Sök i Ratio Lex

Angående anslag till fortsättande och fullbordande af en Icraftstationsanläggning vid Trollhättan m. in

1907-04-04 · 81 sidor, varav 73 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 73 av 81 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1907:136, Angående anslag till fortsättande och fullbordande af en Icraftstationsanläggning vid Trollhättan m. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 136.

1

N:o 136.

Kungl. Muj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

anslag till fortsättande och fullbordande af en Icraftstationsanläggning

vid Trollhättan m. in.; gifven Stockholms

slott den 4 april 1907.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

t-ivilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att för anläggning af en kraftstation för tillgodogörande af den

staten tillhöriga vattenkraften i Trollhätte strömmar med mera samt

fortsättande och fullbordande af den för kraftstationen erforderliga kraftkanalen,

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med af styrelsen för Trollhätte

kanal- och vattenverk framlagdt förslag, anvisa ett belopp af

7,750,000 kronor;

att för godtgörelse af kostnaderna för utredningen rörande kraftstationens

anläggning och för två rättegångar rörande vattenrätt m. m.

vid Trollhättan anvisa ett belopp af 80,887 kronor; samt

att bemyndiga riksgäldskontoret att af dessa medel på rekvisition

tillhandahålla Kungl. Maj:t under år 1907 2,080,887 kronor och under

år 1908 3,000,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar, kartor och ritningar skola

Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver

Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Iierres sjukdom:

GUSTAF.

Julius Juhlin.

Bill. till Riksd. Prof. 1907. 1 Samt. 1 Afd. 106 Höft. (N:o 136.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.

Föregående

förslagrörande

tillgodogörande

af

vattenkraften

i Trollhätte

strömmar.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 4 april 1907.

Närvarande:

Hans excellens lierr statsministern Lindman,

Hans excellens herr. ministern för utrikes ärendena Tkolle,

Statsråden: Tingsten,

Albert Petersson,

Alfred Petersson,

Hederstierna,

Dyrssen,

Hammarskjöld,

Roos,

JlIHLIN,

SwARTZ.

Departementschefen, statsrådet Juhlin anförde:

Uti skrifvelse den 20 december 1906 har styrelsen för Trollhätte

kanal- och vattenverk inkommit med utarbetadt förslag rörande anläggning

för statens räkning af en elektrisk kraftstation vid Trollhättan.

Vid skrifvelsen har styreisen fogat kartor och ritningar (n:r 1—5) öfver

den tillämnade anläggningen. Af dessa bilagor torde den med n:r 1

utmärkta kartan få i aftryck åtfölja detta protokoll.

Innan jag redogör för styrelsens förslag, anser jag mig böra i största

korthet erinra om sakens förhistoria.

Sedan tvistigheter uppkommit angående kronans rätt till Trollhättefallen

och vissa öar däri, blef genom af Kungl. Maj:t den 30 december

1899 och den 19 augusti 1901 meddelade domar fastslaget, att Trollhätte

strömmar af ålder ansetts utgöra en kronan tillhörig egendom, och

att, då till dessa strömmar måste räknas samtliga Trollhättefallen och

således äfven det längst ned belägna fallet eller den så kallade Flott
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kung/, Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.

3

bergsströmmen, kronans rätt följaktligen omfattade den del af Göta älf, som

började med Prästskedets ''fäll oeh sträckte sig till slutet af Flottbergsströmmen,

med undantag allenast af den rätt till vatten eller område å

Öar, som kunde härledas från upplåtelser af kronan. Något strandområde

ansågs däremot icke tillkomma kronan, Titan var Nya Trollhätte

kanalbolag ägare eller innehafvare af besittningsrätten till östra stranden,

under det Trollhättans elektriska kraftaktiebolag ägde den västra

stranden.

För lösande af denna svårighet och då östra stranden ansågs böra

användas uteslutande för Trollhätte kanals ombyggande, framlade Kungl.

Maj:t vid 1902 års riksdag ett förslag, åsyftande att i samförstånd med

Trollhättans elektriska kraftaktiebolag å västra stranden skulle anläggas

två särskilda kraftstationer för vattenkraftens tillgodogörande.

Sedan statsutskottet med mindre väsentliga ändringar hemställt om

bifall till hvad i den kungl. propositionen föreslagits, mot hvilken

hemställan dock samtliga utskottsledamöter från Andra Kammaren reserverat

sig, blef propositionen af Första Kammaren bifallen, men af Andra

Kammaren afslagen, hvadan frågan för den gången förföll.

I den af Andra Kammarens utskottsledamöter afgifna reservationen

hade, bland annat, framhållits, att fullständig utredning saknades, huruvida

icke de för kraftuttagningen erforderliga anordningarna skulle med

mindre kostnad kunna utföras på östra älfstranden, samt att, äfven om

vid ifrågasatt ombyggnad af Trollhätte kanal en del af den vid denna

strand belägna mark blefve för den nya kanalens framdragande erforderlig,

möjlighet dock icke syntes vara utesluten för att utrymme för

såväl kanalanläggningen som vattenledning för kraftuttagning å denna

strand kunde beredas, hvarjämte hemställts, att Kungl. Maj:t täcktes

låta föranstalta om förnyad och fullständig utredning i ämnet samt till

Riksdagen inkomma med det förslag, hvartill en sådan utredning kunde

gifva anledning.

Vid föredragning den 6 juni 1902 af Riksdagens skrifvelse med

anledning af nämnda proposition, uppdrog Kungl. Maj:t, som fann särskild

utredning böra genom sakkunnig person verkställas därom, huruvida

icke vattenkraften vid Trollhättan, äfven under förutsättning att

ifrågasatt ombyggnad af Trollhätte kanal komme till stånd, kunde ändamålsenligt

tillgodogöras genom kraftuttagningens förläggande till älfvens

östra strand, åt civilingenjören, numera professorn Johan Gustaf Richert

att efter undersökning därom till Kungl. Maj:t afgifva det yttrande och

förslag i berörda afseende, hvartill undersökningen kunde gifva anledning,

hvarjämte Richert bemyndigades att, för den händelse mark för

s. 4 Kontrollera mot PDF

Proposition

till 1905 års

Riksdag angående

förvaltningen

af

Trollhätte

kanal- och

vattenverk

m. m.

Utredning

rörande användande

af

den staten

tillhöriga

vattenkraften

i Trollhättan.

4 Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 136.

dylik anläggning erfordrades från af Nya Trollhätte kanalbolag disponerad

jord, om förvärfvande för kronans räkning af denna mark med

kanalbolaget preliminärt förhandla.

Berörda yttrande och förslag inlämnades af Richert den SO december

1902, hvarefter väg- och vattenbyggnadsstyrelsen på grund af

nådig remiss däröfver afgifvit yttrande den 20 december 1904.

Vidare tillåter jag mig erinra, att Kungl. Maj:t och kronan, på grund

af Riksdagens år 1904 lämnade bemyndigande, genom kontrakt den 31

maj samma år från Nya Trollhätte kanalbolag förvärfvat Trollhätte kanalverk

och viss annan bolagets egendom.

Genom proposition till 1905 års Riksdag, n:r 90, framlade Kung!.

Maj:t därefter förslag angående förvaltningen af Trollhätte kanal- och

vattenverk m. m.

Enligt hvad Riksdagen uti skrifvelse den 20 maj 1905, n:r 185,.

meddelade, blef Kungl. Maj:ts förslag i hufvudsak af Riksdagen bifallet.

Vid föredragning den 16 juni 1905 af Riksdagens berörda skrifvelseföreskref

Kungl. Maj:t, att all den egendom, som Kungl. Maj:t och

kronan genom köpekontraktet den 31 maj 1904 förvärfvat från Nya Trollhätte

kanalbolag, skulle, under benämning Kungl. Trollhätte kanal- och

vattenverk, från och med den 1 juli 1905 stå under förvaltning af eu

styrelse, bestående af fem af Kungl. Maj:t för viss tid utsedda ledamöter,

af hvilka eu skulle såsom verkställande direktör hafva den närmaste

ledningen och tillsynen öfver Trollhätte kanal- och vattenverk.

Därjämte anbefallde Kungl. Maj:t styrelsen för Trollhätte kanal- och

vattenverk att skyndsamt afgifva förslag till plan för verkställande af

en fullständig utredning rörande anläggande för statens räkning af en

elektrisk kraftstation för användande af den staten tillhörande vattenkraften

i Trollhättan jämte uppgift å de kostnader, som eu dylik utredning

kunde beräknas medföra.

Uti underdånig skrifvelse den 3 juli 1905 anförde styrelsen, att

utarbetandet af den anbefallda planen kräfde vissa förarbeten, hvilka då

icke kunnat företagas, men att frågan om tillgodogörande af statens

vattenkraft i Trollhättan vore af den brådskande natur, att utredningen

borde utan uppskof påbörjas.

De kostnader utredningen skulle komma att medföra under år 1905

ansåg styrelsen skola uppgå till 10,000 kronor, däruti inberäknad ersättning

till verkställande direktören för Trollhätte kanal- och vattenverk

för befattning med utredningen under sex månader efter 500 kronor i

månaden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kun(jl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.

Med anledning af styrelsens framställning bemyndigade Kungl. Maj:t

den 7 juli 1905 styrelsen att omedelbart påbörja ifrågavarande utredning

samt anbefallde statskontoret att till styrelsen förskottsvis utanordna ett

belopp af högst 10,000 kronor.

Därefter inkom styrelsen uti underdånig skrifvelse den 24 oktober

1905 med förslag till plan för utredningen samt beräknade därvid de

återstående kostnaderna för utredningen till 45,000 kronor, uti hvilket belopp

dock icke ingick den särskilda ersättningen till verkställande direktören.

Vid ärendets föredragning den 8 december 1905 har Kungl. Maj:t

till fortsättande och fullbordande af utredningen, i enlighet med den af

styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk angifna planen, anvisat

ytterligare ett belopp af högst 45,000 kronor äfvensom förordnat, att

verkställande direktören för kanal- och vattenverket skulle för arbetet

med utredningen för år 1906 erhålla en särskild ersättning af 500 kronor

i månaden. Därjämte anbefallde Kungl. Maj:t statskontoret att för

berörda ändamål förskjuta ett belopp af högst 51,000 kronor.

Uti underdånig skrifvelse den 26 mars 1906 afgaf styrelsen förslag

till påbörjande af den för kraftstationsanläggningen erforderliga kraftkanalen

samt angående uppgörelse med enskilda ägare af vattenrätt i

Trollhätte strömmar.

Styrelsen anförde därvid, att den af Kungl. Maj:t beslutade, fullständiga

utredningen icke ännu hunnit fullbordas. De elektriska och maskinella

spörsmålen vore hänskjutna till särskilda sakkunniga, hvilka ännu icke

afslutat sitt maktpåliggande arbete. Till följd häraf hade de närmare

detaljerna rörande kraftstationsbyggnadens anordning och förläggning

icke kunnat bestämmas, liksom ej heller detaljerna för dammanläggning

och intag vore fullt utarbetade, emedan de måste lämpas efter sättet för

den tillgängliga kraftens fördelning och uttagning. Däremot hade det

hittills medhunna utredningsarbetet i vissa afseenden fortskridit så långt,

att något hinder för anläggningens beslutande och påbörjande icke

kunde föreligga. Styrelsen ansåge i följd häraf, att arbetena å den tillloppskanal,

som för vattenkraftens uttagande påkallades och som borde

förläggas å den östra stranden, borde påbörjas på den sträcka, som läge

emellan de med bokstäfverna A och B å handlingarna vidfogade ritning

n:r 2 utmärkta punkter, hvilka jämväl finnas angifna å den vid

detta protokoll fogade kartan.

Intet tekniskt hinder funnes för att denna del af kraftkanalen omedelbart

kunde utföras. Full klarhet hade nämligen vunnits därom, att

kraftuttagningen borde ske på den östra stranden. Bland skälen för

den östra strandens företräde såsom plats för kraftkanalen framför den

Proposition

till 1906 åvsRiksdag

angående

anslag

till påbörjande

af en

kraftstation

m. m.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kung!. Majds Nåd. Proposition N:o 136.

västra framhöll styrelsen, bland annat, att byggnadskostnaden för kraftnttagningen

å den östra stranden blefve billigare än å den västra, att,

då kraftens uttagande å den västra stranden förutsatte en tunnel, hvars

framsprängande, särskild! med hänsyn till bergets å denna strand beskaffenhet,

vore vansklig, kostnaderna för vattenkraftens tillgodogörande

å denna strand vore synnerligen svåra att beräkna, medan däremot kostnaderna

för framdragande af den öppna kraftkanalen å den östra stranden

noggrannt kunde beräknas, att berörda tunnels anläggning toge lång tid,

såvida icke genom upptagning af många sidostollar arbetet sattes i gångsamtidigt

å flera ställen, hvilket emellertid komrne att väsentligt fördyra

anläggningen, att däremot den öppna kanalen utan synnerlig fördyringkunde

påbörjas på snart sagdt huru många punkter som helst, att äfven

kostnaden för själfva kraftstationen antagligen blefve afsevärdt högre, om

denna förlädes till den västra stranden, än om den anlades å den östra,

hvarförutom svårigheter mött att finna lämplig plats för stationen å den

västra stranden, åtminstone om tilloppstunneln icke skulle blifva betydligt

längre än en kraftkanal, förlagd till den östra stranden, att utgifterna

för drift och underhåll af en kraftstation å den östra stranden blefve

lägre, än om stationen förlädes å den oländiga västra stranden, samt att

jämväl i öfrigt ur teknisk synpunkt en kanalanläggning å den östra

stranden innebure afsevärda företräden, i det att den nuvarande trafikkanalen,

därest den öfvergåfves eller väsentligen rätades, helt eller delvis,

kunde användas för en i framtiden ökad kraftuttagning på den

östra stranden, och att den, äfven om den fortfarande bibehöiles, särskild!

under de tider, då trafiken vore afstängd, genom en lätt gjord

anknytning till kraftkanalen kunde tjäna till hjälp vid vattnets framledande

till kraftstationen, därest kraftkanalen delvis behöfde afstängas

för något ändamål eller issvårigheter uppstode.

Angelägenheten att uttaga så mycket som möjligt af vattenkraften

i Trollhätte strömmar redan vid den första anläggningen jämte vikten

att vinna en hastig lösning af de sväfvande vattenrättsfrågorna vid

Trollhättan, hade ledt styrelsen till tanken på en uppgörelse med de

privata vattenverkens ägare antingen i den form, att deras vattenrätt skulle

kontant inköpas eller också så, att de mot afstående af sin vattenrätt skulle

erhålla ersättning i elektrisk energi från statens blifvande kraftstation. Med

anledning däraf hade styrelsen uppgjort preliminärt aftal med Trollhättans

elektriska kraftaktiebolag angående förvärfvande af dels bolagets

samtliga skatteköpta verk å Onan jämte den vattenrätt och det utmål,

som kunde tillkomma desamma, dels de å Onan befintliga kraftstationer

och byggnader, dels ock i aftalet närmare angifna områden och laxfisken

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.

på den västra älfstranden. Därjämte hade styrelsen uppgjort preliminära

aftal med dels ingenjören E. Stridsberg, dels ock Trollhättans pappersbruksaktiebolag

angående utbyte af dem tillkommande vattenkraft mot

elektrisk energi levererad från kronans kraftstation. Genom dessa tre

aftal skulle staten blifva ägare till all vattenkraft i Trollhätte strömmar.

Hvad angår den vattenmängd i berörda strömmar, som kronan

skulle kunna tillgodogöra sig, beräknades den till 250 m3 i sekunden,

under förutsättning att omförmälda aftal komme till stånd.

Genom proposition den 20 april 1906, n:r 130, föreslog Kung],

Maj:t därefter Riksdagen besluta,

1) att en kraftstation för tillgodogörande af den staten tillhöriga

vattenkraften i Trollhätte strömmar skulle anläggas;

2) att till påbörjande af den för samma kraftstation erforderliga

kraftkanalen, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det af styrelsen för

Trollhätte kanal- och vattenverk framlagda, med ritning n:r 2 betecknade

förslag, mellan de å ritningen med A och B betecknade punkter

anvisa ett belopp af 750,000 kronor;

3) att godkänna och antaga det framlagda, den 13 mars 1906 upprättade

aftalet med Trollhättans elektriska kraftaktiebolag angående förvärf

för 2,500,000 kronor och öfriga villkor åt Kungl. Maj: t och kronan

af alla samma bolag tillhöriga, inom Vassända-Naglums och Trollhättans

socknar belägna fastigheter jämte vatten- och fiskerätt, med rätt för

Kungl. Maj:t att i aftalet vidtaga de formella ändringar, som kunde finnas

påkallade;

4) att likaledes godkänna och antaga det med ingenjören E. Stridsberg

den 23 mars 1906 ingångna aftal A, angående förvärf af Stridsberg

tillhörig vattenrätt i Trollhätte strömmar m. m., med rätt för Kungl. Magt

att i aftalet vidtaga de formella ändringar, som kunde finnas påkallade;

o) att godkänna och antaga det med Trollhätte pappersbruksaktiebolag

den 23 mars 1906 ingångna aftal A, angående förvärf af den

bolaget tillkommande vattenrätt i Trollhätte strömmar m. m., med rätt

för Kungl. Maj:t att i aftalet vidtaga de formella ändringar, som kunde

finnas påkallade;

6) att bemyndiga riksgäldskontoret att på rekvisition tillhandahålla

Kungl. Maj:t de medel, tillhopa 3,250,000 kronor, som erfordrades för

kraftkanalens påbörjande och fullgörande af likviden till Trollhättans

elektriska kraftaktiebolag; och

7) att medgifva, att de fastigheter med vatten- och fiskerätt, hvilka

vid bifall till hvad under mom. 3, 4 och 5 föreslagits af Kungl. Maj:t

och kronan förvärfvades, finge ställas under förvaltning af styrelsen för

Trollhätte kanal- och vattenverk.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.

Styrelsens

förslag om

anläggning

af en

elektrisk

kraftstation

vid Trollhättan.

Enligt livad Riksdagen uti skrifvelse den 21 maj 1906, n:r 155,

meddelade, blef Kungl. Maj:ts proposition af Riksdagen bifallen.

Sedan de af Riksdagen godkända aftalen med Trollhättans elektriska

kraftaktiebolag, ingenjören Stridsberg samt Trollhätte pappersbruksaktiebolag

blifvit, jämlikt nådigt bemyndigande, den 26 juni 1906 å

Kungl. Maj:ts och kronans vägnar undertecknade, förordnade Kungl. Maj:t

den 29 juni 1906, att en kraftstation för tillgodogörande af den staten

tillhöriga vattenkraften i Trollhätte strömmar skulle anläggas samt uppdrog

åt styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk att utföra förenämnda

del af kraftkanalen, hvarjämte Kungl. Maj:t meddelade öfriga

till följd af Riksdagens beslut erforderliga verkställighets åtgärder.

Styrelsens förenämnda skrifvelse rörande anläggning för statens

räkning af en elektrisk kraftstation vid Trollhättan torde såsom bilaga

få fogas vid detta protokoll, och tillåter jag mig därför här endast

lämna en kortfattad redogörelse för densamma.

Uti skrifvelsen har styrelsen till en början, under framhållande att

kraftstationen icke borde anordnas så, att den försvårade en lämplig ombyggnad

af trafikkanalen, redogjort för, huru den nya trafikkanalen

enligt styrelsens åsikt borde förläggas.

Såsom styrelsen erinrar, har i afseende å farledens sträckning

vid Trollhättan uppgjorts två förslag. Det ena, alternativ I, har på

väg- och vattenbyggnadstyrelsens uppdrag upprättats af framlidne öfverstlöjtnanten

P. Laurell, det andra, alternativ II, är likaledes upprättadt af

Lamell i samråd med nämnda styrelse. Båda alternativen afse slussledens

framdragande tätt invid fallen i hufvudsakligen samma riktning

som Polhemska linjen, men, under det att alternativ I lämnar fallen

i hufvudsak oberörda och afskiljer slussleden från desamma genom

murar, afser alternativ II att på en sträcka begagna själfva älfven

såsom farled, sedan densamma genom dämning in. m. erhållit större

area och till följd däraf mindre hastighet. Alternativ II, som uppgjorts

i sammanhang med det år 1902 ifrågasatta bytet af land och vatten med

Trollhättans elektriska kraftaktiebolag, har förordats af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i skrifvelse den 15 februari 1902.

Alternativ II hade, säger styrelsen, inneburit en teoretiskt god

lösning af frågan, under förutsättning att berörda byte kommit till stånd

och en damm i Flottbergsströmmen för älfvens uppdämning med 16

meter således i allt fall blifvit nödvändig. Frågan om nämnda byte hade

emellertid förfallit, och mot alternativ II kunde äfven ur tekniska synpunkter

göras anmärkningar.

Styrelsen har nu efter gjorda undersökningar kommit till den tipp
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl, Maj:ts Nåd. Proposition N:o 186. 9

fattningen, att den nuvarande kanalsträckningen är mest lämplig för

den blifvande utvidgningen af trafikkanalen, samt anfört följande.

Gjordes bergkanalen så bred, att möte i densamma öfverallt kunde

ske, blefve dess kapacitet, praktiskt taget, lika med älfvens, och hela

farledens trafikförmåga kunde efter behof ökas genom anläggning från

den naturliga fördelningsbassängen, Åkersjö, af så stort antal slussleder

ned till älfven, som för trafiken kräfdes. Genom att i mån af behof

göra den nya bergkanalen fram till Åkersjö tillräckligt stor funnes sålunda

snart sagdt obegränsade utvidgningsmöjligheter, och de kommande slusslederna

kunde förläggas i omedelbar närhet af hvarandra, hvilket måste

betraktas som en afgjord vinst. Att dåvarande väg- och va 11 enby ggnadsstyrelsen

och öfverstlöjtnanten Laurell i första rummet förläde leden

intill älfven syntes hafva berott dels därpå, att stor vikt fästes vid erhållande

af hölj or mellan slussarna, dels därpå att nya slusstrappor

måhända ansetts omöjliga att utföra mellan Åkersjö och älfven utan

intrång på den nuvarande kanalen, som naturligtvis måste tjänstgöra,

åtminstone tills den nya leden blifvit färdig, och troligen äfven därefter,

dels ock därpå att bergkanalens förstoring utan rubbning af trafiken

synts förenad med betydliga svårigheter.

Verkställd utredning hade emellertid gifvit vid handen, att en förbättrad

trafikkanal i hufvudsak följande den nuvarande bergkanalen och

med slusstrappor mellan Akersjö och älfven kunde utföras utan intrång

på befintliga slussar eller i den pågående trafiken.

Å sid. 16 o. följ. i sin skrifvelse har styrelsen därefter lämnat en

jämförelse mellan kostnaderna för den af styrelsen förordade trafikkanalen

och den af öfverstlöjtnant Laurell föreslagna äfvensom mellan de

båda kanalernas trafikförmåga; och tillåter jag mig hänvisa till denna

jämförelse.

Af densamma anser styrelsen framgå, att den af styrelsen tilltänkta

leden vore, då afseende fästes vid trafikförmågans förhållande till kostnaderna,

fullt jämförlig med den Laurellska, samt att den framför denna

hade flera högst betydande fördelar i andra afseenden.

Den kunde byggas och utvidgas så småningom och i mån af behof,

medan Laurells led genast måste fullständigt utföras med de mått, leden

för framtiden skulle få. Den medgåfve snart sagdt obegränsad utvidgning

genom anläggning af nya slussleder från Åkersjö. Laurells led kunde

ej utan oerhörda kostnader utvidgas på samma plats. En dubbelled,

som utom öfriga fördelar erbjöde största säkerhet för afbrott i trafiken,

kunde sålunda till måttligt pris åstadkommas.

Bih_ till lliksd. Pynt 1907. 1 Sami. 1 Afd. 106 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 136.

De olika slusslederna komme i närheten af hvarandra och af de

nuvarande, som kunde bibehållas, till dess dubblering skedde, och äfven

därefter delvis användas. Uppbörd, bevakning, belysning in. in. blefve

därigenom billigare och lättare skötta. Alla arbeten kunde utföras på

det torra och vore af natur att kunna med säkerhet beräknas till kostnaden.

Navigationen vore tryggare än i Laurells led, eftersom leden vore fullständigt

afskild från älfven på sträckan mellan ledens utgångs- och

slutpunkt och tidsutdräkten för hvarje passerande fartyg vore i regel

mindre än i Laurells led. Slutligen gjorde kanalanläggningen intet intrång

på Trollhättefallens naturskönhet.

På grund af det anförda hyste styrelsen den bestämda öfvertygelsen,

att kanalens utvidgning borde ske i ungefärlig öfverensstämmelse med

det förslag, som är med blå färg angifvet på den vid detta protokoll

fogade kartan. Vid sådant förhållande har styrelsen vid planläggning

af kraftstationen icke ansett sig böra taga någon afgörande hänsyn till

möjligheten af en farleds framdragande i älfven enligt Laurells förslag,

utan endast sökt göra anordningarna för kraftuttagningen så ändamålsenliga

som möjligt.

Hvad angår dessa anordningar, har styrelsen till en början framhållit,

dels att det syntes vara bestämdt, att kraftuttagningen skulle

planläggas för en vattenmängd af 250 in3 i sekunden, hvilken vattenmängd

af styrelsen förordats för det fall, att de af styrelsen tillstj^rkta

aftalen med Trollhättans elektriska kraftaktiebolag, ingenjören Stridsberg

och Trollhätte pappersbruksaktiebolag beträffande förvärf af deras

vattenrätt m. in. blefve godkända, hvilket äfven skett, dels ock att,

såvidt man kunde se af förslaget till Vänerns reglering, denna icke

kunde öka den för kraftuttagning tillgängliga vattenmängden med mer

än 100 in3 i sekunden.

Anläggningens liufvuddrag skulle enligt förslaget blifva följande.

En regleringsdam skulle anläggas mellan Västra Malgön och västra

älfstranden. Anläggningen af dammen kunde, säger styrelsen, icke skada

fisket, enär, enligt hvad t. f. fiskeriintendenten i mellersta distriktet, filosofie

doktorn Torsten Ekman meddelat, ingen vandringsfisk kunde taga sig

upp förbi Trollhättefallen, samt nedgången genom fallen icke syntes blifva

vanskligare än nu. Det kunde ännu icke afgöras, om det skulle löna

sig att bekosta trappor för laxens uppgång, men deras utförande försvårades

icke af kraftanläggningen. Ålyngelledare funnes redan för

ålens uppgång, och för genomsläppande till älfven af den vandringsfisk,

som medföljde vattnet i tilloppskanalen fram till isgrindarna, skulle

anordnas öppningar ned till älfven.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Klingl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.

Intaget, som skulle förläggas norr om Västra Malgön och genom

södra delen af den kronan tillhöriga Spikön, består af 5 st. 12 in. breda

öppningar mellan murade pelare, med en utanför anbringad flytande isanedare

i form af en till 90 cm. djup under vattenytan nedgående skärm.

I intagsöppningarna skulle vrakgrindar icke insättas, åtminstone ej förr

än erfarenheten visat deras behöflighet, då dylika medföra obehag vid

isskrufning, när de som här måste anbringas i det fria.

