Sök i Ratio Lex

Angående anordnande af erforderlig arkivlokal i domkapitelshuset i Västerås m. m

1907-02-22 · 13 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1907:68, Angående anordnande af erforderlig arkivlokal i domkapitelshuset i Västerås m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

1

N:o 68.

Kungl. Maj ds nådiga proposition till Riksdagen, angående anordnande

af erforderlig arkivlokal i domkapitelshuset i

Västerås m. m.; gifven Stockholms slott den 22 februari

1907.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att till anordnande af erforderlig arkivlokal i domkapitelshuset i

Västerås samt nämnda byggnads iståndsättande i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med ett af öfverintendentsämbetet i underdånig skrifvelse den

22 januari 1907 förordadt förslag på extra stat för år 1908 anvisa ett

anslag af 15,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF.

Hugo Hammarskjöld.

Bill. till Rilisd. Prat. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 5U Höft. (N:o 68.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kutig!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet-inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 22 februari 1907.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,

Statsråden Tingsten.

Albert Petersson,

Alfred Petersson,

Hederstierna,

Dvrssen,

Hammarskjöld,

Roos,

JOHLIN,

SWARTZ.

Anslag till Departementschefen, statsrådet Hammarskjöld anförde:

«/«r/o"d"r% »Uti en den 29 november 1902 till Kungl. Maj:t aflåten skrifvelse

.rkwiokai i med framställning angående domkapitelsarkivens framtida vård anförde

riksarkivarien, bland annat, följande: Det syntes riksarkivarien naturligt,

Västerås att domkapitlen behölle sina arkiv, som utan tvifvel i stiftsstäderna giorde

m'' m'' den jämförelsevis största nyttan. Detta förutsatte dock, att domkapitlen

kunde bereda arkiven lämplig lokal, däri inbegripen plats för forskare, och

vård. Läte sig icke detta göra, torde arkivens äldre delar böra till landsarkiv

förflyttas. Under åberopande häraf, och efter att hafva lämnat åtskilliga

upplysningar rörande de för vissa domkapitels arkiv använda lokalernas

beskaffenhet och därvid särskildt meddelat, hurusom i Västerås arkivet

förvarades dels i ett rum i domkapitelshuset, dels i lärår på vinden i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.i.s Nåd. Proposition N:o (SS. o

samma hus, en anordning, som naturligtvis vore otillfredsställande, hemställde

riksarkivarien, att Kungl. Magt täcktes af‘ domkapitlen låta inhämta

dels uppgifter om arkivlokalernas beskaffenhet, dels ock hvilka åtgärder

som kunde vidtagas för deras eventuella förbättring äfvensom för tryggandet

af arkivens framtida vård.

Sedan i anledning häraf domkapitlet i Västei''ås, i likhet med öfriga

domkapitel, anbefallts att inkomma med underdånigt utlåtande öfver riksarkivariens

berörda framställning, afgaf förstnämnda domkapitel uti skrifvelse

den 7 september 1904 förslag angående behöfliga förändringsarbeten

å domkapitelshuset.

