för hvilken de väljas, och icke enligt § 26 äro obehöriga att vara

riksdagsmän. Jämväl härutinnan förordade konstitutionsutskottet någon ändring

i hvad Kungl. Maj:t föreslagit, nämligen dels att efter ordet »som» skulle

inskjutas: »vid valtillfället» och dels att de ord, sominnehålla hänvisning till

§26 riksdagsordningen, skulle uteslutas. Såsom skäl för den först nämnda

ändringen angafs, att utskottet ville undanröja all tvekan, huruvida suppleants

valbarhet borde bedömas med hänsyn till förhållandena vid själfva valet eller

vid den tid, då suppleant i afgången riksdagsmans ställe utses.

Af den föreslagna § 17 riksdagsordningen jämförd med förslaget till vallag

framgår, att valrätt tillkommer endast den, som är i röstlängden upptagen såsom

röstberättigad. För uppfyllande af det i § 20 riksdagsordningen uppställda villkor

för valbarhet erfordras således allenast att vara upptagen såsom röstberättigad

i den vid val tillfället gällande röstlängd. Då denna regel uppenbarligen

bör äga tillämpning äfven i afseende å suppleant, synes det ej

vara olämpligt att i anslutning till utskottets förslag i denna del förtydliga

§ 20 riksdagsordningen i sådan riktning. Emellertid tillåter jag mig bär

erinra, att frågan huruvida suppleant är valbar i detta ords vidsträcktare

betydelse, d. v. s. är enligt § 26 riksdagsordningen behörig att vara riksdagsman,

naturligen skall bedömas efter förhållandena vid den tid, då suppleant

i afgången riksdagsmans ställe utses.

Borttagandet af hänvisningen till § 26 riksdagsordningen ansåg utskottet

nödig med hänsyn därtill att, enär i bestämmelsen om villkoren för valbarhet

till ledamot af första kammaren någon hänvisning till § 26 ej förekommer,

det skulle blifva oklart, huruvida denna paragraf vore tillämplig äfven i afseende

å första kammaren. En misstolkning i detta hänseende anser jag

visserligen ej vara att befara, enär § 26 riksdagsordningen uttryckligen är i

lagen angifven såsom gemensam för både första och andra kammaren, men

då det ändå kan synas formellt oegentligt att endast beträffande andra kammaren

hänvisa till § 26, och det hittills i praxis ej uppstått någon tvekan

därom, att valförrättare!! vid bedömande af valbarheten har att tillämpa både

nuvarande § 19 och § 26 riksdagsordningen, torde hänvisningen till sistnämnda

lagrum kunna utgå.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kung!. Maj ds Nåd. Proposition N:o 26.

En omredigering af § 23 riksdagsordningen enligt Kung!. Maj:ts förslag,

i syfte att afhjälpa en utaf utskottet anmärkt ofullständighet däri, bör naturligtvis

vidtagas. Utskottets förslag att i § 38 riksdagsordningen inrymma åt

konstitutionsutskottet samma rätt till initiativ med hänsyn till vallagen, som tillkommer

utskottet med afseende å grundlagsfrågor, anser jag mig kunna förorda,

och hvad utskottet hemställde därom, att stadgande rörande sättet för

vallagens stiftande borde införas i § 49, i stället för, såsom Kungl. Maj:t föreslagit,

i § 87 regeringsformen, synes äfven böra godkännas. Såsom följd häraf

torde jämväl beträffande § 53 regeringsformen vidtagas den jämkning, utskottet

föreslog.

Enligt § 31 regeringsformen äga städernas till deltagande i riksdagsmannaval

berättigade invånare att till borgmästaretjänster föreslå tre behöriga män,

af hvilka en skall af Konungen utnämnas, och på lika sätt förhålles med rådmans-

och magistratssekreterare-sysslorna i Stockholm. Såsom jag den 5 februari

1904 till statsrådsprotokollet erinrade, lärer en ändring af de politiska

valrättsbestämmelsema i den utsträckning, som nu blifvit ifrågasatt, nödvändiggöra

en ändring äfven af nämnda stadgande i regeringsformen. Då nämligen

röstberäkningen vid borgmästareval i allmänhet är grundad på bevillningen,

skulle, om den politiska rösträtten utsträckes till att omfatta äfven dem, som

icke äro uppskattade till bevillning, härigenom den hittills i flertalet fall tilllämpade

grunden för röstberäkningen helt och hållet bortfalla.

I fråga om den städerna sålunda tillagda förslagsrätt är väl numera tämligen

allmänt erkändt, att den icke är och icke kan vara nyttig för rättsskipningen

i allmänhet och således ej heller för städerna själfva; men då spörsmålet

om en reform i detta hänseende ej synes böra upptagas till behandling

i sammanhang med nu föreliggande politiska fråga, torde den ifrågasatta grundlagsändringen

böra göras så litet omfattande, som möjligt är. Detta vinnes

bäst genom ett stadgande, enligt hvilket rättigheten att deltaga i borgmästareval

tillerkännes dem, som äro kommunalt röstberättigade; dock att, såsom

hittills, bolag och andra dylika samfälligheter likasom äfven kvinnor blifva

från rättigheten uteslutna samt att valrätten fortfarande göres beroende däraf,

att den valberättigade är mantalsskrifven i den stad, där borgmästarevalet hålles.

Den nya ordning, som ett antagande af de föreslagna grundlagsändringarna

skulle medföra, träder genast i tillämpning. Emellertid ligger det i sakens

natur, att val enligt den blifvande vallagen ej kan äga rum, förrän alla de

nya anordningar, som i vallagen förutsättas, hunnit införas. Skulle dessförinnan

på grund af andra kammarens upplösande blifva erforderligt att förrätta

nya val till denna kammare, måste äldre lag tillämpas, och lika blir

förhållandet i afseende å de fyllnadsval till andra kammaren, som kunna

komma i fråga, innan val förrättas efter den nya ordningen. Då ett stad
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

gande härom icke torde böra saknas, har jag låtit uppgöra förslag till ett

dylikt öfvergångsstadgande att införas i riksdagsordningen.

Ehuru det icke kan blifva fråga att vid innevarande riksdag antaga de

vallagsbestämmelser, hvarmed de nu ifrågasatta grundlagsstadgandena böra

suppleras, anser jag dock lämpligt att redan nu yttra mig öfver de erinringar,

som af konstitutionsutskottet gjordes mot det förslag till vallag, hvilket

såsom bilaga åtföljde Kungl. Maj:ts proposition till 1904 års riksdag.

Beträffande den i 8 § af det uppgjorda vallagsförslaget intagna bestämmelse,

hvarigenom en i kommunen nyinflyttad, såvidt han redan från början

vid röstlängdens upprättande vill blifva däri upptagen såsom röstberättigad,

har att styrka skattebetalning för sistförfluten året, anmärkte utskottet, att

denna bestämmelse uppenbarligen innebär en afvikelse från den föreslagna allmänna

föreskriften i § 17 c) riksdagsordningen, enligt hvilken fullgjord skattebetalning

för de tre sista åren utgör förutsättning för rösträtts åtnjutande.

Den uppfattning, som sålunda hos utskottet gjort sig gällande, torde emellertid

icke vara riktig.

I 8 § vallagen stadgas, att i röstlängden skall efter mantalslängden

för året upptagas alla manliga invånare inom valdistriktet, livilka vid årets

början uppnått tjugufem års ålder, samt att en hvar sådan person, om hvilken

upplysning ej vinnes att han den 30 april brister i något af hvad lag stadgar

såsom villkor för rösträtt, skall antecknas i längden såsom röstberättigad.

Då emellertid de handlingar, som vid röstlängdens upprättande äro tillgängliga,

i regel icke lämna upplysning, huruvida en nyinflyttad uppfyllt grundlagens

fordringar i afseende å skattebetalning, och det skulle möta alltför stora svårigheter

att genom myndigheterna å hans tidigare boningsort eller boningsorter

erhålla upplysning i nämnda hänseende, har det ansetts nödigt att fullständiga

den angifna hufvudregeln genom en bestämmelse, hvarigenom den nyinflyttade

— i motsats till hvad som gäller för valdistriktets öfriga invånare — själ!

ålagts viss bevisskyldighet. Denna bestämmelse innehåller, att den, som icke

varit i kommunen mantalsskrifven å sådan lid, att han under sistförfluten året

skolat därstädes erlägga utskylder, ej må upptagas såsom röstberättigad med

mindre af tillgängliga handlingar framgår eller eljest styrkes, att honom i hans

mantalsskrifningsort påförda, sistnämnda år till betalning förfallna utskylder

blifvit erlagda eller att han icke detta år haft att erlägga några sådana utskylder.

Villkoren för åtnjutande af valrätt äro således alldeles desamma för den

nyinflyttade, som för de öfriga. Beträffande åter den bevisskyldighet, som

ansetts böra åläggas den nyinflyttade, kunna meningarna helt naturligt vara

delade, huru långt den skall sträckas. Såsom jag i mitt anförande till stats
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

rådsprotokollet den 5 februari 1904 framhöll, skulle det mången gång vara

förenadt med betydligt besvär att styrka skattebetalning för alla tre åren, och

det bär därför synts obilligt och olämpligt att ställa fordringarna så högt.

Men om således den nyinflyttade, för att redan från början blifva i röstlängden

upptagen såsom röstberättigad, ej behöfver styrka skattebetalning för mer än

sista året, får han därigenom ingalunda ovillkorlig rätt till rösträtts utöfvande.