Tilloppskanalen skulle närmast intaget bildas genom vattenbäckenets

öster och norr om Västra Malgön afstängning från älfven medelst eu

bank mellan Spikön och Östra Malgöns norra udde och dess fördjupning

för erhållande af tillräcklig sektionsarea för framledande af 350 in3 vatten.

Då Vänerns reglering troligen icke kan öka den för kraftuttagning tillgängliga

vattenmängden med mera än 100 m:i i sekunden, hade det

ansetts lämpligt att från början ordna denna del af afloppskanalen så,

att den kunde framföra jämväl den ökade vattenmängden, ehuruväl hinder

icke funnes att i framtiden ytterligare öka sektionsarean, om ännu

större vattenmängd kunde göras disponibel för kraftuttagning. Tilloppskanalen

fortsätter genom Östra Malgön och går söder om Kafledammen

snedt öfver Kafleströmmen mellan murar med den större sektionsarean

för 350 m3 i sekunden ända fram till östra älfstranden. Från denna

fortsätter kanalen till punkten A., i hvars närhet landsvägen ledes öfver

på 6 m. bred bro, vid hvilken skulle anordnas en afstängning för kanalen.

Från A till B är kanalsträckningen redan fastställd genom nådigt

bref den 20 juni 1906. Från punkten B leder kanalen till en fördelningsbassäng

ofvanför kraftstationen. Nödiga broar öfver kanalen

skulle anläggas för landsvägen, som leder till Kung Oscars bro och vid

fördelningsbassängen. Från kanalens lägsta punkt i närheten af kyrkan

skulle anordnas en aftappning till älfven.

För den ytterligare vattenmängd, som efter Vänerns reglering blir

tillgänglig, skulle en andra tilloppskanal kunna anknytas vid den punkt

å östra stranden, där den för 350 m3 tilltagna kanalsektionen slutar

samt därifrån gå till bergkanalen, hvilken, om en ny rätad farled anlägges

i enlighet med det ofvan omförmälda förslaget, kan på en afsevärd

sträcka användas som tilloppskanal. Vid oljeslageri kunde den

nya tilloppskanalen lämna bergkanalen och anknytas till den först utförda

vid en punkt strax ofvan fördelningsbassängen. Vid denna punkt

kan anordnas en andra afstängning, som erfordras om den första kanalen

skall aftappas och den andra under tiden lämna vatten till fördelningsbassängen.

Genom ett reservtillopp från en kanal, upptagen från

bergkanalen vid Nydqvist & Holms mekaniska verkstad, kunde vid sådana

tillfällen erhållas tillräcklig vattenmängd.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.

Genom den utredning- kanal- och vattenverksstyrelsen lämnat angående

lämpligaste sträckningen för en ny trafikkanal ansåge sig styrelsen

hafva fria händer vid kraftstationens förläggning och icke vara

bunden af de förutsättningar, som måst af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

läggas till grund, då det gällde att visa, att å östra stranden

tunnes plats för Laurellska farleden samtidigt med tvenne kraftstationer,

som skulle förutsättas uttaga hvardera 250 in" vatten. Kraftstationen

hade därför nu kunnat förläggas tätt invid Olidehålans strand med aflopp

från turbinerna direkt i detta bäcken genom korta sugrör. Med

detta läge följde, att turbiner och generatorer kunde anbringas på gemensamma

horisontala axlar, hvilken anordning medförde fördelarna af lättare

öfverskådlighet och tillgänglighet för skötsel och underhåll samt

större driftsäkerhet än den vertikala uppställningen.

Fördelningsbassängen, som efter denna anordning af kraftstationen

ligger högre än denna, skulle i väster begränsas af en byggnad, innehållande

vattenintag, afstängningsanordningar och isgrindar, under hvilken

de till kraftstationens turbiner ledande tuberna skulle utgå från de

under intagsbyggnadens golf anordnade kammare, som genom mellanmurar

äro afskrida en för hvarje turbintub. Kamrarna skulle afstängas

medelst 2-delade luckor, som sludle manövreras på elektrisk väg. I

kamrarna innanför afstängningsluckan äro isgrindarna anordnade i en

öfre och en nedre del, hvilken senare, som svårligen kunde rensas medelst

vanliga rakor, skulle kunna upphissas och rengöras. Särskilda

anordningar skulle dessutom vidtagas för att genom isolering af intagsbyggnadens

inre och dess uppvärmning motverka grundisens afsättning

och tilltäppande af isgrindarna. Omedelbart framför dessa skulle i

kamrarnas väggar äfvensom i byggnadens ytterväggar finnas med skjutluckor

försedda öppningar för genomsläppande af i kamrarna möjligen

inkommen fisk.

Från intagsbyggnaden skulle leda 8 större och 3 mindre tuber till

kraftstationen. De senare, som skulle hafva 1,2 in. genomskärning och

leda till magnetiseringsturbinerna, skulle till sin öfre del utföras af armerad

beton, nedlagd i utsprängda öppna berggrafvar igenfyllda med

jord, samt till nedre delen bestå af stålrör. De 8 stora tuberna skulle

utgöras af utsprängda tunnlar utfordrade med beton, som därefter skulle

beklädas med stålplåt.

Kraftstationen skulle omfatta eu byggnad för turbiner, generatorer

m. in. för vattenkraftens omvandling till elektrisk energi samt en annan

särskild byggnad för transformatorer, strömbrytare, åskledare och alla

andra för den elektriska kraftens utsändande i ledningsnätet erforderliga

anordningar. Maskineriheterna skulle blifva 8, hvardera vid normaldrift

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.

utvecklande 7,000 kilowatt och tagande 30,7 in3 vatten i sekunden.

Magnetiseringsenheterna skulle blifva 3 och hvardera utveckla 340 kilowatt

med 1,5 in3 vattenförbrukning per sekund för hvardera. De 8 turbinerna

och generatorerna skulle med 80 % verkningsgrad hos turbinerna

och 95 % hos generatorerna, med det effektiva fallet af 30,5 meter,

gifva 80,000 turbinhästkrafter och 7 6,000 elektriska hästkrafter af generatorerna,

hvadan anläggningens verkningsgrad skulle blifva 76 % af

den till 100,000 hästkrafter uppgående naturkraften. Nödig reserv skulle

ligga däri, att, vid afstängning af en enhet för reparation in. in., de

öfriga 7, med minskad verkningsgrad och således större vattenåtgång

än den normala, lämna samma effektbelopp, som de 8 vid normal drift.

Kraftstationen skulle generera 3-fas växelström af 10,000 volts

spänning. För distribution intill 10 km. från Trollhättan skulle detta

volttal användas, men för ledning till aflägsnare orter skulle strömmen

upptransformeras till 50,000 volt.

Afloppskanalerna från kraftstationens turbiner skidle utsprängas i

berg och klädas närmast turbinerna med beton ocli järnplåt, samt afloppsförhållandena

från dessa förbättras genom bortsprängning af en

från västra älfstranden utskjutande udde, hvarigenom vattenströmmen

från Helvetesfallet ledes mera parallelt med afloppskanalerna.

Förutom åtskilliga väganläggningar, planerings- och planteringsarbeten

måste i samband med kraftstationen uppföras en del husbyggnader

för beredande af tjänste- samt till viss omfattning jämväl bostadslokaler

för verkets direktör, tjänstemän och betjänte.

Kraftstationens drift och underhåll kräfde nämligen anställande af

en ny grupp tjänstemän och betjänte. För de förra måste först och

främst beredas lämpliga tjänstelokaler. För närvarande användes hufvudsakliga

delen af bottenvåningen i verkets förvaltningsbyggnad till

tjänsterum för verkställande direktören, de vid nybyggnaderna anställda

ingenjörer samt ritare, bokhållare in. in., under det kamreraren

och kassören hade sin ordinarie tjänstgöring å det 3 kilometer därifrån

belägna kanaluppbördskontoret vid Akersberg. Lämpligare vore

naturligtvis att sistnämnda båda tjänstemän hade sin tjänstgöring i förvaltningsbyggnaden,

så att verkets administration blefve mera centraliserad,

men detta hade i brist på utrymme icke kunnat åstadkommas.

De nya för kraftstationen anställda tjänstemännen med

undantag för dem, som uteslutande hade med den dagliga tekniska

driften att skaffa, borde med hänsyn till förvaltningens centralisation

jämväl få sina tjänstelokaler inom förvaltningsbyggnad en, så att hela

administrationen, så vidt möjligt där samlades. Men i sådant fall måste

den del af förvaltningsbyggnaden, som nu vore upplåten hufvudsakligast

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.

till bostad för verkställande direktören, tagas i anspråk för tjänstelokaler.

Denna del af byggnaden vore, sedan denna år 1905 fullständigt iordningsställts

och försetts med värmeledning m. in., väl ägnad för ändamålet.

Då lämpliga bostäder i orten icke stode till buds, måste på

grund af det anförda en ny bostadsbyggnad för verkställande direktören

uppföras. Vidare måste dels med anledning af bristen på tjänliga

bostäder, dels med hänsyn till att vederbörande borde bo i omedelbar

närhet till kraftstationen för att ständigt vara till hands, bostäder i

stationens grannskap uppföras för åtminstone följande personer:

1 elektroingenjör

1 assistentingenjör

3 verkmästare

3 maskinister

3 maskinistbiträden

6 instrumentvakter

3 biträden åt instrumentvakter

3 vakter vid fördelningsbassängen

1 reparatör

tjänstgöra hvardera Vs dygn.

Dessutom måste uppföras bostäder för dammvakter vid Malgöns

regleringsdamm. Deras antal kunde emellertid till en början inskränkas

till två, då regleringen vid denna damm icke kräfde så kontinuerligt

öfvervakande, som vid kraftstationens intag.

Däremot syntes öfrig personal vid vattenverket såsom bokhållare,

ritare, mekaniker, smörj are, rengörare m. m. kunna, åtminstone tillsvidare,

hänvisas till att själfva anskaffa bostäder, eftersom de utan olägenhet

för driften kunde bo på längre afstånd från kraftstationen.

Ofvanstående husbyggnader vore de, som vid kraftstationens första

utbyggnad ifrågakomme. I och med stationens tillökning kräfdes måhända

ytterligare byggnader af liknande slag. Kostnaden för dessa vore

emellertid icke upptagen i nedanstående beräkning och syntes icke afsevärdt

inverka på priset per årligen producerad hästkraft, emedan personalens

aflöningsförhållanden naturligtvis bestämdes med hänsyn till

naturaförmånerna, och den minskning i hela anläggningskostnaden, som

uppstode genom uteslutande af en del husbyggnader, motvägdes genom

en motsvarande ökning af de kontanta lönebeloppen och sålunda af

driftkostnaden.

Den ökade vattenmängd af omkring 100 in3 vatten i sekunden, som

skulle kunna vinnas för kraftändamål, därest Vänern blefve reglerad,

kunde lätt tillgodogöras genom en enkel tillbyggnad af den nu föreslagna

kraftstationen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.

Kostnaden för kraftuttagningen, då stationen fullt utbyggdes med

generatorer om sammanlagdt 76,000 elektriska hästkrafter och med 5

grupper transformatorer, beräknades sålunda:

Regleringsdamm............................................................................

Intag, däri inbegripet den del af tilloppskanalen, där

hastigheten vore mindre än 2,2 meter...........................

Tilloppskanal...............................................................................

Afstängning, aftappning och broar öfver tilloppskanalen

Fördelningsbassäng med tubintag, grindar och luckor......

Tuber ...........................................................................................

Kraftstationsbyggnad.................................................................

Maskinell utrustning...................................................................

Afloppskanaler...............................................................................

Transportanordningar ................................................................

Husbyggnader, vatten- och afloppsledningar........................

Belysning, telefon- och signalledningar...............................

Yäganläggningar och planering................................................

Inlösen af tomt och byggnader................................................

Arbetsledning och diverse kostnader c: a 10 % ..................

450,000: —

300,000: —

1,640,000: —

54,000:

575,000

457,500

1.375.000

4.710.000

75.000

97,600

331.000

15.000

75.000

100.000

1,038,900

Summa kronor 11,300,000

Kostnaderna

för kraftuttagningen,

då stationen

utbygges för

7G,000 elektriska

hästkrafter.

Denna anläggningskostnad motsvarade

185 kronor per kilowatt vid 10,000 volt och

225 » » » » 50,000 »

eller per elektrisk hästkraft 136 respektive 166 kronor.

Nyssnämnda kostnadssumma öfverstiger afsevärdt det belopp,

8,500,000 kronor, som af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i dess

underdåniga skrifvelse den 20 december 1904 beräknats för anläggning

af en kraftstation på östra stranden under förutsättning, att den Laurellska

kanalleden till en början icke komme till utförande. Trollhättestyrelsen

har därför sökt klargöra orsakerna till denna skillnad och i sådant

hänseende först och främst påpekat, att under de senaste två åren

gjort sig gällande en betydande ökning i pris på arbetskraft och materialier,

och att stegringen på dessa områden sannolikt icke upphört.

Vidare vore styrelsens kostnadsberäkningar fotade på ingående undersökningar

och massberäkningar och på detaljerade uppgifter från sakkunniga

inom det elektriska och turbinbyggnadsfacket, under det vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens beräkningar naturligtvis varit af mera

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. 3Iaj:ts Nåd, Proposition N:o 136.

summarisk natur och endast afsett och äfven väl tjänat till åstadkommande

af en jämförelse mellan olika förslag till kraftuttagningens

anordnande. Dessa allmänna orsaker inverkade i stort sedt på alla poster.

Men därutöfver gåfve sig ökningen särskilt till känna för vissa bestämda

delar af anläggningen såsom tilloppskanalen och kraftstationen med dess

fördelningsbassäng, intag m. m. Beträffande tilloppskanalen hade densamma

fått en sektionsarea, som vore omkring 15 % större än den af

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skisserade. För motsvarande ökning

i anläggningskostnaden erhölles emellertid vederlag genom mindre motstånd

och därmed ökadt kraftbelopp. Vidare hade styrelsen ansett det

oundgängligt att bekläda det betongmurverk, som till en afsevärd utsträckning

befunnits nödigt i tilloppskanalen, med ett slitskikt af granit,

hvilken anordning medförde en ganska afsevärd kostnad. Slutligen

vore rörande denna kanal att erinra, att densamma till följd af kraftstationens

förläggande vid Olidehålan fått en större längd än i väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens förslag, hvilket måste tagas i betraktande vid

en direkt jämförelse mellan motsvarande belopp i de båda kostnadsberäkningarna.

Den ojämförligt största ökningen i kostnad komme på kraftstationen

med fördelningsbassäng, intag in. m. Skillnaden vore här ej mindre

än 2,070,000 kronor. Den berodde i hufvudsak dels därpå, att enligt styrelsens

förslag genererades minst 8,000 hästkrafter mer än af väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen i dess förslag preliminärt angifvits, dels att de

elektriska sakkunniga förordat ett synnerligen fullständigt och förstklassigt

system för energins fördelning och transformering, och att detta

kräfde en särskild byggnad, som ensamt för sig utan elektrisk utrustning

kostade ej mindre än 750,000 kronor. Någon motsvarande byggnad

funnes ej i föregående förslag upptagen. Själfva den elektriska

utrustningens ökade kostnad kunde uppskattas till omkring 1,000,000

kronor.

Toges vidare hänsyn till den omsorgsfullt utarbetade anordningen

af intag med grindar och luckor och till den allmänna prisstegringen,

vore skillnaden lätt förklarad.

Till sist har styrelsen påpekat, att det nu uppgjorda kostnadsförslaget

upptoge afsevärda belopp för transportanordningar och husbyggnader,

hvilka icke förut behöft medtagas, då det endast gällde jämförelser

mellan olika lägen.

I afseende på normerna för prisens beräkning, hade styrelsen vid

uppgörande af kostnadsförslaget låtit sig angeläget vara att icke upp
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Majt:s Nåd. Proposition N:o 136.

gifva en för låg kostnad för att icke riskera att sedermera behöfva inkomma

med framställning om sådana tillägg i anslaget, till hvilkas behöflighet

styrelsen kunde anses hafva haft tillfälle och förpliktelse att

taga hänsyn.

Trots den jämförelsevis höga slutsumman å kostnaderna för kraftuttagningen,

hölle sig dock anläggningskostnaden per energi-enhet inom

synnerligen måttliga gränser och afveke till följd af den ökade mängden

tillgänglig energi icke från väg- och vattenbyggnadsstyrelsens preliminära

beräkning i större mån, än som motiverades af skillnaden mellan ett

skisseradt och ett fullt utarbetadt förslag.

Emellertid borde, menar styrelsen, kraftstationen icke omedelbart

utbyggas för hela kraftbeloppet, enär motsvarande afsättning icke i

den närmaste framtiden kunde förväntas. Eegleringsdammen, intag från

älfven, tilloppskanal, fördelningsbassäng med flera anläggningar, som

icke kunde utvidgas eller förstoras, i den mån afsättningen ökades, måste

af naturliga skäl genast utföras på föreslaget sätt. Däremot borde stationsbyggnad,

maskiner, transformatorer, instrumentering, tuber, öfverbyggnaden

öfver tubintagen samt grindar, luckor m. m. endast utföras i

samma mån, förbrukningen sådant kräfde.

Styrelsen har beräknat, att under den närmaste tiden skulle kunna

från Trollhättans kraftstation afsättas till

Göteborg med omnejd........................................................ 10,000 hästkrafter

Trollhättan med omnejd...................................................... 6,000 »

öfriga orter............................................................................. 10,000 »

Summa 26,000 hästkrafter.

Härvid vore, fortsätter styrelsen, ingen hänsyn tagen till statsbanornas

elektriska drift, för hvars genomförande från Trollhättan skulle

behöfva tagas upp till 20,000 hästkrafter, ej heller till enskilda banors

eventuella behof eller till den förbrukning, som ett industriellt uppsving

och den elektriska energins vidsträckta användning i landtbrukets

tjänst kunde åstadkomma. Styrelsen vore emellertid af den

åsikt, att dessa senare faktorer komme att inom en snar framtid medföra

en högst väsentlig stegring i verkets afsättning utöfver den ofvan beräknade.

Styrelsen anser därför, att den nya kraftstationen redan från

början borde utbyggas för leverans af normalt 28,500 hästkrafter.

Bih. till Riktd. Prot. 1907. 1 Rami. 1 Afd. 106 Haft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kostnaderna

för kraftuttagningen,

då

stationen utbygges

för

28,500 elektriska

hästkrafter.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.

Kostnaden för en kraftstation om normalt 28,500 elektriska hästkrafter

med 4 grupper transformatorer beräknades sålunda:

Regleringsdamm..................................................................................... 450,000

Intag........................................................................................................... 300,000

Tilloppskanal .......................................................................................... 1,646,000

Afstängning, aftappning och broar öfver tilloppskanalen ......... 54,000

Fördelningsbassäng med tubintag, grindar och luckor............... 467,600

Tuber........................................................................................................ 321,500

Kraft stationsbyggnad........................................................................... 906,000

Maskinell utrustning ............................................................................ 2,913,000

Afloppskanaler....................................................................................... 60,000

Transportanordningar............................................................................. 97,600

Husbyggnader, vatten- och afloppsledningar................................. 331,000

Belysning, telefon- och signalanordningar....................................... 15,000

Yäganläggningar och planering ........................................................ 75,000

Inlösen af tomt och husbyggnader................................................. 100,000

Arbetsledning in. m. c:a 10 %.......................................................... 763,300

Summa kronor 8,500,000.

Denna anläggningskostnad motsvarade 410 kronor per kilowatt tillgänglig

effekt vid 50,000 volt eller 298 kronor per elektrisk hästkraft.

Dessa siffror gåfve dock en alltför ogynnsam framställning om priset

per energi-enhet. Det måste nämligen ihågkomma, att till följd af

maskinenheternas storlek den fjärde enheten, som skulle utgöra reserv

vid första utbyggnaden motsvarade ej mindre än Va af sammanlagda effekten

hos de enheter, hvilka afsåges för normal drift, och att sålunda på

detta utvecklingsstadium reserven medförde en jämförelsevis betydlig kostnad.

Vidare vore att märka, att ur tre enheter kunde, om ock med något

minskad verkningsgrad hos maskinerna, det vill säga med något

ökad vattenförbrukning — hvilken emellertid i detta fall ej spelade någon

roll — utan olägenhet uttagas ända till 34,000 hästkrafter mot normalt

28,500. Räknades med förstnämnda siffra, blefve anläggningskostnaden

per hästkraft naturligtvis i afsevärd mån mindre än ofvan angifvits.

Anläggningskostnaden vore emellertid i hvilket fall som helst ej större än

att kronan snart nog skulle kunna skörda en betydande vinst på företaget

och ändock försälja energin till pris, hvilka kunde framkalla och

befordra den industrins uppblomstring, man i dessa landsdelar väntade

blifva en följd af Trollhättefallens utnyttjande. Det behöfde knåp
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.

past påpekas, att med stigande afsättning själfkostnaden per hästkraft

folie och vinsten vid samma prissättning ökades.

Den tid, som kräfdes för den till omedelbart utförande föreslagna

anläggningens färdigställande, beräknades till något mer än tre år. Då

arbetena igångsatts under sommaren 1906, kunde de sålunda väntas

blifva färdiga hösten 1909. Detta dock under uttrycklig förutsättning,

att strejk, lockout eller annan force majeure icke hindrade arbetenas oafbrutna

gång.

Med stöld af det anförda har styrelsen i underdånighet hemställt,

det Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen dels besluta, att den till

anläggning bestämda kraftstationen vid Trollhättan finge anordnas i

hufvudsaklig öfverensstämmelse med styrelsens öfverlämnade förslag,

dels ock till dess utbyggnad för en leveransförmåga af 28,500 respektive

34,000 hästkrafter utöfver af 1906 års Riksdag beviljade 750,000

kronor anvisa ett belopp af 7,750,000 kronor, af hvilka

för år 1907 erfordrades omkring 2,000,000

» » 1908 )) » 3,000,000 och

» » 1909 )> » 2,750,000 kronor.

Till följd af nådig remiss har kommerskollegium afgifvit underdånigt

utlåtande i ärendet och därvid öfverlämnat ett af samtliga inspektörer

öfver elektriska anläggningar för belysning eller arbetsöfverföring

afgifvet yttrande äfvensom såsom eget utlåtande beträffande utförandet

af den ifrågavarande elektriska anläggningen åberopat hvad i yttrandet

i afseende därå anförts.

Uti berörda yttrande hafva inspektörerna, under erinran att sty
relsen

för Trollhätte kanal- och vattenverk föreslagit, att kraftstationen

till en början endast skulle utbyggas för leverans af 28,500 hästkrafter,

som dock vid något mindre verkningsgrad hos turbinerna kunde uppdrifvas

till 34,000 hästkrafter, vidare anfört hufvudsakligen följande.

Styrelsen vore på grund af gjorda utredningar om efterfrågan på

kraft tydligen bäst i stånd att bedöma, till hvilken utsträckning kraftstationen

nu genast borde utbyggas. Att under de tre byggnadsåren

kunna borttinga de föreslagna 34,000 hästkrafterna till antagliga pris

förefölle ju ej orimligt. Ehuru styrelsen i denna framställning icke

ingått på den viktiga frågan om den elektriska kraftens försäljningspris,

hvilket i väsentlig grad vore afgörande för hvad som kunde afyttras,

torde man väl hafva beräknat, att afgifterna skulle sättas så, att de

lämnade skälig afkastning å de 8,5 millionerna. I sammanhang härmed

borde påpekas, att dubbla kraftbeloppet kunde erhållas för en ökning i

Utlåtande af

kommerskollegium.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kung!. Majits Nåd. Proposition N:o 136.

anläggningskapital af endast 2,800,000 kronor. Det vore sålunda för

företagets ekonomi af synnerligt stor betydelse, att en vidare utbyggnad

snarast möjliggjordes. Det vore ock tydligt, att den ytterligare kraft,

som härigenom vunnes, skulle utan förlust kunna säljas till ett mycket

lågt pris. För att, om så behöfdes, underlätta igångssättande af nya företag

skulle man då, om rimliga förslag framkomme, kunna möjliggöra

utförandet af experiment i större skala t. ex. inom kemiska industrier

genom en tillfällig kraftupplåtelse på särskildt billiga villkor. Äfven i

andra fall kunde det tänkas, att kraftpriset till en början sattes särskildt

lågt och höjdes efter viss tid. Så t. ex. kunde därigenom anslutningen

sannolikt påskyndas för en del verk, som för att kunna blifva abonnenter

måste ersätta sina förutvarande ånganläggningar med rätt dyrbara elektriska

installationer och som droge sig för den därmed förenade kostnaden.

Kunde dessa omkostnader sålunda utan direkt hvarken vinst

eller förlust för staten betalas genom utnyttjande af vatten, som eljest

under afsevärd tid skulle rinna bort obegagnadt, så syntes detta från

nationalekonomisk synpunkt vara en fördel.

Genom föreliggande förslag om kraftstationens förläggning erhölles,

såvidt inspektörerna kunnat finna, möjlighet till en fullt tillfredsställande

anordning af maskinstationen.

Beträffande den elektriska utrustningen kunde såsom allmänt omdöme

sägas, att några större tekniska svårigheter ej syntes möta för utförandet

af ifrågavarande elektriska anläggning. De maskiner och apparater,

som kunde ifrågakomma, torde blifva af allmänt brukliga typer,

endast af för våra förhållanden ovanlig storlek. I Amerikas förenta

stater funnes dock i drift åtskilliga kraftstationer af mycket likartad beskaffenhet

med den nu föreslagna. Några hufvudpunkter kunde dock

blifva föremål för diskussion, t. ex. angående strömsystem, maskinenheternas

storlek, anordning af hjälpmaskiner, instrumentering och

transformeringsapparater samt fjärrledningarnas konstruktion.

Till strömsystem hade valts trefasström, som skulle genereras med

en spänning af 10,000 volt. Denna spänning vore tillräcklig för kraftfördelningen

i den närmaste trakten. För aflägsnare trakter upptransformerades

densamma till 50,000 volt. Häremot syntes intet vara att

invända. Högre spänning än 50,000 volt syntes ej för närvarande

kunna tillrådas. Det torde blifva ett framtida spörsmål, huruvida för

den kraft, som eventuellt skulle uttagas till elektrisk järnvägsdrift,

annorlunda anordnade maskiner borde användas. Den mest omstridda

frågan angående strömsystemet vore väl strömmens s. k. frekvens eller

periodtal. Denna sak, som ej vore berörd i styrelsens förslag, inverkade

i någon mån å anskaffningskostnaden för generatorer och transforma
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.

torer, men hade sin hufvudsakliga betydelse för abonnenterna. I vårt

land såväl som i det öfriga Europa hade hittills för dylika kraftfördelningsledningar

nästan uteslutande användts ström med ett period tal af

50 per sekund. Som en följd däraf vore de flesta i handeln förekommande

trefasmotorer och öfriga apparater konstruerade härför. Transformatorer

och motorer, särskild! mindre sådana, blefve ock i regeln

därigenom billigare än om de skulle utföras för ett lägre periodtal.

