Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändring i vissa delar af förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862

15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1907:70, Med förslag till lag angående ändring i vissa delar af förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 70.

1

N:o 70.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till

lag angående ändring i vissa delar af förordningen om

kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862; gifven

Stockholms slott den 15 februari 1907.

Under åberopande af b ilagda i statsrådet förda protokoll vill Kungl.

Maj:t härmed föreslå Riksdagen att, under den förutsättning att ändring

af rikets grundlagar i öfverensstämmelse med Kungl. Maj:ts proposition

N:o 28 vid 1907 års riksmöte varder af Riksdagen i grundlagsenlig ordning

beslutad, antaga härvid fogade förslag till lag angående ändring i

vissa delar af förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj

1862.

Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min Allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF.

Julius Juhlin.

Bill. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 54 Höft. (No 70.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 70.

Förslag

till

LAG

angående ändring i vissa delar af förordningen om kommunalstyrelse

i Stockholm den 23 maj 1862.

Härigenom förordnas, att nedannämnda §§ i förordningen om kommunalstyrelse

i Stockholm den 23 maj 1862 skola erhålla följande ändrade

lydelse:

§ 2.

Mom. 1. Medlem af kommunen är en hvar, som där är mantalsskrifven,

äfvensom hvar och en, hvilken, utan att vara i kommunen raantalsskrifven,

därstädes äger fast egendom eller är för inkomst af kapital

eller arbete till allmän bevillning uppförd.

Mom. 2. I såväl de kommunala rättigheter, hvilka hittills uteslutande

tillkommit stadens borgare, som de särskilda skyldigheter af nämnda

art, hvilka borgare uteslutande ålegat, äga hädanefter, med de inskränkningar

allenast, hvarom här nedan förmäles, alla medlemmar af kommunen

att taga del, såvida icke samma rättigheter och skyldigheter äro genom

rikets grundlagar borgerskapet särskilt förbehållna.

§ 3.

Hvad staden samfälldt tillhör i fastighet, rörligt kapital eller inkomstgifvande

rättighet, äfvensom medel, hvilka staten kan hafva åt staden beviljat,

skall, där ej annorlunda stadgadt är, anses såsom tillgång till

betäckande af stadens gemensamma utgifter och förvaltas på sätt här

nedan sägs..

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 10.

Den egendom, som särskilt tillhör det burskapsägande borgerskapet

(iller någon annan viss klass af stadens medlemmar, skall, till dess annorlunda

varder förordnadt, förvaltas och användas i enlighet med de föreskrifter,

hvilka härutinnan gällande äro.

Till bestridande af utgifter, som utöfver de i första stycket af denna §

omförmäla tillgångar kunna till stadens allmänna gagn eller särskilda

dess behof erfordras, äro, efter därom i laga ordning fattadt beslut, kommunens

medlemmar underkastade beskattning, i enlighet med de grunder,

som i denna förordning bestämmas.

§ 4.

Kommunens beslutanderätt utöfvas genom därtill bland stadens

röstberättigade män valda deputerade, som benämnas stadsfullmäktige och

äro till antalet ett hundra. Ej må stadsfullmäktige med verkställighetsåtgärder

af något slag eller med förvaltning af penningar eller andra tillgångar

för kommunens räkning samfälldt och omedelbart sig befatta.

Verkställighet och förvaltning tillkomma de särskilda nämnder, afdelningar

eller personer, som stadsfullmäktige för sådant ändamål utse,

och hvilka hvar inom sitt område äro för omförmälda göromål ansvariga.

Dessa nämnder och afdelningar, åt hvilka vården om kommunens

gemensamma angelägenheter närmast anförtrodd är, hafva ock därför

främsta åliggandet att verka till kommunens gagn och tillse, att de allmänna

behofven varda fyllda i den mån tillgångar därtill finnas eller

kunna bei-edas.

Öfverståthållaren tillkommer att med uppmärksamhet följa verkställigheten

af stadsfullmäktiges beslut och förvaltningen af kommunens gemensamma

angelägenheter.

§ 5.

Mom. 1. För val af stadsfullmäktige indelas staden med dess område

i valkretsar.

