Sök i Ratio Lex

Om vissa anslag med anledning af en förändrad anordning af det medicinska undervisningsoch studieväsendet

1907-03-15 · 48 sidor, varav 45 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 45 av 48 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1907:116, Om vissa anslag med anledning af en förändrad anordning af det medicinska undervisningsoch studieväsendet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 116.

1

N:o 116.

Kungl. May.ts nådiga proposition till Riksdagen om vissa anslag

med anledning af en förändrad anordning af det medicinska

undervisnings- och studieväsendet; gifven Stockholms

slott den 15 mars 1907.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att på extra stat för år 1908 bevilja:

A) för universitetet i Uppsala:

dels till anskaffande af fysikaliska apparater och utensilier m. m. för

den fysiologiska institutionen 1,500 kronor;

dels till arfvode åt en biträdande lärare i medicin 3,000 kronor;

dels ock till höjning af prfvodet för notarien vid medicinska fakulteten

400 kronor;

B) för universitetet i Lund:

dels till anskaffande af fysikaliska apparater och utensilier m. m. för

den fysiologiska institutionen 1,500 kronor;

dels till arfvode åt en biträdande lärare i medicin 2,000 kronor;

dels ock till höjning af arfvodet för notarien vid medicinska fakulteten

200 kronor; samt

C) för karolinska mediko-kirurgiska institutet:

dels till anskaffande af fysikaliska apparater och utensilier m. m. för

den fysiologiska institutionen 1,500 .kronor;

dels till förhöjning af materiellanslaget till den anatomiska institutionen

1,000 kronor;

Bih. till Riksd. Prof. 1907 1 Sami. 1 Afd. 92 Höft. (N:o 116.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kung!. Majt:s Nåd. Proposition N:o 116.

dels till arfvode åt en biträdande lärare i medicin 3,000 kronor;

dels till arfvode åt en biträdande lärare i kirurgi 3,000 kronor;

dels till höjning af aflöningen för ordinarie professorn i medicin 500

kronor att tilläggas lönen;

dels till böjning af aflöningen för ordinarie professorn i kirurgi 500

kronor att tilläggas lönen;

dels till höjning af aflöningen för e. o. professorn i medicin 1,000

kronor, däraf 800 kronor såsom lön och 200 kronor såsom tjänstgörings
penningar;
dels

till höjning af aflöningen för e. o. professorn i kirurgi 1,000

kronor, däraf 800 kronor såsom lön och 200 kronor såsom tjänstgörings
penningar;
dels

till höjning af aflöningen för e. o. professorn i syfilidologi 500

kronor, däraf 300 kronor såsom lön och 200 kronor såsom tjänstgöringspenningar;
dels

till uppehållande af assistenttjänstgöring vid allmänna barnhuset

i Stockholm 600 kronor;

dels till höjning af aflöningen för sekreteraren 500 kronor;

dels ock till bestridande af kostnader för tryckning af studiehandböcker

m. m. 500 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF.

Hugo Hammarskjöld.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 116.

3

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 15 mars 1907.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,

Statsråden: Tingsten,

Albert Petersson,

Alfred Petersson,

Hederstierna,

Dyrssen,

Hammarskjöld,

Roos,

JUHLIN,

SwARTZ.

Departementschefen, statsrådet Hammarskjöld anförde:

»I underdånig skrifvelse den 8 maj 1902 anhöll Riksdagen, det täcktes An?- n?a be"

Kungl. Maj:t ej mindre taga under öfvervägande, huruvida icke de såsom ^rörande"

villkor för rätten att vid universiteten aflägga juridiska examina stadgade medicinska

s. k. förberedande examina lämpligen kunde afskaffas, än äfven i öfrigt eiamina‘

låta undersöka och utreda, huruvida icke, med hänsyn till nödvändigheten

af studietidens begränsning, åtskilliga ändringar och tillägg i gällande bestämmelser

med afseende å undervisnings-, examens- och studieväsendet vid

Uppsala och Lunds universitet samt karolinska mediko-kirurgiska institutet

kunde vara behöfliga, och att Kungl. Maj:t därefter ville vidtaga de åt- ''

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 116.

gärder, som i dessa afseende!! kunde befinnas erforderliga och gagneliga,

I anledning häraf uppdrog Kungl. Maj:t den 17 oktober 1902 åt en kommitté

att, efter verkställd utredning, afgifva underdånigt utlåtande och

förslag om åtgärder för begränsning af studietiden inom de juridiska, medicinska

och filosofiska fakulteterna vid högskolorna i riket samt särskilt

i fråga om borttagande af eller inskränkning i de förberedande examina

för tillträde till de juridiska och medicinska fakulteterna och om inskränkning

i fordringarna på kunskaper i latinska språket för blifvande jurister

och” läkare. Denna kommitté, som afslutade sitt uppdrag den 20 mars

1906, har afgifvit förslag angående examina samt undervisnings- och studieväsendet

inom de juridiska fakulteterna den 12 september 1903 samt motsvarande

förslag ''beträffande de medicinska fakulteterna och karolinska

institutet den 9 april 1904 och beträffande de filosofiska fakulteterna den 20

mars 1906. Det förstnämnda förslaget har redan varit föremål för Kungl.

Maj:ts pröfning, och har Kungl. Maj:t i hufvudsaklig öfverenstämmelse med

detsamma den 29 april 1904 utfärdat stadga angående de juridiska examina.

Det sistnämnda förslaget befinner sig ännu på remiss hos vederbörande

akademiska myndigheter.

Kommitténs förslag angående examina m. m. inom de medicinska fakulteterna

och vid karolinska institutet jämte de öfver detsamma afgifna

yttranden anhåller jag nu att få anmäla för Kungl. Maj:t. Förslaget äfvensom

en under år 1902 å elfte allmänna läkarmötets vägnar till dåvarande

chefen för ecklesiastikdepartementet ingifven framställning rörande reformering

af de medicinska studierna remitterades den 29 april 1904 till

kanslern för rikets universitet, hvilken, efter att hafva hört de filosofiska

och de medicinska fakulteterna samt de större akademiska konsistorierna

vid universiteten äfvensom karolinska institutets lärarkollegium, den 14

september 1905 afgaf underdånigt utlåtande i ärendet. Sedan härefter pa

grund af nådig remiss medicinalstyrelsen den 22 november 1905 yttrat

sig i ärendet, tillkallade dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet

jämlikt nådigt bemyndigande särskilda sakkunnige, nämligen numera aflidne

universitetskanslern E. G. Boström, professorn i kirurgi vid universitetet i

Lund J. Borelius, professorn i patologisk anatomi vid karolinska institutet

C. Sundberg, professorn i praktisk medicin vid universitetet i Uppsala

K. Petrén samt lasarettsläkaren i Jönköping A. Eurén, för att biträda vid

utarbetande af förslag dels till stadga angående examina samt undervisnings-

och studieväsendet inom universitetens medicinska fakulteter och

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet, dels ock i fråga om åtgärder,

som i samband härmed kunde anses erforderliga. Dessa tillkallade sakkunnige

afgåfvo den 27 november 1906 förslag dels till stadga angående

ifrågavarande examina, dels ock angående de anslag, som behöfde utverkas,

opaginerad Kontrollera mot PDF

f>

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition X:o 116.

därest de af de sakkunnige förordade förändringarna i afseende på det

medicinska undervisnings- och examensväsendet blefve genomförda.

Som de tillkallade sakkunniges förslag i fråga om den ställning, ämnena

histologi och farmakologi borde intaga i de medicinska examina,

innebar en väsentlig afvikelse från hvad kommittén och de hörda myndigheterna

härutinnan förordat, infordrades öfver de sakkunniges förslag

i denna del underdåniga }7ttranden från de medicinska fakulteterna och karolinska

institutets lärarkollegium. Sedan dessas utlåtanden inkommit, hafva de

tillkallade sakkunnige den 9 februari 1907 afgifvit ännu ett yttrande i ärendet.

Då vidare de sakkunniges förslag innehöll föreskrift därom, att de

studerande skulle för medicine licentiatexamens afläggande fullgöra assistenttjänstgöring

i pediatrik ä allmänna barnhuset i Stockholm och i syfilidologi

å sjukhuset S:t Göran i Stockholm, hafva vidare, på grund af

särskilda nådiga remisser, underdåniga yttranden i ärendet afgifvits dels

af direktionen för allmänna barnhuset, dels ock af stadsfullmäktige i Stockholm.

I ärendet hafva slutligen till ecklesiastikdepartementet ingifvits två

resolutioner, som fattats vid i Uppsala och Lund hållna möten för diskussion

angående de tillkallade sakkunniges förslag.

Frågan om de medicinska studiernas reformering har således nu fortskridit

så långt, att densamma skulle kunna företagas till afgörande. De

nya bestämmelser, som i ämnet erfordras, tillkommer det Kungl. Maj:t att

ensam utfärda. Men då dessa bestämmelser torde komma att påfordra

icke obetydliga anslag, synes det mig riktigast att först hos Riksdagen

göra framställning härom och, sedan Riksdagen meddelat sitt beslut i

ämnet, till slutligt afgörande företaga frågan om utfärdande af ny stadga

angående de medicinska examina. Ehuru jag således nu närmast har att

redogöra för de delar af ärendet, som beröra eventuella anslagskraf, torde

det dock tillåtas mig att i korthet yttra mig jämväl om öfriga delar, på

det att innebörden af den blifvande reformen må kunna mera tydligt

framstå.

Till en början torde jag böra lämna en kort öfversikt öfver nu gäl- Nu gällande

lande bestämmelser angående examens- och undervisningsväsendet inom debestammelaer''

medicinska fakulteterna.

För inskrifning i medicinsk fakultet och vid karolinska institutet

fordras aflagd medicinsk-filosofisk examen. Denna omfattar pröfning i

ämnena botanik, zoologi, fysik och kemi. För tillträde till examen fordras,

att den studerande i den muntliga mogenhetspröfningen eller i

fyllnadspröfning erhållit minst betyget godkänd i latin samt enahanda

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 116.

vitsord i matematik å latinlinjen B eller å reallinjen. Dispens från berörda

fordran med afseende å latin har emellertid under de senare åren

plägat lämnas sökande, som styrkt, att han inhämtat de insikter i latin,

Indika erfordras för flyttning till de allmänna läroverkens nedre sjunde klass.

Medicinsk-filosofisk examen har, under förutsättning att inga störande albrott

kommit hindrande emellan, i allmänhet aflagts på 2—3 terminer.

De egentliga medicinska examina äro två, nämligen en teoretisk eller

medicine kandidatexamen och en praktisk eller medicine licentiatexamen.

Medicine kandidatexamen omfattar följande ämnen:

a) anatomi: den normala makroskopiska anatomien med därtill hörande

delar af embryo] ogien;

b) histologi: normal mikroskopisk anatomi med därtill hörande delar

af embryologien;

c) fysiologi;

d) medicinsk kemi: fysiologisk, farmaceutisk, patologisk och toxikologisk

kemi;

e) farmakologi: denna vetenskaps farmakognostiska del samt den allmänna

farmakodynamiken;

f) allmän patologi: allmän patologisk anatomi och fysiologi;

g) medicinens histora: hufvuddragen af de allmänna medicinska teoriernas,

den medicinska litteraturens och de viktigaste folksjukdomarnas

historia.

Med studiet af dessa ämnen äro förbundna praktiska öfningar å de

särskilda institutionerna, undantagandes dock beträffande farmakologi och

medicinens historia.

Studietiden för medicine kandidatexamen är mycket växlande; under

den senaste tiden synes den hafva nedgått något, antagligen under inverkan

af de pågående reformsträfvandena. Mera än 4 år torde examen

under normala förhållanden icke kräfva.

Medicine licentiatexamen omfattar följande ämnen:

a) medicin: speciell medicinsk patologi och terapi, nervpatologi, syfilidologi

och dermatologi samt psykiatri;

b) pediatrik: barnsjukdomarnas speciella patologi och terapi;

c) kirurgi: speciell kirurgisk patologi, bandage- och operationslära;

d) oftalmiatrik: den speciella patologien och terapien af ögats sjukdomar

och brytningsfel;

e) obstetrik och gynekologi: hafvandeskapets, förlossningens och barnsängens

såväl normala förlopp som rubbningar och deras behandling samt

kvinnosjukdomarnas speciella patologi och terapi;

f) patologisk anatomi: människokroppens speciella patologi och terapi;

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 116.

g) rätts- och statsmedicin: den medicinska vetenskapens tillämpning

på lagskipningen äfvensom svensk lagstiftning och förvaltning'' rörande

hälso- och sjukvård.

För tillträde till medicine licentiatexamen fordras, att den studerande:
_1)

närmast efter medicine kandidatexamen tjänstgjort på ettdera universitetets

medicinska, kirurgiska och obstetriska kliniker samt å patologisktanatomiska

institutionen under en tid af 6 månader;

2) därefter tjänstgjort vid de kliniska inrättningarna i hufvudstaden,

nämligen på de medicinska och kirurgiska klinikerna hvardera 6 månader,

på de neurologiska och oftalmiatri-ka klinikerna hvardera 2 månader,

på de obstetriska och pediatriska klinikerna hvardera 4 månader och på

kliniken för syfilis 2 månader, samt att han, efter i öfrigt afslutad klinisk

kurs, likaledes tjänstgjort vid någondera af de medicinska läroverkens

psykiatriska kliniker under 2 månader;

3) under hela sin tjänstgöring vid de medicinska, kirurgiska, neurologiska

och oftalmiatriska klinikerna tjänstgjort vid den patologiskt-anatomiska

institutionen;

4) under en tid af 2 månader oafbrutet deltagit i undervisningen vid

den hygieniska institutionen;

5) efter 2 månaders föregående tjänstgöring å serafimerlasarettets

kliniker under 3 månader tjänstgjort å den rättsmedicinska institutionen

vid karolinska institutet; samt

6) äger nödig kännedom om anordningarna inom apotek i allmänhet

äfvensom om de allmänna grunder, enligt hvilka tillsyn å apotek bör utöfvas

och undersökning däraf verkställas.

Tjänstgöringen vid universitetens medicinska, kirurgiska och obstet

^ kan ske samtidigt, så ock tjänstgöringen vid de medicinska

och kirurgiska klinikerna i hufvudstaden, äfvensom vid de obstetriska

och pediatriska klinikerna därstädes, hvarjämte tjänstgöringen på kliniken

för syfilis kan fullgöras samtidigt med någon af de förenämnda.

Äfven för medicine licentiatexamen är studietiden mycket växlande;

den torde kräfva något längre tid än medicine kandidatexamen. Tiden

för läkarutbildningen efter studentexamen torde kunna anslås till 9—10 år.

De medicinska examina anställas offentligt; studerande är dock skyldig

att före examen infinna sig hos examinatorerna för att undergå tentamen

jämte praktiska prof.

Angående den långa tiden för de medicinska studierna yttrade Kommitténs

universitetsexamenskommittén, bland annat, följande: * förslug.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 110.

Bortsedt från rent individuella eller mera tillfälligt verkande förhållanden,

såsom bristande flit eller begåfning, sjukdom eller ekonomiska svårigheter,

amanuens- och läkarförordnanden under studietiden eller väntan på tillträde

till klinikerna vid starkare tillströmning af studerande, syntes den

hufvudsakliga anledningen vara att söka däri, att planläggningen af studiearbetet

ej varit tillfredsställande, att anordningen af undervisningen ej

i alla afseenden varit afpassad efter dess ändamål, samt att kunskapsfordrhmarna

för examen delvis varit för höga och vanligen ej tillräckligt

specificerade.

Med afseende på den allmänna planläggningen af studierna ville kommittén

först framhålla, att de intill sista tiden gällande studieplanerna, i

öfverensstämmelse med examensstadgans anda, utginge från den principen,

att samtliga praktiska öfningar och samtliga tjänstgöringar borde afslutas,

innan tentamina i de olika ämnena finge afläggas.^ Dessa bestämmelser

syntes hafva varit den första anledningen till den af de studerande ganska

allmänt följda praxis, att de inom kortast möjliga tid sökt afsitta de

praktiska öfningarna i alla ämnen och fullgöra tjänstgöringarna vid alla

klinikerna, innan de på allvar börjat de bokliga studierna. Hvad licentiatexamen

beträffade, torde denna praxis äfven haft sin grund däri, att

de studerande, som ämnade återvända till universitetet för att där aflägga

examen, velat så snart som möjligt afsluta de obligatoriska tjänstgöringarna

i hufvudstaden samt att kompetens att före aflagd licentiatexamen

erhålla vissa slag af läkarförordnanden varit beroende däraf, att de kliniska

tjänstgöringarna varit i hufvudsak afslutade. Att ett dylikt särskiljande

till tiden af den praktiska utbildningen och de teoretiska studierna,

hvilka ständigt borde komplettera och belysa hvarandra, måste förorsaka*

en väsentlig tidsförlust, på samma gång som utbytet af studierna

blefve sämre, läge i öppen dag. ,

Nämnda studieplaner hade för öfrigt pa grund af ändrade iörnailanden

redan länge varit föråldrade och torde dessutom vant okända för

senare generationer af studerande. Dessa hade sålunda icke haft sig tillförsäkrad

någon sakkunnig ledning vid planläggningen af gift arbete, och

denna brist hade alltför ofta resulterat i en mindre lämplig ordningsföljd,

mellan studierna i de olika ämnena, liksom i olämpliga kombinationer af

samtidigt studerade ämnen. I detta missförhållande hade äfven examensstadgan°

haft sin del, därigenom att den uttryckligen medgifvit samtidig

tjänstgöring på så olikartade kliniker som t. ex. den medicinska och den

kirurgiska kliniken eller den obstetrisk-gynekologiska och den pediatriska

kliniken. Genom dylika kombinationer måste ovillkorligen arbetskraft och

intresse splittras samt behållningen af undervisningen blifva mindre än

den borde. Då hvad som brustit sedermera måst inhämtas genom arbet

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 116. 9

pa egen hand, torde äfven detta för inånga liatva ledt till en förlängning

af studietiden.