Varder således antingen efter anmärkning mot röstlängden eller eljest upplyst,

att den nyinflyttade häftar för skatt, som förfallit under något af de två tidigare

åren, kommer han icke i åtnjutande af rätten att rösta. Den uppfattning,

som sålunda i vallagsförslaget kommit till uttryck, torde så mycket hellre

finnas vara af billighetsskäl motiverad, som den ifrågavarande bevisskyldigheten

åligger den nyinflyttade icke blott första året efter inflyttningen, utan

ock det därpå följande året, således två år i följd.

Det i 1Ö § vallagen stadgade åliggandet för valnämndens ordförande eller

magistraten att till de i röstlängden upptagna personer, som däri icke antecknats

såsom röstberättigade, härom med allmänna posten sända underrättelse,

ansåg utskottet böra ur paragrafen utgå. En dylik anordning syntes nämligen

utskottet icke vara behöflig, då en hvar under den tid, röstlängden vore framlagd

till granskning, ägde tillfälle att förvissa sig om, huruvida han vore i

röstlängden upptagen; och i öfrig! skulle fullgörandet af det nämnda åliggandet

kräfva ett tidsödande arbete, hvilket otvifvelaktigt inom många kommuner endast

med stor svårighet skulle kunna fullgöras. De synpunkter, som sålunda

af utskottet framhållits, hafva, såsom framgår af kommitterades betänkande,

blifvit af dem till fullo beaktade. Då de ändå föreslagit det ifrågavarande

åliggandet, är det af skäl, som torde böra tillerkännas full giltighet. Särskild!

vill jag här anmärka, att redan för mera än tio år sedan kraftigt framhölls

i andra kammaren, att det i stora städer icke är möjligt att vidtaga en anordning,

hvarigenom under den begränsade tid, som för ändamålet kan tillmätas,

valmännen skola kunna hvar för sig granska röstlängden utan att

underkastas orimliga uppoffringar. Äfven på landsbygden skulle det för

mången, som ville förvissa sig om att röstlängden i afseende å honom vore

riktig, blifva en allt för stor uppoffring att, kanske midt under pågående vårarbete,

nödgas inställa sig å annan plats för röstlängdens granskning. Då det

är afsedt, att röstlängden skall blifva ovillkorligt bindande, är det ju ock af

vikt, att den må blifva så fri från felaktigheter, som möjligt är. Detta syfte skall

kraftigt befordras genom de skriftliga underrättelser, hvarom nu är fråga,

hvarjämte de personer, hvilka i något hänseende försummat fullgöra sina

skyldigheter, få en erinran om att godtgöra denna försumlighet. För vinnandet

af dessa fördelar betyder det enligt min mening föga, om de myn
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

digheter, hvilka det skall åligga att utsända underrättelserna, därigenom

blifva i mer eller mindre grad betungade. Besväret med utsändandet torde

för öfrigt ej blifva alltför stort, då ju tryckta blanketter skola tillhandahållas

valmyndigheterna; endast i de större städerna kan det hlifva fråga att afsända

något betydligare antal underrättelser, men tillräcklig arbetskraft finnes där

alltid att tillgå.

Med erinran att i 15 § föreskrifvits, bland annat, att i röstlängden såsom

röstberättigad upptagen person, hvars rösträtt blifvit bestridd genom

anmärkning, ingifven till valnämndens ordförande eller magistraten senast den

3 juni, skall äga rätt att vid det sammanträde, som den 15 i samma månad

hålles för pröfning af framställda anmärkningar, åberopa jämväl omständigheter,

som inträffat efter den 3 juni, uttalade utskottet, att en dylik lätt

borde tillerkännas äfven dem, som ej blifvit i röstlängden antecknade såsom

röstberättigade men hvilka i vederbörlig ordning framställt yrkande, att rösträtt

måtte dem tilläggas. Att i vallagsförslaget en skillnad i nu anmärkta

hänseende gjorts mellan å ena sidan dem, hvilka vid röstlängdens uppi tittande

upptagits såsom röstberättigade men livilkas rösträtt blifvit bestridd, och a

andra sidan dem, hvilka ej upptagits såsom röstberättigade, beror af fleia

orsaker. Om det skulle medgifvas de senare att åberopa och styrka omständigheter,

som inträffat efter den 3 juni, skulle däraf uppstå den oegeniligheten,

att, ehuru de ej finge framställa anmärkning mot röstlängden senare

än den 3 juni, de likväl skulle äga att efter den dagen betala skatter, som

den 3 juni icke varit guldna, och den 15 juni åberopa sådan omständighet.

Denna oegentlighet innebär å andra sidan att, såvidt angår dem, hvilka icke

upptagits såsom röstberättigade, allt det material, som valnämnden eller magistraten

har att bedöma, icke, såsom enligt förslaget i allmänhet skulle

blifva fallet, kan vara samladt innan beslut häröfver afkunnas. Detta skulle

medföra en ytterst betänklig olägenhet härutinnan, att den dömande myndigheten

ej kunde på förhand noga sätta sig in i frågorna och preliminärt

öfverlägga om huru de skola afgöras. Utom den osäkerhet vid pröfningen,

som häraf lätt kunde uppstå, skulle det äfven kunna befaras ätt, särskildt i

de stora städerna, den för pröfningen och protokollets uppsättande anslagna

liden blefve otillräcklig. Ingen obillighet kan ligga i att af en sökandepart

fordra, att han vid tiden för sina anmärkningars ingifvande skall vara beredd

att styrka deras befogenhet. Annorlunda ställer sig salcen beträffande den,

som i röstlängden upptagits såsom röstberättigad men mot hvilken anmärkning

framställts. Såsom svarandepart bör han erhålla någon tid till bemötande

af den framställda anmärkningen, och när det då föreslagits, att han ska 1

få åberopa omständigheter, som inträffa intill tiden för svaromålets afgifvande,

Bill. till Rilcsd. Prot. 1905. 1 Scwil. 1 Af cl. 17 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

ar det icke blott rättvist utan äfven i full motsvarighet till hvad som föreslagits

att gälla beträffande den, hvilken icke upptagits såsom röstberättigad.

Vallagens 37 § ansåg utskottet böra fullständigas med en bestämmelse,

att namnen inom hvar och en af de å röstsedeln tryckta särskilda vallistorna

skulle ordnas alfabetiskt efter namnens begynnelsebokstäfver. Att ålägga partiledningarna

skyldighet att upptaga namnen å vallistorna alfabetiskt skulle enligt

min åsikt innebära ett obehörigt ingrepp i deras bestämmanderätt. Det

kan mycket väl tänkas, att en partiledning vill afvika från den alfabetiska

ordningen för att genom det namn, som sättes främst på listan, på ett lätt

märkbart salt angifva listans politiska färg, och eu sådan önskan kan så

mycket hellre anses naturlig, som listorna ju helt och hållet sakna partibeteckning.

Äfven kan det tänkas, att en partiledning vill genom den ordning,

hvari kandidaterna upptagas på listan, gifva valmännen eu slags anvisning

i fråga om själfva röstningen; och då det mot ifrågavarande metod anmärkts,

att den i fråga om valet inom listorna öfverlämnar väl mycket åt

slumpen, skulle genom ett godkännande af utskottets förslag sistnämnda anmärkning

otvifvelaktigt vinna i befogenhet.

Då utskottet förordat att, till förekommande af ett afsiktligt förstörande

af de åt valmännen utlämnade röstsedlar, i 50 § borde inflyta en bestämmelse

därom, att valman äger utfå ny röstsedel endast för såvidt förut åt honom

utlämnad röstsedel blifvit obrukbar utan hans vållande, synes utskottet hafva

förbisett, att det i regel skall vara omöjligt att afgöra, om en röstsedels förstörande

skett afsiktligt eller icke. Och äfven om en valman, hvars röstsedel

blifvit obrukbar, ej haft för afsikt att förstöra röstsedeln, torde lian väl alltid

i mer eller mindre grad hafva varit vållande till obrukbarheten. Skulle några

valman vilja, genom afl afsiktligt förstöra de till dem utlämnade röstsedlarna,

söka hindra andra valmän att deltaga i valet, förfara de nog ej på sådant

sätt, att afsikten blir uppenbar. Men äfven om det skulle tänkas, att de så

gjorde, äger valmyndigheten fullständigt i sin makt att hindra deras anslag,

i det han först vid valets slut i mån af tillgång utlämnar nya röstsedlar till

dessa valmän. En ändring i den af utskottet föreslagna riktning skulle för

öfrig! vara olämplig äfven från den synpunkten, att valets säkerhet ej bör

äfventyras genom möjligheten att tillställa tvister därom, huruvida röstsedlar

gjorts obrukbara med afsikt eller utan afsikt. I öfrigt torde jag få hänvisa

till kommitténs upplysande motivering till ifrågavarande stadgande.

I 69 § vallagen är i fråga om suppleanter föreslaget, bland annat, att,

om på samtliga vallistor icke finnes någon valbar kandidat, den ledigblifna

platsen skall stå obesatt till nästa val. Såsom redan kommittén erinrade, kan

det icke vara antagligt, att den förutsatta händelsen någonsin kommer att inträffa.

Vid sådant förhållande, och då stadgandet är till endast för att alla

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 26.

tänkbara händelser skola vara angifna, måste jag anse onödigt att, såsom

utskottet föreslog, i lagrummet intages föreskrift, som möjliggör fyllande af

det lagstadgade antalet representanter för nyssnämnda fall.

I fråga slutligen om 77 och 78 §§ vallagen uttalade utskottet den uppfattning,

att fullgiltiga skäl för antagande af däri inrymda stadganden icke

blifvit anförda, hvadan utskottet ansåg, att dessa paragrafer borde helt och

hållet utgå.

