Angående uppförande af ett nytt landsstatshus i Härnösand
1907-03-27 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1907:118, Angående uppförande af ett nytt landsstatshus i Härnösand
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 118.
1
N:o 118.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående uppförande
af ett nytt landsstatshus i Härnösand; gifven
Stockholms slott den 27 mars 1907.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att
dels medgifva, att den kronan tillhöriga tomt, hvarå det nuvarande
landsstatshuset i Härnösand finnes uppfördt, jämte nämnda hus må på
de i statsrådsprotokollet omförmälda, af stadsfullmäktige i Härnösand
genom beslut den 12 september 1905 föreslagna villkor utbytas emot
den staden Härnösand tillhöriga tomten n:o 350 enligt 1879 års gatuoch
tomtreglering, i Härnösands stads sjätte kvarter;
dels ock till uppförande i hufvudsaklig öfverensstämmelse med af
e. o. arkitekten Aron Johansson uppgjorda ritningar och kostnadsförslag
med den af öfverintendentsämbetet tillstyrkta jämkning af nytt landsstatshus
i Härnösand å nyssnämnda tomt, n:o 350 i stadens sjätte kvarter,
bevilja ett anslag af 275,000 kronor samt däraf på extra stat för år
1908 anvisa ett belopp af 100,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t
att redan under innevarande år disponera sistnämnda belopp.
Bih. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 94 Höft.
1
2
Kungl. Maj te Nåd. Proposition N:o 118.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse Välbevågen.
Under Hans Majrts
Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:
GUSTAF.
Carl Swartz.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 118.
3
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 27 mars 1907.
Närvarande:
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,
Statsråden: Tingsten,
Albert Petersson,
Alfred Petersson,
Hederstierna,
Dyrssen,
Hammarskjöld,
Roos,
Juhlin,
SWARTZ.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Swartz anförde härefter:
I underdånig skrifvelse den 18 februari 1906 har Kungl. Maj:ts
befallningshafvande i Västernorrlands län anmält behofvet af utvidgade
ämbetslokaler för länsstyrelsen i nämnda län.
Kungl. Maj:ts befallningshafvande har därvid till en början erinrat,
hurusom Kungl. Maj:ts befallningshafvande redan år 1895 på grund af
de nuvarande ämbetslokalernas inskränkta utrymme och de olägenheter
i öfrigt, som vore därmed förenade, Kos Kungl. Maj:t anhållit om rätt
att för länsstyrelsens räkning disponera två till länets landtmäteri
-
4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 118.
kontor då upplåtna ruin i det nuvarande landsstatshuset (n:ris 16 och
17), samt att annan lämplig lokal måtte upplåtas åt landtmäterikontoret.
Denna framställning föranledde dock icke till någon Kungl.
Maj:ts vidare åtgärd. Landtmäterikontoret hade emellertid sedermera
jämlikt Kungl. Maj:ts medgifvande förflyttats till länsresidensets nedra
våning, hvarigenom den fördel vunnits, att två rum blifvit disponibla
för länsnotariernas expedition, där två till tre personer vore sysselsatta,
samt de af länsnotarierna tillförne använda rummen (n:ris 20 a och
20 b), belägna likasom förstnämnda två rum i landsstatshusets nedra
våning, kunnat upplåtas till landskansliets af tre till fyra personer bestående
renskrifvarpersonal.
Hvad härefter anginge öfra våningen i landsstatshuset, där länsstyrelsens
sessionsrum vore beläget, hade detta, som användes vid
pröfningsnämndens sammanträden, år efter år befunnits allt mer och
mer otillräckligt för att samtidigt kunna rymma nämndens ledamöter
samt de ämbets- och tjänstemän, som hade att närvara vid nämndens
sammanträden. Kungl. Maj:ts befallningshafvande hade därför funnit
sig nödsakad att vid 1903 års magistratssyn påkalla utvidgning af
sessionssalen. Denna utvidgning hade sedermera skett under loppet af
år 1904; och hade i följd däraf landshöfdingen måst afstå från det
ena (n:o 30) af de honom anvisade ämbetsrummen, nämligen det, som
vore afsedt för rättssökande, hvilka afvaktade företräde hos landshöfdingen.