Hvad undervisningen i de särskilda ämnena beträffade, hade vid företagen

granskning af dagböckerna öfver föreläsningar och öfningar vid de

medicinska läroanstalterna för de senaste åren befunnits, att undervisningen

visserligen i många fall syntes till omfång och innehåll väl afpassad för

sitt ändamål, men att däremot befogade anmärkningar kunde göras på

andra håll. Hufvudsyfret med undervisningen, utbildandet af dugliga praktiska

läkare, syntes icke alltid hafva i tillbörlig mån fått göra sig gällande.

Detaljkunskaper, som hufvudsakligen erbjöde intresse för vetenskapsmannen

eller för ^specialisten, hade nämligen understundom alltför mycket fått inkräkta

pa det tidsutrymme, som bort tillkomma de mera centrala och för

läkaren oundgängligen nödvändiga delarna af ämnet, och detta hade

säkerligen i sin mån bidragit till de medicinska studiernas förlängning.

På grund af den långa tid, som de egentliga tentamensstudierna enligt

inhämtade upplysningar toge i anspråk,"läge nära till hands att antaga,

att kunskapsfordringarna för examen åtminstone i en del ämnen vore för

högt uppdrifna. De upplysningar angående examensfordringarna, som

kommittén infordrat från samtliga examinatorer i medicinsk-filosofisk examen

och de medicinska examina, hade också synts kommittén gifva vid

handen, att fordringarna i vissa fall kunde tåla någon reduktion, utan att

de blifvande läkarnas duglighet för sitt kall i någon mån behöfde äfventyra^.

Ett godt stöd för sin uppfattning härutinnan hade kommittén

funnit i åtskilliga uttalanden, som under diskussioner om det medicinska

studieväsendets reformering gjorts af examinatorer och andra lärare.

Synnerlig vikt måste kommittén tillmäta den omständigheten, att de

studerande hittills i allmänhet icke erhållit tillräcklig upplysning om

måttet af de kunskaper, som af dem borde inhämtas. Hos den, som började

studera ett ämne, funnes i regel icke den förmåga att skilja det hufvudsakliga

från det mindre väsentliga, hvilken erfordrades för att kunna

af ämnet grundligt inlära de delar, som för hans utbildning vore af vikt,

men däremot mera öfversiktligt genomgå ämnet i dess öfriga delar, och

de ganska vidlyftiga läroböcker och handböcker, som för närvarande i

flera, ämnen användes, lämnade honom ofta i detta afseende utan erforderlig

ledning.

Sedan kommittén härefter erinrat om Riksdagens i dess af mig förut

omförmälda skrifvelse den 8 maj 1902 gjorda uttalande om de åtgärder,

hvarigenom enligt Riksdagens åsikt minskning i studietiden skulle kunna

åvägabringas, yttrar kommittén, att den vid fullgörandet af sitt uppdrag

att föreslå åtgärder, som kunde leda till en förkortning af tiden för de

Bill. till Rihsd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 92 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 116.

medicinska studierna, ständigt haft för ögonen, att minskningen i examensfordringarna

ingalunda borde drifvas därhän, att den kunde befaras medföra

en minskad duglighet hos de blifvande läkarna. Kommittén hade därför också

låtit sig synnerligen angeläget vara att söka åvägabringa ett förbättradt utnyttjande

af tiden för den medicinska studiekursen; och det hade icke synts

vara oförenligt med syftet med kommitténs tillsättning, att undervisningen

i vissa afseenden föresloges kompletterad, där detta ansetts erforderligt för

en framtida god läkarutbildning, och där det utan afsevärd tidsuppoffring

befunnits kunna ske. Utbildning inom skälig tid af dugliga praktiserande

läkare borde vara det mål, till hvars förverkligande den medicinska studieordningen

hufvudsakligen borde syfta.

Jag anhåller att härefter få redogöra för hufvudpunkterna i det förslag

till reformering af läkarutbildningen, som kommittén framställt. Detta

innehåller dels allmänna bestämmelser, hvilka afse examens- och undervisningsväsendet

i dess helhet, dels speciella bestämmelser angående de

särskilda examina.

De allmänna bestämmelserna handla om skyldighet för fakulteterna

att tillse, att undervisning, i främsta rummet afsedd lör den praktiserande

läkarens kunskapsbehof, finnes att. tillgå för de studerande, vidare om ett

närmare fixerande af examensfordringarna och om garantier för att dessa ej

må blifva för stora, om fastställande af en viss normaltid för de olika

examina, upprättande af studieplaner, införande af studiehandböcker, af

hvilka de studerande må kunna inhämta fullständig kännedom om hvad

de för begagnande af undervisningen och afläggande af examina hafva

att iakttaga, om åliggande för lärarna att hvar för sitt ämne uppgöra

undervisningsplaner för det kommande läsaret, om tentamenssystemets

legaliserande och fastställande af en viss giltighetstid för tentamensbctygen

samt om själfva examens förändring till att utgöra endast eu pröfning,

huruvida den studerande i behörig tid undergått de tentamina och fullgjort

de öfriga prof, som för examen erfordras. Ett närmare ingående

på dessa bestämmelser torde nu icke vara behöfligt, då de till ordalag eller

syftning öfverensstämma med motsvarande bestämmelser i kommitténs förslag

till stadga angående de juridiska examina, hvilket, såsom nämnts, i

hufvudsak vunnit Kungl. Maj:ts godkännande.

I afseende å de kunskap »prof, som böra föregå de egentliga medicinska

studierna, har kommittén föreslagit, att medicinsk-filosofisk examen skall

afskaffas, att för inskrifning i medicinsk fakultet skall erfordras att vid

aflagd mogenhetsexamen eller fyllnadspröfning till samma examen hafva

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 116.

erhållit vitsord om minst godkända insikter i naturalhistoria och fysik,

äfvensom sadant vitsord i matematik å latinlinjen B eller å reallinjen,

hvaremot vitsord om insikter i latin ej vidare skulle erfordras för idkande

af medicinska studier, samt att af den medicinska fakulteten skola till ersättning

för medicinsk-filosofisk examen anordnas till de medicinska studierna

förberedande kurser i fysik och kemi, afsedda att tillsammans upptaga

en lästermin.

I fråga om latinets betydelse för läkarutbildningen anför kommittén,

att för de medicinska examina något studium af arbeten, skrifna på latinska

språket, numera alldeles icke torde förekomma. Äfven om dessa

arbeten för sin tid varit af stor betydelse, kunde nämligen ej ur dem

hämtas några upplysningar af praktiskt värde, som icke blifvit af den

moderna medicinska vetenskapen tillgodogjorda och kunde i bearbetad och

förbättrad form inhämtas ur den moderna vetenskapliga litteraturen. Hvad

latinets betydelse för den medicinska terminologien anginge, syntes det

visserligen icke böra förnekas, att insikter i latinska språket kunde vara

till gagn vid studiet af medicinsk litteratur, men detta gagn syntes likväl

långt ifrån motsvara den tid och det arbete, som erfordrades för vinnande

af betyg i latin vare sig i mogenhetsexamen eller vid flyttning från öfre

sjätte till nedre sjunde klassen. Likasom de medicine studerande, enligt

hvad erfarenheten visat, kunde utan nämnvärd olägenhet för studierna

undvara insikter i grekiska språket, från hvilket den medicinska terminologien

dock till större delen torde vara hämtad, borde de enligt kommitténs

åsikt också vara i stånd att utan särskilda förstudier i latin tillgodogöra

sig den medicinska litteraturen och äfven lära sig begagna den från

latinska språket hämtade vetenskapliga nomenklaturen. Kännedom om

läkemedlens latinska namn och förmåga att tolka latinska recept fordrades

äfven af apotekare, utan att för dem någon särskild pröfning i latin vore

föreskrifven. För öfrigt vore farmakopén numera utgifven på svenska

språket, och något lagligt hinder att vid receptskrifning använda detta

språk förefunnes icke. Vid bedömandet af de ifrågavarande bestämmelsernas

ändamålsenlighet borde äfven beaktas, att studierna på läroverkens

reallinje i stort sedt måste anses vida bättre än studierna på den klassiska

linjen vara ägnade att utgöra underlag för medicinska studier. Den

grundligare utbildning, som lärjungarna på reallinjen erhölle i matematik

och fysik, och de insikter, som af dem förvärfvades i kemi, vore utan

tvifvel af så stort värde, exempelvis vid studiet af fysiologien, oftalmologien

och den medicinska kemien, att den, som aflagt mogenhetsexamen

på reallinjen, hvarest för öfrigt äfven det engelska språket vore föremål

för grundligare studium, på det hela måste anses vara bättre rustad att

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majits Nåd. Proposition N:o 116.

börja medicinska studier än den, som aflagt sin mogenhetsexamen på latiniinjen.

Det lede, enligt kommitténs förmenande, intet tvifvel, att, om

rättighet medgafves rea Istudenterna att äfven ägna sig åt medicinska studier,

detta, långt ifrån att medföra några olägenheter, skulle visa sig vara

till gagn för det medicinska studiet.

Beträffande den medicinsk-filosofiska examen yttrar kommittén, att

denna från början syntes varit afsedd att meddela de blifvande läkarna

en fylligare naturvetenskaplig allmänbildning än skolan kunnat gifva, men

att sträfvandena på senare tider alltmera gått ut på, att denna examen skulle

ombildas till en för medicinska studier speciellt förberedande utbildningskurs.

Kommittén hade i sitt förslag tagit steget fullt ut och af examen

endast bibehållit de delar, som ansetts oundgängligen nödvändiga såsom

direkt grundläggande för de medicinska studierna, hvarjämte kommittén

sökt anordna undervisningen på det sätt, som synts kommittén vara bäst

ägnadt att främja detta den förberedande examens ändamål.

Vid de meningsutbyten i ämnet, om hvilka kommittén haft tillfälle

att taga kännedom, hade bland de sakkunnige tämligen stor enighet varit

rådande därom, att studiet af zoologi och botanik i den form, hvari detsamma

hittills bedrifvits för medicinsk-filosofisk examen, icke kunde anses

oumbärligt för idkande af medicinska studier. En ganska allmänt utbredd

önskan syntes emellertid vara, att ifrågavarande ämnen skulle gemensamt

studeras på sådant sätt, att det biologiska elementet i dem komme till sin

fulla rätt. Då emellertid de biologiska synpunkterna börjat alltmera tillgodoses

i skolundervisningen, och då kommittén ansett, att de delar af

zoologien och botaniken, som från komparativ synpunkt eller af andra

skäl kunde äga större intresse för studiet af vissa medicinska läroämnen, på

bästa sätt och med minsta tidsutdräkt kunde inhämtas i omedelbart sammanhang

med dessa ämnen, hade kommittén för sin del icke ansett särskilda

förberedande kurser i zoologi och botanik för blifvande medicine

studerande vara af behof vet påkallade.

Annorlunda förhölle det sig med de båda andra ämnen, som nu inginge

i medicinsk-filosofisk examen, nämligen fysik och kemi. Goda kunskaper

i desamma vore en så oafvislig förutsättning för studiet af åtskilliga

medicinska läroämnen, och fysiken och kemien ägde en så omfattande

tillämpning i så godt som alla delar af läkarvetenskapen, att förberedande

universitetsstudier i dessa ämnen för blifvande läkare icke kunde undvaras.

Ämnenas omfång vore alltför stort, för att de lämpligen skulle kunna i

undervisning och examination direkt sammanföras med de medicinska

ämnena, och kommittén ansåge dem därför böra blifva föremål för fristående

undervisningskurser. För att vinna trygghet, att undervisningen så

s. 13 Kontrollera mot PDF

Katigt. MajUs 1Säd. Proposition N:o 116. 13

mycket som möjligt inriktades på de medicinska studierna, ansäge kommittén

lämpligast, att det uppdroges åt medicinska fakulteten att planlägga

och öfvervaka densamma samt anordna de pröfningar, hvarmed kurserna

borde afslutas, hvaremot det naturligtvis borde stå nämnda myndighet

fritt att, där förhållandena sådant påkallade, för upprätthållande af undervisningen

adjungera medlemmar ur filosofisk fakultet eller eljest anlita

kompetenta lärare. I hvad mån de medicinska fakulteternas eller karolinska

institutets nuvarande lokaler vore tillräckliga för dessa kursers

ändamålsenliga anordnande eller dylika kunde erhållas på annat håll, hade

kommittén ej ansett sig behöfva utreda.

Kursen i kemi borde enligt kommitténs mening till sitt omfång ungefär

motsvara nuvarande kurs i kemi för medicinsk-filosofisk examen.

Genom lämplig anordning af laborationerna och undervisningen borde den

dock kunna sammanföras inom en kortare tidrymd, än nu vanligen vore

fallet. Valdes laborationsmaterialet hufvudsakligen med hänsyn till hvad

som för läkaren vore af intresse, syntes det kommittén, som om de studerande

under denna kurs utan nämnvärd tidsuppoffring äfven skulle

kunna lära känna de kemiska egenskaperna hos de viktigare farmaceutiska

preparaten, hvarigenom en icke oväsentlig del af den hittillsvarande farmaceutiska

kemien skulle redan under denna kurs kunna inhämtas.

Kursen i fysik, som utan olägenhet torde kunna genomgås samtidigt

med den kemiska kursen, ansåg kommittén kunna begränsas hufvudsakligen

till de delar af ämnet, som komtne till direkt användning i de efterföljande

medicinska studierna och i läkarens praktiska verksamhet.

Kurserna skulle enligt kommitténs förslag afslutas med förhör, hvaremot

särskild examen i de ifrågavarande ämnena icke skulle ifrågakomma.

De betydande inskränkningar i de förberedande naturvetenskapliga

universitetsstudierna, som kommitténs förslag innebure, ansåg kommittén

fullt motivera, att fordringar på godkända betyg i naturalhistoria, fysik

och matematik i mogenhetsexamen eller i motsvarande fyllnudspröfning

af kommittén uppställdes. Såsom skäl, hvarför kommittén icke upptagit

enahanda fordran i fråga om kemi, har kommittén anfört, att om en sådan

fordran uppställdes, samtliga latinstudenter nödgades underkasta sig

fyllnadspröfning i detta ämne, och då kemien svårligen kunde inläras på

egen hand och utan tillgång till ett kemiskt laboratorium, skulle en dylik

komplettering, hvaraf dessutom utbytet torde blifva relativt ringa, äfven

blifva ganska svår och säkerligen hindra en icke obetydlig del af latinstudenterna

att vid sin ankomst till universitetet få tillträde till de då

börjande förberedande kurserna. Enda olägenheten af kommitténs förslag

syntes vara, att kursen i kemi i sin första del måste göras mera elementär,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 116.

än om samtliga deltagare redan förut besutte vissa kunskaper i ämnet,

och att ett mera forceradt arbete komme att kräfvas af latinaren än af

realisten.

Hvad härefter angår medicine kandidatexamen, sa innefattar kommitténs

förslag i denna del i hufvudsak allenast följande förändringar i

examensstadgans bestämmelser: uteslutande af ämnet medicinens historia,

som ej anses oumbärligt för läkarbildningen, och i hvithet för öfrigt inga

lärare finnas anställda, vidare uteslutande ur ämnet medicinsk kemi af

den farmaceutiska och den toxikologiska kemien, begränsning af farmakologien

till en undervisningskurs med demonstrationer, omfattande den allmänna

farmakodynamiken och kännedomen om den svenska farmakopéns

viktigaste droger och preparat, hvartill lagts öfningar i recept skrifning,

hvari undervisning under de senare åren meddelats vid universitetet i

Uppsala och vid karolinska institutet, äfvensom uttryckligt angifvande af

den för vår tids medicinska vetenskap viktiga bakteriologien såsom eu del

af examensämnet patologi.

