Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse af 42, 44 och 61 §§ i lagen den 28 juni 1895 om aktiebolag samt till lag om ändrad lydelse af 25, 27 och 43 §§ i lagen den 28 juni 1895 om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet

45 sidor, varav 45 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 45 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1906:31, Med förslag till lag om ändrad lydelse af 42, 44 och 61 §§ i lagen den 28 juni 1895 om aktiebolag samt till lag om ändrad lydelse af 25, 27 och 43 §§ i lagen den 28 juni 1895 om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 31.

1

N:o 31.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till

lag om ändrad lydelse af 42, 44 och 61 §§ i lagen den

28 juni 1895 om aktiebolag samt till lag om ändrad

lydelse af 25, 27 och 43 §§ i lagen den 28 juni 1895

om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet;

gifven Stockholms slott den 26 januari 1906.

Under åberopande af bilagda i statsrådet och högsta domstolen förda

protokoll, vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå

Riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse af

42, 44 och 61 §§ i lagen den 28 juni 1895 om aktiebolag samt till lag

om ändrad lydelse af 25, 27 och 43 §§ i lagen den 28 juni 1895 om

registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet.

Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

OSCAR.

Karl Staaff.

Bill. till Riksd. Prat. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 13 Höft. (N:ris 31—33). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

Förslag

till

Lag
om

ändrad lydelse af 42, 44 och 61 §§ i lagen den 28 juni 1895 om aktiebolag.

Härigenom förordnas, att 42, 44 och 61 §§ i lagen den 28 juni

1895 om aktiebolag skola erhålla följande ändrade lydelse:

42 §.

Fullmakt eller afhandling, som för aktiebolag skriftligen utfärdas,

skall undertecknas å dess vägnar och med utsättande af dess firma. Vid

firmateckning skola de, som äro berättigade att teckna firman, jämväl underskrifva

sina namn.

Firman skall, där ej annorlunda blifvit bestämdt, tecknas af styrelsens

alla ledamöter gemensamt.

Är fullmakt eller afhandling, som för bolaget utfärdas, ej behörigen

underskrifven å dess vägnar, svare de, som handlingen underskrifvit, en

för alla och alla för en, såsom för egen skuld, för hvad på grund af fullmakten

eller genom afhandlingen slutits.

44 §.

Ej må prokurist för aktiebolag antagas.

61 §.

Under likvidation skall bolagets firma tecknas med tillägg af orden

»i likvidation».

I öfrigt skall hvad i 42 § finnes föreskrifvet i fråga om underskrifvande

af fullmakt eller afhandling, som under bolagets bestånd å

dess vägnar utfärdas, så ock om påföljd för försummelse härutinnan äga

motsvarande tillämpning under bolagets likvidation.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1907.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

3

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse af 25, 27 och 43 §§ i lagen den 28 juni 1895 om

registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet.

Härigenom förordnas, att 25, 27 och 43 §§ i lagen den 28 juni 1895

om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet skola erhålla följande

ändrade lydelse:

25 §.

Fullmakt eller afhandling, som för förening skriftligen utfärdas, skall

undertecknas å dess vägnar och med utsättande af dess firma. Vid firmateckning

skola de, som äro berättigade att teckna firman, jämväl underskrifva

sina namn.

Firman skall, där ej annorlunda blifvit bestämdt, tecknas af styrelsens

alla ledamöter gemensamt.

År fullmakt eller afhandling, som för föreningen utfärdas, ej behörigen

underskrifven å dess vägnar, svare de, som handlingen underskrift, en

för alla och alla för en, såsom för egen skuld, för hvad på grund af fullmakten

eller genom afhandlingen slutits.

27 §.

Ej må prokurist för förening antagas.

43 §.

Under likvidation skall föreningens firma tecknas med tillägg af

orden »i likvidation».

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

I öfrigt skall hvad i 25 § finnes föreskrifvet i fråga om underskrifvande

af fullmakt eller afhandling, som under föreningens bestånd å

dess vägnar utfärdas, så ock om påföljd för försummelse härutinnan äga

motsvarande tillämpning under föreningens likvidation.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1907.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

5

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott lördagen

den 2 december 1905.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,

Statsråden: Tingsten,

Biesert,

friherre Marks von Wurtemberg,

Tamm,

Sidner,

Hellner,

ScHOTTE,

Berg,

Bergström.

Efter gemensam beredning med chefen för civildepartementet och

chefen för finansdepartementet anförde chefen för justitiedepartementet

herr statsministern:

I anledning af en i första kammaren afgifven motion anhöll Riksdagen

i skrifvelse den 7 maj 1902 det täcktes Eders Kungl. Maj:t taga i

nådigt öfvervägande, huruvida och i hvad mån ändrade bestämmelser angående

behörigheten att inför domstolar och andra myndigheter föra talan

för aktiebolag och registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet vore

af behofvet påkallade samt framlägga för Riksdagen de förslag till lagändringar

i sådant syfte, hvartill förhållandena kunde gifva anledning.

Redan tidigare hade underdånig framställning i enahanda syfte blifvit

gjord af styrelsen för Stockholms köpmannaförening och häröfver hafva

underdåniga yttranden afgifvits af Eders Kungl. Maj:ts samtliga befall
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

ningsh åfvan de samt af patent- och registreringsverket. Sist nämnda ämbetsverk

har jämväl afgifvit yttrande i anledning af Riksdagens förenämnda

skrifvelse.

Jämte det genom nådigt beslut den 27 januari 1905 en kommitté

förordnades att verkställa en revision af lagen om aktiebolag och därjämte

framlägga felslag till sådana ändringar i lagen om registrerade föreningar

för ekonomisk verksamhet och andra författningar, som kunde anses böra

äga rum i sammanhang med aktiebolagslagens revision, blef tillika, enär

det syntes af stor vikt att den i Riksdagens ofvanberörda skrifvelse väckta

fråga så snart som möjligt blefve utredd, åt kommittén uppdraget att så

fort ske kunde afgifva särskildt förslag i denna del.

Till åtlydnad häraf har kommittén inkommit med fem särskilda förslag,

nämligen:

l:o till lag om ändrad lydelse af 40, 44 och 58 §§ i lagen om

aktiebolag den 28 juni 1895;

2:o till lag om ändrad lydelse af 23, 27 och 40 §§ i lagen om registrerade

föreningar för ekonomisk verksamhet den 28 juni 1895;

3:o till lag om ändrad lydelse af 34, 38, 54, 84, 88 och 112 §§ i

lagen om försäkringsrörelse den 24 juli 1903;

4:o till lag om ändrad lydelse af 33 § i lagen angående solidariska

bankbolag den 18 september 1903;

5:o till lag om ändrad lydelse af 30 § i lagen angående bankaktiebolag

den 18 september 1903.

Sedan departementschefen redogjort för innehållet i dessa förslag,

jämte därtill hörande motiv, anförde departementschefen vidare:

Hvad först angår det af kommittén föreslagna tillägget till 44 § i

lagen om aktiebolag lärer därmed afses att, utan att inskränka styrelsens

befogenhet att för bolaget förordna ombud, fastslå att fullmakt utfärdad

på sätt i 42 § sägs af den eller de styrelseledemöter, som äga teckna bolagets

firma, innefattar fullt bevis om ombudets behörighet att föra bolagets

talan. Lika med kommittén anser jag att den ifrågasatta lagändringen bör

hafva denna innebörd. Men då stadgandet endast i fråga om sättet för

undertecknandet hänvisar till 42 §, torde den tolkning däraf icke vara utesluten,

att fullmakt för att vara giltig skall vara undertecknad af styrelsen

i dess helhet. En af reservanter inom kommittén föreslagen lydelse är

väl tydlig i afseende därå att fullmakt underskrifven af den eller dem,

som äga teckna firman, är giltig, men enligt detta förslag fordras icke

att underskrifvandet sker med utsättande af firman. Då anledning lärer

saknas att i fråga om fullmakt meddela bestämmelser, som skilja sig från

den i 42 § lämnade allmänna föreskriften om sättet för undertecknande

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

af handlingar, som för bolag utfärdas, bör enligt min mening icke heller

detta förslag läggas till grund för lagstiftning i ämnet.

För så vidt den ifrågasatta lagändringens ändamål är att med afseende

å undertecknandet likställa fullmakt med i 42 § omförmälda afhandlingar,

som för bolaget ingås, synes detta mål lämpligen kunna vinnas

därigenom att åt sistnämnda lagrum gifves sådan lydelse att stadgandet

uttryckligen omfattar jämväl fullmakt. Då af det grundläggande

stadgandet om styrelse i 40 § lärer med tillräcklig tydlighet framgå, att

styrelsen representerar bolaget och således äger fatta beslut om förordnande

al ombud att å bolagets vägnar söka, kära och svara så ock eljest bolagets

talan föra, samt bibehållandet af det särskilda stadgandet härom i 44 §

möjligen kan verka vilseledande, torde sistberörda stadgande böra utgå.

Den ändrade lydelsen af 42 § föranleder en jämkning af ordalagen jämväl

i 61 §.

Hvad sålunda anförts rörande ändring i aktiebolagslagen torde

äga giltighet jämväl i fråga om ändring af motsvarande stadganden i de

öfriga af kommitténs förslag berörda lagarna. Om i anslutning härtill

första punkten af 33 § i lagen angående solidariska bankbolag samt första

punkten af 30 § i lagen angående bankaktiebolag upphäfvas, torde det

återstående stadgandet i dessa §§ lämpligen böra flyttas till 31 § i den

förra och 28 § i den senare lagen samt dessa lagrum erhålla en därefter

jämkad affattning.

