Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående kontroll å ångpannor

1906-03-07 · 100 sidor, varav 97 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 97 av 100 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1906:63, Med förslag till lag angående kontroll å ångpannor

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

1

N:o 63.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till

lag angående kontroll å ångpannor; gifven Stockholms

slott den 7 mars 1906.

Under åberopande af bilagda, i statsrådet och högsta domstolen

förda protokoll, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till lag angående kontroll å ångpannor.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och förblifver Kungl. Maj:t Riksdagen med all

Kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF.

Elof Biesért.

Bih. till Biksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 29 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.-ts Nåd. Proposition N:o 63.

Förslag

till

Lag angående kontroll å ångpannor.

I ART.

Om lagens tillämplighetsområde och ångpannors indelning i klasser.

i §•

Med ångpanna förstås i denna lag hvarje kärl, hvari genom direkt

eldning bildas ånga af högre tryck än atmosfärens, dock äger lagen

icke tillämpning å:

a) ångpanna, uti hvilken vatten- eller ångrummet står i förbindelse

med den yttre luften medelst ett öppet stigrör af sådan beskaffenhet,

att ångans tryck aldrig kan med mer än ett hälft kilogram per kvadratcentimeter

öfverstiga atmosfärens;

b) ångpanna, som endast utgöres af medelst löst lock tillslutbart kärl;

c) ångpanna, som användes ombord å flottans fartyg eller på

staten tillhörigt lokomotiv eller annat staten tillhörigt järnvägsfordon;

d) ångpanna, som användes ombord å passagerareångfartyg; eller

e) ångpanna, som användes ombord å utländskt fartyg eller å

svenskt fartyg, som begagnas allenast i fart mellan utrikes hamnar.

2 §•

1 mom. Ån gpannor indelas efter sin olika explosionskraft i tre

klasser.

Till l:sta klassen höra de ångpannor, för hvilka storleken af hela

fattningsrummet, hvarmed förstås ångpannans sammanlagda vatten
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

och ångrum, uttryckt i kubikmeter, multipliceradt med det tal, hvarmed

den mättade ångans mot det högsta tillåtna ångtrycket svarande

temperatur efter Celsii termometer öfverskjuter 100 grader, gifver till

produkt ett tal, som är större än 200.

Till 2:dra klassen höra de ångpannor, för hvilka berörda produkt

är 200 eller därunder men större än 50.

Till 3:dje klassen höra de ångpannor, för hvilka berörda produkt

är 50 eller därunder.

2 mom. Ångpanna, för hvilken den i 1 mom. nämnda produkt

finnes ej vara större än 5 och som är försedd med åtminstone en säkerhetsventil,

en manometer, en vattenstånd smätare och en apparat för

inmatning af vatten, vare efter besiktning, som i 12 § 2 mom. sägs, ej

vidare underkastad denna lags bestämmelser, så länge det vid besiktningen

fastställda högsta tillåtna ångtryck icke öfverskrides.

3 mom. Stå två eller flera ångpannor med hvarandra i kommunikation,

utan att tillika sådan anordning finnes vidtagen, att, om en af

ångpannorna exploderar, kommunikationen med den eller de öfriga

genast afbrytes, skall sådan komplex klassificeras som en ångpanna,

hvars fattningsrum är lika stort som de särskilda ångpannornas sammanlagda

fattningsrum.

4 mom. Den kontrollmyndighet, som af Konungen förordnas att

handhafva kontrollväsendet å ångpannor, äger bestämma, att ångpannor

af viss typ eller viss bestämd ångpanna, tillhörande l:sta eller 2:dra

klassen, må på grund af sin konstruktion hänföras till lägre klass.

II ART.

Föreskrifter i afseende å uppställning af ångpannor.

3 §■

1 mom. Ångpanna af l:sta klassen må ej å land brukas i annan

byggnad, där människor i allmänhet vistas, än verkstad eller fabrik, ej

heller inom verkstad eller fabrik i annan lokal, än som öfver ångpannan

endast är försedd med lätt takbyggnad.

Brukas till l:sta klassen hörande stationär ångpanna, hvarmed,

i motsats till rörlig, förstås sådan landångpanna, i hvilken ångbildningen

helt och hållet eller delvis är beroende af uppställningen, på mindre

afstånd åt något håll än 10 meter från annan byggnad, där människor

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

i allmänhet vistas, än verkstad eller fabrik eller från gräns mot grannes

tomt eller från allmän väg, gata eller annan öppen plats, där människor

i allmänhet vistas, skall pannan därifrån vara afskild medelst en minst

60 centimeter tjock mur, hvars öfverkant är belägen minst en meter

högre än högsta delen af ångpannan. År närliggande byggnad försedd

med fönster, som vetter mot ångpannan, må afståndet mellan muren och

sådan byggnad icke vara mindre än 6 meter. Hvad sålunda är stadgadt

om stationär ångpanna af l:sta klassen, gälle ock om sådan rörligångpanna

af samma klass, som endast är afsedd att användas, då den

icke är i rörelse.

2 mom. Ångpanna af 2:dra klassen må ej å land brukas i annan

byggnad, där människor i allmänhet vistas, än verkstad eller fabrik,

därest icke ångpannan är uppställd i särskild lokal, som vid besiktning

befunnits innebära antaglig säkerhet för att de skadliga verkningarna

af en till äfventyrs inträffande explosion varda inskränkta till samma lokal.

Besiktning, som i detta mom. är nämnd, skall, där fråga är om

rörlig ångpanna, verkställas genom en af kontrollmyndigheten på ångpanneägarens

begäran utsedd förrättningsman. I fråga om stationär

ångpanna skall besiktningen förrättas i sammanhang med den besiktning

af själfva ångpannan, hvarom i 11 § förmäles.

3 mom. Ångpanna af 3:dje klassen må, där ej annat föranledes

af bestämmelser i annan författning, hvar som helst brukas.

4 §•

Lokal, hvari ångpanna å land är uppställd, samt ångpannerum å

fartyg skola vara tillräckligt stora och upplysta för att bekvämligen

medgifva pannans behöriga skötsel samt vara försedda med nödiga

fasta plattformer och stegar lör eftersyn af pannans armatur och ångrör.

Dörrarne skola vara att öppna utåt.

III ART.

Om villkoren för rätt att taga ångpanna i bruk.

5 §.

Ångpanna må ej brukas, där ej sådant tillståndsbevis, som i 12 §

omförmäles, blifvit för densammas brukande utfärdadt och är i gällande

kraft.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

5

6 §•

1 mom. För hvarje ångpanna skall vara fastställ dt det högsta

ångtryck, hvarmed pannan får brukas (arbetstrycket)] och skall detta

finnas angifvet å en på själfva ångpannan fästad profstämpel.

2 mom. För hvarje ångpanna skall jämväl vara bestämdt, hvar,

då pannan brukas, vattenytan i densamma lägst får stå; skolande det

lägsta sålunda tillåtna vattenståndet vara angifvet medelst ett å själfva

pannans yttersida anbragt märke.

7 §•

Hvarje ångpanna skall för densammas identifierande vara försedd

med en särskild plåt, angifvande namnet å den verkstad, där pannan

tillverkats, tillverkningsåret och pannans tillverkningsnummer, dock att

sådan plåt icke erfordras å ångpanna, som tillverkats före denna lags

trädande i kraft, och, i fråga om ångpanna af utländsk .tillverkning,

må kunna ersättas af annan för ångpannans identifierande tjänlig

beteckning.

8 §•

Till hvarje ångpanna skola finnas minst två i afseende å sugledning,

tryckledning och driftanordning af hvarandra oberoende apparater

för vattnets inmatning, hvar för sig tillräcklig att äfven vid

största möjliga ångbildning förse ångpannan med nödig vattenmängd.

Minst en af dessa apparater skall drifvas med ånga och, utom å

lokomotiv, minst en kunna drifvas för hand, där pannans ångtryck och

vattenbehof sådant medgifva.

Två eller flere ångpannor, hvilkas vattenrum kommunicera med

hvarandra, må i förevarande afseende betraktas som en ångpanna.

9 §.

Hvarje ångpanna skall vara försedd med här nedan angifna

armatur, nämligen:

a) Två säkerhetsventiler, fastsätta omedelbart på ångpannan.

Säkerhetsventilerna skola hvar för sig vara så belastade, att de

börja utsläppa ånga senast, då det bestämda arbetstrycket öfverskrides,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Mapis Nåd. Proposition N:o 63.

samt vara af lika dimensioner och tillräckligt stora att, då öfriga öppningar

på ångpannan äro slutna, hvar för sig förhindra ångtrycket att

under några förhållanden stiga högre än en tjugondedel öfver nämnda

arbetstryck.

Minst en af dessa ventiler skall vara för ångpanneskötaren oåtkomlig

i fråga om ventilbelastningens ökning.

Säkerhetsventil skall vara försedd med särskild inrättning för

ventilens lättande samt med afloppsrör för ångans afledande ut i fria

luften eller till kondensor. Den för de båda föreskrifna säkerhetsventilerna

nödiga utströmningsarean må kunna på ett större antal ventiler

fördelas.

b) En manometer af lämplig storlek och beskaffenhet, hvilken

tydligt angifver ångans tryck utöfver atmosfärens och å hvars skala det

fastställda arbetstrycket är tydligt utmärkt; skolande manometern vara

lätt åtkomlig samt så anbragt och belyst, att den af ångpanneskötaren

kan lätt afläsas från dennes vanliga arbetsplats.

c) Minst två vattenståndsmätare, af hvilka den ena skall vara ett

vatt enstånd sglas med tillhörande kranar.

Ombord å fartyg skall den andra vattenståndsmätaren utgöras af

på ångpannan omedelbart anbragta profkranar eller ock af ytterligare

ett vattenståndsglas, anbragt å ångpannan på lämpligt afstånd från det

förstnämnda.

Vattenståndsmätarna skola vara lätt åtkomliga samt så anbragta

och belysta, att de af ångpanneskötaren kunna lätt handteras och iakttagas

från dennes vanliga arbetsplats, hvarjämte vattenståndsmätarnas

förbindelseöppningar till ångpannan böra vara lätt åtkomliga för rengöring.

d) Ett å eller invid hvarje vattenståndsmätare anbragt märke,

som på ett i ögonen fallande sätt angifver det lägsta tillåtna vattenståndet.

e) En ventil för hvarje matareapparat, med hvilken pannan står

i förbindelse.

Hvarje ventil skall vara innesluten i särskildt ventilhus, fastsatt

omedelbart på ångpannan och så konstrueradt, att ventilen hålles stängd

af trycket i pannan, då matning ej äger rum, samt försedt med sådan

afstängningsinrätlning mot ångpannan, att ventilen kan öfverses, medan

pannan är i bruk.

f) En aftappnings- eller utblåsningskran med därvid fast anbragt

afloppsrör.

Kan denna kran icke fästas omedelbart på ångpannans lägsta del,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

utan måste mellan kranen och pannan anbringas rörförbindning, bör

denna vara väl skyddad för stötar och tryck men lätt åtkomlig för tillsyn.

Kranen skall vara försedd antingen med lös nyckel af den beskaffenhet,

att den kan aftagas endast, då kranen är stängd, eller ock

med annan inrättning, som i lika mån förekommer, att kranen af oaktsamhet

kan öppnas eller lämnas öppen.

g) En pådragningsventil eller pådragningskran till hvarje öppning

för ångans afledande, anbragt på själfva pannan.

Om två eller flera ångpannor kommunicera med hvarandra eller

med gemensam ångsamlare, skola kommunikationsrören vara försedda

med omedelbart å hvarje ångpanna fastsätta afstängningsventiler, hvilka

helst höra vara själfverkande.

Ångpannor, som äro afsedda för och brukas med väsentligen

olika arbetstryck, få icke under några omständigheter hafva gemensam

rörledning för ånga.

h) Anordning för kontrollmanometers anbringande.

i) Normalplugg för vattenprofningsröret.

k) Erforderligt antal manhål och rensöppningar, hvilka jämte

öfriga å ångpannan befintliga öppningar skola vara försedda med nödiga

förstärkningar.

Ångpanna å lokomotiv, lokomobil eller spårvagn skall därjämte

vara försedd med en i eldstadens tak insatt säkerhetsplugg af lättsmält

metall.

10 §.

Innan ångpanna tages i bruk, läte ägaren för erhållande af tillståndsbevis

densamma med tillhörande hufvudrör, hvilka äro afsedda

att utsättas för ångtryck, äfvensom ångsamlare och apparater för ångans

öfverhettande, där sådana förekomma, dessförinnan undergå större besiktning,

hvarom i 11 § förmäles.

H §•

1 mom. Vid större besiktning, därvid ritning och beskrifning öfver

ångpannan jämte tillförlitliga intyg öfver hållfastheten och tänjbarheten

hos det i densamma använda material skola af ångpanneägaren företes,

skall ångpannan undersökas in- och utvändigt. På grund af denna

undersökning och med ledning af de företedda handlingarna skall besiktningsmannen

i öfverensstämmelse med de föreskrifter, som af kontrollmyndigheten

därom utfärdas, beräkna ej mindre arbetstrycket än äfven

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

viss tid, hvarunder ångpannan får med detta arbetstryck användas,

hvarjämte besiktningsmannen skall bestämma det lägsta vattenstånd,

som får förekomma i pannan, då densamma är i bruk.

Vid besiktningen skall ångpannan vidare underkastas följande

prof, nämligen:

a) vattentrycksprof, därvid vatten inpressas i ångpannan till ett

tryck, (proftrycket), som med hälften öfverskjuter det beräknade arbetstrycket;

skolande ångpannan vid detta prof vara så fri från murverk

och beklädnad, att den kan till alla delar undersökas;

b) ångtrycksprof medelst i ångpannan alstrad ånga till det arbetstryck,

som blifvit för pannan beräknadt; och skall ångtrycksprofvet, i

samband med hvilket tjänstbarheten såväl hos matareapparaterna som

hos säkerhetsventilerna och pannans öfriga armatur undersökes, verkställas

å ångpanna, afsedd att brukas ombord å fartyg, sedan ångpannan

blifvit insatt å fartyget, å stationär ångpanna, sedan densamma blifvit

uppställd å det ställe, där den skall brukas, samt å rörlig landångpanna

på den plats, där ångpanneägaren det önskar.

De till ångpannan hörande hufvudrör, hvilka äro afsedda att utsättas

för ångtryck, äfvensom ångsamlare och apparater för ångans

öfverhettande, där sådana förekomma, skola jämväl, innan de uppsättas

på sina platser, noga undersökas och underkastas vattentrycksprof

enligt de närmare föreskrifter, som af kontrollmyndigheten meddelas.

Vid besiktningen skall besiktningsmannen därjämte tillse, att de

i 3 och 4 §§, 6 § 2 mom. och 7 § meddelade föreskrifter blifvit i tilllämpliga

delar iakttagna.

2 mom. De i 1 mom. omförmälda handlingar skola, då ångpanna

första gången undergår besiktning, företes i dubbla exemplar, af hvilka

det ena skall öfverlämnas till besiktningsmannen och det andra af ångpanneägaren

förvaras för att vid kommande besiktningar tillhandahållas.

3 mom. Där för ångpanna, som tagits i bruk före denna lags

trädande i kraft, eller ångpanna å fartyg, som varit i utländsk ägo, en

eller flera af de i 1 mom. omförmälda handlingar icke finnas tillgängliga

eller kunna anskaffas, må detta icke utgöra hinder för förrättningen.

12 §.

1 mom. Varda, med iakttagande af föreskrifterna i 11 §, ångpanna

och de i nämnda § omförmälda hufvudrör, ångsamlare och öfverhettningsapparater

godkända, skall besiktningsmannen fastställa arbetstrycket

och brukningstiden samt på ångpanneägarens bekostnad förse

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

ångpannan med den i 6 § 1 mom. omförmälda profstämpel, hvilken

skall angifva det fastställda arbetstrycket, proftrycket, år och dag då

vattentrycksprofvet verkställdes, förrättningens nummer i årsserien samt

besiktningsmannens namn eller märke; och skall denna profstämpel så

anbringas, att densamma, äfven sedan pannan blifvit armerad samt

beklädd eller inmurad, är fullt synlig. Jämväl hufvudrör, ångsamlare

och öfverhettningsapparater skola af besiktningsmannen förses med

stämpel, angifvande proftrycket, år och dag för profvets verkställande

samt besiktningsmannens namn eller märke.

Besiktningsmannen har därjämte att ofördröjligen utfärda bevis

om tillstånd att bruka ångpannan under viss tid; och må denna tid,

som skall räknas från den dag, då tillståndsbevis utfärdas, icke sättas

kortare än 13 månader eller längre än 5 år.

2 mom. Finnes för ångpanna under fortgången af besiktning,

hvarom nu är sagdt, den i 2 § 1 mom. angifna produkt icke vara större

än 5, varde förrättningen afslutad; och åligge det besiktningsmannen

att på ångpanneägarens bekostnad å ångpannan anbringa stämpel, hvilken

skall angifva dels det vid besiktningen fastställda högsta tillåtna ångtryck,

dels ock att pannan jämlikt 2 § 2 mom. är fri från kontroll

äfvensom år och dag för förrättningen samt förrättningsmannens namn

eller märke.

13 §.

Större besiktning må äga rum sålunda, att af de i 11 § omförmälda

prof, nämligen vattentrycksprof å ångpanna, enahanda prof å

hufvudrör, ångsamlare eller öfverhettningsapparater, samt ångtrycksprof,

hvart och ett bildar en särskild förrättning. Där så sker, tillkommer

besiktningsman, som verkställer vattentrycksprof å ångpannan,

att granska de i 11 § 1 mom. omförmälda handlingar, undersöka ångpannan

in- och utvändigt, fastställa arbetstryck, bestämma brukningstiden

och det lägsta vattenståndet, tillse att föreskriften i 6 § 2 mom.

blifvit iakttagen samt anbringa den i samma § 1 mom. omförmälda

profstämpel; besiktningsman, som utfört vattentrycksprof å hufvudrör,

ångsamlare eller öfverhettningsapparater, att förse dessa föremål med

föreskrifven stämpel; samt besiktningsman, som utfört ångtrycksprofvet,

att tillse, att de i 3, 4 och 7 §§ meddelade föreskrifter iakttagits, samt

utfärda tillståndsbevis. Sistnämnde besiktningsman tillkommer ock att

företaga nytt vattentrycksprof, där han finner sådant nödigt eller efter

föregående vattentrycksprof förflutit mer än viss tid, som kontrollmyndigheten

har att i instruktion för besiktningsmännen bestämma.

Bih. till BiJcsd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 29 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

14 §.

Varder vid besiktning, som för erhållande af tillståndsbevis påkallas

å ångpanna ombord å fartyg, som inköpes från utlandet, genom

intyg af myndighet eller person, som enligt därstädes gällande föreskrifter

varit behörig att verkställa vattentrycksprof å ångpannor, styrkt,

att pannan jämte till densamma hörande hufvudrör, ångsamlare och

öfverhettningsapparater å utrikes ort undergått och uthärdat vattentrycksprof,

som i 11 § sägs, ankomme det på besiktningsmannens

pröfning, huruvida nytt vattentrycksprof skall företagas, dock att sådant

prof ovillkorligen skall äga rum, där efter föregående vattentrycksprofs

verkställande förflutit mera än viss tid, som kontrollmyndigheten i

instruktion för besiktningsmännen äger att bestämma.

15 §.

Tillståndsbevis skall utfärdas i enlighet med formulär, som af

kontrollmyndigheten fastställes, och uttryckligen innehålla:

l:o) den i 7 § omnämnda beteckning å den ångpanna, beviset

afser, eller, där sådan beteckning icke förekommer, hvad å profstämpeln

blifvit angifvet, så ock uppgift å den klass, ångpannan tillhör;

2:o) det fastställda arbetstrycket; och

3:o) den fastställda brukningstiden.

Dessutom skall i tillståndsbeviset angifvas:

a) i fråga om ångpanna ombord å fartyg det fartyg, hvarå ångpannan

finnes;

b) i fråga om stationär ångpanna det ställe, där ångpannan är

afsedd att brukas; och

c) i fråga om annan landångpanna de föreskrifter i afseende å

brukningsplats, som uti 3 § 1 eller 2 mom. äro meddelade rörande

sådan ångpanna, som beviset afser.

16 §.

Tillståndsbeviset medför rätt att bruka den däri omförmälda ångpannan

allenast i det fartyg eller å det ställe eller med iakttagande af

de andra föreskrifter i afseende å brukningsplats, som i tillståndsbeviset

angifvas.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

11

17 §•

Tillståndsbeviset eller bestyrkt afskrift däraf skall alltid finnas

på ett i ögonen fallande ställe anbragt å eller invid den ångpanna,

det afser, eller, där sådant ej lämpligen kan ske, så förvaras, att

vederbörande ändock med lätthet må kunna om innehållet erhålla

kännedom.

18 §.

När helst under den i tillståndsbeviset angifna brukningstid ångpanneägaren

sådant önskar, äge han bekomma nytt tillståndsbevis, därest

ångpannan vid förnyad större besiktning varder ånyo godkänd.

Utfärdas nytt tillståndsbevis, innan den i äldre sådant bestämda

brukningstid tilländagått, skall kontrollmyndigheten förklara sistnämnda

bevis hafva upphört att gälla.

IV ART.

Föreskrifter att iakttaga under ångpannas brukningstid.

19 §.

1 mom. Skötseln af ångpanna af l:sta eller 2:dra klassen må ej

anförtros annan än den, som antingen vid något af flottans undervisningsverk

eller vid någon af statens navigationsskolor aflagt maskinistexamen

eller vid något af kontrollmyndigheten godkändt läroverk aflagt

examen som maskinist eller eldare eller i enlighet med de föreskrifter,

som af Konungen eller vederbörlig myndighet äro eller varda

meddelade, förvärfvat behörighet att vara förare eller eldare å lokomotiv

eller ock rörande förmåga att sköta ångpanna af den klass,

hvarom i hvarje särskildt fall är fråga, erhållit sådant kompetensintyg,

som i 32 § 1 mom. omförmäles.

Skötseln af ångpanna af 3:dje klassen må, förutom åt person,

hvarom ofvan är sagdt, anförtros jämväl den, som erhållit sådant

kompetensintyg, som i 32 § 2 mom. sägs.

Aro med skötseln af en ångpanna flera personer samtidigt sysselsatta,

och utöfvar någon af dem förmanskap för de öfriga, erfordras

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

sådan behörighet, som ofvan sägs, allenast för den, af hvilken förmanskapet

ntöfvas.

2 mom. I nödfall vare ångpanneägare berättigad att tills vidare

under högst 30 dagar anställa ångpanneskötare, som icke besitter den

i 1 mom. föreskrifna kompetens; och skall i sådant fall anmälan därom

af ångpanneägaren ofördröjligen göras hos polismyndigheten.

3 mom. Ångpanneskötare vare skyldig att utan onödigt dröjsmål

styrka sin behörighet, där sådant af vederbörande äskas.

4 mom. Hvad i fråga om behörighet att vara maskinist å fartyg

eller eljest om behörighet att sköta ångpanna af visst slag är eller

varder i lag eller af Konungen utfärdad författning särskildt stadgadt

skall oberoende af bestämmelserna i denna § lända till efterrättelse.

5 mom. Finner kontrollmyndigheten ångpanneskötare på grund

af grof eller upprepad öfverträdelse af de för skötsel af ångpanna gifna

bestämmelser eller på grund af bristande ordentlighet eller pålitlighet

icke längre vara lämplig att hafva skötsel af ångpanna sig anförtrodd,

äger kontrollmyndigheten förklara honom obehörig att vidare utöfva

sådan befattning; ankommande det på kontrollmyndigheten att, när

omständigheterna därtill föranleda, ånyo godkänna honom såsom ångpanneskötare.

20 §.

Önskar ångpanneägare före utgången af den i tillståndsbeviset

bestämda brukningstid upphöra med bruket af en ångpanna och varda

befriad från den i denna lag föreskrifna kontroll, göre därom till kontrollmyndigheten

skriftlig anmälan. Hå dylik anmälan gjorts, upphör tillståndsbeviset

att äga gällande kraft.

21 §.

1 mom. Under den i tillståndsbeviset bestämda brukningstid åligger

det ångpanneägaren, där ej sådan anmälan om upphörandet med

bruket af ångpannan, som i 20 § sägs, blifvit gjord, att låta ångpannan

undergå mindre besiktning, hvarom i 22 § förmäles, första gången inom

13 månader från den dag, tillståndsbeviset utfärdades, samt sedermera

inom 13 månader efter hvarje sådan besiktning, vid äfventyr, förutom

straffpåföljd, att besiktningen på ångpanneägarens bekostnad verkställes

genom kontrollmyndighetens försorg.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

2 mom. Önskar ångpanneägare efter sådan anmälan om upphörandet

med bruket af en ångpanna, som i 20 § sägs, åter taga densamma

i bruk, innan den i tillståndsbeviset utsatta brukningstid gått

till ända, vare lian pliktig att därförut låta densamma undergå mindre

besiktning; och äge, sedan ångpannan blifvit ånyo besiktigad och godkänd,

tillståndsbeviset åter gällande kraft.

22 §.

Vid mindre besiktning, som har till uppgift att utröna, huruvida

under brukningstiden någon bristfällighet åkommit ångpannan eller dess

armatur eller några särskilda förhållanden eljest inträdt, hvarigenom

ångpannans hållbarhet annorledes än genom dess normala slitning förminskats,

skall ångpannan undersökas in- och utvändigt; dock må ej

rifning af murverk eller annan beklädnad äga rum i vidare mån, än

besiktningsmannen pröfvar nödigt.

Dessutom skall ångpannan vid sådan besiktning underkastas ångtrycksprof

medelst i ångpannan alstrad ånga till det arbetstryck, som

blifvit för pannan fastställdt. I samband med detta prof undersökes

tjänstbarheten såväl hos matareapparaterna som hos säkerhetsventilerna

och pannans öfriga armatur.

Slutligen skall vid mindre besiktning undersökas, huruvida de

i 3—7 §§ meddelade föreskrifter fortfarande äro i tillämpliga delar

iakttagna.

Vid mindre besiktning å stationära ångpannor vare inre undersökning

icke erforderlig, därest vid närmast föregående besiktning

sådan undersökning ägt rum.

23 §.

1 mom. Finner besiktningsman vid mindre besiktning, att ett

fortsatt begagnande af ångpannan kan föranleda omedelbar fara, skall

han förbjuda bruket af pannan samt anteckna å tillståndsbeviset, att

detsamma upphört att gälla, hvarjämte det åligger honom att, innan

han lämnar förrättningsstället, skriftligen meddela ångpanneägaren hvad

denne har att, därest han fortfarande vill bruka pannan, iakttaga till

farans undanröjande.

Upphör, på sätt nu är sagdt, tillståndsbeviset att gälla, må ångpanneägaren

icke ånyo taga ångpannan i bruk, innan han låtit densamma

undergå förnyad besiktning och det därvid befunnits, att hvad

ångpanneägaren ålagts att verkställa blifvit utfördt.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

Har efter föreläggande af besiktningsmannen någon sådan del af

ångpannan, af hvars beskaffenhet ångpannans hållbarhet är väsentligen

beroende, blitvit ersatt med ny, eller ångpannan eljest undergått större

reparation, skall den förnyade besiktningen utgöras af större besiktning;

i annat fall vare mindre besiktning därför tillfyllestgörande. Besiktningsmannen

åligger att i det skriftliga meddelande, hvarom ofvan är nämndt,

angifva hvilket slag af besiktning erfordras.

Finnes vid den senare besiktningen ångpanneägaren hafva verkställt

hvad honom ålagts, teckne besiktningsmannen å tillståndsbeviset,

att det åter är gällande, hvarefter ångpanneägaren åtnjuter sin på tillståndsbeviset

grundade brukningsrätt.

2 mom. Yppar sig vid mindre besiktning, att ångpannan genom

mindre omsorgsfull skötsel, genom dåligt matarevatten eller af annan

anledning förlorat mera i hållbarhet, än som motsvarar normal slitning,

och anser besiktningsmannen därför det förut fastställda arbetstrycket

eller den bestämda brukningstiden böra nedsättas, utan att han dock

finner omedelbar fara i följd af pannans brukande vara för handen,

skall han föreskrifva företagande af större besiktning samt förelägga

ångpanneägaren viss kort tid, inom hvilken besiktningen skall vara

verkställd, vid äfventyr, förutom straffpåföljd, att besiktningen på ångpanneägarens

bekostnad verkställes genom kontrollmyndighetens försorg.

Finnes vid dylik besiktning ångpannan vara behäftad med sådana

bristfälligheter, att densamma icke enligt de i 11 § stadgade grunder

kan godkännas, skall besiktningsmannen förbjuda bruket af pannan och

å tillståndsbeviset anteckna, att detsamma upphört att gälla; och må ångpanneägaren

därefter icke ånyo taga pannan i bruk, förrän densamma

vid förnyad större besiktning godkänts och besiktningsmannen å tillståndsbeviset

tecknat, att det åter har gällande kraft.

