Sök i Ratio Lex

Angående förändrade bestämmelser rörande anslag till högre folkskolor

31 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 31 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1907:39, Angående förändrade bestämmelser rörande anslag till högre folkskolor

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta Nåd. Proposition N:o 39.

1

N:o 39.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående förändrade

bestämmelser rörande anslag till högre folkskolor;

gifven Stockholms slott den 31 december 1906.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att

dels godkänna följande bestämmelser angående anslag till högre folkskolor:
1.

Högre folkskola, hvarmed förstås en sådan skola, som för en

eller gemensamt för flera församlingar på landet eller i stad, där allmänt

läroverk icke finnes, inrättas i ändamål att bereda de arbetande klassernas

barn tillfälle att inhämta ett högre mått af bildning, utan att barnen

dragas från sina vanliga lefnadsförhållanden eller nödig öfning för duglighet

och härdighet vid kroppsarbete, kan erhålla understöd af statsmedel
dels

till högst dubbla beloppet af hvad till skolan i distriktet sammanskjutes,

dock högst 1,200 kronor årligen för hvarje årsklass och för

hvarje skola ej öfverskridande 2,400 kronor om året,

Bih. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 27 Raft. (N:o 39.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 39.

dels ock därutöfver två tredjedelar af i punkt 2 omförmälda ålderstillägg

till lärares aflöning, allt under de i följande punkter angifna villkor.

2. Lärare, som erhållit ordinarie anställning vid högre folkskola,

skall af skolområdet förses med tjänlig bostad och nödigt bränsle eller

ersättning därför samt därutöfver i årlig lön åtnjuta, manlig lärare minst

ettusen femhundra kronor och tre ålderstillägg å trehundra kronor

hvartdera samt kvinnlig lärare minst ettusen fyrahundra kronor och

tre ålderstillägg å tvåhundra kronor hvartdera. Alderstilläggen skola

utgå det första efter fem, det andra efter tio och det tredje efter femton

års oförvitlig tjänstgöring, räknadt från och med början af kalenderåret

närmast efter det, hvarunder det femte, tionde eller femtonde året gått till

ända; dock under villkor att läraren under den tjänstetid af fem år, som

erfordras för vinnande af hvarje särskildt ålderstillägg, meddelat undervisning

vid skolan under mera än fyra femtedelar af den å nämnda tjänstetid

belöpande fastställda undervisningstiden, hvarvid iakttages, att tjänstinnehafvaren

må räkna sig till godo den tid, hvarunder han åtnjutit tjänstledighet

för att, på grund af särskildt förordnande eller val, bestrida allmänt

uppdrag eller offentlig befattning, och äfven den tid, hvarunder till

följd af rådande smittsam sjukdom undervisningen i skolan varit inställd.

Vid beräkning af den tjänstetid, som erfordras för vinnande af ålderstillägg,

må lärare räkna sig till godo den tid, han tjänstgjort såsom

ämneslärare vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium eller ock innehaft

ordinarie anställning vid folkskola, dock icke mera än sammanlagdt

tio år; skolande denna förmån jämväl tillgodokomma den vid högre folkskola

nu anställda lärarpersonal.

3. Högre folkskola skall vara försedd med ett af Kungl. Maj:t godkändt

reglemente.

4. Till lärjungar i högre folkskola må ej mottagas andra än de, som

visat sig redan innehafva de kunskaper, hvilka meddelas i den egentliga

folkskolan.

5. I högre folkskola skall undervisningen i allmänhet fortgå högst

trettio veckor hvarje år.

6. För att kunna antagas till ordinarie lärare vid högre folkskola

erfordras

att hafva blifvit genom intyg om genomgången pröfning väl vitsordad

för studier vid universitet och hafva antingen med godt vitsord

genomgått den praktiska öfningskursen vid ett folkskoleseminarium eller

på annat af Kungl. Maj:t godkändt sätt förvärfvat sig undervisningsskicklighet;

eller

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kung i. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 39.

att hafva erhållit godkändt afgångsbetyg från högre lärarinneseminarium;

eller

att hafva förvärfvat behörighet till adjunktstjänst vid folkskoleseminarium

eller allmänt läroverk; eller ock

att hafva med goda vitsord genomgått folkskoleseminarium samt därefter

med hänsyn till fortsatta studier eller väl vitsordad tjänstgöring vid

högre folkskola eller högre afdelning af folkskola eller annan motsvarande

undervisningsanstalt af Kungl. Maj:t blifvit förklarad behörig att antagas

till ordinarie lärare vid högre folkskola;

dels öka förslagsanslaget: understöd åt högre folkskolor från dess

nuvarande belopp, 25,000 kronor, till 32,000 kronor, eller med 7,000

kronor;

dels medgifva vidtagande af sådan ändring i fråga om de i nådiga

kungörelsen angående aflönande af vikarie för lärare vid högre folkskola

under tjänstledighet på grund af sjukdom den 13 juni 1902 omförmälda

vikarier, att sådan vikarie skall, förutom öfriga angifna förmåner, åtnjuta

arfvode, manlig lärare efter minst etthundranittio kronor och kvinnlig

lärare efter minst etthundraåttio kronor för läsmånad;

dels besluta, att lärare, som ingår på den nya löneregleringen, eller

som förordnas, efter det kungörelse i ämnet utkommit, skall vara skyldig

ej mindre att, så snart han uppnått sextio års ålder och i vederbörlig

ordning förklarats berättigad till hel pension, afgå från tjänsten, vederbörande

skolstyrelse dock obetaget att låta med afskedet anstå, därest

och så länge den pensionsberättigades fortsatta tjänstgöring anses vara

gagnelig för skolan, än äfven att såsom bidrag till kostnaderna för pensioneringen

erlägga en årlig afgift, motsvarande två och en half procent

af den lön, för hvilken skolområdet med afseende å hans pensionering

vunnit delaktighet i folkskollärarnas pensionsinrättning;

dels besluta, att skolområde, som underhåller högre folkskola, skall

för hvar och en af där befintliga ordinarie lärartjänster vara förbundet

till delaktighet i folkskollärarnas pensionsinrättning efter det högsta lönebelopp,

hvaraf lärare, på grund af tjänstålder, enligt gällande författning

äger att komma i åtnjutande;

dels föreskrifva, att såsom tjänstår för erhållande af pension skall

räknas, förutom den i § 17 af gällande reglemente för folkskollärarnas

pensionsinrättning angifna tid, jämväl den tid, som vederbörande lärare

tjänstgjort såsom ämneslärare vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium;
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 39.

dels ock öka det under riksstatens tionde hufvudtitel uppförda anslaget

»Bidrag till folkskollärares pensionering» med 3,081 kronor samt

det under samma hufvudtitel uppförda anslaget »Bidrag till folkskollärares

änke- och pupillkassa» med 165 kronor.

De till ärendet hörande handlingarna skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas, och Ivungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

Kung! nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF.

Hugo Hammarskjöld.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 39.

5

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, liållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 31 december 1906.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Teolle,

Statsråden: Tingsten,

Albeet Peteesson,

Alfeed Peteesson,

Hedeestieena,

Dyessen,

Hammaeskjöld,

Roos,

JuHLIN,

SwAETZ.

Departementschefen, statsrådet Hammarskjöld anförde härefter:

»Förslag om inrättande af en särskild skolform, benämnd högre folk- f^fee/Sg®~

skola, väcktes först vid 1856—1858 års Riksdag i särskilda motioner och rörande aninnebar

enligt dessa, att staten borde genom understöd befrämja uppkom-slfypJlg°03rre

sten af högre folkskolor med den lyftning, att där förekommande läro- Det första

ämnens ökade antal och djupare behandling erfordrade lärare med aka- ltjir5ät^nfoe1tkaf

demisk bildning, för hvilka måste beredas framtidsutsikt genom tillerkänd Skolor,

befordringsrätt inom kyrkan eller allmänna läroverken. I sin med anledning

af dessa motioner till Kungl. Maj:t aflåtna skrifvelse anförde Rikets

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 39.

Ständer, bland annat: Den väckta frågan vore förtjänt af mycken upp
märksamhet

och varmt behjärtande. Hvad särskildt anginge yrkandet, att

lärarna vid ifrågavarande skolor borde äga akademisk bildning, så vore

att taga i betraktande den omständigheten, att flertalet af den högre folkskolans

lärjungar fortfarande komme att tillhöra den arbetande klassen.

Detta förhållande kräfde nämligen, att den till arbetsduglighet uppvuxne

lärjungen icke alltför lång tid af året vistades vid skolan för att icke

blifva för sitt framtida lefnadsyrke mindre skicklig genom den förvekligande

inverkan af studerkammarlifvets stillhet. Här gällde således för läraren

att utur hvarje läroämne kort och klart sammanfatta dess innehåll,

och detta så, att det meddelade gåfve lärjungen både lust och förmåga

att under skolundervisningens mellantider, äfvensom efter dess slut, på

egen hand småningom fullständiga den erhållna kunskapen. Att uttryckligen

stadga befordringsrätt för dessa lärare inom allmänna läroverken

eller kyrkan torde emellertid icke vara lämpligt, utan borde en sådan befordran

grunda sig på deras för dylik tjänst i öfrigt förvärfvade kompetens.

Ändamålet med dessa högre folkskolor måste i första rummet vara

att åt arbetsklassens, ej blott de mera förmögnas utan jämväl de fattigares,

barn bereda tillfälle att inhämta för framtida själfstudier behöfliga

förkunskaper, äfvensom att genom goda lärares handledning vinna allmän

förståndsutveckling samt sinneslyftning till deltagande i fosterlandets och

mänsklighetens högre angelägenheter, och detta utan att de genom skolan

rycktes utur deras vanliga lefnadsförhållanden eller för mycket afhölles

från en för framtida arbetsduglighet nödvändig ihärdighet uti kroppsarbete.

För detta ändamål erfordrades undervisningsanstalter, inrättade med

hänsyn till det särskilda syftemålet, -och det vore klart, att de allmänna

elementarläroverken, oaktadt utvecklingen af deras reallinjer, icke kunde

motsvara här ifrågavarande skolors bestämmelse.

bestämmeher ^u gällande bestämmelser angående den högre folkskolan innehållas i

''nådiga kungörelsen den 16 juni 1875 angående anslag till högre folkskolor

med däri genom nådiga kungörelsen den 28 maj 1897 gjord ändring.