Ett dylikt rum vore emellertid fortfarande behöfligt, hvartill
komme, att det för landshöfdingen nu återstående rummet (n:o 31)
lämnade ett så begränsadt utrymme, att knappast tre personer kunde
samtidigt där fritt röra sig.
Beträffande vidare landskontorets och landskansliets lokaler vore
dessa synnerligen trånga och i följd däraf osunda. Af de till landskontorets
disposition upplåtna tre rummen användes ett (n:o 24), med
en golfyta af 23 kvadratmeter och en rymd af omkring 87 kubikmeter,
af länsbokhållaren samt två med renskrift sysselsatta personer, ett (n:o
25), med en golfyta af 19 kvadratmeter och ett rymdmått af omkring
72 kubikmeter, till hvilket rum den rättssökande allmänheten hade
tillträde, af de två vid kontoret anställda kontoristerna jämte ett
biträde vid deras expedition, och i det tredje (n:o 26), landskamrerarens
ämbetsrum, måste vissa tider, då göromålen så fordrade, ett till tre
extra biträden inrymmas.
Hvad anginge landskansliet, som jämväl förfogade öfver tre särskilda
rum, upptoge ett af dessa (n:o 29), hvilket vore tillgängligt för
den rättssökande allmänheten, och där två landskanslister hade sina
opaginerad Kontrollera mot PDF
a
Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 118-
arbetsplatser, en golfyta af 19 kvadratmeter och ett rymdmått af 72
kubikmeter, och användes ett (n:o 32), med en golfyta af 22,r> kvadratmeter
och ett rymdmått af 86 kubikmeter, af ytterligare två landskanslister,
hvarjämte det tredje (n:o 83). landssekreterarens ämbetsrum,
med eu golfyta af 14,4 kvadratmeter och ett rymdmått af 55 kubikmeter,
knappast lämnade utrymme för passage emellan där befintliga, nödiga
möbler. Dessutom ansåge sig Kungl. Maj:ts befallningshafvande böra
framhålla, att länsstyrelsens arkiv, som sedan lång tid tillbaka fullt
upptagit de därtill anvisade rummen (n:ris 12 och 19), måst till sin
återstående och hufvudsakliga del inrymmas å vinden, utsatt för ständig
eldfara i händelse af eldsutbrott inom närliggande, med undantag
af länsresidenset af trä uppförda byggnader. Då därtill komme, att
länsstyrelsens arkivalier årligen ökades, för hvarje år till större omfång,
och dessa arkivalier för de senast förflutna åren städse måste
vara tillgängliga i de särskilda tjänstelokalerna, blefve dessa lokalers
utrymme däraf än mera begränsadt.
Vidare erinrades, att samtliga lokaler saknade annan möjlighet
till luftväxling än den, som allenast vid tider, då de icke användes,
kunde åstadkommas genom hela fönsterventilers öppnande. Enligt
hvad kändt vore, ansäges luftkubikmetern för person i ruin af sådant
slag, som erfordrades för ämbetslokaler, böra uppgå till omkring 25
kubikmeter.
För att råda hot på de anmärkta olägenheterna och för att
åstadkomma ökadt utrymme skulle Kungl. Maj:ts befallningshafvande
under vanliga förhållanden hafva varit hänvisad till ett förslag om
allenast till- eller påbyggnad af den nu befintliga ämbetsbyggningen,
men därtill hade Kungl. Maj:ts befallningshafvande i förevarande fall
varit förhindrad dels däraf, att fastighetens hela tomtutrymme till sina
gränser fullständigt upptoges af den nuvarande byggnaden, och dels af
den omständigheten, att den grund, hvarå samma byggnad vore uppförd,
vore af så svag beskaffenhet, att den syntes knappast bära den
nuvarande byggnadens tryck, än mindre tåla en påbyggnad af densamma.
För att i dessa hänseenden kunna förebringa tillförlitlig utredning
hade Kungl. Maj:ts befallningshafvande dels låtit genom Härnösands
stads dåvarande arbetschef, löjtnanten i väg- och vattenbyggnadskåren
V. Fellenius, uppmäta de nuvarande särskilda lokalernas golfyta
och kubikinnehåll och dels inhämtat dennes utlåtande i fråga om den
nuvarande byggnadens grund samt möjligheten af eu till- eller påbyggnad
å densamma.
