Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 141
5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1906:141, Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 141
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 141.
1
N:o 141.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Biksdagen angående efterskänkande
af kronans rätt till danaarf efter gårdsägaren
Lars Vilhelm Dahlbergs i Piteå hustru Fredrika Vilhelmina
Dahlberg, född Nordström; gifven Stockholms
slott den 20 april 1906.
Under åberopande af 1 »ilagda utdrag- af statsrådsprotokollet öfver
finansärenden för denna dag- vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att medgifva, att kronans rätt till danaarf efter gårdsägaren
Lars Vilhelm Dahlbergs i Piteå hustru Fredrika Vilhelmina Dahlberg,
född Nordström, må, efter afdrag af den kammaradvokatfiskalen tillkommande
aktoratsprovision, efterskänkas till förmån för bemälde Lars
Vilhelm Dahlberg.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
Kung], nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Mapts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF.
Elof Biesért.
Bih. till Biksd. Prat. 1906. 1 Sami, 1 Afd, 78 Höft.
1
2
Knngl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 141.
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans
Knngl. Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet å
Stockholms slott den 20 april 1900.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Staatt.
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,
Statsråden: TiNGSTEN,
Biesért,
friherre Marks von Wurtemberg,
Tamm,
SlDNER,
Hellner,
SCIIOTE,
Berg,
Bergström.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Biesört anförde härefter:
Gårdsägaren Lars Vilhelm Dahlbergs i Piteå hustru Fredrika
Vilhelmina Dahlberg, född Nordström, afled den 15 januari 1903. Af
instrumentet öfver den efter henne den 13 därpåfoljande mars förrättade
bouppteckning framgår, att hon såsom sterbhusdelägare efterlämnat
endast sin bemälde make, samt att boets behållning utgjort 0,824
kronor 05 öre.
Makarne Dahlberg hade den 14 december 1894 upprättat inbördes
testamente, hvarigenom förordnats, att den af makarne, som den andre
3
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o Hl.
öfverlefde, skulle vara ensam ägare af all den egendom, vare sig lös
eller fast, som vid enderas död funnes i boet. Af utdrag af domboken,
hållen hos rådstufvurätten i Piteå den 20 januari 1903, inhämtas, att,
efter anhållan af gårdsägaren Dahlberg, kakelugnsmakare Petrus Engstrand
och Anton Engstrand, hvilka bevittnat testamentet, blifvit för
dödsfalls skull på ed hörde och därvid berättat, att de den dag testamentet
utvisade på kallelse infunnit sig hos makarne Dahlberg, hvarvid
testamentet, som förut funnits färdigskrifvet, blifvit uppläst samt
af makarna godkändt och underskrifvet, äfvensom att makarne, som
för vittnena varit personligen bekanta, vid tillfället handlat med sundt
och fullt förstånd och af fri vilja.
Då gårdsägaren Dahlberg underlåtit att inom laga tid bevaka
ifrågavarande testamente och hustru Dahlberg ej efterlämnat kända
arfvingar, instämde kammaradvokatfiskalsämbetet mannen Dahlberg till
rådstufvurätten i Piteå med påstående om åläggande för honom att
till ämbetet såsom danaarf redovisa behållna kvarlåtenskapen efter hans
bemälda hustru.
Af utdrag af den hos rådstufvurätten i saken förda dombok inhämtas,
att mannen Dahlberg, som icke velat förneka, att han försummat
bevaka testamentet, tillika uppgifvit, att han af okunnighet om lagens
föreskrift härutinnan ansett bevakning vara öfverflödig, då testamentet
blifvit i laga ordning upprättadt och vittnen därom edligen hörda,
äfvensom framhållit det härda därutinnan, att, därest det mot honom
framställda yrkandet komme att bifallas, han vid framskriden ålder
blefve nödsakad afstå från tillgång, som han genom sträfsamt arbete
under årens lopp lyckats förvärfva för ålderdomens dagar; att han
jämväl bestridt kronans rätt till omstämda egendom, på den grund att
hustrun skulle efterlämnat arfvingar, i hvilket afseende han företett
intyg af vederbörande pastor, utvisande, att barn till hustruns aflidnc
broder funnes, hvarjämte pastor tillika meddelat, att en uppgifven
person alltifrån sitt andra lefnadsår till tiden för ingånget äktenskap
varit kyrkoskrifven som fosterdotter hos gårdsägaren Dahlberg; att
kammaradvokatfiskalsämbetet häremot invändt, att, enär enligt 15 kap.
