Sök i Ratio Lex

Angående bei edande af pension åt döfstumlärarpersoncilen samt dess änkor och barn

142 sidor, varav 117 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 117 av 142 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1905:94, Angående bei edande af pension åt döfstumlärarpersoncilen samt dess änkor och barn

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 94.

1

N:o 94.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående bei

edande af pension åt döfstumlärarpersoncilen samt dess

änkor och barn; gifven Kristiania slott den 18 februari

1905.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att godkänna följande grunder för inrättande af en pensionsanstalt

för döf stumlärare:

I) i afseende ä anstaltens ändamål:

pensionsanstalten, som benämnes döfstumlärarnas pensionsanstalt och

trader i verksamhet med år 1906, afser beredande af pension åt ordinarie

föreståndare, lärare och lärarinnor vid de döfstumskolor, som i enlighet

med lagen om döfstumundervisningen den 31 maj 1889 äro eller varda

åt skoldistrikten inrättade, dock icke åt särskilda lärare eller lärarinnor

i öfnmgsämnen eller slöjd;

Pilt. till Riksil, Prat. 7DOS. I Samt. 1 Åfd. 49 Käft. (N:o 94.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung!. Maj:ts Nåd, Proposition No 94.

önskar styrelse för sådan enskild undervisningsanstalt, som afses uti

nådi »a kungörelsen den 5 juni 1896 angående anslag af allmänna medel

till döfstumskoldistrikt, som till enskild undervisningsanstalt öfverlämnat

sinnesslött döfstum! barn, att undervisningsanstaltens ordinarie lärarpersonal

må beredas delaktighet i pensionsanstalten, äger nämnda styrelse därom

.röra ansökan hos Kung!. Maj:t; bifalles ansökningen, skall om undervisningsanstalten

och dess styrelse gälla hvad i reglemente för pensionsanstalten

stadgas angående skoldistrikt och distriktsskolstyrelse;

kvinnlig föreståndare betraktas i pensionsafseende lika med lärare;

II) i afseende å kostnadernas bestridande:

de för pensionsanstaltens ändamål erforderliga kostnader bestridas

genom afgifter af dels vederbörande skoldistrikt dels ock vederbörande

tjänstinnehafvare samt genom fyllnadsbidrag af staten;

111) i afseende å delaktiglietsbelopp och pensionsafgifter:

skoldistrikt må för hvarje vid distriktets skolor inrättad sådan ordinarie

tjänst, som i I) afses, vinna delaktighet i pensionsanstalten, därest

det belopp, hvartill aflöningen i högsta lönegrad för tjänsten, värdet åt

bostad och bränsle eller ersättning därför häri icke inberäknadt, uppgår,

uto-ör minst 3,200 kronor för föreståndaretjänst, 1,600 kronor för lärartjänst

och 1,200 kronor för lärarinnetjänst; delaktighet kan icke vin nas för lägre

belopp än nu är sagd!, hvaremot distriktet, därest aflöningen ^högsta lönegrad

för tjänsten öfverstiger nämnda belopp, äger att för pensions höjande

vinna delaktighet i pensionsanstalten för detta högre lönebelopp, dock icke

för högre belopp än 4,000 kronor för föreståndaretjänst, 2,000 kronor för

lärartjänst och 1,600 kronor för lärarinnetjänst;

sedan rätt till delaktighet i pensionsanstalten lör viss tjänst erhållits,

må det för tjänsten fastställda delaktighetsbeloppet sedermera icke kunna

nedsättas, utom i det fall att tjänst, som förut innehafts af lärare, besattes

med lärarinna; för de tjänster, hvilkas innehafvare, då pensionsanstalten

träder i verksamhet, vägra att ingå i densamma, äger skoldistriktet ej

vinna delaktighet, förr än dessa tjänster blifvit besatta med nya innehafvare;
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj:ts Nåd. Proposition N:o 94.

3

såsom bidrag till bestridande af pensionsanstaltens utgifter erlägges

en årlig afgift för hvarje i anstalten delaktig tjänst; denna afgift, för hvars

betalande vederbörande skoldistrikt skall ansvara, utgår, vare sig befattningen

under året är besatt eller ledig, med 71/, procent af delaktighetsbeloppet,

däraf tjänstinnehafvaren skall erlägga 21/2 procent af delaktighetsbeloppet,

hvilken afgift distriktsstyrelsen må uttaga genom afdrag å tjänstinnehafvarens

aflöning;

då tjänst är ledig, vidkännes skoldistriktet jämväl den afgift, som det

eljest ålegat tjänstinnehafvaren att erlägga;

därest tjänstinnehafvare afgår från sin tjänst med rätt till pension

inom tio år från det pensionsanstalten trädt i verksamhet, skall såväl

skoldistriktet som den pensionerade till pensionsanstalten erlägga en extra

afgift, motsvarande skillnaden mellan de för tio år å en hvar af dem

belöpande afgifter för den tjänst, den pensionerade vid afgången innehade,

och de afgifter, som af dem i och för samma tjänst i verkligheten utgjorts;

denna extra afgift uttages, intill dess densamma blifvit pensionsanstalten

till fullo godtgjord, sålunda att af skoldistriktet årligen erlägges ett belopp,

motsvarande den afgift, som det eljest ålegat skoldistriktet att för tjänsten

betala, samt af den pensionerade därigenom att å den del af pensionen,

som under hvarje år till betalning först förfaller, afdrages ett belopp, motsvarande

den afgift, som tjänstinnehafvaren senast haft att till pensionsanstalten

årligen utgöra; dessa extra afgifter skola, därest pensionstagaren

under tiden dör eller förlorar sin pensionsrätt, upphöra med den månad,

hvarunder detta inträffat;

IV) i afseende ä rätt till pension och pensionens belopp:

rätt till pension från pensionsanstalten tillkommer, under de villkor i

öfrigt som blifvande reglemente bestämmer, hvar och en föreståndare,

lärare och lärarinna, som antingen vid den tid, då pensionsanstalten träder

i verksamhet, är eller därefter varder anställd i sådan befattning, som i

I) afses;

pension är hel eller afkortad;

hel pension utgår med 75 procent af delaktighetsbeloppet;

för rätt till hel pension vid afgång från tjänst fordras att hafva uppnått

60 års ålder samt räkna 30 tjänstår, hvaraf för erhållande af pension

såsom föreståndare minst 10 tjänstår såsom sådan;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 94.

till dem af den vid tiden för pensionsanstaltens trädande i verksamhet

tjänstgörande ordinarie lärarpersonalen, hvilka varit före skolornas

omorganisation i enlighet med lagen den 31 maj 1889 anställda vid döfstumundervisning

i sådan befattning, att de för densamma få, enligt blifvande

reglemente för anstalten, räkna tjänstår, utgår hel pension jämväl i

det fall, att de uppnått minst 60 lefnadsår och räkna minst 20 tjänstår,

hvaraf för föreståndare minst 8 tjänstår såsom sådan, samt summan af

lefnads- och tjänstår uppgår till minst 85;

anser vederbörande skolstyrelse, att föreståndare, lärare eller lärarinna

på grund af försvagad hälsa, bristande syn eller hörsel eller annan liknande,

oförvållad anledning icke vidare är fullt lämplig att sköta sin tjänst,

äro, efter uppnådda 25 tjänstår, hvaraf för föreståndare minst 8 såsom

sådan, föreståndare eller lärare, som fyllt 55 år, och lärarinna, som fyllt

50 år, berättigade att efter afgång från tjänsten erhålla afkortad pension

till följande belopp för år, nämligen:

för föreståndare

eller lärare, som

fyllt:

för lärarinna, som

fyllt:

med procent af hel

pension:

55 år

50 år

66

56 *

51 »

72

57 »

52 »

78

58 »

53 »

85

59 »

54 »

92

till dem af den vid tiden för pensionsanstaltens trädande i verksamhet

tjänstgörande ordinarie lärarpersonalen, hvilka varit före skolornas

omorganisation i enlighet med lagen den 31 maj 1889 anställda vid

döfstumundervisning i sådan befattning, att de för densamma få enligt

blifvande reglemente för anstalten räkna tjänstår, skall i förevarande händelse

utgå afkortad pension, jämväl då de räkna minst 20 tjänstår, hvaraf

för föreståndare minst 8 tjänstår såsom sådan, samt uppnått en lefnadsålder

föreståndare och lärare af minst 60 år samt lärarinna af minst 55

år, hvilken pension skall utgå med följande belopp, nämligen:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 94.

5

för föreståndare och

lärare, hvars sam- manlagda lefnads- och tjänstår utgöra:

för lärarinna, hvars

sammanlagda lef- nads- och tjänstår

utgöra:

med procent af hel

pension:

80 år

75 år

66

81 »

76 >

72

82 *

77 »

78

83 »

78 »

85

84 »

79 »

92

föreståndare, lärare eller lärarinna, som ej uppnått det för erhållande

af hel eller sådan af kortad pension, som nyss omförmälts, bestämda antal

lefnads- och tjänstår, men genom obotlig sjukdom blifvit urståndsatt att

vidare sköta sin tjänst, äger att, därest han eller hon räknar minst 10

tjänstår, hvaraf för föreståndare minst 5 tjänstår såsom sådan, från pensionsanstalten

erhålla årlig sjukpension till belopp af 45 procent af beloppet

af hel pension;

föreståndare, som vid afgång från tjänsten icke innehar det för erhållande

af föreståndarepension bestämda antal tjänstår, men för öfrigt är

pensionsberättigad, skall åtnjuta pension såsom lärare;

tjänstår skall, med afseende å rätt till pension, beräknas icke blott

för ordinarie tjänstgöring i sådan befattning, som i I) afses, utan äfven för

den tid utöfver fem år, under hvilken den pensionssökande varit, efter att

hafva blifvit i döfstumlärarexamen godkänd, anställd vid döfstumskola af

ifrågavarande slag såsom extra lärare eller lärarinna;

af tjänstår, som pensionssökande äger beräkna, skola för erhållande af

hel pension eller afkortad pension på grund af half invaliditet minst 20

och för erhållande af sjukpension minst 5 vara ordinarie tjänstår;

för bestämmande af hvad med fullt tjänstår förstås gälla de uti lagen

om döfstumundervisningen den 31 maj 1889 gifna stadganden;

de af den vid tiden för pensionsanstaltens trädande i verksamhet

tjänstgörande ordinarie lärarpersonalen, hvilka varit före skolornas omorganisation

i enlighet med lagen den 31 maj 1889 anställda vid döfstumskola,

lydande under landsting, eller vid annan med statsmedel understödd

döfstumskola eller vid af staten inrättad undervisningsanstalt för döfstumma,

må jämväl för sådan tjänstgöring räkna ordinarie tjänstår, så

snart det ej är uppenbart, att deras anställning vid sådan skola äfven efter

dåvarande förhållanden varit att anse som extra ordinarie;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl.. Maj ds Nåd. Proposition N:o. 94.

därest sådan föreståndare, lärare eller lärarinna sedermera vid omorganisationen

till en början erhållit extra ordinarie befattning vid distriktsskola

och först senare, men före pensionsanstaltens trädande i verksamhet,

vid sådan skola erhållit ordinarie anställning, må tjänstår räknas jämväl

för den extra ordinarie tjänstgöringen under mellantiden;

från tjänstetid, hvarå rätt till pension grundas, må afdrag ej ske för

den tid, under hvilken tjänstledighet åtnjutits, dock bör den verkliga

tjänstgöringen hafva uppgått till mera än fyra femtedelar af den för pensions

erhållande i hvarje fall bestämda tjänstetiden, och afdrag icke heller

ske för. den tid, hvarunder tjänstledighet med behörig tillåtelse begagnats

till utvidgande af den tjänstlediges insikter i yrket eller för att till följd

af särskildt förordnande eller val bestrida allmänt uppdrag eller offentlig

befattning;

den, som för tjänstefel eller brott varit från utöfvandet af sin tjänst

skild, far ej såsom tjänstetid beräkna den tid, under hvilken han eller

hon icke ägt att utöfva tjänsten;

V) i afseende cl pensionsanstaltens förvaltning:

döfstumlärarnas pensionsanstalt förvaltas af direktionen öfver folkskolelärarnas

pensionsinrättning enligt de närmare föreskrifter, som meddelas

af Konungen;

^distriktens och lärarpersonalens afgifter skola, i den mån de ej åtgå

till årets utgifter, samlas till en fond, hvilken göres räntebärande mot fullgod

säkerhet;

pensionsanstaltens alla utgifter bestridas i första rummet af afgifterna

samt denna fonds afkastning och kapital, så att, först sedan fonden till

fullo atgatt, staten skall tillskjuta erforderligt årligt fyllnadsbidrag.

I sammanhang härmed vill Kungl. Maj:t — med tillkännagifvande dels

att Kungl. Maj:t, därest dessa grunder af Riksdagen godkännas, ämnar

för den nya anstalten utfärda reglemente i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med det af den i statsrådsprotokollet omförmälda kommitté därtill uppgjorda

förslag, med de ändringar däri, som af tillämpningen af de nu

föreslagna grunderna kunna föranledas, dels att Kungl. Maj:t, efter det

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kängl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 94.

närmare erfarenhet vunnits angående omfånget af de göromål, som tillhöra

anstalten, samt dessa göromåls lämpliga fördelning, kommer att till Riksdagen

afgifva förslag till stat för anstalten, dels ock att Kungl. Maj:t, i

den mån särskildt bidrag från statsverket till anstaltens uppehållande blifver

erforderligt, kommer att till Riksdagen aflåta proposition om uppförande

i riksstaten af härtill erforderligt anslag — föreslå Riksdagen att i afseende

å kostnaderna för anstaltens förvaltning och verksamhet under år 1906

medgifva:

att Kungl. Maj:t må för sistnämnda år bestämma de belopp, som för

bestridande af anstaltens förvaltningsbestyr varda erforderliga; samt

att de för berörda förvaltningskostnad och för anstaltens utgifter i

öfrigt under nämnda år erforderliga medel må af Kungl. Maj:t, i den

mån influtna afgifter icke äro att tillgå, anvisas utaf tillgängliga statsmedel

såsom förskott att antingen ersättas af berörda afgifter, i den

mån de under året till anstalten ingå, eller, därest sagda afgifter skulle

för året befinnas härtill otillräckliga, anmälas till ersättande af Riksdagen.

Härjämte vill Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen att i afseende å pensioneringen

af döfstumlärarpersonalens änkor och barn

dels medgifva delaktighet i folkskolelärarnas änke- och pupillkassa för

ifrågavarande lärarpersonal sålunda, att en hvar manlig föreståndare eller

lärare vid döfstumskola, som, efter det döfstumlärarnas pensionsanstalt

trädt i verksamhet, tillträdt tjänst, hvarmed följer delaktighet i döfstumlärarnas

pensionsanstalt, skall vara skyldig till delaktighet jämväl i folkskolelärarnas

änke- och pupillkassa, att rättighet att vara delägare i kassan

skall tillkomma dels en hvar tjänstinnehafvare, som vid den tid, då döfstumlärarnas

pensionsanstalt träder i verksamhet, innehar tjänst, för hvilken

vederbörande skoldistrikt vinner delaktighet i pensionsanstalten, dels ock

en hvar kvinnlig föreståndare och lärarinna, som äfven efter nämnda

tidpunkt tillträder tjänst, som är delaktig i pensionsanstalten, under villkor

att anmälan om delaktighet sker inom tid, som af Kungl. Maj:t bestämmes,

äfvensom att för denna nya grupp af delägare i folkskolelärarnas änke- och

pupillkassa pensionsafgifter och pensionsbelopp skola utgå i förhållande

till de belopp, efter hvilka vederbörande skoldistrikt för deras tjänster

vunnit delaktighet i döfstumlärarnas pensionsanstalt, samt i öfrigt reglementet

för nämnda änke- och pupillkassa i tillämpliga delar lända till

efterrättelse,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 94.

dels ock, för beredande af ifrågavarande delaktighet i folkskolelärarnas

änke- och pupillkassa, öka det såsom bidrag till berörda kassa å riksstatens

tionde hufvudtitel uppförda anslag, nu 63,500 kronor, med 3,355

kronor, däraf 600 kronor till bestridande af kostnaden för ökade förvaltningsbestyr,

eller till 66,855 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

Kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF.

(Jarl von Frusen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 94.

9

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Uegenten i statsrådet å Kristiania

slott den 18 februari 1905.

Närvarande:

Hans exellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Gyldenstolpe,

Statsråden: Odelberg,

Ramstedt,

von Friesen.

Departementschefen, statsrådet von Friesen, anförde härefter:

»Genom Kungl. Maj:ts och Riksdagens beslut ordnades år 1889 döf- Metning.

stumundervisningen i riket. Därvid undansköts tills vidare frågan om döfstumlärarpersonalens

pensionering. Vid ärendets föredragning inför Kungl.

Maj:t den 22 mars 1889 yttrade i afseende härå dåvarande chefen för

ecklesiastikdepartementet, att den af Kungl. Maj:t den 30 december 1876

tillsatta kommitté för afgifvande af förslag till döfstumundervisningens

ordnande m. m. ansett, att med afseende å den frändskap, som förefunnes

mellan döfstumskolan och den allmänna folkskolan, den naturligaste och

lämpligaste utvägen vore att upptaga döfstumlärarna i folkskolelärarnas

pension sinrättning, därvid kommittén dock ifrågasatt vissa afvikelser från

gällande stadganden i denna pensionsinrättnings reglemente, om hvilka

afvikelsers lämplighet tvifvel i visst fall syntes kunna uppstå. Så vore,

enligt departementschefens mening, särskildt förhållandet med förslaget

att bereda den nyinträdande tjänstemannaklassen bättre pensionsförmåner

än kassans ursprungliga delägare. I afseende å pensioneringen af döfstumlärarnas

änkor och barn innehölle nämnda kommittés betänkande icke

Bill. till Rilesd. Prot. 1905. 1 Sami. 1 Afd. 48 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Moj:ts Nåd. Proposition N:o 94.

något förslag, men ansåg departementschefen, att denna fråga borde ställas

i omedelbart samband med frågan om lärarnas egen pensionering. Förslag

i dessa hänseenden kunde emellertid icke föreläggas Riksdagen utan en

vida mera omfattande utredning än den, som då kunde åvägabringas. Ett

uppskof med denna fråga hade dessutom, enligt departementschefens åsikt,

så mycket mindre att betyda, som inga af döfstumskolornas lärare då ännu

vore på grund af ålderdom otjänst-bara.

Den 30 januari 1897 sammanträdde i Stockholm ombud från landets

samtliga döfstumskolstyrelser för att öfverlägga om åtskilliga frågor rörande

döfstumundervisningsväsendet. Därvid tillsattes en kommitté, bestående

af f. d. landshöfdingen C. Treffenberg, landshöfdingen F. A. Boström,

häradshöfdingen G. Berg, professorn H. Blomberg och rektorn O. Kyhlberg,

för att närmare utreda några af dessa frågor, däribland frågan om

beredande af pension åt döfstumlärarpersonalen samt dess änkor och barn.

Med skrifvelse den 23 mars 1899 öfverlämnade denna kommitté till

ombuden dels betänkande angående döfstumlärarpersonalens pensionering

med förslag till reglemente för döfstumlärarnas pensionsanstalt, dels betänkande

angående pensionering af döfstumlärarpersonalens änkor och

barn, dels ock förslag till bestämmelser angående tjänst vid döfstumskoldistriktens

skolor. Sedan ombuden vid möte den 27 april 1899 gillat

kommitténs förslag med några få mindre väsentliga ändringar, anhöll

kommittén, på uppdrag af ombuden, i särskilda underdåniga skrifvelser

den 6 maj 1899, att Kungl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, dels

huruvida icke pensionering af döfstumlärarpersonalen kunde, i öfverensstämmelse

med kommitténs förslag med de i detsamma af ombuden vid

mötet den 27 april 1899 gjorda ändringar, anordnas, dels ock huruvida

icke åt döfstumlärarpersonalen kunde, för beredande af pension åt samma

personals änkor och efterlefvande barn, medgifvas delaktighet i lärarnas

vid elementarläroverken änke- och pupillkassa samt, i händelse Kungl.

Maj:t funne detta böra ske, till Riksdagen aflåta nådig proposition i dessa

ämnen.

Öfver framställningen om pensionering af döfstumlärarpersonalen infordrades

först underdåniga yttranden af inspektören öfver döfstumskolorna,

landstingen, stadsfullmäktige i de städer, som ej i landsting deltaga, samt

öfverståthållareämbetet och Kungl. Maj:ts samtliga befallningshafvande.

Sedan därefter direktionen öfver folkskolelärarnas pensionsinrättning den

24 september 1900 afgifvit underdånigt utlåtande, yttrade sig på grund

af nådig remiss statskontoret den 13 februari 1901, hvaruppå förnyade

underdåniga utlåtanden i ärendet afgåfvos den 19 augusti 1902 af direktionen

och den 24 september 1903 af statskontoret.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 94.

Beträffande framställningen rörande beredande af pension åt döfstumlärarpersonalens

änkor och barn infordrades yttranden af inspektören öfver

döfstumskolorna och styrelserna för rikets döfstumskoldistrikt, hvarefter

på grund af nådiga remisser utlåtanden härutinnan afgåfvos den 19 augusti

1902 af direktionen öfver lärarnas vid elementarläroverken änke- och

pupillkassa samt den 24 september 1903 af statskontoret.

Sedan Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 26 augusti 1904 anbefallt

direktionen öfver folkskolelärarnas pensionsinrättning att föranstalta om

och till Kungl. Maj:t inkomma med viss ytterligare utredning rörande såväl

döfstumlärarpersonalens egen pensionering som pensioneringen af dess

änkor och barn, har slutligen direktionen den 16 december 1904 inkommit

med underdånigt utlåtande.

Innan jag öfvergår att redogöra för innehållet af handlingarna i ärendet,

anhåller jag att få erinra om några bestämmelser i den genom Kungl.

Maj:ts och Riksdagens förut omförmälda beslut tillkomna lagen angående

döfstumundervisningen den 31 maj 1889.

Landsting eller stadsfullmäktige i städer, som ej i landsting deltaga,

skola föranstalta om undervisning åt de inom vederbörande landstingsområde

eller städer befintliga döfstumma barn. För ordnande af denna undervisning

indelas riket i sju distrikt. För hvarje skoldistrikt skall finnas

en skolstyrelse, som har sitt säte, där skolan eller dess hufvudafdelning

är belägen. Ledamöterna i skolstyrelsen skola utses af vederbörande landsting

och stadsfullmäktige i de städer, som ej i landsting deltaga. Skolstyrelse

tillkommer, bland annat, att till- och afsätta föreståndare och

lärare och att handhafva skolans ekonomi. I distrikt, omfattande mera än

ett landstingsområde eller en stad, som ej i landsting deltager — detta

är förhållandet med samtliga de nuvarande distrikten — äger styrelsen

besluta i alla frågor rörande döfstumundervisningen, dock att styrelsens

beslut, där desamma angå, bland annat, skolas årliga utgiftsstat, skola

underställas vederbörande landstings och stadsfullmäktiges pröfning. Det

belopp, som utöfver påräkneligt statsbidrag och öfriga för skolstyrelsen

tillgängliga medel erfordras, skall af styrelsen fördelas på vederbörande

landstingsområden eller städer i förhållande till deras folkmängd. I döfstumskolan

bör, såvidt möjligt är, meddelas undervisning i samma kunskapsämnen

som i folkskolan och till ungefär samma omfattning. Vid

hvarje skola skall finnas föreståndare samt för öfrigt nödig lärarpersonal.

För att kunna antagas till lärare vid döfstumskola fordras att hafva aflagt

godkänd afgångsexamen vid seminarium för bildande af döfstumlärare.

Lärokursen vid detta seminarium beräknas till ett år. För att antagas till

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 94.

elev fordras att hafva med goda vitsord aflagt folkskolelärarexamen. Efter

slutad seminariekurs skall elev genomgå ett profår vid döfstumskola, hvarefter

afgångsexamen aflägges. Utgifterna för undervisningen, lärarnas aflöning

in. m. bestridas af skoldistrikten. Landsting eller stadsfullmäktige

äga för hvarje till landstingsområdet eller staden hörande, i dess döfstumskola

intaget barn bestämma viss årlig afgift, med hvilken föräldrar eller

målsman höra bidraga till en del af barnets kosthåll vid skolan.

Vidare tillåter jag mig erinra därom, att i riksstaten är på ordinarie

stat uppfördt ett förslagsanslag af 200,000 kronor till befrämjande af döfstumundervisningen

samt att enligt nådig kungörelse den 31 maj 1889

af nämnda anslag utgår till uppehållande af döfstumskola, anordnad af

skoldistrikt, omfattande mera än ett landstingsområde eller en stad, som

ej i landsting deltager, statsbidrag, för år räknadt, med 250 kronor för

hvarje barn, som inom skolan eller på dess bekostnad åtnjuter underhåll,

samt med 125 ''kronor för hvarje annat i skolan intaget barn, och till

uppehållande af annan döfstumskola, hvilken af Kungl. Maj:t finnes vara

däraf förtjänt, statsbidrag, för år räknadt, med högst 100 kronor för hvarje

barn, som inom skolan eller på dess bekostnad åtnjuter underhåll, samt

med högst 50 kronor för hvarje annat i skolan intaget barn, hvarjämte

enligt nådig kungörelse den 5 juni .1896 förordnats, att döfstumskoldistrikt,

hvars skolstyrelse finner lämpligt att på distriktets bekostnad till

enskild undervisningsanstalt öfverlämna sinnesslött döfstumt barn, som är

mottagligt för undervisning, må under vissa villkor uppbära för hvarje

sådant barn lika stort statsbidrag, som enligt nådiga kungörelsen den 31

maj 1889 skulle hafva tillkommit distriktet, om barnet varit intaget i af

distriktet anordnad skola.

Jag torde härefter få redogöra för innehållet af det af förut omförmälda

kommitté den 23 mars 1899 afgifna betänkande i nu förevarande

pensionsfråga.

Pensioneringen borde afse endast ordinarie föreståndare, lärare och

lärarinnor vid de i enlighet med lagen den 31 maj 1889 utaf vederbörande

skoldistrikt inrättade döfstumskolor, alltså icke den extra ordinarie

lärarpersonalen vid dessa skolor, däri inbegripna särskilda lärare i öfningsämnen

eller slöjd, ej heller lärarpersonalen vid statens anstalter för öfveråriga

döfstumma, ej heller lärarpersonalen vid helt och hållet privata anstalter

för döfstumundervisning och särskildt ej vid döfstuminstitutet vid

Hjorted, dock att det skulle beredas möjlighet för en sådan anstalt som

den vid Hjorted att på särskild ansökning och under vissa villkor för sin

lärarpersonal vinna delaktighet i den blifvande pensionsanstalten.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 94.

Såsom den naturligaste och. lämpligaste utvägen för pensionering af

döfstumlärarpersonalen hade kommittén till en början tänkt sig att åt

denna personal borde beredas inträde i folkskolelärarnas pensionsinrättning,

men af skäl, som finnas anförda å sid. 15—18 i kommitténs betänkande,

har kommittén frångått denna tanke och i stället föreslagit inrättande

af en särskild pensionsinrättning, benämnd döfstumlärarnas pensionsanstalt,

hvilken, i likhet med småskolelärarnas in. fl. ålderdomsunderstödsanstalt,

skulle förvaltas af direktionen öfver folkskolelärarnas pensionsinrättning.

Kostnaderna för pensioneringen skulle bestridas dels genom bidrag

från döfstumskoldistrikten och döfstumlärarpersonalen dels ock i öfrig! af

staten. Bidragen från skoldistrikten och personalen borde, såsom i småskolelärarnas

in. fl. ålderdomsunderstödsanstalt skedde, samlas till en fond.

Enär pensionerna i början af pensionsanstaltens verksamhet måste blifva

jämförelsevis få, borde de äfven vid denna anstalt kunna under en rätt

lång tid bestridas af de årligen inflytande afgifterna samt af nämnda fond.

Först sedan fonden till fullo åtgått, blefve statsbidrag behöfligt, motsvarande

storleken af det belopp, hvarmed pensionsanstaltens utgifter för året öfverstege

samma års afgifter från distrikt och lärarpersonal. Fonden borde

förvaltas af anstaltens direktion och göras räntebärande för anstaltens räkning.

Pensionerna skulle utgå såsom hela eller afkortade. Då döfstumlärarpersonalen

borde, förutom fri bostad och vedbrand eller ersättning därför, åtnjuta

minst följande årliga aflöningsförmåner, nämligen föreståndare 2,000

kronor i lön och 1,000 kronor i tjänstgöringspenningar samt två ålderstillägg

hvartdera å 500 kronor, ordinarie döfstumlärare 1,000 kronor i lön

och 500 kronor i tjänstgöringspenningar samt två ålderstillägg, hvartdera

å 300 kronor, och ordinarie döfstumlärarinna 700 kronor i lön och 300

kronor i tjänstgöringspenningar samt två ålderstillägg hvartdera å 200

kronor, samt hel pension borde inskränkas till inemot 75 procent å sammanlagda

beloppet af dels den slutliga egentliga lönen — alltså med bortseende

från tjänstgöringspenningarna — och dels värdet utaf bostad och

vedbrand, beräknadt till 400 kronor för föreståndare, 250 kronor för

lärare och 100 kronor för lärarinna, borde hel pension sättas till: för föreståndare

2,500 kronor, för lärare 1,350 kronor och för lärarinna 850 kronor.

Jag vill här anmärka, att i afseende å pensionsbeloppen för föreståndare

och lärare kommitténs ledamot rektor Ivyhlberg varit af afvikande

mening och för sin del påyrkat dessa belopps bestämmande till respektive

3,000 kronor och 1,500 kronor.

För rätt till hel pension skulle fordras att hafva uppnått 60 lefnadsår

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 94.

och 30 tjänst år, däri inberäknad äfven viss extra ordinarie tjänstgöring;

och borde en hvar föreståndare samt ordinarie döfstumlärare eller döfstumlärarinna

vara skyldig att afgå från sin befattning, så snart rätt till hel

pension inträdt, vederbörande skolstyrelse likväl obetaget att medgifva

sådan person tillstånd att äfven därefter kvarstå i tjänsten, dock ej längre

än till fyllda 65 lefnadsår. Sistnämnda bestämmelse, angående skyldighet

att vid viss tid afgå från tjänsten, har af kommittén icke upptagits i dess

förslag till reglemente utan i förutnämnda bestämmelser angående tjänst

vid döfstumskoldistriktens skolor.

Afkortade pensioner skulle kunna utgå vid tidigare lefnadsålder, dels

därest vederbörande skolstyrelse ansåge, att föreståndare, lärare eller

lärarinna på grund af försvagad hälsa, bristande syn eller hörsel eller

annan liknande oförvållad anledning icke vidare vore fullt lämplig att

sköta sin tjänst, dels ock därest föreståndare, lärare eller lärarinna genom

obotlig sjukdom blifvit urståndsatt att vidare sköta sin tjänst.

Vidkommande bestridandet af kostnaderna för pensioneringen skulle

gälla, att distriktens och personalens bidrag skulle uppgå till sammanlagdt

belopp af 10 procent å pensionsbeloppen och att distrikten skulle i första

hand svara för personalens afgifter, som sedermera skulle afdragas å

respektive löner. Personalens bidrag skulle uppgå till ungefär 4 procent

och distriktens till ungefär 6 procent å pensionsbeloppen och utgöras med

följande belopp:

Af personalen

kronor:

Af distriktet

kronor:

Tillhopa

kronor:

För en föreståndarebefattning..........................

100

150

250

» » lärarbefattning ....................................

55

80

135

» » lärarinnebefattning ..............................

35

50

85

Den, som för extra ordinarie tjänstgöring ägde räkna tjänstår, skulle,

vid tillträde till ordinarie befattning, för dessa tjänstår erlägga retroaktivafgifter.

Den, som under de tio första åren afginge från sin befattning

med rätt till pension, skulle för åtnjutande åf sådan pension erlägga skillnaden

mellan afgifterna för tio år och de verkligen erlagda afgifterna.

Af under våren 1898 införskaffade uppgifter framgick, att den ordinarie

döfstumlärarkåren antagits komma att inom den närmaste tiden utgöra

9 föreståndare, 35 lärare och 40 lärarinnor eller tillhopa 84 personer.

Nämnda antal lärarkrafter ansåg kommittén emellertid vara för litet

för att motsvara framtida behofvet, utan erfordrades en lärarkår af minst

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kunlg. Maj:ts Nåd. Proposition No 94.

95 personer. Kommittén hade för säkerhets skull beräknat antalet ordinarie

lärarkrafter till jämnt 100, däraf 45 lärare och 55 lärarinnor. Med hänsyn

till att det framdeles torde komma att finnas blott en föreståndare

inom hvarje distrikt, men att det vidsträckta sjunde distriktet möjligen

komme att delas, hade kommittén vid sina beräkningar funnit sig böra

antaga föreståndarnas antal till 8.

På sätt framginge af en utaf professorn A. Lindstedt på anmodan af

kommittén verkställd utredning, som återfinnes i kommitténs betänkande

sid. 26—29, skulle, sedan anstaltens verksamhet en gång i framtiden ernått

full utveckling, distrikten och personalen tillhopa få vidkännas ungefär en

tredjedel och staten två tredjedelar af kostnaden för pensioneringen.

I afseende å pensionering af döfstumlärarpersonalens änkor och barn

har kommittén föreslagit, att åt denna personal skulle beredas delaktighet

i lärarnas vid elementarläroverken änke- och pupillkassa. För detta ändamål

erfordrades utöfver de nya delägarnas afgifter ökning af statens bidrag

till nämnda kassa, hvilken ökning professor Lindstedt uppgifva kunna

approximativt antagas till ungefär 6,000 kronor.»

Sedan departementschefen härefter redogjort för innehållet i öfrigt af onsmyndigkommitténs

betänkande och för de af döfstumskolstyrelsernas ombud vid yttranden.

mötet den 27 april 1899 i samma betänkande beslutade ändringar, samt

departementschefen anhållit, att betänkandet måtte få såsom bilaga fogas

vid dagens protokoll öfver ecklesiastikärenden, anförde departementschefen

vidare.

»I afseende å frågan om döfstumlärarnas pensionering hafva ortsinyndigheterna

i de af dem afgifna utlåtanden antingen tillstyrkt bifall till

kommitténs underdåniga framställning härom eller ock godkänt de principer,

som härför ligga till grund, och för den skull förordat aflåtande till

Riksdagen af nådig proposition i ämnet. I en och annan punkt hafva

dock afvikande meningar uttalats.

Angående enskilda döfstumundervisningsanstalter har norra Kalmar

läns landsting hemställt, att döfstuminstitutets vid Hjorted lärarpersonal

måtte få blifva delaktig i den ifrågasatta pensionsanstalten, under villkor

att åt skolstyrelsen i andra döfstumskoldistriktet tillerkändes pröfningsrätt

vid tillsättning af lärare vid institutet, att ett reglemente fastställdes för

institutet, lämpadt för den särskilda ställning detta institut innehade i

rikets döfstumskolväsen, att revisionen af dess räkenskaper underställdes

de revisorer, som blifvit utsedda att granska öfriga räkenskaper, hörande

till döfstumundervisningen, och att, för undvikande af praktiska olägenheter

vid afgifternas inbetalning, institutet själft svarade för dessa afgifter.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 94.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Kalmar och Blekinge län hafva framhållit,

att det borde ankomma på Kungl. Maj:t och icke på direktionen i

den blifvande pensionsanstalten att bestämma, om delaktighet däri skulle

medgifvas för lärarpersonal vid enskild döfstumundervisningsanstalt.

öfverståthållareämbetet har ansett, att den fond, som komme att

bildas af skoldistriktens och personalens bidrag till pensioneringen, kunde

likaväl som de medel, hvilka tillhörde småskolelärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt,

förvaltas af statskontoret.

Hvad angår pensionsåldern har Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Skaraborgs län ansett, att ovillkorlig rätt till hel pension ej borde

för föreståndare och döfstumlärare inträda förr än vid 65 års ålder, till

stöd hvarför framhållits, att skäl ej syntes förefinnas att sätta pensionsåldern

lägre för dessa tjänstemän än för andra civila tjänstemän, för hvilka

pensionsåldern vore 65 år, att döfstumlärarnas tjänstgöring ej vore särskilt

ansträngande, och att höjning af pensionsåldern skulle väsentligt

minska pensioneringskostnaden. Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Stockholms

län har förklarat sig vara tveksam, huruvida ovillkorlig rätt till

hel pension lämpligen borde inträda förrän vid uppnådda 65 lefnadsår.

Beträffande pensionernas belopp hafva Kronobergs läns och södra

Kalmar läns landsting anmärkt, att desamma borde nedsättas till 2,000

kronor för föreståndare, 1,200 kronor för lärare och 750 kronor för lärarinna.

Skaraborgs läns landsting har ansett, att pensionerna borde bestämmas

till respektive 2,000 kronor, 1,000 kronor och 700 kronor, samt

såsom skäl härför åberopat dels de stora kostnader, som de af kommittén

föreslagna pensionsbeloppen skulle medföra, och dels att kompetensfordringarna

för döfstumlärarna icke vore väsentligt högre än för folkskolelärare.

I afseende å pensionsafgifterna har föreslagits af Jönköpings läns

landsting, att personalens afgifter måtte bestämmas till 5 procent å det

för hel pension bestämda beloppet samt af Kronobergs läns, norra Kalmar

läns och Skaraborgs läns landsting, att de å distrikten och personalen belöpande,

till 10 procent å pensionsbeloppen af kommittén föreslagna afgifter

måtte fördelas med hälften eller 5 procent på hvardera. Retroaktivafgifterna

hafva af några myndigheter ansetts särskildt betungande,

likaså den för tjänstinnehafvare, som under de tio första åren afginge med

pension, föreslagna skillnadsafgiften. Kungl. Maj:ts befallningshafvande i

Stockholms län har ansett det vara mindre lämpligt att erhålla bidrag till

pensioneringskostnaden genom afdrag å personalens löner, hvaraf följden

endast blefve, att dessa löner måste göras så mycket större, och därför förordat,

att den jämförelsevis obetydliga pensioneringskostnaden skulle bestridas

till två tredjedelar af staten och en tredjedel af distrikten.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kung!. Mcij:ts Nåd. Proposition N:o 94.

17

Till kommitténs underdåniga framställning angående beredande af

delaktighet för döfstumlärarpersonalen i lärarnas vid elementarläroverken

änke- och pupillkassa hafva samtliga styrelserna för rikets döfstumskoldistrikt

tillstyrkt nådigt bifall.

Inspektören öfver döfstumskolorna har i sitt utlåtande mot kommitténs

förslag allenast erinrat, att, liksom för de statens ämbets- och tjänstemän,

hvilkas aflöning vore delad i lön och tjänstgöringspenningar, den

regeln i allmänhet gällde, att pensionen utgjordes af hela lönen, samma

regel äfven borde gälla för döfstumlärarpersonalen, men att, om nådigt

afseende icke kunde fästas vid detta förslag, pensionerna borde bestämmas

för föreståndare och lärare, i enlighet med rektor Ivyhlbergs i kommittén

uttalade mening, till respektive 3,000 och 1,500 kronor och för lärarinna

till minst 950 kronor; och har inspektören i öfrigt tillstyrkt bifall till

kommitténs förslag med de af ombuden däri gjorda ändringar.

Direktionen öfver folkskolelärarnas pensionsinrättning har i sitt den Direktionens

24 september 1900 afgifna underdåniga utlåtande angående döfstumlärar- sldeiä/arnas

personalens pensionering anfört, i hufvudsak, följande. pensionsinrätt
Kommitténs

förslag att för denna pensionering inrätta en särskild’*!

pensionsanstalt, benämnd döfstumlärarnas pensionsanstalt, som skulle ställas tember mounder

direktionens förvaltning, funne direktionen lämpligt och äfven möjligt

att utföra.

Direktionen, som icke funne sig föranlåten att närmare granska det

särskilda förslag till bestämmelser angående tjänst vid döfstumskoldistriktens

skolor, hvilket af kommittén jämväl uppgjorts, ansåge sig icke äga

något att erinra beträffande omfattningen af den lärarkår, som i förslaget

afsåges, eller beträffande kommitténs förslag angående pensionsafgifternas

belopp och deras fördelning mellan lärarpersonalen, döfstumskoldistrikten

och staten eller beträffande storleken af pensionsbeloppen eller de hufvudnormer,

som för rätt till pension med hänsyn till lefnads- och tjänstår

föreslagits. Kommitténs förslag till reglemente för pensionsanstalten hade

gifvit direktionen anledning till följande anmärkningar.

