Sök i Ratio Lex

Angående pension d allmänna indragningsstaten för regementspastorn Adolf Nicolaus Andreas Randel

1907-03-15 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1907:132, Angående pension d allmänna indragningsstaten för regementspastorn Adolf Nicolaus Andreas Randel

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 132.

1

N:o 132.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

pension d allmänna indragningsstaten för regementspastorn

Adolf Nicolaus Andreas Randel; gifven Stockholms

slott den 15 mars 1907.

Under åberopande af bilagda utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

medgifva,

att regementspastorn Adolf Nicolaus Andreas Randel må från och

med månaden näst efter den, i hvilken han erhåller afsked från regementspastorsbeställningen,

å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig

pension af femhundra kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Majrts,

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF.

Lars Tingsten.

Bih. till Biksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 103 Höft. (N:o 132.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 132.

Utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden, liället inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 15 mars 1907.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,

Statsråden: Tingsten,

Albert Petersson,

Alfred Petersson,

Hederstierna,

Dyrssen,

Hammarskjöld,

Roos,

Juhlin,

Swartz.

Departementschefen, statsrådet Tingsten anförde härefter:

»Komministern i Karlstad Adolf Nicolaus Andreas Randel, hvilken är

född den 23 juni 1843, utnämndes den 18 april 1890 till regementspastor

vid dåvarande Värmlands fältjägarkår. Randel, som kvarstår å gammal

lönestat, uppbär såsom regementspastor en lön af 800 kronor samt

under tjänstgöring dagaflöning med 3 kronor. Den för honom utfärdade

fullmakten innehåller, att han skall vara underkastad de förändringar

i tjänstgöringsskyldighet och aflöningsförmåner, hvilka en

omorganisation af landtförsvaret kan göra erforderliga.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 132. 3

I eu till Kungl. Maj:t in gifven skrift har Randel, mod erinran att,

enligt 1901 års härordning, Värmlands fältjägarkår och Hallands bataljon

ombildades till ett nytt infanteriregemente, Vaxholms grenadjärregemente,

samt att detta regemente numera vore förlagdt till Rindön,

vidare anfört, att han, hvilken på grund af sin komministertjänst måste

vara bosatt i Karlstad, val godvilligt samtyckt att efter bästa förmåga

upprätthålla regementspastorsbeställningen vid det nybildade regementet,

dock utan att ingå på ny lönestat; men att han i följd häraf bragts

i det svåra läget att antingen nödgas begära afsked, hvilket hans ekonomiska

ställning icke tilläte, eller ock, såsom skett, tjänstgöra vid

ett regemente med förläggningsort så långt från Karlstad, att tjänstgöringen

kunde fullgöras endast med största svårighet och oaktadt

god vilja på ett för pliktkänslan otillfredsställande sätt. Därtill komme,

att de honom såsom regementspastor tillkommande aflöningsförmåner

genom de täta tjänsteresorna decimerades. Det kunde äfven vara tvifvel

underkastadt, huruvida han vore skyldig tjänstgöra vid annat än det

truppförband, vid hvilket han vunnit anställning. På grund af dessa

omständigheter och då Randel, som uppnått 63 år, icke ägde pensionsrätt

från armén, har Randel i underdånighet anhållit att varda

Överflyttad på indragningsstat.

Enligt häröfver den 1 nästlidne februari afgifvet yttrande bär

arméförvaliningeu, som ansåge, att Randel på grund af anförda bestämmelse

i den för honom utfärdade fullmakt vore skyldig att underkasta

sig tjänstgöring vid det nybildade regementet, funnit Randel ej hafva

anfört tillräckliga skäl för sin anhållan att blifva öfverförd till allmänna

indragningsstaten.

Statskontoret, som den 26 nästlidne månad i ärendet afgifvit underdånigt

utlåtande, har uttalat en annan mening och anfört, att omförmälda

bestämmelse i fullmakten torde närmast afse skyldighet för sökanden att

underkasta sig utsträckt tjänstgöring och kunde måhända äfven anses

innebära åliggande för honom att tjänstgöra å ny förläggningsort för

kåren. Däremot torde det starkt kunna ifrågasättas, huruvida denna

skyldighet rimligtvis finge utsträckas därhän, att det utan vidare skulle

åligga Randel att tjänstgöra ej blott å annan ort utan ock vid ett annat

truppförband, därför att den kår, vid hvilken han vunnit anställning,

uppgått i detta nya truppförband. Då därjämte beloppet af

den med regementspastorsbeställningen förenade aflöning uppenbarligen

förutsatte, att beställningens innehafvare skulle af annan prästerlig

verksamhet hämta sin egentliga utkomst och sådan verksam
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung1. May.ts Nåd. Proposition N:o 132.

het vid kårens förflyttning till området för ett annat stift än det,

sökanden tillhörde, näppeligen stode honom till buds, torde det ej kunna

förnekas, att starka billighetsskäl förelåge att bereda sökanden tillfälle

att utan ekonomisk uppoffring upphöra med tjänstgöringen vid det nya

regementet. Skulle dessutom regementets egen fördel, om icke med

nödvändighet kräfva, så dock befordras genom sökandens afgång, syntes

fullt tillräckliga skäl förefinnas att genom framställning till Riksdagen

om beviljande af någon pension åt sökanden bereda utväg för

hans entledigande från regementspastorsbeställningen. Beträffande det

belopp, som i sådant fall borde i pension tilldelas sökanden, torde hvad

Randel kunde beräknas hafva under de senare åren haft i behållen inkomst

af sin tjänst såsom regementspastor eller vid pass 500 kronor

få anses såsom ett minimum.

Själavårdens upprätthållande på ett fullt tillfredsställande sätt vid

regementet förutsätter, att vederbörande regementspastor är bosatt inom

förläggningsorten eller i dess närhet. Med hänsyn till Randels ringa

lön såsom regementspastor torde man dock ej kunna rimligtvis fordra,

att han skall aflytta från Karlstad, där han innehar annan prästerlig

beställning, till Rindön, där tillfälle för honom att bereda sig inkomst

utöfver regementspastorslönen ej torde förefinnas. I likhet med statskontoret

anser därför äfven jag det vara med rättvisa och billighet

öfverensstämmande, att Randel, hvilken erhållit fullmakt å sin civilmilitära

beställning och icke lärer utan eget medgifvande kunna afskedas,

tillerkännes rätt till någon pension för att kunna afgå från

tjänsten, hvarigenom regementets fördel äfven skulle blifva iakttagen.

På grund af hvad jag sålunda anfört, får jag, biträdande hvad statskontoret

tillstyrkt, i underdånighet hemställa, det Kungl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen medgifva,

att regementspastorn Adolf Nicolaus Andreas Randel må från och

med månaden näst efter den, i hvilken han erhåller afsked från regementspastorsbeställningen,

å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig

pension af femhundra kronor.

Till hvad departementschefen sålunda hemställt,

täcktes Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 132. 5

på, tillstyrkan af statsrådets öfriga ledamöter, lämna

nådigt bifall; Och skulle proposition i ämnet af den

lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, till Riksdagen

aflåtas.

Ex protocollo:

G. Hagbergh.

Bih. till Riksd. l\ot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 103 Häft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.