Enligt dessa författningar förstås med högre folkskola en sådan skola, som

för en eller gemensamt för flera församlingar på landet eller i stad, där

hvarken allmänt läroverk eller pedagogi finnes, inrättas i ändamål att bereda

de arbetande klassernas barn tillfälle att inhämta ett högre mått af

bildning, utan att barnen dragas från sina vanliga lefnadsförhållanden

eller nödig öfning för duglighet och härdighet till kroppsarbete. Sådan

skola kan erhålla understöd af statsmedel till högst dubbla beloppet af

hvad till skolan i distriktet sammanskjutes, dock högst 1,200 kronor år
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Knut//. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 39.

ligen för hvarje årsklass och för hvarje skola ej öfverstigande 2,400 kronor

om året. Till lärjungar vid högre folkskola må ej andra mottagas

än de, som visat sig redan innehafva de kunskaper, hvilka i den egentliga

folkskolan meddelas. I högre folkskola må, med afseende på hennes nyss

angifna bestämmelse, undervisningen i allmänhet fortgå högst 24 veckor

hvarje år. För att kunna antagas till lärare vid högre folkskola erfordras

att vara väl vitsordad för studier idkade vid universitet och att hafva

med godt vitsord genomgått den praktiska öfningskursen vid folkskoleseminarium.

Dessutom finnas i nådiga kungörelsen den 13 juni 1902

gifna bestämmelser angående aflönande af vikarie för lärare vid högre

folkskola under tjänstledighet på grund af sjukdom.

För närvarande finnas 20 högre folkskolor. Enligt den i ecklesiastikdepartementet

utarbetade berättelsen om folkskolorna för år 1904 funnos

då 19 högre folkskolor med en lästid af 23—34 veckor. Vid dessa skolor

voro anställda 43 lärare, af hvilka 26 undervisade i läsämnen. Lärjungarnas

antal var 511. Undervisningen omfattade kristendomskunskap, modersmålet,

historia, geografi, geometri, räkning, naturkunnighet, frihandsteckning

eller linearritning äfvensom vid en del skolor hälsolära, välskrifning,

bokföring, tyska, engelska, statskunskap o. s. v. Af lärarna i läsämnena

hade 1 aflagt filosofie kandidatexamen och teoretisk-teologisk examen,

3 filosofie kandidatexamen och folkskollärarexamen, 1 filosofie kandidatexamen,

2 prästexamen och folkskollärarexamen, 1 prästexamen, 1 teoretislcoch

praktisk-teologisk examen och folkskollärarexamen, 1 teoretisk-teologisk

examen och folkskollärarexamen, 1 teologisk-filosofisk examen och folkskollärarexamen,

4 mogenhetsexamen och folkskollärarexamen, 1 mogenhetsexamen

och 3 folkskollärarexamen. Aflöningsförmånerna för hufvudlärarna

vid dessa 19 högre folkskolor uppgingo lägst till 1,400 och högst till 2,200

kronor. Dessutom åtnjöto somliga af dem fri bostad och bränsle, andra

•endast bostad, andra åter ingendera af dessa förmåner.

Uti en vid 1905 års lagtima Riksdag väckt motion föreslogs, att Riksdagen

ville besluta:

att ämneslärare, som i behörig ordning vunnit anställning vid högre

folkskola, skulle vara berättigad till en årlig lön af 1,400 kronor jämte

husrum och vedbrand samt därjämte till 4 ålderstillägg, hvartdera å 300

kronor, efter respektive 5, 10, 15 och 20 års tjänstgöring som ordinarie

vid högre folkskola och i öfrigt enligt de bestämmelser, som gällde i afseende

på ordinarie folkskollärares rätt till ålderstillägg; samt

att till högre folkskola finge, utöfver det anslag, som på grund af

hittills gällande författningar kunde varda henne tilldeladt, af statsmedel

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens

skrifvelse

den 27 april

1905.

Myndig
heternas
yttranden.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:oj 89.

utgå ett årligt bidrag, motsvarande 2/3 af sammanlagda beloppet af de

ålderstillägg, till hvilka vid skolan anställda ordinarie ämneslärare vore

berättigade.

Med anledning af denna motion anförde Riksdagen i skrifvelse den

27 april 1905:

Syftet med förevarande motion — att bereda ämneslärarna vid de

högre folkskolorna en ekonomiskt bättre ställning — hade Riksdagen funnit

behjärtansvärdt. Det syntes nämligen icke kunna förnekas, att de till

dessa lärare utgående lönerna under nuvarande förhållanden i allmänhet

vore otillräckliga och ej motsvarade de anspråk, som i fråga om utbildning

och kompetens måste ställas på ifrågavarande personer. Också vore

åtskilliga lärare vid den egentliga folkskolan i ekonomiskt afseende bättre

lottade än lärarna vid de högre folkskolorna. Eu förbättring af sistnämnda

lärares lönevillkor syntes Riksdagen därför vara af rättvisa och billighet

påkallad, och vore Riksdagen af den uppfattningen, att den högre folkskolans

lärare borde komma i åtnjutande af åtminstone samma löneförmåner,

som nu tillkomme de bättre aflönade inom lärarkåren vid den

egentliga folkskolan. I likhet med dessa borde sålunda ifrågavarande lärare

tillförsäkras en viss minimilön och vissa bestämda ålderstillägg.

Emellertid hade Riksdagen icke ansett sig kunna enbart på den af

motionären i ämnet förebragta utredningen uttala sig om befogenheten

af de föreslagna lönebeloppen och ville beträffande särskildt de ifrågasatta

ålderstilläggen framhålla, att folkskollärarna, med hvilka lärarna vid de

högre folkskolorna snarast vore att jämföra, icke åtnjöte mera än tre ålderstillägg.

Slutligen ansåge Riksdagen, att det borde tagas i särskildt öfvervägande,

i hvilken form det förhöjda bidrag, som för ifrågavarande lönereglering

af staten erfordrades, borde utgå.

Det syntes Riksdagen sålunda lämpligast att öfverlämna åt Ivungl.

Maj:t att i första hand utreda frågan om förbättrade lönevillkor för lärarna

vid de högre folkskolorna och i sammanhang därmed öfverväga, i hvad

mån staten skäligen borde bidraga till den sålunda ifrågasatta löneregleringens

genomförande.

Riksdagen anhöll därför, det täcktes Kungl. Maj:t låta utreda, på

hvad sätt och under hvilka villkor lärarna vid högre folkskolor kunde

erhålla en efter nutida förhållanden lämpad aflöning, äfvensom i hvad

mån ytterligare bidrag från staten därtill skäligen borde utgå, samt för

Riksdagen framlägga det förslag, hvartill utredningen kunde föranleda.

Genom nådig remiss infordrades öfver Riksdagens berörda framställning

yttranden från Kungl. Maj:ts befallningshafvande i länen, efter veder
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kung!. Moj:ts Nåd. Proposition N:o 39.

hörande folkskoleinspektörers hörande, och från domkapitlen, Indika hade

att höra styrelserna för de högre folkskolorna och folkskoleinspektörerna.

Dessa yttranden hafva nu inkommit; och tillåter jag mig att redogöra

för det hufvudsakliga innehållet af desamma.

I åtskilliga af dessa yttranden har behandlats frågan om den högre Högre foikfolkskolans

ställning inom vårt lands skolväsende med hänsyn såväl till skolans “dlhvad

den nu är som till hvad den syntes böra blifva. Det har därvid

framhållits, att den högre folkskolan icke hittills vunnit den utveckling

och spridning, som man af densamma hoppats med hänsyn till dess betydelse

såsom en viktig länk i den svenska folkundervisningen. Såsom

orsaker till detta förhållande hafva anförts hufvudsakligen, att skoldistrikten

hitintills haft sitt intresse och sina tillgångar upptagna af att utveckla

den egentliga folkskolan och först på sista tiden fått ögonen öppna för

den fortsatta undervisningens betydelse; att det vaknande intresset för inrättande

af högre folkskolor och andra påbyggnader på den egentliga folkskolan

motverkades af farhåga för de kostnader, som därmed vore förenade,

och, hvad särskildt högre folkskolan anginge, af svårigheten att

med gällande fordringar å lärarpersonalen och med de löneförmåner, som

stode densamma till buds, på ett tillfredsställande sätt rekrytera denna

personal; samt att efter den nya organisationen af allmänna läroverken

tendensen att inrätta samskolor syntes komma att motverka uppkomsten

af högre folkskolor.

I fråga om det sätt, hvarpå de nu befintliga högre folkskolorna äro

organiserade, har domkapitlet i Kalmar gjort ett uttalande, som synes

böra uppmärksammas. Den högre folkskolans bristande utveckling äger,

enligt domkapitlets förmenande, en förklaringsgrund i själfva arten af och

uppgiften för denna skolform. Redan från början kom den högre folkskolan

något på sned, i det hon blef eu sörts lägre allmänt läroverk. Med

de sunda grundsatser, som författningsenligt bestämde den högre folkskolans

anordning, vore hon mera ägnad att motsvara sitt ändamål, särdeles sedan

hon utrustats med bättre utbildade lärare. Man hade sålunda kunnat

vänta, att, i samma mån folkskolan lämnade ifrån sig elever med vaket

kunskapsbegär, jämförelsevis utveckladt förstånd och grundliga insikter,

behofvet af en läroanstalt, som meddelade de arbetande klassernas barn

ett högre mått af bildning, än den folkskolan kunde bibringa, utan att

draga dem ifrån deras vanliga lefnadsförhållanden, skulle göra sig kännbart.

Utvecklingen hade dock icke motsvarat denna förväntan. Trots den

i kungörelsen den 16 juni 1875, § 1, gifna definitionen på en högre folkskola

och dess ändamål rådde faktiskt ännu mycken oklarhet i detta stycke.

Ännu i dag anordnades i verkligheten flertalet högre folkskolor såsom en

Bill. till Rikad. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 27 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Behofvet af

löncreglerin

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 39.

sorts allmänna läroverk eller partiell ersättning för sådana med uppgift

att förbereda till inträde i allmänna läroverks fjärde eller femte klass.

Nekas kunde icke, att en sådan anordning af den högre folkskolan och

eu sådan fixering af hennes bestämmelse vore stridande mot gällande författning.

På detta förhållande hade domkapitlet velat fästa Kungl. Maj:ts

uppmärksamhet, på det att den ännu sväfvande frågan om de högre folkskolornas

ändamål måtte klargöras i sammanhang med den af Riksdagen

begärda utredningen af frågan om de vid dessa skolor anställda lärares

lönevillkor. I förbigående ville domkapitlet anmärka, att, skulle de högre*

folkskolorna bibehålla sin karaktär af en sorts allmänna läroverk, hämmades

deras utveckling, så, länge de saknade rätt att anställa realskolexamen.

Att en sådan utveckling af högre folkskolan som den af domkapitlet

i Kalmar omnämnda är på vissa håll medvetet eftersträfvad framgår af

några utaf de afgifna yttrandena. Så förmäla två folkskoleinspektörer i

Skåne, att enligt deras åsikt målet för högre folkskolan är att, anordnad

såsom samskola, förskaffa allmogens barn den bildning, som motsvarar den

realskolan är afsedd att bibringa, och en annan folkskoleinspektör, V. Karnell,

för hvilkens uppfattning Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens

län uttalat stor sympati, har — sedan han konstaterat den splittring

mellan olika skolformer utan organiskt sammanhang, som för närvarande

är rådande i vårt land — förmenat, att man icke korn me ut ur

splittringens tecken, förrän folkskolan med fortsättningsskola, högre folkskola

och folkhögskola såsom öfverbyggnader blifvit bottenskola samt

folkskolan och högre folkskolan utträngt alla privata samskolor och enskildas

eller statens realskolor; och, tillägger han, »på folkskola och högre

folkskola skall den stora massans bildning byggas, men på dessa skolor

skola ock gymnasium och universitet bygga».