Då i den af Kungl. Maj:t föreslagna 77 § stadgats, att vid klagan öfver

beslut i fråga om anmärkning mot röstlängd andra bevis ej må gälla än de,

som bos valnämnden eller magistraten varit i laga ordning företedda, har syftet

varit att på bästa möjliga sätt främja valens säkerhet. Att i högsta domstolen

nya bevis ej böra få företes har jag ansett så uppenbart, att något

skäl därför ej ens åberopats. Om sådant företeende af nya bevis Ange ske,

skulle icke många val komma att bestå; det behöfdes ju blott, att en ej allt

för fåtalig grupp af valmän afsiktligt sparade sina bevis till företeende först

i högsta instans och där, i sammanhang med klagan öfver valet, fullföljde talan

i fråga om röstlängden. Ofta skulle då de ifrågavarande rösterna finnas kunna

inverka på det antal platser, som tillkomme de olika listorna; men äfven om

man skulle kunna räkna ut, att de ej hade denna inverkan, återstode ändå

möjligheten att de kunnat inverka på frågan om hvilken som från de olika

listorna blifvit valda eller vid framdeles inträffade iedigheter kunna blifva

utsedda. Huruvida hos Konungens befallningshafvande bör tillämpas samma

regel, som sålunda torde böra gälla i fråga om besvär till högsta domstolen,

är däremot icke lika klart. Det kan tvärtom antagas, att åsikterna härom

skola blifva mycket delade, helst som goda skäl kunna anföras för såväl den

ena som den andra meningen. De skäl, som enligt statsrådsprotokollet den

5 februari 1904 stämde regeringen för den meningen, som ej tillåter att nya

bevis må företes hos Konungens befallningshafvande, voro af uteslutande praktisk

art, nämligen det trängande behörigt att till det minsta möjliga begränsa

besvärens antal och önskvärdheten att såväl därigenom som genom att förekomma

uppställandet af nya frågor hos Konungens befallningshafvande bereda

den garanti för valens säkerhet, som vid tillämpningen af proportionella val

är så oundgängligen nödig.

Om således i saknad af en bestämmelse, sådan som den i 77 § föreslagna,

stora möjligheter skola erbjudas att få ett val häfdt, blifva möjligheterna

härtill än större, därest stadgande ej gifves i det syfte 78 § vallagen

angifver, eller att vid pröfning af besvär öfver riksdagsmannaval sådana omständigheter

ej må verka till valets upphäfvande, som, utan att öfva inflytande

på den omedelbara utgången af valet, kunna äga inverkan allenast på frågan

om Indika vid sedermera inträffade ledigheter må varda till riksdagsmän utsedde.

För så vidt den i kommittébetänkandet (sid. 130) intagna tabell må

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kung1. Majds Nåd. Proposition N:o 26.

anses såsom ett antagligt exempel, huru röstsiffrorna vid ett riksdagsmannaval

kunna ställa sig, blir det ju genast uppenbart, att ett mycket ringa fåtal

af valmän kunna med sina röster inverka på ordningen mellan kandidaterna

å en lista, särskilt mellan dem, som erhållit lägsta rösttalen och således ej

gärna kunna tänkas vid inträffade ledigheter komma att inträda såsom riksdagsmän.

Skulle då, huru uppenbart det än vore, att de ifrågavarande rösterna

ej kunde inverka på frågan om Indika som rätteligen blifvit valda till ordinarie

riksdagsmän, hela valet upphäfvas blott därför, att dessa röster kunde öfva

inflytande på ordningen mellan några kandidater, som kanske först i sista

hand kunde komma i fråga att blifva ledamöter af kammaren, måste detta

för valmännen innebära en frestelse att söka åstadkomma upphäfvande af alla

val. De skäl jag i denna fråga angaf till statsrådsprotokollet den 5 februari

1904 anser jag vara fullt bindande, och jag kan icke tillstyrka, att det ifrågavarande

stadgandet uteslutes.»

Departementschefen uppläste härefter i enlighet med sitt nu afgifna yttrande

affattade förslag dels till ändrad lydelse af §§ 31, 49 och 53 regeringsformen

samt §§ JO till och med 25 äfvensom §§ 27, 28 och 38 riksdagsordningen

så ock till öfvergångsstadgande i riksdagsordningen dels ock till lag

om val till Riksdagens andra kammare och hemställde, att förstnämnda förslag

måtte föreläggas Riksdagen till pröfning i grundlagsenlig ordning samt

att förslaget till vallag måtte såsom bilaga få åtfölja detta protokoll för att,

i likhet med hvad som skedde vid 1904 års riksdag, underställas Riksdagens

granskning.

Statsrådets öfriga ledamöter instämde i hvad föredraganden sålunda

hemställt;

och behagade Hans Maj:t Konungen, med bifall till

denna hemställan, förordna, att till Riksdagens pröfning i

grundlagsenlig ordning skulle aflåtas nådig proposition af

den lydelse, bilaga B vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet

Erik Öländer.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

29

Fors lag
tiii
Lag
om

val till Riksdagens Andra Kammare.

1 kap.

Valkretsar,

i §•

För valen af Andra Kammarens tvåhundratrettio ledamöter indelas

riket i trettiotre valkretsar, nämligen:

1. Stockholms stad;

2. Stockholms län;

3. Uppsala län;

4. Södermanlands län;

5. Östergötlands läns norra valkrets, innefattande Finspånga läns härad,

Björkekinds, Östkinds, Lösings, Bråbo och Memmings härad, Hammarkinds

härad med Stegeborgs skärgård och Skärkinds härad samt Norrköpings och

Söderköpings städer;

6. Östergötlands läns södra valkrets, innefattande Aska, Dals, Bobergs,

Vifolka, Valkebo, Gullbergs, Åkerbo, Bankekinds, Hanekinds, Lysings, Göstrings,

Kinda och Ydre härad samt städerna Linköping, Motala, Vadstena och

Skenninge;

7. Jönköpings län;

8. Kronobergs län;

9. Kalmar läns norra valkrets, innefattande norra landstingsområdet;

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 26.

10. Kalmar läns södra valkrets, innefattande södra landstingsområdet;

11. Gottlands län;

12. Blekinge län;

13. Kristianstads län;

14. Malmöhus läns norra valkrets, innefattande Luggude, Rönnebergs, (Insjö,

Harjagers, Frosta och Färs härad samt städerna Hälsingborg och Landskrona;

15. Malmöhus läns södra valkrets, innefattande Torna, Bara, Oxie,

Skytts, Vemmenhögs, Ljunits och Härrestads härad samt städerna Lund,

Ystad, Trelleborg och Skanör med Falsterbo;

16. Malmö stad;

I 7. Hallands län;

18. Göteborgs och Bohus läns valkrets, innefattande länets landstingsområde

;

19. Göteborgs stad;

20. Älfsborgs län;

21. Skaraborgs län;

22. Värmlands län;

23. Örebro län:

24. Västmanlands län;

25. Kopparbergs läns södra valkrets, innefattande Folkare härad, Hedern

ora och Garpenbergs, Säters, Stora Skedvi, Husby, Falu södra, Falu norra,

Söderbärke, Norrbärke och Grangärde tingslag samt städerna Falun, Säter

och Hedemora;

26. Kopparbergs läns norra valkrets, innefattande Nås, Malungs, Gagnefs.

Leksands, Rättviks, Mora, Orsa, Älfdals samt Särna och Idre tingslag;

27. Gäfleborgs läns södra valkrets, innefattande Gästriklands västra och

östra tingslag samt Gäfle stad;

28. Gäfleborgs läns norra valkrets, innefattande Södra Hälsinglands

västra och östra tingslag, Enångers, Forsa, Bergsjö, Delsbo, Ljusdals samt

Arbrå och Järfsö tingslag äfvensom städerna Söderhamn och Hudiksvall;

29. Västernorrlands läns södra valkrets, innefattande Tima, Selångers,

Torps, Njurunda, Sköns, Ljustorps och Indals tingslag samt Sundsvalls stad;

30. Västernorrlands läns norra valkrets, innefattande Säbrå, Gudmundrå,

Nora, Boteå, Sollefteå, Ramsele, Resele, Nätra, Nordingrå, Själevads och

Arnäs tingslag samt städerna Härnösand och Örnsköldsvik;

31. Jämtlands län;

32. Västerbottens län; samt

33. Norrbottens län.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Ma,j:ts Nåd. Proposition N:o 26.

31

II kap.

Om valdistrikt och om valnämnd.

2 §.

Inom de särskilda valkretsarna förrättas valen i allmänhet kommunvis,

och hvarje kommun bildar då ett valdistrikt; men kommun, som till följd af

folkmängdens storlek, samfärdsförhållandena eller andra orsaker finnes icke

lämpligen böra utgöra ett enda valdistrikt, må på därom gjord framställning

efter beslut af Konungens befallningshafvande delas i två eller flera valdistrikt.

3 §.

När förslag om en kommuns delande i skilda valdistrikt eller om ändring

i redan skedd indelning hos Konungens befallningshafvande väckes, varde

yttrande däröfver affordradt kommunalstämma på landet samt stadsfullmäktige

och magistrat i stad. Skall kommun på landet delas, bör därvid iakttagas,

att delar af samma by eller hemman ej utan synnerliga skäl förläggas till

olika valdistrikt. Beslut om distriktsindelning skall af Konungens befallningshafvande

kungöras, men beslutet träder, sedan det blifvit gällande, ej i

tillämpning förr än i afseende å det val, som näst efter ingången af det

följande året skall enligt § 18 mom. 1 riksdagsordningen förrättas.

4 §.

Höra delar af samma kommun till olika valkretsar, bildar hvarje de!

ett valdistrikt.

