Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående tillämpning af vissa bestämmelser i den vid internationella konferensen i Algeciras år 1906 antagna generalakt

1907-03-27 · 34 sidor, varav 32 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 32 av 34 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1907:121, Med förslag till lag angående tillämpning af vissa bestämmelser i den vid internationella konferensen i Algeciras år 1906 antagna generalakt

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

1

N:o 121.

Kungl. Ma.j:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till

lag angående tillämpning af vissa bestämmelser i den vid

internationella konferensen i Algeciras år 1906 antagna

generalakt; gifven Stockholms slott den 27 mars 1907.

Under åberopande af bilagda i statsrådet och högsta domstolen förda

protokoll vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå

Riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag angående tillämpning

af vissa bestämmelser i den vid internationella konferensen i Algeciras år

1906 antagna generalakt.

Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GrUST AF.

Albert Petersson.

Bill. till Rilcsd. Prat. 1907. 1 Sami. 1 Afl. 97 Höft. (N:o 121.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Klingl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

Förslag

till

LAG

angående tillämpning af vissa bestämmelser i den vid internationella konferensen

i Ålgeciras år 1906 antagna generalakt.

I anledning af stadgandet i art. 120 af den generalakt, som den 7

april 1906 undertecknats vid internationella konferensen i Ålgeciras för

behandling af vissa förslag till inre reformer i Marocko, förordnas, att

svensk konsul i Marocko skall i ärende, hvarmed han enligt generalakten

har att taga befattning, äga tillämpa däri meddelade bestämmelser.

s. 3 Kontrollera mot PDF

I

Kungl. .Maj:ts Nåd. Proposition No 121.

3

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

ä Stockholms slott fredagen den 15 mars 1907.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,

Statsråden: Tingsten,

Aleert Petersson,

Alfred Petersson,

Hederstierna,

Dyrssen,

Hammarskjöld,

Roos,

JUHLIN,

SwARTZ.

Efter gemensam beredning med hans excellens herr ministern för

utrikes ärendena anförde chefen för justitiedepartementet statsrådet Albert

Petersson:

»Vid den internationella konferens, som under år 1906 hölls i Algeciras

för behandling af vissa förslag till inre reformer i Marocko och i

hvilken konferens ombud för — utom Marocko — de flesta europeiska stater

samt Amerikas förenta stater deltogo, var äfven Sverige representeradt.

Den generalakt, undertecknad den 7 april 1906, hvari de vid konferensen

antagna bestämmelser äro sammanförda och hvaraf en öfversättning torde

såsom bilaga få åtfölja statsrådsprotokollet, innehåller i art. 120, att hvar

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

och en af signatärmakterna förbinder sig att söka åvägabringa de lagstiftningsåtgärder,

som kunna erfordras för att landets lagar må komma i

öfverensstämmelse med generalakten. Man har således, sedan generalakten

numera blifvit vederbörligen ratificerad, att tillse, huruvida Sveriges

deltagande bör föranleda svensk lagstiftning.

I detta hänseende är att märka, att af främmande makt i Marocko

anställd konsul enligt generalakten skall handlägga åtskilliga rättsärenden,

som angå den främmande maktens undersåtar, och därvid tillämpa i generalakten

meddelade bestämmelser. På grund af art. 29, 101 och'' 102

inträffar sådant, då fråga är att mot utländsk makts undersåte tillämpa

vissa stadganden om straff eller konfiskation af egendom, nämligen föreskrifterna

dels i art. 19—26 om straff för oloflig införsel i Marocko af

vapen, ammunition och en del andra dylika varor, vare sig handlingen

fullbordats eller stannat vid försök, och för viss annan befattning med

sådana varor samt om konfiskation af varor och transportmedel, dels i art.

86—92 om straff för oloflig införsel eller utförsel af ^illpliktig vara eller

försök därtill samt om konfiskation jämväl i sådant fall af varor och transportmedel,

dels i art. 81 om straff för förseelse af fartygsbefälhafvare med

afseende å märkrulla, som skall af honom aflämnas vid ankomst till

marockansk hamn, dels ock i art. 83, 84 och 93 om konfiskation af varor

i vissa fall, då afgifven tullangifningsinlaga befinnes oriktig eller då varor

utan vederbörligt utförselbevis inlastas i en marockansk hamn för att fraktas

till en annan. Angående fördelning af ådömda böter och hvem konfiskeradt

gods skall tillgodokomma, är stadgadt i art. 26, 28 och 100.

Af det sagda lärer framgå, att för tillämpning med afseende å svensk

undersåte af åtskilliga bestämmelser i generalakten erfordras, att desamma

blifva i vår rätt upptagna. Vid en granskning af dessa stadganden visar

sig väl, att de i några hänseenden innehålla afvikelser från hos oss antagna

allmänna rättsregler; men torde detta icke vålla vidare betänklighet,

om hänsyn tages till de särskilda förhållanden, under hvilka stadgandena,

säkerligen endast i mycket sällsynta fall, komme att tillämpas.

Beträffande formen för den lagbestämmelse, som alltså lärer böra

utfärdas, synes mig lämpligast, att åt densamma gifves den allmänna affattning,

som den erhållit i följande förslag, hvilket jag låtit inom departementet

upprätta:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kung t. Maj: t» Nåd. Proposition N:o 121.

5

^Förslag

till

LAG

angående tillämpning af vissa bestämmelser i den vid internationella

konferensen i Algeciras år 1806 antagna generaiakt.

I anledning af stadgandet i art. 120 af den generalakt, som den 7

april 1906 undertecknats vid internationella konferensen i Algeciras för

behandling af vissa förslag till inre reformer i Marocko, förordnas, att

svensk konsul i Marocko skall i ärende, hvarmed lian enligt generalakten

har att taga befattning, äga tillämpa däri meddelade bestämmelser.’»

Föredraganden hemställde, att högsta domstolens utlåtande öfver

berörda förslag måtte, för det ändamål § 87 regeringsformen omförmäler,

inhämtas genom utdrag af protokollet.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall.

Ur protokollet

Erik Öländer.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

Bilaga.

(Öfversättning.)

Den internationella konferensens i Algeciras generalakt.

I G-uds den allsmäktiges namn:

Hans Majestät tyske kejsaren, konung

af Preussen, i tyska rikets namn;

Hans Majestät kejsaren af Österrike,

konung af Böhmen m. m. samt apostolisk

konung af Ungern;

Hans Majestät belgiernas konung;

Hans Majestät konungen af Spanien;

Amerikas förenta staters president;

Franska republikens president;

Hans Majestät konungen af det förenade

konungariket Storbritannien och Irland

samt af de brittiska besittningarna

hinsides hafven, kejsare af Indien;

Hans Majestät konungen af Italien;

Hans Majestät sultanen af Marocko;

Hennes Majestät drottningen af Nederländerna;
Hans

Majestät konungen af Portugal

och Älgarvierne m. m.;

Hans Majestät kejsaren af Ryssland;

Hans Majestät konungen af Sverige;

ledda af önskan att ordning, fred och

välstånd må härska i Marocko och öfver - tygade därom, att detta eftersträfvansvärda

mål endast kan uppnås förmedelst

införande af reformer på den tredubbla

grundvalen af Hans Majestät sultanens

suveränitet och oafhängighet, Hans staters

integritet samt ekonomisk frihet med

full likställighet för alla, hafva på inbjudning

af Hans Majestät sultanen beslutat

att afhålla en konferens i Algeciras

för att uppnå en öfverenskommelse om

ifrågavarande reformer och i ändamål att

undersöka, på hvad sätt de för dessas

genomförande nödvändiga medel må kunna

åstadkommas, samt hafva till sina befullmäktigade

ombud utsett:

Hans Majestät tyske kejsaren, konung af

Preussen, i tyska rikets namn:

herr Joseph von Radowitz, Dess ambassadeur

extraordinaire och plénipotentiaire

hos Hans katolska Majestät, och

herr grefve Christian von Tattenbach,

Dess envoyé extraordinaire och

ministre plénipotentiaire hos Hans Majestät

konungen af Portugal;

Hans Majestät kejsaren af Österrike,

konung af Ungern m. m. ock apostolisk

konung af Böhmen:

herr grefve Rudolf von Welsersheimb,

Dess ambassader extraordinaire

och plénipotentiaire hos Hans katolska

Majestät, och

herr grefve Leopold Bolesta-Koziebrodzki,

Dess envoyé extraordinaire och

ministre plénipotentiaire i Marocko;

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition *N:o 121.

Hans Majestät belgiernas konungs

herr baron Maurice Joostens, Dess

envoyé extraordinaire och ministre plénipotentiaire

hos Hans katolska Majestät, och

herr grefve Conrad de BuisseretSteenbecqde

de Blarenghien, Dess envoyé

extraordinaire och ministre plénipotentiaire

i Marocko;

Hans Majestät konungen af Spanien:

Don Juan Manuel Sanchez y Gutiérrez

de Castro, hertig af Almodövar del

Rio, Dess statsminister, och

Don Juan Pérez-Caballero y Ferrer,

Dess envoyé extraordinaire och ministre

plénipotentiaire hos Hans Majestät belgiernas

konung;

Amerikas förenta staters president:

herr Henry White, Amerikas förenta

staters ambassadeur extraordinaire och plénipotentiaire

hos Hans Majestät konungen

af Italien, och

herr Samuel R. Gummeré. Amerikas

förenta staters envoyé extraordinaire och

ministre plénipotentiaire i Marocko;

Franska republikens president:

herr Paul Révoil, Franska republikens

ambassader extraordinaire och plénipotentiaire

hos Schweiziska edsförbundet, och

herr Eugéne Regnault, ministre plénipotentiaire;
Hans

Majestät konungen af det förenade

konungariket Storbritannien och Irland samt

af de brittiska besittningarna hinsides hafven,

kejsare af Indien:

Sir Arthur Nicolson, Dess ambassader

extraordinaire och plénipotentiaire

hos Hans Majestät kejsaren af Ryssland;

Hans Majestät konungen af Italien:

herr markis Emile Yisconti Venosta,

riddare af Annunciata-orden, och

herr Giulio Malmusi, Dess envoyé

extraordinaire och ministre plénipotentiaire

i Marocko;

Hans Majestät sultanen af Marocko:

El Hadj Mohamed Ben-el Arbi EtTORRks,

Dess ombud i Tanger och ambassader

extraordinaire,

El Hadj Mohamed Ben Abdesselam el

Mokri, Dess finansminister,

El Hadj Mohamed Es-Seffar, och

Sid Abderrhaman Bennis;

Hennes Majestät drottningen af Nederländerna:
herr

Jonkheer Kannibal Testa, Dess

envoyé extraordinaire och ministre plénipotentiaire

hos Hans katolska Majestät;

Hans Majestät konungen af Portugal och

Algarvierne in. in.

herr grefve Antoine de Tovar, Dess

envoyé extraordinaire och ministre plénipotentiaire

hos Hans katolska Majestät;

herr grefve Francois-Robert de Martens

Ferrao, pär af konungariket, Dess

envoyé extraordinaire och ministre plénipotentiaire

i Marocko;

Hans Majestät kejsaren af Ryssland:

herr grefve Arthur Cassini, Dess ambassadeur

extraordinaire och plénipotentiaire

hos Hans katolska Majestät;

herr Basile Bacheracht, Dess minister

i Marocko; samt

Hans Majestät konungen af Sverige:

herr Robert Sager, Dess envoyé extraordinaire

och ministre plénipotentiaire

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd.

hos Hans katolska Majestät och hos Hans

Majestät konungen af Portugal;

hvilka, försedda med i god och behörig

form befunna fullmakter, i enlighet

med det program, hvarom öfverenskommelse

träffats mellan Hans Majestät

sultanen och öfriga makter, i följd

och ordning diskuterat och antagit:

I. En deklaration angående polisväsendets

organisation;

TT. Ett reglemente angående öfvervakandet

och förhindrandet af insmuggling

af vapen;

III. En akt angående upprättande af

en marockansk statsbank;

IY. En deklaration angående åstadkommande

af bättre afkastning af skatterna

och beredande af nya inkomster;

Y. Ett reglemente angående det marockanska

tullväsendet samt förhindrandet

af tullförsnillning och oloflig varuinförsel;

VI. En deklaration angående offentlig

förvaltning och offentliga arbeten;

och hvilka fullmäktige, då de ausett, att

dessa olika dokument lämpligen kunde

sammanföras i en enda handling, förenat

dem till en generalakt bestående af följande

artiklar:

KAPITEL I.