1 den motion, som föranledde Riksdagens skrifvelse, samt jämväl i

andra i förevarande lagstiftningsärende afgifna yttranden hafva framhållits

de olägenheter, som uppkomma därigenom att domstolar och andra myndigheter,

då fråga vore om pröfning huruvida den eller de, som för bolag

eller förening underskrifvit fullmakt, vore därtill behöriga, visade benägenhet

att icke tillerkänna vitsord åt vederbörande registreringsmyndighets

bevis eller åt utdrag af registret, utan tillika kräfde framläggande af andra

legitimationshandlingar såsom bolagsordning, bolagsstämmoprotokoll m. m.

Kommittén, som antagit att en sådan benägenhet kunde hafva sin grund

i saknaden af föreskrift om skyldighet att anmäla ändring i rätt till firmateckning,

har trott sig kunna undanröja anledningen till det öfverklagade

missförhållandet genom att föreskrifva sådan skyldighet vid påföljd af

bötesansvar för underlåtenhet däraf. Då stadgandet i 75 § aktiebolagslagen

och motsvarande lagrum i föreningslagen och försäkringslagen lära

vara tydliga därutinnan, att hvad i registret finnes antecknadt binder bolaget

gent emot tredje man, äfven om förändradt förhållande inträdt och

bort vara för registrering anmäldt, synes ur synpunkten att tillvarataga

annans rätt den af kommittén föreslagna bestämmelsen icke vara erfor
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

derlig. För bolaget eller föreningen torde de förmåner, ett omedelbart

registrerande af inträdda förändringar i firmatecknandet medför, göra

bestämmelser om kriminellt ansvar öfverfiödiga. Icke heller lärer, på sätt

jämväl ifrågasatts, erfordras att i förevarande lagar inryckes uttrycklig

föreskrift därom att till styrkande af firmatecknares behörighet ej må

erfordras annat än på registret grundadt bevis. Då nämligen ingen som

helst tvekan lärer råda därom, att sådant bevis är till fyllest i fråga om

afhandling, som för bolag eller förening ingås, torde behofvet af en sådan

föreskrift, äfven om det för närvarande må på något håll hafva framträdt,

helt och hållet bortfalla, därest 42 § aktiebolagslagen erhåller förut

antydda innehåll och första stycket af 44 § i samma lag utgår samt i de

öfriga, nu ifrågavarande lagarna motsvarande förändringar vidtagas.

Enligt nu af mig angifna grunder hafva uppgjorts

l:o) förslag till lag om ändrad lydelse af 42, 44 och 61 §§ i lagen

om aktiebolag den 28 juni 1895;

2:o) förslag till lag om ändrad lydelse af 25, 27 och 43 §§ i lagen

om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet den 28 juni 1895;

3:o) förslag till lag om ändrad lydelse af 36, 38, 57, 86, 88 och

114 §§ i lagen om försäkringsrörelse den 24 juli 1903;

4:o) förslag till lag om ändring i vissa delar af lagen angående solidariska

bankbolag den 18 september 1903; samt

5:o) förslag till lag om ändring i vissa delar af lagen angående bankaktiebolag

den 18 september 1903.

Departementschefen uppläste härefter dessa lagförslag af den lydelse,

bilagorna A, B, C, D och E vid detta protokoll utvisa, samt hemställde i

underdånighet att högsta domstolens utlåtande öfver förslagen måtte, för

det ändamål § 87 regeringsformen omförmäler, genom note ur protokollet

inhämtas.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Majestät Konungen i nåder

lämna bifall.

Ur protokollet

Carl Lundquist.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

9

.Bilaga A.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse af 42, 44 och 61 §§ i lagen om aktiebolag den 28 juni 1895.

Härigenom förordnas, att 42, 44 och 61 §§ i lagen om aktiebolag

den 28 juni 1895 skola erhålla följande ändrade lydelse:

42 §.

Fullmakt eller afhandling, som för aktiebolag skriftligen utfärdas,

skall undertecknas å dess vägnar och med utsättande af dess firma. Vid

firmateckning skola de, som äro berättigade att teckna firman, jämväl underskrifva

sina namn.

Firman skall, där ej annorlunda blifvit bestämdt, tecknas af styrelsens

alla ledamöter gemensamt.

År afhandling, som för bolaget ingås, ej behörigen underskrifven å

dess vägnar, svare de, som afhandlingen underskrifvit, för hvad sålunda

slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

44 §.

Ej må prokurist för aktiebolag antagas.

61 §.

Under likvidation skall bolagets firma tecknas med tillägg af orden

»i likvidation».

I öfrigt skall hvad i 42 § finnes föreskrifvet i fråga om fullmakt

eller afhandling, som under bolagets bestånd å dess vägnar utfärdas, så

ock om påföljd för försummelse att behörigen underskrifva sådan afhandling

äga motsvarande tillämpning under bolagets likvidation.

Denna lag träder i kraft den

Bill. till Piksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 13 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

Bilaga B.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse af 25, 27 och 43 §§ i lagen om registrerade föreningar

för ekonomisk verksamhet den 28 juni 1895.

Härigenom förordnas, att 25, 27 och 43 §§ i lagen om registrerade

föreningar för ekonomisk verksamhet den 28 juni 1895 skola erhålla följande

ändrade lydelse:

25 §.

Fullmakt eller afhandling, som för förening skriftligen utfärdas, skall

undertecknas å dess vägnar och med utsättande af dess firma. Vid firmateckning

skola de, som äro berättigade att teckna firman, jämväl underskrifva

sina namn.

Firman skall, där ej annorlunda blifvit bestämdt, tecknas af styrelsens

alla ledamöter gemensamt.

Är afhandling, som för förening ingås, ej behörigen underskrifven

å dess vägnar, svare de, som afhandlingen underskrifvit, för hvad sålunda

slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

27 §.

Ej må prokurist för förening antagas.

43 §.

Under likvidation skall föreningens firma tecknas med tillägg af

orden »i likvidation».

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

11

I öfrigt skall hvad i 25 § finnes föreskrifvet i fråga om fullmakt

eller afhandling, som under föreningens bestånd å dess vägnar utfärdas,

så ock om påföljd för försummelse att behörigen underskrifva sådan afhandling

äga motsvarande tillämpning under föreningens likvidation.

Denna lag träder i kraft den

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

Bilaga C.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse af 36, 38, 57, 86, 88 och 114 §§ i lagen om försäkringsrörelse

den 24 juli 1903.

Härigenom förordnas, att 36, 38, 57, 86, 88 och 114 §§ i lagen om

försäkringsrörelse den 24 juli 1903 skola erhålla följande ändrade lydelse:

36 §.

Fullmakt eller afhandling, som för försäkringsaktiebolag skriftligen

utfärdas, skall undertecknas å dess vägnar och med utsättande af dess

firma. Vid firmateckning skola de, som äro berättigade att teckna firman,

jämväl underskrifva sina namn.

Firman skall, där ej annorlunda blifvit bestämdt, tecknas af styrelsens

alla ledamöter gemensamt.

År afhandling, som för bolaget ingås, ej behörigen underskrifven å

dess vägnar, svare de, som underskrifvit afhandlingen, för hvad sålunda

slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

38 §.

Ej må prokurist för försäkringsaktiebolag antagas.

57 §.

Under likvidation skall bolagets firma tecknas med tillägg af orden

»i likvidation».

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31. 13

I öfrigt skall hvad i 36 § finnes föreskrifvet i fråga om fullmakt eller

afhandling, som under bolagets bestånd å dess vägnar utfärdas, så ock

om påföljd för försummelse att behörigen underskrifva sådan afhandling

äga motsvarade tillämpning under bolagets likvidation.

86 §.

Fullmakt eller afhandling, som för ömsesidigt försäkringsbolag skriftligen

utfärdas, skall undertecknas å dess vägnar och med utsättande af

dess firma. Vid firmateckning skola de, som äro berättigade att teckna

firman, jämväl underskrifva sina namn.

Firman skall, där ej annorlunda blifvit bestämdt, tecknas af styrelsens

alla ledamöter gemensamt.

År afhandling, som för bolaget ingås, ej behörigen underskrifven å

dess vägnar, svare de, som underskrifvit afhandlingen, för hvad sålunda

slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

88 §.

Ej må prokurist för ömsesidigt försäkringsbolag antagas.

114 §.

Där ej annat föranledes af bestämmelserna i 139—144 §§, galle om

likvidatorers befogenhet att företräda bolag och deras skyldigheter i tilllämpliga

delar hvad angående styrelse är stadgadt, dock äge likvidatorer

ej, utan särskildt, af bolaget erhållet bemyndigande, afyttra dess fasta

egendom annorledes än genom försäljning å offentlig auktion.

Under likvidation skall bolagets firma tecknas med tillägg af orden

»i likvidation».

I öfrigt skall hvad i 86 § finnes föreskrifvet i fråga om fullmakt

eller afhandling, som under bolagets bestånd å dess vägnar utfärdas, så

ock om påföljd för försummelse att behörigen underskrifva sådan afhandling

äga motsvarande tillämpning under bolagets likvidation.

Denna lag träder i kraft den

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majits Nåd. Proposition N:o 31.