För hvarje valdistrikt å landet skall finnas en valnämnd af fem inom

distriktet boende personer. Ordförande i denna nämnd jämte suppleant för

honom förordnar Konungens befallningshafvande årligen före februari månads

utgång. De fyra ledamöterna jämte två suppleanter väljas å första ordinarie

kommunalstämma hvarje år i den ordning, som om nämndemansval är

stadgadt. Det åligger kommunalstämmans ordförande att ofördröjligen utan

Vilsen låta tillställa en hvar af de valda ledamöterna och suppleanterna i valnämnden

ett utdrag af stämmoprotokollet, i hvad dem rörer. Om de personers

namn och bostad, som blifvit till ordförande och suppleant för honom

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Kiingl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

utsedda, låter Konungens befallningshafvande i länskungörelserna meddela

underrättelse.

När enligt denna lag valnämnd sammanträder, föres protokoll af ordföranden.

Såsom nämndens beslut gäller den mening, om hvilken de flesta

röstande sig förena, eller, vid lika rösttal, den mening ordföranden biträder.

6 §.

De åligganden, som på landet tillhöra valnämnd eller dess ordförande,

fullgöras i stad af magistraten.

III kap.

Om röstlängd.

7 §•

För hvarje valdistrikt skall röstlängd upprättas på landet och i stad,

där magistrat ej finnes, af den tjänsteman, som verkställer debitering af

utskylderna till kronan, samt i annan stad af magistraten eller, där särskilda

tjänstemän äro för nämnda debitering förordnade, af dessa under magistratens

inseende.

8 §.

Röstlängd upprättas före den 15 maj hvarje år och skall efter mantalslängden

för samma år upptaga alla manliga invånare inom valdistriktet, hvilka

vid årets början uppnått tjugufem års ålder. En hvar sådan person, om

hvilken upplysning ej vinnes att han den 30 april brister i något af hvad

lag stadgar såsom villkor för rösträtt, antecknas i längden såsom röstberättigad;

dock att den, som icke varit i kommunen mantalsskrifven å sådan tid, att

han under sistförflutna året skolat därstädes erlägga utskylder, ej må upptagas

såsom röstberättigad med mindre af tillgängliga handlingar framgår eller eljest

styrkes, att honom i hans mantalsskrifningsort påförda, sistnämnda år till betalning

förfallna utskylder blifvit erlagda eller att han icke detta år haft att

erlägga några sådana utskylder.

Närmare föreskrifter i afseende å röstlängdens upprättande så ock om

skyldighet för vederbörande myndigheter att lämna erforderliga uppgifter till

i örande i längden meddelas af Konungen.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 26.

9 §.

Senast den 15 maj skall röstlängd vara afsänd eller aflämnad för landet

till ordföranden i valnämnden och i stad till magistraten, där denna ej själ!''

verkställt upprättandet.

10 §.

Från och med den 24 till och med den 31 maj skall röstlängden vara

å lämpligt ställe inom valdistriktet under behörig tillsyn framlagd för granskning.

Det åligger valnämndens ordförande eller magistraten att ej mindre i god

tid före den 24 maj kungöra, på sätt här nedan i 11 § sägs, tid och ställe

för framläggandet än äfven ofördröjligen efter röstlängdens mottagande till

en hvar i röstlängden upptagen person, som däri icke antecknats såsom röstberättigad,

härom med allmänna posten sända underrättelse med angifvande

af den eller de omständigheter, på grund hvaraf han från rösträtt uteslutits.

Till dem, hvilka åtnjuta fattigunderstöd eller sakna stadigt hemvist, vare

dock ej nödigt att sända underrättelse, som ofvan sägs.

I kungörelse samt underrättelse, hvarom i denna § förmäles, skall

jämväl intagas tiden, inom hvilken anmärkning mot röstlängd för att upptagas

till pröfning bör, jämlikt 12 § här nedan, vara till valnämndens ordförande

eller magistraten inlämnad, samt tid och ställe för pröfning enligt

15 § af sålunda gjorda anmärkningar.

11 §.

Kungörelse samt underrättelse, hvarom i 10 § förmäles, skola affattas enligt

formulär 1 och 2 vid denna lag. Blanketter till nämnda underrättelse tillhandahållas

vederbörande af Konungens befallningshafvande.

Nämnda kungörelse skall uppläsas i kyrkan; varde ock, där så kan

ske, i ortstidningar införd.

12 §.

Vill någon, hvilken rösträtt enligt längden ej tillkommer, för sig påstå

sådan rätt, eller anser någon att annan icke må vara däri upptagen såsom

röstberättigad, äger han att sina anmärkningar, skriftligen affattade och åtföljda

af de bevis han vill åberopa, ingifva till valnämndens ordförande eller magistraten

före klockan 12 den 3 juni.

13 §.

Har i rätt tid anmärkning af någon gjorts därom, att annan i röstlängden

upptagits såsom röstberättigad, skall härom till denne af valnämn
Bili.

till Rilcsd. Prof. 1905. 1 Sami. 1 Afd. 11 Höft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

dens ordförande eller magistraten ofördröjligen med allmänna posten sändas

underrättelse med angifvande af dagen för anmärkningens pröfning. Blanketter

till sådan underrättelse, affattade i öfverensstämmelse med formulär 3

vid denna lag, skola af Konungens befallningshafvande hållas vederbörande

till hända.

14 §.

Varder anmärkning ej ingifven inom föreskrifven tid, kommer den ej

under pröfning.

15 §.

Den 15 juni sammanträder på landet för hvarje valdistrikt valnämnden

och i stad magistraten för pröfning af de mot röstlängden framställda anmärkningar,

som i rätt tid ingifvits. Detta sammanträde, som är offentligt,

skall börja klockan 10 förmiddagen.

Sedan vid sammanträdet tillfälle lämnats till bemötande af gjorda anmärkningar

med rätt för dem, hvilkas rösträtt blifvit enligt 12 § bestridd,

att åberopa jämväl omständigheter, som inträffat efter den 3 juni, skall valnämnden

eller magistraten öfver alla i behörig tid framställda anmärkningar

omedelbart eller senast dagen efter slutad förhandling afkunna beslut, som.

med angifvande i korthet af skälen därför, intagas i det vid sammanträdet

förda protokoll.

I röstlängden införas de rättelser, som af dessa beslut föranledas.

Röstlängden, sålunda rättad, underskrifves af valnämnden eller magistraten,

hvarefter längden jämte protokollet och alla dithörande handlingar

ofördröjligen insändes till Konungens befallningshafvande.

16 §.

Har anmärkning mot röstlängden ej inom behörig tid framställts, varde

intyg därom af valnämndens ordförande eller magistraten tecknadt å längden, som

därefter insändes till Konungens befallningshafvande.

17 §.

1. Vill någon klaga öfver beslut, som i 15 § sägs, göre det medelst

besvär, som ingifvas till Konungens befallningshafvande före klockan 12 å

tionde dagen från den dag, då beslutet afkunnades.

2. Afse besvären annan än klaganden, skola de ingifvas i två exemplar;

och vare i sådant fall klaganden skyldig att genast åter uttaga det ena

exemplaret af besvärshandlingarna och honom, som vederbör, det tillställa

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

samt inom den tid af minst två, högst fjorton dagar, som Konungens befallningshafvande

efter omständigheterna i hvarje särskildt fall bestämmer, till

Konungens befallningshafvande inkomma med bevis om dagen för delgifningen.

18 §.

Ingifvas ej besvären inom föreskrifven tid, eller inkommer ej bevis, som

i 17 § 2 mom. sägs, inom därför bestämd tid, varda besvären ej upptagna

till pröfning.

19 §.

Har före utgången af den för ingifvande af delgifningsbevis bestämda

tid klaganden låtit besvärshandlingarna tillställas honom, som vederbör, äge

denne att inom den tid af minst två, högst fjorton dagar, som Konungens befallningshafvande

utsätter, räknad från dagen för handlingarnas delgifning, till

Konungens befallningshafvande inkomma med förklaring.

20 §.

Hvad i afseende å besvärshandlingars delgifning och ingifvande af bevis

därom samt förklarings afgifvande bör iakttagas så ock påföljden för försummelse

att i rätt tid inkomma med delgifningsbevis skall tecknas på besvärsskriften.

21 §.

Så snart inkommet besvärsmål är i skick att kunna afgöras, teckne

Konungens befallningshafvande å besvärshandlingarna, som ej må till part återställas,

sitt utslag och införe i röstlängden de rättelser, som däraf föranledas.

22 §.

Underrättelse om tiden för utslagets meddelande varde senast dagen

därefter införd i en för ändamålet särskildt inrättad bok, som hålles för allmänheten

tillgänglig.

23 §.

Öfver Konungens befallningshafvandes utslag må klagan ej föras annat

än i sammanhang med besvär öfver själfva valet.

24 §.

När röstlängd, enligt hvad ofvan sägs, blifvit i föreskrifven ordning framlagd

och anmärkning däremot ej förekommit eller beslut i anledning af fram
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

ställd anmärkning gifvits och behörig rättelse i längden gjorts, lände den röstlängd

vid de riksdagsmannaval, som därefter hållas, till ovillkorlig efterrättelse

intill dess ny röstlängd på enahanda sätt kommit till stånd; dock att, där på

besvär öfver riksdagsmannaval röstlängden i någon del förklarats felaktig,

behörig rättelse däri af Konungens befallningshafvande verkställes.

IV Kap.

Om kungörande af val samt om valförslag och

rim yt* : JU.J °

25 §.

Nai val till Andra Kammaren skall äga rum, låter Konungens befallningshafvande

därom i god tid förut utgå kungörelse, som uppläses i kyrkorna

och införes i den eller de ortstidningar, däri Konungens befallningshafvandes

tillkännagivande!! vanligen intagas. I denna kungörelse upptages

antalet af dem, som skola väljas inom valkretsen, och utsättes, utom valdagen,

valstället inom hvarje valdistrikt samt tid och ställe för rösternas

sammanräknande.

