Sök i Ratio Lex

Angående anslag till fortsättandet af befästningsarbetena vid Boden

1906-02-09 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1906:52, Angående anslag till fortsättandet af befästningsarbetena vid Boden

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 52.

1

•»

*

N:o 52.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

anslag till fortsättandet af befästningsarbetena vid Boden;

gifven Stockholms slott den 9 februari 1906.

Under åberopande af bilagda protokoll öfver landtförsvarsärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att till fortsättande

af befästningsarbetena vid Boden bevilja 7,134,500 kronor och

däraf, i enlighet med den i årets statsverksproposition angående fjärde

hufvudtiteln under punkt 26 gjorda framställningen, å extra stat för

år 1907 anvisa 1,575,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kung]. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR

Bars Tingsten.

Bill. till Rikscl. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afcl. 22 Höft. (N:o 52.J

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kimgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

>

Utdrag af protokollet öfver landtför svar sär enden^ liället inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 9 februari 1906.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,

Statsråden: Tingsten,

Biesért,

Friherre Marks von Wurtemberg,

Tamm,

SlDNER,

Hellner,

SCHOTTE,

Berg,

Bergström.

Departementschefen, statsrådet Tingsten anförde härefter:

»Vid föredragning inför Eders Kungl. Maj:t den 13 nästlidne

januari af frågan om reglerandet af utgifterna under riksstatens fjärde

hufvudtitel anmälde jag, under punkt 26 i statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden

nämnda dag, att jag då icke var i tillfälle att framlägga

något fullständigt förslag rörande befästningarna vid Boden, men uttalade

den förmodan, att jag inom kort skulle kunna återkomma därtill och sär
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

skild proposition i ämnet aflåtas till Riksdagen. Jag erinrade därvid,

< att Riksdagen i skrifvelse den 19 maj 1905 framhållit nödvändigheten

af att, innan Riksdagen beviljade anslag för ytterligare en byggnadsperiod

till fästningen i Boden, en omfattande och allsidig revision af

befästningsplanen företoges, äfvensom att Eders Kungl. Maj:t uppdragit

åt en kommitté att verkställa utredning angående befästningsanordningarna

vid Boden samt att dels afgifva förslag och upprätta

kostnadsberäkningar angående återstående arbeten för fästningens fullbordande

dels ock uppgöra plan för dessa arbetens utförande och kostnadernas

fördelning på den tid, som därför lämpligen borde beräknas.

Som emellertid kommitténs betänkande icke till Eders Kungl. Maj:t inkommit

i så god tid, att vederbörande myndigheters yttranden däröfver

hunnit afgifvas, måste jag då inskränka mig till en hemställan, det

Eders Kung]. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till fortsättande under

år 1907 af arbetena vid Boden på extra stat för samma år anvisa den

därför såsom erforderlig ansedda summan, 1,575,000 kronor.

Sedan chefen för generalstaben, arméförvaltningen å artilleri- och

fortifikationsdepartementen samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen numera

inkommit med underdåniga yttranden öfver det betänkande omförmälda

kommitté, 1905 ars Boden-kommitté, afgifvit, anhåller jag att

få inför Eders Kungl. Maj:t ånyo anmäla detta ärende och därvid redogöra

för betänkandets hufvudsaldiga innehåll.

Det inledes med en historik, i hvilken påvisas, hurusom de

förslag till befästningar vid Boden, som utarbetades under åren

1891 —1898, från att ursprungligen hafva omfattat endast batterier på

Paglaberget och Aberget samt en enceinte af halfpermanent natur, småningom

utvecklades till en allt större omfattning och slutligen utmynnade

i den plan, som uppgjordes af 1897 års befästningskommitté.

Denna plan har, hvad de särskilda fästningsverkens läge angår, i det

stora hela legat till grund för de vid Boden utförda befästningsarbetena.

