Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse af vissa §§ i förordningen angående kyrkofullmäktige och kyrkonämnd i Göteborg den 5 maj 1882

1906-02-02 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1906:64, Med förslag till lag om ändrad lydelse af vissa §§ i förordningen angående kyrkofullmäktige och kyrkonämnd i Göteborg den 5 maj 1882

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 64.

1

N:o 64.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till

lag om ändrad lydelse af vissa §§ i förordningen angående

kyrkofullmäktige och kyrkonämnd i Göteborg den

5 maj 1882; gifven Stockholms slott den 2 februari 1906.

Under åberopande af bilagda utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse af vissa §§ i förordningen

angående kyrkofullmäktige och kyrkonämnd i Göteborg den 5

maj 1882.

De till ärendet hörande handlingarna skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF.

Fridtjuv Berg.

Bih. till Riksd. Prot. 1906. 1 Sami 1 Afd. 30 Häft. (N:o 64.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 64.

Förslag

till

Lagom

ändrad lydelse af vissa §§ i förordningen angående kyrkofullmäktige

och kyrkonämnd i Göteborg den 5 maj 1882.

Härigenom förordnas, att §§ 3, 4, 5, 6, 7, 8, 10, 12, 13, 19, 20 och

21 i förordningen angående kyrkofullmäktige och kyrkonämnd i Göteborg

den 5 maj 1882 skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 3.

Församlingarnas beslutanderätt i gemensamma ärenden utöfvas af

kyrkofullmäktige, hvilka, på sätt nedan sägs, utses af församlingarnas vid

kyrkostämma röstägande medlemmar samt äga att efter bästa förstånd

och samvete fullgöra dem i denna egenskap tillhörande åligganden; kunnande

de härvid icke bindas af andra beslut eller föreskrifter än gällande

lagar och författningar.

§ 4.

I en hvar af stadens territoriella församlingar väljas bland församlingens

vid kyrkostämma röstägande medlemmar fem kyrkofullmäktige.

De utses för fyra kalenderår. Valen förrättas å kyrkostämma under november

månad året näst före början af de år, för hvilka valen gälla.

Afgår fullmäktig under den för honom bestämda tjänstgöringstiden, anställes

fyllnadsval; och bör den sålunda valde tjänstgöra under den tid,

som för den afgångne återstått.

§ 5.

Kyrkofullmäktig kan ej den vara, som, jämlikt § 24 i kungl. förordningen

om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd, ej kan vara ledamot

af kyrkoråd.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl, Maj:ts Nåd. Proposition N:o 64.

3

§ 6.

Den, som blifvit vald till kyrkofullmäktig, skall härom skyndsamt

underrättas af kyrkostämmans ordförande. Är den valde hindrad att åtaga

sig uppdraget, bör han inom åtta dagar efter underrättelsens delfående

sådant anmäla hos kyrkostämmans ordförande, som då förordnar om ny

kyrkostämma för afsägelsens pröfning och, i händelse den godkännes, anställande

af nytt val.

Öfver val till kyrkofullmäktige meddelar kyrkostämmans ordförande

till kyrkofullmäktiges ordförande behörigt utdrag af det vid valförrättningen

förda protokollet inom åtta dagar efter samma protokolls justering.

Den valde må kunna afsåga sig ifrågavarande uppdrag:

a) om han visar sig icke vara inom församlingen kyrkoskrifven;

b) om han är ämbets- eller tjänsteman och af sin befattning hindras

att fullgöra uppdraget;

c) om han uppnått sextio års ålder;

d) om han tillförne i fyra år eller längre tjänstgjort såsom kyrkofullmäktig;

eller

e) om han eljest förmår visa hinder, som af kyrkostämma godkännes.

§ 7.

Kyrkofullmäktige välja årligen inom sig vid sitt första sammanträde

under året med slutna sedlar ordförande och vice ordförande.

Underrättelse om dessa val skall af ordföranden meddelas ej mindre

stadens magistrat, Kungl. Maj:ts befallningshafvande i länet och stiftets

domkapitel än äfven de särskilda territoriella församlingarnas kyrkoherdar,

för att genom dessas försorg kungöras från predikstolarna i stadens kyrkor.

§ 8.