Vid valkretsindelningen iakttages, att hvarje krets kommer att efter

folkmängden utse minst femton, högst tjugufem stadsfullmäktige enligt

(ten beräkningsgrund, att i allmänhet en stadsfullmäktig utses för hvarje

tal, motsvarande en hundradel af stadens mantalsskrifna folkmängd; att

området för hvarje valkrets skall kunna omslutas med en sammanhängande

gränslinje; att territoriell församling, där så ske kan, lämnas odelad men

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 70.

icke i något fall delas på flera än två kretsar; samt att antalet fullmäktige

för hela staden varder, i den mån utan olägenhet kan ske, lika fördeladt

på de särskilda valkretsarna.

Indelningen i valkretsar jämte antalet fullmäktige för hvarje valkrets

bestämmes af stadsfullmäktige, efter därom af magistraten uppgjordt förslag.

Mom. 2. Sedan taxeringslängden för årets allmänna bevillning biff vit

af pröfningsnärnnden granskad, låter magistraten med ledning däraf upprätta.

särskild röstlängd för hvarje valkrets och hålla dessa röstlängder å

kungjordt ställe minst åtta dagar för de röstägande tillgängliga.

Magistraten sammanträder därefter å tid, som likaledes kungöres,

för pröfning af de. anmärkningar, hvilka en hvar, som anser sig därtill

befogad, har att vid detta sammanträde emot röstlängd framställa och

styrka. Anmärkning, som senare mot röstlängd göres, må ej komma under

pröfning. De rättelser, till hvilka laga skäl förefinnas, varda genast i

röstlängden införda och för de närvarande tillkännagifna; äfvensom, då

någon, hvilken yrkat att blifva i röstlängden upptagen eller få högre rösttal

sig tillagd!, ej anses hafva befogenheten af sitt anspråk styrkt, detsamma

genom afsagdt beslut ogillas.

öfver anmärkning, som rör någon vid sammanträdet frånvarandes

rätt, meddelar magistraten beslut å valdagen, sedan tillfälle för den, emot

hvilken anmärkningen gjord är, blifvit lämnadt att densamma bemöta,

och för sådant ändamål en kort uppgift om anmärkningens beskaffenhet

varit minst två dagar förut i magistratens förmak anslagen.

Missnöje emot beslut, som af magistraten sålunda meddelas, må

fullföljas i den ordning § 49 stadgar, dock utan att valet däraf uppehälles.

Ej må, till bestyrkande af gjord anmärkning, hos högre myndighet

andra bevis gälla än de, som varit i behörig ordning inför magistraten

företedda.

§ 6.

Mom. 1. Kallelse till valförrättningen utfärdas af magistraten samt

kungöres för hvarje valkrets minst åtta dagar förut genom offentligt anslag

å rådhuset, pålysning från predikstolarna i de församlingar, som till

valkretsen höra, samt kallelsens införande i den tidning, hvaruti öfverståthållareämbetets

kungörelser vanligen intagas.

Mom. 2. Valet af stadsfullmäktige verkställes af de valberättigade

inför, magistraten i mars månad hvarje år å dagar, hvilka magistraten

särskilt för hvarje valkrets utsätter, samt enligt ordning i öfrigt, som

magistraten äger bestämma.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o JO.

5

En hvar valberättigad anses tillhöra den valkrets, där han är mantalsskrifven,

och må ej inom annan valkrets rösträtt utöfva.

Medlem af kommunen, som icke är inom densamma inantalsskrifven,

tillhör den valkrets, inom hvilken han äger fast egendom eller är för inkomst

af kapital eller arbete till allmän bevillning uppförd. Äger han

inom derå valkretsar fast egendom, eller är han inom derå valkretsar skyldig

att erlägga bevillning för sådan inkomst, må vid mantalsskrifningen af honom

sjalf bestämmas, hvilken ibland dessa han för sin person önskar tillhöra.

Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets.

Ordningen för valkretsarnas sammankallande ombytes dem emellan

årligen, så att hvarje valkrets får i sin tur börja valet.

§ 7.

En hvar välfrejdad svensk undersåte, som är medlem af kommunen

samt enligt § 40 förbunden att till densamma erlägga skatt och icke häftar

för oguldna stadsutskylder, är med iakttagande af de närmare bestämmelser

och inskränkningar, som § 8 mom. 1 innehåller, berättigad att i

val af stadsfullmäktige deltaga.

Enahanda rättighet tillkommer bolag.

§ 8.