Af åtskilliga vid domkapitlets skrifvelse fogade handlingar inhämtas,

att domkapitlets bibliotekarie uti eu i ärendet afgifven promemoria föreslagit,

att tre i domkapitelshusets bottenvåning till höger om förstugan

belägna rum, som för närvarande användes till kök och skafferi åt vaktmästaren

samt förvaringsrum för ved, skulle inredas till arkivrum, i sammanhang

hvarmed nytt kök och ett särskildt ekonomibus borde anordnas

åt vaktmästaren och ingången till husets källare flyttas sa, att man från

vaktmästarbostaden kunde komma direkt ned till källaren: att, sedan domkapitlet

uppdragit åt domkyrkokommissionen dels att föranstalta om utredning

angående ej mindre ett ändamålsenligt ordnande af domkapitlets

arkiv än äfven huru i sammanhang härmed det bristfälliga domkapitelshuset

i dess helhet skulle kunna försättas i bättre skick och tillräckliga

lokaler beredas domkapitlet äfvensom kostnaden härför, dels ock lämna

upplysning, huru medel till reparationskostnadens bestridande skulle kunna

erhållas, genom domkyrkokommissionens försorg af arkitekten Erik Hahr

upprättats förslag jämte ritningar till iståndsättande af hela domkapitelshuset

samt anordnande af ett brandfritt arkiv, hvarjämte af byggnadsingenjören

J. Mattson utarbetats kostnadsförslag enligt berörda ritningar;

att i nämnda kostnadsförslag, slutande å en summa af 17,294 kronor, upptagits,

bland annat, 1,754 kronor för arkivlokalens anordnande, 2,438 kronor

för dess inredning med hyllor, 865 kronor för ändring och reparation af

vaktmästarbostaden, 750 kronor för tillbyggande af en köksförstuga till

sistnämnda lägenhet med ny trappa ned till källaren, 500 kronor för ett

särskildt ekonomihus åt vaktmästaren, 1,000 kronor för anordning för

arkivlokalens uppvärmning, 900 kronor för portomfattning af huggen

kalksten vid byggnadens hufvudingång, 500 kronor för en spis af marmor

i domkapitlets sessionsrum samt 645 kronor för ny trappa till vinden

jämte järndörr för trappan och brandbotten a vinden äfvensom en afstängning

för klosett därstädes; samt att domkyrkokommissionen, med

åberopande af en redogörelse för Västerås domkyrkas ekonomiska ställning

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 6S.

utvisande, bland annat, att domkyrkans i följd af de under senare år företagna

restaureringarna af domkyrkan och biskopshuset uppkomna skulder

uppginge till 80,176 kronor 44 öre, samt att för år 1903 dess inkomster

uppgått till 7,204 kronor <86 öre, men dess utgifter till 10,084 kronor

72 öre, förklarat domkyrkan sakna nödiga tillgångar till de föreslagna

arbetenas utförande.

För egen del anhöll domkapitlet i sin underdåniga skrifvelse, att, då

af den utaf domkyrkokommissionen gjorda utredningen framginge, att domkyrkan

saknade medel till bestridande af kostnaderna för den förändring

åt domkapitelshuset, hvilken såväl för arkivlokalernas förbättrande och

tryggandet af arkivets framtida vård som ock i öfrigt vore af behofvet

synnerligen pakallad, Kungl. Maj:t täcktes anvisa medel eller vidtaga åtgärder

för beredande af dylika till ifrågavarande ändamåls förverkligande.

_ Efter det riksarkivarien lämnats tillfälle att inkomma med underdånigt

yttrande i anledning af hvad domkapitlet anfört i ärendet, afgaf

riksarkivarien i skrifvelse den 19 oktober 1904 sådant yttrande, därvid

riksarkivarien, med vitsordande af behofvet af ny lokal för domkapitlets

arkiv, dels anförde, att domkapitlets nuvarande arkivlokaler vore synnerligt.

otillfredsställande och skulle, om ingen förändring skedde, utgöra

giltig anledning att förflytta arkivet till landsarkivet i Uppsala, dels ock

förmälde sig icke hafva annat att erinra mot förslaget till anordning af

den nya arkivlokalen, än att hyllinredningen i vissa angifva hänseenden

borde anordnas på annat sätt, än det därför upprättade förslaget angåfve.

På grund af nådig remiss inkom härefter öfverintendentsämbetet till

Kungl. Maj:t med ett den 6 december 1904 dagtecknadt underdånigt utlåtande

i ärendet, däruti ämbetet, med förmälan att ämbetet vid ompröfning

af de föreliggande kostnadsberäkningarna lämnat dessa utan anmärkning,

förklarat sig vid ärendets granskning i öfrigt icke funnit annat att

däri för sin del erinra, än hvad som af riksarkivarien i hans den 19

oktober 1904 afgifna underdåniga yttrande redan framhållits.

Sedan domkapitlet i Västerås härpå anbefallts att inkomma med underdånigt

utlåtande i anledning af hvad riksarkivarien i sin sist omförmälda

skrifvelse anfört och därvid särskilt yttra sig, om och i hvad

man, därest anslag ej beviljades till förbättrade lokaler för domkapitlets

arkiv, därtill hörande handlingar kunde, på sätt riksarkivarien ifrågasatt,

öfverlämnas till landsarkivet i Uppsala, afgaf domkapitlet den 15 mars

1905 förnyadt underdånigt utlåtande i ärendet, därvid domkapitlet hufvudsakligen

anförde följande: De vid det uppgjorda ritnings- och kostnadsförslaget

af riksarkivarien fogade erinringar angående inredningen af arkivlokalen

syntes befogade och borde därför iakttagas. Till den enligt för
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68. 5

slaget beräknade kostnaden för reparation af konsistoriehuset borde emellertid

ytterligare beräknas ett belopp af 300 kronor för inledning af elektrisk

belysning i alla lokalerna. Hvad åter beträffade eventualiteten att,

om anslag för ändamålet ej kunde beviljas, arkivet skulle öfverflyttas till

landsarkivet i Uppsala, ville domkapitlet däremot på det bestämdaste

framhålla, att, äfven om eu del tryck och dupletter kunde öfverflyttas till

landsarkivet, vore det för domkapitlet omöjligt att undvara sina öfriga

äldre och nyare handlingar, hvilka utgjorde den största delen af dess

arkivalier. Dessa behöfdes ständigt tillgängliga vid alltjämt förekommande

undersökningar och utredningar angående prästboställen, lönefrågor, boställsskogar,