Af den sålunda åvägabragta, den underdåniga skrifvelsen bilagda
6 Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 118.
utredningen hade Kungl. Maj:ts befallningshafvande funnit uppenbart
framgå, att, då möjlighet att till- eller påbygga den nuvarande byggnaden
icke förefunnes, densamma syntes icke vidare kunna för sitt
ändamål användas, äfvensom att den tomtplats, som upptoges af den
nuvarande byggnaden, hvarken till areal eller grundbeskaffenhet syntes
kunna användas för eventuell nybyggnad. Vid sådant förhållande hade
Kungl. Maj:ts befallningshafvande ansett det vara af vikt att redan i
sammanhang med en anmälan om de nuvarande landsstatslokalernas
otillfredsställande skick kunna framlägga förslag till annan välbelägen
och i öfrigt lämplig byggnadstomt inom Härnösands stad för ett eventuellt
nytt landsstatshus. Kungl. Maj:ts befallningshafvande hade därför
i skrifvelse den 5 juni 1905 till Härnösands stadsfullmäktige anhållit
om yttrande, huruvida och i så fall till hvilket pris och mot hvilka
öfriga villkor stadsfullmäktige kunde vara villiga att erbjuda Kungl.
Maj:t och kronan lämplig, välbelägen byggnadstomt för nytt landsstatshus.
I anledning häraf hade stadsfullmäktige genom beslut den
12 september 1905, hvilket beslut, enligt hvad Kungl. Maj:ts befallningshafvande
tillika meddelat, icke öfverklagats, erbjudit sig att till plats
för nytt landsstatshus upplåta tomten n:o 850 i sjätte kvarteret
enligt 1879 års gatu- och tomtreglering, att tillträdas, så snart det
nya seminariehuset blifvit färdigbyggdt och af seminariet — som vore
inrymdt i byggnad å nyssnämnda tomt — tagits i besittning, samt de
nu å tomten befintliga byggnader, hvilka skulle tillfalla säljaren, hunnit
nedrifvas och från platsen bortföras, antingen mot en köpeskilling af
30,000 kronor, att erläggas vid tillträdet, eller ock emot upplåtelse
till staden med full äganderätt af det nuvarande landsstatshuset med
tomt, att tillträdas, så snart det nya blifvit färdigbyggdt och inflyttning
däri kunnat ske, dock ej senare än tre år efter det seminarietomten
af staden öfverlåtits; och skulle detta stadens erbjudande vara gällande
två år från det beslutet därom vunnit laga kraft.
Den ifrågavarande, af stadsfullmäktige erbjudna tomten vore enligt
Kungl. Maj:ts befallningshafvandes uppfattning till sitt läge synnerligen
lämplig och antagligen den lämpligaste, som för närvarande stode att
erhålla inom staden; och hvad anginge de af staden erbjudna villkoren,
funne Kungl. Maj:ts befallningshafvande desamma icke oskäliga. Den
för landsstatshuset disponerade fastigheten vore i senast upprättade
taxeringslängd för bevillningsfria fastigheter inom Härnösands stad
upptagen till ett värde af 500 kronor för tomten och 50,000 kronor
för byggnaden.
På grund af hvad sålunda anförts och då Kungl. Maj:ts befall
-
7
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 118.
ningshafvande hyste den öfvertygelsen, att öfverintendentsämbetet, som
finge anses äga noggrann kännedom om det nuvarande landsstatshusets
beskaffenhet äfvensom behofvet för länsstyrelsen af utvidgade ämbetslokaler,
skulle skänka sitt understöd åt det ifrågavarande förslaget,
har Kungl. Maj:ts befallningshafvande i sin ifrågavarande underdåniga
skrifvelse hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes foga anstalt därom, att
ett nytt landsstatshus till inrymmande af Kungl. Maj:ts befallningshafvandes
ämbetslokaler måtte blifva uppfördt i staden Härnösand och
att för sådant ändamål finge användas den af Härnösands stadsfullmäktige
erbjudna tomt på föreslagna villkor eller ock annan tomt,
som Kungl. Maj:t kunde finna för ändamålet lämpligare eller till köpevillkoren
fördelaktigare.
På grund af nådig remiss har öfverintendentsämbetet den 27
november 1906 afgifvit underdånigt utlåtande i ärendet.
