Angående anslag för beredande af tilläggsunderstöd åt högre skolor för kvinnlig ungdom och samskolor
1907-02-15 · 51 sidor, varav 49 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 49 av 51 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1907:82, Angående anslag för beredande af tilläggsunderstöd åt högre skolor för kvinnlig ungdom och samskolor
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.
1
N:o 82.
Kungl. Maj:t nådiga proposition till Riksdagen angående anslag
för beredande af tilläggsunderstöd åt högre skolor för
kvinnlig ungdom och samskolor; gifven Stockholms slott
den 15 februari 1907.
Under åberopande af bifogade utdrag af statsrådsprotokollet öfver
ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att på extra stat för år 1908 bevilja ett anslag af 156,000 kronor
att utgå med ena hälften år 1907 och andra hälften år 1908 för att användas
såsom bidrag till bestridande af de ökade utgifter, som de högre
skolor för kvinnlig ungdom och samskolor, hvilka åtnjuta understöd från
det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda anslaget till högre
skolor för kvinnlig ungdom, förorsakas i följd af 1906 års Riksdags äfvensom
vederbörande kommuners beslut om höjning af minimilönen för ordinarie
folkskollärarinna, dock under villkor att kommunen eller enskilda
donatorer för samma ändamål lämna bidrag, hvars värde, för år räknadt,
uppgår till minst samma belopp som statens tilläggsunderstöd.
De till ärendet hörande handlingarna skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts,
Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom.
GUSTAF.
Hugo Hammarskjöld.
Bih. till Rilcsd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 62 Häft. (N:o 82.)
1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.
Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 15 februari 1907.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Lindman,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Teolle,
Statråden: Tingsten,
Alfred Petersson,
Hederstierna,
Dyrssen,
Hammarskjöld,
Roos,
Juhlin,
SwARTZ.
Mg. anslag Departementschefen, statsrådet Hammarskiöld anförde härefter:
rA«t beredande i / v
af tilläggs- »I skrifvelse den 15 maj 1902 angående regleringen af utgifterna un
högre^skoiol
^er riksstatens åttonde hufvudtitel anmälde Riksdagen, att Riksdagen i anför
kvinnlig ledning af Kungl. Maj:ts framställning om höjning af anslaget till högre
ungdom och g]^0]0r för kvinnlig ungdom, af hvilket anslag jämväl vissa samskolor ägt
åtnjuta understöd,
dels godkänt följande grunder för tilldelande af statsunderstöd åt
högre skolor för kvinnlig ungdom och sådana å orter, där allmänt läroverk
för gossar ej finnes, upprättade samskolor, som vid dessa grunders
3
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.
trädande i tillämpning redan voro i åtnjutande af statsbidrag från förevarande
anslag, nämligen:
a) att skolan, oberäknadt s. k. förberedande klasser, skall meddela undervisning
i minst fem årsklasser och under senaste tre år, hvarunder statsunderstöd
åtnjutits, hafva haft i medeltal minst 30 lärjungar, tillhörande
sistnämnda årsklasser, eller, beträffande nytillkommande skola, vid den tid,
då ansökning om statsbidrag göres, räkna minst 30 lärjungar i sistberörda
klasser;
b) att kommun eller enskilda donatorer till skolans uppehållande
skola lämna bidrag, hvars värde för år räknadt uppgår till minst samma
belopp som statsunderstödet;
c) att åt skola, som i a) nämnts, kan tilldelas statsunderstöd af högst
45 kronor för hvar och en af dess lärjungar i klasserna öfver de förberedande,
med iakttagande härvid, dels att detta understöd må utgå med
högst 4,500 kronor till hvarje skola, dels att hvarje i a) nämnd skola,
som meddelar undervisning i huslig ekonomi, må för detta ändamål kunna
tilläggas ett särskildt understöd af högst 500 kronor;
d) att genom, intyg af vederbörande eforalstyrelse blifvit styrkt, ej
mindre att anordningarna vid skolan äro i hygieniskt hänseende tillfredsställande
och undervisningen så ordnad, att öfveransträngning af lärjungarna
därigenom icke föranledes, än äfven att legitimerad läkare är vid
skolan anställd;
e) att ämneslärarinna, som har sin hufvudsakliga tjänstgöring i klasserna
öfver de förberedande, skall för 24 timmars undervisning i veckan
under 36 läsveckor om året, påsk- och pingstferier samt tillfälliga lofdagar
inberäknade, erhålla aflöning, uppgående minst till ordinarie folkskollärarinnas
inom samma kommun för åtta månaders tjänstgöring bestämda
lägsta aflöning med inberäknande af naturaförmånerna, eller, om ordinarie
folkskollärarinna icke är inom kommunen anställd, lägsta lagstadgade lön
för ordinarie folkskollärarinna, likaledes med inberäknande af naturaförmånerna,
samt för mindre eller större antal läsveckor eller veckotimmar
i proportion härtill;
f) att lärjungar till det antal, som af Kungl. Maj:t bestämmes,
skola erhålla undervisning i skolan dels kostnadsfritt och dels mot en arsafgift,
som icke öfverstiger 50 kronor;
g) att årlig berättelse skall afgifvas om skolans verksamhet; samt
h) att skolan skall vara underkastad den kontroll och de bestämmelser
i öfrigt, som Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva;
i sammanhang hvarmed Riksdagen bestämt, att det under e) upptagna
villkoret skall intill år 1909 tillämpas endast med afseende å statsbidrag
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 82.
till skola, som vid dessa grunders trädande i tillämpning ej vore i åtnjutande
däraf, äfvensom, hvad angår en vid nämnda tidpunkt af staten understödd
skola, för tilldelande åt densamma af statsbidrag till högre belopp
än den då uppbar;
hvarjämte Riksdagen uti sin ifrågavarande skrifvelse uttalat, att understöd
icke borde för samma skola beviljas både från anslaget till understöd
åt enskilda läroverk och från anslaget till högre skolor för kvinnlig
ungdom;
dels ock för omförmälda ändamål äfvensom till bestridande af visst
årligt bidrag till pensionsinrättningen för lärarinnor vid Sveriges högre
skolor för kvinnlig ungdom höjt anslaget till högre skolor för kvinnlig
ungdom med ett belopp af 147,500 kronor, eller från 200,000 kronor till
347,500 kronor.
De af Riksdagen sålunda godkända grunderna, hvilka offentliggjorts
genom nådig kungörelse den 13 juni 1902, trädde i tillämpning med
år 1903.
Genom 1903 års Riksdags beslut har dels samskolors rätt till delaktighet
i nämnda anslag utsträckts, dels anvisats ett särskilt anslag under
riksstatens tionde hufvudtitel att användas till bidrag till pensionering af
lärarinnor vid högre flick- och samskolor, hvarigenom flickskoleanslaget
befriats från att utgifva bidrag till dylikt ändamål. Sedermera har 1906
års Riksdag dels ytterligare utsträckt rätten för samskolor till delaktighet
i anslaget, dels medgifvit visst undantag från bestämmelsen under a), dels
ock höjt anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom och samskolor
från 347,500 kronor till 380,000 kronor.
De af Riksdagen senast fastställda grunderna hafva offentliggjorts i
nådig kungörelse den 14 september 1906.
Af de nu omförmälda bestämmelserna ber jag få fästa uppmärksamheten
på den under e) upptagna, hvilken äger tillämplighet med afseende
å statsbidrag till skola, som vid 1902 års utgång ej var i åtnjutande
däraf, äfvensom, hvad angår en vid nämnda tidpunkt af staten understödd
skola, endast för tilldelande åt densamma af statsbidrag till högre belopp
än den då uppbar. Efter det anslaget af Riksdagen höjts till 380,000
kronor, har nämligen Riksdagen på Kungl. Maj:ts förslag höjt den lägsta
lagstadgade kontanta lönen för ordinarie folkskollärarinna från 700 kronor
till 900 kronor. Därjämte hafva åtskilliga kommuner beredt där anställda
ordinarie folkskollärarinnor löneförhöjningar till afsevärda belopp. Då på
grund af nyssnämnda bestämmelse många statsunderstödda flick- och samskolor
äro skyldiga att i motsvarande grad höja aflöningarna för vid sko
-
Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82. 5
loma anställda ämneslärarinnor och de öfriga till följd af konkurrensen
tvingas att följa exemplet, hafva från ett flertal statsunderstödda Hick- och
samskolor till Kungl. Maj:t inkommit underdåniga ansökningar, däri skolstyrelserna,
under förklarande att skolorna icke kunna med nu utgående statsunderstöd
bära den ökade utgift, som af denna löneförhöjning förorsakas, anhållit
om ökade understödsbelopp, motsvarande, tillsammans med kommunernas lika
stora bidrag, skolornas af angifna orsak ökade utgiftssumma. Sedan öfverstyrelsen
för rikets allmänna läroverk, på grund af nådig remiss, i detta
ärende inkommit med underdånigt utlåtande af den 14 januari 1907, får
jag nu anmäla ärendet till Kungl. Maj:ts nådiga pröfning, men torde det
tillåtas mig att först lämna en redogörelse för de förhållanden, under
hvilka meraberörda bestämmelse tillkommit.
