Sök i Ratio Lex

Angående anslag till utförande af reparationsarbeten vid Drottningholms slott

1906-04-20 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1906:156, Angående anslag till utförande af reparationsarbeten vid Drottningholms slott

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 156.

1

N:o 156.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående anslag

till utförande af reparationsarbeten vid Drottningholms

slott; gifven Stockholms slott den 20 april 1906.

Under åberopande af härvid fogade utdrag af statsrådsprotokollet

öfver finansärenden för denna dag, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå

Riksdagen att till utförande, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med

af slottsarkitekten Agi Lindegren uppgjorda kostnadsförslag med de af

öfverintendentsämbetet däri föreslagna jämkningar, af de enligt statsrådsprotokollet

till omedelbart verkställande tillstyrkta reparationsarbeten

vid Drottningholms slott på extra stat för år 1907 anvisa ett

anslag af 160,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under

innevarande år disponera beloppet.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och förblifver Kungl. Maj:t Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF.

Elof Biesert.

Bih. till Biksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 91 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 156.

Utdrag af protokollet öfver finansårenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Kegenten i statsrådet å

Stockholms slott den 20 april 1906.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,

Statsråden: Tingsten,

Biesért,

friherre MaRKS von WiJRTEMBERG,

Tamm,

Sidner,

Hellner,

SCHOTTE,

Berg,

Bergström.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Biesért anförde härefter:

I underdånig skrifvelse den 1 sistlidne februari har riksmarskalksämbetet

gjort framställning om beredande af medel för verkställande

af vissa reparationsarbeten å Drottningholms slott med därtill hörande

byggnader.

Af handlingarna i ärendet inhämtas följande.

I skrifvelse den 10 april 1902 uppdrog riksmarskalksämbetet åt

ståthållareämbetet å Drottningholms slott att låta verkställa ingående

undersökningar af slottets tillstånd och behof af reparation samt med

ledning däraf uppgöra af kostnadsberäkningar åtföljda förslag till de

åtgärder, som i sådant hänseende kunde anses erforderliga.

Sedan med anledning häraf slottsarkitekten Agi Lindegren anmodats

verkställa omförmälda undersökningar samt uppgöra'' däraf

föranledda förslag och kostnadsberäkningar, afgaf denne med tjänste
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 156.

memorial den 28 februari 1903 sådana förslag och beräkningar;

och anförde slottsarkitekten i berörda memorial, bland annat, att

beträffande samtliga byggnaderna vid Drottningholm gällde i större

eller mindre grad, att de befunne sig i ett i ögonen fallande bristfälligt

skick, och att ett villkor för att deras konstruktion och bestånd

ej skulle hotas vore, att en snar och genomgripande reparation vidtoges.

Vissa delar af ifrågavarande byggnader vore redan i ett irreparabel!

skick, så att de helt eller delvis måste omgöras, hvaremot

andra delar stode på gränsen af detta stadium och hotade att, därest

ej snar upphjälpning vidtoges, behöfva göras helt nya, hvilket naturligtvis

mycket fördyrade arbetet. Bland byggnadsdelar, som vore i

fullkomligt ruineradt skick, kunde särskildt påpekas terrassmurarne,

isynnerhet de, som vette mot parken. De vore byggda af sandsten,

som till stor del vore fullkomligt förvittrad, hvartill koinrne den olägenheten,

att de kramlor af järn, som fasthölle betäckningsstenarne, vore

afrostade. Vid islossningen hvarje år hände därför, att stenblock utfölle

och sedan endast provisoriskt fastsattes, hvaraf följden blifvit, att

en fullständig ombyggnad af dessa terrasser nu vore af nöden. Likaså

vore förhållandet med kajen, reveteringen af en del trähus, yttertak

m. m. Dessutom måste anordningar vidtagas för dräneringarna kring

slottet, enär de gamla trummorna och de under senare tider verkställda

täckdikningarne vore sammanrasade.

Sedan det emellertid vid närmare undersökning visat sig, att

åtskilliga reparationer utöfver dem, som enligt förenämnda af slottsarkitekten

uppgjorda förslag ansetts nödvändiga, har denne, efter af

ståthållareämbetet erhållet uppdrag med tjänstememorial den 10 september

1905 öfver lämnat förnyade kostnadsförslag rörande de erforderliga

reparationsarbetena å slottet med tillhörande byggnader. Enligt

dessa förslag, hvilka omfattade, det ena själfva slottet med därtill

hörande terrasser och det andra de till slottet hörande paviljonger

och andra byggnader, skulle samtliga i berörda förslag upptagna

arbeten betinga följande kostnader, nämligen:

för utvändiga arbeten å slottet samt terrasserna kronor 319,946: 15

,, invändiga arbeten i slottet ................................. ,, 235,529: 46

,, arbetsledning och oförutsedda utgifter............ ,, 64,524: 3 9

,, vattenledning ........................................................... ,, 61,600: —

,, elektrisk belysning ................................................ ,, 66,000: —

,, paviljongerna och öfriga till slottet hörande

byggnader.......................................................... ,, 305,000: —

eller tillsammans kronor 1,052,600: —

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 156.

