Sök i Ratio Lex

Med förslag till ändrad lydelse af § 1 mom. 10, § 3 mom. 7, § 4 mom. 1, 2 och 4 tryckfrihetsförordningen äfvensom till införande i sistnämnda § af ett tillagdt mom. 12

1906-05-04 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1906:154, Med förslag till ändrad lydelse af § 1 mom. 10, § 3 mom. 7, § 4 mom. 1, 2 och 4 tryckfrihetsförordningen äfvensom till införande i sistnämnda § af ett tillagdt mom. 12

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 154.

1

N:o 154.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till

ändrad lydelse af § 1 mom. 10, § 3 mom. 7, § 4

mom. 1, 2 och 4 tryckfrihetsförordningen äfvensom till

införande i sistnämnda § af ett tillagdt mom. 12;

gifven Stockholms slott den 4 maj 1906.

Under åberopande af bifogade i statsrådet förda protokoll vill

Kungl. Maj:t härmed till Riksdagens pröfning i grundlagsenlig ordning

framlägga följande

Förslag

till

ändrad lydelse af § 1 mom. 10, § 3 mom. 1, § 4 mom. 1, 2 och 4 tryckfrihetsförordningen

äfvensom till införande i sistnämnda § af ett tillagdt inom. 12.

§ 1.

10:o. Å hvarje skrift varde boktryckarens namn, tryckningsorten

och årtalet utsatta. Uraktlåter boktryckare sådant, varde förfallen till

böter från och med femtio till och med femhundra riksdaler eller fängelse

i högst sex månader. Utsätter någon — — — — — — af dylik

beskaffenhet.

Bill. till Riksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 89 Höft. (A7.-o 154.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 154.

§ 3.

7:o. Uppmaning till brott eller försök att annorledes än genom uttrycklig

uppmaning, såsom genom prisande af brottslig handling, förleda

till brott, så ock försök att eljest förleda till ohörsamhet mot lag eller laga

myndighet; förbrytelsen skall straffas efter allmän lag, och skriften konfiskeras.

§ 4.

I afseende på bevakningen öfver skrifters lofliga allmängörande skola

följande stadganden gälla:

l:o. Chefen för justitiedepartementet skall tillkomma att både inom

hufvudstaden och i orterna, antingen själf eller genom vederbörligen af

honom förordnade ombud, vaka öfver skrifters allmängörande, på det sått

och i de delar, som här nedanföre stadgas. På Konungens pröfning ankomme,

huruvida å annan ort, än där tryckeri anlagts, chefen för justitiedepartementet

må hafva särskildt ombud.

2:o. I samma stund, ej senare än en skrift till försäljning eller till

spridande, på hvad annat sätt som helst, utgifves, skall ett exemplar aflämnas

i Stockholm till chefen för justitiedepartementet och i hvarje annan

ort till hans förordnade ombud. Boktryckare, som denna föreskrift uraktlåter,

vare förfallen till böter från och med femtio till och med femhundra

riksdaler eller fängelse i högst sex månader; och om han, utan att vara

försedd med chefens för justitiedepartementet bevis om gjord anmälan af

ett dagblad eller periodisk skrift, desamma trycker, böte etthundra riksdaler,

och skriftens utgifvande inställes, intill dess utgifvaren iakttagit hvad

ofvanföre därom stadgadt är.

4:o. Till ordningsmål räknas, om, vid tryckeris anläggande, uraktlåtes

hvad 1 § 5 mom. därom stadgar, eller om, emot 1 § 12 mom.,

tryckta skrifter, hvarå boktryckarenamn, tryckningsort eller årtal ej äro

utsatta, föryttras. I dessa fall äge — — — — — — i denna lag

icke leda.

12:o. Anträffas vid trupp eller ombord å flottans fartyg skrift,

hvilken uppenbarligen åsyftar att utplåna känslan af plikter mot fosterlandet

eller att uppväcka hat mot befälet eller eljest undergräfva krigslydnaden,

må, ehvad skriften synes straffbar eller icke, indragning ske af de exemplar

af skriften, som vid truppen eller å fartyget anträffas. Förordnande härom

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 154.

meddelas å ort utom Stockholm af chefens för justitiedepartementet ombud

samt i Stockholm af den eller de personer, som nämnde departementschef

för detta ändamål tillsatt. Förordnandet skall genast af befälet verkställas

men varde ofördröjligen af den, som meddelat det anmäldt hos

tryckfrihetskommittén; och ankomme på kommittén att pröfva, huruvida

förordnandet skall äga bestånd.

Tillsättas för Stockholm flera personer med befogenhet, som nu är

sagd, varde för enhvar af dem angifvet hans verksamhetsområde.

Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kungl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro

GUSTAF.

Karl Staaff.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 154.

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inf ör

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

ä Stockholms slott fredagen den 4 maj 1906.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,

Statsråden: Tingsten,

Biesert,

friherre Marks von Wurtemberg,

Tamm,

Sidner,

Hellner,

SCHOTTE,

Berg,

Bergström.

