Med förslag till lag om ändrad lydelse af vissa §§ i förordningen angående kyrkofullmäktige och kyrkonämnd i Göteborg den 5 maj 1882
1906-02-02 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1906:64, Med förslag till lag om ändrad lydelse af vissa §§ i förordningen angående kyrkofullmäktige och kyrkonämnd i Göteborg den 5 maj 1882
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 64.
1
N:o 64.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till
lag om ändrad lydelse af vissa §§ i förordningen angående
kyrkofullmäktige och kyrkonämnd i Göteborg den
5 maj 1882; gifven Stockholms slott den 2 februari 1906.
Under åberopande af bilagda utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden
för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse af vissa §§ i förordningen
angående kyrkofullmäktige och kyrkonämnd i Göteborg den 5
maj 1882.
De till ärendet hörande handlingarna skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro
enligt Dess nådiga beslut:
GUSTAF.
Fridtjuv Berg.
Bih. till Riksd. Prot. 1906. 1 Sami 1 Afd. 30 Häft. (N:o 64.)
1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 64.
Förslag
till
Lagom
ändrad lydelse af vissa §§ i förordningen angående kyrkofullmäktige
och kyrkonämnd i Göteborg den 5 maj 1882.
Härigenom förordnas, att §§ 3, 4, 5, 6, 7, 8, 10, 12, 13, 19, 20 och
21 i förordningen angående kyrkofullmäktige och kyrkonämnd i Göteborg
den 5 maj 1882 skola erhålla följande ändrade lydelse:
§ 3.
Församlingarnas beslutanderätt i gemensamma ärenden utöfvas af
kyrkofullmäktige, hvilka, på sätt nedan sägs, utses af församlingarnas vid
kyrkostämma röstägande medlemmar samt äga att efter bästa förstånd
och samvete fullgöra dem i denna egenskap tillhörande åligganden; kunnande
de härvid icke bindas af andra beslut eller föreskrifter än gällande
lagar och författningar.
§ 4.
I en hvar af stadens territoriella församlingar väljas bland församlingens
vid kyrkostämma röstägande medlemmar fem kyrkofullmäktige.
De utses för fyra kalenderår. Valen förrättas å kyrkostämma under november
månad året näst före början af de år, för hvilka valen gälla.
Afgår fullmäktig under den för honom bestämda tjänstgöringstiden, anställes
fyllnadsval; och bör den sålunda valde tjänstgöra under den tid,
som för den afgångne återstått.
§ 5.
Kyrkofullmäktig kan ej den vara, som, jämlikt § 24 i kungl. förordningen
om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd, ej kan vara ledamot
af kyrkoråd.
Kungl, Maj:ts Nåd. Proposition N:o 64.
3
§ 6.
Den, som blifvit vald till kyrkofullmäktig, skall härom skyndsamt
underrättas af kyrkostämmans ordförande. Är den valde hindrad att åtaga
sig uppdraget, bör han inom åtta dagar efter underrättelsens delfående
sådant anmäla hos kyrkostämmans ordförande, som då förordnar om ny
kyrkostämma för afsägelsens pröfning och, i händelse den godkännes, anställande
af nytt val.
Öfver val till kyrkofullmäktige meddelar kyrkostämmans ordförande
till kyrkofullmäktiges ordförande behörigt utdrag af det vid valförrättningen
förda protokollet inom åtta dagar efter samma protokolls justering.
Den valde må kunna afsåga sig ifrågavarande uppdrag:
a) om han visar sig icke vara inom församlingen kyrkoskrifven;
b) om han är ämbets- eller tjänsteman och af sin befattning hindras
att fullgöra uppdraget;
c) om han uppnått sextio års ålder;
d) om han tillförne i fyra år eller längre tjänstgjort såsom kyrkofullmäktig;
eller
e) om han eljest förmår visa hinder, som af kyrkostämma godkännes.
§ 7.
Kyrkofullmäktige välja årligen inom sig vid sitt första sammanträde
under året med slutna sedlar ordförande och vice ordförande.
Underrättelse om dessa val skall af ordföranden meddelas ej mindre
stadens magistrat, Kungl. Maj:ts befallningshafvande i länet och stiftets
domkapitel än äfven de särskilda territoriella församlingarnas kyrkoherdar,
för att genom dessas försorg kungöras från predikstolarna i stadens kyrkor.
§ 8.