fromma stiftelser in. m. För dessa handlingars förvarande

fordrades nödvändigt, såsom ock riksarkivarien betonat, ett för eldfara

och fukt skyddadt arkivrum. Härtill komme äfven, att, oafsedt arkivet,

domkapitelshuset vore i ett så bofälligt och bristfälligt skick, att en

grundlig reparation och omändring af detsamma blefve för hvarje dag

alltmera trängande. Fn samtidig anordning af eu tidsenlig arkivlokal

blefve jämförelsevis ganska billig.

På grund af nådig remiss afgaf statskontoret den 25 november 1905

utlåtande i ärendet, därvid statskontoret till en början erinrade, dels hurusom

i § 2 af nådiga stadgan angående vissa offentliga arkiv den 31

december 1900 föreskrefves, att, där något funnes att anmärka i afseende

å den lokal, där arkiv förvarades, samt bristen ej blefve af vederbörande

afhjälpt, framställning borde göras om öfverlämnande till annat offentligt

arkiv af de handlingar, som ej kunde på stället behörigen vårdas, dels

ock att, enligt § 6 af nådiga kungörelsen angående öfverlämnande af

arkivhandlingar till landsarkiven i Uppsala, Vadstena och Lund den 14

november 1902, till domkapitel hörande arkivalier skulle, där de ej på

tillfredsställande sätt vårdades, till vederbörande landsarkiv öfverlämnas i

den omfattning, Kungl. Maj:t för hvarje fall bestämde. Vidare anförde

statskontoret, följande: Då domkapitlet i Västerås, som hade att sörja

för sitt arkivs behöriga vård, nu gjort framställning om anslag af allmänna

medel för anordnande i domkapitelshuset af ny arkivlokal och

i sammanhang därmed för en fullständig reparation af domkapitelshuset,

ville statskontoret i anledning häraf framhålla, att kostnaden för såväl den

ena som den andra af dessa åtgärder vore af beskaffenhet att höra af

domkyrkans medel bestridas, samt att hvarken något å riksstaten uppfördt

anslag eller någon under statskontorets förvaltning stående fond torde

kunna för dylikt ändamål anlitas. Beträffande först den ifrågasatta reparationen

af domkapitelshuset i dess helhet, syntes förslaget härom, i fall

domkyrkans ekonomi icke för närvarande inedgåfve verkställande af en

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 68.

reparation i den omfattning, som nu föreslagits, icke böra sammankopplas

med den föreliggande frågan om arkivlokalens ordnande. Hvad den senare

frågan anginge hade statskontoret af hvad i ärendet förekommit icke

funnit sig öfver ty gadt därom, att icke en tillfredsställande arkivlokal skulle

kunna i domkapitelshuset anordnas för väsentligt mindre kostnad, än som

betingades af de åtgärder, domkapitlet förordat. Skulle emellex-tid, med

afseende å domkyrkokassans ekonomiska ställning, tillgångar ej kunna

beredas till det inredningsarbete, som för hela arkivets behöriga vård

kunde anses vara med nödvändighet påkalladt, syntes icke återstå annan

utväg, än att Kungl. Maj:t, med tillämpning af nyss åberopade bestämmelser,

föreskrefve, hvilka delar af domkapitlets arkiv som skulle till

landsarkivet i Uppsala öfverflyttas. Åtminstone torde en sådan åtgärd

utan olägenhet kunna vidtagas med den del af arkivet, som nu förvarades

i lärår på vinden i domkapitelshuset; och, om äfven en del af de för

domkapitlet minst behöfliga arkivalierna i öfrigt bortfördes, kunde måhända

återstoden af arkivet på ett nöjaktigt sätt fortfarande förvaras i

det nuvarande arkivrummet, om hvars beskaffenhet och läge handlingarna

i ärendet emellertid intet omförmälde. På grund af hvad sålunda anförts

hemställde statskontoret i underdånighet, att Kungl. Maj:t täcktes från

domkapitlet infordra yttrande, huruvida ej, utan sammanhang med någon

fullständig reparation af domkapitelshuset, en tillfredsställande arkivlokal

kunde i nämnda hus inredas för en sådan kostnad, att medel till bestridande

däraf'' befunnes kunna genom upptagande af något mindre lån eller

annorledes af domkyrkans tillgångar beredas, samt att, därest af domkapitlets

yttrande framginge, att saken ej kunde på dylikt sätt ordnas,

Kungl. Maj:t måtte föreskrifva, hvilka delar af domkapitlets arkiv skulle

öfverlämnas till landsarkivet i Uppsala.