Hans excellens herr statsministern och chefen för justitiedepartementet

anförde:

»Såsom jag till statsrådsprotokollet den 7 nästlidne april haft tillfälle

att framhålla, försvåras möjligheten att verksamt ingripa mot den

fosterlands- och försvarsfientliga agitation, som i senare tider genom tryckta

upprop till krigsmanskapet pågått i landet, i hög grad däraf att skrifterna,

där de ej rent af undandragas myndigheternas kännedom, icke nog tidigt

komma under chefens för justitiedepartementet eller hans ombuds ögon.

En åtgärd att med kvarstad belägga skrift af sådant slag, hvilken anses

brottslig, är till stor del förfelad, om den ej kan verkställas med snabbhet.

Bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen om kvarstad hvila otvifvelaktigt

på förutsättningen att, om ej i den ort, där en skrift utgifvits,

densamma blifvit med kvarstad belagd, skriftens vidare spridande ej kan

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 154.

förhindras. Häri ligger, såsom lätt inses, ett icke oviktigt hinder för att

å de andra platser, där krigsmanskap tinnes samladt, kunna verksamt ingripa

mot skrifter af brottsligt innehåll.

Den agitation, hvarom här är fråga, lämnar inga medel obegagnade

att, när så finnes nödigt, snabbast möjligt befordra sina tryckalster till

dem, för hvilka de äro afsedda. Och det mål, som därmed åsyftas, kan

redan vara vunnet, långt innan ett ingripande från myndigheternas sida

kunnat äga rum. En nära liggande utväg till skydd mot denna agitation

synes då vara, om på sådana platser, där krigsfolk är samladt, kunde tillsättas

särskilda ombud med uppgift att vaka öfver skrifters allmängörande

och med samma rätt att föranstalta om kvarstad å brottsliga skrifter, som

nu tillkommer chefens för justitiedepartementet ombud i tryckningsorterna.

Införandet i § 4 mom. 1 tryckfrihetsförordningen af en bestämmelse i

denna i’iktning tillåter jag mig alltså föreslå.

Om än åtskilligt torde kunna vinnas genom den sålunda ifrågasatta

anordningen, är det dock uppenbart, att den ensam ej skall vara tillräckligt

verksam. Det har på sista tiden visat sig att de, som nu bearbeta krigsmanskapets

sinnen i försvarsfientlig riktning, äro väl medvetna om, huru

de skola nå sina syften, utan att alltför mycket utsätta sig för faran af åtal.

Direkta uppmaningar till olydnad mot lag eller befäl söker man merendels

undvika. Så mycket ifrigare arbetar man på att för okritiska sinnen framställa

fosterlandet såsom värdelöst för dem, hvilka icke äro att räkna till

de mera bemedlade, att förringa betydelsen af det arf vi erhållit i ett fritt

samhällsskick och lagbundna förhållanden. Härigenom bildas en utgångspunkt

för uppammande af klasshat. Landets försvar göres liktydigt med

försvaret af de rikas ägodelar. Kärleken till fosterlandet framhålles icke

längre såsom en dygd. Lydnaden mot befälet blir icke längre en plikt

utan ett förhatligt tvång.

Hvad verkan dylika, än tydligt utsagda, än mer eller mindre förtäckta

läror skola öfva på dem, hvilka icke själfva förmå inse deras

samhällsupplösande syfte, lärer ej vara svårt att finna. De dryga offer,

landet bringar för att sätta sina söner i stånd att, om och när olyckans

dagar komma, framgångsrikt upptaga kampen till försvar för landets frihet,

äro bortkastade, om under manskapets utbildningstid fosterlandskänslan

dödas och krigslydnaden undergräfves. Faran är stor, att nu så verkligen

sker. Framställningar, som kunna medföra sådan verkan, må då ej tålas

inom krigsmanskapets led. Om således vid trupp eller ombord å flottans

fartyg anträffas skrift, hvilken uppenbarligen åsyftar att utplåna känslan

af plikter mot fosterlandet eller att uppväcka hat mot befälet eller eljest

undergräfva krigslydnaden, torde indragning böra få ske af de exemplar

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 154.

af skriften, som vid truppen eller å fai’tyget kunna öfverkommas. Och

detta äfven i det fall, att skriften ej synes kunna göras till föremål för åtal.

Att genom en sådan af den anarkistiska propagandan själf framkallad

extra ordinär åtgärd tryckfriheten ej lider något intrång torde vara

uppenbart. Rätten att öfva kritik, lika nyttig på det militära som på

andra områden, är ej inskränkt. För staten, som tager de till stor del ännu

omyndiga värnpliktiga från deras hem och inkallar dem till sina skolor

för att där uppfostras i försvarstjänsten, är det emellertid en plikt att tillse,

att deras sinnen ej må fördärfvas genom att utan skydd utsättas för verkningarna

af en hänsynslös anarkistisk agitation. Någon farhåga för att

skrifter af annat än anarkistiskt innehåll skulle kunna träffas af den ifrågasatta

åtgärden bör med den föreslagna formuleringen ej finnas.