A andra sidan synes flertalet af dem, som blifvit hörda i ärendet,

vilja hafva högre folkskolan kvar på den ståndpunkt, nuvarande författningar

för densamma angifva. Detta är väl i allmänhet icke uttryckligen

uttaladt men framgår däraf, att man merendels ansett några ändrade

bestämmelser icke vara erforderliga i sammanhang med den föreslagna

löneregleringen, och styrelsen för Brunnby högre folkskola uttalar sig emot

någon väsentlig utsträckning af undervisningstiden af det skäl, att, »när

barnen hafva genomgått den egentliga folkskolans lärokurs, hafva de uppnått

den ålder, då de kunna börja att deltaga uti sysslorna vid hemmet,

och då böra de utan tvifvel också mer och mer vänja sig vid kroppsarbete».

Hvad nu angår själ Aa hufvudfrågan, eller den i Riksdagens skrifvelse

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kung!. Maj tfa Nåd. Proposition N:o 30.

begärda utredningen, på hvad sätt och under Indika villkor lärarna vid

högre folkskolor kunde erhålla eu efter nutida förhållanden lämpad aflöning,

hafva de, som hörts i ärendet, med stor enhällighet uttalat sig icke

blott för ett höjande af ämneslärarnas vid dessa läroanstalter aflöning utöfver

hvad de nu i allmänhet kunde anses i aflöning uppbära utan äfven

för en fixering af aflöningen i viss begynnelselön med särskilda ålderstillägg,

på sätt äfven motionären i ämnet tänkt sig saken ordnad. Kungl. Maj:ts

befallningshafvande i Skaraborgs län erinrar dock, hurusom ifrågavarande

skolor intoge en helt annan ställning än öfriga för folkundervisningen afsedda

läroanstalter. Deras inrättande och fortsatta bibehållande berodde

uteslutande af vederbörande församlingars fria vilja. Vid sådant förhållande

syntes med skäl kunna ifrågasättas, huruvida icke församlingarna

borde hädanefter som hittills vara berättigade att själfva bestämma om

aflöningarnas belopp oberoende af föreskrifter från statens sida. Tvingande

föreskrifter i detta hänseende skulle ju till och med kunna leda därhän,

att i en eller annan ort församlingarna ansåge sig icke längre kunna eller

vilja vidare upprätthålla en högre folkskola, såvida nämligen icke staten

åtoge sig hela den ökade kostnaden, hvilket uppenbarligen icke gärna

kunde ifrågasättas, då församlingarna finge utöfva beslutanderätten rörande

dessa skolor. Kungl. Maj:ts befallningshafvande ansåge således, att statens

bidrag borde utgå efter samma grunder som hittills men dess högsta belopp

höjas för att därigenom sätta församlingarna i tillfälle att förbättra

aflöningarna. — Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens län erinrar,

att, om den princip, som i motionen häfdades, blefve införd, måste därigenom

upphöra, utom i afseende å inrättandet af högre folkskolor, den

hittills rådande friheten för skoldistrikten och skolråden beträffande dessa

skolors inrättande, plan, kurser och allmänna ordning samt i fråga om

aflönandet af vid skolorna anställda lärare. — Skolrådet i Fässbergs skoldistrikt

såsom styrelse för Götiska förbundets högre folkskola i Mölndal

förordar väl den ifrågasatta löneregleringen i allmänhet men anser dess

tillämpande på nyssnämnda högre folkskola hvarken fördelaktigt eller

önskvärdt, enär enligt denna skolas reglemente den ordinarie ämnesläraren

åtnjuter en begynnelselön af 1,800 kronor jämte bostad och bränsle, hvilken

lön plägade höjas, när läraren ansetts däraf förtjänt.

Om således enigheten är stor med afseende å själfva principen förBegynneiselön

löneregleringen, äro åsikterna desto mera delade med afseende å begynnelse- aideråtniägg.

lönens storlek samt ålder stillägg ens belopp och antal. Icke mindre än 17

olika kombinationer hafva framkommit. Den föreslagna begynnelselönen växlar

mellan 1,200 kronor och högre belopp upp till 1,800 kronor. Alderstillläggen

äro föreslagna 2, 3 eller 4 till antalet och med belopp från 100

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kuric/1. Maj:ts Nåd. Proposition No 39.

till 400 kronor. Slutaflöningen skulle enligt de olika förslagen blifva

lägst 1,700 kronor (Kung! Maj:ts befallningshafvande i Jönköpings län)

och högst 2,700 kronor (Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs

och Bohus län samt domkapitlet i Göteborg). De flesta yttrandena, nämligen

af 4 länsstyrelser, 4 domkapitel, 16 folkskoleinspektörer och 6 skolstyrelser,

hafva afgifvits till förmån för motionärens förslag: en begynnelselön

å 1,400 kronor och 4 ålderstillägg å 300 kronor, således slutlön å

2,600 kronor. 7 länsstyrelser, 4 domkapitel, 11 folkskoleinspektörer och

6 skolstyrelser hafva uttalat sig för samma förslag med fråndragande

af det fjärde ålderstillägget, hvarvid i allmänhet åberopats den omständigheten,

att personalen vid de egentliga folkskolorna enligt den nya

löneregleringen åtnjuter rätt till endast 3 ålderstillägg. De kombinationer,

som därnäst åtnjutit största sympatierna äro: begynnelselön 1,500 kronor

och 3 ålderstillägg å 300 krono!’, således slutlön 2,400 kronor, samt begynnelselön

1,600 kronor med samma ålderstillägg, således slutlön 2,500 kronor.

Motiverna för tillstyrkandet af den föreslagna löneregleringen sluta

sig i allmänhet nära intill hvad i Riksdagens skrifvelse framhållits. De

nuvarande löneförmånerna anses hvarken i och för sig tillräckliga eller

motsvarande vederbörande lärares utbildning och kompetens. Det framhålles,

att en mängd lärare vid de egentliga folkskolorna, särskild! i de

större städerna, oaktadt den väsentligt mindre kostnad de nedlagt på sin

utbildning, äro betydligt bättre aflönade än lärarna vid de högre folkskolorna,

och att det därför visat sig och i framtiden torde i än högre

grad visa sig svårt att erhålla lärare därstädes med den erforderliga kompetensen.

Å andra sidan har det gent emot alltför högt drifna löneanspråk

anmärkts, att de högre folkskolorna i allmänhet äro belägna på orter,

där lefnadskostnaderna ej äro alltför uppdrifna; att lärarna vid de allmänna

läroverken, med hvilka lärarna vid högre folkskolan blifvit jämförda,

hafva en icke oväsentligt större studietid bakom sig; och att komministrarna

på landsbygden äfven med inräknande af dem numera tilldelade

lönetillskott i allmänhet komme upp till en årsinkomst af allenast

2,000 kronor.

Det har af de flesta vederbörande förutsatts, att till dessa kontanta

löneinkomster skulle för lärarna vid högre folkskolor tillkomma förmånen

af bostad och bränsle eller ersättning därför. Dessutom har förmånen af

trädgårdsland föreslagits för förste lärarna af Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Blekinge lån på förslag af en folkskoleinspektör samt för samtliga

lärarna af en annan inspektör och styrelsen för en högre folkskola.

— Af styrelserna för två högre folkskolor har ifrågasatts skillnad i

aflöning mellan förste och andre lärare vid dylik skola. — Slutligen har

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kung7. Maj:tu Nåd. Proposition N:o BO.

ock från åtskilliga den meningen framkommit, att de vid högre folkskolorna

anställda lärarinnorna borde åtnöja sig med en i viss män lägre

aflöning än lärarna därstädes. Kungl. Majzts befallningshafvande i Älfsborgs

län, som för lärare förordar 1,500 kronors minimilön och 3 ålderstillägg''å

300 kronor, föreslår för lärarinna 1,200 kronor i minimilön och 3

ålderstillägg å 150 kronor. Två inspektörer, som tillstyrka 3 ålderstillägg för

lärare till belopp af 300 kronor hvartdera, sätta dessa lönetillägg för

lärarinna till 200 kronor, en tredje inspektör framkastar spörsmålet om

lägre aflöning för lärarinna än för lärare utan att nämna något belopp.

Kungl. Majzts befallningshafvande i Blekinge län förordar för visst fall

samma aflöning för lärarinna vid högre folkskola som för lärarinna vid

statens samskolor, och enahanda innebörd torde ligga i förslaget från styrelserna

för två högre folkskolor, att lärarinna vid dylik skola bör hafva

samma aflöning som lärarinna vid statens »real»skolor.

Beträffande de villkor, under Indika dessa ökade löneförmåner skulle

få af lärarna åtnjutas, hafva några vederbörande uttryckligen förklarat,

att de anse någon ändring i nu gällande villkor icke böra ifrågakomma.

Särskild! gäller detta beträffande den för den högre folkskolans ställning

inom skolorganisationen så viktiga frågan om lästidens längd. Andra åter

hafva underlåtit att uttala sig om berörda villkor, medan åter andra hafva

i detta hänseende framställt vidt skilda förslag.

Vidkommande nyssnämnda, redan förut af mig berörda fråga om lästidens

längd har på åtskilliga håll anmärkts, att de föreslagna löneförmånerna

blifvit beräknade just med hänsyn till att lästiden vid den högre

folkskolan enligt nu gällande författningar är så mycket kortare än vid

de egentliga folkskolorna. Andra åter, däribland Kungl. Majzts befallningshafvande

i Östergötlands och i Jönköpings län samt domkapitlen i

Lund, Göteborg och Kalmar, hafva förklarat sig anse de ökade löneförmånerna

böra åtföljas af skyldighet för lärarna att meddela undervisning

under längre tid af året, än nu är fbreskrifvet. Därvid har i allmänhet

föreslagits folkskolans lästid, 34Y2 veckor, vanligen kombinerad med en

undervisningstid af minst 24 timmar i veckan. Äfven andra förslag rörande

förlängning af lästiden förekomma, växlande mellan 25 och 32 läsveckor

om året. Kungl. Majzts befallningshafvande i Norrbottens län har

framhållit såsom lämpligt och rättvist, att ämneslärarens skyldigheter

komme att omfatta undervisningen af en årsklass i samtliga läroämnen.

