Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändrad lydelse af § 3 i förordningen den 24 juli 1903 angående skogsvårdsafgifter

1907-04-12 · 13 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1907:166, Med förslag till förordning om ändrad lydelse af § 3 i förordningen den 24 juli 1903 angående skogsvårdsafgifter

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 166.

I

N:o 166.

Kung!. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till

förordning om ändrad lydelse af § 3 i förordningen

den 24 juli 1903 angående skogsvårdsafgifter; gifven

Stockholms slott den 12 april 1907.

Under åberopande af härvid fogade utdrag af statsrådsprotokollet

öfver jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen

att antaga bilagda förslag till förordning om ändrad lydelse af

§ 3 i förordningen den 24 juli 1903 angående skogsvårdsafgifter.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all »

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Majrts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF.

Alfred Petersson.

Bih. till Riksd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 133 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 166-

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse af § 3 i förordningen

den 24 juli 1903 angående skogsvårdsafgifter.

Härigenom förordnas, att § 3 i förordningen den 24 juli 1903

angående skogsvårdsafgifter skall erhålla följande ändrade lydelse:

Skogsvårdsafgift för vara, som till utlandet skeppas eller landvägen

föres öfver gränsen, skall uppbäras af vederbörande tulltjänsteman

i den ort, hvarifrån varan skeppas eller där den föres öfver gränsen,

dock att, om utförseln sker å järnväg, uppbörden verkställes vid gränsstationen.

För vara, som genom flottning föres ur riket, upptages

skogsvårdsafgiften af kronofogden i den ort, där varan i flottleden nedlägges.

Afgifterna redovisas till statskontoret, om de uppburits af tullverkets

tjänstemän, på tider, som af tullstyrelsen bestämmas, och, om

de uppburits af kronofogde, genom Kungl. Maj:ts befallningshafvande

enligt de närmare föreskrifter, som meddelas af Kungl. Maj:t. Statskontoret

har att enligt de af Kungl. Maj:t bestämda grunder årligen

verkställa fördelningen af de influtna beloppen mellan landstingsområdena.

Denna förordning skall lända till efterrättelse genast efter utfärdandet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 166.

3

Utdrag af protokollet öfver jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 12 april 1907.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,

Statsråden: Tingsten,

Alfred Petersson,

Hederstierna,

Dyrssen,

Hammarskjöld,

Roos,

JlTHLIN.

Departementschefen, statsrådet Alfred Petersson anförde härefter:

I § 1 af förordningen den 24 juli 1903 angående skogsvårdsafgifter

stadgas, att för trävaror och trämassa, som från landet utföras,

skall erläggas skogsvårdsafgift efter vissa angifna grunder, men då

hvarken i § 3 af samma förordning, som innehåller bestämmelser om,

hvar och af hvem skogsvårdsafgifterna skola uppbäras, eller i kungörelsen

af den 8 december 1904 angående uppbörd af skogsvårdsafgifter m. m.

förutsättes annat, än att varan föres ut ur landet å järnväg eller medelst

skeppning, har följden häraf blifvit den, att trävaror och trämassa, som

på annat sätt utföras, undgå skogsvårdsafgift. Jag antager, att man vid

Ang. vissa

ändringar i

afseende å

uppbörden af

skogsvårdsafgifter.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Riksdagen

1906.

4 Kungl. Maj.-ts Nåd. Proposition N:o 166.

åstadkommandet af lagstiftningen om skogsvårdsafgifter ansett den

inkomst, som skulle tillföras staten genom uttagande af skogsvårdsafgifter

äfven för varor, som med andra transportmedel än järnväg

eller fartyg fördes ur riket, vara för obetydlig för att motsvara de

anordningar och de kostnader, som kräfdes för skogsvårdsafgifternas

uppbörd i dessa fall.

Sistlidna års Riksdag har emellertid i skrifvelse af den 3 mars

1906 på förslag af enskilda motionärer gjort framställning i ämnet.