Kyrkofullmäktige sammanträda på ordförandens kallelse, då sådant för

behandling af förekommande ärenden, jämlikt ofvannämnda förordning den

21 mars 1862 eller eljest, pröfvas nödigt, samt dessutom då Kungl. Maj:ts

befallningshafvande, domkapitlet, visitationsförrättare, magistraten eller

något af de särskilda församlingarnas kyrkoråd det äskar; börande kallelsen,

som skall skriftligen utfärdas och genom någon af stadens tidningar kungöras

samt senast dagen före sammanträdet delgifvas en hvar bland fullmäktige,

upptaga ej mindre tid och ställe för sammanträdet än äfven alla

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 64.

de ärenden, som därvid skola förekomma till behandling och afgörande;

och föres protokollet af person, som fullmäktige antagit till sekreterare.

§ 10.

Kyrkofullmäktig, som efter erhållen kallelse utan anmäldt, af fullmäktige

godkändt förfall uteblifver från sammanträde, skall till den gemensamma

kyrkokassan böta två kronor och dubbelt så mycket, om sammanträdet

måste i anseende till de närvarandes fåtalighet inställas eller upplösas.

§ 12-

Kyrkofullmäktiges förhandlingar skola vara offentliga; dock kunna

fullmäktige för någon särskild fråga besluta, att öfverläggning skall hållas

inom lyckta dörrar.

Vid kyrkofullmäktiges sammanträden äger kyrkonämndens ordförande,

äfven om han icke är kyrkofullmäktig, att vara tillstädes och i öfverläggningarna,

men ej i besluten, deltaga.

§ 13.

Kyrkofullmäktige må ej ärende företaga eller däruti besluta, så vida

ej minst två tredjedelar af ledamöternas hela antal äro tillstädes.

Ar till följd af stadgandena i fjärde stycket af § 21 tillstädesvarande

ledamot hindrad att deltaga i handläggning af visst ärende, må den omständigheten,

att antalet af de öfriga tillstädesvarande icke uppgår till två

tredjedelar af ledamöternas hela antal, ej utgöra hinder för ärendets företagande.

§ 19.

Kyrkofullmäktige välja till ledamöter i kyrkonämnden från en hvar

af de särskilda församlingarna en af ledamöterna i församlingens kyrkoråd.

Ledamöterna i nämnden väljas för två kalenderår.

Vid samma tillfälle, då de ordinarie ledamöterna i kyrkonämnden

väljas, utses för nästinstundande kalenderår dels en suppleant från hvarje

församling bland dess vid kyrkostämma röstägande medlemmar och dels

bland kyrkonämndens ordinarie ledamöter en räkenskapsförare, som tillika

är nämndens kassaförvaltare.

Afgår ledamot eller suppleant hos kyrkonämnden eller nämndens

räkenskapsförare och kassaförvaltare under den för honom bestämda tjänst
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 64.

5

göringstiden, anställes fyllnadsval; och bör den sålunda valde tjänstgöra

under den tid, som för den afgångne återstått.

Den till ledamot eller suppleant eller räkenskapsförare och kassaförvaltare

i kyrkonämnden valde må kunna afsäga sig ifrågavarande uppdrag:

a) om han visar sig icke vara kyrkoskrifven inom den församling,

för hvilken han blifvit utsedd;

b) om han är ämbets- eller tjänsteman och af sin befattning hindras

att fullgöra uppdraget;

c) om han uppnått sextio års ålder;

d) om han tillförne i fyra år eller längre tjänstgjort såsom ledamot

i kyrkonämnden; eller

e) om han eljest förmår visa hinder,,som af kyrkofullmäktige godkännes.

Ledamot eller suppleant i kyrkonämnden kan ej den vara, som, jämlikt

§ 24 i kungl. förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd,

ej kan vara ledamot af kyrkoråd.

§ 20.

Kyrkonämnden utser inom sig för hvarje år ordförande och vice ordförande

samt antager därjämte sekreterare med tjänstgöringsskyldighet

enligt af nämnden gifna bestämmelser.

Nämnden sammanträder på ordförandens kallelse, så ofta han finner

det nödigt, eller då minst halfva antalet af dess ledamöter sådant för visst

ärende skriftligen begära.

Ej må något ärende till afgörande företagas, därest icke mer än halfva

antalet ledamöter, ordföranden inberäknad, är tillstädes.

Aro vid besluts fattande meningarna lika delade, gäller den mening,

ordföranden biträder.

Ordförande, ledamot eller till tjänstgöring inkallad suppleant, som

utan anmäldt, af kyrkonämnden godkändt förhinder uteblifver från sammanträde,

skall till den gemensamma kyrkokassan bota två kronor och dubbelt

så mycket, om sammanträdet måste i anseende till de närvarandes fåtalighet

inställas eller upplösas.