I fråga om kompetensvillkoren för erhållande af anställning såsom

lärare vid högre folkskola anse de flesta af dem, som yttrat sig härom,

att de nuvarande bestämmelserna böra bibehållas, hvarvid på flera håll

betonas nödvändigheten af akademiska studier för ett framgångsrikt hand
-

Lästidena

längd.

KompeUna
villkoren.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kanyl. Maj:ts Kåd. Proposition N:o 39.

hafvande af lärarkallet vid den högre folkskolan. Domkapitlet i Lund

föreslår en ändring i syfte, att till lärare vid högre folkskola må jämväl

kunna antagas person, som är behörig till adjunktsbefattning vid allmänt

läroverk eller folkskoleseminarium; och eu folkskoleinspektör anser, att

för kompetens till ifrågavarande lärarbefattningar bör fordras: godkänd

folkskollärarexamen, vitsord om akademiska studier i något eller några af

de ämnen, som ingå i högre folkskolans kurs, samt minst 3 års tjänstgöring

vid folkskola. Beträffande fordringarna för anställning såsom

ämnes-lärarinna vid högre folkskola, för såvidt denna anordnas såsom

samskola, föreslås åtskilliga ändringar i eller tillägg till nuvarande kompetensbestämmelser.

Så framhålles från flera håll, att äfven den, som

genomgått högre lärarinneseminariet, bör kunna vinna anställning vid

högre folkskola, och enahanda behörighet har Knngl. Maj ds befallningshafvande

i Kristianstads län liksom en folkskoleinspektör velat tilldela

lärarinna, som genomgått folkskoleseminarium. Sistnämnde inspektör, som

anser målet för högre folkskolan vara att blifva likställd med realskolan,

framhåller äfven, att, när det målet hunnits, kompetensvillkoren för lärarna

böra blifva lika med de vid realskolan gällande. Slutligen har en folkskoleinspektör,

med hvilken Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Blekinge

län instämt, förklarat, att vid högre folkskola, hvilken anordnas såsom

samskola, bör såsom ordinarie kunna anställas äfven sådan lärarinna, som

innehar den för anställning vid samskola stadgade kompetens.

Tjänstgöring Vidare hafva i några utaf de afgifna yttrandena framställts förslag

ning^^högré rörande viss tjänstgöring, som, utom naturligtvis tjänstgöring vid högre

lönegrad, folkskola, borde få af vederbörande lärare tillgoräknas för rätt tilI uppflyttning

i högre lönegrad. I sådant hänseende har föreslagits: af Kungl.

Maj:ts befallningshafvande i Blekinge län och två inspektörer tjänstgöring

såsom ordinarie lärare vid folkskola eller såsom lärare vid allmänt läroverk,

af Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Kristianstads län och eu inspektör

tjänstgöring vid allmänt läroverk, real- eller samskola utan begränsningtill

tiden samt 5 år af tjänstgöring vid folkskola, af domkapitlet i Lund

tjänstgöring vid annat under offentlig kontroll stående allmänt läroverk,

dock högst för en tid af 10 år, af en inspektör ordinarie anställning

vid folkskola, folkskolas högre afdelning, samskola eller realskola, dock

icke öfver 10 år, af styrelsen för en högre folkskola ordinarie tjänstgöring

vid realskola eller folkskola, af styrelsen för en högre folkskola tjänstgöring

vid folkskola, folkskolas högre afdelning och realskola samt af styrelsen

för en högre folkskola tjänstgöring såsom ordinarie lärare vid folkskola

och folkskolas högre afdelning.

Behofvet af en omreglering af lärarnas vid de högre folkskolorna

Fenaiontför
hållanden».

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kurujl. M<rj:ls Nåd. Proposition N:o 39.

pensionsförliållanden i sammanhang med löneregleringen har i vissa af de

afgifna yttrandena berörts, och serskild t har det från eu högre folkskola

framhållits betydelsen af, att lärare vid högre folkskola för erhållande af

pension såsom sådan finge räkna sig till godo sin tjänstgöring vid folkskola.

Om jag därefter öfvergår till den andra punkten i Riksdagens skri!- statsbidrage

velse, eller den begärda utredningen, i livad mån ytterligare bidrag från “torlekstaten

till lärarnas vid högre folkfolor aflöning skäligen bör utgå, framgår

af de inkomna yttrandena, att sympatierna i allmänhet äro stora för

motionärens förslag, att, utöfver det anslag, som på grund af hittills gällande

författningar kan varda högre folkskola tilldeladt, af statsmedel må utgå

ett årligt bidrag, motsvarande 2/3 af sammanlagda beloppet af de ålderstiilägg,

till hvilka vid skolan anställda ordinarie ämneslärare äro berättigade.

Till denna ståndpunkt hafva anslutit sig nästan alla domkapitlen

och styrelserna för högre folkskolor, omkring hälften af inspektörerna samt

flera af länsstyrelserna. Till denna ställning torde i själfva verket ganska

nära ansluta sig den särskilt af många utaf länsstyrelserna intagna ställningen,

att staten bör bidraga med 2/3 af såväl begynnelselön som ålderstillägg.

Äfven den ståndpunkten, att nuvarande bestämmelser böra bibehållas och staten

dessutom betala hela ålderstilläggen, har särskildt bland inspektörerna

flera förfäktare. Dessutom hafva framställts andra förslag: att staten skall betala

2/3 af begynnelselönen och hela ålderstilläggen eller hela begynnelselönen

och 2/3 af ålderstilläggen; att det nuvarande statsbidraget höjes till respektive

1,400 och 2,800 kronor samtidigt med att 2/3 af eller hela ålderstillläggen

gäldas af statsverket; att statsbidraget i sin helhet utgår endast

med ett fixt belopp, högst respektive 1,500 och 3,000 kronor; att den

nuvarande bestämmelsen, att statsbidrag utgår med högst dubbla beloppet

af hvad till skolan i distriktet sammanskjutes, bibehålies, men föreskriften

om vissa maximibelopp borttages; att enahanda bestämmelser

meddelas, som nu gälla med afseende å statsbidrag till aflönande af folkskollärare;

att, därest ålderstilläggen helt och hållet utgå af statsmedel,

terminsafgifterna böra redovisas till statsverket o. s. v. Samtliga vederbörande,

som yttrat sig i denna fråga, hafva varit ense därom, att i sammanhang

med den nu föreslagna löneregleringen statens bidrag till de

högre folkskolorna bör höjas, enär i annat fall, i betraktande af de

dryga kostnaderna för såväl inrättande som underhåll af dessa skolor,

vederbörande skoldistrikt icke skola befinnas villiga att upprätta högre

folkskolor.

Efter denna redogörelse för det hufvudsakliga innehållet af de i

ärendet afgifna yttrandena öfvergår jag att för egen del uttala mig i frågan.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 39.

Mtschefens Hvad först angår högre folkskolans uppgift anser jag, att densamma

^yttrande™icke bör förblandas med de uppgifter, som allmänna läroverken, med deras

Högre realskolor och samskolor, fått sig förelagda. Den högre folkskolan bör för

Uppgift”3 landsbygden blifva en verklig öfverbyggnad på dess folkskola, liksom folkskolans

högre afdelning är en öfverbyggnad på städernas folkskolor. Den

högre folkskolan på landsbygden bör därför med afseende å såväl anordning

som lärokurser hafva i sikte att meddela ett inom sig afslutadt bildningsresultat,

afpassadt särskildt med hänsyn till landsbygdsinvånarnas

behof af en högre utbildning än den, som den egentliga folkskolan därstädes

kan bibringa, på samma sätt som städernas högre afdelningar af

folkskolan särskildt böra ansluta sig till stadsinvånarnas lefnad si örhållanden.

Liksom ett mycket stort antal af dem, som yttrat sig i ärendet, anser

jag sålunda, att högre folkskolans uppgift fortfarande bör vara den, som

uppställdes vid denna skolforms första införande i vårt land, och som i nu gällande

kungörelse angående anslag till högre folkskolor angifves vara »att

bereda de arbetande klassernas barn tillfälle att inhämta ett högre mått

af bildning, utan att barnen dragas från sina vanliga lefnadsförhållanden

eller nödig öfning för duglighet och härdighet vid kroppsarbete». Detta

bör bestämdt fasthållas vid alla förändringar, som vidtagas i fråga om

denna skolforms organisation. I mindre städer och andra stadsliknande

samhällen böra naturligtvis högre folkskolor anordnas i likhet med högre

afdelningar af folkskolan i städerna.

Med den uppgift, som de högre folkskolorna sålunda enligt min åsikt

fortfarande böra äga, hafva dessa skolor en stor mission att fylla i arbetet

för folkbildningens höjande inom de mindre bemedlade klasserna bland

vårt folk. Och statsmakterna böra fördenskull, i hvad på dem ankomma,

befrämja inrättandet af dylika skolor.

Ekonomi. Oaktadt snart ett hälft sekel förflutit, sedan den högre folkskolan först

infördes i vårt land, har densamma emellertid icke erhållit någon större

utbredning. Såsom i de afgifna yttrandena framhållits, torde detta i främsta

rummet hafva berott på de ekonomiskt ogynnsamma förhållanden, hvarunder

ifrågavarande skolor fått arbeta, och på svårigheten att med nuvarande

bestämmelser angående kompetensen för den aflöning, som skolstyrelserna

kunnat erbjuda, förvärfva tillräckligt dugande lärare.

Hvad beträffar skolornas ekonomi synes statens understöd hittills

hafva varit alltför ringa. Statsbidraget för hvarje skola bestämdes år 1858

till högst 1,000 kronor och höjdes från och med år 1876 till högst 1,200

kronor årligen. Häri har sedan dess ingen annan förändring vidtagits än

den, som innehålles i 1897 års Riksdags beslut, att anslaget skulle utgå

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:tx Kålt. Proposition N:o 39.

till högst sistnämnda belopp för hvarje årsklass, dock icke för mer än två

klasser. Riksdagens anslag var emellertid länge upptaget såsom ett fast

anslag af växlande belopp. För år 1859 anslogs 24,000 kronor, men redan

lör följande år nedsattes beloppet till 12,000 kronor, emedan större summa

icke ansågs behöflig. På grund däraf att de högre folkskolornas antal

minskats i stället för att öka sig, nedsattes anslagssumman år 1863 ytterligare

till 6,000 kronor. Med anledning af därefter inträffad ökning i antalet

skolor höjdes åter anslaget af 1865 års Riksdag till 10,000 kronor. Först

vid 1874 års Riksdag skedde en ytterligare höjning till 11,000 kronor. I

samband med höjningen af hvarje skolas anslag till 1,200 kronor ökades

anslaget af 1875 års Riksdag till 13,200 kronor, och redan vid påföljande

Riksdag blef på framställning af Kungl. Maj:t anslaget höj dt till 20,000

kronor på grund af det lifligare intresse, som vid den tiden visade sig för

ifrågavarande skolor. 1897 års Riksdags beslut, att anslaget till hvarje

skola skulle kunna fördubblas, om två klasser inrättades vid skolan, medförde

icke omedelbart höjning af anslaget, men vid 1901 års Riksdag

ökades detsamma till 25,000 kronor, med hvilket belopp anslaget fortfarande

är uppfördt i riksstaten. Då anslaget var upptaget i riksstaten

såsom fast anslag och således ej fick öfverskridas, måste anslaget efter

ompröfning af Kungl. Maj:t fördelas mellan de befintliga skolorna; och

följden häraf blef slutligen den, att åtskilliga skolor icke kunde få

högsta bidraget, ehuru de uppfyllde villkoren därför. För att undvika

denna olägenhet beslöt 1903 års Riksdag, med anledning af därom

väckt motion, att förändra anslaget till förslagsanslag. Anslag utgår nu

till 20 skolor, af hvilka 6 äro tvåklassiga. På grund däraf att statsbidraget

varit alltför ringa för att kunna i någon högre grad uppmuntra

till inrättande af högre folkskolor, hafva sådana företrädesvis inrättats

på orter, där befolkningen varit mera välbärgad och därför lättare kunnat

göra uppoffringar för skolan. Det otillräckliga bidraget från staten har i

många fall orsakat, att skolstyrelserna icke kunnat erbjuda sådana löneförmåner,

att verkligt dugliga lärare lockats att söka anställning vid dessa

skolor. Isynnerhet har den omständigheten, att staten icke lämnat särskildt

bidrag till ålderstillägg åt lärarna, i nämnda hänseende verkat menligt.