Riksdagen har därvid först och främst anmärkt, att den omständigheten,

att svårigheter i vissa fall förefunnes i fråga om sättet för uppbörden

af skogsvårdsafgifter, jcke borde föranleda, att i dessa fall de föreskrift^

afgifterna icke skulle utkräfvas. Vidare har Riksdagen framhållit, att,

enligt hvad som påvisades i de motioner, som föranledt Riksdagens

skrifvelse, de skogsvårdsmedel, om hvilka det allmänna härigenom

ginge miste, uppginge till ganska afsevärda belopp, hvilket förhållande

icke heller kunde anses tillfredsställande. Riksdagen har därför ansett,,

att åtgärder borde vidtagas till afhjälpande af denna oegentlighet, och

anhållit, att Kungl. Maj:t måtte efter verkställd erforderlig utredning

för Riksdagen framlägga förslag till sådant tillägg till förordningen

angående skogsvårdsafgifter, att dylika utgifter blefve erlagda äfven

lör trävaror och trämassa, som utfördes från riket annorledes än genom

skeppning eller å järnväg.

I motionerna i fråga framhålles bland annat, hurusom det antagande,

hvarifrån man torde hafva utgått vid tillkomsten af förenämnda förordning,

att utförseln från Sverige af trävaror genom flottning och af

trävaror och trämassa medelst dragare icke omfattade några egentligen

afsevärda kvantiteter, icke torde vara öfverensstämmande med verkliga

förhållandet. Den utförsel, hvarom här vore fråga, vore för vissa

af betydelse ej mindre på grund af sin omfattning än äfven i betraktande

af därmed förknippade omständigheter. Enligt öfversikter i Ekonomisk

Tidskrift, grundade på norska uppgifter, skulle under åren 1891—1895

hafva flottats från Sverige till Norge i medeltal årligen:

i Enningsdal eller Berby älf.............................. 5,400 kubikmeter,

till Tistedalsälfven genom Otteid kanal och

öfver Gjösbu hästjärnbana ............................ 48,500 „

till Glommen genom Flisen älf från de s. k.

»Svenskavasdragene»........................................ 35,000 „

Summa 88,900 kubikmeter;

och under perioden 1896—1900 skulle flottningen till Norge hafva omfattat

i årligt medeltal:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 166.

genom Enningdalsälfven

„ Vingersjöarna ...

,, Tistedalsälfven...

,, Flisen älf...........

............. 4,000 kubikmeter

.............. 9,700 „

............. 73,900

........... 46,500 „

Summa 134,100 kubikmeter.

Af det i Enningsdalsälfven framflottade virket beräknades en

tiondedel hafva kommit från norska skogar, hvaremot det öfriga skulle

hafva utdrifvits från skogar i Sverige genom Bullarsjöarna, och det

genom Tistedalsälfven flottade hade i sin helhet antagits komma från

svenska skogstrakter utefter Dalslands kanal. Emellertid gjorde dessa

sifferuppgifter icke anspråk på att vara fullständiga och kunde för öfrigt

vara behäftade med felaktigheter, beroende på osäkerhet i fråga om

timrets medeldimensioner. De kunde ej heller, såsom afseende allenast

flottningen, gifva erforderlig ledning för bedömande af, i hvilken omfattning

trävaruutförseln för närvarande i följd af ifrågavarande brist

i lagstiftningen undandroges erläggande af skogsvårdsafgifter, ett förhållande,

som också tydligt nog framginge vid en jämförelse med de

uppgifter, som bifogats en till Kungl. Maj:t af Värmlands läns skogsvårdsstyrelse

ingifven framställning i förevarande ämne. Denna vittnade

nämligen om, att ifrågavarande missförhållande, som i ganska stor utsträckning

gjorde sig gällande och som fx-amstode i än o fö rde 1 aktigar e dager

därigenom, att skogarna vid gränsen ofta nog befunne sig i utländska

undersåtars ägo och att det afverkade timret vanligen i helt och hållet

oförädladt skick utfördes ur landet, i de västra gi’änsprovinserna gjort

sig kännbart såsom en verklig och betydande olägenhet, som borde

oförtöfvadt afhjälpas.