Mom. 1. För omyndig röstar förmyndaren eller, där flera äro förmyndare,

den, som dessa bland sig utse.

Ej må för samfälld egendom mer än en person rösträtt vid valet

utöfva. För bolag må bolaget eller dess styrelse och för oskiftadt bo

delägarne i detsamma ombud utse.

För näring eller rörelse, som under borgenärers förvaltning står,

äfvensom i enahanda fall för fast egendom, må ej röstas.

Mom. 2. Röstägande är berättigad att sin rösträtt på annan röstägande

öfverlåta; dock må ingen på grund af fullmakt denna rätt utöfva

för mer än en röstberättigad.

Fullmakten skall vara antingen skrifven och underskrifven af utställaren

samt med dennes sigill försedd eller ock af honom underskrifven

och med ''två vittnens underskrift bestyrkt.

§ 9.

Röstvärdet skall för en hvar till deltagande i valet berättigad medlem

af kommunen beräknas i förhållande till den sammanlagda inkomst,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 70.

för hvilken han enligt § 40 är pliktig erlägga stadsutskylder, sålunda att

honom tillägges:

för dylik inkomst till och med ett hundra kronor en röst;

för inkomst, som är högre än ett hundra kronor men ej öfverstiger

två tusen kronor, en röst för hvarje fullt belopp af ett hundra kronor;

för inkomst, som är högre än två tusen kronor, tjugu röster samt

därutöfver en röst för hvarje fullt belopp af fem hundra kronor, hvarmed

inkomsten öfverstiger två tusen kronor, så att inkomst af två tusen fem

hundra kronor medför tjuguen röster, och så vidare;

dock må ej någon utöfva rösträtt för mer än fyratio röster.

§ 10.

Yalet sker med slutna sedlar.

A valsedel må före namnen utsättas partibeteckning (partinamn eller

annan beteckning i ord för viss grupp af valmän eller för viss meningsriktning).

Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det

andra, och må utgöra högst två utöfver det antal stadsfullmäktige valet

afser. Af namnen anses så många, från början räknadt, som motsvara

antalet fullmäktige, afse själfva fullmäktigvalet och de öfriga allenast val

af efterträdare åt afgången fullmäktig. Har å valsedeln medelst en linje

afskilts ett mindre antal namn, från början räknadt, anses dock allenast

de sålunda afskrida främsta namnen afse själfva fullmäktigvalet.

Upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, eller framgår

i afseende å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, hvem som

därmed åsyftas, anses sådant namn såsom obefintligt. Äro å valsedel upptagna

flera namn än ofvan är medgifvet, anses de sista öfvertaliga namnen

såsom obefintliga. Valsedel, som lyder å färre namn än det antal fullmäktige

valet afser, vare ändock giltig.

, § 11-

För rösternas sammanräknande skola valsedlarna ordnas i grupper.

Valsedlar med samma partibeteckning bilda en grupp (partigrupp).

Valsedlar utan partibeteckning utgöra tillsammans en grupp (den fria

gruppen).

Inom hvarje grupp skall, till den utsträckning som för utseendet af

stadgadt antal fullmäktige är nödig, genom särskilda sammanräkningar

bestämmas ordning mellan dem, hvilkas namn finnas upptagna å gruppens

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majits Nåd. Proposition N:o 70. 7

valsedlar och, enligt hvad i § 10 sägs, afse sj {lifva full mäktig valet. Här
vid

iakttages:

l:o) Vid första sammanräkningen gäller hvarje valsedel med hela

det röstvärde, som finnes å sedeln antecknadt. Den, som fått högsta rösttalet,

blifver den förste i ordningen.

2:o) Vid hvarje följande sammanräkning gäller valsedel, hvars röstvärde

icke tillgodoräknats någon, som erhållit rum i ordningen, med hela

sitt röstvärde. Annan valsedel gäller med hälften af sitt röstvärde, där

eu af dem, hvilka röstvärdet tillgodoräknats, erhållit rum i ordningen;

med en tredjedel af röstvärdet, där två af dem uppförts i ordningen; med

en fjärdedel, där tre af dem uppförts i ordningen; och så vidare efter

samma grund. För hvarje gång kommer den närmast i ordningen, som

erhållit högsta rösttalet.

§ 12.