Häri läge naturligtvis ett starkt skäl att söka bibehålla det vanliga

periodtalet. En strömleverantör, som afveke härifrån, torde under i

öfrigt lika förhållanden blifva något mindre konkurrenskraftig och kunde

ej heller utan vidlyftiga anordningar få reservkraft från eller ansluta sig

till anläggning af det förra slaget. Emellertid medförde användandet

af en lägre frekvens — exempelvis 25 perioder, som ofta användes i

Amerika — vissa fördelar vid anordnandet af fj ärrledningarna. De för

en eventuell elektrisk järnvägsdrift ifrågakommande enfasmotorerna

syntes ej heller lämpligen kunna utföras för högre periodtal än 25. I

hvad mån dessa och andra skäl kunde vara afgörande för valet af det

ena eller andra periodtalet vore en fråga af största vikt.

Maskinenheternas storlek hade föreslagits till 7,000 kilowatt eller

10,000 hästkrafter. Gränsen uppåt både bestämts af möjligheten att

anskaffa lämpliga turbiner. Tydligt vore att ju större enheterna kunde

tagas, desto större blefve enkelheten och desto mindre kostnaden.

Eu stor rikedom af kopplingsanordningar, som medgåfve att på ett

bekvämt sätt företaga alla möjliga kombinationer mellan maskiner, transformatorer

och ledningar torde ej i afsevärd grad öka driftsäkerheten,

men kräfde ett betydligt anläggningskapital så väl för apparaternas anskaffande

som för beredande af plats åt desamma. Vid en kraftfördelning

af det ta slag, där fj ärrledningar af många mils längd förekomme,

syntes den vanligaste felkällan blifva dessa ledningar. Det saknade

därför praktiskt värde att utöfver eu viss gräns nedlägga kostnader på

ökande af driftsäkerheten i själfva kraftstationen. Man borde äfven betänka,

att med hvarje ny apparat infördes äfven en ny möjlighet till

fel. Den största säkerheten uppnåddes därför oftast genom största möjliga

enkelhet. En för inspektörerna företedd schematisk framställning af

kopplingsanordningarna, hvilket schema torde legat till grund för kostnadsberäkningen,

syntes snarare upptaga för vidlyftiga anordningar än

motsatsen. För en fullständig utbyggnad ad stationen skulle enligt detta

schema erfordras öfver ett hundratal strömbrytare, hvardera dragande

en kostnad af några tusen kronor och jämte kopplingsskenor o. d. upptagande

en byggnad med dimensioner längd, bredd och höjd af 110 x 12

s. 22 Kontrollera mot PDF

Utlåtande af

väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen.

22 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.

X 24 meter, och. hvars kostnad beräknats till 750,000 kronor. Som

reserv för magnetiseringsmaskinerna vore äfven föreslaget ett ganska

dyrbart ackumulatorbatteri, hvilket enligt inspektörernas mening borde

kunna utelämnas eller ersättas med betydligt billigare anordningar.

Kostnaden för elektriskt maskineri vore numera ganska svår att

förutsäga, då den syntes i allt högre grad blifva beroende på sammanslutningar

mellan såväl råämnesleverantörer som fabrikanter. Emellertid

syntes de beräknade summorna böra väl räcka till. Af fördel vore tydligen

att erforderliga maskiner m. m. kunde åstadkommas inom landet.

Detta torde äfven hvad den elektriska utrustningen beträffade vara möjligt,

dock med vissa undantag, exempelvis instrument, kablar och ofvan nämnda

ackumulatorbatteri.

Inspektörerna hafva tillstyrkt bifall till styrelsens underdåniga hemställan

att få utföra den ifrågavarande elektriska anläggningen i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med det framlagda förslaget och att begärda

medel härför ställdes till dess förfogande, dock med skyldighet

för styrelsen att snarast möjligt till Kungl. Maj:t ingifva fullständig utredning

angående anläggningens hufvudsakliga delar samt att iakttaga

hvad Kungl. Maj:t med anledning däraf kunde finna skäligt föreskrifva.

Jämväl väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har uti ärendet afgifvit

infordradt underdånigt utlåtande.

Styrelsen har därvid, efter att hafva redogjort för de olika förslagen

för trafikkanalens ombyggnad, meddelat, att styrelsen för sin del

gåfve bestämdt företräde åt tanken att, i stället för att, såsom öfverstlöjtnant

Laurell föreslagit, låta den nya trafikkanalen följa fallen i älfven,

ombygga den nuvarande bergkanalen enligt den plan, som till sina

hufvuddrag blifvit af styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk angifven

i dess underdåniga skrifvelse.

Beträffande själfva kraftstationen och därtill hörande anläggningar

har styrelsen anfört hufvudsakligen följande.

Det föreslagna läget och anordningen af regleringsdammen i älfven

kunde anses efter förhanden varande förhållanden väl afpassade.

Anordningen af intaget med därtill hörande flytande isafledare

med under vattenytan nedgående skärm syntes vara af lämplig beskaffenhet,

och mot utelämnandet tills vidare af vrakgrindar i de vinkelrätt

mot älfvens strömriktning kommande intagsöppningarna syntes

ej häller något böra invändas, då dylika grindar, anbragta i det fria,

såsom här skulle ske, lätt föranledde att grundisen fäste sig vid de afkyla

järnstängerna och tilltäppte öppningarna. Då lös flottning ickeförekomme,

torde vrakgrindarne kunna undvaras.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.-ts Nåd. Proposition N:o 136.

Kunde man, såsom kanal- och vattenverksstyrelsen gjorde, utgå

från förutsättningen att statens kraftstation n:r 2 icke behöfde planläggas

_ för mer än cirka 100 m3 vatten i sekunden, samt att firman

Nydqvist & . Holm vore villig att för endast full ersättning för styrkt

skada medgifva framdragande åt erforderliga tuber öfver viss del af dess

område eller att tillåta eventuell inlösen af denna områdesdel med därå

befintlig byggnad, förenklades problemet därigenom uppenbarligen i så

hög grad, att det som följd af dessa tvenne antaganden vore gifvet, att

den nu tilltänkta kraftstationen borde förläggas nere vid själfva stranden af

Olidehålan, på sätt kanal- och vattenverksstyrelsens förslag nu förutsatte,

samt att. man borde begagna den därigenom vunna möjligheten att välja

den horisontala uppställningen af turbiner och generatorer, som under

dessa . från alla tvångsförutsättningar frigjorda förhållanden vore den

naturligaste och lämpligaste. Någon närmare bevisföring för riktigheten

af antagandet, att den andra kraftstationen icke skulle behöfva planläggas

för mera än 100 m3 vatten i sekunden, hade visserligen kanal- och vattenverksstyrelsen

icke i den underdåniga framställningen framlagt, utan däri

endast uttalat, att »såvicit man hittills kunde se af förslaget till Vänerns

reglering, skulle denna troligen icke kunna bekvämligen öka den för

kraftuttagningen tillgängliga vattenmängden med mer än 100 m3 i sekunden»,

men uti en af verkställande direktören, majoren F. V. Hansen,

till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen öfverlämnad promemoria hade detta

spörsmål något närmare behandlats.

Det vore emellertid uppenbart, att denna fråga om den behöfliga

storleken af den 2:dra kraftstationen, som skulle utnyttja den genom

reglering af Vänern vunna vattentillgången, vore af stor och afgörande

betydelse för frågan, huruvida den lista anläggningens utförande på det

sätt och med det läge, som af kanal- och vattenverksstyrelsen nu föreslagits,

kunde vålla svårigheter för ett lämpligt anordnande af den framtida

2:dra kraftstationen, hvarför ock spörsmålet om huru Vänerns reglering

skulle komma att inverka i afseende å vattentillgången för kraftändamål

måste närmare pröfvas.

Enligt de af Lamell verkställda utredningarna i fråga om Vänerns

reglering skulle under 86,8 % af hela tidsperioden 1819—99 kunnat fås en

aftappning ur sjön af minst 550 in3 vatten i sekunden, om den varit

reglerad enligt det af honom uppgjorda förslaget samt regleringen

varit skött efter det program Lamell användt vid sina undersökningar.

För kraftändamål skulle alltså under 86,8 % af tiden eller således i allmänhet

kunna påräknas en jämn vattenmängd af minst 450 in3 vatten i

sekunden, om man beräknade cirka 50 m3 vatten i sekunden för ny

dubbel slussled, 3 m“ vatten i sekunden för oljeslageriet och Nydqvist

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.

& Holms mekaniska verkstad, 8 m3 vatten i sekunden för nuvarande

kraftstationen å Malgön samt cirka 39 m3 vatten i sekunden för vattenfallens

bibehållande, för fisket och för läckning. Den svåraste och

långvarigaste torkperioden med lågt vattenstånd under sagda tidrymd

hade inträffat under 1850-talet, i det att under hela tiden från och med

midten af år 1854 till och med midten af april år 1860 råd t mycket

lågt vattenstånd i sjön med åtföljande ringa afrinning. Under denna

långvariga torkperiod af en så enastående utsträckning skulle enligt

Laurells undersökningar kunnat påräknas eu jämn aftappning af endast

cirka 435 m3 vatten i sekunden och således för kraftändamål .en jämn

vattentillgång af endast 335 m3 vatten i sekunden. Emellertid kunde

man genom pröfning af olika regleringsprogram öfvertyga sig om, att

man, genom en strängare hushållning med magasinet i sjön och genom

att så fort som möjligt från maximitappning vid uppnådt högsta tillåtna

vattenstånd inskränka vattenaftappningen till endast den minsta behöfliga

tappningen, i allmänhet kunde hålla en jämn aftappning af cirka 600 m

vatten i sekunden, äfvensom att man, när enstaka vattenfattiga år inträffade,

kunde hålla en jämn tappning af 500 å 550 m3 meter i sekunden, och,

när vattenfattiga år inträffade i omedelbar följd till så enastående utsträckning

som perioden 1854—1860, en jämn tappning af cirka 460 m3 vatten

i sekunden. I allmänhet skulle man sålunda kunna påräkna eu jämn

vattentillgång af 250 m3 vatten i sekunden äfven för en andra kraftstation

af samma valör som den nu föreslagna första, ehuru denna andra kiaftstation

under ogynnsamma år med långvarig torka syntes kunna få en

vattentillgång af endast 150 å 200 in3 vatten i sekunden samt, näi mycket

vattenfattiga år inträffade i längre omedelbar följd, syntes kunna få endast

cirka 100 in3 vatten i sekunden, så vidt ej särskilda åtgärder kunde

vidtagas. Nu vore det emellertid att märka, att, då 2:ne kraftstationer

för hvardera 250 m3 vatten i sekunden skulle lämna tillsamman ett

kraftbelopp af cirka 152,000 elektriska hästkrafter, sa kunde det anses

för visst, att eu afsevärd del af kraftafnämarna icke komme att hafva

behof af kraften annat än för dagdrift. Ehuru det icke torde vara att

tänka på att normalt använda olika tappning om dagen och natten för

att, såsom Laurell föreslagit, öka upp dagdriftsbeloppet öfver det annars

normala, så vore det likvisst uppenbart, att man, med hänsyn till nämnda

förhållande att en afsevärd procent af kraftkunderna, syntes komma att

hafva endast dagdrift, kunde och borde under perioder af långvarig torka

nedsätta tappningen under natten, eller afpassad del af natten, till den

vattenmängd, som endast motsvarade nattdriftens behof, för att därigenom

under dagen kunna såvidt möjligt bibehålla den lör full dagdrift behöfliga

normaltappningen af cirka 5Ö0 m° vatten i sekunden för kraftändamål.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

, Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.

Likaledes kunde man vid dylika kritiska perioder uppoffra mindre vatten

för natursceneriets bibehållande och således från vattenfallen spara åtminstone

25 m3 vatten i sekunden, som kunde i stället ledas till kraftstationerna.

Vidare hade man icke häller att under 4 å 5 månader under vintern,

när vattentillgången gemenligen vore som knappast, använda de för

slussningen beräknade 50 m,! vatten i sekunden, etter som seglationen

lå ej påginge, utan kunde äfven dessa då ledas till kraftstationerna.

Därest man sålunda icke skulle ofullständigt utnyttja den ökade

vattentillgång, som kunde vinnas genom Vänerns reglering, syntes äfven

statens andra framtida kraftstation skäligen kunna förutsättas böra utbyggas

för ett kraftbelopp och en vattenmängd ungefärligen lika med

den nu föreslagna första kraftstationens. Därvid torde det dä nog blifva

förenadt med alltför stora kostnader att tänka sig denna andra kraftstation

förlagd nere vid Olidehålans strand, då detta endast kunde ske

genom förvärfvande af det nödiga utrymmet från Nydqvist & Holms

mekaniska verkstads område. Det kunde därför blifva behöfligt att förlägga

kraftstationen n:r 2 nordost om hotell Utsikten och för denna kraftstation

tillgripa den vertikala uppställningen af turbiner och generatorer. Denna

kraftstation finge då sitt aflopp genom tunnel under den nu föreslagna

öppna tilloppskanalen ut till Olidehälan, på sätt vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

utlåtande fogad ritning utvisade. De af kanal- och

vattenverksstyrelsen föreslagna anordningarna för anknytning af den

andra tilloppskanalen mellan intaget och bergkanalen samt mellan bergkanalen

vid oljeslageriet och den första kraftstationens nu föreslagna

tilloppskanal kunde med lätthet så anordnas, att de båda kanalerna

kunde lämna driftvatten åt hvilkendera som hälst af de tvenne kraftstationerna

vid Olidehålan och vid hotell Utsikten.

Äfven om man, såsom ofvan anförts, syntes böra räkna med att

den blifvande kraftstationen n:r 2 kunde komma att blifva utbyggd för

samma vattenmängd, 250 m3 vatten i sekunden, som den första, så kunde

därför denna senares förläggande till själfva stranden af Olidehålan icke

sägas förhindra eller försvåra anläggningen af en framtida kraftstation

n:r 2, och vore det utan tvifvel en fördel, att förhållandena tilläte, att

åtminstone den ena af de båda likvärdiga kraftstationerna förlädes vid

själfva stranden af Olidehålan, på sätt kanal- och vattenverksstyrelsen

föreslagit, då därigenom denna kraftstation kunde anordnas på ett i

vissa afseenden bättre sätt än den vertikala uppställningen med gå i ve.

I afseende å fördelningsbassängen med dess vattenintag, afstängningsanordningar

och isgrindar med mera syntes de föreslagna anordningarna

vara lämpliga.

Bih. till Eiksd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 106 Höft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136,

Däremot torde det blifva mycket vanskligt att utspränga de för

tuberna föreslagna erforderliga många närbelägna tunnlarna, som skulle

få. ett sådant inbördes afstånd från hvarandra, att den kvarblifvande

skiljoväggen mellan dem skulle få en minsta tjocklek af allenast 3 till

4 meter. Det syntes vara mycket osäkert, om bergets beskaffenhet

tilläte, att dessa tunnelutsprängningar utfördes, utan att ras eller farliga

sprickor uppstode. Den föreslagna anordningen med utsprängning af

tunnlar för tuberna från fördelningsbassängen till kraftstationen syntes

därför böra utbytas mot ett utförande enligt af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

uppgjordt på ingifven ritning åskådliggjordt förslag, som visade,

hurusom tuberna kunde anordnas såsom invändigt plåtklädda tuber af

armerad beton, hvilka kunde med lätthet apteras och till erforderlig

tjocklek i det fria kringbetoneras på platsen, utan att tunnelsprängning

behöfde utföras. Denna anordning, som möjliggjordes genom åtgärden

att förflytta fördelningsbassängen längre ut mot bergkanten, kunde utföras

utan någon som helst risk af misslyckande i följd af bergets beskaffenhet,

då detta bortsprängdes i öppen sprängning, hvartill komme

att detta sätt för tubernas anordnande blefve afgjordt billigare än det

föreslagna. Att förlägga tuberna inne i tunnlar i berget på det af kanaloch

vattenverksstyrelsen föreslagna sättet skulle icke i någon mån kunna

motverka driftstörningar genom sväll- eller grundis.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vore därför af den bestämda

åsikten, att fördelningsbassängen borde framflyttas ut mot bergkanten

och turbintuberna anordnas genom arbete i det fria efter bergets erforderliga

undansprängning, enär arbetets utförande därigenom blefve säkrare,

enklare och billigare.

Till undvikande af brott genom vattenslag vid plötsligt afstängande

af turbinerna borde vidtagas lämpliga säkerhetsanordningar. Bland sådana

anordningar kunde särskild! nämnas dels elektriska motstånd, som vid

minskning i de elektriska generatorernas belastning automatiskt inkopplades

för att bibehålla turbinernas effekt konstant i trots af belastningsändringarna,

dels att turbinpådragens utväxlingar gjordes så stora och

långsamt verkande, att turbinernas afstängning to ge tillräckligt lång tid

för att hindra uppkomsten af skadliga vattenstötar.

Det totala kraftbeloppet 80,000 turbinhästkrafter hade föreslagits

lördeladt. på 8 stycken turbiner för hvardera 10,000 effektiva hästkrafter.

Den sålunda valda storleken å maskinenheterna vore, ehuru hittills icke

använd i vårt land, i öfverensstämmelse med den moderna utveckling,

som medföljt vattenkraftens omsättning till elektrisk kraft. Sedan den

elektriska kraften börjat öfverföras på långa afstånd, hade utvecklingen

allt mer ökat maskinenheternas storlek, så att man numera kommit till

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.

sådana störa driftsförhållanden, att turbiner om 10,000 hästkrafter vid

Niagara och om 12,500 hästkrafter vid Shawinigan kommit till användning.

Mot storleken af maskinagregaten vore därför intet att invända,

då den i öfrigt medförde stora fördelar.

Kostnaden för kraftstationens fullständiga utbyggande för 76,000

elektriska hästkrafter skulle uppgå till 11,300,000 kronor, utgörande

2,800,000 kronor mer än den af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i dess

underdåniga skrifvelse den 20 december 1904 beräknade kostnaden för

kraftstationens anläggning under samma förutsättning som nu eller att

den Laurellska kanalen icke skulle komma till utförande. Då väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens kostnadsberäkning afsett eu jämförelse mellan

kostnaden för kraftens uttagning å östra stranden enligt af professorn

J. G. Richert utarbetadt förslag eller enligt förslag, som uppgjorts af

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, hade det för att icke göra jämförelsen

vilseledande varit nödvändigt att för det af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

uppgjorda förslaget antaga alldeles samma vattenhastighet af

2,5 m. i kraftkanalen och samma fallförlust af 2,5 m. i denna och tuberna

samt alldeles samma nyttiga effekt af transformerade 65,000

elektriska hästkrafter, som professor Richert antagit i sitt berörda förslag.

Om man emellertid hade fria händer att lösgöra sig från denna bundenhet

vid den af professor Richert beräknade hastigheten, fallförlusten och

sluteffekten, så att man med kanal- och vattenverksstyrelsen räknade

endast en vattenhastighet i kanalen af 1,8 m., och således motsvarande

ökning af sektionen å kanalen, samt en total fallförlust af endast 1,45 m.,

finge man en med cirka 8,000 transformerade elektriska hästkrafter ökad

effekt. Därest väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag hade utarbetats

för eu kraftstation med det nu föreslagna läget och för ett 8,000 elektriska

hästkrafter större kraftbelopp samt med den 15 % större kanalsektion,

som motsvarade den till 1,8 m. reducerade vattenhastigheten

samt kanalsektionen å sträckan från intaget till östra stranden jämväl

uttagits för 350 m:! vattenförning såsom enligt kanal- och vattenverksstyrelsens

nu framlagda förslag, så hade kostnaden å väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förslag därigenom ökats med 1,835,600 kronor för

den ökade maskinella utrustningen och de ökade dimensionerna å tilloppskanalen.

Då vid jämförelsen med det Richertska förslaget väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens förslag naturligen icke kunde få göras fullständigare

än detta, för att icke förrycka sagda jämförelse, kunde i vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens förslag ej heller medräknas vare sig kostnad

för nödiga husbyggnader för beredande af bostäder för verkets

funktionärer, vatten- och afloppsledningar, inlösen af tomt och bygg
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

Departements''

chefens

yttrande.

28 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.

nader, transportanordningar, belysning, telefon- och signalledningar,

hvithet allt saknats i det Richertska förslaget. Då dessa anordningar

emelleitid gifvetvis blefve erforderliga, hade väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

kostnadsförslag ökats med cirka 598,000 kronor för dessa poster,

som af ofvan angifna skälet icke fått medtagas vid jämförelsen.

Om sålunda väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag, fritt från

jämförelsen med det Richertska, fuilständigades med förberörda tvenne

belopp, blefve kostnaden 8,500,000+ 2,433,600 kronor eller 10,933,600

kronor för kraftstationen utbyggd för det 8,000 elektriska hästkrafter

större kraftbeloppet och med de större dimensionerna å tilloppskanalen

samt med förberörda oundvikliga kostnader för bostäder med mera.

Den af kanal- och vattenverksstyrelsen framlagda definitiva kostnadsberäkningen

företedde således i verkligheten en kostnadsökning af endast

omkring 366,400 kronor, som berodde på ökade arbets- och materialpris

för att så vidt möjligt icke riskera den beräknade kostnadens öfverskridande.

Att den föreslagna kraftstationen icke borde för närvarande utbyggas

för högre kraftbelopp än det, som motsvarade en kraftleverans af normalt

28,500 hästkrafter, torde få anses ådagalagdt genom de utredningar

angående den från början påräkneliga kraftafsättningen, som af kanaloch

vattenverksstyrelsen hade verkställts. Men att vid sådant förhållande

anläggningskostnaden per elektrisk hästkraft, så länge kraftstationen ej

vore större och den således ej vore fullt utbyggd, ställde sig jämförelsevis

hög, vore eu sak, som icke kunde undvikas under de förhandenvarande

förhållandena. Själfkostnaden syntes i hvarje fall ej blifva större

än att äfven under den naturligtvis ogynnsammaste första perioden direkt

vinst uppstode för kronan, förutom för landet den indirekta vinsten af

industrins och näringarnas utveckling i landsdelarna kring Göta älf.

På grund af hvad ofvan anförts har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

förordat bifall till den underdåniga framställningen, likvisst med

underdånig hemställan därjämte om den ändring i den ingifna arbetsplanen,

att fördelningsbassängen och vattentuberna mellan denna och

kraftstationen utfördes i hufvudsaklig öfverensstämmelse med omförmälda

af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uppgjorda förslag.

Uti sin underdåniga skrifvelse har styrelsen för Trollhätte kanaloch

vattenverk till en början berört frågan om lämpligaste sättet att

ombygga trafikkanalen. De skäl, som styrelsen därvid anfört för den

af styrelsen förordade sträckningen, synas mig afgörande, och då jämväl

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i sitt nu afgifna utlåtande förordat

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.

samma sträckning, lärer man kunna utgå från, att den nya trafikkanalen

icke kommer att förläggas tätt invid fallen såsom öfverstlöjtnant Laurell

föreslagit. Vid kraftkanalens anordnande torde alltså ingen hänsyn

behöfva tagas till dess korsning med trafikkanalen utan kraftkanalen

kunna anläggas på det sätt, som för vattnets framledande till kraftstationen

är fördelaktigast.

Hvad angår kraftuttagningen, så är genom 1906 års riksdags beslut

bestämdt, att en kraftstation för tillgodogörande af den staten tillhöriga

vattenkraften i Trollhätte strömmar skall byggas och att anläggningen

skall äga rum på östra stranden. Själfva hufvudfrågan är alltså redan

afgjord, men då man icke medhann att i dess helhet utarbeta planen

rörande kraftstationens anordnande så tidigt, att den kunde föreläggas

1906 års riksdag, måste Kungl. Maj:t år 1906 inskränka sig till att af

Riksdagen begära anslag till påbörjande af en del af kraftkanalen.

Styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk har nu till Kungl.

Maj:t inkommit med fullständig plan för anläggningen, och lärer alltså

böra af Riksdagen begäras anslag till kraftanläggningens fortsättande

och fullbordande.

Anläggningen är afsedd att, sedan den fullt utbyggts, ur Trollhättefallen

uttaga en vattenmängd af 250 kubikmeter i sekunden. Då

den tillgängliga effektiva fallhöjden är 30,5 meter, motsvarar berörda

vattenmängd en naturkraft af 100,000 hästkrafter. Vid tillgodogörandet

af denna naturkraft återstår efter afdrag af förlust i kraftstationens turbiner

och elektriska generatorer, uppgående till 24 procent, 76,000

hästkrafter i form af elektrisk energi.

Kostnaden för anläggningen, då stationen fullt utbygges för 76,000

elektriska hästkrafter, har af styrelsen beräknats till 11,300,000 kronor.

På grund af gjorda utredningar om möjlighet till försäljning af

kraft har styrelsen emellertid föreslagit, att kraftstationen till en början

endast skall utbyggas för leverans af normalt 28,500 hästkrafter, hvilken

effekt dock genom något ökad vattenförbrukning kan uppdrifvas till

34.000 hästkrafter. Anläggningskostnaden för utbyggnad af kraftstationen

i berörda omfattning har beräknats till 8,500,000 kronor.

Kraftstationens fullständiga utbyggande skulle alltså kosta endast

2.800.000 kronor mer än den anläggning, som styrelsen nu föreslagit

till utförande. Då skillnaden är så jämförelsevis liten, kan det ifrågasättas,

att, istället för att i början låta en del vatten utan nytta rinna

bort, kraftstationen genast skulle fullt utbyggas och en del kraft till

pris motsvarande ungefär statens själfkostnad afyttras till kemiska industrier,

som för att bära sig behöfva mycket billig elektrisk kraft. Sär
-

I

opaginerad Kontrollera mot PDF

SO Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.

skildt har förslag framställts, att kraft skulle till pris af omkring 15

kronor hästkraften försäljas för att på elektrisk väg framställa kväfve

ur luften. Kraft kan emellertid icke borttingas till sådana kemiska

industrier endast för ett tiotal år, utan för att de skola komma till stånd

fordras, att staten genom kontrakt förbinder sig att under en lång följd

af år till dem för mycket lågt pris leverera elektrisk energi. Detta

lärer emellertid i förevarande fall hvarken vara för staten ekonomiskt

fördelaktigt eller nödvändigt för den kemiska industrin.

Trollhättefallen äro ju belägna i närheten af rika och tätt befolkade

trakter af landet, och Trollhättan med dess utmärkta kommunikationer

har alla förutsättningar att blifva ett industrisamhälle af betydande omfattning.

Det är därför att antaga, att hela det kraftbelopp, som staten

kan uttaga ur fallen, inom en ej aflägsen framtid kan finna afnämare

till normala pris. För att erhålla största möjliga inkomst ur Trollhättefallen

synes det fördenskull vara mest ändamålsenligt att, såsom

styrelsen föreslagit, regleringsdammen och tilloppskanalen in. m. genast

från början anordnas för hela kraftuttagningen, men att de delar af anläggningen,

hvilka kunna, utan att kostnaden därigenom ökas, successivt verkställas,

endast fullbordas i den mån kraft kan borttingas. Däremot synes

man allvarligt böra taga under öfvervägande det af inspektörerna öfver

elektriska anläggningar för belysning eller arbetsöfverföring väckta förslaget

att under några år på särdeles billiga villkor försälja kraft till

industriella verk, hvilka nu hafva ånganläggningar, och som icke anse

sig kunna öfvergå till elektrisk drift på grund af de afsevärda kostnader,

som anskaffandet af elektriska maskiner medföra. På sätt inspektörerna

framhållit, skulle det från nationalekonomisk synpunkt vara en

fördel, om dessa kostnader kunde utan förlust för staten betalas genom

utnyttjande af vatten, som eljest icke skulle komma till användning.