Deklaration angående polisväsendets

organisation.

Art. 1. Konferensen, hvilken af Hans

Majestät sultanen uppfordrats att uttala

sig angående de åtgärder, som äro erforderliga

för polisväsendets organisation,

förklarar följande åtgärder böra vidtagas.

Art. 2. Polisväsendet står under Hans

Majestät sultanens suveräna myndighet.

Proposition N:o 121.

Poliskåren uppsättes af Makhzen (marockanska

regeringen) och består af marockanska

musulmän under befäl af marockanska

Kaider samt fördelas på de

åtta för handel öppna hamnarna.

Art. 3. För att biträda Sultanen vid

polisväsendets organisation skola spanska

officerare och underofficerare samt franska

officerare och underofficerare såsom instruktörer

ställas till hans förfogande af

respektive regeringar, hvilkas val i sådant

hänseende skall underställas Hans Majestät

sultanen för godkännande. Mellan

Makhzen och; instruktörerna skall enligt

det i artikel 4 omförmälda reglemente

afslutas kontrakt, hvilket skall angifva

villkoren för deras anställande samt bestämma

deras aflöning, hvilken icke får

understiga dubbla beloppet af den aflöning,

som motsvarar hvarje officers eller underofficers

grad. Dessutom skall beviljas dem

efter olika orter växlande ortstillägg.

Lämpliga bostäder skola ställas till deras

förfogande af Makhzen, äfvensom nödiga

ridhästar och hvad för dessas utfodring

erfordras.

Regeringarna i de länder, instruktörerna

tillhöra, förbehålla sig rätt att

återkalla dem och i deras ställe utse

andra med iakttagande af nämnda villkor

beträffande dessas godkännande och

anställande.

Art. 4. Dessa officerare och underofficerare

skola för en tid af fem år,

räknadt från konferensaktens ratificering,

biträda vid den marockanska poliskårens

organisation. De skola sörja för utbildning

och disciplin i öfverensstämmelse

med reglemente, som därom kommer att

upprättas, samt äfvenledes tillse, att det

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

manskap, som antages, är lämpligt för

militärtjänst. De skola utöfva en allmän

uppsikt öfver truppförvaltningen och öfver

aflöningens utbetalande, som verkställes

af »Amim, biträdd af den instruktionsofficer,

som handhar räkenskaperna. De

skola lämna de marockanska myndigheter,

åt hvilka befälet öfver denna kår uppdrages,

sitt sakkunniga biträde i deras

utöfning häraf.

Reglementariska bestämmelser angående

rekryteringen, utbildningen och administrationen

af poliskåren äfvensom disciplinen

inom densamma fastställas gemensamt

af marockanska krigsministern eller

hans ombud, den i art. 7 omförmälde inspektör

samt de franska och spanska instruktörer,

hvilka innehafva högsta grad.

Reglementet underställes diplomatiska

kåren i Tanger, som skall afgifva yttrande

inom loppet af en månad. Efter utgången

af denna tid skall reglementet tillämpas.

Art. 5. Polistruppernas hela effektiva

styrka får icke öfverstiga två tusen femhundra

man och icke understiga tvåtusen.

Den skall efter hamnarnas betydenhet

fördelas i af delningar om etthundrafemtio

till sexhundra man. Antalet spanska och

franska officerare skall utgöra sexton till

tjugu, antalet spanska och franska underofficerare

trettio till fyrtio.

Art. 6. De för truppernas samt instruktionsofficerarnes

och underofficerarnes

underhåll och aflöning erforderliga medel

skola af statsbanken förskjutas till den

marockanska statskassan inom gränserna

för polisväsendets årliga budget, hvilken

för en effektiv styrka på två tusen femhundra

man icke får öfverstiga två och

en half million pesetas.

Bih. till Iiiksd. Prot. 1907. 1 Sami.

Art. 7. Allmän uppsikt öfver polisväsendets

verksamhet skall under förenämnda

femårsperiod utöfvas af eu

högre officer, tillhörande schweiziska armén,

hvilken på förslag af schweiziska

edsförbundets regering utses af Hans

Majestät sultanen och af honom erhåller

uppdrag i sådant hänseende.

Denne officer erhåller titeln generalinspektör

och skall vara bosatt i Tanger.

Han skall minst en gång om året inspektera

de olika poliskårerna och öfver

dessa inspektioner afgifva rapport till

Makhzen.

Förutom de ordinarie rapporterna kan

han, därest han skulle finna sådant erforderligt,

afgifva speciella rapporter öfver

alla frågor rörande polisens verksamhet.

Utan att omedelbart ingripa i befälsutöfningen

eller utbildningen skall generalinspektören

likväl göra sig underrättad

om de resultat, som den marockanska

polisen ernår med afseende å ordningens

och säkerhetens upprätthållande på de

platser, där den kommer att förläggas.

Art. 8. Afskrift af de rapporter och

meddelanden, hvilka generalinspektören

afgifver till Makhzen angående sin verksamhet,

skall samtidigt tillställas diplomatiska

kårens i Tanger doyen, på det

att diplomatiska kåren må blifva i tillfälle

att tillse, att det marockanska polisväsendet

funktionerar i enlighet med

konferensens beslut, samt öfvervaka, att

detsamma på ett verksamt och fördragsenligt

sätt bereder säkerhet åt utlänningar

till person och egendom samt åt handelsrörelsen.

Art. 9. I händelse reklamationer af

vederbörande beskickning göras hos diplo1

Afd. 97 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

matiska kåren, kan denna, i det den samtidigt

gifver sultanens representant meddelande

härom, göra framställning hos

generalinspektören om företagande af

undersökning och afgifvande af rapport

angående dessa reklamationer i alla erforderliga

hänseenden.

Art. 10. Generalinspektören erhåller

ett årligt arfvode af tjugufem tusen francs

och dessutom reseersättning af sex tusen

francs. Makhzen skall ställa en lämplig

bostad till hans förfogande och ombesörja

underhållet af hans hästar.

Art. 11. De i artikel 10 omförmälda

ekonomiska villkoren beträffande hans

anställning och installering skola fastställas

i ett mellan honom och Makhzen

afslutadt kontrakt, hvaraf afskrift skall

tillställas diplomatiska kåren.

Art. 12. Instruktörerna för marockanska

polisen (officerare och underofficerare)

skola i Tetuan vara spanjorer, i Tanger

spanjorer och fransmän, i Larasch spanjorer,

i Rabat fransmän, i Casablanca

spanjorer och fransmän och i de tre andra

hamnarna fransmän.

KAPITEL II.

Reglemente angående öfvervakandet

och förhindrandet af insmuggling af

vapen.

Art. 13. Införsel af och handel med

krigsvapen jämte till sådana hörande

vapendelar samt laddad och oladdad ammunition

af alla slag äfvensom krut, salpeter,

bomullskrut, nitroglycerin och alla

uteslutande för tillverkning af ammunition

afsedda ämnen äro, med undantag

för de i artiklarna 14 och 15 angifna

fall, förbjudna inom hela marockanska

riket.

Art. 14. För industri och offentliga

arheten erforderliga explosiva ämnen må

likväl kunna införas. Villkoren för införseln

af sådana ämnen skola bestämmas

i ett, på sätt i art. 18 sägs, upprättadt

reglemente.

Art. 15. Vapen, vapendelar och ammunition

afsedda för Hans Majestät sultanens

trupper få införas med iakttagande

af följande föreskrifter:

En af marockanske krigsministern

undertecknad handling, angifvande antal

och beskaffenhet af i utlandet beställda

föremål af ifrågavarande slag, skall företes

för och viseras af ursprungslandets

beskickning.

Tullbehandlingen af lådor och andra försändelser,

innehållande vapen och ammunition,

som tillverkats på beställning af

marockanska regeringen, verkställes vid

företeende af:

1) ofvannämnda handling;

2) konossement angifvande försändelsernas

antal och vikt samt antal och slag

af vapen och ammunition, som de innehålla.

Denna handling skall vara viserad

af ursprungslandets beskickning;

och skall beskickningen på baksidan af

handlingen angifva, hvilken myckenhet

redan vid ett eller flera tillfällen tullbehandlats.

Visering skall vägras, så

snart de beställda varorna fullständigt

levererats.

Art. 16. Införsel af jakt- och lyxvapen

jämte vapendelar samt laddade och

oladdade patroner till sådana vapen är

likaledes förbjuden, men kan likväl tilllåtas

:

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:t8 Nåd. Proposition N:o 121.

1) för importörens uteslutande personliga

behof;

2) för de jämlikt bestämmelserna i art.

18 tillåtna vapenaffärers behof.

Art. 17. Införsel af jakt- eller lyxvapen

äfvensom ammunition till sådana

tillätes för importörens uteslutande personliga

behof vid företeende af ett tillståndsbevis,

utfärdadt af Makhzens representant

i Tanger. Om importören är utlänning,

skall tillståndsbevis icke lämnas

annat än på begäran af hans lands beskickning.

Beträffande jaktammunition må hvarje

tillståndsbevis afse högst ett tusen patroner

eller nödigt material för tillverkning

af ett tusen patroner. Tillstånd får

lämnas blott åt personer, hvilka icke blifvit

dömda för brott, polisförseelser däri

dock ej inbegripna.

