Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående norsk undersåtes rätt att besitta fast egendom här i riket

1906-03-16 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1906:88, Med förslag till lag angående norsk undersåtes rätt att besitta fast egendom här i riket

Dokumentets text

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ta Nåd. Proposition N:o 88.

V

1

N:o 88.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till

lag angående norsk undersåtes rätt att besitta fast egendom

här i riket; gifven Stockholms slott den 16 mars 1906. -

Under åberopande af bilagda i statsrådet och högsta domstolen förda

protokoll vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå

Riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag angående norsk undersåtes

rätt att besitta fast egendom här i riket.

Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kungl. nåd och ynnest;

städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro

GUSTAF.

Karl Staaff.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 88.

27

Förslag

till

Lag

angående norsk undersåtes rätt att besitta fast egendom här i riket.

Med upphäfvande af hvad i förordningen den 4 juni 1868, om utsträckt

frihet för norska undersåtar att här i riket drifva näring med

mera, stadgas angående rätt för norsk undersåte att utan särskildt tillstånd

besitta fast egendom, förordnas härigenom, att norska undersåtar skola i

'' omförmälda hänseende anses lika med andra främmande undersåtar.

Denna lag träder i kraft genast efter utfärdandet; dock att hvad nu

är stadgadt icke skall äga tillämpning i afseende å fång, som redan skett.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 88.

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maf.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

fredagen den 2 februari 1906.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,

Statsråden: Tingsten,

Biesert,

friherre Marks von Wurtemberg,

Tamm,

Sidner,

Hellner,

ScHOTTE,

Berg,

Bergström.

Chefen för justitiedepartementet hans excellens herr statsministern

anförde:

»Upplösningen af unionen med Norge medför, att förordningen den

4 juni 1868 om utsträckt frihet för norska undersåtar att här i riket

drifva näring med mera icke längre bör få gälla i oförändradt skick. Frågan

om ändring i nämnda förordning är emellertid till största delen icke ’

af civillags natur och hörer alltså därutinnan till annat departement än

justitiedepartementet. I ett hänseende är den dock af beskaffenhet*

att böra behandlas af sistnämnda departement, nämligen såvidt den angår

ordnandet af norska undersåtars rätt att besitta fast egendom här i riket.

Jag har alltså låtit inom departementet utarbeta förslag till lag i ämnet

i denna del. I fråga om innehållet i detta förslag har det synts mig

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 88.

otvifvelaktigt, att norska undersåtar för framtiden böra likställas med

andra utlänningar. Hvad angår redan förvärfvad rätt bör däremot uppenbarligen

ingen rubbning äga rum. Den nya lagen bör således icke äga

tillämpning å fång, som skett före dess trädande i kraft. I öfverensstämmelse

med dessa grunder är förslaget affattadt.»

Efter att hafva uppläst omförmälda lagförslag, af den lydelse bilaga

C till detta protokoll utvisar, hemställde departementschefen, att, för det

ändamål § 87 regeringsformen omförmäler, högsta domstolens utlåtande

öfver detsamma måtte inhämtas genom utdrag af protokollet.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder lämna

bifall.

Ur protokollet

Carl Lundquist.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:t$ Nåd. Proposition N:o 88.

Bilaga C.

Förslag

till

Lag

angående norsk undersåtes rätt att besitta fast egendom här i riket.

Med upphäfvande af hvad i förordningen den 4 juni 1868, om utsträckt

frihet för norska undersåtar att här i riket drifva näring med

mera, stadgas angående rätt för norsk undersåte att utan särskildt tillstånd

besitta fast egendom, förordnas härigenom, att norska undersåtar

skola i omförmälda hänseende anses lika med andra främmande undersåtar.

Denna lag träder genast i kraft; dock att hvad nu är stadgadt icke

skall äga tillämpning i afseende å fång, som redan skett.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 88.

31

Utdrag af protokollet öfver lagärenden, hållet uti Kungl. Majds

högsta domstol tisdagen den 6 mars 1906.

Tredje rummet.

Närvarande:

Justitieråden Carlson,

Billing,

Bohman,

Westring,

Hederstierna.

T. f. byråchefen för lagärenden von Seth föredrog:

note ur protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 2 februari 1906, utvisande, att

högsta domstolens utlåtande skulle för det ändamål § 87 regeringsformen

omförmäler inhämtas öfver upprättadt förslag till lag angående norsk

undersåtes rätt att besitta fast egendom här i riket; varande förslaget

under litt A bilagdt detta protokoll.

Högsta domstolen lämnade förslaget utan anmärkning.

Ur protokollet:

Carl Lundquist.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 88.

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott fredagen den 16 mars 1906.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,

Statsråden: Tingsten,

Biesért,

friherre Marks von Wurtemberg,

Tamm,

SlDNER,

Hellner,

SCHOTTE,

Berg,

Bergström,

Justitieråden: Wijkander,

Petrén.

Chefen för justitiedepartementet hans excellens herr statsministern

anmälde:

Högsta domstolens genom utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden

den 2 nästlidne februari inhämtade utlåtande öfver ett vid

samma protokoll fogadt förslag till lag angående norsk undersåtes rätt

att besitta fast egendom här i riket; och hemställde departementschefen,

att förslaget, som af högsta domstolen lämnats utan anmärkning, måtte,

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 88.

jämlikt § 87 regeringsformen, genom nådig proposition för Riksdagen till

antagande framläggas.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

i nåder lämna bifall; och skulle proposition i

ämnet, af den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar,

till Riksdagen aflåtas.

Ur protokollet:

Carl Landquist.

Bih. till Riksd. Prot. 1906.

1 Sami.

1 Afd. 43 Häft.

5

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.