Bilaga D.

Förslag

till

Lag

om ändring i vissa delar af lagen angående solidariska bankbolag den 18

september 1903.

Härigenom förordnas, att 33 § i lagen angående solidariska bankbolag

den 18 september 1903 skall upphöra att gälla samt att 31, 32 och 56 §§

i samma lag skola erhålla följande ändrade lydelse:

31 §•

Bankbolag äge bemyndiga jämväl annan än styrelseledamot att teckna

bolagets firma. Ej må sådant bemyndigande lämnas af styrelsen utan

bolagets uppdrag.

Om inskränkning i sådant bemyndigande vare lag, som i 30 § 2

mom. sägs.

32 §.

Fullmakt eller afhandling, som för bankbolag skriftligen utfärdas,

skall undertecknas å dess vägnar och med utsättande af dess firma. Vid

firmateckning skola de, som äro berättigade att teckna firman, jämväl underskrifva

sina namn.

Är afhandling, som för bolaget ingås, ej behörigen underskrifven å

dess vägnar, svare de, som afhandlingen underskrifvit, för hvad sålunda

slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

56 §.

Under likvidation skall bolagets firma tecknas med tillägg af orden

»i likvidation».

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

15

I öfrig! skall hvad i 82 § finnes föreskrifvet i fråga om fullmakt

eller afhandling, som under bolagets bestånd å dess vägnar utfärdas, så

ock om påföljd för försummelse att behörigen underskrifva sådan afhandling

äga motsvarande tillämpning under bolagets likvidation.

Denna lag träder i kraft den

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

Bilaga E.

Förslag

till

Lag

om ändring i vissa delar af lagen angående bankaktiebolag den 18 september

1903.

Härigenom förordnas, att 30 § i lagen angående bankaktiebolag den

18 september 1903 skall upphöra att gälla samt att 28, 29 och 53 §§ i

samma lag skola erhålla följande ändrade lydelse:

28 §.

Bankaktiebolag äge bemyndiga jämväl annan än styrelseledamot att

teckna bolagets firma. Ej må sådant bemyndigande lämnas af styrelsen

utan bolagets uppdrag.

Om inskränkning i sådant bemyndigande vare lag, som i 27 § 2

mom. sägs.

29 §.

Fullmakt eller afhandling, som för bankaktiebolag skriftligen utfärdas,

skall undertecknas å dess vägnar och med utsättande af dess firma. Vid

firmateckning skola de, som äro berättigade att teckna firman, jämväl underskrifva

sina namn.

Är afhandling, som för bolaget ingås, ej behörigen underskrifven å

dess vägnar, svare de, som afhandlingen underskrifvit, för hvad sålunda

slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

53 §.

Under likvidation skall bolagets firma tecknas med tillägg af orden

»i likvidation».

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

I öfrigt skall hvad i 29 § finnes föreskrifvet i fråga om fullmakt

eller afhandling, som under bolagets bestånd å dess vägnar utfärdas, så

ock om påföljd för försummelse att behörigen underskrifva sådan afhandling

äga motsvarande tillämpning under bolagets likvidation.

Denna lag träder i kraft den

Bih. till Piksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 13 Raft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

Utdrag af protokollet öfver lagärenden, hållet uti Kungl. Maj:ts

högsta domstol onsdagen den 13 december 1905-

Andra rummet.

Närvarande:

Justitieråden Huss,

Carlson.

Lindbäck,

Bohman,

Westring,

Cassel,

Trygger.

Revisionssekreteraren Zethelius uppviste dels en af chefen för justitiedepartementet,

hans excellens herr statsministern den 2 december 1905

aflåten skrifvelse, däruti tillkännagifvits, att Kungl. Maj:t, som samma dag

förordnat, att högsta domstolens utlåtande skulle inhämtas öfver upprättade

förslag till lag om ändrad lydelse af 42, 44 och 61 §§ i lagen om

aktiebolag den 28 juni 1895, till lag om ändrad lydelse af 25, 27 och

43 §§ i lagen om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet den

28 juni 1895, till lag om ändrad lydelse af 36, 38, 57, 86, 88 och

114 §§ i lagen om försäkringsrörelse den 24 juli 1903, till lag om

ändring i vissa delar af lagen angående solidariska bankbolag den 18 september

1903 samt till lag om ändring i vissa delar af lagen angående

bankaktiebolag den 18 september 1903, tillika meddelat Zethelius nådigt

förordnande att i högsta domstolen föredraga nämnda lagförslag, dels ock

note ur protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet den 2 december 1905, utvisande, att Kungl.

Maj:t i nåder förordnat, att högsta domstolens utlåtande skulle, för det

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31. 19

ändamål § 87 regeringsformen omförmäler, inhämtas öfver ofvannämnda

lagförslag.

Förslagen föredrogos; varande desamma bilagda detta protokoll.

Förslagen föranledde följande anmärkningar:

l:o) förslag till lag om ändrad lydelse af 42, 44 och 61 §§ i lagen

om aktiebolag den 28 juni 1895.

Högsta domstolen ansåg den föreslagna lydelsen af 42 § kunna föranleda

den felaktiga uppfattningen, att, därest å aktiebolags vägnar utfärdats

en ej behörigen underskrifven fullmakt att ingå en afhandling, de

som utfärdat fullmakten icke skulle vara underkastade den i tredje stycket

af §:n stadgade ansvarighet för hvad ombudet i kraft af fullmakten slutit,

i följd hvaraf högsta domstolen hemställde, att §:ns affattning måtte i berörda

hänseende förtydligas; och borde, därest hvad sålunda anmärkts

vunne beaktande, en motsvarande jämkning af ordalagen vidtagas i 61 §.

2:o) förslag till lag om ändrad lydelse af 25, 27 och 43 §§ i lagen

om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet den 28 juni 1895.

Högsta domstolen framställde i afseende å förevarande förslag enahanda

anmärkning som emot ofvanomförmälda förslag till lag om ändrad

lydelse af 42, 44 och 61 §§ i lagen om aktiebolag den 28 juni 1895.

3:o) förslag till lag om ändrad lydelse af 36, 38, 57, 86, 88 och

114 §§ i lagen om försäkringsrörelse den 24 juli 1903.

Högsta domstolen framställde i afseende å förevarande förslag enahanda

anmärkning som emot ofvanomförmälda förslag till lag om ändrad

lydelse af 42, 44 och 61 §§ i lagen om aktiebolag den 28 juni 1895.

4: o) förslag till lag om ändring i vissa delar af lagen angående

solidariska bankbolag den 18 september 1903.

Högsta domstolen framställde i afseende å förevarande förslag enahanda

anmärkning som emot ofvanomförmälda förslag till lag om ändrad

lydelse af 42, 44 och 61 §§ i lagen om aktiebolag den 28 juni 1895.

5:o) förslag till lag om ändring i vissa delar af lagen angående

bankaktiebolag den 18 september 1903.

Högsta domstolen framställde i afseende å förevarande förslag enahanda

anmärkning som emot ofvanomförmälda förslag till lag om ändrad

■lydelse af 42, 44 och 61 §§ i lagen om aktiebolag den 28 juni 1895.

Ur protokollet

Erik Öländer.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

fredagen den 26 januari 1906.

I närvaro af

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena T rölle.

Statsråden: Biesert,

friherre Marks von Wurtemberg,

Tamm,

SlDNER,

Hellner,

SCHOTTE,

Berg,

Bergström.

Justitieråden: Herslow,

Hederstierna.

Efter gemensam beredning med cheferna för civildepartementet och

för finansdepartementet anmälde chefen för justitiedepartementet, hans

excellens herr statsministern i underdånighet:

Högsta domstolens genom note ur protokollet öfver justitiedepartementsärenden

för den 2 december 1905 inhämtade utlåtande öfver de vid

samma protokoll fogade förslag l:o) till lag om ändrad lydelse af 42, 44

och 61 §§ i lagen om aktiebolag den 28 juni 1895; 2:o) till lag om

ändrad lydelse af 25, 27 och 43 §§ i lagen om registrerade föreningar för

ekonomisk verksamhet den 28 juni 1895; 3:o) till lag om ändrad lydelse

af 36, 38, 57, 86, 88 och 114 §§ i lagen om försäkringsrörelse den 24

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

juli 1903; 4:o) till lag om ändring i vissa delar af lagen angående solidariska

bankbolag den 18 september 1903; och 5:o) till lag om ändring i

vissa delar af lagen angående bankaktiebolag den 18 september 1903.

Föredragande departementschefen hemställde, att de tre senare förslagen

finge för vidare behandling öfverlämnas från justitiedepartementet

till andra departement, nämligen det under 3:o) upptagna, afseende försäkringsrörelse,

till civildepartementet samt de under 4:o) och 5:o) upptagna,

rörande banklagstiftningen, till finansdepartementet; och behagade, på tillstyrkan

af statsrådets öfriga ledamöter, Hans Magt Konungen i nåder förordna

att sådant öfverlämnande skulle äga ruin.

Härefter redogjorde föredraganden för innehållet af högsta domstolens

utlåtande öfver de återstående förslagen samt yttrade vidare:

»Med anledning af hvad vid dessa förslags granskning af högsta

domstolen anmärkts har i förslaget till ändrad lydelse af 42, 44 och 61 §§

i lagen om aktiebolag 42 § blifvit förtydligad i'' den af högsta domstolen

antydda riktning, hvarjämte ordalagen i 61 § blifvit i öfverensstämmelse

härmed jämkade; och hafva i förslaget till lag om ändrad lydelse af vissa

paragrafer i lagen om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet

motsvarande ändringar vidtagits i 25 och 43 §§.»