Allteftersom planerna för Bodens befästningar utvidgades, stego

de beräknade kostnaderna för dessa befästningars anläggning: från

4.500.000 kronor, såsom chefen för generalstaben föreslog år 1891, till

8.700.000 kronor eller det belopp, som 1897 års befästningskommitté

framlade uti sina kostnadsberäkningar. Fordringarna på fästningens

försvarbarhet blefvo äfven efter hand stegrade.

Den af 1897 års befästningskommitté beräknade kostnadssumman

visade sig ganska snart vara för knapp, hvarom anmälan gjordes redan

till 1902 års Riksdag. Att ifrågavarande kostnad yttermera skulle stiga,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

därom upplystes’ i 1905 års statsverksproposition, som i denna del

innehöll resultatet af förnyade beräkningar, verkställda af chefen för >

fortifikationen samt generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet.

Dessa beräkningar slutade på ett belopp af 18,946,700 kronor.

I fortsättningen af sitt betänkande öfvergår kommittén till en beräkning

af de kostnader, som skulle knifvas för ett fullbordande af fästningen

till den omfattning, som vore erforderlig, om den skulle kunna

fylla de kraf, som 1897 års befästningskommitté ställt på densamma,

äfvensom af den besättningsstyrka, som vore nödvändig för detta ändamål.

Dessa kostnader och denna besättningsstyrka blefve emellertid

så afsevärda, att de icke stode i rimligt förhållande till landets tillgångar

på penningmedel och lefvande försvarskrafter, med anledning

hvaraf kommittén icke ansett sig kunna tillstyrka ett fullbordande af

fästningen till nämnda omfattning. Kommittén har ej heller i allo

kunnat biträda 1897 års befästningskommittés åsikter angående fästningens

betydelse.

Ehuru sålunda 1905 års kommitté, på anförda grunder, ansett, att

man i vissa afseenden måste minska krafven på Bodens befästningar,

vore de dock enligt kommitténs mening af en sådan betydelse för

Norrbottens försvar, att ett verksamt sådant knappast läte tänka sig

utan stöd af dessa befästningar.

Det synes mig hvarken beliöfiigt eller lämpligt att nu lämna en

närmare redogörelse för de uppgifter, som enligt kommitténs åsikt

skulle tillkomma befästningarna vid Boden, och ej heller för den plan till

befästningarnas fullbordande, som på grund däraf blifvit uppgjord. I hufvudsak

afser denna plan ett förstärkande af de under anläggning varande

fästningsverken äfvensom dessas fullständigande med vissa nya anläggningar,

såsom batterier, särskilda befästningsanordningar, vägförbindelser

in. m. d., allt åtgärder hvilkas genomförande visat sig nödvändigt

för de rörliga försvarskrafternas verksamma deltagande i försvaret.

Därtill kommer en afsevärd ökning af den rörliga bestyckningen (det

rörliga artilleriet). Beträffande några af de ifrågasatta anordningarna

bär kommittén icke ansett sig kunna framställa definitiva förslag, enär

för ändamålet kräfdes specialundersökningar å ort och ställe. Kommittén

har äfven ägnat frågan om där erforderliga säkerhets- och

krigsbesättningar en särskild, i vissa afseenden mycket ingående utredning.

Kostnaderna för fullbordande af fästningsanläggningen i dess

helhet skulle enligt kommitténs förslag uppgå till 19,222,000 kronor,

hvilken summa kunde uppdelas sålunda:

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

A. Befästning skostnader :

fästningsverk ................................................................. kronor

öfriga befästningsanordningar m. m...................... »

väganläggningar och broa]- kronor 454,000: —

järnväg ..................................... » 80,000: — ^

telefonanläggningar ...................................................... »

markinköp ........................................................................ »

inventarier i fästningsverken .................................. »

kasernetablissemang åt fästningsartilleri et............ »

kommendanturbyggnad ............................................... ))

8,102,000:

095,000:

534.000

190.000

1.300.000

185.000

1.200.000

175.000

Summa kronor 12,381,000

B. Artillerikostnader :

artilleripjäser och ammunition.................................... kronor 4,818,000: —

transporter, profskjutningar, uppställning af pjäser

m. in............................................