Efter det domkapitlet lämnats tillfälle att afgifva underdånigt utlåtande

i anledning af hvad statskontoret sålunda anfört, har domkapitlet

uti skrifvelse den 24 januari 1906 ånyo yttrat sig i ärendet och därvid

anfört: Instämmande i riksarkivariens yttrande den 29 november 1902,

att det syntes naturligt, att domkapitlen behölle sina arkiv, som utan

tvifvel i stiftsstäderna gjorde den största nyttan, ville domkapitlet med

styrka framhålla, att — äfven om dupletter, en del trycksaker, statistiska

uppgifter och riksdagstryck, handlingar rörande läroverken, primäruppgifter

till prästmöten och dylikt utgallrades ur domkapitlets arkiv och öfverflyttades

till landsarkivet i Uppsala — likväl alla de arkivalier, som det

vore omöjligt för domkapitlet att undvara, alldenstund de ständigt måste

vara till hands vid de oupphörligt förekommande undersökningarna och

utredningarna angående prästboställen, lönefrågor, bostadsfrågor, fromma

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Katigt. Maj:ts Nåd. Proposition K:o 68.

stiftelser m. m., skulle uppgå till ett så stort antal, att eu arkivlokal för

(lem vore absolut nödvändig. Domkapitlet ville blott såsom exempel

erinra om, att för hvartdera af stiftets 105 pastorat, som efter skedd omreglering

komme att ökas, kräfdes ett särskilt fack i arkivet, oafsedt alla

öfriga handlingar, som där måste finnas och förvaras. Vidare ansåge sig

domkapitlet, med påpekande af riksarkivariens vitsordande om behofvet

af ny lokal för domkapitlets arkiv, hvars nuvarande anordning syntes

honom så otillfredsställande, att den rent af utgjorde en giltig anledning

att flytta hela arkivet till Uppsala, i underdånighet böra särskildt

understryka hvad som af byggnadsingenjören J. Mattson i ett vid domkapitlets

skrifvelse fogadt, till domkapitlet den 9 Januari 1906 afgifvet

yttrande framhölles, nämligen att arkivlokalens såväl golf som takpanel

vore af trä, att brandbotten saknades, så att träbjälkarna läge bara,

hvadan rummet vore dåligt skyddadt mot eldfara, och vidare att rummet

vore litet, mörkt och kallt, utan eldstad och med blott ett litet fönster.

Under sådana förhållanden syntes det domkapitlet vara alldeles obestridligt,

att en ny arkivlokal vore af behofvet påkallad. Slutligen ville domkapitlet

i underdånighet tillägga, att domkyrkan, som hade att vidmakthålla

och förbättra domkapitelshuset, för närvarande hade en skuld på omkring

80,000 kronor, och att således under en lång följd af år medel

svårligen kunde för förverkligandet af sagda ändamål erhållas. Då således

en arkivlokal vore nödvändig, då vidare den gamla lokalen vore såsom i

hög grad otillfredsställande utdömd, och då domkyrkan, som det ålåge att

anskaffa och bekosta ny lokal, vore öfver höfvan skuldsatt, anhölle domkapitlet

i underdånighet, att Kungl. Maj:t täcktes antingen direkt anvisa

medel till anskaffande af en ny tidsenlig lokal, sådan som den som omnämndes

i domkapitlets skrifvelse den 15 mars 1905, eller ock bevilja

domkyrkan ett räntefritt lån å 20,000 kronor med återbetalningsskyldighet,

när domkyrkans tillgångar det medgåfve, i och för arkivlokalens anordnande

och alla de förändringar, som inom domkapitelshuset däraf blefve

en följd, samt att således Kungl. Maj:t- täcktes lämna utan afseende de af

statskontoret gjorda förslagen.

På grund af nådig remiss har sedermera riksarkivarien den 22 februari

1906 afgifvit nytt underdånigt utlåtande i ärendet. I detta utlåtande

har riksarkivarien till eu början erinrat om, att i afseende å föreliggande

arkivfråga syntes föreligga tre möjligheter, nämligen 1) att domkapitlets

arkiv och arkivlokal förblefve i samma skick som hittills, 2) att arkivet

till det omfång Kungl. Maj:t täcktes bestämma flyttades till Uppsala landsarkiv,

samt 3) att en förbättrad arkivlokal inreddes, hvartill medel då på

ett eller annat sätt måste anskaffas; och har riksarkivarien vidare anfört

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 68.