§ 1. Pröfningen, huruvida en enskild undervisningsanstalt för döfstumma

skulle för lärarpersonalen kunna erhålla delaktighet i pensionsinrättningen

syntes, såsom jämväl af flera hörda myndigheter anmärkts,

vara af den betydelse, att den borde förbehållas Ivungl. Maj:ts pröfning.

§ 3. Den i tredje stycket föreslagna retroaktivafgiften för de tjänstår, som

finge beräknas för extra ordinarie tjänstgöring, hade icke någon motsvarighet

i reglementet för folkskolelärarnas pensionsinrättning; och enligt

Bih. till Riksd. Prot. 1905. 1 Sami. 1 Afd. 48 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj te Nåd. Proposition N:o 94.

direktionens åsikt funnes ej något särskild! skäl att af döfstumlärarpersonalen

uttaga en sådan afgift. Såsom bidrag till bestridande af den tillämnade

anstaltens utgifter torde den vara af mycket ringa betydelse, och

den syntes icke heller hafva tagits i beräkning vid uppgörande af den

kalkyl öfver anstaltens ekonomi, som vederbörande låtit verkställa. Men

däremot kom me otvifvelaktigt denna afgift att för enskilda inom döfstumlärarpersonalen

blifva ett kännbart tillägg i de uppoffringar, som personalen

för sin pensionering komme att få vidkännas. Eu lärare eller lärarinna,

som tilläfventyrs i afsevärdt lång tid fått vänta på befordran till

ordinarie plats, skulle nämligen genast vid dess tillträdande nödgas att af

sina i de flesta fall knappa tillgångar på en gång utbetala pensionsafgifter,

möjligen för ganska många år, därvid dessa afgifter skulle beräknas efter

en annan och högre lön, än som läraren eller lärarinnan åtnjutit under

de år, för hvilka afgifterna skulle svara, och detta fastän vid den tidpunkt,

då afgifterna skulle erläggas, det ingalunda kunde förutses eller

afgöras, huruvida läraren eller lärarinnan en gång i framtiden, när deras

pensionsrätt skulle bestämmas, verkligen blefve i behof af att räkna sig

ifrågavarande extra ordinarie tjänstår till godo. Rölle man emellertid fast

vid, att sådan särskild afgift i detta fall borde utgå, vore det onekligen

mera rimligt, att frågan härom pröfvades i samband med pensionsrätter

så att med visshet kunde afgöras, om och i hvad mån läraren för pensions

erhållande behöfde räkna sig tidigare tjänstgöring såsom extra ordinarie

lärare till godo, och att afgiften därvid begränsades efter den behöfliga

tjänstetiden. Därtill kunde ju äfven läggas ränta å samma afgifter

för tiden från första tillträdet af ordinarie plats till tiden, då läraren afl

gått ur tjänsten; och till lättnad vid likvidens fullgörande kunde summan

fördelas efter vissa billiga grunder liknande dem, hvilka vore gifna för de

extra pensionsafgifter, som jämlikt § 8 i reglementet för foikskolelärarnas

pensionsinrättning skoldistrikt hade att i visst fall vidkännas. Men med

hänsyn till det oegentliga, som läge däri, att en person, sedan han öfverflyttats

till pensionsstat, skulle fortfara att lämna bidrag till sin egen pensionering,

ansåge direktionen liksom öfverståthållareämbetet, att det ..vore

bäst, att föreskriften om erläggande af extra pensionsafgift i detta fall

helt och hållet ur förslaget uteslötes.

Ett starkare och mera objektivt skäl för uttagande af de i öfvergångsstadgandet

föreslagna skillnadsafgifterna än som af kommittén anförts

vore, att pensionsanstalt genom dem bereddes godtgörelse för eu

risk, som inträdt så tidigt, att anstalten icke hunnit utbekomma ett däremot

svarande antal afgifter. Utginge man från denna synpunkt, syntes

skyldigheten att erlägga dylika extra pensionsafgifter böra utsträckas till

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 94.

alla dem, som eljest vore pliktiga att med afgifter bidraga. Hvad

kommittén anfört i syfte att fritaga skoldistrikten från en dylik skyldighet

syntes icke äga fog för sig. Visserligen kunde i viss mening

vara sant, att ett skoldistrikt vore oberoende af lärarpersonalens personliga

förhållanden, men om sådana vore här åtminstone icke i det främsta

rummet fråga. Att skoldistriktet, såsom kommittén vidare yttrat, alltjämt

framdeles komme att få utgöra bidrag för den befattning, hvarifrån läraren

pensionerats, medan denne, blifven pensionstagare, vore från vidare

afgifter befriad, saknade äfven i omberörda fall betydelse, då ju den extra

pensionsafgiften måste vara ämnad att ersätta anstalten hvad som icke

utgått för tilländalupna år och icke hade något afseende å framtida år.

Icke heller dessa afgifter syntes emellertid hafva tagits i beräkning vid de

uppgjorda ekonomiska kalkylerna. Vore de obehöfliga, borde man icke

uttaga dem. Men om de skulle utgå, borde skoldistrikten desto mindre

vara från deras utgörande fritagna, som distrikten otvifvelaktigt hade

bättre förmåga till deras erläggande än lärarpersonalen. Kommittén giorde

visserligen gällande och sökte med exempel visa, att denna extra pensionsafgift

icke skulle blifva för pensionärerna särdeles betungande. Direktionen

vore af en annan mening. Om man betänkte, att de existensmedel,

en afgående lärare genom pensionen bekomme, alltid väsentligen understege

dem, som under tjänstetiden stått honom till buds, och att öfvergången

till pensionsstaten således i och för sig innebure en minskning i

medlen för utkomsten, torde man finna, att det kunde blifva kännbart

nog, om dessutom den först utfallande årspensionen skulle genom afdrag

för extra pensionsafgifter minskas ända till med två femtedelar. Det

syntes emellertid i hvarje fall lämpligt —- äfven med afseende å de extra

pensionsafgifter, hvilka, enligt direktionens mening, borde falla på skoldistrikten

— att till lättnad vid deras utgörande en fördelning af dem

på längre tid bestämdes, lika med hvad som funnes stadgadt i § 8 af

reglementet för folkskolelärarnas pensionsinrättning angående de extra

pensionsafgifter, som skolområde och skoldistrikt i vissa fall hade att erlägga.

Där stadgades, att extra pensionsafgifter icke finge uttagas till

större belopp årligen, än som motsvarade den under året utgående ordinarie

pensionsafgiften, äfvensom att, därest pensionstagare skulle do eller

förlora sin pensionsrätt, innan den extra pensionsafgiften såmedelst hunnit

till fullo betalas, den extra pensionsafgiften skulle upphöra att utgå med

den månad, hvarunder detta inträffat.

Därest ifrågavarande öfvergångsstadgande ej ansåges skola helt och

hållet utgå, hemställde direktionen, att det måtte erhålla en i öfverensstämmelse

med direktionens nyssberörda uttalande förändrad lydelse.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 94.

§ 9. Såsom kommittén anmärkt, vore denna paragraf affattad i

analogi med § 8 i reglementet för sinåskolelärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt

med iakttagande — utom af de skiljaktiga pensionsbeloppen —

af den för döfstumlärarpersonalen 5 lefnadsår senare inträdande pensionsåldern.

En icke oväsentlig skiljaktighet berörda paragrafer emellan funnes dock

i den bestämmelsen, att enligt kommitténs, af styrelseombuden härutinnan

biträdda förslag, hel pension under vissa villkor skulle kunna utgå till sådana

invalida medlemmar af döfstumlärarpersonalen, som i paragrafen afsåges,

ty härtill saknades motsvarande bestämmelser i reglementet för småskolelärares

m. fl. ålderdomsnnderstödsanstalt. Kommittén sade om detta

medgifvande, att det syntes ligga i sakens natur, men att det ändock ansetts

böra särskildt uttalas. Direktionen kunde icke biträda en sådan uppfattning.

Utevaron af liknande bestämmelser i reglementet för småskolelärares

in. fl. ålderdomsunderstödsanstalt hade också af direktionen städse

så tolkats, att småskolelärare eller småskolelärarinna, som öfverskridit den

i särskilda fall för afkortad pension i reglementet bestämda högsta lefnadsåldern,

men endast med afseende å tjänståldern fyllde villkoren för sådan

pension, finge åtnöja sig med den högsta afkortade pension, som i hvarje

fall funnes angifven. Vid en sådan tolkning hade direktionen så mycket

hellre ansett sig bunden, som i närmast föregående paragraf— likasom också i

motsvarande paragraf i det nu föreslagna reglementet — uttryckligen angåfves

villkoren för rätt till hel pension.

Hvad som sålunda inom småskolelärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt

vore i berörda hänseende föreskrifvet ansåge direktionen principiellt

mera riktigt, än hvad som nu beträffande döfstumlärarpersonalen föreslagits.

Visserligen torde för medgifvande i nu berörda fall af hel pension

— på sätt kommittén och styrelseombuden föreslagit — kunna anföras det

skäl, att det icke borde blifva för pensionsanstalten mera kännbart att

utbetala t. ex. 2,500 kronor till en invalid föreståndare, som vid 60 år

eller ännu högre ålder inginge på pensionsstat, än att betala 2,300 kronor

till en sådan, som på pensionsstaten inginge vid 59 år. Men man

borde också taga i betraktande, att det dock i dessa fall handlade om medlemmar

af döfstumlärarpersonalen, hvilka icke fullgjort den arbetstid, som

eljest vore satt för hel pensions erhållande, och då borde väl knappast

den omständigheten, att dessa — må vara af oförvållad anledning —

blifvit till vidare tjänstgöring olämpliga, föranleda därtill, att de för sitt,

efter hvad man måste antaga, både kvantitativt och kvalitativt mindre

arbete skulle tillerkännas lika stora förmåner i afseende å pension, som

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 94. 21

en till tjänstetidens slut verksam och intill det sista tjänstduglig medlem

af denna personal.

Enligt styrelseombudens förslag hade man dessutom gått ända därhän,

att en invalid döfstumlärarinna, som innehade 25—29 beräkneliga tjänstår,

skulle få den förmånen framför eu fullt tjänstbar lärarinna, att den förra

redan vid 55 lefnadsår skulle kunna afgå med hel pension, medan detta

ej stode den senare till buds förr än vid 60 år. Ett sådant medgifvande

åt den invalid a döfstumlärarinnan hade blifvit rimligt endast under den

förutsättningen, att pensionsåldern för döfstumlärarinna i allmänhet sänktestill

55 år. Såsom förslaget nu lydde, skulle därmed rent af föranstaltas

en premiering af invaliditeten, hvilken, i och för sig oriktig, äfven kunde

vid tillämpningen medföra frestelse till bestämmelsens missbruk.

Direktionen ansåge sig nämligen icke böra underlåta att framhålla,

att så sväfvande som bestämmelserna angående partiell invaliditet vore och

sannolikt måste vara uti ifrågavarande paragraf, desamma torde kunna motsvaras

i så godt som alla fall, då den för hel pensions erhållande erforderliga

lefnadsåldern blifvit uppnådd, och att således införandet af det

förevarande tillägget sannolikt komrne att leda till nedsättande af den till

hel pension berättigande tjänståldern till 25 år för så väl lärare som lärarinna

och för lärarinna dessutom den för sådan pension erforderliga lefnadsåldern

till 55 år.

Om nu — såsom direktionen ansåge påkalladt — ur § 9 skulle uteslutas

alla bestämmelser om hel pension, behöfde dock däraf icke följa

någon ändring i de för döfstumlärarinna mera gynnsamma villkor i afseende

å ålder och pensionsbelopp, som af styrelseombuden föreslagits.

§ 10. Såsom minsta antal tjänstår, hvithet skulle erfordras för rätt

till sjukpension, hade kommittén föreslagit 15 år, styrelseombuden åter 10

år, och hade de sistnämnda såsom skäl för denna sänkning af åldern anfört,

att man borde vinna likhet med motsvarande stadganden i reglementet

för folkskolelärarnas pensionsinrättning, hvaremot öfverståthållareämbetet

och stadsfullmäktige i Stockholm anslutit sig till kommitténs förslag.

Den tjänstålder, som styrelseombuden i detta fall föreslagit, ansåge

direktionen visserligen äga mera fog för sig än kommitténs förslag, om

än direktionen vid bestämmandet af sin uppfattning af denna fråga såge

densamma ur i viss mån annan synpunkt än styrelseombuden. Döfstumlärarpersonalens

sociala ställning företedde nog i många afseenden likhet

med folkskolelärarnas, men i detta speciella fall funnes desto mindre anledning

att åberopa reglementet för folkskolelärarnas pensionsinrättning,

som föreskriften om sjukpensions beräkning uti detta reglemente och det

nu omhandlade reglementsförslaget vore alldeles olika. Enligt reglemen
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kung!,. Maj ds Nåd. Proposition N:o 94.

tet för folkskolelärarnas pensionsinrättning kunde nämligen en obotligt

sjuk folkskolelärare erhålla hel pension, om lefnads- och tjänståren sammanlagda

uppginge till ett visst antal — 85 — och minskades i annat

fall pensionen med en procent af hel pension för hvarje år, som bruste

i nyss angifna antalet. 1 det föreliggande förslaget åter vore sjukpensionerna

satta till bestämda belopp, afsevärdt understigande dem, som för de

olika kategorierna af döfstumlärarpersonalen eljest vore bestämda.

Men å andra sidan funnes det icke någon särskild anledning att, såsom

öfverståthållareämbetet och stadsfullmäktige i Stockholm gjort gällande,

i detta fall fordra full öfverensstämmelse med de bestämmelser, som gällde

för småskolelärare och deras likar, för hvilka lägsta tjänstetiden för sjukunderstöds

erhållande blifvit satt till 15 år, enär döfstumlärarpersonalens

allmänna sociala ställning afgjordt företedde mindre likhet med småskolelärarnas

än med folkskolelärarnas. 1 detta sammanhang borde beaktas,

hurusom döfstumlärarpersonalens utbildning till yrket fordrade en studietid

af minst 6 år, under det att en småskolelärare kunde inhämta nödiga

kunskaper genom eu allenast ettårig kurs, samt ått många omständigheter

vållade en rörlighet och omsättning bland småskolelärarnas klass, hvartill

något motsvarande säkerligen icke förekomme bland döfstumlärarpersonalen.

Till följd häraf torde eu medlem af döfstumlärarpersonalen, som

efter aflagda examina arbetat i kallet under 10 år, hafva blifvit därvid

väl så fäst och äfven hunnit utföra eu väl så värdefull arbetsprodukt som

en småskolelärare, hvilken tjänstgjort under 15 år.

Direktionen hemställde därför, att reglementet såväl i denna punkt

Rom uti den i samband därmed stående punkten 2 af § 12, måtte affattas

i enlighet med styrelseombudens förslag.

§ 13. De regler för afdrag i tjänstetiden vid åtnjuten ledighet med

hvad mera denna paragraf innehölle vore ordagrannt hämtadt från § 18 i reglementet

för folkskolelärarnas pensionsinrättning. Då emellertid erfarenheten

visat, att dessa föreskrifter icke lämnade fullt skydd mot de missförhållanden,

som de afsåge att motverka, men däremot i andra fall medförde en

stränghet vid pensionsrättens profvande, som knappast torde vara befogad,

syntes det icke lämpligt att låta dem oförändrade inflyta i ett nytt pensionsreglemente.

Det vållade vissa svårigheter, att icke någon allmänt bindande föreskrift

funnes om, huru vid den allmänna folkskoleundervisningen »läsåret» rätteligen

borde beräknas. Enligt skilda skolråds uttydningar och beslut hade

»läsåret» i ett fall räknats lika med kalenderåret, i ett annat hade det räknats

från början af hösttermin till början af hösttermin och i ännu andra fall på

andra sätt. I lagen om döfstumundervisningen den 31 maj 1889 funnes om

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 94. 23

läsåret och dess beräkning endast stadgadt, att detsamma skulle fördelas på

en hösttermin och en vårtermin, äfvensom att undervisningen skulle fortgå i

40 veckor eller, där särskilda omständigheter föranledde styrelsen att så

besluta, i 38 veckor. Då emellertid, enligt hvad i paragrafen sades, afdrag

ej behöfde ske för den tid, under hvilken tjänstledighet åtnjutits, såvida

icke denna ledighet oafbrutet fortfarit under minst ett läsår, hade i inånga

fall fordran framställts därom, att en faktisk tjänstgöring af mycket ringa

utsträckning, fullgjord vid början af den tid, hvarefter läsåret enligt den

ena eller andra metoden räknats, och sedermera en liknande tjänstgöring

först vid slutet af det nästa därpå följande läsåret skulle vara till fyllest

för åt t åt tjänstinnehafvaren garantera oafbruten tjänstårsberäkning för två

tjänstår, fastän mellan de tider, då läraren verkligen gjort tjänst, kunnat

förflyta inemot två år, på en eller annan månad när. En dylik uppenbar

förtolkning af paragrafens innehåll hade — jämte den nyss berörda olikheten

vid beräkningen af läsåret ■— tvungit direktionen att så tillämpa

paragrafens bestämmelser, att afdrag gjordes för tjänstledighet, som öfverskrede

ett år från datum till datum räknadt, då ju inom en sådan ram

måste falla tid, som i lika mån omfattade ett läsårs båda terminer. Med

hänsyn härtill ansåge direktionen, att, om paragrafen i öfrigt ansåges böra

bibehållas oförändrad, ordet »läsår » i första meningen af paragrafen borde

utbytas mot ordet »år».

En annan mer genomgripande begränsning af tjänstetiden syntes

emellertid också vara af behofvet påkallad. För det närvarande gällde

mycket växlande regler för huru omfattande en ämbets- och tjänstemans

arbetsutöfning under ett år behöfde vara, för att han skulle äga rättighet

att räkna sig året såsom fullt tjänstår till godo, hvilken rättighet vore af

betydelse icke blott för pensioneringen utan äfven i afseende å rätten till

ålderstillägg, där sådan rätt förekomme. Önskvärd enhet härutinnan torde

knappast på annan väg kunna ernås än genom utfärdande af en allmän

pensionslag, i enlighet med hvars föreskrifter i dessa hänseenden de särskilda

pensionsreglementen finge ändras, som jämväl efter en dylik lags

utfärdande komme att tillämpas.

Den strängaste principen, som vid dylik beräkning användts, vore utan

tvifvel den i reglementet för småskolelärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt

tillämpade, hvilken ginge därpå ut, att endast faktisk tjänstgöring

finge tagas i betraktande vid tjänstårsberäkningen, och att, om arbetet

under något år understege det normalt .bestämda, en sammanläggning och

reduktion efter viss beräkning skulle ske för den arbetstid, som icke fullt

motsvarade ett tjänstår.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition 94.

I väsentligen motsatt riktning ginge däremot den princip, som funnit

sitt uttryck i nyssberörda § 18 i reglementet för folkskolelärarnas pensionsinrättning,

och som enligt kommitténs förslag skulle komma till användning

i reglementet för döfstumlärarnas pensionsanstalt. Enligt denna princip

vore nämligen en tjänstgöring jämväl af den minsta möjliga utsträckning

— man måste säga tjänstgöring under en enda dag af läsåret — tillräcklig

för att åt läraren bevara rätten till tjänstårsberäkning under hela

året. Också kunde man tänka sig fall, och direktionen hade haft sådana

för ögonen, då en sjuklig eller eljest mindre tjänstduglig lärare genom

att på lämpligt afpassade kortare tider återupptaga tjänstegöringen kunnat

förskaffa sig en obruten följd af beräkneliga tjänstår, ehuru den arbetsprodukt,

han i verkligheten lämnat, kunnat vara snart sagdt försvinnande

liten. Ville man drifva exemplet till det yttersta, behöfde denna tjänstgöring

icke en gång hafva omfattat så många veckor, som det eljest

kräfdes fulla år för pensions intjänande. Däremot kunde det också hända,

att en lärare verkligen tjänstgjort så godt som hela den för hel pension

erforderliga tiden, utan att han dock kunde erhålla sådan pension, emedan

han en enda gång varit tjänstledig ett helt år eller härutöfver i sammanhängande

följd.

Sådana missförhållanden borde otvifvelaktigt motverkas, och ett tänkbart

korrektiv i detta fall, som väl icke skulle verka strängare än som behöfdes,

vore, att den bestämmelsen träffades, att pension finge utgå endast till den,

som faktiskt tjänstgjort en viss del af den eljest beräkneliga tjänstetiden.

För rätt till ålderstillägg, som utginge exempelvis efter 5 års tjänstgöring,

erfordrades ju i vissa fall, att tjänstemannen varit i arbetsutöfning minst

4 år af den gångna tiden. Fn liknande föreskrift syntes äfven här vara

på sin plats således, att en pensionssökande måste hafva faktiskt tjänstgjort

minst fyra femtedelar af den tid, som i hvarje fall erfordrades för erhållande

af pension.

Vidare funne direktionen lämpligt, att en omredigering vidtoges af

senare delen i första stycket af paragrafen i syfte att begränsa rättigheten

att utan afdrag å tjänstetid företaga studieresor till endast det fall.

då studierna afsåge förkofran af kunskaper i döfstumlärarpersonalens eget

yrke och icke, såsom med den nuvarande formuleringen kunde tolkas,

förkofran af kunskaper i allmänhet.

§ 31. Olika meningar hade yppats om lämpligheten af den här föreslagna

temporära fondförvaltningen. Enligt direktionens mening borde vid

dess genomförande några afsevärda svårigheter icke uppstå, ehuru väl en

sådan förvaltning måste på ett särskild! sätt ordnas. Anspråk på uppe
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 94.

25

hållande af mera konstant ränta kunde naturligtvis icke ställas på en

sådan temporär fondförvaltning i samma mån som på en förvaltning anordnad

för all framtid.

Direktionen har slutligen i sitt ifrågavarande utlåtande yttrat sig angående

anordnandet af arbetet inom den föreslagna pensionsanstalten och

om kostnaderna för dess förvaltning. För utlåtandet i denna del anhåller jag

att längre flarn få redogöra.

Statskontoret har i sitt utlåtande den 13 februari 1901 först erinrat^^fX»

om departementschefens förut omförmälda yttrande till statsrådsprotokollet 13 februari

den 22 mars 1889. Sedan statskontoret därefter redogjort för de skäl,

som kommittén anfört till stöd för sin uppfattning, att döfstumlärarna icke

borde ingå i folkskolelärarnas pensionsinrättning, yttrar statskontoret i sitt

nämnda utlåtande hufvudsakligen följande.

Det ville synas statskontoret, som hade kommittén i någon mån öfverskattat

betydelsen af de svårigheter, som måste öfvervinnas för att bereda

döfstumlärarpersonalen delaktighet i folkskolelärarnas pensionsinrättning.

Någon vidare meningsskiljaktighet torde icke råda därom, att dessa lärare

och lärarinnor såväl på grund af de för dem uppställda kompetensvillkor som

äfven med afseende å arten och omfånget af den undervisning, som i

döistumskolorna meddelades, stode lärarna respektive lärarinnorna vid de

egentliga folkskolorna så nära, att man kunde säga, att denna frändskap

vore större än den, som förefunnes mellan lärarna vid de egentliga folkskolorna

och lärarna vid de högre folkskolorna, hvilka senare lärare dock

alltsedan grundandet af folkskolelärarnas pensionsinrättning varit hänvisade

till delaktighet däri.

Samma enighet i uppfattningen torde äfven förefinnas härutinnan,

att det högsta belopp, för hvithet enligt gällande bestämmelser delaktighet

i folkskolelärarnas pensionsinrättning kunde vinnas, vore alltför otillräckligt

för större delen af den personal, hvarom nu vore fråga. Detta hinder för

döfstumlärarpersonalens inträde i folkskolelärarnas pensionsinrättning kunde

naturligtvis undanröjas antingen på det sätt, att delaktighetsmaximum i

allmänhet höjdes eller ock så att, med bibehållande af ett allmänt maximibelopp,

ett särskildt sådant maximum bestämdes för döfstumlärarpersonalen

Visserligen hade i statsrådsprotokollet till 1889 års nådiga proposition om

döfstumundervisningens ordnande uttalats tvifvel om lämpligheten af införande

till döfstumlärarpersonalens förmån af afvikelser från de stadgande^

som gällde för öfriga delägare i folkskolelärarnas pensionsinrättning;

och i kommittébetänkandet af år 1899 hade man, sannolikt med

hänsyn äfven till berörda uttalande, velat undvika ett förslag i den rikt
Bili.

till Riksd. Prof. 1905. 1 Sami. 1 Afd. 48 Bäft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kung!. Majds Nåd. Proposition N:o 94.

ning, som af 1876 års kommitté anvisades. Sedan år 1866, då nu gällande

delaktighetsmaximum i folkskolelärarnas pensionsinrättning fastställdes,

och särskild! under de senare åren hade dock inträdt mycket förändrade

aflöningsförhållanden för de tjänstinnehafvare, hvilkas pensionering

skulle genom nämnda pensionsinrättning bestridas; och om än de förslag,

hvilka dittills framkommit i syfte att genom en förhöjning af delaktighetsbeloppen

åt dem bereda större pensioner, icke inom Riksdagen vunnit

framgång, torde man väl icke alltför mycket misstaga sig, om man ansåge

denna fråga höra till dem, hvilka icke kunde undgå att i längden blifva

beaktade. Till Riksdagens pröfning förelåge inom bägge kamrarne väckta

motioner, i hvilka föresloges, att Riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t anhålla

om framläggande af utredning och förslag till lämplig förhöjning

af lärares vid högre folkskola maximidelaktighetsbelopp i folkskolelärarnas

pensionsinrättning, alltså beredande af möjlighet till bättre pensionsförmåner

för en af de till pensionsinrättningen hörande grupper. Då det

syntes vara en allmängiltig princip, att pensionsbeloppet skulle stå i ett

visst förhållande till aflöningsbeloppet, och då det väl äfven inom folkskolelärarnas

pensionsinrättning borde finnas möjlighet för tillämpning af denna

princip, förefölle det också vara i sin ordning, att, när det maximum, som

en gång bestämts, icke längre lämnade utrymme för principens tillämpning,

detta maximum underginge en därefter afpassad förändring. Om

det också icke torde kunna förväntas, att delaktighetsmaximum för pensionsinrättningen

s delägare i allmänhet skulle blifva höjdt sa mycket, att

det, under förutsättning af döfstumlärarpersonalens tillträde till pensionsinrättningen,

blefve tillräckligt för att bereda denna personal i förhållande

till aflöningsbeloppen lämpligt afpassade pensioner, återstode dock att

anlita den andra utvägen, d. v. s. att, med upptagande af döfstumlärarpersonalen

i folkskolelärarnas pensionsinrättning, fastställa för denna personal

särskilda, efter aflöningsbeloppen lämpade delaktighetsmaxima. Tydligt

vore, att dessa maxima borde tilltagas så pass höga, att de däraf beroende

pensionerna blefve så tillräckliga, att fyllnadspensionering icke

behöfde ifrågakomma. Mot de af kommittén föreslagna beloppen af hel

pension ansåge statskontoret icke kunna göras någon skälig anmärkning.

De delaktighetsbelopp, som i jämna hundratal komrae att motsvara nämnda

pensionsbelopp, skulle blifva för föreståndare 3,300 kronor, för lärare

1,800 kronor och för lärarinna 1,100 kronor. Dessa delaktighetsbelopp

skulle gifva till resultat hel pension till belopp af respektive 2,475 kronor,

1,350 kronor och 825 kronor, d. v. s. pensionen för såväl föreståndare

som lärarinna skulle blifva endast 25 kronor mindre än enligt kommitténs

förslag, under det att för lärare samma pensionsbelopp skulle erhållas som

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 94.

det af kommittén förordade. Med tillämpning af de i reglementet för

folkskolelärarnas pensionsinrättning stadgade grunder skulle pensionsafgiften

för nämnda delaktighetsbelopp utgöra 5 procent eller respektive

165, 90 och 55 kronor. Det borde emellertid icke anses obilligt, att för

förmånen af denna pensionsrätt fastställdes pensionsafgifter ungefär motsvarande

dem, som enligt kommitténs förslag borde erläggas för erhållande

af de af kommittén föreslagna pensionerna. Då hvarje döfstumskoldistrikt

med afseende på de stora belopp, hvarmed staten bidroge till döfstumundervisningen,

gärna kunde för sin lärarpersonal erlägga pensionsafgifter,

beräknade efter enahanda grunder som dem, efter hvilka vanligt skoldistrikt

med jämförelsevis mindre statsunderstöd hade att erlägga afgifter till folkskoleiärarnas

pensionsinrättning, under det att — i betraktande däraf att

af öfriga delägare i folkskolelärarnas pensionsinrättning icke utkräfdes

några pensionsafgifter — döfstumlärarpersonalens afgifter syntes böra sättas

så låga som möjligt, hade statskontoret ansett sig böra förorda en årlig

pensionsafgift af 7 procent å delaktighetsbeloppet, hvaraf 5 procent skulle

komma på distriktet och 2 procent på personalen. De årliga pensionsafgifterna

skulle efter denna beräkningsgrund blifva

för föreståndare........................................................ 231 (165 + 66) kronor,

» lärare.................................................................... 126 (90 + 36) » och

» lärarinna............................................................. 77 (55 + 22) »

i stället för de af kommittén föreslagna, utgörande

för föreståndare........................................................ 250 (150 + 100) kronor,

» lärare ................................................................. 135 (80 + o5) » och

» lärarinna.............................................................. 85 (50 + 35) »

Hvad därutöfver erfordrades skulle alltså utgöra statens bidrag till pensioneringskostnaden.

Med döfstumlärarpersonalens upptagande i folkskolelärarnas pensionsinrättning

komme att följa skyldighet för nämnda personal att vara delägare

i folkskolelärarnas änke- och pupillkassa; och frågan om beredande

af pension åt döfstumlärarnas änkor och barn vore alltså på samma gång

och, såsom det ville synas statskontoret, på ett både tillfredsställande och

naturligt sätt löst, utan anlitande af den af kommittén föreslagna nödfallsutvägen

att för döfstumlärarpersonalen söka vinna inträde i lärarnas vid

elementarläroverken änke- och pupillkassa.

Genom erhållande af delaktighet i folkskolelärarnas änke- och pupillkassa

skulle åt döfstumlärarnas änkor och barn beredas följande maximipensionsförmåner,

nämligen:

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 94.

åt föreståndareänka, ensam............................................................ kronor 660: -—

» » , med pensionsberättigade barn............... » 990: —

» läraränka, ensam ...................................................................... » 360: —

» » " , med pensionsberättigade barn........................... » 540: —

» lärarinnas barn, två eller flera............................................... :> 220: —

» » » , ett..................................................................... » 110: —

För vinnande af dessa pensionsförmåner skulle erläggas årsafgift:

» i tjänst varande föreståndare med ...................................... kronor 110: -—

» pensionerad dito ........................................................................ » 82: 50

» i tjänst varande lärare ........................................................... » 60: —

» pensionerad dito ........................................................................ » 45: —

» i tjänst varande lärarinna ..................................................... » 18: 33

» pensionerad dito ...................................................................... » 13: 75

Genom inträde i lärarnas vid elementarläroverken änke- och pupillkassa

skulle enligt den af kommittén gjorda beräkning erhållas följande af aflöningarnas

olika belopp oberoende pensionsförmåner, nämligen:

föreståndareänka, ensam.................................................................. kronor 600: —

» , med ett pensionsberättigadt barn.............. » 780: —

» , med två eller flera pensionsberättigade barn » 900: —

läraränka, ensam ......................... » 350: —

» , med ett pensionsberättigadt barn ........................ » 455: —

» , med två eller flera pensionsberättigade barn ... » 525: —

lärarinnas barn, två eller flera ................................................... » 233: 33

» » , ett.......................................................................... » 116: 66

Mot dessa pensioner svarade följande afgiftsbelopp, nämligen:

af i tjänst varande föreståndare ................................................... kronor 80: —

» pensionerad dito .......................................................................... » 50: —

» i tjänst varande lärare ............................................................... » 42: —

» pensionerad dito ............... » 27: —

» i tjänst varande lärarinna ................................................ » 14: —

» pensionerad dito ........................................................................... » 8: 50

Hvad därefter beträffade den lefnads- och tjänstålder, som erfordrades

för pensions erhållande, så vore uti det föreliggande reglementsförslaget

för hel pension stadgadt såsom villkor uppnådda 60 lefnads- och 30 tjänst
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 94.

år, af hvilka senare minst 20 skulle vara ordinarie. För erhållande af

hel föreståndarepension måste dessutom minst 10 af tjänståren vara tillbragta

i föreståndaretjänst.

Af två länsstyrelser vore emellertid hemställdt, att ovillkorlig rätt

till hel pension icke skulle inträda förr än efter uppnådda 65 lefnadsår.

Så länge den normala pensionsåldern för folkskolelärare utgjorde endast

55 lefnadsår, ville det dock synas, som om man för döfstumlärarnas rätt

till hel pension kunde stanna vid den af kommittén föreslagna lefnadsår

er n 60 år.

Skulle, på sätt blifvit af statskontoret förordadt, för döfstumlärarpersonalen

erhållas delaktighet i folkskolelärarnas pensionsinrättning, torde,

med bibehållande af den lefnadsålder, kommittén föreslagit, eller 60 år,

böra, i anslutning till hvad i reglementet för nämnda pensionsinrättning

vore stadgadt, såsom villkor för erhållande af pension föreskrifvas, dels

att hel pension finge åtnjutas: a) af den, som uppnått 60 lefnadsår och 30

tjänstår, och b) af den, som genom obotlig sjukdom blifvit urståndsatt att

vidare sköta sin tjänst, när det sammanräknade antalet lefnads- och tjänstår

utgjorde minst 90, dock att af tjänståren skulle i det under a) angifna

fallet minst 20 vara i ordinarie tjänst och för erhållande af pension

såsom föreståndare minst 10 vara i sådan tjänst, samt i det under b)

upptagna fallet minst 10 vara i sådan ordinarie tjänst som den, hvari

pension söktes; dels ock att, därest vid inträffad obotlig sjukdom lefnadsoch

tjänstårens sammanräknade antal understege 90, pension finge åtnjutas

på det sätt, att för hvarje bristande år skulle afkortas en procent af det

belopp, hvarmed hel pension skolat utgå; dock att äfven för att komma

i åtnjutande af afkortad pension skulle erfordras minst 10 ordinarie tjänstår

i sådan tjänst, hvari pensionen söktes.

Skyldighet att ingå såsom delägare i folkskolelärarnas änke- och pupillkassa

skulle åligga en hvar, som, efter det samma grunder blifvit till efterrättelse

fastställda, tillträdde sådan ordinarie föreståndare- eller manlig

lärartjänst vid döfstumskola, med hvilken vore förenad delaktighet i folkskolelärarnas

pensionsinrättning; dock borde sådan skyldighet icke åligga

kvinna, som innehade ordinarie föreståndaretjänst.

Rättighet att vinna inträde såsom delägare i folkskolelärarnas änkeoch

pupillkassa borde tillkomma kvinna, som efter nyssnämnda tidpunkt

befordrades till sådan ordinarie tjänst, för hvilken döfstumskoldistrikt

vunnit delaktighet i folkskolelärarnas pensionsinrättning; dock skulle det

åligga sådan lärarinna att behörigen och senast inom den 15 februari året

näst efter det, hvarunder hon blifvit till tjänsten utnämnd, hos kassans

direktion anmäla sig till erhållande af delaktighet i kassan.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kung!. Maj:ts Nåd. proposition No 94.

Genom ordnandet af d öfstuml ärarp er so nal ens pensionering enligt de

grunder, statskontoret tillåtit sig antyda, skulle å ena sidan åt nämnda

personal beredas de väsentligaste af de pensionsförmåner, som i det föreliggande

förslaget åsyftades, och i sammanhang därmed frågan om tillförsäkrande

af pensioner åt änkor och barn efter döfstumlärarna vinna

en i statskontorets tanke tillfredsställande lösning, under det att å den

andra sidan härigenom skulle undvikas dels olägenheten att för en jämförelsevis

fåtalig personal inrätta en särskild pensionsanstalt med ty åtföljande

större omkostnader och besvär, dels oegentligheten af att bilda

en ny pensionsfond, som i alla händelser skulle etter omkring 15 års tid

vara förtärd till såväl kapital som räntor, dels ock de svårigheter, som

vore förknippade med att för änkorna och barnen efter döfstumlärarna

antingen inrätta en egen pensionskassa eller ock söka vinna inträde i

någon annan, redan befintlig kassa än folkskolelärarnas änke- och pupillkassa.

Sedan statskontoret därefter erinrat, att enligt de i nådiga brefvet

den 22 juni 1892 intagna villkor, hvarunder allmänna institutets för döfstumma

lägenheter, byggnader och inventarier m. m. upplåtits till första

döfstumskoldistriktet, sju vid nämnda institut anställda lärare och två

lärarinnor blifvit tillförsäkrade att af distriktet uppbära icke blott sina

då utgående lönebelopp utan jämväl, därest de i tjänsten träffades af

obotlig sjukdom eller uppnådde 60 års ålder, årliga pensioner till belopp

motsvarande 80 procent af deras vid afgång från tjänsten innehafvande

kontanta aflöning, hemställde statskontoret, huruvida icke Kung! Maj:t,

med anledning af förevarande framställning, täcktes finna skäligt föreslå

Riksdagen antaga vissa af statskontoret i enlighet med dess sålunda uttalade

åsikter föreslagna grunder för ordnandet af döfstumlärarpersonalens

pensionering.

Direktionens Såsom jag förut nämnt, har direktionen öfver folkskolelärarnas

tloidätarnas pensionsin rättning den 19 augusti 1902 afgifvit förnyadt underdånigt utpensions-

låtande i frågan rörande döfstumlärarpersonalens pensionering. Direktionen

JjåtlndTden anför i detta utlåtande hufvudsakligen följande.

m augusti Därest döfstumlärarnas pensionsförhållanden skulle ordnas enligt statsm2''

kontorets förslag, skulle dessa lärare genom upptagande i folkskolelärarnas

pension sinrättning och folkskolelärarnas änke- och pupillkassa visserligen

vinna det starka ekonomiska stöd, som nämnda äldre och välutrustade

pensionsanstalter erbjöde, men genom de afvikelser i bestämmelserna, som

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 94.

i nästan alla de viktigaste hänseendena skulle för döfstum lärarn a gälla,

komme de att i organisationen bilda en starkt markerad egen grupp,

hvars undantagsställning i många fall måste kräfva särskild hänsyn.

Direktionen ville ingalunda förneka, att den af statskontoret föreslagna

anordningen skulle i vissa delar visa sig fördelaktig, därvid direktionen

främst fäste sig vid, att en tillfredsställande lösning i fast och nära

samband med döfstumlärarnas egen pensionering därmed skulle vinnas för

pensionering af deras änkor och barn, men skiljaktigheterna i alla hufvudsakliga

afseenden mellan bestämmelserna för den kår, till hvars gagn

folkskolelärarnas pensionsinrättning och folkskolelärarnas änke- och pupillkassa

ursprungligen inrättats, samt för den nya mindre grupp, som enligt

förslaget skulle i samma anstalter inrymmas, syntes direktionen så betydliga,

att direktionen hölle före, att dessa tjänstemannakårers pensionsintressen

icke borde vårdas i gemensamma kassor. Aflöningsförhållandena

för döfstumlärarna och folkskolelärarna ställde sig väsentligen olika icke

blott i afseende å sättet för aflöningens bestämmande utan ock i afseende

å aflöningsbeloppen, i det att landstingen bestämde döfstumlärarnas löner

men folkskolelärarnas vore bestämda i administrativ lagstiftningsväg. Då

vidare pensionsbeloppen måste stå i viss proportion till aflöningsförmånerna,

måste, enär döfstumlärarnas löner öfverstege folkskolelärarnas så betydligt

som nu vore fallet, genomgående skiljaktigheter i pensionsbeloppen häraf

blifva en följd. En annan och högre åldersgräns hade blifvit föreslagen

för döfstumlärarna, än den som gällde för folkskolelärarna. För döfstumlärarna

skulle förefinnas förpliktelse att lämna bidrag till sin egen pensionering,

under det att sådan förpliktelse icke enligt gällande bestämmelser

ålåge folkskolelärarna.