3 mom. Förekommer vid mindre besiktning annan anledning till

anmärkning, än som i 2 mom. afses, och är densamma icke af sådan

art, att pannans drift anses böra inställas, meddele besiktningsmannen,

innan han lämnar förrättningsstället, ångpanneägaren skriftligen hvad

denne har att iakttaga till den anmärkta felaktighetens afhjälpande

samt förelägge honom viss kort tid, inom hvilken han skall hafva låtit

utföra hvad honom sålunda blifvit ålagdt; och åligge det ångpanneägaren

att, för ådagaläggandet af den anmärkta felaktighetens afhjälpande,

inom den utsatta tiden antingen föranstalta om ny mindre besiktning

eller ock till kontrollmyndigheten insända två trovärdiga mäns intyg

därom, att den anmärkta felaktigheten blifvit af hjälpt, vid äfventyr,

förutom straffpåföljd, att kontrollmyndigheten låter på ångpanneägarens

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

bekostnad verkställa besiktning för utrönande af huruvida felaktigheten

blifvit af hjälpt. Finnes vid ny besiktning, att anmärkt felaktighet ej

afhjälpts, skall besiktningsmannen förbjuda bruket af pannan och å

tillståndsbeviset anteckna, att detsamma upphört att gälla; och må ångpanneägaren

därefter icke ånyo taga pannan i bruk, förrän vid förnyad

mindre besiktning utrönts, att felaktigheten afhjälpts, samt besiktningsmannen

försett tillståndsbeviset med anteckning att det åter har

gällande kraft.

24 §.

Har af annan anledning, än i 23 § 1 mom. sägs, någon sådan

del af ångpanna, af hvars beskaffenhet pannans hållbarhet är väsentligen

beroende, blifvit med ny ersatt eller ångpannan eljest undergått större

reparation, såsom att plåt i stomme eller eldstad uttagits, pannan försetts

med ny tubsats eller omdiktats efter torrkokning, skall tillståndsbeviset

anses sakna gällande kraft under tiden från och med reparationens företagande

och intill dess ångpannan underkastats större besiktning och

därvid godkänts.

25 §.

1 mom. Inträffar explosion af ångpanna, vare ångpanneägaren

pliktig att ofördröjligen därom göra anmälan hos kontrollmyndigheten,

hvilken förordnar förrättningsman att å platsen för explosionen anställa

besiktning för utrönande af verkningarna af och anledningen till explosionen,

dock att, där explosion inträffar ombord å fartyg och ångpanneägaren

icke utan synnerlig olägenhet kan afbida, att besiktning, på

sätt nu är sagdt, anställes, ångpanneägaren äger att själf föranstalta

om besiktning genom besiktningsman, som i 27 § 1 mom. afses, om

sådan å orten finnes att tillgå, men eljest af två trovärdiga män; och

åligge det i sistnämnda fall ångpanneägaren att ofördröjligen, efter det

besiktning ägt rum, till kontrollmyndigheten insända protokoll öfver

besiktningen.

2 mom. Intill dess besiktning, som i 1 mom. omförmäles, ägt

rum, åligge ångpanneägaren att tillse, att rubbning i det sakernas tillstånd,

som genom explosionen uppkommit, icke sker, där ej sådant må

vara erforderligt till förekommande af ytterligare fara, för undanröjande

af hinder i allmän trafik eller för annat sådant trängande ändamål.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 63.

26 §.

Ångpanneägare vare skyldig att för hvarje ångpanna, som af

honom brukas, anskaffa en anteckningsbok, upprättad i enlighet med

formulär, som fastställes af kontrollmyndigheten.

I nämnda bok skall ångpanneskötaren eller, där flere personer

äro samtidigt sysselsatta med skötseln af ångpannan, den, som utöfvar

förmanskap för de öfriga, göra anteckning om de tider, då pannan rengjorts

och undersökts, samt hvilka bristfälligheter å densamma därvid

må hafva iakttagits, äfvensom för hvarje dag angifva, huru många

timmar pannan användts.

Anteckningsboken skall vid hvarje besök eller besiktning på anfordran

förevisas vederbörande polistjänstemän, yrkesinspektör eller besiktningsman,

som har att därom i densamma göra anteckning.

I fråga om ångpanna ombord å fartyg, där på grund af föreskrifterna

i sjölagen maskindagbok föres, må sagda anteckningar göras

i sistnämnda bok; och gälle i ty fall om uppvisande af maskindagboken

hvad om uppvisande af förutnämnda anteckningsbok är stadgadt.

Y ART.

Om besiktningsmän.

27 §

1 mom. Sakkunniga personer till det antal, som kan finnas lämp- ,

ligt, skola af kontrollmyndigheten förklaras behöriga, vissa att verkställa

alla slags besiktningar och andra tekniska förrättningar, hvarom i denna

lag förmäles, och andra att företaga de uti mindre besiktning ingående

undersökningar och prof. Ej må förrättning anses rätteligen verkställd

med mindre den är utförd af person, som på grund af kontrollmyndighetens

förklarande varit därtill behörig.

2 mom. Besiktningsman skall vara ojäfvig; och gälle för honom

enahanda jäf som för vittne. Vid besiktning å ångpanna, som ej tillhör

kronan, skall såsom jäf anses jämväl att besiktningsmannen af ångpanneägaren

åtnjuter lön och underhåll.

3 mom. Finnes icke, då utförandet af någon sådan förrättning,

hvarom i denna lag förmäles, af ångpanneägare åstundas, tillgång till

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

behörig besiktningsman i orten, äge ångpanneägaren, på anmälan härom

hos kontrollmyndigheten, att genom dennas försorg få förrättningen i

behörig ordning verkställd.

28 §.

Åtager sig besiktningsman förrättning, hvarom i denna lag förmäles,

vare han pliktig att därvid ställa sig till noggrann efterrättelse

ej blott bestämmelserna i denna lag utan ock de föreskrifter, som i

utfärdad instruktion eller annorledes varda af kontrollmyndigheten meddelade.

29 §.

Besiktningsman, som i 27 § omförmäles, skall öfver hvarje förrättning,

som han i denna sin egenskap utför, uppsätta protokoll, innefattande

jämväl det beslut, hvartill förrättningen föranleder, i två

exemplar, samt så fort ske kan och senast inom fyra dagar efter förrättningens

afslutande afsända det ena exemplaret till kontrollmyndigheten

och det andra till ångpanneägaren.

Af tillståndsbevis, som besiktningsmannen må hafva utfärdat, skall

samtidigt med protokollet ett exemplar till kontrollmyndigheten insändas;

och varde i fall, som i 11 § 2 mom. afses, jämväl de till besiktningsmannen

afl ämnade handlingar med protokollet öfversända.

30 §.

Ångpanneägare skall vid förrättning, hvarom i denna lag förmäles,

tillhandahålla förrättningsmannen förutom de i 11 § 1 mom. omförmälda

handlingar jämväl protokollen öfver förut verkställda dylika förrättningar

rörande samma ångpanna, vid äfventyr att förrättningsmannen

eljest, där han finner sådant för förrättningen nödigt, på ångpanneägarens

bekostnad rekvirerar afskrifter och kopior af de hos kontrollmyndigheten

förvarade exemplaren af samma protokoll och handlingar.

31 §.

Kontrollmanometer och andra för besiktnings verkställande erforderliga

tekniska apparater skall förrättningsmannen själf hålla utan rätt

Bih. till Biksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Åfd. 29 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

till ersättning för deras användande, hvaremot alla materialier och

nödig handräckning tillhandahållas och bekostas af ångpanneägaren.

År ångpanna, då den skall besiktigas, beklädd eller inmurad,

vare ångpanneägaren skyldig att låta borttaga beklädnaden eller murverket,

i den mån sådant af förrättningsmannen påkallas såsom för

förrättningens verkställande erforderligt.

32 §.

1 mom. Den, som af kontrollmyndigheten förklarats behörig att

å ångpannor verkställa större besiktning, äger att i enlighet med de

närmare föreskrifter, kontrollmyndigheten i instruktion för besiktningsmännen

meddelar, på ansökning pröfva sökandes kompetens att sköta

ångpannor i allmänhet eller sådana af viss klass och för person, som

därvid godkännes, utfärda kompetensintyg.

2 mom. Kompetens att sköta ångpannor af 3:dje klassen må

enligt de närmare föreskrifterna i instruktionen på ansökning pröfvas

och intyg därom utfärdas jämväl af den, som af kontrollmyndigheten

förklarats behörig att å ångpannor verkställa endast de uti mindre besiktning

ingående undersökningar och prof.

33 §.

Öfver besiktningsmans beslut att underkänna sökandes kompetens

att sköta ångpannor må ej klagan föras. År någon missnöjd med annat

af besiktningsman meddeladt beslut, anmäle det skriftligen hos kontrollmyndigheten;

dock lände beslutet till efterrättelse, intill dess annorlunda

blifvit i saken förordnadt. Påyrkas verkställd förrättnings förnyande,

eller finner kontrollmyndigheten sådant för frågans bedömande erforderligt,

förordne kontrollmyndigheten efter omständigheterna en, två eller

tre sakkunniga personer att så fort sig göra låter verkställa öfverbesiktning.

öfver hvad vid öfverbesiktning iakttages skall utlåtande af den

eller dem, som förrättningen utfört, afgifvas till kontrollmyndigheten,

hvilken därefter meddelar beslut i ärendet.

34 §.

1 mom. För förrättning, hvarom i denna lag förmäles, åtnjute

förrättningsmannen ersättning enligt följande taxa:

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts Nåd. Proposition N:o 63.

19

För större besiktning å ångpanna

af l:sta klassen ...................................

„ 2:dra .................................

kronor 15:

10:

u

...................... kronor 30:—

......................... „ 20:-

,, 3:dje ,, ............................................................... ??

För enbart fastställande af arbetstryck och utförande af vatten
trycksprof

å ångpanna

af l:sta klassen .... ........................................................ kronor 15:

„ 2:dra eller 3:dje klassen......................................... „ 10: —

Då vid fastställande af arbetstryck för ångpanna, som redan tagits

i bruk före denna lags trädande i kraft, ritning eller beskrifning öfver

ångpannan icke föreligger, må förrättningsmannen för sådana förrättningar,

hvarom härofvan nämnts, såsom ersättning för det ökade arbete,

som med sådant fastställande är förenadt, uppbära ett tillägg af 10

kronor.

För mindre besiktning å ångpanna

af l:sta klassen ..........................................................

„ 2:dra eller 3:dje klassen .................................•

För sådan besiktning, som i 3 § 2 mom. omför
mäles,

.................................................................................

För enbart utförande af ångtrycksprof .....................

För besiktning i det i 2 § 2 mom. afsedda fall ...

För vattentrycksprof å till ångpanna hörande hufvudrör,

ångsamlare och öfverhettningsapparater eller

å något af dessa föremål ........................................

För sådan besiktning, hvarom ångpanneägare enligt

25 § 1 mom. äger att själf föranstalta, för

hvarje förrättningsdag .............................................

Då två eller flera ångpannor, tillhörande samma ägare, profvas

eller besiktigas vid samma förrättningstillfälle, utgår endast ersättningen

för den första pannan enligt nyssnämnda grunder; för den andra pannan

utgår ersättningen med tre fjärdedelar och för hvar och en af de

därefter följande med hälften af det belopp, som skulle erlagts, om

vederbörande panna ensam profvats eller besiktigats. År fråga om

pannor af olika klasser, räknas en af l:sta klassen eller, där sådan ej

finnes, en af 2:dra klassen som den första och den bland de öfriga till

klass högsta som den andra. I fråga om sådan komplex af ångpannor,

som i 2 § 3 mom. omförmäles, utgår ersättning för hvarje särskild ångpanna,

som profvms eller besiktigas, och beräknas efter den klass, angpannan

i och för sig skulle tillhöra.

10

10

10

10:

10:

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

Förrättningsman, som icke är bosatt i stad, där förrättningen

verkställes, äge, där lian är boende på mer än 2 kilometers afstånd

från förrättningsstället, dessutom, ehvad förrättningen kommit till stånd

eller till följd af ångpanneägarens förvållande ej kunnat verkställas,

åtnjuta resekostnads- och traktamentsersättning enligt 4:de klassen i

gällande resereglemente samt ersättning för tidspillan med 5 kronor

för hvarje resedag äfvensom för hvarje dag, som han i afbidan på förrättningens

utförande måst uppehålla sig å förrättningsstället.

För tillståndsbevis, protokoll eller annan handling, som det enligt

denna lag åligger förrättningsman att tillställa ångpanneägare, må förrättningsmannen

icke åtnjuta särskild ersättning.

För öfverbesiktning utgår ersättning efter ofvannämnda grunder

till en hvar af förrättningsmännen.

2 mom. För sådan pröfning af kompetens att sköta ångpannor,

hvarom i 32 § förmäles, åtnjute besiktningsman, ehvad pröfningen föranleder

utfärdandet af intyg eller ej, ersättning af sökanden med 2

kronor, om fråga är om skötsel af ångpannor af 3:dje klassen, men i

annat fall med 5 kronor. Ej må för intj^g, som här afses, lösen tagas.

35 §.

Den i 34 § 1 mom. omförmälda ersättning erlägges af ångpanneägaren;

dock att i fråga om öfverbesiktning kostnaden därför gäldas

af kontrollmyndigheten; åliggande det ångpanneägaren att, därest hans

klagan ej föranleder ändring i besiktningsmannens beslut, till kontrollmyndigheten

återgälda berörda kostnad, hvarom kontrollmyndigheten

meddelar beslut i sammanhang med själfva saken.

Om i fall, som afses uti 3 § 2 mom. och 27 § 3 inom., förrättningen

verkställes af hos kontrollmyndigheten anställd person, skall

den ersättning, som i enlighet med hvad i 34 § sägs för förrättningen

erlägges, af förrättningsmännen redovisas att till statskassan ingå.

Förrättning, hvarom kontrollmyndigheten jämlikt 25 § 1 mom.

förordnar, bekostas af staten.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

21

VI ART.

Föreskrifter i afseende å lagens efterlefnad.

36 §.

1 mom. Brukas ångpanna, utan. att behörigt bevis om tillstånd

därtill är i gällande kraft, eller varder den brukad i strid mot de föreskrifter

i afseende å brukningsplats, som i tillståndsbeviset angifvas,

eller utan att vara försedd med de i 8 och 9 §§ föreskrifna apparater

och inrättningar, straffes ångpanneägaren med böter från och med tio

till och med femhundra kronor.

2 mom. Åsidosätter ångpanneägare något af hvad honom enligt

4 §, 17 §, 19 § 1 eller 2 mom., 21 § 1 mom., 25 eller 26 § åligger,

eller iakttager lian ej hvad i 23 § 2 eller 3 mom. är stadgadt angående

anställande af besiktning eller annat ådagaläggande af anmärkta felaktigheters

afhjälpande, eller låter han pannas skötsel utöfvas af den,

som honom veterligen på grund af kontrollmyndighetens beslut saknar

behörighet därtill, straffes med böter från och med fem till och med

tvåhundra kronor.

37 §.

1 mom. Brukas ångpanna under högre ångtryck än det fastställda

arbetstrycket eller med lägre vattenstånd än det lägsta för densamma

tillåtna, och är ej stadgandet i 5 mom. tillämpligt, straffes skötare

med böter från och med tio till och med tvåhundra kronor. Lag samma

vare för ångpanneägaren, där förseelsen ägt rum med hans vetskap

och vilja.

2 mom. Underlåter ångpannesköfaren att fullgöra hvad honom

enligt 26 § åligger, och är ej förseelsen belagd med ansvar enligt 287 §

sjölagen, straffes med böter från och med fem till och med tvåhundra

kronor.

3 mom. Begås förseelse, hvarom i 1 eller 2 mom. är sagdt, af

ångpanneskötare, som i 19 § 2 mom. omförmäles, vare i hans ställe

ångpanneägaren förfallen till det ansvar, som eljest är för skötare

stadgadt.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 63.

4 mom. Utöfvar någon under tid, då han enligt kontrollmyndighetens

beslut är obehörig att vara ångpanneskötare, likväl sådan

befattning, straffes med böter från och med fem till och med tvåhundra

kronor.

5 mom. Hvar, som uppsåtligen hindrar de i 9 § föreskrifna säkerhetsventiler

att fritt öppna sig eller å dem anbringar högre belastning

än vid senaste besiktning användts, eller försätter annan af pannans

säkerhetsapparater ur tjänstbart skick, straffes med böter från och med

femtio till och med femhundra kronor.

6 mom. Fortsätter någon under tid, då han är ställd under tilltal

för förseelse, som i denna § sägs, samma förseelse, skall han, när han

därtill varder lagligen förvunnen, för hvarje gång stämning därför

utfärdats och delgifvits, fällas till de böter, som för förseelsen äro

stadgade.

38 §.

De för ångpanneägare stadgade ansvarsbestämmelser skola, i händelse

ångpannan tillhör någon, som står under förmyndare eller annan

laga målsman, äga tillämpning å denne, samt, där ångpannan äges

af bolag, förening eller annat samfund eller af stiftelse eller annan

sådan inrättning, å den eller dem, som äga företräda samfundet eller

inrättningen. I fråga om ångpanna, som tillhör staten eller kommun,

skola nämnda ansvarsbestämmelser gälla skötarens närmaste förman.

Har denne till förekommande af förseelse mot lagen gjort hvad på

honom ankommit, och äger i följd af öfverordnads åtgärd eller vållande

förseelse likväl rum, varde den öfverordnade drabbad af ansvar, som

här afses.

39 §.

Det åligger vederbörande polismyndighet äfversom yrkesinspektörerna,

hvar inom sitt verksamhetsområde, att vaka öfver denna lags

efterlefnad; skolande yrkesinspektör, som finner någon af lagens bestämmelser

öfverträdd eller åsidosatt, därom göra anmälan hos polismyndigheten.

Polistjänstemän, yrkesinspektör eller annan, som styrker sig vara

stadd i kontrollmyndighetens ärende, äge efter tillsägelse tillträde till

ångpanna, som är i bruk.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

23

40 §.

Brukas ångpanna under något af de i 36 § 1 mom. omförmälda

förhållanden, eller varder, utan att sådant fall, som i 19 § 2 mom. afses,

är för handen, ångpanneskötares behörighet icke utan onödigt dröjsmål

styrkt, äge polismyndigheten inställa bruket af ångpannan, till dess

rättelse i anmärkta hänseendet åstadkommits.

41 §.

Allmän åklagare skall tala å förseelse, hvarom i denna lag sägs,

ändå att angifvelse därom ej skett. Han vare ock pliktig utföra åtal

å dylik förseelse, som hos honom af kontrollmyndigheten eller yrkesinspektör

angifves.

42 §.

Förseelse mot denna lag åtalas vid polisdomstol, där särskild

sådan är inrättad, men eljest hos poliskammare och, där sådan ej

finnes, vid allmän domstol i den ort, där förseelsen skett, eller, därest

i fråga om ångpanna ombord å fartyg förseelsen skett å resa, i den

svenska hamn, dit den brottslige med fartyget först ankommer eller där

han eljest träffas.

43 §.

Af böter, som enligt denna lag ådömas, tillfälle två tredjedelar

kronan och en tredjedel åklagaren.

Finnes enskild angifvare, tage han hälften af åklagarens andel.

Saknas tillgång till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas

enligt allmän lag.

VII ART.

Allmänna bestämmelser.

44 §.

Kontrollmyndigheten äger att oberoende af beslut, som af besiktningsman

meddelats, föreskrifva vederbörande ångpanneägare vidtagande

af sådan åtgärd, som myndigheten finner säkerheten mot explosions
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

fara kräfva, samt, där omständigheterna därtill föranleda, förbjuda ångpanneägaren

att bruka ångpannan, till dess föreskrifven åtgärd vidtagits;

och skall, om sådant förbud meddelas, det för ångpannans brukande

utfärdade tillståndsbeviset därmed anses hafva upphört att gälla. I fråga

om sättet för ådagaläggandet af, att hvad ångpanneägaren, på sätt nu

är sagdt, af kontrollmyndigheten blifvit ålagdt att verkställa blifvit utfördt,

skola bestämmelserna i 23 § 1 och 3 mom. äga motsvarande tillämpning,

därvid jämväl den för åsidosättandet af föreskrifterna i sistnämnda

mom. i 36 § 2 mom. stadgade straffbestämmelse skall gälla. Har tillståndsbevis,

efter ty nu är sagdt, upphört att gälla och finnes vid

besiktning, att ångpanneägaren fullgjort hvad honom blifvit ålagdt, vare

beviset åter gällande och göre besiktningsmannen därom anteckning

å beviset.

Anser kontrollmyndigheten sig icke med ledning af allenast de

till densamma rörande ångpannan insända handlingar kunna bedöma,

hvilka åtgärder böra vidtagas för vinnande af nöjaktig säkerhet mot

explosionsfara, äger kontrollmyndigheten förordna om besiktning å

ångpannan; och galle om sådan besiktning i tillämpliga delar hvad

om öfverbesiktning är stadgadt.

Kontrollmyndighetens beslut lände till efterrättelse, intill dess i

anledning af förd klagan annorlunda varder förordnadt.

45 §.

På ansökning af ångpanneägare äge kontrollmyndigheten medgifva

befrielse från iakttagandet af viss i denna lag meddelad föreskrift,

därest sökanden visar, att han vidtagit sådan anordning, att föreskriftens

syfte ändock varder tillgodosedt.

46 §.

Vid öfVerbesiktning eller annan förrättning, hvarom kontrollmyndigheten

förordnar, må vederbörande ångpanneägare, själf eller

genom ombud, närvara; och skall fördenskull ångpanneägaren om

tiden för sådan förrättning underrättas.

47 §.

Medlem af sådan förening af ångpanneägare, hvilken har till

uppgift att genom periodiskt återkommande undersökningar af ångpanneanläggningar

åstadkomma betryggande ångpannedrift, vare, där före
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

ningens stadgar blifvit af Konungen stadfästa samt dess arbetsordning

jämte af föreningen antagna tekniska instruktioner vunnit kontrollmyndighetens

godkännande, i fråga om ångpanna, som står under

föreningens kontroll, ej i annat fall än i 25 § eller 44 § afses skyldig

att föranstalta om besiktning, som i denna lag sägs. Beträffande sådan

ångpanna skall hvad om tillståndsbevis i denna lag är stadgadt äga

motsvarande tillämpning å tillståndsbevis, som för brukande af nämnda

ångpanna skall utfärdas vid besiktning, hvarom föreningen låter föranstalta.

Angpanneförening, hvarom ofvan är sagdt, åligge dock:

att för alla pannor, som falla under dess öfvervakande, till kontrollmyndigheten

ofördröjligen insända de handlingar, som i 11 § 1 mom.

omförmälas, där ej sådana handlingar redan före ångpanneägarens

inträde i föreningen blifvit af vederbörande besiktningsman till sagda

myndighet ingifna;

att före den 1 april hvarje år till kontrollmyndigheten insända

förteckning öfver föreningens medlemmar och deras ångpaunor jämte

summarisk redogörelse öfver de å dessa pannor under föregående

kalenderår företagna prof och besiktningar;

samt att hos samma myndighet ofördröjligen anmäla, när någon

medlem ur föreningen utgår.

Visar föreningen försummelse i fullgörandet af hvad densamma

sålunda åligger eller i afseende å tillsyn å de ångpannor, som stå under

dess uppsikt, äge Konungen, på anmälan af kontrollmyndigheten, förklara,

att föreningens medlemmar icke vidare må åtnjuta den befrielse

från kontroll enligt denna lag, hvarom ofvan är stadgadt.

I afseende å ångpanna ombord å fartyg, hvilket är inregistreradt

hos något af Konungen godkändt sällskap för klassificering af fartyg

och hvilket till följd däraf står under sällskapets uppsikt, åtujute ångpanneägaren

enahanda befrielse, som, enligt hvad ofvan sagdt är, tillkommer

medlem af ångpanneförening; och skall jämväl rörande sådan

ångpanna hvad i denna lag stadgas om tillståndsbevis äga motsvarande

tillämpning å af sällskapet utfärdadt tillståndsbevis för pannans brukande;

dock att det för tillgodonjutande af befrielse, hvarom nu är nämndt,

å ligger ångpanneä garen:

att årligen före den 1 april hos kontrollmyndigheten styrka, att

fartyget står under uppsikt af sällskap, hvarom nu är sagdt; samt

att efter första fullständiga besiktning å fartyget ofördröjligen till

kontrollmyndigheten insända ritning öfver hvarje ombord å fartyget

Bih. till Biksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 29 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

befintlig ångpanna, där ej sådan ritning redan före fartygets inregistrerande

blifvit till sagda myndighet ingifven.

48 §.

Hvad i denna lag är stadgadt om ångpanneägare skall, där han

åt annan upplåtit nyttjanderätten till pannan, gälla denne.

Denna lag skall lända till efterrättelse från och med den 1 januari

1907, och skall ägare af ångpanna, som då redan är i bruk, senast inom

två år efter sagda dag hafva låtit anställa sådan besiktning, som i 10 §

eller 12 § 2 mom. förmäles, därest han önskar därefter fortfarande

bruka ångpannan.

År vid tiden för denna lags trädande i kraft stationär ångpanna

uppställd för bruk å annan plats, än som enligt 3 § 1 eller 2 mom.

är tillåtet, må utan hinder däraf tillståndsbevis för sådan ångpanna

utfärdas; och må, med iakttagande i tillämpliga delar af öfriga i denna

lag gifna föreskrifter, nämnda ångpanna därefter på samma plats brukas,

så ock, där kontrollmyndigheten sådant medgifver, densamma mot ny

panna af samma klass utbytas.

På kontrollmyndigheten ankomme att, på förslag af besiktningsman,

för sådan person, som, utan att hafva aflagt examen, hvarom i

19 § 1 mom. sägs, vid denna lags trädande i kraft innehar och under

minst tre år på tillfredsställande sätt skött plats såsom maskinist,

lokomotivförare eller ångpanneskötare, låta utfärda kompetensintyg att

sköta ångpannor, ändock att han icke uppfyllt alla de villkor, som för

erhållande af sådant intyg må vara i instruktion för besiktningsmännen

föreskrifna.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 68.

27

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 18 december

1903.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,

Statsråden: Odelberg,

Husberg,

Palander,

Westring,

Ramstedt,

Berger,

von Friesen

Virgin.

Statsrådet Ramstedt, som denna dag förordnats att föredraga

finansärenden, föredrog i underdånighet:

Efter gemensam beredning med chefen för justitiedepartementet

anförde härefter statsrådet Ramstedt:

»Sedan under år 1884 dels styrelsen för nautiska föreningen i

Göteborg och dels Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs

och Bohus län, närmast med anledning af en kort förut inträffad

explosion af ångpannan å ett lastångfartyg, gjort underdåniga framställningar,

att Eders Kungl. Maj:t måtte taga i öfvervägande, hvilka

åtgärder från det allmännas sida borde vidtagas till förekommande af

dylika olyckor, samt under följande år ingenjörsföreningens styrelse i

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

underdånig skrifvelse anhållit, att, då behofvet af obligatorisk besiktning

och kontroll af ångpannor här i Sverige alltmera framträdt, Eders

Kungl. Maj:t ville låta utfärda erforderliga lagbestämmelser uti ifrågavarande

ämne, täcktes Eders Kungl. Maj:t den 25 juni 1886 uppdraga

åt särskilda kommitterade att inom civildepartementet, dit nämnda

ärende då hörde, biträda med utredning af frågan om hvilka kontrollföreskrifter

lämpligen borde meddelas till förekommande af ångpannors

exploderande samt med upprättande af förslag till författning i ämnet.

Den 81 december 1889 afgåfvo nämnda kommitterade betänkande

med förslag till förordning angående kontroll å ångpannor.

I följd af nådig remiss afgaf först järnvägsstyrelsen underdånigt

utlåtande öfver förslaget, därvid jämväl öfverlämnades infordradt yttrande

från den af flertalet järnvägsförvaltningar bildade järnvägsföre

ningen.

Efter det därpå kommerskollegium anbefallts att, sedan vederbörande

föreningar och enskilda, som kunde vara af frågan intresserade,

lämnats tillfälle att sig yttra samt yrkesinspektörerna blifvit hörda,

afgifva underdånigt utlåtande i ärendet, har kommerskollegium den

30 december 1901 afgifvit sådant utlåtande med särskildt af kollegium

upprättadt författningsförslag; och har kollegium därvid öfverlämnat

yttranden af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Jönköpings,

Kronobergs och Malmöhus län, magistraterna i Sundsvall, Sköfde och

Örnsköldsvik, kronofogden i södra Ångermanlands öfre fögderi A. Huss,

tjänstförrättande kronofogden i södra Ångermanlands nedre fögderi A.