följande: Af nämnda olika alternativ måste riksarkivarien såsom målsman

för det offentliga arkivväsendet gifvetvis afstyrka det första, enär den nuvarande

arkivlokalen vore dåligt skyddad mot eldfara och icke medgåfve

arkivets ordnande och uppställande. Hvad åter det andra alternativet

anginge, ägde Kungl. Maj:t tvifvelsutan makt att föreskrifva, att domkapitlets

arkivalier skulle, där de ej tillfredsställande vårdades, i viss omfattning^

öfverlämnas till landsarkivet i Uppsala. Nu hade emellertid

domkapitlet i sitt senaste underdåniga utlåtande ''med styrka’ framhållit,

att det visserligen kunde ''utgallra’ och till landsarkivet öfverlämna ’dupletter,

en del trycksaker, statistiska uppgifter och riksdagstryck, handlingar

rörande läroverken, primäruppgifter till pi''ästmöten och dylikt’,

men att de arkivalier, som det pa anförda skäl omöjligt kunde undvara,

uPP§ingc till ett sa stort antal, att en arkivlokal för dem vore ''absolut

nödvändig. Da en myndighet förklarade, att den nödvändigt behöfde

hafva en större del åt sina arkivalier till hands vid oupphörligt förekommande

undersökningar, syntes det visserligen falla sig svårt att ålägga

densamma^ att öfverlämna någon större del af dessa arkivalier till en

centraldepa, som vore belägen i en annan stad. Det läte visserligen

tänka sig, att domkapitlet något öfverdrefve betydelsen af de äldre handlingarna

för den nuvarande stiftsstyrelsen, men äfven om så vore fallet,

torde det ej blifva lätt att bestämma någon tidsgräns för öfverlämnandet,

om t. ex., såsom förhållandet syntes vara, en större del af inkomna handlingar

vore ordnade efter församlingar. Mot den ''^gallring’ af vissa

handlingar, som domkapitlet satte i fråga, kunde erinras, att landsarkivens

ändamål icke egentligen vore att mottaga utgallrade handlingar utan

\issa

serierna måste anses stridande mot de af Kungl. Maj:t fastställda allmänna

gi underna för vissa offentliga arkivs ordnande. Biand de serier, domkapitlet

ansage sig möjligen kunna öfverlämna, förekomme vidare en del

trycksaker och ''riksdagstryck’ (möjligen hörde äfven ''statistiska uppgifter’

till samma grupp), omen att mottaga och förvara trycksaker vore ej landsarkivens

uppgift. Åt ersto de sålunda dupletter, handlingar rörande läroverken,

primäruppgifter till prästmöten och dylikt. För ett landsarkiv

torde dessa serier vara af ganska ringa betydelse, och något större utrymme

torde ej genom deras afsöndrande komma att beredas. Frågan

om öfverlämnande af en del af arkivet till landsarkivet i Uppsala torde

under dessa omständigheter icke på allvar böra tagas upp, förrän alla

andra utvägar blifvit befunna omöjliga, och den torde ej blifva så lätt att

med något afsevärdt resultat lösa. Återstode alltså det tredje alternativet.

1 afseende pa detsamma ville riksarkivarien till en början erinra, att det

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Ktmgl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 68.

icke förefölle honom vara alldeles nödvändigt att nu genast kombinera

ett nytt arkivrums inredning med reparation af hela domkapitelshuset.

Den förstnämnda åtgärden syntes icke egentligen behöfva föra med sig

annat än förändrade anordningar med vaktmästarens bostad samt till

äfventyrs i de rum eu trappa upp, som skulle användas af notarien och

amanuensen. Inskränkte man sig härtill, torde kostnaden kunna nedbringas

till ungefär hälften af den beräknade. För hyllinredningen, af

bibliotekarien ej uppskattad till högre än 200 längdmeter, förelåge ett

kostnadsförslag, slutande å kronor 2,438, onekligen en hög siffra för 200

meter. Användes hyllor af trä för ändamålet, torde kostnaden för 200

meter kunna nedbringas till en jämförelsevis ringa summa (omkring 2

kronor 50 öre utan målning, omkring 3 kronor 25 öre med målning för

längdmeter, alltså högst 650 kronor enligt, för riksarkivarien tillgängliga

uppgifter). Om härvid kanske anmärktes, att hyllor af enbart trä vore

mera eldfarliga, ville riksarkivarien däremot erinra, dels att både i riksarkivets