I fråga om särskilt den farmaceutiska kemien har kommittén ansett,

att nödig kännedom om de viktigaste läkemedlens kemiska egenskaper

bör kunna förvärfvas under den förberedande kursen i kemi, samt att

öfriga delar af läkemedelsläran böra tillhöra ämnet farmakologi. En sådan

förändring i den farmaceutiska kemiens ställning skulle, yttrar kommittén,

onekligen innebära en ej oväsentlig reduktion af de stadgade examensfordringarna

i medicinsk kemi, men till en dylik åtgärd funnes enligt

kommitténs uppfattning goda grunder, då den farmaceutiska kemien numera,

sedan apoteksvisitationerna uppdragits uteslutande åt vissa tjänsteläkare,

icke vidare ägde samma betydelse för det stora flertalet af läkare,

som tidigare varit fallet. På likartade grunder hade kommittén ansett

den toxikologiska kemien kunna helt och hållet uteslutas, då äfven rättskemiska

undersökningar numera utfördes endast af särskilda tjänsteläkare.

På grund af omförmälda förhållanden hade också under de senare åren

både undervisning och kunskapsfordringar i farmaceutisk och toxikologisk

kemi i ej oväsentlig mån reducerats, och kommitténs förslag anslöte sig

sålunda till den utveckling, som i förevarande afseende redan ägt rum.

Kommittén förklarar, att de föreslagna ändringarna i examensstadgans

bestämmelser angående medicine kandidatexamen icke är af någon väsentligare

betydelse för bestämmandet af den normaltid, inom hvilken förberedelserna

för ifrågavarande examen må beräknas kunna vara i regel

afslutade, men anser, att med hänsyn till de af kommittén uttalade grundsatser

om studiernas ändamålsenliga anordning, normaltiden bör bestäm
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kung!. M<ij:ts Nåd. Proposition N:o 11(1.

mas till 7 terminer, af livilka den första skulle tagas i anspråk af de förberedande

kurserna i fysik och kemi.

Kommitténs viktigaste reformförslag beträffande medicine licentiatexamen

gå ut på, dels att tjänstgöringarna å de olika klinikerna skola

hallas mera åtskilda, så att arbetet å hvarje särskild klinik kan bedrifvas

mera intensivt och jämsides med de bokliga studierna i ämnet, dels att

den praktiska utbildningen skall bättre tillgodoses, bland annat, genom

obligatorisk assistenttjänstgöring i vissa ämnen och genom att större vikt

lägges på den polikliniska undervisningen, än hvad hittills skett. För sistberörda

ändamål har kommittén förordat ett generellt stadgande, att vid

tjänstgöringarna för medicine licentiatexamen skall såvidt möjligt förekomma

såväl klinisk som poliklinisk undervisning och handledning.

Därest — yttrar kommittén — en sådan studieordning åstadkommes,

som sätter den studerande i stånd att fullt tillägna sig undervisningen,

och om den kliniska och polikliniska undervisningen bättre än för närvarande

tillgodoses, torde eu icke oväsentlig inskränkning af tiden för

tentamensstudierna kunna äga rum, och det syntes kommittén ingalunda

ligga utom möjlighetens gränser att på samma gång tillmötesgå de båda,

hvart lör sig berättigade krafven på läkarutbildningens förbättrande och

studietidens förkortning.

I fråga om tjänstgöringen å universitetsklinikerna har kommittén

föreslagit en viss förändring. Härom anför kommittén följande:

Den nuvarande anordningen, att de studerande närmast efter afläggandet

af medicine kandidatexamen fullgöra sex månaders propedeutisk

tjänstgöring å kliniker vid någotdera universitetet och samtidigt å patologisk-anatomisk

institution följa obduktionerna, hade kommittén ansett

böra till sina hufvuddrag bibehållas. En närmare reglering och delvis

äfven en förändring af denna tjänstgöring syntes likväl vara önskvärd

för betryggande däraf, att genom densamma verkligen måtte förvärfvas

de grundläggande insikter, som erfordrades för tillgodogörande af de

senare, mera djupgående kliniska studierna. Sålunda hade af kommittén

föreslagits, att de två första månaderna skulle upptagas af propedeutisk;),

kurser i de viktigaste kliniska undersökningsmetoderna, i allmän kirurgi

och i allmän sju k vårdsteknik. Den närmare anordningen af dessa kurser

skulle enligt kommitténs förslag vara öfverlämnad åt vederbörande fakultet

och klinikchefer. För sin del hade emellertid kommittén tänkt sig, att

kursen i kliniska undersökningsmetoder lämpligen borde omfatta i första

rummet de vanliga fysikaliska undersökningsmetoderna: perkussion, auskultation,

palpation in. m, men därjämte äfven de i kliniskt-diagnostiskt

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 116.

hänseende viktigaste kemiska och mikroskopiska undersökningsmetoderna,

att kursen i allmän kirurgi skulle anordnas i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med de kurser i samma ämne, som redan nu gåfves såväl i Uppsala

som i Lund, samt att kursen i allmän sjukvårdsteknilc skulle afse inöfning af

en del vid sjukvården förekommande handgrepp, såsom förflyttning samt afoch

påklädning af sjuka, biträde åt svårt sjuka vid intagning af medicin

och föda, aftvättningar, inpackningar, lavemang, temperaturtagningar m.m.

I den medicinska praktiken plägade dessa handgrepp, då sjuksköterska

funnes att tillgå, utföras åf denna, men uppenbart vore, att det för den

blifvande läkaren, som understundom själ! kunde behöfva företaga dem

och i allt fall borde kunna lämna föreskrifter om deras riktiga utförande,

måste vara till gagn att redan vid sitt första sysslande med praktisk

sjukvård häruti erhålla någon handledning och erfarenhet.

Någon egentlig klinisk tjänstgöring skulle sålunda enligt kommittéförslaget

icke förekomma, förrän omförmälda kurser blifvit genomgångna.

Redan under de två månader, hvarunder kurserna påginge, syntes likväl

den studerande lämpligen kunna, i den mån tiden det meJgåfve, deltaga

i ronderna på den medicinska kliniken. Under de följande fyra månaderna

borde åter den studerande aktivt tjänstgöra vid de medicinska och kirurgiska

universitetsklinikerna, hvarvid undervisningen närmast borde åsyfta

att meddela en orienterande öfverblick öfver den medicinska vetenskapens

två stora hufvudgrenar och sålunda bibringa den studerande den allmänna

kliniska utbildning, som förutsattes för den efterföljande, mera speciella

kliniska undervisningens tillgodogörande.

De propedeutisk tjänstgöringarna syntes fortfarande kunna fullgöras

samtidigt på medicinsk och kirurgisk klinik på sådant sätt, att tjänstgöringen

hvarannan dag förlädes till den förra och hvarannan dag till den

senare kliniken. Däremot torde det vara lämpligt, att tjänstgöringen på

detta stadium koncentrerades på de nämnda två klinikerna samt de patologisk-anatomiska

institutionerna, och att sålunda den nu föreskrifna propedeutiska

tjänstgöringen på obstetrisk klinik afskaffades. Denna tjänstgöring

torde nämligen icke kunna anses för den påföljande tjänstgöringen

vid den obstetriska kliniken i hufvudstaden äga sådan betydelse, som kunde

motväga olägenheterna af det däraf föranledda intrånget på den medicinska

och kirurgiska tjänstgöringen.

Rörande förening af tjänstgöringar å olika kliniker har kommittén

föreslagit, att tjänstgöring vid karolinska institutets medicinska klinik ej

skall få förenas med annan kliniktjänstgöring än sådan vid pediatrisk eller

syfilidologisk klinik, samt att tjänstgöring vid dess kirurgiska klinik eller vid

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 116.

dess obstetriska och gynekologi ska kliniker ej skall få förenas med annan

klinisk tjänstgöring. Härom yttrar kommittén, bland annat, följande:

I fråga om det sätt, hvarpå de kliniska tjänstgöringarna i hufvudstaden

plägat fullgöras, hade kommittén funnit en principiell förändring

böra genomföras. Förut hade framhållits de olägenheter, som vållats däraf,

att de studerande allmänt plägat till kortast möjliga tid efter de propedeutiska

tjänstgöringarnas afslutning sammanföra alla sina tjänstgöringar

på hufvudstadens kliniker och till följd däraf icke medhunnit att jämsides

med de särskilda tjänstgöringarna drifva med dem sammanhörande bokliga

studier. Sålunda plägade tjänstgöringarna å den medicinska och den

kirurgiska kliniken merendels fullgöras samtidigt, och ej sällan förenades

därmed äfven tjänstgöring å syfilidologisk klinik. Likaså plägade de studerande

i allmänhet tjänstgöra å både den obstetrisk-gynekologiska och den

pediatriska kliniken. Dessa kombinationer af praktisk utbildning i ämnen,

som icke med hvarandra stode i något närmare sammanhang, hade kommittén

ansett böra genom examensstadgan förhindras, då icke blott anordningen

af undervisningen därigenom försvårades utan äfven utbytet af

densamma genom splittringen af de studerandes tid och intresse väsentligen

minskades. Däremot hade kommittén ansett tjänstgöringen å medicinsk

klinik utan större olägenhet kunna förenas med tjänstgöring å

någondera af de närstående pediatriska eller syfilidologiska specialklinikerna.

Vid dessa kombinationer reducerades nämligen väsentligen de nyss

antydda olägenheterna, och ett generellt förbud mot hvarje kombination

af tjänstgöring på olika kliniker skulle enligt kommitténs förmenande innebära

en obillighet emot de studerande, som hade för afsikt att efter afslutade

tjänstgöringar i Stockholm återvända till något af universiteten

för att där fullborda sina studier för medicine licentiatexamen. Af liknande

skäl hade kommittén ej heller velat uppställa något hinder mot en

kombination af klinisk tjänstgöring med genomgående af någon klinisk

kurs.

En viktig förändring innebär, såsom jag redan nämnt, kommitténs

förslag om obligatorisk assistenttjänstgöring. Sådan skulle äga rum under

två månader vid medicinsk och under en månad vid kirurgisk klinik; och

den skulle få fullgöras äfven vid universitetsklinikerna. För att utbytet

af assistenttjänstgöringen skulle blifva det största möjliga, borde endast

ett begränsad! antal assistenter mottagas vid hvarje klinik. Med anledning

häraf borde denna tjänstgöring, därest så skulle visa sig behöflig!, kunna

fullgöras äfven å annat sjukhus, som af Kungl. Maj:t bestämdes. Genom

den föreslagna assistenttjänstgöringen skulle, under förutsättning tillika att

förening åt olikartade kliniska tjänstgöringar i största möjliga mån förBih.

till Rilcsd. Prof. 1907. 1 Samt. 1 Afd. .92 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 116.

hindrades, den obligatoriska tjänstgöringen vid karolinska institutets medi

cinska och kirurgiska kliniker enligt kommitténs åsikt kunna begränsas

till fyra månader vid hvardera.

I själfva verket skulle, yttrar kommittén, genom en sådan anordning

af den medicinsk-kliniska tjänstgöringen möjliggöras eu väsentlig

förstärkning af den praktiska utbildningen i medicin, då tjänstgöringen

på medicinsk klinik och poliklinik hittills varit inskränkt till tre dagar

i veckan och de tre öfriga dagarna varit upptagna af tjänstgöring på

kirurgisk klinik, under det att enligt kommitténs förslag sex dagar i veckan

skulle kunna användas till tjänstgöring på medicinsk klinik och poliklinik, och

af dessa exempelvis tre dagar anslås till tjänstgöring endast å polikliniken.

Med hänsyn till det relativt ringa patientantalet å poliklinikerna i Uppsala

och Lund torde det nämligen vara nödvändigt, att den polikliniska utbildningen

väl tillgodosåges under tiden för den obligatoriska tjänstgöringen vid serafimerlasarettet.

Från skilda håll hade framhållits, att åt den polikliniska

undervisningen ej ägnats den uppmärksamhet, som med hänsyn till dess

stora betydelse för den allmänna läkarutbildningen varit önskvärd. Om

tjänstgöringen å serafimerlasarettets medicinska klinik och poliklinik, såsom

kommittén tänkt sig, förlädes till olika dagar, borde den polikliniska

tjänstgöringen kunna anordnas på ett vida mer fruktbringande sätt, än nu

vore förhållandet. En fullständigare undervisning i allmän och speciell

terapi, än som hittills kommit de studerande till del, borde kunna anordnas

vid poliklinikerna, och vid den därstädes förekommande tjänstgöringen

borde äfven kunna tillgodoses de blifvande läkarnas behof af större erfarenhet

och färdighet i de vanligaste sjukdomarnas diagnostik. Det borde

äfven framhållas, att genom den af kommittén ifrågasatta ökningen af

antalet tjänstgöringsdagar den dagliga kliniktiden borde kunna förkortas

till sådant tidsmått, som kunde möjliggöra för de studerande att under

hela kliniktiden med uppmärksamhet följa och verkligen tillgodogöra sig

den meddelade undervisningen. Den af kommittén föreslagna anordningen,

att den egentliga kliniska tjänstgöringen skulle pågå endast under fyra

månader, måste slutligen medföra den afsevärda fördelen, att antalet af

de å kliniken samtidigt tjänstgörande komme att nedgå, hvilket torde

vara i hög grad ägnadt att öka de studerandes behållning af den meddelade

undervisningen.

Beträffande tjänstgöringen å den kirurgiska kliniken framhåller kommittén,

att en daglig tjänstgöring under fyra månader visserligen innebure

en ökning i jämförelse med den tid, som nu ägnades åt arbetet på kliniken,

men att ett bättra tillgodoseende af den praktiska utbildningen otvifvelaktigt

möjliggjorde en betydande inskränkning af den långa tid, som

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

liuwjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o Hd.

hittills efter tjänstgöringarnas afstötande plägat ägnas åt tentamensläsningen.

Därigenom att den kirurgiska tjänstgöringen enligt kommitténs förslag

fri gjorts från kombination med andra kliniska tjänstgöringar torde bokliga

studier under denna tid kunna bedrifvas i afsevärd utsträckning och den

egentliga tentamensläsningen i ämnet kunna väsentligt inskränkas.

Åt'' samma skäl, som anförts beträffande den medicinska tjänstgöringen,

hade kommittén tänkt sig, att den kirurgiska tjänstgöringen skulle förläggas

till olika dagar å klinik och poliklinik, hvarigenom förkortning af

den dagliga . arbetstiden skulle möjliggöras. På grund af det ojämförligt

större, materialet vid polikliniken i hufvudstaden borde naturligtvis den

polikliniska utbildningen af de blifvande läkarna i hufvudsak förläggas

till tiden för tjänstgöringen vid karolinska institutets kirurgiska klinik.

Den föreslagna kliniska assistenttjänstgöringen torde åter med fördel kunna

fullgöras äfven vid universitetsklinikerna.

Då otiatri, rinologi och laryngoskopi enligt kommitténs åsikt vore

af stor betydelse för den allmänna läkarutbildningen, borde undervisningen

i dessa ämnen, hvilken nu vore frivillig, göras obligatorisk. Om densamma i

enlighet med kommitténs förslag anordnades i form af en klinisk kurs,

som kunde genomgås samtidigt med den kirurgiska tjänstgöringen, torde

det ej behöfva befaras, att den alltför mycket skulle taga de studerandes

tid i anspråk.

Tjänstgöringen å den syfilidologiska kliniken, två månader liksom nu,

borde enligt kommitténs åsikt de studerande få fullgöra samtidigt med

tjänstgöringen å medicinsk klinik. Under förutsättning att den tjänstgöring

vid karolinska institutets patologiska institution, som skulle fullgöras samtidigt

med tjänstgöringen å institutets medicinska klinik, komme att pågå

tre dagar i veckan, skulle för den syfilidologiska tjänstgöringen kunna

disponeras de öfriga tre arbetsdagarna hvarje vecka, hvilket, då hittills

endast två dagar i veckan användts för denna tjänstgöring, skulle för densamma

medföra en såsom behöflig ansedd förstärkning.

Undervisningen i neurologi borde fortfarande omfatta två månader

och meddelas genom en klinisk kurs, inskränkt till tre dagar i veckan i

stället för nuvarande fyra dagar, hvilken kurs lämpligen kunde förenas

med tjänstgöringen å den medicinska eller å den syfilidologiska kliniken.

Med afseende å tjänstgöringen vid psykiatrisk klinik har kommittén

icke föreslagit någon annan ändring i nu gällande bestämmelser, än att

villkoret, att den kliniska kursen i öfrigt skall vara afslutad, innan denna

tjänstgöring må fullgöras, uteslutits.

Tjänstgöringen vid karolinska institutets pediatriska klinik, fyra måna
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kung!. Maj:Is Nåd. Proposition N:o 116.

der liksom nu, anser kommittén lämpligen kunna kombineras antingen

med medicinsk eller med syfilidologisk tjänstgöring. Den pediatriska utbildningen

bör enligt kommitténs åsikt förstärkas genom anordnande vid

allmänna barnhusets afdelning för späda barn af en två veckors daglig

assistenttjänstgöring, som skulle kunna fullgöras antingen samtidigt med

den kliniska tjänstgöringen eller på annan tid.