Hvad angår den kemiska industrin torde elektrisk kraft kunna af

staten på billiga villkor lämnas till densamma från vattenfall, som

icke hafva så fördelaktigt läge som Trollhättan.

Ifråga om de tekniska anordningarna hafva såväl inspektörerna som

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gifvit sitt erkännande åt den af styrelsen

för Trollhätte kanal- och vattenverk framlagda planen för kraftuttagningen.

Endast beträffande några smärre detaljer hafva anmärkningar

framställts.

Något beslut af Kungl. Maj:t rörande dessa anmärkningar synes icke

för närvarande böra ifrågakomma, utan styrelsen endast anbefallas att

taga den hänsyn till de gjorda erinringarna, hvartill eu grundlig pröfning

kan gifva anledning. Då styrelsen förutom den sakkunskap som

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kung!. Majrts Nåd. Proposition N:o Vid.

inom densamma finnes, förfogar öfver biträden, som äro särskildt förfarna

såväl inom väg- och vattenbyggnadsfacket som på det elektriska

området, torde man utan fara kunna öfverlämna åt styrelsen att afgöra

hithörande frågor.

De elektriska inspektörerna hafva särskildt ifrågasatt vissa inskränkningar

beträffande de tilltänkta kopplingsanordningarna, samt att ett

tillämnadt ackumulatorbatteri antingen skulle ur planen utgå eller ersättas

med billigare anordningar. En del besparingar skulle därigenom

vinnas, och torde därför noggrann! böra tagas i öfvervägande, om de af

inspektörerna antydda förenklingarna kunna vidtagas, utan att anläggningen

därigenom försämras. Enär fullständig utredning härom icke

nu hunnit ske, samt besparingarna icke skulle i någon högre grad inverka

på kostnaderna i deras helhet, anser jag mig dock icke böra föreslå

någon minskning i det anslag, som styrelsen hemställt skola af Riksdagen

äskas.

Jag förutsätter gifvetvis, att vid anläggningarnas utförande noga

tillses, att inga onödiga och kostbara utsmyckningar nedläggas på dessa

för rent praktiska behof afsedda byggnader, utan att all den sparsamhet,

som med behörigt tillgodoseende af ändamålsenligheten kan iakttagas,

också varder iakttagen.

Då anläggningen är ett produktivt företag, synas lånemedel böra

för densamma anlitas. Det skulle kunna ifrågasättas, att, såsom äger

rum beträffande den af riksgäldskontoret erlagda köpeskillingen för Nya

Trollhätte kanalbolags egendom, ränta efter viss procent skulle af kanaloch

vattenverket till riksgäldskontoret betalas å de medel, som nu af

Riksdagen äskas, och å de belopp, som af föregående års Riksdag beviljats

till påbörjande af kraftkanalen och inköp af vissa fastigheter och vattenrätt

m. m. Ökadt arbete skulle emellertid därigenom förorsakas såväl

riksgäldskontoret som kanal- och vattenverket, hvilket skulle först till

riksgäldskontoret inleverera viss ränta och sedan den återstående

vinsten till statskontoret. Enklast synes därför vara att, såsom äger

rum, då Riksdagen beviljar medel till järnvägsanläggningar, ingen ränta

betalas till riksgäldskontoret, utan hela behållningen inlevereras till statskontoret.

Detta förfaringssätt hindrar naturligtvis icke, att ett sådant

bokföringssätt tillämpas, att affärens verkliga ställning kan bedömas, och

att företaget i öfrig! ordnas efter samma principer, som nu för tiden

tillämpas vid större affärsföretag.

hör att erhålla ledning för bedömande af företagets räntabilitet

har från styrelsen infordrats utredning härom. Af denna utredning

framgår, att, om 3,9 procent ränta beräknas å statens till 11,000,000

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 136.

kronor upptagna kostnader för den nu ifrågasatta anläggningen samt

för förvärf af mark och vattenrätt (8,500,000 kronor för själfva anläggningen

och 2,500,000 kronor för redan inköpt mark m. in.), äfvensom

årliga afskrifningar göras af 3 procent å byggnader m. m. och 8 procent

å maskiner och dylikt samt dessutom afräknas utgifter för personal

och administration, oljor och förbrukningsartiklar in. m., statens

sj bekostnad för elektrisk hästkraft blifver efter första utbyggnaden 31

kronor om året. Denna beräkning är gjord under förutsättning att

strömmen har den spänning af 10,000 volt, som alstras direkt af generatorerna.

Därest en del af strömmen för afsättning på längre bort belägna

platser, såsom styrelsen föreslagit, upptransformeras till 50,000 volt,

blifver statens själfkostnad vid första utbyggnaden för den sålunda upptransformerade

strömmen 35 kronor 45 öre för elektrisk hästkraft.

Statens årliga själfkostnad för hästkraft efter kraftstationens fullständiga

utbyggnad har beräknats till l(i kronor 90 öre vid ström af

10.000 volts spänning och till 20 kronor 45 öre vid ström af 50,000

volts spänning. _ .

Af den lämnade utredningen framgår, att statens själfkostnad blifver

jämväl vid den mindre ekonomiskt fördelaktiga första utbyggnaden

ganska låg. Äfven om staten för att uppmuntra den inhemska industrin

bestämmer priset å elektrisk kraft lägre än som i allmänhet betingas, af

enskilda personer och bolag, bör staten därför kunna erhålla^ åtskilligt

mer än själfkostnaden. Ifrågavarande anläggning bör alltså, framför

allt efter kraftstationens fullständiga utbyggnad, för staten blifva en

synnerligen god affär.

Kostnaderna I sammanhang med begäran om medel till fortsättande och fullför

den före- bördande af kraftstationsanläggningen torde älven hos Riksdagen böra

ningen rörande äskas ersättning för de kostnader, som den föregående utredningen röaniaggningen

rande anläggningen föranledt, äfvensom för hvad som af kronan måst

m m'' utgifvas för två rättegångar rörande vattenrätt m. m. vid Trollhättan.

På sätt förut omförmälts, har Kungl. Maj:t anbefallt statskontoret

att för bestridande af kostnaderna för utredningen förskjuta tillhopa

61.000 kronor. Uti detta belopp ingår särskild ersättning till verkställande

direktören med 500 kronor i månaden för arbetet med utredningen

under tiden från och med den 1 juli 1905 till och med den 31

december 1906. Hvad angår denna godtgörelse yttrade den kommitté,

som af Kungl. Maj:t den 17 juni 1904 tillsattes för att afgifva förslag

till bestämmelser rörande förvaltningen af Trollhätte kanalverk jämte

tillhörande egendom, att kommitténs förslag ifråga om öfverdirektörens

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.

aflöningsförmåner, eller 10,000 kronor i arfvode och viss tantiem å nettobehållningen

af kanalverkets rörelse, vore grundad! på den förutsättning,

att öfverdirektören redan från början af sin tjänstgöring såsom öfverdirektör

erhölle ett särskild! arfvode för befattning med anläggningen

åt en elektrisk kraftstation vid Trollhättan; och ville kommittén framhålla

att, med hänsyn till det maktpåliggande arbete, som i sådant afseende

komme att blifva åt honom uppdraget, detta arfvode lämpligen

syntes kunna bestämmas till ett årligt belopp af 6,000 kronor.

Vid ärendets behandling i Riksdagen bifölls Kungl. Maj:ts förslag

till aflöningsstat med den ändring, att benämningen öfverdirektör utbyttes

mot verkställande direktör, och att det fasta arfvodet för honom bestämdes

till 7,000 kronor i stället för föreslagna 10,000 kronor. Denna ändring

skedde i öfverensstämmelse med den reservation, som i statsutskottet

afgifvits mot utskottets tillstyrkan af Kungl. Maj:ts förslag uti ifrågavarande

punkt. Såväl i nämnda reservation som af talare, hvilka under

riksdagsdebatten förordade reservationen, framhölls emellertid såsom ett

motiv för nyssnämnda nedsättning af verkställande direktörens löneförmåner

den omständigheten, att han skulle erhålla ett särskildt arfvode

för bestyret med kraftstationen. Flera talare hänvisade därvid till det

belopp, som kommittén föreslagit för det särskilda arfvodet.

Uti underdånig skrifvelse den 2 februari 1907 har nu statskontoret

till ersättning anmält berörda förskott.

Därjämte har styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk uti underdånig

skrifvelse den 21 januari 1907 meddelat, att kostnaderna för

utredningen något öfverstigit den beräknade summan af 61,000 kronor,

i det de uppgått till 65,438 kronor 17 öre.

Skillnaden berodde, framhåller styrelsen, dels på en ökning i resekostnaderna,

föranledda af utländska resor, hvilka behöft företagas i

större utsträckning än från början afsetts, dels ock hufvudsakligen därpå

att utredningen af de elektriska och maskinella spörsmålen tagit en betydligt

större omfattning, än som ursprungligen var att förutse.

Det hade nämligen under arbetets gång ansetts önskligt att uppgörande

af program för den elektriska utrustningen anförtroddes åt en

fyramannanämnd af framstående fackmän, på det att denna för hela

landet så viktiga fråga blefve så allsidigt som möjligt utredd. Denna

nämnd hade åter begärt att få tillkalla ytterligare sakkunniga i vissa

speciella frågor. I afseende på turbinernas ^konstruktion hade styrelsen

måst anlita äfven utländsk sakkunskap, enär tillräcklig erfarenhet om

de storrå enheter, som i detta fall ansåges fördelaktiga, ej stode till

buds inom landet.

Bill. till Jliksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afä. 106 Haft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.

Kostnaderna vore i allt fall synnerligen måttliga för ett så betydande

arbete och motsvarades mer än väl af utredningens omsorgsfulla och

sakkunniga beskaffenhet.

Vidare har statskontoret anhållit om ersättning för följande af statskontoret

utbetalade förskott, nämligen:

godtgörelse enligt nådiga brefvet den ''30 december 1905 till kronofogden

T. von Scbéele i egenskap af kronoombud i mål mellan kronan,

å ena, samt Nya Trollbätte kanalbolag, å andra sidan kronor 101: 40

enligt nådiga brefvet den 27 april 1906 till vice häradshöfdingen

Ernst Hagelin utbetalad ersättning

för utförande af kronans talan i två rättegångar

angående bättre rätt till vissa områden af Malgön

och af Önan i Göta älf vid Trollhättan.................... » 7,156:41

samt godtgörelse enligt nådiga brefvet den 27 april

1906 till professorn C. J. Magnell för tekniskt biträde

åt kronans ombud i sistberörda två rättegångar.

............................................................................... » 1,870: •—.

O G ’

Därjämte har Kungl. Magt genom nådigt bref den 1 februari 1907

anbefallt statskontoret att förskottsvis utbetala till professorn C. J. Magnell

1,925 kronor såsom ytterligare ersättning för af honom verkställda utredningar

och lämnadt biträde åt kronans ombud i mål mot Trollhättans

elektriska kraftaktiebolag om bättre rätt till viss del af den i Göta älf

vid Trollhättan belägna ön Önan och vatten härintill. Genom samma

nådiga bref har Kungl. Magt vidare anbefallt statskontoret att förskottsvis

godtgöra Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Ålfsborgs län

ett belopp af 790 kronor, som af Kungl. Maj:ts befallningshafvande utbetalats

för kostnader i berörda rättegång och en rättegång mot ingenjören

Ernst Stridsberg.

Slutligen har Kungl. Maj:t den 22 mars 1907 anbefallt statskontoret

att förskottsvis till vice häradshöfdingen Ernst Hagelin utbetala ett

belopp af 3,605 kronor 70 öre, utgörande återstående oguldna kostnader

samt ombudsmannaarfvode i omförmälda mål mot Trollhättans elektriska

kraftaktiebolag.

Samtliga förenämnda utgifter, tillhopa 80,886 kronor 68 öre, stå i

samband med statens tillgodogörande af vattenkraften i Trollbätte strömmar

och lära därför liksom kostnaderna för själfva kraftanläggningen

böra bestridas med lånemedel.

Med iakttagande af grundsatsen om anslags bestämmande till jämt

tal af kronor torde af Riksdagen för ändamålet böra äskas ett belopp

af 80,887 kronor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13ti.

I detta sammanhang tillåter jag mig till behandling upptaga

frågan rörande godkännande af vissa med ingenjören Ernst Stridsberg

och Trollliätte pappersbruksaktiebolag träffade aftal.

På sätt meddelades i det yttrande till statsrådsprotokollet, som

fanns bifogadt den till 1906 års riksdag aflåtna propositionen n:r

130, hvarigenom Kungl. Maj:t föreslog Riksdagen bland annat att

godkänna och antaga med ingenjören Stridsberg och Trollliätte pappersbruksaktiebolag

ingångna aftal A angående förvärf af Stridsberg och

nämnda bolag tillkommande vattenrätt i Trollliätte strömmar in. m.,

både, under förutsättning att aftalcn A vunne Kungl. Maj:ts och Riksdagens

godkännande, med Stridsberg och pappersbruksaktiebolaget äfven

uppgjorts med B betecknade aftal. Genom dessa aftal skulle, förutom

de mindre områden, som genom aftalen A i sammanhang med vattenrätten

öfverlåtits på kronan från de utmål, livilka tillkomma Stridsbergs

sågverk n:r 3, 4 och 5 vid Trollhättan och den pappersbruksaktiebolaget

tillhöriga Tröskelns kvarn, till kronan afstås jämväl återstoden af Stridsbergs

och pappersbruksaktiebolagets berörda utmål äfvensom eu sistnämnda

bolag tillhörig, från 1 - mantal frälse Hojum afsöndrad lägenhet.

Såsom ersättning för de områden, livilka enligt aftalet B skulle afträdas till

kronan, skulle till Stridsberg öfverlämnas 3 bär af V» mantal Knorren och

till pappersbruksaktiebolaget eu tomt om 5,000 kvadratmeter inom industriområdet

å hemmanet Stallbacka. Dessutom skulle kronan enligt värdering

af gode män inlösa de å ifrågavarande områden befintliga byggnader,

maskiner och anläggningar med undantag af dem, som användes

för vattenkraftens tillgodogörande. Aftalen upphöra att vara för Stridsberg

och pappersbruksaktiebolaget bindande, därest de icke af kronan

antagits före den 1 juli 1907.

Uti förenämnda yttrande till statsrådsprotokollet anförde dåvarande

chefen för civildepartementet beträffande aftalen B, att det syntes böra

ytterligare öfvervägas, huruvida det kunde vara för kronan fördelaktigt

att reflektera på dessa aftal. Departementschefen hade emellertid så

mycket mindre anledning att ingå på denna fråga, som en del för dess

bedömande erforderlig utredning icke förelåge. Aftalen B behöfde icke

heller afgöras förrän vid 1907 års Riksdag, hvadan god tid funnes att

efter ytterligare utredning öfverväga, om dessa aftal kunde vara af den

betydelse för kronan, att därmed förenade säkerligen rätt afsevärda kostnader

borde af kronan vidkännas.

Vid föredragning af Riksdagens skrifvelse den 21 maj 1906, n:r

155, hvarigenom Riksdagen meddelat, bland annat, att Riksdagen godkänt

omförmälda med ingenjören Stridsberg och Trollliätte pappers
-

b’rågan om

godkännande

af de med

ingenjören

E. Stridsberg

och Trollhätte

pappersbrukaaktiebolag

träffade

aftalen B.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.

bruksaktiebolag upprättade aftal A, anbefallde Kung!. Maj:t styrelsen för

Trollhätte kanal- och vattenverk att inkomma med utredning- ej mindre

rörande de kostnader för inlösen af de ingenjören Stridsberg samt Trollhätte

pappersbruksaktiebolag tillhöriga byggnader och anläggningar

in. in., som skulle vara förenade med antagande af aftalen B, än äfven angående

de fördelar, som kunde antagas för kronan uppkomma genom

antagande af berörda aftal.

Med anledning däraf har styrelsen låtit verkställa värdering å nämnda

byggnader och anläggningar in. in. i öfverensstämmelse med hvad i aftalen

föreskrifves. Därvid har den lösesumma, som kronan skulle erlägga

till ingenjören Stridsberg, beräknats till i rundt tal 548,500 kronor och

de utgifter, som skulle föranledas af det ifrågasatta aftalet med Trollhätte

pappersbruksaktiebolag, till omkring 180,000 kronor.

Hvad angår de fördelar, som skulle vinnas genom fullföljande af

aftalen B, har styrelsen meddelat, att de hufvudsakligen äro af estetiskt

slag. Trollhättefallens stränder skulle befrias från en mängd vanprydande

fabriksbyggnader, och de afröjda områdena skulle kunna ingå i

den tillämnade nationalparken vid Trollhättan.

Styrelsen har hemställt, att Kling!. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

godkänna de med ingenjören Stridsberg och Trollhätte pappersbruksaktiebolag

upprättade aftalen B, samt att, därest Kungl. Maj:t till följd

af det jämförelsevis höga värdet af ingenjören Stridsbergs anläggningar

icke funne skäl föreslå motsvarande aftals godkännande, proposition dock

måtte aflåtas om godkännande af det med Trollhätte pappersbruksaktiebolag

träffade aftalet B.

Svenska Därjämte har svenska turistföreningen öfverlämnatj en framställning

tnristföre från dess kretsförening i Trollhättan, däruti framhållits, att, då fallens

naturskönhet icke obetydligt blefve förminskad genom bortledande af

den stora vattenmassa, som komme att föras till statens nya kraftstation,

staten hade moralisk skyldighet att genom berörda fabrikers undanröjande

bibehålla åtminstone stränderna i deras ursprungliga skick.

Kungl. Maj:te Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Ålfsborgs län har uti infordradt

befaUnings- yttrande förordat den af styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk

hafvande i • »

Ålfsborgs liin. gjorda hemställan beträffande såväl det med ingenjören Stridsberg som

det med Trollhätte pappersbruksaktiebolag upprättade aftalet.

Departement^- De fördelar, som skulle vinnas genom antagande af ifrågavarande

c^efe“s aftal, äro, såsom jämväl styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk

opaginerad Kontrollera mot PDF

ii 7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.

påpekat, hufvudsakligen af estetisk art. Den egentligen enda praktiska

vinst, som aftalen skulle medföra, är att, för den händelse tralikkanalen

komme att ombyggas enligt öfverstlöjtuant Laurells förslag,

kronan besparades kostnaden för markförvärf från pappersbruksaktiebolaget.

Såsom framgår af den vid detta protokoll fogade kartan,

skulle nämligen den Laurellska trafikkanalen anskära en del af pappersbruksaktiebolagets

område. På sätt förut framhållits är emellertid trafikkanalens

ombyggnad enligt Laurells förslag så godt som utesluten,

och nämnda praktiska vinst kan alltså icke tillmätas någon betydelse.

Beträffande de fördelar, som skulle vinnas i estetiskt afseende, lärer böra

tillses, att de stå i rimligt förhållande till kostnaderna, samt huruvida

icke staten på billigare sätt kan ernå desamma.

Hvad då först angår inlösen af ingenjören Stridsbergs fabriksbyggnad61''

in. m., skulle staten för desamma få erlägga en lösesumma

af omkring 548,500 kronor. Redan på grund af detta afsevärda belopp

anser jag, att man måste ställa sig mycket tveksam gent emot

denna inlösen. Därtill kommer att, såsom af nämnda karta framgår,

Stridsbergs fabriker äro belägna längst upp vid fallen och långt från

den på västra stranden tillämnade nationalparken. De torde därför icke

så störande inverka på naturscenerierna.

Kostnaderna för förvärfvande af Trollhätte pappersbruksaktiebolags

byggnader m. m. hafva beräknats till 180,000 kronor. Dessa byggnader

ligga längre ned vid_ älfven och nedanför den af kronan inköpta Önan.

För den händelse Önan afröjes och utlägges till park, torde det vara

önskvärd!, att äfven pappersbruksaktiebolagets byggnader borttagas.

Uti det med Trollhättans elektriska kraftaktiebolag upprättade kontraktet

angående förvärf för Kungl. Maj:ts och kronans räkning af bolaget

tillhöriga fastigheter jämte vatten- och fiskerätt, stadgas emellertid,

att bolaget äger under 10 år, räknade från den 1 augusti 1906,

med visst undantag förhyra alla nu å Onan befintliga byggnader och

kraftstationer. Först efter den 1 augusti 1916 kan alltså Önan blifva

afröjd, och ej förrän detta skett lärer det ur estetisk synpunkt vara af

någon vikt, att pappersbruksaktiebolagets byggnader borttagas. Det är

emellertid icke osannolikt, att pappersbruksaktiebolaget kan vara villigt

att före eller vid denna tidpunkt flytta sina byggnader, utan att staten

betalar någon ersättning för desamma. Det område, som pappersbruksaktiebolaget

nu innehar vid Tröskeln, utgör nämligen endast 2,155 kvadratmeter.

Det saknar utvecklingsmöjligheter och är dåligt lottadt i afseende

å kommunikationer, då alla varor till och från fabrikerna måste

fraktas genom Trollhättans samhälle. Genom aftalet B skulle bolaget

Bill. till llikxd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 106 Höft. (i

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 , Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.

däremot inom industriområdet å hemmanet Stallbacka erhålla en tomt

på 5,000 kvadratmeter invid vattentrafikled samt med rätt att anknyta

spår till de järnvägsspår, som kronan kan komma att utlägga å

nämnda hemman. Det genom aftalet B öfverenskomna ägoutbytet innebär

alltså synnerligen stora fördelar för pappersbruksaktiebolaget, äfven

om staten icke erlägger någon lösen för bolagets fabriksbyggnader m. m.

Det ägoutbyte, som genom aftalet B skulle äga rum mellan kronan

och ingenjören Stridsberg torde visserligen icke vara så fördelaktigt för

honom som förenämnda ägoutbyte synes mig skulle blifva för Trollhätte

pappersbruksaktiebolag. Ingenjören Stridsberg skulle dock i stället för

nuvarande utmål på Malgön af omkring 1 har bekomma ett område om

3 har i närheten af Stridsbergs egendom Källstorp och intill hans där

uppförda nya martinverk. Den möjligheten är följaktligen icke utesluten,

att äfven Stridsberg kan vilja i en framtid gå in på det föreslagna

ägoutbytet på för staten väsentligen billigare villkor.

På grund af hvad sålunda anförts, anser jag mig icke böra föreslå

godkännande af ifrågavarande med ingenjören Stridsberg och Trollhätte

pappersbruksaktiebolag upprättade, med B betecknade aftal.

Under åberopande af hvad förut anförts, får jag i underdånighet

hemställa, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att för anläggning af ifrågavarande kraftstation med mera samt

fortsättande och fullbordande af den för kraftstationen erforderliga kraltkanalen,

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det af styrelsen för Trollhätte

kanal- och vattenverk framlagda förslaget, anvisa ett belopp af

7,750,000 kronor;

att till godtgörelse af kostnaderna för utredningen rörande kraftstationens

anläggning och för omförmälda rättegångar anvisa ett belopp

af 80,887 kronor; samt

att bemyndiga riksgäldskontoret att af dessa medel på rekvisition

tillhandahålla Kungl. Maj:t under år 1907 2,080,887 kronor och under

år 1908 3,000,000 kronor.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnade, att proposition

i ämnet skulle af den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, till Riksdagen aflåtas.

Ur protokollet:

Pehr Thysélius.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1U0T.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förslag

till

en Statens Kraftstation vid Trollhättan

för76000 elektr hästkrafter

o t a. - Ät

Int

Sffikon LU''^ ''V _ |

W«V JGuHöiyi^

rrsvij

JO •- ''

M<flin r

-''M

Önfln

sa

WoV^vvtvvs

^5VvCyUÄtaÄs.v

; V Aftappning A

mFrdowsM

V Mitt. Verkstad iQlVTröh-J \ .:,

----/// n I m \\«

lD-lIU

C5

xrtv}!%kS

J^33J1____

*#T S SVÖ

L

Sy "I

Nydgvists

&J/oIms Mek. Verkstad

Hjort - mossen

Profil af slussleden mellan Holmens tegelbruk och Akerssiö

33 *3

;. TO JX.oo

<OC5>

H. VY}31. o o

L. VY*30.00

Förslag tills anläggning För uttagandes af 76,000 elektriska kästkra/ter.

. Förslag tills anläggning För tillgodogörandes af genom, Vänerns reglering

vunnen tillökning i v alle/ u t längd.

Styrelsens För Trollhdttes hänaj-orh Vattenverk Förslag till Tralikkan ad

Förbi Trollhättan,.

TraFikkanals enligt LaureUs Alternativ //.

VYui

tOOm. Skala för Längd

höjd

(•icn.Slab. bil. Ansl. Stockli.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. A.

TILL KONUNGEN.

Sedan den utredning rörande anläggande för statens räkning af

en elektrisk kraftstation vid Trollhättan, hvilken Eders Kung!. Maj:t

den 7 juli 1905 bemyndigat styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenBih.

till Biksd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 106 Höft. 1*

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utredning

af frågan

rörande anordnande

af

den nya trafikkanalen

vid

Trollhättan.

2 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.

verk att påbörja och till hvars fortsättande och fullbordande Eders Kungl.

Maj:t den 8 december 1905 anvisat ytterligare medel, numera fortskridit

så långt, att styrelsen vunnit full klarhet om lämpligaste sättet för anordnande

af själfva kraftstationen med därtill hörande anläggningar, får

styrelsen, som sedermera har för afsikt att inkomma med förslag rörande

de anläggningar, som afse energiens distribution till olika platser, härmed

aflämna

Utarbetadt förslag till statens elektriska kraftstation vid Trollhättan.

Till följd af Riksdagens beslut den 21 sistlidne maj, hvarigenom

Eders Kung!. Maj:ts nådiga proposition n:o 130 bifölls, har Eders Kungl.

Maj:t den 29 sistlidne juni förordnat, att en kraftstation för tillgodogörande

af den staten tillhöriga vattenkraften i Trollhättans strömmar

skall anläggas, och uppdragit åt styrelsen att i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med det af styrelsen den 26 mars 1906 framlagda förslaget

utföra den för samma kraftstation erforderliga kraftkanalen mellan de

å en förslaget bilagd ritning n:o 2 med A och B betecknade punkterna.

Denna del af anläggningen är sålunda fastslagen. Likaledes torde vara

bestämdt, att kraftuttagningen skall planläggas för en vattenmängd af

250 ms i sekunden, hvilken vattenmängd af styrelsen förordats för det

fall, att de af styrelsen tillstyrkta aftalen med Trollhättans elektriska

kraftaktiebolag, ingenjören Stridsberg och Trollhätte Pappersbruksaktiebolag

beträffande förvärf af deras vattenrätt m. m. blifvit godkända,

hvilket äfven skett.