Föredraganden uppläste härefter de sålunda jämkade förslagen och

hemställde, att desamma måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom

nådig proposition Riksdagen till antagande föreläggas, äfvensom att det

af kommittén för revision af aktiebolagslagen i ärendet afgifna betänkande

jämte förslag finge fogas vid detta protokoll.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder lämna

bifall; och skulle nådig proposition i ämnet, af den

lydelse bilaga A vid detta protokoll utvisar, till Riksdagen

aflåtas.

Ur protokollet

Erik Olander.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

Bilaga.

Till KONUNGEN.

Genom nådigt bref den ‘27 januari 1905 har Eders Kungl. Maj:t uppdragit

åt en kommitté, bestående af undertecknade, att verkställa en revision

af lagen om aktiebolag och därjämte framlägga förslag till sådana

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

ändringar i lagen om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet

och andra författningar, som kunde anses böra äga rum i sammanhang

med aktiebolagslagens revision. Samtidigt har Eders Kungl. Maj:t — enär

det syntes vara af stor vikt, att en af Riksdagen i skrifvelse den 7 maj 1902

väckt fråga, huruvida och i hvad mån ändrade bestämmelser angående

behörigheten att inför domstolar och andra myndigheter föra talan för

aktiebolag och registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet vore af

behofvet påkallade, hvilken fråga jämväl utgjorde föremål för en af styrelsen

för Stockholms köpmannaförening i skrifvelse den 22 maj 1900

gjord . hemställan, så snart som möjligt blefve utredd — uppdragit åt

kommittén att, så fort ske kunde, afgifva särskildt förslag i denna del.

Till fullgörande af det kommittén lämnade uppdraget i sistberörda

del har kommittén utarbetat nedan omförmälda fem lagförslag. Kommittén

har emellertid därvid funnit den af Riksdagen i berörda skrifvelse

väckta fråga stå i nära samband med och vara beroende af andra spörsmål

af vidtgående betydelse för aktiebolagsinstitutets reglerande. Då kommittén

ej gärna kan slutgiltigt besvara dessa spörsmål, förr än arbetet

med aktiebolagslagens revision föreligger i hufvudsak färdigt, kunna de

lagförslag, som nu framläggas, icke hafva annan än provisorisk karaktär och

få ej anses såsom uttryck för kommitténs åsikt, huru frågan om aktiebolags

eller registrerad förenings företrädande inför domstolar och andra

myndigheter slutligen bör på lämpligaste och riktigaste sättet lösas.

Åberopande hvad sålunda anförts, får kommittén härmed i underdånighet

öfverlämna förslag till:

l:o) Lag om ändrad lydelse af 40, 44 och 58 §§ i lagen om aktiebolag

den 28 juni 1895;

2:o) Lag om ändrad lydelse af 23, 27 och 40 §§ i lagen om registrerade

föreningar för ekonomisk verksamhet den 28 juni 1895;

3:o) Lag om ändrad lydelse af 34, 38, 54, 84, 88 och 112 §§ i lagen

om försäkringsrörelse den 24 juli 1903;

4:o) Lag om ändrad lydelse af 33 § i lagen angående solidariska

bankbolag den 18 september 1903, och

5:o) Lag om ändrad lydelse af 30 § i lagen angående bankaktiebolag

den 18 september 1903.

Innan kommittén öfvergår till att redogöra för de motiv, som ligga

till grund för de framlagda lagförslagen, torde lämpligen böra lämnas en

redogörelse för de omständigheter, som föranledt behofvet af de föreslagna

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kung!. Majds Nåd. Proposition N:o 31.

lagarna. Till utgångspunkt för denna redogörelse tagas de framställningar,

som i ämnet gjorts af styrelsen för Stockholms köpmannaförening i

dess ofvanberörda skrifvelse och af Riksdagen i skrifvelsen den 7 maj

19°2.

Styrelsen för Stockholms köpmannaförening har hemställt, huruvida

icke lagen om aktiebolag kunde ändras därhän, att den eller de personer,

som ägde teckna bolagets firma, jämväl tilldelades befogenhet att förordna

ombud att å bolagets vägnar söka, kära och svara inför domstol.

Till stöd för denna hemställan har styrelsen i hufvudsak anfört följande:

Aktiebolagslagens bestämmelser om det sätt hvarpå aktiebolag skulle

företrädas vid domstol, hade blifvit föremål för olika tolkning, och däraf

hade följt, att ovisshet rådde, dels huru aktiebolag rätteligen borde i detta

afseende företrädas, dels ock med hvilka handlingar i rättegång borde

styrkas, att bolagets fullmakt blifvit behörigen undertecknad. A ena

sidan ansåge många, att bestämmelsen i 44 § aktiebolagslagen, att styrelsen

ägde förordna ombud att å bolagets vägnar söka, kära och svara, så ock

eljest bolagets talan föra, innebure, att allenast styrelsen i dess helhet eller

ett beslutmässigt flertal af densamma ägde föra bolagets talan. A andra

sidan hade den åsikten gjort sig gällande, att intet hinder funnes för att

viss ledamot i styrelsen, t. ex. verkställande direktören eller ordföranden,

i bolagsordningen bemyndigades att föra bolagets talan. Vidare hade vid

tolkning af bestämmelsen i 81 § aktiebolagslagen, att beträffande aktiebolag,

hvars ordning blifvit af Konungen stadfäst, lagen gälde till efterrättelse

i fråga om sättet, hvarpå bolaget skulle företrädas, den åsikt uttalats,

att sagda bestämmelse ej afsåge det fall, att i sådan af Konungen stadfäst

bolagsordning viss styrelseledamot bemyndigats föra bolagets talan, i

följd hvaraf sådant bemyndigande fortfarande ägde gällande kraft. Då så

olika åsikter gjort sig gällande beträffande frågan, hvilken eller hvilka

ägde för aktiebolag föra talan, vore det ganska förklarligt, att äfven olika

praxis utbildat sig vidkommande de dokument, med hvilka dylik behörighet

borde styrkas. Lagstiftarens mening hade för visso varit, att i aktiebolagsregistret

skulle intagas uppgift å alla omständigheter angående aktiebolag,

som kunde vara af intresse för tredje man, samt att utdrag ur registret

skulle vidkommande sådan omständighet utgöra fullt bevis. I lagens

69 § funnes dessa tredje man berörande förhållanden förtecknade.

Förgäfves sökte man i denna paragraf uppgift på hvilken som ägde föra bolagets

talan. Förklaringen härtill kunde ej vara någon annan än den, att

lagstiftaren tänkt sig, att detta skulle framgå af de uppgifter, som skulle i

registret intagas. På grund af de olika tolkningar, som gifvits åt 44 och

81 §§, hade det emellertid visat sig, att utdrag ur registret i många fall

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

25

ej vore tillräckligt för fullmaktsutfärdarens legitimation. Därför behöfdes

äfven bolagsordning, bolagsstämmoprotokoll och ibland äfven styrelseprotokoll

för utrönande af valet af verkställande direktör eller ordförande i

styrelse. Gällande lags stadganden på detta område borde förtydligas för

åvägabringande af enhetlig praxis; och köpmannaföreningens styrelse kunde

på grund af riklig erfarenhet vitsorda behofvet af snar åtgärd från lagstiftarens

sida för afhjälpande af olägenheterna i det nuvarande tillståndet.

Ändrades lagen på det sätt styrelsen hemställt, vore den ytterst viktiga

legitimationsfrågan löst, ty då blefve utdrag ur aktiebolagsregistret under

alla förhållanden till fyllest.

Öfver ifrågavarande hemställan hafva öfverståthållareämbetet och

samtliga Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande äfvensom Patent- och

Registreringsverket afgifvit infordrade yttranden.

Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande i Södermanlands, Östergötlands,

Kalmar, Gottlands, Kristianstads, Hallands, Göteborgs och Bohus,

Älfsborgs, Värmlands, Västmanlands och Jämtlands län hafva tillstyrkt

den ifrågasatta lagändringen, hvarjämte Eders Kungl. Maj ds Befallningshafvande

i Norrbottens län förklarat sig ej hafva något att erinra mot

densamma.

Öfverståthållareämbetet samt Eders Kungl. Maj ds Befallningshafvande

i Stockholms, Uppsala, Jönköpings, Kronobergs, Blekinge, Malmöhus, Örebro,

Kopparbergs, Västernorrlands och Västerbottens län hafva däremot

afstyrkt den gjorda hemställan hufvudsakligen af det skäl, att det lämpligen

borde tillkomma styrelsen för ett aktiebolag att förordna ombud för

bolaget och ej den eller dem, som berättigats teckna bolagets firma, enär

vid utseendet af de sistnämnda i regel tagits hänsyn till andra egenskaper

än sådana, som kunde erfordras hos dem, hvilka ägde förordna ombud för

bolaget.