Tjänstgöringen vid oftalmiatrisk klinik anser kommittén böra fa fullgöras

äfven vid universiteten.

Beträffande tjänstgöringen vid karolinska institutets obstetriska och

gynekologiska kliniker har kommittén föreslagit allenast den förändring,

att denna tjänstgöring icke vidare borde få förenas med annan klinisk

tjänstgöring.

Den tjänstgöring å patologisk institution, som skulle fullgöras samtidigt

med den propedeutiska tjänstgöringen å universitetsklinikerna, har

i sammanhang med förslaget till sistnämnda tjänstgörings ombildning

ansetts böra begränsas till de fyra månader, under hvilka verklig klinisk

tjänstgöring skulle pågå. I sammanhang med kommitténs förslag, att assistenttjänstgöringen

vid medicinsk klinik äfven skulle kunna fullgöras vid

universiteten, har kommittén ansett det böra bestämmas, att tva manaders

patologisk tjänstgöring skulle förrättas samtidigt med nämnda assistenttjänstgöring,

och att sålunda endast sex månaders dylik tjänstgöring skulle

obligatoriskt förläggas till karolinska institutet.

Undervisningen i hygien anser kommittén fortfarande böra gifvas

under form af en kurs, för hvilken tiden dock borde inskränkas från tva

månader till sex veckor, därvid kommittén förutsatt, att kursen skulle

hållas sex dagar i veckan. Kursen, som skulle afslutas med förhör, kunde

kombineras med den af kommittén föreslagna kursen i rätts- och statsmedicin

men borde i så fall icke därjämte få förenas med någon klinisk

tjänstgöring.

Ämnet rätts- och statsmedicin har af kommittén uteslutits såsom särskilt

examensämne och ansetts böra, liksom hygienen, blifva föremål för

en i afgränsade kurser ordnad undervisning med obligatoriska slutförhör,

hvarigenom sannolikt en del af den tid, som nu ofirades pa ämnet, skulle

kunna inbesparas. Kursen i rättsmedicin borde förläggas till samma tid

som kursen i hygien och pågå tre gånger i veckan under sex veckor.

Under densamma borde äfven, i den mån så kunde anses erforderligt,

meddelas undervisning i den »kännedom om anordningarna inom apotek

i allmänhet äfvensom om de allmänna grunder, enligt hvilka tillsyn a

apotek borde utöfvas och undersökning däraf verkställas», som enligt nu

gällande examensstadga fordrades för medicine licentiatexamen. Kursen

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 116.

behöfde icke förläggas uteslutande till karolinska institutet. Genom kommitténs

förslag hade visserligen tillfället att genom bevistande af ett större

antal rättsmedicinska obduktionsöfningir förvärfva färdighet i obduktionstekniken

inskränkts, men kommittén hade för sin del ansett större dylik

färdighet endast böra fordras af de läkare, som sökte befordran till vissa

tjänsteläkarbefattningar, för hvilka särskilda kompetensvillkor kunde uppställas.

Ett stöd för denna sin åsikt hade kommittén funnit i det utlåtande,

som den 9 mars 1904 af medicinalstyrelsen afgifvits i anledning

af 1903 års Riksdags hos Kungl. Magt gjorda framställning angående omreglering

af rikets indelning i provinsialläkardistrikt, i hvilket utlåtande

medicinalstyrelsen af anförda skäl funnit det obestridligt, att en inskränkning

af deras antal, som ägde att utföra rättsmedicinska obduktioner,

borde ske.

Till sist yttrar kommittén, att, därest tjänstgöringarna anordnades hufvudsakligen

på sätt kommittén ifrågasatt, det borde kunna förväntas, att tentamensläsningen

i oftalmiatrik samt i gynekologi och obstetrik i allmänhet kunde

vara så godt som fullständigt afslutad vid samma tid, då tjänstgöringarna

i vederbörande ämnen afslutades. Detta gällde äfven om pediatriken, därest

tjänstgöringen i detta ämne icke kombinerades med medicinsk tjänstgöring;

i motsatt fall torde någon tid, högst en månad, utöfver tjänstgöringstiden

böra beräknas för tentamensläsningen i detta ämne. Den långa tid, som

hittills plägat användas till tentamensläsning i medicin och kirurgi, borde

äfven, då tjänstgöringen i dessa ämnen enligt kommitténs förslag måste

lämna väsentligen bättre tillfälle till samtidiga bokliga studier än hittills

varit fallet, kunna i betydlig mån förkortas; och kommittén ansåge, att

den återstående tentamensläsningen i dessa ämnen icke skulle behöfva taga

i anspråk mera än tre månader för medicinen och två månader för kirurgien.

För tentamensläsningen i patologi torde en tid af två månader

utöfver tjänstgöringstiden blifva fullt tillräcklig.

Normaltiden för medicine licentiatexamen har af kommittén föreslagits

till 3 V2 år.

Samtidigt med aflämnandet af det förslag till examensstadga, för hvilket

jag nu i korthet redogjort, har kommittén i särskild skrifvelse gjort underdånig

hemställan om åtgärder för förbättrande af de blifvande läkarnas

utbildning i epidemiologi samt i lungtuberkulosens diagnostik och behandling.

Af myndigheternas i anledning häraf infordrade utlåtanden framgår,

att de af kommittén i detta afseende ifrågasatta åtgärderna torde förutsätta

dels inrättande af en särskild poliklinik för lungtuberkulos a, dels

ock öfverenskommelse med vissa kommunala och andra korporationer om

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 116.

upplåtande af sjukhus för ifrågavarande undervisningsändamål. Frågan är

af den vikt, att den icke får förfalla, men då den ej torde kunna lösas utan

en del förberedande åtgärder, som kunna komma att draga ganska långt ut

på tiden, har jag ansett, att den ej bör stå hindrande i vägen för genomförande

snarast möjligt af öfriga reformer i läkarutbildningen, som kunna

anses behöfliga och gagneliga.

Myndigheter- De allmänna bestämmelserna i den föreslagna examensstadgan, i hvilken

n::h“Dden anda, som genomgår förslaget i dess helhet, företrädesvis kommit till

kallade sak- uttryck, hafva hos de medicinska fakulteterna och karolinska institutets

förslag63 lärarkollegium uppkallat invändningar af principiell natur. Kommittén

har, framhålles det, alltför ensidigt beaktat krafvet på studietidens begränsning

och i följd häraf nedbragt denna på bekostnad af studiernas

vetenskapliga halt, Dessa finge ej i den grad, som kommittén föreslagit,

inriktas på examens afläggande, utan måste jämväl hafva till syfte att bibringa

de studerande förmågan af vetenskapligt medicinskt tänkande och

handlande eller den för läkarkallets utöfvande nödiga mogenheten, hvilken

ej läte sig påtvingas. Särskilt rikta sig anmärkningarna mot de föreslagna

bestämmelserna om en viss normaltid för de olika examina, hvilken

stundom synes uppfattas såsom ett slags medelstudietid, inom hvilken det

skulle åligga de medicinska läroverken att afleverera färdigbildade läkare.

I allmänhet befaras, att ett genomförande af kommittéförslaget i oförändradt

skick skulle förorsaka en sänkning af läkarbildningen, hvilken

hittills hos oss stått högt, och den medicinska fakulteten i Uppsala ger

särskildt uttryck åt den farhågan, att den föreslagna reformen i det

medicinska studieväsendet skulle öka tillströmningen till läkarbanan och

föranleda uppkomsten af ett läkarproletariat.

En nästan diametralt motsatt uppfattning uttalar medicinalstyrelsen,

som betonar nödvändigheten af studietidens förkortning, men uttalar tvifvel

därom, att de åtgärder, kommittén i detta afseende föreslagit, skola hafva

effektiv verkan, åtminstone såvidt angår medicine licentiatexamen. Särskildt

framhåller medicinalstyrelsen på grund af egen erfarenhet, att tillgången

på läkare för närvarande är för liten, samt att en större tillströmning

till läkarbanan skulle vara en gifven fördel för sjukvården, under

förutsättning att den praktiska läkarbildningen blefve behörigen tillgodosedd.

De tillkallade sakkunnige hafva i fråga om de allmänna bestämmelserna,

liksom i fråga om examens- och undervisningsväsendet i dess helhet,

intagit en medlande ståndpunkt. Dock skulle äfven enligt deras mening

det föreslagna stadgandet om en viss normaltid för de olika examina

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. MajUs Nåd. Proposition N:o 116.

utgå. I stället skulle föresltrifvas, att studieplanerna skola uppgöras med

särskild hänsyn därtill, att de studerande må kunna på kortast möjliga

tid, men utan skada för studiernas grundlighet, aflägga examen.

Afskaffandet af medicinsk-filosofisk examen har förordats af samtliga

de hörda myndigheterna med undantag af den filosofiska fakulteten och

det större akademiska konsistoriet i Lund, hvilka anse, att en dylik examen

bör bibehållas.

De till ersättning för medicinsk-filosofisk examen föreslagna kurserna

i fysik och kemi anse myndigheterna i Uppsala och medicinska fakulteten

i Lund böra gifvas af den filosofiska fakultetens matematisk-naturvetenskapliga

sektion samt vara behörigen genomgångna, innan den studerande får inskrifvas

i medicinsk fakultet. Karolinska institutets lärarkollegium äfvensom

medicinalstyrelsen anse åter, att dessa kurser ej böra hafva en fristående

ställning, utan införlifvas med de motsvarande medicinska ämnena,

nämligen fysiologi och medicinsk kemi.

I afseende på fordringarna i mogenhetsexamen äro myndigheterna

ense med kommittén om latinets umbärlighet för läkarbildningen, med

undantag dock för den filosofiska fakulteten i Lund, som anser, att fordran

på insikter i latin ej bör fullständigt uppgifvas. Hvad i öfrigt angår

de för tillträde till medicinska studier erforderliga vitsorden i mogenhetsexamen

instämma samtliga de hörda myndigheterna med kommittén i dess

åsikt, att i sådant afseende skulle fordras i mogenhetsexamen eller fyllnadspröfning

till samma examen vitsord om minst godkända insikter i

naturalhistoria och fysik samt i matematik å latinlinjen B eller å reallinjen.

I olikhet med kommitténs majoritet men i öfverensstämmelse med en

vid dess betänkande fogad reservation anse samtliga myndigheterna

utom filosofiska fakulteten i Uppsala, att dessutom bör fordras enahanda

vitsord i kemi. Karolinska institutets lärarkollegium företräder

emellertid en i så måtto afvikande mening, att vitsord öfver undergången

fyllnadspröfning i kemi ej skulle erfordras vid inskrifning i medicinsk

fakultet utan först vid anmälan till inträde å den medicinskt-kemiska institutionen,

detta för att latinstudenterna därigenom skulle erhålla tid att

komplettera i kemi.

De tillkallade sakkunnige, som jämväl förorda afskaffandet af medicinsk-filosofisk

examen och af fordran på insikter i latin, gå ett steg längre

än de nämnda myndigheterna och föreslå som villkor för medicinska studiers

fullföljande fordran på godkändt betyg eller därutöfver efter fordringarna

å reallinjen ej blott i kemi utan äfven i fysik. Dock skulle

vitsorden i dessa ämnen ej behöfva företes förrän vid början af undervisningskurserna

i histologi, fysiologi och kemi. Till stöd för detta förslag

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 116.

anföra de sakkunnnige, att, om fordran på insikter i latin för blifvande

läkare uppgifves, de allmänna läroverkens reallinje måste öfver hufvud

taget anses som en bättre förberedelse för medicinska studier än latinlinjen.

Om nu fordringarna på studentkunskaper i fysik skärpas, så anse de

tillkallade sakkunnige, att de kunskaper i fysik och särskildt den kännedom

om vissa fysikaliska instrument och deras användning, som härutöfver

kräfdes för ett fruktbringande studium af ämnet fysiologi, utan svårighet

torde kunna af de studerande inhämtas i sammanhang med den föreskrifna

laborationskursen å den fysiologiska institutionen. Kursen i fysik

skulle alltså så att säga uppgå i det motsvarande fackämnet och har

därför ej omnämnts i de sakkunniges stadgeförslag.

Enligt samma förslag skulle den förberedande kursen i kemi vid universiteten

förlora den fristående ställning, kommittén velat gifva den, och

genomgås omedelbart före laborationskursen i medicinsk kemi. Den skulle

dock allt efter omständigheterna kunna förläggas till antingen institutionen

för medicinsk kemi eller institutionen för allmän kemi.

Slutligen hafva de tillkallade sakkunnige till ersättning för zoologien

i medicinsk-filosofisk examen föreslagit, att ämnet anatomi jämväl

skall omfatta grunderna af jämförande anatomi.

Kommitténs förslag i afseende å medicine kandidatexamen hafva, frånsedt

några påyrkade mindre ändringar och jämkningar, förordats af de

hörda myndigheterna.

De tillkallade sakkunnige hafva i denna punkt i så måtto företrädt

en afvikande uppfattning, att de, såsom jag redan antydt, velat gifva

ämnena histologi och farmakologi en väsentligen förändrad ställning i

de medicinska examina. Till denna fråga anhåller jag få senare återkomma.

Beträffande anordningen af medicine licentiatexamen äro åsikterna

mera skiljaktiga.

I fråga om ämnena i denna examen hade kommittén föreslagit den

förändringen i gällande bestämmelser, att rätts- och statsmedicin ej längre

skulle vara examensämne, samt att i stället för den nu föreskrifna tjänstgöringen

under tre månader å den rättskemiska institutionen skulle anordnas

en undervisningskurs, omfattande en tid af sex veckor, vid hvars slut

förhör skulle anställas. Förutsättningen för denna inskränkning i ämnets

studium var, att förrättandet af rättsmedicinska obduktioner skulle komma

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 110.

att . öfverflyttas pa, särskilda därtill anställda tjänsteläkare. Karolinska

institutets lärarkollegium och medicinalstyrelsen hafva däremot föreslagit

bibehållande i hufvudsak af nu gällande bestämmelser, under framhållande

af, att den af kommittén tänkta förutsättningen ännu ej inträdt. De

tillkallade sakkunnige hafva i sitt förslag upptagit de i detta afseende nu

gällande bestämmelserna.

Karolinska institutets lärarkollegium har föreslagit, att bland examensämnena

skall upptagas jämväl hygien. Detta förslag har icke biträdts af

de tillkallade sakkunnige, hvilka dock ansett, att undervisningskursen i

ämnet bör liksom nu omfatta två månader, samt att öfver förhöret i denna

liksom öfriga obligatoriska undervisningskurser bör gifvas graderadt betyg,

som skall införas i examensprotokollet.

Kommittén hade icke föreslagit någon ändring i omfattningen af

ämnet medicin. Den medicinska fakulteten i Uppsala och karolinska institutets

lärarkollegium hafva föreslagit, att psykiatrien och lärarkollegiet

dessutom att syfilidologien skola utbrytas ur ämnet medicin och erhålla

en mera själfständig ställning, dock utan att göras till examensämnen, att

tjänstgöringarna i dessa ämnen skola afslutas med förhör inför vederbörande

facklärare, samt att vid dessa förhör skola afgifvas graderade

betyg, som intagas i examensprotokollet. De tillkallade sakkunnige hafva

i denna punkt följt karolinska institutets lärarkollegium.

Karolinska institutets lärarkollegium har föreslagit, att tjänstgöringen

å institutets medicinska klinik fortfarande skall omfatta sexmånader. De

tillkallade sakkunnige hafva, liksom öfriga vederbörande, förordat kommitténs

förslag om fyra månader.

I syfte att åstadkomma en sådan reform i det medicinska studieväsendet,

att de bokliga studierna skulle bedrifvas samtidigt med att de

praktiska tjänstgöringarna fullgjordes, hade kommittén föreslagit vissa

regler röi’ande tillåtelsen att förena tjänstgöringar å olika institutioner.

Detta förslag har biträdts af de medicinska fakulteterna. Karolinska

institutets lärarkollegium har föreslagit den ändring, att tjänstgöringen å

institutets medicinska klinik skall fa förenas jämväl med tjänstgöring å

den neurologiska kliniken. De tillkallade sakkunnige hafva i denna punkt

gatt ett steg längre i motsatt riktning och föreslagit, att tjänstgöringen

vid karolinska institutets medicinska klinik ej skall få förenas med någon

annan klinisk tjänstgöring. Samma bestämmelse hafva de tillkallade sakkunnige,

i anslutning till kommittén, föreslagit i fråga om tjänstgöring

vid karolinska institututets kirurgiska klinik samt vid de obstetriska och

gynekologiska klinikerna. I öfrigt skulle det enligt nämnda sakkunniges

Bill. till Riksd. Prof. 1901. 1 Sami. 1 Afd. 92 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 116.

förslag ankomma på de akademiska myndigheterna att ordna frågan, i

hvad mån tjänstgöringar och kurser må samtidigt fullgöras.