Art. 18. Handeln med oräfflade jakteller

lyxvapen af utländsk tillverkning

äfvensom ammunition till sådana skall, så

snart förhållandena så medgifva, regleras

genom förordning, utfärdad af marockanska

regeringen i öfverensstämmelse med den

af diplomatiska kårens i Tanger flertal

uttalade åsikt. Detsamma gäller om förordningar

afseende att upphäfva eller inskränka

idkandet af ifrågavarande handel.

Endast de personer, hvilka af marockanska

regeringen därtill erhållit särskildt

och för viss tid gällande tillstånd,

tillåtas att öppna lokal för försäljning

af jaktvapen och till sådana hörande ammunition

samt därstädes idka dylik handel.

Tillstånd härtill beviljas endast på

därom af vederbörande gjord skriftlig

framställning, som tillstyrkts af hans

lands beskickning.

I reglementen, utfärdade på sätt i

första stycket af denna artikel sägs, skall

bestämmas antalet af de försäljningslokaler,

som få upprättas i Tanger och

eventuellt i de hamnar, som framdeles

komma att angifvas, äfvensom gifvas föreskrifter

ej mindre beträffande införsel af

explosiva ämnen, afsedda att användas vid

industriella företag och vid offentliga arbeten,

samt af vapen och ammunition, afsedda

för försäljningslokalernas behof, än

äfven beträffande den myckenhet, som

högst får hållas på lager.

Därest reglementenas bestämmelser

öfverträdas, kan tillståndet antingen för

viss tid eller för alltid återtagas; och må

det oaktadt andra straff, som gärningsmannen

kan hafva förskyllt, ådömas.

Art. 19. All införsel eller försök till

införsel af förbjudna varor medför desammas

konfiskerande samt dessutom nedan

angifna frihetsstraff och böter, som

skola ådömas af vederbörande domstol.

Art. 20. Införsel eller försök till införsel

genom för handel öppen hamn eller

genom tullkammare straffas med:

1) böter från fem hundra till två tusen

pesetas samt tilläggsböter motsvarande tre

gånger den införda varans värde; och

2) fängelse från fem dagar till ett år;

eller endast ett af dessa båda straff.

Art. 21. Införsel eller försök till införsel

annorledes än genom för handel

öppen hamn eller genom tullkammare

straffas med:

1) böter från ett tusen till fem tusen

pesetas samt tilläggsböter motsvarande tre

gånger den införda varans värde; och

2) fängelse från tre månader till två år

eller endast ett af dessa båda straff.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ta Nåd. Proposition N:o 121.

Art. 22. Rättsstridigt försäljande,undangömmande

eller kringförande till försäljning

af i förevarande reglemente förbjudna

varor straffas såsom i art. 20 sägs.

Art. 23. Den, som gjort sig skyldig

till delaktighet i de uti artiklarna 20, 21

och 22 omnämnda brott, är förfallen till

enahanda straff, som gärningsmannen.

Huruvida delaktighet föreligger, afgöres

enligt den för domstolen, där brottet åtalas,

gällande lagstiftning.

Art. 24. Förefinnas sannolika skäl att

misstänka, att ett fartyg, som förankrat

i för handel öppen hamn, medför vapen,

ammunition eller andra förbjudna varor

i afsikt att införa desamma i Marocko, skola

de marockanska tulltjänstemännen göra

anmälan härom till vederbörande konsulära

myndighet, som har att, biträdd af

ett ombud för den marockanska tullmyndigheten,

föranstalta om nödiga förhör,

undersökningar och besiktningar.

Art. 25. I händelse af införsel eller

försök till införsel sjöledes af förbjudna

varor annorledes än genom för handel

öppen hamn äger marockanska tullmyndigheten

rätt att införa fartyget till närmaste

hamn, där detsamma öfverlämnas till vederbörande

konsulära myndighet, hvilken

är berättigad beslagtaga och kvarhålla

fartyget, tilldess böter, som ådömas, blifva

erlagda. Därest hos vederbörande

konsulära myndighet deponeras en summa

motsvarande högsta bötesbeloppet eller för

beloppets erläggande ställes vederhäftig

borgen, som af tullmyndigheten godtages,

skall beslaget af fartyget, i hvilket skede

rättegången än befinner sig, upphäfvas,

såvida icke därigenom lägges hinder i

vägen för den rättsliga undersökningen.

Art. 26. Konfiskerade varor tillfalla

Makhzen vare sig att användas för dess

eget behof, om Makhzen för desamma har

bruk och under villkor att rikets undersåtar

icke kunna förskaffa sig desamma,

eller för att låta sälja dem till utlandet.

Föremål, som nyttjas vid landväga

transport, kunna konfiskeras och säljas

för marockanska statskassans räkning.

Art. 27. Försäljning af utaf marockanska

regeringen utrangerade vapen förbjudes

inom hela marockanska riket.

Art. 28. Af ådömda böter skola belöningar

tilldelas de angifvare, hvilka

bidragit till anträffandet af de förbjudna

varorna, samt de tjänstemän, hvilka beslagtagit

desamma, på det sätt att, efter

afdrag af rättegångskostnader i förekommande

fall, en tredjedel genom tullverkets

försorg fördelas mellan angifvarna och

eu tredjedel tillfaller tjänstemännen, hvilka

beslagtagit varan. Den återstående

tredjedelen tillfaller marockanska statskassan.

Om beslaget verkställts utan medverkan

af angifvare, tillfaller hälften af böterna

beslagtagarna och hälften marockanska

statskassan.

Art. 29. De marockanska tullmyndigheterna

skola direkt underrätta respektive

diplomatiska och konsulära ämbetsmän

om alla öfverträdelser af förevarande

reglemente, hvilka begåtts af dess lands

undersåtar, på det dessa må åtalas vid

vederbörande domstol.

Enahanda öfverträdelser, begångna af

marockanska undersåtar, skola af tullmyndigheten

angifvas direkt till vederbörande

marockanska myndighet.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj tfa Nåd. Proposition N:o 121.

Ett ombud för tullmyndigheten skall

utses att vid de olika domstolarna följa

rättegången i förekommande mål.

Arf. 30. Om tillämpning i gränstrakterna

mot Algeriet af reglementet angående

insmuggling af vapen tillkommer det

uteslutande Frankrike och Marocko att

bestämma.

Likaledes skall det uteslutande tillkomma

Spanien och Marocko att bestämma

angående tillämpningen af samma reglemente

i ftiff-området och i allmänhet

i gränstrakterna mot de spanska besittningarna.

KAPITEL III.

Akt angående upprättande af en statsbank.

Art. 31. I Marocko skall upprättas

en bank, benämnd Marockos statsbank, för

utöfvande af nedan angifna rättigheter,

hvarå oktroj lämnas banken af Hans

Majestät Sultanen för en tid af fyrtio

år räknadt från föreliggande akts ratificering.

Art. 32. Banken, hvilken kan drifva

all sådan rörelse, som ligger inom området

för en banks befogenhet, har ensam

rätt att utgifva sedlar, ställda på innehafvaren,

hvilka skola inlösas vid anfordran

och gälla som lagligt betalningsmedel

i alla offentliga kassor inom marockanska

riket.

Banken är skyldig att hålla en kassareserv,

motsvarande under en tid af två

år räknadt från tidpunkten för början af

dess verksamhet minst hälften samt efter

denna tid minst en tredjedel af dess utelöpande

sedlar. Denna kassareserv skall

till minst en tredjedel bestå af guld eller

guldmynt.

Art. 33. Banken äger att, med uteslutande

af alla andra banker eller kreditanstalter,

för statskassans räkning uppbära

medel och verkställa dess utbetalningar.

För detta ändamål har marockanska

regeringen att vidtaga de åtgärder,

som äro erforderliga, för att inkomsterna

af tullverket med undantag af den del,

som anslagits för 1904 års lån, äfvensom

andra inkomster, som regeringen kommer

att anvisa, må inflyta till banken.

Inkomsten af den särskilda skatt, som

kommer att påläggas i och för fullbordandet

af vissa offentliga arbeten, bör

marockanska regeringen låta inflyta till

banken liksom äfven de inkomster, som

regeringen kan ytterligare anslå som säkerhet

för sina lån, för hvilkas förvaltning

det särskildt åligger banken att

svara, likväl med undantag för 1904 års

lån, hvarom bestämmelser äro träffade i

ett särskildt aftal.

Art. 34. Banken är regeringens finansiella

ombud såväl inom som utom riket,

regeringen dock obetaget att hänvända sig

till andra banker eller kreditanstalter för

sina statslån. Emellertid skall banken

hafva företrädesrätt till nämnda lån framför

hvarje annan bank eller kreditanstalt

mot erbjudande af lika villkor.

Beträffande skattkammaranvisningar

eller andra af staten utställda papper

med kort betalningstid, som marockanska

regeringen kan vilja afyttra utan att göra

dem till föremål för offentlig emission,

skall dock banken, med uteslutande af

alla andra inrättningar, erhålla i uppdrag

att för marockanska regeringens räkning

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 121.

försälja desamma vare sig i Marocko

eller i utlandet.

Art. 35. Banken skall i afräkning på

statsinkomsterna lämna marockanska regeringen

i löpande räkning förskott intill

ett belopp af en million francs.

Dessutom skall banken under en tid

af tio år, räknadt från dess bildande,

öppna kredit för regeringen intill ett belopp

icke öfverstigande två tredjedelar af

bankens grundkapital.

Denna kredit skall fördelas på flera

år och användas för bestridande i främsta

rummet af kostnaderna för upprättande

och underhåll af poliskår, organiserad i

öfverensstämmelse med konferensens beslut,

och i andra rummet af de kostnader

för allmännyttiga arbeten, hvilka icke

utgå af den i följande artikel omtalade

särskilda fond.

Räntan på dessa båda förskott skall

utgå med högst sju procent, bankens kommissionsarfvode

inberäknadt, och banken

kan begära, att regeringen skall lämna

densamma som säkerhet för förskjutna

medel motsvarande summa i skattkammaranvisningar.

Om marockanska regeringen före utgången

af de tio åren skulle träffa aftal

om erhållande af lån, har banken rätt att

omedelbart återfå de jämlikt andra stycket

af denna artikel förskjutna belopp.

Art. 36. Inkomsten af den i artiklarna

33 och 66 omnämnda särskilda skatt skall

bilda en fond för sig, öfver hvilken banken

skall föra särskilda räkenskaper.

Denna fond skall användas i öfverensstämmelse

med konferensens föreskrifter.

I händelse fonden är otillräcklig, kan

banken i afräkning på fonden framdeles

tillflytande medel för densamma öppna

kredit intill ett belopp icke öfverstigande

föregående års inkomster.

Rånte- och kommissionsvillkor skola

vara desamma som de uti föregående artikel

för förskottering i löpande räkning

åt statskassan fastställda.

Art. 37. Banken skall vidtaga de åtgärder

den anser nyttiga för upphjälpande

af myntväsendet i Marocko. Spanskt

mynt skall fortfarande gälla såsom lagligt

betalningsmedel.