Det återstår sålunda att närmare redogöra för dammanläggningen

öfver älfven, vattenintaget, kraftkanalens icke förut fastställda delar samt

själfva kraftstationen m. in.

Innan styrelsen ingår på en sådan redogörelse, anser sig styrelsen

emellertid böra afhandla frågan, huru framdragande af eu ny och förbättrad

farled förbi Trollhättan lämpligast bör ske. En sådan farled är

nämligen af den största betydelse för landet, och dess ändamålsenliga

ordnande får på inga villkor försvåras genom det sätt, hvarpå kraftuttagningsfrågan

löses.

I afseende på farledens sträckning vid Trollhättan föreligga hittills

i närmare utarbetad form endast tvänne förslag, hvilka båda åberopas

i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens underdåniga skrifvelse af den 15

februari 1902. Det ena, alternativ I, är på väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

uppdrag upprättadt af framlidne öfverstelöjtnanten P. Laurell,

det andra, alternativ II, är likaledes upprättadt af Laurell i samråd med

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.

nämnda styrelse. Båda alternativen afse slussledens framdragande i

hufvudsakligen samma riktning, som den berömda Polhemska linien,

det vill säga tätt invid fallen, men, under det att alternativ 1 lämnar

fallen i hufvudsak oberörda och afskiljei slussleden från densamma genom

murar, afser alternativ II att på en sträcka begagna själfva älfven såsom

farled, sedan densamma genom dämning m. m. erhållit större area

och till följd däraf mindre hastighet. Detta senare, alternativ II, som

uppgjordes i sammanhang med det år 1902 ifrågasatta bytet af land

och vatten med Trollhättans elektriska kraftaktiebolag, förordades i vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens nyssnämnda underdåniga skrifvelse. Genom

anläggande af en damm vid nedersta fallet, den så kallade Flottbergsströmmen,

skulle älfven där dämmas 16 meter, och hela fallhöjden vid

Trollhättan, omkring 32 meter, borde sedan delas på bränne kraftstationer,

hvardera uttagande 16 meters fallhöjd och tillgodogörande hela

vattenmängden. Den ena, öfre, af dessa kraftstationer skulle tillfalla

kraftbolaget, den andra, nedre, kronan. Alternativ I upptager fyra slussar

med hvardera 7—8,5 meters sänkning samt tre mellanliggande böljor

om 360,350 och 840 meters längd. Alternativ II har samma antal slussar

med samma sänkning, men har afstängda hölj or (om 360 och 375 meters

längd) endast mellan slussarna 1 och 2 samt 3 och 4, under det att

mellan slussarna 2 och 3 älfven, såsom nyss antydts. utgör farled. Slussledens

ändpunkter äro för båda alternativen desamma.

Vid närmare granskning af dessa förslag finner man snart, att

alternativ I är behäftadt med åtskilliga synnerligen allvarliga olägenheter

i byggnadstekniskt och trafitekniskt hänseende. Slussleden skulle

på afsevärd sträcka afskiljas från älfven medels murar, grundlagda på

stenfyllning. Då denna stenfyllning måste utföras i djupa, för starka

strömhvirflar utsatta höljor, och då vattenytan på ömse sidor om murarna

skulle få en höjdskillnad af ända till 10 meter, inses lätt, att konstruktionen

blefve synnerligen vansklig.

De föreslagna, jämförelsevis korta hölj orna mellan slussarna medföra

stora obehag för trafiken och för skötseln. Det är visserligen

uppenbart, att eu slussled, hvari hvarje sluss är skilld från den nästa

af en tillräckligt lång och vid hölja, är den i trafiktekniskt hänseende

bästa, så länge slusslinien är enkel, ty då kan vid hvarje stussning

ett fartyg löpa ned och ett fartyg upp samt möte ske i höljorna. Den

teoretiskt riktiga längden på dylika höljor är emellertid den, för hvars

passerande med den i kanalen tillåtna maximifarten kräfves lika lång

tid som för en slussning. Endast i detta fall undgå fartygen vid tät

trafik väntning framför slussarna. Vid korta höljor måste åter fartygen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.

vänta på stussning och förlora därvid tid; allt under förutsättning, att

trafiken är tät, och denna förutsättning är naturligtvis den bestämmande.

Anordningen kräfver också besvärliga manövrer hos fartygen. De måste

vänta på sidan af och så långt från slussen, att det ur slussen kommande

fartyget kan passera. Därefter skola de kasta loss och i kroklinie glida

in i slussen; manövrer, hvilka vid så stora fartyg, som här ifrågasättas

(4,000 ton), äro ganska besvärliga och tidsödande. Till sist medföra de

föreslagna hölj orna ganska afsevärda svårigheter beträffande skötseln af

slussvattnet. Detta har ock af förslagsställaren beaktats, och har han

till minskande af vattenståndets växlingar i hölj orna och till förekommande

af de vågrörelser i höljornas vatten, som skulle uppstå vid slussarnas

tömning i och fyllning från desamma, tänkt sig anläggning af

särskilda sidokanaler eller tunnlar för insläppande i höljornas nedre

ändar af en konstant vattenström, hvarjämte vattenhöjden i hölj orna

skulle regleras genom långa brädaflopp till älfven. Slussarna skulle

därigenom aftappas direkt i älfven i stället för i nedanför liggande

höljor. Denna metod medför naturligtvis en afsevärd vattenförbrukning

och kräfver stor påpasslighet hos personalen. Den större vattenförbrukningen

skulle enligt förslagställaren kompenseras därigenom, att det

genom sidokanalerna gående vattnets kraft kunde tillgodogöras och att

på sådant sätt en inkomst bereddes kronan, som betäckte »en väsentlig

del om ej hela kostnaden för hela byggnaden förbi Trollhättan». Under

nuvarande förhållanden, då staten är i färd med att på en samlad punkt

— på det mest ekonomiska sätt — utnyttja Trollhättans hela vattenkraft,

förfaller naturligtvis värdet af en sådan slutledning. För framtiden

anbefaller förslagsställaren emellertid ett annat sätt för slussarnas

fyllning från och tömning i hölj orna utan till- och afledande af extra

vattenmängd. Detta skulle ske genom anläggning längs hela höljans

botten från sluss till sluss af en med öppningar försedd kulvert, med

hvars hjälp vattnet från den öfre slussen skulle kunna jämnare fördelas

i höljan och å andra sidan den nedre slussens fyllning från höljan kunna

försiggå utan svårare rörelse i den senare. Denna utväg är ock utan

tvifvel att föredraga, men medför gifvetvis en ökad anläggningskostnad.

Huru som helst kvarstår dock det sakförhållandet, att de korta hölj orna

åstadkomma afsevärda olägenheter. Med stöd af hvad för öfrigt anförts,

torde slutomdömet om alternativ I blifva, att detsamma icke kan anbefallas

till utförande. Såsom ofvan antydts, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

ej heller förordat detsamma.

Möjligen skulle eu modifikation af detsamma kunna gifva en antaglig

lösning af frågan. Genom anläggning af en regleringsdamm

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.

öfver Helvetesfallen kunde vattenytan i den ofvanför liggande Hoijums

varp hållas vid en höjd, som motsvarade höljans mellan slussarna 2

och 3. Denna hölja behöfde då endast skiljas från Hoijums varp genom

en enkel leddamm utan ensidigt vattentryck, en byggnad, som utan

risk kunde utföras på stenfyllning. Slussen n:o 2 borde förläggas längre

norrut, så att den komme helt och hållet på berg. Nedanför slussen

n:o 3 kunde leden föras öfver Olidehålan i en betonglåda, grundlagd

på pelare, nedförda till fast botten. Styrelsen har emellertid icke närmare

gått in på detta förslag, enär — såsom nedan skall visas — en

bättre sträckning för farleden funnits.

Det af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förordade alternativ II innebär

till synes en teoretiskt taget mycket vacker lösning af problemet under

de vid tiden för förslagets utarbetande rådande förutsättningarna. Den

ena förutsättningen, af nämnda styrelse själf uppställd, var, att slussarna

skulle skiljas af hölj or, den andra var, att det föreslagna bytet af

»vatten och land» med Trollhättans elektriska kraftaktiebolag skulle

komma till stånd och en damm i Flottbergsströmmen för älfvens uppdämning

med 16 meter sålunda i allt fall blefve nödvändig. Men den

senare förutsättningen är bragt ur världen, och grunden för den förra

är, enligt hvad ofvan framhållits och nedan närmare skall påvisas, icke

oantastlig. Ur byggnadsteknisk synpunk måste det alltid betraktas

såsom ett synnerligen vanskligt företag, att på ett betryggande sätt i

älffåran utföra en damm, som skulle motstå ett vattentryck af 16 meter,

få en största konstruktionshöjd af 29 meter och förses med anordningar

för genomsläppande vid vissa tillfällen af älfvens hela vattenmängd,

1,000 m3 i sekunden, och hvilken dessutom måste konstrueras med

hänsyn till isgång och grundsväll. Kostnaden vore för öfrigt med

hänsyn till bergets sköra beskaffenhet och till de stenblock, som antagligen

betäcka botten, mycket svårt att beräkna. Kan man undvika ett

dylikt byggnadsföretag, bör så ske. I trafikhänseende kunna emellertid

äfven anmärkningar göras mot förslaget. Farleden skulle framgå i

älfven från slussen n:o 2 till den norr om n:o 3 utskjutande leddammen,

d. v. s. genom nuvarande Hoijums varp, Helvetesfallen och Olidehålen,

sedan vattenytan uppdämts och vattenhastigheten genom ökad genomskärningsarea

på vattendraget nedsatts. Men äfven om hastigheten

blefve nedsatt till tillåtligt mått, torde dock strömningar och hvirfvelrörelser

uppkomma dels till följd af de öfre fallens excentriskt till

Hoijums varp belägna utlopp i samma hölja, dels till följd af den växlande

sektionsarean. Vid inloppet till slussen n:o 3 från Olidehålan

komme ock säkerligen en besvärande sugning mot Flottbergsströmmen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.

att göra sig gällande. Erfarenheten från den nuvarande kanalen med

dess små, jämförelsevis lättmanövrerade fartyg ger anledning till berättigade

tvifvel om farledens säkerhet vid framförande af fartyg upp till

4,000 tons dräktighet. Man göre sig blott en föreställning om hvad,

som skulle inträffa, därest ett stort fartyg komme tvärs i farleden eller

rent af ofvanför Flottbergsdammen. Liknande händelser äro i den nuvarande

farleden icke alltför sällsynta, och likväl finnas där inga så

kritiska ställen, som de nyss antydda. Så vidt möjligt bör farleden

skiljas från älfven, där denna senare icke framrinner i jämn och lugn

ström och med måttlig hastighet. En annan trafikteknisk anmärkning

ligger i hvad, som ofvan anförts beträffande hölj orna och deras vattenhushållning

samt fartygens manövrering i dem. Härvidlag är emellertid

alternativ II att föredraga framför alternativ I, emedan det förra har en

dylik kort hölja mindre. I alternativ II har man tänkt vattnets ledande

mellan slussar och höljor skola ske genom kulvertar eller kryptor under

slussar och höljor, hvarjämte särskilda tunnlar från älfven till slussarna

n:o 2 och 4 skulle anläggas såsom reserv och säkerhetsåtgärd för att

vid behof kunna fylla nyssnämnda slussar från älfven och icke från

ofvanför liggande höljor. Dessa särskilda åtgärder visa i och för sig

att hölj orna utgöra en svag punkt i förslagen.

Mot alternativ II talar förutom nyss anförda praktiska olägenheter

en omständighet, som visserligen icke direkt kan värdesättas i penningar,

men som icke desto mindre är af största betydelse för vårt

land. Ett genomförande af alternativ II skulle nämligen fullständigt

ödelägga Trollhättans säregna naturskönhet. Sedan dammar anlagts

vid öfverstå fallhufvudet och i Flottbergsströmmen, sedan en afsevärd

del af Kopparklinten ock motsatta stranden bortsprängts och sedan

vattnet stigit 16 meter upp på stränderna vid Olidehålen och 9 meter

vid Hoijums varp, återstode föga af det storartade natursceneriet. Därmed

vore ock den stora turistströmmen, som torde kunna uppskattas

till c:a 30,000 personer årligen och som lämnar icke obetydliga summor

åt landet och orten, säkerligen försvunnen. Om frågan icke kunde

lösas på ett fullt ändamålsenligt sätt, utan att alternativ II valdes, måste

naturligtvis de estetiska intressena vika, men som styrelsen strax skall

visa, finnas andra utvägar, och vid sådant förhållande torde den estetiska

synpunkten få tillmätas en ganska stor betydelse.

I det föregående hafva de föreliggande förslagen alternativ I och

II ur åtskilliga synpunkter granskats hvar för sig och allvarliga brister

hos desamma påvisats. Hvad som emellertid, enligt styrelsens mening,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.

fäller den afgörande domen öfver dem båda är, att de icke medgifva

en utvidgning på samma plats. En fördubbling af slussleden skulle,

därest den öfverhufvudtaget vore praktiskt utförbar, draga oerhörda

kostnader till följd af det skarpt begränsande utrymmet mellan älfven

å ena sidan och de branta bergväggarna å den andra. Att nya slussar

icke kunna anläggas i omedelbar närhet af de förutvarande innebär

naturligtvis en högst betydande olägenhet därigenom, att trafiken icke

kan ordnas med samma lätthet, att den största effekten icke kan uttagas

ur slussarna, att slussvattnet icke kan på det mest ekonomiska

sätt användas, att kostnaden för bevakning, belysning och underhåll

blifva större m. m. Nu kan visserligen invändas, att en fördubbling af

de nya stora slussarna ej på länge lär blifva behöflig. Men detta håller

nog ej streck. Äfven om trafiken icke kommer att ökas med sådan

hastighet, som öfverstelöjtnanten Lamell eller väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

beräknat, torde den likväl inom en icke aflägsen framtid nå

den storlek, att väntningen vid slussarna i den enkla linjen blir för

lång och att manövreringen där blir för besvärlig. Då måste man

skrida till anläggning af en ny led.

Ser man nu till, huru i föregående förslag utvidgningsfrägan har

behandlats, så finner man, att Lamell tänkt sig en ny kanallinie skola

förläggas i ungefärlig öfverensstämmelse med den nuvarande bergkanalen

med nya slussleder i närheten af de nuvarande slussarna. »Utrymmet»,

säger han, »medgifver dock icke att emellan slussar med stora dimensioner

här förlägga höljor, utan,, om fallet fördelas mellan 4 slussar,

måste de byggas kopplade. Detta förutsätter emellertid att, för tids

vinnande, vissa leder användas endast för uppgående och andra endast

för nedgående fartyg». Han har dessutom inritat ej mindre än 3:ne slusstrappor

med utgångspunkt i närheten af Åkerssjö, h vilka korsa de nuvarande

slusslinierna och mynna i älfven söder om dessa senare. Utförandet af

någon af dessa föreslagna slusstrappor kräfver med nödvändighet slopande

af de nuvarande. Professor Richert, som år 1902 af Eders Kungl. Maj :t

erhöll i uppdrag att verkställa undersökning rörande uttagning af vattenkraften

vid Trollhättan, utgick därvid från förutsättningen, att en farled

enligt alternativ II närmast skulle komma till utförande, men angaf i sitt

yttrande såsom lämpligaste läget för nästa trafikkanal endera en linie, som

följde nuvarande bergkanalen, om än med betydliga rätningar, till

Åkerssjö, hvarifrån en dubbel slusslinie skulle anläggas till älfven vid

Åkersström, eller ock en linie, gående från älfven vid Stallbacka norr

och öster om Trollhättans planlagda område och mynnande i älfven

söder om Åkersström. Den förra leden tänktes utrustad med 2 par

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.

slussar om 15,5 meters sänkning med kort mellanliggande hölja, den

senare upptog ett lyftverk för hela fallhöjden 31 — 32 meter. Äfven i

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens den 20 december 1904 afgifna underdåniga

yttrande öfver Richerts nyssnämnda utredning har en linie i

hufvudsaklig öfverensstämmelse med den nuvarande bergkanalen angifvits

såsom utförbar och lämplig. Som häraf framgår hafva både

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vid olika tillfällen, Laurell och Richert

haft sin uppmärksamhet riktad på den nuvarande kanalsträckningen

såsom lämplig för kommande utvidgning.

Styrelsen kan emellertid icke finna annat än, att denna sträckning

är lämplig jämväl för den närmast förestående kanalanläggningen och

lämpligare än den af Laurell föreslagna. Göres bergkanalen »dubbelspårig»,

det vill säga så bred, att möte i densamma öfverallt kan

ske, blir dess kapacitet, praktiskt taget, lika med älfvens, och hela farledens

trafikförmåga kan efter behof ökas genom anläggning från den

naturliga fördelningsbassängen, Åkerssjö, af så stort antal slussleder ned

till älfven, som för trafiken kräfves. Laurell och Richert hafva, såsom

nyss anförts, anvisat tillsammans 4 olika sträckningar för dylika slussleder

och Richerts framtidstanke, lyftverket, kan med fördel anknytas

till eu led från Åkerssjö i stället för till en ny, oerhördt dyrbar kanal

öster om Trollhättan. Genom att i mån af behof göra den nya bergkanalen

fram till Åkerssjö tillräckligt stor finnas sålunda snart sagdt

obegränsade utvidgningsmöjligheter, och de kommande slusslederna

kunna förläggas i omedelbar närhet af hvarandra, hvilket enligt det

föregående måste betraktas som en afgjord vinst. Att dåvarande vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen och Laurell i första rummet förläde leden

intill älfven torde hafva berott, dels därpå, att stor vikt fästes vid

erhållande af höljor mellan slussarna, dels därpå, att nya slusstrappor

måhända ansågos omöjliga att utföra mellan mkerssjö och älfven utan intrång

på de nuvarande, som naturligtvis måste tjänstgöra, åtminstone

till den nya leden blifvit färdig, och troligen äfven därefter, dels ock

därpå, att bergkanalens förstoring utan rubbning af trafiken syntes förenad

med betydliga svårigheter.

I det yttrande, som undertecknad, Hansen, den 19 maj 1903 afgaf

till Direktionen för blya Trollhätte kanalbolag och som af denna direktion

såsom eget afgafs till Eders Kungl. Maj:t med anledning af vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens meromnämnda underdåniga betänkande

den 15 februari 1902, påvisas emellertid, att en förbättrad led i hufvudsak

följande den nuvarande bergkanalen och med slusstrappor mellan

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.

Åkerssjö och älfven kan utföras utan intrång på beiintliga slussar eller

i den pågående trafiken. Höljornas betydelse bär förut antydts.

Den af Hansen framkastade planen har styrelsen närmare undersökt

och utvecklat och därvid kommit till det förslag, som åskådliggöres å

ritning; n:o 1.

Ö ® • •

Den nuvarande bergkanalen mellan älfven och Akerssjö utvidgas och

rätas endera, såsom de fulldragna blåa linierna angifva, eller, om man

vill offra mer af de på kronans grund stående byggnaderna längs kanalens

östra sida, såsom de prickade blåa linierna visa. Å planen är

kanalen inritad med 35 m:s bottenbredd, motsvarande eu dubbelspårig

G meters led, för att visa, det god plats finnes för densamma, äfven om det

största af de mått väljes, hvilka väg- och vattenbyggnadsstyrelsens underdåniga

betänkande upptager. Krökningsradieu understiger äfven i

det fulldragna alternativet ingenstädes 800 meter, medan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i sitt program tillåtit 600 meters radie. Arbetet

utföres så, att allt berg som ligger öfver vattenytan eller i schakt, som

kunna afstängas från nuvarande kanalen, uttages, äfven medan trafiken

pågår. Återstående bergmassa bortskaffas under vintern, då kanalen

kan aftappas.

Från Åkerssjö dragés en ny slussled ned till älfven. Äfven i denna

del af leden har ofvan nämnda, af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för

6 meters farled i allmänhet föreskrifna minsta radie af 600 meter icke behöft

underskridas, ehuruväl invid slussarna långt mindre krökningsradier

kunna tillåtas, eftersom fartygen här i allt fall måste framgå med försiktighet

och, i händelse vederbörande sluss är upptagen, till och med

angöra vid land eller vid dukdalber och dylikt. Däremot är det icke

utan väsentlig ökning af kostnaden möjligt att öfverallt invid slussarna

inlägga raklinier, motsvarande de största fartygens längd, för det fall

nämligen, att slussarna skola dimensioneras för 6 meters farled. Denna

omständighet kan teoretiskt sedt anses innebära en brist hos förslaget. Praktiskt

taget ställer sig saken likväl väsentligen annorlunda. Smärre fartyg

hafva däraf ingen som helst olägenhet, något som en jämförelse

med den nuvarande ledens planform utan vidare visar. De större fartygen,

som närma sig maximimåttet, 4,000 ton, lära åter, äfven om de

hafva egna maskiner, med säkerhet icke i slussarnas närhet få framgå

utan tillhjälp af ändar i land, och detta gäller såväl den ifrågavarande,

som de Laurellska lederna. I alla händelser blir sådant oafvisligen nödvändigt

för fartyg, som skola vänta på slussning, vare sig de äro af

större eller mindre mått, ty de måste då alltid angöra. Vid enkelled

tillkommer dessutom den omständigheten, att väntande fartyg måste förBih.

till Etksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 106 Haft. 2*

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.

läggas så långt på sidan om midtlinien af vederbörande sluss, att ett ur

samma sluss eventuellt utlöpande fartyg må kunna obehindradt passera.

För att sedan kunna inlöpa i slussen måste fartygen beskrifva en kroklinig

bana, som åtminstone af de större icke lär kunna tillryggaläggas

endast med tillhjälp af egen maskin. Tages till sist i betraktande, att

godt utrymme sidvägen finnes såväl framför slussliniens ändpunkter i

Akerssjö och älfven, som i böljan, torde det anmärkta förhållandet icke

kunna anses medföra någon verklig olägenhet för trafiken.

Öfverstå slussen förlägges i berg vid sidan af nuvarande öfverstå

slusstrappa i den så kallade nya linien och så långt från denna, att arbetena

utan olägenhet kunna utföras. Nedanför denna sluss, som får

omkring 8 meters sänkning, vidtager den nuvarande hölj an, hvilken naturligtvis

fördjupas och utvidgas. Från hölj an leda, med någon riktningsförändring

i förhållande till den öfverstå slussen, 3 kopplade slussar,

hvardera med 8 m:s sänkning, i en klyfta mellan bergen rakt ned till

älfven. Äfven dessa slussar ligga i berg. Slussvattnets framförande

tänkes ske medels kulvertar i botten på höljor och slussar, hvarjämte

för säkerhets skull anläggas tunnlar mellan Akerssjö och hölj an och mellan

denna och älfven i samma syfte, som vid alternativ II närmare angifvits.

Samtliga arbeten kunna utföras på det torra, utan att trafiken i vidliggande

slusslinier störes. Arbetena i höljan företagas, medan kanalen är

afstängd. En utvidgning af leden sker på enklaste sätt genom ombyggnad

af den nuvarande öfverstå slusstrappan till en sluss af de nya dimensionerna

och genom anläggning af ytterligare tre kopplade slussar

bredvid de andra. Å planen äro slussarna inritade med de dimensioner

som motsvara 6 meters led, för att klargöra, det plats härför finnes. Väljes

ett mindre djup än 6 meter, kan leden ordnas på ett ännu förmånligare

sätt, och i sådant fall kunna de fyra slussarna måhända samtliga kopplas

till hvarandra.

Mot det framställda förslaget kunna måhända ur skilda synpunkter

göras 2:ne tekniska anmärkningar. Den ena vore, att det upptager en

hölja mellan slussarna n:o 1 och 2, uppifrån räknadt, och att en dylik

hölja, då den ej är längre än här, enligt hvad ofvan påvisats erbjuder

viss obekvämlighet vid skötseln af slussvattnet in. m. Men denna hölja

kan icke undvikas, om den vidliggande slusslinien fortfarande skall användas,

och om anläggningskostnaderna skola hållas inom rimliga gränser.

En dylik hölja är emellertid bättre än två eller tre af samma slag,

och ur denna synpunkt är styrelsens förslag sålunda att föredraga framför

de Laurellska.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.

Den andra anmärkningen kunde af böljornas anhängare framställas

mot planen att anlägga en slusstrappa med 3 kopplade slussar. I de

kopplade slussarna blifva nämligen tryck mot murar och portar väsentligt

högre än i enkla slussar vid samma sänkning, och en slusstrappas

trafikförmåga är afsevärdt mindre än en slussleds, i hvilken enkla slussar

äro skilda från hvarandra medels tillräckligt stora böljor. Men största

trycket i en af de föreslagna slussarna blir, om C meters djupet väljes,

icke öfver 14 å lo meter. Att konstruera portar för detta tryck bereder

ingen svårighet, och med nutidens hjälpmedel kan med säkerhet

åstadkommas murverk, som praktiskt taget håller tätt för samma tryck.

Stabiliteten är betryggad, då alla slussar ligga i berg. För att visa,

att man i utlandet icke hyser tvekan att använda dylikt och högre tryck,

må nämnas, att den af amerikanska regeringen tillsatta »Board of Engineers

on Deep Waterways» för en ny kanal mellan de stora sjöarna och

Hudsonfloden föreslagit och bevisat utförbarheten af en slusstrappa af 6

kopplade slussar, i hvilka, vid ett vattendjup af 9 meter och en sänkning

af 12 meter, skulle uppstå ett vattentryck af ej mindre än 21 meter,

ja, på ett ställe till och med 23 meter på portar och murar. Den af

staten New York antagna planen för nybyggnad af Eriekanalen upptager

i motsats till den nyssnämnda kommitténs förslag ett vattendjup

af endast 3,6 meter, men har likvisst trappor af kopplade slussar, i

hvilka sänkningen uppgår till 12 meter för hvarje sluss, i följd hvaraf

trycket mäter 15,6 meter. 1 det af kongressen gillade förslaget till

Panamakanalen förekommer eu slusstrappa, i hvars kopplade slussar med

en sänkning af 8,7 meter och ett vattendjup af 13,7 meter trycket kommer

att uppgå till ej mindre än 22,4 meter. Vidare må nämnas, att

flera af de förslag, som inlämnades vid den år 1903 af österrikiska

regeringen utlysta täflan om bästa sättet för öfvervinnande af en höjdskillnad

af 35,9 meter upptogo slusskammare, där trycket mot murverket

var långt högre än det, som i föreliggande fall skulle ifrågakomma.

Till sist kan påpekas, att till dubblering af det bekanta lyftverket vid

Heinrichenburg i Dortmund-Ems kanalen ifrågasatts anläggning endera

af en rad af slussar, eller af en enda sluss med ej mindre än 14 m:s

sänkning och att den sistnämnda lösningen anbefalles af framstående

fackmän. En liknande sluss-sänkning ifrågasättes vid den nya RheinWeserkanalen.

Någon tvekan att använda konstruktioner, som hafva att

motstå 14—15 meters tryck torde sålunda icke behöfva uppstå.