För den högre folkskolans utveckling torde det därför vara af synnerlig

vikt, att åtgärder vidtagas, för att tillräcklig aflöning må kunna tillförsäkras

lärarna vid dessa skolor, och torde detta lämpligast ske därigenom, att

såsom villkor för statsbidrags åtnjutande stadgas, att lärarna skola åtnjuta

en viss begynnelselön och vissa ålderstillägg, och att staten lämnar bidrag

till såväl begynnelselönen som ålderstilläggen.

Bill. till Riksd. Prot. 1901. 1 Sami. 1 Afd. 21 Haft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Klint]!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 39.

Lärarnas

kompetens.

Då storleken af de aflöningsförmåner, som böra tillerkännas lärarna

vid högre folkskolor, naturligtvis måste bestämmas med hänsyn till de

kompetensfordringar, som skola uppställas för behörighet till dessa lärarbefattningar,

äfvensom den tid, undervisningen vid dessa skolor årligen

meddelas, anhåller jag att få behandla dessa två frågor, innan jag inlåter

mig på frågan om lärarnas aflöning.

För att undervisningen vid den högre folkskolan skall gifva ett godt

resultat, är det tydligen af den allra största betydelse, att till lärare därstädes

erhållas personer, väl kvalificerade för det särskilda syfte, för hvilket

den högre folkskolan arbetar. Såsom jag redan nämnt, fordras enligt nu

gällande föreskrifter för att kunna antagas till lärare vid högre folkskola

att vara väl vitsordad för studier idkade vid universitet och att hafva

med godt vitsord genomgått den praktiska öfningskursen vid ett folkskoleseminarium.

Sökande behöfver således icke visa, att han vid universitet

aflagt någon examen eller ens någon tentamen. Fordran på examen torde

icke kunna uppställas. Hittills hafva endast sällan såsom sökande till

lärarbefattning vid högre folkskola anmält sig personer, som aflagt fullständig

examen vid universitet, enär dessa hellre ägnat sig åt de allmänna

läroverken och folkskoleseminarierna, och någon ökning af antalet dylika

sökande torde icke vara att förvänta, sedan genom den år 1904 genomförda

löneregleringen för lärarpersonalen vid dessa läroanstalter lönerna

för denna personal blifvit väsentligt förbättrade. Om sålunda fordran på

aflagd akademisk examen icke kan uppställas, synes mig dock böra fordras,

att sökande skall genom företeende af intyg om genomgången pröfning

styrka, att han är väl vitsordad för studier vid universitet.

Det torde emellertid vara nödvändigt att så förändra kompetensvillkoren,

att sökande till lärarplatserna må kunna erhållas äfven från andra

håll, än som afses med nuvarande bestämmelser. Att personer, som äro

behöriga att söka adjunktsbefattning vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium,

äfven böra vara kompetenta för här ifrågavarande tjänster,

synes mig vara uppenbart. Men jag anser, att det äfven skulle vara till

fördel för den högre folkskolan, särskildt med hänsyn till denna skolas

ställning såsom öfverbyggnad på den egentliga folkskolan, om till lärare

vid de högre folkskolorna kunde förvärfvas de mest framstående bland

folkskolans lärare. Hit skulle räknas sådana lärare, som visat, att de,

efter att hafva genomgått folkskoleseminarium, vidare utbildat sig vare

sig genom fortsatta studier eller under företagna resor eller ock genom

väl vitsordad tjänstgöring vid högre afdelning af folkskola eller såsom

extra ordinarie vid högre folkskola. Frågan om sådana folkskollärares

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 39.

behörighet till lärarbefattning vid högre folkskola torde emellertid i hvarje

särskild! fall böra blifva föremål för Kungl. Maj:ts pröfning.

Då vid sådana högre folkskolor med två klasser, i Indika kunna intagas

både gossar och liickor, det torde vara lämpligt, att för den ena

klassen får anställas kvinnlig lärare, synas icke endast de, som genomgått

högre lärarinneseminariet, utan äfven de mera framstående bland dem,

som genomgått ett kvinnligt folkskoleseminarium, böra kunna antagas till

lärarinnor vid högre folkskolor.

Hvad härefter angår den årliga lästiden, så ansågs med hänsyn till den

högre folkskolans uppgift lästidens begränsning redan från början vara af stor

betydelse. För åtnjutande af statsbidrag bestämdes nämligen, att undervisningen

skulle i allmänhet fortgå högst 24 veckor hvarje år. Afsikten

härmed var, att eleverna icke skulle använda så lång tid af året till skolgång,

att de därigenom komme att dragas från sina vanliga lefnadsförhållanden.

Genom deltagande i arbetena i hemmet under de mer än sex

månader långa ferierna skulle de erhålla, såsom det heter, öfning lör

duglighet och härdighet Hd kroppsarbete. Såsom framgår af hvad jag

redan förut anfört, anser jag denna synpunkt viktig. Men jag tror dock,

att lästiden, utan att nämnda ändamål förryckes, kan utsträckas något, eller

till 30 veckor. I städer och stadsliknande samhällen å landet torde det

vara lämpligt, att lästiden må utsträckas till samma längd, som är gällande

för folkskolorna inom samhället. Erfarenheten har ock visat, att önskan

om utsträckning af lästiden vid de högre folkskolorna varit ganska allmän.

På grund af framställningar från vederbörande styrelser har Kungl. Majrt

i många fall godkänt en förlängning af lästiden utöfver den, som enligt

gällande bestämmelser ansetts i allmänhet böra användas. Sålunda är den

årliga lästidens längd bestämd endast vid 1 skola till 23 veckor och Hd

3 skolor till 24 veckor, men däremot

Hd

2

skolor till

26 vi

»

1

skola »

277a

2

skolor »

28

»

1

skola »

29

>

5

skolor »

30

»

1

skola »

31

»

2

skolor »

32

»

2

» »

34

Jag öfvergår nu till frågan om lärarnas aflöning. I den af mig förut

omförmälda motion, som föranledt Riksdagens skrifvelse i ämnet, har före
-

Den årliga

lästiden.

Lärarna?

aflöning.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N\o 39.

slagits en begynnelselön af 1,400 kronor samt 4 ålderstillägg, hvardera å

300 kronor, således en slutlön af 2,600 kronor, hvartill skulle komma

bostad och bränsle eller ersättning därför. Detta förslag bar uti de i

ärendet afgifna yttrandena vunnit stor tillslutning. I åtskilliga yttranden

bar dock förordats en begränsning af ålderstilläggens antal till 3. Då, på

sätt Riksdagen i sin nyssberörda skrifvelse uttalat, »den högre folkskolans

lärare böra komma i åtnjutande af åtminstone samma löneförmåner, som

nu tillkomma de bättre aflönade inom lärarkåren vid den egentliga folkskolan»,

anser jag för min del de i motionen framställda anspråk ingalunda

vara öfverdrifna. Detta blir än mera tydligt, om man tager i betraktande

de löneförmåner, som efter 1906 års Riksdags beslut om lönereglering

för folkskolornas lärarpersonal, af en mängd kommuner, särskildt

de stora och medelstora städerna, tillerkänts därvarande lärare vid folkskolor.

Jag tillåter mig i detta afseende hänvisa till följande öfversikt

öfver de folkskollärarlöner, som komma att uppgå till 2,500 kronor eller

mera om året.

Stad.

Begynnelse-

lön.

Ålderstillägg.

Slutlön.

Kalmar, Nyköping, Västervik

1,600

_

3 X 300: —

2,500: —

Uddevalla ....................................

1,700

—

250: —, 250: —, 300: —

2,500: —

Hudiksvall....................................

1,600

—

300: —, 400: —, 300: —

2,600: —

Karlskrona, Linköping, Väster-

ås, Växjö.................................

Jönköping....................................

1,700

_

3 X 300: —

2,600: —

1,650: —

3 X 350: —

2,700: —

Eskilstuna, Karlstad, Kristian- stad, Södertälje, Örebro......

Borås, Halmstad, Härnösand,

Luleå..........................................

1,800: —

3 X 300: —

2,700: —

1,700

_

3 X 350: —

2,750: —

Landskrona, Lund, Uppsala...

1,750

—

3 X 350: —

2,800: —

Norrköping .................................

1,800

—

300: —, 300: —, 400: —

2,800: —

Sundsvall ....................................

1,900

—

3 X 300: —

2,800: —

Östersund ....................................

1,800

—

3 X 350: —

2,850: —

Gäfle, Göteborg, Hälsingborg,

Malmö.......................................

1,800

3 X 400: —

3,000: —

Stockholm....................................

2,200: —

3 X 400: —

3,400: —

Beträdande de i öfversikten upptagna löner är emellertid att märka,

att desamma allenast tillkomma manliga lärare, och att för lärarinnorna i

berörda städer såväl begynnelselönen som ålderstilläggen utgå med lägre

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3!). 21

belopp än för lärarna, hvarjämte äfven bör ihågkominas, att i de bestämda

kontanta aflöningsförmånerna ingår ersättning för bostad och bränsle.

Om jag sålunda anser de i motionen framställda förslag beträffande

aflöningsförmånerna för lärarna vid de högre folkskolorna icke vara öfverdrifna,

kan jag dock icke i allo ansluta mig till samma förslag. Såsom

Riksdagen i sin skrifvelse framhållit, åtnjuta folkskollärarna, med hvilka

lärarna vid de högre folkskolorna snarast äro att jämföra, icke mera än

3 ålderstillägg; och lika många äro äfven ålderstil läggen för lärarna i

läsämnen vid folkskoleseminariernas öfningsskolor. Vid sådant förhållande

anser jag, att äfven för lärarna vid den högre folkskolan ålderstilläggen

böra vara 3 till antalet, att utgå efter respektive 5, 10 och 15 års tjänstgöring.