De platser, som äro att besätta, fördelas mellan de olika grupperna

sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas den grupp, hvilken för

hvarje gång uppvisar det största af nedan angifna jämförelsetal. Plats,

som blifvit en grupp tilldelad, besättes genast så, att gruppens första

plats tillerkännes den förste i ordningen inom gruppen, gruppens andra

plats den andre i ordningen, gruppens tredje plats den tredje i ordningen,

och så vidare efter samma grund, ändå att den, som är berättigad till

platsen, redan fått sig tillerkänd plats från en eller flera andra grupper.

För partigrupp är jämförelsetalet lika med de till gruppen hörande

valsedlarnas hela sammanlagda röstvärde (gruppens rösttal), så länge gruppen

ännu icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas jämförelsetalet

för hvarje gång så, att gruppens rösttal delas med det tal,

som motsvarar antalet af de gruppen tilldelade platser, ökadt med 1.

Har samma person erhållit platser från två grupper (partigrupper eller

den fria gruppen), skall dock, vid beräkning af det antal platser som utdelats,

hvardera platsen anses blott såsom en half plats; har någon erhållit

platser från tre grupper, anses hvarje sådan plats såsom en tredjedels plats;

och så vidare efter samma grund.

För den fria gruppen är jämförelsetalet det högsta rösttalet vid den

enligt § 11 företagna första sammanräkningen inom gruppen, så länge

gruppen ännu icke fått sig någon plats tilldelad; därefter högsta rösttalet

vid andra sammanräkningen, så länge gruppen erhållit allenast en

plats; och så vidare i fortsatt följd.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 70.

Har en grupp redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som

motsvarar antalet af dem, hvilkas namn finnas upptagna å gruppens valsedlar

och, enligt hvad i § 10 sägs, afse själfva fullmäktigvalet, varde

den från vidare jämförelse utesluten.

§ 13.

Mellan lika rösttal eller jämförelsetal skall, där så erfordras, skiljas

genom lottning.

Vid affattande af protokoll öfver valet bör till ledning tjäna formulär,

som af Kungl. Maj:t fastställes.

De afgifna valsedlarna skola af valets förrättare inläggas under försegling

och förvaras intill utgången af den tid, för hvilken valet gäller.

§ 14.

Mom. 1. Hafva vid valet stadsfullmäktige icke blifvit till föreskrifvet

antal utsedda, anställes genast nytt val för besättande af den eller de

återstående platserna.

Mom. 2. Afgår stadsfullmäktig före den bestämda tjänstgöringstidens

utgång, skall, på fullmäktiges anmälan, magistraten vid offentlig,

minst åtta dagar förut kungjord förrättning företaga ny röstsammanräkning

inom den grupp, för hvilken den afgångne blifvit vald. Blef den

afgångne vald för flera grupper, skall sammanräkningen ske inom den

grupp, från hvilken plats först tilldelats honom.

Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,

hvilkas röstvärden tillgodoräknats den afgångne. Valsedel beräknas äga

sitt ursprungliga röstvärde, och detta skall tillgodoräknas alla förut ej

valda, hvilkas namn förekomma å sedeln.

Den, som erhållit högsta rösttalet, inträde såsom ledamot i den afgångnes

ställe under återstoden af den för honom bestämda tjänstgöringstid.

Mellan lika rösttal skiljer lotten.

Efter sammanräkningens afslutande skola valsedlarna åter inläggas

under försegling.

Mom. 3. Finnes i fall, som i mom. 2 afses, å där omförmälda valsedlar

icke namn å någon, som kan inträda såsom ledamot i den afgångnes

ställe, skall platsen stå obesatt intill utgången af den tid, för hvilken

den afgångne blifvit vald.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 70 9

§ 15.

Mom. 1. Stadsfullmäktig kan ej den vara, som icke uppnatt tjugufem

års ålder, ej heller:

a) den som icke råder öfver sig och sitt gods;

b) den som till borgenärer all sin egendom afträdt och icke, på sätt

lag förmår, gitter visa, att han från deras kraf befriad är;

c) den som är förlustig medborgerligt förtroende eller genom utslag,

hvilket ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till förlust åt sådant förtroende,

eller den som är ställd under framtiden för brott, hvilket medför

nämnda påföljd;

d) den som är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan

eller att i rikets tjänst vidare nyttjas.

Mom. 2. Nedan nämnda personer må, med hänsikt till deras ämbets-

eller tjänstemannaställning, icke vara stadsfullmäktige, nämligen

öfverståthållaren, underståthållaren, polismästaren och stadens fiskaler äfvensom

de tjänstemän och betjänte, hvilka i och för sina befattningar äro

inför stadsfullmäktige eller under dem ställda nämnder eller afdelningar

redo skyldiga.

Vid stadsfullmäktiges sammanträden äger öfverståthållaren eller, där

han är hindrad, underståthållaren att vara tillstädes och i öfverläggningarna

men ej i besluten deltaga.

§ 16.

Den, som blifvit till fullmäktig vald, må kunna uppdraget sig

afsåga, om han icke är i staden eller inom dess område boende; om han

är ämbets- eller tjänsteman och af sin befattning hindras att uppdraget

fullgöra; om han uppnått sextio års ålder, tillförene i fyra år eller längre

tid såsom stadsfullmäktig tjänstgjort eller eljest förmår visa hinder, som

af flertalet ibland öfriga fullmäktige godkännes.

Stadsfullmäktig väljes för två år. Hvarje år utses hälften af hela

antalet fullmäktige; och skall inom hvarje valkrets utses hälften af

det för kretsen bestämda antalet eller, om detta icke är jämnt, ena året

det antal, som är närmast högre än hälften, och andra året det, som är

närmast lägre än hälften, efter hvad magistraten härom bestämmer.

Bih. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 54 Håft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 70.

§ 23.

Mom. 1. För hvarje fråga, som till behandling förekommer, skall

ordföranden, sedan öfverläggningen förklarats slutad, framställa proposition,

så affattad, att den må kunna med ja eller nej besvaras.

Ordföranden tillkännagifver därefter, huru enligt hans uppfattning

beslutet utfallit, och befäster detsamma, där omröstning ej begäres, med

klubbslag. Askas omröstning, verkställes densamma öppet, utom vid val,

då den bör ske med slutna sedlar. Rösterna aflämnas efter upprop, och

äger hvarje stadsfullmäktig en röst.

Mom. 2. Till beslut erfordras två tredjedelar af de i omröstningen

deltagandes röster, då beslutet afser:

a) afhändande af fast egendom eller därifrån härflytande rättighet,

eller inköp af sådan egendom;

b) beviljande af anslag till nya företag eller behof, eller sådan

ökning af anslag, som föranleder uttaxering för längre tid än fem år;

c) upptagande eller förnyande af lån eller förlängning af tiden för

erhållet låns återbetalande.

Mom. 3. I öfriga frågor bestämmes utgången genom enkel röstpluralitet.

Utfalla vid öppen omröstning i sådana frågor rösterna lika å

båda sidor, verkställes ny omröstning, men med slutna sedlar, hvarvid,

före dessas öppnande, en sedel aflägges, för att, där rösterna äfven nu

blifva lika, bestämma beslutet. Vid val skiljer lotten emellan dem, som

erhålla lika antal röster.

§ 36.

De i § 4 omförmälda nämnder äro drätselnämnden och fattigvårdsnämnden.

I upprättade instruktioner, som på förslag af stadsfullmäktige

af Kungl. Maj:t fastställas, bestämmes för hvarje nämnd antalet ledamöter

och suppleanter. För nämnd, som delas på afdelningar, skall i instruktionen

bestämmas antalet afdelningar, ärendenas fördelning dem emellan, antalet

ledamöter och suppleanter i de särskilda afdelningarna samt de fall,

då hela nämnden eller några dess afdelningar kunpa sammanträda för

att gemensamt öfverlägga och besluta.

Finna stadsfullmäktige lämpligt, att särskild nämnd tillsättes för

ärenden af viss art, hafva fullmäktige att upprätta förslag därtill och underställa

detsamma Kungl. Maj:ts pröfning.

öfverståthållaren är obetaget att öfvervara nämndernas och afdelningarnas

sammanträden samt att deltaga i öfverläggningarna men ej i

besluten.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:t8 Nåd. Proposition N:o 70.

11

§ 40.

En hvar medlem af kommunen är i allmänhet skyldig att till de

utgifter, som för kommunens gemensamma behof böra uttaxeras, lämna

bidrag i förhållande till sin inkomst, beräknad för jordbruksfastighet till

sex kronor och för annan fastighet till fem kronor för hvarje fulla ett

hundra kronor af taxeringsvärdet jämlikt senast fastställda taxeringslängd,

samt i fråga om inkomst af kapital och arbete till det beskattningsbara

belopp, för hvilket bevillning till staten skall jämlikt senast fastställda

taxeringslängd erläggas. För sådan fastighet, för hvilken bevillning ej

erlägges, skola stadsutskylder ej påföras.

Enahanda skyldighet att till kommunens gemensamma utgifter bidraga,

som ofvan är stadgad, åligger jämväl bolag.

Ämbets- eller tjänsteman, som vid svensk beskickning hos utländsk

makt är tjänstgörande, äfvensom svensk konsul eller annan å utländsk ort

anställd tjänsteman skall, fastän mantalsskrifven i Stockholm och enligt

bevillningsförordningen uppförd till allmän bevillning, vara fri från skyldighet

att för sina löneinkomster erlägga sådana kommunalutskylder, om

hvilkas utgörande stadsfullmäktige besluta.

§ 43.

De i föregående § nämnda specialförslag granskas af stadsfullmäktige,

som därvid göra de ändringar eller jämkningar, hvartill omständigheterna

kunna i ett eller annat afseende föranleda, samt bestämma de

belopp, som till fyllnad i påräknade inkomster skola, i enlighet med § 3,

af de skattskyldiga tillskjutas; börande vid beräkningen af dessa tillskott

iakttagas, att tillgång eller inkomst, som för visst ändamål anslagen är,

ej må till fyllande af annat behof användas.

§ 49.

Den, som med magistratens beslut rörande fråga, hvarom i § 5 förmäles,

eller med stadfullmäktiges eller af dem tillsatta nämnders eller afdelningars

beslut i stadens gemensamma angelägenheter icke åtnöjes, äger

att däruti söka ändring genom besvär, hvilka jämte det öfverklagade beslutet

böra före klockan tolf å fjortonde dagen efter det klaganden af

beslutet erhöll del, dagen då sådant skedde likväl oräknad, till öfverståthållareämbetet

ingifvas.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 70.

Klaganden skall anses hafva af beslutet erhållit del den dag, då det

i öfverensstämmelse med §§ 5 och 24 offentliggjordes.

Söker klaganden i besvären visa, att hans enskilda rätt blifvit genom

beslutet kränkt, och varda besvären godkända, gäller rättelsen till förmån

för den, som klagat, men beslutet står i öfrigt fast, utan så är, att det

finnes strida mot allmän lag eller författning eller eljest hvila på orättvis

grund eller öfverskrida deras befogenhet, som beslutet fattat, då öfverståthållareämbetet

vid bifall till besvären ock må om upphäfvande af beslutet

i dess helhet förordna.

Besvär, hvarmed åsyftas, att något af stadsfullmäktige, nämnd eller

afdelning meddeladt beslut i fråga, som till kommunens gemensamma angelägenheter

hör, bör af annan orsak än de här ofvan uppgifna undanröjas,

må icke af öfverståthållareämbetet till pröfning upptagas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1910; dock åligger det

magistraten att, sedan taxeringslängden för allmänna bevillningen år 1909

blifvit af pröfningsnämnden granskad, låta i enlighet med bestämmelserna

i denna lag upprätta röstlängder att under år 1910 lända till efterrättelse.

Där stadsfullmäktig, som är vald med tillämpning af de före år 1910

gällande stadganden, afgår före utgången af den för honom bestämda tjänstgöringstid,

skall platsen under den återstående tiden stå obesatt.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 70.

13

Utdrag ur protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regent en i statsrådet å Stockholms

slott den 15 februari 1907.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trölle,

Statsråden: Tingsten,

Alfred Petersson,

Hederstierna,

Dyrssen,

Hammarskjöld,

Roos,

JuHLIN,

Swartz.

Departementschefen statsrådet Juhlin anförde:

»Då jag den 30 nästlidne januari inför Kungl. Maj:t anmälde förslagen

till lagar angående ändring i vissa delar af förordningarna om

kommunalstyrelse på landet och om kommunalstyrelse i stad, meddelade

jag, att förslag jämväl uppgjorts till lag angående ändring i förordningen

om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862, men att detta förslag

då erfordrade någon ytterligare behandling. Sedan från min sida

förslagets granskning numera slutförts, anhåller jag i underdånighet att få

underställa detsamma Kungl. Maj:ts pröfning.