I afseende på trafikförmågan hos en trappa af kopplade slussar, i

det följande benämnd »slusstrappa», är densamma, såsom ofvan påpekats

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Ktmgl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 136.

visserligen mindre än en rätt anordnad slussleds med enkla slussar, men

storleken af denna skillnad är af mången öfverdrifven.

För att närmare klargöra de olika systemens trafikförmåga må följande

beräkningar tjäna. En farleds trafikförmåga beror på det tonnage,

som kan genomslussas pr tidsenhet i den slussanordning, som

krafvel'' längsta tiden att passera. Då det emellertid torde vara omöjligt

att med någon grad af sannolikhet uppskatta det blifvande medeltonnaget

för fartygen, har man i stället för tontalet gods sökt beräkna det

antal fartyg af olika storlek, hvilka i det ena eller andra fallet kunna

passera under dygnet, och hafva för ändamålet valts fartyg af 4,000

och 1,200 tons dräktighet samt farleder af 6 och 4 meters djup. Enligt

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens underdåniga betänkande af år 1902

är nämligen dräktigheten af det största fartyg, som kan passera 6 meters

leden, 4,000 ton, och för 4 nr.s leden 1,200 ton. Farledsdjupen äro de

båda, om hvilka diskussionen hittills rört sig. För beräkningen hafva

med ledning af direkta observationer och af ett nyligen utkommet arbete

af Prusmann: »Vergleichung von Schleusen und mechanischen Hebewerken»

följande antaganden gjorts.

Fartygens inloppshastighet i en enkel sluss, i hvilken med eu slussning

ett fartyg slussas upp och ett ned, och där, sedan det ena utlöpt,

det andra, som väntat på sidan om slussens midtlinie, måste göra en

riktningsförändring för att inlöpa i slussen, har antagits till 0,25 meter;

inloppshastigheten i en slusstrappa, där fartyget i regel

ligger midt för slussen, till......................................................... 0,4 meter;

utloppsliastigheten från en enkel sluss till.......................... 0,5 »

utloppshastigheten vid en slusstrappa, där fartyget med

hänsyn till nästa portpar måste framföras med större

försiktighet, til!.......................................................................... 0,4 »

En sluss tömning eller fyllning kräfver vid 6 meters led...... 5 min.

En sluss tömning eller fyllning kräfver vid 4 meters led...... 4 )>

En portmanöver, öppning eller stängning................................... 1 »

Under dessa antaganden beräknas slussningstiden, det vill säga den

tid, som förflyter från det fartyget lämnar sitt utgångsläge framför

slussen, till det nästa fartyg är färdigt att inlöpa vare sig från samma

utgångsläge (vid trappa) eller från ett däremot svarande (vid enkel sluss,

då ömsevis ett fartyg går upp och ett ned) sålunda:

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.

Stussning stid i sekunder.

a) Enkel sluss

6 meters led.

4 » » .

Fartyg

4,000 tons 1,200 tons

.1,480 sek. 1,180 sek.

» 1,116 »

b) Slusstrappa

6 meters led

4 » »

1,440 » 1,240 »

— » 1,120 »

Det må bär anmärkas, att de under b) upptagna tider icke beteckna

<lem, som fartygen behöfva för att passera en sluss i eu slusstrappa,

utan de tider, som förflyta från det ett fartyg satt sig i rörelse för att

inlöpa i trappans ändsluss och till det denna sluss är färdig att mottaga

ett nytt fartyg. De motsvara sålunda icke den hastighet, hvarmed det

enskilda fartyget passerar slussarna, utan angifva slussledens trafikfomlaga,

då rörelsen går i en riktning. Den tid, fartygen behöfva att passera

hvarje enskild sluss, är för slusstrappan endast hälften af de ofvan

upptagna.

Så snart det är fråga om enkla leder, måste man emellertid vid

trafikförmågans uppskattning taga hänsyn till, att trafiken går såväl

upp som ned. Vore trafiken i båda riktningarna fullständigt lika fördelad

under alla tider på dygnet, gällde för enkla slussar utan vidare

de ofvan under a) angifna tider. Men så är icke förhållandet. Man

kan icke påräkna att vid hvarje slussning kunna låta ett fartyg gå upp

och ett ned. Vid den nuvarande slussleden är under dygn af största

trafik förhållandet mellan upp- och nedgående så, att 59 % gå i ena och

41 % i den andra riktningen. Användas dessa proportionstal tillsammans

med anförda siffror, får man:

Antal fartyg, som på 24 timmar framföras i en led med enkla slussar:

4,000 tons 1,200 tons

För 6 meters led ........................................................... 57 71

» 4 d » ............................................................ — 75

Den enkla slusstrappans trafikförmåga röner i högre grad inflytande

af, att rörelsen måste ledas i båda riktningarna. Så länge fartygen

hafva samma riktning kan afståndet dem emellan begränsas till en slusslängd,

men under hela den tid, ett fartyg behöfver att passera trappan

i ena riktningen, kan intet fartyg slussas i motsatt riktning. Trafik
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.

förmågan är beroende dels al antalet slussar i trappan, dels af det antal

gånger, som en omkastning af rörelseriktningen sker. Under antagande

att dylik omkastning sker 12 gånger om dygnet i likhet med, hvad nu

sker och visat sig ändamålsenligt — erkålles med tillämpning af ofvan

angifna tidsberäkningar för den af styrelsen projekterade trappan af tre

slussar följande:

Antal fartyg, som på 24 timmar framföras i en enkel slusstrappa

med tre kopplade slussar:

4,000 tons 1,200 tons

För 6 meters led .......................................................... 50 60

i> 4 » » ......................................................... — 68

Såsom en jämförelse med det för enkla slussar beräknade antalet

visar, är skillnaden icke allt för betydande.

Ser man nu till livad en dubblering af slussleden i båda fallen skulle

hafva för inverkan, så borde fullt teoretiskt taget en dubbelled med enkla

slussar hafva dubbelt så stor trafikförmåga, som eu enkelled med samma

slags slussar. Men praktiskt taget ställer sig saken annorlunda. Eu

dubblering af den Laurellska leden skulle exempelvis säkerligen icke fördubbla

dess trafikförmåga, ty hölj orna mellan slussarna blefve alldeles

för små för att bekvämt kunna framsläppa de fyra filer fartyg, som måste

där framgå, därest den teoretiska trafikförmågan skulle uppnås. Med

största antaglighet blefve för undvikande af kollisioner och dylikt trafiken

i en dubbelled ordnad så, att den ena slusslinien i regel användes

för uppgående och den andra för nedgående fartyg, åtminstone då trafiken

vore liflig, och det är just då som trafikförmågan ställes på prof.

Följden blefve, att en sådan dubbelled komme att användas såsom och

få samma trafikförmåga som en dubbel slusstrappa.

Den dubbla slusstrappans trafikförmåga är mer än dubbelt så stor

som den enkla slusstrappans, eftersom omkastningen af rörelseriktning

bortfaller, då ena leden användes för uppgående, den andra för nedgående

fartyg. Men å andra sidan är den ej heller fullt två gånger så

stor som en enkel slusstrappas, om denna trafikeras i endast en riktning,

ty samma antal fartyg komma ej att passera hvardera trappan till följd

af den förut antydda olikheten i trafikintensiteten i båda riktningar. Reduceras

trafikförmågan med hänsyn härtill och med användning af förut

åberopade proportionstal, 59 % och 41 %, fås:

Antal fartyg, som på 24 timmar framföras i en dubbel slusstrappa

med tre kopplade slussar:

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kung!. Maj:ts Ndd. Proposition N:o 13(i.

4,000 tons t.200 tons

För 6 meters led ........................................................... 110 129

» 4 » » ............................................................ — 145

Af det anförda torde framgå, att den enkla slusstrappan i den af

styrelsen föreslagna kanalleden visserligen är något underlägsen i trafikförmåga

gent emot den Laurellska leden med enkla slussar, men att så

snart lederna dubbleras, de blifva i beräknad trafikförmåga praktiskt

taget fullt jämbördiga. Härvid bör dock framhållas, att trafiksäkerheten

i den förra på grund af hvad, som förut visats, är betydligt större i den

senare.

I afseende på vattenförbrukningen ställa sig slusstrapporna i allmänhet

mindre vattensparande än de enkla slussarna, eftersom vid de

senare två fartyg, ett uppgående och ett nedgående, kunna, om de mötas

vid slussen, genomslussas med ett enda slussvatten, under det att vid

slusstrapporna åtgår minst ett slussvatten för hvarje fartyg och mer vid

rörelseomkastning. Men i föreliggande fall, då ymnig tillgång på vatten

finnes och äfven vid de enkla slussarna extra tilledning af slussvatten

ifrågasättes, torde denna omständighet icke spela någon afsevärd roll.

Att amerikanarne icke tveka att vid sina nya kanalbyggnader, såsom

vid Panama- och Eriekanalerna, använda kopplade slussar, torde

äfven tala för sådana slussars fulla berättigande, om förhållandena, såsom

vid Trollhättan, äro lämpliga därför.

I det föregående hafva de olika slussledernas trafikförmåga beräknats.

Het torde vara lämpligt att fullständiga jämförelsen dem emellan med

en beräkning af den tid, ett enstaka fartyg behöfver för att i den ena

och andra leden löpa från Spikön, norr om fallen, till Holmens tegelbruk,

söder om fallen, vid hvilket slusstrapporna skulle mynna i älfven. En

dylik beräkning, utförd under förutsättning, att i öppna älfven och bergkanalen

tillätes en fart af 2,5 sekund-meter, visar, att

tiden för genomlöpande af Laurells linje blir 2 timmar 5 minuter,

» » » » styrelsens » »1 » 34 j>

detta dock under antagande, att slussarna icke äro upptagna af andra

fartyg. Så länge slusstrappan är enkel, är naturligtvis risken för att

fartyget behöfver blifva fördröjdt vid slussningen större där än för Laurellska

leden. Sedan trappan dubblerats, försvinner denna skillnad.

Som man ser utfaller jämförelsen mellan enkla slussar och slusstrappor

i detta fall ganska gynnsamt för de senare, i synnerhet då liän
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.

syn tages till den framtida utvecklingen. Ännu fattas dock de för en

fullständig jämförelse nödiga kostnadsberäkningarna.

Styrelsen har emellertid föranstaltat om kostnadsförslag för sin linie

under förutsättning, att den ordnas för 6 meters djup, och har därvid

tillämpat de af Laurell använda å-prisen. Kostnadssummorna få sålunda

icke betraktas annat än som jämförelsetal.

Följande alternativ äro uppställda:

Alt. A. Bergkanalen utspränges till 25 meters bredd, i hvilket fall de

flesta fartyg kunna där mötas. För 6 meters fartyg anordnas

mötesplats midt emellan ändpunkterna. Fn enkel slnsslinie bygges

utan hänsyn till framtida dubblering.

Alt. B. Bergkanalen ordnas som i Alt. A, men slusslinien bygges med

hänsyn till dubblering. Sålunda utspränges berget för den

blifvande skilj omuren mellan de båda lederna och denna mur

uppföres.

Alt. C. Bergkanalen göres »dubbelspårig» (35 m.) på en tredjedel af sin

längd, och slusstrappan dubbleras.

Alt. D. Bergkanalen göres dubbelspårig till hela sin längd, och hela

slusslinien, således äfven den öfverstå slussen, dubbleras.

Alt. C och D kunna utgöra utvecklingsformer af Alt. B, hvilket i

och för sig måste räknas förslaget till förtjänst.

Kostnadssummorna äro sammanställda i nedanstående tabell:

" ■ -

Alt. A.

Alt. B.

Alt. C.

Alt. I). j

l Utvidgning af bergkanalen ..............................

2,453,000

2,453,000

2,680,000

3,510,000

i Infart i sluss n:r I från Akerssjö .....................

183,000

183,000

183,000

202,000

Sluss n:r I ...................................................

873,000

1,228,000

1,228,000

2,038,000

i Höljan ........................................................

552,000

552,000

674,000

680,000

Till- och afloppskanaler till hölj an ..................

145,000

145,000

145,000

145,000

Slussarna n:ris 2, 3 och 4 ..............................

2,226,000

3,050.000

5,175,000

5,175,000

j Infart i sluss n:r 4 från älfven ........................

94,000

94,000

363,000

363,000 j

| Kostnad för inlösen af tomter och byggnader i

Trollhättan samt af mark och byggnader vid

slusstrappans nedre del ..............................

380,000

380,000

380,000

380,000

6,906,000

ce

ö

w

o

o

o

10,828,000

12,493,000

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.

Mot dessa siffror skall uppställas den af väg- och vatten byggnadsstyrelsen

jämkade slutsumman för Laurells alternativ II — 8,915,000 kronor,

hvarvid dock må framhållas, att denna summa med hänsyn till svårigheten

att på förhand säkert beräkna kostnaden för Flottbergsdammen

måste användas med eu viss försiktighet. För åstadkommande af en

lull t riktig jämförelse böra emellertid till denna summa läggas förstock

främst kostnaderna för kraftkanalens förande under trafik kanalen vid

Malgön och för afloppstunneln från kraftstationen till Flottbergsströmmen,

hvilka arbeten, såsom styrelsen i sin underdåniga skrifvelse den 26 mars

.1906 påpekat, blifva nödvändiga, om och när något af de Laurellska

iarledsprojekten kommer till utförande. Dessa kostnader beräknas till

minst 1,000,000 kronor. Vidare måste tilläggas omkring 200,000 kronor

för den af Laurell föreslagna rätningen af farleden midt för de nuvarande

slusstrappornas mynning i älfven genom bortsprängning af en

udde vid egendomen Skärsbo å västra stranden. Jämförelsetalet blir

sålunda 8,915,000 + 1,000,000 + 200,000 = 10,115,000 kronor. Rätteligen

borde dessutom ytterligare tilläggas kostnaderna för markförvärf

dels från Skärsbo, dels vid slussen n:o 2 i Laurells linie, men borde

dessa, såsom icke afsevärdt inverkande på resultatet och såsom svåra

att för tillfället rätt uppgifva, kunna i detta sammanhang lämnas ur

räkningen. Någon motsvarande kostnad för Laurells alternativ I finnes

icke tillgänglig.

En jämförelse mellan de sålunda beräknade kostnaderna visar, att

kostnaden för alternativ B., som redan omfattar en del arbeten för slussliniens

dubblering, är omkring 2,030,000 kronor lägre än nyssnämnda för

Laurells alternativ II angifna siffra, och att, äfven om hela bergkanalen med

ens göres dubbelspårig, hvilket skulle öka alternativ B:s kostnad med

1.057.000 kronor, kostnaden ändock komme att understiga de af Laurells

alternativ II betingade. Härvid är att märka, att den för alternativ

II beräknade kostnaden icke inbegriper några anordningar för en framtida

dubblering af slussleden, hvilka däremot innefattas i alternativ B.

Vidare synes, att en framtida dubblering af hela slusslinjen, om den

från början byggdes enligt alternativ B., icke skulle kosta mer än

4.408.000 kronor och att en dubblering af slusstrappan enbart, en åtgärd,

som för lång framtid är tillfyllest, kunde åstadkommas för 2,125,000

kronor. En dubblering af lederna längs älfven skulle däremot, om den

verkligen vore utförbar, kosta svindlande summor. En verkställd beräkning

för farled af 4 meters djup visar siffror, som äro jämförelsevis

än gynnsammare för styrelsens linie, men förbigås i detta sammanhang

för att ej onödigtvis förlänga denna utredning.

Bih. till Riks. Prof, 1907. 1 Samt. 1 Afd. 106 Haft.

Q*

O

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.

Med tillhjälp af de sålunda erhållna jämförelsetalen i afseende på

trafikförmåga och kostnad kunna nu de olika förslagen på följande sätt

betygsättas:

Kostnaden:

»

»

Alt. A.

0.68

Trafikförmåga:

Alt. A.

Laurell Alt.

II-

Laurell Alt.

II

Alt. B.

0.79

))

Alt. B.

Laurell Alt.

II-

Laurell Alt.

II

Alt. C.

1.06

))

Alt. C.

Laurell Alt.

II

Laurell Alt.

II

Alt. D.

1.23

))

Alt. D.

Laurell Alt.

II

Laurell Alt.

II

Man ser häraf, att för alternativ C kostnaden i förhållande till

Laurellska linien är relativt något om än obetydligt högre, än som motsvarar

trafikförmågan, men att alternativen B och D äro afgjordt förmånligare

i berörda hänseende. I verkligheten komme dock berörda

lilla skillnad till alternativ II:s fördel att försvinna, emedan mötena i

de korta hölj orna vid Laurells led isynnerhet nattetid skulle blifva

ganska tidsödande och besvärliga och man med all säkerhet icke kunde

räkna med att få ett fartyg att löpa in i hvarje sluss omedelbart, sedan

ett annat löpt ut.

Den af styrelsen tilltänkta leden torde sålunda, då afseende fästes

vid trafikförmågans förhållande till kostnaderna, vara fullt jämförlig med

den Laurellska.

Men den har framför den senare flera högst betydande fördelar i

andra afseenden.

Den kan byggas och utvidgas så småningom och i mån af behof,

medan Laurells led genast måste fullständigt utföras med de mått, leden

för framtiden skall få.

Den medgifver snart sagdt obegränsad utvidgning genom anläggning

af nya slussleder från Åkerssjö, eftersom bergkanalen i »dubbelspårig))

form har samma kapacitet som älfven. Laurells led kan ej titan

oerhörda kostnader utvidgas på samma plats. En dubbelled, som utom

öfriga fördelar erbjuder största säkerhet för afbrott i trafiken, kan sålunda

till måttligt pris åstadkommas.

De olika slusslederna komma i närheten af hvarandra och af de nuvarande,

som kunna bibehållas, till dess dubblering sker, och äfven där
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 130.

efter delvis användas. Uppbörd, bevakning, belysning in. in. blifva

därigenom billigare och lättare skotta.

Alla arbeten kunna utföras på det torra, och äro af natur att kunna

med säkerhet beräknas till kostnaden.

Navigationen är tryggare än i Laurells led, eftersom leden är fullständigt

afskilld från älfven på sträckan mellan ledens utgångs- och

slutpunkt.

Tidsutdräkten för hvarje passerande fartyg är i regel mindre än i

Laurells led.

Kanalanläggningen gör intet intrång på Trollhättefallens naturskönhet.

På grund af det anförda har styrelsen kommit till den bestämda

öfvertygelsen, att kanalens utvidgning bör ske i ungefärlig öfverensstämmelse

med det förslag, som är antydt på ritning n:o 1, och som

här ofvan närmare beskrifvits. Vid sådant förhållande har styrelsen vid

planläggning af kraftstationen icke ansett sig böra taga någon afgörande

hänsyn till möjligheten af en farleds framdragande i älfven enligt

Laurells förslag, utan endast sökt göra anordningarna för kraftuttagningen

så ändamålsenliga som möjligt.

Anläggningens hufvuddrag skulle då blifva följande:

En reglering sdamm (ritning n:o 3) anlägges i rät linie tvärs öfver

älfven mellan Västra Malgön och västra älfstranden. Enligt häradsrättens

dom den 6 juni 1905 äger kronan rätt att fästa damm vid den

ingenjören Stridsberg tillhöriga Västra Malgön. Västra stranden intill

dammen är numera Kronans ägendom, hvarför genom bortsprängning af

en del berg därstädes tillräcklig sektionsarea kan beredas för dammen,

utan att fallets tröskel behöfver sänkas.

Dammen får tre större och en mindre utskofsöppning, samtliga

med trösklarna på + 35.10 öfver hafvets medelvattenyta eller 2.49 meter

under nuvarande lågvattenyta i älfven ofvanför Trollhättan. Öppningarna

skiljas af murade pelare. Längst väster ut lägges ett utskof af

19.7 meters bredd, hvilket kan afstängas medels 5 stycken 3.7 meter breda,

på höjden 2-delade luckor af trä på järnstommar, stödande mot gåtar

af järn. Luckdelarna kunna efter behof oberoende af hvarandra dragas

upp eller skjutas ned, hvarigenom största möjliga frihet vid reglering

och utspolning vinnes. Manövreringen sker med elektromotorer eller

för hand.

De två mellersta utskofsöppningarna hafva hvardera en fri bredd

af 20 meter och utrustas med så kallade rulldammar, eller grafva cy
-

Anordningar

för kraftuttag - ningen.

Reglerings - dammen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kung1. Maj ds Nåd. Proposition N:o 136.

lindrar af järnplåt, hvilka i sitt nedersta läge afstånga öppningarna,

men, då de rullas upp, lämna hela bredden fri. Manövreringen sker sålunda,

att cylindern medels elektriskt eller för hand drifvet spel

rullas uppför kuggbanor af gjutjärn, inlagda i pelarna. Drifkraft en,

som har ringa motstånd att öfvervinna, anbringas endast i rullens ena

ända. Tätningen mot bottentröskeln åvägabringas genom en längs rullen

fästad träbjälke. För tätningen mot pelarna finnas att välja mellan

flera olika ändamålsenliga anordningar. Rullarnas genomskärning blifver

i detta fall 3,6 meter, hvarigenom de i sitt nedersta läge få öfverkanten

på + 38,7 eller 0,7 meter öfver älfvens lågvattenyta. Detta slags dammar

hafva hittills icke kommit till användning i vårt land, ehuruväl förslag

till sådana på flera håll i Sverige föreligga och antagligen komma att

genomföras. Från utlandet finnes emellertid god erfarenhet om desamma,

äfven i fråga om deras lämplighet vid isgång. Konstruktionen

är också synnerligen tilltalande. Dammen är enkel och lätt manövrerad.

Vid dess höjning kvarstå inga konstruktionsdelar, som inkräkta på öppningens

area eller göra motstånd mot isens och andra flytande föremåls

afledande. Styrelsen har låtit en af sina ingenjörer vid Schweinfurth

studera en där för några år sedan anlagd damm af ifrågavarande slagoch

på grund af hans iakttagelser kommit till den öfvertygelsen, att

rulldammen för förhållandena vid Trollhättan är synnerligen lämplig.

Det sista närmast Malgön belägna utskofvet är endast 3 meter

bredt och afstänges genom en luckanordning af samma konstruktion,

som den för det västligaste utskofvet föreslagna. Denna öppning har

till ändamål att vid ringa vattentillgång lämna vatten till Gullöforsen

och möjliggöra afledande af is längs östra älfstranden, utan öppnande

af rulldammarna.

Alla utskofsöppningar kunna vid behof afstängas medels sättär af

stålrörsnålar. För dammens skötsel och för förbindelse mellan älfstränderna

upplägges öfver pelarna en 3 meter bred bro.

Dammens utskofsöppningar äro så dimensionerade, att älfvens hela

vattenmängd, både den nuvarande och den maximiaftappning af 1,000

sekund-m3, som efter Vänerns reglering möjligen kan behöfva afledas,

kan afbörda^ utan höjning af älfvens vattenyta. I detta syfte fördjupas

vissa delar af älfbotten ofvanför dammen. Från Ålfsborgs läns norra

hushållningssällskaps fiskeristyrelse, från Skaraborgs läns hushållningssällskaps

fiskerikommitté och från Värmlands läns fiskeristyrelse hafva

till styrelsen gjorts framställningar, att åtgärder måtte vidtagas för att

bereda väg för fisk och ål förbi fallen och dammanläggningen. För

utredning af hithörande förhållanden har på styrelsens föranstaltande

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.

landtbruksstyrelsen förordnat statens fiskeriingenjör att afgifva förslag

till anordningar i nyssberörda syfte, och visar detta förslag, att de tilltänkta

anläggningarna för kraftuttagningen icke försvåra sådana anordningars

utförande, när så anses ensidigt.

För att emellertid visa, i hvad mån de af fiskeriintresserade påyrkade

åtgärderna hafva fog för sig, tillåter sig styrelsen att här återgifva

utdrag af det yttrande, som i saken afgifvits af t. f. fiskeriintendenten

i mellersta distriktet, fil. doktor Torsten Ekman, hvilken af Kungl.

Maj:ts befallningshafvande i Ålfsborgs län förordnats att jämlikt 20 § i

nådiga förordningen om jordägares rätt öfver vattnet på hans grund

utreda den inverkan på fisket, som kunde uppstå genom den vattenkraftsanläggning,

till hvilken styrelsen den 1 oktober 1906 begärt laga

tillstånd hos häradsrätten.

Han skrifver den 6 november 1906:

»Som förhållandena nu äro, kan ingen vandringsfisk taga sig upp

förbi Trollhättefallen. Den afsedda anläggningen försvårar sålunda ej

uppgången, liksom ej heller nedgången genom fallen torde kunna blifva

vanskligare än den redan nu är. Om sålunda vattenverksägaren möjligen

ej kan åläggas att utföra några vägar för vandringsfiskens fria gång,

så är det icke desto mindre önskligt, att vissa åtgärder härför vidtagas.

Hvad laxen angår, så kan jag ännu icke afgöra, om det skulle löna

sig att bekosta trappor för dess uppgång, men så mycket kan redan nu

sägas, att sådana enligt ett förslag, som uppgjorts af statens fiskeriingenjör,

kunna anläggas, och att kraftanläggningens utförande icke försvårar

sedermera byggande af dem.

Hvad alen angår, så kan redan nu sägas, att det är önskligt, att

ålyngelledare anläggas för dettas uppgång, och att sådana kunna anordnas

i samband med kraftstationen och så, att ynglet ledes direkt upp

från kraftkanalens utlopp eller från dess närhet omkring kraftstationen

till tilloppskanalen, genom hvilken det sedan lugnt kan gå vidare.

För att hjälpa den nedgående ål och annan fisk, som kommer in i

tilloppskanalen, vore önskligt, att en lämplig ränna eller kanal anordnades

omedelbart framför turbingallret omkring kraftstationen till älfven

nedanför.»

På grund häraf lär det icke kunna anses tillkomma vattenverksägaren

såsom sådan att utföra några laxtrappor, och anläggning af dyrlika

torde ej häller böra företagas, förrän deras nytta eller behöflighet

är konstaterad. Hvad angår ålyngelledare, så finnas sådana redan anlagda

i den så kallade Silfverbäcken vid Olidehålan, och dessa komma

Åtgärder för

att skydda

fisket.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Intaget.

Tilloppskanalen

till kraftstationen.

22 Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N;o 136.

ej att åverkas af den närmaste utbyggnaden af kraftstationen. Till åtgärder

för att hjälpa den nedgående ålen och fisken återkommer styrelsen

längre ned.

På grund af därom till vederbörande domhafvande ingifven ansökan

har laga syn hållits på platsen den 17:de i denna månad, hvarvid styrelsen

hänvisades att i laga ordning hos Eders Kungl. Maj:t söka tillstånd

till kungsådrans öfverbyggande.