gamla byggnad, i landsarkiven i Uppsala och Vadstena och, såvidt

riksarkivarien visste, i alla öfriga domkapitels arkiv endast trähyllor

förekomme, dels ock att, hvad ett arkivrum anginge, hufvuduppgiften torde

vara att utestänga elden, men att, i fall den verkligen komine in i detsamma,

ett hyllstativ, sådant som det föreslagna, icke syntes kunna förebygga

förluster, hvartill i förevarande fall komine, att ifrågavarande hyllstativ

i öfrigt icke torde vara fullt ändamålsenliga. En inredning af det

föreslagna arkivrummet, äfven om det skulle ske med trähyllor, komme helt

visst äfven ur eldsäkerhetens synpunkt att i jämförelse med de nuvarande

förhållandena i Västerås erbjuda en afgjord förbättring. Riksarkivarien hemställde

därför, huruvida icke, då domkapitlets i Västerås finanser befunne

sig i så dåligt skick, som det angåfves, det vore skäl att hänvisa detsamma

till att endast företaga de åtgärder, som vore nödvändiga för eller

omedelbart sammanhängde med inredningen af det föreslagna arkivrummet

på nedra bottnen i kapitelshuset, till att för detta ändamål låta

göra en ny kostnadsberäkning med iakttagande af de nu antydda besparingarna

i fråga om hyllinredning, äfvensom af andra, om sådana

kunde ske, samt att därefter göra frågan till föremål för ny pröfning,

åtföljd af det beslut, som däraf kunde föranledas.

Efter det domkapitlet genom nådig remiss anbefallts att ånyo afgifva

utlåtande i ärendet, har domkapitlet med skrifvelse den 4 april 1906

öfverlämnat ett af byggnadsingenjören Mattson afgifvet yttrande, däri han

i afseende å inskränkningar i det af honom upprättade kostnadsförslaget,

som, utan att frångå en ändamålsenlig reparationsplan för domkapitelshuset,

skulle kunna göras, bland sådana inskränkningar upptagit följande

jBih. till Rilcsd. Prof. 1901. 1 Sami. 1 Afd. 52 Raft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Ktmgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

poster, nämligen 900 kronor för portomfattningen af huggen kalksten

kring hufvudingangen, 645 kronor, motsvarande hela den upptagna summan

för vindens reparation med trappa, järndörr och brandbotten, samt

1,788 kronor, utgörande skillnaden i kostnad för hyllfack af järn och af

trä i arkivet. För egen del har domkapitlet i nyssberörda skrifvelse anfört

bland annat: Ehuru den i ingenjören Mattsons kostnadsförslag upptagna

portomfattningen af huggen kalksten icke stode i nödvändigt sammanhang

med inredningen af ett nytt arkivrum i domkapitelshuset, ansåge likväl

domkapitlet, att, med hänsyn till husets läge omedelbart intill domkyrkan

å ena sidan och biskopshuset å den andra, ifrågavarande portomfattning

vore för husets värdiga utseende nödvändig, hvadan domkapitlet ville tillstyrka

dess utförande i enlighet med de uppgjorda ritningarna. Instämmande

i öfrigt uti ingenjören Mattsons förslag, att den i kostnadsförslaget

upptagna summan för vindens reparation skulle kunna ur förslaget utgå,

samt att hyllfacken kunde göras af trä i stället för af järn, hemställde

domkapitlet, att Kungl. Maj:t täcktes, med iakttagande af nämnda inskränkningar,

bereda nödiga medel för utförande i enlighet med det uppgjorda

kostnadsförslaget af anordningarna för den ifrågasatta arkivlokalen

och alla de förändringar inom domkapitelshuset, som däraf blefve en följd.

Med anledning af hvad i förevarande ärende, på sätt nu omförmälts,

förekommit anbefalldes slutligen öfverintendentsämbetet genom remiss den

26 september 1906 att afgifva förnyadt utlåtande och därvid inkomma

med utredning dels angående kostnaden för anordnande i domkapitelshuset

i Västerås af tillfredsställande lokaler för domkapitlets arkiv och

de ändringar af huset, som däraf omedelbart föranleddes, dels ock om och

för hvilken kostnad lokaler för arkivet skulle kunna beredas i Västerås

slott eller annan allmän byggnad i nämnda stad.

Till åtlydnad häraf har nu öfverintendentsämbetet i underdånig skrifvelse

den 22 januari 1907, med anmälan att intendenten hos ämbetet

Fritz Eckert, efter ämbetets förordnande, besökt platsen, anfört följande:

Hvad först anginge inredande af en tillfredsställande arkivlokal inom

domkapitelshuset och kostnaden därför, ansåge ämbetet, att för sagda

ändamål icke ovillkorligen fordrades reparation af byggnaden i dess helhet

eller genomförande af samtliga de åtgärder, som upptagits i det af arkitekten

Hahr uppgjorda och af vederbörande företedda förslag, i det att,

bland annat, arbetena med anbringande af kalkstensportal med orneringar,

af marmorspisel i domkapitlets sessionsrum och af en utbyggnad för beredande

af förstuga åt vaktmästaren syntes utan olägenhet kunna uteslutas,

hvaremot, enär vid skedd besiktning befunnits, att byggnaden helt

och hållet saknade isolering mot jordfukt och däraf skadats, sådan gifvet
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ll