Sålunda äger banken ensam verkställa

uppköp af ädla metaller, prägling och

nedsmältning af mynt äfvensom alla andra

åtgärder i fråga om mynt, hvilket

allt banken skall företaga för marockanska

regeringens räkning och till dess nytta.

Art. 38. Banken, som skall hafva sitt

säte i Tanger, skall upprätta afdelningskontor

och agenturer i Marockos mest betydande

städer och på alla andra platser,

hvarest den anser sådant vara förmånligt.

Art. 39. De för banken äfvensom för

dess afdelningskontor och agenturer erforderliga

tomtplatser skola afgiftsfritt

af regeringen upplåtas. Då tiden, för

hvilken oktroj lämnats, löpt till ända, må

regeringen mot ersättning till banken af

kostnaderna för anstalternas uppförande

återtaga besittningen af tomterna. Banken

har dessutom rätt att förvärfva hvarje

byggnad eller tomtplats, som den för omförmälda

ändamål kan behöfva.

Art. 40. Marockanska regeringen ansvarar

för bankens, dess afdelningskontors

och agenturers säkerhet och skydd. För

sådant ändamål skall i hvarje stad erforderlig

vakt ställas till desammas förfogande.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd.

Art. 41. Banken, dess afdelningskontor

och agenturer äro fritagna från erläggandet

åt all vare sig ordinarie eller extraordinarie,

förefintlig eller blifvande

skatt eller pålaga. Detsamma gäller beträffande

dess för eget behof använda

fastigheter, dess aktier med kuponger och

dess sedlar. Införsel och utförsel af metall

och mynt i och för bankens behof är

tillåten och befriad från all afgift.

Art. 42. Marockanska regeringen utöfvar

öfveruppsikt öfver banken genom

en af regeringen efter förut med bankens

förvaltningsråd träffad öfverenskommelse

utsedd öfverkommissarie.

Denne har rätt att taga kännedom om

bankens affärsrörelse, kontrollerar sedelutgifningen

och öfvervakar, att oktrojens

bestämmelser noggrann! iakttagas.

Han skall förse hvarje sedel med sin

underskrift eller sin stämpel och har att

öfvervaka bankens förhållande till kejserliga

statskassan.

Han får icke inblanda sig i bankens

förvaltning och affärsrörelse, men han har

alltid rätt att närvara vid censorernas

sammanträden.

Marockanska regeringen skall utnämna

en eller två biträdande kommissarier, som

särskild! hafva till åliggande att öfva

kontroll öfver de finansiella transaktionerna

mellan statskassan och banken.

Art. 43. Ett reglemente, som närmare

fastställer förhållandet mellan banken och

marockanska regeringen, skall upprättas

af den särskilda kommitté, hvarom artikel

57 handlar, samt godkännas af censorerna.

Art. 44. Eör banken, som med samtycke

af Hans Majestät Sultanens rege
-

Proposition N:o 121.

ring upprättas i form af aktiebolag, gälla

den franska lagens stadganden därutinnan.

Art. 45. Rättegångar, som i Marocko

anhängiggöras af banken, skola instämmas

till svarandens konsulära domstol

eller marockansk domstol enligt de genom

fördrag eller marockanska firmaner bestämda

behörighetsregler.

Rättegångar, som i Marocko anhängiggöras

mot banken, skola instämmas

till en specialdomstol, sammansatt af tre

konsulardomare och två bisittare. Diplomatiska

kåren upprättar hvarje år en

förteckning å domare och bisittare samt

deras suppleanter.

Denna domstol skall vid målens behandling

tillämpa de i den franska lagstiftningen

för handelsmål fastställda

rätts-, process- och behörighetsregler. De

af denna domstol fällda utslag må dragas

under pröfning af schweiziska öfver - rätten i Lausanne, som utgör högsta instans.

Art. 46. Tvister rörande oktrojens

bestämmelser eller tvister, som kunna

uppstå mellan marockanska regeringen

och banken, hänskjutas till nämnda öfverrätt

i Lausanne, mot hvars utslag klagan

ej må föras.

TiU denna öfverrätt skola likaledes

hänskjutas, utan rättighet till klagan

öfver dess beslut, alla tvister, som kunna

uppstå mellan aktieägare och banken angående

uppfyllandet af statuternas föreskrifter

eller på grund af bolagsförhållandet.

Art. 47. Bankens statuter skola af

en särskild i artikel 57 omförmäld kommitté

upprättas enligt nedan angifna

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

principer. De skola godkännas af censorerna

och stadfästas af aktieägarnas

generalförsamling.

Art. 48. Bolagets konstituerande generalförsamling

äger att bestämma platsen,

hvarest aktieägarnas och förvaltningsrådets

sammanträden skola hållas; likväl

skall det senare kunna sammanträda i

hvilken annan stad som helst, om det så

anser lämpligt.

Bankens direktion skall hafva sitt

säte i Tanger.

Art. 49. Bankens angelägenheter handhafvas

af ett förvaltningsråd, bestående

af lika många medlemmar, som det linnes

kvotdelar i grundkapitalet.

Medlemmarna i förvaltningsrådet hafva

den mest vidsträckta befogenhet beträffande

bolagets förvaltning och affärsrörelse;

de utse direktörer, underdirektörer

och medlemmarna i den i artikel 54

angifna kommission äfvensom afdelningskontorens

och agenturernas direktörer.

Såsom bolagets tjänstemän skola i så

stor utsträckning som möjligt anställas

undersåtar af de länder, som deltagit uti

teckningen af aktiekapitalet.

Art. 50. Medlemmarna i förvaltningsrådet

utnämnas af aktieägarnas generalförsamling

efter förslag af de olika grupperna

af aktietecknare.

Första förvaltningsrådet utses för en

tid af fem år. Efter utgången af denna

tid skall årligen ske val af tre medlemmar.

Ordningen, i hvilken medlemmarna

skola afgå, afgöres genom lottning; de

kunna omväljas.

Vid bolagets bildande har hvarje

grupp af aktietecknare rätt att föreslå så

många medlemmar i förvaltningsrådet,

som den tecknat hela kvotdelar. G rupperna

äro icke bundna att föreslå personer af

deras egen nationalitet.

Grupperna af tecknare bibehålla sin

rätt att vid nyval eller omval föreslå

medlemmar i förvaltningsrådet allenast

såvida de styrka, att de ännu äro i besittning

af minst hälften af hvarje kvotdel,

för hvilken de utöfva nämnda rätt.

I det fall att en grupp af tecknare

jämlikt dessa bestämmelser icke mer

skulle vara behörig att föreslå en medlem

i förvaltningsrådet, äger generalförsamlingen

att direkt sörja för förslags

upprättande.

Art. 51. En hvar af följande banker

nämligen tyska riksbanken, Englands

bank, Spaniens bank och Frankrikes bank

äger att med samtycke af vederbörande

regering utnämna en censor i marockanska

statsbanken.

Censorerna utses för fyra år. Afgående

censorer kunna utses ånyo.

I händelse af dödsfall eller afsägelse

skall den bank, som utsett den afgångne

innehafvaren af platsen, sörja för platsens

återbesättande men blott för återstoden

af den tid, för hvilken denne varit

utsedd.

Art. 52. Censorerna, hvilka utöfva

sitt uppdrag på grund af föreliggande

akt, hafva att i signatärmakternas intresse

tillse, att banken arbetar tillfredsställande

och att oktroj ens och statuternas

bestämmelser noggrant iakttagas. De

skola tillse, att föreskrifterna rörande

sedelutgifning noggrant följas, och böra

öfvervaka de åtgärder, som vidtagas för

upphjälpande af myntväsendet. De kunna

likväl aldrig under någon som helst före
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd.

vändning inblanda sig i bankens affärsrörelse

eller inre förvaltning.

Hvar och en af censorerna har rätt

att när som helst granska bankens räkenskaper,

begära upplysning vare sig af

förvaltningsrådet eller af direktionen angående

affärsrörelsen och närvara vid förvaltningsrådets

sammanträden, dock endast

såsom rådgifvare.

De fyra censorerna skola i och för

utöfvandet af sitt uppdrag sammanträda

i Tanger minst en gång hvartannat år å

dag, hvarom de själfva äga att öfverenskomma.

Andra sammanträden i Tanger

eller annorstädes skola hållas, därest tre

af censorerna sådant yrka.

De fyra censorerna skola årligen gemensamt

afgifva berättelse, som skall

bifogas förvaltningsrådets. Detta skall

utan dröjsmål öfverlämna afskrift af

denna berättelse till hvar och en af de

regeringar, som undertecknat konferensakten.

Art. 53. Beloppet af censorerna tillkommande

traktamente och reseersättning

fastställes af kommittén för utarbetandet

af statuterna.

Utbetalningen däraf till nämnda personer

göres direkt af de banker, af hvilka

de utnämnas, och hvilka erhålla ersättning

af Marockos statsbank.

Art. 54. Vid sidan af direktionen i

Tanger skall ställas en kommission, hvars

medlemmar, utan hänsyn till nationalitet,

af förvaltningsrådet väljas bland framstående

i Tanger bosatta ägare af aktier

i banken.

Denna kommission, i hvilken en af

direktörerna eller underdirektörerna fungerar

som ordförande, skall afgifva yttBih.

till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami.

Proposition N:o 121.

rande beträffande diskonteringar och öppnandet

af kredit.

Den skall hvarje månad till förvaltningsrådet

afgifva berättelse öfver hithörande

frågor.

Art. 55. Aktiekapitalet, hvars storlek

bestämmes af den särskilda i artikel

57 omnämnda kommitté, dock med den

inskränkning att det icke får understiga

femton millioner eller öfverstiga tjugu millioner

francs, skall inbetalas i guldmynt.

Värdet af hvarje aktie, som skall motsvara

femhundra francs, angifves å aktien

i olika guldmyntslag efter fast, i statuterna

bestämd kurs.

Detta kapital kan sedermera ökas en

eller flera gånger enligt af aktieägarnas

generalförsamling fattadt beslut.

Teckningsrätten vid dessa kapitalökningar

är förbehållen aktieinnehafvarna

utan hänsyn till grupp och i förhållande

till antalet aktier, som hvar och en innehar.

Art. 56. Bankens grundkapital skall

fördelas i lika stora kvotdelar till ett

antal motsvarande antalet af de vid konferensen

företrädda stater, hvilka vilja

deltaga i teckningen.

För detta ändamål skall hvarje stat

utse en bank, hvilken vare sig för egen

del eller för en grupp banker äger att

utöfva här ofvan angifna teckningsrätt

äfvensom den i artikel 50 omnämnda rätt

att föreslå medlemmar i förvaltningsrådet.

Den bank, som blifvit utsedd att stå

i spetsen för en grupp, kan med bemyndigande

af vederbörande regering ersättas

med en annan bank i samma land.

De stater, som vilja begagna sig af

sin teckningsrätt, hafva att meddela kung1

Afd. 97 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

liga spanska regeringen denna sin afsikt

inom loppet af fyra veckor sedan föreliggande

akt blifvit af makternas representanter

undertecknad.