......................... j>

215,000

—

anordningar för försvarets ledning.

......................... )>

480,000

—

rörlig belysningsträng.........................

......................... )>

190,000

—

tygförrådsbyggnader...........................

......................... »

930,000

—

tornpjäser i reserv ...............................

......................... i>

45,000

—

ballongpark............................................

..........................»

140,000

—

karta för beskjutningsplaner.............

......................... it

23,000

—

Summa kronor

6,841,000

—

Tillsammans kronor

19,222,000

—

Då Riksdagen till Bodens fästning redan beviljat och anvisat

9,946,700 kronor, skulle således, vid godkännande af kommitténs förslag

och enligt dess beräkningar, kräfva^ ytterligare 9,275,300 kronor,

hvilken summa kommittén ansett kunna med hänsyn till tiden för

arbetenas utförande m. m. fördelas på följande sätt:

ir

1907........................

...................................... kronor

2,000,000

—

»

1908........................

...................................... :»

1,900,000

—

»

1909.......................

...................................... ).>

1,850,000

—

»

1910......................

...................................... .o

1,850,000

—

»

1911........................

..................................... 5)

1,675,300

—

Summa kronor

9,275,300

—

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

Af de förut omnämnda myndigheterna hafva arméförvaltningens

artilleri- och fortifikationsdepartement i afgifna underdåniga utlåtanden

af den 11 och 18 sist-lidne januari anmält, att de icke hafva något att

erinra mot det af kommittén afgifna betänkandet.

Chefen för generalstaben har i underdånig skrifvelse den 23 i samma

månad yttrat sig, särskildt beträffande frågan om artilleripersonalens

styrka, och framhåller på anförda skäl, att det torde böra tagas under

öfvervägande, huruvida icke det beräknade personalbehofvet för fästningsartilleriet

i Boden skulle kunna nedbringas.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som endast yttrat sig angående

en af 1905 års Bodenkommitté föreslagen järnvägsanläggning med tillhörande

kajer, anför i skrifvelse den 5 innevarande månad, att kostnaden

för de båda spår, af hvilka ifrågavarande anläggning skulle utgöras,

belöper sig till 115,700 kronor, eller alternativt 102,500 kronor

Utförandet af de i sammanhang med järnvägsanläggningen erforderliga

kaj byggnaderna skulle medföra en kostnad af 46,500 kronor.

Såsom framgår af den nu lämnade redogörelsen för det af 1905

års Bodenkommitté afgifna betänkandet, har kommittén föreslagit en

bestämd, tydligt angifven begränsning uti de ifrågasatta anordningarna

vid fästnings anläggningen. Denna begränsning synes mig motiverad

af de omständigheter, som böra inverka på bedömandet af denna fråga,

och enligt min uppfattning hafva tillräckligt talande skäl blifvit anförda

för, att ifrågavarande anordningar icke böra öfverskrida den gräns eller

omfattning, om hvilken kommittén funnit sig böra göra framställning.

Kommitténs förslag innebär först och främst ett klart och afgjordt

uttalande mot förläggandet af permanenta befästningar utanför den omkrets,

som 1897 års befästningskommitté uppdragit. Skälet härtill är

att söka uti de två faktorer, som i sådana frågor som den föreliggande

böra vara särskildt bestämmande, nämligen frågan om tillgången på

besättningspersonal och frågan om anläggningskostnaderna.