Intaget är förlagdt norr om Västra Malgön och inkräktar på södra

delen af den Kronan tillhöriga Spikön. Intaget bildas af 5 st. 12 meter

breda öppningar, skillda af murade pelare. Öfver dessa är en brobana

upplagd. För att hindra isstycken och andra flytande föremål att inkomma

i kraftkanalen, anbringas en flytande isafledare, som utgöres af

starkt träfackverk och är försedd med en till 90 c:ms djup under vattenytan

nedgående skärm. På i älfven icke förekommer någon lösflottning,

torde fara för dykande timmer icke förefinnas och den föreslagna

afledaren diirför vara tillfyllest. I intagsöppningarna skulle åtminstone

till en början och till dess erfarenheten visat behöfligheten af vrakgrindar

icke insättas några sådana. Dylika grindar medföra nämligen,

då de som här måste anbringas öppet, stora obehag vid »iskrafning» eller

»sväll», enär grundisen fäster sig vid de afkylda järnstängerna och lätt

tilltäpper öppningarna. Anordningar för insättande vid behof af vrakgrindar

äro emellertid från början träffade. Öppningarna kunna afstängas

medels en sättkonstruktion, bestående af stålrörsnålar, hvilande

mot en balkkonstruktion, hvilken jämväl är afsedd att tjäna vid vrakgrindars

anbringande. Vattnets hastighet i intagsöppningarna blir omkring

1 sekundmeter. Vid intagets norra ända uppföres en pelare lika

med de öfriga, så att intaget kan utvidgas norr ut enligt samma system,

om och när större vattenmängd än 250 sekund-m3 skall användas för

kraftuttavnino-,

O O a V.

Tillojjpskanalen till kraftstationen bildas till sin närmast intaget

belägna del därigenom, att vattenbäckenet öster och norr om Västra

Malgön afstänges från älfven medels en bank, utfylld mellan Spikön

och Östra Malgöns norra udde, samt fördjupas för erhållande af tillräcklig

sektionsarea för framledande af 350 m3 vatten. Såvidt man hittills

kan se af förslaget till Vänerns reglering, skulle nämligen denna reglering

troligen icke kunna bekvämligen öka den för kraftuttagning tillgängliga

vattenmängden med mer än 100 sekund-m3, och vid sådant

förhållande har det ansetts lämpligt att från början ordna denna del af

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 130. 23

tilloppskanalen så, att den kan framföra jämväl den sålunda ökade

vattenmängden. Naturligtvis finnes det intet hinder för att i framtiden

ytterligare öka sektionsarean, därest ännu större vattenmängd kan göras

disponibel för kraftuttagning. I nyssnämnda bank skulle enligt häradsrättens

ofvan åberopade dom den 6 juni 1905 anordnas en öppning med

eller utan portar, genom hvilken ägaren af Västra Malgön kunde framföra

fartyg till sina därstädes belägna verk. Genom öfverenskommelse

med ingenjören Stridsberg, såsom ägare till sågverken n:ris 3, 4 och 5

å Västra Malgön, har denne emellertid afstått från ifrågavarande förmån,

mot det att kronan anordnar lastplats för honom utanför dammen

och framdrager ett spår därifrån till Västra Malgön. Härigenom blir

anläggningen billigare och enklare.

Tilloppskanalen fortsätter genom Ostra Malgön, där rännan till

kanalverkets nuvarande kraftstation anknytes, samt fortsätter söder om

Kafledammen till östra älfstranden. Den bildas här genom anläggning

af en mur snedt öfver nuvarande Kafleströmmen mellan Östra Malgön

och östra älfstranden. Detta planläge har valts, emedan det medför

lägsta anläggningskostnad och lämnar bästa utrymme för en blifvande

andra tilloppskanal mellan den till utförande föreslagna tillloppskanalen

och den nuvarande trafikkanalen, bergkanalen kallad.

Anda fram till östra älfstranden har tilloppskanalen en tvärsektion,

som tillåter framledande med 2,2 sekundmeter vattenhastighet af 350

sekund-m", hvadan först från denna punkt och söder ut ytterligare tillloppskanal

behöfver anläggas, om Vänerns reglering lämnar ett tillskott

af högst 100 sekund-ms.

Såsom af ritningen n:r 2 framgår, har denna denna del af tillloppskanalen

planlagts utan afgörande hänsyn till en blifvande trafikled

i enlighet med de Laurellska linierna, och detta af skäl, som förut utvecklats.

A östra älfstranden eller den af älfven och nuvarande farleden

inneslutna så kallade »öm> fortsätter tilloppskanalen fram till punkt A

(ritning n:r 2). I dess närhet ledes landsvägen öfver på en G meter

bred bro. I sammanhang med denna ordnas en afstängning för tillloppskanalen.

En sådan torde visserligen ytterst sällan behöfva användas,

men bör dock för säkerhets skull finnas och kunna manövreras,

äfven då vattnet framrinner med full hastighet. Den torde lämpligast

anordnas i form af från brobanan fällbara gåtar, mellan Indika luckor

af buckelplåt nedskjutas.

Kanalens sträckning mellan punkt A. och punkt B. (ritning n:o 2)

är i hufvudsak fastställd genom Eders Kungl. Maj:ts nådiga bref den

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Fördelningsbas

sängen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.

20 juni 1906. Från punkt B. går den, såsom ritningen närmare anger,

fram till fördelningsbassängen ofvanför kraftstationen.

Broar anläggas öfver tilloppskanalen, förutom vid punkt A., vid

Malgön, för landsvägen, som leder till Kung Oscars bro, och vid fördelningsbassängen.

Vid Kung Oscars bro göres en hvalfbro af sten eller

betong; på öfriga ställen byggas stålbroar. I sammanhang härmed omläggas

vägarna.

I närheten af kyrkan har kanalens botten sin lägsta punkt. Där

anordnas en aftappning till älfven. Vid Oljeslageriet föres afloppsvattnet

från dess turbiner under kanalen i en betongledning, som mynnar i den

så kallade »Brudslöjan».

För bildande af tilloppskanalen, hvilken visserligen till större delen

utspränges i berg, kräfves ändock utförande af åtskilliga murar, i synnerhet

på den åt älfven vettande sidan. Dessa murar äro, i den mån

tillgången till dugliga murare gör sådant möjligt, afsedda att utföras af

sprängd sten, lagd i cementbruk, men större delen af desamma måste

likvisst för tids vinnande utföras af betong. Då betongen snart förstöres

af en vattenström, hvilken, såsom här är fallet, har en hastighet

af 2,2 sekundmeter, skall all i kanalens vattenlopp anbragt betong klädas

med ett slitskikt af granit.

I närheten af fördelningsbassängen måste sådana åtgärder vidtagas,

att tilloppskanalen i framtiden bekvämligen kan anknytas till en andra

tilloppskanal, som skulle framleda den ytterligare vattenmängd, hvilken

efter Vänerns reglering blir tillgänglig. Denna andra tilloppskanal kan

lämpligen börja vid punkt A. och därifrån gå till nuvarande trafikkanal,

bergkanalen, hvilken, därest en ny rätad farled anlägges i enlighet med

styrelsens ofvan framställda förslag, kan på en afsevärd sträcka användas

såsom tilloppskanal. Vid oljeslageriet kunde den nya tilloppskanalen

lämna bergkanalen och anknytas till den först utförda vid en punkt

strax norr om fördelningsbassängen. Vid denna punkt göres i första

tilloppskanalen för ändamålet en öppning, som mera provisoriskt igensättes,

och strax norr därom inlägges en tröskelstock att användas för

en blifvande afstängning af samma typ som vid punkt A. En sådan

stängning blir nämligen erforderlig, om den första kanalen skall kunna

aftappas och den andra under tiden lämna vatten till fördelningsbassängen.

För att tillräcklig vattenmängd vid sådana tillfällen måtte kunna tillföras

kraftstationen tänkes ett reservtillopp genom en kanal, upptagen

från bergkanalen till kraftkanalen på sätt å ritning n:o 1 är antydt.

Fördelningsbassängen har till ändamål att nedsätta hastigheten till

det mått, som är lämpligt för vattnets inströmmande genom grindar

opaginerad Kontrollera mot PDF

2f>

Kung/l. Maj:ts Nåd. Proposition N:o ISO.

och luckor till kraftstationen. Dess förläggning och anordning är naturligtvis

helt och hållet beroende på kraftstationens läge och beskaffenhet.

Det torde därför vara lämpligt att först nämna några ord om

dessa senare.

Som bekant visade väg- och vatten byggnadsstyrelsen i sitt den

20 december 1904 afgifna underdåniga yttrande angående professor

Richerts förut omnämnda utredning rörande kraftuttagningen vid Trollhättan,

att tvänne kraftstationer, hvardera tillgodogörande 250 sekundur’

vatten, kunde anläggas i dalgången öster och nordost om hotell Utsikten.

Turbinerna skulle inom slutna kåpor uppställas i utsprängda

vertikala brunnar och medels vertikala axlar öfverföra rörelsen till på

samma axlar anbragta generatorer. Afloppsvattnet skulle i tunnlar ledas

till Olidehålan eller, om någon af de Laurellska farlederna komme till

utförande och vattenytan i Olidehålan sålunda måste höjas, till Flottbergsströmmen.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förberedande förslag

till kraftstationer hade till egentlig uppgift att visa, det kraftuttagningen

kunde med fördel väl rymmas på östra älfstranden och måste

af naturliga skäl utarbetas under förutsättning, att de Laurellska farledsplanerna

komme till utförande. I belysning häraf måste dessa förslag

äfven betecknas såsom fullt motiverade. Men undertecknade styrelse

anser sig genom den utredning angående lämpligaste sträckningen

för en ny trafikkanal, hvilken i det föregående lämnats, hafva fria händer

vid kraftstationens förläggning, och har därför utarbetat sitt förslag

med uteslutande hänsyn till syftet att få de bästa och modernaste

anordningar för kraftuttagningen. Stationen är sålunda förlagd

tätt invid Olidehålans strand, och afloppsvattnet utsläppes direkt i detta

bäcken genom korta sugrör för hvarje turbin.

Då man nu vet, att Olidehålans vattenyta vid lågvatten ligger omkring

0,5 meter högre än älfvens nedanför Flottbeigsströmmen, kunde

måhända frågas, hvarför icke Flottbergsströmmens fallhöjd tillgodogöres

på sådant sätt, att älfven vid Flottbergsströmmen rensades och Olidehålans

vattenyta sänktes. Styrelsen har i själfva verket för att få fria

händer i detta afseende begärt häradsrättens tillstånd att verkställa en

sådan rensning. Men, huruvida den bör företagas eller icke, är helt

och hållet beroende af det sätt, på hvilket frågan om farledens anordnande

nedanför Trollhättan finner sin lösning, och denna fråga har styrelsen

på grund af Eders Kungl. Maj:ts nådiga remiss för närvarande

under närmare utredning. I det Laurellska förslaget förutsättes nämligen

en dämning af älfven nedanför Trollhättan, och denna dämnings storlek

är bestämmande för läget af lågvattenytan i Olidehålan. Såvidt

Bill. till Biksd. Prof, 1907. 1 Sami. 1 Afd. 106 Höft. 4*

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 136.

hittills utförda undersökningar gifvit, vid handen och under förutsättning

att, såsom Laurell med största fog föreslagit, älfvens lågvattenyta

ofvanför Trollhättan äfven dämmes, torde emellertid i allt fall den för

kraftuttagningen vid Trollhättan tillgängliga absoluta fallhöjden få det

mått, styrelsen i sitt förslag antagit.

Med det föreslagna läget för kraftstationen följer, att turbiner och

generatorer kunna anbringas på gemensamma horizontala axlar. Denna

anordning medför flera fördelar framför den vertikala uppställningen.

Ty härigenom kunna samtliga turbiner, generatorer, regulatorer, pumpar,

in. in. uppställas i samma våning och det hela blifva lätt öfverskådligt

och tillgängligt för skötsel och underhåll. Till följd af denna koncentrerade

uppställning kan betjäningen afsevärdt reduceras mot hvad som

är fallet vid den vertikala anordningen, där vaktmanskap ständigt måste

hållas i samtliga våningar. Vid det senare systemet uppbäres generator

och axel af ett lager, i hvilket inpumpas olja under tryck. Denna detalj

kan komma i olag, och i sådant fall uppstå högst besvärliga

afbrott i driften, såsom ej sällan varit fallet vid de på detta sätt ordnade

kraftstationerna vid Niagara. Vid den horizontala uppställningen finnas

endast vanliga lager med vattenkylning, hvilka ständigt äro lätt tillgängliga

och öfvervakade. Där icke särskilda lokala förhållanden —

såsom vid de flesta af Niagara-stationerna — nödvändiggöra motsatsen,

torde därför den horizontala uppställningen, om den utan allt för stora

kostnader kan tillämpas, i allmänhet föredragas såsom driftsäkrare,

öfverskådligare och lättsköttare.

Efter denna redogörelse för skälen till kraftstationens förläggning

på föreslagna plats, må beskrifningen af fördelningsbassängen med därtill

hörande anordningar fullföljas.

Fördelningsbassängen (ritning n:o 4) begränsas i väster af en byggnad,

som innehåller vattenintag, afstängningsanordningar och isgrindar,

och från hvilka de till kraftstationens turbiner ledande tuberna utgå.

Längs hela byggnadens framsida är anordnad en betongvägg, som skjuter

ned 0,6 meter under lägsta vattenytan och afser att utestänga isstycken

och andra flytande föremål, hvilka kunnat passera bommen vid intaget

från älfven, eller hvilka bildats eller inkommit i tilloppskanalen nedanför

nämnda punkt. Väggen har dessutom till syfte att från den yttre

luften isolera byggnadens inre, som skall hållas uppvärmdt under den

kallare årstiden. Vid hvardera ändan af samma vägg äro i bassängens

begränsningsmurar anbragta utspolningsöppningar, genom hvilka de

flytande föremålen kunna utspolas i till älfven ledande rännor. Fördelningsbassängens

omslutningsmurar uppföras till en höjd af + 40,oo öf
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.

ver hafveta medelvattenyta eller c:a 0,5 meter öfver liögvattenytan i

älfven ofvanför Trollhättan. Bassäng och kanal kunna vid behof tömmas

genom nyss nämnda utspolningsöppningar samt genom den förut

antydda aftappningen i närheten af kyrkan. Hela intagsanordningen

är försedd med en sammanhängande öfverbyggnad af murverk, hvilken

har till uppgift dels att utgöra stöd för luckornas och grindarnas lyftinrättningar,

dels ock hufvudsakligast att möjligöra uppvärmning af intagskammaren

med dess järnkonstruktioner. Vid issväll motverkar en

sådan uppvärmning i hög grad grundisens afsättning och det däraf

åstadkomna tilltäppandet af grindarna. Kunna dessa senare hållas rena

från is, torde grundisen icke menligt inverka på de stora turbinernas

gång, enär genomgångsöppningarna i dessa äro af betydliga dimensioner

och de äro uppställda i uppvärmdt rum. Värme till intagsbyggnaden

kan med lätthet erbållas genom rörledningar från maskinsalen,

där de stora generatorerna alstra högst ansenliga värmemängder, hvilka

i annat fall måste afledas direkt till den yttre luften.

Under intagsbyggnadens golf äro anordnade genom murar afskillda

kammare, en för hvarje till generatorturbinerna ledande tub. En lika

stor kammare i byggnadens midt upptager de trenne tuber som leda

till magnetiseringsturbinerna. Denna kammare är genom smärre mellanväggar

afdelad i tre delar, en för hvarje tub, hvilka liksom tuberna äro

hvar för sig afstängbara.

De stora tubernas kammare äro försedda med efter höjden 2-delade

afstängningsluckor af plåt på järnbalkar, hvilka äro så konstruerade, att

de glida ner af sin egen tyngd. De lyftas medels elektrisk kraft genom

i öfverbyggnadens takkonstruktion anordnade brottskifvor. Genom luckans

tvådelning kan, då öfre delen uppdrages, något vatten insläppas i tuben

och den inre delen af kammaren och denna fyllas till samma höjd, som

vattenståndet utanför, hvarefter hela luckan lätt kan uppdragas. Utanför

afstängningsluckan finnas falsar, i hvilka en bjälksätt kan anbringas,

därest hela kammaren för luckans reparation eller dylikt behöfver

afstängas och tappas. Innanför afstängningsluckan äro isgrindarna uppställda.

De kunna således när som helst göras tillgängliga. Till följd

af deras stora mått äro de anordnade i en nedre och en öfre grupp, af

hvilka den förra, som svårligen går att rensa medelst vanliga rakor, kan

upphissas och rengöras. Detta sker medels i takkonstruktionen löpande

elektriskt drifna blocktyg.

För genomsläppande till älfven af den vandringsfisk, som medföljer

vattnet i tilloppskanalen fram till isgrindarna, anordnas genom

murpelarna mellan intagskamrarna nära botten och nära grindarna öpp
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kraftsta
tionen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.

ningar af omkring 38 cm:s genomskärning, livilka öppningar kunna afstängas

medels vanliga skjutluckor. Dylika öppningar anbringas äfven

i yttermurarna och därutanför anläggas reservoarer, från hvilka fisken

på lämpligt sätt kan ledas till älfven. Medels dessa anordningar, hvilka

föreslås efter samråd med vederbörande fiskeriintendent, skulle den mot

grindarna kommande fisken kunna leta sig åt endera sidan längs efter

grindarna ut i ofvan antydda reservoarer, från hvilka den släppes ut i

älfven.

Hela intagsanordningen är projekterad med ledning af den erfarenhet,

som vunnits vid liknande stora anläggningar på andra håll. Beträffande

den tilltänkta uppvärmningen torde de försök i detta afseende,

hvilka företagas vid kanalverkets nuvarande kraftstation, lämna goda

anvisningar.

Från intagsbyggnaden leda 8 större och 3 mindre tuber till kraftstationen.

De förra, af 4,25 meters genomskärning, leda vattnet till de åtta

stora generatorturbinerna, de senare, af 1,2 meters genomskärning, till de

tre magnetiseringsturbinerna. Vattnets hastighet i de stora tuberna är

2,15 till 2,5 sekundmeter, i de smärre c:a 1,3 sekundmeter. Magnetiseringsturbinernas

tuber utföras till sin öfre del af armerad betong och nedläggas

på motsvarande sträcka i utsprängda öppna berggrafvar, hvilka

fyllas med jord. Nedre delen består af stålrör. De stora tuberna förläggas

i hufvudsak i utsprängda tunnlar, hvilka invändigt fordras med

betong. Denna klädes åter med stålplåt.

Kraftstationen omfattar en byggnad för turbiner och generatorer

med hjälpmaskinerier, d. v. s. den del af den maskinella utrustningen,

som afser vattenkraftens omvandling till elektrisk energi, samt en byggnad,

som inrymmer transformatorer, strömbrytare, åskledare och alla

andra anordningar, hvilka kräfvas för energiens utsändande i ledningsnätet.

Den förra ligger närmast vattendraget, den senare reser sig mot

bergväggen bakom den förra.

Kraftstationens anordning har varit föremål för ingående utredningar.

De elektriska spörjsmålen hafva behandlats af en af styrelsen

tillkallad nämnd, bestående af ingenjörerna D. Bergman, A. Decker, T.

Holmgren och A. Lindström. Vid bestämmande af turbinanordningen

hafva, förutom svenska sakkunnige, tillkallats firman J. M. Voith i Heidenheim,

hvilken bland annat icke allenast konstruerat, utan äfven levererat

turbinerna till den nya, Ontario Power C:o tillhöriga kraftstationen

vid Niagarafallen, en anläggning, om hvars förträfflighet styrelsens verkställande

direktör och dess arbetschef haft tillfälle att under eu, förliden

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136. 2!)

#

sommar företagen studieresa i Amerika öfvertyga sig, och hvilken i

mångt och mycket har likartade förutsättningar som den vid Trollhättan

tilltänkta.

Vid val af storleken på turbiner och generatorer göra elektrici med

fog gällande, att enheterna böra tagas så stora, som med hänsyn till

generatorernas lämpliga utförande är möjligt, ty härigenom blir den i

alla händelser vidlyftiga instrumenteringen enklast, lättsköttast och billigast.

Från turbinkonstruktörens sida begränsas emellertid enheternas

storlek af möjligheten att åstadkomma turbiner af tillräcklig verkningsgrad,

hållbarhet och lättskötthet samt med lämplig hastighet, hvarjemte

tillopps- och afloppstubernas dimensioner äfven spela in. De olika intressena

hafva enats i förslaget att uppställa 8 enheter, hvardera vid

normal drift utvecklande 7,000 kilowatt och tagande 30,7 sekundm3

vatten. Magnetiseringsenheterna skulle såsom förut antydts blifva tre

och hvardera utveckla 340 kilowatt med eu vattenförbrukning af hvardera

1,5 sekundm3. Summa vattenmängd blir sålunda 8 x 30,7 + 3 X

1,5 = 250 sekundm3. Höjdskillnaden mellan älfvens vattenyta vid »intaget»

och i Olideliålan är vid lågvatten 31,95 meter. Häraf förloras

genom motstånd i tilloppskanalen 0,90 meter samt i tuber och afloppskanaler

0,55 meter, så att den effektiva fallhöjden för turbinerna är 30,5

meter och

naturkraften = Lx 80.’ * i.00» X 30,t

75

kraften på turbinaxel = 0,80 x 100,000 =

samt den kraft som afgif
ves

af generatorerna = 0,95 x 80,000 =

100,000 hkr.

80,000 ))

76,000 » .

Hela anläggningens verkningsgrad är sålunda 76 %. När en enhet

stoppas för reparation eller underhåll kunna de öfriga sju, ehuruväl med

någon minskad verkningsgrad, lämna samma effektbelopp, som de åtta

vid normal drift. Häri ligger nödig reserv.

Den valda storleken på enheterna är visserligen ovanlig för vårt

land, ja äfven för Europa, där den på eu plats samlade vattenkraften i

allmänhet icke uppgår till sådan storlek, som den vid Trollhättan. Men

i Amerika finnas många ställen, där lika och större vattenkraft finnes

tillgänglig, och där tvekar man icke att gifva enheterna samma storlek

som den föreslagna och till och med öfverskrida densamma. Tendensen

mot större enheter svnes för öfrigt öfverallt vara förhärskande. I detta

fall torde det Voithska namnet utgöra garanti för, att den valda turbintypen

är fullt ändamålsenlig.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Instrument
byggnaden.

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 136.

De af Voith föreslagna turbinerna äro så kallade tvillingsfrontalturbiner

med tvenne löphjul inneslutna i plåtkåpor. Verkningsgraden

garanteras af Voith blifva SO % vid normal gång. Eu närmare beskrifning

af konstruktionen torde så mycket hellre kunna utelämnas,

som styrelsen ämnar utlysa allmän täflan om leverans af turbinerna med

deras hjälpmaskinen, och därvid gifva de täflande full frihet i afseende

på detaljkonstruktionerna. Det Voithska förslaget har anskaffats för att

få en fullt tillförlitlig ledning vid uppgörande af förslag till kraftstationen

och beräkning af kostnaderna för densamma.

De åtta stora turbinerna med sina å gemensamma axlar anbragta

generatorer äro förlagda i grupper om fyra på hvardera sidan af byggnadens

midt, där de trenne magnetiseringsaggregaten fått sin plats. Ofvanför

dessa senare är anordnad en balkong för den instrumentering, som

lämpligen anbringas i maskinsalen.

Den maskinsalen inrymmande byggnaden utföres af sten och järn

och är icke afdelad af några mellanväggar. Utsikten är sålunda fri öfver

hela maskinsalen. Mellan turbiner och generatorer är emellertid anbragt

en pelarrad, hvilken på samma gång den uppbär taklaget, bereder

möjlighet att anordna tvänne, af hvarandra oberoende traverskranar.

Härigenom vinnes en betydande fördel vid maskinernas montering

och reparation.

»Instrumentbyggnaden» utföres af sten och järn enligt samma metod,

som vid de amerikanska »skyskraporna» användes. Denna metod medför

den fördelen, att mellanväggar hvar som helst kunna insättas, eu

fördel, som i detta fall är af största vikt, då ändringar af de för olika

ändamål använda lokalernas storlek och beskaffenhet betingas af det system,

som för instrumentering fastslås, och detta åter beror på hvilka

firmor, som erhålla leveranserna, och när dessa utföras. Motsvarande

apparater undergå nämligen under nuvarande lifliga utvecklingsskede på

kort tid genomgripande förändringar. Den å ritningen n:o 4 angifna

byggnaden är anordnad i hufvudsaklig öfverensstämmelse med »den elektriska

nämndens» anvisningar. Stationen är afsedd att generera 3-fas

växelström af 10,000 volts spänning. Detta volttal skulle användas för

distribution vid Trollhättan och inom ett afstånd därifrån af omkring

10 km. För ledning till aflägsnare orter skulle strömmen upptransformeras

till 50,000 volt. Härför erforderliga transformatorer placeras för

vinnande af fullständig trygghet i en tillbyggnad till den egentliga instrumentbyggnaden.

Medels spår anordningar kunna transformatorerna

lätt uttagas och öfverses in. in. Instrumentbyggnaden inrymmer nederst

ett ackumulatorbatteri såsom reserv för magnetiseringsmaskinerna,

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.

vidare skenor och oljeströmbrytare för 10,000 voltsnätet, däröfver

motsvarande anordningar för 50,000 voltsnätet och öfverst åskledareapparater

m. in. Hufvudtrådknippen uttagas genom under taklisten anbragta

öppningar.

Ritning n:o 5 visar eu af arkitekten E. Josephson utarbetad förberedande

skiss till fasader för de olika byggnaderna. Dessa fasader liksom

byggnadernas anordning för öfrigt få emellertid af naturliga skäl

omarbetas, sedan de olika leveranserna uppgjorts och bestämda uppgifter

på den maskinella och elektriska utrustningens storlek och anordning på

grund dåra! erhållits. Ritningarna gifva dock en ungefärlig föreställning

om byggnadernas mått och beskaffenhet och kunna med tillräcklig noggrannhet

tjäna för ett kostnadsförslags utarbetande.

Afloppslcanalerna från kraftstationens turbiner utsprängas i berg samt

klädas närmast turbinerna med betong och järnplåt. Då riktningen

al strömmen från de närbelägna Helvetesfallen går i vinkel mot afloppskanalernas

riktning, företages en afsprängning af en från västra ällstranden

utskjutande bergudde, hvarigenom vattenströmmen från fallen

ledes mera parallellt med afloppskanalerna och inriktas direkt mot

Flottbergsströmmen. Härigenom bortskaffas äfven en viss dämning i

Olidehålan, hvilken minskar den för kraftstationen användbara fallhöjden.

För bekväm framforsling af de tunga maskindelar, som skola monteras

i kraftstationen, liksom af materialier för byggnad och drift, anlägges

ett sparsystem, ledande in till de olika lokaler, där de tyngsta

få sin plats. Från den Nydqvist & Holm tillhöriga järnvägen intill bergkanalen

framdrages i ungefärligen samma höjd som kajplanet därinvid

ett spår till en traverskran, medels hvilken förbindelse åstadkommes till

det betydligt lägre liggande förstnämnda spårsystemet. Genom denna

anläggning kan transport af gods, som anländer vare sig på järnväg

eller vatten, ske på bekvämaste sätt. Herrar Nydqvist & Holm hafva

förklarat sig villiga dels att upplåta sin bana för ifrågavarande transport

dels att till Kronan för ett pris af 2,457 kronor försälja ett område om

702 m2 ytinnehåll, hvilket erfordras för nyssnämnda spårförbindelses

lämpliga anordnande.