Begynnelselönen torde däremot böra sättas något högre, än i

motionen föreslagits, eller till 1,500 kronor; detta särskildt med hänsyn till

de begynnelselöner, som i en mängd städer numera utgå till lärarna vid

den egentliga folkskolan. För denna högre begynnelselön talar äfven den

omständigheten, att, om hvad jag längre fram kommer att föreslå beträffande

pensionsfrågan varder godkändt, lärarna vid den högre folkskolan

komma att få vidkännas såväl afgifter till sin egen pensionering som ökade

afgifter till änke- och pupillkassan. Varder begynnelselönen satt till 1,500

kronor, och blifva ålderstilläggen bestämda till 3, hvartdera å 300 kronor,

i hvilket fall slutlönen komme att uppgå till 2,400 kronor, torde, därest

i betraktande tages, att förmånen af bostad och bränsle torde kunna uppskattas

till ett värde af 300—400 kronor, samt att lefnadsomkostnaderna

i allmänhet äro billigare å landsbygden än i städerna, de af mig förordade

löneförmånerna stå i lämpligt förhållande till löneförmånerna för de bättre

aflönade bland folkskollärarna. Jag väll tillägga, att med den af mig föreslagna

kontanta aflöningen en lärare komme att under den 30-åriga tjänstetid,

som fordras för att komma i åtnjutande af hel pension, uppbära sammanlagdt

precist samma belopp, som han under samma tid skulle uppbära,

om hans aflöning utginge i enlighet med hvad i motionen föreslagits. Detta

framgår af följande tablå:

-"'' ---------------- ------- ---------- -.......—

Den af mig föreslagna

Den i motionen föreslagna

löneregleringen

löneregleringen

summa under

summa under

per ar

kr.

perioden

kr.

per ar

kr.

perioden

kr.

5 ur .....................

1,500

7,500

1,400

7,000

5 » .......................................................

1,800

9,000

1,700

8,500

5 » .........................................................

2,100

10,500

2,000

2,300

2,600

10,000

5 » ...........

SS

12,000

24,000

11,500

26,000

10 » .............

30 år Summa:

63,000

63,000

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 39.

I detta sammanhang vill jag omnämna, att det icke synes mig förefinnas

anledning att, såsom i några yttranden föreslagits, föreskrifva, att

lärare vid högre folkskola skall åtnjuta trädgård eller planteringsland,

helst en dylik förmån icke är obligatorisk beträffande lärarna vid den egentliga

folkskolan.

I ett par yttranden har föreslagits olika aflöning för föreståndare och

för öfriga lärare. En sådan skillnad torde det vara mindre lämpligt att

föreskrifva, då de göromål, som åligga en föreståndare i denna hans egenskap,

torde vara ganska olika omfattande vid olika skolor, utan bör det

öfverlåtas åt vederbörande skolstyrelser att bestämma den särskilda ersättning,

som anses böra utgå för dessa göromål.

Då jag föreslagit, att den kontanta aflöningen för lärarna vid den

högre folkskolan bestämmes till 1,500 kronor ined 3 ålderstillägg, hvardera

å 300 kronor, har jag endast tänkt på manliga lärare. Jag har redan

uttalat mig för lämpligheten däraf, att vid sådana högre folkskolor,

hvilka äro anordnade såsom tvåklassiga samskolor, den ena lärarbefattningen

besättes med en lärarinna. Då icke endast vid allmänna läroverken

och folkskoleseminarierna utan äfven numera vid de egentliga folkskolorna

aflöningen för de kvinnliga lärarna utgår med lägre belopp än för de

manliga, anser jag denna princip böra tillämpas äfven beträffande ifrågavarande

lärarpersonal. Jag har förut framhållit, att i samtliga de städer,

som förekomma i den af mig åberopade öfversikten öfver nu fastställda

löner till manliga folkskollärare, såväl begynnelselönen som ålderstilläggen

för folkskollärarinnorna utgå med lägre belopp än för deras manliga kolleger.

Med hänsyn härtill vill jag föreslå, att för kvinnlig lärare vid

högre folkskola begynnelselönen sättes till 1,400 kronor och hvartdera

ålderstillägget till 200 kronor, hvarigenom slutlönen blir 2,000 kronor.

Proportionen mellan ålderstilläggen för manliga och för kvinnliga lärare,

respektive 300 kronor och 200 kronor, skulle härigenom blifva densamma,

som enligt 1906 års Riksdags beslut gäller beträffande ålderstilläggen för

manliga och kvinnliga lärare vid den egentliga folkskolan, respektive 150

kronor och 100 kronor.

^tnVtanaf Jag har i annat sammanhang förordat, att behörighet för att antagas

af åiderstin- till lärare vid högre folkskola skall tillkomma, förutom dem som enligt

]ägg- xiu gällande bestämmelser förvärfva sådan, äfven personer, som äro

behöriga att söka adjunktstjänst vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium,

samt under vissa villkor lärare vid egentliga folkskolor. Skall man

kunna hoppas att till lärare vid högre folkskolor kunna förvärfva sådana

personer, så torde det emellertid vara nödvändigt, att, såsom i åtskilliga

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 39-

åt de uti ärendet afgifna yttrandena framhållits, lärarna vid de högre

folkskolorna få uti den tjänstetid, som erfordras för åtnjutande af ålderstillägg,

inräkna föregående tjänstgöring såsom ämneslärare vid allmänt

läroverk eller folkskoleseminarium med dess öfningsskola äfvensom tjänstgöring

såsom ordinarie lärare vid folkskola. Tjänstgöringen vid allmänt

läroverk eller folkskoleseminarium bör få inräknas, äfven om denna ägt

rum såsom extra ordinarie lärare, hvaremot beträffande folkskolorna endast

tjänstgöring i ordinarie anställning bör gälla. På det att icke genom en

sådan förmån till lärarbefattningarna vid de högre folkskolorna personer

skola anmäla sig, hvilka hunnit till den ålder, att de icke kunna anpassa

sig efter den högre folkskolans arbetsmetoder, är det nödvändigt, att en

viss begränsning med afseende på tiden göres i den föregående tjänstgöring,

som sålunda skulle få tillgodoräknas; och torde för sådant ändamål denna

tid lämpligen böra sättas till högst 10 år.

I fråga om de öfriga bestämmelser, som böra meddelas rörande rätt

att komma i åtnjutande af ålderstillägg, anser jag, att härutinnan böra

lämnas föreskrifter, motsvarande dem, som gälla beträffande lärare vid

den egentliga folkskolan.

Innan jag lämnar frågan om lärarnas aflöningsförmåner, vill jag framhålla,

att de aflöningsförmåner, som af mig föreslagits för lärarna vid de

högre folkskolorna, tydligen endast äro minimilöner, och att skolstyrelserna

naturligtvis äga rätt att, liksom skoldistrikten i fråga om lärarna vid

de egentliga folkskolorna, tilldela sina lärare aflöningsförmåner till högre

belopp, än som i författningen föreskrifves.

Hvad härefter angår det understöd af statsmedel, som bör utgå till statsbidraget.

de högre folkskolorna, så är först att märka, att det nuvarande statsbidraget,

1,200 kronor för en årsklass och 2,400 kronor för 2 årsklasser,

icke är satt i något visst förhållande till lärarnas aflöning. I den förut

omförmälda motionen har föreslagits, att såsom sådant bidrag må, utöfver

nuvarande anslag, årligen utgå ett belopp, motsvarande 2/3 af sammanlagda

summan af de ålderstillägg, till hvilka vid skolan anställda ordinarie

ämneslärare äro berättigade. Detta förslag har tillstyrkts af nästan alla

domkapitlen och flertalet folkskoleinspektörer, hvaremot bland länsstyrelserna

förslaget, att statsbidraget skulle utgå med 2/3 af såväl begynnelselön

som ålderstillägg, vunnit största anslutningen.

För egen del skulle jag, därest fråga nu vore om ett första införande

af statsbidrag till högre folkskolor, vara mest tilltalad af det sistnämnda

förslaget, enär detsamma står i öfverensstämmelse med den princip, som i

allmänhet tillämpas beträffande statsbidrag till aflönande af lärare vid

s. 24 Kontrollera mot PDF

Höjning af

statsanslaget

24 Kungl. MajUs Nåd. Proposition N:o 39.

folkskolor ocli småskolor. Men jag anser mig detta oaktadt icke kunna

förorda detsamma, enär detta i vissa fall skulle orsaka icke en ökning

utan i stället en minskning af de statsunderstöd, som nu utgå till ifrågavarande

skolor. För en högre folkskola, hvars lärare åtnjöte begynnelselön

af 1,500 kronor, skulle nämligen statsbidraget blifva allenast 1,000 kronor

i stället för nu 1,200 kronor. På grund häraf och då de nuvarande skolorna

med skäl kunna förvänta att städse få påräkna minst det nu utgående

statsbidraget, anser jag mig böra tillstyrka, att statsbidrag skall utgå,

på sätt i motionen föreslagits. Att begynnelselönens bestämmande på sätt

jag förordar icke kan inverka menligt på de nuvarande skolornas ekonomi

framgår däraf, att förslagets genomförande allenast påfordrar, att vid 2

skolor lönen för föreståndaren eller förste läraren höjes med 100 kronor

vid hvardera skolan, samt att för andre-lärar-tjänster aflöningen höjes vid

3 skolor med 200 kronor vid hvardera skolan och vid 1 skola med 400

kronor, detta under förutsättning att dessa andre-lärar-tjänster besättas med

kvinnliga lärare.

Enligt 1906 års Riksdags beslut utgöra, såsom redan nämnts, ålderstilläggen

för kvinnliga folkskollärare 100 kronor hvartdera och för manliga

folkskollärare 150 kronor hvartdera samt utgå statens bidrag med 2/3 af de

kvinnliga lärarnas ålderstillägg och, hvad angår de manliga lärarnas, med

samma belopp samt därutöfver med hela det belopp, hvarmed de manliga

lärarnas ålderstillägg öfverskjuta de kvinnligas, detta för att skoldistrikten

icke skola af ekonomiska skäl anställa kvinnhga lärare i sådana fall, där

anställandet af manliga lärare är lämpligare. Att i fråga om statens bidrag

till ålderstilläggen åt högre folkskolans lärare göra samma skillnad mellan

ålderstillägg åt manliga lärare och ålderstillägg åt kvinnliga lärare,

som enligt 1906 års Riksdags beslut skall gälla för den egentliga folkskolans

lärarpersonal, torde icke vara erforderligt, då i det reglemente, hvilket,

liksom hittills, bör af Kungl. Maj:t fastställas för högre folkskola, som

vill komma i åtnjutande af statsunderstöd, i regel lärer bestämmas, huruvida

en tjänst skall innebafvas af manlig eller kvinnlig lärare.