Kommitténs förslag fäster den hufvudsakliga vikten vid de fem

större fästena, hvilka ju kunna betraktas såsom det väsentligaste i befästningsanordningarna,

och jag ansluter mig till den fästnings-taktiska

åskådning, som därvid kommit till uttryck. Under de fältöfningar,

studier och rekognosceringar, i hvilka jag såväl sommar- som vintertid

deltagit vid och i trakten af Bodenbefästningarna, har jag kommit

till den åsikten, att hufvudsaken är, att ifrågavarande fästen stär
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 52.

kas och göras i möjligaste mån själfständiga, men att de s. k. mellanverken

icke äro så vitala element uti den permanenta fästningsanläggningen,

att deras uppförande skulle vara oundgängligen nödvändigt —

synneriigast då dessa mellanverk skulle komma att utgöras endast af

infanteriskansar. För lösandet af de taktiska problem, som framställa

sig vid kampen om eller uti mellanrummen mellan de större fästningsverken,

kunna helt visst olika förfaringssätt komma till användning.

Fästningsanläggningen vid Boden synes mig böra betraktas såsom en

gruppering af permanent starkt befästa stödjepunkter, hvilka, försedda med

erforderlig bemanning, bestyckning och ammunition samt öfriga behöfliga

krigsförnödenbeter, äro ägnade att under de olika lägen, som sannolikt

kunna ifrågakomma vid ett försvar af Norrbotten i dess helhet eller vid en

kamp om Luleälf-linjen, bereda försvararen betydande fördelar, bland hvilka

jag i främsta rummet sätter betryggandet eller ökandet af hans handlings-

och operationsfrihet.

På grund af det nu anförda tvekar jag icke att i princip biträda

det af 1905 års Bodenkommitté framställda förslaget, och jag skulle

äfven i det yrkande, som jag kommer att inför Eders Kungl. Maj:t

framställa, i det stora hela ansluta mig till detsamma, därest den nuvarande

bärorganisationen förmådde att täcka det behof af besättningspersonal,

som bemanningen af samtliga ifrågasatta verk och batterier

samt betjäningen af den föreslagna rörliga bestyckningen skulle kräfva.

Utgående från den uppfattningen, att det bör råda öfverensstämmelse

och ett väl afvägdt förhållande mellan besättning, bestyckning,

fästen och batterier vid en permanent befästningsanläggning, finner jag

mig i fråga om de an slagsäskanden, som kommittén förordat, böra utesluta

kostnaderna dels för två nya batterier å Paglaberget, dels för

den bufvudsakliga ökningen af den rörliga bestyckningen. Därjämte

synes det mig icke vara erforderligt att nu begära medel till inköp

af mark, belägen utanför de permanenta befästningarna.

Visserligen varder förhållandet mellan behof och tillgång på personal

i vissa afseenden, synnerligast under de närmaste åren, icke så

tillfredsställande som önskligt varit, men olägenheterna häraf torde

dock, genom vidtagande af vissa nödfallsåtgärder, kunna någorlunda

utjämnas. I mån af bärorganisationens utveckling torde emellertid

personaltillgången komma att bättre svara mot behofvet. Men om

sålunda under de år, som ligga oss närmast, personalbebofvet icke

kan i vanlig ordning fullständigt fyllas af de för ändamålet afsedda

truppförbanden, kan jag dock icke tillråda någon minskning beträffande

befästningsanordningarna m. m. utom i de afseenden, som

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

nyss blifvit nämnda. Mot en sådan minskning talar dessutom den omständigheten,

att arbetena vid de fästningsverk, som i första hand

skulle fullbordas, hunnit så långt, att de icke utan afsevärda olägenheter

skulle kunna eller böra afbrytas.

Fullbordandet af fästningsanläggningen vid Boden till den af mig

nu antydda omfattningen skulle med användning af de af 1905 års Bodenkommitté

framställda beräkningar samt med iakttagande af den maximikostnad,

som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen angifvit beträffande de

föreslagna järnvägsspåren med kajbyggnader, medföra följande utgifter:

A. Befästning skostnader :

Fästningsverken (däri inräknadt hvad som redan utgifvits för fästet å

Kölen = 25,000 kronor) .................................... kronor 7,630,000:

Öfriga befästningsanordningar: förstärkning af

strids- och förpostställningar, brovärn, batteriplatser,

skanstygförråd och taggtrådshinder.