Följden af allt detta måste blifva, att den särskilda författning, som

komme att reglera döfstumlärarnas ställning inom den gemensamma organisationen,

finge göras ganska ingående och vidlyftig, och att reglementet

för folkskolelärarnas pensionsinrättning endast i mindre betydelsefulla moment

blefve tillämpligt på döfstumlärarna. Ekonomien skulle skötas gemensamt,

men likformighet i villkoren för pensioneringen och i afseende å

pensionsbeloppen skulle icke förefinnas. Detta syntes dock blifva en egendomlig

anordning, ty därmed blefve döfstumlärarna endast till namnet

men icke i realiteten delägare i hvad man menade med folkskolelärarnas

pensionsinrättning. Mera följdriktigt ville det då förefalla direktionen, att

döfstumlärarnas och folkskolelärarnas pensionsangelägenheter, såsom i hvarje

fall likartade, sköttes jämsides utaf samma styrelse och under så lika former,

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 94.

som af förhållandena betingades, men dock hvar för sig och utan att med

hvarandra sammanblandas.

Sedan direktionen därefter närmare angifvit de punkter, i hvilka särskilda

från folkskolelärarnas pensionsinrättnings reglemente afvikande föreskrifter

måste meddelas, för den händelse pensioneringsfrågan skulle komma

att lösas på det sätt, statskontoret föreslagit, och i sammanhang därmed

anmärkt, bland annat, att bland de af statskontoret föreslagna grunder

för döfstumlärarkårens pensionering icke angåfves, huruvida för viss händelse

extra pensionsafgift, motsvarande den som föreskrefves i § 8 af nyssnämnda

reglemente, skulle erläggas för döfstumlärartjänst, samt att statskontoret

bland samma grunder icke upptagit några bestämmelser om rätt

till afkortad pension vid så kallad half invaliditet, öfvergår direktionen i

sitt utlåtande till frågan om pensionering af döfstum lärarnas änkor och

barn. Om de oegentligheter, som enligt direktionens tanke vore förenade

med döfstumlärarnas upptagande i folkskolelärarnas pensionsinrättning,

icke ansåges böra lägga hinder i vägen för anordnandet af döfstumlärarnas

pensionering på sätt statskontoret föreslagit, syntes reglementet för folkskolelärarnas

änke- och pupillkassa utan några mera betydande ändringar

kunna tillämpas jämväl å döfstumlärarnas änkor och barn.

I fråga om § 1 af reglementet för kassan gjorde direktionen följande

erinran.

I de af statskontoret föreslagna grunder för pensioneringens ordnande

inginge, att skyldighet till delaktighet i folkskolelärarnas änkeoch

pupillkassa skulle åligga en hvar som, efter det grunderna blifvit

till efterrättelse fastställda, tillträdde ordinarie föreståndare- eller lärartjänst,

med hvilken följde delaktighet i folkskolelärarnas pensionsinrättning

— med undantag för kvinna, som innehade ordinarie föreståndaretjänst —

samt att rättighet till inträde i änke- och pupillkassan åter skulle tillkomma

kvinna, som innehade tjänst, med hvilken delaktighet i folkskolelärarnas

pensionsinrättning vore förenad, därest hon inom viss närmare

angifven tid därom hos kassans direktion gjorde anmälan. Alla manliga

medlemmar af döfstumlärarkåren, som vid tidpunkten för pensioneringens

ordnande vore innehafvare af ordinarie tjänster, skulle således vara uteslutna

från både skyldigheten och rättigheten till delaktighet i änke- och

pupillkassan, hvaremot det skulle stå de kvinnliga medlemmarna af kåren

fritt att efter anmälan vinna inträde i kassan, vare sig de före eller efter

den angifna tidpunkten befordrats till sina tjänster.

Några skäl för en sådan begränsning af delaktigheten hade icke anförts.

Direktionen kunde icke heller finna, att sådana förefunnes; och tydligt

vore, att, om dessa föreskrifter gjordes gällande, den hjälp för tryggande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kurgl. Maj\ts Nåd. Proposition N:o 94.

af döfstumlärarkårens änkors ock barns försörjning, som man velat åvägabringa,

först i en ganska sen framtid blefve fullt effektiv, då hela den

nuvarande manliga tjänstepersonalen komme att från förmånen af delaktighet

i änke- ecb pupillkassan uteslutas.

I öfverensstämmelse med föreskriften i § 1 mom. 2 af folkskolelärarnas

änke- och pupillkassas reglemente syntes rättighet att vara delägare i

kassan böra tillerkännas hvarje föreståndare, lärare eller lärarinna, som

den dag, då delaktighet i folkskolelärarnas pensionsinrättning för deras

tjänster inträdde, vore ordinarie, med förbehåll, att de inom viss föreskrifven

tid hos kassans direktion därom gjorde anmälan.

Vid direktionens berörda utlåtande var fogad en reservation af dess

ledamot statskommissarien C. G. Sylvan, som däri anförde, att de anmärkningar

och erinringar, hvilka af direktionens pluralitet uttalats mot de af

statskontoret antydda grunderna för ordnande af döfstumlärarnas pensionering,

icke kunde, enligt hans åsikt, tillmätas den betydelse, att de borde

utgöra hinder för frågans lösning i hufvudsaklig öfverensstämmelse med

berörda förslag, hvilket syntes honom ägnadt att på det under nuvarande

förhållanden naturligaste och bästa sättet tillgodose döfstumlärarpersonalens

behof af ordnade pensionsförhållanden för sig och för de efterlefvande.

Samma dag, som direktionen afgaf det utlåtande, för hvars innehåll jag

nu redogjort, afgaf direktionen, i egenskap af direktion öfver lärarnas vid

elementarläroverken änke- och pupillkassa, jämväl infordradt underdånigt

utlåtande öfver kommitténs förut omförmälda framställning angående beredande

af delaktighet för clöfstumlärarpersonalen i nyssnämnda änke- och

pupillkassa. Direktionen anförde i detta utlåtande, att direktionen låtit

verkställa utredning angående det tillskott af statsmedel, som i sådan händelse

vore för sistnämnda kassa behöfligt. Enligt denna vid utlåtandet

fogade utredning, som verkställts af filosofie doktorn Hans Tiselius, skulle

för detta ändamål erfordras, utöfver delägarnas afgifter, ett årligt statsbidrag

af 4,700 kronor. Då ''det emellertid i allmänhet icke vore tjänligt,

att en ny klass af delägare upptoges i en för visst ändamål tillkommen

pensionsinrättning, samt döfstumlärarna otvifvelaktigt stode utom de kategorier

af tjänstemän, till hvilkas hjälp elementarlärarnas änke- och pupillkassa

på sin tid inrättats, måste direktionen beteckna såsom mindre lämpligt,

att för lösning af frågan om döfstumlärarnas änkors och barns pensionering

en sådan utväg anlitades. Skulle emellertid frågans lösning sökas

på denna väg, måste vissa afvikelse!- från de för denna kassas delägare

eljest gällande bestämmelser för den inträdande nya gruppen träffas. I

finansiellt afseende måste för sådan eventualitet strängt fasthållas, att

Bih. till Rilcscl. Prat. 1905. 1 Sami. 1 Åfd. 48 Häft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:!s Nåd. Proposition N:o 94.

kassans öppnande för en ny grupp af delägare icke finge försiggå på sådant

sätt, att kassan däraf betungades, utan måste de bidrag, som af statsmedel

och genom delägarnas afgifter skulle lämnas, blifva tillräckliga att

täcka de ökade risker, som de nya delägarnas inträde skulle medföra.

Hvarken änke- och pupillkassans soliditet eller de nuvarande delägarnas

anspråk att i pensionsafseende tillbörligen tillgodoses finge genom nya

delägares upptagande i kassan trädas för nära. I detta sammanhang ville

direktionen erinra, att vid inrättandet af lärarnas vid elementarläroverken

änke- och pupillkassa till kassan ingått medel, hvilka elementarlärarna

med skäl kunde anse såsom sig ensamma tillkommande, nämligen andelar

af stiftens emeritikassor, äfvensom att rätten till det privilegierade nådåret

af kyrkomötet, såsom i detta afseende elementarlärarnas målsägande,

afträdts mot de förmåner, som genom änke- och pupillkassans inrättande

bereddes elementarlärarna.

umZdTden På grund af nådig befallning afgaf, såsom jag förut nämnt, statskonst

september toret den 24 september 1903 förnyadt underdånigt utlåtande i frågan om döfm3-

stumlärarpersonalens egen pensionering, därvid statskontoret anförde följande.

Statskontoret ville nu lika litet som då förra utlåtandet afgafs bestrida,

att döfstumlärarkårens pensionsintressen kunde — åtminstone

hvad dessa lärare själfva beträffade — blifva väl tillgodosedda genom en

pensionskassa, inrättad enligt det ursprungliga organisationsförslaget, men

ansåge, att vid bedömandet af betydelsen utaf de af direktionen öfver folkskolelärarnas

pensionsinrättning gjorda erinringar mot det af statskontoret

framställda förslaget till denna pensionsfrågas lösning borde tagas i betraktande,

att statskontoret redan vid afgifvande af nämnda förslag icke

förbisett vissa därmed förenade olägenheter, men att det dock vid en jämförelse

mellan det ena och det andra förslagets företräden och olägenheter

syntes statskontoret, som om öfvervägande skäl talade för den af statskontoret

förordade organisationen. Hvad sedermera blifvit af direktionen

erinradt mot statskontorets förslag till hufvudgrunder för ordnande af ifrågavarande

lärarpersonals pensionsförhållanden torde kunna anses delvis och i

det väsentliga redan bemött genom de motiv, som åberopats till stöd för

berörda förslag, hvadan statskontoret tilläte sig att nu i främsta rummet

hänvisa till nämnda motiv, men ansåge sig däijämte i anledning af direktionens

anmärkningar böra erinra följande.

Icke blott för skilda grupper af de tjänstinnehafvare, hvilka alla ägde

eventuell rätt till pension från allmänna indragningsstaten, vore skiljaktiga

bestämmelser fastställda beträffande pensionsålder och sättet för pensionsbeloppets

beräkning m. in., utan jämväl i fråga om den pensionering, som

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 94.

genom af staten reglerade och understödda pensionskassor förmedlades,

komme samma grunder icke till tillämpning för alla till en pensionskassa

hörande delägare, enär för olika grupper af delägare skilda bestämmelser

gällde i afseende å åldersgränsen för pensionsrättens inträde, pensionsbeloppens

storlek och pensionsafgifternas beräkning. Den af statskontoret

föreslagna grupperingen af delägarna inom folkskolelärarnas pensionsinrättning

torde därför icke kunna anses innebära något för vårt nuvarande pensionsväsen

i allmänhet främmande förfaringssätt.

De af Konung och Riksdag meddelade bestämmelser om folkskolelärarnas

aflöning afsåge endast fastställande af minimilön, hvilket också haft

till följd, att redan nu inom den kår, för hvars pensionering folkskolelärarnas

pensionsinrättning ursprungligen kommit till stånd, betydande olikheter

i aflöningsförhållandena ägde rum, i det att, särskildt inom de större städerna,

de faktiskt utgående folkskolelärarlönerna högst väsentligt öfverstege

de i administrativ lagstiftningsväg fastställda minimibeloppen.

Reglementet för folkskolelärarnas pensionsinrättning förutsatte, att inom

den för delaktighetsbelopp fastställda maximigräns växlande delaktighetsbelopp

och följaktligen växlande pensionsbelopp skulle förekomma, hvilket

äfven varit förhållandet, intill dess på senare tiden förändrade bestämmelser

om minimiaflöningen förvandlat det eu gång stadgade delaktighetsmaximum

till ett normalbelopp.

Om också för närvarande någon förpliktelse för folkskolelärarna att

erlägga afgift till folkskolelärarnas pensionsinrättning icke förefunnes, syntes

principen om tjänstinnehafvares skyldighet att bidraga till sin egen pensionering

numera hafva vunnit en sådan stadga, att, då en gång fråga

blefve om höjning i de till folkskolelärare utgående pensionernas belopp,

nämnda princip efter all sannolikhet torde komma att äfven i afseende å

denna kår — liksom redan skett beträffande småskolelärarna — vinna

tillämpning.

I anledning af direktionens anmärkningar, att statskontoret uti de

angifna grunderna för pensioneringen icke yttrat sig om extra pensionsafgift,

som omförmäldes i § 8 i reglementet för folkskolelärarnas pensionsinrättning,

eller om rätt till afkortad pension vid half invaliditet, anförde

statskontoret, att statskontoret icke tänkt sig annat än, att extra pensionsafgift

skulle af och för döfstumlärare erläggas under den i nämnda paragraf

omförmälda förutsättning och utgå på där angifvet sätt men mellan

skoldistriktet och läraren fördelas efter den för årsafgiften föreslagna delningsgrund,

samt att det vid afgifvande af statskontorets förslag till hufvudgrunder

för döfstumlärarnas rätt till pension varit den finansiella betydelsen

af bestämmelse om pensionsrätts inträdande vid så kallad half inva
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Knrgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 94.

liditet, som varit egentliga orsaken till att den bestämmelse, hvilken återfunnes

i § 9 af det af vederbörande själfva uppgjorda reglementsförslag,

uteslutits, men att, därest åt berörda synpunkt icke ansåges böra inrymmas

afgörande inflytande, å statskontorets sida icke yore något att erinra mot

att äfven beträffande döfstumlärarpersonalen pensionsrätt kunde beredas

vid så kallad half invaliditet.

Med anledning af direktionens anmärkning, att enligt statskontorets

förslag rörande döfstumlärarpersonalens delaktighet i folkskolelärarnas änkeoch

pupillkassa alla manliga medlemmar af döfstumlärarkåren, hvilka vid

tidpunkten för pensioneringens ordnande vore innehafvare af ordinarie

tjänster, skulle vara uteslutna från både skyldighet och rättighet till delaktighet

i änke- och pupillkassan, hvaremot det skulle stå de kvinnliga

medlemmarna af kåren fritt att efter anmälan vinna inträde i kassan, vare

sig de före eller efter den angifna tidpunkten befordrats till sina tjänster,

yttrade statskontoret vidare, att statskontoret beträffande den nuvarande

döfstumlärarpersonalens ställning till pensionsväsendets ordnande anslöte

sig till hvad kommittén därom i sitt betänkande uttalat dels därom att det

finge bero på hvars och ens eget afgörande, huruvida han ville, för delaktighet

af pensioneringens förmåner, underkasta sig de å hans sida därför

erforderliga uppoffringar eller icke, dels och därom att, om någon skulle

vägra att ingå på de blifvande pensionsvillkoren, hans plats tillsvidare

finge betraktas såsom i pensionsafseende obefintlig och således äfven distriktets

bidrag för samma plats ej borde utgå förr än vid ny innehafvares

tillträde. Skyldighet att ingå i folkskolelärarnas änke- och pupillkassa

borde — med undantag för kvinna — blifva en följd af vunnet inträde i

folkskolelärarnas pensionsinrättning och således åligga jämväl sådan före

de nya pensionsbestämmelsernas trädande i kraft utnämnd föreståndare

eller lärare, som förklarat sig villig ingå på de föreskrifna villkoren och i

följd häraf vunnit inträde i folkskolelärarnas pensionsinrättning, hvaremot

för den, som, utnämnd före dessa bestämmelsers trädande i kraft, tilläfventyrs

vägrade att underkasta sig sagda villkor, naturligtvis hvarken

rättighet eller skyldighet att ingå i folkskolelärarnas änke- och pupillkassa

borde förefinnas.

Uti det underdåniga utlåtande, statskontoret jämväl den 24 september

1803 afgaf öfver kommitténs framställning om beredande af pension åt

döfstumlärarpersonalens änkor och barn genom delaktighet för denna personal

i lärarnas vid elementarläroverken änke- och pupillkassa, yttrade

statskontoret, att på grund af den lösning af frågan om pensionering af

denna personal och dess änkor och barn, statskontoret uti sina förut om
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 94.

förmälda utlåtanden föreslagit såsom den lämpligaste, ansåge sig statskontoret

sakna anledning att tillstyrka kommitténs nu ifrågavarande framställning,

men att, oafsedt, huruvida frågan om döfstumlärarpersonalens

egen pensionering komme att lösas på det af statskontoret förordade eller

något annat sätt, statskontoret icke kunde annat än dela de betänkligheter,

direktionen i detta afseende uttalat i sitt förberörda yttrande, däri särskildt

framhållits nödvändigheten af, att elementarlärarnas uteslutande rätt till de

kassans tillgångar, hvilka ledde sitt upphof från stiftens emeritikassor och

det privilegierade nådårets afstående, bibehölles oförkränkt.

För vinnande af ytterligare utredning angående lämpligaste sättet för Af KunoL

ordnande af ifrågavarande lärarpersonals pensionering täcktes Kungl. Maj:t btfåud yttergenom

beslut den 26 augusti 1904 anbefalla direktionen öfver folkskole- u9arf ut,;cdlärarnas

pensionsinrättning att med anlitande af sakkunnigt biträde verk-"''"? * ^''agan''

ställa och snarast möjligt till Kungl. Maj:t inkomma

dels med utredning angående kostnaden för döf stumlärarn as pensionering

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med kommitténs förslag med

iakttagande af de utaf direktionen gjorda erinringar, dock med följande

ändringar i afseende på hufvudgrunderna, nämligen:

att delaktighetsbeloppet i döfstumlärarnas pensionsanstalt blefve för

föreståndaretjänst vid döfstumskola efter ett lönebelopp af minst 3,200 kronor

högst 4,000 kronor, för lärartjänst minst 1,600 kronor högst 2,000 kronor

och för lärarinnetjänst minst 1,200 kronor högst 1,600 kronor;

att hel pension skulle utgå med tre fjärdedelar eller 75 procent af

den lön, för hvilken vederbörande tjänst vore delaktig i anstalten;

att afgifterna till pensionsanstalten skulle utgå med 71/2 procent af

delaktighetsbeloppet för hvarje af ifrågavarande tjänster, hvaraf skulle

belöpa på döfstumskoldistriktet 5 procent och på tjänstinnehafvaren 21/2

procent af delaktighetsbeloppet;

att afkortad pension på grund af obotlig sjukdom skulle utgå med

45 procent af beloppet af hel pension;

att annan afkortad pension skulle utgå:

För föreståndare

eller lärare, som

fyllt:

För lärarinna, som

fyllt:

Med procent af hel

pension:

55 år

50 år

66

56 »

51 »

72

57 »

52 »

78

58 »

53 »

85

59 »

54 »

92

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 94.

samt att sådan af kortad pension skulle under öfvergångstiden utgå:

För föreståndare och

lärare, hvars sam- manlagda lefnads- och tjänstår utgöra:

För lärarinna, hvars

sammanlagda lef- nads- och tjänstår

utgöra:

Med procent af hel

pension:

80 år

75 år

66

81 »

76 »

72

82 »

77 »

78

83 *

78 »

85

84 »

79 »

92

dels ock med utredning angående kostnaderna för att rektorer och

manliga lärare vid clöfstumskolorna skulle vinna delaktighet i folkskolelärarnas

änke- och pupillkassa efter samma lönebelopp, efter hvilka de

blefve delaktiga i döfstumlärarnas pensionsanstalt.

''öfuerTolk I ^ledning af berörda nådiga befallning har direktionen den 16 desllleiärarnas

cember 1904 afgifvit förnyadt underdånigt yttrande i ärendet och därvid

Bi”s*0”faTnT^verl^mnat en förut bemälde Tiselius, på anmodan af direktionen,

Ten 16 IcL-under inseende af professor Lindstedt på försäkringstekniska grunder verkar

1904. ställd utredning i frågan.

Enligt denna utredning, vid hvilken antagits såsom utgångspunkter

samma antal lärare och samma medelålder som vid den i kommitténs betänkande

intagna, af professor Lindstedt i november 1898 verkställda

beräkning, skulle med afseende å döfstumlärarpersonalens egen pensionering

i en anstalt, så anordnad som i nådiga brefvet den 26 augusti 1904

ifrågasatts, det årliga statsanslag, som i framtiden, då pensioneringen efter

80—90 års förlopp kunde beräknas hafva nått sin jämvikt, blefve erforderligt,

komma att uppgå — med tillämpning af de högsta ifrågasatta delaktighetsbeloppen

— till 30,850 kronor och — med tillämpning af de

lägsta ifrågasatta delaktighetsbeloppen —- till 23,950 kronor.

I afseende å pensioneringen af döfstumlärarnas änkor och barn uti

ifrågasatt ordning genom folkskolelärarnas änke- och pupillkassa gifva de

af Tiselius verkställda beräkningarna, som baserats på en räntefot af B1/2

procent samt 1871—1880 årens dödlighetstabell, vid handen, att till fyllande

af bristen i nuvarande och blifvande delägares afgifter skulle erfordras

ett årligt statsanslag, som — med de högsta ifrågasatta delaktighetsbeloppen

— skulle uppgå till 2,517 kronor och — med de lägsta ifrågasatta

delaktighetsbeloppen — till 2,014 kronor, samt att, om därtill lades

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 94.

39

den ökning i statsbidraget, som påkallas genom tillkomsten under närmaste

2—3 decennierna af nyinrättade tjänster, på sätt kommittén förutsatt, det

behöfliga årliga statsanslaget borde beräknas — med de högsta ifrågasatta

delaktighetsbeloppen — till 2,755 kronor och — med de lägsta ifrågasatta

delaktighetsbeloppen — till 2,205 kronor.

Direktionen har förklarat sig icke hafva funnit anledning till erinran

mot beräkningarnas innehåll.

Jag anhåller att härefter få återkomma till hvad direktionen uti sittDe‘ af pensla
q

a q n6i''in(f6n jöv~

utlåtande den 24 september 1900 anfört angående anordnandet af arbetet anielda förmoni

den af kommittén föreslagna pensionsanstalten för döfstumlärarper-waftfrays5es^r

sonalen och om kostnaderna för dess förvaltning. Direktionens yttrande här- döma för

utinnan var af hufvudsakligen följande innehåll. detsamma.

Åt dessa frågor hade kommittén icke ägnat någon mera ingående

behandling. I §§ 29 och 30 af reglementsförslaget stadgades det endast,

att döfstumlärarnas pensionsanstalt skulle förvaltas af direktionen öfver

folkskolelärarnas pensionsinrättning, att därvid i tillämpliga delar skulle

gälla de för sistnämnda inrättning meddelade föreskrifter beträffande alla

omständigheter, om hvilka icke i förslaget några bestämmelser stadgats,

äfvensom att förslag å stat för den nya anstalten samt å sättet för arbetets

anordning inom densamma skulle af direktionen uppgöras och till Kungl.

Maj:ts nådiga pröfning och fastställelse anmälas. Kostnaderna skulle, enligt

hvad kommittén i sina motiv yttrat, genom denna anordning säkerligen

blifva så ringa som möjligt.

I detta sammanhang ville direktionen erinra:

att eldigt det för folkskolelärarnas pensionsinrättning gällande reglemente

där skulle finnas anställda ■—• utom direktionen, bestående af eu

ordförande och två ledamöter — en kamrerare och en kassör samt i öfrigt

det antal tjänstemän och betjänte, som efter direktionens förslag af Kungl.

Maj:t bestämdes;

att genom nådigt bref den 31 maj 1888 nu gällande gemensam lönestat

blifvit fastställd för de tidigare under direktionen förlagda pensionsanstalterna:

folkskolelärarnas pensionsinrättning, folkskolelärarnas änke- och

pupillkassa och lärarnas vid elementarläroverken änke- och pupillkassa,

och att å denna stat funnes uppförda — utom kamrerare och kassör, hvilken

senare jämväl vore bokhållare -—• en sekreterare och ombudsman samt

en vaktmästare, hvarjämte ett expensmedelsanslag anvisats för extra biträden,

ved, ljus in. m.;

att för småskolelärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt, som senare

ställts under direktionens vård och vid hvilken någon kapitalförvaltning

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 94.

icke förekomme, definitiv lönestat ännu icke uppgjorts, emedan man, innan

detta skedde, velat inhämta närmare erfarenhet om anstaltens utveckling,

och denna fråga för öfrigt ställts i samband med uppgörande af ny stat

för samtliga under direktionens förvaltning ställda pensionsanstalter;

samt att i afvaktan härpå de för småskolelärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalts

förvaltning erforderliga medlen år för år genom särskilda

nådiga bref anvisats, och hade arbetet inom anstalten fördelats på

samtliga vid folkskolelärarnas pensionsinrättning anställda tjänstemän,

jämte det att för denna anstalt varit särskildt förordnad en bokhållare,

hvilken tillika haft anställning som extra tjänsteman vid de öfriga pensionsinrättningarna.

Emellertid hade den i alla afseenden fortgående utvecklingen af de

pensionsanstalter, som direktionen nu förvaltade, år från år så ökat arbetet,

att — utan afseende å några nya uppgifter — det syntes blifva nödvändigt,

att en förstärkning af arbetskrafterna snart anskaffades, och en mera

genomförd delning af göromålen än den hittillsvarande bragtes till stånd.

Till belysande af denna utveckling åberopade direktionen en vid utlåtandet

fogad tabell utvisande delägarnas och de gällande pensionsbrefvens

antal, pensioneringssummans storlek samt fondernas belopp i de under

direktionens förvaltning stående pensionsanstalterna vid slutet af hvart och

ett af åren 1879, 1889 och 1899.

Under senare år hade emellertid vid flera tillfällen förslag väckts om

förläggande under direktionens vård af nya pensionsanstalter, senast en för de

hos kommunerna anställda barnmorskor. Denna omständighet hade vållat

uppskof med ett mera definitivt ordnande af tjänsterna och arbetet vid

de förvaltade kassorna. Man hade först velat vinna någon klarhet angående

omfattningen af de uppdrag, som slutligen skulle tilläggas direktionen

och under densamma ställda tjänstemän. Blefve det endast fråga

om öfvertagande af döfstumlärarnas pensionsanstalt, skulle därmed endast

fogas en naturlig länk till den verksamhet, som hittills utöfvats, och den

nya anstalten skulle icke omedelbart behöfva föranleda rubbning i de

former för förvaltningen, som för det närvarande tillämpades. Öfvertagandet

af nämnda pensionsanstalts förvaltning vore icke blott lämpligt

utan äfven möjligt att genomföra, utan att i följd däraf omedelbarligen

någon ökning i tjänstemannapersonalen eller någon utvidgning af tjänstelokalerna

behöfde vidtagas. Något öfverskott af ledig arbetskraft funnes

verkligen icke för den nya anstalten att tillgå, men med särskild ansträngning

torde det vara möjligt för den nuvarande personalen att tills vidare och

intill dess ändock genom omständigheternas tvång en omändring och ut
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

ICungl. Majds Nåd. Proposition N:o 94.

41

vidgning af administrationen måste ske, öfvertaga arbetena jämväl vid

döfstumlärarnas pensionsanstalt.

Det sade sig dock själft, att. den ökning i göromålen, som därmed

tillkomme, måste i väsentlig grad påskynda tidpunkten för omordnandet

af administrationen i dess helhet, äfvensom att de anordningar, direktionen

här lcomme att föreslå, måste blifva mera tillfälliga.

Småskolelärares in. fl. ålderdomsunderstödsanstalt torde lämpligen

kunna tjäna som förebild i afseende å anordnandet af den nya anstaltens

förvaltning.

Hvad direktionen vidkomme, syntes dess befogenhet genom själfva

reglementsförslaget vara tillräckligt tydligt angifven, och den komme ju

att i allt hufvudsakligt stämma med de uppgifter, som direktionen hade

att fullfölja vid de hittills förvaltade anstalterna.

De anställda tjänstemännen åter syntes lämpligast böra — i likhet med

hvad som skedde, när förvaltningen af småskolelärares in. fl. ålderdomsunderstödsanstalt

ordnades — få taga en hvar sin andel i de nya görornålen,

allt efter innehållet och omfattningen af de arbeten, som eljest

ålåge dem, däri inbegripet, att den för nämnda anstalt särskildt förordnade

bokhållaren äfven toges med vid denna fördelning.

Vid den nya anstalten skulle då — i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med de mera detaljerade bestämmelser, som innehölles i den arbetsordning,

hvilken för folkskolelärarnas pensionsinrättning funnes fastställd, och

som lände till efterrättelse äfven vid de öfriga pensionsanstalterna — arbetet

fördelas på följande sätt.

Kamreraren skulle hafva att bereda och föredraga samtliga ärenden,

ehvad de anginge pensionering eller medelförvaltning, samt utöfva den

närmaste tillsynen ä skötseln i dess helhet, hvaremot han borde befrias

från skyldigheten att föra anstaltens räkenskaper, ty detta medgåfve icke

hans tid.

Sekreteraren och ombudsmannen skulle äfven här hafva att upprätta

protokoll och utgående expeditioner samt att i afseende å fondförvaltningen

utföra enahanda funktioner, som vid de andra fondbildande kassorna

förekomme.

Kassören skulle äfvenså hafva att i afseende å debitering och uppbörd,

pensionsutbetalningar och hvad mera som kassan rörde samt vid diarieföringen

sköta samma bestyr som eljest.

Den vid småskolelärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt anställde

bokhållaren skulle det åligga att föra anstaltens hufvudräkenskap, äfvensom

liggaren och matrikeln, ordna och granska årsuppgifterna samt lämna det

Bill. till Riksd. Prof. 1905. I Sami. 1 Afd. 48 Eäft.

C

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 94.

biträde vid arbetena med debiteringen och uppbörden äfvensom den kontroll

vid pensionsutbetalningarna, som komme att erfordras.

Något ökadt arbete, som icke behöfde specificeras, skulle väl också

falla på vaktmästarens del.

Nödigt utrymme för de möbler och öfriga utensilier, som för den nya

anstalten borde anskaffas, syntes, om än med någon svårighet, kunna beredas

i de nu använda tjänstelokalerna, hvarför fordran på hyresersättning

till folkskolelärarnas pensionsinrättning icke för det närvarande lämpligen

borde göras gällande. För anstaltens värdehandlingar funnes plats

i det murade hvalf med tillhörande kassaskåp, som i pensionsinrättningens

lokal funnes inrättadt.

De kostnader, hvarom yttrande nu borde lämnas, hänförde sig till dels

organisationskostnader, förekommande allenast för en gång, dels arfvoden

för anstaltens första verksamhetsår och öfriga kostnader för samma tid.

Vidkommande organisationskostnaderna vore att bemärka, att i dem

icke behöfde inräknas sådana för lokals inredande, då den nya anstalten,

tills vidare åtminstone, kunde inrymmas i någon af de nu nyttjade lokalerna.

Hvad som däremot måste falla under denna rubrik vore anskaffande

af vissa möbler såsom bord och skap till förvar af anstaltens handlingar,

af liggare och matrikel, hvilka vore ganska kostsamma både i

tryckning, bindning och uppläggning, samt af blankettryck af hvarjehanda

slag, för hvithet allt direktionen ansåge, att kostnaden icke borde komma

att öfverstiga ............................................................................... kronor 800: —

Denna summa torde dock böra anvisas såsom förslagsanslag

med åläggande för direktionen att återbära

hvad möjligen icke behöfde tagas i anspråk för det därmed

afsedda ändamålet.

Härtill borde läggas ett belopp att enligt direktionens

godtfinnande fördelas mellan hos direktionen anställda

tjänstemän för deras arbete och besvär under organisationens

genomförande och för tiden innan anstalten

trädde i verksamhet, och som direktionen ansåge böra

sättas till ..................................................................................... kronor 300: -—

tillhopa således kronor 1,100: —

Beträffande arfvoden för bestridande af förvaltningsbestyren under

första verksamhetsåret ville direktionen i afseende å den godtgörelse, som

kunde ifrågakomma till direktionens ordförande och öfriga ledamöter endast

erinra, att enligt den för folkskolelärarnas pensionsinrättning, folkskolelärarnas

änke- och pupillkassa och lärarnas vid elementarläroverken

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 94.

43

änke- och pupillkassa gemensamma lönestaten direktionens ordförande i

arfvode uppbure 1,500 kronor samt en hvar af ledamöterna 1,200 kronor,

samt att i enahanda afseende för deras arbete vid småskolelärares m. fl.

ålderdomsunderstödsanstalt jämlikt särskilda nådiga bref årligen anvisats för

ordföranden 400 kronor samt för en hvar af ledamöterna 300 kronor.

I arfvoden åt tjänstemännen vid de under direktionens förvaltning

stående pensionsanstalterna hade med afseende å de arbeten, som enligt

förut meddelad närmare utredning skulle en hvar af dem tilläggas —

och mot hvars åtagande tjänstemännen vid under hand gjorda förfrågningar

förklarat sig icke hafva något att erinra — direktionen ansett, att

följande vore lämpligen afpassade:

till

kamrer aren..........................................................................

kronor

500: —

»

sekreteraren och ombudsmannen......................................

»

300: —

»

kassören.............................................................................

»

400: —

»

bokhållaren vid småskolelärares m. fl. ålderdoms-

understödsanstalt särskild! med afseende å uppdraget

att vid den nya anstalten vara räkenskapsförare.....

»

400: —

»

vaktmästaren........................................................................

»

50: —

summa

kronor

1,650: —

öfriga förvaltningskostnader eller så kallade expenser för året — hvartill

man hade att räkna kostnad för ved och ljus, därför rättvisligen någon

fix mindre summa borde till folkskolelärarnas pensionsinrättning erläggas,

vidare skrifmaterialier, papper och inbindning af böcker, tryck utöfver

sådant som beräknats bland organisationskostnaderna — syntes kunna bestridas

med ett belopp af 500 kronor.

Kostnaderna för förvaltningens anordnande och för dess bestridande

under det första verksamhetsåret skulle — förutom det belopp, med hvilket

arfvodena till direktionens ordförande och ledamöter enligt Kungl. Majrts

bepröfvande komme att ökas —- enligt hvad sålunda föreslagits blifva

följande:

i kostnader för en gång eller organisationskostnader ...... kronor 1,100: —

i årskostnader:

arfvoden åt tjänstemän och vaktmästare............................. » 1,650: —

expenser i öfrig!................................................................ » 500: —

tillhopa kronor 3,250: —

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 94.

I förvaltningsfrågan anmärkte sedermera direktionen i sitt - utlåtande

den 19 augusti 1902, att om, såsom statskontoret föreslagit, döfstumlärarnas

pensionering blefve ordnad genom tjänsternas upptagande till

delaktighet i folkskolelärarnas pensionsinrättning, samt döfstum!ärarnas

änkor och barn i följd häraf bereddes pensionsrätt i folkskolelärarnas änkeoch

pupillkassa, skulle de därmed förknippade förvaltningsbestyren komma

till synes allenast såsom en ökning i göromålen inom de båda anstalterna.

Det funnes dock icke skäl att antaga, att arbetets omfattning därför

komme att minskas, då, såsom framhållits, döfstumlärarkåren komme att

inom den gemensamma organisationen bilda en grupp, för hvilken i många

hufvudsakliga afseenden särskilda bestämmelser skulle tillämpas. De af

direktionen i dess utlåtande den 24 september 1900 beräknade förvaltningskostnader

torde därför kunna tjäna till ledning jämväl vid beräkning af

kostnaderna för döfstumlärarkårens pensionerings anordnande på det sätt,

som statskontoret föreslagit.

I sammanhang därmed att Kung!. Maj:t, såsom jag redan omförmäla

den 26 augusti 1904 anbefallde direktionen att föranstalta om ytterligare

utredning rörande kostnaderna för döfstumlärarpersonalens samt dess

änkors och barns pensionering, anbefallde Kungi. Maj:t tillika direktionen

att, därest det ökade förvaltningsbestyr, som den sålunda ifrågasatta anordningen

af pensioneringen skulle medföra för direktionen och densamma

underlydande tjänstemän, befunnes betinga, att ökadt anslag för förvaltningen

af under direktionens vård stående pensionsinrättningar vid döfstumlärarpersonalens

inträde i för den inrättad pensionsanstalt och uti folkskolelärarnas

änke- och pupillkassa blefve direktionen anvisadt eller möjligen

någon förändring vidtoges i förvaltningens organisation, till Kung! Maj:t

i sammanhang med nyssnämnda utredning afgifva det förslag i afseende

härå, som af omständigheterna påkallades.

I anledning häraf har direktionen i sitt utlåtande den 16 december

1904 anfört följande:

»Sedan direktionens utlåtande den 24 september 1900 afgafs, hafva

två omständigheter inträffat, som äga betydelse för frågan angående anordnande

af den under direktionen lydande förvaltningen. A ena sidan har

nämligen det då å bane varande förslaget att under direktionens vård

ställa den tillämnade anstalten för pensionering af de i kommuners tjänst

fast anställda barnmorskorna icke kommit till utförande, utan har annan

utväg anlitats för lösandet af denna uppgift, men å andra sidan har åt

direktionen anförtrotts förvaltningen af läsår ettsläkarnas pensionskassa, för

hvilken kassa reglemente nådigst fastställts den 13 november 1903.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 94.

45

Förvaltningen af denna sistnämnda kassa har jämlikt särskilt nådigt bref

likaledes af den 13 november 1903 anordnats i likhet med hvad på sin

tid först föreskrefs och sedermera, genom år för år upprepade nådiga beslut,

alltjämt varit gällande i afseende å förvaltningen af småskolelärares

m. fl. åiderdomsunderstödsanstalt och hvilken anordning just motsvarar

hvad direktionen föreslog i afseende å förvaltningen af döfstumlärarnas

pensionskassa.

För det närvarande utgå således arfvoden, löner och expensmedelsanslag

vid den under direktionens vård stående förvaltningen enligt tre

särskilda nådiga bref, nämligen: dels den 31 maj 1888 angående gemensam

lönestat för folkskolelärarnas pensionsinrättning, folkskolelärarnas änkeoch

pupillkassa och elementarlärarnas änke- och pupillkassa; dels den 7

augusti 1903 angående anslag för år 1904 till bestridande af småskolelärares

in. fl. ålderdomsunderstödsanstalts förvaltning; och dels slutligen

den 13 november 1903 angående anslag för år 1304 till bestridande af

lasarettsläkarnas pensionskassas förvaltning; och uppginge de med stöd

häraf tilldelade löner och arfvoden till sammantaget följande belopp:

för direktionens ordförande arfvoden till.......................................... 2,100 kr.

» en hvar af direktionens två öffiga ledamöter i arfvoden 1,650

kronor, eller tillhopa................................................................ 3,300 »

» kamrerare!! med tillämpad! ålderstillägg, lön och arfvoden till 7,000 »

» kassören med tillämpadt ålderstillägg samt med dyrtidstilllägg

och ett däremot svarande anslag från småskolelärares

m. fl. åiderdomsunderstödsanstalt, lön och arfvoden till 4,250 »

» sekreteraren och ombudsmannen med tillämpadt ålderstillägg,

lön och arfvoden till................................................................... 2,600 »

» den vid småskolelärares in. fl. åiderdomsunderstödsanstalt

särskild! anställde bokhållaren, med ett dyrtid stillägget

motsvarande extra anslag, arfvoden till ............................... 1,650 »

» den vid lasarettsläkarnas pensionskassa särskild! anställde

bokhållaren arfvode till ............................................................. 750 »

» vaktmästaren, som ännu icke kommit i åtnjutande af ålderstillägg,

lön och arfvoden till................................................ 1,000 »

» expenser till ...................................................................................... 5,800 »

De vid småskolelärares m. fl. åiderdomsunderstödsanstalt och lasarettsläkarnas

pensionskassa tillförordnade bokhållarna hafva dessutom såsom

extra tjänstemän vid de öfriga pensionskassorna åtnjutit gratifikationer,

som senast utgått för den förre med 500 kronor och för den senare med

600 kronor.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kiingl. Maj:is Nåd. Proposition N:o 94.