Emellertid skola två kvotdelar af lika

storlek med dem, Indika afsetts för hvarje

grupp af tecknare, anslås åt det bankkonsortium,

som undertecknat kontraktet

af den 12 juni 1904, mot det att konsortiet

till Marockos statsbank afstår:

1) de rättigheter, som närmare angifvas

i kontraktets artikel 33;

2) den i kontraktets artikel 32 (§ 2)

omförmälda rättighet beträffande den disponibla

behållningen af tullinkomsterna;

dock med uttryckligt förbehåll af den

enligt artikel 11 i samma kontrakt innehafvare

af de utfärdade värdehandlingarna

i första hand medgifna företrädesrätt till

tullinkomsterna i dess helhet.

Art. 57. Inom loppet af tre veckor

efter teckningstidens utgång, hvilken för

vederbörande makter tillkännagifves af

spanska regeringen, skall en specialkommitté,

bestående af ombud, utsedda af de

olika grupperna af tecknare enligt de i

artikel 50 i fråga om tillsättande af medlemmarna

i förvaltningsrådet omförmälda

regler, sammanträda i och för utarbetande

af statuter för banken.

Bolagets konstituerande generalförsamling

skall sammanträda inom loppet af

två månader efter föreliggande akts ratificering.

Specialkommitténs verksamhet upphör

omedelbart efter bolagets bildande.

Specialkommittén bestämmer själf platsen

för sina sammanträden.

Art. 58. Ingen förändring i statuterna

kan äga rum annat än på förslag af för
-

valtningsrådet och i enlighet med censorernas

och den kejserliga öfverkommissariens

samstämmiga åsikter.

Beslut om sådana förändringar fattas

af aktieägarnas generalförsamling och

äro ej giltiga, om ej tre fjärdedelar af

de personligen eller genom ombud närvarande

medlemmarna därom förenat sig.

KAPITEL IV.

Deklaration angående åstadkommande

af bättre afkastning af skatterna

och beredande af nya inkomster.

Art. 59. Så snart >tertib» regelmässigt

införts beträffande marockanska undersåtar,

skola makternas representanter

i Tanger tillämpa densamma på sina respektive

länders undersåtar i Marockanska

riket. Likväl iakttages, att ifrågavarande

skatt påföres utlänningar endast

a) under de i diplomatiska kårens i

Tanger reglemente af den 23 november

1903 fastställda villkor;

b) på de platser, där den verkligen

utkräfves af marockanska undersåtar.

De konsulära myndigheterna äga att

innehålla viss procent af de från deras

landsmän influtna belopp i och för bestridande

af de utaf upprättande af uppbördslängder

och uppbärande af skatten

förorsakade kostnader.

Denna procents storlek skall bestämmas

af Makhzen och diplomatiska kåren

i Tanger gemensamt.

Art. 60. Jämlikt den i artikel 11 i

konventionen i Madrid utlänningar tillerkända

rätt kunna dessa förvärfva fast

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kung/. Maj:ts Nåd. .

egendom inom hela marockanska riket,

och Hans Majestät Sultanen förbinder sig

att gifva administrativa och dömande

myndigheter erforderliga instruktioner,

på det att tillstånd att upprätta handlingar

härom icke måtte utan laga grund

vägras. Öfverflyttning af sålunda förvärfvad

äganderätt vare sig genom aftal

mellan lefvande eller på grund af dödsfall

må fortfarande obehindradt äga rum.

Det jämlikt artikel 11 i konventionen i

Madrid vid utlännings köp af fastighet

erforderliga tillstånd lämnar Hans Majestät

Sultanen beträffande de för handel

öppna hamnarna och området inom tio

kilometers omkrets omkring desamma en

gång för alla, så att hädanefter utverkande

af sådant för hvarje särskildt fall

icke är erforderligt.

I fråga om Ksar el Kebir, Arzila,

Azemmur samt eventuellt andra platser

af kuststräckan eller i det inre af landet

lämnas likaledes ofvannämnda allmänna

tillstånd åt utlänningar, dock endast vid

förvärf inom två kilometers omkrets omkring

dessa städer.

Hvarhelst utlänningar hafva förvärfvat

fast egendom må de uppföra byggnader

i öfverensstämmelse med gällande föreskrifter

och sedvänja.

Innan Kadin gifver sitt tillstånd till

upprättandet af handlingar, hvarigenom

äganderätt till fastighet öfvergår från en

person till annan, bör han göra sig förvissad

om, att åtkomsthandlingarna äro

enligt den museimanska lagen i behörig

ordning. Makhzen skall för hvarje i

denna artikel angifven stad med kringliggande

område utse den Kadi, som har

att verkställa denna granskning.

''*■reposition N:o 121.

Art. 61. I ändamål att bereda Makhzen

nya inkomstkällor medger konferensen

i princip, att en skatt får påläggas

byggnader i stad.

En del af den inkomst, som sålunda

uppkommer, skall användas för gatu- och

sundhetsväsendet inom städerna samt i

allmänhet för bestridande af utgifterna

för städernas förbättring och underhåll.

Skatten påhvilar fastighetsägaren, utan

åtskillnad om han är marockan eller utlänning,

men hyresgäst eller den, som är

innehafvare af nyckeln till byggnaden,

ansvarar gent emot marockanska statskassan

för densamma.

Genom reglemente, utfärdadt af marockanska

regeringen och diplomatiska

kåren i Tanger gemensamt, skall bestämmas

skattens storlek, sättet för densammas

upptagande och användande, samt

hur stor del af de sålunda uppkomna inkomsterna

bör anslås till bekostande af

städernas förbättring och underhåll.

I Tanger skall denna del öfverlämnas

till det internationella sundhetsrådet, som

äger att bestämma om dess användning, till

dess en stadsstyrelse blifvit upprättad.

Art. 62. Konferensen anser, att det

af Hans Majestät Sultanen år 1901 fattade

beslut, att de marockanska ämbetsmän,

hvilka hafva att upptaga landtbruksskatter,

icke vidare skulle äga att

af befolkningen uppbära vare sig »sokhra»

eller >muna>, bör utsträckas så långt möjligt

är.

Art. 63. De marockanska ombuden

hafva påvisat, att s. k. Habus eller vissa

kronoegendomar, särskildt Makhzen tillhöriga

fastigheter, hvilka besittas mot betalning

af eu grundränta af 6 %, inne
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

hafvas af utlänningar antingen utan behöriga

åtkomsthandlingar eller på grund

af handlingar, hvilkas laglighet är tvifvelaktig.

Konferensen, som är angelägen

att af hjälpa detta sakförhållande, uppdrager

åt diplomatiska kåren i Tanger

att tillsamman med det särskilda ombud,

som Hans Majestät Sultanen behagar utnämna,

gifva en rättvis lösning åt dessa

båda frågor.

Art. 64. Konferensen har fått del af

förslag, som af marockanska ombuden

framlagts angående påläggandet af skatter

å vissa grenar af handel och industri

samt vissa yrken.

Om, efter det dessa skatter pålagts

marockanska undersåtar, diplomatiska

kåren i Tanger skulle finna skäligt att

desamma jämväl må påläggas utlänningar,

bestämmes emellertid redan nu, att ifrågavarande

skatter uteslutande skola gälla

städerna.

Art. 65. Konferensen ansluter sig till

det af de marockanska ombuden framställda

förslaget att med diplomatiska

kårens bistånd införa:

a) stämpelskatt å alla kontrakt och

rättshandlingar, som upprättas inför adulerna;
b)

skatt vid försäljning af fastighet,

icke öfverstigande två procent af försäljningssumman

;

c) statistik- och vågskatt å varor befordrade

i kustfart, icke öfverstigande en

procent af varornas värde;

d) passafgift för marockanska undersåtar;
e)

eventuellt kaj- och fyrafgifter, hvaraf

inkomsterna skola användas till hamnarnas

förbättrande.

Art. 66. Varor af utländsk tillverkning

skola tills vidare vid införsel till

Marocko beläggas med en särskild skatt

uppgående till två och en half procent af

värdet. Hela nettoinkomsten af denna

skatt skall bilda en särskild fond, som

skall användas till bestridande af utgifterna

för offentliga arbeten, afsedda att i

allmänhet befrämja sjöfarten och handeln

inom marockanska riket.

Program för dessa arbeten och ordningen,

i hvilken de böra företagas, fastställas

gemensamt af marockanska regeringen

och diplomatiska kåren i Tanger.

Utkast, kostnadsförslag och planer beträffande

nämnda arbeten äfvensom handlingar,

innehållande de närmare bestämmelserna

och villkoren rörande desammas

utförande, skola upprättas af en af marockanska

regeringen och diplomatiska

kåren gemensamt utsedd kompetent ingenjör.

Denne ingenjör kan efter behof

erhålla till sin hjälp en eller flera biträdande

ingenjörer. Deras aflöning utgår

från den särskilda fondens medel.

Den särskilda fondens medel skola deponeras

i Marockos statsbank, som för

räkenskaperna angående densamma.

Utbjudande å offentlig auktion skall ske

i den form och i öfverensstämmelse med

de allmänna bestämmelser, hvilka föreskrifvas

i ett reglemente, hvars upprättande

uppdrages åt diplomatiska kåren i

Tanger gemensamt med en representant

för Hans Majestät Sultanen. Den myndighet,

som har att förrätta dylika auktioner,

skall bestå af en representant för

marockanska regeringen, fem ombud för

diplomatiska kåren och förenämnda ingenjör.

Arbetets utförande skall lämnas åt

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 121.

den anbudsgifvare, hvars anbud, jämte

det detsamma öfverensstämmer med de

fastställda bestämmelserna och villkoren,

i öfrigt erbjuder de fördelaktigaste allmänna

betingelserna.

Användningen af de inkomster, härflytande

af den särskilda skatten, hvilka

upptagas vid tullkamrarna uti de i artikel

103 i reglementet angående tullarna

omnämnda distrikten, skall bestämmas af

Makhzen gemensamt med den angränsande

makten i öfverensstämmelse med bestämmelserna

i förevarande artikel.

Art. 67. Konferensen uttalar — under

förbehåll af skyldig hänsyn till de erinringar,

som i sådant hänseende framställts

— den önskan, att utförselafgiften på nedan

angifna varor måtte nedsättas sålunda:

Kikärter......20 %

majs........20 »

korn........50 j

hvete........34 »

Art. 68. Hans Majestät Sultanen samtycker

att höja antalet nötboskap, som

hvarje stat har rätt att utföra från Marocko,

från sex tusen till tio tusen. Utförseln

kan äga rum genom alla tullkammare.

Om, i följd af ogynnsamma omständigheter,

brist på boskap uppstår inom

ett visst område, äger Hans Majestät Sultanen

rätt att för viss tid förbjuda utförsel

af boskap öfver den eller de hamnar,

öfver hvilka utskeppningen från detta

område går. Denna åtgärd får icke vare

sig äga bestånd under längre tid än två

år eller samtidigt omfatta alla rikets

hamnar.