6 § ärfdabalken det ålåge okänd arfvinge att till bevarande af sin
arfsrätt efter en afliden inom natt och år efter dödsfallet gifva sig au,
men i saken icke visats, att någon af de uppgifna släktingarna efter
hustru Dahlberg så förfarit, de företedda intygen måste sakna all betydelse
samt Kungl. Maj:t och kronan således vara berättigad till
danaarf efter den aflidnä; samt att rådstufvurätten genom utslag den
29 januari innevarande år, hvilket utslag vunnit laga kraft, sig utlåtit,
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 141.
att, ehuru makarne Dahlberg förmedels ofvanberörda inbördes testamente
bestämt, att den af makarne, som öfverlefde den andra, skulle vara
ensam ägare af all den kvarlåtenskap, vare sig lös eller fast, som vid
enderas död i boet funnes, likväl och som efterlefvande maken försummat
bevaka testamentet samt hustru Dahlbergs släktingar uraktlåtit
göra sin rätt å egendomen gällande, förpliktades mannen Dahlberg att
till kammaradvokatfiskalsämbetet redovisa behållna kvarlåtenskapen efter
hustru Dahlberg med hälften af behållningen enligt till rådstufvurätten
inlämnad bouppteckning, eller med 3,412 kronor 32 Va öre.
Nu har i en den 15 sistlidne februari till Kungl. Maj:t ingifven
skrift mannen Dahlberg, med framhållande af sin bekymmersamma
ekonomiska ställning och under åberopande af hvad han hos bemälda
rådstufvurätt anfört, i underdånighet anhållit, att kronans rätt till
ifrågavarande danaarf måtte efterskänkas till förmån för sökanden.
Öfver denna ansökning har Kungl. Maj:ts befallningshafvande i
Norrbottens län afgifvit infordradt underdånigt utlåtande och därvid
tillika öfverlämnat yttrande från magistraten i Piteå, som däruti anfört,
att sökanden för sitt framtida uppehälle, förutom den arbetsförmåga,
han möjligen ännu kunde besitta, vore uteslutande hänvisad till den
giftorättsandel, som honom tillkomme enligt förenämnda bouppteckningsinstrument;
att boets tillgångar uppstått genom sökandens under
en lång följd af år ådagalagda sträfsamhet och flit; samt att det sålunda
syntes hårdt och obilligt, att sökanden för sin försumlighet att bevaka
testamentet efter sin hustru skulle gå förlustig don besparing, han genom
ett sträfsamt arbete för ålderdomens dagar förvärfvat; och har Kungl.
Maj:ts befallningshafvande för egen del tillstyrkt bifall till ansökningen.
Kammaradvokatfiskalsämbetet, hvars yttrande jämväl i ärendet infordrats,
har anfört, att ämbetet låtit anstå med att å kronans vägnar
påkalla verkställande af omförmälda utslag i afvaktan på utgången af
frågan om efterskänkande till sökandens förmån af kronans rätt till
danaarfvet.
Beträffande själfva ansökningen har ämbetet, under åberopande
af hvad magistraten i Piteå i ärendet anfört, hemställt, att nådig
proposition måtte i det af sökanden angifna syftet till Riksdagen aflåtas;
hvarjemte ämbetet gjort förbehåll om den ämbetet tillkommande aktoratsprovision.
Med afseende å hvad i ärendet sålunda förekommit hemställer
jag i underdånighet, att Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå Riksdagen
att medgifva, att kronans rätt till ifrågavarande danaarf må,
I
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 141. 5
efter afdrag af den kammaradvokatfiskalen tillkommande aktoratsprovision,
efterskänkas till förmån för gårdsägaren Lars Vilhelm Dahlberg
i Piteå.
Hvad föredragande departementschefen sålunda
hemställt, däruti statsrådets öfriga ledamöter instämde,
behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinscn-Regenten
bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen
aflåtas af den lydelse, bilagan litt. . . . vid detta protokoll
utvisar.
Ex protocollo:
Hjälmar Bettig.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.