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 08.

vis borde åvägabringas. Utgående därifrån hade ämbetet låtit, uppgöra

ett vid dess skrifvelse fogadt, å 10,300 kronor slutande kostnadsförslag

till de åtgärder, som för arkivets tidsenliga och betryggande anordnande

torde vara oundgängliga. Då emellertid med hänsyn därtill, att det aldriga

domkapitelshusct genom sitt läge invid domkyrkan och biskopshuset kraftigt

bidroge att åt platsen förläna en i hög grad stämningsfull prägel, som

syntes böra tillvaratagas, vore det efter ämbetets mening i hvarje fall

synnerligen önskvärdt, att domkapitelshuset redan nu blefve i sin helhet

på ett värdigt men enkelt sätt iståndsätta Till följd häraf och da därvid,

till ökande af brandsäkerheten, särskildt borde ifrågakomma, att vindstrappa

af sten anordnades, och att brandbotten på vinden inlades, hade

ämbetet jämväl låtit upprätta ett vid skrifvelsen fogadt tilläggsförslag till

dylika åtgärder, hvithet förslags slutsumma uppginge till 4,700 kronor,

då alltså husets försättande i fullgodt stånd med inredande af nöjaktiga

lokaler för domkapitelsarkivet skulle betinga en kostnad af sammanlagdt

15,000 kronor. Vidkommande därefter frågan om förläggande af arkivet

i Västerås slott eller i annan byggnad i staden torde möjlighet härför

blott förefinnas i slottet med begagnande däri af utrymmet N:o 16 i bottenvåningen

uti slottets nordvästra del, som vore disponibelt och torde kunna

inredas i enlighet med en hos ämbetet uppgjord ritning för en kostnad

af 8,000 kronor, på sätt ett därtill hörande, tillika med ritningen vid ämbetets

skrifvelse fogadt kostnadsförslag gafve vid handen. Genomförandet

af sistnämnda förslag, som förutsatte icke oväsentliga, i allmänhet ej tillrådliga

genombrytningar af slottets aldriga murar, komme dock näppeligen

att bereda någon, särskildt med hänsyn till dagerförhällandena, lämplig

arkivlokal. Då dennas belägenhet på ett icke obetydligt afstånd från

domkapitlet dessutom måste anses mindre fördelaktig, funne ämbetet icke

anledning att för sin del till utförande förorda detta förslag.

Vid öfvervägande af de olika förslag till åtgärder för astadkommande

af en betryggande vård af domkapitlets i Västerås arkiv, som, enligt hvad

i det föregående omförmälts, vid ärendets handläggning framställts af olika

i detsamma hörda myndigheter, synes den enklaste utvägen vara att flytta

vissa delar af domkapitelsarkivet till landsarkivet i Uppsala. Da emellertid

domkapitlet, under åberopande af att detsamma för undersökningar och

utredningar behöfde hafva arkivhandlingarna ständigt tillgängliga i stiftsstaden,

på det bestämdaste motsatt sig en sådan flyttning, savidt det rör

hufvudsakliga delen af arkivet, samt riksarkivarien å sin sida meddelat,

att de handlingar, domkapitlet förklarat sig villigt aflämna till landsarkivet,

vore af ganska ringa betydelse för landsarkivet, och att något större

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 68.

utrymme icke skulle kunna vinnas genom deras afsöndrande från domkapitlets

arkiv, finner jag något sådant afsöndrande nu icke böra ifrågasättas.

Beträffande åter de framställda förslagen om åtgärder för anordnande

af^ en fullt tidsenlig arkivlokal i stiftsstaden skulle visserligen, därest

fragan löstes sålunda, att domkyrkan genom upptagande af ett lån bereddes

de erforderliga medlen för förändringarna af domkapitelshuset

statsverket kunna befrias från direkt bidrag till ändamålet. Som emellertid

domkyrkan för de under^ senare tid verkställda restaureringarna af kyrkan

och biskopshus*^; redan asamkat sig betydande skulder, är det gifvet, att

ett räntefritt lan, som domkapitlet ifrågasätta endast kan beredas genom

statens mellankomst. Till följd af domkyrkokassans svaga ekonomiska

ställning skulle dock ett sådant lån med all säkerhet kunna tänkas återbetalt

först i en aflägsen framtid. Jag anser därför, att staten i stället

bör genom beviljandet af ett direkt anslag åtaga sig kostnaden för ifrågavarande

arkivlokals anordnande. Häremot kan visserligen invändas, att

det i allmänhet icke åligger staten att svara för anskaffandet åt domkapitel

af för dem nödiga lokaler, men dels hafva enligt särskilda nådiga

bref af anslaget till domkapitlens expeditioner anvisats till domkapitlet i

Visby ^600 kronor årligen för hyra af expeditionslokal och till domkapitlet

i Luleå högst 1,500 kronor årligen till hyra för sessions- och expeditionslokal

samt ^bostad för vaktmästare, dels föreligga i förevarande fall särskilda

förhållanden, som synas mig påkalla, att staten lämnar anslag för

ändamålet.