Ekelund, samtliga yrkesinspektörer, svenska teknologföreningen, tekniska

samfundet i Göteborg, skånska ingenjörsklubben, Norrköpings ingenjörsklubb,

tekniska föreningarna i Norrköping och Eskilstuna, Stockholms

fabriksförenings fullmäktige, fabriksföreningen i Gäfle, maskinistföreningen

i Stockholm, svenska maskinistlogen (Göteborg), Stockholms

norra järnarbetarefackförening, Katrinefors aktiebolag, Mariestad—Kinnekulle

järnvägs aktiebolag samt Mariestad—Moholms järnvägs aktiebolag,

bergnings- <fc dykeribolaget Neptun, Ludvigsbergs verkstadsaktiebolag,

Liljedahlska läderfabriken, Forsviks aktiebolag, Aledals

nyckelfabrik, maskinmästaren vid Lunds hospitals maskinafdelning L.

P. Lundgren, A. Larsson i Bränninge, maskinisten Y. W. Alenius vid

länslasarettet i Falköping och verkställande direktören för aktiebolaget

Arboga mekaniska verkstad A. P. Artman.

Öfver kommerskollegii förslag har maskinistföreningen i Stockholm

därefter inkommit med infordradt yttrande.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

Jag anhåller nu att få för vidare behandling anmäla detta ärende.

I fråga om behofvet af föreskrifter rörande kontroll å ångpannor

anförde ingenjörsföreningens styrelse såsom stöd för sin ofvan omförmälda,

år 1885 afgifna framställning: Då till följd af det ökade bruket

af ånga antalet af här i landet begagnade ångpannor under de senare

åren blifvit allt större, hade faran för de olyckor, som kunde uppkomma

af felaktigt konstruerade eller vårdslöst skötta ångpannor, naturligtvis

i betydlig mån ökats, livilket äfven framginge af flera under den sista

tiden inträffade ångpanneexplosioner. Det förhållande att icke flera

olyckshändelser än hittills redan inträffat härledde sig onekligen därifrån,

att flertalet af här använda ångpannor blifvit tillverkade vid

våra gamla välkända ångpanneverkstäder samt af utmärkt material,

men då nu många af dessa ångpannor, ehuru redan i det närmaste utslitna,

fortfarande vore under begagnande, samt vidare numera dels inom

landet uppstått en mängd nya verkstäder, vid hvilka ångpannor tillverkades

och reparerades, och flera af dessa verkstäder förestodes af

personer med mindre erfarenhet vid dylika arbeten, dels ock från utlandet

hit inkomme ganska många ångpannor, af hvilka åtskilliga vore

af tvifvelaktig säkerhet, funnes det nu flera orsaker än förr, som gåfve

anledning att under den närmaste framtiden befara olyckshändelser.

Detta vore så mycket påtagligare, då till det förut omnämnda ytterligare

komme, att det ångtryck, som numera vanligen begagnades,

vore betydligt högre än det, som därförut användts, och faran häraf

blefve därjämte så mycket större som, enligt hvad nyligen inträffade

händelser visade, man icke droge i betänkande att förstora ångtrycket

äfven vid begagnande af alldeles utslitna ångpannor. Enligt hvad

erfarenheten från utlandet gåfve vid handen, förekommes faran för

dylika explosioner i betydlig mån genom noggrann besiktning och

kontroll af ångpannor, men här i Sverige kunde man icke vänta att,

i likhet med hvad annorstädes ägt rum, tillfyllestgörande sådan skulle

komma till stånd genom ångpanneägarnas egna tillgöranden.

Hvad ingen]örsföreningens styrelse sålunda anfört torde, såsom

kommerskollegium ock för sin del yttrat, i hufvudsak fortfarande äga

tillämplighet.

Enligt genom kommitterades föranstaltande insamlade uppgifter

utgjorde antalet landångpannor här i riket den 1 januari 1887 6,484

stycken. Kommerskollegium har approximativt beräknat, att landångpannornas

antal sedan dess stigit till 12,600, samt att, om äfven ångpannor

ombord å fartyg medräknas, här i riket finnas 14,824 i bruk

varande ångpannor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

Hvad det i ångpannorna använda arbetstrycket beträffar, så bar,

enligt livad kommerskollegium uppgifvit, detta, som vid tiden för ofvanberörda

framställning från i ngenjörsföreningen sällan uppgick till 6

atmosfärer, i så väsentlig grad ökats, att ett ångtryck af 12—13 atmosfärer

nu icke vore ovanligare, än hvad 6 atmosfärers ångtryck på den

tiden varit.

Såväl det ökade antalet ångpannor som bruket af högre ångtryck

hafva naturligtvis i hög grad ökat sannolikheten för att ångpanneexplosioner

skola inträffa. Enligt hvad kommerskollegium uppgifvit,

hafva under åren 1889—1900 här i landet inträffat minst 31 explosioner

af ångpannor och andra ångkärl, därvid 24 personer dödats

och 36 personer skadats.

Den i ingenjörsföreningens underdåniga framställning uttalade förmodan,

att man här i Sverige icke kunde vänta, att tillfyllestgörande

besiktning och kontroll af ångpannor skulle komma till stånd genom

ångpanneägarnas egna tillgöranden, synes också besanna sig. Visserligen

hafva under det sista årtiondet här i Sverige bildats två föreningar

af ångpanneägare med uppgift att genom periodiskt återkommande

undersökningar af ångpanneanläggningar åstadkomma betryggande ångpannedrift,

men enligt uppgift i kommerskollegii utlåtande omfattade dessa

föreningar icke mera än 1,558 ångpannor eller endast omkring en åttondel

af de sannolikt inom landet befintliga landångpannorna; och ser man på

förhållandena i utlandet, så synes äfven däraf framgå, att införandet af

en obligatorisk ångpannekontroll här i landet icke längre bör undanskjutas.

Kommerskollegium har i sitt utlåtande åberopat, hurusom,

enligt de senaste officiella statistiska meddelandena från England,

Frankrike och Tyskland, i England, där hittills icke några offentliga

föreskrifter angående kontroll å ångpannor funnits, men väl åtskilliga

besiktnings-, assurans- och klassificeringsföreningar vore i verksamhet,

explosionernas antal under de senare åren uppgått till i medeltal 4,3 2

per år och 10.000 ångpannor, under det att i Frankrike och Tyskland,

där sedan länge obligatorisk ångpannekontroll ägde rum, motsvarande

siffror varit respektive 3,4 och 1,0 7. I nästan alla länder i Europa

finnas sedan längre eller kortare tid tillbaka lagbestämmelser rörande

kontroll å ångpannor i allmänhet; och hvad våra grannländer beträffar,

så har sådan lagstiftning funnits i Danmark sedan 1875, i Finland

sedan 1888 och i Norge sedan 1895. Några skäl, hvarför vi här i

Sverige lättare än i andra länder skulle kunna undvara lagbestämmelser

i förevarande afseende, torde ej heller kunna anföras. Enligt

hvad de i ärendet afgifna yttrandena gifva vid handen, äro också

opaginerad Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

åsikterna föga delade angående behofvet af kontrollföreskrifter rörande

ångpannor. Alla de, som yttrat sig i anledning af kommitterades författningsförslag,

hafva nämligen nästan utan undantag framhållit önskvärdheten

af, att föreskrifter i ämnet varda utfärdade.»

Sedan statsrådet Ramstedt härefter redogjort för kommitterades

förslag, kommerskollegii utlåtande samt handlingarna i öfrigt, anförde

han vidare:

»Såsom af den nu lämnade redogörelsen framgår, hafva kommitterade

vid utarbetandet af sitt förslag till ordnandet af den offentliga

kontrollen å ångpannor uppställt följande grundsatser, nämligen att

kontrollen ytterst bör afse förekommande af människors skadande till

lif eller lem till följd af ångpannors exploderande, att föreskrifterna

böra innebära en direkt kontrollerande verksamhet, att kontrollen bör

vara i möjligaste måtto verksam men dock så afpassad, att den icke

förorsakar ångpanneägaren större besvär eller olägenhet, än ändamålet

nödvändigt fordrar, samt att nödig hänsyn bör tagas till ångteknikens

fria utveckling. I afseende å dessa grundsatser har kommerskollegium

förklarat sig icke hafva något att erinra; och att den blifvande lagstiftningen

bör vara i öfverensstämmelse med samma grundsatser, lärer

icke med fog kunna bestridas. Emot det af kommitterade utarbetade

författningsförslaget hafva emellertid uti åtskilliga af de däröfver

afgifna yttrandena framställts anmärkningar, gående ut därpå, att

kommitterade icke i allo följt de af dem uppställda grundsatserna.

Sålunda har anmärkts, att vissa bestämmelser i förslaget skulle medföra

en verklig fara för industrien och ångpannetekniken, att på grund

af andra bestämmelser i detsamma ett stort antal af nu i bruk varande ångpannor

icke skulle få begagnas, samt att förslaget vore så långt gående,

att det säkerligen icke blefve möjligt att genomföra detsamma. Om ock

dessa anmärkningar innebära öfverdrift, torde det likväl icke kunna förnekas,

att kommitterades bestämmelser i vissa afseenden är o väl stränga

och att kommitterade vid deras affattning icke tagit all den hänsyn till

redan bestående förhållanden, som försiktigheten bjuder. Kommerskollegium

har också, på sätt framgår af den af mig gifna redogörelsen

för kommitterades och kommerskollegii särskilda författningsförslag,

ansett sig böra i vissa hänseenden förorda mindre stränga bestämmelser

än de af kommitterade föreslagna. Yid affattningen af sitt författningsförslag

synes kommerskollegium hafva tagit vederbörlig hänsyn till de

anmärkningar, som emot kommitterades förslag framställts; och chefen

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

för finansdepartementet liar fördenskull ansett kommerskollegii förslag

till förordning angående kontroll å ångpannor böra läggas till grund

för den blifvande författningen i ämnet. Nämnda förslag bar sedermera

blifvit inom departementet öfversedt, därvid åtskilliga ändringar

i förslaget vidtagits. Den allra största delen af dessa ändringar

är dock endast af redaktionell natur ocb torde därföre icke tarfva

någon särskild motivering. Skälen för öfriga vidtagna ändringar anhåller

jag däremot att i korthet få angifva.

Då i fråga om ångpanna ombord å lastångfartyg, som inköpes

från utlandet, det synes vara onödigt strängt att fordra, att sådan

ångpanna, innan den får här i riket begagnas, skall i enlighet med

bestämmelserna i förslaget undergå vattentrycksprof, äfven om pannan

kort tid förut i utlandet undergått och uthärdat dylikt prof, har,

med stöd jämväl af innehållet i 11 § af förordningen angående hvad

i afseende å passagerareångfartygs byggnad, utrustning och begagnande

iakttagas bör den 12 februari 1864, uti förslagets 14 § införts föreskrift

därom, att det i sådant fall ankommer på besiktningsmannens

pröfning, huruvida nytt vattentrycksprof skall företagas.

Med hänsyn dels därtill att eldareexamen icke aflägges vid statens

navigationsskolor, dels ock därtill att af offentlig myndighet utfärdade

bestämmelser rörande kompetens att vara lokomotivförare finnas allenast

i fråga om lokomotivförare vid statens järnvägar, hafva en del jämkningar

af ordalagen i 19 § vidtagits.

Föreskrifterna i 25 § torde icke alltid vara fullt lämpliga, då

explosion af ångpanna inträffar ombord å fartyg. I anledning häraf

har i 1 mom. tillagts, att, därest ångpanneägaren icke utan synnerlig

olägenhet kan afbida, att besiktning af därtill utaf kontrollmyndigheten

förordnad besiktningsman anställes, han äger att själf föranstalta

om besiktning. Detta tillägg har föranledt ett tillägg jämväl till 84

§ angående arfvodet för dylik besiktning; och har detsammas belopp

upptagits till hvad kommitterade i sådant hänseende föreslagit.

Då enligt gällande sjölag maskindagbok i vissa fall skall föras

ombord ångfartyg, har till förekommande däraf, att dubbla anteckningar

måste föras rörande ångpannans skötsel, ett tillägg gjorts jämväl

till 26 § i kommerskollegii förslag.

Ansvarsbestämmelserna i 36 § hafva fullständigats. Uttrycket i

37 § 1 mom. att, om ångpanna brukas under där angifna förhållanden,

5den skyldige» skall straffas, har ansetts icke innebära erforderlig

tydlighet, hvarföre de af kommitterade använda ordalag i stället införts.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

Men då förutom skötaren jämväl ångpanneägaren bör straffas, därest

förseelsen skett med hans vetskap och vilja, har en sådan föreskrift

tillagts. Därjämte har i ett 3 mom. införts ett stadgande motsvarande

sista stycket af 19 § i lagen angående minderårigas och kvinnors

användande till arbete i industriellt yrke den 17 oktober 1900. Stadgandet

i 38 § af kommerskollegii förslag har såsom öfveiffödigt uteslutits.

I stället har i samma § intagits en föreskrift till förekommande

af konkurrens mellan öfverträdelse af ifrågavarande författning,

å ena, samt brott mot allmänna strafflagen eller sjölagen, å andra sidan.

Bestämmelsen i 44 §, som är af stor vikt för åstadkommande af

en effektiv kontroll å ångpannor, har för vinnande af större tydlighet

närmare utvecklats i öfverensstämmelse med de åsikter, som uttalats

i kommerskollegii utlåtande. Då det tydligen är af vikt att förhindra,

att en ångpanneskötare, som genom grof eller upprepad öfverträdelse

af de för skötsel af ångpanna gifna bestämmelser eller på grund af

bristande ordentlighet eller pålitlighet visat sig icke vara lämplig att

hafva skötsel af ångpanna sig anförtrodd, fortfarande utöfvar sådan

befattning, har i 44 § införts en bestämmelse, hvarigenom kontrollmyndigheten,

i likhet med hvad som gäller i Danmark, tillerkänts

rätt att förklara en sådan person obehörig att vidare utöfva befattning

såsom ångpanneskötare.

På sätt kommerskollegii utlåtande utvisar, har det icke varit

kollegii mening, att, såsom synes framgå af den formulering, kollegium

gifvit åt 47 § 1 mom., ångpanna, tillhörande medlem af

sådan ångpanneförening, som där afses, skulle vara fritagen från tilllämpning

af alla andra bestämmelser i förslaget än de i 25 § upptagna,

utan torde det hafva varit kollegii uppfattning, att jämväl i fråga om

sådan ångpanna bestämmelserna om ångpannors uppställning och utrustning,

ångpanneskötares kompetens, kontrollmyndighetens befogenhet

att ingripa m. m. skola vara gällande. På grund häraf och för att

jämväl åt § i öfrigt gifva större tydlighet, hafva ändringar i densamma

blifvit vidtagna.

Slutligen har af hänsyn till redan bestående förhållanden en ändring

gjorts i andra stycket af öfvergångsbestämmelserna.

Den ifrågasatta lagstiftningen har ansetts vara af beskaffenhet

att böra, med tillämpning af föreskriften i sista punkten af 89 §

regeringsformen, bringas till stånd i samverkan med Riksdagen, hvarför

det inom departementet omarbetade förslaget erhållit beteckningen lag.»

Sedan föredraganden härefter uppläst omförmälda lagförslag af

Bih. till Riksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 29 Höft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

den lydelse, bilagan litt. — vid detta protokoll utvisar, hemställde

han i underdånighet, att högsta domstolens utlåtande öfver detta

förslag måtte för det ändamål, 87 § regeringsformen omförmäler,

genom utdrag af protokollet inhämtas.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna nådigt bifall.

Ex protocollo

Carl Törnebladh.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

35

Bilaga.

Förslag

till

Lag angående kontroll å ångpannor.

I Art.

Om lagens tillämplighetsområde och ångpannors indelning i klasser;

1 §•

Med ångpanna förstås i denna lag hvarje kärl, hvari genom direkt

eldning bildas ånga af högre tryck än atmosfärens, dock äger lagen

icke tillämpning å:

a) ångpanna, uti hvilken vatten- eller ångrummet står i förbindelse

med den yttre luften medelst ett öppet stigrör af sådan beskaffenhet,

att trycket i pannan aldrig kan öfverstiga en half atmosfär;

b) ångpanna, för hvilken den i 2 § 1 mom. angifna produkt icke är

större än 5 och som är försedd åtminstone med en säkerhetsventil, en

manometer, en vattenståndsmätare och en apparat för inmatning af vatten;

c) ångpanna, som endast utgöres af medelst löst lock tillslutbart

kärl;

d) ångpanna, som användes ombord å flottans fartyg eller på

staten tillhörigt lokomotiv eller annat- staten tillhörigt järnvägs fordon;

eller

e) ångpanna, som användes ombord å passagerareångfartyg.

Med tryck förstås öfvertryck utöfver atmosfärens och med en

atmosfär ett tryck af en kilogram per kvadratcentimeter. : ‘ ■

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

2 §•

1 mom. Ångpannor indelas efter sin olika explosionskraft i tre

klasser.

Till 1 :sta klassen höra de ångpannor, för hvilka storleken af hela

fattningsrummet, hvarmed förstås ångpannans sammanlagda vatten- och

ångrum, uttryckt i kubikmeter, multipliceradt med det tal, hvarmed den

mättade ångans mot det högsta tillåtna ångtrycket svarande temperatur

efter Celsii termometer öfverskjuter 100 grader, gifver till produkt ett

tal, som är större än 200.

Till 2:dra klassen höra de ångpannor, för hvilka berörda produkt

är 200 eller därunder men större än 50.

Till 3:dje klassen höra de ångpannor, för hvilka berörda produkt

är 50 eller därunder.

2 mom. Stå två eller flera ångpannor med hvarandra i kommunikation,

utan att tillika sådan anordning finnes vidtagen, att, om en

af ångpannorna exploderar, kommunikationen med den eller de öfriga

genast afbrytes, skall sådan komplex klassificeras som en ångpanna,

hvars fattningsrum är lika stort som de särskilda ångpannornas sammanlagda

fattningsrum.

3 mom. Den kontrollmyndighet, som af Konungen förordnas att

handhafva kontrollväsendet å ångpannor, äger bestämma, att ångpannor

af viss typ eller viss bestämd ångpanna, tillhörande l:sta eller 2:dra

klassen, må på grund af sin konstruktion hänföras till lägre klass.

11 Art.

Föreskrifter i afseende å uppställning af ångpannor.

3 §•

1 mom. Ångpanna af lista klassen må ej å land brukas i annan

byggnad, där människor i allmänhet vistas, än verkstad eller fabrik,

ej heller inom verkstad eller fabrik i annan lokal, än som öfver ångpannan

endast är försedd med lätt takbyggnad.

Brukas till lista klassen hörande stationär ångpanna, hvarmed, i

motsats till rörlig, förstås sådan landångpanna, i hvilken ångbildningen

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

helt och hållet eller delvis är beroende af uppställningen, på mindre

afstånd åt något håll än 10 meter från annan byggnad, där människor

i allmänhet vistas, än verkstad eller fabrik eller från gräns mot grannes

tomt, skall pannan därifrån vara afskild medelst en minst 60 centimeter

tjock mur, hvars öfverkant är belägen minst en meter högre än högsta

delen af ångpannan. År närliggande byggnad försedd med fönster, som

vetter mot ångpannan, må afståndet mellan muren och sådan byggnad

icke vara mindre än 6 meter. Hvad sålunda är stadgadt om stationär

ångpanna af l:sta klassen gälle ock om sådan rörlig ångpanna af samma

klass, som endast är afsedd att användas, då den icke är i rörelse.

2 mom. Ångpanna af 2:dra klassen må ej å land brukas i annan

byggnad, där människor i allmänhet vistas, än verkstad eller fabrik,

därest icke ångpannan är uppställd i särskild lokal, som vid besiktning

befunnits innebära antaglig säkerhet för, att de skadliga verkningarna

af en till äfventyrs inträffande explosion varda inskränkta till samma

lokal. Sådan besiktning skall, på begäran af ångpanneägaren, verkställas

genom en af kontrollmyndigheten därtill utsedd förrättningsman.

3 mom. Ångpanna af 3:dje klassen må, där ej annat föranledes

af bestämmelser i annan författning, hvar som helst brukas.

4 §.

Lokal, hvari ångpanna är uppställd, skall vara tillräckligt stor

och upplyst för att bekvämligen medgifva pannans behöriga skötsel

samt vara försedd med nödiga fasta plattformer och stegar för eftersyn

af pannans armatur och ångrör. Dörrarna till lokalen skola vara att

öppna utåt.

III Art.

Om villkoren för rätt att taga en ångpanna i bruk.

5

Ångpanna må ej brukas, där ej sådant tillståndsbevis, som i 12 §

omförmäles, blifvit för densammas brukande utfärdadt och är i gällande

kraft.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63,

6 §•

1 mom. För hvarje ångpanna skall vara fastställdt det högsta

ångtryck, hvarmed pannan får brukas, (arbetstrycket); och skall detta

finnas angifvet å en på själfva ångpannan fästad profstämpel.

2 mom. För hvarje ångpanna skall jämväl vara bestämdt, hvar,

då pannan brukas, vattenytan i densamma lägst får stå; skolande det

lägsta sålunda tillåtna vattenståndet vara angifvet medelst ett å själfva

pannans yttersida anbragt märke.

7 §•

Hvarje ångpanna skall för densammas identifierande vara försedd

med en särskild plåt, angifvande namnet å den verkstad, där pannan

tillverkats, tillverkningsåret och pannans tillverkningsnummer, dock att

sådan plåt icke erfordras å ångpanna, som tillverkats före denna lags

trädande i kraft.

8 §•

Till hvarje ångpanna skola finnas minst två i afseende å sugledning,

tryckledning och driftanordning af hvarandra oberoende apparater

för vattnets inmatning, hvar för sig tillräcklig att äfven vid

största möjliga ångbildning förse ångpannan med nödig vattenmängd.

Minst en af dessa apparater skall drifvas med ånga och, utom å

lokomotiv, minst en kunna drifvas för hand, där pannans ångtryck och

vattenbehof sådant medgifva.

Två eller flera med hvarandra kommunicerande ångpannor må i

förevarande afseende betraktas som en ångpanna.

9 §•

Hvarje ångpanna skall vara försedd med här nedan angifna armatur,

nämligen:

a) Två säkerhetsventiler, fastsätta omedelbart på ångpannan.

Säkerhetsventilerna skola hvar för sig vara så belastade, att de

börja utsläppa ånga senast, då det bestämda arbetstrycket öfverskrides,

samt vara af lika dimensioner och tillräckligt stora att, då öfriga öppningar

på ångpannan äro slutna, hvar för sig förhindra ångtrycket att

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63. 39

under några förhållanden stiga högre än en tjugondedel öfver nämnda

arbetstryck.

Minst en af dessa ventiler skall vara för ångpanneskötaren oåtkomlig

i fråga om ventilbelastningens ökning.

Säkerhetsventil skall vara försedd med särskild inrättning för ventilens

lättande samt med afloppsrör för ångans afledande ut i fria luften

eller till kondensor. Den för de båda föreskrifna säkerhetsventilerna

nödiga utströmningsarean må kunna på ett större antal ventiler fördelas.

b) En manometer af lämplig storlek och beskaffenhet, hvilken tydligt

angifver ångans tryck utöfver atmosfärens och å hvars skala det

fastställda arbetstrycket är tydligt utmärkt; skolande manometern vara

lätt åtkomlig samt så anbragt och belyst, att den af ångpanneskötaren

kan lätt afläsas från dennes vanliga arbetsplats.

c) Minst två vattenståndsmätare, af hvilka den ena skall vara ett

vattenståndsglas med tillhörande kranar.

Ombord å fartyg skall den andra vattenståndsmätaren utgöras af

på ångpannan omedelbart anbragta profkranar eller ock af ytterligare

ett vattenståndsglas, anbragt å ångpannan på lämpligt afstånd från det

förstnämnda.

Vattenståndsmätarna skola vara lätt åtkomliga samt så anbragta

och belysta, att de af ångpanneskötaren kunna lätt handteras och iakttagas

från dennes vanliga arbetsplats, livarjämte vattenståndsmätarnas

förbindelseöppningar till ångpannan böra vara lätt åtkomliga för rengöring.

d) Ett å eller invid hvarje vattenståndsmätare anbragt märke, som

på ett i ögonen fallande sätt angifver det lägsta tillåtna vattenståndet.

e) En ventil för hvarje matareapparat, med hvilken pannan står i

förbindelse.

Hvarje ventil skall vara innesluten i särskildt ventilhus, fastsatt

omedelbart på ångpannan och så konstrueradt, att ventilen hålles stängd

af trycket i pannan, då matning ej äger rum, samt försedt med sådan

afstängningsinrättning mot ångpannan, att ventilen kan öfverses, medan

pannan är i bruk.

f) En aftappnings- eller utblåsningskran med därvid fast anbragt

afloppsrör.

Kan denna kran icke fästas omedelbart på ångpannans lägsta del,

utan måste mellan kranen och pannan anbringas rörförbindning, bör

denna vara väl skyddad för stötar och tryck men lätt åtkomlig för

tillsyn.

Kranen skall vara försedd antingen med lös nyckel af den be
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

skaffenhet, att den kan aftagas endast, då kranen är stängd, eller oek

med annan inrättning, som i lika mån förekommer, att kranen af oaktsamhet

kan öppnas eller lämnas öppen.

g) En pådragningsventil eller pådragningskran till hvarje öppning

för ångans afledande, anbragt på själfva pannan.

Om två eller flera ångpannor kommunicera med hvarandra eller

med gemensam ångsamlare, skola kommunikationsrören vara försedda

med omedelbart å hvarje ångpanna fastsätta afstängningsventiler, hvilka

helst böra vara själfverkände.

Ångpannor, som äro afsedda för och brukas med väsentligen olika

arbetstryck, få icke under några omständigheter hafva gemensam rörledning

för ånga.

h) Anordning för kontrollmanometers anbringande.

i) Normalplugg för vattenprofningsröret.

Jc) Erforderligt antal manhål och rensöppningar, hvilka jämte

öfriga å ångpannan befintliga öppningar skola vara försedda med nödiga

förstärkningar.

Ångpanna å lokomotiv, lokomobil eller spårvagn skall därjämte

vara försedd med en i eldstadens tak insatt säkerhetsplugg af lättsmält

metall.

10 §•

Hvar som vill taga en ångpanna i bruk läte för erhållande af

tillståndsbevis densamma med tillhörande hufvudrör, hvilka äro afsedda

att utsättas för ångtryck, äfvensom ångsamlare och apparater för ångans

öfverhettande, där sådana förekomma, dessförinnan undergå större besiktning,

hvarom i 11 § förmäles.

11 §.

1 mom. Vid större besiktning, därvid ritning och beskrifning öfver

ångpannan jämte tillförlitliga intyg öfver hållfastheten och tänjbarheten

hos det i densamma använda material skola af ångpanneägaren företes,

skall ångpannan undersökas in- och utvändigt. På grund af denna

undersökning och med ledning af de företedda handlingarna skall besiktningsmannen

i öfverensstämmelse med de föreskrifter, som af kontrollmyndigheten

därom utfärdas, fastställa ej mindre arbetstrycket än äfven

viss tid, hvarunder ångpannan får med detta arbetstryck användas,

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

hvarjämte besiktningsmannen skall bestämma det lägsta vattenstånd,

som får förekomma i pannan, då densamma är i bruk.

Där ej annat föranledes af bestämmelserna i 14 §, skall ångpannan

vidare vid besiktningen underkastas följande prof, nämligen:

a) vattentrycksprof, därvid vatten inpressas i ångpannan till ett

tryck, pro/trycket, som med hälften öfverskjuter det fastställda arbetstrycket;

skolande ångpannan vid detta prof vara så fri från murverk

och beklädnad, att den kan till alla delar undersökas;

b) ångtrycksprof medelst i ångpannan alstrad ånga till det arbetstryck,

som blifvit för pannan fastställdt; och skall ångtrycksprofvet, i

samband med hvilket tjänstbarheten såväl hos matareapparaterna som

hos säkerhetsventilerna och pannans öfriga armatur undersökes, verkställas

å ångpanna, afsedd att brukas ombord å fartyg, sedan ångpannan

blifvit insatt å fartyget, å stationär ångpanna, sedan densamma blifvit

uppställd å det ställe, där den skall brukas, samt å rörlig landångpanna

på den plats, där ångpanneägaren det önskar.

De till ångpannan hörande hufvudrör, hvilka äro afsedda att utsättas

för ångtryck, äfvensom ångsamlare och apparater för ångans

öfverhettande, där sådana förekomma, skola jämväl, innan de uppsättas

på sina platser, underkastas vattentrycksprof enligt de närmare föreskrifter,

som af kontrollmyndigheten meddelas.

Vid besiktningen skall besiktningsmannen därjämte tillse, att de

i 3 och 4 §§, 6 § 2 mom. och 7 § meddelade föreskrifter blifvit i tilllämpliga

delar iakttagna.

2 mom. De i 1 mom. omförmälda handlingar skola, då ångpanna

första gången undergår besiktning, företes i dubbla exemplar, af hvilka

det ena skall öfverlämnas till besiktningsmannen och det andra af ångpanneägaren

förvaras för att vid kommande besiktningar tillhandahallas.