I den i riksdagsmotionerna omnämnda underdåniga framställningen

i ämnet från skogsvårdsstyrelsen i Värmlands läns landstingsområde

hemställes om åtgärder för tillämpning af förordningen angående skogsvårdsafgifter

äfven å virke, som annorledes än å järnväg eller från

exporthamn utföres från landet. Därvid framhålles den stora förlust

landstingsområdets skogsvårdskassa åsamkas därigenom, att sådant

virke ej af ortens tullförvaltning anses vara underkastadt bestämmelserna

i nyssnämnda förordning. Af en framställningen bifogad uppgift

å 1902 års utförsel af trävaror, som afvei-kats inom länet, hvilken

uppgift grundats å meddelanden från vedei''börande exportörer, framgår

också, att virkesexpoiden från länet genom flottled eller med dragare

nämnda år omfattat 156,183 kubikmeter fast mått, motsvarande i export
-

Framställning

från skogsvårdsstyrelsen

i Värmland.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Domänstyrelsen

den

10 oktober

1905.

Generaltullstyrelsen

den

29 mars 1906.

Skogsvårdsstyrelsen

i

Ålfsborgs län.

Domänstyrelsen

den

22 december

1906.

Domänstyrelsen

och

generaltullstyrelsen

den

22 december

1906.

6 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 166.

afgifter omkring 16,000 kronor eller nära en femtedel af skogsvårdskassans

beräknade inkomster af exportafgifter.

Öfver denna framställning afgaf, efter nådig remiss, domänstyrelsen

den 10 oktober 1905 underdånigt utlåtande, däri styrelsen anförde, att

en uppbörd af skogsvårdsafgifter för virke, som från Sverige utfördes

till Norge dels genom flottning och dels å fordon, enligt styrelsens

åsikt skulle förutsätta anordningar, som medförde så afsevärda kostnader,

att de uppginge till ungefär lika stort belopp som de afgifter, hvilka

därför kuncle inflyta, samt att kontrollen öfver uppbördens riktighet

likväl i hvarje fall icke kunde göras effektiv, dels enär virke under

fri flottning i vattendrag icke kunde för uppmätning och räkning hejdas

och dels enär virke vintertiden på fordon utfördes på för tillfället anordnade

drifningsvägar, vid hvilka bevakning icke kunde anordnas. Af

dessa skäl hemställde domänstyrelsen, att framställningen icke måtte

till någon Kungl. Maj ds vidare åtgärd föranleda.

Uti efter remiss afgifvet utlåtande af den 29 mars 1906 gjorde

generaltullstyrelsen, under hänvisning därtill att frågan på grund af

Riksdagens framställning vore på Kungl. Maj ds pröfning beroende,

enahanda hemställan.

Äfven skogsvårdsstyrelsen i Älfsborgs län har inkommit med eu

underdånig framställning i ämnet, därvid framhållande att å sjön Stora

Lee årligen flottades öfver gränsen till Norge minst 40,000 kubikmeter

virke fast mått, inköpt i Ålfsborgs och Värmlands län.

1 häröfver den 22 december 1906 afgifvet underdånigt utlåtande

har domänstyrelsen hänvisat till det underdåniga yttrande, som styrelsen

på grund af nådig remiss, gemensamt med generaltullstyrelsen samma

dag afgifvit i anledning af Riksdagens förenämnda skrifvelse.

Med sistnämnda utlåtande öfverlämnade nämnda båda ämbetsverk

yttranden af vederbörande myndigheter i de trakter, hvarifrån export

ur riket af trävaror genom flottning och medelst dragare i någon

nämnvärd grad äger rum, nämligen af Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Göteborgs och Bohus, i Ålfsborgs och i Värmlands län, gränsbevakningschefen

i Dalsland, Värmland och Dalarna samt tullkammaren i

Strömstad.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs och Bohus län

anför, att trävaror genom flottning och medelst åkdon utfördes ur riket

endast från norra delarna af länet, medelst flottning hufvudsakligen

genom Bullarsjöarna och Idefjorden; att endast ringa mängd virke

utfördes medelst åkdon; att någon trämassa för närvarande icke torde

på något af dessa sätt föras utom riket; samt att Kungl. Maj ds

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o. 166.

befallningshafvande, som ansåge att skogsvårdsavgift^- för sålunda

utfördt virke kunde uppbäras genom tullmyndigheternas försorg, funne

föreskrifter i eldighet med hvad Riksdagen hemställt synnerligen önskvärda.

