Sök i Ratio Lex

Angående ökning af lånefonden för rederinäringens understödjande

1907-03-01 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1907:66, Angående ökning af lånefonden för rederinäringens understödjande

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 66..

1

N:o 66.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående ökning

af lånefonden för rederinäringens understödjande; gifven

Stockholms slott den 1 mars 1907.

Under åberopande af bilagda statsrådsprotokoll öfver ett finansärende

för denna dag vill Kungi. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att, under

hufvudsakligen samma villkor och bestämmelser, som i fråga om

den redan bildade lånefonden för rederinäringens understödjande stadgats

med afseende å dess förvaltning och användning samt rörande

dispositionen af inflytande räntor och kapitalafbetalningar å de från fonden

utlämnade lån, bemyndiga riksgäldskontoret att, utöfver de till

samma fond åren 1903 och 1905 anvisade belopp af tillhopa 10,000,000

kronor, i män af behof tillhandahålla statskontoret ytterligare 5,000,000

kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF.

Carl Sivartx.

Bih. till Biksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 50 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 66.

Lånefonden

för rederinäringens

understödjande.

Protokollet öfver ett finansärende, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen Eegenten i statsrådet å Stockholms

slott den 1 mars 1907.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman, ''

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Teolle,

Statsråden: Tingsten,

Albert Petersson,

Hederstierna,

Dyrssen,

Hammarskjöld,

Roos,

Juhlin,

SWARTZ.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Swartz anförde i underdånighet:
Med

bifall till därom af Kungl. Maj:t gjorda framställningar har

Riksdagen åren 1903 och 1905 anvisat hvardera året ett belopp af

5,000,000 kronor till en lånefond för rederinäringens understödjande,

att förvaltas och användas i öfverensstämmelse med vissa angifna grunder,

hvilka belopp riksgäldskontoret bemyndigades att i mån af behof

tillhandahålla statskontoret, som hade att till riksgäldskontoret inleve
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 66.

röra den å de från fonden utlämnade lån inflytande räntan, hvarjemte

Riksdagen vid hvartdera beloppets anvisande medgifvit, att de kapitalafbetalningar,

som verkställdes å de från fonden utgående lånen, finge

intill utgången af år 1909 tilläggas fonden.

1 fråga om användningen af det af 1903 års Riksdag anvisade

belopp af 5,000,000 kronor utfärdade Kungl. Magt den 18 december

1903 nådig kungörelse, hvarigenom fastställdes vissa allmänna villkor

och bestämmelser för erhållande och åtnjutande af lån från ifrågavarande

fond. I samma kungörelse erinras, att lånefonden, hvars förvaltning

handhafva af statskontoret, hufvudsakligen är afsedd för befrämjande

af den svenska skeppsfarten på utrikes orter och särskildt i aflägsna

farvatten, att rederiföretag för inrikes sjöfart endast undantagsvis

kommer att understödjas med lån från fonden, och att, därest sådant

lån sökes för anskaffande af fartyg, företräde kommer under i öfrig!

lika förhållanden att gifvas åt den lånesökande, som låter tillverka fartyget

vid svensk verkstad.

Af de i kungörelsen i öfrigt stadgade villkor och bestämmelser

tillåter jag mig erinra om följande.

Ansökning om låns erhållande göres hos Kungl. Maj:t, som efter

kommerskollegii hörande bestämmer lånebeloppets storlek. Beviljadt

lånebelopp utlämnas af statskontoret, sedan låntagare dit aflämnat skuldförbindelse

jämte sådan säkerhet för förbindelsens behöriga fullgörande,

som af statskontoret kan godkännas. Därest för beviljadt lån icke inom

två månader efter därom erhållet föreläggande afiämnats säkerhet, som

kan af statskontoret godkännas, skall rätten till lånets utbekommande

anses förverkad. A lyftadt lånebelopp skall erläggas årlig ränta från

lyftningsdagen med fyra procent. Sedan lån innehafts under två år från

lyftningsdagen, skall under de därpå följande sex åren årligen återbetalas

en sjättedel af det ursprungliga lånebeloppet, så att hela lånet

varder senast inom utgången af det åttonde året till fullo guldet.