Förordnande om nu nämnda indragning torde, i nära anslutning till

gällande bestämmelser om kvarstad, böra meddelas af civil myndighet.

På det att emellertid rättigheten att indraga en skrift ej må komma till

användning utan giltiga skal, torde, i öfverensstämmelse med ett för vissa

i § 5 tryckfrihetsförordningen angifna fall föreskrifvet förfaringssätt, vara

lämpligt stadga, att förordnande om skrifts indragning skall underställas

tryckfrihetskommitténs pröfning och att på denna pröfning skall bero,

huruvida förordnandet må äga bestånd.

1 afseende å de myndigheter, som i orterna skola äga att meddela

beslut om indragning, böra chefens för justitiedepartementet ombud därtill

äga erforderliga kvalifikationer. I Stockholm torde en eller flera personer,

hvar för sitt verksamhetsområde, böra erhålla särskildt uppdrag att utöfva

den beslutanderätt, hvarom nu närmast är fråga.

Det återstår att tillse, huruvida icke åtgärder kunna vidtagas för att

söka förhindia, att brottslig skrift må kunna till lägerplatser och kaserner

införas, innan den hunnit beläggas med kvarstad i tryckningsorten. Det straff,

som i § 4 mom. 2 tryckfrihetsförordningen stadgas för boktryckares uraktlåtenhet

att genast till chefen för justitiedepartementet eller hans ombud

aflämna en hos honom tryckt skrift, är, enligt hvad erfarenheten gifvit vid

handen, icke tillräckligt verksamt mot öfverträdelse af stadgandet. Helt

nyligen har inträffat, att, innan kvarstad hunnit läggas å en såsom brottslig

ansedd skrift, denna vunnit stor spridning öfverallt i landet, och detta

möjliggjordes därigenom, att skriften inlämnades till chefens för justitiedepartementet

ombud först dagen efter det den från trycket utkommit.

Att en dylik uraktlåtenhet, när den måste antagas vara eller

bevisligen är afsiktlig, må kunna försonas med ett så ringa bötesbelopp

som 75 kronor, kan icke tillfredsställa rättsmedvetandet, utan

för sådant fall torde böra dömas till fängelse eller åtminstone bötesstraffet

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 154.

betydligt höjas. Jag anser mig därför böra föreslå, att för boktryckare,

som ej fullgör föreskriften i nämnda lagrum, må stadgas böter från och

med 50. till och med 500 riksdaler eller fängelse i högst sex månader.

En ändring af § 4 mom. 2 tryckfrihetsförordningen i denna riktning medför

naturligtvis, att omförmälda uraktlåtenhet ej vidare kan räknas till ordningsmål,

hvadan en ändring af § 4 mom. 4 häraf påkallas.

Då en höjning af det i § 4 mom. 2 tryckfrihetsförordningen stadgade

straff kan antagas medföra ökad frestelse till underlåtenhet att, såsom

i § 1 mom. 10 tryckfrihetsförordningen är föreskrifvet, å tryckt skrift utsätta

boktryckarenamn, tryckningsorten och årtalet och därigenom söka

förhindra upptäckandet af deri, från hvars boktryckeri skriften utgifvits,

synes äfven det i sistnämnda lagrum för sådan underlåtenhet stadgade

straff böra i lika mån höjas.

Mellan strafflagen och tryckfrihetsförordningen har hittills nödig öfverensstämmelse

saknats därutinnan, att enligt tryckfrihetsförordningen

uppmaning till andra brott än myteri, uppror och våld å person eller egendom

varit straffri, under det att 10 kap. 14 § strafflagen afser uppmaningtill

hvarje slags brott samt till annan ohörsamhet mot lag eller laga myndighet.

Detta i hög grad oegentliga förhållande har jag ansett böra afhjälpas.

Det lärer ej kunna påstås, att faran af det tryckta ordets missbruk

skulle vara mindre än af det talade ordets. I sammanhang med den

ändring i strafflagen, som Kungl. Maj:t denna dag beslutit föreslå Riksdagen,

torde således äfven stadgandet i § 3 mom. 7 tryckfrihetsförordningen

böra undergå en därmed öfverensstämmande ändring.»

Föredraganden uppläste härefter förslag till ändrad lydelse af § 1

mom. 10, § 3 mom. 7, § 4 mom. 1, 2 och 4 tryckfrihetsförordningen

äfvensom till införande i sistnämnda § af ett tillagdt mom. 12 och hemställde,

att förslaget måtte föreläggas Riksdagen till pröfning i grundlagsenlig

ordning.

Statsrådets öfriga ledamöter instämde i hvad föredraganden sålunda

anfört och hemställt;

och behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten,

med bifall till denna hemställan, förordna, att

till Riksdagens pröfning i grundlagsenlig ordning skulle

aflåtas nådig proposition af den lydelse, bilaga vid detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet

Carl Lundquist.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. KU 1906:9 Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9 s. 1 i texten