De tillkallade sakkunnige hafva vidare, i likhet med de medicinska

fakulteterna, ansett, att tjänstgöring å obstetrisk-gynekologisk klinik äfvensom

viss del af den tjänstgöring i patologisk anatomi, som enligt kommitténs

förslag skall äga rum i Stockholm, må kunna fullgöras äfven vid

universiteten.

Kommitténs i syfte att stärka läkarnas praktiska utbildning framställda

förslag, att vid tjänstgöring å de olika institutionerna skulle så vidt

möjligt förekomma såväl klinisk som poliklinisk undervisning och handledning,

har biträdts af samtliga hörda myndigheter. De tillkallade sakkunnige

hafva i sitt stadgeförslag infört föreskrift därom, att vid tjänstgöringen

i medicin och kirurgi vid karolinska institutet skall undervisning

meddelas hvarannan dag å klinik och hvarannan dag å poliklinik, en anordning

för hvilken kommittén i sitt betänkande uttalat sig.

Kommittén hade i nyssnämnda syfte föreslagit obligatorisk assistenttjänstgöring

i medicin och i kirurgi och i betänkandet förordat införandet

af assistenttjänstgöring i pediatrik. Fakulteterna hafva härutinnan

varit ense med kommittén. Karolinska institutets lärarkollegium har därutöfver

förordat införandet af tre veckors assistenttjänstgöring i syfilidologi.

De tillkallade sakkunnige hafva i sitt förslag infört bestämmelser

om assistenttjänstgöring under två månader i medicin, under en månad i

kirurgi, under två veckor i pediatrik, allt i anslutning till kommittén, och

under två veckor i syfilidologi, i nära anslutning till karolinska institutets

lärarkollegium.

I ändamål att bereda de blifvande läkarna en större praktisk erfarenhet

har karolinska institutets lärarkollegium upptagit tanken på en viss

tids tjänstgöring och öfning å sjukhus efter licentiatexamen och före legitimationen,

hvarvid kollegiet såsom förebild hänvisat till det i den tyska

läkarutbildningen ingående s. k. praktisches Jahr. För att i detta afseende

erhålla utredning hemställde bemälda kollegium, att ett nytt förslag

till examensstadga måtte utarbetas med beaktande, bland annat, af en

sådan tjänstgörings behöflighet. Frågan upptogs af de tillkallade sakkunnige,

hvilka i skrifvelse till mig den 10 oktober 1906 meddelade, att

bland dem skilda meningar yppat sig, i det några ansett frågan om ny

stadga för de medicinska examina kunna och böra till behandling omedelbart

upptagas utan att göras beroende af uppkommen fråga, huruvida

viss praktisk tjänstgöring och öfning å sjukhus utöfver den kliniska tjänstgöringen

borde föreskrifvas för blifvande läkare, under det att andra menat,

att eventuella bestämmelser om en dylik tjänstgöring borde i stadgan in
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition X:o Hd.

tugas såsom ett väsentligt led i läkarutbildningen, samt på grund häraf

anhöllo, att jag ville afgöra, hvilken af dessa båda, hufvudsakligen åtskilda

meningar borde läggas till grund för de tillkallade sakkunniges

fortsatta arbete.

Till svar härå yttrade jag i ämbetsskrifvelse de 11 oktober 1906, att

jag ansåge frågan om viss tids praktisk tjänstgöring och öfning å sjukhus

utöfver den kliniska tjänstgöringen synnerligen behjärtansvärd, nien att

jag å andra sidan ansåge frågan om ny examensstadgas utfärdande icke

böra fördröjas genom att i stadgan nu intaga bestämmelser om sådan

praktisk tjänstgöring, helst det icke torde möta svårigheter att, därest dylik

tjänstgöring befunnes böra föreskrifvas, sedermera i examensstadgan

införa bestämmelser därom, hvarför jag anmodade de tillkallade sakkunnige

att utarbeta ett förslag till examensstadga, under förutsättning att praktisk

tjänstgöring å sjukhus utöfver den kliniska tjänstgöringen icke erfordrades,

men att samtidigt taga under öfvervägande, huruvida bestämmelser om

sådan tjänstgöring borde meddelas, och afgifva förslag till de ändringar

eller tillägg till förutberörda förslag till examensstadga, som därigenom

blefve erforderliga. De tillkallade sakkunniges yttrande rörande nyssberörda

praktiska tjänstgöring har ännu icke af dem afgifvits.

Jag vill tillägga, att den sålunda ifrågasatta anordningens genomförande

förutsätter underhandlingar med vederbörande landsting och kommunala

myndigheter om upplåtande af sjukhus för de blifvande läkarnas

tjänstgöring samt med vederbörande sjukhusläkare om deras villighet att

åtaga sig läkarkandidaternas handledning.

Af det anförda framgår, att de tillkallade sakkunnige, på grund afDe ‘inkallade

yrkanden från de. medicinska fakulteterna och karolinska institutets lärårkollegium,

vidtagit åtskilliga modifikationer i kommittéförslaget, Indika ihistolog*

någon man skulle orsaka en förlängning af studietiden, särskildt i frågafarmakolog1''

om medicine licentiatexamen. De hafva därför ansett sig skyldiga att

undersöka, huruvida någon motsvarande lindring i examensfordringarna

stode att vinna, och de hafva därvid riktat sin uppmärksamhet på ämnena

histologi och farmakologi.

Rörande histologien, som år 1892 utbröts ur anatomien och gjordes

till ett sjäjfständigt . examensämne, föreslå de tillkallade sakkunnige i så

måtto en återgång till förhållandena före nämnda tidpunkt, att de studerande

skulle före tentamen i anatomi genomgå eu med praktiska öfningar

å den histologiska institutionen förenad undervisningskurs i ämnet, samt

att denna kurs skulle afslutas med förhör. Vid denna pröfning skulle, i

likhet med hvad de tillkallade sakkunnige föreslagit i fråga om andra

opaginerad Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Mcij:ts Nåd. Proposition N:o 116.

undervisningskurser, afgifvas graderade betyg, som skulle intagas i exainensprotokollet.

Skillnaden mellan ämnets nuvarande och ifrågasatta nya

ställning skulle alltså vara den, att ingen tid efter kursens slut skulle

behöfva ägnas åt tentamensläsning, samt att vid pröfningen i ämnet intet

skulle förekomma, som ej läraren under kursen genomgått. Till stöd för

detta förslag anföra de tillkallade sakkunnige, att histologien är ett läroämne

af den art, att det hufvudsakliga värdet för lärjungarna läge i hvad

de kunde inhämta genom egen iakttagelse under kursen och ej vid en

lång tentamensläsning efter densamma. Landets samtliga lärare i histologi

hade ock vitsordat riktigheten af denna uppfattning, i det de samstämmigt

framhållit, att intet fordrats till tentamen utöfver hvad som genomgåtts

på kursen. Det andra skälet för de tillkallade sakkunniges förslag angående

histologien hade varit den uppfattningen, att ett strängt särskiljande

mellan histologien och den öfriga anatomien innebure en fara i vetenskapligt

afseende, hvilken i sinom tid måste antagas medföra ogynnsamma

konsekvenser äfven för undervisningen. Om nämligen detta särskiljande

mellan histologien och anatomiens öfriga delar blefve fullt genomfördt

och detta äfven med afseende på grunderna för hithörande befordringsfrågors

afgörande, så km ide detta befaras medföra, att representanterna

för den makroskopiska anatomien och histologien skulle blifva främmande

för hvarandras forskningsområden. Lika visst som en dylik ensidighet hos

lärarna vore att beklaga ur vetenskaplig synpunkt, lika väl skulle det vara

all grund att frukta, att den skulle inverka ogynnsamt på deras undervisning.

Beträffande farmakologien föreslå de tillkallade sakkunnige, att ämnet

skall utgå ur medicine kandidatexamen och förläggas till medicine licentiatexamen

på så sätt, att de studerande skulle dels under den ifrågasatta

propedeutiska undervisningskursen vid universitetens medicinska och kirurgiska

kliniker erhålla en öfversikt öfver de viktigare läkemedlen och deras

verkningar, dels ock efter någon tids tjänstgöring å karolinska institutets

kliniker genomgå en föreläsnings- och demonstrationskurs, omfattande

farmakodynamik och nödig kunskap i svenska farmakopén, hvilken kurs

skulle afslutas med särskildt förhör. Till stöd för detta förslag anföra

de sakkunnige, att läran om läkemedlen och deras inverkan på organismen

först då kan med framgång studeras, när läkarkandidaterna erhållit någon

klinisk erfarenhet. Den vetenskapliga förklaringen öfver läkemedlens verkningar,

hvilken det tillhör farmakodynamiken att meddela, finge ett helt

annat värde och intresse, om ämnet förlädes till tidpunkten efter det de

studerande erhållit någon kännedom om de olika sjukdomarna och deras

natur. Å andra sidan finge de studerande icke sakna hvarje insikt om

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kung!. Maj:ls Nåd. Proposition N:o llii.

läkemedlen, när de började sin kliniska tjänstgöring. Fördenskull borde

ämnet fördelas på sätt de tillkallade sakkunnige föreslagit.

Som jag redan omnämnt, remitterades de tillkallade sakkunniges förslag,

i hvad det afsåg en förändrad ställning för ämnena histologi och

farmakologi, till de medicinska fakulteterna och karolinska institutets lärarkollegium.

Förslaget tillstyrktes af den medicinska fakulteten i Lund,

men afstyrktes af den medicinska fakulteten i Uppsala, enhälligt, äfvensom

af lärarkollegiet vid nämnda institut, med 10 röster mot 6 i fråga om

histologien och 7 röster mot 4 i fråga om farmakologi^!.

I förut omförmälda underdåniga skrifvelse den 8 maj 1902 yttrar

Riksdagen, att det borde vara en allmän grundsats, att studietiden för den ”uttalande”''

blifvande fackmannen borde minskas, så att han tidigare och med bibehållen

kraft och intresse komme ut i det praktiska lifvet. När därför nya Tudiérna!

nödvändiga studier tillkomma, måste man se till, att annat borttoges. Den reformering,

grundläggande allmänbildning, som utvisades genom mogenhetsexamen,

syntes med skäl kunna betraktas som tillräcklig. Därigenom komme man

vid universitetet omedelbart in på fackstudiet, som då kunde bedrifvas

med mera intresse och intensitet, och skulle något ämne, som nu tillhörde

förberedande examen, vara alldeles nödvändigt för fackstudiets bedrifvande,

så finge detta ingå uti fackexamen.

Då jag delar den uppfattning, åt hvilken Riksdagen sålunda gifvit

uttryck, ansluter jag mig till förslaget, att medicinsk-filosofisk examen afskaffa,

samt att de rester af denna examen, som kunna anses nödvändiga

för idkande af medicinska studier, nämligen vissa lärostycken ur zoologien,

fysiken och kemien, inordnas i eller ställas i omedelbart samband med de

motsvarande medicinska fackämnena anatomi, fysiologi och medicinsk kemi,

pa sätt de tillkallade sakkunnige föreslagit. Fn nödvändig förutsättning

för en sådan anordning är, att de studerande i dessa ämnen från skolan

medföra en god underbyggnad. Jag anser därför, i likhet med de tillkallade

sakkunnige, att för fullföljande af medicinska studier bör i afseende

på mogenhetsexamen fordras, förutom godkändt betyg i matematik

å latinlinjen B eller å reallinjen, vitsord om minst godkända insikter i

naturalhistoria äfvensom i fysik och kemi å sistnämnda linje. Fordran på

insikter i latin för blifvande läkare anser jag däremot böra uppgifvas.

Under det att den medicinska utbildningen hittills varit byggd på

läroverkens latinlinje och realstudenterna, för att blifva läkare, nödgats

undergå kompletterande prof i latin, skulle således för framtiden den medicinska

utbildningen grundas på läroverkens reallinje och latinstudenterna,

för att blifva läkare, nödgas undergå fyllnadspröfning i fysik och kemi.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kumjl. MajUs Nåd. Proposition X:o 116.

Det är också af fackmännen erkändt, att reallinjen är en bättre förberedelse

för medicinska studier än latinlinjen.

För att underlätta latinstudenternas tillträde till medicinska studier

hafva emellertid de tillkallade sakkunnige föreslagit, att vitsord om fyllnadspröfning

i fysik och kemi ej skulle erfordras förrän vid anmälan till

de föreslagna kurserna i allmän kemi, i fysiologi och i histologi. I detta

afseende har en af målsmännen vid Uppsala universitet för ämnet anatomi,

med hvilket studierna för medicine kandidatexamen påbörjas, i utlåtande

öfver de tillkallade sakkunniges förslag anfört, att realstudenterna

i så fall komme att ägna sig odeladt åt de anatomiska studierna, under

det att latinstudenterna skulle söka att få tid att samtidigt förbereda sig

för sin fyllnadspröfning i de sagda realämnena. Följden häraf måste blifva

den, att antingen blefve latinstudenterna efter i sina anatomiska studiearbeten

eller ock blefve realstudenterna tillbakahållna. Uppenbart vore,

att i hvarje fall blefve det slitningar och obehag både för lärare och lärjungar

och framför allt tidsförlust, då den ena gruppen studenter hindrade

den andra. Jag delar dessa farhågor och vill tillägga, att äfven en annan

möjlighet kan befaras, nämligen att latinstudenterna eller åtminstone åtskilliga

bland dem komme att i det längsta uppskjuta den kanske icke

allt för lockande kompletteringen af skolstudierna och i följd häraf förhindras

att i behörig tid genomgå de undervisningskurser, för hvilka sådan

komplettering skulle erfordras. På andra håll vunnen erfarenhet talar

emot eu sådan anordning, att studerande lockas in på en bana och tvingas

att efteråt aflägga kompletterande prof. Fördenskull anser jag, att kompletteringen

i fysik och kemi bör vara fullgjord före inskrifning i medicinsk

fakultet.

Att latin studenterna härigenom komma i ett mindre gynnsamt läge,

medgifver jag villigt, men detta beror på förhållanden, som ligga i sakens

egen natur, och sak samma gäller alla studerande, som valt en för sin

blifvande fackutbildning mindre lämplig bildningslinje. Men härjämte vill

jag framhålla, att den af mig förordade anordningen, om hvars lämplighet

jag måhända i öfrigt skulle hafva varit i någon män tveksam, står i full

öfverensstämmelse med den år 1904 beslutade läroverksreformens anda.

Den bärande tanken i denna reform är, att fackutbildningen skall börjas

å ett tidigare stadium än hittills varit fallet. Fördenskull har i de högre

läroverkens . två sista årsklasser införts en viss valfrihet mellan skolämnena.

I denna valfrihet ligger för de studerande en uppfordran att vid

inträde i den näst högsta årsklassen på allvar upptaga frågan om framtida

lefnadsbana eller studieriktning. Finner studerande å latinlinjen härvid,

att han bör ägna sig åt medicinska eller öfver hufvud taget natur
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kmujl. Maj:tu Nåd. Proposition K:o 116. 31

vetenskapliga studier, står för honom den möjligheten öppen att välja bort

latinet eller annat ämne samt ägna den härigenom vunna tiden åt'' större

torkotran i de naturvetenskapliga ämnena. Under normala förhållanden

8 „ *ör honom ej möta svårighet att vid studentexamens afläggande

undergå pröfning i fysik och kemi efter fordringarna å den reala linjen.

rör studerande, som icke hunnit genomgå sådan kompletteringspröfning

vid^ studentexamens afläggande, återstår den möjligheten att under

den därpå följande sommaren inhämta hvad som brister samt att omedelbart

före höstterminens början undergå ifrågavarande prof. För detta ändamål

är det emellertid nödvändigt, att fyllnadspröfning för inträde i medicinsk

fakultet kan försiggå, på andra tider, än som för studentexamen

a,ro. ,.s^a(fya<^e’ 0(''h onder de mindre omständliga former, som nu äro föreskrifna

rörande fyllnadspröfning för inträde vid tekniska högskolan, och

som i gällande läroverksstadga äro föreskrifna i fråga om fyllnadspröfning

öfver hufvud taget efter vårterminen 1910. Det är därför min afsikt att,

da jag framdeles kommer att förelägga Kungl. Magt förslag till ny stadga

angående medicinska examina, samtidigt föreslå, att ifrågavarande bestämmeFer

i läroverksstadgan skola, åtminstone i fråga om fyllnadspröfning

löi inträde i medicinsk fakultet, tidigare träda i tillämpning.