3 mom. Där för ångpanna, som tagits i bruk före denna lags

trädande i kraft, en eller flera af de i 1 mom. omförmälda handlingar

icke finnas tillgängliga eller kunna anskaffas, må detta icke utgöra

hinder för förrättningen.

12 §.

Har, med iakttagande af föreskrifterna i 11 §, ångpanna blifvit

godkänd, skall besiktningsmannen på ångpanneägarens bekostnad förse

ångpannan med den i 6 § 1 mom. omförmälda profstämpel, hvilken

skall angifva det fastställda arbetstrycket, proftrycket, år och dag då

vattentrycksprofvet verkställdes, förrättningens nummer i årsserien samt

Bih. till Biksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Åfd. 29 Häft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Majt:s Nåd. Proposition N:o 63.

besiktningsmannens namn eller märke; och skall denna profstämpel så

anbringas, att densamma, äfven sedan pannan blifvit armerad samt beklädd

eller inmurad, är fullt synlig.

Jämväl de i 11 § omförmälda hufvudrör, ångsamlare och öfverhettningsapparater

skola, där desamma blifvit vid vattentrycksprof

godkända, af besiktningsmanneu förses med stämpel, angifvande proftrycket,

år och dag för profvets verkställande samt besiktningsmannens

namn eller märke.

Har, på sätt nu är sagdt, ångpanna med de till densamma hörande

hufvudrör, ångsamlare och öfverhettningsapparater blifvit godkända,

åligger det därjämte besiktningsmannen att ofördröjligen utfärda bevis

om tillstånd att bruka ångpannan under viss tid; och må denna tid, som

skall räknas från den dag, då tillståndsbevis utfärdas, icke sättas kortare

än 13 månader eller längre än 5 år.

13 §.

Varder större besiktning icke i sin helhet utförd af en och samma

besiktningsman, tillkommer det den besiktningsman, som fastställt

arbetstrycket och verkställt vattentrycksprofvet å ångpannan, att förse

densamma med profstämpel, den besiktningsman, som verkställt vattentrycksprofvet

å de till ångpannan hörande hufvudrör, ångsamlare och

öfverhettningsapparater, att förse dessa föremål med föreskrifven stämpel

samt den besiktningsman, som utfört ångtrycksprofvet, att utfärda

tillståndsbevis.

14 §.

Befinnes vid besiktning, som påkallats för erhållande af tillståndsbevis,

att ångpannan eller till densamma hörande hufvudrör, ångsamlare

och öfverhettningsapparater redan äro försedda med stämpel, hvarom

i 12 § förmäles, eller varder vid dylik besiktning å ångpanna ombord

å fartyg, som inköpes från utlandet, genom intyg af svensk konsul

eller annan behörig ämbetsmyndighet styrkt, att pannan jämte öfriga

nyssnämnda föremål å utrikes ort undergått och uthärdat vattentrycksprof,

som i 11 § sägs, ankomme det på besiktningsmannens pröfning,

huruvida nytt vattentrycksprof skall företagas, dock att sådant prof

ovillkorligen skall äga rum, där efter föregående vattentrycksprofs

verkställande förflutit mera än viss kort tid, som kontrollmyndigheten

äger att bestämma.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

15 §.

Tillståndsbevis skall utfärdas i enlighet med formulär, som af

kontrollmyndigheten fastställes, och uttryckligen innehålla:

l:o) den i 7 § omnämnda beteckning å den ångpanna, beviset

afser, eller, där sådan beteckning icke förekommer, hvad å profstämpeln

blifvit angifvet, så ock uppgift å den klass, ångpannan tillhör;

2:o) det fastställda ar betstrycket; och

3:o) den fastställda brukningstiden.

Dessutom skall i tillståndsbeviset angifvas:

a) i fråga om ångpanna ombord å fartyg det fartyg, hvarå ångpannan

finnes;

b) i fråga om stationär ångpanna äfvensom sådan rörlig landångpanna,

angående hvilken tillståndet afser brukning allenast å visst

ställe, det ställe, där ångpannan är afsedd att brukas; och

c) i fråga om annan landångpanna de föreskrifter i afseende å

brukningsplats, som uti 3 § 1 eller 2 mom. äro meddelade rörande

sådan ångpanna, som beviset afser.

16 §.

Tillståndsbeviset medför rätt att bruka den däri omförmälda ångpannan

allenast i det fartyg eller å det ställe eller med iakttagande af

de andra föreskrifter i afseende å brukningsplats, som i tillståndsbeviset

angifvas.

U §•

Tillståndsbeviset eller bestyrkt afskrift däraf skall alltid finnas på

ett i ögonen fallande ställe anbragt å eller invid den ångpanna, det afser,

eller, där sådant ej lämpligen kan ske, så förvaras, att vederbörande

ändock med lätthet må lämna om innehållet erhålla kännedom, vid

äfventyr för ångpanneägaren att eljest anses bruka ångpannan utan

tillståndsbevis.

18 §.

När helst under den i tillståndsbeviset angifna brukningstid ångpanneägaren

sådant önskar, äge han bekomma nytt tillståndsbevis, därest

ångpannan vid förnyad större besiktning varder ånyo godkänd.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

Utfärdas nytt tillståndsbevis, innan den i äldre sådant bestämda

brukningstid tilländagått, skall sistnämnda bevis, öfverkorsadt, af besiktningsmannen

insändas till kontrollmyndigheten.

IV Art.

Föreskrifter att iakttaga under ångpannans brukningstid.

19 §.

1 mom. Skötseln af ångpanna af l:sta eller 2:dra klassen må ej

anförtros annan än den, som antingen vid något af flottans undervisningsverk

eller vid någon af statens navigationsskolor aflagt maskinistexamen

eller vid något af kontrollmyndigheten godkändt läroverk aflagt

examen som maskinist eller eldare eller i enlighet med de föreskrifter,

som af Konungen eller vederbörlig myndighet äro eller varda meddelade,

förvärfvat behörighet att vara förare eller eldare å lokomotiv eller ock

erhållit sådant kompetensintyg, som i 32 § 1 mom. omförmäles.

Skötseln af ångpanna af 3:dje klassen må, förutom åt person,

hvarom ofvan är sagdt, anförtros jämväl den, som erhållit sådant

kompetensintyg, som i 32 § 2 mom. sägs.

Åro med skötseln af en ångpanna flera personer samtidigt sysselsatta,

och utöfvar någon af dem förmanskap för de öfriga, erfordras

sådan behörighet, som ofvan sägs, allenast för den, af hvilken förmanskapet

utöfvas.

2 mom. I nödfall vare ångpanneägare berättigad att på eget

ansvar tills vidare under högst 30 dagar anställa ångpanneskötare, som

icke besitter den i 1 mom. föreskrifna kompetens; och skall i sådant

fall anmälan därom af ångpanneägaren ofördröjligen göras hos polismyndigheten.

3 mom. Ångpanneskötare vare skyldig att på anfordran af vederbörande

styrka sin behörighet.

4 mom. Hvad i fråga, om behörighet att vara maskinist å fartyg

eller eljest om behörighet att sköta ångpanna af visst slag är eller

varder i lag eller af Konungen utfärdad författning särskild! stadgadt,

skall oberoende af bestämmelserna i denna § lända till efterrättelse.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 63.

45

20 §.

Önskar ångpanneägare före utgången af den i tillståndsbeviset

bestämda brukningstid uppköra med bruket af en ångpanna för längre

tid än ett år och under samma tid varda befriad från den i denna

lag föreskrifna kontroll, göre därom till kontrollmyndigheten skriftlig

anmälan med bifogande af tillståndsbeviset.

21 §.

Under den i tillståndsbeviset bestämda brukningstid åligger det

ångpanneägaren, där ej sådan anmälan om upphörandet med bruket

af ångpannan, som i 20 § sägs, blifvit gjord, att låta ångpannan undergå

mindre besiktning, hvarom i 22 § förmäles, första gången inom 13 månader

från den dag, tillståndsbeviset utfärdades, samt sedermera inom 13

månader efter hvarje sådan besiktning, vid äfventyr, förutom straffpåföljd,

att besiktningen på ångpanneägarens bekostnad verkställes genom

kontrollmyndighetens försorg.

Önskar ångpanneägare efter sådan anmälan om upphörandet med

bruket af en ångpanna, som i 20 § sägs, åter taga densamma i bruk,

innan tillståndsbeviset upphört att gälla, vare han pliktig att därförut

låta densamma undergå mindre besiktning; och åligge det den tillkallade

besiktningsmannen att från kontrollmyndigheten rekvirera tillståndsbeviset

och, sedan ångpannan blifvit behörigen besiktigad och godkänd,

återställa detsamma till ångpanneägaren. Har däremot den i tillståndsbeviset

utsatta brukningstid gått till ända, skall ångpannan underkastas

större besiktning, innan den får tagas i bruk.

22 §.

Vid mindre besiktning, som har till uppgift att utröna, huruvida

under brukningstiden någon bristfällighet åkommit ångpannan eller dess

armatur eller några särskilda förhållanden eljest inträdt, hvarigenom

ångpannans hållbarhet annorledes än genom dess normala slitning förminskats,

skall ångpannan undersökas in- och utvändigt.

Dessutom skall ångpannan vid sådan besiktning underkastas ångtrycksprof

medelst i ångpannan alstrad ånga till det arbetstryck, som

blifvit för pannan fastställdt. I samband med detta prof undersökes

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

tjänstbarheten såväl hos matareapparaterna som hos säkerhetsventilerna

och pannans öfriga armatur.

Slutligen skall vid mindre besiktning undersökas, huruvida de i

3—7 §§ meddelade föreskrifter fortfarande äro i tillämpliga delar

iakttagna.

Vid mindre besiktning å stationära ångpannor vare inre undersökning

icke erforderlig, därest vid närmast föregående besiktning

sådan undersökning ägt rum.

23 §.

1 mom. Finner besiktningsman vid mindre besiktning, att ett

fortsatt begagnande af ångpannan kan föranleda omedelbar fara, skall

han förbjuda bruket af pannan samt anteckna å tillståndsbeviset, att

detsamma upphört att gälla, hvarjämte det åligger honom att, innan

han lämnar förrättningsstället, skriftligen meddela ångpanneägaren hvad

denne har att, därest han fortfarande vill bruka pannan, iakttaga till

farans undanröjande.

Har, på sätt nu är sagdt, tillståndsbeviset upphört att gälla, må

ångpanneägaren icke ånyo taga ångpannan i bruk, innan han låtit densamma

undergå förnyad besiktning och det därvid befunnits, att hvad

ångpanneägaren ålagts att verkställa blifvit utfördt.

Besiktningsmannen vid denna senare besiktning anteckne i sådant

fall å tillståndsbeviset, att det åter är gällande, hvarefter ångpanneägaren

åtnjuter sin på tillståndsbeviset grundade brukningsrätt.

Har efter föreläggande af besiktningsmannen någon sådan del af

ångpannan, af hvars beskaffenhet ångpannans hållbarhet är väsentligen

beroende, blifvit ersatt med ny, eller ångpannan eljest undergått större

reparation, skall den förnyade besiktningen utgöras af större besiktning;

i annat fall vare mindre besiktning därför tillfyllestgörande.

2 mom. Yppar sig vid mindre besiktning, att ångpannan genom

mindre omsorgsfull skötsel, genom dåligt matarevatten eller af annan

anledning förlorat mera i hållbarhet, än som motsvarar normal slitning,

och anser besiktningsmannen därför det förut fastställda arbetstrycket

eller den bestämda brukningstiden böra nedsättas, utan att han dock

finner omedelbar fara i följd af pannans brukande vara för handen,

skall han föreskrifva företagande af större besiktning samt förelägga

ångpanneägaren viss kort tid, inom hvilken besiktningen skall vara

verkställd, vid äfventyr, förutom straffpåföljd, att besiktningen på ångpanneägarens

bekostnad verkställes genom kontrollmyndighetens försorg.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kung!. Majds Nåd. Proposition N:o 63.

3 mom. Förekommer vid mindre besiktning annan anledning till

anmärkning, än som i 2 mom. afses, och är densamma icke af sådan

art, att pannans drift anses böra inställas, meddele besiktningsmannen,

innan han lämnar förrättningsstället, ångpanneägaren skriftligen hvad

denne bar att iakttaga till den anmärkta felaktighetens afhjälpande samt

förelägge honom viss kort tid, inom hvilken han skall hafva låtit utföra

hvad honom sålunda blifvit ålagdt; och åligge det ångpanneägaren att,

för ådagaläggandet af den anmärkta felaktighetens afhjälpande, inom

den utsatta tiden antingen föranstalta om ny besiktning eller ock till

kontrollmyndigheten insända två trovärdiga mäns intyg därom, att den

anmärkta felaktigheten blifvit af hjälpt, vid äfventyr, förutom straffpåföljd,

att kontrollmyndigheten iåter på ångpanneägarens bekostnad

verkställa besiktning för utrönande af, huruvida felaktigheten blifvit

afhjälpt.

24 §.

Har af annan anledning, än i 23 § 1 mom. sägs, någon sådan

del af ångpanna, af hvars beskaffenhet pannans hållbarhet är väsentligen

beroende, blifvit med ny ersatt eller ångpannan eljest undergått

större reparation, får densamma icke tagas i bruk utan att dessförinnan

hafva underkastats större besiktning och därvid blifvit godkänd.

''25 §.

1 mom. Inträffar explosion af ångpanna, vare ångpanneägaren

pliktig att ofördröjligen därom göra anmälan hos kontrollmyndigheten,

hvilken förordnar förrättningsman att å platsen för explosionen anställa

besiktning för utrönande af verkningarna af och anledningen till explosionen,

dock att, där explosion inträffar ombord å fartyg och ångpanneägaren

icke utan synnerlig olägenhet kan afbida, att besiktning, på sätt

nu är sagdt, anställes, ångpanneägaren äger att själf föranstalta om besiktning

genom besiktningsman, som i 27 § 1 mom. afses, om sådan

å orten finnes att tillgå, men eljest af två trovärdiga män; och åligge

det i sistnämnda fall ångpanneägaren att ofördröjligen, efter det besiktning

ägt rum, till kontrollmyndigheten insända protokoll öfver besiktningen.

2 mom. Intill dess besiktning, som i 1 mom. omförmäles, ägt

rum, åligge ångpanneägaren att tillse, att rubbning i det sakernas till
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

stånd, som genom explosionen uppkommit, icke sker, där ej sådant

må vara erforderligt till förekommande af ytterligare fara, för undanröjande

af hinder i allmän trafik eller för annat sådant trängande

ändamål.

26 §.

Ångpanneägare vare skyldig att för hvarje ångpanna, som af

honom brukas, anskaffa en anteckningsbok, upprättad i enlighet med

formulär, som fastställes af kontrollmyndigheten.

I nämnda bok skall vederbörande ångpanneskötare göra anteckningom

de tider, då pannan rengjorts och undersökts, samt hvilka bristfälligheter

å densamma därvid må hafva iakttagits, äfvensom för hvarje

dag angifva, huru många timmar pannan användts.

Anteckningsboken skall vid hvarje besök eller besiktning på anfordran

förevisas vederbörande polistjänstemän, yrkesinspektör eller besiktningsman,

som har att därom i densamma göra anteckning.

I fråga om ångpanna ombord å fartyg, där på grund af föreskrifterna

i sjölagen maskindagbok föres, må sagda anteckningar göras

i sistnämnda bok; och gälle i ty fall om uppvisande af maskindagboken

hvad om uppvisande af förutnämnda anteckningsbok är stadgadt.

Y Art.

Om besiktningsmän.

27 §.

1 mom. Besiktning af ångpanna eller annan teknisk förrättning,

hvarom i denna lag förmäles, skall, för att anses behörigen verkställd,

vara utförd af person, som af kontrollmyndigheten förklarats behörig

att vid sådan förrättning, hvarom fråga är, vara besiktningsman eller

eljest af kontrollmyndigheten förordnats att förrättningen verkställa.

2 mom. Finnes icke, då utförandet af någon sådan förrättning,

hvarom i denna lag förmäles, af ångpanneägare åstundas, tillgång till

behörig besiktningsman i orten, äge ångpanneägaren, på anmälan härom

hos kontrollmyndigheten, att genom dennas försorg få förrättningen i

behörig ordning verkställd.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

49

28 §.

Åtager sig besiktningsman förrättning, hvarom i denna lag förmäles,

vare han pliktig att därvid ställa sig till noggrann efterrättelse,

ej blott bestämmelserna i denna lag utan ock de föreskrifter, som i

utfärdad instruktion eller annorledes varda af kontrollmyndigheten meddelade.

29 §.

Besiktningsman, som i 27 § omförmäles, skall öfver hvarje förrättning,

som han i denna sin egenskap utför, uppsätta protokoll, innefattande

jämväl det beslut, hvartill förrättningen föranleder, i två

exemplar, samt så fort ske kan och senast inom fyra dagar efter förrättningens

afslutande tillställa det ena exemplaret kontrollmyndigheten

och det andra vederbörande ångpanneägare.

Då tillståndsbevis rörande ångpanna första gången utfärdats,

åligge det besiktningsmannen att till kontrollmyndigheten insända jämväl

de handlingar, han, enligt föreskrifterna i 11 § 2 mom., af ångpanneägaren

bekommit.

30 §.

Ångpanneägareskall vid förrättning, hvarom i denna lag förmäles,

tillhandahålla förrättningsmannen förutom de i 11 § 1 mom. omförmälda

handlingar jämväl protokollen öfver förut verkställda dylika förrättningar

rörande samma ångpanna, vid äfventyr att förrättningsmannen eljest

på ångpanneägarens bekostnad rekvirerar afskrifter och kopior af de

hos kontrollmyndigheten förvarade exemplaren af samma protokoll och

handlingar.

31 §.

Kontrollmanometer och andra för besiktnings verkställande erforderliga

tekniska apparater skall förrättningsmannen själf hålla utan rätt

till ersättning för deras användande, hvaremot alla materialier och

nödig handräckning tillhandahållas och bekostas af ångpanneägaren.

År ångpanna, då den skall besiktigas, beklädd eller inmurad,

vare ångpanneägaren skyldig att låta borttaga beklädnaden eller murverket,

i den mån sådant af förrättningsmannen påkallas såsom för

förrättningens verkställande erforderligt.

Bih. till Bilcsd. Prof. 1906. 1 Samt. 1 Afd. 29 Käft.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

32 §.

1 mom. Den, som af kontrollmyndigheten förklarats behörig att

å ångpannor verkställa större besiktning, äger att i enlighet med de

närmare föreskrifter, kontrollmyndigheten i instruktion för besiktningsmännen

meddelar, på ansökning pröfva sökandes kompetens att sköta

ångpannor i allmänhet eller sådana af viss klass och för person, som

därvid godkännes, utfärda kompetensintyg.

2 mom. Kompetens att sköta ångpannor af 3:dje klassen må

enligt de närmare föreskrifterna i instruktionen på ansökning pröfvas

och intyg därom utfärdas jämväl af den, som af kontrollmyndigheten

förklarats behörig att å ångpannor verkställa endast de uti mindre besiktning

ingående undersökningar och prof.

33 §.

Är någon missnöjd med besiktningsmans beslut, anmäle det skriftligen

hos kontrollmyndigheten. Påyrkas verkställd förrättnings förnyande,

eller finner kontrollmyndigheten sådant för frågans bedömande

erforderligt, förordne kontrollmyndigheten efter omständigheterna en,

två eller tre sakkunniga personer att så fort sig göra låter verkställa

öfverbesiktning.

öfver hvad vid öfverbesiktning iakttages skall utlåtande af den

eller dem, som förrättningen utfört, afgifvas till kontrollmyndigheten,

hvilken därefter meddelar beslut i ärendet.

Besiktningsmans beslut lände till efterrättelse, intill dess annorlunda

blifvit i saken föroranadt.

3d §.

1 mom. För förrättning, hvarom i denna lag förmäles, åtnjute

förrättningsmannen ersättning enligt följande taxa:

För större besiktning å ångpanna

af l:sta klassen ................................................................. kronor 30: —

» 2:dra n ................................................................. „ 20: —

«. 3:dJe « „ 10: —

För enbart fastställande af arbetstryck och utförande af vattentrycksprof

å ångpanna

af lista klassen............................ kronor 15:_

„ 2:dra eller 3:dje klassen ............................................. ? 10: —

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

Då vid fastställande af arbetstryck för ångpanna, som redan tagits

i bruk före denna lags trädande i kraft, ritning eller beskrifning öfver

ångpannan icke föreligger, må förrättningsmannen för sådana förrättningar,

hvarom härofvan nämnts, såsom ersättning för det ökade arbete,

som med sådant fastställande är förenadt, uppbära ett tillägg af 10

kronor.

För mindre besiktning å ångpanna

af l:sta klassen.................................................................. kronor 15: —

„ 2:dra eller 3:dje klassen ............................................ „ 10: —

För sådan besiktning, som i 3 § 2 mom. omför
mäles,

............................................................................. „ 10: —

För enbart utförande af ångtrycksprof ..................... „ 10: —

För vattentrycksprof å till ångpanna hörande hufvudrör

äfvensom ångsamlare och öfverhettnings
apparater

........................................................................ ,, 10: —

För sådan besiktning, hvarom ångpanneägare enligt

25 § 1 mom. äger att själf föranstalta, för hvarje

förrättningsdag ............................................................ „ 10: —

Då två eller flera ångpannor, tillhörande samma ägare, profvas

eller besiktigas vid samma förrättningstillfälle, utgår endast ersättningen

för den första pannan enligt nyssnämnda grunder; för den andra pannan

utgår ersättningen med tre fjärdedelar och för hvar och en af de

därefter följande med hälften af det belopp, som skulle erlagts, om

vederbörande panna ensam profvats eller besiktigats. År fråga om

pannor af olika klasser, räknas en af l:sta klassen eller, där sådan ej

finnes, en af 2:dra klassen som den första och den bland de öfriga till

klass högsta som den andra. I fråga om sådan komplex af ångpannor,

som i 2 § 2 mom. omförmäles, utgår ersättning för hvarje särskild ångpanna,

som profvas eller besiktigas, och beräknas efter den klass, ångpannan

i och för sig skulle tillhöra.

Förrättningsman, som icke är bosatt i stad, där förrättningen

verkställes, äge dessutom, där lian är boende på mer än 2 kilometers

afstånd från förrättningsstället, åtnjuta resekostnads- och traktamentsersättning

enligt 4:de klassen i gällande resereglemente samt ersättning

för tidspillan med 5 kronor för hvarje resedag äfvensom för hvarje dag,

som han i afbidan på förrättningens utförande måst uppehålla sig å

förrättningsstället.

För tillståndsbevis, protokoll eller annan handling, som det enligt

denna lag åligger förrättningsman att tillställa ångpanneägare, må förrättningsmannen

icke åtnjuta särskild ersättning.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

För öfverbesiktning utgår ersättning efter ofvannämnda grunder

till en hvar af förrättningsmännen.

2 mom. För sådan pröfning af kompetens att sköta ångpannor,

hvarom i 32 § förmäles, åtnjute besiktningsman, ehvad pröfningen föranleder

utfärdandet af intyg eller ej, ersättning af sökanden med 2

kronor, om fråga är om skötsel af ångpannor af 3:dje klassen, men i

annat fall med 5 kronor.

35 §.

Den i 34 § 1 mom. omförmälda ersättning erlägges af ångpanneägaren;

dock att i fråga om öfverbesiktning kostnaden därför gäldas

af kontrollmyndigheten, åliggande det ångpanneägaren att, därest kontrollmyndigheten

finner, att han saknat skäl till sin förda klagan, till

kontrollmyndigheten återgälda berörda kostnad, hvarom kontrollmyndigheten

meddelar beslut i sammanhang med själfva saken.

Om i fall, som afses uti 3 § 2 mom. och 27 § 2 mom., förrättningen

verkställes af hos kontrollmyndigheten anställd person, skall

den ersättning, som i enlighet med hvad i 34 § sägs för förrättningen

erlägges, af förrättningsmännen redovisas att till statskassan ingå.

Förrättning, hvarom kontrollmyndigheten jämlikt 25 § 1 mom.

förordnar, bekostas af staten.

VI Art.

Föreskrifter i afseende å lagens efterlefnad.

36 §.

1 mom. Brukas ångpanna, utan att ångpanneägaren innehar behörigt,

i gällande kraft varande bevis om tillstånd därtill, eller brukas

ångpanna i strid mot de föreskrifter i afseende å brukningsplats, som

i tillståndsbeviset angifvas, eller utan att vara försedd med de i 8 och

9 §§ föreskrifna apparater och inrättningar, straffes ångpanneägaren

med böter från och med tio till och med femhundra kronor.

2 mom. Ofverträder ångpanneägare föreskrifterna i 19 § 1 eller 2

mom. eller 24 §, eller åsidosätter ångpanneägare något af hvad honom

jämlikt 21 §, 23 § 2 och 3 mom., 25 § och 26 § åligger, straffes med

böter från och med fem till och med tvåhundra kronor.

3 mom. Underlåter ångpanneskötare att fullgöra hvad honom enligt

§ 26 åligger, straffes efter ty i 2 mom. sägs.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

53

37 §.

1 mom. Brukas ångpanna under högre ångtryck än det fastställda

arbetstrycket eller med lägre vattenstånd än det lägsta för densamma

tillåtna, straffes skötaren eller, där flera sådana äro, den af dem,

som utöfvar förmanskap för de öfriga, med böter från och med tio till

och med tvåhundra kronor. Har förseelsen skett med ångpanneägarens

vetskap och vilja, vare jämväl denne förfallen till böter efter ty nu

är sagdt.

2 mom. Hvar, som uppsåtligen hindrar de i 9 § föreskrifna

säkerhetsventiler att fritt öppna sig eller å dem anbringar högre belastning,

än vid senaste besiktning användts, eller försätter annan af

pannans säkerhetsapparater ur tjänstbart skick, straffes med böter från

och med femtio till och med femhundra kronor.

3 mom. Fortsätter någon under tid, då han är ställd under tilltal

för förseelse, som i 1 eller 2 mom. sägs, samma förseelse, skall han,

när han därtill varder lagligen förvunnen, för hvarje gång stämning

därför utfärdats och delgifvits, fällas till de böter, som för förseelsen

äro stadgade.

38 §.

De för öfverträdelse af denna lag stadgade bötesbestämmelser gälle

icke i de fall, då å öfverträdelsen straff är i allmänna strafflagen eller

sjölagen utsatt.

39 §.

Det åligger vederbörande polismyndighet äfvensom yrkesinspektörerna,

hvar inom sitt verksamhetsområde, att vaka öfver denna lags

efterlefnad; skolande yrkesinspektör, som finner någon af lagens bestämmelser

öfverträdd eller åsidosatt, därom göra anmälan hos polismyndigheten.

Polistjänstemän, yrkesinspektör eller annan, som styrker sig vara

stadd i kontrollmyndighetens ärende, äge, efter tillsägelse hos vederbörande

ångpanneägare, tillträde till ångpanna, som är i bruk.

40 §.

Brukas ångpanna under någon af de i 36 § 1 mom. omförmälda

förhållanden, eller varder, utan att sådant fall, som i 19 § 2 mom. afses,

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

är för handen, ångpanneskötares behörighet icke på anfordran styrkt,

äge polismyndigheten inställa bruket af ångpannan, till dess rättelse i

anmärkta hänseendet åstadkommits.

41 §.

Allmän åklagare skall tala å förseelse, hvarom i denna lag sägs,

ändå att angifvelse därom ej skett. Han vare ock pliktig utföra åtal

å dylik förseelse, som hos honom af kontrollmyndigheten eller yrkesinspektör

angifves.

42 §.

Förseelse mot denna lag åtalas vid polisdomstol, där särskild

sådan är inrättad, men eljest hos poliskammare och, där sådan ej

finnes, vid allmän domstol i den ort, där förseelsen skett, eller, därest

i fråga om ångpanna ombord å fartyg förseelsen skett å resa, i den

svenska hamn, där fartyget finnes, då åtalet anställes; och gälle i

fråga om klagan öfver beslut i dessa mål hvad om besvär i brottmål

är förordnadt.

43 §.

Af böter, som enligt denna lag ådömas, tillfälle två tredjedelar

kronan och en tredjedel åklagaren.

Finnes enskild angifvare, tage han hälften af åklagarens andel.

Saknas tillgång till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas

enligt allmän lag.

VII Art.

Allmänna bestämmelser.

44 §.

Kontrollmyndigheten äger att oberoende af beslut, som af besiktningsman

meddelats, föreskrifva vederbörande ångpanneägare vidtagande

af sådan åtgärd, som myndigheten finner säkerheten mot explosionsfara

kräfva, samt, där omständigheterna därtill föranleda, förbjuda ångpanneägaren

att bruka ångpannan, till dess föreskrifven åtgärd vidtagits;

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

ocli skall, om sådant förbud meddelas, det för ångpannans brukande

utfärdade tillståndsbeviset därmed anses hafva upphört att gälla. I fråga

om sättet för ådagaläggandet af, att hvad ångpanneägaren, på sätt nu

är sagdt, af kontrollmyndigheten blifvit ålagdt att verkställa blifvit utfördt,

skola bestämmelserna i 23 § 1 och 3 mom. äga motsvarande tillämpning,

därvid jämväl den för åsidosättandet af föreskrifterna i sistnämnda

mom. i 36 § 2 mom. stadgade straffbestämmelse skall gälla.