§ 21.

För medel, som kyrkonämnden haft under sin förvaltning, ansvara

nämndens ledamöter gemensamt, dock att för den egentliga kassarörelsen

räkenskapsföraren och kassaförvaltaren är ensam ansvarig. Ansvarigheten

fortfar, till dess förvaltningen blifvit antingen af kyrkofullmäktige eller,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 64.

om klander anställes, af vederbörande domstol godkänd, eller ock till dess

natt och år efter räkenskapernas aflämnande förflutit, utan att klander i

laga ordning blifvit anställdt.

Räkenskapsföraren åligger att hålla fullständig räkenskap öfver kyrkornas

tillhörigheter samt den gemensamma kyrkokassans inkomster och

utgifter. Räkenskaperna afslutas med kalenderår och granskas af de af

kyrkofullmäktige valda revisorer, till hvilka de för detta ändamål skola

aflämnas senast den 15 mars påföljande år.

Revisionsberättelsen skall senast den 15 april aflämnas till kyrkofullmäktiges

ordförande, som öfver gjorda anmärkningar infordrar vederbörandes

förklaringar, hvarefter kyrkofullmäktige besluta, huruvida anmärkning

må förfalla eller laglig åtgärd vidtagas.

Den, hvilken såsom ledamot eller suppleant i kyrkonämnden eller eljest

är redovisningsskyldig till den kyrkliga kommunen, må icke väljas till

revisor af förvaltning, för hvilken han har att redovisa, ej heller såsom

kyrkofullmäktig deltaga i val af revisorer af sådan förvaltning eller i beslut

i anledning af revisorernas granskning af sagda förvaltning.

Denna lag träder i kraft vid början af kalenderåret näst efter det,

under hvilket enligt Konungens beslut den genom nådiga brefvet den 5

maj 1882 för Göteborg fastställda församlingsindelningen upphört att

gälla, dock att i §§ 4 och 19 af denna lag omförmälda val må äga rum

under kalenderåret näst före det, då lagen i öfrigt träder i kraft, skolande

vid de val, som sålunda med tillämpning af denna lag första gången förrättas,

iakttagas, att i hvarje församling tre kyrkofullmäktige väljas för

två år och två för fyra år, samt att halfva antalet af ledamöterna i kyrkonämnden

eller, därest detta ej är jämnt, det antal, som närmast understiger

hälften, väljes för en tid af allenast ett år; och skola de personer,

hvilka vid tiden för lagens trädande i kraft äro ledamöter eller suppleanter

i kyrkonämnden, då frånträda erhållet uppdrag, äfven om de valts för

längre tidsperiod.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 64.

7

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2

februari 1906.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Teolle,

Statsråden: Tingsten,

Biesért,

friherre Marks von Wurtemberg,

Tamm,

Sidner,

Hellner,

SCHOTTE,

Berg,

Bergström.

Departementschefen, statsrådet Berg anförde:

»Såväl prästlöneregleringskommittén som kyrkofullmäktige i GöteborgKyrkaMimSkhafva

framställt förslag om förändrad indelning af de territoriella försam- kyrkonämnd

lingarna i Göteborg samt därpå beroende ändringar i arten och fördelningen '' Götebor9■

af prästerliga krafter.

Den nuvarande församlingsindelningen är fastställd genom nådiga brefvet

den 5 maj 1882. Enligt detta bref indelas staden i följande sex territoriella

församlingar: Gustavi eller Domkyrkoförsamlingen, Kristine församling,

Gamlestadsförsamlingen, Hagaförsamlingen, Masthuggsförsamlingen och Karl

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

KungI. Mgj:ts Nåd. Proposition N:o 64.

Johans församling samt i en icke territoriell, Tyska församlingen. Samma

nådiga bref innehåller dessutom närmare bestämmelser om prästerskapet

i de särskilda församlingarna och dess tillsättning m. m. samt fastställer

lönereglering att gälla och tillämpas under en tid af femtio år från och

med den 1 maj 1883. De territoriella församlingarna hafva, jämlikt den

likaledes den 5 maj 1882 utfärdade nådiga förordningen angående kyrkofullmäktige

och kyrkonämnd i Göteborg, gemensam kyrklig ekonomi och

förvaltning.

Kommitténs och kyrkofullmäktiges ifrågavarande förslag rörande förändrad

församlingsindelning afse ökande af de territoriella församlingarnas

antal till respektive tolf och nio. Kyrkofullmäktige hafva ställt sitt omförmälda

förslag, som jämväl omfattar detaljerade bestämmelser i afseende

å de särskilda församlingarnas gränser, kyrkobyggnader m. m., i samband

med ett förslag om förändring af nyssnämnda förordning. Öfver såväl

prästlöneregleringskommitténs förslag som kyrkofullmäktiges förslag i hela

dess omfattning hafva vederbörande blifvit hörda.»

Sedan departementschefen härefter redogjort för hvad i ärendet förekommit

beträffande förändrad församlingsindelning och därmed sammanhängande

frågor om prästerskapet, dess tillsättning, aflöning m. m., yttrade

departementschefen vidare:

»Af de i ärendena afgifna yttrandena framgår, att samtliga vederbörande

ansett en ökning af antalet territoriella församlingar i Göteborg

nödvändig och härutinnan anslutit sig till det af kyrkofullmäktige afgifna

förslaget. Det synes mig ock vara uppenbart, att Göteborgs stads hastiga

utvidgning och ökade folkmängd påkalla en sådan ökning. Innan nådigt

beslut om förändrad församlingsindelning fattas, torde emellertid framställning

till Riksdagen beträffande viss del af ärendet böra göras. Kyrkofullmäktiges

förslag, såvidt det afser delning af vissa af de nuvarande församlingarna,

inrättande af nya prästerliga tjänster och aflöning af dessas innehafvare,

torde kunna genomföras utan fastställande af ny lönereglering

och påkallar ej framställning till Riksdagen. Sådan framställning erfordras

däremot för vidtagande af ändring i förutnämnda nådiga förordning angående

kyrkofullmäktige och kyrkonämnd i Göteborg den 5 maj 1882;

och en ökning af församlingarnas antal kan ej vidtagas utan i samband

med en ändring af denna förordnings § 4, som föreskrifver, att i hvardera

af Domkyrkoförsamlingen, Kristine, Haga, och Masthuggsförsamlingarna

samt Karl Johans församling skola väljas åtta fullmäktige och tre suppleanter

samt i Gamlestadsförsamlingen fem fullmäktige och två suppleanter.

Kyrkofullmäktiges förevarande framställning innefattar också förslag

till ändring af denna paragraf. Kyrkofullmäktige hafva emellertid

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 64.

ansett åtskilliga andra bestämmelser i förordningen af olika anledningar,

som delvis ej äga sammanhang med den ifrågasatta förändrade församlingsindelningen,

böra ändras; och kyrkofullmäktige hafva därför i sin underdåniga

framställning framlagt förslag till en helt ny förordning i ämnet,

som dock innefattar mer betydande ändringar endast i några få af paragraferna

i nu gällande förordning.

Såsom redan omförmälts, grunda sig kyrkofullmäktiges samtliga förslag

på en utaf en särskild tillsatt beredning utarbetad framställning.

Sedan i denna framställning, såvidt densamma afser ändring i nådiga förordningen

den 5 maj 1882, först erinrats om lydelsen af § 4, har beredningen

vidare anfört:

Som folkmängden i Gamlestadsförsamlingen ökats från omkring 3,000

personer vid tidpunkten för förordningens tillkomst till 10,464 personer vid

1902 års ingång, samt en ytterligare, sannolikt ej obetydlig, ökning af

denna befolkning inom kort vore att emotse, vid det förhållande, att inom

församlingen funnes betydande nu obebyggda, men för bebyggande tjänliga

områden, saknades numera anledning att bibehålla den skillnad beträffande

antalet representanter i kyrkofullmäktige, som förefunnes emellan Gamlestadsförsamlingen

och stadens öfriga territoriella församlingar. Då ingen

af de nya församlingar, om hvilkas bildande beredningen framställt förslag,

komme att erhålla mindre befolkning än Gamlestadsförsamlingen, funne

sig beredningen för deras vidkommande icke heller kunna förorda färre

representanter i kyrkofullmäktige än för Gamlestadsförsamlingen.

Därest emellertid en hvar af de nio församlingar, af hvilka staden

enligt beredningens förslag skulle bestå, erhölle det antal representanter i

kyrkofullmäktige, som nu vore bestämdt för hvarje af stadens territoriella

församlingar utom Gamlestadsförsamlingen, skulle hela antalet ledamöter i

kyrkofullmäktige vid den ifrågasatta förändrade territorialindelningens

genomförande redan från början komma att utgöras af icke mindre än

sjuttiotvå personer. Då vid ett af Göteborgs stadsfullmäktige och Lundby

kommunalfullmäktige för deras del fattadt beslut om de båda kommunernas

sammanslagning fästats såsom villkor, bland annat, att Lundby kommun i

ecklesiastikt hänseende alltjämt skulle utgöra en särskild församling, för

hvilken ett proportionerligt antal ledamöter skulle erhålla säte och stämma

bland kyrkofullmäktige inom äldre staden, skulle således, i händelse detta

villkor blefve af Eders Kungl. Maj:t godkändt, förut omnämnda antal

representanter i kyrkofullmäktige komma att än ytterligare ökas, äfven

oafsedt den ökning, som af framdeles möjligen skeende ändring i territorialindelningen

kunde blifva en följd. Med hänsyn dels till nu anmärkta förhållanden,

dels därtill att nuvarande antalet kyrkofullmäktige utgjorde

Bih. till Riksd. Prat. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 30 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 64.

endast fyrtiofem och dels till den omständigheten, att i gällande förordning

om kommunalstyrelse i stad, antalet stadsfullmäktige icke för någon af

rikets städer, med undantag för Stockholm, finge öfverstiga sextio, ansåge

sig beredningen böra föreslå, att antalet kyrkofullmäktige i en hvar af de

nio församlingar, om hvilkas bildande beredningen framställt förslag, blefve

fem, hvarigenom, så länge Göteborgs kyrkliga kommun bestode endast af

de af beredningen föreslagna nio församlingar, det nuvarande antalet

kyrkofullmäktige blefve bibehållet.

Då den valtid af endast ett år, som för kyrkofullmäktige funnes

stadgad i § 4 af förordningen om kyrkofullmäktige och kyrkonämnd, vore

otillräcklig för vinnande af nödig kontinuitet i ärendenas behandling samt

för ökande och vidmakthållande af intresset för kyrkofullmäktiges arbeten,

ansåge beredningen, att kyrkofullmäktige borde, i likhet med stadsfullmäktige,

väljas för fyra år, dock med iakttagande däraf, att af de kyrkofullmäktige,

som med tillämpning af den nya författningen inom hvarje

församling första gången utsåges, tre valdes för två år och två för fyra år.

I händelse ledamot af kyrkofullmäktige afginge före bestämd tjänstgöringstids

utgång, föresloges anställande af fyllnadsval för den tid, som

för den afgångne återstått.

Enär de nu framhållna synpunkterna talade mot bibehållande i kyrkofullmäktige

af suppleanter samt dylika ställföreträdare ej funnes för stadsfullmäktige

föreskrifna och icke heller torde för kyrkofullmäktiges vidkommande

vara af behofvet påkallade, förordade beredningen, att suppleantskapet

i kyrkofullmäktige måtte afskaffas.

Med hänsyn till önskvärdheten däraf, att kyrkonämndens ordförande

vore vid kyrkofullmäktiges sammanträde tillstädes för att lämna de upplysningar,

som kunde vara af behofvet påkallade, föresloge beredningen

tillägg till § 12 i förordningen om kyrkofullmäktige och kyrkonämnd af

innehåll, att nämndens ordförande, äfven om han icke vore kyrkofullmäktig,

ägde deltaga i fullmäktiges öfverläggningar, men ej i deras beslut.

I § 24 af gällande förordning om kyrkostämma samt kyrkoråd och

skolråd vore föreskrifvet, att ledamot i kyrkoråd eller skolråd kunde

ej den vara, som vore oberättigad att deltaga i kyrkostämmas öfverläggningar

och beslut, den, som icke uppnått tjugufem års ålder, den, som

icke rådde öfver sig och sitt gods, den, som all sin egendom till borgenärer

afträdt och icke, på sätt lag förmådde, gitte visa, att han från deras

kraf vore befriad, den, som vore förlustig medborgerligt förtroende eller

genom utslag, hvilket ännu icke vunnit laga kraft, vore dömd till förlust

af sadant förtroende, eller den, som vore ställd under framtiden för brott,

hvilket medförde nämnda påföljd, den, som vore förklarad ovärdig att

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 64.

inför rätta föra andras talan eller att i rikets tjänst vidare nyttjas, eller

slutligen den, som tillhörde kyrkoförsamlingens redovisningsskyldige och

aflönade betjänte. I hufvudsak enahanda föreskrifter hade jämväl blifvit

lämnade rörande stadsfullmäktige.

Då motsvarande bestämmelser i fråga om ledamot af kyrkofullmäktige

eller kyrkonämnd för närvarande saknades, men enligt beredningens

uppfattning lämpligen borde finnas, hade föreskrifter i sådant syfte

intagits i §§ 5 och 19 af beredningens förslag till ny förordning.

Stadgandet i § 13 i förordningen om kyrkofullmäktige och kyrkonämnd

därom, att kyrkofullmäktige vore beslutföra, då mer än halfva

antalet ledamöter vore tillstädes, hade beredningen ansett böra ändras därhän,

att det beslutföra antalet bestämdes till minst två tredjedelar, på sätt

om stadsfullmäktige vore stadgadt.

Äfvenledes föresloge beredningen, att föreskriften i § 15 af förordningen

om kyrkofullmäktige och kyrkonämnd därom, att reservation mot

kyrkofullmäktiges beslut finge senast vid protokollets justering afgifvas,

måtte, i syfte att erhålla större tydlighet, omredigeras till öfverensstämmelse

med motsvarande bestämmelse i kyrkostämmoförordningen.

Enligt § 19 af oftanämnda förordning om kyrkofullmäktige och

kyrkonämnd skulle kyrkofullmäktige till ledamöter i kyrkonämnden från

en hvar af stadens församlingar välja två därinom röstberättigade personer,

af hvilka minst en vid valtillfället skulle tillhöra sin församlings

kyrkoråd. Då af denna bestämmelse skulle blifva en följd, att redan vid

den af beredningen föreslagna territorialindelningens genomförande kyrkonämnden

skulle bestå af icke mindre än aderton ledamöter, och att detta

antal, på grund af Lundby sockens beslutade införlifning med staden

jämväl i ecklesiastikt hänseende samt framdeles möjligen skeende förändringar

i förenämnda indelning, komme att än ytterligare ökas, hade beredningen

ansett nödigt att föreslå en ändring i ifrågavarande paragraf i

syfte, att kyrkonämnden skulle bestå af endast en ledamot från hvarje

församling. För bevarande af det samband emellan nämnden och stadens

kyrkoråd, som nu förefunnes och hvars bibehållande beredningen af flera

skäl ansåge önskvärdt, borde för val till ledamot af nämnden stadgas, att

han vid valtillfället skulle tillhöra sin församlings kyrkoråd. Beredningen,

som ansåge suppleanter i kyrkonämnden böra bibehållas, funne däremot

ej nödigt att för deras vidkommande föreskrifva ledamotskap i kyrkorådet

såsom förutsättning för valbarhet.

För ledamot i kyrkonämnden behof de någon ändring i den nuvarande

valtiden, som vore två år, ej ifrågakomma. Vid de val, . som, med

tillämpning af föreslagen ny förordning i ämnet, första gången skulle för
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 64.

rättas, hade beredningen tänkt sig böra tillgå på sådant sätt, att halfva

antalet af de till ledamöter i kyrkonämnden utsedda eller, därest detta

antal ej vore jämnt, det antal, som närmast understege hälften, valdes

för en tid af ett år; och skulle kyrkofullmäktige bland de sålunda valde

genom lottning bestämma, hvilka ledamöter af kyrkonämnden som utsåges

för den längre och hvilka som utsåges för den kortare tidsperioden.

Då kyrkonämnden enligt nu gällande bestämmelser förnyades med

hälften hvarje år, blefve häraf en följd, att vid den tidpunkt, då den

föreslagna förordningen skulle träda i kraft, alltid minst hälften af nämndens

ledamöter vore valda för tid efter förenämnda tidpunkt. Som det ej

kunde anses lämpligt, att dessa personer finge tjänstgöra i den nyvalda

nämnden, som därigenom under viss tidsperiod komme att räkna ett oproportionerligt

stort antal ledamöter, föresloge beredningen ett öfvergångsstadgande

af innehåll, att de personer, hvilka vid tidpunkten för förenämnda

förordnings trädande i kraft blifvit till ledamöter eller suppleanter i kyrkonämnden

utsedda, med sagda tidpunkt skulle frånträda sålunda erhållet

uppdrag, äfven om de blifvit valda för längre tidsperiod.

Då, enligt hvad beredningen erfarit, vid ett och annat tillfälle för

nämnden uppstått svårighet att till kassaförvaltare och räkenskapsförare

hos nämnden erhålla lämplig person, som varit villig att åtaga sig uppdraget,

och då det vore af största vikt, att vid val af ledamöter i kyrkonämnden

hänsyn toges därtill, att bland de till ifrågavarande uppdragutsedda

alltid funnes dylik person, ansåge sig beredningen böra föreslå,

att, för vinnande af nödig visshet härutinnan, kyrkofullmäktige skulle

själfva äga utse ofvanbemälde befattningshafvande. Denne, som skulle

vara ledamot af nämnden, borde, i likhet med suppleant i nämnden, lämpligen

utses för hvarje år vid det tillfälle, då val till nämnden förrättades.

Af den omständigheten, att nämnden ej själf utsåge sin kassaförvaltare,

borde följa, att nämndens öfriga ledamöter icke vore skyldiga att med

honom dela ansvaret för den egentliga kassarörelsen.

I fråga om kyrkonämnden föresloge vidare beredningen, att i den

nya förordningen i ämnet måtte inflyta i nu gällande förordning icke

intagna föreskrifter därom, att då fyllnadsval för afgången ledamot, suppleant

och kassaförvaltare hos nämnden skulle anställas, dylikt val skulle

afse den tid, som för den afgångne återstått; att samtliga bemälda personer

finge afsäga sig uppdraget endast på i hufvudsak enahanda skäl, som

berättigade ledamot af kyrkofullmäktige till dylik afsägelse; att kyrkonämnden,

i likhet med kyrkofullmäktige, skulle utse vice ordförande;

och att nämnden skulle sammanträda på ordförandens kallelse, ej blott

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 64.

så ofta han funne det nödigt, utan äfven då minst halfva antalet af

nämndens ledamöter sådant för visst ändamål skriftligen begärde.

Då det måste anses önskvärdt, att ny förordning om kyrkofullmäktige

och kyrkonämnd i motsats till den nu gällande förordningen gjordes

fullständigt oberoende af eventuella ändringar i stadens territoriella indelning,

hade beredningen vid utarbetande af sitt förslag till den nya förordningen

tagit hänsyn till detta önskemål.

De af beredningen, utöfver hvad nu sagts, föreslagna ändringarna i

förordningen om kyrkofullmäktige och kyrkonämnd vore omredigeringar,

hvilka såsom regel varit föranledda af sådana ändringar, för hvilka här

lämnats redogörelse.

Det i enlighet med hvad sålunda anförts af beredningen uppgjorda

förslaget hafva kyrkofullmäktige vid sammanträde den 14 december 1903

gillat och bifallit utan annan ändring än i sista stycket af § 12; och

jämlikt sitt i sammanhang därmed fattade beslut hafva kyrkofullmäktige

i sin förutberörda underdåniga framställning anhållit, att Eders Kungl.

Maj:t täcktes förordna, att till framtida efterrättelse skulle gälla förändrad

förordning om kyrkofullmäktige och kyrkonämnd i Göteborg enligt det

sålunda gillade förslaget, dock med iakttagande däraf, att de personel,

hvilka på grund af äldre lag vid tidpunkten för förenämnda förordnings

trädande i kraft blifvit till ledamöter eller suppleanter i kyrkonämnden

utsedda, med sagda tidpunkt skulle frånträda sålunda erhållet uppdrag,

äfven om de blifvit valda för längre tidsperiod.

Sedan domkapitlet i Göteborg samt Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Göteborgs och Bohus län, på grund af nådiga remisser, yttrat

sig i ärendet, därvid mot nyssnämnda förslag allenast anmärkts, att med

hänsyn till lagen den 15 april 1904 angående ändrad lydelse af §§ 13

och 21 i förordningen angående kyrkofullmäktige och kyrkonämnd i Göteborg

den 5 maj 1882 till motsvarande paragrafer i kyrkofullmäktiges

förslag borde göras tillägg i enlighet med berörda lag, hafva kyrkofullmäktige

i en underdånig skrifvelse förklarat sig icke hafva något att invända

emot, att §§ 13 och 21 i förordningen erhölle en i enlighet med

den framställda anmärkningen ändrad, närmare angifven lydelse; och hafva

domkapitlet och Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande därefter tillstyrkt

sådan förändring.

Kammarkollegium, som den 6 mars 1905 i ärendet afgifvit infordradt

underdånigt utlåtande, har däri förklarat sig icke hafva funnit anledning

till någon anmärkning mot den af kyrkofullmäktige slutligen föreslagna

förordningen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 64.

Med anledning af hvad i ärendet yttrats beträffande Lundby sockens

införlifning med Göteborgs stad tillåter jag mig erinra därom, att Eders

Kungl. Maj:t vid pröfning af denna fråga den 3 mars 1905 förordnat, att

Lundby kommuns hela nuvarande område skulle från och med ingången

af år 1906 i administrativt, kommunalt och judiciellt hänseende införlifvas

med Göteborgs stad; hvarjämte domkapitlet anbefalldes att efter vederbörandes

hörande inkomma med yttrande, huruvida samt i så fall på hvad

sätt Tufve församling skulle kunna skiljas från Lundby och Tufve församlingars

pastorat och i samband därmed Lundby församling jämväl i

ecklesiastikt afseende förenas med Göteborg. Sådant yttrande har ännu

icke inkommit, hvadan frågan om Lundby församlings införlifning med

Göteborg jämväl i ecklesiastikt hänseende ännu är beroende på Eders

Kungl. Maj:ts pröfning.

Hvad beträffar nu ifrågavarande förslag till ny förordning angående

kyrkofullmäktige och kyrkonämnd anser äfven jag, att de nya eller förändrade

föreskrifter, detta förslag innehåller, äro lämpliga och tidsenliga.

Då emellertid dessa föreskrifter icke påkalla ändring i mer än

omkring hälften af nu gällande förordnings tjugusex paragrafer, torde det

ej vara erforderligt att utfärda en helt ny författning i ämnet. I fråga

om den föreslagna lydelsen af de paragrafer, som skulle ändras, har jag

ansett en del jämkningar böra göras, hvarjämte det synts mig lämpligt

att i en särskild bestämmelse intaga, jämte stadgande om tiden för lagens

trädande i kraft, de särskilda föreskrifter, angående val af kyrkofullmäktige

och ledamöter i kyrkonämnden, hvilka ansetts erforderliga för tillämpning

första gången af de förändrade bestämmelserna.

Någon viss dag för lagens trädande i kraft torde ej nu böra bestämmas.

Såsom framgår af hvad jag förut anfört, sammanhänger behofvet

af den nya lagen på det närmaste med genomförandet af den ifrågasatta

förändrade församlingsindelningen. När detta genomförande kan äga

rum beror åter på, inom hvilken tid vederbörande i Göteborg kunna uppfylla

de bestämmelser beträffande kyrkobyggnader m. m., som Eders Kungl.

Maj:t torde komma att uppställa såsom villkor för tillämpning af den nya

församlingsindelningen. Med hänsyn härtill synes det vara lämpligast att

bestämma, att lagen skall träda i kraft vid början af kalenderåret näst

efter det, under hvilket enligt Eders Kungl. Maj:ts beslut den genom

nådiga brefvet den 5 maj 1882 fastställda församlingsindelningen upphör

att gälla. Härifrån bör dock tydligtvis göras det undantag, att val af

kyrkofullmäktige, af ledamöter i kyrkonämnden samt af räkenskapsförare

och kassaförvaltare hos nämnden må enligt de nya föreskrifterna äga

rum under året näst före det, då lagen i öfrigt träder i kraft.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 64.

I enlighet med hvad jag sålunda anfört har jag låtit inom ecklesiastikdepartementet

omarbeta det Eders Kungl. Maj:ts pröfning underställda

författningsförslaget.»

Sedan departementschefen härefter uppläst det inom ecklesiastikdepartementet

omarbetade lagförslaget och anhållit att, efter det Riksdagen

fattat beslut beträffande nämnda förslag, få, i sammanhang med

föredragning af Riksdagens skrifvelse i ämnet, ånyo inför Kungl. Maj:t

anmäla frågan om förändrad församlingsindelning, hemställde departementschefen,

under åberopande af hvad han i ärendet yttrat, det Kungl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att antaga det upplästa förslaget till lag

om ändrad lydelse af vissa §§ i förordningen angående kyrkofullmäktige

och kyrkonämnd i Göteborg den 5 maj 1882.

På tillstyrkan af statsrådets öfriga ledamöter behagade

Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla hvad föredragande

departementschefen sålunda hemställt, och

skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den

lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

C. F. Vougt.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.