Eders Kungl. Maj ds Befallningshafvande i Skaraborgs län finner den

ifrågasatta lagändringen öfverflödig och anför till stöd härför följande:

Den ovisshet, som, enligt hvad köpmannaföreningens styrelse uppgifvit,

rådde rörande sättet för ett aktiebolags företrädande inför domstol och i

fråga om sättet för legitimation af ett aktiebolags ombud, torde bero

därpå, att man ej gjort sig reda för skillnaden mellan ett aktiebolags inre

och yttre rättsförhållanden, utan antagit, att ett aktiebolag icke skulle

kunna mot tredje man förbindas med mindre aftalet därom vore ingånget

och äfven styrktes vara ingånget i full öfverensstämmelse med bestämmelser,

som endast gälde i det inre rättsförhållandet. Ett uppmärksamt genomläsande

af aktiebolagslagen måste dock undanrödja en sådan uppfattning.

Lagstiftarens mening hade, såsom köpmannaföreningens styrelse

Bill. till Riksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 13 Häft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 31.

riktigt anmärkt, förvisso varit, att i aktiebolagsregistret skulle intagas

uppgift å alla omständigheter angående aktiebolaget, som kunde vara af

intresse för tredje man, och att utdrag af registret skulle vidkommande

sådan omständighet utgöra fullt bevis. Genom bestämmelserna i 69 §

hade lagstiftaren ock gifvit uttryck åt denna mening. Där saknades ingalunda

uppgift på den, som ägde föra bolagets talan, ty denna rätt tillkomme

otvifvelaktigt den eller dem, som i det yttre rättsförhållandet representerade

bolaget eller, med andra ord, den eller de styrelseledamöter,

som berättigats att teckna bolagets firma. Det insåges emellertid lätt,

att firmatecknarne icke alltid kunde lämpligen själfva föra bolagets talan.

Därför Unge enligt 44 § aktiebolagslagen ombud förordnas att å bolagets

vägnar söka, kära och svara, så ock eljest bolagets talan föra. Fattande

af beslut om utseende af sådant ombud berörde ju endast bolagets inre

rättsförhållande och tillkomme således, där ej annorlunda i bolagsordningen

bestämdes, styrelsen i dess helhet, äfven om ej alla dess ledamöter vore

firmatecknare. Men när beslutet skulle göras gällande mot tredje man

och tillämpas i det yttre rättsförhållandet genom utfärdande af fullmakt, så

måste naturligtvis denna handling, liksom hvarje annan, å bolagets vägnar

undertecknas af firmatecknarne, hvilka således inför tredje man framträdde

såsom befogade att förordna ombudet. Skulle emellertid till förekommande

af vidare ovisshet någon ändring i lagen om aktiebolag finnas vara erforlig,

ansåge Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande, att däri borde införas

en sådan bestämmelse, som köpmannaföreningens styrelse ifrågasatt.

Eders Kungl. Majt:s Befallningshafvande i Gäfleborgs län anser, att

de olägenheter, som köpmannaföreningens styrelse i sin skrifvelse påpekat,

lättast kunde öfvervinnas, därest en å aktiebolags vägnar utfärdad rättegångsfullmakt

kunde godkännas, så snart den endast vore undertecknad

af någon, som ägde rätt att teckna bolagets firma, och yttrar Eders Kungl.

Maj:ts Befallningshafvande vidare: För vinnande af berörda ändamål syntes

man dock ingalunda, såsom styrelsen ifrågasatt, böra i aktiebolagslagen

tilldela firmatecknande styrelseledamöter befogenhet att för bolaget förordna

rättegångsombud, enär rätten att teckna ett bolags firma uppenbarligen

borde innebära, icke någon befogenhet att besluta eller handla

sj anständigt å bolagets vägnar, utan endast en rätt att på ett för bolaget

förpliktande och för allmäheten betryggande sätt konstatera, att ett visst

beslut blifvit af bolaget eller å dess vägnar i laga ordning fattadt. En

afvikelse härifrån i det af styrelsen föreslagna syfte skulle ock, oafsedt

det oegentliga däri, att i fråga om en så viktig sak som ett aktiebolags

företrädande inför Tätta flere personer skulle kunna äga rätt att oafhängigt

af hvarandra handla å bolagets vägnar, lätt kunna föranleda svårigheter.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

27

Däremot borde enligt Eders Kungl. Majt:s Befallningshafvandes mening

någon betänklighet ej möta mot att med bibehållande af nu gällande bestämmelse

om aktiebolags styrelses befogenhet att för bolaget förordna

rättegångsombud, likväl för en sådan rättegångsfullmakts legalisering ej

fordra annan underskrift än bolagets firma, tecknad i behörig ordning af

någon därtill berättigad. Eders Kungl. Majt:s Befallningshafvande kunde

nämligen icke finna, att det skulle medföra större risk för den allmänna

rättssäkerheten att i detta fall låta en i behörig ordning verkställd firmateckning

utgöra bevis om, att handlingen i fråga på lagenligt sätt tillkommit,

än till exempel i fråga om vanlig skuldförbindelse och andra

skriftliga afhandlingar, som för aktiebolagen inginges och för hvilkas förpliktande

verkan allenast erfordrades bolagets firma, tecknad af därtill

berättigad person. Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande ansåge sig

därför böra ifrågasätta, att i aktiebolagslagens 44 § infördes ett stadgande

därom, att rättegångsfullmakt finge undertecknas på sätt i 42 §

föreskrifvits för där afsedda fall. Äfven om en sådan lagändring skulle

föranleda därtill, att domstolarne sedermera fordrade såväl bevis om, att

den eller de, som å ett bolags vägnar undertecknat en rättegångsfullmakt,

vore till firmans tecknande berättigade, som och att fullmaktens innehåll

motsvarades af något af bolagets styrelse fattadt beslut, skulle bolagen

dock härigenom icke åsamkas någon nämnvärd svårighet, enär bolaget

eller styrelsen kunde i berörda hänseende meddela en gång för alla gällande

bestämmelser. En ytterligare väsentlig lättnad i nu afsedda fall

skulle i öfrigt utan tvifvel beredas aktiebolagen, därest prokurator finge

för dessa antagas; och ansåge Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande,

att någon praktisk olägenhet af ett sådant medgifvande icke skulle uppkomma.

Patent- och Registreringsverket, som anmärker, att den af köpmannaföreningens

styrelse gjorda hemställan väl finge antagas afse aktiebolags företrädande

icke blott vid domstol, utan jämväl inför andra myndigheter,

finner de af styrelsen påpekade förhållanden böra föranleda en lagändring

med ändamål att åstadkomma en förenkling i fråga om de handlingar,

med hvilka behörighet att föra aktiebolags talan borde styrkas, men anser

icke den af köpmannaföreningens styrelse ifrågasatta lagändringen kunna

förordas, enär genom densamma rubbning skulle ske uti själfva principen

beträffande styrelsens befogenhet att företräda bolaget. Patent- och Registreringsverket

anser på hufvudsakligen enahanda skäl, som anförts af

Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande i Gäfleborgs län, att en lagändring

med angifna ändamål lämpligen kunde ske genom att till första

punkten af 44 § i lagen om aktiebolag göra ett tillägg, hvaraf framginge

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

giltigheten af fullmakt, undertecknad på enahanda sätt, som i 42 § föreskrifves

beträffande skriftlig afhandling, som för aktiebolag ingås.

Slutligen har i skrifvelse den 23 februari 1905, som genom note ur

statsrådsprotokollet den 10 mars öfverlämnats till kommittén, köpmannaföreningens

handelskammare under förmälan, att efter det köpmannaföreningens

styrelse ingifvit sin ofvan omförmälda hemställan, olägenheterna

af aktiebolagslagens brister i de af styrelsen angifna hänseenden allt mera

framträdt, och att prejudikatsamlingarna lämnade talrika bevis på fall, i

hvilka rättsförlust uppkommit genom olika tolkning af lagen eller till

följd af domstolarnes på lagens nuvarande affattning stödda kraf på former,

som måste anses för affärslifvet onödigt betungande, i underdånighet hemställt,

att med hänsyn härtill och då nödig utredning syntes föreligga,

Eders Kungl. Maj:t täcktes finna skäligt att oberoende af den revision,

aktiebolagslagstiftningen i andra afseenden kunde kräfva, snarast låta utarbeta

och förelägga Riksdagen förslag till sådan lagändring, som för ifrågavarande

ändamål finge anses erforderlig.

Riksdagens skrifvelse af den 7 maj 1902 har föranledts af en vid

sistnämnda års Riksdag inom Första kammaren väckt motion, i hvilken

hemställdes bland annat, att Riksdagen ville i skrifvelse till Eders Kungl.

Maj:t anhålla, det täcktes Eders Kungl. Maj:t taga i nådigt öfvervägande,

huruvida icke genom lag kunde stadgas, att rätt till firmateckning för

aktiebolag och registrerad förening för ekonomisk verksamhet innefattade

behörighet för firmatecknaren att själf eller genom ombud föra bolagets

eller föreningens talan inför domstolar eller andra myndigheter, så ock att

å bolagets vägnar ingå förlikning. Till stöd härför har motionären åberopat

i hufvudsak enahanda förhållanden, som legat till grund för den af

köpmannaföreningens styrelse gjorda hemställan.