_ Kungörelsen skall tillika innehålla, inom hvilken tid valförslag, på sätt

'' 26 § sä§s> samt anmälningar, hvarom i 33 § förmäles, höra till Konungens

befallningshafvande ingifvas.

2G

Från och med måndagen till och med lördagen i sjätte veckan före den,

i hvilken valet hålles, mottager Konungens befallningshafvande mellan klockan

1 <1 förmiddagen och klockan 2 eftermiddagen förslag å kandidater. Dessa

valforslag böra innehålla tydlig uppgift å de föreslagnas namn, titel eller yrke

och hemvist Hvarje förslag må upptaga högst dubbelt så många kandidater,

* vale . a sef riksdagsman, och skall för att anses giltigt vara undertecknadt

ai minst tjugu inom valkretsen röstberättigade personer, med angifvande

för eu hvar af titel eller yrke och hemvist samt det valdistrikt, å hvars röstlänga

lian är uppförd.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kitngl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

Förslagsskriften skall tillika bemyndiga en af förslagsställarne att densamma

ingifva. Sådant uppdrag medföre utan vidare fullmakt befogenhet för

den utsedde att i allt. som angår förslaget, såsom ombud för öfriga förslagsställare

företräda dem hos Konungens befallningshafvande.

27 §.

Förslag skall af förslagsställarnes ombud personligen till Konungens befallningshafvande

ingifvas.

Är ett förslag i behörig ordning aflämnadt, må Konungens befallningshafvande

ej vägra att detsamma mottaga i annat fall, än att antalet röstberättigade

förslagsställare därå understiger tjugu, eller att förslaget upptager

flera kandidater, än som enligt 26 § är medgifvet

28 §.

Yppas tvifvelsmål om hvem som med eu föreslagen kandidat afses, eller

förekommer eljest någon otydlighet, meddele förslagsställarnes ombud Konungens

befallningshafvande erforderliga upplysningar och göre härom å förslaget

de anteckningar, som finnas nödiga.

29 §.

Konungens befallningshafvande åligger att ofördröjligen pröfva de föreslagna

kandidaternas valbarhet, Finnes därvid att någon ej är valbar, varde

hans namn från förslaget struket och beslutet härom förslagsställarnes omljud

meddeladt; ombudet sedan obetaget att inom utgången af den i 26 §

omförmälda mottagning å förslaget uppföra en valbar person i den uteslutnes

ställe.

30 §.

De ingifna förslagen skola hos Konungens befallningshafvande under behörig

tillsyn vara för en hvar tillgängliga.

31 §.

När förslagen, efter verkställd pröfning, äro i behörigt skick, låter

Konungens befallningshafvande å en förteckning uppföra dem i ordningsföljd

efter som de ingifvits och med utsättande för ett hvart af dem af förslags
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

ställarnes namn, titel eller yrke och hemvist. Denna förteckning kungöres

ofördröjligen på enahanda sätt, som i 25 § är föreskrifvet.

32 §.

På grund af de kungjorda förslagen fastställas offentliga vallistor på sätt

här nedan i 33 till och med 36 §§ sägs.

33 §.

1. Under tredje veckan före den, i hvilken valet sker, mottager Konungens

befallningshafvande från och med måndagen till och med lördagen mellan klockan

10 förmiddagen och klockan 2 eftermiddagen anmälningar om namn å kandidater,

hvilka skola tillhöra en och samma vallista.

2. Å vallista må ej upptagas andra namn på kandidater, än som finnas

å de enligt 31 § kungjorda förslag. För att kunna mottagas skall anmälningsskrift

vara undertecknad, om den upptager namn å kandidater från två

eller flera dylika förslag, af minst tio bland dem, som framställt dessa förslag,

och om den upptager namn å kandidater från ett enda förslag, af minst en

af dess framställare; värde ock inlämnad af den eller någon bland dem, som

gjort ifrågavarande anmälan.

3. Anmälningsskriften skall vara försedd med förklaring af samtliga

därå upptagna kandidater, att de vilja tillhöra ifrågavarande vallista. Förklaringen

skall af hvarje kandidat egenhändigt underskrifvas och namnteckningen

af två personer bevittnas. Ej må någon kandidat underteckna mer än en

dylik förklaring.

34 §.

Upptager anmälningsskrift namn å kandidat, som ej finnes å de enligt 31 §

kungjorda förslag eller icke afgifvit sådan förklaring, som i 33 § 3 mom. afses,

eller är beträffande någon föreslagen kandidat förklaringen ej af beskaffenhet,

som sist nämnda lagrum föreskrifver, har Konungens befallningshafvande att

utesluta vederbörande kandidats namn från den anmälda vallistan.

Har kandidat å mer än en anmälningsskrift tecknat sådan förklaring,

som i 33 § 3 mom. afses, skall hans namn af Konungens befallningshafvande

uteslutas från de enligt samma § anmälda vallistor, å hvilka det upptagits.

Saknas alldeles å anmälningsskrift sådan förklaring, som i 33 § 3 mom.

afses, varde den ej mottagen.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition No 26.

39

35 §.

När anmäld vallista är i behörigt skick, liar Konungens befallningshafvande

att utesluta därå upptagna kandidaters namn från de enligt 31 §

kungjorda förslag.

De namn å kandidater, som därefter återstå å nämnda förslag, anses

hvar för sig bilda en särskild vallista.

Upptager vallista namn å kandidat, som vid den i 33 § nämnda mottagnings

utgång är afliden eller finnes ej längre vara valbar, varde då sådant

namn af Konungens befallningshafvande från listan uteslutet.

36 §.

Vid utgången af den i 33 § nämnda mottagning läte Konungens befallningshafvande

ofördröjligen upprätta en förteckning å de särskilda vallistorna,

och iakttages härvid att vallistor, som tillkommit på anmälan enligt 33 §,

sättas främst och inbördes ordnas efter tiden för inlämnandet, att efteråt de

listor, som utgöras af fristående kandidatnamn, ordnas alfabetiskt efter namnens

begynnelsebokstäfver, samt att hvarje lista förses med tydlig nummerbeteckning.

Sålunda ordnade, varda listorna omedelbart af Konungens befallningshafvande

kungjorda såsom offentliga vallistor. Kungörelsen härom sker på

enahanda sätt, som i 25 § är föreskrifvet; varde ock inom hvarje valdistrikt

anslagen å dörren till vallokalen.

37 §.

Konungens befallningshafvande läte, med undantag för det fall, som i 39 §

här nedan sägs, i enlighet med formulär 4 vid denna lag trycka tillräckligt

antal röstsedlar, upptagande på en sida samtliga vallistor i noga öfverensstämmelse

med den i 36 § omförmälda förteckning.

38 §.

Finnes hela antalet å förslag uppförda valbara kandidater vara mindre

än det antal riksdagsmän, som skall väljas, varde med inställande af redan

kungjorda valåtgärder ny valdag utsatt att hållas så tidigt lämpligen kan ske;

och skola i öfrigt beträffande sådant nytt val de här ofvan i detta kapitel

gifna föreskrifter lända till efterrättelse.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 26.

39 §.

Uppgår hela antalet å förslag uppförda valbara kandidater till jämnt det

antal platser, som är att besätta, förklarar Konungens befallningshafvande

omedelbart dessa kandidater valda och inställer alla vidare valåtgärder. Kungörelse

härom sker på sätt i 25 § är stadgadt.

V Kap.

Om valens förrättande.

40 §.

Valet sker på landet inför den i 5 § omförmälda valnämnd och i stad

inför magistraten.

I valnämnden skola härvid alltid minst två ledamöter, utom ordföranden,

vara närvarande.

41 §.

Röstlängden för hvarje valdistrikt skall jämte erforderligt antal röstsedlar

i försegladt omslag med påskrift, utvisande omslagets innehåll, genom

Konungens befallningshafvandes försorg tillställas vederbörande ordförande

vid valförrättningen i god tid före valdagen. Detta omslag må först vid

valförrättningen brytas; och varde erinran därom jämväl tecknad å omslaget.

42 §.

I hvarje vallokal skola finnas särskilda skrifplatser, vid hvilka den röstande

kan med fullt bevarande af valhemligheten utmärka, huru han röstar. För

sådant ändamål skola dessa skrifplatser vara inrättade med skärmar eller

annat dylikt, dock så anordnad! att för såväl valmyndigheten som allmänheten

är synligt, när en skrifplats är af en valman upptagen; och åligger det

valmyndigheten att vaka öfver att valmannens förehafvande där ej må af

någon kunna iakttagas.

Å tjänliga ställen i vallokalen skola exemplar af denna lag finnas anslagna.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

41

48 §.

Valförrättningen äger ruin inför öppna dörrar. Ej må därvid tal hållas,

eller tryckta eller skrifna upprop till de väljande tillåtas inom vallokalen.

Det åligger de närvarande att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter,

som valmyndigheten för ordningens upprätthållande och valförrättningens behöriga

fortgång finner skäl meddela. Uppstår oordning, som ej kan afstyras,

äge valmyndigheten att afbryta förrättningen.

44 §.

Valet skall börja klockan 9 förmiddagen och fortgå till klockan 1

eftermiddagen samt därefter fortsättas från klockan 4 till klockan 8 eftermiddagen;

dock att, där allmän gudstjänst å valdagen hålles inom valdistriktet,

uppehåll göres för den tid gudstjänsten pågår.

Där å någon ort andra tider för valets förrättande finnas mera lämpliga,

äge Konungen att därom på framställning af vederbörande förordna.

45 §.

Innan röstsedlarna tillhandahållas valmännen, låter valmyndigheten öfverst

på sedlarnas blanka sida intrycka en stämpel, utvisande det valdistrikt, där

förrättningen äger rum.

Omedelbart före röstningens början skall ordföranden visa de närvarande

att valurnan är tom.