Jag tillåter mig i detta sammanhang anmärka, att, sedan anslaget

till understöd åt högre folkskolor numera är af förslagsanslags natur, pröfningen

af ansökningar om statsbidrag icke, såsom nu är föreskrifvet, behöfver

underställas Kungl. Maj:t utan torde lämpligen kunna öfverlämnas

åt Kungl. Maj:ts befallningshafvande.

Det är tydligt, att med de af mig föreslagna grunder för statsbidragets

utgående föreskriften, att begynnelselönen skall vara minst 1,500 kronor,

respektive 1,400 kronor, icke orsakar staten någon ökad kostnad för

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Knngl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 39.

de ^nuvarande högre folkskolorna, utan att ökningen i statens utgifter för

ifrågavarande skolor beror allenast på den föreslagna bestämmelsen, att

staten skall bidraga med 2/3 af de ålderstillägg, som lärarna skola äga

åtnjuta. Af den nu anställda lärarpersonalen skulle, därest densamma,

såsom billigt är, för åtnjutande af ålderstillägg får tillgodoräkna sig föregående

tjänstgöring i enlighet med hvad jag nyss för blifvande lärare

föreslagit, vid ingången af år 1908 bland de manliga lärarna 7 vara berättigade

till alla tre ålderstilläggen, 4 till första och andra samt likaledes

4 till endast första ålderstillägget och bland de kvinnliga lärarna 1 äga

uppbära första ålderstillägget. För dessa lärare skulle således under år

1908 ålderstilläggen utgå med följande belopp:

för 7 manliga lärare å 900 kronor = 6,300 kronor

» 4 » » å 600 » = 2,400

» 4 . » » å 300 » = 1,200 »

» 1 kvinnlig » å 200 » = 200 »

Summa 10,100 kronor.

Statsbidraget för dessa ålderstillägg skulle utgöra 6,733 kronor 33 öre;

och med detta belopp eller med i afrundadt tal 7,000 kronor bör det nuvarande

förslagsanslaget: understöd åt högre folkskolor, nu utgörande

25,000 kronor, höjas, därest hvad jag i ämnet föreslagit varder godkändt.

Yäl är det att hoppas, att de förändrade bestämmelserna skola uppmuntra

till inrättandet af nya högre folkskolor, men att med hänsyn härtill ytterligare

höja anslaget torde icke nu vara erforderligt, helst detsamma har

karaktären af förslagsanslag.

O O

Varda lönerna för lärarna vid högre folkskolor reglerade på föreslaget

sätt, sa bör jämväl arfvodet för de s. k. sjukvikarierna vid dessa skolor

höjas. Nu gällande föreskrifter om dessa vikarier innehållas i nådiga

kungörelsen angående aflönande af vikarie för lärare vid högre folkskola

under tjänstledighet på grund af sjukdom den 13 juni 1902. De bestämmelser,

som. röra vikariearfvodets storlek och sättet för dess utgörande,

omförmälas i § 1 och §.2 mom. 1 af nämnda kungörelse och hafva följande

lydelse:

»§ 1. Därest vid högre folkskola, till hvilken understöd af statsmedel

utgår, anställd ordinarie eller extra ordinarie lärare i läsämnen, hvilken

har en tjänstgöringsskyldighet af minst tjugufyra timmar i veckan, på

grund af sjukdom åtnjuter, tjänstledighet och för anställning vid högre

folkskola behörig vikarie ‘ är för honom förordnad under oafbrutet minst

en månad af den för skolan fastställda undervisningstiden, skall vikarien,

Bih. till Rilcsd. Prot. 1.907. 1 Sami. 1 Afcl. 27 Saft. 4

Arfvodet åt

sjnkvikarie.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Iiuncjl. Majds Nåd. Proposition N:o 39.

för såvidt statsbidrag till hans aflönande må kunna erhållas, för den tid,

hvarunder hans förordnande varar, åtnjuta arfvode efter minst etthundrafemtio

kronor för läsmånad, hvarje månad beräknad till trettio dagar,

hvarjämte vikarien skall förses med tjänlig, skolan närbelägen bostad, bestående

af ett eller två rum, med vedbrand, eller ock erhålla ersättning

därför, beräknad efter minst etthundra kronor för den för skolan bestämda

årliga undervisningstiden, äfvensom med belopp, som af skoldistriktet bestämmes,

undfå godtgörelse för resekostnad, där sådan ifragakommer.

§ 2: 1. Om enligt läkarbetyg sjukdom, på grund hvaraf tjänstledigheten

åtnjutes, är sådan, att densamma gör läraren oförmögen att vederbörligen

uppehålla sin tjänst, men ej af sådan beskaffenhet, att vid betygets

utfärdande läkaren efter omsorgsfull undersökning anser sannolikt, att sjukdomen

för all framtid hindrar den sjukes återinträde i tjänstgöring, samt

den tjänstledige läraren icke uppnått sextio års ålder och i vederbörlig

ordning förklarats berättigad till hel pension, skall vikariens aflöning utgöras

sålunda, att den tjänstledige läraren af sin lön afstår ett belopp,

motsvarande en fjärdedel af vikariens kontanta minimiaflöning, samt två

tredjedelar af samma minimiaflöning utgå af statsmedel och återstoden erlägges

af skoldistriktet, hvilket det jämväl åligger att förse vikarien med

bostad jämte vedbrand eller ock lämna ersättning därför, enligt hvad ofvan

omförmälts, äfvensom att, där så ifrågakommer, godtgöra honom resekostnad.

»

De allmänna villkoren äro nära öfverenstämmande med hvad som

är stadgadt för folkskollärare i motsvarande fall. Aflöningens belopp är

dock olika, i det att aflöningen för läsår vid högre folkskola skall utgå

med 150 kronor för läsmånad. För 30 veckor eller 7 månader skulle

vikariearfvodet enligt denna beräkningsgrund uppgå till 1,050 kronor. Men

bestämmes ordinarie lärares begynnelselön till 1,500 kronor för manlig

och 1,400 kronor för kvinnlig lärare, blir skillnaden mellan ordinaries begynnelselön

och vikariearfvodet alltför stor. Jag anser därför, att vikariearfvodet

bör höjas till 190 kronor för manlig lärare och till 180 kronor

för kvinnlig lärare för hvarje läsmånad, i hvilket fall arfvodet för 7 månader

skulle uppgå till respektive 1,330 kronor och 1,260 kronor. Härigenom

skulle den ordinarie lärarens begynnelselön och vikariearfvodet komma

att stå i ungefär samma förhållande till hvarandra, som den af 1906 års

Riksdag beslutade minimilönen för den egentliga folkskolans lärare, 900

kronor, kommer att stå till det förhöjda arfvode af 800 kronor, som enligt

mitt förmenande bör tillerkännas vikarie för sjuk folkskollärare, och hvarom

framställning torde böra göras till 1907 års Riksdag. Härtill anhåller

jag att få återkomma vid anmälan af de öfriga anslagskraf under åttonde

hufvudtiteln, som böra föreläggas instundande Riksdag.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

• Kimgl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 39.

Donna höjning af arfvodet åt vikarie vid högre folkskola torde icke

påkalla någon ökning i det för ändamålet i riksstaten upptagna förslagsanslaget

å 2,000 kronor. Under åren 1903 — 1905 har såsom bidrag till

aflönande af dylika vikarier från nämnda anslag utgått högst 590 kronor

under ett år och i medeltal endast 299 kronor 89 öre om året.

Det återstår slutligen att redogöra för de förändrade bestämmelser i

fråga om pensionering af lärarpersonalen vid högre folkskolor samt dess

änkor och barn, som böra vidtagas i sammanhang med fastställandet af

de nya grunderna för anslag åt dessa skolor.

Högre folkskolans lärare äro för sin egen pensionering delaktiga i

folkskollärarnas pensionsinrättning samt för sina efterlefvande i folkskollärarnas

änke- och pupillkassa. Enligt § 2 i gällande reglemente för förstnämnda

pensionsanstalt har ända från år 1866 skolområde, som underhåller

högre folkskola, varit förbundet till delaktighet i pensionsinrättningen

för den lön, lärare vid sådan skola verkligen åtnjöte, såvida

denna lön icke öfverstege 1,000 kronor, hvaremot, därest lönen öfversköte

detta belopp, skolområdet ägde hvarken skyldighet eller rätt till delaktighet

för öfverskottet. Ända till år 1900 var 1,000 kronor högsta delaktighetsbelopp

för folkskollärare. Därefter till och med innevarande år

har delaktighetsbeloppet för alla ordinarie folkskollärartjänster varit 1,000

kronor. Genom den af 1906 års Riksdag beslutade löneförhöjningen har

emellertid delaktighetsbeloppet blifvit höjdt till det högsta lönebelopp,

hvaraf lärare enligt nämnda beslut på grund af tjänstålder äger att

komma i åtnjutande d. v. s. 1,350 kronor för tjänst, som innehafves af

manlig lärare, och 1,200 kronor för tjänst, som innehafves af kvinnlig

lärare. Om nu en lönereglering beslutes för högre folkskolans lärare,

måste det anses rättvist och billigt, att jämväl i fråga om dessa lärares pensionsrätt

delaktighetsbeloppet i pensionsinrättningen bestämmes till det

högsta lönebelopp, hvaraf läraren på grund af tjänstålder enligt gällande

stadganden äger att komma i åtnjutande. I enlighet härmed skulle delaktighetsbeloppet

blifva för tjänst, som innehafves af manlig lärare, 2,400

kronor och för tjänst, som innehafves af kvinnlig lärare, 2,000 kronor.

Om delaktighetsbeloppet sålunda bestämmes till respektive 2,400 och

2,000 kronor, komma pensionerna, som nu utgå med 750 kronor, att höjas

till 1,800 kronor för manlig lärare och 1,500 kronor för kvinnlig lärare.

En sådan förhöjning torde i sin mån bidraga till att göra lärarplatserna

lockande för dugliga sökande.

Jag har redan antydt, att i sammanhang med de föreslagna bestämmelserna

om viss minimiaflöning för de högre folkskolornas lärare

Pensions
frågan.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl- Maj:ts Nåd. Proposition N:o 39.

bör införas skyldighet för dessa att bidraga till sin egen pensionering.

För närvarande erlägges för hvarje lärartjänst pensionsafgift af skolområdet

med 5 procent af delaktighetsbeloppet, således med 50 kronor årligen.