Lagutskottet fann motionen icke kunna tillstyrkas. Ty att af behörigheten

till firmateckning ovillkorligen skulle följa rätt att föra talan

inför domstolar och andra myndigheter, torde enligt utskottets uppfattning

icke vara att förorda, då dessa uppgifter vore af ganska skiljaktig

natur och en person kunde vara lämplig för den förra af dem utan att

därför äga förutsättningar för den senare. Utskottet ansåg emellertid

frågan om åstadkommande af tydliga och förenklade bestämmelser angående

behörigheten att inför domstolar och andra myndigheter föra talan

för aktiebolag och registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet vara

af den vikt, att Riksdagen borde med föranledande af motionen i framställning

till Eders Kungl. Maj:t gifva uttryck åt angelägenheten af denna

frågas lösning, samt hemställde förty, att Riksdagen måtte i skrifvelse till

Eders Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Eders Kungl. Maj:t taga i öfver
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

29

vägande, huruvida och i hvad mån ändrade bestämmelser härutinnan vore

af behofvet påkallade, samt för Riksdagen framlägga de förslag till lagändringar

i sådant syfte, hvartill förhållandena funnes gifva anledning.

Denna hemställan bifölls af Riksdagen, och uti ofvannämnda, i anledning

af detta beslut aflåtna skrifvelse anför Riksdagen till stöd för beslutet

följande: Sådana stadgandena rörande rätten att inför domstolar

och andra myndigheter företräda bolag och registrerade föreningar för

ekonomisk verksamhet nu vore, kunde det enligt Riksdagens mening

otvifvelaktigt stundom möta svårigheter eller åtminstone medföra ej obetydligt

besvär att i laga ordning få till stånd en rättegångsfullmakt för

ett aktiebolag eller en registrerad förening, liksom ock det vore förenadt

med ganska mycken omgång att inför domstol eller annan myndighet

styrka behörigheten hos den eller dem, som undertecknat en sådan fullmakt.

Enligt Riksdagens uppfattning borde särskild! den del af lagstiftningen,

som berörde affärslifvet, icke tyngas af onödigt vidlyftiga och

praktiskt svårtillämpliga former; och Riksdagen ansåge därför syftet i

motionen värdi allt understöd. En önskan, att förenklade bestämmelser i

detta hänseende måtte kunna åstadkommas, torde äfven vara allmänt utbredd

bland dem, som särskildt berördes af de nuvarande förhållandena

härutinnan.

Af ofvan stående redogörelse torde framgå, att frågan om förändrade

bestämmelser angående behörigheten att inför domstolar och andra myndigheter

föra talan för aktiebolag eller registrerad förening hufvudsakligen

föranledts dels däraf, att i praxis olika åsikter gjort sig gällande i fråga

om giltigheten af fullmakt, som utfärdats å ett aktiebolags vägnar, icke

af dess styrelse, utan af viss styrelseledamot eller annan person, som därtill

bemyndigats genom bestämmelse, intagen i den för bolaget gällande

bolagsordningen, och dels däraf, att rättspraxis vägrat att såsom giltig

godkänna fullmakt, hvilken å aktiebolags eller registrerad förenings vägnar

utfärdats af den eller dem, som berättigats teckna firman.

Kommittén finner för sin del det stå i öfverenstämmelse med en

riktig tolkning af aktiebolagslagens bestämmelser att tillerkänna giltighet åt

fullmakt, som, på sätt ofvan förmälts, utfärdats af den, som därtill bemyndigats

i bolagsordning; och då Högsta domstolen numera i dom den

4 november 1904 utan meningsskiljaktighet godkänt en fullmakt, utfärdad

å ett enligt nu gällande aktiebolagslags bestämmelser bildadt och registreradt

aktiebolags vägnar af en styrelseledamot, som därtill bemyndigats

genom bestämmelse i den för bolaget gällande bolagsordningen, samt

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

öfriga domstolar och myndigheter torde få anses komma att böja sig för

detta uttalande, lärer den förstnämnda anledningen till, att frågan om

förändrade bestämmelser uti ifrågavarande afseende väckts, vara undanröjd.

Hvad angår domstolarnes vägran att godkänna en af firmatecknare

utan särskildt bemyndigande underskrifven fullmakt, så råda, såsom de i

ärendet afgifna yttrandena utvisa, olika meningar, huruvida denna praxis

öfverensstämmer med gällande lag eller ej. Kommittén vill ej söka afgöra,

hvilkendera meningen är den riktiga. Uppenbart är likväl, att lagen

bör så affattas, att den ej längre lämnar rum för olika tolkningar i

detta stycke; och synes det kommittén ur praktisk synpunkt synnerligen

önskvärdt, att en fullmakt, inrättad såsom nyss är sagdt, tages för god.

I de flesta aktiebolag och föreningar består styrelsen af flere ledamöter;

i många fall bo dessa ledamöter icke å samma ort och ännu oftare

kan det inträffa, att de på grund af resor tillfälligtvis vistas å olika platser.

Det är således gifvet, att svårigheter ofta måste uppstå att erhålla

styrelseledamöternas namnunderskrift å en fullmakt inom den tid, fullmaktens

begagnande påkallas. Sådana olägenheter skulle undvikas, om

fullmakten kunde med laga verkan undertecknas af vederbörande firmatecknare,

hvilka måste förutsättas alltid vara för ändamålet tillgängliga.

Då en firmatecknare i denna sin egenskap är berättigad att för bolaget

eller föreningen underteckna skriftliga afhandlingar, genom hvilka på bolaget

eller föreningen kunna låggas de mest vidtgående förpliktelser, synes

någon betänklighet ej heller böra möta att tillerkänna giltighet åt en af

firmatecknare för bolaget eller föreningen underskrifven fullmakt.

Mot den af köpmannaföreningens styrelse gjorda framställning

har, såsom ofvan förmäles, blifvit invändt, att det lämpligen borde tillkomma

styrelsen för ett bolag att förordna ombud för bolaget och ej den

eller dem, som berättigats teckna firman, enär vid utseendet af de sistnämnde

i regel tagits hänsyn till andra egenskaper än sådana, som kunde

erfordras hos dem, hvilka ägde förordna ombud för bolaget.

Kommittén vill emellertid erinra, att en föreskrift, hvarigenom en

af firmatecknare i denna egenskap underskrifven fullmakt beredes giltighet,

icke berör bolagets inre förhållanden och följaktligen ej behöfver

innebära, att firmatecknaren gentemot bolaget eller föreningen skulle äga

befogenhet att förordna ombud, utan nämnda föreskrift afser allenast bolagets

förhållande utåt. Det torde ock vara uteslutande i sistberörda hänseende,

som behof af lagstiftning gjort sig gällande.

Kommittén har ansett det åsyftade ändamålet lämpligast kunna vinnas

genom ett tillägg till 44 § i aktiebolagslagen och motsvarande paragrafer

i öfriga hithörande författningar.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

31

Kommitténs pluralitet, undertecknade Sjöberg, ordförande, Andersson

och Moll, har, hvad angår aktiebolagslagen, formulerat detta tillägg sålunda:

för giltigheten af fullmakt, som för bolaget utfärdas, erfordras ej,

att den undertecknas på annat sätt, än i 42 § sägs om skriftlig afhandling,

som för bolaget ingås.

Inom kommittén hafva undertecknade Hasselrot, Kallenberg och

Lagerbjelke förordat följande affattning af det föreslagna tillägget: fullmakt,

som för bolaget utfärdas, vare giltig, ändå att den underskrifvits

allenast af den eller dem, som äro berättigade att teckna bolagets firma.

Pluraliteten har funnit sistnämnda formulering lämna rum för tvekan,

huruvida därmed afsåges, att för bolaget utfärdad fullmakt borde vara

med bolagets firma undertecknad, eller att fullmakten kunde tagas för god

äfven med firmatecknarens blotta namnunderskrift. Vore det förra meningen,

syntes det pluraliteten böra utsägas, eljest kunde allmänheten af

de använda ordalagen lätt missledas, vore det senare åter meningen, innebure

detta en ej påkallad och enligt pluralitetens uppfattning alltför stor

utvidgning af den firmatecknare såsom sådan för närvarande tillkommande

rätt, hvilken måste anses vara inskränkt till att företräda bolaget eller

föreningen allenast genom att teckna firman.

Minoriteten har till motivering af sin affattning anfört följande:

»Pluralitetens förslag innebär, att fullmakt, som underskrifves icke

af styrelsen utan allenast af den eller de särskilda styrelseledamöter, som

äro berättigade att teckna firman, skall för att vara giltig undertecknas

med utsättande af firman. Enligt pluralitetens uppfattning kan således

dylik fullmakt, ehuru den angifver sig vara utställd å bolagets vägnar,

icke godkännas, därest vid dess underskrifvande firman ej utsatts. Denna

ståndpunkt har minoriteten ej funnit fullt tillfredsställande. Visserligen

bör en person, som berättigats att teckna firman och som på grund af

denna sin rätt å bolagets vägnar utställer en handling, underskrifva handlingen

med utsättande af firman, och detta gäller ej mindre om fullmakter

än om andra handlingar. Men ett är att erkänna denna regel såsom en

ordningsregel, ett annat att göra regelns iakttagande till ett oeftergifligt

villkor för handlingens giltighet. Det senare har minoriteten ansett sig

ej kunna tillstyrka och det är med hänsyn härtill som minoriteten förordat

sin från majoritetens förslag afvikande formulering af tillägget till § 44

i aktiebolagslagen. Denna formulering torde otvetydigt utvisa, att man ej för

giltighet af fullmakt, hvarom fråga är, kan fordra, att firman vid underskrifvandet

utsättes. Något som hälst reelt gagn synes uppställandet af

en sådan fordran ej kunna medföra. Däremot ligga de praktiska olägenheterna

i öppen dag. Formföreskriften löper fara att förbises, och förbi
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 31.

seendet betyder för vederbörande bolag förlust af dess talan. De otillfredsställande

konsekvenserna skulle framträda särskildt starkt, om myndigheterna

— något som ingalunda är uteslutet — ansåge sig böra i

hvarje afvikelse från det regelmässiga, till registret anmälda sättet för

firmateckningen se en tillräcklig grund för fullmaktens ogillande. En sådan

uppfattning skulle ock otvifvelaktigt medföra såsom en konsekvens, att

man med afseende å fullmäktigens legitimation ej nöjde sig med ett intyg

om fullmaktsutställarens rätt att teckna firman utan därjämte kräfde

intyg om sättet, huru firman tecknas. De fördelar, som den ifrågavarande

lagreformen åsyftar att bereda, skulle härigenom väsentligen gå förlorade.