Öfverintendentsämbetet har därvid, med förklarande att ämbetet
fullt instämde i hvad Kungl. Maj:ts befallningshafvande uppgifvit
rörande bristfälligheterna i olika hänseenden hos det nuvarande landsstatshuset
i Härnösand, samt att ämbetet på de af Kungl. Maj:ts befallningshafvande
åberopade grunder ansett någon till- eller påbyggnad
af landsstatshuset icke kunna bringas till utförande och därför, med
hänsyn jämväl till den begränsade tidrymd, under hvilken stadsfullmäktiges
omförmälda erbjudande rörande plats för nytt landsstatshus
förklarats vara bindande, funnit sig böra framlägga förslag till ny
ämbetsbyggnad för länsstyrelsen, till Kungl. Maj:ts pröfning öfverlämnat
ett sådant förslag.
Berörda förslag, hvilket enligt öfverintendentsämbetets uppdrag
utarbetats af e. o. arkitekten hos ämbetet Aron Johansson under inseende
af intendenten för kronans hus i landsorten Fr. Eckert och
innefattas i ett af arkitekten Johansson afgifvet, öfverintendentsämbetets
underdåniga utlåtande bilagdt tjänstememorial af den 22 oktober 1906
jämte ritning och kostnadsförslag, afser uppförande af nytt landsstatshus
å förenämnda, af stadsfullmäktige i Härnösand för ändamålet erbjudna
tomt.
I nämnda memorial har arkitekten Johansson till en början anfört,
att han vid besök på platsen funnit, att den ifrågavarande tomten,
hvilken innehölle en areal åt omkring 4,200 kvadratmeter mot ett ytinnehåll
af omkring 334,50 kvadratmeter hos den nuvarande landsstatshustomten,
vore fullt tillräcklig för en fritt liggande byggn ad af den utsträckning,
landsstatshuset betingade, äfvensom att tomten, hvilken på
tre sidor begränsades af gator, däribland stadens hufvudgata, och å
8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 118.
den fjärde af en ännu nästan odisponerad tomt, som af staden hembjudits
till staten för annat ändamål, med hänsyn till sitt relativt centrala
läge vore för ändamålet lämplig, om än ur monumental synpunkt
en mera framträdande plats varit önsklig. Det eventuellt erbjudna
priset, hvilket motsvarade omkring 65 öre kvadratfoten, kunde för den
föreslagna tomten anses fullt acceptabelt och enligt arkitektens mening
till och med mycket billigt. Vid gjorda förfrågningar hos vederbörande
och enskilda personer hade någon för ändamålet bättre, på liknande
villkor förvärlbar tomt icke kunnat erhållas.
Enligt det uppgjorda förslaget, som slutar å en kostnadssumma
af 275 000 kronor, däri inberäknadt kostnaden för arfvoden och oförutsedda
utgifter med 16,092 kronor, skulle den ifrågavarande byggnaden
uppföras af tegel med puts i två våningar ofvan källare. Bottenvåningen
skulle innehålla, förutom trappor och nödiga korridorer,
arkiv för landskansliet och landskontoret, rum och kassahvalf för räntmästaren
samt några reservrum, afsedda bland annat för landtmäterikontoret,
samt bostadsrum för vaktmästare. I öfra våningen skulle
inrymmas landshöfdingens rum och det stora sessionsrummet samt
lokaler för landskansliet och landskontoret.
Beträffande förslagets detaljer må i öfrigt nämnas, att sockel och
yttergrund i följd af markförhållandena ansetts böra uppforas medelst
betonmurar och betonpålar med hvalf dem emellan, att sockel och
yttertrappor skulle utföras i granit samt att för vinnande af större hållbarhet
och undvikande af ständigt återkommande reparationer till taktäckning
skulle användas tegel och koppar. I byggnaden skulle införas
värmledning med varmvattensystem, hvilket, om än dyrbart i anläggning,
vore billigt i skötseln, för hvilken icke fordrades särskild maskinist, gas-,
vatten- och afloppsledningar samt elektriska ljus- och ringledningar.