Med öfverlämnande af sist omförmälda af slottsarkitekten Lindegren

afgifna memorial ock kostnadsförslag, kar ståtkållareämbetet i skrifvelse

den 11 november 1905 kos riksmarskalksämbetet gjort framställning

om beredande af medel för verkställande af nämnda arbeten med

vissa däri föreslagna jämkningar, till kvilka jag längre fram vill återkomma.

Under erinran kurusom i den af Riksdagens revisorer afgifna

berättelse om den år 1904 af dem verkställda granskning, beträffande

Drottningholms slott yttrats bland annat, att revisorerna vid besök på

platsen erfarit, att slottet, i följd af det sedan många år tillbaka synbarligen

otillräckliga underhållet — särskildt hvad anginge yttertaket

ock andra yttre delar — befunne sig i ett bristfälligt skick, samt kurusom

ståthållareämbetet i sitt med anledning häraf afgifna yttrande förklarat

sig till alla delar instämma i revisorernas uttalande, med framhållande

tillika, att detta uttalande gällde i nästan lika hög grad om

åtskilliga andra delar af slottet samt om de flesta af de till mera än

ett tjugutal uppgående fristående byggnader, hvilkas såväl yttre som

inre företedde ett högst bedröfligt utseende, har ämbetet i sin berörda

skrifvelse den 11 november 1905 vidare anfört, att behofvet af omfattande

byggnads- ock reparationsarbeten redan förut af ämbetet beaktats,

kvilket framginge däraf, att i 19 0 3 års förslag till byggnads- och

reparationsarbeten vid Drottningholms slott med tillhörande byggnader

upptagits ett belopp af 590,953 kronor 49 öre i tredje klassen för arbeten,

som, ehuru nödvändiga, dock måst uppskjutas, enär årets anslag ej

därtill lämnat tillgång. En forskning i äldre handlingar — erinrade ämbetet

vidare — ådagalade äfven, att långt före detta behofvet af en genomgripande

reparation gjort sig kändt. I nådig proposition angående statsverkets

tillstånd och behof af den 29 november 1817 hade sålunda omförmälts,

hurusom, bland andra lustslott, Drottningholms befunnes i det förfall,

att det oundgängligen tarfvade snar reparation, så framt ej kostnaderna

för dess iståndsättande skulle i än betydligare mån ökas. Det då upprättade,

Rikets Ständers statsutskott tillställda kostnadsförslaget hade

slutat på ett belopp af 255,751 riksdaler 14 skillingar 5 runstycken

banko. Rikets Ständer hade emellertid ansett sig icke kunna bevilja

några medel till de ifrågasatta förbättringarna och nybyggnaderna

utan framhållit, att med dessa borde anstå till en annan tid, och hade

därvid åberopats, att vid 1809—1810 årens riksdag beviljats ett årligt

anslag af 16,000 riksdaler banko till aflöning för den nödiga betjäningen

och till reparation och underhåll af de kungl. lustslotten med därtill

hörande byggnader och lustparker vid Drottningholm och Svartsjö,

samt att sålunda medel för de oundgängligaste kostnaderna till vidmakthållande

af slottet och byggnaderna blifvit anslagna. Det årliga

statsanslaget hade, erinrar ämbetet vidare, sedermera, vid 1850—51

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 156.

årens riksdag, höjts med 400 riksdaler banko i sammanhang med indragande

till statsverket af vissa smärre inkomster, som dittills icke

varit i riksstaten beräknade, och hade detsamma alltsedan utgått med

oförändradt belopp, eller i nu gällande mynt 24,600 kronor, således i

det allra närmaste samma belopp, som för snart etthundra år sedan

ansetts erforderligt. Den omständigheten att anslaget, ehuru ursprungligen

afsedt jämväl för Svartsjö slott, icke minskats, då nämnda slott

upphört att lyda under ståthållareämbetet, syntes i detta sammanhang

vara utan betydelse, enär redan så långt tillbaka som 1817 Svartsjö

förklarats vara otjänligt att af någon kunglig person begagnas och

följaktligen icke någonsin torde hafva tagit någon större del af anslaget

i anspråk. Det enda extra anslag af statsmedel, som under tiden

sedan år 1817 kommit Drottningholms slott till godo, vore det belopp

af 10,820 riksdaler banko, som vid 1859—1860 årens riksdag beviljats

till anbringande af åskledare. Drottningholms slott skulle också säkerligen

befinna sig i ett vida bristfälligare skick än det, hvari det nu

tedde sig, därest icke Hans Maj:t Konungen täckts af egna medel vid

olika tillfällen anvisa betydande belopp till slottets underhåll och förskönande.