46 §.

Eu hvar, som anmäler sig till valet och är i röstlängden uppförd såsom

röstberättigad, erhåller vid valbordet en röstsedel.

Vid någon af de i 42 § omförmälda skrifplatser anbringar valmannen

å nämnda röstsedel med en penna af blåkrita, som där hålles för de röstande

tillgänglig, ett tydligt streck under hvart och ett af de namn, på hvilka

han vill rösta, och sammanviker samt tillsluter röstsedeln. Utan dröjsmål

öfverlämnar därefter valmannen personligen röstsedeln till valnämndens eller

magistratens ordförande, hvilken, sedan han förvissat sig om att sedeln är

behörigen stämplad, men eljest på utsidan omärkt, och efter det i röstlängden

vid den röstandes namn skett anteckning om aflämnandet, nedlägger sedeln

i valurnan.

Bill. till Bikscl. Prof. 1905. 1 Sami. I Afä. 11 Haft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

47 §.

Valman, som på grund af kroppsligt fel är oförmögen att själf utmärka,

huru han vill rösta, eller att i föreskrifven ordning framlämna sin röstsedel,

äge att till biträde vid röstningen anlita den, han själf därtill utser.

48 §.

Ej må någon rösta på andra än dem, hvilkas namn äro på röstsedeln

tryckta.

Å röstsedeln må ej utmärkas flera, men väl färre, namn än det antal

riksdagsmän, som skall väljas.

Är å röstsedel endast ett namn understruket, har den kandidat, som

därmed afses, erhållit den röstandes hela röst. Äro två namn understrukna,

har hvardera kandidaten erhållit V2 röst; äro tre namn understrukna, har en

hvar af de tre kandidaterna erhållit 1/3 röst och så vidare, så att den del af

en hel röst, som, när mer än ett namn å röstsedeln understrukits, tillkommer

en hvar af de på röstsedeln utmärkta kandidater, alltid motsvarar deras antal.

Valmannen vare ej bunden att rösta uteslutande inom en vallista på

röstsedeln, utan äge full frihet att rösta på kandidater å skilda listor.

49 §.

I annan ordning eller på annat sätt, än ofvan i 46 till och med 48 §§

är sagdt, må ej någon sin rösträtt utöfva.

Röstsedel, som saknar behörig stämpel eller på utsidan är försedd

med något af den röstande anbragt märke, varde ej mottagen.

50 §.

Har genom misstag vid namnunderstrykningen eller af annan orsak

röstsedel blifvit obrukbar, äge valmannen mot sedelns återställande utfå ny

röstsedel, när det pröfvas kunna ske utan förfång för de efteråt röstandes

rätt att erhålla röstsedlar.

51 §.

De valmän, som vid det klockslag, då uppehåll i valet göres eller valet

skall sluta, äro tillstädes i vallokalen eller, om utrymme där saknas, å

anvisad plats därintill men ej då hunnit deltaga i valet, äga rätt att aflämna

sina röstsedlar.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition N:o 26.

52 §.

När alla, som vid det för valförrättningens slut fastställda klockslag äga

tillträde till valet, aflämnat sina röstsedlar, förklarar ordföranden röstningen

afslutad.

Omedelbart därefter uttagas röstsedlarna ur valurnan och räknas oöppnade.

I det protokoll, som i öfverensstämmelse med det vid denna lag

fogade formulär 5 med därå gjorda anvisningar skall föras vid förrättningen,

antecknas antalet afgifna röstsedlar. Jämväl räknas och upptages i protokollet

antalet af de personer, som enligt anteckningarna i röstlängden deltagit

i valet.

De vid valet afgifna röstsedlarna inläggas härefter i ett hållfast omslag,

som omsorgsfullt förseglas under minst tre närvarandes sigill. De sålunda

åsätta sigillen skola jämväl i protokollet aftryckas.

Vid förrättningen öfverblifna röstsedlar skola genast förstöras.

53 §.

Då uppehåll i valförrättningen sker, skall valurnan omsorgsfullt förseglas

under minst tre närvarandes sigill samt därefter sättas i säkert

förvar; och bör, innan förseglingen vid förrättningens fortsättande borttages,

valnämnden eller magistraten inför öppna dörrar förvissa sig om, att sigillen

åro obrutna.

54 §.

Sedan valprotokollet upplästs och dess riktighet bekräftats af ordföranden

och två af de närvarande, afslutas förrättningen med tillkännagifvande, att

röstsammanräkningen verkställes å tid och ställe, som därför blifvit utsatt.

Valnämnden eller magistraten insänder därefter ofördröjligen till Konungens

befallningshafvande röstsedlarna och valprotokollet jämte röstlängden.

VI Kap.

Om rösternas sammanräkning samt kungörande af

valets utgång,

55 §.

Å utsatt tid och ställe verkställes af Konungens befallningshafvande

sammanräkning af de vid valet afgifna röster. Sammanräkningen sker inför

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

öppna dörrar. Såsom vittnen böra därvid deltaga de personer, Konungens

befallningshafvande därtill utser.

56 §.

Protokollen öfver röstningen granskas hvar för sig, och sigillen å omslaget

till de vid hvarje protokoll fogade röstsedlar jämföras med de sigill,

som äro å protokollet aftrycka. Förekommer därvid ej skälig anledning, att

omslaget efter tillslutningen blifvit öppnadt, brytes förseglingen. I annat fall

lämnas omslaget orubbadt, och de däri inneslutna röstsedlar inverka ej

på valet.

57 §.

Ej må valets afsilande uppehållas däraf, att protokoll och röstsedlar

icke inkommit från alla valdistrikt.

58 §.

Efter det röstsedlarna från de särskilda valdistrikten öppnats och granskats,

meddelar Konungens befallningshafvande de beslut, hvartill röstsedlarna

och protokollen må gifva anledning.

59 §.

Ogiltig är röstsedel:

hvilken icke är försedd med sådan stämpel, som i 45 § sägs;

å hvilken understrukits flera namn, än valet afser platser;

å hvilken intet namn utmärkts;

å hvilken tillagts och understrukits något namn, som ej är å sedeln tryckt;

å hvilken på annat sätt, än 46 § angifver, utmärkts huru den röstande

velat rösta;

å hvilken linnés något kännetecken, som kan antagas vara af den röstande

med afsikt där anbragt.

60 §.

För sammanräkningen böra de giltiga röstsedlarna ordnas i grupper efter

antalet af de å hvarje sedel gjorda namnunderstrykningar.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

61 §.

45

Vid sammanräkningen begynnes med den grupp af röstsedlar, å hvilka

blott ett namn underströ kits; och antecknas huru många röster hvarje kandidat

erhållit på dessa röstsedlar.

Från de röstsedlar, å hvilka två namn understrukits, antecknas likaledes

huru många gånger hvarje kandidats namn sålunda utmärkts. De härvid

antecknade talen delas med 2.

Från de röstsedlar, å hvilka tre namn understrukits, sker på enahanda

sätt anteckning för hvarje kandidat; dock att de härvid antecknade talen

delas med 3.

På samma sätt behandlas alla öfriga grupper af röstsedlar, därvid för

hvarje grupp iakttages, att de antecknade talen delas med det tal, som utvisar

antalet å röstsedlarna understrukna namn.

För sammanräkningen af de kvoter, som sålunda erhållas, böra uppkomna

bråktal uttryckas i hundradelar, så att 1/2 räknas lika med 0.50, V3

lika med 0.33, 2/3 lika med 0.67 och så vidare, allt i enlighet med den å

bilaga till denna lag intagna tabell.

De tal, som på ofvan angifna sätt erhållas för en och samma kandidat,

sammanräknas. Summan utgör kandidatens rösttal.

62 §.

Rösttalen för de kandidater, som äro uppförda på samma vallista, sammanräknas,

och summan varde på det sätt jämnad till närmaste hela tal, att

hvad som öfverstiger 0.50 räknas för 1, och hvad som understiger eller blott

uppgår till 0.50 uteslutes. Det sålunda uppkomna talet är listans rösttal.

För lista, som upptager en enda kandidat, är hans rösttal, på enahanda sätt

jämnadt, listans rösttal.

63 §.

De platser, som äro att besätta, fördelas mellan de olika listorna efter

den grund, att, då någon lista tillerkännes eu plats för en viss röstmängd,

samma röstmängd skall medföra lika rätt för hvarje annan lista.

Denna fördelning tillgår sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas

den af de olika listorna, hvilken för hvarje gång uppvisar det största af nedan

angifna jämförelsetal.

Jämförelsetalet är för hvarje lista dess rösttal, så länge listan ännu icke

fått någon plats sig tillerkänd; därefter halfva rösttalet, så länge listan erhållit

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

allenast en plats; därefter tredjedelen af rösttalet, så länge listan erhållit

allenast två platser; och så vidare i fortsatt följd.

Äro, i fråga om någon plats, två eller flera af jämförelsetalen lika, äge

den lista företräde, hvars rösttal är störst. Äro äfven rösttalen lika, skilje

lotten.

Har en lista redan erhållit så många platser, som listan upptager kandidater,

varde den från vidare jämförelse utesluten.

84 §.

De platser, som enligt nästföregående § tillkomma en lista, tilldelas dem

af de valbara kandidaterna därå, som äga högsta rösttalen. Vid lika rösttal

eller i händelse plats skall tilldelas någon af två eller flera kandidater, som

icke personligen erhållit någon röst, skilje lotten.

65 §.