Genom delaktighetsbeloppets höjning ökas denna afgift till respektive 120

och 100 kronor, men härtill skulle komma en årlig afgift af tjänstinnehafvaren,

hvilken, i likhet med hvad från och med år 1907 gäller för

folkskollärare, torde böra utgå med 2x/2 procent af delaktighetsbeloppet för

vederbörande tjänst och således skulle belöpa sig till 60 kronor för manlig

och 50 kronor för kvinnlig lärare.

Enligt 1906 års Riksdags beslut skola de extra pensionsafgifter, hvilka

på grund af § 8 i reglementet för folkskollärarnas pensionsinrättning nu

utgå för lärartjänster vid de högre folkskolorna, erläggas af statsmedel.

De ökade extra pensionsafgifter, som till följd af nu föreslagna bestämmelser

skulle komma att utgå, böra gifvetvis bestridas på enahanda sätt. Härtill

skall jag framdeles återkomma vid anmälan om behofvet äfven för år

1908 af ett förslagsanslag för bestridande af dessa och liknande afgift er

för folkskollärartjänster.

I sammanhang med de nya bestämmelserna angående högre folkskolor

torde vidare, jämväl i likhet med hvad som skedde vid 1906 års

lönereglering för folkskolans lärare, stadgas skyldighet för lärare vid högre

folkskola att, så snart han uppnått sextio års ålder och i vederbörlig ordning

förklarats berättigad till hel pension, afgå från tjänsten, vederbörande

skolstyrelse dock obetaget att låta med afskedet anstå, därest och så länge

den pensionsberättigades fortsatta tjänstgöring anses vara gagnelig för skolan.

Enligt nu gällande bestämmelser räknas för lärare vid högre folkskola

liksom för lärare vid folkskola såsom tjänstår för erhållande af pension

icke blott den tid, under hvilken lärare såsom ordinarie bestridt folkskollärarbeställning,

utan äfven den tid utöfver 5 år, som han, efter att hafva

blifvit i behörig folkskollärarexamen godkänd, varit anställd såsom extra

lärare vid folkskola. Härtill bör, därest, såsom jag förordat, lärare vid

högre folkskola skall för rätt att komma i åtnjutande af ålderstillägg få

tillgodoräkna sig äfven föregående tjänstgöring såsom ämneslärare vid allmänt

läroverk eller folkskoleseminarium, naturligtvis göras det tillägg, att

sådan tjänstgöring äfven räknas såsom tjänstår för erhållande af pension.

En höjning af delaktighetsbeloppet i folkskollärarnas pensionsinrättning

medför eu motsvarande höjning af delaktighetsbeloppet i folkskollärarnas

änke- och pupillkassa. Härigenom varder pensionen för änka

efter lärare vid högre folkskola ökad från 200 till 480 kronor, om pensionsberättigade

barn icke efterlefva, samt, därest delägare efterlämnar,

förutom änka, ett eller flera sådana barn, från 300 till 720 kronor. A

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. MajUa Nåd. Proposition N:o 39.

andra sidan kommer den årliga pensionsafgiften för läraren att ökas från

33 kronor 33 öre till 80 kronor.

Genom filosofie doktorn Hans Tiselius, som verkställde de beräkningar,

hvilka lågo till grund för Kungl. Maj:ts framställning till 1906 års Riksdag

om höjning åt statsanslagen till ifrågavarande två pensionsanstalter

med anledning af löneregleringen för folkskolans lärarkår, har jag låtit

beräkna, hvilken ökning i nämnda anslag påkallas af en löne- och pensionsreglering

för högre folkskolans lärare i enlighet med de af mig nu

angifna grunder. Det är härvid att märka, att vid förstberörda beräkningar,

som grundade sig på en höjning af delaktighetsbeloppet för lärare

och lärarinnor vid folkskolor från 1,000 kronor till respektive 1,350 och

1,200 kronor, hela antalet delägare lades till grund för beräkningen, hvadan

således det i förhållande till antalet folkskollärare ringa antalet lärare vid

högre folkskolor då icke frånräknades. De nu ifrågakomna beräkningarna

hvila fördenskull på en höjning af delaktighetsbeloppet från 1,350 respektive

1,200 kronor till 2,400 respektive 2,000 kronor. Enligt dessa beräkningar

skulle erfordras en ökning af statens bidrag till folkskollärarnas

pensionsinrättning med 3,081 kronor och af statsanslaget till änke- och

pupillkassan med 165 kronor.

Under åberopande af hvad jag nu anfört hemställer jag, att Kungl.DePartementsMaj:t

täcktes föreslå Riksdagen att cte3fte^anhem"

dels godkänna följande bestämmelser angående anslag till högre folkskolor:
1.

Högre folkskola, hvarmed förstås en sådan skola, som för en eller

gemensamt för flera församlingar på landet eller i stad, där allmänt läroverk

icke finnes, inrättas i ändamål att bereda de arbetande klassernas

barn tillfälle att inhämta ett högre mått af bildning, utan att barnen

dragas från sina vanliga lefnadsförhållanden eller nödig öfning för duglighet

och härdighet vid kroppsarbete, kan erhålla understöd af statsmedel

dels till högst dubbla beloppet af hvad till skolan i distriktet sammanskjutes,

dock högst 1,200 kronor årligen för hvarje årsklass och för

hvarje skola ej öfverskridande 2,400 kronor om året,

dels ock därutöfver två tredjedelar af i punkt 2 omförmälda ålderstillägg

till lärares aflöning, allt under de i följande punkter angifna villkor.

2. Lärare, som erhållit ordinarie anställning vid högre folkskola, skall

af skolområdet förses med tjänlig bostad och nödigt bränsle eller ersättning

därför samt därutöfver i årlig lön åtnjuta, manlig lärare minst etttusen

femhundra kronor och tre ålderstillägg å trehundra kronor hvardera

samt kvinnlig lärare minst ettusen fyrahundra kronor och tre

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 39.

ålderstillägg å tvåhundra kronor hvartdera. Ålderstilläggen skola utgå

det förstå efter fem, det andra efter tio och det tredje efter femton års

oförvitlig tjänstgöring, räknadt från och med början af kalenderåret närmast

efter det, hvarunder det femte, tionde eller femtonde året gått till

ända; dock under villkor att läraren under den tjänstetid af fem år, som

erfordras för vinnande af hvarje särskildt ålderstillägg, meddelat undervisning

vid skolan under mera än fyra femtedelar af den å nämnda tjänstetid

belöpande fastställda undervisningstiden, hvarvid iakttages, att tjänstinnehafvaren

må räkna sig till godo den tid, hvarunder han åtnjutit tjänstledighet

för att, på grund af särskildt förordnande eller val, bestrida allmänt

uppdrag eller offentlig befattning, och äfven den tid, hvarunder till

följd af rådande smittsam sjukdom undervisningen i skolan varit^ inställd.

Vid beräkning af den tjänstetid, som erfordras för vinnande af ålderstilllägg,

må lärare räkna sig till godo den tid, han tjänstgiort såsom ämneslärare

vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium eller ock innehaft

ordinarie anställning vid folkskola, dock icke mera än sammanlagdt tio ar;

skolande denna förmån jämväl tillgodokomma den vid högre folkskola nu

anställda lärarpersonal.

3. Högre folkskola skall vara försedd med ett af Kungl. Maj:t godkändt

reglemente.

4. Till lärjungar i högre folkskola må ej mottagas andra än de, som

visat sig redan innehafva de kunskaper, hvilka meddelas i den egentliga

folkskolan.

5. I högre folkskola skall undervisningen i allmänhet fortgå högst

trettio veckor hvarje år.

6. För att kunna antagas till ordinarie lärare vid högre folkskola

erfordras

att hafva blifvit genom intyg om genomgången pröfning väl vitsordad

för studier vid universitet och hafva antingen med godt vitsord genomgått

den praktiska öfningskursen vid ett folkskoleseminarium eller på annat af

Kungl. Maj:t godkändt sätt förvärfvat sig undervisningsskicklighet; eller

°att hafva erhållit godkändt afgångsbetyg från högre lärarinneseminarium;

eller

att hafva förvärfvat behörighet till adjunktstjänst vid folkskoleseminarium

eller allmänt läroverk; eller ock

att hafva med goda vitsord genomgått folkskoleseminarium samt därefter

med hänsyn till fortsatta studier eller väl vitsordad tjänstgöring vid

högre folkskola eller högre afdelning af folkskola eller annan motsvarande

undervisningsanstalt af Kungl. Maj:t blifvit förklarad behörig att antagas

till ordinarie lärare vid högre folkskola;

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 39.

dels öka förslagsanslaget: understöd åt högre folkskolor från dess nuvarande

belopp, 25,000 kronor, till 32,000 kronor, eller med 7,000 kronor;

dels medgifva vidtagande af sådan ändring i fråga om de i nådiga

kungörelsen angående aflönande af vikarie för lärare vid högre folkskola

under tjänstledighet på grund af sjukdom den 13 juni 1902 omförmälda

vikarier, att sådan vikarie skall, förutom öfriga angifna förmåner, åtnjuta

arfvode, manlig lärare efter minst etthundranittio kronor och kvinnlig

lärare efter minst etthundraåttio kronor för läsmånad;

dels besluta, att lärare, som ingår på den nya löneregleringen, eller

som förordnas, efter det kungörelse i ämnet utkommit, skall vara skyldig

ej mindre att, så snart han uppnått sextio års ålder och i vederbörlig ordning

förklarats berättigad till hel pension, afgå från tjänsten, vederbörande

skolstyrelse dock obetaget att låta med afskedet anstå, därest och så länge

den pensionsberättigades fortsatta tjänstgöring anses vara gagnelig för

skolan, än äfven att såsom bidrag till kostnaderna för pensioneringen erlägga

en årlig afgift, motsvarande två och en half procent af den lön,

för hvilken skolområdet med afseende å hans pensionering vunnit delaktighet

i folkskollärarnas pensionsinrättning;

dels besluta, att skolområde, som underhåller högre folkskola, skall

för hvar och en af där befintliga ordinarie lärartjänster vara förbundet

till delaktighet i folkskollärarnas pensionsinrättning efter det högsta lönebelopp,

hvaraf lärare, på grund af tjänstålder, enligt gällande författning

äger att komma i åtnjutande;

dels föreskrifva, att såsom tjänstår för erhållande af pension skall

räknas, förutom den i § 17 af gällande reglemente för folkskollärarnas

pensionsinrättning angifna tid, jämväl den tid, som vederbörande lärare

tjänstgjort såsom ämneslärare vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium;

dels ock öka det under riksstatens tionde hufvudtitel uppförda anslaget

''Bidrag till folkskollärares pensionering’ med 3,081 kronor samt

det under samma hufvudtitel uppförda anslaget ''Bidrag till folkskollärares

änke- och pupillkassa’ med 165 kronor.»

På tillstyrkan af statsrådets öfriga ledamöter behagade

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i nåder

bifalla hvad föredragande departementschefen sålunda

hemställt; och skulle nådig proposition till Riksdagen

aflåtas af den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Victor Edman.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.