Förevarande förslag ansluter sig i hufvudsakliga delar till förslaget

om ändringar i förordningen om kommunalstyrelse i stad. Särskildt upp
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 70.

tagel’ det enahanda bestämmelser som sistnämnda förslag i fråga om rösträttens

begränsning och fordran på kvalificerad majoritet för åstadkommande

af beslut i vissa fall äfvensom beträffande tillämpning af proportionell

metod vid val till stadsfullmäktige.»

Departementschefen anhöll härefter att beträffande förslagets allmänna

innebörd få i tillämpliga delar åberopa, hvad han den SO nästlidne

januari angående reformerna i kommunallagstiftningen inför Kungl. Maj:t

yttrat, samt anförde, efter att hafva uppläst förslaget, i fråga om dess

särskilda delar följande:

»Genom omflyttning af §§ 3, 4, 5, 7, 8, 9 och 10, de två sista

styckena af § 12 samt § 14 i gällande förordning hafva bildats de nya

§§ 2, 3, 4, 6, 7, 8 och 15. Vidare har i § 6 mom. 2 af förslaget gjorts

tillägg därom, att magistraten äger bestämma angående ordningen vid

val af fullmäktige; hvarförutom till den nya § 7 öfverflyttats det i nuvarande

§ 11 förekommande stadgandet, att valrätt ej tillkommer den, som

häftar för oguldna stadsutskylder.

Förslagets § 5 motsvarar nuvarande § 6, dock med vissa ändringar.

Sålunda hafva i § 5 införts hufvudsakligen enahanda bestämmelser om valkretsindelning,

som förslaget till lag angående ändring i vissa delar af

förordningen om kommunalstyrelse i stad innehåller i § 22, hvarjämte från

§ 13 i sistnämnda förslag upptagits stadgandet därom, att anmärkning,

som senare än vid röstlängdens justering mot längden göres, ej må komma

under pröfning, samt att, till bestyrkande af gjord anmärkning, andra

bevis ej må hos högre myndighet gälla än de, som varit i behörig ordning

inför magistraten företedda.

De nya bestämmelserna om röstberäkning innehållas i § 9 och reglerna

för den proportionella valmetoden i §§ 10—14.

Bestämmelserna i nuvarande § 13 om det antal stadsfullmäktige,

som bör inom hvarje valkrets utses, hafva blifvit ersatta med stadganden,

intagna i förslagets §§ 5 och 17.

Ur § 16 har bestämmelsen om fyllnadsval efter tillfälligtvis afgående

fullmäktig uteslutits, så att endast första stycket kvarstår.

Stadgandet i nuvarande § 17 angående utlottning första gången af

halfva antalet fullmäktige har såsom obehöfligt ur paragrafen uteslutits.

Med hänsyn till de nya bestämmelserna om valkretsindelning hafva emellertid

i paragrafen intagits föreskrifter i syfte att upprätthålla den årliga

omsättningen inom stadsfullmäktige.

De nya bestämmelserna om kvalificerad majoritet äro intagna i § 23,

där det äldre stadgandet i samma ämne varit inrymdt.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 70.

15

Ändringarna i §§ 36, 43 och 49 bero på ändrad nummerbeteckning

af däri åberopade paragrafer.

Den ändrade lydelsen af § 40 är föranledd af förslaget om de kommunala

skattebidragens uttaxering, icke längre efter bevillningen, utan i

förhållande till den antagna eller taxerade beskattningsbara inkomsten.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer jag, att Kungl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att antaga nu framlagda förslag till lag angående

ändring i vissa delar af förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm

den 23 maj 1862 under den förutsättning, att ändring af rikets grundlagar

i öfverensstämmelse med Kungl. Maj:ts proposition N:o 28 vid 1907

års riksmöte varder af Riksdagen i grundlagsenlig ordning beslutad.»

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena och statsrådet

Tingsten hänvisade till sitt vid föredragningen af nådiga propositionen

den 30 nästlidne januari angående ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen

afgifna yttrande.

Statsrådets öfriga ledamöter instämde i hvad föredraganden anfört

och hemställt;

och behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

med bifall till denna hemställan förordna, att

till Riksdagen skulle aflåtas nådig proposition af den

lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet

Cour. Falkenberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. 1SärU 1907:4 Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4 s. 2 i texten