Kyrkofullmäktige sammanträda på ordförandens kallelse, då sådant för
behandling af förekommande ärenden, jämlikt ofvannämnda förordning den
21 mars 1862 eller eljest, pröfvas nödigt, samt dessutom då Kungl. Maj:ts
befallningshafvande, domkapitlet, visitationsförrättare, magistraten eller
något af de särskilda församlingarnas kyrkoråd det äskar; börande kallelsen,
som skall skriftligen utfärdas och genom någon af stadens tidningar kungöras
samt senast dagen före sammanträdet delgifvas en hvar bland fullmäktige,
upptaga ej mindre tid och ställe för sammanträdet än äfven alla
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 64.
de ärenden, som därvid skola förekomma till behandling och afgörande;
och föres protokollet af person, som fullmäktige antagit till sekreterare.
§ 10.
Kyrkofullmäktig, som efter erhållen kallelse utan anmäldt, af fullmäktige
godkändt förfall uteblifver från sammanträde, skall till den gemensamma
kyrkokassan böta två kronor och dubbelt så mycket, om sammanträdet
måste i anseende till de närvarandes fåtalighet inställas eller upplösas.
§ 12-
Kyrkofullmäktiges förhandlingar skola vara offentliga; dock kunna
fullmäktige för någon särskild fråga besluta, att öfverläggning skall hållas
inom lyckta dörrar.
Vid kyrkofullmäktiges sammanträden äger kyrkonämndens ordförande,
äfven om han icke är kyrkofullmäktig, att vara tillstädes och i öfverläggningarna,
men ej i besluten, deltaga.
§ 13.
Kyrkofullmäktige må ej ärende företaga eller däruti besluta, så vida
ej minst två tredjedelar af ledamöternas hela antal äro tillstädes.
Ar till följd af stadgandena i fjärde stycket af § 21 tillstädesvarande
ledamot hindrad att deltaga i handläggning af visst ärende, må den omständigheten,
att antalet af de öfriga tillstädesvarande icke uppgår till två
tredjedelar af ledamöternas hela antal, ej utgöra hinder för ärendets företagande.
§ 19.
Kyrkofullmäktige välja till ledamöter i kyrkonämnden från en hvar
af de särskilda församlingarna en af ledamöterna i församlingens kyrkoråd.
Ledamöterna i nämnden väljas för två kalenderår.
Vid samma tillfälle, då de ordinarie ledamöterna i kyrkonämnden
väljas, utses för nästinstundande kalenderår dels en suppleant från hvarje
församling bland dess vid kyrkostämma röstägande medlemmar och dels
bland kyrkonämndens ordinarie ledamöter en räkenskapsförare, som tillika
är nämndens kassaförvaltare.
Afgår ledamot eller suppleant hos kyrkonämnden eller nämndens
räkenskapsförare och kassaförvaltare under den för honom bestämda tjänst
-
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 64.
5
göringstiden, anställes fyllnadsval; och bör den sålunda valde tjänstgöra
under den tid, som för den afgångne återstått.
Den till ledamot eller suppleant eller räkenskapsförare och kassaförvaltare
i kyrkonämnden valde må kunna afsäga sig ifrågavarande uppdrag:
a) om han visar sig icke vara kyrkoskrifven inom den församling,
för hvilken han blifvit utsedd;
b) om han är ämbets- eller tjänsteman och af sin befattning hindras
att fullgöra uppdraget;
c) om han uppnått sextio års ålder;
d) om han tillförne i fyra år eller längre tjänstgjort såsom ledamot
i kyrkonämnden; eller
e) om han eljest förmår visa hinder,,som af kyrkofullmäktige godkännes.
Ledamot eller suppleant i kyrkonämnden kan ej den vara, som, jämlikt
§ 24 i kungl. förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd,
ej kan vara ledamot af kyrkoråd.
§ 20.
Kyrkonämnden utser inom sig för hvarje år ordförande och vice ordförande
samt antager därjämte sekreterare med tjänstgöringsskyldighet
enligt af nämnden gifna bestämmelser.
Nämnden sammanträder på ordförandens kallelse, så ofta han finner
det nödigt, eller då minst halfva antalet af dess ledamöter sådant för visst
ärende skriftligen begära.
Ej må något ärende till afgörande företagas, därest icke mer än halfva
antalet ledamöter, ordföranden inberäknad, är tillstädes.
Aro vid besluts fattande meningarna lika delade, gäller den mening,
ordföranden biträder.