I enlighet med 1896 års Riksdags beslut fastställdes genom nådig
kungörelse den 29 maj 1896 vissa nya bestämmelser i fråga om åtnjutande
af understöd från anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom. Enligt
dessa bestämmelser kunde läroanstalt erhålla statsunderstöd åt högst 30
kronor årligen för hvarje lärjunge i klasserna öfver de förberedande, dock
att ingen skola Unge erhålla högre statsbidrag än 3,000 kronor för år,
oberäknadt särskilt understöd för undervisning i huslig ekonomi. I anledning
af bland annat fleré uttalanden såväl inom Riksdagen som annorstädes,
af hvilka uttalanden framginge, att särskildt i följd af den dyra
tiden under 1890-talet otillräckligheten i den aflöning, som tillkommit
lärarpersonalen vid våra högre flickskolor och därmed likställda samskolor,
skarpt framträda helst något dyrtidstillägg icke kommit denna lärarkår
till del, uppdrog den 15 juni 1901 dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet,
jämlikt nådigt bemyndigande, åt lektorn vid högre lärarinneseminariet
L. M. Wrern att verkställa utredning af de ekonomiska förhållandena
vid de af staten understödda högre skolorna för kvinnlig ungdom
och med dem likställda samskolor samt att afgifva yttrande och förslag
i fråga om de bidrag af statsmedel, som för dessa läroanstalter kunde
anses erforderliga, äfvensom beträffande de närmare villkor och bestämmelser,
under hvilka dylika bidrag borde utgå. I skrifvelse den 1 oktober
1901 afgaf Waern utredning, yttrande och förslag i ämnet, därvid
lämnades redogörelse för 102 statsunderstödda flick- och samskolors ekonomiska
ställning samt andra därmed sammanhängande förhållanden, såsom
1) lärjungarnas antal och däraf beroende anordningar, 2) lärjungarnas
afgifter, 3) lärarpersonalens utbildning och kompetens, 4) lärarpersonalens
lönevillkor och tjänstetid. För innehållet af Waerns skrifvelse har redogjorts
under punkt 19 i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den
11 januari 1902, af hvilket protokoll utdrag finnes vidfogadt statsverks
-
6
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 82.
Proportionell för samma år, och hvartill jag får hänvisa, dock torde det
tillåtas mig att här återupprepa hvad Waern anfört i den del af frågan,
som nu är af största intresset, nämligen den rörande ämneslärarinnornas
löner.
Med afseende på lönevillkor och tjänstetid indelade Waern lärarpersonalen
i tre klasser: A) föreståndarinnor och föreståndare, B) den öfriga
fasta personalen samt C) timlärare och timlärarinnor. I fråga om lönevillkoren
och tjänstetiden för klassen B) visade de Waern tillhandakomna uppgifterna,
att denna personals lönevillkor, såsom naturligt vore, ställde sig
olika för lärarkrafter af olika kompetens, hvarför det synts lämpligt att vid
redogörelsen för lönerna indela den till denna klass hörande personal i tre grupper,
nämligen 1) de, som aflagt akademisk examen eller afgångsexamen från
högre lärarinneseminariet, 2) de, som aflagt folkskollärarexamen eller mogenhetsexamen,
samt 3) öfriga lärarinnor med fast årslön. Vid de ifrågavarande
skolorna funnes anställda åtskilliga lärarinnor och lärare, som hade fasta årslöner,
men endast partiell tjänstgöring. Då dessa lärarkrafters tjänstgöring företedde
den största oregelbundenhet med afseende på sin omfattning, hade
de vid redogörelsen för den fasta personalens lönevillkor ej kunnat tagas
med. Redogörelsen afsåge alltså endast de* fasta lärarkrafter, som haft
full tjänstgöring, och därmed hade menats en sådan, som omfattat minst
20 fulla lektionstimmar i veckan.
Lönevillkoren under läsåret 1900—1901 för de lärarinnor och lärare,
som aflagt akademisk examen eller afgångsexamen från högre lärarinneseminariet,
framginge af en meddelad tabell, enligt hvilken utaf dessa till
ett antal af 202 uppgående lärarinnor och lärare mer än tredjedelen
(nämligen 71) haft årslöner, som ej öfverstigit 1,000 kronor, mer än hälften
(nämligen 110) haft löner, som ej öfverstigit 1,100 kronor, och ungefär
tre fjärdedelar (nämligen 152) haft löner, som ej öfverstigit 1,200 kronor.
Bland de 19, som haft löner å högre belopp än 1,300 kronor, hade
några varit lärare (företrädesvis vid samskolor), och några af de hithörande
lärarinnorna hade kommit till det jämförelsevis höga lönebeloppet
endast till följd af ett tillfälligt dyrtidstillägg. Högsta lärarinnelönen hade
varit (inclusive ett dyrtidstillägg) 1,520 kronor, och högsta lärarlönen hade
varit 1,600 kronor.
Omfattningen af den till ifrågavarande grupp hörande lärarpersonalens
tjänstgöring framginge af en tabell, enligt hvilken relativt största
antalet haft 24 timmars tjänstgöring i veckan, medan endast ett fåtal haft
mer än 27 timmar; och hade 51 lärarinnor och lärare haft 20—22 timmars
tjänstgöring, 114 en tjänstgöring af 23—25 timmar samt 37 en tjänst
7
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.
göling af'' 26—29 timmar i veckan. Den kortare tjänstgöringstiden hade,
såsom billigt vore, i regeln tilldelats dem, som haft sig ålagdt ett drygare
hemarbete med rättande af lärjungarnas öfningsskrifningar. Dessutom plägade
— på grund af en mellan ett antal föreståndarinnor träffad öfverenskommelse
— en något lägre tjänstgöringstid än den normala tilldelas
unga och opröfvade lärarinnor under deras första tjänstår.
Lönevillkoren under läsåret 1900—1901 för de lärarinnor och lärare,
som aflagt afgångsexamen från folkskoleseminarium eller mogenhetsexamen
vid allmänt läroverk, framginge af en tabell, enligt hvilken utaf dessa till
ett antal af 91 uppgående lärarinnor och lärare mer än hälften (nämligen
54) haft löner, som ej öfverstigit 1,000 kronor, mer än tre fjärdedelar
(nämligen 70) haft löner, som ej "öfverstigit 1,100 kronor, och endast en
sjundedel (nämligen 13) haft löner å mer än 1,200 kronor.
Hvad anginge tjänstgöringstiden för lärarkrafterna inom denna andra
grupp, ställde den sig i medeltal något högre än för den första gruppens
lärare och lärarinnor. Inom gruppen n:r 2 hade nämligen jämförelsevis
färre haft det lägre timantalet (20—22 timmar i veckan) och flera det
högre timantalet (26—29 timmar i veckan), och i enstaka fall hade tjänstgöringen
för lärarinnor och lärare inom denna grupp uppgått till 30 å
31 veckotimmar. Skillnaden i tjänstetid för de båda gruppernas lärarkrafter
berodde naturligen därpå, att det vore de till första gruppen hörande
lärarinnorna och lärarna, som företrädesvis bestrede undervisningen
i språk på de högre stadierna och sålunda finge det drygaste arbetet med
rättande af öfningsskrifningar.
Lönevillkoren under läsåret 1900—1901 för öfriga lärarinnor med
fast årslön framginge af en tabell, enligt hvilken af hithörande 267 lärarinnor
endast 75 haft årslöner å högre belopp än 900 kronor. Bland dessa
vore de allra flesta dels lärarinnor af utländsk börd dels sådana, som studerat
och aflagt examina vid utländska skolor eller seminarier. De öfriga
192 lärarinnorna inom gruppen komme ej öfver 900 kronors lön, och flertalet
(nämligen 146 lärarinnor) stannade vid och under det lönebelopp
(800 kronor), som utgjorde minimum för lärarinnorna inom de båda andra
grupperna. Bland de lägst aflönade lärarinnorna inom gruppen n:r 3
funnes några, hvilkas tjänstgöring till en del fallit inom läroverkens småskoleafdelningar.