Förestående bestämmelser förändra icke

andra, uti tidigare marockanska förord
-

ningar bestämda villkor för utförsel af

boskap.

Konferensen uttalar dessutom den önskan,

att veterinärundersökning måtte snarast

möjligt åvägabringas i hamnstäderna

vid kusten.

Art. 69. Jämlikt tidigare af Hans

Majestät Sultanen utfärdade bestämmelser,

särskild! bestämmelsen af den 28 september

1901, tillätes transport i kustfart

mellan alla rikets hamnar af säd, frö,

grönsaker, ägg, frukt, fjäderfä och i allmänhet

varor och djur af alla slag, producerade

i eller utom Marocko, med undantag

af hästar, mulåsnor, åsnor och

kameler, beträffande hvilka särskildt tillstånd

af Makhzen är erforderligt. Denna

kustfart får idkas af fartyg af hvilken

nationalitet som helst, utan att utförselafgift

behöfver erläggas för nämnda varor,

dock under villkor att andra stadgade

särskilda afgifter betalas och de i ämnet

gällande bestämmelser iakttagas.

Art. 70. De makter, hvilka afslutit

fördrag rörande beloppet af de afgifter,

som deras fartyg hafva att erlägga för

uppehåll eller förankring i de marockanska

hamnarna, förklara sig benägna

att medgifva revision af dessa afgifter.

Diplomatiska kåren i Tanger har att

i samråd med Makhzen bestämma om villkoren

för en sådan revision, hvilken icke

må äga rum innan hamnarna blifvit förbättrade.

Art. 71. Vid afla marockanska hamnplatser,

hvarest tillräckliga förrådsbyggnader

finnas, må nederlagsafgifter uppbäras

jämlikt bestämmelser, som af Hans

Majestät Sultanens regering i samråd med

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kanal. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

diplomatiska kåren i Tanger i ämnet utfärdats

eller komma att utfärdas.

Art. 72. Opium och kif skola fortfarande

utgöra föremål för monopol till

förmån för marockanska regeringen. Införsel

af särskildt för farmaceutiskt behof

afsedt opium medgifves likväl af Makhzen,

som på begäran af beskickningen

från det land vederbörande apotekare eller

läkare tillhör utfärdar tillståndsbevis i

sådant hänseende. Marockanska regeringen

och diplomatiska kåren skola gemensamt

fastställa den mängd, som högst får

införas.

Art. 73. Makternas representanter

hafva erhållit meddelande om marockanska

regeringens afsikt att utsträcka det

beträffande snus befintliga monopol till

att omfatta tobak af alla slag. De förbehålla

likväl sina respektive länders undersåtar

rätt att erhålla vederbörlig ersättning

för den förlust, som ifrågavarande

monopol kan förorsaka dem, hvilka

åro innehafvare af industriella företag,

tillkomna under tillämpningen af nu gällande

bestämmelser angående tobak. Därest

öfverenskommelse i godo icke kan

ernås, skall ersättningen bestämmas af

sakkunniga, utsedda af Makhzen och diplomatiska

kåren jämlikt bestämmelserna

rörande expropriation för allmännyttigt

ändamål.

Art. 74. Upplåtelse på arrende af

monopol på opium eller kif skall alltid

ske genom dess utbjudande på offentlig

auktion utan hänsyn till nationalitet. Detsamma

gäller beträffande monopol på

tobak, om sådant införes.

Art. 75. I händelse det skulle visa

sig behöflig! att vidtaga ändringar i nå
-

gon af bestämmelserna i föreliggande deklaration,

skola Makhzen och diplomatiska

kåren i Tanger öfverenskomma härom.

Art. 76. Vid alla i förevarande deklaration

omnämnda tillfällen, då diplomatiska

kåren har att medverka, med

undantag för de i artiklarna 64, 70 och

75 omnämnda fall, skall såsom dess beslut

gälla den mening, som af flertalet röstande

omfattas.

KAPITEL Y.

Reglemente angående det marockanska

tullväsendet samt förhindrandet

af tullförsnillning och oloflig varuinförsel.

Art. 77. Befälhafvare å handelsfartyg,

kommande vare sig från utlandet

eller Marocko, skall inom tjugufyra timmar

efter att hafva erhållit tillstånd att

lossa och lasta i någon af det marockanska

rikets hamnar till tullkammaren inlämna

en noggrann afskrift af sin märkrulla,

undertecknad af befälhafvaren och till likheten

med originalet bestyrkt af fartygsagenten.

Befälhafvaren skall dessutom,

på därom framställd begäran, för tulltjänstemannen

förete märkrullan i original.

Tullmyndigheten äger rättighet att

ombord å fartyget utsätta en eller flera

vakter för att förekomma all olaga varuförsel.

Art,. 78. Från inlämnande af märkrulla

äro befriade:

1) krigsfartyg eller fartyg befraktade

för någon stats räkning;

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts Nåd.

2) mindre båtar, som tillhöra enskilda

personer samt af dessa användas för eget

behof men icke för någon slags transport

af handelsvaror;

3) båtar eller andra farkoster, som användas

till fiske längs kusterna;

4) lustjakter, som uteslutande såsom

sådana användas och äro under dylik beteckning

inregistrerade i fartygets hemort;

5) fartyg, som särskildt användas till

nedläggande eller reparation af telegrafkablar;
6)

fartyg, som uteslutande användas

till bärgningsföretag;

7) sjukvårdsfartyg;

8) handelsflottans skolfartyg, som icke

befatta sig med handelsföretag.

Art. 79. Den till tullkammaren inlämnade

märkrullan skall innehålla uppgift

å lastens beskaffenhet och ursprungsort

jämte märken och nummer på lådor,

balar, packor, fat m. m.

Art. 80. Förefinnas sannolika skäl att

misstänka någon oriktighet i märkrullan

eller vägrar fartygets befälhafvare att

låta tulltjänstemännen företaga besiktning

och undersökning af fartyget, skall anmälan

därom göras till vederbörande konsulära

myndighet, som har att i närvaro

af ett ombud för den marockanska tullmyndigheten

föranstalta om nödiga utredningar,

besiktningar och undersökningar.

Art. 81. Har efter utgången af den

i art. 77 bestämda fristen af tjugufyra

timmar befälhafvaren icke aflämnat sin

märkrulla, är han, så vida icke dröjsmålet

härleder sig från ett fall af vis major,

förfallen till böter af ett hundra femtio

pesetas för hvarje dag han därmed dröjer,

Proposition N:o 121.

dock att böterna ej må öfverstiga sex

'' hundra pesetas. Har befälhafvaren i bedräglig

afsikt företett en oriktig eller

ofullständig märkrulla, dömes han personligen

att erlägga ett belopp motsvarande

värdet af de varor, angående hvilka

han icke företett märkrulla, samt dessutom

till böter från och med femhundra

till och med ett tusen pesetas; och kunna

därjämte såväl fartyget som varorna af

vederbörande konsulära myndighet tagas

i beslag såsom säkerhet för bötesbeloppet.

Art. 82. Det åligger en hvar att vid

förtullning af varor, som införas eller äro

afsedda att utföras, till tullmyndigheten

afiämna en detaljerad angifningsinlaga,

angifvande varornas art, kvalitet, vikt,

stycketal, mått och värde äfvensom arten

af samt märke och nummer å de kolli,

som innehålla varorna.

Art. 83. Befinnes vid besiktningen,

att antalet kolli eller myckenheten varor

understiger hvad som uppgifvits, är den,

som angifvit godset till förtullning, såvida

han icke kan visa, att han varit i

god tro, skyldig betala dubbel afgift för

de felande varorna, och det till förtullning

aflämnade godset kvarhålles i tullen

såsom säkerhet för denna dubbla afgift;

påträffas däremot vid besiktningen ett

större antal kolli eller finnes varornas

myckenhet eller vikt öfverstiga hvad som

uppgifvits, må öfverskottet tagas i beslag

och konfiskeras för Makhzens räkning,

såvida icke den som angifvit godset till

förtullning kan visa, att han varit i god tro.

Art. 84. Befinnes angifningsinlagan

vara oriktig beträffande varornas art eller

kvalitet, och kan den som angifvit dem

till förtullning icke visa, att han varit i

opaginerad Kontrollera mot PDF

u

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

god tro, äger vederbörande myndighet att

för Makhzens räkning taga i beslag och

konfiskera de felaktigt uppgifna varorna.

Art. 85. Befinnes angifningsinlagan

oriktig beträffande varornas värde, och

kan den som angifvit dem till förtullning

icke visa, att han varit i god tro,

äger tullmyndigheten antingen genast uttaga

tullafgiften in natura eller, i fall

varan är odelbar, förvärfva äganderätt

till densamma genom att omedelbart till

den som angifvit varan till förtullning

betala det uppgifna värdet ökadt med

fem procent.

Art. 86. Befinnes angifningsinlagan

falsk beträffande naturen af varorna, äro

dessa att betrakta såsom icke angifna till

förtullning, och brottet faller under bestämmelserna

i artiklarna 88 och 90 här

nedan samt medför i dessa artiklar stadgade

straffpåföljder.

Art. 87. I hvarje fall af försök till

in- eller utsmuggling, vare sig till sjöss

eller lands, af tullpliktiga varor, eller då

någon å bar gärning därmed ertappas,

skola varorna konfiskeras, hvarförutom

den skyldige bestraffas med här nedan

omförmälda frihets- och bötesstraff, som

ådömas af vederbörande domstol.

Dessutom äro föremål, som nyttjas vid

landväga transport, underkastade beslag

och konfiskation, därest smuggelgodset

utgör hufvudbeståndsdelen af lasten.

Art. 88. Hvarje försök till eller hvarje

å bar gärning ertappad in- eller utsmuggling

af tullpliktiga varor genom en för

handel öppen hamn eller genom tullkammare

straffas med böter, ej öfverstigande

tredubbla värdet af de varor som skolat

förtullas, samt med fängelse från och med

fem dagar till och med sex månader eller

med endast ettdera af dessa straff.

Art. 89. Hvarje försök till eller hvarje

å bar gärning ertappad in- eller utsmuggling

af tullpliktiga varor annorledes än

genom en för handel öppen hamn eller

genom tullkammare straffas antingen med

böter från och med tre hundra till och

med fem hundra pesetas samt tilläggsböter

motsvarande tre gånger varans värde eller

ock med fängelse från och med en månad

till och med ett år.

Art. 90. Den, som gjort sig skyldig till

delaktighet i de uti artiklarna 88 och 89 omnämnda

brott, är förfallen till enahanda straff

som gärningsmannen. Huruvida delaktighet

föreligger, afgöres enligt den för domstolen,

där brottet åtalas, gällande lagstiftning.

Art. 91. Göres försök att medelst fartyg

annorledes än genom en för handel

öppen hamn in- eller utsmuggla varor

eller varder sådan in- eller utsmuggling

å bar gärning ertappad, äger den marockanska

tullmyndigheten rätt att införa

fartyget till närmaste hamn, där detsamma

öfverlämnas till vederbörande konsulära

myndighet, hvilken är berättigad

beslagtaga och kvarhålla fartyget till

dess ådömdt bötesbelopp guldits.