Under åren 1873—1904 hade sålunda för ifrågavarande

ändamål af Hans Maj:t Konungens liofförvaltning utbetalts sammanlagdt

kronor 201,145: 2 9. En del af nämnda belopp hade ursprungligen

anvisats såsom förskott med skyldighet för slottsförvaltningen att

i mån af tillgång återgäldas, men hade detsamma sedermera af Hans

Maj:t Konungen efterskänkts och blifvit i slottets räkenskaper afskrifvet.

Till stöd för sin framställning om åtgärders vidtagande för utförande

af en genomgripande reparation af slottet har ståthållareämbetet

vidare framhållit, att Drottningholms slott näst Stockholms slott vore

att anse såsom bland landets profanbyggnader det förnämsta minnesmärket

från den s. k. storhetstiden. Förutom sin betydelse såsom sommarresidens

för den kungliga familjen hade det tillika den att genom sitt läge

i hufvudstadens grannskap utgöra ett mål för nästan hvarje främling,

svensk eller utländing, som under sommaren besökte Stockholm. Det

måste under sådana förhållanden betraktas såsom en bjudande plikt att

hejda den förstörelse, som redan gripit så betänkligt omkring sig, att förhindra,

att slottet och hvad därtill hörde mer och mer ginge sin undergång

till mötes, och att åter försätta slottet i åtminstone lika godt skick

som det, hvari det ursprungligen befunnit sig. Största delen af de kostnader,

som nu ifrågasattes, afsåge ock sådana åtgärder, som erfordrades

i följd däraf, att under snart ett århundrade erforderliga medel saknats

för nödvändiga reparationer och att brister, som ursprungligen lätt

nog kunnat afhjälpas, för hvart år som gått blifvit allt större och

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 156.

större. Ståthållareämbetet hade ansett lämpligt att i sammanhang

med reparationer af nyssnämnda art jämväl föreslå vidtagande af åtgärder

för att fullständiga vatten- och afloppsledningarna, införa vattenbi

osettsystem, inrätta badrum samt anordna elektrisk belysning. Samtliga

dessa åtgärder hade ej endast till uppgift att öka bekvämligheten

i slottet utan vore därjämte af hygienisk betydelse eller tjänade att

minska eldfaran, hvartill komme, att det ställde sig vida billigare, om

de vidtoges i sammanhang med en omfattande reparation af slottets

inre och yttre, än om de skulle verkställas senare.

Ståthållareämbetet, som granskat de nu uppgjorda kostnadsförslagen,

hade emellertid, särskildt med hänsyn till önskvärdheten af att

kunna, såvidt möjligt, nedbringa kostnaden, ansett, att i berörda förslag

vissa af ämbetet närmare angifna inskränkningar eller uteslutningar,

uppgående till sammanlagdt 119,200 kronor, skulle kunna företagas

utan att däraf beliöfde uppstå något mera afsevärdt men.

Afdroges nyssnämnda btdopp från kostnadsförslagens slutsumma,

återstode ett belopp af 933,400 kronor, livilket emellertid, för att icke

ett öfverskridande skulle riskeras, syntes lämpligen böra afrundas till

950,000 kronor.

Ett arbete af den omfattning, som här vore i fråga, syntes knappast

lämpligen kunna utföras på kortare tid än 2—3 år. I)å det emellertid

sannolikt skulle möta svårigheter att bereda så stora årsanslag, som

för arbetets utförande skulle erfordras på en så pass kort tid, föreslog

ståthållareämbetet, att anslaget fördelades på fem år, dock på sådant

sätt att första femtedelen finge utgå redan under innevarande år.

Sedan riksmarskalksämbetet i skrifvelse till öfverintendentsämbetet

af den 6 december nästlidet år, med öfverlämnande af de till ärendet

hörande handlingar anhållit, att, då riksmarskalksämbetet icke vore i

tillfälle att med full sakkännedom pröfva riktigheten af de utaf ståthållareämbetet

upprättade beräkningar och kostnadsförslag, öfverintendentsämbetet

måtte afgifva yttrande i nämnda hänseende äfvensom

rörande lämpligheten och beliofvet af de föreslagna reparationsarbetena,

samt i anledning häraf arkitekten hos öfverintendentsämbetet F. Lilljekvist,

åt hvilken uppdragits att, med biträde af ingenjören J. Nordqvist, å

Drottningholms slott med tillhörande byggnader anställa besiktning och

därefter inkomma med det yttrande och förslag, som af nämnda besiktning

och granskningen af de föreliggande handlingarna kunde föranledas,

afgifvit tjänstememorial i ämnet, har öfverintendentsämbetet i skrifvelse

till riksmarskalksämbetet af den 3 sistlidne januari anfört föjande.