Direktionen har emellertid vid flera föregående tillfällen framhållit,

hurusom vissa ieke oväsentliga svårigheter vid arbetskrafternas disponerande

och aflöningens ordnande vållas däraf, att vid de särskilda pensionsanstalternas

administrerande flera aflöningsstater jämsides tillämpas; och

direktionen har därför all anledning att vidhålla sin tidigare uttalade

mening att, sedan gränserna för den verksamhet, som af direktionen skulle

utöfvas, hunnit bestämmas, åtgärder oförtöfvadt böra vidtagas för upprättande

af gemensam lönestat för hela den personal, som det må finnas

nödvändigt att här hafva anställd. Men att denna tidpunkt ännu ej inträdt

bevisas bäst af det organisationsärende, som nu föreligger och i afseende

hvarå växlande förslag visserligen framställts, men i hvilka samtliga dock

förutsatts, att den tillämnade nya pensioneringens förvaltning under en

eller annan form skulle hit förläggas; en anordning som direktionen jämväl

för sin del alltid understöd^ då ju en reell samhörighet förefinnes

mellan den i utsikt ställda nya uppgiften och andra åt direktionen betrodda

sådana, som afse pensionering af lärarpersonal och deras närmaste

efterlefvande.

Direktionen är af den meningen, att, sedan pensioneringen för döfstumlärarpersonalen

och för dess änkor och barn blifvit inom en nära

framtid ordnad — då men icke förr — frågan om upprättande af gemensam

aflöningsstat för samtliga under direktionens vård ställda pensionsinrättningar

bör tagas till behandling.

Med hänsyn härtill bör, såsom förut jämväl framhållits, ordnandet af

den förvaltning, hvarom nu är fråga, ske helt interimistiskt. Härvid är

väl intet annat tillvägagående att följa än som tillämpats tidigare vid förvaltningens

ordnande såväl för småskolelärares in. fl. ålderdomsunderstödsanstalt

som för lasarettsläkarnas pensionskassa och i öfverensstämmelse

hvarmed direktionen afgifvit detaljeradt förslag i sitt underdåniga utlåtande

den 24 september 1900. Men tillika bör beaktas, att genom den tillämnade

pensioneringen af dömstumlärarnas änkor och barn i folkskolelärarnas

änke- och pupillkassa arbetet inom denna kassa skulle ökas och detta

desto mera, som de nya delägarna komma att bilda en grupp för sig,

beträffande hvilken i hvarjehanda afseenden såsom vid debitering och

uppbörd af pensionsafgifterna särskilda föreskrifter måste tillämpas.

Med hänsyn härtill torde någon höjning i den förr uppgjorda kostnadsberäkningen

böra vidtagas. Särskild t synes af här nedan anfördt skäl

detta böra ske i arfvodet för räkenskapsföraren, som upptagits till 400

kronor och som skulle tillfalla den vid småskolelärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt

förordnade bokhållaren, åt hvilken detta bestyr skulle

anförtros.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 94.

47

Vid flera tillfällen har nämligen såsom den kanske mest kännbara

olägenheten vid den nu tillämpade arbetsordningen framhållits, att förandet

af hufvudräkenskapen för de tre, i egentlig mening fondbildande pensionskassorna

lagts ensamt på kamreraren, som endast med svårighet kunnat

medhinna detta arbete, hvilket visserligen i och för sig är af den art, att

kamreraren bör därför ansvara, men bär nått den omfattning, att jämväl

andra arbetskrafter böra för dess utförande tillitas. Det har också varit

direktionens mening, att en särskild bokhållaretjänst borde härför inrättas,

och att därmed skulle förenas de göromål, som den vid småskolelärares

m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt särskildt förordnade bokhållaren hittills

utfört. När, såsom nu föreslås, denne skulle — naturligtvis under

kamrerarens inseende — föra räkenskapen för döfstumlärarnas pensionsanstalt,

och pensioneringen för samma lärares änkor och barn skulle inbegripas

i folkskolelärarnas änke- och pupillkassa, synes en lämplig och

nära till hands liggande utväg vara, att samma bokhållare tills vidare och

intill dess det hela hinner anordnas, ålades att jämväl upprätta hufvudräkenskapen

för sistnämnda pensionskassa. Den lättnad i kamrerarens

arbete, som därmed skulle vinnas, anser direktionen synnerligen afsevärd,

äfven om den endast delvis skulle afhjälpa olägenheterna i den nuvarande

anordningen. Men härför behöfves ökadt anslag, som direktionen anser

lämpligen böra beräknas till 400 kronor. Om med hänsyn till den ifrågasatta

anordningen af döfstumlärarnas änkors och barns pensionering ökning

tillika vidtages med 100 kronor i de förr beräknade arfvodena till sekreteraren

och ombudsmannen och till kassören, hvarigenom dessa arfvoden

skulle komma att utgöra: för den förre 400 kronor i stället för tidigare

beräknade 300 kronor och för den senare 500 kronor i stället för tidigare

beräknade 400 kronor, så torde behofvet af anslag i detta afseende böra

anses nöjaktigt tillgoaosedt. Den ökade kostnaden för ordnandet jämväl

af frågan om pensioneringen för döfstumlärarnas änkor och barn skulle

därmed inskränkts till en summa af 600 kronor.

Under hänvisning till den närmare utredning om de arbeten, som en

hvar af tjänstemännen skulle vid döfstumlärarnas pensionsanstalt hafva att

utföra, hvilken innehålles i direktionens merberörda underdåniga utlåtande

den 24 september 1900, och med åberopande af det nu anförda, anser

direktionen att, såsom frågan nu ligger före, de ifrågavarande arfvodena

skäligen böra sättas till följande belopp:

för kamreraren till.......................................................................... kr. 500: —

» kassören ........................................................................................ » 500: —

Transport kr-. 1,000: —

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kttngl. Maj:ts Nåd. Proposition No 9i.

Transport kr. 1,000: —

däraf 100 kronor med afseende å ökade göromål i folkskolelärarnas

Enke- och pupillkassa för pensioneringen af

döfstumlärarnas änkor och barn;

för sekreteraren och ombudsmannen till .................................... » 400: —

däraf 100 kronor likaledes för ökade göromål i folkskolelärarnas

Enke- och pupillkassa af nyssnämnda slag;

» den vid småskolelärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt

nu anställde bokhållaren till .................................................. » 800: —

däraf 400 kronor med afseende å skyldigheten att föra

räkenskapen för döfstumlärarnas pensionsanstalt och 400

kronor med afseende å enahanda skyldighet i folkskolelärarnas

Enke- och pupillkassa;

» vaktmästaren till.......................................................................... * 50: • •

tillhopa kr. 2,250: —

Med tillämpning af hvad här föreslås skulle då de särskilda aflöningsförmånerna

— d. v. s. löner och tjänstgöringspenningar, arfvoden, åldersoch

dyrtidstillägg, under antagande att de sistnämnda tillsvidare komme

att utgå efter lika grunder som för det närvarande tillsammantagna —

för de tjänstemän, som jämte sina åligganden i öfrigt toge befattning med

göromålen vid döfstumlärarnas samt vid deras änkors och barns pensionering,

äfvensom för vaktmästaren uppgå till följande belopp:

för kamreraren till ............................................................................ kr. 7,500:

» kassören till .................................................. * 4,750: —

» sekreteraren och ombudsmannen till......................... » 3,000: —

» den vid småskolelärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt

särskildt förordnade bokhållaren till....................................... » 2,450: —

» vaktmästaren till.......................................................................... » 1,050:

På grund af det anförda får direktionen underdånigst hemställa, att,

därest pensioneringen för döfstumlärarpersonalen samt för dess änkor och

barn ordnas såsom här ifrågasatts, till förvaltningskostnadernas bestridande

under första året må anvisas, förutom de belopp, med hvilka arfvodena

till direktionens ordförande och ledamöter enligt Kung! Maj:ts bepröfvande

må komma att ökas,

dels för organisationen ..................................................................... kr. 1,100: —

dels för pensioneringens anordnande: till arfvoden

....................................................................... kr. 2,250:

Transport kr. 2,250: — kr. 1,100: —

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kung!.. Maj.is Nåd. Proposition N:o 94.

Transport kr. 2,250: — kr. 1,100: —

däraf 600 kronor skulle utgå såsom godtgörelse

till förr nämnda tjänstinnehafvare för ökadt

arbete inom folkskolelärarnas änke- och pupillkassa

och i följd däraf borde såsom extra

anslag till denna kassas förvaltning rubriceras,

samt för expenser .............................................. kr. 500: — kr, 2,750: ■—

tillhopa kr. 3,850: —»

Innan jag öfvergår att för egen del yttra mig i ärendet, återstår för

mig att omnämna, att från de flesta af de vid döfstumskoldistriktens lärarskolor

anställda föreståndare, lärare och lärarinnor hafva inkommit under- fm““k

dåniga petitioner, däri hemställts, att Kungl. Maj:t ville i nådig proposition

till Riksdagen göra framställning

rörande döfstumlärarpersonalens pensioner:

att full pension skall utgå med 75 procent af ett delaktighetsbelopp

å 4,000 kronor för föreståndare, 2,700 kronor eller, om detta ej kan medgifvas,

2,400 kronor för lärare och 1,600 kronor för lärarinna;

att distriktsskolorna, på det den o egentligheten icke möjligen skall

kunna inträffa, att personer med samma arbete och i ungefär enahanda

lefnadsförhållanden beredas olika pensioner, icke må kunna ingå i pensionsanstalten

för lägre belopp än dessa nu föreslagna;

att s. k. afkortad pension, i händelse af lärares eller lärarinnas sjukdom,

skall utgå på så sätt, att från full pension afdrages en trettiondel af densamma

för hvarje återstående helt år till pensionsålderns inträde, nämligen

för föreståndare och lärare 60 år och för lärarinna 55 år; och

att tjänstgöring med vederbörande skolstyrelses medgifvande må kunna

fortgå under högst fem år efter pensionsålderns inträde;

samt beträffande änke- och pupillpensioner:

att pension till änka skall utgå med en femtedel af mannens lön i

högsta lönegraden och i öfrigt till barnen efter de af kommitterade föreslagna

grunderna.

Då jag nu skall för egen del uttala mig i förevarande fråga, tordeöe^t"!ne”<s''

jag icke behöfva att på ett mera ingående sätt yttra mig om, huruvida yttrande.

pensionsrätt bör beredas döfstumlärarpersonalen. 1876 års kommitté framhöll,

hurusom beredande af sådan pensionsrätt skulle verksamt bidraga till döfstumundervisningens

höjande, icke blott i så måtto att genom den uppmuntran

till inträde i döfstumlärarens kall, som pensionsrätten i förening

Bill. till Rikad. Prof.. 1905. 1 Sami. 1 Afd. 48 Haft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 94.

med förbättrade aflöningsvillkor skulle innebära, många dugliga krafter

kunde förvärfvas för döfstumundervisningen, utan äfven därigenom att

lärarna icke vidare nödgades för sin utkomst kvarstå i tjänsten, äfven

sedan deras arbetskraft vore hufvudsakligen uttömd. Vid föredragningen

inför Kungl. Maj:t den 22 mars 1889 af ärendet rörande döfstumundervisningen

uttalade också dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet,

att ett oeftergiflig! villkor, för att döfstumskolan skulle erhålla dugande

lärarkrafter, vore, att lärarpersonalen tillförsäkrades, jämte skäliga löner,

pensionsrätt för sig samt efterlefvande änkor och barn. Angelägenheten

häraf har nu blifvit så mycket mera påtaglig, som flera af den nuvarande

lärarpersonalen nalkas den ålder, då de icke längre förmå att på ett tillfredsställande

sätt uppehålla undervisningen. Man kan därför saga, att den

fråga, som nu föreligger till afgörande, icke är den, huruvida pensionsrätt

bör beredas döfstumlärarpersonalen, utan på hvithet sätt sådan pensionsrätt

bör åstadkommas.

Såsom framgår af den utaf mig lämnade redogörelsen för innehållet

af handlingarna, hafva härutinnan olika förslag framlagts. Hvad själfva

den yttre anordningen beträffar har, i fråga om döfstumlärarnas egen pensionering,

å ena sidan, 1897 års kommitté, med hvilken ortsmyndigheterna,

inspektören öfver döfstumskolorna samt direktionen öfver folkskolelärarnas

pensionsinrättning förenat sig, hemställt, att för denna personal skulle inrättas

en särskild pensionsinrättning, benämnd döfstumlärarnas pensionsanstalt

och ställd under nyssnämnda direktions förvaltning, medan, å andra

sidan, statskontoret ansett den enklaste lösningen vara, att denna personal

bereddes delaktighet i folkskolelärarnas pensionsinrättning. Hvad pensionsrätten

för änkor och barn beträffar har kommittén föreslagit, att delaktighet

skulle beredas personalen i lärarnas vid elementarläroverken änke- och

pupillkassa. Detta förslag har tillstyrkts af skoldistriktens styrelser och

inspektören, hvaremot såväl direktionen som statskontoret mot detsammas

antagande uttalat allvarliga betänkligheter. Enligt statskontorets förslag

skulle döfstumlärarpersonalen blifva delaktig i folkskolelärarnas änke- och

pupillkassa, detta såsom en följd af statskontorets förslag, att den för egen

pensionering skulle blifva delaktig i folkskolelärarnas pensionsinrättning.

Goda skäl hafva enligt min åsikt å ömse sidor anförts för de olika

förslagen att ordna döfstumlärarnas egen pensionering. För statskontorets

förslag talar särskild!, att pensioneringen af personalens änkor och barn samtidigt

blefve på ett tillfredsställande sätt ordnad. Såsom direktionen framhållit,

torde emellertid, därest den af statskontoret anvisade vägen följes,

döfstumlärarna komma att inom folkskolelärarnas pensionsinrättning bilda

en särskild grupp af delägare, för hvilka i åtskilliga viktiga punkter

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 94.

skulle gälla helt andra bestämmelser än för de öfriga delägarna. Kostnaden

för direktionens ökade förvaltningsbestyr torde icke blifva mindre i

ena fallet än i det andra. Och då härtill kommer, att, äfven om döfstumlärarpersonalen

icke vinner delaktighet i folkskolelärarnas pensionsinrättning,

hinder icke synes mig möta att för pensionering af dess änkor och barn

låta densamma blifva delaktig i folkskolelärarnas änke- och pupillkassa,

anser jag mig böra förorda kommitténs af direktionen tillstyrkta förslag.

Enligt min mening bör sålunda för döfstumlärarpersonalen inrättas eu

särskild pensionsinrättning, hvilken må benämnas döfstumlärarnas pensionsanstalt,

samt denna personal för pensionering af sina änkor och barn

vinna delaktighet i folkskolelärarnas änke- och pupillkassa.

Jag torde härefter få yttra mig om de grunder, efter indika döfstumlärarnas

pensionsanstalt bör inrättas.

I likhet med kommittén anser jag, att anstalten bör afse beredande

af pension åt ordinarie föreståndare, lärare och lärarinnor vid döfstumskolor,

som i enlighet med lagen om döfstumundervisningen den 31 maj

1889 äro eller varda af skoldistrikten inrättade, dock icke åt särskilda

lärare eller lärarinnor i öfningsämnen eller slöjd.

Likaledes är jag ense med kommittén därom, att sådan enskild undervisningsanstalt

för döfstumma, som afses i nådiga kungörelsen den 5 juni

1896, bör för den ordinarie lärarpersonalen kunna erhålla delaktighet i

pensionsanstalten, men, på sätt liera af de hörda myndigheterna anmärkt,

torde pröfningen i de särskilda fallen, huruvida sådan delaktighet skall

medgifvas, böra förbehållas Kungl. Maj:t. Bifalles ansökan härom, bör om

undervisningsanstalten och dess styrelse gälla hvad i blifvande reglemente

kommer att föreskrifvas om skoldistrikt och skoldistriktsstyrelse.

Då lagen angående döfstumundervisningen icke lägger hinder i vägen

för, att till föreståndare för döfstumskola må äfven framdeles utses kvinna,

finner jag, lika med skolstyrelsernas ombud, skäligt, att kvinnlig föreståndare

må i pensionshänseende betraktas lika med lärare.

Samtliga myndigheter, som i ärendet yttrat sig, med undantag af

Kungl. Maj:t befallningshafvande i Stockholms län, hafva förordat kommitténs

förslag därom, att de för pensionsår)staltens ändamål erforderliga kostnader

skola bestridas genom afgifter af dels vederbörande skoldistrikt, dels

vederbörande tjänst!nnehafvare samt genom fyllnadsbidrag af staten. Åberopande

hvad kommittén till stöd härför anfört finner jag detta sätt för

kostnadernas bestridande lämpligt och rättvist.

Något bidrag från staten skulle till en början icke utgå. I den mån

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 94.

distriktens och tjänstinnehafvarnas afgifter icke erfordras till årets utgifter,

skola dessa afgifter samlas till en fond, som göres räntebärande;

och såväl afkastningen af denna fond som fondens kapital skall jämte afgifterna

användas för utgifternas bestridande. Först sedan fonden till fallo

ätgått, skulle staten tillskjuta årligt fyllnad sbidrag. Enligt den af professor

Lindstedt gjorda utredning skulle staten sannolikt först om 15 ar,

efter det anstalten börjat sin verksamhet, behöfva börja att lämna fyllnadsbidrag.

Till hvilket belopp detta bidrag slutligen komme att stiga beror

på de grunder, efter hvilka pensionerna och pensionsafgifterna skola utgå,

och skall jag därför återkomma till denna fråga, sedan jag närmare uttalat

mig om dessa grunder.

Hvad pensionernas storlek beträffar, är det, såsom statskontoret framhållit,

en allmängiltig princip, att pensionsbeloppet bör stå i ett visst förhållande

till aflöningsbeloppet. Kommittén har vid sina beräkningar utgått

från de i dess förslag till bestämmelser angående tjänst vid döfstumskoldistriktens

skolor angifna aflöningsbelopp. Någon skälig anmärkning

mot storleken af dessa synes mig icke kunna göras. Flera af distriktens

skolstyrelser hafva också godkänt dem för den vid deras döfstumskolor

anställda lärarpersonal. Då emellertid äfven framdeles lönerna

kunna växla inom de olika distrikten, synes det mig vara lämpligt, att, i

anslutning till hvad som är stadgadt för folkskolelärarnas pensionsinrättning,

äfven i blifvande reglemente för döfstumlärarnas pensionsanstalt

föreskrifves, att döfstumskoldistrikts delaktighet i anstalten skall vara

bunden vid visst delaktighetsbelopp för hvarje tjänst, som skall ingå i

anstalten. Detta delaktighetsbelopp, som bör utgöra grundvalen för beräkning

af såväl pension som afgifter, bör motsvara aflöningen för tjänsten,

dock med viss begränsning uppåt och nedåt.

Enligt kommitténs förslag äro pensionerna fixa, utgörande för föreståndare

2,500 kronor, för lärare 1,850 kronor och för lärarinna 850 kronor,

oberoende af huru stora lönerna hafva varit, men motsvarande ungefär

75 procent af de af kommittén föreslagna löner jämte värdet af bostad

och vedbrand, men frånsedt tjänstgöringspenningarna.

Liksom i folkskolelärarnas pensionsinrättning synes mig värdet af bostad

och bränsle eller ersättning därför ej böra här inräknas i delaktighetsbeloppet,

men däremot däri ingå hela den kontanta aflöningen, således

både lön i högsta lönegrad och tjänstgöringspenningar. Pensionen synes

mig böra, liksom i berörda pensionsinrättning, utgå med 75 procent af

delaktighetsbeloppet sålunda beräknadt.

Såsom jag nyss nämnt, bör emellertid delaktighetsbeloppet begränsas

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 94. 53

till visst minimum och visst maximum. Eu förutsättning, för att döfstumskoldistrikt

må vinna delaktighet i pensionsanstalten för en viss tjänst, bör

vara, att den kontanta aflöningen i högsta lönegrad för samma tjänst uppgår

till minimum. Vidare bör föreskrifvas, att delaktighet icke kan vinnas

för lägre belopp än samma minimum, men att skoldistrikt skall, därest den

kontanta aflöningen i högsta lönegrad för tjänsten öfverstiger delaktighetsininimum,

äga att för pensions höjande vinna delaktighet för detta högre

belopp, dock i intet fall för högre belopp än delaktighetsmaximum. Distrikt

skulle således kunna inom dessa gränser för hvarje tjänst erhålla delaktighet

till högst det belopp, som motsvarar den kontanta aflöningen i högsta lönegrad

å tjänsten, men äga rätt att för samma tjänst, om distriktsstyrelsen

finner så för godt, erhålla delaktighet för lägre belopp, dock ej under delaktighetsminimum.

Sedan rätt till delaktighet i pensionsanstalten för viss tjänst

erhållits, bör emellertid det för denna tjänst fastställda delaktighetsbeloppet

sedermera icke kunna nedsättas. Ett undantag härifrån torde dock böra göras

för det fall, att en tjänst, som förut innehafts af lärare, besattes med lärarinna.

Dessa delaktighetsbelopp har jag ansett lämpligen kunna bestämmas

för föreståndaretjänst till 3.200—4,000 kronor, för lärartjänst till 1,600—

2,000 kronor och för lärarinnetjänst till 1,200 — 1,600 kronor. I de allra

flesta fall torde den nuvarande lärarpersonalen åtnjuta eu kontant aflöning,

som motsvarar de angifna minimibeloppen. På grund häraf skulle hel pension

komma att utgå med minst 2,400 kronor för föreståndare, minst 1,200 kronor

för lärare och minst 900 kronor för lärarinna, eller således för föreståndare

och lärare något lägre och för lärarinna något högre än de af kommittén

föreslagna fixa pensionsbeloppen. På skoldistriktens styrelser ankommer

sedan, om de vilja för lärarpersonalen söka delaktighet i pensionsanstalten

för högre belopp, i den.mån de kunna det enligt de förut af mig

omförmälda bestämmelserna för delaktighet.

Den aflöning, som jag förutsätter som maximum för föreståndare, motsvarar''

hvad kommittén i sitt förslag till bestämmelser angående tjänst vid

döfstumskoldistriktens skolor satt som minimum för föreståndares kontanta

aflöningsförmåner i högsta lönegrad och skulle alltså berättiga till hel

pension af högst 3,000 kronor, hvilket icke torde kunna anses för högt. Ett

pensionsbelopp af 3,000 kronor för föreståndare bär jämväl föreslagits af en reservant

inom kommittén, inspektören öfver döfstumskolornaoch petitionärerna.

Hvad vidare angår lärarna och lärarinnorna kunna de med hänsyn

till den högre utbildning, deras tjänst fordrar, icke jämställas med folkskolelärare

och folkskolelärarinnor, snarare med lärare och lärarinnor i

läsäinnen vid folkskoleseminariernas öfningsskolor. Beträffande sistnämnda

grupp af tjänstinnehafvare, för hvilken någon förändring med afseende å

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition X:o 94.

pensionsrätter), icke var föreslagen uti deri löne- och pensionsreglering för

folkskoleseminarierna, som af Kungl. Maj:t förelädes 1904 års riksdag,

gjordes vid Riksdagen af enskilda motionärer framställning därom, att

dessa tjänstinnehafvares pensioner, som motsvarade vanliga folkskolelärarpensioner

å 750 kronor, måtte höjas till 75 procent af deras arfvode jämte

ålderstillägg. Riksdagen, som fann det vara ett bebjärtansvärdt ändamål

att höja de ifrågavarande lärarnas pensionsbelopp, ansåg sig ej för

det dåvarande böra vidtaga någon ändring med afseende på dessa lärares

pensionering, enär någon utredning angående lämpligaste sättet att ordna

denna angelägenhet ej förelåge och då dessutom ny allmän pensionslag

snart torde vara att förvänta. Emellertid hafva åtskilliga lärare och lärarinnor

vid folkskoleseminariernas öfningsskolor hos Kungl. Maj:t anhållit,

det sådana åtgärder måtte vidtagas, att för deras innehafda tjänster pensionsbeloppet

höjdes vare sig genom ökandet af delaktighetsbeloppet i

folkskolelärare as pensionsinrättning till respektive 2,000 kronor och 1,500

kronor eller på annat sätt, så att pensionsbeloppet måtte uppgå till 1,500

kronor för manlig och 1,125 kronor för kvinnlig innehafvare af dessa

tjänster. Genom nådigt bref den 26 augusti 1904 har Kungl. Maj:t anbefallt

direktionen öfver folkskolelärarnas pensionsinrättning att inkomma

med utredning och förslag, på hvad sätt delaktighet i nämnda pensionsinrättning

kunde vinnas för ett lönebelopp af högst 2,000 kronor för lärare

och högst 1,600 kronor för lärarinna.

Dessa förhållanden äfvensom den omständigheten, att kommittén i sitt

förslag till bestämmelser angående tjänst vid döfstumskoldistriktens skolor

bestämt ordinarie lärares kontanta aflöning till minst 2,100 kronor och

ordinarie lärarinnas till minst 1,400 kronor i högsta lönegrad, synas mig

påkalla, att delaktighetsmaximum i döfstumlärarnas pensionsanstalt bestämmes

för lärartjänst till 2,000 kronor och för lärarinnetjänst till 1.600

kronor. Härigenom skulle petitionärernas önskningar i afseende å lärarinnornas

delaktighetsbelopp blifva tillmötesgångna. Hvad åter beträffar

petitionärernas önskningar i fråga om lärarnas delaktighetsbelopp, skulle

ett bifall till dessa förutsätta en höjning af lärarnas löner till betydligt

högre belopp, än som för närvarande ens är ifrågasatt.

I afseende å den nuvarande lärarpersonalen kan den gifvetvis icke

åläggas någon skyldighet att inträda i den nya pensionsanstalten, utan bör

densamma endast tillerkännas rättighet därtill och detta på särskilda något

lindrigare pensionsvillkor än nytillträdande tjänstinnehafvare, hvilka villkor

böra inrymmas i särskilda öfvergångsstadganden.

Hvad pensionsafgifterna angår har jag icke något att erinra mot kommitténs

förslag i afseende å sättet för deras erläggande.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts Råd. Proposition N:o 94.

Beträffande afgifternas belopp anser jag, att, i likhet med hvad i de

flesta pensionsinrättningar finnes stadgadt, afgifterna böra bestämmas till

viss procent af delaktighetsbeloppen och icke till vissa bestämda belopp,

såsom kommittén föreslagit, detta så mycket hellre som delaktighetsbeloppen

skulle röra sig inom minima och maxima. De årsafgifter, kommittén

föreslagit, utgöra 10 procent af de af kommittén ifrågasatta pensionsbeloppen.

Bestämmas pensionerna att utgå med 75 procent af delaktighetsbeloppen,

skulle alltså årsafgifterna motsvara 7 K. procent af delaktighetsbeloppen.

Däri anser jag någon ändring icke böra göras, men

däremot torde årsafgiften på annat sätt fördelas. Enligt kommitténs förslag

utgör den distriktet åliggande delen af årsafgiften för hvarje delaktig

tjänst 4''ri procent och den tjänstinnehafvaren åliggande delen 3 procent

af delaktighetsbeloppet. Att, på sätt Jönköpings, Kronobergs och Skaraborgs

läns landsting föreslagit, bestämma, att tjänstinnehafvaren och distriktet

skola erlägga lika stor andel af afgiften, anser jag vara att ålägga lärarpersonalen

ett alltför stort afdrag å dess ingalunda rikliga aflöning. Tvärtom

bör enligt min åsikt tjänstinnehafvarens andel i afgiften sättas något lägre

än kommittén tänkt sig. Enligt reglementet för folkskolelärarnas pensionsinrättning

erlägga skoldistrikten i afgift till inrättningen 5 procent å delaktighetsbeloppen.

I anslutning härtill synes mig den ifrågasatta pensionsafgiften

af T1/, procent böra så fördelas, att distriktet vidkännes 5 procent

och tjänstinnehafvaren 2l/2 procent.

I enlighet härmed skulle pensionsafgifterna komma att utgå med följande

belopp:

Pensionsafgift

Distriktets andel

Tjänstinnehafvarens

andel

lägst

högst

läiist

högst

lägst

högst

för

föreståndaretjänst...

240 kr.

300 kr.

160 kr.

200 kr.

80 kr.

100 kr.

»

lärartjänst ...............

120 »

150 »

80 »

100 *

40 »

50 »

»

lärarinnetjänst........

90 »

120 »

60 »

80 »

30 »

40 »

Det borde alltså föreskrifvas, att såsom bidrag till bestridande af

pensionsanstaltens utgifter skall erläggas en årlig afgift för hvarje i anstalten

delaktig tjänst, att denna afgift, för hvars betalande skoldistriktet

skall ansvara, skall utgå, vare sig befattningen under året är besatt eller

ledig, med 71/., procent å delaktighetsbeloppet, däraf tjänstinnehafvaren

skall erlägga 21/2 procent, hvilken afgift distriktsstyrelsen må uttaga genom

afdrag å tjänstinnehafvarens aflöning, samt att, då tjänst är ledig, skof
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 94.

distriktet skall vidkännas jämväl den afgift, som det eljest ålegat tjänstinnehafvaren

att erlägga.

Kommittén har föreslagit, att den, som, på sätt kommittén jämväl ifrågasatt,

äger att för extra ordinarie tjänst räkna tjänstår, skall, vid därefter

skeende tillträde till ordinarie befattning, retroaktivt till pensionsanstalten

erlägga de på honom eller henne belöpande afgifter för den tid, för hvilken

tjänstår fått räknas. I likhet med direktionen öfver folkskolelärarnas pensionsinrättning

anser jag, att skyldighet att betala dylika retroaktivafgifter

ej bör stadgas. Jag åberopar hvad direktionen härutinnan anfört, och

vill endast såsom ett ytterligare skäl tillägga, att, därest samtliga tjänster

antagas blifva delaktiga i pensionsanstalten, för den tjänst, å hvilken den

extra ordinarie tjänstgjort, redan betalats behörig afgift vare sig tjänsten

varit ledig eller den ordinarie innehafvare!! varit tjänstledig, till följd

hvaraf kommitténs förslag skulle föranleda, att i detta fall komme att

betalas dubbla afgifter, hvilket icke kan anses skäligt.

Under § 8 har kommittén föreslagit ett öfvergångsstadgande beträffande

skillnadsafgifter för de tjänstinnehafvare, som inom 10 år från det pensionsanstalten

trädt i verksamhet afgå från sina tjänster med rätt till pension,

enligt hvilket det skulle åligga dem att erlägga skillnaden mellan

10 års afgifter och summan af de afgifter, de i verkligheten erlagt. Lika

med direktionen öfver folkskolelärarnas pensionsinrättning har jag funnit

detta stadgande väl betungande för dylika tjänstinnehafvare. Då det synes

mig vara rättvist, att jämväl distrikten lämna något bidrag för den stora

förmånen att få sina nuvarande tjänstinnehafvare pensionerade efter erläggande

af endast 10 års afgifter, har jag därför ansett, att, såsom direktionen

jämväl alternativt föreslagit, stadgandet bör ändras därhän, att, därest

tjänstinnehafvare afgår från sin tjänst med rätt till pension inom 10 år

från det pensionsanstalten trädt i verksamhet, såväl skoldistriktet som den

pensionerade skall till pensionsanstalten erlägga en extra afgift, motsvarande

skillnaden mellan de för 10 år å en hvar af dem belöpande afgifter för

den tjänst, den pensionerade vid afgången innehade, och de afgifter, som

af dem i och för samma tjänst i verkligheten utgjorts, samt att denna

extra afgift skall uttagas, intill dess densamma blifvit pensionsanstalten till

fullo godtgjord, sålunda att af skoldistriktet årligen erlägges ett belopp,

motsvarande den afgift, som det eljest ålegat skoldistriktet att för tjänsten

betala, samt af den pensionerade därigenom att å den del af pensionen, som

under hvarje år till betalning först förfaller, afdrages ett belopp motsvarande

den afgift, som tjänstinneh af varen senast haft att till pensionsanstalten

årligen utgöra, och höra dessa extra afgifter, därest pensionstagaren

under tiden dör eller förlorar sin pensionsrätt, upphöra med den

månad, hvarunder detta inträffat.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Mc/jds Nåd. Proposition N:o 94.

Pension bör vara hel eller afkortad. Såsom jag förut anfört, synes

mig hel pension böra utgå med 75 procent af delaktighetsbeloppet. Förrätt

till hel pension vid afgång från tjänsten bör, såsom kommittén föreslagit,

fordras, att tjänstinnehafvaren uppnått 60 års ålder samt räknar

30 tjänstår, däraf, om det gäller föreståndare, 10 år såsom sådan. Kungl.

Maj:ts befallningshafvandes i Stockholms och Skaraborgs län åsikt, att

pensionsåldern bör sättas till 65 lefnadsår, kan jag så mycket mindre biträda,

som enligt reglementet för folkskolelärarnas pensionsinrättning den

normala pensionsåldern för folkskolelärare utgör endast 55 år. I detta

sammanhang vill jag erinra, att, därest det af kommittén jämväl uppgjorda

förslag till bestämmelser angående tjänst vid döfstumskoldistriktens skolor

varder af distrikten antaget, föreståndare samt ordinarie lärare och lärarinna

vid dessa skolor skola vara skyldiga att afgå från tjänsten, så snart rätt

till hel pension inträda vederbörande skolstyrelse likväl obetaget att medgifva

sådan person tillstånd att äfven därefter kvarstå i tjänsten, dock ej

längre än till fyllda 65 lefnadsår.

I öfverensstämmelse med hvad kommittén föreslagit anser jag skäligt,

att de äldre af den nu anställda lärarpersonalen beredes någon lindring i

åldersvillkoren för pension, och att därför såsom öfvergångsstadgande föreskrifves,

att till dem af den vid tiden för pensionsanstaltens trädande i

verksamhet tjänstgörande ordinarie lärarpersonalen, hvilka varit före

skolornas omorganisation i enlighet med lagen den 31 maj 1889 anställda

vid döfstumundervisning i sådan befattning, att de för densamma få enligt

blifvande reglemente för anstalten, räkna tjänstår, skall utgå hel pension

jämväl i det fall, att de uppnått minst 60 lefnadsår ock räkna minst 20

tjänstår, hvaraf för föreståndare minst 8 tjänstår såsom sådan, samt summan

af lefnads- och tjänstår uppgår till minst 85.

Hvad åter angår afkortade pensioner skulle sådana enligt kommitténs

förslag utgå dels enligt § 9 på grund af half invaliditet dels ock enligt

§ 10 på grund af fullständig invaliditet.

I § 9 föreskrifves nämligen, att, därest vederbörande skolstyrelse anser,

att föreståndare, lärare eller lärarinna på grund af försvagad hälsa, bristande

syn eller hörsel eller annan liknande, oförvållad anledning icke vidare är

fullt lämplig att sköta sin tjänst, skola efter uppnådda 25 tjänstår, hvaraf

för föreståndare minst 8 såsom sådan, föreståndare eller lärare, som fyllt

55 år, och lärarinna, som fyllt 50 år, vara berättigade att efter afgång

från tjänsten erhålla afkortad pension till vissa i förslaget närmare angifva

belopp för år; hvarjämte stadgas, att, därest de uppnått 60 lefnadsår vid

afgången ur tjänsten, skola de i förevarande händelse åtnjuta hel pension,

äfven om de räkna färre än 30 tjänstår, dock minst 25.

Bill. till Rilcsd. Prof. 1905. 1 Sami. 1 Afd. 48 Raft.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 94.

I anslutning härtill har kommittén i ett öfvergångsstadgande velat

bereda afkortade pensioner på något lindrigare villkor åt den ordinarie

lärarpersonal, som varit anställd vid döfstumskolorna före deras omorganisation

enligt lagen af den 31 maj 1889; och har kommittén därvid

jämväl föreslagit, att lärarinna, för hvilken summan af lefnads- och tjänstår

utgör minst 85, skall i förevarande händelse åtnjuta hel pension, äfven

om hennes lefnadsålder är lägre än 60 år, dock minst 55 år.

Ombuden hafva ansett, att, i betraktande af det synnerligen ansträngande

arbetet vid döfstumundervisningen och den antagna, ganska höga

normala pensionsåldern af 60 lefnadsår, vore billigt, att särskild!, åt lärarinnorna

måtte beredas något fördelaktigare pensionsförmåner vid försvagad

hälsa och i liknande fall, än hvad kommittén föreslagit, och att sålunda

vid dylika tillfällen hel pension borde medgifvas åt dem redan vid 55 års

ålder samt, vid afsked under de fem åren näst därförut, de af kommittén

för lefnadsaren 55—59 föreslagna afkortade pensionsbeloppen.

Motsvarande ändring hafva ombuden äfven förordat beträffande öfvergångsstadgandet,

till följd hvaraf lärarinna skulle redan vid 75 sammanlagda

lefnads- och tjänstår i händelse af half invaliditet kunna erhålla

samma pension, som enligt kommitténs förslag kunde tillkomma henne vid

80 sammanlagda år, och vid 7 9 sammanlagda år samma afkortade pension,

som kommittén föreslagit vid 84 sammanlagda år, d. v. s. den högsta afkortade

pension, äfvensom att lärarinna, för hvilken summan af lefnadsoch

tjänstår utgör minst 80, skall i förevarande händelse åtnjuta hel

pension, äfven om hennes lefnadsålder är lägre än 60 år, dock minst 55 år.

På sätt förut af mig omförmälts, har direktionen öfver foikskolelärarnas

pensionsinrättning motsatt sig, att hel pension skulle i något fall före

pensionsåldern kunna utgå på grund af half invaliditet, men i öfrigt tillstyrkt

ombudens förslag till afkortade pensioner af denna orsak. De skäl,

direktionen i detta hänseende anfört, finner jag öfvertygande, och jag har

icke något annat emot direktionens förslag i denna punkt att erinra, än

att pensionerna böra bestämmas till viss procent af hel pension, såsom de

redan upptagits i de af Kungl. Maj:t genom nådiga brefvet den 26 augusti

1904 angifna grunder för pensionsanstalten. Af bestämmelserna rörande

afkortad pension för lärarinna följer då, att lärarinna, som afgår på grund

af half invaliditet vid en lefnadsålder, som öfverstiger 54 år utan att nå

till 60 år, och med minst 25 tjänstår, skall åtnjuta högsta afkortade

pension, och att, om för lärarinna, som i öfvergångsstadgandet afses, summan

af lefnads- och tjänstår utgör minst 80, hon skall i händelse af half

invaliditet åtnjuta högsta afkortade pension enligt öfvergångsstadgandet.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kut/gl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 94.

Vidkommande bestämmelserna om afkortad pension på grund af fullständig

invaliditet, s. k. sjukpension (§ 10), ansluter jag mig till den uppfattning,

soin uttalats af ombuden och direktionen öfver folkskolelärarnas

pensionsinrättning, att den för erhållande af sådan pension nödvändiga

tjänstetiden bör nedsättas från 15 år till 10 år, däraf för föreståndare 5 år

såsom sådan. Af dessa 10 tjänstår böra 5 vara ordinarie. Sjukpensionens

belopp har kommittén föreslagit till fixa belopp, hvilka utgöra 45 procent

af hel pension, och i denna procentsats torde ej böra göras någon ändring.

I enlighet härmed bör alltså stadgas, att föreståndare, lärare eller lärarinna,

som ej uppnått det för hel eller sådan afkortad pension, hvarom

jag förut förmält, bestämda antal lefnads- och tjänstår, men genom obotlig

sjukdom blifvit urståndsatt att vidare sköta sin tjänst, skall äga att, därest

han eller hon räknar minst 10 tjänstår, hvaraf för föreståndare minst 5

år såsom sådan, från pensions anstalten erhålla årlig sjukpension till belopp

af 45 procent af beloppet af hel pension.

I nära öfverensstämmelse med kommitténs förslag anser jag det böra

stadgas, att föreståndare, som vid afgång från tjänsten icke innehar det

för erhållande af föreståndarepension bestämda antal tjänstår, men för

öfrigt är pensionsberättigad, skall åtnjuta pension såsom lärare; att tjänstår

skall, med afseende å rätt till pension, beräknas icke blott för ordinarie

tjänstgöring i sådan befattning, för hvilken delaktighet i anstalten kan

vinnas, utan äfven för den tid utöfver 5 år, under hvilken den pensionssökande

varit, efter att hafva blifvit i döfstumlärarexamen godkänd, anställd

vid döfstumskola af ifrågavarande slag såsom extra lärare eller

lärarinna; att af tjänstår, som pensionssökande äger beräkna, skola för

erhållande af hel pension eller afkortad pension på grund af half invaliditet

minst 20, och för erhållande af sjukpension minst 5 vara ordinarie tjänstår;

samt att för bestämmande af hvad med fullt tjänstår skall förstås, skola

gälla de uti lagen om döfstumundervisningen den 31 maj 1889 gifna

stadganden.