Vid förrättningen läte Konungens befallningshafvande föra protokoll, i

hvilket antecknas utom annat, som vid förrättningen förekommit, huru många

giltiga och ogiltiga röstsedlar afgifvits i hvarje valdistrikt, sammanlagda antalet

giltiga röstsedlar, hvarje kandidats rösttal, de särskilda vallistornas

rösttal, de öfriga jämförelsetal, som varit bestämmande vid fördelningen af

platserna mellan de olika listorna, det antal platser, som tilldelats hvarje

lista, samt slutligen de valda riksdagsmännens namn.

Samtliga röstsedlar inläggas, de godkända och de underkända hvar för

sig, i omslag, hvilka, innan förrättningen afslutas, förses med minst tre

närvarandes sigill, hvarom anteckning sker i protokollet. De sålunda inlagda

röstsedlarna jämte de enligt 61 § gjorda anteckningar skola förvaras

till dess valet vunnit laga kraft eller, i händelse af besvär, dessa blifvit

afgjorda.

66 §.

Kan förrättningen icke på en dag bringas till slut, eller varder eljest

nödigt att densamma uppskjuta eller afbryta, skola alla röstsedlar inläggas i

omslag, hvilka förseglas under minst tre närvarandes sigill. Dessa omslagjämte

andra till valet hörande handlingar skola därefter läggas i säkert förvar;

och må förrättningen ej ånyo företagas, innan de af Konungens befallningshafvande

tillkallade vittnen eller andra närvarande förvissat sig om att de

åsätta sigillen äro obrutna.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Majits Nåd. Proposition N:o 26.

67 §.

Valets utgång kungöres omedelbart genom uppläsning af valprotokollet.

Med protokollets uppläsning är valförrättningen afslutad.

68 §.

Om utfärdande af fullmakt för de valda är stadgadt i riksdagsordningen.

Sådan fullmakt skall hafva följande lydelse:

»Vid riksdagsmannaval, som den . . . (dag, månad, år) . . . hållits i . . .

(valkretsens namn), har» N. N. »blifvit utsedd till ledamot af Riksdagens Andra

Kammare för en tid af tre år, räknade från och med den 1 januari nästkommande

år» (eller om valet hållits efter treårsperiodens början: »för tiden

till den 1 januari år....»); »hvarom detta länder till bevis och fullmakt».

Ort och tid.

69 §.

Bär någon, som blifvit vald till riksdagsman, afsagt sig uppdraget, och

pröfvas afsägelse!! giltig, då inträde i hans ställe den af kandidaterna på

samma lista, som enligt de i 64 § angifna grunder kommer de valda riksdagsmännen

närmast.

Samma lag vare, då eljest ledig vorden plats i kammaren skall fyllas.

Finnes å den lista, som upptagit den afgångne, till fyllande af dennes

plats ingen valbar kandidat, skall platsen efter de i 64 § stadgade grunder

tyllas från ctbn af de öfriga listorna, som vid fortsättande af det i 63 § angifna

förfarande finnes närmast berättigad till den obesatta platsen. Saknas

på samtliga listor valbar kandidat, skall platsen stå obesatt till nästa val.

70 §.

I de fall, som i nästföregående § afses, skall Konungens befallningshafvande

vid offentlig förrättning, som hålles så fort ske kan och hvarom

underrättelse minst åtta dagar förut mSddelas genom anslag och medelst tryck

så som med Konungens befallningshafvandes kungörelser vanligen förfares, i

protokoll upptaga de föreliggande omständigheterna samt hvilken på grund

däraf skall inträda i den afgångnes ställe. Sedan detta protokoll vid förrättningen

upplästs, utfärde Konungens befallningshafvande omedelbart fullmakt

för den sålunda utsedde.

Denna fullmakt skall vara af följande lydelse:

»Sedan» N. N. »blifvit utsedd till ledamot af Riksdagens Andra Kammare

för .... (valkretsens namn) för en tid af tre år, räknade från och med den

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 26.

1 januari år . . . (eller om den afgångne utsetts först efter treårsperiodens

början: .»för tiden till den 1 januari år . . . .»), men denna plats blifvit ledig,

har vid förrättning enligt 69 § af lagen om val till Riksdagens Andra

Kammare» N. N. »blifvit utsedd att inträda såsom ledamot af nämnda kammare

för tiden till den 1 januari år . . . .» (eller om förrättningen hållits före

treårsperiodens början: »för sagda tid»); »hvarom detta länder till bevis och

fullmakt». Ort och tid.

VI! kap.

Allmänna bestämmelser.

71 §.

Hvad i denna lag är stadgadt i afseende å magistrat vare i stad, där

magistrat ej finnes, gällande om den för sådan stad särskilt tillsatta styrelse.

72 §.

Äro i stad flera valdistrikt, skall magistraten för valets hållande dela sig

i lika många afdelningar med minst tre ledamöter i hvarje. Finnes i magistraten

ej tillräckligt antal ledamöter för en sådan fördelning, äge magistraten

att bland stadens invånare utse erforderligt antal personer att såsom extra

ledamöter af magistraten närvara vid valförrättningen.

Är magistrat delad på afdelningar, föres vid valförrättning protokollet af

den, hvarje afdelning inom sig därtill utser.

73 §.

Uppdrag att vara ledamot i valnämnd eller extra ledamot af magistrat

vid valförrättning må ej annan afsåga sig, än ämbets- eller tjänsteman, som

af sin befattning är hindrad att uppdraget fullgöra; den, som uppnått sextio

ais ålder; samt den, hvilken eljest uppgifver hinder, som af kommunalstämman

eller magistraten godkännes.

74 §.

Menar någon att val af ledamöter i valnämnd icke skett i laga ordning,

eller vill någon klaga däröfver att af honom gjord afsägelse af uppdrag, som

i 73 § afses, icke godkänts, äge han att hos Konungens befallningshafvande

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Majrts Nåd. Proposition N:o 26.

anföra besvär före klockan 12 å femtonde dagen från den dag, då valet

hölls eller det beslut meddelades, däri rättelse sökes; och må öfver Konungens

befallningshafvandes utslag i sådant mål klagan ej föras.

75 §.

Öfver beslut, som i 2 och 3 §§ afses, må besvär anföras i den ordning,

som är bestämd för Överklagande af Konungens befallningshafvandes utslag

i mål, hvilka bedömas efter förordningarna om kommunalstyrelse.

76 §.

Om besvär öfver riksdagsmannaval eller sådan Konungens befallningshafvandes

åtgärd, som står i omedelbart samband med själfva valet, är stadgadt

i riksdagsordningen.

77 §.

Ej må vid klagan öfver beslut i fråga om anmärkning mot röstlängd

andra bevis gälla än de, som hos valnämnden eller magistraten varit i laga

ordning företedda.

78 §.

Vid pröfning af besvär öfver riksdagsmannaval må sådana omständigheter

ej verka till valets upphäfvande, som, utan att öfva inflytande på den omedelbara

utgången af valet, kunna äga inverkan allenast på frågan om hvilka vid

sedermera inträffade ledigheter må varda till riksdagsmän utsedde.

79 §.

Infaller å söndag eller annan allmän helgdag tid, då åtgärd för rätt att

framställa anmärkning mot röstlängd eller då pröfning af anmärkningar däremot

eller då åtgärd för rätt att fullfölja eller bevaka talan mot beslut vid

sådan pröfning eller för rätt till klagan, som i 74 § afses, sist bör företagas,

må den åtgärd eller pröfning ske å nästa söckendag.

80 §.

Valnämnden eller magistraten åligger ombesörja att de anordningar, som

i 42 § afses, ordentligen verkställas.

Kostnaden för dessa anordningar så ock de af denna lag föranledda

utgifter för skrifmaterialier och stämplar äfvensom kungörande, som åligger

Bih. till Rissel. Prof. 1.905. 1 Sami. 1 Afä. 11 Häft. 7

opaginerad Kontrollera mot PDF

so

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

valnämndens ordförande eller magistrat, skola gäldas af kommunerna, hvilka

jämväl hafva att tillhandahålla och anordna lämpliga vallokaler.

81 §.

Hvad i den för Stockholms stad fastställda valordning är stadgadt i fråga

om val af riksdagsmän i Andra Kammaren skall upphöra att gälla i afseende

å de val, som förrättas enligt denna lag.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

51

Bilaga.

Tabell, utvisande huru vanliga bråktal skola i hundradelar

beräknas.

Va

lika

med

0,50

3/

/ 9

lika

med

0,33

6/l2

lika

med

0,5 0

“/l4

lika

med

0,9 3

Vs

»

»

0,33

4/9

»

»

0,44

V12

»

»

0,5 8

Vis

»

»

0,0 7

7«

»

»

0,67

5/

/ 9

»

»

0,5 6

7l2

»

»

0,67

7l6

»

»

0,13

V 4

»

»

0,2 5

7»

»

»

0,67

9/

/12

»

»

0,7 5

7ib

»

»

0,2 0

V 4

»

»

0,50

Vo

»

»

0,7 8

10/

/12

»

»

0,83

Vl5

»

»

0,2 7

74

»

»

0,7 5

7»

»

»

0,89

4 V12

»

»

0,9 2

Vl5

»

»

0,33

V.

»

»

0,20

Vio

»

»

0,10

Vis

»

»

0,0 8

6/l5

»

»

0,40

75

»

»

0,4 0

2/

Ilo

»

»

0,20

2/

/13

»

»

0,15

7/l5

»

»

0,4 7

7b

»

»

0,6 0

7io

»

»

0,30

7l3

»

»

0,23

8/l5

»

»

0,53

75

»

»

0,80

4/io

»

»

0,40

Vis

»

»

0,31

9/

/15

»

»

0,6 0

Ve

»

»

0,17

7w

»

»

0,50

5/

/13

»

»

0,38

10/

115

»

»

0,6 7

2/

/6

»

»

0,33

Vid

»

»

0,60

7l3

»

»

0,46

11 /

/15

»

»

0,73

7.