Till en början ville öfverintendentsämbetet kraftigt betona, att

ämbetet, lika med ståthållareämbetet å Drottningholms slott och slotts
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 156.

arkitekten därstädes, ansåge de föreslagna reparationsåtgärderna af så

godt som oafvisligt behof påkallade, då särskildt slottets yttre befunne

sig i ett påfallande bristfälligt skick och därtill komme, att jämväl dess

inre kräfde en omfattande reparation, därvid, bland annat, bottenvåningens

bjälklag behöfde förnyas, golf omläggas eller förnyas, tak

dels vattrifvas dels putsas, målning förbättras, omtapetseringar verkställas

m. m., allt åtgärder af den art, att en privatperson utan tvifvel

skulle anse sig berättigad att påfordra desamma för att få sin bostad

i behörigt skick. Redan den omständigheten, att det härliga slottet,

som vore upplåtet till konungaboning, utgjorde ett arkitektoniskt

mästerverk och ett framstående historiskt minnesmärke, hvilket årligen

besöktes af tusentals landsmän och främlingar, syntes allvarligt böra

mana till dess snara iståndsättande, men härvid vore också att märka,

att, äfven om slottets konstruktion icke syntes omedelbart hotad, ett

ytterligare uppskjutande af en genomgående renovering gifvetvis måste

betraktas såsom, lindrigast sagdt, i högsta grad oekonomiskt. Enahanda

vore förhållandet, blott måhända i ännu högre grad, med flertalet

af de till slottet hörande paviljonger och ekonomibyggnader, beträffande

hvilka ett uppskof af reparation för visso skulle menligt

inverka på beståndet.

För bedömandet af tillräckligheten af det belopp, ståthållareämbetet

för de afsedda reparationernas genomförande ansett behöfliga,

hade öfverintendentsämbetet underkastat de af slottsarkitekten Lindegren

framlagda kostnadsförslag en genomgående granskning, hvarvid

ämbetet funnit, att till berörda förslags slutsummor,

sammanlagdt ............................................................... kronor 1,052,600: —

borde läggas följande belopp, som rörde förslaget

angående slottet med terrasserna, nämligen:

l:o) för anordnande af frostfri grund under

stora yttertrappan vid terrassen för dennas efter

omläggningen framtida bestånd ............................

2:o) till följd af felräkning å stuckbeklädnad

å väggarna i stora trappan och vestibulen

3:o) för 901 m2 parkettgolf, som upptagits

till ett pris af 15 kronor pr m 2 men borde beräknas

kosta minst 2 2 kronor pr m2, en ökning

i kostnaden af ..........................................................

4:o) för diverse arbeten, reparationer af

dörrar, snickerier, lås och eldstäder, undersökning

transport kronor 1,076,457: —

1,800: —

15,750: —

6,307: —

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 156.

transport kronor 1.076,457: —

af rökgångar, bjälklag och taklag samt lagningar

efter rörledningar, hvarför arbetskostnaden vore

upptagen till endast 15,000 kronor men borde

beräknas uppgå till minst 25,000 kronor, en ökning

af ..........................................................................>»_10,000:

då slutsumman blefve ................................... kronor 1,086,457:

Härifrån syntes emellertid kunna dragas

dels, hvad anginge kostnadsförslaget

angående slottet

med terrasserna, från posten

»snickeriarbeten» ett belopp af kronor 9,139: 6 0

dels ock, hvad beträffade

kostnadsförslaget angående de

till slottet hörande paviljonger

och andra byggnader, till följd af

felmätning och felräkning, från

det antagna beloppet för nytt golf i

trädgårdsmästarebostaden högst ,, 1,000:— ,, 10,139:60

då alltså förevarande kostnadsberäkningar

rätteligen syntes böra sluta på en summa af...... kronor 1,076,317: 40

Vidkommande därefter de afdrag, som, enligt ståthållareämbetets

förslag, skulle, till nedbringande af anslagsbehofvet, göras från berörda

kostnadsberäkningar, ansåge sig öfverintendentsämbetet böra lämna

utan anmärkning följande:

a) å förslaget rörande slottet och terrasserna:

genom uteslutande af posten för ny takryttare kronor

ehuru ämbetet icke kunde undgå att påpeka

den synnerliga önskvärdheten däraf, att den nuvarande

takryttaren blefve ombyggd;

genom uteslutande

af posten för kandelabrar vid hufvudingången „

» målning af marmor i slottskapellet i stället

för beräknad stuck .................................. ,,

» dekorering af kapellets kupol....................... ,,

å posten för fönsterbeslag genom användande

af enklare sådana ................