Ordförande, ledamot eller till tjänstgöring inkallad suppleant, som
utan anmäldt, af kyrkonämnden godkändt förhinder uteblifver från sammanträde,
skall till den gemensamma kyrkokassan bota två kronor och dubbelt
så mycket, om sammanträdet måste i anseende till de närvarandes fåtalighet
inställas eller upplösas.
§ 21.
För medel, som kyrkonämnden haft under sin förvaltning, ansvara
nämndens ledamöter gemensamt, dock att för den egentliga kassarörelsen
räkenskapsföraren och kassaförvaltaren är ensam ansvarig. Ansvarigheten
fortfar, till dess förvaltningen blifvit antingen af kyrkofullmäktige eller,
6
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 64.
om klander anställes, af vederbörande domstol godkänd, eller ock till dess
natt och år efter räkenskapernas aflämnande förflutit, utan att klander i
laga ordning blifvit anställdt.
Räkenskapsföraren åligger att hålla fullständig räkenskap öfver kyrkornas
tillhörigheter samt den gemensamma kyrkokassans inkomster och
utgifter. Räkenskaperna afslutas med kalenderår och granskas af de af
kyrkofullmäktige valda revisorer, till hvilka de för detta ändamål skola
aflämnas senast den 15 mars påföljande år.
Revisionsberättelsen skall senast den 15 april aflämnas till kyrkofullmäktiges
ordförande, som öfver gjorda anmärkningar infordrar vederbörandes
förklaringar, hvarefter kyrkofullmäktige besluta, huruvida anmärkning
må förfalla eller laglig åtgärd vidtagas.
Den, hvilken såsom ledamot eller suppleant i kyrkonämnden eller eljest
är redovisningsskyldig till den kyrkliga kommunen, må icke väljas till
revisor af förvaltning, för hvilken han har att redovisa, ej heller såsom
kyrkofullmäktig deltaga i val af revisorer af sådan förvaltning eller i beslut
i anledning af revisorernas granskning af sagda förvaltning.
Denna lag träder i kraft vid början af kalenderåret näst efter det,
under hvilket enligt Konungens beslut den genom nådiga brefvet den 5
maj 1882 för Göteborg fastställda församlingsindelningen upphört att
gälla, dock att i §§ 4 och 19 af denna lag omförmälda val må äga rum
under kalenderåret näst före det, då lagen i öfrigt träder i kraft, skolande
vid de val, som sålunda med tillämpning af denna lag första gången förrättas,
iakttagas, att i hvarje församling tre kyrkofullmäktige väljas för
två år och två för fyra år, samt att halfva antalet af ledamöterna i kyrkonämnden
eller, därest detta ej är jämnt, det antal, som närmast understiger
hälften, väljes för en tid af allenast ett år; och skola de personer,
hvilka vid tiden för lagens trädande i kraft äro ledamöter eller suppleanter
i kyrkonämnden, då frånträda erhållet uppdrag, äfven om de valts för
längre tidsperiod.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 64.
7
Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2
februari 1906.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Teolle,
Statsråden: Tingsten,
Biesért,
friherre Marks von Wurtemberg,
Tamm,
Sidner,
Hellner,
SCHOTTE,
Berg,
Bergström.
Departementschefen, statsrådet Berg anförde:
»Såväl prästlöneregleringskommittén som kyrkofullmäktige i GöteborgKyrkaMimSkhafva
framställt förslag om förändrad indelning af de territoriella försam- kyrkonämnd
lingarna i Göteborg samt därpå beroende ändringar i arten och fördelningen '' Götebor9■
af prästerliga krafter.
Den nuvarande församlingsindelningen är fastställd genom nådiga brefvet
den 5 maj 1882. Enligt detta bref indelas staden i följande sex territoriella
församlingar: Gustavi eller Domkyrkoförsamlingen, Kristine församling,
Gamlestadsförsamlingen, Hagaförsamlingen, Masthuggsförsamlingen och Karl
8
KungI. Mgj:ts Nåd. Proposition N:o 64.
Johans församling samt i en icke territoriell, Tyska församlingen. Samma
nådiga bref innehåller dessutom närmare bestämmelser om prästerskapet
i de särskilda församlingarna och dess tillsättning m. m. samt fastställer
lönereglering att gälla och tillämpas under en tid af femtio år från och
med den 1 maj 1883. De territoriella församlingarna hafva, jämlikt den
likaledes den 5 maj 1882 utfärdade nådiga förordningen angående kyrkofullmäktige
och kyrkonämnd i Göteborg, gemensam kyrklig ekonomi och
förvaltning.
Kommitténs och kyrkofullmäktiges ifrågavarande förslag rörande förändrad
församlingsindelning afse ökande af de territoriella församlingarnas
antal till respektive tolf och nio. Kyrkofullmäktige hafva ställt sitt omförmälda
förslag, som jämväl omfattar detaljerade bestämmelser i afseende
å de särskilda församlingarnas gränser, kyrkobyggnader m. m., i samband
med ett förslag om förändring af nyssnämnda förordning. Öfver såväl
prästlöneregleringskommitténs förslag som kyrkofullmäktiges förslag i hela
dess omfattning hafva vederbörande blifvit hörda.»
Sedan departementschefen härefter redogjort för hvad i ärendet förekommit
beträffande förändrad församlingsindelning och därmed sammanhängande
frågor om prästerskapet, dess tillsättning, aflöning m. m., yttrade
departementschefen vidare:
»Af de i ärendena afgifna yttrandena framgår, att samtliga vederbörande
ansett en ökning af antalet territoriella församlingar i Göteborg
nödvändig och härutinnan anslutit sig till det af kyrkofullmäktige afgifna
förslaget. Det synes mig ock vara uppenbart, att Göteborgs stads hastiga
utvidgning och ökade folkmängd påkalla en sådan ökning. Innan nådigt
beslut om förändrad församlingsindelning fattas, torde emellertid framställning
till Riksdagen beträffande viss del af ärendet böra göras. Kyrkofullmäktiges
förslag, såvidt det afser delning af vissa af de nuvarande församlingarna,
inrättande af nya prästerliga tjänster och aflöning af dessas innehafvare,
torde kunna genomföras utan fastställande af ny lönereglering
och påkallar ej framställning till Riksdagen. Sådan framställning erfordras
däremot för vidtagande af ändring i förutnämnda nådiga förordning angående
kyrkofullmäktige och kyrkonämnd i Göteborg den 5 maj 1882;
och en ökning af församlingarnas antal kan ej vidtagas utan i samband
med en ändring af denna förordnings § 4, som föreskrifver, att i hvardera
af Domkyrkoförsamlingen, Kristine, Haga, och Masthuggsförsamlingarna
samt Karl Johans församling skola väljas åtta fullmäktige och tre suppleanter
samt i Gamlestadsförsamlingen fem fullmäktige och två suppleanter.
Kyrkofullmäktiges förevarande framställning innefattar också förslag
till ändring af denna paragraf. Kyrkofullmäktige hafva emellertid
9
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 64.
ansett åtskilliga andra bestämmelser i förordningen af olika anledningar,
som delvis ej äga sammanhang med den ifrågasatta förändrade församlingsindelningen,
böra ändras; och kyrkofullmäktige hafva därför i sin underdåniga
framställning framlagt förslag till en helt ny förordning i ämnet,
som dock innefattar mer betydande ändringar endast i några få af paragraferna
i nu gällande förordning.
Såsom redan omförmälts, grunda sig kyrkofullmäktiges samtliga förslag
på en utaf en särskild tillsatt beredning utarbetad framställning.
Sedan i denna framställning, såvidt densamma afser ändring i nådiga förordningen
den 5 maj 1882, först erinrats om lydelsen af § 4, har beredningen
vidare anfört:
Som folkmängden i Gamlestadsförsamlingen ökats från omkring 3,000
personer vid tidpunkten för förordningens tillkomst till 10,464 personer vid
1902 års ingång, samt en ytterligare, sannolikt ej obetydlig, ökning af
denna befolkning inom kort vore att emotse, vid det förhållande, att inom
församlingen funnes betydande nu obebyggda, men för bebyggande tjänliga
områden, saknades numera anledning att bibehålla den skillnad beträffande
antalet representanter i kyrkofullmäktige, som förefunnes emellan Gamlestadsförsamlingen
och stadens öfriga territoriella församlingar. Då ingen
af de nya församlingar, om hvilkas bildande beredningen framställt förslag,
komme att erhålla mindre befolkning än Gamlestadsförsamlingen, funne
sig beredningen för deras vidkommande icke heller kunna förorda färre
representanter i kyrkofullmäktige än för Gamlestadsförsamlingen.
Därest emellertid en hvar af de nio församlingar, af hvilka staden
enligt beredningens förslag skulle bestå, erhölle det antal representanter i
kyrkofullmäktige, som nu vore bestämdt för hvarje af stadens territoriella
församlingar utom Gamlestadsförsamlingen, skulle hela antalet ledamöter i
kyrkofullmäktige vid den ifrågasatta förändrade territorialindelningens
genomförande redan från början komma att utgöras af icke mindre än
sjuttiotvå personer. Då vid ett af Göteborgs stadsfullmäktige och Lundby
kommunalfullmäktige för deras del fattadt beslut om de båda kommunernas
sammanslagning fästats såsom villkor, bland annat, att Lundby kommun i
ecklesiastikt hänseende alltjämt skulle utgöra en särskild församling, för
hvilken ett proportionerligt antal ledamöter skulle erhålla säte och stämma
bland kyrkofullmäktige inom äldre staden, skulle således, i händelse detta
villkor blefve af Eders Kungl. Maj:t godkändt, förut omnämnda antal
representanter i kyrkofullmäktige komma att än ytterligare ökas, äfven
oafsedt den ökning, som af framdeles möjligen skeende ändring i territorialindelningen
kunde blifva en följd. Med hänsyn dels till nu anmärkta förhållanden,
dels därtill att nuvarande antalet kyrkofullmäktige utgjorde
Bih. till Riksd. Prat. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 30 Höft. 2
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 64.
endast fyrtiofem och dels till den omständigheten, att i gällande förordning
om kommunalstyrelse i stad, antalet stadsfullmäktige icke för någon af
rikets städer, med undantag för Stockholm, finge öfverstiga sextio, ansåge
sig beredningen böra föreslå, att antalet kyrkofullmäktige i en hvar af de
nio församlingar, om hvilkas bildande beredningen framställt förslag, blefve
fem, hvarigenom, så länge Göteborgs kyrkliga kommun bestode endast af
de af beredningen föreslagna nio församlingar, det nuvarande antalet
kyrkofullmäktige blefve bibehållet.
Då den valtid af endast ett år, som för kyrkofullmäktige funnes
stadgad i § 4 af förordningen om kyrkofullmäktige och kyrkonämnd, vore
otillräcklig för vinnande af nödig kontinuitet i ärendenas behandling samt
för ökande och vidmakthållande af intresset för kyrkofullmäktiges arbeten,
ansåge beredningen, att kyrkofullmäktige borde, i likhet med stadsfullmäktige,
väljas för fyra år, dock med iakttagande däraf, att af de kyrkofullmäktige,
som med tillämpning af den nya författningen inom hvarje
församling första gången utsåges, tre valdes för två år och två för fyra år.
I händelse ledamot af kyrkofullmäktige afginge före bestämd tjänstgöringstids
utgång, föresloges anställande af fyllnadsval för den tid, som
för den afgångne återstått.
Enär de nu framhållna synpunkterna talade mot bibehållande i kyrkofullmäktige
af suppleanter samt dylika ställföreträdare ej funnes för stadsfullmäktige
föreskrifna och icke heller torde för kyrkofullmäktiges vidkommande
vara af behofvet påkallade, förordade beredningen, att suppleantskapet
i kyrkofullmäktige måtte afskaffas.
Med hänsyn till önskvärdheten däraf, att kyrkonämndens ordförande
vore vid kyrkofullmäktiges sammanträde tillstädes för att lämna de upplysningar,
som kunde vara af behofvet påkallade, föresloge beredningen
tillägg till § 12 i förordningen om kyrkofullmäktige och kyrkonämnd af
innehåll, att nämndens ordförande, äfven om han icke vore kyrkofullmäktig,
ägde deltaga i fullmäktiges öfverläggningar, men ej i deras beslut.
I § 24 af gällande förordning om kyrkostämma samt kyrkoråd och
skolråd vore föreskrifvet, att ledamot i kyrkoråd eller skolråd kunde
ej den vara, som vore oberättigad att deltaga i kyrkostämmas öfverläggningar
och beslut, den, som icke uppnått tjugufem års ålder, den, som
icke rådde öfver sig och sitt gods, den, som all sin egendom till borgenärer
afträdt och icke, på sätt lag förmådde, gitte visa, att han från deras
kraf vore befriad, den, som vore förlustig medborgerligt förtroende eller
genom utslag, hvilket ännu icke vunnit laga kraft, vore dömd till förlust
af sadant förtroende, eller den, som vore ställd under framtiden för brott,
hvilket medförde nämnda påföljd, den, som vore förklarad ovärdig att
11
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 64.
inför rätta föra andras talan eller att i rikets tjänst vidare nyttjas, eller
slutligen den, som tillhörde kyrkoförsamlingens redovisningsskyldige och
aflönade betjänte. I hufvudsak enahanda föreskrifter hade jämväl blifvit
lämnade rörande stadsfullmäktige.
Då motsvarande bestämmelser i fråga om ledamot af kyrkofullmäktige
eller kyrkonämnd för närvarande saknades, men enligt beredningens
uppfattning lämpligen borde finnas, hade föreskrifter i sådant syfte
intagits i §§ 5 och 19 af beredningens förslag till ny förordning.
Stadgandet i § 13 i förordningen om kyrkofullmäktige och kyrkonämnd
därom, att kyrkofullmäktige vore beslutföra, då mer än halfva
antalet ledamöter vore tillstädes, hade beredningen ansett böra ändras därhän,
att det beslutföra antalet bestämdes till minst två tredjedelar, på sätt
om stadsfullmäktige vore stadgadt.
Äfvenledes föresloge beredningen, att föreskriften i § 15 af förordningen
om kyrkofullmäktige och kyrkonämnd därom, att reservation mot
kyrkofullmäktiges beslut finge senast vid protokollets justering afgifvas,
måtte, i syfte att erhålla större tydlighet, omredigeras till öfverensstämmelse
med motsvarande bestämmelse i kyrkostämmoförordningen.
Enligt § 19 af oftanämnda förordning om kyrkofullmäktige och
kyrkonämnd skulle kyrkofullmäktige till ledamöter i kyrkonämnden från
en hvar af stadens församlingar välja två därinom röstberättigade personer,
af hvilka minst en vid valtillfället skulle tillhöra sin församlings
kyrkoråd. Då af denna bestämmelse skulle blifva en följd, att redan vid
den af beredningen föreslagna territorialindelningens genomförande kyrkonämnden
skulle bestå af icke mindre än aderton ledamöter, och att detta
antal, på grund af Lundby sockens beslutade införlifning med staden
jämväl i ecklesiastikt hänseende samt framdeles möjligen skeende förändringar
i förenämnda indelning, komme att än ytterligare ökas, hade beredningen
ansett nödigt att föreslå en ändring i ifrågavarande paragraf i
syfte, att kyrkonämnden skulle bestå af endast en ledamot från hvarje
församling. För bevarande af det samband emellan nämnden och stadens
kyrkoråd, som nu förefunnes och hvars bibehållande beredningen af flera
skäl ansåge önskvärdt, borde för val till ledamot af nämnden stadgas, att
han vid valtillfället skulle tillhöra sin församlings kyrkoråd. Beredningen,
som ansåge suppleanter i kyrkonämnden böra bibehållas, funne däremot
ej nödigt att för deras vidkommande föreskrifva ledamotskap i kyrkorådet
såsom förutsättning för valbarhet.
För ledamot i kyrkonämnden behof de någon ändring i den nuvarande
valtiden, som vore två år, ej ifrågakomma. Vid de val, . som, med
tillämpning af föreslagen ny förordning i ämnet, första gången skulle för
-
12
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 64.
rättas, hade beredningen tänkt sig böra tillgå på sådant sätt, att halfva
antalet af de till ledamöter i kyrkonämnden utsedda eller, därest detta
antal ej vore jämnt, det antal, som närmast understege hälften, valdes
för en tid af ett år; och skulle kyrkofullmäktige bland de sålunda valde
genom lottning bestämma, hvilka ledamöter af kyrkonämnden som utsåges
för den längre och hvilka som utsåges för den kortare tidsperioden.
Då kyrkonämnden enligt nu gällande bestämmelser förnyades med
hälften hvarje år, blefve häraf en följd, att vid den tidpunkt, då den
föreslagna förordningen skulle träda i kraft, alltid minst hälften af nämndens
ledamöter vore valda för tid efter förenämnda tidpunkt. Som det ej
kunde anses lämpligt, att dessa personer finge tjänstgöra i den nyvalda
nämnden, som därigenom under viss tidsperiod komme att räkna ett oproportionerligt
stort antal ledamöter, föresloge beredningen ett öfvergångsstadgande
af innehåll, att de personer, hvilka vid tidpunkten för förenämnda
förordnings trädande i kraft blifvit till ledamöter eller suppleanter i kyrkonämnden
utsedda, med sagda tidpunkt skulle frånträda sålunda erhållet
uppdrag, äfven om de blifvit valda för längre tidsperiod.
Då, enligt hvad beredningen erfarit, vid ett och annat tillfälle för
nämnden uppstått svårighet att till kassaförvaltare och räkenskapsförare
hos nämnden erhålla lämplig person, som varit villig att åtaga sig uppdraget,
och då det vore af största vikt, att vid val af ledamöter i kyrkonämnden
hänsyn toges därtill, att bland de till ifrågavarande uppdragutsedda
alltid funnes dylik person, ansåge sig beredningen böra föreslå,
att, för vinnande af nödig visshet härutinnan, kyrkofullmäktige skulle
själfva äga utse ofvanbemälde befattningshafvande. Denne, som skulle
vara ledamot af nämnden, borde, i likhet med suppleant i nämnden, lämpligen
utses för hvarje år vid det tillfälle, då val till nämnden förrättades.
Af den omständigheten, att nämnden ej själf utsåge sin kassaförvaltare,
borde följa, att nämndens öfriga ledamöter icke vore skyldiga att med
honom dela ansvaret för den egentliga kassarörelsen.
I fråga om kyrkonämnden föresloge vidare beredningen, att i den
nya förordningen i ämnet måtte inflyta i nu gällande förordning icke
intagna föreskrifter därom, att då fyllnadsval för afgången ledamot, suppleant
och kassaförvaltare hos nämnden skulle anställas, dylikt val skulle
afse den tid, som för den afgångne återstått; att samtliga bemälda personer
finge afsäga sig uppdraget endast på i hufvudsak enahanda skäl, som
berättigade ledamot af kyrkofullmäktige till dylik afsägelse; att kyrkonämnden,
i likhet med kyrkofullmäktige, skulle utse vice ordförande;
och att nämnden skulle sammanträda på ordförandens kallelse, ej blott
13
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 64.
så ofta han funne det nödigt, utan äfven då minst halfva antalet af
nämndens ledamöter sådant för visst ändamål skriftligen begärde.
Då det måste anses önskvärdt, att ny förordning om kyrkofullmäktige
och kyrkonämnd i motsats till den nu gällande förordningen gjordes
fullständigt oberoende af eventuella ändringar i stadens territoriella indelning,
hade beredningen vid utarbetande af sitt förslag till den nya förordningen
tagit hänsyn till detta önskemål.
De af beredningen, utöfver hvad nu sagts, föreslagna ändringarna i
förordningen om kyrkofullmäktige och kyrkonämnd vore omredigeringar,
hvilka såsom regel varit föranledda af sådana ändringar, för hvilka här
lämnats redogörelse.
Det i enlighet med hvad sålunda anförts af beredningen uppgjorda
förslaget hafva kyrkofullmäktige vid sammanträde den 14 december 1903
gillat och bifallit utan annan ändring än i sista stycket af § 12; och
jämlikt sitt i sammanhang därmed fattade beslut hafva kyrkofullmäktige
i sin förutberörda underdåniga framställning anhållit, att Eders Kungl.
Maj:t täcktes förordna, att till framtida efterrättelse skulle gälla förändrad
förordning om kyrkofullmäktige och kyrkonämnd i Göteborg enligt det
sålunda gillade förslaget, dock med iakttagande däraf, att de personel,
hvilka på grund af äldre lag vid tidpunkten för förenämnda förordnings
trädande i kraft blifvit till ledamöter eller suppleanter i kyrkonämnden
utsedda, med sagda tidpunkt skulle frånträda sålunda erhållet uppdrag,
äfven om de blifvit valda för längre tidsperiod.
Sedan domkapitlet i Göteborg samt Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i Göteborgs och Bohus län, på grund af nådiga remisser, yttrat
sig i ärendet, därvid mot nyssnämnda förslag allenast anmärkts, att med
hänsyn till lagen den 15 april 1904 angående ändrad lydelse af §§ 13
och 21 i förordningen angående kyrkofullmäktige och kyrkonämnd i Göteborg
den 5 maj 1882 till motsvarande paragrafer i kyrkofullmäktiges
förslag borde göras tillägg i enlighet med berörda lag, hafva kyrkofullmäktige
i en underdånig skrifvelse förklarat sig icke hafva något att invända
emot, att §§ 13 och 21 i förordningen erhölle en i enlighet med
den framställda anmärkningen ändrad, närmare angifven lydelse; och hafva
domkapitlet och Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande därefter tillstyrkt
sådan förändring.