....................................................................... ® 695,000:

Vägförbindelser: landsvägar,

öfriga vägar och broar kronor 454,000: —

Järnväg med kajbyggnader

(115,700 + 46,500).........

d 162,200: —

»

616,200

—

Telefonanläggningar..................

»

190,000

—

Markinköp .....................................

1,180,000

—

Inventarier i fästningsverken .

»

172,000

—

Kasernetablissemang för fästningsartilleriet .........

»

1,200,000

—

Kommendanturbyggnad.............

»

175,000

—

Summa kronor

11,858,200

—

B. Artillerikostnader:

Artilleripjäser och ammunition

uppställningar af

kronor

3,390,000

—

Transporter, profskjutningar,

pjäser m. m..........................

»

158,000

—

Anordningar för försvarets ledning ........................

»

439,000

—

Rörlig belysningsträng .............

»

190,000

—

Tygförrådsbyggnader ................

Tornpjäser i reserv......................

)>

838,000

—

»

45,000

—

Ballongpark ..................................

))

140,000

—

Karta för beskjutningsplaner

23,000

—

Summa kronor

5,223,000

—

Tillsammans befästnings- och

artillerikostnader

kronor

17,081,200

—

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

Då Riksdagen till och med år 1906 beviljat och anvisat 9,946,700

kronor, skulle den summa, som af årets Riksdag bör äskas, utgöra

17,081,200—9,946,700 kronor = 7,134,500 kronor, däri inberäknadt det

belopp af 1,575,000 kronor, om hvars anvisande framställning redan

gjorts i statsverkspropositionen under tjärde bufvudtiteln.

Denna summa synes lämpligen böra fördelas på fyra år (1907—1910),

sålunda:

för år 1907, i öfverensstämmelse med den uti statsverkspropositionen

under fjärde bufvudtiteln gjorda framställningen, 1,575,000 kronor,

för år 1908 omkring 1,600,000 kronor,

» » 1909 » 1,940,000 » , och

» » 1910 återstoden eller något mera än 2,000,000 kronor.

I den mark, som är afsedd att förvärfvas till exercisfält m. in., ingår

äfven den del, som 1905 års Bodenkommitté benämnt »afsöndrade ägor».

Rörande dessa yttrar kommittén följande: »Huruvida dessa ägor jämte därå

uppförda byggnader skola inlösas eller icke, torde i hvarje särskildt fall

böra göras till föremål för Eders Kungl. Maj:ts och Riksdagens pröfning.

Kommitterade tillåta sig härutinnan uttala, att ett förvärf af

vissa bland desamma kan komma att visa sig nödvändigt för att förekomma,

att personer, som kunde befaras komma att utöfva ett ofördelaktigt

inflytande på trupperna, skulle slå sig ned i kasernernas omedelbara

närhet. Vidare torde det måhända vara ur ekonomisk synpunkt fördelaktigt

att förvärfva de till boställshus lämpliga byggnaderna inom nämnda

områden och upplåta desamma till bostäder åt sådan personal, för hvilken

eljest dylika skulle uppföras genom statens försorg.»

Enligt min uppfattning är det för ordnandet af Bodens garnisonsförhållanden

i hög grad önskvärdt, att ifrågavarande ägor blifva för

kronans räkning inköpta. Eljest är det fara värdi, att stora olägenheter

uppstå, såsom ock den genom nådiga brefvet den 21 december

1904 förordnade kommittén för utredning af vissa frågor angående

Bodens fästning i underdånig skrifvelse den 22 maj 1905 framhållit.