Sedan Riksdagen, som nämndt, år 1905 anvisat ytterligare 5,000,000

kronor till fonden, förordnade Kungl. Maj:t genom nådig kungörelse

den 2 juni 1905, att jämväl i fråga om lån från sistberörda medel

skulle lända till efterrättelse de villkor och bestämmelser, som stadgats

genom förstnämnda kungörelse.

Lån från den sålunda bildade fonden hafva rönt synnerligen

liflig efterfrågan bland rederierna i riket, i det att vid fördelningen af

de af Riksdagen anvisade medel, ansökningar om lån hvardera gången

Fördelningen

af lån från

fonden.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kung''. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 66.

inkommit till afsevärdt högre sammanlagdt belopp än det af Riksdagen

anvisade.

Fördelningen af det först anvisade beloppet, 5,000,000 kronor,

skedde genom nådiga bref den 15 april, den 6 maj och den 29 juli

1904. I fråga om de då inkomna ansökningarna och om sättet för

medlens fördelning bland de sökande tillåter jäg mig att hänvisa till

hvad som anfördes af statsrådet och chefen finansdepartementet, då

Kungl. Maj:t den 7 april 1905 fattade beslut om aflåtande till Riksdagen

af proposition om anvisande af ytterligare 5,000,000 kronor till fonden.

Såsom då framhölls hade kommerskollegium i den 21 och 28 juli

1904 afgifna utlåtanden öfver då inkomna ansökningar om lån från

fonden — jämte det kollegium föreslagit vissa sökande till omedelbart

erhållande af lån — tillika framhållit, att åtskilliga af öfriga sökande,

nämligen sex sökande med ett sammanlagdt ansökningsbelopp af 885,000

kronor, jämväl synts kollegium väl förtjänta af dylik uppmuntran, under

förutsättning att erforderliga medel funnits för ändamålet tillgängliga.

Möjlighet att bereda sistberörda rederier lån från fonden yppades

inom kort, i det att, såsom jämväl i berörda statsrådsprotokoll närmare

omtalas, af de rederier, som genom ofvanberörda nådiga bref år 1904

tillerkänts lån, fyra af särskilda orsaker måste, helt eller delvis, afstå

från de dem beviljade lånen. Härigenom blef åter disponibelt ett belopp

å fonden af 645,000 kronor, som jämte 40,000 kronor af de då af Riksdagen

anvisade nya 5,000,000 kronorna, eller tillhopa 685,000 kronor,

Kungl. Maj:t enligt nådigt bref den 15 juli 1905 fördelade bland fem

rederier, nämligen ofvanberörda af kommerskollegium förordade med

undantag af ett, hvars ansökning återkallats.

Återstående 4,960,000 kronor af de af 1905 års Riksdag anvisade

5,000,000 kronor fördelades, efter kommerskollegii hörande, af Kungl.

Maj:t genom nådiga bref den 26 januari och den 2 februari 1906. Antalet då

såväl pröfvade som beviljade ansökningar, summan af sökta och beviljade

lånebelopp samt sammanlagda antalet, tontalet och värdet af sökandenas

fartyg framgå af följande tablå, i hvilken för jämförelses

skull meddelas motsvarande siffror rörande de under åren 1904 och

1905 pröfvade ansökningar om lån från fonden.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kung!.

5

Vid fördelningarna af lån

år 1904

år 1905

år 1906

Antal pröfvade ansökningar

. . .

33

5

35

Summa sökta lånebelopp . .

. kr.

7,560,000

685,000

8,859,000

Sökandenas fartyg: antal . .

86

14

112

» » tontal. .

88,016

8,706

117,522

» » värde . .

. kr.

20,220,000

2,281,800

25,477,400

Antal beviljade ansökningar

. . .

18

5

31

I dessa begärda lånebelopp .

. kr.

5,585,000

685,000

8,084,000

Summa beviljade lånebelopp

. kr.

5,000,000

685,000

4,960,000

Det högsta lånebelopp, som vid utdelningarna åren 1905 och 1906

tillerkändes något rederi, utgjorde 600,000 kronor, som tilldelades rederiaktiebolaget

Transatlantic till likviderande af en för ett pris af öfver

700.000 kronor beställd, till linien Sverige—Sydafrika afsedd ångare.

Det jämväl denna linje trafikerande rederiaktiebolaget Nike, som förut

enligt ofvanberörda nådiga bref den 29 juli 1904 tillerkänts ett lån af

300.000 kronor, erhöll nu härutöfver ett lån af 500,000 kronor, afsedt

bland annat till likvid af en för samma linje afsedd ångare. Lägsta

lånebeloppet utgjorde 25,000 kronor, till hvilket belopp lån tilldelades

fyra rederier. Lånens storlek var alltså vid dessa utdelningar mindre

än vid utdelningen år 1904, då högsta lånebeloppet utgjorde 2,000,000

kronor"och det lägsta 35,000 kronor. Liksom de sökande, som anmält

sig vid 1904 års utdelning, drefvo jämväl samtliga sökande vid 1905

och 1906 års utdelningar fraktfart på utländska, i vissa fall utomeuropeiska

farvatten. I flertalet fall uppgafs af de sökande lånets ändamål

vara likvid af nybyggda, inköpta eller beställda fartyg.

Nu har styrelsen för Sveriges allmänna sjöfartsförening i en till

Kungl. Maj:t den 5 november 1906 ingifven skrift gjort framställning

Framställningar

om

ältning af

fonden.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 66.

om aflåtande till Riksdagen af proposition om anvisande af ytterligare

5,000,000 kronor till rederilånefonden.

Till stöd härför har af styrelsen framhållits, hurusom — på sätt

ofvan visats — de hittills till fonden anvisade medel icke på långt när

varit tillräckliga för bifallande af inkomna låneansökningar. Hvad särskild!

anginge den sista fördelningen af rederilån, hade vid denna uteslutits

fyra rederier, Indika af olika anledningar ansetts icke alls böra

komma i åtnjutande af lån. Af de öfriga både flertalet fått sina lånebehol

endast delvis täckta. Frånräknades de fyra nyssnämnda rederierna,

framginge, att 31 rederier, som befunnits förtjänta af lån från fonden

och som begärt lån till sammanlagdt belopp af 8,084,000 kronor,

kunnat erhålla lån till belopp af allenast 4,960,000 kronor, eller föga

mer än 60 procent af det anmälda behofvet. Det torde med visshet

kunna sägas, att, om ytterligare 5,000,000 kronor funnits disponibla, deras

fördelning bland endast de sökande, som redan då anmält sig, skulle

hafva ländt den svenska sjöfartsnäringen till afsevärdt gagn. Erfarenheten

bland redarne hade gifvit det kraftigaste vittnesbörd om nyttan

för den svenska rederinäringen att, mot den relativt låga ränta och de

goda villkor i öfrigt fonden erbjöde, kunna erhålla medel till ökande af

tonnage och till rörelsekapital. Det vore för denna bland de svenska

redarna allmänna erfarenhet, som styrelsen för Sveriges allmänna sjöfartsföi-ening

gjorde sig till tolk, då "föreningen ansåge sig böra väcka

fråga, huruvida tiden nu icke vore inne att anvisa nya medel till rederilånefonden;

och syntes denna ökning icke böra sättas lägre än 5,000,000

kronor. De belopp, som under åren 1907 och 1908 skulle inflyta genom

återbetalning, vore alltför obetydliga för fyllande af såväl de ofvan

påvisade, ännu ofyllda lånebehofven som ock de med rederinäringens

fortgående utveckling alltjämt tillkommande nya beliofven.

I sammanhang med denna framställning har sjöfartsföreningens

styrelse framhållit önskvärdheten af att föreskrifter blefve utfärdade om,

å hvilka tider de genom afbetalningar å utlämnade rederilån till fonden

återknytande medel komme att fördelas samt när ansökningar om erhållande

af lån från dessa medel borde vara ingifna, livarjämte föreningens

styrelse ifrågasatt, huruvida icke, därest nya medel blefve af Riksdagen

anvisade till ökande af rederilånefonden, bestämmelse borde meddelas

om den tid, inom hvilken ansökningar om lån borde vara ingifna,

hvilken tid styrelsen i sådant fall ansåge kunna bestämmas ganska kort,

då Riksdagens beslut kunde antagas blifva omedelbart bekant bland de

i saken intresserade.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kuntjl. Majds Nåd. Proposition N:o 66.

Vidare har i eu till Kungl. Maj:t inkommen skrift W. R. Lundgren

för den af ofvannämnda rederiaktiebolagen Nike och Transatlantic

uppehållna svenska Sydafrika-linjen — jämte det lian tillsvidare återkallade

sin under år 1905 gjorda ansökan om statssubvention för åren

1905—1909 till ifrågavarande linje med 20,000 kronor för hvarje ångfartyg,

som under dessa år utklarerade från Sverige med gods direkt

till Sydafrika, dock att detta understöd ej tinge öfverstiga ett belopp

af sammanlagdt 200,000 kronor för år — i underdånighet anhållit, att

Kungl. Magt ville ingå med proposition till Riksdagen om anslående af

2,000,000 kronor till ifrågavarande fond, att utgå som lån till nämnda

båda bolag, till stöd för hvilken framställning anförts, att linjens båtar

under år 1906 haft att glädja sig åt ett så till vida framgångsrikt arbete,

att fulla utlaster från Sverige till Sydafrika erhållits. Linjen hade

underhållits af bolagens 6,000 tons ångare Kratas, Bia, Baltic och Atlantic,

hvarjämte bolagen befraktat ytterligare en svensk båt, Jämtland.

På grund af de dåliga hemfrakterna vore det ekonomiska resultatet dock

icke så tillfredsställande, att icke en subvention kunnat vara berättigad,

i synnerhet om den stora ekonomiska vinst, som indirekt tillförts fäderneslandet

genom den svenska Sydafrikalinjen, toges i betraktande. För

hvar och en af de åtta å tio lasterna, bolagen under årets lopp utfört

till Sydafrika, hade intill 75 % af bruttofrakten i en eller annan form

stannat inom landet i stället för att såsom förut komma utlandet tillgodo.

Äfven af hemfrakterna hade betydande belopp kommit vårt land

tillgodo. Ut- och hemfrakter kunde i rundt tal uppskattas till 2,000,000

kronor. Bolagen hade nu för afsikt att utsträcka ifrågavarande linje till

Australien, dit exporten från Sverige för närvarande giuge öfver utlandet

eller direkt med utländska fartyg, hvadan det vore uppenbart, att

eu svensk linje på Australien vore önskvärd och af stor ekonomisk betydelse

för vårt land. För att emellertid med fördel kunna drifva en

linje på en så aflägsen världsdel fordrades stora ångare om 7,000—8,000

tons d. v. med kraftiga maskiner, som kunde framdrifva fartygen med

omkring 11 knops fart. Då dylika fartyg kostade omkring 1,000,000

kronor stvcket att bygga, erfordrades för förverkligande af nyss berörda

plan ett kapital af minst 4,000,000 kronor, en summa som det mötte

stora svårigheter att på enskild väg uppdrifva. Om det nu ifrågasatta

lånet erhölles, vore det bolagens afsikt att öka svenska Sydafrika-linjens

flotta med ytterligare fyra ångare om 7,000—8,000 tons d. v., afsedda

att tillsammans med linjens nuvarande fyra ångare insättas på traden

Sverige—Sydafrika—Australien. Det vore nämligen nödvändigt att med

Sveriges nuvarande export på Australien taga lastfvllnad på Sydafrika

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 66.

och därifrån fortsätta resan till Australien, hvilken kombination äfven

vore önskvärd, emedan det visat sig, att linjens nuvarande tonnage vore

otillräckligt för upprätthållandet af traden på Sydafrika, som visat en

glädjande stegring,|sedan linjen år 1904 öppnades.

Kommerskol- Öfver dessa framställningar har kommerskollegium den 31 decemUfn

utlåtande, ber 1906 afgifvit infordradt underdånigt utlåtande och därvid anfört, att

tillgång till billiga rederilån af större omfattning gifvetvis vore af synnerlig

betydelse för vår rederinärings lyckliga utveckling. Då svenska redare

förläde sin verksamhet till transmarina linjer och såmedelst i regel

måste antagas komma att inlåta sig på täflan med redan inarbetade,

kapitalstarka och jämväl af andra skäl konkurrenskraftiga utländska företag,

vore behofvet af dylika lån, åtminstone under linjernas tidigare tillvaro,

särskildt framträdande. Ett uttryck för eu sådan uppfattning finge

också anses hafva kommit till synes i förberörda framställning af W. R.

Lundgren. De af styrelsen för Sveriges allmänna sjöfartsförening meddelade

uppgifter såväl om den efterfrågan på lån från fonden för rederinäringens

understödjande, hvilken hittills gjort sig gällande, som ock

om de beviljade lånen, kunde af kollegium vitsordas. Fonden hade i

sin helhet blifvit tagen i anspråk. Emellertid kunde enligt uppgift från

statskontoret beräknas, att medel ånyo blefve tillgängliga genom återbetalning

nämligen år 1907 703,333 kronor 33 öre, år 1908 825,000

kronor och år 1909 1,666,666 kronor 67 öre. I fråga om de medel,

som genom återbetalning komme att inflyta efter år 1909, syntes

Riksdagens beslut innebära, att medlen skulle återgäldas till riksgäldskontoret.

Intill utgången af år 1909 skulle alltså i sin helhet ett belopp

af 3,195,000 kronor finnas för utlåning att tillgå, men efter sistnämnda

år icke utan särskildt nytt beslut af Riksdagen några medel finnas

att använda för ändamålet. Med den erfarenhet, som redan vunnits

i fråga om omfattningen af lånebehofvet, kunde det icke lida något tvifvel,

att för tiden intill 1909 års slut sistnämnda belopp icke vore tillräckligt.

Kollegium ansåge därför, att eu ökning af fonden borde åstadkommas.

Då det dubbla intresset af rederinäringens och exportens utveckling

utgjorde anledning för staten att stödja och uppmuntra med

svenska fartyg uppehållna regelbundna transmarina linjer, borde vid bestämmande

åt storleken af ökningen af ifrågavarande lånefond särskild

hänsyn tagas till ifrågavarande framställning af W. R. Lundgren; och

skulle den af Lundgren ifrågasatta åtgärden att hos Riksdagen äska

anslag särskildt för beredande af lån för uppehållande af en linje Sverige—Australien

vid sådant förhållande icke blifva erforderlig. I betrak

tände af ofvan angifna omständigheter ansåge kollegium, att det belopp,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kurujl. Ma):ts Nåd. Proposition N:o 66. 9

hvarmed fonden borde ökas, icke lämpligen borde bestämmas lägre än

ö,000,000 kronor. Beträffande villkoren för lån af det nya beloppet

borde gälla livad i nådiga kungörelsen af den 18 december 1903 funnes

föreskrifvet. Dock syntes därjämte böra meddelas föreskrift om den

tid, inom hvilken ansökningarna om lån borde vara ingifna för att

komma i betraktande vid första fördelningen af beloppet. Kollegium,

som delade styrelsens för Sveriges allmänna sjöfartsförening uppfattning''

om angelägenheten däraf, att lånen blefve för vederbörande tillgängliga

så snart som möjligt, hölle före, att ansökningstiden icke borde

bestämmas längre än sex veckor efter det meddelande i ämnet oflentliggjorts.

Slutligen har kollegium, som ansåge beaktansvärdt hvad

styrelsen för Sveriges allmänna sjöfartsförening ifrågasatt om utfärdande

af föreskrifter, när ansökningar om erhållande af lån från de genom

kapitalafbetalningar till fonden återinflytande medel borde vara ingifna,

afgifvit förslag i berörda hänseende.

Af de föreliggande framställningarna samt kommerskollegii öfver

dem afgifna utlåtande torde uppenbart framgå, såväl att de redan till

rederilånefonden anvisade medel varit till nytta, som ock att det vore

till gagn för den svenska sjöfartsnäringen, därest ytterligare medel utöfver

dem, som under innevarande och närmast följande år blifva disponibla,

kunde anvisas till fonden.

Ett ytterligare bevis för behofvet af ökade medel till fonden är

att finna däri, att ansökningar om nya lån å betydande belopp redan

börjat inkomma till finansdepartementet samt att ytterligare flera dylika,

på grund af gjorda förfrågningar, torde vara att inom kort dit införvänta.

Det är ett glädjande faktum, att den svenska sjöfartsnäringen —

härutinnan delvis stödd af de af Riksdagen redan anvisade medel till

rederilånefonden — börjat att alltmer vinnlägga sig om upprättandet af

direkta transmarina linjer, Indika helt visst äro af största betydelse för

svenska industrialsters avsättningsmöjligheter på aflägsna marknader.

Särskild t torde ofvanberörda linje Sverige—Sydafrika med föreslagen

fortsättning till Australien vara förtjänt af uppmärksamhet. Då de rederier,

som upprättat eller hafva för afsikt att upprätta direkta förbindelser

med länder, i Indika svenska exportartiklar finna eller kunna

finna afsättning, skulle erhålla en afsevärd hjälp genom ett ökande af

rederilånefonden, synes tvekan icke böra råda om lämpligheten af en

åtgärd i den riktning, ofvanberörda underdåniga framställningar afse.

Mot kommerskollegii förslag, att det belopp, hvarmed fonden

BIL till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Åfd. 50 Häft. 2

Departementschefens

yttrande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 66.

sålunda må komma att ökas, bör bestämmas till 5,000,000 kronor, bär

jag intet att erinra.

Då syftet med fonden bäst tillgodoses därigenom, att de ytterligare

medel, som därtill kunna anvisas, må kunna i mån af behof omedelbarligen

komma till användning, synes mig lämpligt, att nyssnämnda

medel redan under innevarande år ställas till Kungl. Maj:ts disposition.

Beträffande förvaltningen och användningen af dessa medel böra uppenbarligen

i hufvudsak gälla samma regler, som finnas stadgade för den redan

bildade fonden, hvarvid dock de af sjöfartsföreningens styrelse framställda,

åt kommerskollegium förordade förslag i afseende å tiden för ingifvande

af ansökningar om lån såväl från de medel, som nu kunna blifva anvisade,

som ock från de genom kapitalafbetalningar till fonden återinflytande

medel synas böra vinna afseende. Härom skall jag framdeles

tillåta mig i underdånighet göra hemställan.

1 fråga om dispositionen af inflytande räntor och kapitalafbetalningar

a de lan, som kunna komma att utlämnas från det belopp, hvarmed

fonden nu må komma att ökas, torde anledning icke föreligga att meddela

andra bestämmelser än dem, som, enligt hvad ofvan anförts, lämnats

i fråga om de redan till fonden anvisade medel. Hvad särskildt

beträffar kapitalafbetalningarna, äro visserligen, äfven om lån blifva utlämnade

före innevarande års utgång, inga kapitalafbetalningar å dessa

lån enligt bestämmelserna i ofvanberörda kungörelse den 18 december

1903 att motse förr än under loppet af år 1910. Men då det af hvarjehanda

orsaker kan inträffa, att låntagare antingen göra tidigare afbetalningar

å sina lån, än de uppställda lånevillkoren uttryckligen föreskrifva,

eller ock före låntidens utgång återbetala hela lånet, synas

samma bestämmelser i detta hänseende kunna gälla för nya medel som

för de redan anvisade.

I anslutning till hvad sålunda anförts, hemställer jag i underdånighet,

att Kungl. Maj:t måtte

dels förklara, att vid återkallelse!! af ansökningen om statssubvention

till svenska Sydafrika-linjen får bero,

dels ock i nådig proposition föreslå Riksdagen att, under hufvudsakligen

samma villkor och bestämmelser, som i fråga om den redan

bildade lånefonden för rederinäringens understödjande stadgats med afseende

å dess förvaltning och användning samt rörande dispositionen af

inflytande räntor och kapitalafbetalningar å de från fonden utlämnade

lån, bemyndiga riksgäldskontoret att, utöfver de till samma fond åren

1903 och 1905 anvisade belopp af tillhopa 10,000,000 kronor, i mån af

behol tillhandahålla statskontoret ytterligare 5,000,000 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 66.

Hvad föredragande departementschefen sålunda

hemställt, däri statsrådets öfriga ledamöter instämde,

behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen Regenten

bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen

aflåtas af den lydelse, bilagan ditt. — vid detta protokoll

utvisar.

In liden!:

Karl Skogman.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1907:87 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ökning af lånefonden för rederinäringens understödjande. s. 9 i texten
  2. Rskr. 1907:88 Skrifvelse till fullmäktige i riksgäldskontor et, angående ökning af lånefonden för rederinäringens understödjande. a1 i texten
  3. SU 1907:53 Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ökning af lånefonden för rederinäringens understödjande. s. 1 i texten