8.000: —

1,000: —

3,000: —

3,000: —

_„ 6,000:-

transport kronor 21,000: —

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 156.

transport kronor

samt å posten för armatur till den elektriska

belysningen ...................................................... „

b) å förslaget rörande öfriga byggnader:

å det s. k. operahuset ................................. ,,

,, hertigarnas stall ........................................... „

,, drabantstallet ............................................... „

„ nytt orangeri .................................................. ,,

„ koppartältet ............................................... „

,, hofjägarens ladugård ............................... ,,

Hvad åter anginge af ståthållareämbetet

ifrågasatt afdrag å 40,000 kronor genom tillverkande

af fönsterkarmar med bågar och ytterdörrar

af furu i stället för af ek, ville ämbetet,

med hänsyn till det relativt goda skick, hvari

äldre ekkarmar och bågar befunne sig i jämförelse

med yngre furufönster, bestämdt härifrån afråda,

och detta så mycket hellre som efter den reduktion

af kostnaden för »snickeriarbeten», ämbetet föreslagit,

minskningen i omkostnaderna vid användande

af furu torde belöpa sig till högst 25,000

kronor.

I afseende vidare å af ståthållareämbetet

föreslaget afdrag å 30,000 kronor för användande

i vestibulen och stora trappan af oljefärg i stället

för stuck ville ämbetet för sin del, med hänsyn

särskildt till det framtida beståndet, äfven afråda

från nämnda tillvägagångssätt och föreslå en behandling

med s. k. smaltomarmor, som betingade

ett pris af kr. 9,io pr m* mot kr. 35 pr m2

för stuck, hvarigenom ett afdrag syntes kunna

ske af, i rundt tal, .................................................. „

Vidare hölle ämbetet före, att, i betraktande

af byggnadernas beskaffenhet, af ståthållarämbetet

ifrågasatt afdrag å kostnaden för iståndsättande

af jaktpaviljongen kunde höjas från 1,200 kronor

till ..................................................................................r>

transport kronor

Bih. till Riksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 91 Häft.

21,000: —

5,000: —

10,000: —

2,000: —

1,000: —

3,000: —

5,000: —

500: —

42,000: —

3,000: —

92,500: —

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 156.

transport kronor 92,500: —

äfvensom att af sistnämnda ämbete beräknadt

afdrag å kostnaden för reparation af badhuset

kunde höjas från beräknade 500 kronor till ,, 1,500: —

Ytterligare funne öfverintendentsämbetet, att

följande afdrag lämpligen kunde och borde ske,

nämligen dels ................................................................ „ 6,729: —

om å de fyra paviljongerna de nedre fallen finge,

såsom ur utseendesynpunkt syntes förmånligt,

bibehålla tegelbetäckning och desamma allenast

omlades och reparerades samt liknande åtgärder

vidtoges beträffande taken å inspektorsbyggnaden,

kavaljershuset och statbyggnaden,

dels ock........................................................... „ 5,000: —

därest, i stället för att, såsom beräknats, i flertalet

paviljonger och ekonomibyggnader inlades

helrena, nya golf, där äfven delvis användes

gamla golfplankor; .....................................................

och skulle sålunda, enligt ämbetets mening,

de afdrag, som utan olägenhet kunde göras från

det ursprungligen beräknade beloppet, så höjdt

som af ämbetet angifvits, uppgå till ..................... kronor 105,729: —

och förty för reparationen i fråga behöfva

åtgå ................................................................. kronor 970,588

hvarifrån emellertid kunde afdragas

ett belopp, hvilket, enligt hvad af ståthållareämbetet

upplysts, kunde af Drottningholms

slottskassa för ändamålet disponeras,

eller....................................................... „_50,000

då den behöfliga anslagssumman

syntes böra bestämmas till .......................... kronor 920,588

eller, i afrundadt tal, till 925,000 kronor.

Slutligen har öfverintendentsämbetet — med erinran ej mindre

att ämbetet ansett sig icke behöfva påyrka ökning i den post å 64,524

kronor 39 öre, som upptagits för arbetsledning och oförutsedda utgifter,

under antagande att utgifterna för kontrollantskap och arbetsledning

kunde genom användande af slottets tjänstemän och personal i möjligaste

mån nedbringas, än äfven att ämbetet icke varit i tillfälle att

granska kostnaderna för uppmuddring af dammar, dränering och uppförande

af ny ladugård, då, hvad nämnda bygge anginge, närmare uppgifter

saknades — ansett sig böra ifrågasätta, huruvida icke, med

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 156.

hänsyn till angelägenheten af slottets och dess dyrbara samlingars

skyddande mot eldfara, vid uppgörandet af förslag till vattenledning

för slottet jämväl bort hafva upprättats plan för vidtagande af åtgärder

till förekommande af dylik fara genom slottets afskiljande medelst

branddörrar och dylikt.