I anslutning härtill bör såsom öfvergångsstadgande föreskrifvas, att

de af den vid tiden för pensionsanstaltens trädande i verksamhet tjänstgörande

ordinarie lärarpersonalen, hvilka före skolornas omorganisation i

enlighet med lagen den 31 maj 1889 varit anställda vid döfstumskola

tydande under landsting eller vid annan med statsmedel understödd döfstumskola

eller vid af staten inrättad undervisningsanstalt för döfstumma,

må jämväl för sådan tjänstgöring få räkna ordinarie tjänstår, så snart det

ej är uppenbart, att deras anställning vid sådan skola äfven efter dåvarande

förhållanden varit att anse som extra ordinarie; samt att, därest sådan

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 94.

föreståndare, lärare eller lärarinna sedermera vid omorganisationen till en

början erhållit extra ordinarie befattning vid distriktsskola och först senare,

men före pensionsanstaltens trädande i verksamhet, vid sådan skola erhållit

ordinarie anställning, må tjänstår få räknas jämväl för den extra ordinarie

tjänstgöringen under mellantiden.

På grund af hvad direktionen öfver folkskolelärarnas pensionsinrättning

anfört rörande bestämmelser om afdrag vid beräkning af tjänstetid

torde från tjänstetid, hvarå rätt till pension grundas, afdrag ej få ske för

den tid, under hvilken tjänstledighet åtnjutits, dock att den verkliga tjänstgöringen

bör hafva uppgått till mer än fyra femtedelar af den för pensions

erhållande i hvarje fall bestämda tjänstetiden, och afdrag icke heller

ske för den tid, hvarunder tjänstledighet med behörig tillåtelse begagnats

till utvidgande af den tjänstlediges insikter i yrket eller för att till följd

af särskildt förordnande eller val bestrida allmänt uppdrag eller offentlig

befattning. I sammanhang härmed bör, såsom kommittéen föreslagit, stadgaS,

att den, som för tjänstefel eller brott varit från utöfvande af sin tjänst

skild, ej får såsom tjänstetid beräkna den tid, under hvilken han eller hon

icke ägt att utöfva tjänsten.

Som jag redan anfört synes mig pensionsanstalten böra förvaltas af

direktionen öfver folkskolelärarnas pensionsinrättning.

Kostnaden för förvaltningen har af direktionen i dess underdåniga

utlåtanden af den 24 september 1900 oeh den 16 december 1904 beräknats

till dels i organisationskostnader för en gång 1,100 kronor, dels i

årliga arfvoden till tjänstemän och vaktmästare 1,650 kronor, dels ock

årligen till expenser 500 kronor, hvartill skulle komma någon ökning i

nuvarande arfvodena till direktionens ordförande och ledamöter.

Då emellertid, såsom direktionen erinrat, det torde blifva nödvändigt

att, sedan erfarenhet vunnits om det arbete, som förvaltningen af döfstumlärarnas

pensionsanstalt likasom af lasarettsläkarnas pensionsanstalt kommer

att kräfva, uppgöra ny lönestat för folkskolelärarnas pensionsinrättning

och i samband därmed förvaltade pensionsanstalter, har jag ansett det icke

vara lämpligt, att de af direktionen sålunda beräknade förvaltningskostnaderna

för döfstu mlärarn as pensionsanstalt nu fixeras i någon til läggsstat

och anslag för detta ändamål äskas af Riksdagen, utan synes det mig böra

förfaras på samma sätt, som skedde vid inrättande af småskolelärares m. fl.

ålderdomsunderstödsanstalt, att medgifvande begäres hos Riksdagen, att

Kungi. Maj:t må för år 1906 bestämma de belopp, som för bestridande af

anstaltens förvaltningsbestyr varda erforderliga, och sedan vidare på samma

sätt, till dess sådan ny stat blifver fastställd.

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Muj:ts Nåd. Proposition N:o 04.

Såväl de för berörda förvaltningskostnad som de för anstaltens utgifter ''

i. öfrigt under år 1906 erforderliga medel torde, med Riksdagens medgifvande,

böra af Kungl. Magt, i den mån från döfstumskoldistrikten influtna

afgifter icke äro att tillgå, anvisas af tillgängliga statsmedel såsom

förskott att antingen ersättas af berörda afgifter, i den mån de under året

till anstalten ingå, eller, därest sagda afgifter skulle för året befinnas härtill

otillräckliga, anmälas till ersättande af Riksdagen.

De förändringar i de af kommittén föreslagna grunder för pensionsanstalten,

som jag ansett lämpliga, öfverensstämma i allt väsentligt med

de grunder för samma anstalt, hvilka innefattas i nådiga brefvet den 26

augusti 1904, hvarigenom direktionen öfver folkskolelärarnas pensionsinrättning

anbefalldes att låta verkställa utredning angående kostnaderna för

döfstumlärarnas pensionering enligt dessa grunder.

Enligt de af kommittén föreslagna grunderna skulle jämlikt den af

professor Lindstedt gjorda beräkning behof af statens fyllnadsbidrag inträda

först 15 år efter det anstalten trädt i verksamhet och därefter efter

ahnd växa upp till ett medelbelopp af 24,000—25,000 kronor för år.

Inrättas anstalten åter på de af Kungl. Maj:t den 26 augusti 1904 angifna,

af mig nu närmare belysta grunder, skulle enligt den af doktor

Tiselius gjorda beräkningen statens''fyllnadsbidrag komma att i framtiden,

då pensioneringen nått sin höjdpunkt, årligen utgå med högst 30,850 kronor,

nämligen under förutsättning att alla tjänsterna blefve delaktiga för

de högsta delaktighetsbeloppen, samt med lägst 23,950 kronor, nämligen

under förutsättning att alla tjänsterna blefve delaktiga för de lägsta delaktighetsbeloppen.

Enär sannolikt är, att, då pensioneringen nått sin höjdpunkt,

alla tjänsterna äro delaktiga för de högsta delaktighetsbeloppen,

torde man böra utgå från, att statens fyllnadsbidrag i sinom tid kommer

att uppgå till det högsta af berörda belopp. Enligt samma beräkning

skulle för högsta delaktighetsbeloppen distriktens och lärarpersonalens afgifter

uppgå till sammanlagdt 15,750 kronor. Staten kommer sålunda då

att till två tredjedelar bestrida kostnaderna för pensioneringen, hvilket

torde vara skäligt.

I afseende å ifrågavarande lärarpersonals delaktighet i folkskolelärarnas

änke- och pupillkassa bör, i öfverensstämmelse med hvad direktionen,

öfver folkskolelärarnas pensionsinrättning tillstyrkt, stadgas, att en

hvar manlig föreståndare heller lärare vid döfstumskola, som, efter det

döfstumlärarnas pensionsanstalt trädt i verksamhet, tillträdt tjänst, hvar
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 94.

med följer delaktighet i döfstuinlärarnas pensionsanstalt, skall vara skyldig

till delaktighet jämväl i folkskolelärarnas änke- och pupillkassa, samt att

rättighet att vara delägare i kassan skall tillkomma dels en hvar tjänstinnehafvare,

som vid den tid, då döfstnmlärarnas pensionsanstalt träder i

verksamhet, innehar tjänst, för hvilken vederbörande skoldistrikt vinner

delaktighet i pensionsanstalten, dels ock en hvar kvinnlig föreståndare och

lärarinna, som äfven efter nämnda tidpunkt tillträder tjänst, som är delaktig

i pensionsanstalten, under villkor att anmälan om delaktighet sker

inom tid, som af Kungl. Maj:t närmare bestämmes.

Vidare böra gifvetvis för denna nya grupp af delägare i folkskolelärarnas

änke- och pupillkassa pensionsafgifter och pensionsbelopp utgå i

förhållande till de belopp, efter hvilka vederbörande skoldistrikt för deras

tjänster vunnit delaktighet i döfstumlärarnas pensionsanstalt, samt i öfrigt

reglementet för nämnda änke- och pupillkassa i tillämpliga delar lända till

efterrättelse.

I enlighet härmed skulle pensionen blifva för änka efter föreståndare

lägst 640 kronor och högst 800 kronor samt för änka efter döfstumlärare

lägst 320 kronor och högst 400 kronor, uti hvilka pensionsbelopp, därest

jämte änka ett eller flera pensionsberättigade barn lefva efter, förhöjning

sker med 50 procent. Pensionsafgifterna skulle blifva för föreståndare i

tjänst respektive 106 kronor 67 öre och 133 kronor 33 öre, för lärare i

tjänst respektive 53 kronor 33 öre och 66 kronor 67 öre, för pensionerad

föreståndare respektive 80 kronor och 100 kronor samt för pensionerad

lärare respektive 40 kronor och 50 kronor. Lärarinna, som blir delägare

i kassan, skulle, medan hon är i tjänst, erlägga lägst 20 kronor och högst

26 kronor 67 öre samt, sedan hon pensionerats, lägst 15 kronor och högst

20 kronor. Efterlämnar hon vid sin död två eller flera pensionsberättigade

barn, skulle dessa tillsammans i pension erhålla respektive 240 kronor och

320 kronor. Lefver endast ett barn efter, får detta uppbära hälften af

nämnda belopp. *

Enligt den af doktor Tiselius gjorda utredningen skulle för ifrågavarande

tjänstinnehafvares delaktighet i folkskolelärarnas änke- och pupillkassa

erfordras en ökning af det nu till kassan utgående statsbidrag med

högst 2,755 kronor. Härtill kommer den af direktionen öfver folkskolelärarnas

pensionsinrättning till 600 kronor beräknade kostnaden för de

ökade förvaltningsbestyren, eller således tillhopa 3,355 kronor, med hvilket

belopp alltså det nu såsom statsbidrag till berörda kassa utgående ordinarie

anslaget, 63,500 kronor, behöfver ökas.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 94.

63

I öfverensstämmelse med de åsikter jag nu uttalat får jag underdånigst

hemställa, det Kungi. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att godkänna följande

grunder för inrättande af en pensionsanstalt för döfstumlärare:

I) i afseende å anstaltens ändamål:

pensionsanstalten, som benämnes döfstumlärarnas pensionsanstalt och

träder i verksamhet med år 1906, afser beredande af pension åt ordinarie

föreståndare, lärare och lärarinnor vid de döfstumskolor, som i enlighet

med lagen om döfstumundervisningen den 31 maj 1889 äro eller varda af

skoldistrikten inrättade, dock icke åt särskilda lärare eller lärarinnor i

öfningsämnen eller slöjd;

önskar styrelse för sådan enskild undervisningsanstalt, som afses uti

nådiga kungörelsen den 5 juni 1896 angående anslag af allmänna medel

till döfstumskoldistrikt, som till enskild undervisningsanstalt öfverlämnat

sinnesslött döfstumt barn, att undervisningsanstaltens ordinarie lärarpersonal

må beredas delaktighet i pensionsanstalten, äger nämnda styrelse

därom göra ansökan hos Kung! Maj:t; bifalles ansökningen, skall om undervisningsanstalten

och dess styrelse gälla hvad i reglemente för pensionsanstalten

stadgas angående skoldistrikt och distriktsskolstyrelse;

kvinnlig föreståndare betraktas i pensionsafseende lika med lärare;

II) i afseende å kostnadernas bestridande:

de för pensionsanstaltens ändamål erforderliga kostnader bestridas

genom afgifter af dels vederbörande skoldistrikt dels ock vederbörande

tjänstinnehafvare samt genom fyllnadsbidrag af staten;

111) i afseende å delalctighetshelopp och pensionsafgifter:

skoldistrikt må för hvarje vid distriktets skolor inrättad sådan ordinarie

tjänst, som i I) afses, vinna delaktighet i pensionsanstalten, därest

det belopp, hvartill aflöningen i högsta lönegrad för tjänsten, värdet af bostad

och vedbrand och bränsle eller ersättning därför häri icke inberäknadt, uppgår,

utgör minst 3,200 kronor för föreståndaretjänst, 1,600 kronor för lärartjänst

och 1,200 kronor för lärarinnetjänst; delaktighet kan icke vinnas för

lägre belopp än nu är sagd!, hvaremot distriktet, därest aflöningen i högsta

lönegrad för tjänsten öfverstiger nämnda belopp, äger att för pensions

höjande vinna delaktighet i pensionsanstalten för detta högre lönebelopp,

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj ds JSåd. Proposition N:o 94.

dock icke för högre belopp än 4,000 kronor för föreståndaretjänst, 2,000

kronor för lärartjänst och 1,600 kronor för lärarinnetjänst;

sedan rätt till delaktighet i pensionsanstalten för viss tjänst erhållits,

må det för tjänsten fastställda delaktighetsbeloppet sedermera

icke kunna nedsättas, utom i det fall att tjänst, som förut innehafts af lärare,

besättes med lärarinna; för de tjänster, hvilkas innehafvare, då pensionsanstalten

träder i verksamhet, vägra att ingå i densamma, äger skoldistriktet

ej vinna delaktighet, förr än dessa tjänster blifvit besatta med nya

innehafvare;

såsom bidrag till bestridande af pensionsanstaltens utgifter erlägges en

årlig afgift för hvarje i anstalten delaktig tjänst; denna afgift, för hvars betalande

vederbörande skoldistrikt skall ansvara, utgår, vare sig befattningen

under året är besatt eller ledig, med 7ko procent af delaktighetsbeloppet,

däraf tjänstinnehafvaren skall erlägga 2l/2 procent af delaktighetsbeloppet,

hvilken afgift distriktsstyrelsen må uttaga genom afdrag å tjänstinnehafvarens

aflöning;

då tjänst är ledig, vidkännes skoldistriktet jämväl den afgift, som det

eljest ålegat tjänstinnehafvaren att erlägga;

därest tjänstinnehafvare afgår frän sin tjänst med rätt till pension

inom tio år från det pensionsanstalten trädt i verksamhet, skall såväl

skoldistriktet som den pensionerade till pensionsanstalten erlägga en extra

afgift, motsvarande skillnaden mellan de för tio år å en hvar af dem belöpande

afgifter för den tjänst, den pensionerade vid afgången innehade,

och de afgifter som af dem i och för samma tjänst i verkligheten utgjorts;

denna extra afgift uttages, intill dess densamma blifvit pensionsanstalten

till fullo godtgjord, sålunda att af skoldistriktet årligen erlägges ett belopp,

motsvarande den afgift, som det eljest ålegat skoldistriktet att för tjänsten

betala, samt af den pensionerade därigenom att å den del af pensionen,

som under hvarje år till betalning först förfaller, afdrages ett belopp motsvarande

den afgift, som tjänstinnehafvaren senast haft att till pensionsanstalten

årligen utgöra; dessa extra afgifter skola, därest pensionstagaren

under tiden dör eller förlorar sin pensionsrätt, upphöra med den månad,

hvarunder detta inträffat;

TV) i afseende ä rätt till pension och pensionens belopp:

rätt till pension från pensionsanstalten tillkommer, under de villkor

i öfrigt som blifvande reglemente bestämmer, hvar och en föreståndare,

lärare och lärarinna, som antingen vid den tid, då pensionsanstalten träder

i verksamhet, är eller därefter varder anställd i sådan befattning, som i

I) afses;

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 94.

65

pension är hel eller af kortad;

hel pension utgår med 75 procent af delaktighetsheloppet;

för rätt till hel pension vid afgång från tjänst fordras att hafva uppnått

60 års ålder samt räkna 30 tjänstår, hvaraf för erhållande af pension

såsom föreståndare minst 10 tjänstår såsom sådan;

till dem af den vid tiden för pensionsanstaltens trädande i verksamhet

tjänstgörande ordinarie lärarpersonalen, hvilka varit före skolornas omorganisation

i enlighet med lagen den 31 maj 1889 anställda vid döfstumundervisning

i sådan befattning, att de för densamma få, enligt blifvande

reglemente för anstalten, räkna tjänstår, utgår hel pension jämväl i- det

fall, att de uppnått minst 60 lefnadsår och räkna minst 20 tjänstår, hvaraf

för föreståndare minst 8 tjänstår såsom sådan, samt summan af lefnadsoch

tjänstår uppgår till minst 85;

anser vederbörande skolstyrelse, att föreståndare, lärare eller lärarinna

på grund af försvagad hälsa, bristande syn eller hörsel eller annan liknande

oförvållad anledning icke vidare är fullt lämplig att sköta sin tjänst,

äro, efter uppnådda 25 tjänstår, hvaraf för föreståndare minst 8 såsom

sådan, föreståndare eller lärare, som fyllt 55 år, och lärarinna, som fyllt

50 år, berättigade att efter afgång från tjänsten erhålla afkortad pension

till följande belopp för år, nämligen:

för föreståndare

eller lärare, som

fyllt:

för lärarinna, som

fyllt:

med procent af hel

pension:

55 år

50 år

66

56 »

51 »•

72

57 »

52 »

78

58 *

53 »

85

59 »

54 »

92

till dem af den vid tiden för pensionsanstaltens trädande i verksamhet

tjänstgörande ordinarie lärarpersonalen, hvilka varit före skolornas omorganisation

i enlighet med lagen den 31 maj 1889 anställda vid döfstuinundervisning

i sådan befattning, att de för densamma få enligt blifvande

reglemente för anstalten räkna tjänstår, skall i förevarande händelse utgå

afkortad pension, jämväl då de räkna minst 20 tjänstår, hvaraf för föreståndare

minst 8 tjänstår såsom sådan, samt uppnått en lefnadsålder

föreståndare och lärare af minst 60 år samt lärarinna af minst 55 ar,

hvilken pension skall utgå med följande belopp, nämligen:

Bill. till Riksd. Prof. 1905. 1 Sami. 1 Afd. 48 Haft.

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 94.

för föreståndare och

lärare, hvars samman- lagda lefnads- och

tjänstår utgöra:

för lärarinna, hvars

sammanlagda lefnads- och tjänstår utgöra:

med procent af hel

pension:

80 år

75 år

66

81 »

76 »

72

82 »

77 »

78

83 »

78 *

85

84 »

79 »

92

föreståndare, lärare eller lärarinna, som ej uppnått det för erhållande

af hel eller sådan afkortad pension, som nyss omförmälts, bestämda antal

lefnads- och tjänstår, men genom obotlig sjukdom blifvit urståndsatt att

vidare sköta sin tjänst, äger att, därest han eller hon räknar minst 10

tjänstår, hvaraf för föreståndare minst 5 tjänstår såsom sådan, från. pensionsanstalten

erhålla årlig sjukpension till belopp af 45 procent af beloppet

af hel pension;

föreståndare, som vid afgång från tjänsten icke innehar det för erhållande

af föreståndarepension bestämda antal tjänstar, men för öfrigt år

pensionsberättigad, skall åtnjuta pension såsom lärare;

tjänstår skall, med afseende å rätt till pension, beräknas icke blott för

ordinarie tjänstgöring i sådan befattning, som i I) afses, utan äfven för den

tid utöfver fem år, under hvilken den pensionssökande varit, efter att

hafva blifvit i döfstumlär ar examen godkänd, anställd vid döfstumskola af

ifrågavarande slag såsom extra lärare eller lärarinna;

.af tjänstår, som pensionssökande äger beräkna, skola för erhållande

af hel pension eller afkortad pension på grund af half invaliditet, minst

20 och för erhållande af sjukpension minst 5 vara ordinarie tjänstar;

för bestämmande af hvad med fullt tjänstår förstås gälla de uti lagen

om döfstumundervisningen den 31 maj 1889 gifna stadganden;

de af den vid tiden för pensionsanstaltens trädande i verksamhet tjänstgörande

ordinarie lärarpersonalen, hvilka varit före skolornas omorganisation

i enlighet med lagen den 31 maj 1889 anställda vid döfstumskola, lydande

under landsting, eller vid annan med statsmedel understödd döfstumskola

eller vid af staten inrättad undervisningsanstalt för döfstumma, må

jämväl för sådan tjänstgöring räkna ordinarie tjänstår, så snart det ej

är uppenbart, att deras anställning vid sådan skola äfven efter dåvarande

förhållanden varit att anse som extra ordinarie;

därest sådan föreståndare, lärare eller lärarinna sedermera vid omorganisationen

till en början erhållit extra ordinarie befattning vid distrikts
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 94.

skola och först senare, men före pensionsanstaltens trädande i verksamhet,

vid sådan skola erhållit ordinarie anställning, må tjänstår räknas jämväl

för den extra ordinarie tjänstgöringen under mellantiden;

från tjänstetid, hvarå rätt till pension grundas, må afdrag ej ske för

den tid, under hvilken tjänstledighet åtnjutits, dock bör den verkliga tjänstgöringen

hafva uppgått till mera än fyra femtedelar af den för pensions

erhållande i hvarje fall bestämda tjänstetiden, och afdrag icke heller ske

för den tid, hvarunder tjänstledighet med behörig tillåtelse begagnats till

utvidgande af den tjänstlediges insikter i yrket eller för att till följd af

särskild! förordnande eller val bestrida allmänt uppdrag eller offentlig

befattning;

den, som för tjänstefel eller brott varit från utöfvande! af sin tjänst

skild, får ej såsom tjänstetid beräkna den tid, under hvilken han eller hon

icke ägt att utöfva tjänsten;

V) i afseende ä pensionsanstaltens förvaltning:

döfstumlärarnas pensionsanstalt förvaltas af direktionen öfver folkskolelärarnas

pensionsinrättning enligt de närmare föreskrifter, som meddelas

af Konungen;

distriktens och lärarpersonalens afgifter skola, i den man de ej åtgå

till årets utgifter, samlas till en fond, hvilken göres räntebärande mot fullgod

säkerhet;

pensionsanstaltens alla utgifter bestridas i första rummet af afgifterna

samt denna fonds afkastning och kapital, så att, först sedan fonden till

fullo åtgått, staten skall tillskjuta erforderligt årligt fyllnad sbidrag.

Härjämte hemställer jag, att Kungl. Maj:t — med tillkännagifvande dels

att Kungl. Maj:t, därest dessa grunder af Riksdagen godkännas, ämnar för

den nya anstalten utfärda reglemente i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med det af kommittén därtill uppgjorda förslag, med de ändringar däri,

som af tillämpningen af de nu föreslagna grunderna kunna föranledas,

dels att Kungl. Maj:t, efter det närmare erfarenhet vunnits angående omfånget

af de göromål, som tillhöra anstalten, samt dessa göromål lämpliga

fördelning, kommer att till Riksdagen afgifva förslag till stat för anstalten,

dels ock att Kungl. Maj:t, i den mån särskilt bidrag från statsverket till

anstaltens uppehållande blifver erforderligt, kommer att till Riksdagen

aflåta proposition om uppförande i riksstaten af härtill erforderligt anslag

— täcktes, i afseende å kostnaderna för anstaltens förvaltning och verksamhet

under år 1906, föreslå Riksdagen medgifva:

att Kungl. Maj:t må för sistnämnda år bestämma de belopp, som för

bestridande af anstaltens förvaltningsbestyr varda erforderliga; samt

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 94.

att de för berörda förvaltningskostnad och för anstaltens utgifter i

öfrigt under nämnda år erforderliga medel må af Kungi. Maj:t i den man

influtna afgifter icke äro att tillgå, anvisas utaf tillgängliga statsmedel såsom

förskott att antingen ersättas af berörda afgifter, i den mån de under

året till anstalten ingå, eller, därest sagda afgifter skulle för året befinnas

härtill otillräckliga, anmälas till ersättande af Riksdagen.

I afseende å pensioneringen af döfstumlärarpersonalens änkor och barn

hemställer jag i underdånighet, det Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

dels medgifva delaktighet i folkskolelärare as änke- och pupillkassa

för ifrågavarande lärarpersonal sålunda, att en hvar manlig föreståndare

eller lärare vid döfstumskola, som, efter det döfstumlärarnas pension sanstalt

träd! i verksamhet, tillträdt tjänst, hvarmed följer delaktighet i döfstumlärarnas

pensionsanstalt, skall vara skyldig till delaktighet jämväl i folkskolelärarnas

änke- och pupillkassa, att rättighet att vara delägare i kassan

skall tillkomma dels en hvar tjänstinnehafvare, som vid den tid, då döfstumlärarnas

pensionsanstalt träder i verksamhet, innehar tjänst, för

hvilken vederbörande skoldistrikt vinner delaktighet i pensionsanstalten,

dels ock en hvar kvinnlig föreståndare och lärarinna, som äfven efter

nämnda tidpunkt tillträder tjänst, som är delaktig i pensionsanstalten, under

villkor att anmälan om delaktighet sker inom tid, som af Kungl. Maj:t

bestämmes, äfvensom att för denna nya grupp af delägare i folkskolelärarnas

änke- och pupillkassa pensionsafgifter och pensionsbelopp skola utgå i förhållande

till de belopp, efter hvilka vederbörande skoldistrikt för deras tjänster

vunnit delaktighet i döfstumlärarnas pensionsanstalt, samt i öfrigt reglementet

för nämnda änke- och pupillkassa i tillämpliga delar lända till

efterrättelse,

dels ock, för beredande af ifrågavarande delaktighet i folkskolelärarnas

änke- och pupillkassa, öka det såsom bidrag till berörda kassa å riksstatens

tionde hufvudtitel uppförda anslag, nu 63,500 kronor, med 3,355

kronor, däraf 600 kronor till bestridande af kostnaden för ökade förvaltningsbestyr,

eller till 66,855 kronor.

På tillstyrkan af statsrådets öfriga ledamöter behagade

Hans Kungl. Höghet Ivronprinsen-Regenten i nåder

gilla och bifalla hvad departementschefen sålunda hemställt;

och skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas

af den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

H. von Essen.

Stockholm. Ivar Hceggströms boktryckeri A. B., 1905.

opaginerad Kontrollera mot PDF

BETÄNKANDE

ANGÅENDE

DÖFSTTJMLÄR AREPERSON ALEN S

PENSIONERING m. m.

AFGIFVET DEN 23 MARS 1899

AF DEN FÖR ÄNDAMÅLET TILLSATTA

KOMITÉ.

STOCKHOLM

IVAR HiEGGSTRÖMS BOKTRYCKERI A. B.

1905.

opaginerad Kontrollera mot PDF

INNEHÅLL. \

Sid.

Missiv ............................................................................. 3.

I. Betänkande angående döfstumlårarepersonalens pensionering ...................................... 5.

Inledning...................................... 7.

Allmänna motiv......................................................................................................... 11.

Förslag till reglemente för döfstumlärarnes pensionsanstalt ................................................ 31.

Särskilda motiv ......................................................................................................... 46.

II. Betänkande angående pensionering af döfstumlärarepersonalens enkor och barn ......... 55.

III. Förslag till bestämmelser angående tjenst vid döf stumskoldistriktens döfstumskolor ...... 61.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Till Herrar ombud för döfstmnskoIdistriktens skolstyrelser.

På initiativ af Herr f. d. Landshöfdingen m. m. C. Trelfenberg och efter

inbjudan af skolstyrelsen i sjette döfstumskoldistriktet sammanträdde ombud

från landets samtliga döfstumskolstyrelser till möte i Stockholm den 30 Januari

1897 för att öfverlägga om åtskilliga döfstumundervisningsväsendet berörande

frågor. Enär vissa af dessa frågor befunnos vara af natur att ej lämpligen

kunna omedelbart af ombuden företagas till pröfning, funno ombuden

nödigt tillsätta en komité med uppdrag att i nämnda afseende verkställa erforderlig

utredning och derefter till ombuden inkomma med utlåtande och förslag.

Till ledamöter i komitén utsågos Herrar f. d. Landshöfdingen in. in. C. Treffenberg,

Landshöfdingen in. m. L. A. Boström, Häradshöfdingen in. m. G.

Berg, Professorn H. Blomberg och Bektorn m. in. O. Kyhlberg.

Bland de frågor, som till komiténs behandlig öfverlämnades, voro frågorna

om beredande af pension dels åt sjelfva döfstumslärarepersonalen och

dels åt dess enkor och barn. Komitén får härmed till Herrar ombud öfverlemna

betänkande angående dessa pensionsfrågor, hvarjemte, af skäl som i

opaginerad Kontrollera mot PDF

betänkandet anföras, komitén uppgjort och jemväl nu öfverlemna!* förslag till

bestämmelser angående tjenst vid döfstumskoldistriktens döfstumskolor, uti

bvilket förslag innefattas komiténs utlåtande angående ytterligare två till

komitén öfverlemnade frågor.

Komitén sammanträdde första gången den 30 April 1897, dervid Herr

f. d. Landshöfdingen Tretfenberg utsågs till komiténs ordförande, samt till dess

sekreterare antogs Juris Kandidaten Grefve Axel Mörn er.

Efter Herr f. d. Landshöfdingen Treffenbergs frånfälle har herr Landshöfdingen

Boström fungerat såsom ordförande i komitén.

I afseende på lämpligaste sättet för pensioneringarnes anordnande har

komitén haft förmånen få rådföra sig med Bankofullmäktigen in. m. Herr

Lektor Sixten von Friesen samt Försäkringsinspektören m. m. Herr Professor

Anders Lindstedt, hvilken senare derjemte, enligt komiténs anmodan, benäget

verkstält uträkningar angående de sannolika kostnaderna för pensioneringarna.

Stockholm den 23 mars 1899.

F. A. BOSTRÖM.

GUSTAF BERG. HUGO BLOMBERG. O. KYHLBERG.

AXEL MÖKNER.

opaginerad Kontrollera mot PDF

I.

BETÄNKANDE

ANGÅENDE

DÖFSTUMLÄRAREPERSONALENS PENSIONERING.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inledning.

Med föranledande af Riksdagens underdåniga skrifvelse den 14 Maj 1876

uppdrog Kongl. Maj:t den 30 December samma år åt en komité att verkställa

utredning och afgifva förslag angående frågan om obligatorisk undervisning

för de döfstumma med flere dermed sammanhängande ämnen, bland andra

döfstumlär arep ers on alens ställning.

Den 15 Augusti 1878 afgaf komitén underdånigt utlåtande, innefattande

jemväl »Förslag till stadga för döfstummeundervisningen».

Beträffande personalens aflöning föreslog komitén bestämmandet af minimilöner

till följande belopp, nemligen, förutom tjenlig bostad samt vedbrand för

föreståndare 2,500 kronor jemte ett ålderstillägg å minst 300 kronor, för

lärare 1,200 kronor jemte två ålderstillägg å minst 300 kronor hvartdera

samt för lärarinna 800 kronor likaledes jemte två ålderstillägg, hvartdera

å minst 200 kronor. Komitén framhöll med styrka, att dessa belopp

ingalunda vore att anse såsom några föreslagna normallöner, och att i sjelfva

verket lönerna måste komma att betydligt vexla på grund af de skiftande

former, efter hvilka döfstumskolorna kunde vara ordnade, lärjungeantalet, orternas

olika prisförhållanden m. in.

Derjemte fann komitén det vara erforderligt, att pensionsrätt måtte beredas

döfstumlärarepersonalen. En sådan åtgärd skulle nemligen, enligt hvad

komitén i sitt betänkande framhöll, verksamt bidraga till döfstumundervisningens

höjande, icke blott i så måtto, att genom den uppmuntran till inträde i

s. 8 Kontrollera mot PDF

— 8

döfstumlärarens kall, som pensionsrätter!, i förening med förbättrade aflöningsvilkor,

skulle innebära, många dugliga krafter kunde förvärfvas för döfstumundervisningen,

utan äfven derigenom, att lärarne icke vidare nödgades

för sin utkomst kvarstå i tjensten, äfven sedan deras arbetskraft vore hufvudsakligen

uttömd. Komitén ansåg, att sådan pensionsrätt naturligast och lämpligast

borde beredas genom delaktighet i Folkskollärarnes pensionsinrättning

och föreslog på grund deraf en bestämmelse af innehåll, att det skulle åligga

skoldistrikt att för hvar och en af de vid distriktets skolor inrättade föreståndare-

och ordinarie läraretjenster ingå i nämnda pensionsinrätning efter de

af komitén föreslagna lägsta lönebelopp i första lönegraden samt att för sådant

ändamål i den ordning, som för folkskoledistrikt stadgades, erlägga de i reglementet

för pensionsinrättningen bestämda afgifter. Till stöd för denna anordning

framhöll komitén den frändskap, som förefunnes mellan döfstumskolan

och den allmänna folkskolan. Komitén förklarade sig visserligen icke förbise,

att vid bifall till berörda förslag skulle i fråga om döfstumlärarne erfordras

två hufvudsakliga afvikelse!1 från gällande stadgande!! angående folkskollärares

pensionering, nemligen beträffande dels det lönebelopp, för livilket delaktighet

i pensionsinrättningen kunde vinnas, och dels tjenstårens antal, hvilka af

komitén föreslagits till endast 25 för döfstumlärarepersonalen. Komitén ansåg

dock, att dessa afvikelse!1 icke borde utgöra något oöfverstigligt hinder för

ifrågavarande personals upptagande i pensionsinrättningen. Derjemte framhöll

komitén, att ett i någon mån ökadt statsbidrag konime att blifva för pensionsinrättningen

erforderligt.

Sedan vederbörande myndigheter blifvit hörda öfver komiténs förslag samt

komitén ånyo yttrat sig i ämnet, föredrogs ärendet den 22 Mars 1889 inför

Kongl. Maj:t, dervid statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet betonade,

att det, för att döfstumskolan måtte erhålla dugande lärarekrafter, vore ett »oeftergifligt

vilkor», att lärarepersonalen tillförsäkrades skäliga löner samt pensionsrätt

för sig och efterlefvande enkor och barn. Han ansåg sig emellertid på anförda

skäl böra afstyrka bestämmandet af vissa minimilöner. Beträffande pensioneringen

yttrade sig departementschefen, efter att hafva erinrat om komiténs förslag

derutinnan, på följande sätt: »Om lämpligheten af de utaf komitén föreslagna

afvikelserna från gällande stadgande!! i Folkskollärarnes pensionsinrättnings

reglemente synas tvifvel i visst fäll kunna uppstå. Så är särskilt förhållandet

med förslaget att bereda den nyinträdande tjenstemannaklassen bättre pensionsförmåner

än kassans ursprungliga delegare. I afseende å pensioneringen af döfstumlärarnes

enkor och barn innehöll komiténs betänkande icke något förslag;

mig synes denna fråga, som komitén sedermera i sitt yttrande, med anldning

s. 9 Kontrollera mot PDF

— 9 —

af landstingens utlåtanden i ärendet, berört, böra ställas i omedelbart samband

med frågan om lärarnes egen pensionering. Förslag i dessa hänseenden kunna

emellertid icke föreläggas Riksdagen utan en vida mera omfattande utredning

än den, som nu kan åvägabringas. Ett uppskof med denna fråga bär dessutom

så mycket mindre att betyda, som inga af döfstum skolornas lärare ännu

äro på grund af ålderdom otjänstbara».

I enlighet med dessa åsikter, som af Kongl. Maj:t gillades, uteslötos ur

den Kongl. proposition i ämnet, hvilken afläts till Riksdagen, hvarje stadgande

angående löneförmåner och pensionsrätt. Riksdagen antog i dessa hänseenden

Kongl. Maj ds förslag oförändradt. Den derefter utfärdade »Lagen angående

döfstumundervisningen» af den 31 Maj 1889 innehåller derför ej heller några

stadganden i berörda ämnen.

Hvad beträffar nyttan och önskvärdheten af pensionsrätt för ifrågavarande

personal, kan komitén inskränka sig till att hänvisa till de skäl derför,

hvilka angifvits såväl af 1876 — 1878 års komité som af chefen för ecklesiastikdepartementet

år 1889. Dessa skäl hafva sedan dess icke förlorat det

minsta af sin gällande kraft. Tvärtom har under den tid, som förflutit sedan

lagen af den 31 Maj 1889 utfärdades, behofvet af stadganden i nämnda afseenden

visat sig alltmera trängande. Den omständighet, som år 1889 åberopades

för att ådagalägga, att ett uppskof med dessa frågors afgörande kunde

utan olägenhet ega rum, nemligen att inga döfstumlärare ännu hunnit till den

ålder, att pension kunde för dem ifrågakomma, torde icke numera vara gällande,

enär dels några af den nuvarande lärarepersonalen vid döfstumskolorna

stå helt nära den åldersgräns af 60 år, som ansetts böra föreskrifvas för rätt

till pension, dels ock ett par redan öfverskridit densamma.

Hvad beträffar pensioneringen utaf enkor och omyndiga barn, har frågan

derom städse varit aktuell.

Omorganisationsperioden är nu tilländalupen och döfstumskolväsendet har

vuxit in i de nya former, som skapats för detsamma. Uti åtskilliga sväfvande

frågor, såsom t. ex. angående åstadkommandet af, så vidt möjligt, likartade aflöningsförhållanden

för lärarepersonalen inom de olika distrikten, hafva Herrar

styrelseombud vid mötet i Stockholm den 30 Januari 1897 afgifvit förslag, med

anledning hvaraf beslut redan fattats inom de flesta distrikt. Man kan numera

på grund af flera års erfarenhet med större säkerhet än år 1889 fastställa de

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

förutsättningar,, som måste läggas till grund för en pensionering. Jemväl af

dessa skäl har tiden synts nu vara inne att skrida till uppfyllandet af det för

döfstumskolans lyckliga utveckling »oeftergifliga» vilkoretatt pensionsrätt mätte

beredas döfstumlärarepersonalen såväl för dess egen del som för dess efterlefvande

enkor och barn.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Allmänna motiv.

För anordnandet af lärarepersonalens pensionering uppstälde Herrar styrelseombud

följande två grundsatser:

att personalen borde genom egna tillskott bidraga til! pensioneringen,

samt

att pensionsåldern borde för hela personalen bestämmas till 60

lefnadsår och vissa tjensteår.

I öfriga afseende!! öfverläts åt komitén att afgifva förslag.

Hvad då först beträffar det närmare bestämmandet af den lärarekår,

som bör med pensioneringen afses, torde ingen tvekan råda, att deruti höra

inbegripas ordinarie föreståndare, lärare och lärarinnor vid de i enlighet

med lagen den 31 Maj 1889 utaf vederbörande skoldistrikt inrättade

döfstumskolor.

Lärarekåren.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Hvad deremot angår den extra ordinarie lärarepersonalen vid dessa skolor,

torde pensionsrätt för densamma icke vara lämplig eller ens af något behof,

påkallad, enär det jn ingalunda är önskligt oc\\ ej heller synes vara sannolikt

att användningen af extra ordinarie lärarekrafter vinner så stor utsträckning, att

någon sådan lärare icke vid inträdet i pensionsåldern erhållit ordinarie befattning,

utan måst, ända till dess hans krafter förbrukats, draga sig fram med

den ringare aflöning, som bestås en extra ordinarie lärare. Om, på sätt komitén

ämnar föreslå, rättighet medgifves att efter viss tid få i pensionsafseende

för extra ordinarie tjenstgöring räkna tjenstår, kommer derigenom att åt den

extra ordinarie personalen beredas en afsevärd fördel, hvilken lärer kunna anses

tillräcklig. Vidkommande mera tillfälligt anställa lärarebiträden samt särskilda

lärare i öfningsämnen eller slöjd har den jemförelsevis lösa ställning,

dessa intaga till döfstumundervisningen, för komitén utgjort full anledning

att anse dem icke böra innefattas i den nu ifrågasatta pensioneringen. Derest

emellertid någon sådan person skulle efter långt och nitiskt arbete i döfstumskolans

tjenst befinnas vara i behof af understöd på sin ålderdom, vågar komitén

antaga, att vederbörande skoldistrikt ej lärer underlåta att bringa honom

den hjelp, som må anses erforderlig.

Det skulle äfven kunna ifrågasättas, om ej lärarepersonalen vid statens

anstalter för öfver är iga döfstumma borde få delaktighet i den påtänkta pensionsanstalten.

Detta lärer emellertid icke låta sig göra under fullt enahanda

former, som böra gälla för pensioneringen i öfrigt, utan skulle betydliga praktiska

svårigheter häraf uppkomma. En sådan delaktighet torde ej heller vara

af nöden, enär berörda anstalter ju äro rena statsinstitutioner, om hvilkas

personal staten eger att ensam draga försorg. Dessa anstalter äro för öfrigt

afsedda att endast vara provisoriska.