I fråga om kostnadsförslaget, hvilket, som nämndt, slutar på ett
belopp af 275,000 kronor, däraf 65,000 kronor beräknats för grunden
samt 8,000 kronor för planerings- och terrasseringsarbeten, har e. o.
arkitekten Johansson i sitt omförmälda memorial erinrat, bland annat
att slutsumman visserligen kunde synas hög, men att priserna a saval
arbetskraft som materialier under de senare åren stigit och ännu tortlore
att stiga samt att i Norrland alla materialier ställde sig dyrare än i
mellersta Sverige. . , , ,
Öfverintendentsämbetet, som med afseende å det uppgjorda kostnadsförslaget
införskaffat kontrolluppgifter från orten, har vid granskning
af förslaget funnit sig kunna lämna detsamma utan anmärkning
samt instämt i de af e. o. arkitekten Johansson gjorda uttalanden
Ivungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 118. 9
vidkommande såväl byggnadstomten och de erbjudna villkoren för
dess förvärfvande för statsverkets räkning som ock beträffande själfva
byggnadsarbetet och den därför beräknade kostnaden.
... Kung!• Maj:ts befallningshafvande, som af öfverintendentsämbetet
famnats tillfälle att yttra sig öfver förslaget, har i anledning däraf
allenast i fråga om den tilltänkta byggnadens inredning haft den
eFin^an framställa, att väggen mellan de närmast landssekreterarens
tilltänkta rum förlagda två kanslirummen borde borttagas, hvarigenom
bättre utrymme för landskansliet skulle vinnas, samt i öfrigt anfört,
att byggnaden, hvars såväl yttre som inre vore mycket tilltalande’
enligt Ivungl. Majrts befallningshafvandes åsikt komme att för en längre
tid uppfylla fordringarna å utrymme och blifva en prydnad för platsen
Öfverintendentsämbetet, som funnit berörda af Kungl. Maj:ts befallningshafvande
föreslagna ändring i förslaget böra iakttagas och ansett
densamma icke inverka på den beräknade kostnaden, har därjämte
ansett sig böra ytterligare framhålla, att båda de alternativt uppställda
villkoren för åtkomsten af den ifrågasatta byggnadstomten vore fullt
antagliga samt att ämbetet, synnerligast med hänsyn till den jämförelsevis
dryga grundläggningskostnad, bebyggandet af den ifrågavarande tomten
oiutsatte, låtit under hand framställa förfrågan hos vederbörande, huru\ida
icke annan, för ändamålet lämplig tomt kunde vara att tillgå
men därå erhållit det svar, att någon sådan tomt icke veterligen funnes
att tillgå samt att, om än i stadens utkanter skulle kunna anskaffas
en belgare tomt, läget för ett landsstatshus, förlagdt å en dylik, skulle
blifva i hög grad ofördelaktigt för såväl tjänstemännen som rättssökande
parter.
På grund af livad sålunda förekommit har öfverintendentsämbetet
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte genom nådig proposition till RiksdfJ[en
a . erforderliga medel för det ifrågavarande byggnadsföretagets
utförande i enlighet med berörda af e. o. arkitekten Johansson uppgjorda
förslag med förut omförmälda af Kungl. Maj:ts befallniimshafvande
förordade jämkning.
Då, på sätt Kungl. Maj:ts befallningshafvande erinrat, den för det
nuvarande landsstatshuset disponerade fastighet i taxeringslängden är
upptagen till ett värde af 500 kronor för tomten och 50.000 kronor
för byggnaden, men utredning icke förebragts, hvilket pris ifrågavarande
tomt och byggnad kunde antagas vid försäljning skäligen komma att
betinga,, har jag anmodat Kungl. Maj:ts befallningshafvande att inkomma
med yttrande, hvilken af de utaf stadsfullmäktige i Härnösand ifrågaPih.
Ull Piksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 94 Höft 2
10 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 118.
ställda utvägarna för förvärfvande af den för uppförande af nytt landsstatshus
föreslagna tomten kunde anses i ekonomiskt hänseende för
kronan fördelaktigast; och har Kungl. Maj:ts befallningshafvande till
svar härå — under framhållande af hvad i hufvudsak redan förut
blifvit anmärkt, eller dels att det nuvarande landsstatshuset upptoge
hela den därtill hörande tomt, så att hvarje utrymme för uthusbyggnader,
som för ny ägare kunde finnas erforderliga, saknades, dels ock
i synnerhet att grunden till huset vore så dålig, att densamma icke
blott icke medgåfve någon påbyggnad utan ock enligt sakkunniges
mening icke alls lämnade garanti för, att den välbehöfliga reparation,
som huset borde undergå för att varda försatt i ett tillfredsställande
skick, kunde utföras med utsikt af varaktig nytta meddelat, att
enligt Kungl. Maj:ts befallningshafvandes af kompetent person biträdda
mening alternativet att för förvärfvandet af den erbjudna tomten med
full äganderätt till staden afstå det nuvarande landsstatshuset med
tomt vore i ekonomiskt hänseende för kronan fördelaktigast.