Därest de studerande före inskrifningen i medicinsk fakultet inhämtat

de sålunda föreslagna kunskapsmåtten i zoologi, fysik och kemi, böra, såsom

Ja" redan antydt, de insikter i dessa ämnen, som ytterligare erfordras för

blifvande läkare, meddelas i omedelbart sammanhang med motsvarande medicinska

ämnen. Sålunda bör hvad som erfordras af zoologien eller grunderna

för jämförande anatomi ingå i ämnet anatomi och fysiken, däri de

studerande behöfva utvidga sina kunskaper genom förvärfvande af kännedom

?m ^lfsa fysikaliska instrument, införlifvas med fysiologien. Hvad kemien

letiäftar, böra, såsom föreslagits, de blifvande läkarna häri genomgå en

förberedande kurs. Enligt min åsikt vore det riktigast och mest öfverensstämmande

.med den föreslagna reformens anda, om denna kurs meddelades

a, den mcdicinskt-kcmiska institutionen samt helt och hållet öfvertoges af

den medicinska fakulteten. Härigenom skulle nämligen undervisningen,

anslutande sig till reallinjens kurs i den allmänna kemien, säkrast erhålla

den fackmässiga läggning, som bäst motsvarar dess ändamål. För genomförande

af en sådan anordning vid universiteten skulle emellertid erfordras

utvidgning af universitetslokalerna, anskaffande af undervisningsmateriell

och möjligen anställande af särskilda lärare. Med hänsyn till de icke

obetydliga .kostnader, som sålunda skulle påkallas, anser jag, att vid universiteten

ifrågavarande undervisningskurser i allmän kemi böra liksom

hittills meddelas å institutionen för allmän kemi samt uppehållas af den

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 116.

filosofiska fakultetens matematisk-naturvetenskapliga sektion. Kursen skulle

dock ej behöfva genomgås förrän omedelbart före inträde å den medicinsktkemiska

institutionen, och för att densamma måtte såvidt möjligt inriktas

på de medicinska studierna, bör den medicinska fakulteten bestämma kursens

omfattning. — Vid karolinska institutet, där någon institution för

allmän kemi icke finnes, bör däremot om möjligt kursen i allmän kemi

meddelas å den medicinskt-kemiska institutionen af de där anställda lärarna.

Jag återkommer härtill längre fram vid behandlingen af anslagsfrågan.

Den af mig sålunda förordade reformen i afseende på det medicinska

studieväsendet går ut på, att de studerande skola tidigare inriktas pa fackstudiet

vid såväl de allmänna läroverken som universiteten. Detta innebär

i och för sig en afsevärd tidsvinst, men ej mindre viktigt är, att de

studerande omedelbart efter ankomsten till universitetet införas i den af

de medicinska fakulteterna planerade studiegången, som för dem blir en

ständig maning att å den tid och i den ordning, som därigenom anvisas,

fullfölja studierna.

Beträffande medicine kandidatexamen ansluter jag mig till kommitténs

förslag med de modifikationer däri, som de tillkallade sakkunnige förordat

utom i fråga om ämnena histologi och farmakologi.

Ämnet medicinens historia skulle följaktligen utgå ur examen och

ämnet medicinsk kemi endast omfatta patologisk och fysiologisk kemi.

Den farmaceutiska kemien skulle förläggas till den kurs i allmän kemi,

som skulle föregå kursen i medicinsk kemi. Slutligen skulle anatomien

utvidgas med grunderna i jämförande anatomi. Upptagandet i stadgan af

bakteriologien såsom ingående i exainensämnet patologi innebär icke någon

saklig förändring.

De tillkallade sakkunniges förslag angående histologien finner jag

mycket beaktansvärdt, alldenstund det innebär garanti för att de studerande

efter genomgående af den i ämnet anordnade undervisningskursen

ej skulle behöfva ägna någon särskild tid åt tentamensläsning. Af hvad

de tillkallade sakkunnige i frågan anfört vill det emellertid synas, som

om ämnet i praxis redan erhållit den ställning, de genom sitt förslag velat

gifva detsamma, hvadan den förordade förändringen egentligen endast

skulle innebära en förändring af namnet på pröfningen i ämnet och icke

komme att medföra någon förkortning af den tid, som nu ägnas åt ämnet.

Då härtill kommer, att de sakkunniges förslag afstyrkts af såväl medicinska

fakulteten i Uppsala som karolinska institutets lärarkollegium och

meningarna om förslagets lämplighet således äro mycket delade bland

fackmännen, har jag ej ansett tillräckliga skäl föreligga att frångå hvad i

detta afsende för närvarande är stadgadt och af kommittén tillstyrkts.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 11(1.

Mera böjd är jag för att biträda de tillkallade sakkunniges uppfattning

i fråga om farmakologi^), bvilket ämne i deras förslag synes hafva

erhållit en mot ämnets betydelse för läkarutbildningen svarande ställning.

Då emellertid meningarna bland fackmännen äfven i denna punkt äro

mycket delade, anser jag det rådligast att, innan någon förändring vidtages,

afvakta, huruvida cj större enighet i denna fråga kan uppstå.

I fråga om medicine licentiatexamen ansluter jag mig till kommittéförslaget

med de af de tillkallade sakkunige förordade detaljförändringarna däri.

Ämnet rätts- och statsmedicin skulle alltså tills vidare, och intill dess

ny lagstiftning angående utförande af rättsmedicinska obduktioner kommit

till stånd, bibehålla sin nuvarande ställning. Ur medicinen skulle ämnena

psykiatri och syfilidologi så tillvida utbrytas, att undervisningskurserna i

dessa ämnen skulle afslutas med förhör inför vederbörande facklärare.

Under den tjänstgöring vid universitetsklinikerna, med hvilken studierna

för medicine licentiatexamen inledas, skulle de studerande de två

första månaderna genomgå en propedeutisk kurs i de viktigaste kliniska

undersökningsmetoderna, allmän kirurgi och allmän sjukvårdsteknik.

Tjänstgöringarna vid karolinska institutets medicinska klinik och kirurgiska

klinik äfvensom tjänstgöringarna vid de obstetriska och gynekologiska

klinikerna skulle hållas i sär och ej få förenas sinsemellan, ej

heller med annan klinisk tjänstgöring. Tjänstgöringarna i medicin och

kirurgi vid karolinska institutet skulle fortgå sex i stället för tre dagar i

veckan och fullgöras hvarannan dag å klinik och hvarannan dag å poliklinik.

I stället skulle tiden för hvardera tjänstgöringen afkortas från sex

till fyra månader. Vid öfriga kliniska tjänstgöringar skulle äfvenledes såvidt

möjligt förekomma poliklinisk undervisning och handledning.

Obligatorisk assistenttjänstgöring skulle föreskrifvas i medicin två månader,

i kirurgi en månad, i pediatrik två veckor och i syfilidologi likaledes

två veckor.

Såsom jag redan omnämnt, afse dessa förändringar i hufvudsak dels

en uppfordran till de studerande att ej uppskjuta den egentliga tentamensläsningen

till tiden efter de praktiska tjänstgöringarnas afslutande, dels

ock ett större utrymme åt den praktiska utbildningen genom utvidgad

poliklinisk undervisning och assistenttjänstgöring. Denna reform tillmäter

jag synnerlig vikt, ty icke utan skäl har anmärkts, att den högre fackutbildningen

i vårt land är ensidigt teoretisk. Hvad särskildt läkarutbildningen

angår, synes kommittén hafva rätt i sin kritik öfver den af de

studerande ganska allmänt följda praxis, att de inom kortast möjliga tid

söka afsluta de praktiska öfningarna i alla ämnen och fullgöra tjänstgöringarna

vid alla klinikerna, innan de på allvar börja de bokliga stu
Bih.

till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. .92 Höft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 116.

dierna. Det vill synas, som om tentamensläsningen skulle få ett helt annat

intresse och gifva ett långt större utbyte, om den bedrefves jämsides med

den praktiska tjänstgöringen i ämnet, så att den studerande ständigt hade

ett för ändamålet lämpligt åskådningsmaterial att tillgå. Att genom en

sådan anordning tiden för de bokliga studierna skall kunna begränsas,

anser jag sannolikt. _

Vid diskussionerna om eu reform af de medicinska studierna har framhållits,

att läkarbildningen i vårt land är mera allsidig än annorstädes, samt

att en större jämnhet beträffande medicinska insikter är rådande hos våra

nyblifna läkare än hos sådana i de flesta andra länder. A andra sidan

har exempelvis en på detta område så kompetent bedömare som medicinalstyrelsen

reserverat sig mot den uppfattningen, att denna öfverlägsenhet

skulle kunna göras gällande äfven i fråga om den praktiska läkarskickligheten.

Fastmer har nämnda myndighet i likhet med andra, framhållit

önskvärdheten däraf, att de blifvande läkarnas praktiska utbildning

blefve bättre tillgodosedd. Vid sådant förhållande synas de af förut omnämnda

förslag, som afse att bibringa läkarkandidaterna en större erfarenhet

om sjukdomarna och deras behandling, motsvara ett kändt behof.

Jämför jag nu den nyblifne läkarens bildning, sådan den för närvarande

är. och sådan den skulle blifva efter den föreslagna, reformens

genomförande, så torde, rent kvantitativt sedt, ingen större skillnad förefinnas.

Den slutsatsen ligger då nära till hands, att reformen väl möjligen

medför en förbättring i läkarutbildningen, men ej hvad Riksdagen begärt,

nämligen en förkortning af studietiden. För min del ser jag saken ej så.

Först ”och främst torde det vara ostridigt, att förändringarna i afseende

på de kunskapsprof, som skola föregå de egentliga medicinska studierna,

komma att medföra en tidsvinst, som kan sättas till ett ar eller inemot

ett år. Vidare bör beaktas, att under de senaste åren ett ganska stort

antal studerande med vanlig begåfning, utan att forcera arbetet, aflagt de

medicinska examina på tider, som kunna anses^ normala. A andra sidan

visar det sig, att många studerande väsentligen öfverskridit den normala

tiden och förete sins emellan mycket växlande studietider. Af detta förhållande

torde man hafva rätt att draga den slutsatsen, att den öfverklagade

långa studietiden för de medicinska examina icke så mycket har sin

grund i öfverdrifvet höga kunskapsfordringar som fastmer i bristande målmedvetenhet

och planläggning i studiearbetet. Hvad man under sådana

förhållanden bör sträfva "efter, det är icke i första hand att nedbringa

kunskapsfordringarna och därigenom minska den tid, som erfordras för

examinas afläggande, utan att få de studerande att, genom lämplig planläggning

af sina studier och ett intensivare arbete på hvarje särskilt ämne,

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kum/l. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 116.

icke å examinas afläggande offra någon onödig tid. Och i detta afseende

skall, därom är jag förvissad, den föreslagna reformen visa sig effektiv.

Vid bedömande af föreliggande fråga får man icke förbise en synpunkt,

som vidrörts af den medicinska fakulteten i Uppsala, nämligen att

den nyblifne läkaren vanligen omedelbart efter afgången från den medicinska

läroanstalten intager en själfständig ställning, under det att den

blifvande prästmannen, juristen och skolläraren i allmänhet få genomgå en

proftid eller eljest under ledning af äldre kamrater fortsätta sin utbildning.

Vid en jämförelse med studietiden för de medicinska examina i utlandet

bör ock beaktas, att den afslutande läkarexamen i främmande länder ofta

plägar efterföljas af ett eller flera års praktisk tjänstgöring å sjukhus, innan

läkaren börjar själfständig verksamhet,

Om, såsom lärarkollegiet vid karolinska institutet föreslagit, en dylik

praktisk utbildningskurs efter licentiatexamen framdeles äfven hos oss

föreskrifves, då böra gifvetvis fordringarna i de medicinska examina kunna

nedsättas.

Innan jag öfvergår till frågan om de anslag, som påkallas för genomförande

af den utaf mig nu förordade reformen af läkarutbildningen, vill

jag i fråga om tiden för den nya examensstadgans trädande i tillämpning

framhålla, att bäst varit, om detta kunnat ske redan med höstterminen

1907, men att, då det emellertid torde möta svårigheter för universitetsmyndigheterna

att till denna tid hafva utarbetat och erhållit stadfästelse

å nya studieplaner för såväl medicine kandidat- som medicine licentiatexamen,

de nya bestämmelserna rörande sistnämnda examen icke torde

kunna börja tillämpas förrän från och med år 1908.

Hvad härefter beträffar anslagsfrågan, så anmodade de tillkallade De tillkallade

sakkunnige för att i sådant afseende erhålla nödig utredning i särskilda angäendT!''- skrifvelser den 17 oktober 1906, däri lämnades en redogörelse för huf- forderlig»

vudpunkterna af deras blifvande reformförslag, de medicinska fakul- an8lag''

teterna samt lärarkollegiet vid karolinska institutet att inkomma med

upplysningar i fråga om de nya eller förhöjda anslag, som, under

förutsättning af bifall till nämnda förslag, kunde anses blifva erforderliga

för uppehållande af kursen i kemi, för anskaffande af materiell till fysiologiska

institutionerna, för anskaffande af materiell till anatomiska institutionerna,

för höjning af fakultetsnotariernas och karolinska institutets

sekreterares aflöning, för tryckning af studiehandböcker, för uppehållande

af propedeutiska kurser vid universitetsklinikerna samt för uppehållande af

ökad poliklinisk undervisning i medicin och kirurgi vid karolinska institutet.

Till svar å dessa skrifvelser insände de medicinska fakulteterna och

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 116.

karolinska institutets lärarkollegium uppgifter å de anslag, som enligt deras

mening erfordrades för nyss angifna ändamål, därvid medicinska fakulteten

i Uppsala och karolinska institutets lärarkollegium närmare motiverade de

af dem angifna anslagsbehof. Efter granskning häraf hafva de tillkallade

sakkunnige, som vidtagit åtskilliga jämkningar och nedsättningar i de påyrkade

beloppen, hemställt, att följande anslag måtte utverkas, nämligen:

1) för uppehållande af förberedande undervisningskurser i allmän kemi:

vid hvar och en af de tre läroanstalterna: ett anslag å ordinarie stat

af 2,500 kronor för undervisningens uppehållande;

vid universitetet i Lund: ett anslag för en gång af 1,000 kronor till

medicinskt-kemiska laboratoriets inredande för den utvidgade undervisningen;

och

vid karolinska institutet: till höjning af det kemiska laboratoriets årsanslag

ett anslag på ordinarie stat af 500 kronor;

2) för anskaffande af materiell vid fysiologiska institutionerna, undervisning

därstädes m. m.:

vid hvar och en af de tre läroanstalterna: till anskaffande af fysikaliska

apparater och utensilier m. m. ett anslag för en gång af 3,000 kronor;

till höjning af årsanslaget till fysiologiska institutionen i Uppsala

ett anslag på ordinarie stat af 500 kronor;

till höjning af årsanslaget till fysiologiska institutionen i Lund ett

anslag på ordinarie stat af 500 kronor;

till höjning af årsanslaget till fysiologiska institutionen vid karolinska

institutet ett anslag på ordinarie stat af 600 kronor;

för uppehållande af undervisning i fysik å fysiologiska institutionerna

vid universitetet i Uppsala och vid karolinska institutet hvardera ett anslag

på ordinarie stat af 1,000 kionor;

3) för anskaffande af materiell vid anatomiska institutionerna:

vid hvar och en af de tre läroanstalterna: till förhöjning af det årliga

materiellanslaget ett anslag å ordinarie stat af 1,500 kronor;

4) för uppehållande vid universitetsklinikerna af propedeutiska kurser

i medicin:

vid Uppsala universitet: till undervisningens uppehållande ett anslag

på ordinarie stat af 3,000 kronor och till höjning af medicinska klinikens

materiellanslag ett anslag på ordinarie stat af 250 kronor; och

vid Lunds universitet: till undervisningens uppehållande ett anslag

på ordinarie stat af 2,000 kronor;

5) för uppehållande af ökad poliklinisk undervisning i medicin och

kirurgi vid karolinska institutet:

till höjning af ordinarie professorernas i medicin och kirurgi vid in.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kwujl. Maj:tx Nåd. Pronosition N:o 116.

stitutet, aflöningsförinåner till samma belopp, som för närvarande tillkomma

ordinarie professorer vid universiteten, härför erforderliga anslag;

till höjning åt extra ordinarie professorernas i medicin och kirurgi

vid institutet atlöningstörmaner till samma belopp, som för närvarande

tillkomma extra ordinarie professorer vid universiteten, härför erforderliga

anslag;

till en extra lärare i medicin ett anslag pa ordinarie stat af 3,000

kronor; och

till en extra lärare i kirurgi ett anslag på ordinarie stat af 3,000 kronor;

6) till höjning af notariernas vid medicinska fakulteterna i Uppsala

och Lund samt sekreterarens vid karolinska institutet aflöning, anslag på

ordinarie stat:

vid Uppsala universitet: 400 kronor, vid Lunds universitet: 200 kronor

och vid karolinska institutet: 500 kronor;

7) till bekostande af tryckning af studiehan dböcker in. in.:

anslag för eu gång: vid Uppsala universitet: 500 kronor, vid Lunds

universitet: 300 kronor och vid karolinska institutet: 500 kronor, samt

anslag på ordinarie stat: vid Uppsala universitet: 100 kronor, vid Lunds

universitet: 100 kronor och vid karolinska institutet: 200 kronor, det sistnämnda

anslaget i form af höjning af institutets s. k. allmänna materiellanslag;

8) till höjning af extra ordinarie professorns i syfilidologi vid karolinska

institutet aftoningsförmåner till samma belopp, som för närvarande

tillkommer extra ordinarie professorer vid universiteten, härför erforderligt

anslag; samt

9) till uppehållande af assistenttjänstgöring vid allmänna barnhuset

ett anslag på ordinarie stat af 600 kronor.

Då jag nu går att uttala min mening angående de anslagsbehof, sornDerartemen,s

påkallas af de ifrågasatta förändringarna i det medicinska examens- ochiånde^Lsiags

studieväsendet, vill jag angående de tillkallade sakkunniges i detta af- fräsanseende

° framställda förslag anmärka, att det icke synes mig lämpligt att

för. ifrågavarande ändamål hos Riksdagen nu begära några nya anslag å

ordinarie stat eller några förhöjningar af ordinarie anslag. Någon Tids

erfarenhet synes mig nämligen behöflig, innan anslagsbeloppen definitivt

fixeras. Visserligen kunde ifragasättas, huruvida ej de förhöjningar af

lärares löner, hvilka befinnas erforderliga, borde äskas å ordinarie stat.

Då emellertid frågan om reglering af de här ifrågakommande liksom andra

vid karolinska institutet anställda lärares aflöningsförhållanden under den

närmaste framtiden måste upptagas i samband med pröfningen af den

under den 19 maj 1899 förordnade universitetskommitténs förslag, med

hvars beredande till underdånig föredragning särskilda jämlikt nådigt be
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kttngl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 116.

myndigande tillkallade sakkunnige inom departementet äro sysselsatta,

torde ''det ej vara lämpligt att nu föreslå några rubbningar i den ordinarie

staten för sagda institut.

Hvad därefter angår de särskilda posterna i de tillkallade sakkunniges

förslag, vill jag beträffande de påyrkade anslagen för uppehållande vid

universiteten af förberedande undervisningskurser i allmän kemi erinra, att

dessa kurser enligt mitt förslag skulle vid universiteten liksom hittills

meddelas å institutionen för allmän kemi samt anordnas °af den filosofiska

fakultetens matematisk-naturvetenskapliga sektion. Vid sadant förhållande

synas några anslag för dessa kursers uppehållande vid universiteten icke

vara erforderliga. _ _ .

I fråga om anordnandet af denna kurs vid karolinska institutet hafva

de tillkallade sakkunnige i den skrifvelse, däri de lämnat utredning i anslagsfrågan,

anfört följande:

Under det att medicinska fakulteten i Lund hade blott en ordinarie

professor i kemi, funnes för närvarande vid bägge de andra läroanstalterna

en ordinarie och en extra ordinarie professor i detta ämne. Detta antal

borde vid jämförelse med lärarkrafterna för flera andra ämnen, där undervisningsbördan

vore betydligare och ändock lärarnas antal ej större,

under vanliga förhållanden vara tillräckligt för den kemiska undervisningens

behöriga upprätthållande. Emellertid syntes det näppeligen låta sig göra

att ålägga de nuvarande innehafvarna af extra ordinarie professurerna i

kemi vid medicinska fakulteten i Uppsala och vid karolinska institutet

arbeten af den elementära beskaffenhet, som med ifrågavarande kurser

afsåges. Härtill borde hellre anlitas yngre lärare, som oftare kunde ombytas,

och hvilkas tid och intresse kunde räcka till att hela dagarna följa

de enklaste manipulationer och dylikt. Det vore en misshushållning att

till sådant arbete använda personer, hvilkas tid kunde utnyttjas på ett för

vetenskapen långt mera fruktbringande sätt. Här dessa extra ordinarie

professurer en gång blefve lediga, syntes den frågan böra öfvervägas, om

icke desamma kunde ombildas. o

Af hvad de tillkallade sakkunnige sålunda anfört, synes framgå,

att de vid karolinska institutet nu befintliga lärarkrafterna i kemi äro

tillräckliga för uppehållande därstädes af den ifrågavarande undervisningskursen.

Med hänsyn härtill och då någon utvidgning af undervisningslokalerna

för ändamålet ej påyrkats, synes den föreslagna kursen i allmän

kemi kunna vid institutet anordnas utan andra kostnader än denp som

påkallas af behofvet af ökad undervisningsmateriel! Skulle emellertid en

sådan anordning af andra skäl visa sig icke lämpligen kunna genomföras,

så torde utvägar ej saknas att på annat sätt tillgodose ifrågavarande undervisningsbehof.

Sålunda kunna de studerande för ändamalet hänvisas

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t.-i Nåd. Proposition N:o 116. 39

till universiteten, där de blifvande läkarna hittills i allmänhet erhållit sin

undervisning i allmän kemi, och möjligt är ock, att Stockholms högskola,

som nu anordnar undervisning i detta ämne för medicinsk-filosofisk examen,

skulle äfven efter denna examens afskaffande befinnas villig att fortfarande

meddela den till medicinska studier förberedande undervisningen

i ämnet. Under sådana förhållanden kan jag för närvarande ej föreslå

Kungl. Maj:t att af Riksdagen begära något anslag för uppehållande vid

karolinska institutet af undervisningen i allmän kemi. Skulle en kurs i

ämnet vid institutet blifva anordnad, så erfordras visserligen en höjning

af anslaget till det kemiska laboratoriet. Emellertid torde Kungl. Maj:t

ej sakna utvägar att bereda härför erforderliga medel, intill dess framställning

om höjning af ifrågavarande anslag kan göras hos Riksdagen.

Hvad angår de påyrkade anslagen för anskaffande af materiell vid de

fysiologiska institutionerna och undervisningen därstädes, vill jag framhålla,

att, därest fordringarna i afseende på skolkunskaper i fysik för tillträde

till medicinska studier på föreslaget sätt höjas till vitsord om minst godkända

insikter i ämnet å den reala linjen, den förberedande kursen i fysik

å de fysiologiska institutionerna skulle erhålla så ringa omfattning, att

de tillkallade sakkunnige ej ansett sig böra upptaga den i sitt stadgeförslag,

och hufvudsakligen inskränka sig till bibringandet af kännedom om

förfarandet i användandet af vissa fysikaliska instrument. En så obetydlig

tillökning i undervisningen synes mig ej utgöra tillräckligt skäl för en

begäran om anslag till nya lärarkrafter eller höjning af aflöningen för nu

befintliga. Något särskildt anslag för detta ändamål har ej heller påyrkats

af den medicinska fakulteten i Lund. Däremot anser jag, att den

föreslagna anordningen i afseende på undervisningen i fysik påkallar anslag

till anskaffande af fysikaliska apparater och utensilier m. m. Den

summa, som enligt de tillkallade sakkunniges mening härför skulle begäras

för en gång, synes mig dock väl högt tilltagen. Till en början och

intill dess någon tids erfarenhet vunnits, torde de tre läroanstalterna kunna

åtnöjas hvar och en med ett anslag af 1,500 kronor för ifrågavarande

ändamål.

För anskaffande af materiell vid de anatomiska institutionerna hafva

de tillkallade sakkunnige hemställt om en förhöjning af det årliga materiellanslaget

med 1,500 kronor för hvar och en af de tre läroanstalterna.

Rörande detta anslagsbehof anför den medicinska fakulteten i Uppsala

följande:

Vid bedömandet af detta behof vore till en början att beakta, hurusom

enligt förslaget den anatomiska institutionen torde blifva den institution,

hvilken skulle hafva att närmast efter studentexamen mottaga de

medicine studerande. Att härigenom en ökning i antalet studerande vid

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kung!. Mnj:ts Nåd. Proposition N:o 116.

institutionen måste blifva en följd, vore uppenbart, i det att sådana studerande,

hvilka under nuvarande förhållanden redan på det förberedande

stadiet afbröte sina läkarstudier, då kunde förutsättas komma att begagna

sig af den anatomiska undervisningen. Då vidare erfarenheten visade, att

den nyblifne studenten i allmänhet behöfde en icke så obetydlig skolning,

innan han på ett något så när tillfredsställande sätt kunde i fråga om

snygghet och ordning vid arbetet, sparsamhet i fråga om förbrukningsartiklar

samt ett vårdsamt handhafvande af studiematerialet fylla äfven

lågt ställda fordringar, och då denna skolning i föreslaget fall skulle i

första hand försiggå å anatomiska institutionen, så måste utgifterna för

de dagliga förbrukningsartiklarna för renhållning, tvätt och belysning

gifvetvis komma att stegras i en de studerandes numerära stegring öfverträffande

proportion. Dessa synpunkter hade äfven sin fulla tillämplighet

beträffande förbrukningsartiklar af vetenskaplig art, undervisnings- och

studiemateriell m. in. Förbrukningen och därmed äfven ersättningskostnaderna

måste förväntas äfven här blifva väsentligt ökade. Härtill komrae

de kostnader, som betingades af att undervisningsuppgifterna vid institutionen

skulle vidgas genom indragandet af grunderna för den jämförande

anatomien inom ramen af den anatomiska undervisningen för medicine

kandidatexamen: anskaffandet och underhållet af komparativ anatomisk

undervisningsmateriell, dissektionsdjur, preparat, modeller och dylikt.

Ändtligen torde vissa undervisningslokaler å institutionen, som nu endast

vissa dagar i veckan toges i användning och af ekonomiska skäl blott

dessa dagar uppvärmdes, vid ett ökadt lärjungeantal behöfva tagas i dagligt

bruk och därför draga ökad kostnad för uppvärmning. Beräknades

förslagsvis den stegrade kostnaden för gas, tvätt och rengöring till 350

kronor, utgörande en fjärdedel af det för ändamålet utgifna årliga medelbeloppet

för de fem senaste åren, ökningen för öfriga tekniska förbrukningsartiklar

mycket lågt taget till 150 kronor, ökningen i uppvärmningskostnad

till 200 kronor, motsvarande en åttondel af den hittillsvarande

årliga medelkostnaden, och ansloges vidare för den ökade anskaffningen

af undervisningsmateriell en årlig summa af 800 kronor, syntes det belopp,

hvarmed materiellanslaget preliminärt borde ökas, ej kunna sättas lägre

än till 1,500 kronor.

Beträffande behofvet af ökadt anslag för den anatomiska institutionen

vid karolinska institutet har den ordinarie professorn i anatomi vid institutet

uti ett till lärarkollegiet därstädes afgifvet yttrande anfört, bland

annat, följande:

På grund af de kostnader, som införandet i den medicinska undervisningen

af en kurs i jämförande anatomi skulle medföra, borde institutionens

materiellanslag höjas med 750 kronor årligen. Under de senaste

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts. Nåd. Proposition N:o 116.

åren hade institutionens utgifter något öfverstigit det nuvarande anslaget.

Orsaken härtill vore, dels att kostnaderna för de vetenskapliga arbetena

ökats, dels att de dryga transportafgifterna för liken stigit med 50 å 25

procent. Tillkomme nu utgifter för anskaffandet af materiell för en kurs

i jämförande anatomi, så blefve den föreslagna förhöjningen alldeles nödvändig.

Den föreslagna summan skulle användas ungefärligen på följande

sätt: 1) redan befintligt behof: 300 kronor, 2) inköp af osteologiska preparat:

100 kronor, 3) inköp af embryologiska och jämförande anatomiska preparat:

350 kronor. Då fråga väcktes om ökad undervisning vid institutionen, framträdde

ett oafvisligt behof af att erhålla biträde åt vaktmästaren. Redan nu

vore dennes göromål med liktransport, balsamering, iordningställande af anatomisalar

in. m. så betungande, att han äfven med bästa vilja knappast

hunne fullgöra de kraf, som i dessa hänseenden kunde ställas på honom.

Tillkomme nu en ökning i vaktmästarens arbete dels såsom biträde vid

den föreslagna kursen i jämförande anatomi, dels genom flera dissekanters

arbeten å anatomisalen, så blefve det omöjligt för honom att fullgöra sina

sysslor. Därför föresloge professorn anskaffande af medel för aflöning åt

ett vaktmästarbiträde, hvilken icke torde kunna beräknas lägre än till 750

kronor. — Detta förslag har biträdts af lärarkollegiet.

Den medicinska fakulteten i Lund har för ifrågavarande ändamål

begärt ett anslag för en gång af minst 1,500 kronor.

Af hvad i denna fråga anförts framgår, att den föreslagna reformen

i det medicinska examens- och undervisningsväsendet påkallar ökadt anslag

till de anatomiska institutionerna, men därjämte att kostnadsberäkningarna

i detalj förete ganska stora olikheter. Fullständiga och säkra

uppgifter, på hvilka anslagskraf kunna grundas, torde först efter någon

tids erfarenhet kunna vinnas. Intill dess synas de för ifrågavarande ändamål

erforderliga medel, hvad universiteten angår, kunna bestridas genom

anslag ur dessas reservfonder. För karolinska institutet åter, som ej förfogar

öfver några dylika tillgångar, anser jag mig böra förorda ett anslag

för år 1908 å 1,000 kronor till den anatomiska institutionen.

För uppehållande vid universitetsklinikerna af propedeutiska kurser i

medicin hafva, såsom förut nämnts, de tillkallade sakkunnige hemställt om

ett anslag af 3,000 kronor för universitetet i Uppsala och 2,000 kronor

för universitetet i Lund till aflöning af biträdande lärare samt därjämte

om ett årligt anslag af 250 kronor till höjning af den medicinska klinikens

i Uppsala materiellanslag. För detta förslag, i hvad det afser universitetet

i Uppsala, har den medicinska fakulteten därstädes afgifvit följande

motivering:

Förslaget till ny examensstadga afsåge, att det under början af tjänst
Bih.

till Riksd. Prot. 1901. 1 Samt. 1 Åfd. 92 Höft. G

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o Ilo.

grö ringarna vid fakultetens medicinska kliniker utom den nuvarande kursen

•O ©

i fysikalisk diagnostik äfven skulle anordnas kurser i de i kliniskt-diagnostiskt

hänseende viktigaste kemiska och mikroskopiska undersökningsmetoderna.

Då denna uppgift ej kunde läggas på någon af fakultetens nuvarande

lärare, kräfdes härför en ny lärarkraft. Åt denne nye lärare

borde äfven lämpligen lämnas uppdraget att å den medicinska polikliniken

meddela undervisning åt de tjänstgörande. Behofvet af en särskild lärare

härför hade sedan länge gjort sig gällande, och detta särskildt under senare

tid, då man börjat lägga allt större vikt vid undervisningen å poliklinikerna

för de kliniska ämnena. Betydelsen häraf hade ock med bestämdhet

framhållits bland annat af den senaste universitetsexamenskommittén.

Sedan hösten 1904 hade kanslersämbetet meddelat förordnande

åt särskild person att vid den medicinska polikliniken meddela undervisning

åt de tjänstgörande; och för år 1906 hade ur universitetets reservfond

lämnats ett anslag på 2,000 kronor för uppehållande af detta förordnande.

Därest nu detta förordnande blefve förenadt med uppdraget

att gifva de afsedda nya kurserna i kemiska och mikroskopiska undersökningsmetoder,

vore tydligen 3,000 kronor det minsta belopp, hvarmed

ersättning skulle kunna utgå. Fakulteten föresloge därför ett årligt anslag

å 3,000 kronor till en biträdande lärare i medicin med skyldighet för

denne att gifva kurser i de viktigaste kemiska och mikroskopiska undersökningsmetoderna

samt att å medicinska polikliniken meddela undervisning

åt de tjänstgörande.

Beträffande behofvet af materiellanslag för ifrågavarande propedeutiska

kurs anför fakulteten, att kurserna i de kemiska och mikroskopiska

undersökningsmetoderna borde, om de skulle medföra fullt gagn för de

studerande, åtminstone i vissa delar förbindas med laborationer. Härför

erfordrades alltså ett årligt materiellanslag. Vid betraktande af frågan

om detta anslags storlek vore att beakta, att dessa laborationer delvis

komme att bestå i mikroskopiska öfningar, hvilka måste medföra en ökad

förbrukning af klinikens mikroskop och sålunda kräfva en ökad utgift

för deras förnyande, hvarjämte äfven någon ökning af deras antal vore

synnerligen behöflig. Med hänsyn härtill kunde det erforderliga anslaget

icke sättas till lägre belopp än 250 kronor.