Vidare torde förtjäna framhållas, att enligt gällande lag, sådan den

utan meningsskiljaktighet tolkas, en fullmakt, som underskrifvits af styrelsen,

är giltig, oafsedt om vid underskrifvandet firman utsatts eller ej.

Likaledes behöfver firmaunderteckning ej ifrågakomma å fullmakt, hvilken

utställts af någon, som enligt bestämmelserna i bolagsordningen äger att

utan särskildt bemyndigande själf eller genom ombud föra bolagets talan.

Firmaunderteckning är följaktligen för närvarande icke en betingelse för

fullmakts giltighet. Vid sådant förhållande torde det icke vara lämpligt

att, då nu fullmakt af den eller dem, som berättigats att teckna firman,

skall vinna erkännande, göra utsättandet af firman till en absolut förutsättning

för dylik fullmakts giltighet. Därigenom skulle beträffande de

formella villkoren för giltighet införas en af inga reella hänsyn påkallad

skillnad emellan olika fullmakter.»

Kommittén finner vidare tydligt, att jämväl likvidator, som äger rätt

till firmateckning, bör vara befogad att med laga verkan underskrifva

fullmakter. I detta hänseende lärer någon särskild föreskrift ej vara erforderlig.

Under förutsättning, att förslagen till ändring af 44 § i aktiebolagslagen

och motsvarande paragrafer i de andra lagarna upphöjas till

lag, torde nämligen vid jämförelse mellan sagda paragrafer samt 60 och

61 §§ i aktiebolagslagen och motsvarande paragrafer i de andra författningarna

framgå, att dylik befogenhet skall tillkomma likvidator med rätt

till firmateckning.

Såsom ett önskemål har äfven framhållits, att domstolarna och öfriga

myndigheter såsom fullgodt bevis för, att den person, som undertecknat

en fullmakt, varit berättigad teckna firman, komme att godtaga ett af

registreringsmyndighelen i sådant hänseende utfärdadt intyg.

I denna fråga vill kommittén erinra, hurusom lagen om aktiebolag

i 19 § innehåller den bestämmelsen, att ansökan om bolagets registrering,

därest bolagets firma ej skall tecknas af styrelsens alla ledamöter gemen
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

samt, skall innehålla uppgift å den eller dem som äro berättigade att

teckna firman. Hvad i ansökan sålunda uppgifvits intages i registret.

Sker ändring i rätten till firmateckning, bör detta förhållande naturligen,

för såvidt registret i hvad det angår uppgift å firmatecknare ej skall förfela

sitt syfte, jämväl anmälas till registret och däri intagas. Någon bestämmelse,

enligt hvilken anmälan till registret om ändring i rätten till

firmateckning är obligatorisk, finnes emellertid ej i aktiebolagslagen. Kommittén

anser väl denna omständighet icke böra verka därhän, att vitsord

bör frånkännas registret i fråga om hvem som äger rätt att teckna bolagets

firma, och detta af den anledning, att det uppenbarligen ligger i bolagets

eget synnerliga intresse att se till, det en person, som saknar rätt

till finnateckning, icke i registret står upptagen såsom den där äger teckna

firman. Det torde därför sällan förekomma, att ett aktiebolag icke, så

snart ändring i rätten till firmateckning skett, låter anmäla detta till

registret. Därest emellertid i aktiebolagslagen införes bestämmelse därom,

att ändring i rätten till firmateckning ofördröjligen skall för inregistrering

anmälas, samt försummelse härutinnan belägges med samma straff, som

annan försummelse i fråga om fullgörande af föreskrifven anmälan till

registret, lära domstolarne och andra myndigheter icke kunna undgå att

tillerkänna laga vitsord åt ett af registreringsmyndigheten utfärdadt bevis

om hvem som äger rätt till firmateckning. Hvad nu sagts om vanliga

aktiebolag, gäller jämväl om registrerad förening för ekonomisk verksamhet,

ömsesidigt försäkringsbolag och försäkringsaktiebolag. I de nya

lagarna angående solidariska bankbolag och angående bankaktiebolag har

redan införts stadgande, att ändring i rätten att teckna dylikt bolags firma

ofördröjligen skall anmälas till registret.

Af dessa skäl hafva ändringar föreslagits i 40 och 58 §§ i lagen

om aktiebolag samt i motsvarande paragrafer i lagarna om registrerade

föreningar för ekonomisk verksamhet och om försäkringsrörelse, hvarigenom

i dessa lagar införts bestämmelse om skyldighet att till registret

anmäla ändring i rätten till firmateckning. Genom det sätt, hvarpå dylik

bestämmelse inpassats i lagrummen, har utan andra lagändringar försummelse

att fullgöra berörda skyldighet blifvit belagd med straff enligt 77 §

i lagen om aktiebolag och motsvarande paragrafer i öfriga nyss omförmälda

lagar.

I öfrigt torde någon motivering för de framlagda förslagen ej erfordras.

Kommittén har lämnat Sveriges advokatsamfunds Stockholmsafdelning

och styrelsen för Stockholms köpmannaförening tillfälle att yttra sig

öfver förslagen med motiv; och bifogas härmed de af dem afgifna yttran
Bih.

till Piksd, Prot. 1906. t Sami. 1 Afd. 13 llåft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

dena, hvarjämte till kommittén öfverlämnade, till ärendet hörande handlingar

återställas.

Stockholm den 17 november 1905.

Underdånigst

EMIL SJÖBERG.

Ax. G. Andersson. Berndt Hasselrot. E. Kallenberg,

G. Lagerbjelke.

Victor Moll.

Einar Bergelmer.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

35

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse af 40, 44 och 58 §§ i lagen om aktiebolag den 28 juni 1895.

Härigenom förordnas, att 40, 44 och 58 §§ i lagen om aktiebolag

den 28 juni 1895 skola erhålla följande ändrade lydelse:

40 §.

Aktiebolag skall företrädas af en styrelse, bestående af en eller flera

ledamöter.

Ledamot af styrelsen skall vara i Sverige bosatt svensk eller norsk

undersåte, där ej för särskildt fall Konungen medgifver, att styrelsen må

till viss del, dock högst en tredjedel af hela antalet, bestå af främmande

undersåtar eller å utrikes ort bosatta svenska eller norska undersåtar.

Val af styrelseledamot må ej afse längre tid än fem år. Styrelseledamot

må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit vald, ej gått till

ända, kunna genom beslut å bolagsstämma från uppdraget skiljas.

Ändring i styrelsens sammansättning äfvensom i fråga om rätten

att teckna bolagets firma skall ofördröjligen för registrering anmälas.

44 §.

Styrelsen äge förordna ombud att å bolagets vägnar söka, kära och

svara, så ock eljest bolagets talan föra.

Ej må dock prokurist för bolaget antagas.

För giltigheten af fullmakt, som för bolaget utfärdas, erfordras ej,

att den undertecknas på annat sätt, än i 42 § sägs om skriftlig afhandling,

som för bolaget ingås.

58 §.

Upplöses aktiebolag af annan anledning än i 55 eller 56 § sägs,

skall likvidation verkställas af styrelsens ledamöter såsom likvidatorer, där

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

ej, till följd af bolagsordningens bestämmelse eller bolagets beslut, en eller

flere särskilda likvidatorer utses. Uppdraget att vara likvidator anses gälla

intill dess likvidationen blifvit afslutad, men må när som hälst kunna af

bolaget återkallas.

Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla upplösning,

hvarom i denna paragraf sägs, med uppgift å dem, som äga verkställa

likvidationen, och å dem, som äga teckna bolagets firma. Afgår

likvidator eller utses ny sådan eller sker ändring i fråga om rätten till

firmateckning, skall ock därom anmälan för registrering ofördröjligen göras.

Denna lag träder i kraft den

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 31.

37

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse af 23, 27 och 40 §§ i lagen om registrerade föreningar

för ekonomisk verksamhet den 28 juni 1895.

Härigenom förordnas, att 23, 27 och 40 §§ i lagen om registrerade

föreningar för ekonomisk verksamhet den 28 juni 1895 skola erhålla följande

ändrade lydelse:

23 §.

Förening skall företrädas af en styrelse, bestående af en eller flere

ledamöter. Styrelseledamot skall vara medlem i föreningen; dock må,

där bolag eller annan samfällighet är medlem i föreningen, ledamot af

den samfällighets styrelse eller, om sådan styrelse ej finnes, delägare i

samfälligheten vara ledamot af föreningens styrelse.

Ledamot af styrelsen skall vara i Sverige bosatt svensk eller norsk

undersåte.