Tjänstetiden för lärarinna af denna kategori hade i medeltal varit
ungefär densamma som för lärarinna inom gruppen n:r 2.
Såsom ett bland de viktigaste resultaten af den verkställda utredningen
betecknade Wiern det faktum, att lärarpersonalens, i synnerhet lärarinnornas
löner och arfvoden vid de ifrågavarande skolorna vore abnormt låga
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.
och i regeln otillräckliga för en anständig utkomst. För af hjälpande af,
bland annat, detta missförhållande föreslog Wsern en höjning af de anslag,
som 1896 års Riksdag beviljat till de ifrågavarande skolornas understödjande,
så att bidragen kunde utgå till minst 50 procent utöfver de dåvarande
eller med 45 kronor för lärjunge intill ett maximum af 4,500 kronor
för hvarje skola.
Samtidigt med Waerns nu meddelade yttrande och förslag inlämnades
till departementet en petition, hvari anhölls utom annat, att Kungl. Maj:t
täcktes af Riksdagen äska en sådan förhöjning å anslaget till de högre
skolorna för kvinnlig ungdom, att högre flick- och samskola måtte kunna
tilldelas statsunderstöd af högst 50 kronor för hvar och en af dess lärjungar
i klasserna öfver de förberedande, och att sådant understöd måtte
utgå med högst 5,000 kronor till hvarje skola, oafsedt understöd för undervisning
i huslig ekonomi.
Sedan vederbörande hörts öfver såväl Waerns yttrande och förslag
som nyssberörda petition, föredrogs ärendet i statsrådet den 11 januari
1902, därvid dåvarande departementschefen, på sätt inhämtas af förutnämnda
protokollsutdrag, yttrade, bland annat, att han ansåge det önskligt,
att en minimilön kunde bestämmas för lärarinna med full tjänstgöring,
men att han på anförda skäl ändock icke ville förorda något sådant. Beträffande
det högsta belopp, som i statsunderstöd kunde utdelas för hvarje
lärjunge och skola, funne departementschefen visserligen de högre, af petitionärerna
föreslagna beloppen från skolornas synpunkt behöfliga, men
då de lägre, af Wsern föreslagna maximibeloppen innebure en väsentlig
förhöjning af de då utgående understöden och betingade en ej obetydligt
ökad statsutgift, och då departementschefen ansåge angelägnare, att det
för ändamålet erforderliga statsanslaget kunde så bestämmas, att hvarje
skola, hvilken uppfyllt de fastställda villkoren, erhölle det högsta belopp,
som enligt de gifna bestämmelserna kunde densamma tilldelas, funne departementschefen
rådligast att stanna vid de lägre, af Waern föreslagna
beloppen. Departementschefen angaf vidare vissa grunder, som enligt hans
åsikt borde blifva gällande för erhållande af statsbidrag, bland Indika
grunder icke upptogs något om minimilön åt lärarinnor, och täcktes Kungl.
Maj:t på departementschefens, af statsrådets öfriga ledamöter tillstyrkta
hemställan föreslå Riksdagen dels medgifva, bland annat, att i enlighet
med de af departementschefen angifna grunder statsunderstöd finge tilldelas
högre skolor för kvinnlig ungdom och vissa samskolor, dels ock
höja anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom från 200,000 kronor
till 360,000 kronor.
9
Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 82.
För Riksdagens beslut i frågan bar jag förut redogjort. Det skilde
sig från Kungl. Maj:ts proposition bland annat derutinnan, att villkoret
angående minimilön för lärarinnorna inryckts bland grunderna för statsbidrags
tilldelande. Denna åtgärd motiveras af följande uttalande i Riksdagens
förutberörda skrifvelse den 15 maj 1902:
»Riksdagen, som ansett sig böra medgifva den sålunda ifrågasatta
förhöjningen af de till de särskilda skolorna utgående anslagens maximibelopp»
(d. v. s. till respektive 45 kronor och 4,500 kronor), »har emellertid
funnit det anmärkningsvärdt, att, under det förslagen om dylik förhöjning
från början hufvudsakligen föranledts af önskvärdheten att förbättra
lärarinnornas aflöningsförmåner, Eders Kungl. Maj:ts förslag icke
innefattar någon bestämmelse angående skyldighet för sådan med statsmedel
understödd skola att bereda sina lärarinnor skälig aflöning. På
grund häraf har Riksdagen funnit de föreslagna bestämmelserna böra i
nämnda afseende fullständigas. Riksdagen har såsom ett villkor för statsanslagets
åtnjutande föreskrifvit, att ämneslärarinna vid af staten understödd
skola, hvilken lärarinna har sin hufvudsakliga tjänstgöring i klasserna
öfver de förberedande, skall för 24 timmars undervisning i veckan
under 36 läsveckor om året, påsk- och pingstferier samt tillfälliga lofdagar
inräknade, erhålla aflöning, uppgående minst till ordinarie folkskollärarinnas
inom samma kommun för åtta månaders tjänstgöring bestämda
lägsta aflöning med inberäknande af naturaförmånerna, eller, om ordinarie
folkskollärarinna icke är inom kommunen anställd, lägsta lagstadgade lön
för ordinarie folkskollärarinna, likaledes med inberäknande af naturaförmånerna,
samt för mindre eller större antal läsveckor eller veckotimmar i
proportion härtill. Emellertid har Riksdagen ansett giltigheten af nämnda
villkor böra på det sätt begränsas, att detsamma förklaras skola intill år
1909 tillämpas endast med afseende å statsbidrag till skola, som vid den
tid, då de nya grunderna träda i tillämpning, ej är i åtnjutande af statsbidrag,
äfvensom hvad angår skola, som vid nämnda tidpunkt är af staten
understödd, för tilldelande åt densamma af statsbidrag till högre belopp,
än den då uppbär.»
Såsom jag förut omnämnt, hafva från ett flertal statsunderstödda flickoch
samskolor inkommit underdåniga ansökningar om höjda statsbidrag
för åren 1907 och 1908. Någon ytterligare redogörelse för dessa ansökningars
innehåll torde ej vara af nöden, och tillåter jag mig på den grund
att omedelbart ingå på öfverstyrelsens i ärendet afgifna utlåtande, däri anförts
följande:
Bill. till Rilesd. Prof. 1901. 1 Sami. 1 Afd. 62 Höft.
2
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.
Till följd af bestämmelserna om ämneslärarinnornas löner måste,
sedan folkskollärarinnornas minimilöner från början af år 1907 blifvit
nöjda med belopp, som i fråga om de olika kommunerna i regeln växlade
mellan 200 och 400 kronor, aflöningarna för ämneslärarinnorna vid de
skolor, som vore underkastade förut omnämnda villkor, från samma tidpunkt
höjas med motsvarande belopp. Det hade visserligen satts i fråga,
huruvida icke, enär de understöd, som hithörande skolor för närvarande
åtnjöte, blifvit skolorna beviljade för treårsperioden 1906, 1907 och 1908,
skolorna borde dispenseras från skyldighet att före denna periods utgång
höja lärarinnornas löner utöfver de belopp, som motsvarade vid periodens
början gällande lönevillkor för folkskollärarinnorna. Öfverstyrelsen förmenade
emellertid, att, äfven om en sådan dispens från kungörelsernas bestämmelse
kunde utverkas, en dylik åtgärd, på samma gång den för lärarinnorna
skulle innebära en mycket kännbar minskning af inkomster, som
de med fog syntes kunna påräkna, för skolorna själfva skulle vara till
icke ringa skada genom minskade utsikter att vinna fullgoda lärarinnekrafter.
Det nyssnämnda villkoret för åtnjutande af understöd af statsmedel
hade i själfva verket för ifrågavarande skolors lärarinnor, liksom
för skolorna, varit af så stort värde, att villkoret icke syntes böra bringas
ur giltighet ens för en kortare och begränsad tid.
Med afseende på frågan huruvida och i hvilken mån den utgiftsökning,
som måste blifva en följd af lärarinnelönernas sålunda framkallade
höjning, skulle kunna täckas genom höjning af terminsafgifterna, hade öfverstyrelsen
sökt inhämta upplysningar från de särskilda skolorna. Af de
svar, som afgifvits på af öfverstyrelsen i detta hänseende gjorda frågor,
syntes framgå, att eu sådan höjning nästan öfverallt ansåges möta stora
svårigheter. Det anfördes från många håll, att terminsafgifterna redan nu
måste betraktas såsom höga. Tillika uttalades i flera fall den meningen,
att en höjning af afgifterna skulle icke oväsentligt nedbringa lärjungeantalet,
hvarigenom skulle orsakas, att skolans genom sådan åtgärd vunna
ökning af inkomster sannolikt blefve obetydlig eller ingen. Från några
skolor anfördes dessutom, att den mindre ökning af terminsafgifterna, som
möjligen kunde ifrågasättas, vore väl behöflig på grund af motsedda kostnadsökningar
för andra ändamål såsom för lokaler och materiell.
Utan att vilja tillägga hvad som från hvarje särskild skola anförts
rörande svårigheterna af terminsafgifternas höjning afgörande beviskraft,
enär det kunde väntas, att dessa svårigheter, äfven i åtskilliga fall då de
syntes ganska stora, skulle befinnas möjliga att öfvervinna, i händelse andra
utvägar att skalfa skolorna den nödvändiga inkomstökningen icke skulle
stå skolorna till buds, hölle öfverstyrelsen före, att det vore i hög grad
11
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.
ömkligt, att utvägen att genom höjda terminsafgifter bereda skolorna medel
till lärarinnornas löneförbättring icke måtte behöfva anlitas. Med afseende
härå erinrades om den stora betydelsen däraf, att föräldrarnas kostnader
för den i kulturellt afseende synnerligt viktiga högre flickskoleundervisningen
kunde hållas så låga som möjligt, samt likaledes därom, att
statens och kommunernas utgifter för denna undervisning endast utgjorde
en bråkdel af utgifterna för den manliga ungdomens undervisning. Härtill
komine, att billigheten syntes kräfva, att stat och kommun komme
skolorna till hjälp med för ändamålet beviljadt anslag, enär den ifrågavarande
utgiftsökningen vore en konsekvens af förutnämnda af Riksdagen
föreskrift^ villkor rörande ämneslärarinnornas löner.
Då i enlighet med det förut anförda öfverstyrelsen förmenade, att
framställning borde göras till Riksdagen om extra anslag till ökadt understöd
åt högre skolor för kvinnlig ungdom och samskolor för de båda
år, nämligen kalenderåren 1907 och 1908, som ännu återstode af den treårsperiod,
för hvilken till nämnda skolor nu utgående statsunderstöd vore
beviljade enligt det nådiga cirkuläret den 24 november 1905, ålåge det
öfverstyrelsen att i detta afseende framlägga utarbetadt förslag.
Närmast till hands syntes ligga att till grund för beräkningen af det
understödsbelopp, som för hvarje särskild skola borde ifrågasättas, taga
de löneförhöjningar, som skolan från och med ingången af 1907 vore nödsakad
gifva sina ämneslärarinnor på grund af bestämmelsen i förutnämnda
nådiga kungörelser samt kommunernas beslut rörande löneförhöjning åt
folkskollärarinnorna. Man skulle sålunda t. ex. i Stockholm, där lägsta
lönen för en ordinarie folkskollärarinna för 8 månaders tjänstgöring från
början af år 1907 blifvit höjd från 1,185 kronor till 1,550 kronor
eller med 365 kronor, för en ämneslärarinna i en högre flickskola, som i
klasser öfver de förberedande undervisade 24 timmar i veckan och som
förut aflönats med 1,185 kronor, beräkna en löneförhöjning af 365 kronor.
I fråga om en annan lärarinna med samma tjänstgöring, hvilken på grund
af en högre kompetens eller längre väl vitsordad tjänstgöring förut erhållit
en aflöning af t. ex. 1,400 kronor, skulle den löneförhöjning, som
vid beräkningen borde för henne upptagas, endast utgöra 150 kronor,
enär skolan ju icke vore skyldig att höja hennes aflöning till högre belopp
än den förstnämnda lärarinnans eller till’minimilönen 1,550 kronor.
I verkligheten torde skolorna emellertid i regeln icke kunna underlåta att
hädanefter, såsom flertalet af dem hittills gjort och såsom i alla afseenden
syntes lämpligt, gifva högre aflöningar åt de äldre och mera förtjänta lärarinnorna
än åt de jämförelsevis oerfarna och opröfvade. Den förut omnämnda
beräkningsprincipen måste därför betecknas såsom obillig mot de
12
Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition N:o 82.
skolor, hvilka etter bästa förmåga sökt tillgodose sina lärarinnors intressen
genom att fastställa lönebelopp, som på lämpligt sätt varit afpassade
efter längden af föregående tjänstgöring samt öfriga förhållanden, hvilka
i detta afseende vore förtjänta att beaktas.
För öfrigt kunde mot den nämnda beräkningsprincipen den anmärkningen
framställas, att ingen hänsyn toges till sådana utgiftsökningar, som,
ehuru de icke lika direkt som de hittills omnämnda framtvingades af
kungörelsernas bestämmelse, likväl däraf vore nödvändiga konsekvenser.
Till sådana indirekta utgiftsökningar hörde, förutom de nyss omnämnda
lönetilläggen åt mera förtjänta ämneslärarinnor, förbättrade aflöningsvillkor
åt föreståndare och föreståndarinnor, hvilkas aflöning i regeln alldeles icke
kunde anses motsvara deras ansvarsfulla uppgift och mödosamma arbete,
vidare åt manliga ämneslärare samt öfningslärare och öfningslärarinnor.
Ehuru Riksdagen i fråga om aflöningen åt dessa grupper af lärarpersonalen
icke, liksom i fråga om ämneslärarinnorna, uppställt någon bestämd
fordran, hvartill orsaken torde vara, icke bristande intresse och omtanke,
utan fastmera svårigheten att finna någon rättvis och allmängiltig norm,
torde det för skolorna komma att ställa sig så, att en väsentiig löneförbättring
för ämneslärarinnorna måste föra med sig nödvändigheten att bevilja
en därefter afpassad löneförbättring äfven för de senast nämnda
grupperna af lärare och lärarinnor.
I enlighet med de sålunda anförda skälen hade öfverstyrelsen ansett
sig böra söka en annan beräkningsgrund än den förut nämnda för den
ökning af understödsbeloppen till de särskilda skolorna, hvilken syntes
böra ifrågasättas. För detta ändamål hade öfverstyrelsen på ett till skolorna
utsändt frågeformulär infordrat upplysningar rörande, bland annat,
den förhöjning af årslönen, som skulle tillkomma hvarje särskild lärarinna,
hvilkens aflöning vore beroende af meranämnda villkor, under den förutsättning
att aflöningen för henne såväl före som efter löneförhöjningen utginge
med det minsta belopp, hvilket vore med villkoret förenligt. Summan
af de sålunda beräknade löneförhöjningarna för lärarinnorna i de
särskilda skolorna vore upptagen i kolumn 10 af en skrifvelsen bifogad
tabell. Ehuru kolumnens siffror vore större än skolornas genom villkoret
orsakade direkta utgiftsökning, förmenade öfverstyrelsen likväl, att de
kunde anses såsom användbara approximativa värden på skolornas utgiftsökning,
ifall nämligen däri inräknades äfven sådana utgifter, som indirekt
framkallades af de nådiga kungörelsernas bestämmelser.
Några af de skolor, hvilka till Kungl. Maj:t ingifvit ansökningar rörande
framställning till Riksdagen om förhöjda statsunderstöd, däribland
alla de högre flickskolorna i Stockholm, hade vid beräkningen af de be
-
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 82.
13
lopp, som de ansett skäligt att begära, utgått från en annan princip än
den nyss omnämnda. De hade till en början summerat ämneslärarinnornas
lektionstimmar läsåret 190(1 — 1907 i klasserna öfver de förberedande.
Ifall de härvid funnit t. ex. talet 240, hade de, enär för bestridande af
ifrågavarande undervisning kunde anses kräfvas tio ämneslärarinnetjänster
med 24 veckotimmars undervisning, förmenat, att skolans utgiftsökning
borde beräknas till tio gånger skillnaden mellan lägsta folkskollärarinnelönen
sådan den blifvit fastställd för 1907 och sådan den varit 1906.
Äfven med afseende på denna princip kunde anmärkas, att den gåfve
högre siffror än dem, som motsvara de direkta utgiftsökningarna. Då
principen emellertid af skäl, hvartill öfverstyrelsen framdeles ville återkomma,
syntes förtjänt att beaktas, hade öfverstyrelsen användt den för
en beräkning af utgiftsökningen i fråga om samtliga högre flickskolor och
samskolor, hvilka åtnjöte understöd från nu ifrågavarande statsanslag. De
sålunda erhållna värdena på skolornas utgiftsökning, hvilka vore upptagna
i kolumn 12 af tabellbilagan, saminanfölle ganska nära med de enligt
förut angifna grund beräknade och i kolumn 10 upptagna. De mindre
afvikelser, som förekomme, berodde till största delen af den osäkerhet,
som i fråga om vissa lärarinnor rådde därom, huruvida deras aflöningsvillkor
måste anses underkastade meranämnda villkor eller icke.
Då öfverstyrelsen, med användning af de insamlade upplysningarna
rörande de särskilda skolornas utgiftsökning, sökt finna en norm för beräkningen
af den understödsökning, hvilken för hvarje skola skäligen borde
ifrågasättas, hade öfverstyrelsen från början tänkt sig, att det läte sig göra
att i hufvudsak bibehålla nu gällande beräkningsgrund. För närvarande
vore stadgadt, att åt en skola, som uppfyllde vissa i förutnämnda nådiga
kungörelse närmare angifna villkor, kunde tilldelas ett statsunderstöd af
högst 45 kronor för hvar och en af skolans lärjungar i klasser öfver de
förberedande med iakttagande härvid, att detta understöd för särskild
skola finge utgå med högst 4,500 kronor. Det vore för närvarande alltså
antalet lärjungar i en skola, som intill en viss maximigräns bestämde
beloppet af det understöd, skolan kunde erhålla. I anslutning härtill skulle
öfverstyrelsen helst velat begära en lämpligt afpassad ökning såväl af det
understödsbelopp, som kunde utgå för hvarje lärjunge, som äfven i sammanhang
härmed af maximibeloppet för särskild skola.
Det hade emellertid icke befunnits möjligt att för ökningen af de nämnda
beloppen finna värden, hvilka för alla skolor vore lämpligt afpassade. Det
förhölle sig nämligen så, att värden, hvilka i fråga om några skolor ledde
till understöd, som kunde anses skäliga, för andra skolor med ungefär
samma lärjungeantal gåfve allt för små belopp och för åter andra sådana
14
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.
skolor belopp, som betydligt öfverskrede skolornas utgiftsökningar. Man
funne lätt, att orsaken härtill vore den, att en skolas utgiftsökning icke närmast
berodde af skolans lärjungeantal utan af antalet själfständigt undervisade
afdelningar i klasserna öfver de förberedande eller, om man hellre
ville uttrycka det så, af antalet lärartjänster, som vore behöfliga för att
uppehålla undervisningen i de nämnda klasserna. Vid sådant förhållande
torde ingen beräkningsprincip kunna leda till lämpligt afpassade understödsbelopp,
hvilken icke, såsom fallet vore med förut omtalade principer
för uträkning af värdena i kolumnerna 10 och 12, direkt eller indirekt
loge hänsyn till det nämnda antalet afdelningar eller lärartjänster.
Vid det förslag som öfverstyrelsen hade för afsikt att framlägga i det
följande, hade till beräkningsgrund valts den sistnämnda af dessa principer
eller den för beräkning af siffrorna i kolumn 12 använda, hvilken framför
den förstnämnda syntes äga företrädet af större enkelhet i tillämpningen,
hvartill komme, att den i mindre grad gåfve anledning till misstolkning.
Till hufvudprincip för beräkningen hade alltså tagits antalet ämneslärartjänster,
som vore behöfliga för att uppehålla undervisningen i skolornas
klasser öfver de förberedande.
Öfverstyrelsen hade emellertid ansett sig böra i två afseenden begränsa
principens tillämpning.
Till en början skulle nämnas, att enligt öfverstyrelsens förmenande hänsyn
borde tagas äfven till lektioner gifna af manliga ämneslärare. Ett annat
förfarande syntes innebära obillighet mot de skolor, som i störi’e utsträckning
använde manliga lärare, hvilket särskild! gällde om flera af Barnskolorna.
Det kunde också beträffande denna fråga framhållas, att den omständigheten,
att de ifrågavarande kungörelserna fastställde ett villkor rörande
minimiaflöningen för lärarinnorna men icke ett motsvarande villkor
i ^fråga om de manliga lärarna, hvilket torde bero däraf, att med afseende
på de sistnämnda en dylik bestämmelse befunnits mindre behöflig, ingalunda
kunde anses innebära, att vid bestämmande af statsunderstödets belopp
hänsyn endast borde tagas till skolans utgifter för lärarinnornas aflöning.
Såsom stöd för öfverstyrelsens uppfattning i denna punkt erinrades
därom, att icke heller hittills, ehuru villkoren rörande lärarinnornas
aflöning varit oförändradt gällande sedan år 1902, vid understödsbeloppets
bestämmande för särskilda skolor i enlighet med fastställda grunder hänsyn
tagits därtill, huruvida undervisningen meddelats af kvinnliga eller
manliga lärare. I kolumn 16 af tabellbilagan hade öfverstyrelsen angifvit
skolornas utgiftsökningar beräknade enligt samma princip som de i
kolumn 12 upptagna siffrorna, men under antagande af samma löneförbättring
för de manliga ämneslärarna som för de kvinnliga.
15
Kuncjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.
Till öfningslärarnas löneförhållanden både vid beräkningen däremot
ingen hänsyn tagits, hvithet emellertid icke betydde något underkännande
af billigheten af en motsvarande löneförbättring äfven åt dessa. Med afseende
härå framhölls, att den valda beräkningsgrunden gåfve större värden
på skolornas utgiftsökning, än som motsvarade deras ökade utgifter
för höjning af lönerna endast åt lärare och lärarinnor i läsämnena. Härigenom
bereddes skolorna tillfälle att tillgodose äfven öfningslärares och
öfningslärarinnors berättigade kraf på löneförbättring.
En annan modifikation, som öfverstyrelsen ansett sig böra föreslå
med afseende på den angifna beräkningsprincipen, vore följande. Ehuru
öfverstyrelsen icke funnit sig kunna till hufvudgrund för beräkningen taga
skolornas lärjungeantal, förmenade öfverstyrelsen dock, att dessa antal
icke borde lämnas utan afseende. Detta skulle innebära ett fullständigt
öfvergifvande af den hittills följda principen, hvilket öfverstyrelsen icke
funne önskligt. Det förhölle sig nämligen så, att, liksom en skola, som
med afseende på lärjungeantalet icke uppnått en viss utveckling, icke syntes
böra af staten understödjas, så gällde det också intill en viss gräns, att
en skola, hvars lärjungeantal vore större än en annan skolas med samma
antal afdelningar, på grund af detta förhållande borde kunna erhålla ett
större understöd än den sistnämnda. Understödet vore ju gifvet icke för
skolans egen skull utan för det gagn, skolan gjorde det allmänna, och
detta gagn vuxe, under i öfrigt lika förhållanden, med antalet lärjungar.
Å andra sidan syntes understödet icke utan gräns böra bestämmas proportionellt
mot lärjungeantalet, enär det kunde väntas, att en större skola,
under förutsättning att dess ekonomi vore ordnad med klok omtanke,
skulle hafva lättare än en mindre skola att reda sig i ekonomiskt afseende,
därigenom att besparingar borde vara möjliga på flera utgiftskonton.
Öfverstyrelsen hade tänkt sig, att en lämplig hänsyn till lärjungeantalet
vore tagen, ifall detta antal användes för att vinna en skälig begränsning
af understödsbeloppen för olika skolor, så att dessa belopp icke i de
smärre skolorna blefve större än hvad som kunde synas motsvara skolornas
utveckling och förut åtnjutna understöd, ej heller i de största skolorna
öfverskrede ett bestämdt maximivärde, öfverstyrelsen tilläte sig i detta
afseende föreslå, dels att ökningen af statsunderstödet icke finge öfverstiga
10 kronor för hvarje lärjunge i klasser öfver de förberedande, dels
också att totala ökningen för ingen skola finge uppgå till högre belopp
än 2,500 kronor.
De ökningar af understödsbeloppen för olika skolor, beräknade efter
den angifna principen med senast omtalade begränsningar, hvilka öfverstyrelsen
ansett sig böra lägga till grund för beräkningen af den erforder
-
16
Kung!. Majds Nåd. Proposition N:o 82.
liga ökningen af statsanslaget, vore upptagna i kolumn 18 af tabellbilagan.
Till jämförelse vore i kolumn 6 upptagna de understöd, skolorna åtnjutit
under kalenderåret 1906.
Med afseende på siffrorna i kolumn 18 ansåge öfverstyrelsen följande
erinringar vara på sin plats.
I vissa kommuner både bestämda lönebelopp för ordinarie folkskollärarinnor
i lägsta lönegraden icke blifvit fastställda af den anledning, att
sådan lärarinna icke för närvarande vore inom kommunen anställd. Öfverstyrelsen
hade i sådana fall såsom värde på löneförhöjningen för en
lärarinna med 24 veckotimmars undervisning upptagit ett belopp af 200
kronor eller den af Riksdagen bestämda ökningen af minimiaflöningen för
ordinarie folkskollärarinna.
I andra fall hade vederbörande nämnders förslag beträffande folkskolornas
nya lönestat ännu icke blifvit slutligen fastställda. På grund
häraf kunde de i kolumn 18 upptagna beloppen endast betraktas såsom
provisoriska. Så mycket mera gällde detta, som öfriga till grund för beräkningen
liggande uppgifter, hvilka icke insamlats med särskildt afseende
på det i denna skrifvelse framställda förslaget, hvartill öfverstyrelsen
kommit först under gången af arbetet med uppgifternas bearbetning, i
åtskilliga fall visat sig sakna önsklig klarhet och bestämdhet, Härtill
komme, att det vid beräkning af antalet lärartjänster, behöfliga för undervisningens
uppehållande, icke varit möjligt att med full likformighet i
alla fall utföra de ganska mödosamma reduktioner, som varit behöfliga på
grund af samläsning mellan olika läsafdelningar eller undervisningstimm
ar nas växlande längd. Ehuru af dessa orsaker, liksom äfven af andra,
det icke kunde ifrågasättas, att de i kolumn 18 upptagna beloppen, i
händelse nödiga medel af Riksdagen ansloges, skulle beviljas de särskilda
skolorna såsom understödsökningar för 1907 och 1908 utan en noggrann
och på för ändamålet inhämtade upplysningar grundad pröfning af hvarje
särskildt fall, förmenade öfverstyrelsen likväl, att kolumnens siffror vore
fullt användbara för beräkning af det behöfliga statsanslagets totala belopp.
Detta torde nämligen endast ganska obetydligt komma att påverkas af de
ändringar af de beräknade siffrorna i kolumn 18, hvilka i särskilda fall
skulle visa sig af förhållandena påkallade.
I en särskild ställning befunne sig de statsunderstödda högre flickskolorna
på de orter, där staten upprättat samskolor. Tre af dessa skolor,
nämligen skolorna i Askersund, Norrtälje och Örnsköldsvik hade redan
upphört med sin verksamhet. För tre af de öfriga, nämligen skolorna i
Alingsås, Köping och Amål upphörde de beviljade statsanslagen att utgå
med vårterminen 1907, hvarefter skolorna sannolikt komme att indragas.
17
Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.
De återstående, nämligen skolorna i Vadstena, Södertälje, Arboga, Sala,
Trelleborg, Ängelholm, Strömstad, Filipstad, Skellefteå och Piteå befunne
sig också under indragning, ehuru de komine att fortsätta sin verksamhet
ytterligare någon tid. Då dessa skolor, hvilkas lärjungeantal samt antal
klasser vore i aftagande, genom det nådiga cirkuläret den 24 november
1905 eller genom senare nådiga beslut, antingen för 1907 eller för båda
åren 1907 och 1908, redan erhållit understöd, som väsentligt öfverstege de
belopp, som motsvarade skolornas lärjungeantal, förmenade ölverstyrelsen,
att i regel ingen ökning af statsunderstödet borde för dessa skolor ifrågasättas.
Öfverstyrelsen hade i tabellen upptagit sådana ökningar endast för
dem af ifrågavarande skolor, nämligen skolorna i Södertälje, Trelleborg,
Ängelholm och Filipstad, hvilka höstterminen 1906 haft flera än tre klasser
och flet a än .30 lärjungar. Det syntes emellertid på eu senare ompröfning
böra bero, dels huruvida förhöjningar af understödet verkligen borde beviljas
de nämnda skolorna, dels också huruvida en eller annan af de
öfriga skolorna borde till ökadt understöd ifrågakomma.
På framställning af Kungl. Maj:t hade genom beslut af 1906 ars
Riksdag anslaget till understöd åt högre skolor för kvinnlig ungdom och
samskolor ökats med ett belopp af 32,500 kronor. Denna anslagsökning,
hvartill på grund af vissa statsunderstödda skolors numera genomförda
indragning ytterligare komme 5,400 kronor, tillsammans alltså en summa
af 37,900 kronor, funnes alltså disponibel för innevarande år. Sedan med
anledning häraf och i öfverensstämmelse med den nådiga kungörelsen den
14 september 1906 ett stort antal ansökningar om understödsökningar
eller nya understöd till Kungl. Maj:t inkommit, hade Kungl. Maj:t anbefallt
öfverstyrelsen att rörande dessa ansökningar afgifva underdånigt
utlåtande. Såsom det framginge af motiveringen till Kungl. Maj:ts framställning
till Riksdagen rörande nyssnämnda anslagsökning, mot hvilken
motivering ingen erinran gjorts af Riksdagen, hade anslagsökningen till
största delen varit afsedd till ökade understöd åt vissa skolor, hvilka vid
bestämmande af statsunderstöden för treårsperioden 1906, 1907 och 1908
icke kunde tilldelas understöd, motsvarande skolornas redan då uppnådda
utveckling, öfverstyrelsen, som hade för afsikt att inom kort föreslå
Kungl. Maj:t att af förutnämnda disponibla medel åt ifrågavarande skolor
bevilja understödsökningar till belopp, som vore angifna i kolumn 7 af
tabellen, förmenade, att de sålunda ifrågasatta ökningarna icke borde medföra
minskning af de understödsbelopp, som med hänsyn till lärarinnornas
löneförbättring nu föresloges för samma skolor. Det syntes nämligen
obilligt mot dessa skolor, att den omständigheten att skolorna på grund
af anslagets otillräcklighet icke redan för kalenderåret 1906 kunnat erhålla
lull. till Jliksd. Prof. 1.907. 1 Sami. 1 Afd. 62 Käft. 3
18
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.
en understödsökning motsvarande den, hvilken redan för nämnda år kommit
andra skolor till del, skulle medföra en minskning af den nu ifrågasatta
understödsökningen.
Sedan de i kolumn 7 upptagna beloppen, tillsammans utgörande
18,550 kronor, fråndragits den förutnämnda disponibla anslagssumma,n,
återstode 19,350 kronor, hvaraf enligt en approximativ beräkning grundad
på de förutnämnda till öfverstyrelsen remitterade ansökningshandlingarna
torde behöfvas omkring 6,500 kronor för understöd åt skolor, som förut
icke åtnjutit understöd af statsmedel men nu, sedan de uppfyllt föreskrifna
villkor för att kunna erhålla sådant, därom gjort ansökning. Af återstoden,
uppgående till omkring 12,850 kronor, torde ökade understöd af
Kungl. Maj:t komma att tilldelas sådana skolor, hvilka genom det nådiga
cirkuläret den 24 november 1905 redan erhållit understöd för treårsperioden
1906, 1907 och 1908, uppgående till de belopp, hvartill skolorna
varit berättigade vid treårsperiodens början på grund af sin dåvarande
utveckling samt kommunernas beslut om bidrag, öfverstyrelsen förmenade,
att dessa skolor af de nu på grund af aflöningsökningarna åt lärarinnorna
ifrågasatta understödsökningarna icke borde erhålla större belopp än öfverskotten,
hvarmed dessa understödsökningar öfverstege dem, hvilka Kungl.
Maj:t af redan tillgäDgliga medel kunde komma att tilldela skolorna. Under
denna förutsättning syntes den förutnämnda för närvarande disponibla
summan af 12,850 kronor böra frånräknas den anslagssökning. som nu
ytterligare vore behöflig.
Härmed hade öfverstyrelsen kommit till den punkt i sin framställning,
att öfverstyrelsen kunde angifva totalbeloppet af den höjning af statsunderstödet
till högre flickskolor och samskolor, som enligt öfverstyrelsens
förmenande borde af Riksdagen begäras. I öfverensstämmelse med det
anförda syntes nämligen detta belopp böra utgöra summan af de understödsökningar
för de särskilda skolorna, hvilka beräknats enligt förut
angifna grunder samt funnes upptagna i kolumn 18 af tabellbilagan,
hvilken summa uppginge till 90,470 kronor, hvarifrån borde afdragas
nyssnämnda belopp af 12,850 kronor. Den erforderliga anslagsökningen
skulle alltså belöpa sig till 77,620 eller i rundt tal 78,000 kronor. Någon
höjning af denna summa på den grund, att understödsökningen för vissa
skolor sannolikt komme att något öfverstiga de beräknade beloppen, torde
icke vara behöflig, enär ökningen för dessa skolor torde komma att motsvaras
af minskningen för andra, hvartill komme, att vederbörande kommuner
sannolikt icke på alla orter skulle befinnas villiga att höja sina
bidrag till skolorna med sådana belopp, som vore erforderliga, för att de
beräknade statsunderstöden skulle kunna utgå oafkortade.
19
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.
Med anledning där af, att den sålunda ifrågasatta anslagshöjningen
kunde synas ganska stor, ansåge sig öfverstyrelsen ytterligare böra erinra
därom, att, såsom öfverstyrelsen vid föregående tillfällen haft anledning
framhålla i sammanhang med framställningar rörande anslag åt enskilda
skolor af olika slag, äfven andra orsaker funnes, förutom de nyss anförda,
hvilka gjorde en förhöjning af understöden till de högre flickskolorna och
samskolorna i hög grad önsklig. I sådant afseende tilläte sig öfverstyrelsen
hänvisa till den betydliga stegringen under senare år af skolornas
utgifter, utom för aflöningar, äfven för lokaler och materiell, hvilken stegring
till väsentlig del berott af en liflig och glädjande utveckling under
dessa år inom undervisningsväsendets hela område.
Med afseende på ett af de villkor, som varit föreskrifna för åtnjutande
af understöd från anslaget till understöd åt högre skolor för kvinnlig
ungdom och samskolor, nämligen det förut flerstädes omnämnda villkoret
rörande ämneslärarinnornas aflöning, ansåge sig öfverstyrelsen, i sammanhang
med förslaget om anslagets höjning, böra göra framställning om en
mindre ändring.
Villkoret gällde i enlighet med de nådiga kungörelserna den 13 juni
1902 och den 14 september 1906 för sådana ämneslärarinnor, hvilka hade
sin hufvudsakliga tjänstgöring i klasserna öfver de förberedande. Enligt
kungörelsernas ordalydelse borde en ämneslärarinna, som undervisade t. ex.
12 veckotimmar i klasser öfver de förberedande och 11 veckotimmar
i förberedande klasser, för hela denna sin tjänstgöring, alltså äfven den
sistnämnda, aflönas i öfverensstämmelse med ifrågavarande villkor. Däremot
behöfde, vid fastställandet af aflöningen för en annan lärarinna, som
likaledes undervisade 12 veckotimmar i klasser öfver de förberedande men
13 veckotimmar i förberedande klasser, intet afseende fästas vid sagda
villkor, icke ens i fråga om hennes aflöning för den förstnämnda tjänstgöringen.
I öfverensstämmelse härmed syntes också ifrågavarande bestämmelse
hafva tillämpats åtminstone af flertalet skolstyrelser.
Då det icke torde finnas någon anledning att efter en för lärarinnan
förmånligare princip bestämma aflöningen för den förra af de båda i
exemplet omnämnda lärarinnorna än för den senare, tilläte sig öfverstyrelsen
föreslå, att det meranämnda villkoret måtte blifva föreskrifvet i
fråga om ersättning för all undervisning i läsämnena, som af lärarinna
meddelades i klasser öfver de förberedande, oberoende däraf, huruvida
samma lärarinna tillika gåfve undervisning till större eller mindre utsträckning
i de förberedande klasserna. Öfverstyrelsen hölle före, att, på samma
gång denna ändring innebure en billighet mot ett stort antal lärarinnor,
därigenom äfven skulle vara undanröjd den ovisshet med afseende på vill
-
20 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.
korets tolkning, hvartill den nuvarande ordalydelsen i ganska många fall
gifvit anledning.
På grund af det anförda hemställde öfverstyrelsen, att Kungl. Maj:t
täcktes göra framställning till Riksdagen, att Riksdagen måtte bevilja
till förhöjning af anslaget till understöd åt högre skolor för kvinnlig
ungdom och samskolor dels för 1908 ett belopp af 78,000 kronor, dels
på extra stat, likaledes för 1908, enahanda belopp att disponeras redan
år 1907.
Tillika föresloge öfverstyrelsen följande grunder med afseeende på
beräkningen af understödsökningarnas belopp för enskilda skolor.
För hvarje lärartjänst, beräknad efter en tid af 24 undervisningstimmar
i veckan, hvar och en omfattande, rasterna oräknade, 45 eller 50
minuter, hvilken vore erforderlig för uppehållande af undervisningen i
läsämnena i skolans klasser öfver de förberedande, kunde till skolan utgå
en förhöjning af det förut åtnjutna statsunderstödet, utgörande högst hälften
af den löneförhöjning, som för år 1907 och för åtta månaders tjänstgöring
beviljats åt ordinarie folkskollärarinna i lägsta lönegraden inom den
kommun, där skolan vore belägen, eller, i händelse sådan lärarinna icke vore
inom kommunen anställd, högst 100 kronor; dock att ökningen af
skolans statsunderstöd icke finge uppgå till högre belopp, än som motsvarade
10 kronor för hvarje lärjunge i klasser öfver de förberedande
samt i intet fall till högre belopp än 2,500 kronor.
Med afseende på de villkor, som måste vara uppfyllda, för att en
skola skulle kunna erhålla ökade understöd, ansåge sig öfverstyrelsen
böra föreslå,
dels att kommun eller enskilda donatorer till skolans uppehållande
lämnade bidrag, hvars värde, för år räknadt, uppginge till minst sammanlagda
beloppet af förut erhållet statsunderstöd jämte den nu ifrågasatta
ökningen;
dels att lärarinna för undervisning i läsämnena i klasser öfver de
förberedande skulle erhålla aflöning uppgående för 24 timmars undervisning
i veckan under 36 läsveckor om året, påsk- och pingstferier
samt tillfälliga lofdagar inräknade, minst till ordinarie folks kollär arinnas
inom samma kommun för åtta månaders tjänstgöring bestämda lägsta
aflöning med inberäknande af naturaförmånerna, eller, om ordinarie
folkskollärarinna icke vore inom kommunen anställd, lägsta lagstadgade
lön för ordinarie folkskollärarinna, likaledes med inräknande af naturaörmånerna,
samt för mindre eller större antal läsveckor eller veckotimmar
i proportion härtill.
21
Kung!.. Majits Nåd. Proposition N:o 82.
Vid öfverstyrelsens utlåtande tinnes, såsom nämnts, fogad den däri
åberopade tabellen, hvilken jag anhåller måtte få såsom bilaga affölja
detta protokoll.
Lika med öfverstyrelsen anser jag billigheten kräfva, att de statsunderstödda
flick- och samskolorna genom anslag från stat och kommun
erhålla bidrag att täcka de ökade utgifter, som med anledning af förut omförmälda
villkor om ämneslärarinnas aflöning orsakas dessa skolor genom
1906 års Riksdags beslut om höjning af den lagstadgade minimilönen
för ordinarie folkskollärarinna och åtskilliga kommunalstyrelsers däraf
föranledda beslut om höjning af lönerna för folkskollärarinnorna inom
kommunen. Då understöd från det ordinarie anslaget till högre skolor
för kvinnlig ungdom redan tilldelats flertalet skolor för treårsperioden
1906—1908, torde det icke böra ifrågasättas att med föranledande af
höjningen af folkskollärarinnelönen nu vidtaga på grund däraf tilläfventyrs
erforderliga ändringar i nu gällande grunder för utdelande af understöd
från nämnda anslag äfvensom ökning af anslagets belopp, utan torde
frågan härom böra tagas under öfvervägande först vid pröfning af de
framställningar till Riksdagen, som skola göras för år 1909 eller det
första året af den treårsperiod, för hvilken understöd från nämnda anslag
nästa gång kommer att utdelas. De ytterligare statsbidrag, som billigtvis
böra tillerkännas skolorna för hvartdera af åren 1907 och 1908, böra enligt
min åsikt utgå såsom särskilda tilläggsunderstöd, och de för ändamålet
erforderliga medlen beredas genom ett anslag å extra stat, som bör hos
Riksdagen äskas.
Såsom jag redan antydt, bör dylikt tilläggsunderstöd lämnas icke
blott af staten utan äfven af vederbörande kommun; och, i likhet^med
hvad som gäller om understöd från det ordinarie anslaget, bör såsom
villkor för tilläggsunderstöd från staten fordras, att kommunen eller enskilda
donatorer lämna bidrag, hvars värde, för år räknadt, uppgår till
minst samma belopp som statens tilläggsunderstöd.
Att bestämma storleken af de tilläggsunderstöd, som böra tillerkännas
de särskilda skolorna, är, såsom framgår af öfverstyrelsens utlåtande i
ärendet, förenadt med stora svårigheter. Härvid har man hufvudsakligen
att taga hänsyn till två faktorer, nämligen dels huru stor aflöningsförhöjning
bör komma på hvarje tjänst, dels ock för huru många tjänster sådan
aflöningsförhöjning bör beräknas.
I fråga om aflöningsförhöjningen är jag ense med öfverstyrelsen derutinnan,
att man ej bör utgå från de löneförhöjningar, som skolorna från
22
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.
och med år 1907 vore nödsakade att gifva sina lärarinnor på grund af
folkskollärarinnornas ökade löner, utan att i stället för hvarje lärarinnetjänst
med normal tjänstgöring bör beräknas så stor löneförhöjning, som
svarar mot skillnaden mellan minimiaflöningen för ordinarie folkskollärarinna
å orten år 1906 och år 1907. Dessa siffror finnas angifna i
kolumn 5 i tabellbilagan.
o Vid beräkningen af antalet tjänster, för hvilka löneförhöjning bör
utgå, har öfverstyrelsen medräknat äfven sådana, som bestridas af manliga
lärare. I denna fråga har jag varit tveksam, men med hänsyn till de af
öfverstyrelsen anförda skäl och då, såsom af en jämförelse mellan slutsiffrorna
i kolumnerna 14 och 18 af tabellbilagan synes framgå, öfverstyrelsens
beräkningssätt icke skulle påfordra något afsevärdt större anslag,
än om hänsyn endast toges till lärarinnetjänster, anser jag mig icke
hafva tillräcklig anledning att i denna punkt frångå öfverstyrelsens uppfattning.
T fråga om antalet tjänster, för hvilka, enligt öfverstyrelsens uppfattning,
löneförhöjning bör utgå, är vidare att märka, att öfverstyrelsen
icke vid sina slutliga beräkningar tagit hänsyn till de tjänster, som faktiskt
finnas vid de särskilda skolorna, utan vid hvarje skola beräknat ett så
stort antal tjänster, som skulle finnas, därest samtliga lärotimmar i
skolans klasser öfver de förberedande fördelades med 24 timmar, eller
det antal, som anger omfattningen af normal tjänstgöring, på hvarje
tjänstinnehafvare. Detta innefattar en afvikelse från den princip, som
innehalies i nu gällande villkor om viss minimilön för ämneslärarinnor,
hvilket villkor icke har afseende endast å undervisningen i klasserna
öfver de förberedande. Om ock den af öfverstyrelsen föreslagna principen
kan hafva ett visst företräde framför den nu gällande, anser jag det dock
icke lämpligt att i fråga om de erforderliga tilläggsunderstöden afvika
från hvad i berörda hänseende nu gäller. Att jag icke vill nu föreslå
någon ändring i de för erhållande af understöd från det ordinarie anslaget
godkända grunder, har jag redan uttalat.
Såsom jag redan omnämnt, kan statsunderstöd till ifrågavarande skolor
nu utgå med högst 45 kronor för hvar och en af skolans lärjungar i
klasserna öfver de förberedande, med iakttagande därvid — jag bortser
från bestämmelsen om särskilda understöd för undervisning i huslig ekonomi
— att understödet får utgå med högst 4,500 kronor. Öfverstyrelsen
har ansett, att en likartad begränsning af tilläggsunderstödens belopp
borde fastställas, öfverstyrelsen föreslår i detta afseende, att ökningen af
statsunderstödet icke sKulle få öfverstiga 10 kronor för hvarje lärjunge i
klasser öfver de förberedande, och att totala ökningen icke skulle för
23
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 82.
någon skola få uppgå till högre belopp än 2,500 kronor. Detta öfverstyrelsens
förslag anser jag mig af flera skäl icke böra biträda.
Sammanlägger man de nu föreskrifna begränsningssiffrorna med respektive
siffror, som af öfverstyrelsen föreslagits, erhåller man gränssiffrorna
55 och 7,000, hvilka icke till hvarandra stå i den proportion, som
hittills städse varit rådande mellan högsta understöd för lärjunge och totalunderstödet
för skola. Vidare kan mot öfverstyrelsens förslag anföras,
att ett bifall till detsamma säkerligen skulle framkalla anspråk på, att
högsta totalunderstödet för skola för tiden från och med nästa treårsperiod
framflyttas till 7,000 kronor; och huruvida en sådan framflyttning är lämplig
och ej kommer att påfordra alltför stor ökning af statsanslaget är för
närvarande svårt att afgöra. Slutligen visar det sig vid en granskning af
tabellbilagorna, att enligt öfverstyrelsens förslag åtskilliga större skolor
skulle erhålla större tilläggs understöd än de själfva begärt, hvaremot flera
mindre skolor finge åtnöja sig med understöd, som uppenbarligen skulle
vara för dem otillräckliga.
Jag anser mig sålunda icke höra förorda de af öfverstyrelsen föreslagna
grunder för tilläggsunderstödens beräkning. Det synes mig emellertid
icke vara erforderligt eller ens lämpligt att på förhand fastställa
vissa grunder, efter hvilka tilläggsunderstöd i förevarande fall skola utgå,
då fråga är allenast om understöd för åren 1907 och 1908 och dessa
skola utgå af ett för ändamålet på extra stat beviljadt anslag.
De af öfverstyrelsen föreslagna grunder för tilläggsunderstödens utgående
torde emellertid kunna användas för beräkning af den summa, som skulle vara
erforderlig för ändamålet. Denna skulle utgöra 90,470 kronor för hvartdera året.
öfverstyrelsen erinrar emellertid därom, att af de 32,250 kronor, hvarmed det
ordinarie anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom år 1906 höjdes,
omkring 12,850 kronor torde komma att innevarande år tilldelas skolor,
hvilka genom nådiga cirkuläret den 24 november 1905 erhållit det understödsbelopp,
hvartill de då voro berättigade, men som på grund af ändrade
förhållanden nu vore berättigade till ett högre understöd från det ordinarie
anslaget och fördenskull i öfverensstämmelse med nådiga kungörelsen den
14 september 1906 inkommit med ansökningar därom. Af det tilläggsbidrag,
som enligt de af öfverstyrelsen tillämpade beräkningsgrunderna
tillkomme dessa skolor i följd af ökningen i folkskollärarinnornas löner,
borde de enligt öfverstyrelsens mening endast erhålla den del, hvarmed
detta belopp öfverstege det tillägg i förut beviljadt understöd, som innevarande
år komme att tilldelas dem från det ordinarie anslaget. Från
nyssnämnda belopp 90,470 kronor kunde alltså afdragas omkring 12,850
24 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.
kronor, så att det erforderliga anslaget kunde beräknas till i rundt tals
78,000 kronor.
Med hänsyn till denna öfverstyrelsens beräkning anser jag, att hos
Riksdagen bör å extra stat för år 1908 begäras ett anslag å 156,000
kronor, hvaraf halfva beloppet bör utgå redan under år 1907.
Under åberopande af hvad jag i ärendet anfört får jag hemställa,
att Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att på extra stat för år 1908 bevilja ett anslag af 156,000 kronor
att utgå med ena hälften år 1907 och andra hälften år 1908 för att användas
såsom bidrag till bestridande af de ökade utgifter, som de högre
skolor för kvinnlig ungdom och samskolor, hvilka åtnjuta understöd från
det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda anslaget till högre
skolor för kvinnlig ungdom, förorsakas i följd af 1906 års Riksdags
äfvensom vederbörande kommuners beslut om höjning af minimilönen för
ordinarie folkskollärarinna, dock under villkor att kommunen eller enskilda
donatorer för samma ändamål lämna bidrag, hvars värde, för år
räknadt, uppgår till minst samma belopp som statens tilläggsunderstöd.»
På tillstyrkan af statsrådets öfriga ledamöter behagade
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i
nåder bifalla hvad föredragande departementschefen
sålunda hemställt; och skulle nådig proposition till Riksdagen
aflåtas af den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar.
Ex protocollo:
A. I. Lindhagen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
BILAGA.
Bi/i. till Riktd. Prof. 1907.
1 Sand.
1 Afd. 62 Häft.
4
26
Kung1. Maj:fn Nåd. