Sök i Ratio Lex

Med dels förslag till lag angående ändrad lydelse af § 57 i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862, dels ock förslag till förordning angående särskild grund för beräkning af rösträtt och utgörande af utskyld eller annan afgift i förhållande till inkomstbevillning på grund af taxering år 1908

1907-03-08 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1907:49, Med dels förslag till lag angående ändrad lydelse af § 57 i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862, dels ock förslag till förordning angående särskild grund för beräkning af rösträtt och utgörande af utskyld eller annan afgift i förhållande till inkomstbevillning på grund af taxering år 1908

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 49.

1

Nso 49.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med dels förslag

till lag angående ändrad lydelse af § 57 i förordningen

om kommunalstyrelse på landet den 21

mars 1862, dels ock förslag till förordning angående

särskild grund för beräkning af rösträtt och utgörande

af utskyld eller annan afgift i förhållande till

inkomstbevillning på grund af taxering år 1908;

gifven Stockholms slott den 8 mars 1907.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till

l:o) lag angående ändrad lydelse af 57 § i förordningen om kommunalstyrelse

på landet den 21 mars 1862, och

2: o) förordning angående särskild grund för beräkning af rösträtt och

utgörande af utskyld eller annan afgift i förhållande till inkomstbevillning

på grund af taxering år 1908.

Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kunglig nåd och ynnest

städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF.

Jidius Juhlin.

Bill. till Biksd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 36 Häft. (N:o 49).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 49.

Förslag

till

lag augående ändrad lydelse af § 57 i förordningen om kom*

munalstyrelse på landet den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att § 57 i förordningen om kommunalstyrelse

på landet skall erhålla följande ändrade lydelse:

Skyldig att till kommunens i 5 § omförmälda gemensamma utgifter

lämna bidrag är en hvar, som inom kommunen, ehvad han därstädes

bosatt är eller ej, äger eller brukar hemman, hemmansdel eller annan

i mantal satt jord eller från hemman under full äganderätt afsöndrad eller

till allmän bevillning för sig taxerad fastighet, eller därstädes är taxerad

till allmän bevillning för inkomst.

Enahanda skyldighet åligger bolag.

Jordägare eller boställsinnehafvare, som åt landbo eller arrendator

upplåtit jord eller boställe, är från erläggande af kommunalutskylder därför

befriad, enär dessa utskylder enligt 1 mom. i denna paragraf skola

af brukaren erläggas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1908.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 49.

3

Förslag

till

förordning angående särskild grund för beräkning af rösträtt

och utgörande af utskyld eller annan afgift i förhållande till

inkomstbevillniug på grund af taxering år 1908.

Med anledning däraf att bevillning af inkomst på grund af taxering

år 1908 kommer att utgöras med allenast en half för hundra af inkomstbeloppet,

förordnas härigenom, att, där enligt allmän författning eller af

Kungl. Maj:t, myndighet eller menighet meddeladt beslut rösträtt skall beräknas

eller utskyld eller annan afgift erläggas i förhållande till bevillning

af inkomst, skall, på grund af den år 1908 verkställda taxeringen,

utan hinder af eljest gällande föreskrifter, i sådant fall rösträtt beräknas

samt utskyld eller afgift erläggas, såsom om inkomstbevillningen vore bestämd

att utgå med en för hundra af inkomstbeloppet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:is Nåd. Proposition No 49.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kr o np rin sen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 8 mars 1907.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,

Statsråden: Tingsten,

Albert Petersson,

Alfred Petersson,

Hederstierna,

Dyrssen,

Hammarskjöld,

Eoos,

JUHLIN,

SWARTZ.

Departementschefen, statsrådet Juhlin anförde efter gemensam beredning

med chefen för finansdepartementet:

Det förslag till ny förordning angående bevillning af fast egendom

samt af inkomst, hvarom Kungl. Maj:t den 15 nästlidne februari på föredragning

af chefen för finansdepartementet beslutat aflåta proposition till

Riksdagen, är i fråga om inkomsttaxeringen grundadt på den principen,

att taxeringen hvarje år skall afse den inkomst, som skattskyldig åtnjutit

under nästföregående året, i stället för att det enligt nu gällande bevillningsförordning

är det löpande årets inkomst som taxeras.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N;o 49.

Blir en sådan förändring med afseende på föremålet för inkomsttaxeringen

genomförd, är det af nöden, att en ändring jämväl sker af 57 § i

förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862, hvilket

lagrum innehåller bestämmelser om skyldighet att erlägga utskylder till

landskommunerna.

Skyldigheten för inkomsttagare att lämna bidrag till kommunens gemensamma

utgifter är i regel bunden vid plikten att utgöra bevillning för

inkomst, så att bevillningsplikt utan vidare medför kommunal skattskyldighet.

Beträffande städerna är detta i vederbörande kommunalförordningar

uttryckt sålunda, att medlem af kommunen är en hvar, som

därstädes är för inkomst af kapital eller arbete till bevillning uppförd, och

att medlem af kommunen i allmänhet är skyldig att till kommunens gemensamma

utgifter lämna bidrag i förhållande till den bevillning till staten,

som enligt näst förut upprättade, vederbörligen fastställda bevillningstaxeringslängd

blifvit honom påförd för inkomst af kapital eller arbete. Den

kommunala skattskyldigheten i stad för inkomst sammanhänger således

med den senast verkställda bevillningstaxeringen för inkomst, oberoende

af hvilket års inkomst som är föremål för taxeringen, och om denna

taxering nu omlägges, så att den afser nästföregående årets inkomst i

stället för inkomsten under det löpande året, erfordras följaktligen icke

någon ändring i hithörande stadganden.

I fråga om landet är förhållandet däremot i viss mån ett annat. Förordningen

om kommunalstyrelse på landet upptager visserligen förutsättningen

för medlemskap i kommunen, såvidt nu är i fråga, på samma

sätt som motsvarande förordningar för städerna, men då fråga blir om

skattskyldighet till kommunen, utgår den icke från medlemskapet i kommunen

utan binder denna skyldighet vid delvis andra förutsättningar.

Skattskyldig till landskommun förklaras nämligen i förordningens 57 § en

hvar, som inom kommupen idkar bergsbruk, fabriksrörelse, handel, handtverk

eller annan till allmän bevillning taxerad näring, äfvensom en hvar,

som har sitt rätta bo och hemvist inom kommunen, och äger sådan inkomst,

att bevillning till staten därför skall, såsom för inkomst af kapital

eller arbete, erläggas.

Detta stadgande stämmer väl öfverens med det nuvarande taxeringssystemet,

enligt hvilket den, som idkar, d. v. s. under löpande året idkar,

näring inom kommunen, också under löpande året taxeras därstädes för

sin inkomst af näringen, likasom den, hvilken äger, d. v. s. under löpande

året äger, inkomst af sådan beskaffenhet, att densamma bör taxeras till

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition No 49.

bevillning i den ort, där den skattskyldige har sitt rätta bo och hemvist

(mantalsskrifningsorten), blir under löpande året i mantalsskrifningsorten

taxerad för sin inkomst af nämnda slag.

Öfvergår man nu till ett sådant system, att bevillningstaxeringen åsyftar

inkomsten under nästföregående året, måste, så länge den kommunala

skattskyldigheten skall utgöras i förhållande till bevillningen, äfven skattskyldigheten

till landskommun för inkomst ställas i beroende af nästföregående

års inkomst och ifrågavarande stadgande i förordningen om kommunalstyrelse

på landet alltså erhålla en affattning, som anpassar sig

till den taxering, som under löpande året verkställts af nästföregående

års inkomst.

I ett taxeringssystem. som föreskrifver taxering af nästföregående års

inkomst, måste uppenbarligen i regel äfven taxering ske af inkomst, som

nästföregående år åtnjutits af en sedermera afliden person, och rimligtvis

böra kommunalutskylder jämväl utgöras för dylik taxerad inkomst. Men

vid sådant förhållande kan icke vidare uppehållas den förutsättning för

skattskyldighet till landskommun, som nu är uppställd med afseende å

sådan inkomst, som skall taxeras i mantalsskrifningsorten, därigenom att

förordningen för detta fall fordrar, att vederbörande skall hafva sitt rätta

bo och hemvist inom kommunen.

Lösningen af denna fråga vinnes emellertid på ett enkelt sätt sålunda,

att skattskyldighet till landskommun för inkomst göres beroende allenast

af den faktiska taxeringen. Härigenom erhålles också full likhet med förhållandet

i motsvarande afseende i städerna.

Jag har därför låtit upprätta förslag till lag om ändrad lydelse af

57 § i ifrågavarande förordning, i hvilket senare delen af paragrafens

första stycke från och med orden »idkar bergsbruk» utbytts mot »är

taxerad till allmän bevillning för inkomst». Då den nya taxeringsmetoden

är afsedd att tillämpas från och med år 1908, torde äfven den ändrade

lydelsen af nyssnämnda lagrum böra gälla från och med den 1 januari 1908.

Utom den af mig sålunda omnämnda föreskriften, hvilken sammanhänger

med själfva den föreslagna nya taxeringsmetoden, erfordras ett

särskildt stadgande i syfte att reglera utdebiteringen af kommunala och

dylika utskylder samt beräkningen af kommunal rösträtt med hänsyn till

s. 7 Kontrollera mot PDF

t

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 49.

den anordning, som ifrågasatts för öfvergången till det nya systemet beträffande

beskattningsåret.

I sådant hänseende innehåller det för Riksdagen framlagda förslaget,

att bevillning af fast egendom skall på grund af taxering år 1908, under

hvilket år, såsom jag redan antydt, öfvergången är afsedd att äga rum,

utgå med vanligt belopp eller sex öre för hvarje fulla etthundra kronor

af taxeringsvärdet å jordbruksfastighet och fem öre för hvarje fulla etthundra

kronor af taxeringsvärdet å annan fastighet och frälseränta, under

det att inkomstbevillning, hvilken plägar utgöras med en för hundra af

taxerad inkomst, skall på grund af samma års taxering erläggas allenast

med hälften af det vanliga beloppet eller således med en half för hundra

af inkomstbeloppet. Under därpå följande år är det åsyftadt, att man

skulle återgå till den hittills vanliga ordningen, så att på grund af 1909

års taxering inkomstbevillning skulle utgöras med en hel procent.

Med afseende på den utdebitering af kommunalutskylder och den

beräkning af rösträtt i kommunala ärenden, som skall grundas på 1908

års taxering, är det därför af nöden att vidtaga en särskild anordning för

att förekomma den våldsamma omkastning af de kommunala skatte- och

rösträttsförhållandena, som eljest skulle blifva en följd af den ändrade

proportionen mellan fastighetsbevillningen och bevillningen af inkomst.

Bevillningen utgör normen för fördelningen mellan de skattskyldiga

af de kommunala utskylderna i vidsträckt bemärkelse. Dessa utskylder

hafva i regel karaktären att vara en repartitionsskatt, så att den till siffran

bestämda summa, som erfordras för fyllande af föreliggande behof,

utdebiteras på de till deltagande däri förpliktade. Kommunalskattens

nämnda karaktär, sammanställd därmed att fördelningen verkställes i förhållande

till påförd bevillning, skulle emellertid enligt gällande bestämmelser,

om för fast egendom påfördes hel bevillning men för inkomst endast

half bevillning, medföra, att fastighetsägare drabbades relativt dubbelt så

hårdt af kommunalutskylderna som inkomsttagarna. En sådan påföljd

måste helt naturligt förekommas. Den omständigheten, att inkomstbevillningen

till staten uttages endast med hälften af det vanliga beloppet, under

det att för fastighet utkräfves hel bevillning, bör ingalunda föranleda till

att inkomsttagarnas bidrag till de kommunala behofven bestämmas i enahanda

proportion i förhållande till fastighetsägarnas. Därför kräfves en

sådan föreskrift, att kommunalutskylder för inkomst på grund af 1908

års taxering skola utdebiteras så som om inkomstbevillningen utgått med

vanligt belopp eller med en procent.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 49.

i

Rösträtt i kommunala ärenden beräknas äfven i regel i förhållande

till beloppet af påförd bevillning. Den för år 1908 ifrågasatta förändrade

proportionen emellan fastighetsbevillning och inkomstbevillning skulle således

också, om ingen åtgärd däremot vidtoges, medföra, att fastighetsägarnas

inflytande på besluten i de olika kommunala korporationerna, så

vidt på 1908 års taxering berodde, blefve relativt dubbelt så stort som

inkomsttagarnas. Till förekommande häraf erfordras en bestämmelse, att

rösträtt i här åsyftade fall skall beräknas så som om bevillningen för inkomst

blifvit bestämd till en procent af inkomstbeloppet.

Några af de gällande föreskrifter, som häraf beröras, äro af beskaffenhet

att höra under chefens för ecklesiastikdepartementet föredragning.

Då det emellertid, särskildt med hänsyn därtill att de ifrågasatta bestämmelserna

äro afsedda för endast ett år, icke torde vara lämpligt, att flera

olika författningar i detta ämne utfärdas, anhåller jag, efter samråd med

chefen för nämnda departement, att få framlägga förslag till en gemensam

författning, genom hvilken frågan i hela sin vidd blir reglerad.

Jag ber att härefter få i korthet angifva de särskilda stadganden,

som företrädesvis skulle påverkas af den föreslagna anordningen.

Enligt förordningen om kommunalstyrelse på landet beräknas röstvärde

och utgöras kommunalutskylder efter fyrktal, hvilka påföras i förhållande

till den bevillning af fast egendom samt af inkomst, som jämlikt

senast fastställda taxeringslängd af en hvar medlem i kommunen

erlägges. I båda afseendena erfordras således en föreskrift i det syfte, jag

angifvit.

Förordningen om kommunalstyrelse i stad bestämmer, att rösträtt

å allmän rådstuga eller vid val af stadsfullmäktige skall beräknas samt

bidrag till kommunens gemensamma behof i allmänhet uttaxeras i förhållande

till beloppet af påförd bevillning af fast egendom eller inkomst.

Liknande föreskrift innehåller förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm

i fråga om rösträtt vid val af stadsfullmäktige och uttaxering af

kommunalutskylder därstädes. Det är följaktligen för rikets samtliga

städer af nöden att genom en särskild föreskrift upprätthålla hittills gällande

relation mellan fastighetsägare och inkomsttagare med afseende på

rösträtt och kommunal skattskyldighet på grund af 1908 års taxering.

I förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd hänvisas

rörande beräkning af rösträtt och fördelning af utskylder till hvad

för kommunalstämma å landet och allmän rådstuga i stad är stadgadt.

Behofvet af en särskild bestämmelse i fråga om rösträtt och skattskyldig
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 49.

het på grund af 1908 års taxering får dock själfständig betydelse för det

fall, att stads- och landsförsamlingar, som äro i kyrkligt afseende förenade,

skola samfäldt besluta i gemensamma angfelägenheter. Sammanräkningen

af de från de olika församlingarna afgifna rösterna skall i detta fall verkställas

efter en särskildt angifven metod, som regleras i förhållande till

det församlingarna senast påförda hela antal bevillningskronor. Den häraf

åsyftade verkan skulle rubbas, därest icke ett särskildt stadgande meddelades,

att rösträtt på grund af 1908 års taxering skall beräknas såsom

om inkomstbevillningen påförts med vanligt belopp.

Jämväl förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd

i Stockholm föreskrifver, att rösträttigheten å kyrkostämma och skyldigheten

att deltaga i de afgifter, om hvilka kyrkostämma beslutar, skola

beräknas i förhållande till beloppet af en hvar skattskyldig senast påförd

bevillning.

Rösträtt vid prästval tillkommer enligt lagen angående tillsättning af

prästerliga tjänster en hvar, som i församling, där sådant val skall anställas,

äger rättighet att i kyrkostämmas beslut deltaga, och gäller vid

valet i afseende på röstberäkning hvad för kyrkostämma är stadgadt,

dock med viss angifven jämkning. Genom en reglering af rösträttsförhållandena

vid kyrkostämma på grund af 1908 års taxering blir således

frågan om rösträtt vid prästval i samma afseende äfven ordnad.

I förordningen om landsting är vidare stadgadt, att de afgifter,

som af landstinget blifvit till uttaxering beslutade, i allmänhet skola utgå

i förhållande till den allmänna bevillning för fast egendom eller för inkomst

af kapital eller arbete, som af en hvar skattskyldig till statsverket

erlägges.

Enligt de af Kungl. Maj:t utfärdade resolutioner angående lönereglering

för rikets prästerskap är i ett stort antal fall en del af prästerskapets

aflöning bestämd att utgå i förhållande till erlagd bevillning

Sålunda skall enligt flera resolutioner för viss inkomst erläggas visst belopp

för hvarje åsatt fyrk. I sådant fall skulle den omständigheten, att

för inkomst erlägges på grund af 1908 års taxering allenast half bevillning,

medföra den påföljden, att vederbörande löntagares aflöning i denna

del nedsattes till hälften. Vidare skall enligt en mängd resolutioner såsom

ersättning för jura stolse och andra extra ordinarie afgifter, utgå en

angifven summa i persedlar eller penningar, hvilken summa skall fördelas

efter fyrktal eller efter röstgrund vid kyrkostämma eller på alla,

som betala bevillning för fastighet eller för inkomst, efter senast erlagda

Bih. till BiJcsd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 36 Höft. (N:o 49.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 49.

bevillningsbelopp. I de församlingar, där en sådan bestämmelse är gällande,

skulle den föreslagna proportionen emellan fastighetsbevillning och

inkomstbevillning på grund af taxeringen år 1908 föranleda till, att för

fast egendom finge utgöras relativt dubbelt så stor utskyld som för inkomst.

Äfven på annat sätt kan prästlönafgift vara satt i förhållande till

erlagd bevillning. Här kräfves sålunda en föreskrift, hvarigenom prästlön

på grund af 1908 års taxering kommer att utdebiteras så som om inkomstbevifiningen

utgått med en hel procent af inkomsten.

Slutligen är äfven i stadgan angående skjutsväsendet föreskrifvet, att

bidrag till skjutsentreprenaderna skola utgöras i förhållande till den allmänna

bevillning för fast egendom eller för inkomst, som af en hvar

skattskyldig till statsverket erlägges. Som emellertid chefen för jordbruksdepartementet,

enligt hvad jag inhämtat, ämnar utverka nådig proposition

till Riksdagen med förslag till ett sådant stadgande, att någon utdebitering

af dylika bidrag på grund af 1908 års taxering icke alls skall äga rum,

kommer vid bifall härtill denna författning icke att påverkas af den ifrågasatta

förändrade proportionen mellan fastighetsbevillning och bevillning

för inkomst på grund af berörda taxering. Kommer ett dylikt stadgande

däremot icke till stånd, inträder äfven på detta område behofvet af en

föreskrift i det reglerande syfte, jag förut angifvit.

För ordnande af samtliga de af mig nu berörda och därmed likartade

förhållanden synes mig lämpligen böra föreskrifvas, att, där enligt

allmän författning eller af Kungl. Maj:t, myndighet eller menighet meddeladt

beslut rösträtt skall beräknas eller utskyld eller annan afgift erläggas

i förhållande till bevillning af inkomst, skall på grund af den år 1908

verkställda taxeringen, utan hinder af eljest gällande föreskrifter, i sådant

fall rösträtt beräknas samt utskyld eller afgift erläggas, såsom om inkomstbevillningen

vore bestämd att utgå med en för hundra af inkomstbeloppet.

Föredragande departementschefen uppläste härefter i civildepartementet

upprättade förslag dels till lag angående ändrad lydelse af § 57 i förordningen

om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862, dels ock

till förordning angående särskild grund för beräkning af rösträtt och utgörande

af utskyld eller annan afgift på grund af inkomsttaxering år

1908, samt hemställde, att dessa förslag måtte genom nådig proposition

för Riksdagen framläggas.

Denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:is Nåd. Proposition No 49.

Regenten bifalla; och skulle proposition till Riksdagen

aflåtas af det innehåll, bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

E. K. Almqvist.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.