Anser kontrollmyndigheten sig icke med ledning af allenast de

till densamma rörande ångpannan insända handlingar kunna bedöma,

hvilka åtgärder böra vidtagas för vinnande af nöjaktig säkerhet mot

explosionsfara, äger kontrollmyndigheten förordna om besiktning å ångpannan;

och gälle om sådan besiktning i tillämpliga'' delar hvad om

öfverbesiktning är stadgadt.

Finner kontrollmyndigheten ångpanneskötare på grund af grof

eller upprepad öfverträdelse af de för skötsel af ångpanna gifna bestämmelser

eller på grund af bristande ordentlighet eller pålitlighet icke

längre vara lämplig att hafva skötsel af ångpanna sig anförtrodd, äger

kontrollmyndigheten förklara honom obehörig att vidare utöfva sådan

befattning.

Kontrollmyndighetens beslut lände till efterrättelse, intill dess i

anledning af förd klagan annorlunda varder förordnadt.

45 §.

På ansökning af ångpanneägare äge kontrollmyndigheten medgifva

befrielse från iakttagandet af viss i denna lag meddelad föreskrift,

därest sökanden visar, att han vidtagit sådan anordning, att föreskriftens

syfte ändock varder tillgodosedt.

46 §.

Vid öfverbesiktning eller annan förrättning, hvarom kontrollmyndigheten

förordnar, må vederbörande ångpanneägare, själf eller

genom ombud, närvara; och skall för den skull ångpanneägaren om

tiden för sådan förrättning underrättas.

47 §.

Medlem af sådan förening af ångpanneägare, hvilken har till uppgift

att genom periodiskt återkommande undersökningar af ångpanne
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

anläggningar åstadkomma betryggande ångpannedrift, vare, där föreningens

stadgar blifvit af Konungen stadfästa samt dess arbetsordning

jämte af föreningen antagna tekniska instruktioner vunnit kontrollmyndighetens

godkännande, befriad från skyldighet att i fråga om ångpanna,

som står under föreningens kontroll, föranstalta om besiktning,

som det enligt denna lag eljest ålegat honom att låta verkställa. Beträffande

sådan ångpanna skall hvad om tillståndsbevis i denna lag är

stadgadt äga motsvarande tillämpning å tillståndsbevis, som för brukande

af nämnda ångpanna skall utfärdas vid besiktning, hvarom föreningen

låter föranstalta.

Ångpanneförening, hvarom ofvan är sagdt, åligge dock:

att för alla pannor, som falla under dess öfvervakande, till kontrollmyndigheten

ofördröjligen insända de handlingar, som i 11 § 1 mom.

omförmälas, där ej sådana handlingar redan före ångpanneägarens inträde

i föreningen blifvit af vederbörande besiktningsman till sagda myndighet

ingifna;

att före den 1 april hvarje år till kontrollmyndigheten insända

förteckning öfver föreningens medlemmar och deras ångpannor jämte

summarisk redogörelse öfver de å dessa pannor under föregående kalenderår

företagna prof och besiktningar;

samt att hos samma myndighet ofördröjligen anmäla, när någon

medlem ur föreningen utgår.

Visar föreningen försummelse i fullgörandet af hvad densamma

sålunda åligger, äge Konungen, på anmälan af kontrollmyndigheten,

förklara, att föreningens medlemmar icke vidare må åtnjuta den befrielse

från kontroll enligt denna lag, hvarom ofvan är stadgadt.

Ångpanna ombord å fartyg, hvilket är inregistreradt hos något af

Konungen godkändt sällskap för klassificering af faltyg och hvilket till

följd däraf står under sällskapets uppsikt, vare fritagen från kontroll

enligt denna lag, dock att det för sådant ändamål åligger ångpanneägaren:
att

årligen före den 1 april hos kontrollmyndigheten styrka, att

fartyget står under uppsikt af sällskap, hvarom nu är sagdt;

att efter första fullständiga besiktning å fartyget ofördröjligen

till kontrollmyndigheten insända ritning öfver hvarje ombord å fartyget

befintlig ångpanna, där ej sådan ritning redan före fartygets inregistrerande

blifvit till sagda myndighet ingifven; samt

att i händelse af explosion af ångpannan iakttaga hvad i 25 §

finnes stadgadt.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

57

48 §.

Hvad i denna lag är stadgadt om ångpanneägare skall, där annan

person vid den tidpunkt, hvarom i hvarje särskildt fall är fråga, närmast

har att förfoga öfver ångpannan, gälla nämnda person.

Denna lag skall lända till efterrättelse från och med den

och skall ägare af ångpanna, som då redan är i bruk, senast

inom två år efter sagda dag hafva förskaffat sig sådant tillståndsbevis,

som i 12 § sägs, därest han önskar därefter fortfarande bruka ångpannan.

År vid tiden för denna lags trädande i kraft stationär ångpanna

uppställd för bruk å annan plats, än som enligt 3 § 1 eller 2 mom. är

tillåtet, må utan hinder däraf tillståndsbevis för sådan ångpanna utfärdas;

och må, med iakttagande i tillämpliga delar af öfriga i denna

lag gifna föreskrifter, nämnda ångpanna därefter på samma plats brukas,

så ock, där kontrollmyndigheten sådant medgifver, densamma mot ny

panna af samma klass utbytas.

På kontrollmyndigheten ankomme att, på förslag af besiktningsman,

för sådan person, som, utan att hafva aflagt examen, hvarom i

19 § 1 mom. sägs, vid denna lags trädande i kraft innehar och under

minst tre år på tillfredsställande sätt skött plats såsom maskinist,

lokomotivförare eller ångpanneskötare, låta utfärda kompetensintyg att

sköta ångpannor, ändå att han icke uppfyllt alla de villkor, som för

erhållande af sådant intyg må vara i instruktion för besiktningsmännen

föreskrifna.

Bih. till Biksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 29 Höft.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 63.

Utdrag af protokollet öfver lagärenden, hållet uti Kungl. Maj.is

högsta domstol fredagen den 20 januari 1905.

Första rummet.

Närvarande:

Justitieråd en: Herslow,

Carlson,

Lindbäck,

Hellström,

Bohman,

Grefberg,

friherre Marks von Wurtemberg.

Sedan, jämlikt högsta domstolens beslut den 3 februari 1904,

handlingarna rörande det till högsta domstolen för afgifvande af utlåtande

öfverlämnade förslag till lag angående kontroll å ångpannor

mellan högsta domstolens ofvanbemälde ledamöter cirkulerat, företogs

nu detta ärende till slutlig behandling; varande förslaget bilagdt detta

protokoll.

Förslaget föranledde följande anmärkningar:

1 §•

Högsta domstolen anmärkte, att uttrycket »ånga af högre tryck än

atmosfärens» icke stode väl tillsammans med förklarandet i paragrafens

sista stycke, att med tryck förstodes öfvertryck utöfver atmosfärens.

Justitieråden Herslow, Carlson, Lindhäck, Hellström, Bohman och

friherre Marks von Wurtemberg erinrade att, då lagens föreskrifter angående

besiktningar å ångpanna naturligtvis hade afseende endast å

sådana ångpannor, som öfverhufvud folie under lagens tillämplighets
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

område, samt, på sätt af 2 § 1 mom. framginge, afgörandet, huruvida

en ångpanna jämlikt punkt b) i 1 § vore undantagen från lagens tilllämpning,

berodde på kännedom om »högsta tillåtna ångtryck», hvilket

åter förutsatte, att pannan undergått viss i lagen föreskrifven besiktning,

omförmälda punkt icke kunde bibehållas oförändrad.

Justitierådet Grefberg yttrade: »Enligt mom. b) skall lagen under

vissa villkor ej tillämpas å ångpanna, för hvilken den i 2 § 1 mom.

angifna produkt icke är större än 5. Då emellertid här afsedda produkt

icke kan beräknas, förr än högsta tillåtna ångtrycket eller arbetstrycket

blifvit bestämdt, samt för fastställande af arbetstrycket förutsättes

sådan undersökning, som omförmäles i 11 §, torde i förslaget ej

åsyftas, att ångpanna af nu ifrågavarande beskaffenhet ej skall falla

under lagen utan allenast att, i fall, efter den undersökning och profning,

som i lagen föreskrifves, det befinnes, att berörda produkt ej

öfverstiger 5, pannan får brukas utan att vara underkastad lagens bestämmelser.

Ett stadgande af sådant innehåll, angifvande tillika huru

dylika ångpannor skola identifieras, torde lämpligen inrymmas under 2 §.»

Justitieråden Herslow, Lindbäck, Hellström, Bohman; Grefberg och

friherre Marks von Wiirtemberg anmärkte vidare, att ehuru förslagets

bestämmelser syntes utmärka, att förslaget icke skulle äga tillämpning

vare sig å utländska ångfartyg eller å svenska ångfartyg, som begagnades

allenast i fart mellan utrikes hamnar, tydlig föreskrift härom

saknades.

Justitierådet Carlson erinrade, dels att förslagets bestämmelser

icke kunde utan modifikationer iakttagas beträffande ångpannor å svensk

lastångare, om denna icke vore i svensk hamn då besiktning borde

ske eller ångpanneskötare antagas, dels ock att föreskrifter erfordrades

om och i hvad mån lagen vore tillämplig å ångpannor å utländsk lastångare,

som besökte svensk hamn.

Justitierådet Hellström tilläde, att han, som i saknad af erforderliga

tekniska kunskaper icke kunde bedöma, hvilka ångpannor genom

stadgandet i mom. b) blefve från lagens tillämpning undantagna, dock

ansåge sig böra såsom önskvärdt uttala, att med hänsyn till lagens för

ångpanneägaren ganska betungande föreskrifter lagen icke borde äga

tillämpning å sådana mindre ångpannor, som begagnades i till exempel

mejerier, för drifvande af tröskverk eller för annat liknande ändamål.

2 § 3 mom.

Justitierådet IAndbäck yttrade: »Då det torde vara åsyftadt, att

kontrollmyndigheten icke skall äga meddela bestämmelse uti ifrågava
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

rande hänseende rörande viss bestämd ångpanna, tillhörande första

eller andra klassen, annorledes än efter ansökan af ångpanneägaren,

synes, till undvikande af missförstånd, föreskrift härom vara erforderlig.»

3 §•

Justitieråden Carlson, Lindbäck, Bohman och friherre Marks von

Wiirtemberg förenade sig om följande yttrande:

»Då det i första stycket af 1 mom. upptagna stadgande synes

kunna så förstås, som om hinder ej skulle möta att anbringa en l:a

klassens ångpanna i verkstads- eller fabriksbyggnad, som inrymmer

jämväl bostadslägenheter eller andra till verkstaden eller fabriken ej

hörande lokaler, där människor pläga vistas, men från förslagets utgångspunkt

sådant uppenbarligen ej bör tillåtas, hemställes, att stadgandet

måtte erhålla en i öfverensstämmelse härmed ändrad affattning,

hvaraf åter följer, att motsvarande ändring bör vidtagas ej mindre i

andra stycket af 1 mom. än ock i 2 mom.

Den i första punkten af första momentets andra stycke gifna

skyddsföreskrift torde böra utvidgas därhän, att den konnne att äga

tillämpning jämväl i de fall, att ifrågavarande ångpannor brukas på

mindre afstånd åt något håll än tio meter från allmän väg, gata eller torg.»

Justitierådet Lindbäck tilläde: »Det i andra punkten af första

momentets andra stycke upptagna stadgande synes böra i så måtto

förtydligas, att byggnad, som här omnämnes, skall vara sådan byggnad,

där människor i allmänhet vistas.»

Justitierådet Gr ef berg anförde: »Då lagen företrädesvis skall hafva

till syfte att skydda människor från skada till lif eller lem, äro de i

1 mom. andra stycket för sådant ändamål föreskrifna åtgärder äfven

erforderliga, i fall ångpanna brukas i närheten af allmän väg eller

gata eller annan öppen plats, där människor i allmänhet finnas.»

4 §■

Justitieråden Carlson, Lindhäck, Bohman, Grefberg och friherre

Marks von Wiirtemberg ansågo denna §:s affattning ej med erforderlig

tydlighet angifva, huruvida densamma skulle äga tillämpning, utom

å lokal, hvari ångpanna å land vore uppställd, jämväl å ångpannerum

ombord å fartyg.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.is Nåd. Proposition N:o 63.

61

Justitieråden Herslow, Carlson, Hellström, Bohman, Grefberg och

friherre Marks von Wurtemberg förenade sig om följande yttrande: »Den

i förevarande § upptagna föreskrift skulle tilläfventyrs kunna medföra

väsentliga och, såsom det vill synas, onödiga svårigheter för dem, som

från utlandet tillhandla sig redan brukade ångpannor. Särskildt torde

föreskriften någon gång kunna leda till olägenhet vid inköp af utländska

ångfartyg. Med anledning häraf hemställes om sådan ändring i

paragrafen att, i öfverensstämmelse med det till grund för det remitterade

förslaget liggande kommittéförslaget, den i paragrafen afsedda

tillverkningsplåt må i fråga om ångpanna af utländsk tillverkning kunna

ersättas af annan för ångpannans identifierande tjänlig beteckning.»

9 §•

Justitierådet friherre Marks von Wurtemberg, med hvilken justitieråden

Carlson, Lindbäck, Bohman och Grefberg instämde, yttrade: »Med

hänsyn till den i sista stycket af 1 § intagna definition å ångtryck

hemställer jag, att i mom. b) af 9 § de efter orden »ångans tryck»

förekommande orden »utöfver atmosfärens» måtte uteslutas.»

10 §.

Justitieråden Herslow, Hellström, Bohman, Grefberg och friherre

Marks von Wurtemberg förenade sig om följande yttrande:

»Då lydelsen af denna § synes kunna föranleda den uppenbarligen

icke åsyftade tolkning, att hvarje gång en ångpanna ombytte

ägare denne skulle, innan han toge pannan i bruk, föranstalta om

större besiktning, torde åt densamma böra gifvas en förändrad redaktion,

som angifver den verkliga meningen, eller att innan en ångpanna

första gången tages i bruk, ägaren skall, för erhållande af tillståndsbevis,

låta densamma undergå större besiktning.»

Justitierådet Carlson anförde: »Med afseende å hvad beträffande

denna § redan blifvit anmärkt och då dels i 5 § är stadgadt, att ångpanna

icke må tagas i bruk innan tillståndsbevis erhållits, dels 10—15

§§ böra gälla äfven då tillståndsbevis skall utfärdas, sedan ångpannan

— lofligen eller olofligen — tagits i bruk, såsom ock i 11 § 2 och 3

mom. antydes, dels ock föreskriften att den större besiktningen skall

opaginerad Kontrollera mot PDF

:62

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 63.

omfatta jämväl hufvudrör, ångsamlare ocli öfverhettningsapparater kunde

gifva anledning till den uppfattning, att densamma icke skall afse

armaturen, synes åt ifrågavarande paragraf böra gifvas ungefär följande

lydelse: »Då ångpanneägaren vill erhålla lievis om tillstånd att bruka

ångpannan, läte lian densamma undergå större besiktning.»

Justitierådet Lindbäck yttrade: »Lydelsen af denna § synes kunna

föranleda till den uppenbarligen icke åsyftade tolkning, att hvarje

gång en ångpanna ombytte ägare, densamma icke finge af nye ägaren

tagas i bruk med mindre han föranstaltade om större besiktning. I

betraktande häraf och då den i sista punkten af 21 § intagna bestämmelse,

att, om den i tillståndsbeviset utsatta brukningstid tilländagått,

ångpannan skall underkastas större besiktning, innan den får tagas i

bruk, synes hafva sin rätta plats i förevarande 10 §, torde åt densamma

böra gifvas sådan förändrad redaktion, som angåfve, dels den

med §:ns nuvarande lydelse åsyftade mening eller att, innan en ångpanna

första gången tages i bruk, ägaren skall för erhållande af tillståndsbevis

låta densamma undergå större besiktning, dels ock att,

när den i utfärdadt tillståndsbevis bestämda tid för pannans brukande

gått till ända, utan att dessförinnan nytt dylikt bevis, hvarigenom

brukningstiden förlängts, blifvit utfärdadt, ägaren icke är berättigad att

fortfarande bruka pannan, innan han låtit densamma undergå sådan

besiktning, hvarom i 11 § förmäles, och på grund däraf undfått förnyadt

tillståndsbevis.»

11 §.

Justitieråden Lindbäck, Bohman, Grefberg och friherre Marks von

Wiirtemberg, förenade sig om följande yttrande:

»Enär, om ock vid större besiktning arbetstryck och brukningstid

för ångpannan i första hand bestämmas med ledning af de vid

besiktningen företedda handlingar och den undersökning, pannan vid

besiktningen undergått, det slutliga fastställandet dock ej kan äga

rum förr än pannan undergått och uthärdat föreskrifna prof, torde

ordet »fastställa» i första stycket af 11 §:ns första moment böra utbytas

mot »beräkna».

Då meningen torde vara, att besiktningsmannen själf skall å

pannan anbringa det i 0 § 2 mom. omförmälda märke, vare sig detta

sker före eller vid själfva besiktningen, torde orden »6 § 2 mom.»

böra uteslutas ur sista stycket i 11 § 1 inom.».

Beträffande 3 mom. tilläde justitierådet Lindbäck-. »Detta stad
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

gande synes innebära, att, om vid förrättning, som blifvit utsatt för

verkställande af större besiktning första gången å ångpanna, hvilken

tagits i bruk före lagens trädande i kraft, en eller flere af de i 1

mom. omförmälda handlingar ej funnos tillgängliga och förrättningsm

an nen anser att de kunna anskaffas, den tilltänkta förrättningen

måste uppskjutas, så framt icke ångpanneägaren är i tillfälle att

omedelbart på anfordran förskaffa sig de saknade handlingarna. Då

emellertid af stadgandet framgår, att företeende af de i 1 mom. angifna

handlingar icke utgör ett nödvändigt villkor för att besiktningen må

kunna verkställas, samt det i förevarande fall i allmänhet blefve förenadt

med stor svårighet och mången gång omöjligt för ångpanneägaren att

anskaffa ifrågakomna handlingar, tillstyrker jag, att föreliggande moment

ändras därhän, att i händelse de saknade handlingarna icke kunna

anskaffas utan att därigenom komme att vållas uppskof med den utsatta

besiktningsförrättningen, densamma skall företagas utan hinder

däraf, att sagda handlingar icke finnas tillgängliga.»

Justitieråden Herslow, Carlson, Hellström, Bohman, Grefberg och

friherre Marks von Wiirtemberg höllo före, att det kunde ifrågasättas,

huruvida icke stadgandet i 3 mom. borde äga tillämpning jämväl beträffande

ångpanna å fartyg, som inköpts från utlandet.

Justitierådet Carlson anförde: »I fråga om ordningsföljden emellan

de i 11 och 12 §§ upptagna stadganden kan anmärkas

att då undersökningen, huruvida ångpannan är identifierad så,

som i 7 § sägs, synes skola ske vid besiktningens början, föreskriften

därom bör hafva en motsvarande plats;

att fastställandet af arbetstrycket och brukningstiden samt bestämmandet

af lägsta vattenståndet torde böra upptagas såsom af undersökningarne

och profven föranledda beslut och i nära sammanhang

med de i 12 § föreskrifna åtgärder, till livilka äfven böra höra lägsta

vattenståndets utmärkande å ångpannan, såsom i 6 § 2 mom. föreslcrifves;

samt att stadgandet om vattentrycksprof å hufvudrör, ångsamlare

och öfverhettningsapparater bör komma före stadgandet om ångtrycksprof.

Måhända bör tydligare utmärkas, att till det i ångpannan använda

material räknas äfven det material, som användts vid tillverkning af

hufvudrör, ångsamlare och öfverhettningsapparater, samt att föreskriften

om undersökning af ångpannan in- och utvändigt i tillämpliga delar

gäller äfven hufvudrör m. m.

Af stadganden å spridda ställen i förslaget synes framgå dels att

den större besiktningen kan delas i två förrättningar, omfattande, den

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

ena vattentrycksprof med därtill körande undersökningar och åtgärder

samt den andra ångtrycksprof med därtill hörande undersökningar och

åtgärder, under villkor att ångtrycksprofvet verkställes inom viss kort

tid efter vattentrycksprofvet och att det i hvarje fall beror på pröfning

af den besiktningsman, som verkställer ångtrycksprofvet, huruvida nytt

vattentrycksprof skall verkställas eller icke; dels ock att vattentrycksprofvet

å hufvudrör, ångsamlare och öfverhettningsapparater kan verkställas

vid annan förrättning än vattentrycksprofvet å själfva ångpannan.

Denna mening synes emellertid böra mera direkt uttalas t. ex.

i 13 §.

Under förutsättning, att 11 § kommer att angå endast besiktning,

som i sin helhet verkställes vid en och samma förrättning, synas

orden »Där ej annat föranledes af bestämmelserna i 14 §» böra utgå

och föreskrifterna under a) om vattentrycksprof å ångpannan och under

b) om ångtrycksprof här upptagas såsom ovillkorliga. Nämnda villkorssats

är enligt min mening vilseledande och i flera afseenden oriktig,

i ty att dels underlåtande af ångtrycksprofvet icke i något fall föranledes

af bestämmelserna i 14 §, jämförd med däri åberopade 12 §,

dels 14 § angifver att, utom vattentrycksprofvet å själfva ångpannan,

äfven vattentrycksprofvet å hufvudrör, ångsamlare och öfverhettningsapparater

kan uteslutas, och dels uteslutande af ettdera profvet drar

med sig uteslutande af andra åtgärder, hvilka ill och 12 §§ upptagas

såsom ovillkorliga.

I sista stycket af 1 mom. torde af skäl, som redan angifvits,

hänvisningarna till 6 § 2 mom. och 7 § böra uteslutas. Dessutom

synes böra angifvas, att hvad stycket i öfrigt innehåller alltid gäller

om stationär ångpanna och ångpanna afsedd att brukas i fartyg, men

om rörlig landångpanna endast då ägaren begär att få bruka denna

på ett visst uppgifvet ställe.»

12 §.

Justitierådet Grefberg anförde: »Enligt den regel, som gifves i

första stycket af denna §, skall ångpanna förses med profstämpel först

sedan samtliga de åtgärder, hvilka föreskrifvas i nästföregående §,

blifvit vidtagna. Enär såsom villkor för profstämpelns anbringande

enligt lydelsen af förevarande § sålunda betingas, icke allenast att

ångpannan med dit hörande hufvudrör, ångsamlare och öfverhettningsapparater

efter undersökning och verkställda prof blifvit godkänd utan

äfven att matareapparater och armatur befunnits tillfredsställande, men

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

i sista stycket af §:n stadgas såsom villkor för utfärdande af tillståndsbevis

att ångpanna med tillhörande hufvudrör, ångsamlare och öfverhettningsapparater

blifvit godkänd, kan af detta styckes lydelse dragas

den uppenbarligen icke åsyftade slutsatsen, att tillståndsbevis må utfärdas,

oaktadt matareapparater och armatur i en eller annan mån

icke fullt motsvara sitt ändamål. En dylik tolkning skulle förebyggas

om i sista stycket uteslötes där gjorda uppräkning af vissa till ångpanna

hörande apparater.»

Justitierådet Carlson utlät sig: »Om denna paragraf skall gälla

endast om större besiktning, som verkställes i ett sammanhang, synes

den böra förenklas så, att de åtgärder, som föreskrifvas i de särskilda

styckena blifva beroende af en och samma förutsättning, nämligen, att

ångpannan godkännes vid besiktningen. Därjämte hänvisas till mitt

yttrande vid 11 § om ångpannans förseende med vattenståndsmårke,»

13 §.

Justitieråden Herslow, Lindbäck, Bohman, Grefberg och friherre

Marks von Wurtemberg förenade sig om följande yttrande:

»Förslaget lämnar icke någon upplysning huruvida större besiktning

må utföras af flere besiktningsmän allenast då sådant af vederbörande

ångpanneägare påkallas eller om meningen är, att den rätt

att meddela förelägganden rörande verkställande af större besiktning,

som jämlikt förslaget i vissa fall tillkommer besiktningsmän och kontrollmyndigheten,

jämväl innefattar befogenhet för dessa myndigheter

att föreskrifva, det besiktningen skall verkställas af flere besiktningsmän.

Ett stadgande, som klargör lagens ståndpunkt i denna fråga, torde

icke böra saknas.

Vidare synes bestämmelse vara erforderlig därom, hvilken af besiktningsmännen

skall anbringa den i 6 § 2 mom. föreskrifna stämpel

äfvensom fullgöra hvad i sista stycket af 11 §:ns första moment är

besiktningsman ålagdt.»

Justitierådet friherre Marks von Wurtemberg, med hvilken justitieråden

Bohman och Grefberg instämde, tilläde: »Det stadgande förevarande

§ innehåller angående åliggande för dem, som verkställt vattentrycksprof

å ångpanna, att å denna anbringa profstämpel lärer, särskildt

om det sammanställes med vissa föreskrifter i 14 §, få anses innebära,

att i det fall, hvarom 13 § handlar, åsättande af profstämpel skall äga

rum innan den större besiktningen bragts till slut och pannan därvid

blifvit godkänd. Stadgandet innefattar alltså ett undantag från den i

Bih. till Biksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 29 Höft. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

12 § gifna regeln, att profstämpels anbringande ej må ifrågakomma,

förr än pannan blifvit godkänd. Detta förhållande mellan de båda

bestämmelserna framgår emellertid icke med erforderlig klarhet af

dessas affattning, utan torde det vara af nöden att i 1 3 § uttryckligen

angifva, att vid besiktnings uppdelande i flere förrättningar omförmälda

i 12 § gifna regel ej äger tillämpning.

Då det, så vidt jag förstår, ej är helt och hållet otänkbart,

att ett ångtrycksprof eller den besiktning, som i samband därmed skall

äga rum, leder till det resultat, att det för ångpannan förut beräknade

arbetstryck bör nedsättas — något som tilläfventyrs äfven kan blifva

en följd däraf att, vid den med vattentrycksprof förenade besiktningen

å hufvudrör, ångsamlare och öfverliettningsapparater, dessa maskindelar

fått sig åsatt ett lägre arbetstryck än det för själfva ångpannan förut

beräknade — lärer en bestämmelse vara af nöden om behörighet för

den besiktningsman, som skall utfärda tillståndsbevis, att i fall af här

antydda beskaffenhet borttaga förut befintliga stämplar och anbringa

nya.»

Justitierådet Carlson anförde: »Såsom vid 11 § anmärkts kan

lämpligen i 18 § intagas ett direkt stadgande därom, att större besiktning

kan delas i särskilda förrättningar. I sammanhang härmed

bör noggrant angifvas, i hvad mån föreskrifterna i 11 och 12 §§ skola

gälla de särskilda förrättningarne. Stadgandena om undersökning,

huruvida ångpannan är identifierad så, som i 7 § sägs, och om företeende

af vissa handlingar torde böra gälla både vid vattentrycksprofvet

och vid ångtrycksprofvet, dock så att endast då ångtrycksprof första

gången verkställes och ångpannan därvid godkännes, handlingarna behöfva

företes i två exemplar, af hvilka ett öfverlämnas till förrättningsmannen

(se 29 § 2 mom.). Föreskrifterna om undersökning af ångpannan

jämte hufvudrör m. m. lära i första rummet skola gälla vattentrycksprofvet

men torde åtminstone i viss mån böra tillämpas äfven å

ångtrycksprofvet. Till vattentrycksprofvet bör höra att fastställa arbetstrycket

och brukningstiden (se 23 § 2 inom.), åsätta profstämplar

samt måhända äfven att bestämma lägsta vattenståndet och utmärka

detsamma å ångpannan; till ångtrycksprofvet åter att tillse att föreskrifterna

i 3 och 4 §§ blifvit iakttagna samt att utfärda tillståndsbevis.

Naturligtvis måste, innan ångtrycksprofvet verkställes, förrättningsmannen

förvissa sig om, att vattentrycksprof inom viss tid förut

ägt rum och huru detta utfallit samt tillse, att ångpanna, hufvudrör

m. m. äro försedda med de stämplar och märken, som vid vattentrycksprofvet

skolat åsättas.»

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

67

14 §.

Justitierådet Lindbäck, med hvilken justitierådet friherre Marks

von Wiirtemberg instämde, yttrade: »Emedan svensk konsul, äfven om

han varit närvarande, då ångpanna å utrikes ort underkastats vattentrycksprof,

i regeln torde sakna kompetens att bedöma, huruvida

pannan kan anses hafva uthärdat profvet, hemställer jag, att hvad

paragrafen innehåller om intyg af svensk konsul måtte uteslutas;

hvarjämte jag anser orden »behörig ämbetsmyndighet» lämpligen böra

utbytas mot ungefär följande uttryck »myndighet eller person, som

enligt därstädes gällande föreskrifter varit behörig att verkställa vattentrycksprof

å ångpannor».

Då uttrycket »viss kort tid, som kontrollmyndigheten äger att

bestämma», synes icke med tillräcklig tydlighet återgifva den antagligen

åsyftade meningen, eller att nämnda myndighet äger utfärda för

besiktningsmän i allmänhet gällande föreskrifter uti ifrågavarande hänseende,

torde någon jämkning af redaktionen i denna del blifva erforderlig.

»

Justitierådet friherre Marks von Wiirtemberg tilläde: »I redaktionellt

hänseende vill jag erinra, att då i första stycket af 12 § ej är fråga

om annan profstämpel än den, som åsättes vid en odelad större besiktning

— något som framgår däraf, att i samma § förutsättes, att

pannan skall vara definitivt godkänd innan stämpeln anbringas — det

torde vara mindre lämpligt och möjligen kunna leda till missförstånd

att i 14 §, hvilken, såvidt den rörer här i riket tillverkade pannor,

tvärtom åsyftar det fall, att besiktningen sönderfaller i flere förrättningar,

beteckna profstämpeln såsom »stämpel hvarom i 12 § förmäles»;

och hemställer jag förty, att sistnämnda uttryck må utbytas mot »profstämpel

eller stämpel, hvarom i andra stycket af 12 § förmäles.»

Justitierådet Grefberg, med hvilken justitierådet Bohman förenade

sig, anförde: »Såsom villkoren för att intyg, hvarom här är fråga,

skall af besiktningsman kunna godkännas torde föreskrifvas, att det

skall vara utfärdadt af myndighet, som enligt gällande föreskrifter i

det land, där ångpannan undergått vattentrycksprof, varit behörig att

verkställa dylika prof.»

Justitierådet Carlson utlät sig: »Vid den ifrågasatta omarbetningen

af 13 § torde hvad 14 § innehåller för det fall att svenska profstämplar

befinnas åsätta ångpannan jämte hufvudrör m. m. komma att i förändrad

form ingå i 13 §. Hvad 14 § i öfrig! innehåller synes mig

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Mcij:ts Nåd. Proposition N:o 63.

böra i vissa afseenden förtydligas och kompletteras. Intyget om vattentrycksprof

å utrikes ort torde, för att kunna tillerkännas giltighet,

böra utmärka, att profvet verkställts i öfverensstämmelse med föreskrifter

i lag, gällande i den utländska orten, eller, om sådana ej finnas,

af sakkunnig person. Det torde ock — för så vidt föreskrifterna om

fastställande af arbetstryck, om åsättande af profstämplar och om innehållet

i tillståndsbevis skola gälla äfven i förevarande fall — vara

nödigt stadga, att nämnda intyg måste utvisa storleken af det tryck,

som användts, (proftrycket); att arbetstrycket skall fastställas till högst

två tredjedelar af detta proftryck, och att i profstämplarne skall på

något sätt angifvas, att ångtrycksprofvet icke verkställts vid förrättningen.

Med förslagets affattning synes bäst öfverensstämma, att besiktningen

i detta fall skall förrättas af person, som är behörig verkställa

fullständig större besiktning, men förslagets mening i detta afseende

är dock icke fullt klar.»

15 §.

Justitieråden Herslow, Lindbäck, Hellström, Bohman, Grefberg och

friherre Marks von Wurtemberg förenade sig om följande yttrande:

»Då enligt förevarande förslag det icke finnes någon anledning för

ägare af rörlig landångpanna att låta tillståndet att bruka densamma inskränkas

till allenast visst ställe, hemställes, att orden »äfvensom sådan

rörlig landångpanna, angående hvilken tillståndet afser brukning allenast

å visst ställe» måtte ur paragrafen uteslutas.»

Justitierådet Carlson anförde: »På grund af hvad jag anmärkt

vid sista stycket i 11 § 1 mom. anser jag stadgandet i 15 § under b)

böra ändras till ungefär följande lydelse: i fråga om stationär ångpanna

äfvensom i fråga om rörlig ångpanna, då ägaren begärt tillstånd att

bruka denna å ett visst uppgifvet ställe,--

I följd häraf och då det synes vara lämpligt, att ångpanneägare,

som icke i tillståndsbeviset får sig tillerkänd rätt att bruka ångpannan

å ett bestämdt vid besiktningen godkändt ställe, erhåller erinran om

de föreskrifter med afseende å brukningsplats, han har att iakttaga

jämväl enligt 4 §, samt äfven öfverträdelse af detta lagrum torde böra

med straff beläggas, hemställer jag, att i stadgandet under c) orden

»annan landångpanna» utbytas mot orden »rörlig landångpanna i andra

fall» samt 4 § åberopas jämte 3 § 1 och 2 mom.»

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 63.

69

17 §.

Högsta domstolen ansåg, att det stadgade äfventyret för åsidosättandet

af den i paragrafen gifna ordningsföreskrift, hvilket kunde medföra

icke endast ansvar för ångpanneägaren enligt 36 § 1 mom. utan

äfven att polismyndigheten inställde braket af ångpannan, vore onödigt

strängt samt att äfventyret fördenskull borde uteslutas ur paragrafen

och i stället i 36 § 2 mom. stadgas ansvar för öfverträdelse af ifrågavarande

föreskrift.

Justitierådet Lindbäck tilläde: »Stadgandet, att ifrågavarande

handling skall vara anbragt på ett i ögonen fallande ställe, synes mig

vara onödigt och fördenskull böra uteslutas.

Till förtydligande af hvad med uttrycket »vederbörande» förstås,

torde därtill böra fogas orden »som enligt 39 § äger tillträde till

ångpanna.»

18 §.

Justitieråden Herslow, Carlson, Hellström, Bohman, Gr ef ber g och

friherre Marks von Wurtemberg förenade sig om följande yttrande:

»Enär föreskriften i andra stycket af förevarande §, att det äldre

tillståndsbeviset skall öfverkorsadt insändas till kontrollmyndigheten,

tillkommit för att hindra ångpanneägaren att, sedan nytt bevis utfärdats,

begagna sig af det äldre, men denna föreskrift synes sakna

all betydelse, i ty att enligt nästföregående § ångpanneägaren kan

för där afsedda ändamål använda styrkt afskrift af beviset, torde, i stället

för hvad sålunda föreslagits, stadgas, att det äldre tillståndsbe viset

skall förklaras hafva upphört att gälla.»

Justitierådet Carlson tilläde: »Mot formuleringen af första stycket

kan anmärkas, att ägare af ångpanna, för hvilkens brukande tillståndsbevis

blifvit utfärdadt, äfven efter utgången af den i tillståndsbeviset

angifna brukningstiden bör vara berättigad att när som helst erhålla,

nytt tillståndsbevis, om ångpannan vid större besiktning godkännes.»

19 §.

1 mom. Högsta domstolens ledamöter förenade sig om följande

yttrande: »Då kompetensintyg, som i 32 § 1 mom. omförmäles, jämväl

kan afse kompetens att sköta allenast ångpannor af tredje klassen,

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

synes förevarande 1 mom. i 19 § böra undergå förändring, så att hvad

däri åberopas rörande kompetensintyg kommer att afse endast skötande

af första eller andra klassens ångpanna.»

2 mom. Justitieråden Herslow, Carlson, Lindbäck, Hellström, Bohman

och friherre Marks von Wiirtemberg ansågo uttrycket »på eget

ansvar» vara otydligt och böra utbytas mot annat, som bättre uttryckte,

livad därmed åsyftades.

3 mom. Justitierådet friherre Marks von Wiirtemberg, med hvilken

justitieråden Herslow, Carlson, Lindbäck, Hellström och Bohman instämde,

anförde: »Enär uttrycket »på anfordran» möjligen kan komma att

föranleda den tolkning, att då vederbörande påkallar, att ångpanneskötares

behörighet styrkes, sådant ovillkorligen skall ske genast, men

en dylik föreskrift för vissa fall måste anses obillig och med hänsyn

till stadgandena i 40 § kan leda till afsevärdt men för ångpanneägaren,

hemställer jag, att förevarande mom. må erhålla ungefär följande affattning

:

»Angpanneskötares behörighet skall utan onödigt dröjsmål styrkas,

där sådant af vederbörande äskas.»

Vidtages dylik ändring i förslaget föranledes däraf någon jämkning

i 40 §.»

Justitierådet LindbäcJc tilläde: »Då rörande omfattningen af det

här använda uttrycket »vederbörande» olika meningar kunna yppas,

anser jag, särskildt i betraktande af den stränga påföljd, som enligt

40 § drabbar ångpanneägaren, i händelse skötarens kompetens icke på

anfordran styrkes, ofvannämnda uttryck böra utbytas mot en föreskrift,

som tydligt angåfve, å hvilken eller livilka myndigheter uttrycket äger

afseende.»

20 §.

Justitieråden Lindbäck, Bohman och friherre Marks von Wwrtemberg

förenade sig om följande yttrande:

»Förslagets bestämmelser i fråga om rätten att bruka en ångpanna

äro grundade på den förutsättning, att ångpanneägaren ovillkorligen

skall i original innehafva gällande bevis om tillstånd därtill.

Brister denna förutsättning och nyttjar ägaren det oaktadt pannan, är

han enligt förslaget underkastad bötesansvar jämte äfventyret att polismyndigheten

inställer bruket af pannan. 1 händelse, såsom ofta kan

inträffa, att gällande tillståndsbevis förstöres eller för ägaren förkommer,

skulle han således blifva nödsakad upphöra med användandet af ångpannan,

intill dess han efter föregången större besiktning åter erhölle

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

ett nytt tillståndsbevis. Att tillägga själfva innebafvet af ifrågavarande

bevis en så stor betydelse synes icke vara lämpligt ej heller erforderligt,

utan torde det vara tillfyllest att såsom villkor för rätt till ångpannas

brukande uppställa allenast den fordran, att tillståndsbevis,

hvarom i 12 § förmäles, blifvit för pannans brukande utfärdadt och

är i gällande kraft. En dylik ändring af lagen torde icke i någon

afsevärd mån försvåra öfvervakandet af dess efterlefnad, då vederbörande

lätteligen från kontrollmyndigheten kan erhålla kännedom om huruvida,

beträffande viss ångpanna, ifrågavarande villkor för rättigheten att

bruka densamma äro för handen. Godkännes den nu uttalade uppfattning,

bör i öfverenstännnelse därmed ändring ske af lagens stadgande

i 36 § 1 mom. om straff för ångpanneägare, som brukar ångpanna

utan att innehafva i gällande kraft varande beslut om tillstånd

därtill. Yidtages dylik ändring, torde det ej vara af nöden att ålägga

den, som vill göra anmälan, hvarom i 20 § förmäles, att därvid foga

tillståndsbeviset, utan synes stadgandet därom böra uteslutas, hvaremot

i stället tarfvas ett uttryckligt förklarande, att, då dylik anmälan gjorts,

beviset upphör att äga gällande kraft.»

Justitierådet friherre Marks von Wiirtemberg, med hvilken justitierådet

Bohman instämde, tilläde: »Affattningen af förevarande § skulle

möjligen kunna föranleda den missuppfattning, att i anmälan, som här

afses, ovillkorligen skall angifvas en bestämd tid, hvarunder pannan

icke kommer att brukas, och att ägaren allenast under denna tid är

befriad från kontroll. Vid sådant förhållande och då någon anledning

ej, efter mitt omdöme, föreligger att här undantaga sådana fall, då

ägaren för kortare tid än ett år eller för alldeles obestämd tid vill

upphöra med pannans brukande, hemställer jag om uteslutande af orden

»för längre tid än ett år» äfvensom orden »under samma tid.»

Justitierådet Grefberg, med hvilken justitierådet Hellström var

ense, anförde: »Enligt 5 §, däri rättigheten att bruka ångpanna gjorts

beroende däraf, att vederbörligt tillståndsbevis utfärdats och är i gällande

kraft, äger följaktligen denna rättighet, såvidt ej särskilda förhållanden

äro för handen, bestånd under den tid, beviset omfattar. I 36 § 1

mom. och 40 § har satts såsom villkor för i’ätt att bruka ångpanna,

att ägaren däraf är i besittning af tillståndsbeviset, i ty att han eljest

är underkastad ansvar, såsom om lian utan tillstånd använde ångpannan,

och äfventyret att bruket däraf inställes af polismyndighet. Skall

emellertid brukningsrätten kunna utöfvas, endast så vidt tillståndsbeviset

innehafves af ångpanneägaren, kan svåra förluster i synnerhet

vid större industriella inrättningar uppstå, i fall beviset af en eller

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

annan anledning förstöres eller förkommer, och då så inträffar i fråga

om ångpanna ombord å lastångfartyg under resa medför detta förbindelse

att stoppa i öppen sjö eller att anlöpa nödhamn. Följaktligen

kan på goda grunder ifrågasättas, att rätten att bruka ångpanna bör

göras beroende af gällande tillstånd och icke däraf, att tillståndsbevis

innehafves. Om kontrollmyndigheten städse kan lämna upplysning om

bevisets innehåll skulle kontrollen å lagens efterlefnad ej i någon afsevärd

mån försvåras därigenom, att sådan upplysning en eller annan

gång måste inhämtas. Då bestämmelserna om tillståndsbeviset i förevarande

§ äfven grundas därå, att besittningen däraf är ett nödvändigt

villkor för bruket af en ångpanna, torde, därest hvad nu anmärkts

vinner afseende, berörda bestämmelser ersättas med ett stadgande, som

innebär, att, i fall sådan anmälan, hvarom här är fråga, skett, det

meddelade tillståndsbeviset att bruka ångpanna skall upphöra att

gälla intill dess detsamma, på sätt i andra stycket af 21 § stadgas,

åter förklarats gällande samt bestämmelserna i detta stycke af 21 §

därefter lämpas».

Justitierådet Carlson anförde: »Bifogandet af tillståndsbeviset vid

anmälan, hvarom här är fråga, synes vara ett lämpligt sätt att styrka

anmälarens behörighet, men för undantagsfall torde äfven annan utväg

härtill böra honom anvisas. Då tillståndsbeviset bifogas, torde detsamma

böra i rekommenderadt bref återsändas försedt med bevis om

den gjorda anmälan. Med justitierådet friherre Marks von Wurtemberg

är jag ense därom, att i paragrafen bör intagas stadgande därom,

att då anmälan sker tillståndsbeviset upphör att gälla samt att tidsbestämmelserna

böra uteslutas.»

Justitierådet Herslow delade visserligen den af andra ledamöter i

högsta domstolen redan uttalade åsikt, att innehafvande af tillståndsbeviset

icke borde stadgas såsom ett nödvändigt villkor för ångpanneägares

rätt att begagna sin ångpanna, men att denna rätt uteslutande

borde vara beroende däraf, att han till begagnandet erhållit tillstånd,

som fortfarande gällde. Justitierådet ansåg dock föreskriften om tillståndsbevisets

återlämnande till kontrollmyndigheten i det i förevarande

paragraf omförmälda fall icke vara onödig och utan betydelse. Sedan

ångpanneägaren i enlighet med denna paragraf anmält sig vilja upphöra

med bruket af ångpannan, skulle han ju jämlikt 21 § icke vara berättigad

att, oaktadt den i tillståndsbeviset bestämda brukningstid icke gått till

ända, ånyo taga ångpannan i bruk, innan han låtit densamma undergå

mindre besiktning; men sin skyldighet i detta afseende kunde han lätteligen

ostraffadt undandraga sig, i fall han finge behålla tillståndsbeviset.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 63.

I detta fall hade nämligen de i 39 § uppgifna myndigheter, hvilka vore

pliktige att öfvervaka lagens efterlefnad, uppenbarligen icke någon

anledning att, därest de icke på förhand erhållit kännedom om ångpanneägarens

anmälan om upphörandet med bruket af ångpannan,

draga hans rätt att begagna densamma i tvifvelsmål. Yäl vore det

sant, att ångpanneägaren, äfven om han icke vore i besittning af själfva

tillståndsbeviset, kunde genom företeeende af en bestyrkt afskrift däraf

tills vidare undgå stadgade påföljder af sin lagöfverträdelse; men då

tillståndsbeviset i hufvudskrift ej kunde af ångpanneägaren företes,

måste denna omständighet innebära en kraftig maning för vederbörande

att genom efterhörande hos kontrollmyndigheten skaffa sig visshet om

verkliga förhållandet.

21 §.

Justitierådet friherre Marks von Wurtemberg, med hvilken justitieråden

Carlson, Lindbäck, Hellström och Bohman instämde, anförde: »Under

åberopande af hvad vid 20 § blifvit af mig anfördt hemställer jag, att

i senare stycket af 21 § orden »innan tillståndsbeviset upphört att

gälla» må utbytas mot »innan den i tillståndsbeviset utsatta brukningstid

gått till ända »samt att föreskriften om skyldighet för besiktningsman

att från kontrollmyndigheten rekvirera och till ångpanneägaren

återställa tillståndsbeviset må uteslutas; och torde i stället böra inflyta

ett förklarande, att, sedan ångpannan blifvit ånyo besiktigad och godkänd,

tillståndsbeviset åter äger gällande kraft.»

Justitieråden Hellström, Bohman, Grefberg och friherre Marks von

Wiirtemberg förenade sig om följande yttrande:

»Den i sista punkten af senare stycket intagna bestämmelsen torde

med hänsyn till det sammanhang, hvari den förekommer, icke kunna

anses åsyfta annat fall än det, hvarom nästföregående punkt handlar. Då

det emellertid icke kan vara lämpligt att allenast för här ifrågavarande

specialfall uppställa en regel, som tydligen måste gälla äfven eljest,

torde antingen senare styckets sista punkt böra helt och hållet uteslutas

eller ock där förekommande bestämmelse intagas i en fristående paragraf,

i hvilken då möjligen kan införas jämväl föreskrift därom, att större

besiktning erfordras, där ägare af en stationär ångpanna vill bruka

denna å annan plats än den som i tidigare tillståndsbevis angifvits.»

Häri instämde justitierådet Carlson så tillvida, att justitierådet

ansåg sista punkten af andra stycket böra uteslutas.

Bih. till Riksd. Prof. 1906. 1 Sand. 1 Afd. 29 Häft.

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

Justitierådet Gr ef ber g tilläde: »I fråga om lastångare, som för

fraktfart emellan Sverige och utlandet äro stadda på resa eller i följd

af sådan fraktfart befinna sig i utlandet, då tiden för den i 1 mom.

omförmälda besiktning är inne, kan föreskriften om sådan besiktning

ej vinna tillämpning utan erfordras särskilda bestämmelser.

Enär det kan inträffa att, sedan sådan anmälan, som omförmäles

i 20 § ägt rum, ångpanneägaren önskar bruka ångpannan innan den

tid förflutit, som i anmälan afsetts, och enär särskildt skäl för besiktning

endast af den anledning, att ångpannan under någon tid icke

varit i bruk, desto mindre föreligger, som ett sådant förhållande ofta

kan inträffa under tillståndstiden utan att anledning förefinnes att därom

enligt 20 § göra anmälan, synes besiktning i det fall, att ångpanna

efter berörda anmälan ånyo tages i bruk, vara af nöden allenast såvidt

den tid, som förflutit, sedan den underkastats besiktning, uppgår till

eller öfverstiger 13 månader, hvaremot, med hänsyn till hvad under

20 § hemställts, anmälan om att ångpannan ånyo kommer att användas

dock är erforderlig, vid äfventyr att den eljest anses brukas utan

tillstånd.»

Justitierådet Lindbäck erinrade, beträffande sista punkten i denna

paragraf, om hvad vid 10 § blifvit af honom yttradt.

23 §.

Justitieråden Herslow, Lindbäck, Grefberg, Bohman och friherre

Marks von Wurtemberg förenade sig om följande anmärkning beträffande

1 mom.

»Den reparation, som vid besiktning, hvarom i detta mom. sägs,

kan föreläggas ångpanneägaren att verkställa, är af två slag, större

eller mindre. Det meddelande rörande de föreskrifna arbetena, som

besiktningsmannen har att tillställa ångpanneägaren, skall väl innefatta

uppgift å arbetenas beskaffenhet, men frågan om eller i hvad mån de

äro att hänföra till större eller mindre reparation är enligt förslaget

öfverlämnad åt ångpanneägarens egen pröfning. Då han härutinnan

lätt kan begå misstag och således till utrönande, huruvida arbetena

blifvit behörigen verkställda, till äfventyrs föranstaltar om allenast mindre

besiktning i fall, då reparationens beskaffenhet kräft större besiktning,

synes, till förebyggande af dylika misstag med däraf föranledda olägenheter

för ångpanneägaren, lämpligast vara, att besiktningsmannen, såvidt

ske kan, i omförmälda skriftliga meddelande tillika angifver, hvilketdera

slaget af besiktning i hvarje förekommande fall erfordras.»

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 63.

Justitierådet friherre Marks von Wurtemberg, med hvilken justitieråden

Lindbäck och Bohman instämde, anförde beträffande 2 och 3

mom: »Skulle vid större besiktning, som jämlikt föreskriften i andra

mom. verkställes, ångpannan finnas behäftad med sådana brister, att

densamma, med iakttagande af de i 11 § stadgade grunder, icke kan

godkännas, torde, i väsentlig öfverensstämmelse med hvad i 1 mom.

sägs, besiktningsmannen böra förbjuda bruket af pannan och föres tillståndsbeviset

med anteckning, att detsamma upphört att gälla, hvarjämte

ångpanneägaren icke må äga ånyo taga pannan i bruk under

tiden från det berörda förbud meddelades och intill dess, efter det

pannan vid förnyad större besiktning godkänts, anteckning å tillståndsbeviset

skett därom, att detsamma åter äger gällande kraft. Jag hemställer,

att stadganden i nu antydda syfte måtte i lagen upptagas.

Därest vid någon af de besiktningar, om hvilkas företagande antingen

ångpanneägaren själf eller ock, i händelse han försummar sin

skyldighet härutinnan, kontrollmyndigheten har att föranstalta, den

felaktighet, hvars afhjälpande skolat vid besiktningen konstateras, fortfarande

finnes i större eller mindre mån kvarstå, torde tredje momentet

kräfva stadganden, motsvarande dem hvilkas införande i lagen min vid

mom. 2 gjorda hemställan afser.

Till förebyggande af möjliga tvifvelsmål torde i tredje momentet

böra bestämdt uttalas, att den nya besiktning, som där afses, skall

vara mindre besiktning.»

Justitierådet Grefberg yttrade: »För de fall att vid den besiktning,

som antingen ångpanneägaren eller kontrollmyndigheten med

anledning af anmärkta felaktigheter enligt 3 mom. låter anställa, det

befinnes, att dessa ej blifvit nöjaktigt afhjälpta eller sådant utrönes

af det intyg, ångpanneägaren till myndigheten insändt, torde i förslaget

inrymmas rätt för kontrollmyndigheten att, om förhållandena så påkalla,

förklara tillståndet att bruka ångpannan hafva upphört tills nödiga

åtgärder enligt dylikt intyg eller besiktning vidtagits.»

Justitierådet Carlson anförde: »Uppenbarligen bör besiktningsmannen,

då han enligt 1 mom. förbjuder bruket af ångpannan, lämna

upplysning om de fel, som föranleda denna åtgärd. Mera tvifvelaktigt

synes vara om besiktningsmannen skall lämna anvisningar om sättet

för dessa fels afhjälpande. I hvarje fall torde ångpanneägaren icke

böra vara förhindrad att få förbudet upphäfdt, då han på annat sätt

än besiktningsmannen föreskrifvit afhjälpt felen, och ej heller vara

ovillkorligen berättigad därtill, då han fullgjort de af besiktningsmannen

meddelade föreskrifter. Då den förändring eller reparation af

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

ångpannan, som verkställts till följd af förbudet, föranleder större

besiktning, synes vid denna böra förfaras så, som förut stadgas om

sådan besiktning, ocli sålunda, om ångpannan godkännes, nytt tillståndsbevis

utfärdas. Något skäl att upplifva det gamla förefinnes icke

i detta fall. Det är däremot, såsom framgår af 2 mom., mycket möjligt,

att arbetstrycket eller brukningstiden måste nedsättas, ocli då

duger ju icke det gamla tillståndsbeviset längre. Lika möjligt är, att

ångpanneägaren är berättigad att erhålla förlängd brukningstid och

detta lärer icke kunna ske med mindre nytt tillståndsbevis utfärdas.

Om efter ändringen eller reparationen endast mindre besiktning

anställes, bör denna vara en sådan besiktning, som i 22 § omförm nies,

så att, om förbudet därvid npphäfves, ny tid härifrån kommer att

räknas för nästa mindre besiktning.

Slutligen erinras, att den befogenhet, som i 1 mom. tillerkännes

förrättningsman vid mindre besiktning, uppenbarligen bör tillkomma

äfven förrättningsman vid större besiktning, som hålles under tid, för

hvilken tillståndsbevis gäller.

Om vid den större besiktning, som hålles i anledning af föreläggande

enligt 2 mom., ångpannan godkännes med eller utan nedsättning

af arbetstrycket eller brukningstiden, bör såsom vid 1 mom.

erinrats, nytt tillståndsbevis utfärdas. Däremot stannar man i villrådighet

om, huru skall förfaras, därest ångpannan vid denna besiktning

icke godkännes. Uppenbart är, att den vid den mindre besiktningen

yppade anmärkningen icke bör få förfalla och att man icke heller

kan fortsätta med förelägganden om större besiktning. Det naturligaste

torde vara att ångpanneägaren måste upphöra med bruket af ångpannan.

Under sådana förhållanden synes ifrågavarande moment böra ändras

till det innehåll, att om vid mindre besiktning de här angifna förutsättningar

befinnas vara för handen, besiktningsmannen skall förklara, att

tillståndsbeviset upphör att gälla med viss dag inom kort tid därefter,

och därom göra anteckning å tillståndsbeviset. Naturligtvis bör tiden

utmätas så, att ångpanneägaren kan inom denna erhålla större

besiktning.

Den befogenhet, som enligt 3 mom. tillkommer förrättningsman

vid mindre besiktning, lärer ock böra tillkomma besiktningsman vid

större besiktning, som hålles under tid för hvilken tillståndsbevis

gäller.

Slutet af momentet bör, enligt min mening, förändras till ungefär

följande lydelse — »antingen föranstalta om större eller mindre besiktning

—»— bekostnad verkställa mindre besiktning.»

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

77

24 §.

Justitierådet Lindbäck, med hvilken justitieråden Bohman och

friherre Marks von Wurtemberg instämde, yttrade: »Att uppdraga en

säker och bestämd gräns emellan hvad som är att hänföra till större

och mindre reparation af ångpanna torde, särskildt för sådana ångpanneägare,

hvilka icke äro fackmässigt utbildade, i allmänhet blifva

förenadt med stor svårighet. Det torde därföre kunna med visshet

förutses, att tolkningen af ifrågavarande §, om den bibehålies oförändrad,

ofta skulle komma att i tillämpningen blifva föremål för stridiga

meningar. Lagen kan visserligen icke fullständigt afhjälpa denna

olägenhet; men densamma -torde dock kunna icke oväsentligt minskas,

om i lagen exempelvis angåfves de arbeten, hvilka förnämligast böra

hänföras under begreppet »större reparation».

Vidare och hvad angår bestämmelsen, att ångpannan efter reparationens

verkställande icke får tagas i bruk utan att densamma

dessförinnan underkastats större besiktning och därvid blifvit godkänd,

synes denna bestämmelse lämpligen böra utbytas mot en föreskrift,

gående ut därpå, att tillståndsbeviset skall anses icke äga gällande

kraft under tiden från och med reparationens fullbordan och intill dess

ångpannan underkastats större besiktning och därvid blifvit godkänd.

Genom en sådan förändring af §:ns affattning skulle densamma bringas

i bättre öfverensstämmelse med den omformulering af stadgandet i 36 §

1 mom., som varder erforderlig, i händelse det af mig vid 20 § gjorda

uttalande vinner afseende.»

Justitierådet Carlson anförde: »Då af en sådan ändring eller

reparation, som här afses, i själfva verket skulle blifva en följd, att

tillståndsbeviset upphör att gälla, synes slutmeningen böra ändras till

nu angifna innehåll. Häraf blir en följd, att brukandet af ångpannan

innan nytt tillståndsbevis meddelats kommer att hemfalla under 36 §

1 mom. och 40 § i stället för allenast under 36 § 2 mom.»

26 §.

Högsta domstolen anmärkte, att af ordalagen i andra stycket icke

framginge, huruvida, då flera personer vore samtidigt sysselsatta med

skötseln af en ångpanna och någon af dem utöfvade förmanskap för

de öfriga, allenast den sistnämnde skulle vara ansvarig för att föreskrifna

anteckningar gjordes eller ansvaret härför skulle hvila jämväl

på de öfriga.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

27 §.

Justitieråden Lindbäck, Bohman, Grefberg och friherre Marks von

Wurtemberg förenade sig om följande yttrande:

»Här synes böra i första rummet stadgas hvad af § 32 endast

indirekt framgår, eller att två kategorier af besiktningsmän skola

finnas, nämligen dels sådana, som af kontrollmyndigheten förklarats

behöriga att å ångpannor verkställa större besiktning, dels ock sådana,

som kontrollmyndigheten förklarat behöriga att å ångpannor verkställa

endast de uti mindre besiktning ingående undersökningar och prof.»

Justitierådet friherre Marks von Wurtemberg, med hvilken justitieråden

Carlson och Bohman instämde, anförde: »Det remitterade förslaget

innehåller lika litet som kommitterades förslag några bestämmelser

därom, att besiktningsman bör vara ojäfvig. Kommitterade

hafva i detta hänseende anfört, att sådana bestämmelser i allt fall

komme att blifva ändamålslösa, då med den af kommitterade antagna

bestämning af begreppet ångpanneägare hvarje sådan bestämmelse

skulle kunna kringgås allenast därigenom att förfogandet öfver pannan

öfverlämnades till annan person för det tillfälle, då besiktningsmannens

befattning med pannan påkallades; och hafva kommitterade framhållit,

att enligt deras mening hinder icke skulle förefinnas ens för att ångpanneägaren

med laga verkan besiktigade sin egen panna, allenast han

vore besiktningsman enligt författningens föreskrifter. I anledning af

dessa uttalanden anser jag mig böra erinra, att för åstadkommande af

en tillfredsställande kontroll det uppenbarligen är nödvändigt, att de

föreskrifna besiktningarne verkställas af ojäfvige personer, samt att den

af kommitterade uttalade farhågan för jäfsbestämmelsernas kringgående

genom fingerade öfverlåtelser eller liknande åtgärder torde

vara tämligen ogrundad, i ty att besiktningsman, såsom underkastad

bestämmelserna i 25 kap. strafflagen, måste i hvarje särskildt fall efter

bästa förstånd och samvete tillse, att jäf icke förekomme, därvid han

naturligtvis har att lämna utan afseende veterligen fingerad öfverlåtelse.

Jag hemställer alltså, att på lämpligt ställe i lagen måtte införas föreskrift,

att besiktningsman skall vara ojäfvig, samt att för honom gälla

enahanda jäf som för vittne, samt att vid besiktning af ångpanna, som

ej tillhör kronan, skall såsom jäf anses, att besiktningsmannen af ångpanneägaren

åtnjuter lön och underhåll.»

Justitierådet Grefberg yttrade: »Den af kommitterade i motiven

yttrade, enligt hvad det vill synas jämväl af kommerskollegium hyllade

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

mening att, med hänsyn till kontrollen öfver besiktningsmans verksamhet,

denne oberoende af förhållandet emellan honom och ångpanneägaren

eller till och med såsom själf ägare af den ångpanna, som vore

föremål för besiktning, skulle vara lämplig verkställa förrättningen,

under villkor allenast att han ägde kompetens i tekniskt afseende,

hvilar på en uppfattning, som, om den gjorde sig gällande, skulle, då

sådant förhållande, hvilket i fråga om tjänsteåligganden vanligen medför

jäfvighet, föreligger, i hög grad försvagat tillförlitligheten af besiktningen

och bör således icke ligga till grund för lagstiftning. I

stället torde för lagligheten af de föreskrifna besiktningarna stadgas,

att besiktningsmannen måste vara ojäfvig och i fråga om jäf emot

honom i tillämpliga delar kunna uppställas de bestämmelser, som äro

gifna rörande jäf emot god man vid landtmäteriförrättningar med de

tillägg, som pröfvas nödiga. Frågan om jäf förefinnes skulle det åligga

besiktningsmannen, hvilken såsom sådan är underkastad ansvarsbestämmelserna

i 25 kapitlet strafflagen, att själf pröfva med den påföljd, att,

om föreliggande jäfvighet lämnas obeaktad, kontrollmyndigheten äger

förklara besiktningen ogiltig.»

Justitieråden Herslow, Lindbäck och Hellström ansågo i likhet med

hvad förut inom högsta domstolen yttrats, att det för åstadkommande af

en tillfredsställande kontroll vore oundgängligen nödigt, att besiktningsmän

vore ojäfvige och att stadgande i sådant afseende förty borde

i lagen inrymmas.

Justitierådet Carlson, med hvilken justitierådet Hersloiv instämde,

yttrade: »Då det knappast kan begäras, att ångpanneägare, som vill

göra bruk af rättigheten att få besiktning verkställd genom kontrollmyndighetens

försorg, skall styrka, att »i orten» icke finnes någon

besiktningsman, som är ojäfvig och villig att åtaga sig förrättningen,

synes det vara nödvändigt att göra denna rättighet ovillkorlig.

Angpanneägaren torde ock böra tillförsäkras rätt att få besiktningen

verkställd inom viss kort tid. På detta sätt torde blifva klart,

att då mindre besiktning, som påkallats hos kontrollmyndigheten, icke

verkställes, innan den i 20 § stadgade tiden tilländagått, ångpanneägaren

är fri från ansvar, om han påkallat besiktningen viss tid därförinnan,

men eljest icke.»

29 §.

Justitierådet Lindbäck anförde: »Föreskriften att ett exemplar af

protokollet skall tillställas kontrollmyndigheten anser jag böra ändras

därhän, att sagda exemplar skall till berörda myndighet insändas.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 63.

Justitierådet Grefberg, med hvilken justitieråden Herslow, Carlson,

Hellström, Bohman och friherre Marks von Wurtemberg förenade sig,

yttrade:

»För att ej besiktningsman må onödigt betungas torde första

stycket af förevarande paragraf gifvas det innehåll, att det åligger honom

att inom den föreslagna tiden till ångpanneägaren och kontrollmyndigheten

insända de handlingar, hvarom här är fråga.

Enär med hänsyn till hvad förut inom högsta domstolen yttrats

det är af vikt, att kontrollmyndigheten sättes i tillfälle att lämna ångpanneägaren

nytt exemplar af det tillståndsbevis, som enligt 15 §

skall utfärdas, i det fall att det af besiktningsmannen till honom

öfverlämnade beviset förstöres eller förkommer, bör uttrycklig föreskrift

meddelas därom, att ett exemplar af tillståndsbeviset skall öfverlämnas

till kontrollmyndigheten samtidigt med öfriga i förevarande

§ omnämnda handlingar.»

Justitierådet Lindbäck ansåg likaledes det vara erforderligt, att ett

exemplar af tillståndsbeviset samtidigt med protokollet öfver besiktningen

afsändes till kontrollmyndigheten.

30 §.

Justitierådet friherre Marks von Wurtemberg, med hvilken högsta

domstolens öfrige ledamöter instämde, anförde:

»Då paragrafens affattning synes kunna gifva anledning till den

förmodligen ej åsyftade tolkning att, i händelse någon sådan handling,

som här afsåges, ej tillhandahölles förrättningsmannen, denne,

oberoende af huruvida det för den ifrågavarande förrättningen vore af

nöden att äga tillgång till handlingen, vore pliktig att införskaffa afskrift

däraf, hemställer jag om sådan jämkning i redaktionen, att möjligheten

af en dylik tolkning uteslutes.»

33 §.

Justitierådet friherre Marks von Wurtemberg, med hvilken justitieråden

Bohman och Grefberg förenade sig, yttrade: »Då det ej torde vara

lämpligt och möjligen ej heller åsyftas att, såsom paragrafens ordalag

innebära, klagan må äga rum öfver besiktningsmans åtgärd att underkänna

en persons kompetens att sköta ångpannor, och än mera oegentligt

synes vara att dylik åtgärd skall lända till efterrättelse, till dess

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

kontrollmyndigheten annorledes förordnat, hemställer jag om vidtagande

af den ändring i paragrafen, som af nämnda erinringar kan

föranledas.»

Justitierådet Or ef berg tilläde: »Enligt denna § skall ny besiktning

ovillkorligen företagas, då så yrkas, men enär dylik besiktning måste

anses ändamålslös, ifall kontrollmyndigheten finner det vara uppenbart

att till följd af ångpannans beskaffenhet tillstånd att bruka densamma

icke kan komma att meddelas, synes förslaget härutinnan böra jämkas.»

Justitierådet Lindbäck anförde: »Af §:ns lydelse framgår icke med

full tydlighet, om under uttrycket »besiktningsmans beslut» inbegripes

sådant beslut, hvarigenom besiktningsman förklarat sig icke kunna

godkänna sökandes kompetens till att sköta ångpannor. En redaktionsändring

torde af sådan anledning erfordras.

Lagens bestämmelser rörande tillståndsbevis synas gifva vid handen,

att dylikt bevis må utfärdas allenast af besiktningsman efter af

honom verkställd större besiktning. Om nu besiktningsmannen finner

sig icke kunna godkänna ångpannan och förty vägrar att utfärda tillståndsbevis,

men kontrollmyndigheten, uppå förd klagan, anser pannan

vara af beskaffenhet att böra godkännas, torde i slikt fall vara lämpligt,

att kontrollmyndigheten själf utställde tillståndsbeviset till undvikande

af besvär och omgång.»

34 §.

1 mom. Justitieråden Herslow, Carlson, Lindbäck, Bohman, Grefberg

och friherre Marks von Wiirtemberg ansågo att af ordalagen icke

framginge; hvilken ersättning förrättningsmannen ägde åtnjuta, därest

genom ångpanneägarens förvållande förrättningsmannen, sedan han

inställt sig å förrättningsstället, icke kunde verkställa den ifrågasatta

förrättningen.

Justitierådet Lindbäck yttrade: »Enär åt uttrycket »i afbidan på

förrättningens utförande» skulle kunna gifvas vidsträcktare betydelse,

än därmed får anses vara åsyftad, hemställes, att samma uttryck utbytes

mot »i och för förrättningens utförande».

2 mom. Justitierådet friherre Marks von Wiirtemberg, med hvilken

justitieråden ILerslow, Carlson, Bohman och Gr ef berg instämde, anförde: »Till

förebyggande af missförstånd anser jag det böra bestämdt uttalas, att

vid utfärdande af sådant intyg, som här afses, besiktningsman ej äger

taga lösen för själfva intyget.»

Bih. till Riksd. Prof. 1906. 1 Samt. 1 Afd. 29 Höft.

11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 63.

35 §.

Justitieråden Carlson, Lindbäck och friherre Marks von Wurtemberg

hemställde, att, då paragrafens affattning kunde framkalla tvekan,

huruvida meningen vore, att ångpanneägaren skulle återgälda kostnaden

för öfverbesiktning, så snart hans klagan icke föranledde ändring i besiktningsmannens

beslut, eller allenast då berörda klagan befunnes sakna

hvarje fog, paragrafen mätte uti nämnda hänseende förtydligas.

36 §.

Beträffande 1 mom. hemställde justitieråden Carlson, Lindbäck,

Bohman och friherre Marks von Wurtemberg, med åberopande af hvad af

dem yttrats vid granskningen af 20 §; att, därest nämnda yttranden

vunne afseende, ordalagen i förevarande mom. måtte erhålla en därefter

lämpad affattning.

I fråga om 2 mom. förenade sig justitieråden Lindbäck, Bohman

och friherre Marks von Wurtemberg om följande yttrande:

»För att göra stadgandet i 4 § effektivt lärer vara nödigt, att

nämnda § här upptages bland de lagbud, för hvilkas åsidosättande

straff bör enligt detta mom. ådömas; hvarjämte, om den rörande 17 §

gjorda hemställan godkännes, däraf blir en följd, att också denna

paragraf måste införas bland de uti förevarande mom. uppräknade lagrum.

Då öfverträdelse af hvad enligt andra stycket af 21 § åligger

ångpanneägaren är att hänföra till sådant olofligt brukande af ångpanna,

som i 1 mom. af 36 § åsyftas, hemställes, att åt nu förevarande

mom. må gifvas sådan affattning, att detsamma icke, såsom enligt

förslaget är fallet, äger tillämplighet å dylik öfverträdelse. Jämväl

öfverträdelse af 24 § torde vara att anse såsom olofligt brukande af

ångpanna och förty böra hemfalla under 1 mom. af 36 § och icke,

såsom förslaget innehåller, under 2 mom.

Därest, på sätt vi vid 23 § 2 och 3 mom. hemställt, vissa nya

stadganden fogas till dessa lagrum, föranledes därigenom behof af ändring

i 2 mom. af 36 §.»

Justitierådet Gr ef ber g, med hvilken justitieråden Her slom och

Hellström instämde, anförde: »I fråga om denna paragraf hemställes:

att med hänsyn till hvad under 20 och 21 §§ anförts ångpanneägaren

bör straffas enligt mom. 1, om han utan tillstånd brukar ång
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

pannan och icke, såsom föreslagits, om lian utan att innehafva tillståndsbevis

brukar densamma;

att straff enligt mom. 1 måtte stadgas för öfverträdelse af det i

9 § gifna förbud emot gemensam rörledning till ångpannor med väsentligen

olika arbetstryck;

att öfverträdelser af föreskriften i 21 § mom. 2 eller i 24 §,

hvilka öfverträdelser innebära olofligt bruk af ångpanna, böra bestraffas

enligt mom. 1, hvaremot med hänsyn till anmärkningen emot 17 §

brott emot däri gifna föreskrift faller under mom. 2;

att förseelse emot stadgandet i 4 § belägges med straff enligt

mom. 2;

och att hvad angår 21 § endast förseelse emot mom. 1 al samma

paragraf skall straffas enligt mom. 2.»

Justitierådet Carlson erinrade, att de af honom föreslagna ändringar

i 23 § 2 mom. och 24 § föranledde uteslutande af hänvisningarne

till dessa lagrum.

37 §.

Justitierådet friherre Marks von Wurtemberg, med hvilken justitieråden

Carlson och Hellström instämde, yttrade: »Därest lagen skall i

här förevarande hänseende inlåta sig på det fall att flere skötare finnas

.— något som enligt min tanke ej är ovillkorligen nödvändigt torde

från den föreslagna bestämmelsen om förmannens ansvarighet böra undantagas

förseelser, som skett utan hans vetskap och vilja och utan att

försummelse i tillsynen kan läggas honom till last, för hvilka förseelser

uppenbarligen den fungerande skötaren och ej förmannen bör drabbas

eif ansvar

För den händelse att ångpanna brukas med för högt ångtryck

och sådant sker under de omständigheter, som i 2 mom. afses, synes

det ej vara billigt att, såsom förslaget innebär, den skyldige skulle

drabbas af ansvar enligt såväl 1 som 2 mom., utan torde härvid allénäst

2 mom. böra vinna tillämpning. Ett härtill syftande förbehåll

synes alltså böra i 1 mom. inflyta.»

Justitierådet Grefberg, med hvilken justitierådet Bohman var ense,

anförde: »Då förslagets affattning kan leda till den tolkning att, ifall

åtgärd, som omförmäles i mom. 2, verkar, att det fastställda arbetstrycket

öfverskrides, gärningen skall bestraffas efter såväl detta moment

som mom. 1, men sådant uppenbarligen ej åsyftats, torde förslaget till

förebyggande af berörda tolkning böra undergå någon jämkning.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

Om flere personer samtidigt äro sysselsatta med skötseln af en

ångpanna och endast den, som utöfvar förmanskap enligt lagen är kompetent

att vara skötare, torde ett stadgande, att denne under alla förhållanden

ensam skall bära ansvaret, icke alldeles sakna berättigande,

men om däremot flera af skötarne besitta dylik kompetens, synes det

obilligt, att förmannen skall straffas, oaktadt han med hänsyn till de

omständigheter, under hvilka den olagliga åtgärden vidtagits, icke kunnat

förebygga densamma. Frågan, huruvida gärningsmannen eller den, som

utöfvar förmanskap, eller tilläfventyrs båda skola underkastas ansvar,

är sålunda lämpligast att låta bero på domarens pröfning, till följd

hvaraf bestämmelsen om hvem, som skall straffas, då skötarne äro flera

och en af dem utöfvar förmanskap, bör uteslutas.»

Justitierådet Lindbäck var ense med justitierådet Grefberg ifråga

om uteslutande af bestämmelsen angående hvem som skall straffas, då

skötarne äro flera och en bland dem utöfvar förmanskap för de öfrige.

38 §.

Justitierådet friherre Marks ron Wurtemberg anförde: »Att en handling

eller underlåtenhet, som innefattar öfverträdelse af föreskrift i den

nu föreslagna lagen, medför straff enligt allmänna strafflagen eller sjölagen,

lärer företrädesvis kunna inträffa i fall, då öfverträdelsen ledt

till skada å person eller egendom, i hvilken händelse under vissa omständigheter

ansvar enligt 14 eller 19 kap. strafflagen eller 25 kap.

15 eller 22 § samma lag eller 293 eller 306 § sjölagen kan följa. Att

i dylika fall all tillämpning af de nu föreslagna straffbestämmelserna

skall vara utesluten, kan jag för min del ej anse lämpligt. Det naturliga

synes mig härvidlag vara att låta hvarje öfverträdelse af de politiföreskrifter

lagförslaget innehåller i och för sig medföra ansvar samt

vid sidan häraf ådöma det straff, som kan ifrågakomma enligt strafflagen

eller sjölagen. Tydligast framträder detta, om öfverträdelsen pågått

längre eller kortare tid innan skadan uppstår (t. ex. ångpannan

har ej varit försedd med föreskrifven armatur eller har någon tid omhänderhafts

af inkompetent skötare). Men äfven om så ej är förhållandet

utan skadan utgör en omedelbart inträdande följd af någon enligt förslaget

förbjuden åtgärd (t. ex. ångans uppdrifvande öfver fastställdt tryck), anser

jag tillräckligt skäl ej föreligga att låta allenast strafflagens eller sjölagens

straffbestämmelser komma till användning. Därjämte vill jag framhålla,

att den i 38 § föreslagna regeln så till vida skulle kunna medföra stötande

resultat, som det kunde inträffa, att påföljden af lagens åsidosättande

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

blefve lindrigare, om skada inträffat än i motsatt fall. Sålunda skulle,

om en panna i följd af för högt ångtryck exploderat och. någon vid

explosionen erhållit skada, som medfört långvarig men likväl ej lifsfarlig

sjukdom, den, som vore till skadan vållande, undslippa med det

i 14 kap. 17 § strafflagen stadgade ansvar af böter ej öfverstigande

50 kronor, hvaremot han, om explosionen ej förorsakat någon kroppsskada

eller allenast ringare sådan, kunde jämlikt förslagets 37 § dömas

till högre bötesbelopp. Då härjämte af förslagets 38 § skulle blifva

en följd, att han i sistnämnda lindrigare fall, men däremot ej i det

förra, skulle kunna åtalas af allmän åklagare, synes mig uppenbart att,

såvidt rörer brott af här förut antydda beskaffenhet, den i nyssberörda

paragraf intagna ståndpunkt ej låter försvara sig, åtminstone ej utan att- i

strafflagen vidtagas ändringar, om hvilka nu ej är fråga.

Snarare kunde då ifrågasättas, huruvida icke, då tillämpning förekommer

af de i 19 kap. samt 25 kap. 15 och 22 §§ strafflagen gifna

straffbestämmelser om vållande till fara eller hinder vid vissa samfä-rdsmedels

begagnande, frågan om inträdande af de nu föreslagna ansvarspåföljderna

borde förfalla; men för min del har jag ej heller för dessa

fall trott sådant vara nödigt eller lämpligt.

Däremot torde det näppeligen kunna förnekas, att i det uti 287

§ sjölagen omförmälda fall, att maskinist å fartyg gör sig skyldig till

försummelse i fråga om förande af maskindagbok, tillräcklig grund

saknas att, för såvidt felet är af sådan beskaffenhet, att ansvar enligt

förslagets bestämmelser skulle kunna ifrågakomma, tillämpa jämväl

dessa bestämmelser.

I vidare mån än nu är nämndt torde, så vidt jag kunnat finna,

sammanträffande af förseelse mot förslagets stadganden och brott enligt

strafflagen eller sjölagen näppeligen vara att förvänta. Väl torde äfven

åtskilliga andra fall af dylikt sammanträffande kunna uttänkas, men

då de fullständigt sakna praktisk betydelse och det enligt min tanke

är uppenbart, att de ej gifva anledning att utesluta tillämpligheten af

förslagets straffbestämmelser, anser jag ett närmare omnämnande af

dessa fall ej tarfvas; utan inskränker jag mig till att, under åberopande

af hvad nu blifvit anfördt, hemställa, att 38. § måtte uteslutas och i

36 § 3 mom. i stället göras ett tillägg, i syfte att tillämpning af sistnämnda

stadgande ej må ifrågakomma, i händelse förseelse, som där

omförmäles, är belagd med straff enligt 287 § sjölagen.»

Justitierådet Gr ef berg, med hvilken justitieråden Hellström och

Bohman instämde, yttrade: »Det föreslagna stadgandet att, i fall å

öfverträdelse af de i denna la-g gifna föreskrifter straff är utsatt i all
-

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

jKungi. Maj:ts Nåd. Proposition No 63.

manna strafflagen eller sjölagen, förslagets straffbestämmelser ej skola

gälla, innebär, att en handling ej kan i straffbar mening vara brottslig

efter såväl förevarande lag som strafflagen eller sjölagen, och sålunda

skola med afseende å dylik öfverträdelse hvarken de i 4 kap. 1 § strafflagen

gifna regler om sammanträffande af brott kunna tillämpas eller

särskilda straff efter såväl den ena som den andra lagen kunna ådömas.

Vare sig, då fråga är om öfverträdelse af omförmälda beskaffenhet, att

vid straffets utmätande berörda regler eller ådömandet af särskilda straff

bör vid val emellan dessa två metoder gifvas företräde, synes dock

hvardera metoden i och för sig hafva afgjordt företräde framför det

föreslagna stadgandet, att straffbestämmelserna enligt förevarande förslag

skola förfalla, ett stadgande, hvilket, såsom inom högsta domstolen

blifvit anmärkt, kan leda därhän, att straffet för en emot föreskrifterna

i förevarande lag stridande handling blifver lindrigare, om

handlingen tillika innefattar brott emot strafflagen. 38 § synes mig

sålunda böra uteslutas ur förslaget, hvarjämte jag, under åberopande

af hvad justitierådet friherre Marks von Wiirteinberg yttrat i fråga

om 287 § sjölagen, förordar det af honom föreslagna tillägg till 36 §

3 mom.» o o „

Justitieråden Herslow och Cctrlson ansågo, att åt denna paragraf

borde gifvas det innehåll, att straffbestämmelserna i förevarande lag

icke skulle tillämpas, om förbrytelsen enligt allmänna strafflagen eller

sjölagen medförde svårare straff.

39 §.

Justitierådet Lindbäck anförde: »Då det ofta kan vara af vikt,

att de personer, hvilka omförmälas i sista stycket, så skyndsamt som

möjligt erhålla tillträde till ångpanna, som är i bruk, synes deras rätt

i berörda hänseende icke, på sätt här stadgas, ovillkorligen höra vara

beroende däraf, att de förut tillsagt ångpanneägaren om sitt ärende,

utan bör det vara tillfyllest att, i händelse ångpanneägaren icke är å

stället tillstädes, tillsägelsen göres hos arbetsföreståndaren.»

40 §.

Justitierådet friherre Marks von Wiirtemberg, med hvilken justitieråden

Herslow, Carlson, Lindbäck, Hellström och Bohman instämde, yttrade:

»Med hänvisning till hvad jag vid granskningen af 19 § 3 mom.

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 63

yttrat hemställer jag, att i förevarande paragraf åtte vidtagas den

jämkning, som föranledes af den utaf mig tillstyr ta ändring i nyssnämnda

mom.»

41 §.

Justitierådet friherre Marks von Wiirtemberg, ed hvilken justitierådet

Bohman var ense, yttrade: »Då i åtskilliga fa , t. ex. vid öfverträdelse

af det i 3 § 1 mom. intagna förbud mo brukande af ångpanna

inom visst afstånd från annans tomt, tvifv ål skulle kunna

yppas, huruvida förseelse, som i denna lag afses, k n blifva föremål för

målsägandetalan, något som jag för min del emelle id antager ej hafva

varit åsyftadt, hemställer jag, att i förevarande pa agraf måtte införas

en bestämmelse, som tydligt utmärker, att dylik ta an ej må äga rum.»

42 §.

Under åberopande af stadgandet i 328 § sjöla en hemställde högsta

domstolen, att orden »där fartyget finnes, då åta et anställes» måtte

utbytas mot orden »dit den brottslige med farty et först ankommer

eller där han eljest träffas.»

Då af stadgandena i rättegångsbalken fram nge, huru klagan

öfver beslut i förevarande mål skulle fullföljas, he ställde högsta domstolen

vidare, att den i förevarande paragraf intag a föreskrift därom

måtte såsom öfverflödig och olämplig utgå.

43 §.

Justitierådet Carlson yttrade: »Giltiga skäl syn s så mycket mindre

förefinnas att tillerkänna allmän åklagare andel i b ''ter för förbrytelser

mot denna lag, som det kan antagas, att åtal för sådana förbrytelser

i de flesta fall komma att ske på grund af angifv ser eller underrättelser

från kontrollmyndigheten eller yrkesinspektör rna.»

44 §.

Högsta domstolens ledamöter förenade sig om följande yttrande:

»För den händelse att ångpanneägare, hvars t'' tåndsbevis jämlikt

första stycket af denna paragraf upphört att gälla, dtager honom förelagda

åtgärder, lära föreskrifterna i tredje stycket f 23 § 1 mom. böra

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

äga motsvarande tillämpning. Enär emellertid den i andra punkten

af 44 §:s första stycke intagna hänvisning till 23 § icke med den affattning

den i förslaget erhållit utmärker, att dylik tillämpning skall

äga rum, torde sagda punkt höra erhålla den förändrade lydelse, som

af anmärkta förhållandet föranledes.

Då någon anordning i syfte att bereda allmänheten kännedom

om kontrollmyndighetens beslut att fråntaga ångpanneskötare hans

kompetens ej synes vara ifrågasatt och svårligen lärer kunna genomföras,

torde det, om ej all verkan af dessa kontrollmyndighetens åtgärder

skall förfelas, vara nödvändigt att i lagen intaga en bestämmelse

om ansvar för den, som, medan han enligt kontrollmyndighetens beslut

är obehörig att vara ångpanneskötare, likväl utöfvar sådan befattning.

Härjämte torde, vare sig denna hemställan vinner afseende eller ej, åt

ansvarsbestämmelserna i 36 § 2 mom. böra gifvas sådan förändrad affattning,

att ansvar kan komma att drabba ångpanneägare, därest han

låter pannas skötsel utöfvas af den, som honom veterligen på grund

af kontrollmyndighetens beslut saknar dylik behörighet.

Då här åsyftade ansvarsbestämmelser icke böra i lagen föregå de

förbudsstadganden, till hvilka de hänföra sig, torde tredje stycket af

44 § böra inflyttas i IV artikeln.»

Justitierådet Lindbäck tilläde: »Beträffande tredje stycket anmärkes,

att kontrollmyndigheten torde böra äga i sin makt att, efter omständigheterna,

förklara ångpanneskötare endast för viss tid obehörig att utöfva

dylik befattning.

Sista stycket innefattar det enda stadgande i förslaget, som antyder,

att kontrollmyndighetens beslut må öfverklagas. Den plats, stadgandet

erhållit, torde möjligen kunna framkalla tvekan, om detsamma skall

gälla andra beslut än sådana, som föranledas af bestämmelserna i 44 §.

Särskildt torde, med hänsyn därtill, att stadgandet finnes intaget framför

45 §, sådan tvekan kunna göra sig gällande beträffande beslut,

hvarigenom kontrollmyndigheten kan komma att afslå ansökningar,

som i 45 § afses.

På grund häraf anser jag lagen böra i anmärkta hänseendet

förtydligas sålunda, att, i öfverensstämmelse med hvad rörande Överklagande

af besiktningsmans beslut ägt rum (33 §), på lämpligt ställe i

lagen införas under en själfständig paragraf erforderliga bestämmelser

angående klagan öfver beslutet af kontrollmyndigheten.»

Justitieråden Bokman och friherre Maries von Wurtemberg ansågo

affattningen af näst sista stycket af förevarande paragraf böra så förändras,

att af ordalagen med tydlighet framginge, att, sedan kontroll
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

myndigheten förklarat en försumlig ångpanneskötare obehörig att utöfva

sådan befattning, myndigheten, när omständigheterna därtill föranledde,

ägde ånyo godkänna honom såsom ångpanneskötare.

47 §.