I ett med anledning af öfverintendentsämbetets berörda utlåtande

den 31 sistlidne januari afgifvet yttrande har ståthållareämbetet på Drottningholms

slott, med öfverlämnande af tjänstememorial från vederbörande

slottsarkitekt, förklarat sig icke hafva något att erinra mot de af öfverintendentsämbetet

gjorda uttalanden äfvensom framhållit önskvärdheten

af vidtagandet af de af samma ämbete föreslagna åtgärder till ökande

af brandsäkerheten, hvilka åtgärder enligt ståthållareämbetets förmenande

möjligen skulle kunna, utan öfverskridande af kostnadsberäkningarne,

utföras i sammanhang med öfriga invändiga arbeten.

I sin förenämnda underdåniga skrifvelse liar riksmarskalksämbetet

till en början erinrat om följande data från Drottningholms slotts

byggnadshistoria.

Ar 1661 köptes Drottningholmsgodset af änkedrottning Hedvig

Eleonora, hvilken, sedan ett på godset befintligt mindre slott samma år

nedbrunnit, år 1662 lade grunden till Drottningholms nuvarande slott.

Ritningarna till slottet uppgjordes af Nicodemus Tessin d. ä.,

Sveriges dåvarande förnämste byggnadskonstnär. Åt denne öfverlämnades

äfven slottets byggande, och med användande af en ofta betydande

arbetsstyrka uppfördes under åren 1662—80 slottets olika delar.

År 1678 på hösten fullbordades det södra tornet. Då Nicodemus Tessin

d. ä. år 1681 afled, var slottets lmfvudparti med flyglar, paviljonger

och envåningssammanbindningsdelar uppfördt. Det norra kupoltornet

däremot saknades ännu. Byggnadsarbetet upptogs åter år 1696 under

ledning af Nicodemus Tessin d. y. och pågick till 1699, under hvilken

tid det norra kupoltornet blef uppfördt. I det inre af slottet liade

inredningen påbörjats redan år 1665 och fortgått oafbrutet under den

första byggnadsperioden. Då änkedrottning Hedvig Eleonora år 1715

afled, var slottet ännu ej fullt färdigt. En del byggnadsarbeten utfördes

därefter under drottning Ulrika Eleonoras och konung Fredrik T:s

tid, men först med drottning Lovisa Ulrika började ett nytt skede i

Drottningholms historia.

Sedan Rikets Ständer år 1746 till dåvarande kronprinsessan,

sedermera drottning Lovisa Ulrika, öfverlämnat Drottningholm såsom

gåfva, påbörjades samma år påbyggandet af envåningslängorna, och

1752 torde slottet hafva stått fullt färdigt till det yttre.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 156.

Till byggnadsarbetet anvisade Rikets Ständer till en början 3,000

daler s. m. årligen, hvilket anslag sedermera ökades till 6,000 daler

s. m. och slutligen år 1770 till 10,000 daler s. m. Tack vare dessa

anslag och genom de stora tillskott, Lovisa Ulrika gjorde ur egen

kassa, kunde arbetet oafbrutet fortsättas under denna drottnings tid.

Samtidigt med att drottning Lovisa Ulrika, med anlitande af

framstående förmågor, med mycken kraft lät fortsätta arbetet med

slottets inredande, uppfördes äfven åtskilliga byggnader vid slottet.

Så tillkommo nu de s. k. sjöflyglarna söder om slottet och det nuvarande

teaterhuset, livarjämte tre af paviljongerna i dettas närhet vid

denna tid blefvo byggda. År 1763 lades grunden till »Kina slott»

och väster om trädgården uppfördes »Kanton» med dess många byggnader.

År 1770 blefvo hela slottet och alla tillhörande byggnader

rappade och hvitstrukna.

Drottningholms slott inköptes år 1777 af konung Gustaf III för

statsmedel och blef därmed en statsegendom, hvartill nyttjanderätten

tillerkändes den regerande konungen.

Gustaf III, som mycket intresserade sig för slottets förskönande,

fortsatte af Lovisa Ulrika påbörjade nybyggnader m. fl. arbeten.

På 1780-talet uppfördes kanslihuset, kavaljersbyggnaden m. fl.

byggningar samt 1791 den fjärde, eller Sofia Albertinas paviljong. Under

denna tid tillkommo äfven »Götiska tornet» och teaterhusets fasad

mot slottet äfvensom, mot slutet af 1790-talet, ståthållarbostället.