Vid Kungl. Maj:ts befallningshafvandes yttrande är fogadt ett

utlåtande från länets skogsvårdsstyrelse, som meddelar, att vederbörande

länsjägmästare beräknat det från länet under år 1905 genom

flottning och medelst åkdon utförda virket till omkring 2,600 kubikmeter,

och i fråga om sättet för uppbörden af skogsvårdsafgifter ansluter

sig till ett af jägmästaren i Bohus revir afgifvet förslag. Enligt

detta skulle virke, som med åkdon utfördes ur riket, kuberas af gränsbevakningen,

hvilken tillika skulle därför uppbära skogsvårdsafgifter,

hvaremot i fråga om virke, som vore afsedt att flottas ur riket, virkesägare

skulle, sedan virket vore sammanfördt vid flottled och innan det

lades i vattnet, anmäla sig hos länsman, kronojägare eller annan därtill

bemyndigad person för att få virket afmätt och stämpladt samt för

erläggande af skogsvårdsavgift. Nödig handtlangning borde tillhandahållas

af virkesägaren och virke, som tlottades ostämpladt, borde vara

förbrutet, hvarjämte ägaren borde kunna ådömas kännbara bötesbelopp.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Ålfsborgs län anför, att det

i länet producerade virke, som annorledes än genom skeppning eller

å järnväg utfördes ur riket, härstammade från Dalsland, därifrån det

fördes till Norge dels på åkdon dels sjöledes å Stora Lee; att skogsvårdsavgift

för det flottade virket ansåges böra uppbäras af vederbörande

tulltjänsteman eller gränsridare å vissa angifna platser; att det

icke vore möjligt för tulltjänstemännen att kontrollmäta dylikt virke,

hvarför ägare af sådant virke borde åläggas att i god tid och senast före

den 1 maj till tulltjänsteman uppgifva den ungefärliga virkesmängd han

ämnade genom flottning utföra och därför hos sagde tjänsteman deponera

för virket stadgad afgift jämte ett öfverskott af 20 procent däraf; att därefter

virkesägaren borde vara skyldig före den 15 november för slutuppgörelse

på heder och samvete för tulltjänstemannen uppgifva den sammanlagda

virkesmängd han sålunda från riket utfört; att tulltjänstemannen

för att erhålla nödig kontroll skulle bland annat äga rätt affordra virkesägaren

styrkt räkenskapsutdrag eller påyrka märksedlarnas uppvisande;

att af virkesägare lämnad oriktig uppgift skulle medföra den påföljd,

att dubbel afgift finge erläggas för hela virkespartiet; att därest virke,

utfördes till Norge utan att vara på förut angifvet sätt anmäldt, mätningen

af detta virke borde verkställas i löst mått, som därpå skulle

reduceras till fast mått, hvarefter vederbörande tulltjänsteman skulle äga

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 166.

genast uttaga skogsvårdsafgiften; samt att sådan afgift för virke, som

med åkdon utfördes till Norge, skulle uppbäras af gränsridarna.

Af Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Värmlands län anföres,

att utförseln af virke från länet till Norge genom flottning och med

åkdon å vissa trakter vore ganska betydande; att, äfven om vissa svårigheter

skulle möta att upptaga skogsvårdsafgift för sådant virke, dylik afgift

dock borde upptagas, hvarvid tullpersonalen kunde i främsta rummet

användas, men att eljest kronofogde eller länsman kunde anlitas vid uppbörden;

att virke, som vore afsedt att föras till Norge, borde, innan det

för flottning nedlades i vattnet eller annorledes framforslades, uppmätas,

besiktigas och stämplas, hvartill tullverkets personal icke syntes kunna

användas; att däremot skogsstatens tjänstemän och betjänte härvid kunde

anlitas; salut att det kräfdes stränga bestämmelser i fråga om såväl deklarationstvång

som ansvar för eftersättande af gifna kontrollföreskrifter. Vid

Kungl. Maj:ts befalluingshafvandes yttrande är bilagdt ett yttrande i ärendet

af jägmästaren i Arvika revir, som föreslår, att säljare af virke, som

från länet utfördes annorledes än medelst skeppning eller å järnväg,

skulle genom deklarations t vång åläggas till vederbörande kronofogde

uppgifva mängden af det sålda virket, köparens namn och hemvist

eller emottagaren; att flottningsförening skulle åläggas att före midten

af april månad till länets skogsvårdsstyrelse ingifva förteckning öfver

de under året flottande äfvensom uppgift för en hvar af dem om flottgodset

; att gränsbevakningen skulle till skogsvårdsstyrelsen lämna uppgift

om dem, som förde virke öfver gränsen, och med biträde af kronojägare

eller länsskogsvaktare verkställa kontroll, där så ansåges nödigt;

samt att länets skogsvårdsstyrelse skulle på grund af till denna styrelse

inkomna uppgifter verkställa utredning angående kubikmassan af utfördt

virke och tontalet af utförd trämassa, genom hvilken utredningvederbörande

kronofogde skulle beredas tillfälle kontrollera själfdeklarationerna.

Gränsbevakningscliefen i Dalsland, Värmland och Dalarna anför,

bland annat, att det föreliggande ärendet sönderfölle i frågan om hontrollen

af de utförda trävarorna och frågan om uppbörden af å dem

belöpande skogsvårdsafgifter; att till följd af den minskade importen

från Norge omöjlighet numera ej torde förefinnas att genom gränsridarna

utöfva nöjaktig kontroll öfver här ifrågavarande utförsel af

trämassa och trävaror; att uppbörden och redovisningen af skogsvårdsafgifterna

torde utan synnerlig svårighet kunna ske i samband

med gränsstationernas tulluppbörd, hvadan gränsbevakningschefen för

närvarande ansåge möjlighet förefinnas för gränsbevakningen att lör
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kanyl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 16G.

söksvis tillsvidare öfvertaga bestyret med berörda kontroll och uppbörd;

att för uppgift om virke, som genom flottning eller medelst

åkdon skulle föras öfver gränsen, själfdeklaration borde införas, hvilken

skulle styrkas genom företeende af tumningslängder, uppgift om namn

och hemvist å den, som köpt virket m. m.; att för vattendrag, där

flottningsförening funnes, sådan förenings styrelse borde åläggas att

före midten af april månad till skogsvårdsstyrelsen ingifva förteckning

å de under året flottande och det virke, en hvar af dem skulle flotta;

samt att till förekommande af falska deklarationsuppgifter skärpta straffbestämmelser

borde införas och lämpliga beslagsandelar tillförsäkras

dem, som upptäckte och anmälde olaga utförsel.

Tullkammaren i Strömstad anför, att kontrollen öfver sådant

virke, som genom flottning och medelst åkdon fördes till Norge, borde

ske vid afverkningsplatsen eller innan virket utlades i flottled eller

lastades å vagn; att detta särskildt gällde om virke, som utfördes genom

flottning, enär det torde vara omöjligt för hvem det vara månde att

kontrollera exportörens uppgifter rörande allt i en s. k. ringbom sammanfördt

virke; att ifrågavarande kontroll icke kunde ske genom

gränsbevakningen, hvars verksamhet framförallt vore förlagd till gränsen,

utan borde verkställas af vederbörande skogsvårdsstyrelse och dess

tjänstemän eller genom kommunernas skogsvårdskommittéer med biträde

i vissa fall af skogs- och kronobetjäning; samt att, sedan anmälan om

virke, afsedt att genom flottning eller medelst åkdon utföras, gjorts

hos någon af nyssnämnda myndigheter, virket borde af dem med särskildt

märke stämplas, hvarefter uppbörden af skogsvårdsafgiften kunde

verkställas af samma eller annan af nämnda myndigheter, som därom

skulle äga utfärda bevis, livilket borde vid transporten medföras och

vid gränsen till krono- eller tullbetjänt aflämnas.

För egen del anföra generaltullstyrelsen och domänstyrelsen hufvudsakligen:
Ehuru

sålunda olika åsikter uttalats i de föreliggande utlåtandena

saväl angående sättet för uppbörden som angående den därvid nödiga

kontrollen, syntes likväl alla, som i ärendet yttrat sig, vara eniga

därom, att skogsvårdsafgift borde erläggas för virke och pappersmassa,

som från landet utfördes annorledes än genom skeppning och medelst

järnväg. Emellertid ansåge sig ämbetsverken icke böra underlåta

att fästa Kungl. Maj:ts uppmärksamhet därpå, att därest den afgift,

som nu ifrågasattes, skulle komma att uppbäras, detta möjligen kunde

gifva anledning till, att eu motsvarande afgift komme att påföras träBih.

till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 133 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts Råd. Proposition N:o 166.

varor och pappersmassa, som på samma sätt tillfördes Sverige från

Norge. En dylik åtgärd från norsk sida syntes kunna utöfva visst

inflytande på industrien i vårt land, helst som, särskildt genom flottning,

afsevärdt mera virke tillfördes Sverige från Norge än på enahanda

sätt trävaror från Sverige utfördes till Norge. Det vore nämligen

ej blott å Klarälfvens vattensystem som norskt virke flottades till

vårt land, utan äfven å de från Norge kommande källfloderna till

Hotagens och Ströms vattendrag i Jämtland. De skogar, hvarifrån

detta virke härstammade, torde delvis vara för afverkning upplåtna

åt svenska undersåtar. Under förutsättning emellertid att det nu^ antydda

förhållandet ansåges icke böra utöfva inflytande på den föreliggande

frågan, ville ämbetsverken i underdånighet tillstyrka, att

skogsvårdsafgift finge uppbäras jämväl för trävaror och pappersmassa,

som från landet utfördes annorledes än genom skeppning och med

järnväg.

Enligt den utredning, som förelåge, syntes visserligen, åtminstone

för närvarande, pappersmassa icke från här ifrågavarande delar af landet

utföras annorledes än genom skeppning och med järnväg. Skulle

emellertid förhållandet blifva ett annat, ansåge ämbetsverken, att i

förordningen den 24 juli 1903 för pappersmassa bestämd skogsvårdsafgift

borde uppbäras, innan pappersmassan fördes öfver gränsen. Då

detta syntes ifrågakomma allenast genom forsling å för sommartrafik

ordnade körvägar, enär pappersmassefabriker icke kunde anläggas i

väglösa obyggder, mötte ej hinder för att invid sådana vägar i gränsens

närhet stationerad tullpersonal uppbure afgiften.

Utförseln af virke medelst åkdon från Sverige till Norge, hvilken

för öfrigt torde vara jämförelsevis obetydlig, kunde bedrifvas ej blott

å för sommartrafik anlagda vägar utan ock å för tillfället anordnade

så kallade basvägar, hvilka användes för virkestransport vintertid vid

snöföre, hufvudsakligen under årets tre första månader. Vid vägar åt

förra slaget vore i regeln tullbevakning anordnad i närheten åt riksgränsen.

Beträffande de senare vore däremot sådan bevakning i allmänhet

ej anordnad, hvarför särskild extra bevakning syntes, under den

tid virkesdrifning å dem påginge, böra anordnas. Skogsvårdsafgiften,

som i hvarje fall borde vara erlagd förr än virket fördes öfver gränsen,

syntes kunna för hvarje lass virke uppbäras vid den utförselplatsen

närmast belägna gränstullstationen innan det fördes öfver gränsen. De

inflytande beloppen för denna uppbörd torde blifva obetydliga, enär ett

lass trävaror särskildt vid transport sommartiden ofta ej innehölle

mera än 1 kubikmeter virke fast mått.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kun f/l. Malis Nåd. Proposition N:o 106.

Beträffande slutligen det virke, som genom flottning utfördes,

vore särskildt att märka, att det i regeln vore undandraget kontroll,

sedan det nedlagts i Hottleden. Framför allt gällde detta i fråga om

virke, som flottades löst. Men jämväl det virke, som i fasta flottar eller

på annat sätt förenadt framfördes i flottleden, vore svårt att kontrollera.

I följd häraf ansåge ämbetsverken, att för virke, som vore afsedt att

genom flottning utföras ur riket, skogsvårdsafgiften borde erläggas eller

säkerhet därför ställas, innan virket utlades i flottleden. Detta kunde

på det sätt ordnas, att den, för hvars räkning afverkning skedde, beräknade

ocli uppgåfve den virkesmängd, som genom flottning skulle

ur riket utföras, hvarefter han inbetalade afgiften i förskott eller därför

ställde borgen eller annan säkerhet, intill dess efter slutad afverkning

och drifning afgiften kunde definitivt bestämmas och slutlikvid ske.

Kontrollen öfver detta virke kunde icke uppdragas åt gränsbevakningen,

emedan virket kunde för flottning uppläggas invid ilottled

på större eller mindre afstånd från gränsen, hvilken sagda bevakning

icke ägde lämna. Lämpligen syntes därföre denna kontroll böra anförtros

åt vederbörande skogsvårdsstyrelse, som genom sina tjänstemän

och skogvaktare kunde utföra densamma.

Uppbörden af skogvårdsafgifterna för trävaror, som genom flottning

utfördes, borde under sådana förhållanden ej heller ske genom

gränsbevakningspersonalen, hvars aflöning dessutom icke stode i rimligt

förhållande till det ansvar för en betydande, med svårighet kontrollerbar

uppbörd, som skulle påläggas densamma. Däremot torde, på sätt vederbörande

motionärer vid Riksdagen jämväl åsyftat, uppbörden kunna

verkställas genom kronofogden i orten, till hvilken den, som hade att

erlägga skogsvårdsafgift, borde vara skyldig att efter slutad afverkning

genom angifningsinlaga uppgifva mängden af det virke, hvarför afgift

skulle af honom erläggas. Uppgifterna i denna angifningsinlaga borde

lämnas »på heder och samvete». Ansåges i vissa fall nödigt kontrollera

uppgifterna, borde kronofogden äga att från vederbörande flottledsstyrelse

eller från skogsvårdsstyrelsen erhålla uppgift om det virkesparti,

hvarför ifrågavarande person hade att erlägga skogsvårdsafgift.

På grund af hvad sålunda och i öfrigt anförts samt under erinran,

att vederbörande ämbetsverk framdeles torde komma att sättas i tillfälle

att afgifva förslag till de ändringar i eller tillägg till kungörelsen den 8

december 1904 angående uppbörd af skogsvårdsafgifter ro. m., som

kunde ifrågakomma, hemställa ämbetsverken, att i § 3 af kungl. förordningen

den 24 juli 1903 angående skogsvårdsafgifter måtte göras

sådant tillägg, att skogsvårdsafgifter komme att uppbäras jämväl för

s. 12 Kontrollera mot PDF

Departementschefens

yttrande.

12 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 166.

trävaror och trämassa, som utfördes från riket annorledes än genom

skeppning'' eller å järnväg, därvid tullpersonalen borde åläggas att uppbära

afgifterna för sådan vara, som utfördes landvägen, och vederbörande

kronofogde för trävaror, som utfördes genom flottning, och

borde afgifterna i senare fallet redovisas till statskontoret genom Kungl.

Maj:ts befallningshafvande.

Af den redogörelse, jag nu lämnat, framgår, att samtliga örtsmyndigheter,

som yttrat sig i ärendet, äro ense om det lämpliga i att

skogsvårdsafgifter påföras äfven trävaror och trämassa, som utföras ur

landet annorledes än genom skeppning eller å järnväg. Också mig

synes det förhållandet högst otillfredsställande, att gods af ifrågavarande

slag, som utföres, endast af den anledning, att det på visst sätt transporteras

öfver gränsen, undgår den afgift, som enligt ordalydelsen af § 1

i förordningen om skogsvårdsafgifter skall drabba allt sådant gods. Ett

dylikt förhållande innebär en reell olikhet inför lagen, som icke bör få

fortfara. Att man i detta fåll bör låta sig afhållas af fruktan för

möjligheten af en motsvarande afgift å trävaror och pappersmassa,

som flottas från Norge till Sverige, kan jag icke inse. Här är ju endast

fråga om, att gällande förordning om skogsvårdsafgifter äfven i nu

ifrågavarande hänseenden skall göras effektiv och tillämplig. Afgift

utgår också redan för den väl så betydande mängd virke, som med

järnväg och medelst skeppning utföres till Norge utan att detta

medfört några af de olägenheter, som nu af myndigheterna befarats

kunna uppstå. Med häns}rn till de, visserligen ofullständiga, uppgifter,

som föreligga om exporten genom flottning eller på åkdon af

trävaror till Norge — och om någon nämnvärd utförsel af trä på sistnämnda

båda sätt till något annat land kan icke vara tal — tror jag

icke heller, att de för upptagande af exportafgift i dessa fåll nödiga

anordningar skulle medföra så stora kostnader, att icke det allmänna

i hvarje fall skulle beredas en ganska afsevärd inkomst. Men väl möta

vissa svårigheter att så ordna saken, att uppbörden och kontrollen

blifva effektiva, på samma gång som ej alltför stora olägenheter däraf

beredas exportörerna. Förhållandevis enklast synes saken kunna ordnas

i fråga om gods, som på åkdon föres ur landet. Afgiften kan här, på

sätt generaltullstyrelsen och domänstyrelsen föreslagit, upptagas vid vederbörande

tullstation vid gränsen och lärer kontrollen öfver, att intet gods

passerar gränsen utan att afgiften erlägges, kunna skötas af gränsbevakningen,

äfven om denna på vissa trakter och för särskilda årstider måste förstärkas.

Förenadt med större svårigheter synes det vara att tillfredsställande

ordna uppbörden af skogsvårdsafgifter för trävaror, som genom

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj: t a Nåd. Proposition N:o 160.

(lottning föras ur riket. I detta fall kan af naturliga skäl ingen

nämnvärd kontroll utöfvas vid gränsen och ej heller kunna lämpligen

afgifterna uppbäras af tulltjänstemännen därstädes. Däremot

synes den utväg, ämbetsverken föreslagit, eller att afgiften skulle grundas

å själfdeklaration af vederbörande exportörer och erläggas till kronofogden

• i den ort, där virket nedlägges i flottleden, erbjuda utsikter

till en öfverhufvud taget tillfredsställande lösning. Erforderlig kontroll

å uppgifternas riktighet synes vid en sådan anordning kunna erhållas

genom jämförelse med uppgifter från vederbörande flottningsföreningars

styrelser eller af vederbörande skogsvårdsstyrelse eller genom sådan

styrelses tjänstemän. De af kronofogde uppburna afgifterna torde böra

redovisas enligt närmare bestämmelser af Kungl. Maj:t. Förslag till

de ändringar i lydelsen af § 3 i förordningen den 24 juli 1903 angående

skogsvårdsafgifter, som erfordras för genomförande af hvad jag sålunda

föreslagit, har utarbetats inom departementet. Vidare förslag till närmare

bestämmelser om sättet för uppbörden och kontrollen däröfver samt

till de ändringar i kungörelsen den 8 december 1904 angående uppbörd

af skogsvårdsafgifter m. m., som härför kunna erfordras, äfvensom

till de andra föreskrifter, som kunna blifva en följd af bifall till

hvad jag föreslagit i fråga om § 3 i förordningen den 24 juli 1903,

torde jag framdeles få tillfälle att underställa Kungl. Maj:ts pröfning.

Departementschefen uppläste härefter förutnämnda inom departementet

utarbetade förslag till förordning om ändrad lydelse af § 3 i

förordningen den 24 juli 1903 om skogsvårdsafgifter och hemställde, att

detsamma måtte genom nådig proposition Riksdagen till antagande föreläggas.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

i nåder lämna bifall; och skulle nådig proposition

i ämnet af den lydelse, bilaga . . . vid detta

protokoll utvisar, till Riksdagen aflåtas.

Ur protokollet:

J. Salander.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.