Förutom åtskilliga v äg äril ägg n ing a i *, planerings- och plantering sarbeten

må till sist bland behöfliga arbeten i sammanhang med kraftstationen

nämnas uppförande af en del husbyggnader. Kraftstationens drift

och underhåll kräfver naturligtvis anställande af eu ny grupp tjänstemän

och betjänte. För de förra måste först och främst beredas lämpliga

tjänstelokaler. För närvarande användes hufvudsakliga delen af bottenvåningen

i verkets förvaltningsbyggnad till tjänsterum för verkställande

Afloppskanaler

från kraftstationen.

Erforderliga

bostadshus

in. m.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.

direktören, de vid nybyggnaderna anställda ingenjörer samt ritare, bokhållare

m. m., under det kamreraren och kassören hafva sin ordinarie

tjänstgöring å det 3 km. därifrån belägna kanaluppbördskontoret vid

Äkersberg. Lämpligare är naturligtvis, att sistnämnda båda tjänstemän

hafva sin tjänstgöring i förvaltnings byggnaden, så att verkets administration

blir mera centraliserad, men detta har i brist på utrymme icke

kunnat åstadkommas. De nya för kraftstationen anställda tjänstemännen

med undantag för dem, som uteslutande hafva med den dagliga tekniska

driften att skaffa, böra med hänsyn till förvaltningens centralstation

jämväl få sina tjänstelokaler inom förvaltningsbyggnaden, så att hela

administrationen såvidt möjligt där samlas. Men i sådant fäll måste

den del af förvaltningsbyggnaden, som nu är upplåten hufvudsakligast

till bostad för verkställande direktören, tagas i anspråk för tjänstelokaler.

Denna del af byggnaden är, sedan denna år 1905 fullständigt iordningställts

och försetts med värmeledning m. m., väl ägnad för ändamålet.

Då lämpliga bostäder i orten icke stå till buds, måste på grund af det

anförda en ny bostadsbyggnad för verkställande direktören uppföras.

Vidare måste dels med anledning af bristen på tjänliga bostäder, dels

med hänsyn till att vederbörande böra bo i omedelbar närhet till kraftstationen

för att ständigt vara till hands, bostäder i stationens grannskap

uppföras för åtminstone följande personer:

1 elektroingenjör

1 assistentingenjör

3 verkmästare

3 maskinister

3 maskinistbiträden

6 instrumentvakter

3 biträden åt instrumentvakter

3 vakter vid fördelningsbassängen

1 reparatör.

tjänstgöra hvardera

Vs dygn.

Dessutom måste uppföras bostäder för dammvakter vid Malgöns

regleringsdamm. Deras antal kan emellertid till en början inskränkas

till två, då regleringen vid denna damm icke lär kräfva så kontinuerligt

öfvervakande, som vid kraftstationens intag.

Däremot torde öfrig personal vid vattenverket såsom bokhållare,

ritare, mekaniker, smörjare, rengörare in. in. kunna, åtminstone tillsvidare,

hänvisas till att själfva anskaffa bostäder, eftersom de utan olägenhet

för driften kunna bo på längre afstånd från kraftstationen.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.

Ofvanstående husbyggnader äro de, som vid kraftstationens första

utbyggnad ifrågakomma. I och med stationens tillökning kräfvas måhända

ytterligare byggnader af liknande slag. Kostnaden för dessa är

emellertid icke upptagen i nedanstående beräkning och torde icke afsevärdt

inverka på priset per årligen producerad hästkraft, emedan personalens

aflöningsförhållanden naturligtvis bestämmas med hänsyn till

naturaförmånerna, och den minskning i hela anläggningskostnaden, som

uppstår genom uteslutande af en del husbyggnader, motväges genom

en motsvarande ökning af de kontanta lönebeloppen och sålunda af

driftkostnaden.

Innan styrelsen öfvergår till en redogörelse för den sålunda beskinna

kraftstationens anläggningskostnad, vill styrelsen påpeka, att

den ökade vattenmängd af omkring 100 in3, som, enligt hvad förut

omnämnts, skulle kunna vinnas för kraftändamål, därest Vänern blefve

reglerad, lätt kan tillgodogöras genom en enkel tillbyggnad af den nu

föreslagna kraftstationen och en anläggning af motsvarande fördelningsbassäng

på sätt, å ritning n:o 1 är antydt. Härvid märkes, att denna

tillbyggnad nödvändiggör framdragande af en eller möjligen två tilloppstuber

till de nya turbinerna öfver ett herrar Nydqvist & Holm tillhörigt

område. Nämnda firma har emellertid afgifvit en förbindelse, hvarigenom

den förklarar sig medgifva ifrågavarande tubers framdragande, under

villkor att full ersättning erhålles för all styrkt skada, som därigenom

uppkommer. Möjligen kan det, om och när utvidgningen kommer till

stånd, befinnas fördelaktigt att för tubernas lämpliga utläggning inlösa

en Nydqvist & Holm tillhörig byggnad, inrymmande en mindre kraftstation.

Någon svårighet att förvärfva denna byggnad torde emellertid

— efter hvad förberedande underhandlingar ådagalagt — icke förefinnas.

Då berörda kraftstation får sitt vatten från bergkanalen och således är

utan drifkraft, då kanalen tappas, hvilket hädanefter lär ske oftare än

hittills, ligger det i ägarens själfskrifna intresse att exempelvis i utbyte

för sin vattenkraft taga elektrisk energi från statens stora kraftstation,

hvarifrån den kan erhållas året om.

Kostnaden för kraftuttagningen, då stationen fullt utbygges med

generatorer om sammanlagdt 76,000 elektriska hästkrafter och med 5

grupper transformatorer, beräknas sålunda:

Regleringsdamm ............................................................................ 450,000: —

Intag, häri inbegripet den del af tilloppskanalen, där

hastigheten är mindre än 2,2 meter .............................. 300,000: —

Transport 750,000: —

Bth. till Eiksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 106 Haft. 5*

Kostnaderna

för kraftuttagningen,

då

stationen utbygges

för

76,000 elektriska

hästkrafter.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kuntjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.

Transport

Tilloppskanal ................................................................................

Afstängning, aftappning och broar öfver tilloppskanalen

Fördelningsbassäng med tubintag, grindar och luckor ...

Tuber............................................................................................

Kraftstationsbyggnad .................................................................

Maskinell utrustning....................................................................

Afloppskanaler...............................................................................

Transportanordningar ................................................................

Husbyggnader, vatten- och afloppsledningar.......................

Belysning, telefon- och signalledningar................................

Vaganläggningar och planering ...........................................

Inlösen af tomt och byggnader...............................................

Arbetsledning och diverse kostnader e:a 10 %..................

Summa kronor

750,000: —

1,646,000: —

54,000: —

575,000: —

457,500: —

1,375,000: —

4,710,000: —

75,000: —

97,600: —

331,000: —

15,000: —

75,000: —

100,000: -- 1,038,900: —

11,300,000: —

Denna anläggningskostnad motsvarar

185 kronor per kilowatt vid 10,000 volt och

225 D » » » 50,000 »

eller per elektrisk hästkraft 136 respektive 166 kronor.

Härvid förutsättes på grund al den längre ned omnämnda utredningen

om afsättningsmöjligheten, att 38,000 hästkrafter behöfva upptransformeras

till 50,000 volt för ledning till allägsnare orter, men att

de återstående afsättas på närmare håll med ett volttal af 10,000.

Nyssnämnda kostnadssumma öfverstiger afsevärdt det belopp,

8,500,000 kronor, som af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i dess

underdåniga skrifvelse den 20 december 1904 beräknats för anläggning

af en kraftstation på östra stranden under förutsättning, att den Laurellska

kanalleden till en början icke komme till utförande. Det torde därför

vara nödvändigt att beröra orsakerna till denna skillnad.

Först och främst må då påpekas, att under de senaste tvänne åren

gjort sig gällande en betydande ökning i pris på arbetskraft och materialier

och att stegringen på dessa områden sannolikt icke upphört.

Vidare äro styrelsens kostnadsberäkningar fotade på ingående undersökningar

och massberäkningar och på detaljerade uppgifter från sakkunnige

inom det elektriska och turbinbyggnadsfacket, under det vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens beräkningar naturligtvis voro åt mera

summarisk natur och endast afsågo och äfven väl tjänade till åstadkommande

af en jämförelse mellan olika förslag till kraftuttagningens

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition N:o ISO.

anordnande. Dessa allmänna orsaker inverka i stort sedt på alla poster.

Men därutöfver ger sig ökning särskilt till känna för vissa bestämda

delar af anläggningen såsom tilloppskanalen och kraftstationen med dess

fördelningsbassäng, intag in. m. 1 ieträlfande tilloppskanalen har densamma

på de grunder, som närmare angifvits i styrelsens underdåniga

skrifvelse den 26 mars 1906, fått en sektionsarea, som är omkring 15 %

större än den af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skisserade. För motsvarande

ökning i anläggningskostnaden erhålles emellertid vederlag

genom mindre motstånd och därmed ökadt kraftbelopp. Vidare kar

styrelsen ansett det oundgängligt att bekläda det betougmurverk, som

till en afsevärd utsträckning befunnits nödigt i tilloppskanalen, med ett

slitskikt af granit, hvilken anordning medför en ganska afsevärd kostnad.

Slutligen är rörande denna kanal att erinra, att densamma till

följd af kraftstationens förläggande vid Olidehålan fått en större längd

än i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag, hvilket måste tagas i

betraktande vid en direkt jämförelse mellan motsvarande belopp i do

båda kostnadsberäkningarna.

Den ojämförligt största ökningen i kostnad kommer på kraftstationen

med fördelningsbassäng, intag m. in. Skillnaden är här ej mindre

än 2,070,000 kronor. Den beror i hufvudsak dels därpå, att enligt styrelsens

förslag genereras minst 8,000 hästkrafter mer än af väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen i dess förslag preliminärt angifvits, dels att de

elektriska sakkunnige förordat ett synnerligen fullständigt och förstklassigt

system för energiens fördelning och transformering och att detta

kräfver en särskild byggnad, som ensamt för sig utan elektrisk utrustning

kostar ej mindre än 750,000 kronor. Någon motsvarande byggnad

fanns ej i föregående förslag upptagen. Sjkifva den elektriska

utrustningens ökade kostnad kan uppskattas till omkring 1,000,000

kronor.

Tages vidare hänsyn till den omsorgsfullt utarbetade anordningen

af intag med grindar och luckor och till den allmänna prisstegringen,

är skillnaden lätt förklarad. Om den horisontala uppställningen för

turbin- och generatoraxlar möjligen kan förorsaka någon ökning i kostnaden

gentemot den i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens utredning antydda

vertikala, är svårt att bestämdt fastslå. I hvarje fall uppväges eu

eventuell skillnad härvidlag i rikt mått af de fördelar i afseende på

driftsäkerhet, hvilka, enligt hvad förut påvisats, följa med den af styrelsen

valda uppställningen.

Till sist må påpekas, att det nu uppgjorda kostnadsförslaget upptager

afsevärda belopp för transportanordningar och husbyggnader, hvilka

s. 36 Kontrollera mot PDF

Möjligheterna

för kraftens

afsättning.

36 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.

icke förut behöft medtagas, då det endast gällde jämförelser mellan olika

lägen. Kostnaderna för husbyggnader lär man, såsom förut anmärkts,

i viss män få tillbaka genom minskade kontanta aflöningar.

I afseende på normerna för prisens beräkning, har styrelsen vid

uppgörande af kostnadsförslaget låtit sig angeläget vara att icke uppgifva

en för låg kostnad för att icke riskera att sedermera behöfva inkomma

med framställning om sådana tillägg i anslaget, till hvilkas behöflighet

styrelsen kunde anses hafva haft tillfälle och förpliktelse att

taga hänsyn.

Trots den jämförelsevis höga slutsumman å kostnaderna för kraftuttagningen,

håller sig dock anläggningskostnaden per energi-enhet inom

synnerligen måttliga gränser och afviker till följd af den ökade mängden

tillgänglig energi icke från väg- och vattenbyggnadsstyrelsens preliminära

beräkning i större män, än som motiveras af skillnaden mellan ett

skisseradt och ett fullt utarbetadt förslag.

Det torde i detta sammanhang böra erinras, att de i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

underdåniga skrifvelse den 20 december 1904 och

i undertecknade styrelses underdåniga skrifvelse den 26 november 1906

anställda jämförelser mellan kostnaden för kraftuttagningens utförande

på den ena eller andra stranden och deras slutledningar med anledning

häraf icke rubbas af den nu verkställda kostnadsberäkningen, ty samma

skäl till ökning i siffrorna för anläggningen på västra stranden finnes

som för den ifrågavarande på östra stranden.

Emellertid bör kraftstationen icke omedelbart utbyggas för hela

kraftbeloppet, enär motsvarande afsättning icke i den närmaste framtiden

kan förväntas. Regleringsdammen, intag från älfven, tilloppskanal, fördelningsbassäng

med flera anläggningar, som icke kunna utvidgas eller

förstoras, i den mån afsättningen ökas, måste af naturliga skäl genast

utföras på föreslaget sätt, däremot böra stationsbyggnad, maskiner, transformatorer,

instrumentering, tuber, öfverbyggnaden öfver tubintagen samt

grindar, luckor in. in. endast utföras i samma mån, förbrukningen sådant

krafvel-.

För att bedöma storleken af den afsättning, som under den närmaste

framtiden kan väntas, har styrelsen föranstaltat om utredningar i

sådant syfte.

För Göteborg med omnejd, i livilka den första betydliga afsättningen

af Trollhättekraften torde vara att påräkna, hafva utredningar verkställts

af numera byggnadschefen i Göteborg, ingenjör F. Blidberg. Efter frånskiljande

af de anläggningar, hvilka endera hafva egen vattenkraft eller

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o ISO.

37

antagligen komma att begagna elektrisk energi från Yngeredsfors, har

det visat sig, att inom det nndersökta området finnas monterade omkring

21,000 hästkrafter. Sedan jämväl de verk lämnats nr räkningen, hvilka

såsom träförädlingsverk, bryggerier och dylikt säkerligen icke komma

att köpa elektrisk energi, har ingenjör Blidberg efter besök vid samtliga

större industriella anläggningar och på grund af anteckningar och beräkningar

för hvarje särskildt verk kommit till det resultat, att inom

det ifrågavarande afsättningsområdet skulle kunna förbrukas 7—11,000

elektriska hästkrafter. Visserligen lära många verk, som äga moderna

maskiner eller som i allt fall för sin tillverkning äro i behof af ånga,

icke vara att påräkna såsom kunder, med å andra sidan torde elektrisk

energi, tillgänglig för billigt pris med säkerhet framkalla utvidgningar

af befintliga verk och anläggande af nya. Det torde sålunda kunna

antagas, att Göteborg med omnejd inom den närmaste framtiden kommer

att förbruka omkring 10,000 hästkrafter från Trollhättan.

Beträffande afsättningen å andra orter har utredning verkställts af

ingenjören Torsten Holmgren, delägare i Elektriska profningsanstalten,

Stockholm. Undersökningen har omfattat Göteborg och Bohus-, Älfsborgs

och Skaraborgs län, hvilkas hufvudsakliga delar ligger inom eu

cirkel dragen inom 100 kilometers radie med Trollhättan som medelpunkt.

Dock hafva undantagits Göteborg med omnejd, för hvilka särskild undersökning

enligt ofvanstående verkställts, samt Trollhättan med närmaste

omgifning, där afsättningsmöjligheten särskildt uppskattats. Till ledning

vid utredningen hafva användts dels från kommerskollegium benäget

öfver lämnade statistiska sammanställningar af för fabriksindustrier använda

motorer inom länen, dels uppgifter, erhållna genom direkta hänvändelser

till de flesta drätselkammare inom länets städer. Dessa senare

uppgifter omfatta förutom industrierna äfven kraftbehofvet för kommunala

anläggningar. Motorerna hafva sedan uppdelats i tvänne grupper,

den ena omfattande sådana, som med fördel skulle ersättas af elektrisk

energi från Trollhättan, därest densamma kunde levereras till lika eller

lägre pris än den nuvarande kraften betingar, den andra upptagande

sådana som sannolikt icke komma att ersättas af Trollhätte-energin,

vare sig att motsvarande verk i alla händelser behöfva ånga för sin

tillverkning'' eller att de äro så små och afsides belägna, att kraftöfverföring

till dem icke rimligen kan ifrågakomma. På dessa grunder hafva

följande siffror beräknats:

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Majis Nåd- Proposition N:o 136.

Till elektrisk kraft öfvergå

Sannolikt

Sannolikt ick<

hästkrafter

kvvt. pr år

hästkrafter

Göteborgs och Bohuslän

Städerna................................................

1,061

1,463,500

163

Landsbygden .......................................

1,409

2,740,700

6,501

Ålfsborgs län

Städerna ................................................

6,327

8,456,000

1,173

Landsbygden......................................

1,280

2,346,000

27,541

Skaraborgs län

Städerna ...........................................

2,471

6,165,000

1,767

Köpingar ...........................................

380

449,000

410

Landsbygden .....................................

1,626

4,341,000

7,295

Summa

14,554

25,961,200

44,850.

Häraf framgår, att ungefär en fjärdedel af de befintliga industriella

anläggningarna, eller rundt 15,000 hästkrafter, skulle hafva fördel af att

öfvergå från nuvarande drifkraft till elektrisk kraft. Att procentsatsen

är relativt så låg beror däraf, att största delen af drifkraften för det

undersökta områdets industri hämtas ur vattenkrafterna i och invid Göta

älf och i Dalsland.

Den beräknade årliga energiförbrukningen af de 14,500 hästkrafter,

som sannolikt skulle hafva fördel af att ersättas med elektrisk kraft,

eller rundt 26 millioner kilowattimmar, skulle, då specifikationen visar

att 4,000,000 kilowattimmar förbrukas nattetid, och, om man antager, att

15 % förloras i öfverföringen och 6 % i generatorerna vid full belastning

och att medelbelastningen om dagen är 80 % af maximibelastningen,

förutsätta en maximibelastning vid kraftstationen af:

26,000,000 — 4,000,000

3,000 X 0,85 X 0,8 X 0,94 X 0,736

— 15,700 turbinhästkrafter.

Emellertid bör från denna summa dragas det energibelopp, som

sannolikt kommer att tagas från annat håll t. ex. från Yngeredsforsen

i Åtran och från Gullspångsfallen mellan Skagen och Vänern. Vid

båda dessa fall äro under utförande kraftstationer, Indika blifva färdiga

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136. 39

före Trollhättans. Af Yngeredsforsens kraft, som är mycket variabel,

torde de ofvan angifna siffrorna icke mycket influeras, enär dess afsättningsområde

i hufvudsak faller utom de genom styrelsens försorg undersökta

landsdelar. Gullspångsverket, som lär kunna distribuera mer än

10.000 hästkrafter, kommer däremot att minska Trollhätteverkets afsättning.

Vänerns östra strand till Lidköping torde sålunda tillfalla

Gullspångsverket, och härför bör en reduktion af minst 1,500 hästkrafter

göras. Slutligen har Borås stad inköpt vattenfall om sammanlagdt

5,000 hästkrafter och har delvis påbörjat deras bebyggande. Afdragas

härför ytterligare 4,000 hästkrafter, återstå likväl omkring 10,000

hästkrafter, hvilket belopp skulle motsvara de motorer, som för närvarande

arbeta och med fördel kunna ersättas med elektrisk energi från

Trollhättan. Det må här påpekas, att nyssnämnda siffra betecknar det

nuvarande energibehofvet och att intet tillägg gjorts för nya industrier

och utveckling af de äldre, ehuruväl på motsvarande orter, där tillgång

på billig drifkraft hittills saknats, beredande af dylik tillgång kan väntas

medföra ett högst afsevärdt industriellt uppsving.

Hvad till sist angår afsättningen i Trollhättan och dess närmaste

omgifning, så utgör förbrukningen för verkets egna och för kommunens

ändamål tillsammans med den förbrukning, hvarom öfverenskommelse

med enskilda träffats, omkring 3,800 hästkrafter. I denna siffra ingå

1.000 hästkrafter, som Aktiebolaget skandinaviska elektricitetsverk

genom med Trollhättans elektriska kraftaktiebolag upprättadt och af

kronan öfvertaget kontrakt visserligen har rätt att erhålla, men ännu

blott till en del uttagit. Bolagets afsättning är dock i rask stegring.

Dessutom hafva underhandlingar om leverans af omkring 2,000 hästkrafter

till en ny kemisk-teknisk industri invid Trollhättan inledts.

Till följd häraf torde afsättningen i Trollhättan och dess närmaste omgifning

böra redan från början uppskattas till åtminstone 6,000 hästkrafter.

Sammanställas de sålunda erhållna uppgifterna, finner man den

sannolika afsättningen från Trollhättans krafststation till

Göteborg med omnejd......................................................... 10,000 hästkrafter

till Trollhättan med omnejd................................................ 6,000 »

» öfriga orter ..................................................................... 10,000 »

Summa 26,000 hästkrafter.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.

Härvid är ingen hänsyn tagen till statsbanornas elektriska drift,

för hvars genomförande från Trollhättan skulle behöfva tagas upp till

20,000 hästkrafter, ej heller till enskilda banors eventuella behof eller

till den förbrukning, som ett industriellt uppsving och den elektriska

energins vidsträckta användning i landtbrukets tjänst kunde åstadkomma.

Styrelsen är emellertid af den åsikt, att dessa senare faktorer

komma att inom en snar framtid medföra en högst väsentlig stegring

i verkets afsättning utöfver den ofvan beräknade.

Med stöd af det anförda anser styrelsen, att den nya kraftstationen

redan från början bör utbyggas för leverans af normalt 28,500 hästkrafter,

i hvithet fall måste insättas trenne enheter af förut beskrifvet

slag jämte en enhet i reserv.

Den del af stationsbyggnaden, som lämpligen till en början borde

utföras, är å ritning n:o 2 angifven med heldragna röda linier, medan

återstoden betecknats med prickade linier. Den förra delen angifves

närmare genom gränslinien a—b på ritningen n:o 4. Intagskamrarna

för alla tuber färdigställas, men grindar och luckor insättas endast för

4 stora tuber samt för de tre små. Öfverbyggnaden öfver tubintagen

in skrän kes till linien c—d, ritning n:o 4, och de öfriga intagen öfvertäckas

provisoriskt med plankgolf. Bergsprängningen utföres genast

för alla tuber, men däremot icke för de afloppskanaler, som till en början

icke behöfvas.

Kostnaderna

för en kraftstation

för

28,500 elektriska

hästkrafter.

Kostnaden för en kraftstation om normalt 28,1)00 elektriska hästkrafter

med 4 grupper transformatorer beräknas sålunda:

Regleringsdamm...................................................................................... 450,000

Intag ............................................................................................................ 300,000

Tilloppskanal............................................................................................ 1,646,000

Afstängning, aftappning och broar öfver tillopp skanalen......... 54,000

Fördelningsbassäng med ti ibi iltåg, grindar och luckor............... 467,600

Tuber............................................''............................................................... 321,500

Kraftstationsbyggnad............................................................................. 906,000

Maskinell utrustning ............................................................................. 2,913,000

Afloppskanaler ....................................................................................... 60,000

Transportanordningar............................................................................ 9 7,6 00

Husbyggnader, vatten- och afloppsledningar.............................. 331,000

Belysning, telefon- och signalanordningar....................................... 15,000

Transport kronor 7,561,700

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 136.

Transport kronor 7,561,700

................................. 75,000

................................. 100,000

................................. 763,300

Summa kronor 8,500,000

Denna anläggningskostnad motsvarar 410 kronor per kilowatt tillgänglig

effekt vid 50,000 volt eller 298 kronor per elektrisk hästkraft.

Dessa siffror gifva dock en alltför ogynnsam framställning om priset

per energi-enliet. Det måste nämligen ihågkommas, att till följd af

maskinenheternas storlek den fjärde enheten, som skall utgöra reserv

vid första utbyggnaden motsvarar ej mindre än Va af sammanlagda effekten

hos de enheter, hvilka afses för normal drift, och att sålunda på

detta utvecklingsstadium reserven medfört en jämförelsevis betydlig kostnad.

Vidare är att märka, att ur tre enheter kunna, om ock med något

minskad verkningsgrad hos maskinerna, det vill säga med något

ökad vattenförbrukning — hvilken emellertid i detta fall ej spelar någon

roll — utan olägenhet uttagas ända till 84,000 hästkrafter emot »normalt»

28,500. Räknas med förstnämnda siffra blir anläggningskostnaden

per hästkraft naturligtvis i afsevärd mån mindre än ofvan angifvits.

Anläggningskostnaden är emellertid i hvilket fall som helst ej större, än

att kronan snart nog skall kunna skörda en betydande vinst på företaget

och ändock försälja energin till pris, hvilka kunna framkalla och

befordra den industrins uppblomstring, man i dessa landsdelar väntar

blifva en följd af Trollhättefallens utnyttjande. Det behöfver knappast

påpekas, att med stigande afsättning själfkostnaden per hästkraft faller

och vinsten vid samma prissättning ökas.

Den tid, som kräfves för den till omedelbart utförande föreslagna

anläggningens ''färdigställande, beräknas till något mer än tre år. Då

arbetena igångsattes under sommaren 1906, kunna de sålunda väntas

blifva färdiga hösten 1909. Detta dock under uttrycklig förutsättning,

att strejk, lockout eller annan force majeure icke hindra arbetenas oafbrutna

gång.

För att arbetena må kunna obehindradt fortsättas och aftal om leveranser

i tid afslutas, är det af vikt, att detta förslag snarast möjligt

framlägges för och behandlas af Riksdagen.

Styrelsen får med stöd af det anförda i underdånighet hemställa,

det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen besluta,

att den till anläggning beslutade kraftstationen vid Trollhättan får

Bih. till lUksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Åfd. 106 Käft, 6*

Väganläggningar och planering ....

Inlösen af tomt och husbyggnader

Arbetsledning m. in. c:a 10 %........

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.

anordnas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med styrelsens härmed öfverlämnade

förslag; samt

att till dess utbyggnad för en leveransförmåga af 28,500 respektive

34,000 hästkrafter utöfver redan af 1906 års Riksdag beviljade

750,000 kronor anvisa ett belopp af 7,750,000 kronor, af hvilka

för år 1907 erfordras omkring 2,000,000

» j) 1908 » » 3,000,000 och

» » 1909 » » 2,750,000 kronor.

Trollhättan den 20 december 1906.

Underdånigst:

L. W. LOTHIGIUS.

F. W. HANSEN.

C. MAGNELL.

ERIK FRISELL.

AUG. HELENIUS.

Ernst Hagelin.

Stoekholm, K. L. Beckmans Boktr.. 1907.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. SU 1907:186 Memorial med förslag till de återstående stadgandena i det nya reglementet för riksgäldskontoret. s. 7 i texten
  2. Rskr. 1907:85 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till fortsättande och fullbordande af en kraftstationsanläggning vid Trollhät a1 i texten
  3. Rskr. 1907:86 Skrifvelse till fullmäktige i-riksgäldskontoret, angående anslag till fortsättande och fullbordande af en kraftstationsanläggning vid Trollhättan m. m. a1 i texten