Därest hos vederbörande konsulära

myndighet deponeras en summa motsvarande

högsta bötesbeloppet eller för beloppets

erläggande ställes vederhäftig

borgen, som af tullmyndigheten godtages,

skall beslaget å fartyget, i hvilket skede

rättegången än befinner sig, upphäfvas,

såvida icke därigenom lägges hinder i

vägen för den rättsliga undersökningen.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Ma.j:ts Nåd.

Art. 92. I föregående artiklar gifna

föreskrifter äro äfven tillämpliga på kustfarten.

Art. 93. Sådana varor, Indika icke

äro belagda med utförselafgift, skola, då

de inlastas i en marockansk hamn för att

sjöledes fraktas till annan inom riket belägen

hamn, vara åtföljda af ett af tullmyndigheten

utfärdadt utförselbevis, vid

äfventyr att eljest beläggas med införselafgift

och jämväl, om de icke upptagits

i märkrullan, konfiskeras.

Art. 94. Varor belagda med utförselafgift

må icke fraktas i kustfart, såvida

ej i tullkammaren å afgångsorten deponerats,

mot kvitto, den å dessa varor belöpande

utförselafgift.

Det deponerade beloppet återställes till

deponénten af tullkammaren, där det deponerats,

mot företeende af en utaf tullmyndighet

bestyrkt förklaring att varan

framkommit samt kvittot å depositionen.

Bevis om godsets framkomst skall företes

inom tre månader efter dess afsändande.

Efter denna tids utgång tillfaller den

deponerade summan Makhzen, såvida icke

dröjsmålet härleder sig från ett fall af

vis major.

Art. 95. In- och utförselafgifter skola

kontant erläggas till den tullkammare,

hvarest beräknandet af afgiften verkställts.

Värdetullar beräknas efter det

partipris, som varan, levererad vid tullkammaren

samt fri från tull och magasinskostnader,

vid kontant betalning betingar.

I händelse af inträffad skada

skall vid värderingen afseende göras å den

värdeförminskning, varan undergått. Varorna

må ej uttagas förrän tullafgift och

magasinskostnader erlagts.

Bill. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami.

Proposition N:o 121.

Vid hvarje mottagande af varor eller

afgifter skall ett i behörig ordning

upprättadt kvitto af vederbörande förrättningsman

utfärdas.

Art. 9G. Värdet af de förnämsta i

Marocko tullpliktiga varor skall för hvarje

år, enligt i föregående artikel närmare

angifna bestämmelser, fastställas af en i

Tanger sammanträdande kommission för

varors tullvärdering af följande sammansättning:
1)

tre medlemmar utsedda af den marockanska

regeringen;

2) tre medlemmar utsedda af diplomatiska

kåren i Tanger;

3) ett ombud för statsbanken;

4) ett ombud för delegationen för marockanska

femprocentlånet af år 1904.

Kommissionen utser tolf till tjugu

hedersledamöter, bosatta i Marocko, hvilka

kommittén äger rådfråga vid åsättandet

af de olika värdena äfvensom eljest,

då den anser det af behofvet påkalladt.

Dessa hedersledamöter väljas bland de

framstående personer, som upptagits å

förteckningar, hvilka uppgöras beträffande

utlänningar af hvarje beskickning och

såvidt angår marockanska undersåtar af

sultanens representant. De skola så mycket

som möjligt utses i förhållande till

betydenheten af hvarje nations handel.

Kommissionen tillsättes för en tid af

tre år.

Den af kommissionen fastställda värdetariffen

skall läggas till grund för de

värderingar, som verkställas å hvarje tullkammare

af den marockanska tullmyndigheten;

och skall denna värdetariff offentligen

anslås å alla tullkammare samt å legations-

eller konsulatkanslierna i Tanger.

1 Afd. 97 Håft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 121.

Värdetariffen kan revideras efter loppet

af sex månader, för den händelse afsevärda

förändringar uppkommit i fråga

om vissa varors värde.

Art. 97. En ständig kommitté, benämnd

»Tullkommittén», tillsättes i Tanger

för en tid af tre år i sänder. Den skall

bestå af en specialkommissarie, utsedd af

sultanen af Marocko, en medlem af diplomatiska

eller konsulära kåren, utsedd af

diplomatiska kåren i Tanger, och ett ombud

för statsbanken. Kommittén äger att

med sig adjungera en eller flera representanter

för tullförvaltningen såsom rådgifvande

medlemmar.

Kommittén utöfvar öfveruppsikt öfver

tullväsendet och äger att för Hans

Majestät sultanen framlägga förslag

till åtgärder, afseende att åstadkomma

förbättringar i förvaltningen samt regelmässighet

och kontroll vid de olika

tjänsteförrättningarna och uppbörden, såsom

vid af- och inlastning, landtransporter,

öfrigt handhafvande af varor, deras

inläggande och uttagande, magasinering,

värdering samt beräkning och upptagande

af afgifter. Upprättandet af tullkommittén

skall icke medföra något intrång

i de rättigheter, som genom artiklarna

15 och 16 i lånekontraktet af den 12 juni

1904 tillförsäkrats innehafvare af värdepapper.

Instruktioner, bestämmande huru artikel

96 och denna artikel i detalj skola

tillämpas, skola af tullkommittén och

vederbörande myndigheter utarbetas samt

underställas diplomatiska kårens pröfning.

Art. 98. Vid de tullplatser, där tillräckliga

magasiner finnas att tillgå, tager

vederbörande tullförvaltning band om det

lossade godset, från det att detsamma af

fartygets befälhafvare mot kvitto öfverlämnats

till de tjänstemän, som förestå

lossningen, och till dess det vederbörligen

förtullats. Tullförvaltningen är ansvarig

för hvarje förlust, som förorsakats genom

varas förstörande eller skadande och som

är att tillskrifva tull tjänstemännens fel eller

försummelse. Den är däremot icke ansvarig

för sådan skada, som beror på

vare sig en naturlig försämring af godset

eller allt för lång magasinering eller ett

fall af vis major.

Vid de tullplatser, hvarest tillräckliga

magasiner ej finnas att tillgå, äro Makhzens

tjänstemän endast skyldiga att använda

de förvaringsmedel, hvaröfver tullmyndigheten

förfogar.

En revision af gällande magasineringsreglemente

skall ombesörjas af diplomatiska

kåren i enlighet med flertalets

åsikt och i samråd med marockanska

regeringen.

Art. 99. Försäljning af konfiskerade

varor och landtransportmedel skall af

tullmyndigheten ombesörjas inom åtta

dagar efter det slutligt utslag afkunnats

af vederbörande domstol.

Art. 100. Behållna försäljningssumman

af varor och andra föremål, som

konfiskerats, tillfaller staten; böter äfvensom

andra utdömda belopp fördelas, efter

afdrag af samtliga kostnader, mellan marockanska

statskassan och de personer,

som varit behjälpliga att förhindra tullförsnillning

eller oloflig varuinförsel,

samt tillfalla:

till en tredjedel angifvarne att mellan

dem af tullverket fördelas;

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ta Nåd.

till en tredjedel de tulltjänstemän,

som beslagtagit godset; och

till en tredjedel marockanska statskassan.

Om beslaget verkställts utan förmedling

af angifvare, skall hälften af bötesbeloppet

tillfalla de tjänstemän, som verkställt

beslaget, och den andra hälften den

marockanska statskassan.

Art. 101. De marockanska tullmyndigheterna

skola direkt underrätta de

diplomatiska eller konsulära ämbetsmännen

om alla öfverträdelser af förevarande

reglemente, hvilka begåtts af respektive

lands undersåtar, på det dessa må åtalas

vid vederbörlig domstol.

Enahanda öfverträdelser, begångna af

marockanska undersåtar, skola angifvas

af tullmyndigheten direkt till vederbörande

marockanska myndighet.

Ett ombud för tullmyndigheten skall

utses att vid de olika domstolarna följa

rättegången i förekommande mål.

Art. 102. Beslag samt bötes- eller

annan straffpåföljd skall, beträffande utlänningar,

ådömas af konsulär och, beträffande

marockanska undersåtar, af marockansk

domstol.

Art. 103. Om tillämpningen af förevarande

reglemente å gränstrakterna mot

Algeriet tillkommer det uteslutande Frankrike

och Marocko att bestämma.

Likaledes skall det uteslutande tillkomma

Spanien och Marocko att bestämma

angående tillämpningen af reglementet

i Biffområdet och i allmänhet i

gränstrakterna mot de spanska besittningarna.

Art. 104. Bestämmelserna i detta reglemente

kunna, med undantag af dem,

Proposition N:o 121.

som angå straffpåföljder, efter loppet af

två år, sedan de trädt i kraft, förändras

genom af diplomatiska kåren i Tanger

fattadt enhälligt beslut, som af Makhzen

godkännes.

KAPITEL VI.

Deklaration angående offentlig förvaltning

och offentliga arbeten.

Art. 105. I afsikt att betrygga tilllämpningen

af grundsatsen om ekonomisk

frihet med full likställighet för alla förklara

signatärmakterna, att ingen gren

af den offentliga förvaltningen inom marockanska

riket må upplåtas för gynnande

af enskilda intressen.

Art. 106. I händelse marockanska regeringen

skulle anse sig böra anlita utländskt

kapital eller utländsk industri

för den offentliga förvaltningens räkning

eller för utförandet af offentliga arbeten

såsom vägar, järnvägar, hamnar, telegraf

m. m., förbehålla sig signatärmakterna

att vaka öfver att statens myndighet öfver

dylika stora företag af allmänt intresse

blir oförkränkt.

Art. 107. För att de jämlikt artikel

106 äfvensom beträffande leveranser till

staten lämnade koncessioner skola inom

marockanska riket vara giltiga fordras, att

desamma utbjudas på offentlig entreprenadauktion

utan anseende till nationalitet i

alla de fall, i fråga om hvilka bestämmelserna

i de utländska lagstiftningarna

föreskrifva sådant.

Art. 108. Marockanska regeringen

skall, så snart beslut fattats om utbju
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

dande på entreprenadauktion af offentliga

arbetens utförande, gifva diplomatiska

kåren meddelande härom samt sedermera

tillställa densamma handlingarna innehållande

de närmare bestämmelserna och

villkoren angående arbetenas utförande,

planer och alla andra entreprenadförslaget

åtföljande handlingar, på det alla signatärmakternas

undersåtar måtte blifva i

tillfälle att taga kännedom om de föreslagna

arbetena och deltaga i täflingen

om dem. Tillräckligt lång tid för sådant

ändamål skall bestämmas genom tillkännagifvandet

om utbjudandet.

Art. 109. De närmare bestämmelserna

och villkoren angående arbetenas utförande

få icke vare sig medelbart eller omedelbart

vara af sådant innehåll, att den fria

konkurrensen hindras samt medtäflare af

en nationalitet tillbakasättas för medtäflare

af annan.