För egen del får jag till en början beträffande det nu\aiande
landsstatsliusets tillkomst erinra, att till inlösen af landshöfdingTesidenset
i Härnösand, hvilket ursprungligen uppförts af staden och till kronan
för ändamålet uthyrts af staden, samt till uppförande af ämbetshus för
landsstaten därstädes Rikets ständer beviljat dels vid 1856- 1858 åis
Riksdag 76,650 riksdaler riksmynt dels ock vid 1859—1860 års Riksdag
ytterligare 24,000 riksdaler riksmynt. Det nuvarande landsstatshuset
har därefter uppförts i början af 1860-talet.
Redan sedan en längre tid tillbaka tiar emellertid, enligt hvad af
Kungl. Maj:ts befallningshafvandes underdåniga skrifvelse framgår, behof
af utvidgade och förbättrade ämbetslokaler för länsstyrelsen gjort sig
kännbart” Genom den i ärendet nu förebragta utredning synes mig
ock vara tydligt ådagalagdt, att de nuvarande ämbetslokalerna icke
erbjuda ett tillräckligt utrymme för den personal, som numera inom
desamma har sin sysselsättning. Några af rummen synas ock vara så
små, att de med skäl kunna betecknas såsom osunda, hvartill kommer,
att betryggande förvaringsrum för länsstyrelsens arkiv, som årligen allt
mer och mer ökas, saknas. Det vill under sadana förhållanden synas
uppenbart, att åtgärder i syfte att afhjälpa de nuvarande olägenheterna
måste vidtagas.
Naturligen hade det varit önskvärdt, om detta kunnat ske genom
till- eller ombyggnad af det nuvarande landsstatshuset. Fn tillbyggnad
kan emellertid svårligen ifrågakomma, då den nuvarande byggnaden
11
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 118.
upptager tomtens hela areal. Att påbygga den nuvarande byggnaden
är, enligt hvad den i ärendet åvägabragta utredningen gifver vid handen,
uppenbarligen icke heller att tillråda. Enligt hvad vid förut omförmälda
af Härnösands stads dåvarande arbetschef, löjtnanten Fellenius
anställda undersökning af den nuvarande byggnaden utrönts, är nämligen
byggnadens grund redan nu öfveransträngd och så svag, att den ej utan
omfattande och nästan oberäkneliga förstärkningsarbeten medgifver
husets påbyggnad, hvilket äfven af andra anledningar befunnits i höggrad
olämpligt. Eu fullständig nybyggnad å den nuvarande otillräckliga
tomten synes icke heller böra ifrågakomma. Jag anser därför
lika med Kungl. Maj:ts befallningshafvande och öfverintendentsämbetet,
att ett nytt landtsstatshus i Härnösand bör med det snaraste uppföras.
Den af stadsfullmäktige i Härnösand för ändamålet föreslagna
tomt synes ock vara den lämpligaste, som för närvarande står att erhålla.
I följd af markens beskaffenhet kommer visserligen grundläggningsarbetet
att kräfva en tämligen stor kostnad. Då emellertid
oaktadt gjorda efterforskningar någon lämpligare plats icke stått att
erhålla, anser jag likväl, att tomten, som har ett fritt och jämförelsevis
centralt läge invid eu af stadens hufvudgator, bör för ändamålet förvärfvas
och den tilltänkta nya byggnaden där uppföras. Då stadsfullmäktiges
anbud icke är för staden bindande längre än till innevarande
års höst, bör tydligen framställning i ämnet göras till innevarande års
Riksdag.
Hvad beträffar de af staden för tomtens förvärfvande uppställda
alternativa villkor, anser jag mig med hänsyn till den härom verkställda
utredningen böra lika med Kungl. Maj:ts befallningshafvande
förorda, att i utbyte mot den erbjudna tomten Kungl. Maj:t och kronan
med full äganderätt till staden afstår det nuvarande landsstatshuset
med tomt. De af stadsfullmäktige föreslagna villkor för ett dylikt
byte synas mig ock antagliga.