Behofvet af anslag till hvardera universitetet till aflöning af biträdande

lärare i medicin vid de propedeutiska kurserna i detta ämne synes

mig vara styrkt. Mot de föreslagna anslagens storlek torde icke kunna

göras någon anmärkning. Olikheten beror därpå, att den biträdande läraren

vid universitetet i Uppsala skulle jämväl åläggas den därstädes anordnade

polikliniska undervisningen. Att i detta sammanhang begära

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kuntjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 116.

höjning af materiellanslaget till den medicinska kliniken i Uppsala anser

jag icke nödvändigt, utan torde härmed kunna tills vidare anstå.

hör uppehållande af ökad poliklinisk undervisning i medicin och kirurgi

vid karolinska institutet hafva de tillkallade sakkunnige hemställt dels om

höjning af löneförmånerna för de ordinarie och de extra ordinarie professorerna

i medicin och kirurgi vid institutet till samma belopp, som tillkomma

^motsvarande tjänstinnehafvare vid universiteten, dels ock om ett

anslag^ å 3,000 kronor till en extra lärare i medicin och ett anslag likaledes

a 3,000 kronor till en extra lärare i kirurgi vid institutet. I detta

afseende hafva de tillkallade sakkunnige anfört följande:

Undervisningen i medicin och kirurgi vid karolinska institutet påginge,

jämlikt § 62 mom. 2 i institutets stadga, under hela året. Fördelningen

af undervisningen mellan vederbörande lärare, hvilka hade hvar

sin sjukhusafdelning å serafimerlasarettet, vore fastställd på det sätt, att

den ordinarie och den extra ordinarie professorn i hvartdera ämnet alternerade

med undervisning fyra månader i sänder, hvarigenom undervisningsskyldigheten

för hvar och eu af dessa fyra lärare för närvarande omfattade

sex månader om året med undervisning tre dagar i veckan. Aflöningen

utgjorde för de ordinarie professorerna 3,500 kronor i lön och

2,000 kronor i tjänstgöringspenningar med rätt till två ålderstillägg, hvartdera

å 500 kronor, samt för de extra ordinarie professorerna, hvilka icke

hade examensskyldighet, allenast 2,500 kronor i lön och 1,000 kronor i

tjänstgöringspenningar med rätt till ett ålderstillägg å 500 kronor, under

det att vid universiteten innehafvare af motsvarande lärarbefattningar åtnjöte

full professors- respektive extra ordinarie professorsaflöning. Därest

det föreliggande förslaget om undervisning hvarannan dag å klinik och

hvarannan dag å poliklinik komrne att genomföras, skulle emellertid arbetet

vid de två poliklinikerna betydligt ökas. Denna ökning skulle visserligen

kunna i och för sig grunda anspråk på upprättande af fyra nya

lärartjänster, två i medicin och två i kirurgi, men i likhet med karolinska

institutets lärarkollegium ansåge de tillkallade sakkunnige det för närvarande

vara tillfyllest att anordna endast två sådana tjänster, en i medicin

och en i kirurgi, därest nämligen innehafvarna af de nuvarande fyra

lärostolarna åtoge sig en ökad undervisningsskyldighet. En sådan ökning

kunde dock icke åläggas dem utan förbättring i deras löneförmåner. Då

undervisningsskyldigheten säkerligen komme, enligt den nya stadgan, att

omfatta minst lika lång tid som för motsvarande lärare vid universiteten

eller nio månader om året med lämplig fördelning mellan vederbörande

ordinarie och extra ordinarie professorer af den kliniska och den polikliniska

undervisningen, ansåge de tillkallade sakkunnige den lämpligaste

formen för löneförhöjningen vara den, att professorn i medicin, likasom

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 116.

den i afseende på undervisningsskyldighet med honom i allt väsentligt

likställde professorn i kirurgi, erhölle samma löneförmåner som ordinarie

professorer vid universiteten, samt att likaledes de extra ordinarie professorerna

erhölle samma löneförmåner, som nu tillkomme extra ordinarie

professorer vid universiteten.

I fråga om aflöningsbeloppen för de ifrågasatta biträdande lärarna, i

medicin och kirurgi bör jag meddela, att professorerna i dessa ämnen vid

karolinska institutet uttalat den meningen, att för behörighet till ifrågavarande

tjänster bör fordras ådagalagd kompetens för docentur, i hvilket uttalande

institutets lärarkollegium äfvensom de tillkallade sakkunnige instämt.

Lika med nämnda sakkunnige anser jag, att för genomförande, af de

föreslagna förändringarna med afseende å undervisningen i medicin och

kirurgi vid karolinska institutet erfordras, att biträdande lärare., en i

medicin och en i kirurgi, anställas därstädes; och med hänsyn till den

kompetens, som måste fordras hos dessa lärare, torde arfvodet icke kunna

sättas lägre än till 3,000 kronor för dem hvardera.

Då vidare genom den ifrågasatta reformen professorerna och extra

ordinarie professorerna i medicin och kirurgi vid institutet skulle fa. sin

undervisningsskyldighet ökad till samma omfattning, som skulle åligga

motsvarande lärare vid universiteten, torde de jämväl böra komma i åt

njutande af ökade aflöningsförmåner. För att de i detta afseende skulle

blifva likställda med sina ämbetsbröder vid universiteten erfordras, att

lönen för de ordinarie professorerna höjes med 500 kronor för dem hvardera,

samt att de extra ordinarie professorernas aflöning ökas med 1,000 kronor

för hvardera och dem tillerkännes rätt till ett andra alderstillägg. Af

skäl, som jag redan anfört, vill jag icke nu föreslå någon omreglering

på ordinarie stat af ifrågavarande tjänstemäns aflöningsförhållanden; och

jag anser därför, att hos Riksdagen nu böra äskas anslag a extra stat dels

till höjning af de ordinarie professorernas i medicin och kirurgi aflöning

med 500 kronor för hvardera och dels till höjning af de extra ordinarie

professorernas aflöning med 1,000 kronor till hvardera. För de ordinarie

professorerna, hvilkas tjänstgöringspenningar utgöra 2,000 kronor, eller

samma belopp som de ordinarie professorernas vid universiteten, bör aflöningsförhöjningen

betraktas såsom egentlig lön, hvaremot för de extra ordinarie

professorerna, hvilkas tjänstgöringspenningar uppgå till allenast 1,000

kronor, under det att för extra ordinarie professorer med aflöning af 4,500

kronor tjänstgöringspenningarna utgöra 1,200 kronor, af den ifrågavarande

aflöningsökningen 800 kronor böra anses såsom egentlig lön och 200 kronor

såsom tjänstgöringspenningar. Jag vill tillägga, att de extra ordinarie professorerna

naturligtvis skola, förutom den nu berörda löneförhöjningen, liksom

öfriga extra ordinarie professorer vid institutet med visst undantag,

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kunql. Maj:ts Råd. Proposition N:o 116.

komma i åtnjutande af den tillfälliga löneförbättring, hvarom framställning

gjorts i den till innevarande års Riksdag aflåtna statsverkspropositionen,

samt att på grund af de föreslagna bestämmelserna rörande nämnda tillfälliga

löneförbättrings utgående de nu ifrågavarande två extra ordinarie

professorerna skulle för år 1908 erhålla lika stor aflöning som de, Indika

uppbära två ålderstillägg.

De tillkallade sakkunnige hafva föreslagit, att den vid karolinska institutet

anställde e. o. professorns i syiilidologi aflöning, hvilken utgör allenast

4,000 kronor, däraf 1,000 kronor tjänstgöringspenningar, med ett ålderstillägg

å 500 kronor, skall höjas till samma belopp, som för närvarande

tillkommer extra ordinarie professorer vid universiteten. I denna fråga

har professorn i ämnet till protokollet öfver lärarkollegiets sammanträde

den 8 november 1906 anfört, att, om förslaget angående ändrad undervisning

i syiilidologi blefve antaget, undervisningsskyldigheten i detta ämne skulle

högst betydligt ökas. Genom handledningen af assistenterna blefve undervisningen

daglig; och då antalet på en gång tjänstgörande assistenter måste

blifva mycket begränsad^ vore det möjligt, ja, mycket sannolikt, att denna

assistenttjänstgöring ej hunne fullbordas under de sex månader, läraren nu

hade undervisningsskyldighet, hvadan denna mycket sannolikt komme att

utsträckas till åtta månader. Dessutom skulle lärarens tjänstgöringsskyldighet

ökas genom de förhör, hvarmed kurserna i ämnet skulle afslutas.

Institutets lärarkollegium beslöt vid omförmälda sammanträde för sin

del tillstyrka, att, under förutsättning att undervisningen i syfilidologi blefve

ordnad i enlighet med hvad af professorn i ämnet föreslagits, honom

måtte såsom ersättning för ökningen i hans tjänsteåligganden tillerkännas

ett årligt arfvode af 1,000 kronor.

Med hänsyn till den ökade tjänstgöringsskyldighet, som för framtiden

skulle komma att åligga ifrågavarande lärare, anser jag — under åberopande

af hvad jag nyss anfört beträffande extra ordinarie professorerna i

medicin och kirurgi — att extra ordinarie professorn i syfilidologi bör genom

särskildt anslag å extra stat beredas en förhöjning i aflöningen med 500

kronor, däraf 200 kronor böra anses såsom tjänstgöringspenningar.

Vidare upptager de tillkallade sakkunniges förslag i anslagsfrågan ett

anslag å 600 kronor till uppehållande af assistenttjänstgöring vid allmänna

barnhuset i Stockholm. Beträffande detta anslag anföra de tillkallade sakkunnige,

att, då den i deras förslag till examensstadga upptagna assistenttjänstgöringen

i pediatrik vid barnhuset vore afsedd att gifva den

blifvande läkaren kännedom och förfarenhet i fråga om späda barns vård,

men arbetet med handledningen häri hvarken rimligtvis finge betunga

klinikföreståndaren personligen eller utan ersättning åläggas den vid barn
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 116.

huset anställde amanuensen, hvilken icke stode i något slags subordinationsförhållande

till karolinska institutet, det vore nödvändigt, för att denna del

af utbildningen i pediatrik icke måtte försummas, att såsom ersättning

för ifrågavarande handledning bestämdes ett visst arfvode, hvilket icke

skäligen kunde sättas till lägre belopp än 600 kronor.

Såsom jag förut omnämnt, remitterades de tillkallade sakkunniges

förslag, i hvad det innehöll föreskrift om obligatorisk assistenttjänstgöring

i pediatrik, till direktionen öfver allmänna barnhusinrättningen i Stockholm.

Till svar härå har direktionen öfverlämnat och som eget yttrande åberopat

ett af anstaltens öfverläkare afgifvet yttrande. Häri förklarar denne, att

hinder ej möter för att den föreslagna assistenttjänstgöringen i pediatrik

fullgöres vid barnhuset, under förutsättning bland annat att den barnhusets

underläkare, som kunde få sig ålagdt att biträda vid handledningen

af de tjänstgörande assistenterna, erhölle någon ersättning härför, såsom

af karolinska institutets lärarkollegium föreslagits och af de tillkallade

sakkunnige förordats, eller 600 kronor årligen, utgående från karolinska

institutets stat.

Med hänsyn till hvad sålunda förekommit anser jag mig böra tillstyrka

ett extra anslag å 600 kronor till uppehållande af assistenttjänstgöring

vid allmänna barnhuset.

Slutligen hafva de tillkallade sakkunnige hemställt om anslag för

universiteten och karolinska institutet dels till höjning af aflöningen för

notarierna vid de medicinska fakulteterna och sekreteraren vid karolinska

institutet dels ock till bekostande af tryckning af studiehandböcker,

tentamensböcker m. m.

Liksom de redan genomförda reformerna med afseende å det teologiska

och det juridiska studie- och examensväsendet orsakat en icke obetydlig

ökning af arbetet för vederbörande fakultetsnotarier, hvilket föranledt

Kungl. Maj:t att hos Riksdagen begära anslag för höjning af deras aflöning,

så kommer den nu ifrågavarande reformen att ganska väsentligt öka arbetet

för notarierna vid de medicinska fakulteterna och sekreteraren vid

karolinska institutet. Enligt af Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser utgör

arfvodet för sistnämnda fakultetsnotarier 200 kronor för hvardera. Med

hänsyn till den ökning af arbetet, som ägt rum, sedan detta arfvode

bestämdes, har, enligt hvad medicinska fakulteten i Uppsala meddelat,

universitetskanslern under de senare åren medgifvit, att ur universitetets

reservfond fått utgå ett belopp af 300 kronor till fakultetens notarie,

hvadan dennes sammanlagda arfvode de senare åren varit 500 kronor. I

det för Riksdagen framlagda förslaget till nya stater för de båda universiteten

äro arfvodena fortfarande upptagna till 200 kronor för hvardera

s. 47 Kontrollera mot PDF

Iiunjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 116. 47

notarien. De medicinska fakulteterna liksom de tillkallade sakkunnige hafva

nu föreslag^, att dessa arfvoden skulle höjas med 400 kronor i Uppsala och

200 kronor 1 Lund, eller således till respektive (500 kronor och 400 kronor.

Arfvodet till sekreteraren vid karolinska institutet utgör för närvarande

1,000 kronor och utgår ur ett till bestridande af aflöningen för bibliotekarie,

sekreterare och kamrerare afsedt gemensamt anslag å 3,000 kronor

Begäran om höjning af dessa tjänstemäns aflöning har vid upprepade tillfällen

gjorts men icke föranledt någon framställning till Riksdagen. Institutets

lärarkollegium har ansett den ifrågasatta reformen af det medicinska

studie- och examensväsende! komma att i så hög grad öka arbetet för

sekreteraren, att aflöningen för denne borde höjas med ett belopp, som

skäligen icke borde sättas till lägre belopp än 500 kronor. De tillkallade

sakkunnige hafva äfven hemställt om ett sådant anslag.

Äfven jag anser, att ifrågavarande tjänstemäns aflöning bör på grund

af blifvande ökadt arbete höjas, och finner de föreslagna beloppen

skäliga, hvarför anslag för ändamålet, dock endast å extra stat, böra hos

Riksdagen begäras.

Hvad kostnaderna för tryckning af studiehandböcker m. m. beträffar,

så torde dessa kostnader kunna vid universiteten bestridas med anslag ur

reseivfondema, hvaremot, da någon motsvarande fond icke finnes vid

karolinska institutet, ett extra anslag å 500 kronor torde böra för ändamålet

begäras hos Riksdagen.

Under åberopande af hvad jag sålunda i ärendet anfört hemställer

jag, att Kung! Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att på extra stat för år

1908 bevilja:

A) för universitetet i Uppsala:

dels till anskaffande af fysikaliska apparater och utensilier m. m. för

den fysiologiska institutionen 1,500 kronor;

dels till arfvode åt en biträdande lärare i medicin 3,000 kronor;

dels ock till höjning af arfvodet för notarien vid medicinska fakulteten

400 kronor;

B) för universitetet i Lund:

dels till anskaffande af fysikaliska apparater och utensilier m. m. för

den fysiologiska institutionen 1,500 kronor;

dels till arfvode åt en biträdande lärare i medicin 2,000 kronor;

dels ock till höjning af arfvodet för notarien vid medicinska fakulteten

200 kronor; samt

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 116.

C) för karolinska mediko-kirurgiska institutet:

dels till anskaffande af fysikaliska apparater och utensilier m. in. för

den fysiologiska institutionen 1,500 kronor;

dels till förhöjning af materiellanslaget till den anatomiska institutionen

1,000 kronor;

dels till arfvode åt en biträdande lärare i medicin 3,000 kronor;

dels till arfvode åt en biträdande lärare i kirurgi 3,000 kronor;

dels till höjning af aflöningen för ordinarie professorn i medicin 500

kronor att tilläggas lönen;

dels till höjning af aflöningen för ordinarie professorn i kirurgi 500

kronor att tilläggas lönen;

dels till höjning af aflöningen för e. o. professorn i medicin 1,000

kronor, däraf 800 kronor såsom lön och 200 kronor såsom tjänstgörings
penningar;
dels

till höjning af aflöningen för e. o. professorn i kirurgi 1,000

kronor, däraf 800 kronor såsom lön och 200 kronor såsom tjänstgörings
penningar;
dels

till höjning af aflöningen för e. o. professorn i syfilidologi. 500

kronor, däraf 3Ö0 kronor såsom lön och 200 kronor såsom tjänstgöringspenningar;
dels

till uppehållande af assistenttjänstgöring vid allmänna barnhuset

i Stockholm 600 kronor;

dels till höjning af aflöningen för sekreteraren 500 kronor;

dels ock till bestridande af kostnader för tryckning af studiehandböcker

in. m. 500 kronor.

Vid bifall härtill torde hinder icke möta för Kungl. Maj:t att redan

under år 1907 af tillgängliga medel förskottsvis utanordna de belopp, som

må vara erforderliga för anskaffande af viss materiell till de fysiologiska

institutionerna vid universiteten och till tryckning af studiehandböcker

m. m. vid karolinska institutet.»

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

i nåder lämna bifall; och skulle proposition

af den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, till

Riksdagen aflåtas. Ex protocollo:

Edward Bäcklin.

Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri A B., 1907.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.