Art 110. Utbjudandet skall ske i den

form och i öfverensstämmelse med de allmänna

bestämmelser, hvilka föreskrifvas

i ett af marockanska regeringen gemensamt

med diplomatiska kåren upprättadt

reglemente.

Arbetets utförande skall af marockanska

regeringen lämnas till den anbudsgifvare,

hvars anbud, jämte det detsamma

öfverenstämmer med de fastställda bestämmelserna

och villkoren, i öfrigt erbjuder

de fördelaktigaste allmänna betingelserna.

Art. 111. De i artiklarna 106 till och

med 110 gifna föreskrifter skola tillämpas

i fråga om koncessioner på tillgodogörandet

af afkastningen af korkekskogarna

jämlikt gällande bestämmelser i de utländska

lagstiftningarna.

Art. 112. Genom en marockansk förordning

skola fastställas villkoren för erhållande

af koncession å och rätt till bearbetande

af grufvor, fyndigheter och stenbrott.

Vid utarbetandet af nämnda förordning

skall marockanska regeringen taga

till ledning utländska lagstiftningar i

ämnet.

Art. 113. Om uti de i artiklarna 106

till och med 112 omnämnda fall det skulle

vara nödvändigt att taga i besittning

vissa fastigheter, kunna desamma exproprieras

mot lämnande i förväg af vederbörlig

ersättning samt enligt följande föreskrifter.

Art. 114. Expropriationen kan endast

äga rum för allmännyttigt ändamål och

endast i den mån nödvändigheten däraf

blifvit faställd genom administrativ undersökning.

Sättet för dennas verkställande

skall bestämmas genom ett i samråd

med den diplomatiska kåren af marockanska

regeringen utarbetadt reglemente.

Art. 115. Om fastighetsägarne äro

marockanska undersåtar, skall Hans Majestät

sultanen vidtaga de åtgärder, som äro

nödiga, på det intet hinder må möta för

utförandet af sådana arbeten, som Hans

Majestät förklarat vara af allmännyttig

beskaffenhet.

Art. 116. Om ägarne äro utlänningar,

skall expropriationen tillgå på följande

sätt:

I det fall att enighet icke kan uppnås

mellan vederbörande förvaltande myndighet

och ägare af fastighet, som skaH exproprieras,

skall ersättningen faststäUas

af en särskild jury eller, om så erfordras,

genom skiljedom.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:t8 Nåd. Proposition N:o 121.

Art. 117. Juryn skall vara sammansatt

af sex sakkunniga värderingsman, af

hvilka tre väljas af fastighetsägaren och

tre af den myndighet, som handhafver

expropriationsfrågan. Frågan afgöres efter

absolut majoritet.

Om ingen majoritet uppstår, skola

fastighetsägaren och myndigheten hvardera

utse en skiljedomare, och dessa båda

skola tillsammans utse den tredje.

Därest enighet icke träffas i fråga om

valet af den tredje skiljedomaren, skall

denne utses af diplomatiska kåren i Tanger.

Art. 118. Skiljedomarne skola utses

bland personer upptagna å en lista, som

i början af hvarje år upprättas af diplomatiska

kåren, och, såvidt möjligt, bland

de sakkunniga, hvilka icke äro bosatta på

den plats, där arbetet utföres.

Art. 119. Fastighetsägaren kan klaga

öfver skilj edomarnes beslut inför vederbörande

domstol i öfverensstämmelse med

lagstiftningen i fråga om skiljedom i det

land, hvars undersåte han är.

KAPITEL VII.

Allmänna bestämmelser.

Art. 120. Hvar och en af signatärmakterna

förbinder sig, i ändamål att, om

så erfordras, bringa sin lagstiftning i

öfverensstämmelse med de genom denna

generalakt åtagna förpliktelser, att för

sin del söka åvägabringa antagandet af

för sådant ändamål nödiga lagstiftningsåtgärder.

Art,. 121. Denna generalakt skall ratificeras

i enlighet med de i hvarje särskild

stat gällande grundlagar; ratifikations
-

instrumenten skola deponeras i Madrid

snarast möjligt och senast den 31 december

1906.

Körande deponerandet skall upprättas

protokoll, hvaraf bestyrkt afskrift på diplomatisk

väg tillställes de undertecknande

makterna.

Art. 122. Denna generalakt träder i

kraft den dag, då samtliga ratifikationer

blifvit deponerade och senast den 31 december

1906.

I händelse att de särskilda lagstiftningsåtgärder,

hvilka i vissa länder kunna

vara erforderliga för att åtskilliga af bestämmelserna

i denna generalakt må varda

tillämpliga å samma länders i Marocko

bosatta undersåtar, icke skulle hafva blifvit

antagna före den för ratifikationen

bestämda dag, blifva dessa bestämmelser,

såvidt dessa länder angå, tillämpliga, först

då ofvan berörda lagstiftningsåtgärder till

efterlefvande kungjorts.

Art. 123 (sista art.). Alla traktater,

konventioner och överenskommelser mellan

de undertecknande makterna och Marocko

förblifva i gällande kraft; dock att, i

händelse af stridighet mellan dessas bestämmelser

och de, hvilka innehållas i

denna generalakt, de senare skola hafva

företrädet.

Till bekräftelse häraf hafva de befullmäktigade

ombuden undertecknat denna

generalakt och försett densamma med sina

sigill.

Som skedde i Algeciras d. 7 april

1906 i ett enda exemplar, som förblifver

deponeradt i Hans katolska Majestäts regerings

arkiv, och hvaraf bestyrkta afskrifter

skola på diplomatisk väg tillställas de

undertecknande makterna.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

(1. s.)

(1. s.)

Kungl. Maj:ts Nåd.

För Tyskland:

RADOWITZ.

TATTENBACH.

Proposition N:o 121.

För Österrike-Ungern:

(1. s.) WELSERSHEIMB.

(1. s.) BOLESTA-KOZIEBRODSKI.

För Belgien:

(1. s.) JOOSTENS.

(1. s.) COMTE CONRAD DE

BU1SSERET.

För Spanien:

(1. s.) ED DUQUE DE ALMODÖYAR

DEL RIO.

(1. s.) J. PÉREZ-CABALLERO.

För Amerikas förenta stater:

Under förbehåll af den förklaring, som

afgifvits vid konferensens slutsammanträde

den 7 april 1906.

(1. s.) HENRY WHITE.

(1. s.) SAMUEL R. GUMMERÉ.

(1. s.)

(1. s.)

(1. s.)

För Frankrike:

RÉYOIL.

REGNAULT.

För Storbritannien:

A. NICOLSON.

För Italien:

(1. s.) VISCONTI YENOSTA.

(1. s.) G. MALMUSI.

För Marocko:

För Nederländerna:

(1. s.) H. TESTA.

För Portugal:

(1. s.) CONDE DE TOVAR.

(1. s.) CONDE DE MARTENS EERRÄO.

För Ryssland:

(1. s.) CASSINI.

(1. s.) BASIL BACHERACHT.

För Sverige:

(1. s.) ROBERT SÄGER.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

31

Utdrag af protokollet öfver lagärenden, hållet uti Kungl. Maj:ts

högsta domstol tisdagen den 19 mars 1907.

Tredje rummet.

Närvarande:

Justitieråden Billing,

Ramstedt,

Westring,

friherre Marks von Wurtemberg,

Sundberg.

Assessorn Stenberg föredrog utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

i statsrådet den 15 mars 1907, utvisande att Kungl. Maj:t förordnat, att

för det ändamål § 87 regeringsformen omförmäler högsta domstolens utlåtande

skulle inhämtas öfver upprättadt förslag till lag angående tilllämpning

af vissa bestämmelser i den vid internationella konferensen i

Algeciras år 1906 antagna generalakt.

Förslaget föredrogs; varande detsamma bilagdt detta protokoll.

Justitierådet Sundberg yttrade: »Då några allmänna lagbestämmelser

angående den konsulära domsrättens utöfning ännu icke kommit till stånd

i vårt land, synas mig allvarliga betänkligheter möta mot att utfärda en

lag sådan som den föreslagna utan att därvid tillika meddela närmare

föreskrifter i ämnet, särskildt angående proceduren inför konsulardomaren,

sättet för fullföljd af talan mot hans beslut och beslutens verkställighet.

Jag finner mig därför böra afstyrka, att förslaget framlägges för Riksdagen

till antagande».

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

Justitierådet friherre Marks von Wiirtemberg, med hvilken justi tieräden

Billing, Ramstedt och Westring instämde, anförde: »Under förutsättning

att erforderliga lagbestämmelser angående konsularjurisdiktion

inom en snar framtid skola komma till stånd anser jag mig kunna lämna

förslaget utan anmärkning.»

Ur protokollet

Erik Öländer.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

33

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott onsdagen den 27 mars 1907.

Närvarande:

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Teolle,

Statsråden: Tingsten,

Albert Petersson,

Alfred Petersson,

Hederstierna,

Dyrssen,

Hammarskjöld,

Roos,

JuHLIN,

SWARTZ,

Justitieråden: Wijkander,

Petrén.

Efter gemensam beredning med hans excellens herr ministern för

utrikes ärendena anmälde chefen för justitiedepartementet statsrådet Albert

Petersson högsta domstolens genom utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden

för den 15 mars 1907 inhämtade utlåtande öfver det

vid samma protokoll fogade förslag till lag angående tillämpning af vissa

bestämmelser i den vid internationella konferensen i Algeciras år 1906

antagna generalakt.

Föredraganden redogjorde för innehållet i nämnda utlåtande, enligt

hvilket högsta domstolens flesta ledamöter förklarat sig kunna lämna

Bill. till Riksd. Prat. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 97 Håft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

ifrågavarande lagförslag utan anmärkning under förutsättning, att erforderliga

lagbestämmelser angående konsulat urisdiktion inom en snar

framtid komme till stånd.

Sedan hans excellens herr ministern för utrikes ärendena förmält,

att från hans sida redan vidtagits åtgärder i syfte att förslag till erforderliga

stadganden i fråga om konsularjurisdiktion måtte under årets lopp

varda utarbetadt, samt föredraganden förklarat sig med hänsyn härtill

hysa förhoppning, att lagstiftning i ämnet skulle kunna inom den närmaste

tiden åvägabringas, hemställde föredraganden, att det remitterade

lagförslaget måtte, jämlikt § 87 regeringsformen, genom nådig proposition

föreläggas Riksdagen till antagande.

Med bifall till denna af statsrådets öfriga ledamöter

biträdda hemställan förordnade Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten, att till Riksdagen skulle

aflåtas nådig proposition af den lydelse bilaga vid detta

protokoll utvisade.

Ur protokollet

Erik Öländer.

Stockholm 1907. Kung!. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1907:149 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungi. Maj:ts proposition med förslag till lag angående tillämpning af vissa bestämmelser i den vid internationella kon s. 1 i texten