Komitén har vidare ansett, att inträde i pensionsanstalten ej heller bör

medgifvas åt lärarepersonalen vid de smärre, helt och hållet privata anstalter,

som ännu tilläfventyrs kunna komma att existera, och detta oafsedt om anslag

af statsmedel till dem utgår eller icke.

Hvad särskilt angår döf''stuminstitutet vid Hjorted, har komitén länge

tvekat, huruvida delaktighet i pensioneringen lämpligen kunde och borde beredas

åt dess personal. Denna personal består för närvarande allenast af två

personer, nemligen en lärare, tillika föreståndare, född 1869, och en lärare,

född 1837. Då beslut år 1858 fattades om institutets grundläggande, uttalades,

att dess bestämmelse vore den, att de döfstumma, hvilka ej kunde mottagas vid

Manilla, skulle der få. undervisning och inläras någon nyttig verksamhet, hvarigenom

deras olyckliga belägenhet skulle lindras och till ngåon del afhjelpas.

s. 13 Kontrollera mot PDF

— 13 —

I detta syfte verkade institutet derefter med stor framgång och fick småningom

emottaga betydliga donationer, så att dess tillgångar den 31 Augusti 1897 uppgingo

till omkring 711,000 kronor, hvaribland räntebärande fonder till belopp af

33,689 kronor 46 öre. I och med upprättandet af distriktsskolor blef emellertid

detta institut i dess förutvarande skick i viss män öfverflödigt och dess karaktär

förändrades derför, så att det numera endast emottager sinnesslöa, men för

undervisning mottagliga döfstumma barn, å hvilka lagen den 31 Maj 1889 enligt

dess § 1 också måste tillämpas. Härvid tillgår så, att de döfstumskoldistrikt,

som så önska, vid institutet inackordera dylika elever mot en afgift af 300

kronor jemte godtgörelse för kläder af 35 kronor, allt för år räknadt, äfvensom

ersättning för barnens resor. Jemlikt Kongl. kungörelsen den 5 Juni 1896,

hvilkens affattning emellertid medgifver tillämpning, äfven derest nya anstalter

af samma beskaffenhet som den vid Hjorted skulle uppstå, åtnjuter skoldistrikt

för de sålunda öfverlemnade barnen vanligt statsbidrag med 250 kronor. Såsom

vilkor för dylikt statsbidrag är stadgadt, att lärarne vid den ifrågavarande

anstalten skola hafva den behörighet, som i lagen den 31 Maj 1889 är föreskrifven,

samt att vederbörande inspektör finner barnens vård och undervisning

tillfredsställande. -— De distrikt, som hittills begagnat sig af denna utväg,

äro endast andra, tredje och fjerde.

Institutet vid Hjorted kan således i viss mån anses ega en officiell erkänd

ställning, ehuruväl ofvanberörda Kongl. kungörelse kallar en dylik inrättning för

»enskild undervisningsanstalt». Dock synas alltför störa skiljaktigheter råda mellan

detta instituts och distriktsskolornas organisation, för att institutets lärarekår

må för närvarande kunna göras delaktig af pensioneringen, huru önskligt detta

än vore. Institutet har en egen styrelse, men torde icke stå under inseende af

någon utaf offentlig eller kommunal myndighet tillsatt skolstyrelse eller af landsting.

Något reglemente eller dylik urkund, vare sig enskild eller på ett eller

annat sätt sanktionerad, lärer institutet ej ega, hvadan formerna för dess verksamhet

synas alltför obestämda. Lärarnes befattning torde svårligen kunna anses

vara af annan än extra ordinarie beskaffenhet. Deras aflöning bestrides dels af

skolans egna fonder, dels af nämnda afgifter från vederbörande distrikt. Revision

af räkenskaperna synes pläga verkställas af två personer, utsedda af Hjorteds

kommun, till hvilka ibland kommit ytterligare en, utsedd af Kalmar läns

norra landstings penningeförvaltning. Dessa äro de hufvudsakligaste principiella

skiljaktigheterna. Ett medgifvande af delaktighet i pensioneringen skulle emellertid

medföra äfven åtskilliga praktiska olägenheter, dels i afseende pf sättet för

inbetalning af distriktens och personalens afgifter, dels i fråga om de åligganden,

som eljest måste tillkomma distriktens skolstyrelser. Om också dessa olägenhe
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

— 14 —

ter skulle kunna öfvervinnas, derigenom att åt institutets styrelse gåfves särskilt

uppdrag i nämnda afseenden, torde det vara nödvändigt, att innan dess

institutets och dess styrelses ställning vunnit större bestämdhet.

För att emellertid hålla möjligheten öppen för en anstalt sådan som den

vid Hjorted att, då densamma vunnit behörig stadga, för sin lärarepersonal

vinna delaktighet af pensioneringen, vill komitén föreslå ett stadgande af innehåll,

att särskild ansökan skall för sådant ändamål göras hos den afsedda

pensionsanstaltens direktion, hvilken i hvarje särskildt fall må efter sig då

företeende omständigheter besluta och dervid föreskrifva de bestämmelser, som

må finnas erforderliga.

K°*Hd!Z? För ^stridande! kostnaderna för pensioneringen har ko
''

mitén trott sig kunna förutsätta medverkan, förutom af sjelfva lärarepersonalen,

jemväl af skoldistrikten och staten. Att bidrag från distrikten måste

anses påkallade, lärer icke behöfva särskildt motiveras, då ju ifrågavarande personal

är direkt anstäld i distriktens tjenst. För antagandet om bidrag från statens

sida har komitén hemtat stöd dels uti hvad som derom redan förekommit

under pensioneringsfrågans tidigare behandling och dels deruti, att staten redan

nu bidrager till pensioneringen af en lärarekår, med hvilken den ifrågavarande

företer betydliga likheter, nemligen folkskollärarepersonalen. Att dessa två lärarekårers

ställning gent emot statsverket måste anses vara ungefär densamma,

torde framgå af följande förhållanden. Enligt berörda komitéförslag skulle statsverket

bekosta två tredjedelar af döfstumlärarepersonalens aflöning och dessutom

lemna distrikten ett understöd af 100 kronor för hvarje i distriktsskola

intaget barn. I Kong!. Maj:ts proposition ändrades visserligen detta så, att

statens direkta bidrag till lärareaflöningen borttogs och i stället understödet

för hvarje i skolan intaget och af skolan eller på dess bekostnad underhållet

barn höjdes till 250 kronor. Men orsaken härtill förklarades vara endast den,

att det befunnits olämpligt, att staten på två skilda sätt lemnade bidrag till

samma undervisningsanstalter, och statens utgifter ansågos i båda fallen blifva

lika stora. Någon ny grundsats utmärktes således icke genom den vidtagna

förändringen. Döfstumlärarne kunna derför lika väl som folkskollärarne anses

åtnjuta bidrag af statsmedel till sin aflöning, och samma skäl, som ansetts

tala för att staten ikläder sig uppoffringar för den senare lärarekårens pen
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

sionerande, torde vara gällande beträffande den förra, huruledes än denna pensionering

må komma att i sina detaljer anordnas. — Hvad beträffar storleken

af de andelar, hvarmed staten, skoldistrikten och personalen böra deltaga i

kostnaderna, anhåller komitén att längre fram få yttra sig.

Hvad vidkommer organisationen af den tillämnade pensionsanstalten,

får komiten till en början ånyo erinra om, att 1876—78 års komité hänvisat

på inträde i Folkskollärarnes pensionsinrättning såsom den naturligaste och

lämpligaste utvägen. Komitén har också funnit detta sätt hafva mycket, som

talar för sig, och har derför egnat detsamma ett noggrann! öfvervägande.

Å ena sidan kan anföras, bland annat, att döfstumskolan ju afser att om

möjligt bibringa sina elever samma kunskapsmått som folkskolan, och att döfstumlärarnes

utbildning grundlägges uti folkskollärareseminarium. Å andra sidan

är att märka, att det förefinnes högst betydliga skiljaktigheter mellan dessa lärarekårer.

För att antagas till döfstumlärare fordras sålunda, förutom »goda vitsord»

i folkskollärareexamen, att hafva genomgått dels en ettårig kurs vid döfstumlärareseminarium

och dels ett profår vid döfstumskola samt att derefter hafva

aflagt särskild afgångsexamen från seminariet. På grund af denna längre och

dyrbarare utbildning äfvensom med hänsyn till det mer ansträngande arbetet vid

döfstumundervisningen — särskild! den vid internaten förekommande ytterst

maktpåliggande ständiga tillsynen öfver lärjungarne — samt till den omständigheten,

att döfstumlärare icke få utan särskild! tillstånd egna sig åt annan verksamhet

jemte döfstumlärarekallet, hvaremot folkskollärarne, särdeles på landsbygden,

pläga erhålla extra inkomster såsom klockare, poststationsföreståndare

in. m. samt i städerna exempelvis vid afton- och fortsättningsskolor, har det

äfven befunnits nödvändigt att åt döfstumlärarepersonalen bereda afsevärdt högre

löner, än som i allmänhet bestås folkskollärare och i synnerhet betydligt högre

än det belopp å högst 1,000 kronor, hvarför delaktighet i Folkskollärarnes

pensionsinrättning för närvarande är medgifven. Sådana högre löner hafva

städse tilldelats döfstumlärarne, men för att åstadkomma en viss likformighet

föreslogo Herrar styrelseombud å det förut omförmälda mötet den 30 Januari

1807, att alla skoldistrikten skulle ena sig om vissa belopp såsom minimilöner,

dock med full frihet för vederbörande att å de orter och i de fall, då en höjning

i dessa belopp ansåges af en eller annan orsak erforderlig, medgifva sådan

Pensions
anstalten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

höjning. Förutom fri hostad och vedbrand eller ersättning derför med ett

efter hvarje orts särskilda förhållanden lämpadt belopp, föreslogos följande

minsta lönebelopp för den ordinarie lärarepersonalen, nämligen för:

Begynnelseafiöning.

Ålderstillägg.

Slutlig

aflöning.

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Summa.

Efter 5 år.

Efter ytter- ligare 6 år.

Föreståndare.........

a,ooo

1,000

3,000

500

500

4,000

Lärare ..................

1,000

500

1,500

300

300

2,100

Lärarinna ............

700

300

1.000

‘200

200

1,400

Ålderstilläggen skulle anses såsom lön.

Detta förslag har redan inom de flesta skoldistrikt antagits, och komitén

utgår derför i sina beräkningar från nämnda belopp. Dervid har komitén ansett

att, med anledning af de jemförelsevis betydliga ålderstilläggen, pensionerna

böra ställas i förhållande till de vid inträdet i pensionsåldern åtnjutna aflöningsförmånerna,

d. v. s. slutlönen. Angående pensionernas storlek vill komitén

längre fram utförligare yttra sig.

Såsom redan 1876—1878 års komité påpekade, medför döfstumlärarepersonalens

intagande i Folkskollärarnes pensionsinrättning nödvändigheten af visssa

afvikelser från det för nämnda pensionsinrättning gällande reglemente. En af

dessa afvikelser angår de belopp, för hvilka delaktighet skidle vinnas. Mot

den högsta nu medgifva delaktighet i nämnda inrättning af 1,000 kronor svarar

en pension af 750 kronor. En sådan pension är ju, såsom redan 1876—1878

års komité ansett, uppenbarligen alltför låg för döfstumlårarepersonalen. De nu

för denna personal förutsatta minimilönerna äro emellertid betydligt högre än de

af nämnda komité föreslagna, och såväl till följd deraf som på grund af de under

de sedan dess förflutna tjugu åren betydligt ökade lefnadskostnaderna torde

anspråken på pensionernas storlek nu vara större än då. De svårigheter, som

af chefen för ecklesiastikdepartementet år 1889 ansågos förknippade med nämnda

afvikelser, blifva också numera större. Det torde äfven, efter hvad komitén inhemtat,

vara ytterst ringa sannolikhet för att i Folkskollärarnes pensionsinrättnings

organisation skulle kunna åstadkommas en så genomgripande förändring,

att döfstumlärarepersonalen skulle der få delaktighet för så höga belopp, att af

s. 17 Kontrollera mot PDF

17 -

dem den enligt nämnda pensionsinrättnings reglemente faststälda kvot, nemligen

75 °j0, kunde anses utgöra tillfyllestgörande pensioner. Visserligen lärer förslag

vara å bane att med hänsyn dertill, att åtskilliga folkskollärare, särskild!

de i de större städerna anstälda, äro i åtnjutande af betydligt högre aflöning

än 1,000 kronor, i någon mån höja siffran för det högsta delaktighetsbeloppet

i Folkskollärarnas pensionsinrättning, men, äfven om genom en sådan höjning

döfstumlärarinnorna skulle kunna blifva tillräckligt tillgodosedda, kan det dock

ej antagas, att höjningen skulle blifva så betydlig, att den försloge för döfstumlärarne

och ännu mindre för föreståndarne. Vare sig en dylik förhöjning

kommer till stånd eller icke, blifver man alltså, derest man vidhåller önskan

att för döfstumlärarepersonalen bereda inträde i Folkskollärarnes pensionsinrättning,

nödsakad att på annat sätt anskaffa den fyllnadspension, som måste

anses nödvändig utöfver de från nämnda pensionsinrättning utfallande pensioner.

Komitén bär derför tagit en dylik eventualitet under öfvervägande.

Man kunde tänka sig fyllnadspensioneringen anordnad genom en för alla

distrikten gemensam pensionskassa eller ock derigenom, att hvarje distrikt

atoge sig att sjelf! ombesörja nämnda del af pensioneringen för sin egen lärarepersonal,

och då antingen för sådant ändamål bildade en särskild liten pensionskassa

eller också i förekommande fall höjde sin budget med erforderligt

belopp. I hvarje händelse borde ju personalen sjelf genom afgifter bidraga

till fyllnadspensioneringen. Denna skulle emellertid alltid erfordra ungefär

samma svårigheter och besvär, som om hela pensioneringen ordnades på sådan

grund, hvarjemte svårligen något tillskott af statsmedel skulle kunna till densamma

påräknas. Fn ytterligare olägenhet vid detta tillvägagångssätt visar

sig, derest man samtidigt tager i betraktande frågan om beredande af pension

åt döfstumlärarepersonalens enkor och barn. I sammanhang med inträdet i

Folkskollärarnas pensionsinrättning blefve det nemligen för sistherörda pensionering

oundgängligen nödvändigt att söka inträde i Folkskollärarnes enke- och

pupillkassa, men ej heller denna pensionskassa kan anses lemna pensioner,

hvilka ensamt för sig äro tillräckligt stora för enkor och barn efter döfstumlärare.

Äfven för dessas pensionering skulle således eu anordning med fyllnadspensioner,

behäftad med samma, ofvan framhållna, onödiga förvaltningsbesvär

och likaledes utan påräkneligt bidrag af staten, i detta fall blifva nödig.

Häraf blefve, bland annat, äfven en följd, att afgifter skulle, åtminstone af

lärarepersonalen, årligen erläggas till fyra olika pensioneringsinrättningar, och

att hvarje pension skulle till olika delar lyftas på två ställen.

Men äfven om man, trots dessa svårigheter, beslöte sig för systemet med

fyllnadspensionering, skulle en annan afvikelse från Folkskollärarnes pensions
3
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

— 18

inrättnings reglemente komma att kvarstå. Pensionsåldern för hela döfstumlärarepersonalen

bär nemligen enligt Herrar styrelseombuds förslag satts till 60

lefnadsår, men enligt berörda reglemente utgör den för folkskollärare blott 55

år. Om det också läte tänka sig, att Folkskollärarnes pensionsinrättning innehölle

pensionsbeloppet, intill dess pensionstagaren efter fyllda 60 år toge afsked,

eller att distrikten för den 55-åriges räkning lyftade och tillsvidare omhändertoge

pensionen, eller att saken ordnades på annat sätt, skulle dock derigenom

svårigheter och missförhållanden alltid mycket lätt kunna uppkomma.

Då det således visat sig, att inträde i Folkskollärarnes pensionsinrättning

föranleder i så många afseenden invecklade och ofördelaktiga anordningar,

har komilén ansett sig icke kunna förorda, att pensioneringen må

derpå grundas.

Att för ifrågavarande personal vinna inträde i någon annan nu existerande

pensionsinrättning, har icke synts kunna ifrågasättas.

Det har följaktligen för komitén ej återstått annat, än att rikta tanken på

upprättandet af ett särskilt pensioneringsväsende för ifrågavarande

personal.

Dervid har samma personals jemförelsevis ringa antal framkallat vissa

svårigheter vid uppgörandet af någorlunda tillförlitliga sannolikhetsberäkningar i

afseende å de pensionskraf, som under en viss gifven tid komma att ställas på

pensionsanstalten, och som måste läggas till grund för fixerandet af de tillskott,

som anstalten måste ega att påräkna för att vid hvarje tillfälle kunna fullgöra

sina pensionsförpligtelser. Dessa svårigheter hafva gjort, att en anstalt, byggd

på de vanligen antagna principerna, ej har ansetts kunna sättas i fråga. Så

vidt möjligt synes emellertid nämnda osäkerhet i beräkningarna blifva neutraliserad,

ifall pensionsinrättningen bygges på en liknande grund som Småskog

lärarnes med fleres ålderdomsunderstödsanstalt, nemligen att en eller flere af

de bidragsskyldige — staten, skoldistrikten och lärarepersonalen — årligen

erlägga på visst sätt bestämda afgifter samt den eller de återstående bidragsskyldige

förbinda sig alt tillskjuta hvad derutöfver blifver till pensioneringen

erforderligt.

Småskollärarnes med fleres ålderdomsunderstödsanstalt har nu under sex

år varit i verksamhet och visat sig på ett tillfredsställande sätt motsvara sitt

ändamål. Årliga fixa afgifter utkräfvas der af vederbörande skoldistrikt samt

af personalen. Statsverket har iklädt sig garantien för den erforderliga återstoden.

Enär anstalten ju är jemförelsevis ny och antalet understöd från

densamma ej ännu uppnått den som normal beräknade siffran, har utaf berörda

afgifter kunnat bildas en fond, hvilken innestå!1 i Statskontoret och från hvit
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

— 19

ken hittills alla utgifter bestridts. Något tillskott från statens sida har derför

ännu icke behöft tagas i anspråk och lärer ej heller komma att behöfvas ännu

på många år.

Hvad beträffar den nu ifrågavarande pensioneringen, kunde det ju tänkas,

att det icke blefve staten utan någon annan af de bidragsskyldige parterna,

som iklädde sig garantien. Det torde emellertid vara uppenbart, att lärarepersonalen

icke dervid kan komma i öfvervägande. Men distrikten kunde ju

ganska väl tänkas ikläda sig densamma, i hvilket fall staten skulle lemna fixt

bidrag. Från synpunkten af de för parterna uppkommande kostnaderna torde

det vara temligen likgiltigt, hvilkendera af dem, staten eller distrikten, som

åtager sig garantien. Ty den inbördes proportionen mellan deras bidrag måste

ju i hvarje händelse först bestämmas, och, sedan detta skett, skulle man

naturligtvis söka att genom noggrann matematisk kalkyl afväga de fixa bidragen

så, att värdet af dem och värdet af garantien förhölle sig till hvarandra

enligt den antagna proportionen. Deremot synas praktiska skäl afgjordt tala

för, att det äfven vid den nu ifrågavarande pensioneringen bäfver staten,

som åtager sig garantien. Eljest blefve t. ex. en fördelning nödvändig af ett

årligen vexlande tillskottsbelopp på sju distrikt efter en delaktighetsnorm, som

på grund af vexlingar i lärarepersonalen äfven vore underkastad förändringar,

hvilket i flera afseenden vore besvärligt. För distrikten torde det otvifvelaktigt

vara bekvämast att emot en afgift, som ständigt med lätthet kan vid budgetens

uppgörande beräknas, vara fria från vidare besvär och utgifter för denna pensionering,

och för staten blir garantien ej nämnvärdt obekvämare än en fix afgift,

då det ju i den stora statshushållningen spelar föga roll, om statens andel ett

visst år skulle blifva ett eller annat tusental kronor högre eller lägre, än som

beräknats.

Bidragen från skoldistrikten och personalen böra då såsom i småskollärarnes

med fleres ålderdomsunderstödsanstalt sker, samlas till en fond. Enär

pensionerna i början af pensionsanstaltens verksamhet måste blifva jemförelsevis

få, böra de äfven vid denna anstalt kunna under en rätt lång tid bestridas af

de årligen inflytande algifterna samt af nämnda fond. Först sedan fonden till

fullo åtgått, blifver statsbidrag behöfligt, motsvarande storleken af det belopp,

hvarmed pensionsanstaltens utgifter för året öfverstiga samma års afgifter från

distrikt och lärarepersonal. Huruvida sagda fond bör insättas i Statskontoret,

och det således anses, att staten tillgodogör sig räntan derå, eller om den

bör särskildt förvaltas och göras räntebärande för anstaltens räkning, är af

ganska underordnad betydelse, enär i det senare fallet staten behöfver bidraga

så mycket senare, som utgifterna kunna med de influtna räntemedlen bestridas.

s. 20 Kontrollera mot PDF

— 20 —

Pensions
beloppen.

Komité» har emellertid funnit sig höra föreslå det senare sättet. Åt den pensionsanstalt,

som komitén alltså funnit böra för döfstuinlärarepersonalens pensionering

upprättas, föreslår komitén benämningen: Döfstumlärarnes pesisionsanstalt.

Komitén tror sig hafva grundad anledning antaga, att Kong!. Direktionen

öfver Folkskollärarnes pensionsinrättning, hvilken redan nu derjemte förvaltar

derå andra pensionskassor, skall kunna öfvertaga förvaltningen jemväl af denna

pensionsanstalt. Genom eu sådan anordning blefve säkerligen kostnaden för

anstaltens förvaltning så ringa, som möjligt är. #

Frågan om lämpligaste storleken af pensionsbeloppen lärer kunna

besvaras olika allt efter det sätt, hvarpå man betraktar döfstumlärarepersonalens

ställning. Samma skäl, som förmått Herrar styrelseombud att föreslå för

denna personal minimilöner af ofvan angifna belopp, torde emellertid äfven tala

för, att pensionerna icke må sättas alltför låga, helst som man lärer böra taga

i betraktande önskvärdheten af, att skilnaden mellan lönen och pensionen icke

må blifva alltför kännbar. Omsorgen om att pensioneringen verkligen må

kunna genomföras bjuder å andra sidan att icke sätta fordringarna ä pensionsbeloppen

alltför högt. Folkskollärarne åtnjuta, såsom ofvan erinrats, i pension

75 % å delaktighetsbeloppen i Folkskollärarnes pensionsinrättning. Elementarlärarne,

livilkas aflöning ännu ej delats i lön och tjenstgöringspenningar, och

för hvilka särskild pensionering ännu ej genomförts, erhålla från allmänna indragningsstaten

för aflöning under 3,000 kronor hela aflöningen i pension, för

aflöning mellan 3,000 och 3,750 kronor pensioner å 3,000 kronor samt för

högre aflöning SO °l0 deraf i pension. Enligt Kongl. Maj:ts till 1898 års riksdag

aflåtna proposition uti läroverksfrågan, hvilken proposition i afseende å de

föreslagna lönerna i hufvudsak sammanföll med hvad som redan derförut fyra

gånger framlagts för Riksdagen och då städse, i och för sig betraktadt, blifvit

godkändt såväl af vederbörande utskott som af Riksdagens båda kammare,

skulle lektor slutligen erhålla 3,600 kronor i lön och 1,400 kronor i tjenstgöringspenningar

samt adjunkt slutligen 3,000 kronor i lön och 1,000 kronor i

tjenstgöringspenningar, och skulle hela lönen åtnjutas i pension. I allmänhet

gäller ju också den regeln, att för de statens embets- och tjensteman, hvilkas

aflöning är delad i lön och tjenstgöringspenningar, pensionen utgöres af hela

lönen. För den nu ifrågavarande personalen, hvilkens aflöning är ämnad att

s. 21 Kontrollera mot PDF

— 21

blifva sålunda delad, har komitén emellertid icke ansett sig kunna föreslå, att

pensionerna skulle bestämmas efter en dylik grundsats, enär de belopp, som

då komme att utgå såsom pensioner, nemligen för föreståndare 3,000 kronor,

för lärare 1,600 kronor och för lärarinna 1,100 kronor, synts alltför höga.

Komitén har ansett pensionerna böra inskränkas till inemot 75 % å sammanlagda

beloppet af dels den slutliga egentliga lönen — alltså med frånseende

från tjenstgöringspenningarna — och dels värdet utaf bostad och vedbrand.

Sistnämnda värde har komitén i detta sammanhang beräknat ganska lågt, nemligen

för föreståndare till 400 kronor, för lärare till 250 kronor och för lärarinna

till 100 kronor. Alltså blifva de sammanlagda belopp, hvarifrån pensionsberäkningen

enligt komiténs förslag kommer att utgå, resp. 3,400, 1,850 och

1,200 kronor. 75 % å dessa summor skulle blifva resp. 2,550, 1,387.50 och

900 kronor. Komitén har emellertid trott sig böra, delvis för erhållande af

jemnare summor, i någon mån ytterligare nedsätta dessa belopp, och föreslår

derföre, att de normala eller s. k. hela pensionerna, måtte sättas till: för

föreståndare 2,500 kronor, för lärare 1,350 kronor och för lärarinna

850 kronor. — 1 afseende å pensionsbeloppen för föreståndare och lärare

har komiténs ledamot Rektor Kyhlberg varit af afvikande mening och för sin

del påyrkat dessa belopps fixerande till resp. 3,000 och 1,500 kronor.

Med afseende å rätten till pension hafva Herrar styrelseombud ansett,

att beträffande hel pension borde såsom vilkor föreskrifvas en iefnadsålder

af 60 år jemte vissa tjenstår. Hvad tjenståren angår, har komitén,

åt hvilken öfverlåtits att i detta afseende afgifva förslag, ansett deras antal

kunna utan någon som helst olägenhet sättas så högt som till 30, särdeles

som komitén, på sätt ofvan antydts, föreslår rätt till tjenstårsberäkning i afseende

å pensionsrätt för extra ordinarie tjenstgöring, när denna fortgått viss

längre tid.

Derest eu lärare i följd af sjukdom eller annan oförvållad anledning bäfver

före uppnåendet af stadgad pensionsålder oförmögen att sköta sin tjenst, torde

på visst sätt afkortad pension höra medgifvas.

För den personal, som varit anstäld i dofstumunder visning före skolornas

omorganisation, har komitén ansett vissa modifikationer i fordringarna

på tjenstårens antal och beskaffenhet vara påkallade med hänsyn dels dertill,

att under nämnda tidsperiod af stark utveckling på döfstumskolväsendets

Pensions
rätten.

s. 22 Kontrollera mot PDF

— 22 —

område en och annan till äldre år kommen person måst tagas i anspråk för

döfstumundervisningen, dels ock till de vexlande och ovissa former, hvarunder

personalens tillsättning då egde rum.

För rätt till åtnjutande af de afsedda pensionsförmånerna lärer slutligen

böra såsom regel föreskrifvas skyldighet för lärarepersonalen att vid inträdd

pensionsålder afgå ur tjensten och lemna plats för yngre krafter. I vissa fall

torde det dock befinnas fördelaktigt, att en framstående person, som kanske

svårligen kan få en lika väl kvalificerad efterträdare, må kunna i tjensten

bibehållas något längre, än nyss nämnts, derest hans krafter dertill förslå.

Komitén har derför ansett det böra föreskrifvas, att en hvar till döfstumlärarepersonalen

hörande skall vara skyldig att afgå från sin befattning, så

snart rätt till hel pension inträdt, men att vederbörande skolstyrelse må ega

rättighet att medgifva sådan person tillstånd att äfven derefter kvarstå i tjensten,

dock ej längre än till fyllda sextiofem lefnadsår.

Distrikten torde visserligen icke kunna förbehålla sig rätt att skilja en

lärare från tjensten, för det fall att han till följd af sjukdom eller af annan

oförvållad anledning icke längre är i stånd till att sköta densamma. Det är

dock angeläget, att en sådan lärare icke må finna med sin fördel förenligt att

alltför länge bibehålla sin tjenst, sedan hans rätt till afkortad pension inträdt.

Komitén har derför funnit sig böra föreslå ett tillägg till de af Herrar styrelseombud

förordade och af en del distrikt redan antagna bestämmelser angående

omfattningen af en på grund af sjukdom tjenstledig lärares skyldighet att aflöna

sin vikarie. Enligt berörda bestämmelser skall nemligen under första

månaden af tjenstledigheten aflöningen åt vikarien helt och hållet bestridas af

döfstumskoldistriktet, hvaremot derefter dels den tjenstledig skall afstå hela

beloppet af tjenstgöringspenningarna för lediglietstiden, dels ock distriktet tillskjuta

hvad som derutöfver erfordras, så att lönen må uppgå till ett för år

beräknadt belopp för vikarierande lärare af 1,200 kronor och för vikarierande

lärarinna af 900 kronor, jemte i hvardera fallet fri bostad och vedbrand eller

ersättning derför. Komitén vill föreslå, att härtill måtte fogas ett stadgande

af innehåll, att den sålunda tjenstledige skall vara pligtig att efter viss längre

tids åtnjuten tjenstledighet ensam bekosta vikariens aflöning med faststäldt

belopp.

De vilkor för pensionsrätt, som i de två nästföregående styckena omförmälts,

hafva emellertid icke ansetts kunna intagas i reglementet för den afsedda

pensionsanstalten, och ej heller har det synts lämpligt eller behöflig! att

påkalla deras införande i lagen den 31 Maj 1889. Komitén håller i stället

före, att de böra inrymmas uti en särskild stadga, kallad: Bestämmelser

s. 23 Kontrollera mot PDF

— 23 —

angående tjenst vid döfstnmskoldistriktens skolor, till hvilken

stadga komitén äfven uppgjort förslag. Sedan nämnda bestämmelser antagits

af distrikten, lärer det vara tillfyllest att i fullmakterna för nyutnämnda lärare

intages förbehåll om underkastelse under dem. Hvad beträffar den nuvarande

lärarepersonalen, kan saken ordnas sålunda, att de af samma personal, som

önska blifva delaktiga af pensioneringen, antingen affordras skriftlig förklaring

om dylik underkastelse, eller ock, sedan deras nuvarande fullmakter med deras

medgifvande återkallats, erhålla nya fullmakter med dylikt förbehåll. Då fördelarne

för lärarepersonalen genom pensioneringen äro så afsevärda i förhållande

till de uppoffringar, som af densamma derför kräfvas, antager komitén

för visst, att ingen torde tveka att ingå på dessa vilkor. Derest så likväl, mot

förmodan, skulle ske, torde den vägrande lärarens plats få tillsvidare betraktas

såsom i pensionsafseende obefintlig, och sålunda äfven distriktets bidrag för

samma plats ej böra utgå förr än vid ny befattningsinnehafvares tillträde. I

betraktande af osannolikheten af eu sådan eventualitet har komitén emellertid

ansett särskild! stadgande derom i reglementet öfverflödigt.

Hvad slutligen kostnaåema för ifrågavarande pensionering vidkommer, Kostnaderna.

så lära de, af skäl som ofvan framhållits, böra delas mellan staten, skoldistrikten

och personalen. Af praktiska skäl, för att underlätta inbetalningen

utaf afgifterna, föreslår komitén, att distrikten må i första hand ansvara

jemväl för personalens bidrag och ega att derefter genom afdrag å resp. löner

göra sig betäckta för dessa utlägg. Sammanlagda bidragsbeloppet för distrikten

och lärarepersonalen har komitén ansett lämpligen kunna sättas till 10 % å

pensionsbeloppen. På sätt Professor Lindstedts här nedan intagna utredning

utvisar, skulle då, sedan anstaltens verksamhet en gång i framtiden ernått full

utveckling, distrikten och personalen tillhopa få vidkännas ungefär en tredjedel

och staten två tredjedelar af kostnaden för pensioneringen. Uti Folkskollärarnes

pensionsinrättning stå statens och skoldistriktens bidrag för närvarande

i dylik proportion till hvarandra.

Af anledning att personalen torde blifva nödsakad att lemna bidrag jämväl

till enkepensioneringen, samt i betraktande af att hvarken folkskollärare

eller elementarlärare enligt nu gällande pensionsstadganden affordras bidrag

till sin egen pensionering, har komitén ej vågat ifrågasätta högre bidrag af

personalen än ungefär 4 % ä resp. pensionsbelopp. Äfven vid detta procent
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

tal torde afgifterna blifva ganska kännbara för personalen, i synnerhet i början

af den ordinarie tjenstetiden, då ålderstillägg ännu ej erhållits och då skulder,

ådragna under utbildningstiden, kanske finnas kvar att gälda. Distrikten skola

då hafva att sjelfva vidkännas avgifter af ungefär 6 % å pensionsbeloppen.

Afgifterna skola enligt komiféns förslag blifva:

af personalen

af distrikten

tillhopa

kronor.

kronor.

kronor.

för en föreståndarebefattning ..............................

100

150

250

» » lärare- » ..............................

55

80

135

» » lärarinne- » ..............................

35

50

85

Bidragen från personalen skulle för lärare- och lärarinneplats enligt ofvan

angifna procent rätteligen utgjort resp. 54 och 34 kronor, men har komitén

funnit sig böra för jemnhetens skull höja dessa siffror till 55 och 35 samt till

följd deraf sänka distriktens bidrag för samma befattningar från resp. 81 och

51 till 80 och 50 kronor.

För att bedöma sannolika kostnaden för pensioneringen är det nödvändigt

att ega kännedom, bland annat, om den ungefärliga storleken af ifrågavarande

lärarepersonal. Af under våren 1898 införskaffade uppgifter framgår, att den

ordinarie döfstumlärarekåren antagits komma att under den närmaste tiden

utgöra, inom

föreståndare

lärare

lärarinnor

summa

1 distriktet ................................................

1

7

G

14

2 » .......

1

4

7

12

3 » ...................................

2

7

G

15

4 »

1

G

9

16

5 »

2

2

2

G

6 »

1

2

5

8

7 » ................................................

1

7

5

13

Summa

9

35

40

84

Bland detta antal föreståndare ingår emellertid en kvinlig, hvilken med

hänsyn till hennes aflöningsvilkor ansetts böra närmast jemföras med lärarne,

hvadan det nuvarande antalet föreståndare beräknats till 8 och antalet ordinarie

lärare till 36.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nämnda antal lärarekrafter synes emellertid vara för litet att motsvara

framtida behofvet. På grund häraf och då det derjemte för närvarande finnes

eu extra ordinarie lärarekår, omfattande ungefär 7 lärare och 10 lärarinnor,

samt det är sannolikt, att åtminstone några af dessa extra ordinarie befattningar

förvandlas till ordinarie, har komitén funnit sig böra för säkerhets skull antaga

den ordinarie lärarepersonalens antal något högre, än ofvan nämnts. En ledning

härvid har erbjudit sig uti den omständigheten, att en lärare eller lärarinna

torde få anses nödvändig för hvarje tiotal döfstumma skolbarn. Antalet undervisade

barn höstterminen 1898 utgjorde inom de sju distrikten resp. 142, 107,

105, 181, 58, 81 och 157 eller tillhopa 831. Inom fjerde distriktet lärer,

enligt uppgift från döfstumskolföreståndaren derstädes, antalet döfstumskolbarn

för närvarande tillfälligtvis vara så högt, att det torde snarare komma att minskas

än ökas, hvaremot i de öfriga distrikten ett något höj dt lärjungeantal torde böra

beräknas, synnerligast inom sjette distriktet, hvarest antalet till föl jd af olyckshändelse

är för närvarande betydligt lägre än under normala förhållanden. Om man

derför beräknar lärjungeantalet till resp. 160, 130, 130, 175, 70, 110 och

170, kommer man till en slutsiffra af 945 barn. Härför skulle enligt den ofvan

angifna grunden erfordras en lärarekår af minst 95 personer. Komitén har

för säkerhets skull beräknat antalet ordinarie lärarekrafter till jemnt 100, och

har derjemte ansett sig icke böra i detta antal inräkna föreståndarne, hvilka

ju till följd af sina öfriga göromål ej kunna egna lika mycken tid åt direkt

undervisning som den öfriga personalen. Att komitén ej ansett sig behöfva

beräkna nämnda antal ännu högre än 100, beror derpå, att extra ordinarie

lärarepersonal dock alltid måste blifva i viss mån erforderlig. Uti nämnda

antal af 100 ordinarie lärarekrafter har komitén, i öfverensstämmelse med den

nuvarande proportionen mellan lärare och lärarinnor, beräknat lärarnes antal

till 45 och lärarinnornas till 55. Hvad föreståndarne angår, torde framdeles

blott en sådan komma att finnas i hvarje distrikt, och deras antal skulle således

blifva 7, men i betraktande af möjligheten att något af de större distrikten

kan komma att delas, hvarvid komitén särskildt tänkt på det vidsträckta

sjunde distriktet, har komitén funnit sig böra vid sina beräkningar

antaga föreståndarnes antal till 8.

För den noggrannare uträkningen af den. sannolika pensioneringskostnaden

har komitén haft förmånen erhålla biträde af Försäkringsinspektören Herr

Professor Anders Lindstedt, hvilken till komitén afgifvit två särskilda utlåtanden.

Det förra af dessa är grundad! på den allra närmaste tidens lärareantal

och det senare på det större lärareantal, som komitén, enligt hvad ofvan

anförts, funnit sig höra förutsätta för framtiden. De lefnadsåldrar, som Pro
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

— 26 —

fessor Lindstedt i det förra utlåtandet förutsatt för lärare och föreståndare

vid deras tillträde till ordinarie befattning, nemligen för lärare 26 Va år och

för föreståndare 3lV2 år, äro medeltal för den nuvarande lärarekåren. Men

som denna erhållit sida befattningar under den nyss förflutna omorganisationsperioden,

då så många nya platser tillkommo, har komitén ej vågat

anse förhållandena för närvarande i detta fall kunna utan vidare läggas till

grund för beräkningar afseende framtiden, utan förutsatt en tillträdesålder af

för lärare 28 år och för föreståndare 38 år. Antagandet om en dylik ålder

af 24Y2 år för lärarinna har komitén deremot funnit sig kunna biträda.

Då Professor Lindstedts utlåtanden, hvilka i fråga om utgångspunkterna ej

skilja sig inbördes i andra än nämnda båda afseenden, för öfrig! komplettera

hvarandra, har komitén ansett dem böra begge två här meddelas, så lydande:

»Till komitén för utredning af frågan om döfstumlärarepersonalens pensionering.

Efter att hafva blifvit anmodad att utföra beräkningar angående den

sannolika kostnaden för döfstumlärarnes pensionering enligt ett af komitén

utarbetadt förslag, får jag nu meddela resultaten af de beräkningar, som för

detta ändamål anstalts.

Enligt nämnda förslag skulle pension, vid afgång från tjensten, utgå med

ett årligt belopp af

850 kronor för lärarinna

1,350 » » lärare

2,500 » » föreståndare,

om vederbörande uppått 60 års ålder och räknade minst 30 tjensteår, hvaraf

för föreståndare minst 10 tjensteår såsom sådan. I vissa fall skulle dock

en afkortad pension kunna erhållas.

Antalet tjenster, som enligt nu förutsedda förhållanden skulle komma att

af förslaget omfattas, har uppgifvits utgöra 84, nämligen 40 lärarinne-, 35

lärare- och 9 föreståndarebefattningar.

För lärarinnorna befanns, enligt de meddelade uppgifterna, medelåldern

vid tillträde af ordinarie tjenst kunna antagas till 2472, för lärarne till 26Y2

och för föreståndarne till 3lY2 år. Hvad pensionsåldern beträffar, så visade

det sig, att de ojemförligt flesta skulle, enligt förslagets bestämmelser, vid 60

års ålder kunna räkna 30 tjensteår, och således då kunna erhålla pension.