Ett uppskof med förvärfvandet af denna mark komme att medföra väsentligen

ökade kostnader för staten, i synnerhet om Riksdagens medgifvande

till markens inköpande skulle, i den ordning kommittén ifrågasatt,

inhämtas. Vid underdånig föredragning af fråga om inköp för

kronans räkning af mark till exercisfält, infanteriskjutbanor, samt byggnadsplatser

för garnisonssjukhus, kommendanturbyggnader och en del

af intendenturetablissemangets byggnader har jag fördenskull redan hos

Eders Kungl. Maj:t hemställt, att den hufvudsakligaste delen af omförBih.

till Riksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 22 Käft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

mälda ägor måtte få i sammanhang med angränsande, för nämnda

ändamål erforderligt område genom expropiation förvärf vas, hvilken

hemställan ock blifvit af Eders Kungl. Maj:t genom beslut den 2 denna

månad bifallen.

I mitt anförande till statsrådsprotokollet för den 13 nästlidne

januari i fråga angående anslag för arbetena å Karlsborgs fästning

erinrade jag, att Eders Kungl. Maj:t enligt nådigt bref den 3 december

1875 medgifvit, att tillsvidare finge af extra anslagen till fästningsbyggnaderna

utgå särskilda arfvoden till fortifikationsbefälhafvare, arbetschef,

posthafvande officerare och underofficerare, äfvensom att dylika

arfvoden såväl före som efter nämnda år utgått till fortifikationskassörer.

I de årliga planerna för arbetena vid Bodens fästning hafva

sådana arfvoden äfven varit uppförda och, efter det arbetsplanerna

blifvit af Eders Kungl. Maj:t fastställda, till vederbörande tjänstemän

utbetalts. Få grund af de mycket omfattande och viktiga arbetena vid

Boden samt andra där rådande säregna förhållanden har Eders Kungl. Maj :t

genom nådigt bref den 8 december 1905 medgifvit, att jämväl för år 1906

vissa ersättningar finge utbetalas af de för befästningsarbetena afsedda

medel, däraf vid Bodens fästning till fortifikationsbefälhafvaren 3,000

kronor, till arbetschefen 1,500 kronor, till 4 posthafvande officerare a

2 kronor om dagen 2,920 kronor, till 5 underofficerare å 2 kronor om

dagen 3,650 kronor, till 2 fortifikationskassörer och förrådsförvaltare,

den ene 2,100 kronor den andre 1,500 kronor, till fortifikationsbefälhafvaren

och arbetschefen för en kontorsvakt åt hvardera å 243 kronor

33 öre, äfvensom att utgifterna för hyra af bostäder åt arbetsbefälet

och kassörerna finge af samma medel bestridas. Då dylika ersättningar

ansetts af enahanda skäl böra fortfarande utgå, så länge förhållandena

därtill föranleda, hafva för ändamålet erforderliga medel blifvit upptagna

i de nu framlagda kostnadsberäkningarna.

Såsom i det föregående omnämnts har Eders Kungl. Maj:t i årets

statsverksproposition beträffande fjärde hufvudtiteln till fortsättande åt

befästningsarbetena vid Boden för år 1907 äskat 1,575,000 kronor.

Utöfver detta belopp skulle, enligt hvad jag nu anfört, erfordras ytterligare

5,559,500 kronor eller sammanlagd! 7,134,500 kronor för att fullborda

fästningsanläggningarna till den af mig föreslagna omfattningen;

och torde framställning till Riksdagen böra göras om beviljandet af

denna summa.

Jag får alltså i underdånighet hemställa, det Eders Kungl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

att till fortsättande af befästningsarbetena vid Boden bevilja

7,134,500 kronor och däraf, i enlighet med den i årets statsverksproposition

angående fjärde hufvudtiteln under punkt 26 gjorda framställningen,

å extra stat för år 1907 anvisa 1,575,000 kronor.

Hvad departementschefen sålunda hemställt behagade

Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan af statsrådets

öfriga ledamöter, i nåder bifalla; och skulle proposition

i ämnet af den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo:

Carl Heijkenskjöld.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1906:60 Utlåtande i anledning af Kungl. Ma.j:ts proposition till Riksdagen angående anslag till fortsättandet af befästningsarbetena vid Boden. s. 1 i texten