Under början af 1800-talet gjordes däremot föga för slottets underhåll,

utan fick det förfalla såväl till det yttre som invändigt, ända

till dess konung Oscar I år 1846 lät iståndsätta slottet och göra det

beboeligt. Kostnaderna för denna restaurering, som omfattade jämväl

alla till slottet hörande byggnader, bestredos till största delen af

konungen själf och lära hafva uppgått till omkring 42,000 riksdaler.

I berörda skrifvelse anförde riksmarskalksämbetet vidare, att det

till Drottningholms slott enligt fastställda stater utgående statsanslaget,

24,600 kronor om året, redan länge visat sig otillräckligt för det ändamål,

hvartill det hufvudsakligen varit afsedt, nämligen slottets och dithörande

byggnaders underhåll, samt att de öfriga inkomster, hvaröfver

slottet kunnat förfoga, såsom arrenden och hyresmedel, inkomst af

skogsprodukter m. m., i regel måst användas för andra ändamål och

endast undantagsvis i någon mån kunnat lämna bidrag till täckande

af de för reparationer och underhåll erforderliga utgifterna.

Efter att hafva omförmält och åberopat hvad i ärendet blifvit

af såväl ståthållarämbetet på Drottningholms slott som öfverintendents
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nctd, Proposition N:o 156.

ämbetet anfördt, samt med uttalande af den mening, att ett vidare

undanskjutande af frågan om försättande af Drottningholms vackra

och minnesrika slott i ett värdigt och för tidens åverkan tryggadt

skick skulle vara till stor skada för detta arkitektoniska mästerverk, har

riksmarskalksämbetet, beträffande det antal år, på livilket ett så vidlyftigt

reparationsarbete som det nu ifrågavarande lämpligen borde

fördelas, för sin del förordat, att detta borde bestämmas till en tidrymd

af sex år, och att för ändamålet beviljade medel borde anvisas att

utgå med en sjättedel årligen under nämnda tidrymd, räknad från och

med år 1907.

Slutligen har riksmarskalksämbetet upplyst, att, enligt inhämtadt

meddelande från ståthållareämbetet på Drottningholms slott, Drottningholms

slottskassa torde kunna lämna något bidrag till reparationsarbetet,

hvilket bidrag, med iakttagande af möjliga besparingar och då

under byggnadsåren slottskassans medel naturligtvis ej komme att i

samma omfattning som eljest tagas i anspråk för de vanliga reparations-

och underhållsarbetena, syntes kunna under de sex åren beräknas

till 12,500 kronor årligen, eller sammanlagdt 75,000 kronor. Droges

detta belopp från ofvannämnda af öfverintendentsämbetet för bekostande

af ifrågavarande reperationsarbeten beräknade totalsumma,

hvilken, såsom äfven af ämbetet antydts, syntes böra afrundas till

975,000 kronor, återstode således ett belopp af 900,000 kronor, h vilket

behöfde täckas genom särskildt anslag.

På grund af det anförda har riksmarskalksämbetet hemställt, att

Kungl. Maj:t täcktes i nådig proposition föreslå Riksdagen att till restaurering

af ifrågavarande slott med tillhörande byggnader anvisa ett

belopp af 900,000 kronor, att med 150,000 kronor om året utgå under

hvart och ett af åren 1907—1912.

Att Drottningholms slott är ett i historiskt och arkitektoniskt

afseende synnerligen värdefullt byggnadsverk, hvars bevarande för framtiden

måste anses såsom en plikt för statsmakterna, synes mig obestridligt.

Hvad i ärendet förekommit torde ock till fullo ådagalägga behofvet

af omfattande reparationsarbetens utförande därstädes. Att ej

nödiga åtgärder förr vidtagits till befintliga bristers af hjälpande har

emellertid haft till följd, förutom andra olägenheter, att vissa af de

ifrågasatta arbetena nu måste betinga proportionsvis högre kostnader

än eljest beliöft blifva fallet.

Lika med de myndigheter, som yttrat sig i frågan, anser jag

sålunda, att åtgärder oförtöfvadt böra vidtagas för ifrågavarande

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 156.

byggnaders iståndsättande. Att redan nu hela det af riksmarskalksämbetet

för ändamålet ifrågasatta beloppet, 900,000 kronor,

skulle på en gång beviljas synes likväl knappast böra ifrågasättas.