Med hänsyn härtill äfvensom till, att pensionsbeloppen för de manliga lärarne

s. 27 Kontrollera mot PDF

— 27

icke torde vara så afsevärda, att ej en och annan af dem, sa vidt krafterna

räcka till, skulle föredraga att, med vederbörligt tillstånd, efter pensionsålderns

uppnående, stanna ännu en tid i tjensten framför att afgå med pension, har

jag trott mig kunna antaga en medelpensionsålder af 60 Vs år för lärarinnorna

och 6 2 Va år för lärarne och föreståndarne.

Under nu nämnda förutsättningar och med användande af statistiska

byråns dödlighetstabeller för hela riket och för årtiondet 1881 90, har xne
delantalet

pensionärer, då kassan efter omkring 60 år kommit i sitt jemvigtsläge,

beräknats komma att utgöra 15 lärarinnor, 10 lärare och 3 föreståndare.

Den motsvarande årliga medelpensionskostnaden skulle således komma att

utgöra:

15 pensionerade lärarinnor: 15 X 850 = 12,750 kr.

10 » lärare: 10 X 1,350 == 13,500 »

3 » föreståndare: 3 X 2,500 — 7,500 »

Summa 33,750 kr.

Denna summa torde dock i verkligheten komma att utfalla något lägre,

i följd deraf, att äfven fall af s. k. afkortade pensioner kunna förekomma och

att en och annan, särskildt bland lärarinnorna, lemna tjensten utan att erhålla

pension. Inflytandet af dessa omständigheter låter dock icke, i fråga

om eu så fåtalig personal och osäkra förhållanden i öfrigt, med någon grad

af noggrannhet beräkna sig. För min del anser jag dock, att man icke bör

skatta den minskning i pensionskostnaden, som sålunda skulle uppstå, till

mer än omkring en åttondel af hela kostnaden, i följd hvaraf denna således

skulle komma att i framtiden uppgå till i medeltal rundt 29,000 kronor

om året.

Då nu vidare, enligt förslaget, distrikten och lärarne skulle till denna

pensionering årligen bidraga med 10 % af det största för tjensten bestämda

pensionsbeloppet, så skulle härigenom en årlig inkomst af

för 40 lärarinnebefattningar ................................. 3,400 kr.

» 35 lärare » 4,725 »

» 9 föreståndare » 2,250 »

Summa 10,375 kr.

beredas, så att statens årsbidrag skulle i framtiden komma att uppgå till

omkring 19,000 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

— 28 —

Enligt komiténs förslag skulle nu distriktens och personalens afgifter

jemte dermed i början, innan pensioneringen nått sin jemvigt, samladt kapital

jemte räntor användas till bestridande af pensionskostnaden, så att under

denna första tid något bidrag Mn statsverket ej skulle erfordras. Först

sedan kapitalet gått åt, skulle statsbidrag blifva nödigt för att bestrida hvad

som icke genom de nämnda afgifterna kunde täckas. När denna sistnämnda

tidpunkt skulle komma att inträffa, kan naturligtvis icke med något anspråk

på noggrannhet beräknas. Efter en ungefärlig uppskattning synes dock något

statsbidrag icke blifva erforderligt under de 15 första åren af pensionsinrättningens

verksamhet, men derefter blifva nödigt och till sitt belopp efter hand

växa upp till ett medelbelopp af omkring 19,000 kronor.

Stockholm den 12 September 1898.

And. Lindstedt »

»Till komitén för utredning af frågan om döfstumlärarepersonalens pensionering.

I och för beräkningen af den framtida kostnaden för döfstumlärarepersonalens

pensionering har jag af komitén erhållit följande utgångspunkter:

1) att lärarepersonalen efter 2 å 3 decennier torde komma att bestå af

55 lärarinnor, och

53 lärare, hvaraf

8 föreståndare;

och 2) att medelåldern vid antagandet till ordinarie befattning borde beräknas till

för lärarinna: 24V- år

» lärare: 28 »

» föreståndare: 38 »

s. 29 Kontrollera mot PDF

— 29

Under antagande af de beräkningsgrunder i öfrigt, som finnas angifna i

mitt den 12 September d. å. till komitén afgifna utlåtande, erhålles då såsom

medelpensionskostnad per år efter 80 — 90 år, då pensioneringen nått sin

jemvigt:

20 pensionerade lärarinnor: 20 X 850 = 17,000 kr.

16 » lärare: 16 X 1,350 = 21,600 »

af hvilka

3 å 4 (3V2) pensionerade föreståndare: 3Va X 1,150 — 4,025 »

Summa 42,625 kr.

Då häraf 1fs antages afgå för afkortade pensioner in. m., skulle således

medelpensionskostnaden komma att i framtiden stiga till omkring 37,250

kronor. Då distriktens och lärarepersonalens bidrag — 10 % af pensionsbeloppen

—, som uppgår till 12,750 kronor om året, härifrån afräknas, så

återstår en årlig pensionskostnad af 24 å 25,000 kronor, hvartill, enligt förslaget,

statens årliga utgift i framtiden skulle komma att uppgå.

Stockholm den 28 November 1898.

And. Lindstedt.»

På grundvalen af de nu utvecklade principerna och med ledning af gällande

reglementen för Småskollärarnes med fleres ålderdomsunderstödsanstalt

och, i vissa delar, Folkskollärarnes pensionsinrältning, har komitén uppgjort

förslag till Reglemente för Döfstumlärarnes pensionsanstalt,

och får komitén till stöd för de särskilda stadgandena i detta reglementsförslag

åberopa den dervid fogade särskilda motivering.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 —

Komitén hemställer:

att Herrar styrelseombud behagade för sin del

godkänna komiténs förslag beträffande döfstumlärarepersonalens

pensionering, äfvensom besluta att uti

underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, att

Kongl. Maj:t täcktes taga under nådigt öfvervägande,

huruvida icke sådan pensionering må kunna i

öfverensstämmelse med samma förslag anordnas samt,

i händelse Kongl. Maj:t finner detta böra ske, till

Riksdagen aflåta den nådiga proposition i ämnet,

som må finnas erforderlig.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förslag

till

Reglemente

för

Döfstumlärarnes Pension ^anstalt.

Art. I.

Om pensionsanstaitens ändamål.

§ 1.

Mom. 1. Pensionsanstalten afser beredande af pension åt ordinarie föreståndare,

lärare och lärarinnor vid de döfstumskolor, som i enlighet med

Lagen om döfstumundervisningen den ol Maj 1889 äro af skoldistrikten inrättade,

dock icke åt särskilda lärare eller lärarinnor i öfningsämnen eller slöjd.

Mom. 2. Önskar styrelsen för sådan enskild undervisningsanstalt, som

afses uti Kongl. Kungörelsen den 5 Juni 1896 angående anslag af allmänna

medel till döfstumskoldistrikt, som till enskild undervisningsanstalt öfverlenmat

sinnesslött döfstumt barn, att undervisningsanstaltens ordinarie lärarepersonal

s. 32 Kontrollera mot PDF

— 32 —

må beredas delaktighet i pensionsanstalten, ege nämnda styrelse derom ingifva

ansökan till pensionsanstaltens direktion, hvilken i anledning deraf efter sig

då företeende omständigheter beslutar samt, i händelse af bifall till ansökningen,

meddelar de särskilda föreskrifter, som må finnas erforderliga. Hvad

i detta reglemente stadgas angående skoldistrikt och distriktsskolstyrelse, skall

då gälla om undervisningsanstalten och dess styrelse.

Öfvergångsstadgande.

Kvinlig föreståndare betraktas i pensionsafseende lika med lärare.

Art. II.

Om kostnadernas bestridande.

§ 2.

De för pensionsanstaltens ändamål erforderliga kostnader bestridas genom

utgifter af dels vederbörande skoldistrikt, dels vederbörande lärarepersonal

samt genom fyllnadsbidrag af staten.

Art. III.

Om skoldistriktens och lärarepersonalens afgifter samt sättet för

dessas utgörande.

§ 3.

Skoldistrikt är skyldigt att såsom bidrag till bestridande af pensionsanstaltens

utgifter erlägga en årlig afgift för hvarje vid distriktets skolor inrättad

sådan ordinarie befattning, som i § 1 afses. Denna afgift skall utgå,

vare sig befattningen är under året besatt eller ledig, och skall utgöra för

föreståndarebefattning 250 kronor, för lärarebefattning 135 kronor och för

lärarinnebefattning 85 kronor, dock med skyldighet för lärarepersonalen att å

sina löner vidkännas ett årligt afdrag, utgörande för föreståndare 100 kronor,

för lärare 55 kronor och för lärarinna 35 kronor.

Då befattning är ledig, skall distriktet vidkännas jemväl det belopp, som

eljest skolat å befattningsinnehafvarens lön afdragas.

s. 33 Kontrollera mot PDF

— 33 —

Den, som, på sätt i § 12 säges, eget’ att för extra ordinarie tjenst räkna

tjenstår, skall, vid därefter skeende tillträde till ordinarie befattning, retroaktivt

till pensionsanstalten erlägga de på honom eller henne belöpande afgifter för

den tid, för hvilken tjenstår fått räknas.

öfeer gängsstadgande.

Föreståndare, lärare eller lärarinna, som inom tio år, från det pensionsanstalten

trädt i verksamhet, afgår från sin befattning med rätt till pension,

skall för åtnjutande af sådan pension erlägga till pensionsanstalten skilnaden

mellan de för tio år å honom eller henne belöpande afgifter och de enahanda

afgifter, han eller hon i verkligheten utgjort.

§ 4.

Varder sådan befattning, som i § 1 afses, indragen, må för densamma

erlagda pensionsafgifter icke återbetalas, ej heller upplupna, men oguldna

sådana efterskänkas.

§ 5.

Mom. 1. Inom den i Februari hvarje år skall pensionsanstaltens direktion

till Konungens Befallningshafvande i alla de län, inom hvilka distriktsskolstyrelse

har sitt säte, meddela uppgift å det belopp, som i afgifter från

distriktet skall till pensionsanstalten för året utgå, hvarefter Konungens Befallningshafvande

vid utbetalningen af årets statsbidrag till distriktet skall afdraga

sammanlagda afgiftsbeloppet för distriktet och derefter insända beloppet till

pensionsanstalten.

Mom. 2. Beträffande sådan undervisningsanstalt, som i § 1 mom. 2 omförmäles,

skall pensionsanstaltens direktion före den 1 Februari hvarje år

meddela dylik uppgift direkt till undervisningsanstaltens styrelse, hvilken det

skall åligga att före den l derpåföljande April till pensionsanstalten insända

de på undervisningsanstalten och dess personal belöpande afgifter.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

— 34

Art. IV.

Om rätt till pension och om pensionens belopp.

§ 6.

Rätt till pension från denna pensionsanstalt tillkommer, under de vilkor

i (Ifrigt, som detta reglemente bestämmer, hvar och en föreståndare, lärare

och lärarinna, som antingen vid den tid, då pensionsanstalten träder i verksamhet,

är eller derefter varder anstäld i sådan befattning, som i § 1 afses.

§ 7.

Pension är antingen hel eller afkortad.

Hel pension utgör för föreståndare 2,500 kronor, för lärare 1,350 kronor

och för lärarinna 850 kronor, allt för år.

Afkortad pension bestämmes på sätt, som i §§ 9 och 10 närmare angifves.

§ 8.

För rätt till hel pension vid afgång från tjenst fordras att hafva uppnått

60 års ålder samt räkna 30 tjenstår, hvaraf för erhållande af pension såsom

föreståndare minst 10 tjenstår såsom sådan.

Öfvergångsstadgande.

Till dem af den vid tiden för pe.nsionsanstaltens trädande i verksamhet

tjenstgörande ordinarie lärarepersonalen, hvilka varit före skolornas omorganisation

i enlighet med Lagen den 31 Maj 1889 anstälda vid döfstumundervisning

i sådan befattning, att de för densamma få, på sätt här nedan säges, räkna

tjenstår, skall utgå hel pension jemväl i det fall, att de uppnått minst 60

lefnadsår och räkna minst 20 tjenstår, hvaraf för föreståndare minst 8 tjenstår

såsom sådan, samt summan af lefnads- och tjenstår uppgår till minst 85.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

§ 9.

Anser vederbörande skolstyrelse, att föreståndare, lärare eller lärarinna,

på grund af försvagad helsa, bristande syn eller hörsel eller annan liknande,

oförvållad anledning icke vidare är fullt lämplig att sköta sin tjenst, vare,

efter uppnådda 25 tjenstår, hvaraf för föreståndare minst 8 såsom sådan

föreståndare eller lärare, som fyllt 55 år, och lärarinna, som fyllt 50 år,

berättigade att efter afgång från tjensten erhålla afkortad pension till följande

belopp för år, nemligen:

a) för föreståndare:

som fyllt 55 år............................................... 1,650 kronor

» » 56 »............................................... 1,800 »

» » 57 »................... 1,950 »

» » 58 »............................................... 2,125 »

» » 59 »................................................ 2,300 »

b) för lärare:

som fyllt 55 år................................................ 890 kronor

» » 56 »................................................ 970 »

» » 57 » 1,050 »

» » 58 »............................................... 1,140 »

■> » 59 »............................................... 1,240 »

c) för lärarinna:

som fyllt 50 år............................................... 380 kronor

» » 51 »................................................ 415 »

» » 52 »................................................ 450 »

» » 53 »....................................... 485 »

» » 54 »..................... 520 »

» » 55 »............................................... 560 »

» » 56 »................ 610 »

» » 57 •>.................................. 660 »

» » 58 »................................................ 720 »

» » 59 »................ 780 »

s. 36 Kontrollera mot PDF

— 36

Derest de uppnått 60 lefnadsår vid afgången ur tjensten, skola de i förevarande

händelse åtnjuta hel pension, äfven om de räkna färre än 30 tjenstår,

dock minst 25.

Öfvergångsstadgande.

Till de föreståndare, lärare eller lärarinnor, som i öfvergångsstadgande!

under § 8 afses, skall i förevarande händelse utgå afkortad pension jemväl,

då de räkna minst 20 tjenstår, hvaraf för föreståndare minst 8 tjenstår såsom

sådan, samt uppnått en lefnadsålder af för föreståndare och lärare minst 60

år samt för lärarinna minst 55 år, hvilken pension skall utgå med följande

belopp, nemligen då summan af lefnads- och tjenståren utgör:

a) för föreståndare:

80

med

1,650

kronor

81

»

1,800

»

82

»

1,950

»

83

»

2,125

»

84

»

2,300

»

för

lärare:

80

med

890

kronor

81

»

970

»

82

»

1,050

83

1.140

»

84

»

1,240

*

för

lärarinna:

75

med

380 kronor

76

»

415

»

77

»

450

>

78

»

485

»

79

»

520

»

80

»

560

»

81

»

610

»

82

660

»

83

»

720

»

84

780

»

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lärarinna, för hvilken summan af lefnads- och tjenstår utgör minst 85,

skall i förevarande händelse åtnjuta hel pension, äfven om hennes lefnadsålder

är lägre än 60 år, dock minst 55 år.

§ 10.

Föreståndare, lärare eller lärarinna, som ej uppnått det för erhållande af

hel eller sådan afkortad pension, som i § 9 omförmäles, bestämda antal lefnads-

och tjenstår, men genom obotlig sjukdom blifvit urståndsatt att vidare

sköta sin tjenst, eger att, derest han eller hon räknar minst 15 tjenstår, hvaraf

för*föreståndare minst 5 tjenstår såsom sådan, från pensionsanstalten erhålla

sjukpension till följande belopp för år nemligen för föreståndare 1,125 kronor,

för lärare 610 kronor och för lärarinna 380 kronor.

§ 11.

Föreståndare, som vid afgång från tjensten icke innehar det för erhållande

af föreståndarepension bestämda antal tjenstår, men för öfrigt är pensionsberättigad,

skall åtnjuta pension såsom lärare.

§ 12.

Tjenstår skall, med afseende å rätt till pension, beräknas icke blott för

ordinarie tjenstgöring i sådan befattning, som i § 1 afses, utan äfven för den

tid utöfver fem år, under hvilken den pensionssökande varit, efter att hafva blifvit

i döfstumlärareexamen godkänd, anstäld vid döfstumskola af ifrågavarande

slag såsom extra lärare eller lärarinna.

Af tjenstår, som pensionssökande eger beräkna, skola för erhållande af hel

pension eller sådan afkortad pension, som i § 9 omförmäles, minst 20, och

för erhållande af sjukpension enligt § 10 minst 10 vara ordinarie tjenstår.

För bestämmande af hvad med fullt tjenstår skall förstås, gälla de uti

Lagen om döfstumundervisningen den 31 Maj 1889 gifna stadganden.

s. 38 Kontrollera mot PDF

— 38 —

Öfvergångsstadgande.

De af den vid tiden för pensionsanstaltens trädande i verksamhet tjenstgörande

ordinarie lärarepersonalen, hvilka före skolornas omorganisation i enlighet

med Lagen den 31 Maj 1889 varit anstälda vid döfstumskola lydande

under landsting eller vid annan med statsmedel understödd döfstumskola eller

vid af staten inrättad undervisningsanstalt för döfstumma, må jemväl för sådan

tjenstgöring få räkna ordinarie tjenstår, så snart det ej är uppenbart, att deras

anställning vid sådan skola äfven efter dåvarande förhållanden varit att anse

som extra ordinarie.

Derest sådan föreståndare, lärare eller lärarinna sedermera vid omorganisationen

till en början erhållit extra ordinarie befattning vid distrikts-skola och

först senare, men före pensionsanstaltens trädande i verksamhet, vid sådan

skola erhållit ordinarie anställning, må tjenstår få räknas jemväl för den extra

ordinarie tjenstgöringen under mellantiden.

§

13.

Från tjenstetid, hvarå rätt till pension grundas, må afdrag ej ske för den

tid, under hvilken tjentledighet åtnjutits, såvida icke denna ledighet oafbrutet

fortfarit under minst ett läsår. Icke heller må afdrag ske för den tid, hvarunder

tjenstledighet, med behörig tillåtelse, begagnats för att vid läroanstalt

inom riket eller genom resor i främmande länder utvidga den tjenstlediges

insigter eller för att, till följd af särskild! förordnande eller val, bestrida allmänt

uppdrag eller offentlig befattning.

Den, som för tjenstefel eller brott varit från utöfvandet af sin tjenst skild,

får ej såsom tjenstetid beräkna den Mbl, under hvilken han eller hon icke egt

att tjensten utöfva.

§ 14.

Om den, som börjat att uppbära pension från pensionsanstalten, ånyo mottager

sådan ordinarie anställning som i § 1 afses, skall under den tid, sådan

befattning innehafves, pensionen, om den är större än den för befattningen åtnjutna

kontanta lönen, minskas med ett deremot svarande belopp, eller, om densamma

understiger eller jemnt motsvarar nämnda lön, helt och hållet indragas.

Kvarblifver han eller hon minst fem år i sådan tjenst, ege han eller hon, vid

s. 39 Kontrollera mot PDF

— 39

derefter erhållet afsked, undfå den större pension, hvartill denna tjenst kan berättiga.

I annat fall må han eller hon åter tillträda den förutvarande pensionen.

§ 15.

Den som, innan han eller hon är till pension berättigad erhåller afsked

från sin tjenst, förlorar derigenom den pensionsrätt, som på grund af samma

tjenst kunnat honom eller henne tillkomma. Tillträder han eller hon ånyo befattning

med delaktighet i pensionsanstalten, beräknas den förra tjenstetiden

till godo vid bestämmandet af pensionsbeloppet.

§ 16.

Föreståndare, lärare eller lärarinna, som genom laga kraft egande beslut

dömes förlustig medborgerligt förtroende eller till afsättning eller på sätt, som

i § 27 mom. 2 af Lagen angående döfstumundervisningen den 31 Maj 1889

omförmäles, varder från sin tjenst skild, skall hafva förverkat pensionsrätt.

Pensionstagare, som genom laga kraft egande beslut dömes förlustig

medborgerligt förtroende eller förklaras hafva gjort sig till afsättning skyldig,

skall hafva förverkat pension.

§ 17.

Den, som under fem på hvarandra följande år ej uttagit sin pension, varde

tran förteckningen å pensionstagare affärd. Anmäler han eller hon sig sedermera,

ege rätt till pension från början af månaden näst efter den, under hvilken

anmälningen skett, men ankomme det på pensionsanstaltens direktion, om och i

hvilken mån pension till honom eller henne må för den förflutna tiden utbetalas.

§ 18,

Pensionstagare, som bosätter sig å utrikes ort utan att dertill ega Kongl.

Majrts tillstånd, förverkar derigenom pension för den tid han eller hon är utrikes.

Varder pensionstagare främmande makts undersåte eller träder han eller hon

utan Kongl. Maj:ts tillstånd i främmande stats tjenst, upphör rätten till pension.

s. 40 Kontrollera mot PDF

— 40 —

§ 19.

Pension beräknas för fulla kalendermånader och vidtager med början al

månaden näst efter den, med hvilken lön upphört att åtnjutas.

Derest pensionsberättigad först efter afgången från tjensten gör ansökan

om pension, skall pensionen bestämmas till det belopp, som skolat vid afgången

honom eller henne tillkomma. Derest ansökningen ingifves till skolstyrelsen

senare än ett år, efter det tjensten frånträdts, skall pensionen utgå endast

från början af månaden näst efter den, under hvilken ansökningen ingifvits.

Pension upphör att utgå med den månad, under hvilken pensionstagare

aflidit eller pensionsrätt förlorats.

Art. V.

Om sättet huru pension sökes och tiliägges.

§ 20.

Den, som önskar att från pensionsanstalten erhålla pension, skall till skolstyrelsen

i det distrikt, der han eller hon tjenstgör eller senast tjenstgjort,

inlemna skriftlig, till pensionsanstaltens direktion stäkl ansökning derom och

dervid bifoga ålders- och frejdbevis i hufvudskrift äfvensom fullständig, med

behöriga bilagor och påskrift af skolstyrelsens ordförande styrkt tjensteförteckning,

upptagande såväl sökandens tjenstetid jemte uträkning af tjensteåren

enligt bestämmelserna i § 12, som äfven under hvilka tider han eller hon till

äfventyrs, på grund af sjukdom eller annan anledning, läraretjenst icke bestridt;

åliggande det skolstyrelsen att efter granskning af handlingarna, desamma

tillika med eget utlåtande till pensionsanstaltens direktion öfversända med begäran

om dess beslut i fråga om sökandens rätt till pension.

§ 21.

Den, som söker pension jemlikt § 9, skall vid ansökningen förete uttrycklig

tillstyrkan af skolstyrelsen, att han på grund af i nämnda paragraf uppgifven

anledning må sådan pension erhålla.

Den, som söker pension jemlikt § 10, skall vid ansökningen foga dels in
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

— 41 —

tyg af legitimerad läkare om sjukdomens beskaffenhet och dess obotlighet, dels

vederbörande skolstyrelses vitsord, att sökanden är till vidare tjenstgöring oförmögen.

§ 22.

På pensionsanstaltens direktion ankomme att, vid fråga om pensions beviljande,

från vederbörande infordra de upplysningar, som utöfver hvad de till

direktionen öfverlemnade handlingar innehålla, anses erforderliga för frågans fullständiga

utredning och bedömande.

§ 23.

Sedan ansökning om pension blifvit af direktionen pröfvad, skall underrättelse

om beslutet genom skolstyrelsen meddelas sökanden och, om ansökningen

blifvit afslagen eller icke i sin helhet bifallits, hänvisning derjemte lemnas

sökanden att, i händelse af missnöje med beslutet, deruti hos Kongl. Maj:t söka

ändring.

§ 24.

För den, som i behörig ordning blifvit förklarad till pension berättigad,

utfärde direktionen pensionsbref, så snart intyg om afskedet jemte uppgift från

skolstyrelsen om tiden, då lönen frånträdes, blifvit förevisadt.

§ 25.

I händelse pensionsbref förkommer eller varder pensionstagare afhändt, bör

denne, på egen bekostnad, låta i ett nummer af den allmänna tidning, i hvilken

legala kungörelser skola införas, kungöra dödandet af pensionsbrefvet och inför

pensionsanstaltens direktion förete detta tidningsnummer, hvarefter direktionen

har att nytt pensionsbref utfärda.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

— 42 —

Art. VI.

Om utbetalning af pension.

§ 26.

Pension utbetalas halfårsvis, i Juni ocli December månader. Dervid företes

pensionsbrefvet till anteckning å detsamma om utbetalningen, hvarjemte aflemnas

frejdbevis och intyg, att pensionstagaren vid ingången af sista månaden i lialfäret

ännu lefde, eller, i fall han eller hon dessförinnan aflidit, om dagen, då

dödsfallet inträffade.

§ 27.

Utbetalning af pension verkställes af pensionsanstalten till pensionstagaren

sjelf eller behörigen befullmäktigad! ombud mot kvitto.

Är pensionstagare boende i landsorten, vare han eller hon berättigad att,

efter hos direktionen gjord anmälan innefattande uppgift om hans eller hennes

hemvist, få pensionen sig med allmänna posten i rekommenderadt eller assureradt

tjenstebref kostnadsfritt tillsänd; åliggande det dock pensionstagare, som

af sådan förmån vill komma i åtnjutande, att för hvarje gång under rekommendation

med allmänna posten till direktionen insända pensionsbrefvet för påteckning

tillika med de i § 26 omnämnda bevis och intyg jemte kvitto å pensionsbeloppet

enligt af direktionen faststäldt formulär.

§ 28.

Pension af nu ifrågavarande slag må ej för pensionstagares gäld i mät

tagas eller med kvarstad beläggas.

s. 43 Kontrollera mot PDF

— 43 —

Art. VII.

Om pensionsanstaltens styrelse och förvaltning.

»

§ 29.

Döfstumläranies pensionsanstalt förvaltas af direktionen öfver Folkskollärarnes

pensionsinrättning; och galle dervid tillsvidare i tillämpliga delar och i alla

de omständigheter, om Indika icke i detta reglemente finnes särskildt stadgadt,

enahanda föreskrifter, som enligt reglementet för nämnda inrättning äro gifna

för densamma samt dess förvaltning.

§ 30.

Förslag å stat för pensionsanstalten samt å sättet för arbetets anordning

inom densamma skall af direktionen uppgöras och till Kongl. Maj ds nådiga

pröfning och fastställelse anmälas.

§ 31.

Distriktens och lärarepersonalens afgifter skola, i den mån de ej åtgå till

årets utgifter, samlas till en fond, hvilken göres räntebärande mot fullgod

säkerhet.

Pensionsanstaltens alla utgifter skola bestridas i första rummet af afgifterna

samt denna fonds afkastning och kapital, så att, först sedan fonden till fullo

åtgått, staten skall tillskjuta erforderligt årligt fy 11 nåd sbidrag.

Öfver gångsstadgande.

De för bestridande af pensionsanstaltens utgifter under första verksamhetsåret

erforderliga medel anvisas af Kongl. Majd utaf tillgängliga statsmedel såsom

förskott, att ersättas af inflytande afgifter från distrikten och lärarepersonalen i

den mån dessa afgifter ingå.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Före den i Oktober hvarje år skall direktionen till Kong!. Maj:t afgifva

förslag å det fyllnadsbidrag af statsmedel, som anses böra i nästföljande statsreglering

upptagas till bestridande af pensionsanstaltens utgifter under det år,

samma statsreglering omfattar.

Det anvisade fyllnadsbidraget eger direktionen att i män af behof lyfta i

Statskontoret.

§ 33.

Före den 15 Januari hvarje år upprätte skolstyrelse i två exemplar en, enligt

af direktionen faststäldt formulär atfattad, uppgift å den enligt § 1 hithörande

lärarepersonal, som under näst föregående år inom distriktet varit i tjenst anstäld,

upptagande ålder, tjenstetid, undervisningstid under året in. in., samt dessutom

för dem, som under året afgått från tjenst, tidpunkten för och anledningen

till afgången. Af dessa exemplar skall det ena till pensionsanstaltens direktion

före nämnda dag insändas och det andra hos skolstyrelsen förvaras. Genom pensionsanstaltens

försorg skola dessa uppgifter ordnas och, der sådant på grund

af särskilda omständigheter anses erforderligt, granskas samt derefter inom pensionsanstalten

förvaras för att vid pröfningen af rätt till pension vara att tillgå.

§ 34.

Öfver de af direktionen vidtagna beslut, som angå rättigheten till och vilkoren

för pensions åtnjutande, må den missnöjde hos Kongl. Maj:t i underdånighet

anföra besvär, Indika skola till Kongl. Maj:ts Ecklesiastikdepartements expedition

ingifvas inom 30:de dagen efter erhållen del af beslutet. Pensionssökande,

som vistas utrikes, ege 180 dagars besvärstid.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45 —

Art. VIII.

Om redovisning af pensionsansanstaltens mede! samt om

räkenskapernas granskning.

§ 35.

Hos direktionen skall föras matrikel öfver samtliga pensionstagare med uppgift

om deras födelseår och -dag samt de åt dem beviljade pensioner jemte hänvisning

till de beslut, på grund afhvilka pension blifvit hvar och en tillerkänd

och pensionsbref utfärdats. I denna matrikel skall jemväl antecknas tiden, då

genom pensionstagares dödsfall eller af annan anledning pensionen upphört att

utgå.

§ 36.

Direktionen aligge att för hvarje år låta upprätta och afsluta räkenskaper

tör pensionsanstalten samt desamma med tillhörande verifikationer för granskning

till Kammarrätten, före utgången af påföljande Maj månad, ingifva.

§ 37.

Efter årsräkenskapernas afslutande afgifve Direktionen ofördröjligen till Kong!.

Maj:ts genom Ecklesiastikdepartementets expedition underdånig berättelse rörande

pensionsanstaltens förvaltning under det föregående året jemte en tabellarisk

öfversigt öfver dess tillgångar, inkomster och utgifter. Denna berättelse skall

sedermera, genom departementets försorg, uti allmänna tidningen intagas.

Denna författning skall träda i verkställighet den 1 Januari 1901.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Särskilda Motiv.

(I det följande tiar komité» för korthetens skull betecknat Småskollärarnes

med fleres ålderdomsunderstödsanstalt med S. Å. U. A. samt Folkskollärarnes

pensionsinrättning med F. P. I.)

§ 1.

Mom. 1. Till stöd för detta moments innehåll får komitén hänvisa till

sin allmänna motivering sid. tf—12.

Mom. 2. Afgående stadgandena i detta moment, som tillsvidare blott har

afseende å institutet vid Hjorted, har komitén förut yttrat sig sid. 12 —14. Bestämmelsen,

att hvad i reglementet stadgas om skoldistrikt och distriktsskolstyrelse

skall, i händelse inträde i pensionsanstalten medgifves för dylik undervisningsanstalts

lärarekår, gälla för undervisningsanstalten och dess styrelse, har

afseende icke blott på insändandet af uppgifter m. in. dylikt, utan äfven på

skyldigheten att vidkännas afgifter till pensioneringen. Undervisningsanstalten

bör således af egna medel bekosta de afgifter, som eljest skola af distrikten

gäldas, samt i förskott utlägga afgifterna för sin personal. Sannt är visserligen,

att distrikten sjelfva uppbära statsbidrag för de barn, som de öfverlemna till

anstalt af ifrågavarande slag, och att det alltså vore oegentligt, om icke ett

opaginerad Kontrollera mot PDF

distrikt finge för pensioneringen äfven af de lärare, som undervisade dessa

barn, erlägga afgifter liksom för lärarne till distriktets öfriga skolbarn. Men

att för sådant ändamål söka genomföra en direkt afgift sskyldighet från distrikten

till pensionsanstalten skulle, särskild! i afseende på afgiftsbeloppens fördelande

på distrikten, vara förenadt med betydliga praktiska svårigheter till följd deraf,

att dessa under olika år öfverlemna ett ständigt vexlande barnantal till undervisningsanstalten.

Den antydda oegentligheten torde i sjelfva verket lättast

kunna afhjelpas genom att, såsom komitén föreslår, undervisningsanstalten sjelf

erlägger distriktens afgifter, ty nämnda anstalts styrelse har ju då blott att

vid fixerandet af inackorderingsafgiften tillse, att denna sättes till sådant belopp,

att anstalten blifver af distrikten helt eller delvis ersatt för pensionsafgifterna.

Öfvergång sstadgandet. Enär den nuvarande föreståndarinnans vid skolan

i Karlskrona löneförmåner utgöras af 2,000 kronor i lön och 500 kronor i

tjenstgöringspenningar jemte fri bostad och vedbrand, har det ansetts, att hon

ej borde kunna i pensionsafseende jemnställas med en manlig föreståndare,

utan med större fog hänföras till lärareklassen.

§ 2-

Till grund för stadgandet i denna paragraf ligga de skäl, som komitén

anfört sid. 14 —15 och 18 —19.

§ 3.

Motiven till denna paragraf återfinnas å sid. 23 — 24 i den allmänna motiveringen.

Det har ansetts icke vara obilligt att för den fördel, som medgifves den

extra ordinarie lärarepersonalen genom rätt till tjenstårsberäkning, affordra densamma

någon godtgörelse i form af retroaktiva pensionsafgifter vid tillträdet

till ordinarie befattning. Antagligen komma dessa afgifter ej att afse särdeles

många år och torde derför ej kunna stiga till något mera betydande belopp.

Att icke jemväl distrikten böra affordras dylik retroaktiv afgift, har sin naturliga

grund deruti, att distriktens afgiftsskyldighet är fästad vid sjelfva lärarebefattningen

och icke vid lärarens person, samt att distrikten förut under den föregående

tjenstinnehafvarens tid och under den eventuella vakanstiden erlagt

årliga afgifter för den ifrågavarande ordinarie tj ensten.

s. 48 Kontrollera mot PDF

— 48 —

Öfver gångsstadgandet. Detta stadgande hvital’ på den grund, att den vid

pensioneringens början tjenstgörande, i eller helt nära pensionsåldern varande

lärarepersonalen skulle i förhållande såväl till dem, som redan afgått ur tjensten,

som ock till dem, som längre kvarstanna, beredas en oskälig förmån, derest

nämnda äldre personal skulle behöfva erlägga alls inga eller endast ett eller

annat års afgifter för att erhålla pension. Att minsta antalet årsafgifter satts så

högt som till tio, bör ej synas för strängt, då ju t. ex. en föreståndare, som

afgår under första året af pensionsanstaltens verksamhet, likväl ej behöfver erlägga

mer än 1,000 kronor eu gång för alla i retroaktiva afgifter för att erhålla

en årlig pension af 2,500 kronor. Att distrikten ej kunna åläggas dylika

retroaktiva bidrag, beror derpå, att deras afgiftsskyldighet är oberoende af lärarnes

personliga förhållanden och att de framdeles alltjemt komma att utgöra årsbidrag

för dessa befattningar, under det att pensionstagarne äro befriade från

vidare afgifter till denna pensionering.

Mom. 1. Det i detta moment innehållna stadgande om sättet för afgifternas

erläggande är affattadt i analogi med § 4 i reglementet för S. Å. U. A.

Mom. 2. Enär statsbidrag icke direkt utbetalas till undervisningsanstalt

af det i detta moment afsedda slag, hafva särskilda anordningar måst föreskrifvas

för afgifternas inbetalande derifrån, och får komitén vidare hänvisa till sin

motivering under § 1 moment 2 härofvan.

§ 7.

Angående pensionsbeloppen får komitén hänvisa titt utredning sid. 20 — 21

i den allmänna motiveringen.

§ 8.

Om det i denna paragraf behandlade ämne har komitén förut yttrat sig

sid. 21. Ett särskildt stadgande om tio års tjenst som ordinarie föreståndare

för rätt till föreståndarepension har ansetts erforderligt och kompletteras genom

stadgandet i § 11.

Öfver gångsstadgandet. Af skål, som i den allmänna motiveringen anförts,

hafva fordringarna på tjenstårens antal för hel pension något modifierats för den

s. 49 Kontrollera mot PDF

— 49

personal, som tjenstgjort före omorganisationen. Denna modifiering är tvåfaldig.

Dels har summan af lefnads- och tjenstår bestämts till minst 85 i stället för eljest

minst 90. Dels har, under det att lefnads- och tjenståren skola i sistnämnda

antal ingå med minimibelopp af resp. 60 och 30 år, i detta fall endast lefnadsårens

minimiantal bibehållits vid 60, men tjenståren sänkts ända till 20, så att

äfven lefnadsåren öfver 60 kunna utöfva inverkan vid sammanräkningen.

Eu med detta öfvergångsstadgande ganska analog bestämmelse finnes i öfvergångsstadgandet

under § 7 i reglementet för S. Å. IT. A. Sistnämnda stadgande

företer emellertid den principiella olikheten med det nu föreslagna att, samtidigt

med att vilkoren i afseende på tjenstår gjorts lindrigare, understödets

belopp minskats från helt till två tredjedelar af helt. Sedan vederbörande komité

samt Kongl. Maj:t föreslagit, att helt understöd skulle under de gifna förutsättningarne

få utgå, verkstade nemligen Riksdagen berörda nedsättning och anförde

såsom skäl derför, att utgifter dittills icke erlagts för den då ifrågavarande

personalen. Beträffande döfstumlärarepersonalen torde emellertid detta

Riksdagens skäl ej kunna göras gällande, i betraktande deraf att, enligt komiténs

förslag, den vid pensioneringens början tjenstgörande lärarepersonalen skall

för rätt till pension erlägga minst tio års afgifter antingen genom att derefter

kvarstå i tjenst minst tio år eller också, om afgång dessförinnan sker, genom

att retroaktivt erlägga hvad som fattas. Sagda personal lärer nemligen få anses

genom dessa afgifter förvärfva sig alldeles enahanda rätt till pension, som den

framtida personalen, naturligtvis under förutsättning, att den uppfyller de allmänna

vilkoren eller, beträffande den personal, som tjenstgjort redan före omorganisationen,

de särskilda, för denna personal medgifna, förmånligare vilkoren.

På grund häraf har komitén ej tvekat, att åt sistnämnda personal föreslå

samma pensionsbelopp, som åt den öfriga personalen.

§ 9.

Denna paragraf är affattad i analogi med § 8 i reglementet för S. Å. U. A.,

dock med iakttagande af den för döfstumlärarepersonalen fem lefnadsår senare

inträdande pensionsåldern. Den å anförda ställe åt småskollärarinnorna medgifna

förmånen af afkortadt understöd vid tidigare lefnadsålder än för manliga

lärare, har ansetts äfven böra i afseende på afkortad pension tillerkännas

döfstumlärarinnor. Den afkortade pensionen skall således, enligt den utredning,

hvilken förekommer å sid. 32-33 af det komitéutlåtande, som ligger till grund

för berörda understöd sanstalts reglemente, utgöra uttryckt i procent af hel

pension:

s. 50 Kontrollera mot PDF

- 50 —

vid

50

lefnadsår

45 %

vid

55

lefnadsår

66

%

51

»

49 »

»

56

»

72

»

»

52

»

53 »

»

57

»

78

»

»

53

7>

57 »

»

58

»

85

»

54

»

61 »

»

59

»

92

»

De på sådant sätt vunna talen hafva afjemnats till närmaste femtal kronor.

Att hel pension skall i detta fall utgå till 60-årig person, ehuruväl tjenståren

icke behöfva vara flera än minst 25, ligger i sakens natur, men har

ansetts böra särskild! uttalas.

För erhållande af pension enligt denna paragraf fordras visst intyg, om

hvilket vidare stadgas i § 21.

Öfvergångsstadgcmdet. Jemväl i förevarande fall har en modifikation i

tjenstårens antal ansetts nödig för den lärarepersonal, som tjenstgjort före

omorganisationen. De summor af lefnads- och tjenstår, som i hufvudstadgandet

i denna paragraf bestämts för rätt till afkortad pension, nemligen för föreståndare

och lärare minst 80 och för lärarinnor minst 75, hafva icke ansetts

kunna ytterligare sänkas. Men en lättnad kan likväl för nämnda personal beredas

genom att man medgifver lefnadsåldern större inflytande på denna summa.

För detta ändamål har minimiantalet tjenstår sänkts till 20, under det att

lefnadsårens antal höjts til! minst resp. 60 och 55.