Val af styrelseledamot må ej afse längre tid än två år. Styrelseledamot

må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit vald, ej gått till ända,

kunna genom beslut å sammanträde från uppdraget skiljas.

Ändring i styrelsens sammansättning äfvensom i fråga om rätten

att teckna föreningens firma skall ofördröjligen för registrering anmälas.

27 §.

Styrelsen äge förordna ombud att å föreningens vägnar söka, kära

och svara, så ock eljest föreningens talan föra.

Ej må dock prokurist för förening antagas.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 31.

För giltigheten af fullmakt, som för föreningen utfärdas, erfordras

ej, att den underterknas på annat sätt, än i 25 § sägs om skriftlig afhandling,

som för föreningen ingås.

40 §.

Upplöses förening af annan anledning än i 37 eller 38 § sägs,

skall likvidation verkställas af styrelsens ledamöter såsom likvidatorer, där

ej, till följd af stadgarnas bestämmelser eller föreningens beslut, en eller

flere särskilda likvidatorer utses. Uppdraget att vara likvidator anses

gälla intill dess likvidationen blifvit afslutad, men må när som helst kunna

af föreningen återkallas.

Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla upplösning,

hvarom i denna paragraf sägs, med uppgift å dem, som äga verkställa

likvidationen, och å dem, som äga teckna föreningens firma. Afgår

likvidator eller utses ny sådan eller sker ändring i rätten till firmateckning,

skall ock därom anmälan för registrering ofördröjligen göras.

Denna lag träder i kraft den

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 31.

39

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse af 34, 38, 54, 84, 88 och 112 §§ i lagen om försäkringsrörelse

den 24 juli 1903.

Härigenom förordnas, att 34, 38, 54, 84, 88 och 112 §§ i lagen

om försäkringsrörelse den 24 juli 1903 skola erhålla följande ändrade

lydelse:

34 §.

Försäkringsaktiebolag skall företrädas af en styrelse, bestående af

tre eller flera ledamöter.

Ledamot af styrelsen skall vara i Sverige bosatt svensk undersåte.

Val af styrelseledamot må ej afse längre tid än fem år. Styrelseledamot

må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit vald, ej gått till

ända, kunna genom beslut å bolagsstämma från uppdraget skiljas.

Ändring i styrelsens sammansättning äfvensom i fråga om rätten

att teckna bolagets firma skall ofördröjligen för registrering anmälas.

38 §.

Styrelsen äge förordna ombud att å bolagets vägnar söka, kära och

svara, så ock eljest föra bolagets talan. ,

Ej må dock prokurist för bolaget antagas.

För giltigheten af fullmakt, som för bolaget utfärdas, erfordras ej,

att den undertecknas på annat sätt, än i 36 § sägs om skriftlig afhandling,

som för bolaget ingås.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

54 §.

Upplöses försäkringsaktiebolag af annan anledning än i 51, 52 eller

136 § sägs, skall likvidation verkställas af styrelsens ledamöter såsom

likvidatorer, där ej, till följd af bolagsordningens bestämmelse eller bolagets

beslut, en eller flera särskilda likvidatorer utses. Uppdraget att vara

likvidator anses gälla intill dess likvidationen blifvit afslutad, men må när

som helst kunna af bolaget återkallas.

Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla upplösning,

hvarom nu är fråga, med uppgift å dem, som, enligt hvad här ofvan

i denna paragraf är sagdt, skola vara bolagets likvidatorer, äfvensom

å dem, hvilka enligt bolagets beslut äga teckna bolagets firma. Afgår

likvidator eller utses ny sådan eller sker ändring i fråga om rätten till

firmateckning, skall ock därom anmälan för registrering ofördröjligen göras.

84 §.

Ömsesidigt försäkringsbolag skall företrädas af en styrelse, bestående

af tre eller flera ledamöter.

Ledamot af styrelsen skall vara i Sverige bosatt svensk undersåte.

Val af styrelseledamot må ej afse längre tid än fem år. Styrelseledamot

må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit vald, ej gått till

ända, kunna genom beslut å bolagsstämma från uppdraget skiljas.

Ändring i styrelsens sammansättning äfvensom i fråga om rätten

att teckna bolagets firma skall ofördröjligen för registrering anmälas.

88 §.

Styrelsen äge förordna ombud att å bolagets vägnar söka, kära och

svara, så ock eljest föra bolagets talan.

Ej må dock prokurist för bolaget antagas.

För giltigheten af fullmakt, som för bolaget utfärdas, erfordras ej,

att den undertecknas på annat sätt än i 86 § sägs om skriftlig afhandling,

som för bolaget ingås.

112 §.

Upplöses ömsesidigt försäkringsbolag af annan anledning än i 109,

110 eller 1.36 § sägs, skall likvidation verkställas af styrelsens ledamöter

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

såsom likvidatorer, där ej, till följd af bolagsordningens bestämmelse eller

bolagets beslut, en eller flera särskilda likvidatorer utses. Uppdraget att

vara likvidator anses gälla, intill dess likvidationen blifvit afslutad, men

må när som helst kunna af bolaget återkallas.

Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla upplösning,

hvarom nu är fråga, med uppgift å dem, som enligt hvad i denna

paragraf är sagdt, skola vara bolagets likvidatorer, äfvensom å dem, hvilka

enligt bolagets beslut äga teckna bolagets firma. Afgår likvidator eller

utses ny sådan eller sker ändring i fråga om rätten till firmateckning,

skall ock därom anmälan för registrering ofördröjligen göras.

Denna lag träder i kraft den

Bih. till Riksd. Prot. 1906. 1 Sami.

1 Afd. 13 Höft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse af 38 § i lagen angående solidariska bankbolag den 18

september 1903.

Härigenom förordnas, att 33 § i lagen angående solidariska bankbolag

den 18 september 1903 skal! erhålla följande ändrade lydelse:

33 §.

Styrelsen äge förordna ombud att å bolagets vägnar söka, kära och

svara, så ock eljest bolagets talan föra. Ej må dock, utan bolagets uppdrag,

bemyndigande, som i 31 § sägs, af styrelsen lämnas.

För giltigheten af fullmakt, som för bolaget utfärdas, erfordras ej,

att den undertecknas på annat sätt, än i 32 § sägs om skriftlig afhandling,

som för bolaget ingås.

Denna lag träder i kraft den

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 31.

43

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse af 30 § i lagen angående bankaktiebolag den 18 september

1903.

Härigenom förordnas, att 30 § i lagen angående bankaktiebolag den

18 september 1903 skall erhålla följande ändrade lydelse:

30 §.

Styrelsen äge förordna ombud att å bolagets vägnar söka, kära och

svara, så ock eljest bolagets talan föra. Ej må dock, utan bolagets uppdrag,

bemyndigande, som i 28 § sägs, af styrelsen lämnas.

För giltigheten af fullmakt, som för bolaget utfärdas, erfordras ej,

att den undertecknas på annat sätt, än i 29 § sägs om skriftlig afhandling,

som för bolaget ingås.

Denna lag träder i kraft den

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

Enligt den affattning, som minoriteten velat gifva åt nedannämnda

lagrum, skulle dessa lyda på följande sätt:

l:o) 44 § i lagen om aktiebolag den 28 juni 1895,

»Styrelsen äge förordna ombud att å bolagets vägnar söka, kära och

svara, så ock eljest bolagets talan föra.

Ej må dock prokurist för bolaget antagas.

Fullmakt, som för bolaget utfärdas, vare giltig, ändå att den underskrifvits

allenast af den eller dem, som äro berättigade att teckna bolagets

firma.»

2:o) 27 § i lagen om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet

den 28 juni 1895,

»Styrelsen äge förordna ombud att å föreningens vägnar söka, kära

och svara, så ock eljest föreningens talan föra.

Ej må dock prokurist för förening antagas.

Fullmakt, som för förening utfärdas, vare giltig, ändå att den underskrifvits

allenast af den eller dem, som äro berättigade att teckna föreningens

firma.»

3:o) eu hvar af 38 och 88 §§ i lagen om försäkringsrörelse den 24

juli 1903,

»Styrelsen äge förordna ombud att å bolagets vägnar söka, kära och

svara, så ock eljest föra bolagets talan.

Ej må dock prokurist för bolaget antagas.

Fullmakt, som för bolaget utfärdas, vare giltig, ändå att den underskrifvits

allenast af den eller dem, som äro berättigade att teckna bolagets

firma.»

4: o) 33 § i lagen angående solidariska bankbolag,

»Styrelse äge förordna ombud att å bolagets vägnar söka, kära och

svara, så ock eljest bolagets talan föra. Ej må dock, utan bolagets uppdrag,

bemyndigande, som i 31 § sägs, af styrelsen lämnas.

Fullmakt, som för bolaget utfärdas, vare giltig, ändå att den underskrifvits

allenast af den eller dem, som äro berättigade att teckna bolagets

firma.»

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

45

och 5:o) 30 § i lagen angående bankaktiebolag den 18 september

1903,

»Styrelsen äge förordna ombud att å bolagets vägnar söka, kära

och svara, så ock eljest bolagets talan föra. Ej må dock, utan bolagets

uppdrag, bemyndigande, som i 28 § sägs, af styrelsen lämnas.

Fullmakt, som för bolaget utfärdas, vare giltig, ändå att den underskrifvits

allenast af den eller dem, som äro berättigade att teckna bolagets

firma.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.