»

»

0,50

7/io

»

»

0,70

?/13

»

»

0,54

12/

/15

»

»

0,80

Ve

»

»

0,67

8/

Ilo

»

0,80

8/

/13

»

»

0,62

13/

/15

»

»

0,87

7b

»

»

0,8 3

9 Ilo

»

»

0,90

9/

/18

»

0,6 9

U/l5

»

»

0,9 3

V?

»

0,14

Vu

»

»

0,09

10/

/13

»

»

0,7 7

Vl6

»

»

0,06

77

»

»

0,2 9

7u

»

»

0,1 8

11/

/18

»

»

0,8 5

2/

Ilo

»

»

0,12

7?

»

»

0,4 3

7u

»

»

0,27

12/l3

»

»

0,9 2

7l6

»

»

0,19

Vt

»

»

0,57

4/h

»

»

0,36

Vl4

»

»

0,07

Vio

»

»

0,2 5

7t

»

»

0,71

5/

/ll

»

»

0,4 5

714

»

»

0,14

5/

/18

»

»

0,31

7t

»

»

0,8 6

7n

»

»

0,5 5

7l4

»

»

0,2 1

716

»

»

0,3 7

Ve

»

»

0,12

7/u

»

»

0,64

Vl4

»

»

0,29

Vl6

»

0,4 4

2/

/ 8

»

»

0,25

8I

In

»

»

0,7 3

714

»

»

0,36

7ig

»

»

0,50

Va

»

»

0,37

0/

/ii

»

»

0,8 2

Vl4

»

»

0,4 3

VlQ

»

»

0,5 6

Vs

»

»

0,5 0

“/ii

»

»

0,91

Vl4

»

»

0,5 0

“/iB

»

»

0,62

5/

/ 8

»

»

0,62

Via

»

»

0,08

7l4

»

»

0,5 7

n/

/16

»

»

0,6 9

7a

»

»

0,7 5

2/l2

»

»

0,17

9/

/14

»

»

0,64

12 /

Ilo

»

»

0,75

7/s

»

»

0,87

7l2

»

»

0,25

10/

Ju

»

»

0,7 1

13/

/16

»

»

0,81

Ve

»

»

0,1 1

V12

»

0,33

11/

/14

»

»

0,7 9

14/

/16

»

»

0,8 7

7.

»

»

0,2 2

7ia

»

»

0,4 2

12/

/14

»

»

0,86

15/

/16

»

»

0,94

0. S. V.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 26.

Formulär 1.

Formulär till kungörelse om framläggande af röstlängd.

Kungörelse.

Härmed tillkännagifves, att röstlängd till ledning vid val i N. N. valdistrikt

till Riksdagens Andra Kammare finnes under tiden från och med den 24

till och med den 31 maj framlagd i---2) för att där vara för allmänheten *

tillgänglig; och erinras tillika att den, hvilken rösträtt enligt denna längd ej

tillkommer, men som för sig vill påstå sådan rätt, eller den, som anser att

annan icke må vara i längden upptagen såsom röstberättigad, äger att sina

anmärkningar, skriftligen affattade och åtföljda af de bevis han vill åberopa,

ingifva till — ---2) före klockan 12 å . . . 3) dagen den----3), äfven
som

att pröfning af de mot röstlängden framställda anmärkningar, som i rätt

tid inkommit, äger rum i —--4) ... 5) dagen den — — —5).

Ort och tid.

Underskrift.

Anvisningar:

!) Här angifves den lokal, i hvilken röstlängden kommer att framläggas ; och iakttages i afseende

därå att behörig tillsyn öfver längden må kunna å det angifna stället utöfvas till förekommande

af att eljest anteckning i längden skulle af någon kunna verkställas.

2) Valnämndens ordförande, magistrat eller stadsstyrelse.

8) Här utsättes med angifvande af veckodag och datum den tid, inom hvilken anmärkningarna

sist skola vara ingifna; det är den 3 juni eller, om den dagen infaller å sön- eller helgdag, näst

påföljande söckendag.

4) Sockenstuga, rådhus eller annan lämplig lokal.

°) Här utsättes med angifvande af veckodag och datum den för anmärkningars pröfning bestämda

tid, som är den 15 juni eller, om denna dag infaller å sön- eller helgdag, näst påföljande

söckendag.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 26.

53

Formulär 2.

Formulär till underrättelse enligt 11 §.

Jämlikt den röstlängd, som detta år'' upprättats för att i N. N. valdistrikt

tjäna till efterrättelse vid val till Riksdagens Andra Kammare, varder Eder

härigenom meddeladt att Ni — — — — — —• — — — — — — —

------------------ ---i)

icke är i röstlängden antecknad såsom röstberättigad.

Därest Ni vill för Eder påstå rätt till deltagande i det riksdagsmannaval,

vid hvilket nämnda röstlängd skall begagnas, äger Ni att Edra anmärkningar,

skriftligen affattade och åtföljda af de bevis Ni vill åberopa, ingifva till---2)

före klockan 12 å . . .3) dagen den ---3) juni, och kommer pröfning af sådana

i rätt tid inkomna anmärkningar att äga rum i--—4) . . . °) dagen den

--5) juni med början klockan 10 förmiddagen.

Poststämpelns datum.

Underskrift.

Anvisningar:

1) Här införas den eller de omständigheter, på grund hvaraf vederbörande från rösträtt

uteslutits.

2) Valnämndens ordförande, magistrat eller stadsstyrelse.

8) Här utsättes med angifvande af veckodag och datum den tid, inom hvilken anmärkningarna

sist skola vara ingifna; det är den 3 juni eller, om den dagen infaller å sön- eller helgdag, näst

påföljande söckendag.

4) Vederbörande lokal.

5) Här utsättes med angifvande af veckodag och datum den för anmärkningars pröfning bestämda

tid, som är den 15 juni eller, om denna dag infaller å sön- eller helgdag, näst påföljande

söckendag.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts Nåd. "Proposition N:o 26.

Formulär 3.

Formulär till underrättelse enligt 13 §,

Att i rätt tid anmärkning. . framställts därom, att i den röstlängd, som

detta år upprättats för att i N. N. valdistrikt tjäna till efterrättelse vid val

till Riksdagens Andra Kammare, Ni upptagits såsom röstberättigad, varder

Eder till kännedom härigenom med delad!, med underrättelse tillika att pröfning

af anmärkning----äger rum i----1) . . .2) dagen den--2) juni med

början klockan 10 förmiddagen, då tillfälle lämnas Eder att. .. samma bemöta.

Poststämpelns datum.

Underskrift.

Anvisningar:

0 Vederbörande lokal.

2) Här utsättes med angifvande af veckodag och datum den för anmärkningars pröfning bestämda

tid, som är den 15 juni eller, om denna dag infaller å sön- eller helgdag, näst påföljande

söckendag.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 26.

55

Formulär 5.

Formulär till protokoll vid riksdagsmannaval.

Protokoll, hållet i N. N. valdistrikt vid val af ledamöter till

Riksdagens Andra Kammare å — — — (vallokalen) i

— — — (orten) den — — — (dag, månad och år).

Till förrättande af det val af ledamöter i Riksdagens Andra Kammare,

som blifvit utsatt att hållas härstädes denna dag, sammanträdde klockan--

förmiddagen den för sådant ändamål utsedda valnämnd (eller i stad, som utgör

ett valdistrikt: »stadens magistrat»; eller i stad, som bildar flera valdistrikt:

»den för sådant ändamål utsedda afdelning af magistraten»),

--------------------_--i)

Omslaget till den röstlängd, som vid valet begagnades, bröts vid förrättningen.

De i omslaget jämväl inneslutna röstsedlar, som till valmännen utlämnades,

försågos före utlämnandet med valdistriktets stämpel.

Valet fortgick till klockan — — eftermiddagen med uppehåll — — 2)

Vid valet afgåfvos i vederbörlig ordning — — — röstsedlar af —--

i röstlängden antecknade valmän. — — — — — — — — — — — —3)

De afgifna röstsedlarna inlades efter verkställd räkning i ett omslag, som

förseglades under de . . .4) sigill, som här nedan finnas aftryckta.

-------------------------5)

Vid förrättningen öfverblifna röstsedlar förstördes.

Vid protokollet

N. N.

Aftryck

Aftryck

Aftryck

Att detta protokoll vid valförrättningen upplästs och befunnits riktigt bekräftas.

N. N.

Ordförande vid valet. ,T ,T

N. N. N. N.

Anvisningar:

t) Har valet ej kunnat börja å bestämd tid, varde anledningen därtill här anmärkt.

2) Här angifvas klockslagen, under hvilka uppehåll i förrättningen, äfven på grund af gudstjänst,

ägt rum. Har valhandlingen eljest afbrutits, varde, med angifvande af orsaken, tiden för

afbrottet jämväl anmärkt.

3) Därest antalet afgifna röstsedlar ej öfverensstämfiier med antalet af dem, som enligt anteckningarna

i röstlängden deltagit i valet, skall sannolika anledningen därtill här anmärkas.

4) Antalet, som skall vara minst tre.

8) Har röstsedel ej mottagits, varde det, med angifvande af orsaken, här anmärkt; och upptages

här jämväl hvad i öfrigt förekommit af beskaffenhet att böra till protokollet antecknas.

Doktrin (1)

  1. Svante O. Johansson, Tommy Möller, Personval och fri nomineringsrätt Tänkbara effekter av det nya valsystemet, FT 1998 nr 1–2 s. 39, på s. 44 · Hos förlaget (inloggning eller köp)

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Doktrin (1)

1 koppling.

  1. FT 1998 s. 39 Svante O. Johansson, Tommy Möller, Personval och fri nomineringsrätt Tänkbara effekter av det nya valsystemet s. 44 i texten