Ett stadgande, i viss män liknande detta, återfinnes i öfvergångsstadgandet

under § 8 i reglementet för S. Å. U. A. Der har emellertid, samtidigt med

att fordringen på tjenstår nedsatts med fem år, summan af lefnads- och tjenstår

bestämts lika för både lärare och lärarinnor, derigenom att fordringen på lefnadsår

höjts för manliga lärare med fem år, men för lärarinnor med icke

mindre än tio år. Häraf har blifvit en följd, att lefnads- och tjenstårssumman

för dylik småskollärarinna kommit att blifva fem år högre än för lärarinna

enligt hufvudstadgandet, eller resp. 75 och 70 år. Det torde likväl vara rättvist

att jemväl i modifikationsstadgandet bibehålla den något gynsammare ställning,

som i hufvudstadgandet medgifvits lärarinna i jemförelse med lärare, och

deremot synes i afseende på döfstum I ärarinn om a. vara desto mindre att anmärka,

som i alla händelser summan af lefnads- och tjenstår i förevarande

fall för dem, med anledning af den högre normala pensionsåldern, hvarifrån

reduktionen utgår, icke blir lägre utan just densamma, som i berörda liknande

öfvergångsstadgande finnes bestämd för småskollärarinnor, eller 75.

opaginerad Kontrollera mot PDF

— Öl

De afkortade understöden äro i nämnda öfvergångsstadgande till § 8 i

S. Å. U. A:s reglemente bestämda för såväl lärare som lärarinnor till samma

belopp som de, hvilka enligt hufvudstadgandet derstädes utgå till lärarinnor

under de första fem år, under Indika dylikt afkortadt understöd kan för dessa

ifrågakomma. Vederbörande komité samt Kong!. Maj:t hade föreslagit enahanda

belopp som de fem senare årens afkortade understöd, men Riksdagen

nedsatte, i öfverensstämmelse med sitt beslut angående det normala understödet

för samma äldre personal, hvilket beslut blifvit bär ofvan uti motiven

till öfvergångsstadgandet under § 8 omförmäldt, beloppen till de nu gällande.

Af samma skäl, som förmått komitén att, i fråga om döfstumlärarepersonalen,

uti sistberörda öfvergångsstadgande afvika från den af Riksdagen uttalade uppfattningen,

anser komitén, att äfven i nu föreliggande fall pensionsbeloppen

böra vara lika för den personal, hvilken redan före omorganisationen tjenstgjort,

som för den, hvilken tillträdt sina befattningar först derefter, och att

för först nämnda personal en förmån i afseende på pensionsvilkoren icke bör

åtföljas af en försämring i afseende på pensionernas storlek.

Att föreståndare, lärare och lärarinna i förevarande fall skola åtnjuta hel

pension, då summan af lefnads- och tjenstår utgör 85, äfven om tjenståren

blott äro minst 20, är uttryckt redan uti öfvergångsstadgandet under § 8.

Det har derför här endast erfordrats bestämmelse, att hel pension skall i detta

fall utgå till lärarinna, för hvilken nämnda summa uppgår till 85, äfven om

hon blott är 55 år gammal.

§ 10.

Denna paragraf handlar om pensionsrätt vid obotlig sjukdom, och har

komitén åt sådan afkortad pension gifvit den särskilda benämningen sjukpension.

För dess åtnjutande har ansetts böra fordras endast 15 tjenstår utan afseende

på lefnadsålder. Då den sjuke i fråga om lefnads- och tjenstår uppfyller vilkoren

uti § 9, komma “naturligtvis de der stadgade högre pensioner till användning.

Sjukpensionernas storlek har, i likhet med det motsvarande afkortade

understödet enligt reglemente för S. Å. U. A. § 9, bestämts till 45

procent af hel pension, och utgör således för lärarinna samma belopp, som

den lägsta afkortade pensionen, eller i jemnadt tal 380 kronor, samt för

föreståndare 1,125 kronor och och för lärare, i jemnadt tal, 610 kronor.

Huruledes den, som söker pension efter denna paragraf, skall förete vissa

intyg, stadgas i § 21.

s. 52 Kontrollera mot PDF

— 52 —

§ 12.

Stadgandet i denna paragraf liar sin motsvarighet i § 17 af reglementet

för F. P. I.

Att den extra ordinarie tjenstgöring, för hvilken tjenstår få räknas, icke

får hafva varit blott såsom särskild lärare eller lärarinna i öfningsämnen eller

slöjd, har komitén ansett framgå af jemförelse med innehållet i § 1.

Öfver gångsstadgande. I afseende på beskaffenheten af tjenståren har, af

skäl, som komitén uti sin allmänna motivering framhållit, ansetts böra göras

viss modifikation beträffande den lärarepersonal, som verkat i döfstumlärarekallet

under de ovissa förhållanden, som rådde före omorganisationen. Komitén

har därvid tagit med bland de tjenstårsberättigade jemväl dem, som då tjenstgjort

vid statsanstalt för öfveråriga döfstumma eller vid privat, med statsmedel

understödd döfstumundervisningsanstalt, och detta af den anledning, att en rätt

liflig flyttning bland lärarepersonalen då egde rum mellan dessa anstalter och

landstingsskolor, samt den ena sortens anstalter knappast kunna anses då

hafva haft fastare organisation än den andra. Detta medgifvande bör icke

betraktas som ett undantag från regeln, att nämnda anstalters lärarekårer böra

vara uteslutna ur den ifrågasatta pensioneringen, ty förhållandena gestalta sig

ju helt annorlunda beträffande de lärare, som, efter det döfstumskolväsendet

genom distriktsskolornas upprättande i enlighet med Lagen den 31 Maj 1889

vunnit fasthet och lagligt erkända former, öfvergingo till distriktsskolorna, och

dem som likväl kvar stannade i statens eller enskildes tjenst.

På en noggrann utredning om huruledes den befattning bör hafva varit

beskaffad, som skall anses jemnstäld med ordinarie, har komitén icke funnit sig

böra ingå, då dermed vore förknippad en beskrifning på hela det forna döfstumskolväsendet,

och dylik utredning torde ej heller vara behöflig här, då ju

vederbörande pensionssökande säkerligen utan större svårighet sjelf kan förebringa

erforderliga upplysningar om sin'' och den öfriga lärarepersonalens ställning

vid de skolor, han tillhört. Afsikten med stadgammt är emellertid att såsom

otvifvelaktigt extra ordinarie, och således i allmänhet icke vid tjenstårsberäkning

ifrågakommande, afskilja de tjenster, som varit af endast tillfällig beskaffenhet.

Någon särskild bestämmelse om tjenstårsberäkning för dylik extra ordinarie

tjenst, som fortvarit längre än fem år, utöfver hvad hufvudstadgandet

innehåller, har icke synts erforderlig.

Bestämmelsen i sista stycket af öfvergångsstadgandet är orsakad af faktiska

förhållanden, som inträffat under sjelfva öfvergångsåren.

s. 53 Kontrollera mot PDF

— 53

§ 14.

Till grund för denna paragraf ligger en sammanarbetning af stadgandena

i § 11 af reglementet för S. Å. U. A. och § 19 af reglementet för F. P. I.

Möjligheten att erhålla högre pension torde endast inträffa, om någon, som

erhållit afkortad pension enligt § 9, skulle åter få krafter att tjenstgöra.

§ 15.

Motsvarande stadgande återfinnes i reglementet för F. P. I. § 20.

Derest afskedet grundas på sådant förhållande, som omförmäles i § 16,

är all pensionsrätt oåterkalleligen förlorad.

§ 17.

Det till grund för denna paragraf liggande stadgandet förekommer i § 13

af reglementet för S. Å. U. A.

Då komitén emellertid i § 19 här nedan föreslår, att pensionsansökning

må kunna ingifvas huru länge som helst efter afskedstagande!, och att enda

påföljden för den, som dröjer länge dermed, må blifva, att den redan upplupna

pensionen förloras, under det att i S. Å. U. A:s reglemente en preklusionstid

af ett år är föreskrifven för ansökan om understöd, samt den, som

eu gång tillerkänts pension, men derefter af en eller annan orsak under någon

tid icke uttagit pension, ej bör få sämre, utan snarare bättre ställning än en

dylik försumlig pensionssökande, har komitén funnit sig böra i nu förevarande

fall medgifva den pensionerade läraren rätt till de efter den nya anmälningen

utfallande pensioner, hvaremot hans anspråk på de redan upplupna, ej uttagna

pensionsbeloppen, bör i hvarje särskilt fall pröfvas och afgöras med

hänsyn, bland annat, till de skäl, som han kan åberopa för sin uraktlåtenhet.

§ 19.

Denna paragraf är delvis hemtad från § 15 i reglementet för S. Å. U. A.

Om de afseenden, uti hvilka den skiljer sig från berörda stadgande, har

komitén haft tillfälle att i förbigående yttra sig härofvan vid § 17. Komitén

har ej kunnat finna giltig anledning föreligga att stadga äfventyr af pensionens

s. 54 Kontrollera mot PDF

— 54 —

förlust för en jemförelsevis så ringa och för pensionsanstaltens vidkommande

så oskadlig försummelse som uraktlåtenhet att ingifva pensionsansökan inom

de närmaste åren efter afskedet. Då det för öfrigt lärer vara i hvarje pensionstagares

intresse att få pensionsfrågan afgjord om möjligt redan före afskedet,

torde detta stadgande icke få stor praktisk betydelse.

§ 27.

Komitén har ansett nödigt att för döfstumlärarpersonalen, hvars pensionärer

torde blifva spridda här och der öfver hela landet, bereda enahanda

lättnad i afseende på sättet för pensionernas utbekommande, som i § 24 åt

reglementet för S. Å. U. A, medgifvits småskollärarne.

§ 29.

Angående denna anordning får komitén hänvisa till yttrande sid. 20.

§ 31.

Om det i denna paragraf afhandlade ämne har komitén yttrat sig sid.

19—20. Här torde endast behöfva tilläggas, att jemväl förvaltningskostnaderna,

hvilka emellertid torde blifva ganska lindriga, böra bestridas af samma

tillgångar. För betäckande af kostnaderna under den allra första tiden af

pensionsanstaltens verksamhet lärer staten böra lemna nödigt förskott att derefter

af pensionsanstalten återgäldas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

II.

BETÄNKANDE

ANGÅENDE

PENSIONERING AP DÖESTUMLÄRAREPERSONALENS

ENKOR OCH BARN.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Då Herrar styrelseombud öfverlemnade åt komitén att utreda frågan om

pensionering af döfstum]ärarepersonalens enk,or och efterlefvande barn, skedde

det under uttalande af önskvärdheten utaf, att en dylik pensionering måtte

komma till stånd. Behofvet deraf är också fullt ut lika trängande som behofvet

af pensionering för personalen sjelf. Detta förhållande, liksom äfven det

genom enke- och barnpensioneringen afsedda gagnet, så väl för sjelfva döfstumlärarepersonalen

som derigenom indirekt för hela döfstumskolväsendet, är så

påtagligt och allmänt erkändt, att komitén icke aktar nödigt att ingå i närmare

utredning derom.

Enär komitén i afseende på döfstumlärarepersonalens egen pensionering

stannat vid att föreslå upprättandet af eu särskild pensionsanstalt, har, beträffande

enke- och barnpensioneringen, inträde i Folkskollärarnes enke- och pupillkassa

ej kunnat komma i betraktande, ty en nödvändig förutsättning derför

hade varit delaktighet jemväl i Folkskollärarnes pensionsinrättning. För öfrigt

torde de pensioner, som utgå från nyssnämnda kassa, exempelvis för enka

högst 200 kronor, få anses för låga för en personal med sådana allöhmgsvilkor

som döfstumlärarne. För komitén har då återstått att antingen föreslå

upprättandet af en särskild pensionskassa för nu ifrågavarande ändamål eller

att förorda, att inträde måtte sökas i någon annan nu existerande enke- och

pupillkassa än folkskollärarnes. De olägenheter, som äro en följd af döfstumlärarepersonalens

jemförelsevis ringa antal, och hvilka beträffande denna

personals egen pensionering kunnat neutraliseras endast genom tillgripandet

af ett mera ovanligt pensioneringssystem, skulle emellertid i afseende på den

nu ifrågavarande pensioneringen blifva så betydande, att komitén måste öfver
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

— 58 —

gifva tanken på upprättandet af eu särskild enke- och pupillkassa för denna

personal. Bland de redan befintliga kassorna synes endast Lärarnes vid

elementarläroverken enke- och pupillkassa kunna komma i fråga, dels

med hänsyn dertill att den är den enda, som omfattar en tjenstemannakår,

med hvilken döfstumlärarne kunna anses hafva någon likhet dels ock i afseende

på beloppet af dess pensioner och på öfriga stadgande!! i dess reglemente.

'' Komitén anser derför den lämpligaste lösningen af frågan om enkeoch

barnpensionering för åöfstmnlär a/reper sonalen vara, att denna personal

erhåller rätt till delaktighet i sistberörda kassa.

För en sådan delaktighet fordras vissa tillägg till nämnda kassas reglemente.

I detta förhållande torde dock ej ligga något oöfvervinneligt hinder

för förslagets genomförande, ty efter denna kassas bildande hafva såväl lärarepersonalen

vid Gymnastiska Centralinstitutet som tjenstemännen vid Folkskollärarnes

pensionsinrättning beredts delaktighet i densamma, och lika väl som

i dessa fall torde beträffande döfstumlärarepersonalen de tilläfventyrs framträdande

formella svårigheterna, kunna undanrödjas. Då emellertid enligt

nämnda reglemente endast staten och lärarepersonalen skulle bidraga till

pensioneringen samt någon medverkan från döfstumskoldistrikten dertill icke

skulle påfordras, har komitén ansett det icke tillkomma densamma, såsom

varande tillsatt utaf ombud från nämnda distrikts skolstyrelser, att detaljeradt

redogöra för de erforderliga reglementstilläggen eller afgifva förslag derutinnan.

Då likväl denna pensioneringsfråga indirekt är af stor betydelse jemväl för

döfstumskoldistrikten, håller komitén före, att Herrar styrelseombud böra söka

i sin mån befrämja dess lyckliga lösning och derför i underdånighet hos

Kongl. Maj:t anhålla om frågans vidare utredande samt nådiga afgörande.

Komitén anser sig emellertid böra i korthet angifva, huru, enligt komiténs

uppfattning, denna pensionering skulle i vissa hänseenden komma att gestalta sig.

Hvad då beträffar den personal, som skall inbegripas i pensioneringen,

torde den böra begränsas till att omfatta samma lärarekategorier, för hvilka

komitén föreslagit pensionsrätt för deras egen del, och hvilka äro närmare

angifna uti § 1 i komiténs förslag till reglemente för Döfstumlärarnes pensionsanstalt.

Föreståndare och ordinarie döfstumlärare lära böra vara förpligtade

att deltaga uti pensioneringen, hvaremot lärarinnorna icke torde böra vara

skyldiga utan endast berättigade dertill.

Enligt § 6 i berörda kassas reglemente skola i tjenst varande lärare erlägga

i årlig afgift 2 procent af sin lön i högsta lönegraden. Denna lön torde för

döfstumlärarepersonalen höra beräknas med innefattande af tjenstgöringspenningar,

på det att så stor likhet som möjligt måtte vinnas med elementarlärarne,

s. 59 Kontrollera mot PDF

— 59 —

hvilkas lönevilkor ännu ej äro delade i lön och tjenstgöringspenningar. Utgående

från de af distrikten antagna minsta lönebelopp för döfstumlärarepersonalen,

kommer man då till en årsafgift för föreståndare af 80 kronor och för

ordinarie döfstumlärare af 42 kronor. Sammanlägger man dessa belopp med

nämnda tjenstinnehafvares bidrag till deras egen pensionering, finner man att

i pensionsafgifter skulle då årligen erläggas af en föreståndare 180 kronor och

af ordinarie döfstumlärare 97 kronor, hvilket motsvarar ungefär 6 procent af

aflöningen i lägsta och 4V2 procent af aflöningen i högsta lönegraden. En

pensionerad lärare skulle enligt samma paragraf i merberörda reglemente erlägga

till enke- och barnpensioneringen en afgift af motsvarande 2 procent af

den pension, han varit berättigad erhålla, om han innehaft lön i högsta lönegraden.

I analogi härmed skulle en pensionerad föreståndare få erlägga 2

procent af hel föreståndarepension eller 50 kronor samt en pensionerad döfstumlärare

2 procent af hel lärarepension eller 27 kronor. En döfstumlärarinna

skulle, om hon inträdt i pensionskassan, erlägga under sin tjenstetid 1 procent

af högsta lärarinnelön eller 14 kronor och, sedan hon själf pensionerats, 1

procent af hel lärarinnepension eller 8 kronor 50 öre.

Beträffande pensionsbeloppen, om hvilka stadgas i §§ 24-—27 i berörda

reglemente, antager komitén, att för en föreståndares enka och barn skulle

gälla samma stadganden som angående enka och barn efter lektor, samt att

enka och barn efter döfstumlärare äfvensom barn efter döfstumlärarinna skulle

jemnställas med annan ämneslärares vid elementarläroverken än lektor enka

och barn. En föreståndares enka skulle då i pension erhålla 15 procent af

lönen i den högsta lönegraden för föreståndare, 4,000 kronor, kvilket gör 600

kronor. En döfstumlärares enka skulle erhålla 162/3 procent af högsta döfstumlärarelön,

2,100 kronor, hvilket gör 350 kronor. För ett jemte enkan

efterlefvande minderårigt barn komme nämnda pensioner att höjas med 30

procent och för två eller liera sådana barn med 50 procent. Om endast ett barn

efterlefde, skulle detta erhålla 50 procent, och om två eller flera barn efterlefde,

skulle de erhålla hela beloppet, allt af den pension som skolat tillkomma

enka. Ifall lärarinna efterlemnat pensionsberättigade barn, skulle de, äfven om

fadern lefde, erhålla pension motsvarande för ett barn hälften och för två eller

flera barn hela beloppet af 162/3 procent af en döfstumlärarinnas högsta lönebelopp,

d. v. s. i förra fallet 116 kronor 66 öre och i senare fallet 233 kro33

öre. — De nu anförda pensionsbeloppen hafva synts komitén fullt lämpliga

för ifrågavarande personals förhållanden.

Hvad vidkommer kostnaderna för pensioneringen, så är att märka, att utöfver

delegarnes bidrag komme att erfordras ett tillskott af staten. Enär ifråga
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

— 60 —

varande kassa, som disponerar en fond, hvilken för närvarande uppgår till

öfver tre millioner kronor, likväl, enligt hvad Herr Professor Lindstedt meddelat,

innehar en sådan ställning, att dess nuvarande tillgångar och inkomster

ej mer än jemnt motsvara dess förpligtelser och utgifter, skulle den nu deruti

delaktiga personalen tillskyndas hvarken förlust eller vinst, ifall döfstumlärarepersonalen

erhölle delaktighet i kassan enligt grunder, som till fullo betryggade

sistnämnda personals enke- och barnpensionering, särskildt för sig betraktad.

Alltså skulle icke något tillskott för en gång till berörda fond erfordras,

utan det vore tillfyllest, om det årliga statsanslaget, som för närvarande är

64,851 kronor, höjdes med ett efter noggrann kalkyl uträknadt belopp. Det

har icke ansetts nödigt att på frågans nuvarande ståndpunkt låta verkställa

en dylik omständlig och invecklad beräkning, men har Herr Professor Lindstedt

benäget uppgifvit, att sagda höjning i statsanslaget kunde approximativt

antagas till ungefär 6,000 kronor.

Komitén hemställer alltså:

att Herrar styrelseombud behagade besluta att

uti underdånig skrifvelse till Kongl. Maj.t anhålla,

att Kongl. Maj:t täcktes taga under nådigt öfvervägande,

huruvida icke åt döf''stumlärarepersonalen må, för

beredande af pension åt samma personals enkor och

efterlefvande barn, medgifvas delaktighet uti Lärarnes

vid elementarläroverken enke- och pupillkassa, samt

i händelse Kongl. Maj.t finner sådan delaktighet böra

beviljas, till Riksdagen aflåta den nådiga proposition

i ämnet, som må finnas erforderlig.

opaginerad Kontrollera mot PDF

III.

FÖRSLAG

TILL

BESTÄMMELSER ANGÅENDE TJENST VID DÖESTUMSKOLDISTRIKTENS

SKOLOR.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förslag

till

Bestämmelser

angående

tjenst vid döfstumskoldistriktens skolor.

§ i.

Föreståndare för döfstumskola skall åtnjuta minst följande årliga aflöningsförmåner:
Tvåtusen

kronor i lön och ettusen kronor i tjenstgöringspenningar.

Efter fem års för nit och skicklighet väl vitsordad tjenstgöring i föreståndarebefattning

ett ålderstillägg å femhundra kronor till lönen.

Efter ytterligare fem års enahanda tjenstgöring ett andra ålderstillägg å

femhundra kronor till lönen.

Fri bostad och vedbrand eller ersättning derför med belopp, som inom

hvarje distrikt särskildt bestämmes med hänsyn till de inom orten rådande

förhållanden.

§ 2.

Ordinarie döfstumlärare skall åtnjuta minst följande årliga aflöningsförmåner:

s. 64 Kontrollera mot PDF

— 64

Ettusen kronor i lön och femhundra kronor i tjenstgöringspenningar.

Efter fem års för nit och skicklighet väl vitsordad tjenstgöring ett ålderstillägg

å trehundra kronor till lönen.

Efter ytterligare fem års enahanda tjenstgöring ett andra ålderstillägg å

trehundra kronor till lönen.

Fri bostad och vedbrand eller ersättning derför med belopp, som inom

hvarje distrikt särskildt bestämmes med hänsyn till de inom orten rådande

förhållanden.

§ 3.

Ordinarie döfstumlärarinna skall åtnjuta minst följande årliga aflöningsförmåner:
Sjuhundra

kronor i lön och trehundra kronor i tjenstgöringspenningar.

Efter fem års för nit och skicklighet väl vitsordad tjenstgöring ett ålderstillägg

å tvåhundra kronor till lönen.

Efter ytterligare fem års enahanda tjenstgöring ett andra ålderstillägg å

tvåhundra kronor till lönen.

Fri bostad och vedbrand eller ersättning derför med belopp, som inom

hvarje distrikt särskildt bestämmes med hänsyn till de inom orten rådande

förhållanden.

§ 4.

Behörigen examinerad extra ordinarie eller vikarierande döfstumlärare skall

åtnjuta en aflöning, för helt år räknad, af minst ettusentvåhundra kronor jemte

fri bostad och vedbrand eller ersättning derför med belopp, som inom hvarje

distrikt särskildt bestämmes med hänsyn till de inom örten rådande förhållanden.

§ 5-

Behörigen examinerad extra ordinarie eller vikarierande döfstumlärarinna

skall åtnjuta en aflöning, för helt år räknad, af minst niohundra kronor jemte

fri bostad och vedbrand eller ersättning derför med belopp, som inom hvarje

distrikt särskildt bestämmes med hänsyn till de inom orten rådande förhållanden.

s. 65 Kontrollera mot PDF

— 65 —

§ 6.

Under föreståndares, ordinarie döfstumlärares eller ordinarie döfstumlärannnas

tjenstledighet för enskilda angelägenheters vårdande skall den tjenstledige

helt och hållet åt egna medel bekosta aflöning åt vikarie.

§ 7.

Under föreståndares, ordinarie döfstumlärares eller ordinarie döfstumlärarinnas

tjenstledighet pa grund af sjukdom, styrkt genom behörigt läkarebetyg,

skall, iii|d«ir den första månaden af tjenstledigheten, aflöning åt vikarie bekostas

af döfstumskoldistriktet. Derefter skall åt vikarien dels den tjenstledig^ afstå

nela beloppet af tjenstgöringspenningarne för ledighetstiden, dels ock distriktet

tillskjuta, hvad som derutöfver erfordras. Under tjenstledighet, som oafbrutet

fortfar längre tid än två år, skall den tjenstledige efter de två första årens

förlopp sjelf ensam bekosta hela aflöningen till vikarie.

§ 8.

Extra ordinarie tjenstgöring tages icke i beräkning i afseende på rätt till

ålderstillägg.

§ 9.

Föreståndare samt ordinarie döfstumlärare eller döfstumlärarinna, som någon

tid tjenstgjort i ordinarie befattning inom ett skoldistrikt, skall äfven vid

transport till annat skoldistrikt ega att i afseende på rätt till ålderstillägg tillgodoräkna

sig förstnämnda tjenstgöringstid.

§ 10.

En hval föreståndare samt ordinarie döfstumlärare och döfstumlärarinna

vare skyldig underkasta sig hvad uti reglementet för Döfstumlärarnes pensionsanstalt

är eller varder stadgadt.

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

— 66 —

§ 11.

En hvar föreståndare och ordinarie döfstumlärare vare skyldig'' samt en

hvar ordinarie döfstuinlärarinna berättigad att inträda i Lärarnes vid elementarläroverken

enke- och pupillkassa samt underkasta sig dess reglemente.

§ 12.

En hvar föreståndare samt ordinarie döfstumlärare eller döfstumlärarinna

vare skyldig att afgå från sin befattning, så snart rätt till hel pension mträdt;

vederbörande skolstyrelse likväl obetaget att medgifva sådan person tillstånd att

äfven derefter kvarstå i tjensten, dock ej längre än till fyllda sextiofem lednadsår.

§ 13.

Fullmakter å ordinarie tjenst vid döfstumskola äfvensom tjenstgöringsbetyg

utfärdas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med bifogade formulär (Bil. A—C).

Bil. A.

Förslag å formulär till fullmakter för döfstumlärarepersonalen.

Styrelsen för .......................................... döfstumskoldistriktet vill härigenom . hafva utnämnt

och förordnat N. N. att från och med den .................■■■.....;;; " va™ ordinarie före
ståndare

(lärare, lärarinna) vid .............................. skola, med rättighet för N. N å t åtnjuta de

med ordinarie föreståndare, (lärare-, lärarinne-) befattning inom samma distrikt förenade löneförmåner

samt med skyldighet att vid sin tjenstgöring ställa sig till noggrann efterrättelse de i Lagen angående

döfstumundervisningen och i distriktets skolreglemente härom meddelade föreskrifter,

äfvensom att vara underkastad hvad uti de för detta distrikt den ...............

»Bestämmelser angående tjenst vid döfstumskoldistriktens skolor» är stadgadt.

antagna

s. 67 Kontrollera mot PDF

— 67 —

Bil. B.

Förslag å formulär till tjenstgöringsbetyg för lärare och

lärarinnor vid döfstumskolorna.

Hos styrelsen för ....................................... döfstumskoldistriktet har N. N. begärt vitsord

öfver sin tjenstgöring; och får styrelsen intyga, att N. N., som sedan den....................................

är tillförordnad (ordinarie) lärare (lärarinna) vid ..............................skola och undervisat i .........

klass å ......... linien, gjort sig förtjent af följande vitsord:

för undervisningsskicklighet.......................................

» tillsyn öfver lärjungarna, och främjande af deras

utveckling äfven på de från egentlig undervisning

lediga tider .........................................................

» nit .....................................................................

» vandel..................................................................

Vid bedömande af undervisningsskicklighet, af tillsyn öfver lärjungarna och af nit användas

vitsorden: berömlig, med utmärkt beröm godkänd, med beröm godkänd, med nöje godkänd,

godkänd och försvarlig, samt vid bedömande af vandel vitsorden: hedrande, oförvitlig och mindre

hedrande.

Anm. Tjenstgöringsbetyg för lärare och lärarinna bör alltid vara kontrasigneradt af skolans

föreståndare.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Bil. G.

Förslag å formulär till tjenstgöringsbetyg för föreståndare

vid döfstumskolorna.

Hos styrelsen för ....................................... döfstumskoldistriktet har N. N. begärt vitsord

öfver sin tjenstgöring; och får styrelsen intyga, att N. N., som (efter att från den .........

........................ hafva varit t. f. föreståndare [lärare] vid ..............................skola) sedan den

.................................... är ordinarie föreståndare vid ..............................skola, gjort sig förtjent

af följande vitsord:

för undervisningsskicklighet.......................................

» förmåga att leda undervisningen........................

» förmåga att upprätthålla ordning samt att i allmänhet

befrämja skolans ändamål .....................

» förmåga att biträda vid handhafvandet af skolans

ekonomi...............................................................

» nit .....................................................................

» vandel..................................................................

Samma betyg-skala som för lärare och lärarinnor.

I

opaginerad Kontrollera mot PDF

Motiv.

Förslaget till dessa bestämmelser bär tillkommit af anledning att, såsom

komitén i sin allmänna motivering till förslaget om döfstumlärarepersonalens

pensionering anfört å sidan 22, det synts nödigt, att vissa tydliga och för hela

riket lika stadgande!! uppstäldes för personalens skyldighet att inom viss tid

afgå in. in. Att komitén icke inskränkt sig blott härtill, utan äfven inryckt

bestämmelser uti andra ämnen, hvaribland några, uti hvilka Herrar styrelseombud

redan afgifva förslag, som jemväl blifvit föremål för beslut inom de

flesta distrikt, och bland hvilka andra varit till komitén öfverlemnade för verkställande

af utredning och afgifvande af förslag, har sin orsak deruti, afl komitén

ansett det fördelaktigt, att, så vidt möjligt, alla de föreskrifter om döfstumläraretjenstgöring,

hvilka ansetts nödiga utöfver dem, som innefattas i Lagen

af den 31 Maj 1889, måtte finnas sammanförda på ett ställe.

Komitén hemställer:

att Herrar styrelseombud behagade för svar del godkänna

ifrågavarande bestämmelser, äfvensom besluta att

till vederbörande skolstyrelser aflåta erforderliga framställningar

i ämnet.

s. 70 Kontrollera mot PDF

— 70 —

§§ 1 — 3.

Dessa paragrafer äro affattade i noggrann öfverensstämmelse med Herrar

styrelseombuds beslutade förslag vid sammanträdet den 30 Januari 1897 enligt

§§ 7, 8, 9 och 10 i då förda protokoll. Endast uppställningen är något förändrad

för vinnande af större tydlighet.

Komitén har ej ansett sig behöfva föreslå särskild! tillägg för att uttrycka

det uppenbara förhållandet att eu person, hvilken varit ordinarie föreståndare,

men tagit afsked från nämnda syssla och öfvergått till befattning som ordinarie

lärare, skall ega att såsom lärare-tjenstår beräkna jemväl sm tjenstetid

som föreståndare.

§§ 4 och 5.

Innehållet i dessa paragrafer motsvarar fullkomligt hvad Herrar styrelseombud

uti ifrågavarande afseende]! föreslagit enligt § 11 i protokollet vi

nämnda sammanträde.

§ 6.

Denna paragraf motsvaras jemväl af Herrar styrelseombuds förslag enligt

§ I t i berörda protokoll, allenast att ordet föreståndare tillagts.

§ 7.

De två första punkterna i denna paragraf äro affattade i öfverensstämmelse

med Herrar styrelseombuds förslag enligt merberörda § it i protokollet vid

mötet den 30 Januari 1897, endast att ordet föreståndare bär tillagts, samt

orden »behörigen examinerad» framför vikarie borttagits, såsom i detta sammanhang

öfverflödiga och vilseledande. .

Angående stadgandet i sista punkten får komitén hänvisa till hvad derom

finnes anfördt å sidan 22 i den allmänna motiveringen till förslaget om dolstumlärarepersonalens

pensionering.

§ 8.

Det i denna paragraf behandlade ämne blef af Herrar styrelseombud öfverlemnadt

till utredning af komitén. Vid mötet den 30 Januari 1897 hade nem
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

— 71 —

ligen satts i fråga, huruvida icke den tid, som en extra ordinarie lärare eller

lärarinna kunde hafva såsom sådan tjenstgjort utöfver fem år, borde vid hans

eller hennes erhållande af ordinarie befattning räknas honom eller henne till

godo i afseende på rätt att inträda i högre lönegrad.

Enär, vid det förhållande att skolstyrelserna icke äro förpligtade att till

en ordinarie anställning befordra den person, som längst tjenstgjort som extra

ordinarie lärare eller lärarinna, komitén ansett det kunna befaras, att ett sådant

stadgande skulle kunna vid tillsättandet af eu ordinarie befattning till och

med förorsaka ett gynnande af mindre meriterade sökande af den anledning,

att högre lön skulle först senare behöfva lemnas åt dessa, har komitén funnit

sig böra afstyrka medgifvandet af en sådan rättighet som den ifrågasatta.

§9.

Äfven denna paragraf gäller ett ämne, hvarom komitén fått i uppdrag

att yttra sig.

Vid öfvervägande af förhållandena har komitén ej kunnat undgå att finna,

att det från lärarepersonalens synpunkt ej torde kunna anses mer än billigt, att

densamma skall få tillgodoräkna sig sina tjenstår, hvarhelst dessa än vunnits.

Särdeles kraftiga skäl synas derför erfordras för att man må kunna vägra ett

dylikt medgifvande. Sådana föreligga emellertid enligt komiténs uppfattning icke.

Det under § 8 här ofvan anförda skäl om befarad menlig inverkan af stadgandet

vid tillsättandet af plats skulle visserligen äfven i detta fall kunna åberopas, men

komitén håller före, att detsamma icke här, der fråga är om en person, som

redan innehar ordinarie anställning, bör tillmätas afgörande betydelse. Och om

man ser saken från synpunkten af distriktens intresse, så skulle ju, i fall alla

distrikt medgåfve en dylik rätt åt inflyttande döfstumlärarepersonal, förhållandena

utjemna^ så, att inflyttningar och utflyttningar komine att uppväga hvarandra,

hvarigenom ingen olägenhet komrne att uppstå för något särskilt

distrikt.

Komitén vågar antaga, att intet distrikt kommer att vägra en dylik rätt,

enär eljest, om flertalet eller endast några distrikt medgifva sådan rätt, det

eller de distrikt, som vägra, skulle utsättas för äfventyret att icke kunna, ifall

af behof, rekrytera sin lärarekår med personer, som visat sig besitta framstående

duglighet och som redan förvärfva! större erfarenhet.

Komitén har, på grund af hvad sålunda anförts, ansett sig böra tillstyrka

ett dylikt medgifvande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

§§10 och 11.

Bestämmelserna i dessa paragrafer äro naturligtvis beroende på den vidare

utvecklingen af döfstumlärarepersonalens pensionsfrågor.

§ 12.

Angående innehållet i denna paragraf får komitén hänvisa till hvad derom

anförts i den allmänna motiveringen till komiténs pensioneringsförslag för döfstumlärarep

er sonalen, sidan 22.

§ J3.

Ehuru de i denna paragraf omliandlade ämnen egentligen ligga på sidan

om det åt komitén lemnade uppdrag, har komitén likväl, då bristen på likformighet

i afseende å affattningen utaf fullmakter och tjenstgöringsbetyg ofta

öfver klagats, samt regler derutinnan synts lämpligen kunna erhålla plats bland

de nu ifrågasatta bestämmelserna, här inryckt förslag till dylika regler.

\

opaginerad Kontrollera mot PDF

1

Tilläggsblad

till

Betänkande

angående döfstumlärarepersonalens pensionering m. in.

innefattande

de af herrar ombud för Sveriges samtliga döfstumskolstyrelser vid möte i Stockholm

den 27 April 1899 beslutade ändringar i och tillägg till komiténs förslag.

Sid. 32: Ordet »Öfvergångsstadgande» bör utgå och den derunder intagna

bestämmelsen blifva mom. 3 af § 1.

Såsom skäl för denna förändring anfördes, att lagen angående

döfstumundervisningen icke lägger hinder i vägen för att till föreståndare

för döfstumskola må äfven framdeles kunna utses en kvinna.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Sid, 35 — 36: § 9 bör från och med tabellen c) erhålla följande lydelse:

för

lärår

inna

som

fyllt

50

år ....................

.................... 560

kronor

»

»

51

.................... 610

»

»

52

»

.................... 660

»

»

»

58

»

.................... 720

»

»

54

»

.................... 780

»

Derest vid afgången ur tjensten föreståndare och lärare uppnått 60

lefnadsår eller lärarinna 55 år, skola de i förevarande händelse åtnjuta

hel pension, äfven om de räkna färre än 30 tjenstår, dock

minst 25.»

Såsom motiv till detta beslut anfördes, att det, i betraktande

af det synnerligen ansträngande arbetet vid döfstumundervisningen

och den antagna, ganska höga normala pensionsåldern af 60 lefnadsår,

vore billigt, att särskildt åt lärarinnorna måtte beredas något

fördelaktigare pensionsförmåner vid försvagad helsa och i liknande

fall, än hvad komitén föreslagit, och att sålunda vid dylika tillfällen

hel pension borde medgifvas åt dem redan vid 55 års ålder samt

vid afsked under de fem åren näst derförut de af komitén för lefnadsåren

55 — 59 föreslagna afkortade pensionbeloppen.

Sid. 36—87: Öfvergångsstadgandet under § 9 bör från och med tabellen c)

erhålla följande lydelse:

»c) för lärarinna:

75

med

560 kronor

76

»

610

»

77

»

660

78

»

720

»

79

»

780

»

Lärarinna, för hvilken summan af lefnads- och tjenstår utgör

minst 80, skall i förevarande händelse åtnjuta hel pension, äfven om

hennes lefnadsålder är lägre än 60 år, dock minst 55 år.»

Förändringarna i detta stadgande äro föranledda af herrar ombuds

beslut i afseende på hufvudstadgandet i samma § och, jemlik!

erhållet uppdrag, af komitén verkstälda.

s. 3 Kontrollera mot PDF

— 3

Sid. 37: I § 10 böra orden: »derest han eller hon räknar minst 15 tjenstår»

utbytas mot: »derest han eller hon räknar minst 10 tjenstår».

Denna förändring vidtogs för att vinna likhet med motsvarande

stadgande i reglementet för Folkskollärarnes pensionsinrättning.

Sid. 37: I § 12, mellersta stycket, böra orden: »för erhållande af sjukpension

enligt § 10 minst 10 vara ordinarie tjenstår» utbytas mot:

»för erhållande af sjukpension enligt § 10 minst 5 vara ordinarie

tjenstår».

Denna ändring är föranledd af den uti § 10 vidtagna nedsättning

uti antalet af för sjukpensions erhållande erforderliga tjenstår.

Sid. 50: Till följd af ombudens beslut angående § 9 blifva de öfverst å sid.

50 upptagna procenttalen för 50—54 lefnadsår ej längre tillämpliga,

utan komma beträffande lärarinnor de för lefnadsåren 55 — 59

angifna procenttal att tillämpas för lefnadsåren 50 — 54, samt hel

pension att utgå efter uppnådda 55 lefnadsår.

Sid. 51: Sista punkten i motiveringen till öfvergångsstadgandet under § 9

bör hafva följande lydelse: »Det har derför här endast erfordrats

bestämmelse, att hel pension skall i detta fall, i öfverensstämmelse

med den till grund för bestämmelsen i sista punkten under hufvudstadgandet

i denna paragraf liggande åskådning, utgå till lärarinna,

för hvilken nämnda summa uppgår till 80, äfven om hon blott är

55 — 59 år gammal.

Sid. 51: I tredje raden uppifrån uti motiveringen till § 10 bör siffran 15

utbytas mot 10.

Sid. 65: Sista punkten af § 7 bör erhålla följande lydelse: »Under tjenstledighet,

som oafbrutet fortfar längre tid än två år, skall den tjenstledige

efter de två första årens förlopp, ifall han vid den tid är

berättigad till afkortad pension, och eljest från den dag derefter, då

sådan rätt för honom eller henne inträder, sjelf ensam bekosta hela

aflöningen till vikarie.»

Enär såsom motiv till stadgandet anförts å sid. 22, att en lärare,

som icke längre vore i stånd att sköta sin tjenst, icke borde

finna med sin fördel förenligt att alltför länge bibehålla densamma,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

sedan rätt till afkortad pension inträ dt, ansågs det böra i stadgandet

tydligt utmärkas, att det först vore, sedan dylik rätt inträdt, som

detsamma borde vinna tillämpning. * 3

Oafsedt vissa smärre ytterligare ändringar i motiveringen, som kunna

vara föranledda af ombudens ofvanberörda beslut, blef komiténs betänkande

och förslag med tillhörande motivering af herrar ombud gilladt och godkändt.

Komité!!.

&7

____''

Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B,, 190?.

opaginerad Kontrollera mot PDF

[77H Sjukhus

9 e t -m

KARTA

öfver

SÅNGA MO

Skala. 1:4000

100

I_

i oo

__s__

zoo

300

*tOO dbiaj*

a. tv

6en. Stål). Lif.. Ans t Sto clOv.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.