De föreslagna arbetena äro synnerligen omfattande och beträffande

vissa af dem torde, på sätt öfverintendentsämbetet jämväl antydt,

ytterligare utredning vara af nöden. Härtill kommer, att, då det

icke gärna kan ifrågasättas annat, än att den betydande summa, som

för ändamålet kräfves, fördelas på ett flertal år — riksmarskalksämbetet

har, som nämndt, härutinnan föreslagit en tidrymd af sex

år — det, med hänsyn särskildt till de växlingar i arbets- och materialpris,

hvilka under en dylik jämförelsevis längre tidrymd äro att emotse,

knappast låter sig göra att nu med tillförlitlighet beräkna det belopp,

som för byggnadernas fullständiga iståndsättande kan varda behöfligt.

Under sådana förhållanden synes det mig vara lämpligast, att för

närvarande af Riksdagen äskas medel endast till utförande af sådana

arbeten, hvilka äro nödvändiga för de mest trängande bristernas afhjälpande,

och till ett belopp, som ungefärligen motsvarar det, hvilket

enligt riksmarskalksämbetets åsikt borde under det första året komma

till användning.

Då det emellertid synes vara synnerligen önskvärdt, att ifrågavarande

arbeten må kunna ofördröjligen taga sin början, anser jag

härför erforderliga medel böra anvisas, visserligen på 1907 års stat,

men med rätt för Kungl. Maj:t att redan under innevarande år disponera

desamma.

Af de ifrågasatta arbetena torde, enligt hvad öfverintendentsämbetet

meddelat och jag själf vid besök på platsen varit i tillfälle

att öfvertyga mig om, de, som afse yttertaken och vissa andra

* yttre delar af byggnaderna äfvensom terrassen mot parken samt kajen,

företrädesvis kräfva ett skyndsamt utförande; och anser jag därför

medel för dessa arbetens verkställande böra i första hand anskaffas.

Kostnaderna för dessa arbeten hafva, med ledning af en inom öfverintendentsämbetet

på grundval af de utaf slottsarkitekten Lindegren uppgjorda

kostnadsförslag upprättad, handlingarna bilagd promemoria, i

hvilken iakttagits de af öfverintendentsämbetet i dess förenämnda skrifvelse

till riksmarskalksämbetet den 3 sistlidne januari i samma förslag vidtagna

jämkningar, beräknats till sammanlagdt 160,000 kronor. Enligt

nämnda promemoria fördelar sig berörda kostnadssumma på de särskilda

arbetena på följande sätt:

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 156.

lagning och delvis nytäckning af samtliga

takytorna å hufvudbyggnaderna, inklusive häng
rännor

och stuprör, allt af koppar ....................... kronor

lagning af takstolar och underpanel å hufvud
byggnaden

....................................................................... „

ombyggnad af terrassen mot parken.............. ,,

ombyggnad af stödhvalfven bakom terrassmuren,

till förhindrande af att fukt härifrån intränger

i murverket,...................................................... ,,

anordnande af frostfri grund under trappan ,,

ombyggnad af slottets stora yttertrappa med

stödmur........................................................................... „

nytäckning af yttertaken å följande byggnader,

nämligen: operabyggnaden, vaktstallet, norra och

södra stenpaviljongerna, norra och södra träpaviljongerna,

ekonomiflygeln, sjöflygeln, kavaljershuset

och kanslihuset .................................................................. „

lagning af takstolar, läkt och underpanel å

dessa byggnader................................................................ ,,

utvändig putsning å kanslihuset .................... „

ombyggnad af kajen ........................................... ,,

för erforderlig kontroll och tillsyn öfver de

olika arbetena, ritningar äfvensom för oförutsedda

utgifter ............................................................................... „

41,262: 50

3,000: —

54,821: —

5,000: —

1,800: —

7,000: —

19,171: 54

3,600: —

2,221: 20

12,000: —

10,123: 76

summa kronor 160,000: —

På grund af hvad jag sålunda anfört och då jag icke funnit något

att erinra mot berörda inom öfverintendentsämbetet verkställda kostnadsberäkningar

rörande nu ifrågavarande arbeten, hemställer jag i underdånighet,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att till utförande,

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med förenämnda af slottsarkitekten

Lindegren uppgjorda förslag med de af öfverintendentsämbetet däri föreslagna

jämkningar, af nyss angifna reparationsarbeten vid Drottningholms

slott på extra stat för år 1907 anvisa ett anslag af 160,000

kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under innevarande år

disponera beloppet.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes hans Kungl. Höghet Kronprinsen
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 156.

Regenten lämna bifall; och skulle nådig proposition

till Riksdagen aflåtas af den lydelse, bilagan litt. . . .

vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Hjalmar Rettig.

STOCHOLM ISAAC ilARCUS’ BOKTRKYCKERI-AKTIEBOLAG, 1906.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1906:137 Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens första hufvudtitel, innefattande anslagen till kimgl. hofoch slottsstaterna. s. 2 i texten
  2. SU 1906:158 Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen angående anslag till utförande af reparationsarbeten vid Drottningholms slott. s. 1 i texten