Kammarkollegium, som den 6 mars 1905 i ärendet afgifvit infordradt
underdånigt utlåtande, har däri förklarat sig icke hafva funnit anledning
till någon anmärkning mot den af kyrkofullmäktige slutligen föreslagna
förordningen.
14
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 64.
Med anledning af hvad i ärendet yttrats beträffande Lundby sockens
införlifning med Göteborgs stad tillåter jag mig erinra därom, att Eders
Kungl. Maj:t vid pröfning af denna fråga den 3 mars 1905 förordnat, att
Lundby kommuns hela nuvarande område skulle från och med ingången
af år 1906 i administrativt, kommunalt och judiciellt hänseende införlifvas
med Göteborgs stad; hvarjämte domkapitlet anbefalldes att efter vederbörandes
hörande inkomma med yttrande, huruvida samt i så fall på hvad
sätt Tufve församling skulle kunna skiljas från Lundby och Tufve församlingars
pastorat och i samband därmed Lundby församling jämväl i
ecklesiastikt afseende förenas med Göteborg. Sådant yttrande har ännu
icke inkommit, hvadan frågan om Lundby församlings införlifning med
Göteborg jämväl i ecklesiastikt hänseende ännu är beroende på Eders
Kungl. Maj:ts pröfning.
Hvad beträffar nu ifrågavarande förslag till ny förordning angående
kyrkofullmäktige och kyrkonämnd anser äfven jag, att de nya eller förändrade
föreskrifter, detta förslag innehåller, äro lämpliga och tidsenliga.
Då emellertid dessa föreskrifter icke påkalla ändring i mer än
omkring hälften af nu gällande förordnings tjugusex paragrafer, torde det
ej vara erforderligt att utfärda en helt ny författning i ämnet. I fråga
om den föreslagna lydelsen af de paragrafer, som skulle ändras, har jag
ansett en del jämkningar böra göras, hvarjämte det synts mig lämpligt
att i en särskild bestämmelse intaga, jämte stadgande om tiden för lagens
trädande i kraft, de särskilda föreskrifter, angående val af kyrkofullmäktige
och ledamöter i kyrkonämnden, hvilka ansetts erforderliga för tillämpning
första gången af de förändrade bestämmelserna.
Någon viss dag för lagens trädande i kraft torde ej nu böra bestämmas.
Såsom framgår af hvad jag förut anfört, sammanhänger behofvet
af den nya lagen på det närmaste med genomförandet af den ifrågasatta
förändrade församlingsindelningen. När detta genomförande kan äga
rum beror åter på, inom hvilken tid vederbörande i Göteborg kunna uppfylla
de bestämmelser beträffande kyrkobyggnader m. m., som Eders Kungl.
Maj:t torde komma att uppställa såsom villkor för tillämpning af den nya
församlingsindelningen. Med hänsyn härtill synes det vara lämpligast att
bestämma, att lagen skall träda i kraft vid början af kalenderåret näst
efter det, under hvilket enligt Eders Kungl. Maj:ts beslut den genom
nådiga brefvet den 5 maj 1882 fastställda församlingsindelningen upphör
att gälla. Härifrån bör dock tydligtvis göras det undantag, att val af
kyrkofullmäktige, af ledamöter i kyrkonämnden samt af räkenskapsförare
och kassaförvaltare hos nämnden må enligt de nya föreskrifterna äga
rum under året näst före det, då lagen i öfrigt träder i kraft.
15
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 64.
I enlighet med hvad jag sålunda anfört har jag låtit inom ecklesiastikdepartementet
omarbeta det Eders Kungl. Maj:ts pröfning underställda
författningsförslaget.»
Sedan departementschefen härefter uppläst det inom ecklesiastikdepartementet
omarbetade lagförslaget och anhållit att, efter det Riksdagen
fattat beslut beträffande nämnda förslag, få, i sammanhang med
föredragning af Riksdagens skrifvelse i ämnet, ånyo inför Kungl. Maj:t
anmäla frågan om förändrad församlingsindelning, hemställde departementschefen,
under åberopande af hvad han i ärendet yttrat, det Kungl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att antaga det upplästa förslaget till lag
om ändrad lydelse af vissa §§ i förordningen angående kyrkofullmäktige
och kyrkonämnd i Göteborg den 5 maj 1882.
På tillstyrkan af statsrådets öfriga ledamöter behagade
Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla hvad föredragande
departementschefen sålunda hemställt, och
skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den
lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ex protocollo:
C. F. Vougt.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.