Justitierådet friherre Marks ron Wurtemberg, med hvilken justitieråden

Lindbäck, Hellström, Bohman och Gr ef berg instämde, yttrade:

»I afseende å paragrafens första stycke anser jag det böra anmärkas,

att regeln om föreningsmedlems befrielse från skyldighet att föranstalta

om besiktning uppenbarligen ej, såsom förslagets affattning synes innebära,

bör äga tillämpning i fråga om den besiktning, som jämlikt

44 §; jämförd med 23 §, skall äga rum sedan kontrollmyndigheten meddelat

föreläggande angående viss åtgärd.

Den längre fram i förevarande paragraf intagna bestämmelsen om

förverkande af de förmåner, som enligt förslaget kunna tilläggas en

ångpanneförening och dess medlemmar, synes böra förändras därhän,

att äfven andra försummelser från föreningens sida än de nyss förut

i förslaget uppräknade kunna medföra förlust af ifrågavarande förmåner.

Det låter tänka sig, att en förening väl iakttager föreskrifterna

om anmälningar hos kontrollmyndigheten och vissa handlingars insändande

till sagda myndighet, men visar uppenbar slapphet i tillsynen

öfver de pannor, som falla under dess öfvervakande; och att föreningen

under sådana förhållanden ej vidare bör för sina medlemmar åtnjuta

befrielse från den kontroll förslaget åsyftar, torde vara uppenbart.»

Justitierådet friherre Marks von Wurtemberg yttrade vidare: »I

fråga om ångpanna å fartyg, som står under kontroll af godkändt klacificeringssällskap,

innehåller förevarande paragraf att under vissa angifna

förutsättningar någon kontroll enligt denna lag icke skall ifrågakomma.

Hvad härmed skall förstås är icke fullt klart. Ordalagen synas

närmast åsyfta, att de föreslagna bestämmelserna om besiktningar

samt om kontrollmyndighetens rätt att inskrida (44 §) och polismyndighets

rätt att öfvervaka lagens efterlefnad (39 §) ej skola äga

tillämpning. Den omständigheten, att besiktningar i förslagets mening

ej skola äga rum, torde emellertid föranleda, att jämväl åtskilliga bestämmelser

i förslaget, hvilka ej omedelbart afse dylika besiktningar

men likväl med föreskrifterna därom äga sammanhang, varda otillämpliga.

Såsom exempel härpå kunna nämnas de föreskrifter förslaget

innehåller om tillståndsbevis, om arbetstryck och ansvar för dess öfverskridande,

om vattenståndsmärke och ansvar för pannas brukande med

Sih. till Piksd. Prat. 1906. 1 Samt. 1 Afd. 29 Höft. 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungi. Majds Nåd. Proposition N:o 68.

för lågt vattenstånd samt om anbringande å ventiler af högre belastning

än vid senaste besiktning förekommit. Möjligen afses dock att lagen icke

allenast i här antydda delar utan i allmänhet skall sakna tillämpning i

afseende å nu omförmälda ångpannor. Till stöd för en dylik tolkning

skulle kunna anföras såväl den titel lagen enligt förslaget skulle erhålla

som ock den omständigheten, att ett uttryckligt uttalande ansetts vara af

nöden därom, att föreskrifterna i 25 § äga giltighet äfven i fråga om

dessa ångpannor. A andra sidan är det i och för sig mindre troligt,

att man skulle velat utesluta tillämpligheten af sådana delar af lagen

som till exempel föreskrifterna om matareapparater och armatur eller

om ansvar för säkerhetsventilers tillstängande.

Här tarfvas alltså enligt min mening under alla förhållanden ett

förtydligande af förslaget. Men det synes mig äfven kunna med fog

ifrågasättas, huruvida ej i sammanhang härmed sådan ändring bör vidtagas

i förslaget, att här åsyftade ångpannor varda underkastade den

kontroll, som enligt 39 och 44 §§ i allmänhet tillkommer polismyndighet

och kontrollmyndigheten.»

Justitierådet Gréfberg, med hvilken justitieråden Hellström och

Bohman förenade sig, anförde: »I förslaget är ej tydligt uttaladt, huruvida

ifråga om ångpanna å fartyg, som blifvit inregistreradt hos något

af Konungen godkändt sällskap för klassificering af fartyg, lagen under

de uppställda villkoren skall sakna tillämplighet i sin helhet eller

endast beträffande de bestämmelser, hvilka angå den egentliga kontrollen,

såsom större och mindre besiktningar, den åt kontrollmyndigheten

inrymda befogenhet att föreskrifva särskilda säkerhetsåtgärder

och den tillsyn, som tillkommer yrkesinspektör och polismyndighet.

Vare sig att, såsom det vill synas, den verksamhet och tillsyn, som

sällskapet i allmänhet utöfvar å ångpanna, inskränker sig till besiktningar

för att utröna, huruvida ångpannan mots.varar fordringarna för

fartygets inregistrering och klassificering för viss tid i sällskapet, eller

att sällskapet utöfvar en mera vidsträckt verksamhet, böra dock de i

lagen gifna föreskrifter sakna tillämplighet allenast i den mån dessa

föreskrifter till följd af sällskapets verksamhet icke äro af behofvet

påkallade. Huru omfattande denna verksamhet än må vara, förefaller

det emellertid vara uppenbart, att åtskilliga bestämmelser i lagen, såsom

ifråga om straff för öfverträdelse eller åsidosättande af vissa rörande

bruket af ångpanna meddelade föreskrifter, böra, oberoende af den

kontroll, sällskapet utöfvar, lända till efterrättelse, och det synes sålunda

nödigt, att förslaget underkastas en så beskaffad omarbetning att otve
-

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

lydigt: kommer att framgå, i Indika fall lagen skall gälla eller icke

gälla beträffande nu ifrågavarande ångpannor.»

Justitierådet Lindbäck var beträffande ångpannor ombord å fartyg,

hvilka vore inregistrerade lios något af Konungen godkändt sällskap för

klassificering af fartyg, hufvudsakligen ense med justitierådet Grefberg.

Justitieråden Herslow och Carlson förenade sig om följande yttrande:

»Beträffande den afdelning af denna paragraf, som angår ångpanneföreningar,

instämma vi med justitierådet friherre Marks von

Wurtemberg därom, att Konungen äfven i andra fall än här angifvas,

bör äga på anmälan af kontrollmyndigheten förklara, att föreningens

medlemmar icke vidare må åtnjuta den stadgade befrielsen från kontroll

enligt denna lag.

Därjämte''anmärkes, att för de fall, då föreningsmedlem på grund

af sådant förklarande eller i följd af utträde ur föreningen blir underkastad

lagens föreskrifter om skyldighet för ångpanneägare att föranstalta

om besiktningar, erfordras bestämmelser dels därom, huruvida

tillståndsbeviset fortfarande under den i detsamma utsatta brukningstiden

skall äga gällande kraft på samma sätt som om det utfärdats

vid besiktning enligt denna lag, och dels, därest så är förhållandet,

om den tid inom hvilken första mindre besiktning skall hållas.

Beträffande senare delen af paragrafen instämma vi med justitierådet

Grefberg, under erinran tillika att någon påföljd icke är stadgad

för det fall, att ångpanneägaren underlåter fullgöra hvad här ålägges

honom.»

48 §.

Justitierådet friherre Marks von Wurtemberg anförde: »Denna paragraf

innebär, att för vissa fall förslagets bestämmelser om ångpanneägare

skola sakna tillämplighet i afseende å ägaren själf men i stället

tillämpas å: annan person. Hvilka fall som härvid åsyftas är emellertid

enligt min tanke oklart, och ej heller finner jag det tydligt, hvem som

enligt förevarande paragraf skulle kunna komma att träda i ägarens ställe.

Till de ångpanneägare, å; hvilka på grund af denna paragraf förslaget

öfverhufvud icke eller åtminstone ej omedelbart skulle äga tillämpning,

höra uppenbarligen vissa, hvilkas rättsliga ställning ej medgifver att

mot dem tillämpa förslagets ansvarsbestämmelser t. ex. omyndige samt

s. k. juridiska rättssubjekt (bolag, föreningar, kommuner o. s. v.). Hit

torde också med visshet kunna hänföras den, som upplåtit sin ångpanna

åt annan att af denne brukas för egen räkning.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

Möjligen har man And paragrafens affattande åsyftat allenast dylika

ångpanneägare och vissa andra med dem jämförliga. Möjligt är emellertid

ock, att man velat åt paragrafen gifva en långt vidsträcktare innebörd,

i det man tänkt sig, att i hvarje fall då en ångpanneägare åt

annan person uppdragit en viss tillsyn och bestämmanderätt öfver

pannan, ägaren borde fritagas från tillämpning af förslagets bestämmelser

och dessa i stället göras tillämpliga å den, som erhållit uppdraget.

Hvad slags uppdrag härför skulle tarfvas är äfvenledes ovisst, men

paragrafens ordalag synas ej utesluta möjligheten af en så vidsträckt

tolkning, att t. ex. de föreslagna ansvarsbestämmelserna komme att

drabba personer i mera underordnad förmansställning, såsom verkmästare,

arbetsförmän och gårdsrättare, så att ägaren förblefve ansvarig endast

i det fall, att han utan något slags mellanhand utöfvade sin bestämmanderätt

öfver ångpannan och dess brukande.

Att den sålunda påpekade otydligheten i fråga om ansvarsbestämmelsernas

tillämpning varder undanröjd, torde vara af synnerlig vikt.

I afseende å den ståndpunkt lagen härutinnan bör intaga synas

Öfvervägande skäl tala för att låta ansvaret i allmänhet hvila å ångpanneägaren

själf och ej å hans underordnade. Till stöd härför kan

anföras icke allenast, att hvarje annan regel måste förblifva mer eller

mindre obestämd och i tillämpningen medföra svårigheter, utan ock

att det för lagens effektivitet är af vikt, att ägaren tillhålles att själf

hafva tillsyn å ångpannan och kontrollföreskrifternas efterlefnad.

Ett antagande af denna hufvudgrundsats nödvändiggör emellertid,

såsom af det föregående framgår, särskilda regler angående vissa slag

af ställföreträdare. I detta afseende synes böra gälla, att de för ångpanneägare

stadgade ansvarsbestämmelserna skola i händelse ångpannan

tillhör någon, som står under förmyndare eller annan laga målsman,

äga tillämpning å denne, samt att, där ångpannan äges af bolag, förening

eller annat samfund eller af stiftelse eller annan sådan inrättning,

nämnda bestämmelser skola gälla den eller dem, som äga företräda

samfundet eller inrättningen. I fråga om ångpanna, som tillhör staten

eller kommun, kan dock af lätt insedda skäl sistnämnda regel ej genomföras,

utan torde därvidlag annan utväg ej stå till buds än att lägga

ansvaret å den, som näst öfver skötaren har att utöfva tillsyn å ångpannan,

med föreskrift att, om denne till förekommande af förseelse

mot lagen gjort hvad på honom ankommit, men i följd af öfverordnads

åtgärd eller vållande förseelse likväl ägt rum, ansvaret drabbar den

öfverordnade; och torde liknande regler vara af nöden för det ej helt

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 63.

och hållet otänkbara fall. att ångpanna tillhör förening eller annat

samfund och ej någon är satt att företräda samfundet.

Kommer lagen att upptaga föreskrifter, som i nu antydd riktning

modifiera de i 36 och 37 §§ förekommande ansvarsbestämmelserna,

torde 48 § i hvad den har afseende å andra i förslaget intagna föreskrifter

om ångpanneägare befinnas till största delen öfverflödig. En

närmare undersökning af sistnämnda föreskrifter lärer utvisa, att de

Samma utan svårighet låta sig tillämpa äfven i sådana fall, då ångpanneägaren

i rättsligt afseende företrädes af annan person, eller då

den faktiska tillsynen öfver ångpannan utöfvas af någon hans underordnade.

Att för dylika fall uppställa en regel, enligt hvilken lagen

i alla dess delar borde tillämpas å annan än ägaren, torde äfven medföra

vissa oegentligheter, i hvilket afseende må exempelvis framhållas,

att en bokstaflig tillämpning af 48 § skulle, såvidt rörer kostnader,

som ångpanneägaren enligt tidigare bestämmelser i förslaget skulle vidkännas,

leda till det orimliga resultat, att ägarens representant eller

underordnade skulle definitivt drabbas af dessa kostnader.

Enligt min mening bör alltså stadgandet i 48 § utbytas mot bestämmelser,

hvilka på här förut angifna sätt reglera frågan om ansvarighet

för ångpanna, tillhörande juridiskt rättssubjekt eller person,

som står under laga målsman; och torde dessa stadganden, såsom på

det närmaste sammanhängande med en del af straffbestämmelserna i

36 och 37 §§, helst böra införas näst efter 37 §.

För ett särskildt fall, nämligen det redan antydda, att ångpanneägare

upplåtit pannan till annan att brukas för dennes egen räkning,

synes det emellertid riktigt och nödigt att gifva en regel sådan som

den i 48 § intagna, och torde paragraf en, så till vida som den åsyftar

detta fall, böra kvarstå.

Möjligen kan det ock sättas i fråga, huruvida icke i samband

med de af mig nu föreslagna ändringar i förslaget, borde i 23 § införas

stadgande om rätt för besiktningsman, som enligt hvad där föreskrifves

skall tillställa ångpanneägare protokoll eller annat skriftligt

besked, att om ångpanneägaren eller någon, som honom företräder, ej

är tillstädes öfverlämna handlingen till hans husfolk eller tjänare på

platsen.»

Justitieråden Hellström, Grefberg och Bohman förenade sig om

följande yttrande:

»Denna paragraf, hvilken gifver föga ledning huruvida ångpanneägaren

eller annan person i dennes ställe skall underkastas lagens bestämmelser,

torde afse att omfatta alla de fall, då de med bruket af ångpanna

s. 94 Kontrollera mot PDF

94 Kuv/jl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 63.

förenade förpliktelser icke kunna eller lämpligen böra åligga ägaren,

såsom då ångpannan tillhör staten, kommun, bolag, förening eller

annat samfund, eller den, som står under annans målsmansskap. Till

dessa fall hör äfven, att ägaren upplåtit nyttj anderätten till ångpannan

åt annan, och torde äfven böra räknas, att annan person under vissa

förhållanden i sin egenskap af disponent eller föreståndare för industriell

inrättning eller eljest på grund af sina åligganden äger att förfoga

öfver ångpanna hörande till inrättningen. Äganderätten kan

nämligen, äfven i fråga om enskild ägare, icke i och för sig medföra

förpliktelse enligt lagen, ty en dylik förpliktelse skulle innebära, att

ägaren vore underkastad lagen, innan han ens ägde kännedom om sin

äganderätt, eller fastän han eljest faktiskt vore urståndsatt att ställa

sig lagen till efterrättelse. I hvarje särskildt fall, dåjunderlåtenhet

att vidtaga i lagen föreskrifna åtgärder, hvilka enligt lagens lydelse

ålegat ångpanneägaren, föreligger, måste det sålunda bero på omständigheterna,

huruvida denne eller annan person skall bära ansvaret och

någon uttömmande regel för lösning af frågan härom lär näppeligen

kunna uppställas, men det föreslagna stadgandet, hvilket innehåller

att förpliktelserna och ansvaret skola hvila å den, som »närmast har

att förfoga öfver ångpannan», är något dunkelt och torde därför ej

läggas till grund för lagstiftning i ämnet. Enligt motiven till kommitterades

förslag afses med ett sådant stadgande, att den, som vid

den tidpunkt, hvarom i det särskilda fallet är fråga, har att bestämma

huruvida ångpannan skall brukas, är ansvarig för att de i lagen gifna

bestämmelser iakttagas, och hvad sålunda uttalats angifver meningen

åtminstone tydligare än förslaget enligt dess affattning.»

Justitierådet Lindbäck yttrade: »På sätt inom högsta domstolen

redan blifvit framhållet kräfves förtydligande af ifrågavarande paragraf.

Särskildt är detta, såsom justitierådet friherre Marks von Wurtemberg

erinrat, angeläget för en riktig tillämpning af ansvarsbestämmelserna

i 36 och 37 §§, såvidt de skola gälla ångpanneägare. Att med uttrycket

»ångpanneägare» afses — förutom sådan, ej under annans målsmanskap

stående person, som brukar honom tillhörig ångpanna — jämväl förmyndare

eller annan målsman för ångpanneägare, så ock den eller dem,

som äga att företräda sådana ångpanneägare, hvilka utgöras af bolag,

förening eller annat samfund eller stiftelse eller annan dylik inrättning,

torde vara så uppenbart, att uttryckligt lagbud därom ej lärer vara

erforderligt. Däremot tor de i 48 § böra meddelas föreskrift i den syftning,

att, därest ägare af ångpanna genom arrende — eller hyresaftal

eller annorledes på annan öfverlåtit ny ttj anderätten till pannan, den

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63. ''95

föreslagna lagen skall, så länge öfverlåtelsen är gällande, aga tillämpning

icke å ångpanneägaren utan å den, till hvilken rätten att bruka

ångpannan sålunda öfverlåtits. Till lösning af spörsmålet, hvilken är

att anse såsom ångpanneägare i lagens mening, då ångpanna brukas

för statens eller kommunens räkning, torde erfordras ett stadgande,

gående ut därpå, att hvad lagen innehåller rörande ångpanneägare

skall hafva tillämpning dels å befälhafvare- på sådant statens eller kommuns

fartyg, ombord hvarå användes ångpanna, som är underkastad

kontroll enligt lagen, dels ock å den, som eljest i förhållande till staten

eller kommunen är att betrakta såsom ledare af eller styresman för

företag eller inrättning, hvarför ångpanna brukas, såsom chefer för

gas- och elektricitetsverk, vattenledningsverk med mera, dock med det

undantag, att de kostnader, som jämlikt den föreslagna lagen kunna

drabba ångpanneägare, skola af staten eller kommunen vidkännas, staten

eller kommunen obetaget att för återbekommande af utgifvet kostnadsbelopp

väcka anspråk mot befälhafvaren, ledaren eller styresmannen,

i mån af befogenhet.

På grund af hvad sålunda anförts tillstyrker jag, att det under

§ 48 föreslagna stadgande måtte utgå och att i stället upptagas bestämmelser

af den innebörd, som nu af mig angifvits.»

Justitierådet Carlson utlät sig: »Det är enligt min mening uppenbart,

att straffet för de öfverträdelser, som omnämnas i 36 § 1 och 2

mom. icke alltid bör drabba ägaren af ångpannan, och sålunda, om

denna är en juridisk person, den eller de, som äga företräda honom.

Han eller de eller några af dem kunna vara utan skuld och felet kan

ligga endast någon af dem eller annan person till last. I sådant fall

bör straffet drabba den skyldige och ingen annan. Den skyldige kan

efter omständigheterna vara en person, som obehörigen tagit ångpannan

i besittning och bruk; en person, som på lega innehaft ångpannan;

ångpanneskötaren om denne t. ex. sedan manometern kommit i olag,

utan att därom underrätta ångpanneägaren eller annan förman, fortfarit

att begagna ångpannan; en såsom egendomsförvaltare, fabriksföreståndare

eller i annan egenskap hos ångpanneägaren anställd person,

som vidtagit åtgärd eller gifvit befallning eller underlåtit att vidtaga

åtgärd eller gifva befallning, som på honom ankommit; en ledamot

eller föredragande i den styrelse för ett statens förvaltande verk, i den

kommunala förvaltningsnämnd eller i den styrelse för bolag, förening

eller stiftelse, som ägt företräda ångpanneägaren och så vidare. Det

synes mig vara omöjligt att härom uppställa annan regel än straffet

skall drabba den eller dem, som kunna anses hafva felat, samt att

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 63.

presumtionen ligger emot ångp änne ägaren och sålunda, om denne är

en juridisk person, mot den eller dem, som ägt företräda honom. Hvad

nu är sagt gäller i hufvudsak äfven om sådan öfverträdelse af ångpanneägaren,

som omnämnes i 37 § 1 mom. Att lämna’någon förklaring

i lagen om betydelsen af ordet »ångpanneägare» på öfriga ställen torde

icke vara nödigt. Jag hemställer alltså om omarbetning af 48 § i

den riktning, som nu angifvits.»

Justitierådet Herslow instämde hufvudsakligen i de mot denna

paragraf framställda anmärkningar.

Ur protokollet

Erik Öländer.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 63.

97

Utdrag af protokollet öfver finansärende, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 7 mars 1906.

Närvarande:

Hans excellens lierr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,

Statsråden: Tingsten,

Biesért,

friherre Marks von Wurtemberg,

Tamm,

Sidner,

Hellner,

ScHOTTE,

Berg,

Bergström,

Justitieråden: Lindbäck,

Ramstedt.

Efter gemensam beredning med chefen för justitiedepartementet

anmälde chefen för finansdepartementet, statsrådet Biesört i underdånighet:

Högsta domstolens genom note ur protokollet öfver finansärenden

för den 18 december 1903 inhämtade utlåtande öfver det vid samma

protokoll fogade förslag till lag angående kontroll å ångpannor.

Efter redogörelse för utlåtandets innehåll anförde föredragande

departementschefen i underdånighet:

»Med anledning af hvad inom högsta domstolen anmärkts rörande

ifrågavarande lagförslag har detsamma i vissa delar underkastats omarbetning.

Bih. till Riksd. Prof. 1906. 1 Samt. 1 Afd. 29 Höft.

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

Sålunda har ur 1 § uteslutits förklarandet att lagen ej skulle äga

tillämpning å ångpanna af sådan beskaffenhet, som omförmäles i mom.

b) af samma §. I stället har i 2 § införts ett stadgande att ångpanna,

om det efter besiktning utrönes, att dess explosionskraft ej öfverskrider

viss gräns, under vissa förutsättningar ej vidare är underkastad lagens

bestämmelser. Då det ansetts nödigt, att dylik panna på något sätt

identifieras, samt att det ångtryck, som, för att pannan ej skall falla

under lagens bestämmelser, ej får öfverskridas, finnes angifvet, har till

12 § fogats ett 2:dra mom., innehållande bestämmelser härom. Därjämte

har den i 34 § intagna taxa å förrättningsarfvoden kompletterats med

en bestämmelse angående arfvode till förättningsman för besiktning, som

å dylik panna förekommer.

I 1 § har vidare införts en bestämmelse, angifvande hvad det

remitterade förslaget jämväl åsyftat skola gälla eller att lagen ej äger

tillämpning å ångpannor vare sig å utländska fartyg eller å svenska

fartyg, som begagnas allenast i fart mellan utrikes hamnar.

De i sista punkten af 1 § förekommande definitioner hafva uteslutits

såsom obehöfiiga, hvilket föranledt någon jämkning af ordalagen

i mom. a) af 1 §.

I anledning af en inom högsta domstolen framställd erinran har

bestämmelsen i 3 § 1 mom. om uppförande af skyddsmur för vissa

ångpannor utsträckts att gälla äfven de fall, då dylika pannor brukas

på mindre än viss bestämdt afstånd från allmän väg, gata eller annan

öppen plats, där människor i allmänhet vistas. Hvad inom högsta domstolen

i öfrigt hemställts i fråga om skärpning af reglerna rörande

uppställning af ångpannor af lista och 2:dra klassen har funnits ej

böra föranleda ändring i det remitterade förslaget, enär strängare föreskrifter

i nu berörda hänseende skulle kunna verka alltför hämmande

på industriens utveckling.

Inom högsta domstolen framställda anmärkningar hafva föranledt

att 7, 11, 12, 13 och 14 §§ i viss mån underkastats omarbetning; liksom

i 15, 17 och 18 §§ vidtagits ändringar i öfverensstämmelse med därom

gjord hemställan.

Vid 19 § 2 mom. har inom högsta domstolen anmärkts, att orden

»på eget ansvar» borde utbytas mot annat uttryck, som bättre angåfve

hvad därmed åsyftades. I anledning häraf hafva nämnda ord ur lagrummet

uteslutits, hvaremot i 37 § 3 mom. intagits en bestämmelse

att för vissa förseelser, som begås af skötare, som i 19 § 2 mom. omförmäles,

svarar ångpanneägaren i skötarens ställe.

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

Då, på sätt inom högsta domstolen framhållits, det ej är lämpligt

att låta ångpanneägares rätt att bruka en ångpanna vara beroende

därpå att han i original innehar bevis om tillstånd därtill, utan det

torde vara tillfyllest att göra rätten att bruka ångpanna beroende af

allenast den fordran att vederbörligt tillståndsbevis är i. gällande kraft,

har åt 36 § 1 inom. gifvits en härefter lämpad affattning; i sammanhang

härmed hafva jämväl 20 och 21 §§ underkastats viss ändring.

I 23 § hafva införts nya bestämmelser, åsyftande att komplettera

reglerna angående förfarandet i anledning däraf att ånpanna vid mindre

besiktning befunnits bristfällig, hvarjämte i 24 § augifvits några exempel

å sådana arbeten, som förnämligast äro att hänföra till större reparation.

För det fall att flera personer äro samtidigt sysselsatta med skötseln

af en ångpanna, och någon af dem utöfvar förmanskap för de öfriga,

synes erforderlig garanti för att de i 26 § omlörmälda anteckningar

varda verkställda vinnas, om skyldighet därtill åligger allenast förmannen,

hvadan i 26 § införts föreskrift härom.

Det remitterade förslaget innehöll ej några bestämmelser om jäf

för besiktningsmän. För åstadkommande af tillfredsställande kontroll

torde emellertid föreskrifter i sådant hänseende böra meddelas, och har

till följd häraf, i enlighet med ett inom högsta domstolen framställdt

förslag, intagits ett stadgande härom.

Ansvarsbestämmelserna i 36 och 37 §§ hafva fullständigats och i

viss mån undergått ändring, hvarjämte stadgandet i 38 § att lagens

ansvarsbestämmelser ej skulle gälla i de fall, då å öfverträdelse straff

funnes utsatt i allmänna strafflagen eller sjölagen, utgått och ersatts

med en föreskrift i dylik riktning i 37 § 2 mom. allenast för det där

afsedda fall. I stället hafva i 38 § införts bestämmelser, angifvande hvem

de för ångpanneägare stadgade ansvarsbestämmelser skola gälla i fråga

om ångpanna, som tillhör s. k. juridiskt rättssubjekt eller någon, som

står under förmyndare eller annan laga målsman.

I fråga om den frihet från kontroll, som medlem af sådan ångpanneförening,

som i 47 § omförmäles, bör medgifvas, har samma §

underkastats ändring i vissa hänseenden, hvarjämte åt ägare af ångpanna

ombord å fartyg, som är inregistreradt hos s. k. klassificeringssällskap,

gifvits i hufvudsak enahanda frihet från kontroll som åt medlem

af ångpanneförening.

Slutligen har inom högsta domstolen beträffande 48 § papekats,

att densamma kräfde förtydligande, hufvudsakligen med hänsyn till

ansvarsbestämmelserna i lagen. På sätt inom högsta domstolen framhållits,

torde det för lagens effektivitet vara lämpligast att, då ång
-

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Knmjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 63.

parma brukas för ångpanneägarens egen räkning, låta ansvaret för

kontrollföreskrifternas åsidosättande i allmänhet hvila på honom själf.

Har däremot ägaren upplåtit ångpanna till annan att brukas för dennes

räkuing, torde den sistnämnde böra drabbas af ansvar, som här afses.

I anledning häraf har hvad vid 48 § inom högsta domstolen anmärkts

föranledt att, jämte det, på sätt redan nämnts, i 38 § införts stadganden

rörande tillämpning i de där afsedda fall af de för ångpanneägare stadgade

ansvarsbestämmelser, åt 48 § gifvits ett innehåll, syftande allenast

på det fall att ångpanneägaren till annan upplåtit nyttj anderätten till

pannan.

I öfrigt hafva vissa §§ i lagförslaget underkastats omredigering

eller mindre viktiga ändringar.»

Föredragande departementschefen uppläste härefter det sålunda

jämkade lagförslaget och hemställde, att detsamma måtte Riksdagen

till antagande föreläggas.

Justitierådet Lindbäck åberopade hvad af honom vid ärendets

behandling i högsta domstolen blifvit yttradt, i den mån det ej vid

förslagets omarbetning vunnit beaktande.

Statsrådet friherre Marks von Wurtemberg yttrade:

»Såsom ledamot i högsta domstolen har jag deltagit i förslagets

behandling därstädes. Af de anmärkningar, som då från min sida

framställdes, hafva vid förslagets omarbetning de allra flesta blifvit

iakttagna. I en eller annan punkt, där så ej är fallet, har jag, efter

öfverläggning med andra ledamöter af statsrådet, ansett mig böra frånträda

hvad af mig anmärkts; och instämmer jag alltså med föredragande

departementschefen.»

Jämväl statsrådets öfriga ledamöter biträdde föredragande departementschefens

hemställan.

Med bifall till denna hemställan täcktes Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen Regenten i nåder förordna,

att till Riksdagen skulle aflåtas nådig proposition i

ämnet af den lydelse, bilagan vid detta protokoll

utvisar.

Ex protocollo:

Algot Wahlin.

STOCKHOLM, ISAÅC MARCUS’ BOKTR.-AKTIEBOLAG, 1906.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SärU 1906:1 Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 1 s. 1 i texten