Såsom af det föregående framgår, är den i utbyte föreslagna
tomten nu upptagen af byggnader, i hvilka det i Härnösand befintliga
folkskollärarseminariet är inrymdt. Sedan 1904 års Riksdag på
Kungl. Maj:ts framställning beviljat medel för uppförande af nybyggnad
för seminariet å annan tomt inom staden, lärer, enligt
hvad jag inhämtat, detta byggnadsarbete kunna antagas blifva färdigt
under innevarande års sommar. Så snart de nuvarande seminariebyggnaderna
hunnit borttagas, bör sålunda det nu ifrågavarande byggnadsarbetet
kunna redan under innevarande år taga sin början och utan
12
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 118.
svårighet hinna slutföras under den tid af tre år, inom hvilken det
nuvarande landsstatshuset med tomt skulle enligt de af staden föreslagna
villkor till staden afträdas.
Hvad beträffar det inom öfverintendentsämbetet uppgjorda förslaget
till det ifrågasatta byggnadsarbetets utförande synes mig detta
vara ändamålsenligt och väl planlagdt samt ägnadt att för en längre
framtid tillgodose behofvet af ämbetslokaler för länsstyrelsen, hvarjämte
den tilltänkta byggnadens yttre, af de uppgjorda ritningarna att döma,
synes mig värdigt och tilltalande.
Den för byggnaden beräknade kostnaden är visserligen betydande,
men torde, därest arbetet skall utföras på ett tillfredsställande och för
framtiden betryggande sätt, någon afprutning däri icke böra äga rum,
helst material- och arbetspris fortfarande synas vara i stigande.
Jag anser mig alltså böra tillstyrka, att byggnadsarbetet måtte
komma till utförande i enlighet med nämnda, inom öfverintendentsämbetet
utarbetade förslag, därvid den af Kungl. Maj:ts befallningshafvande
föreslagna jämkning i byggnadens inredning, hvilken, som nämndt, icke
ansetts inverka på kostnaden för det hela, torde, på sätt öfverintendentsämbetet
tillstyrkt, böra iakttagas.
Det för ändamålet erforderliga anslagsbeloppet, 275,000 kronor,
synes mig böra på en gång beviljas men lämpligen kunna fördelas att
utgå under tre år, med 100,000 kronor under hvardera af de två
första åren och 75,000 kronor under det tredje året. Då det med afseende
å de föreslagna bytesvillkoren är af vikt, att arbetet kan taga
sin början under innevarande år, torde det anslagsbelopp, som å nästkommande
års stat beviljas, böra ställas till Kungl. Maj:ts förfogande
redan under innevarande år.
På grund af hvad jag sålunda anfört hemställer jag i underdånighet,
att Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att
dels medgifva, att den kronan tillhöriga tomt, hvarå det nuvarande
landsstatshuset i Härnösand finnes uppfördt, jämte nämnda hus
må på förenämnda, af stadsfullmäktige i Härnösand genom beslut den
12 september 1905 föreslagna villkor utbytas emot den staden Härnösand
tillhöriga tomten n:o 350 enligt 1879 års gatu- och tomtreglering,
i Härnösands stads sjätte kvarter;
dels ock till uppförande i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det
af öfverintendentsämbetet tillstyrkta förslag af nytt landsstatshus i
Härnösand å nyssnämnda tomt n:o 350 i stadens sjätte kvarter bevilja
ett anslag af 275,000 kronor samt däraf på extra stat för år 1908
13
Kung1. Maj ds Nåd. Proposition N:o 118.
anvisa ett belopp af 100,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att
redan under innevarande år disponera sistnämnda belopp.
Hvad föredragande departementschefen sålunda
hemställt, däri statsrådets öfriga ledamöter instämde,
behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen
aflåtas af den lydelse, bilagan litt. . . vid detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
A. W. Cygnceus.
Bih. till Riksd. Prof. 1907. 1 Smil. 1 Afd. 94 Höft.
3
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- SU 1907:129 Utlåtande i anledning af Kungl. Maj ds proposition angående uppförande af ett nytt landsstatskus i Härnösand. s. 1 i texten