Såsom af de utaf öfverintendentsämbetet upprättade särskilda kostnadsförslagen,

framgår, skulle förslaget om inredande af lokal för domkapitlets

arkiv i det åt ämbetet omnämnda utrymmet i Västerås slott

draga den . minsta kostnaden eller allenast 8,000 kronor. Då det emellertid

otvifvelaktigt skulle för domkapitlet ställa sig hängande, om det skulle

nödgas att hafva sitt arkiv förvandt i en på icke obetydligt afstånd från

domkapitelshuset belägen byggnad, samt därtill kommer, att, såsom öfvermtendentsämbetet

erinrat, det måste möta betänkligheter att utföra de för

arkivlokalens anordnande i slottet erforderliga genombrytningarna af slottets

åldriga murar, anser jag mig icke kunna förorda anslags beviljande

för arkivets anordnande i slottet. Däremot finner jag, vid de af mig i

det föregående anförda förhållanden, att anslag af statsmedel i stället bör

beredas för anordnande af en arkivlokal genom en förändring af domkapitelshuset.

Genom att följa öfverintendentsämbetets å 10,300 kronor slutande

kostnadsförslag, i hvilket upptagits allenast de arbeten, som uteslutande

skulle föranledas af den nya arkivlokalens anordnande eller därmed

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:tn Nåd. Proposition N:o OS.

omedelbart aga sammanhang, skulle visserligen, på samma gång statsverkets

kostnad i största möjliga mån begränsades, en passande och

mot eldfara och fukt skyddad lokal beredas för domkapitlets arkiv. Då

jag det oaktadt icke finner mig böra inskränka mig till ett förordande

af allenast detta förslag till arkivlokalens anordnande, beror detta därpå,

att af handlingarna i ärendet framgår, att en restaurering af domkapitelshuset

i dess helhet måste anses vara i hög grad af behofvet påkallad.

Att den åldriga, ända från början af 1600-talet härstammande byggnaden

försättes i ett förbättradt skick, synes mig för öfrigt särskildt betingadt

af dess läge mellan domkyrkan och biskopshuset, hvilka nyligen undergått

erforderlig restaurering. På grund häraf och då, i olikhet med hvad

som varit fallet vid de restaureringar af åtskilliga af landets domkyrkor,

som under de senaste årtiondena företagits, något direkt anslag af statsmedel

icke lämnats till Västerås domkyrkas restaurering, i följd hvaraf,

på sätt närmare kan inhämtas af domkyrkokommissionens tryckta yttrande

den 17 december 1906 i anledning af en framställning från Riksdagens

senast församlade revisorer, domkyrkans nuvarande stora skuld till väsentlig

del uppkommit, synes det mig, i betraktande af att staten i allmänhet

anses skyldig ägna omsorg åt bevarandet af i historiskt och arkitektoniskt

afseende märkliga byggnader, skäligt, att staten, i samband med arkivlokalens

anordnande, jämväl lämnar det bidrag, som enligt det vid öfverintendentsämbetets

sist omförmälda kostnadsförslag fogade särskilda tilläggsförslaget

å 4,700 kronor skulle erfordras till en så fullständig reparation

af domkapitelshuset, att detsamma därigenom blefve försatt i ett värdigt

och med de omgifvande byggnaderna öfverensstämmande skick.

Med åberopande af hvad jag sålunda anfört får jag i underdånighet

hemställa, det Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till anordnande

af erforderlig arkivlokal'' i domkapitelshuset i Västerås samt nämnda byggnads

iståndsättande i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det af öfverintendentsämbetet

nu förordade förslag på extra stat för år 1908 anvisa

ett anslag af 15,000 kronor.»

Hvad föredragande departementschefen sålunda hemställt

täcktes, på tillstyrkan af statsrådets öfriga ledamöter,

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla;

och skulle nådig proposition af den lydelse, bilaga till

detta protokoll utvisar, till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo:

____ Gustaf Tottie.

Bill. till Riksd. Prat. 1.907. 1 Samt. 1 Afd. 52 Häft.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.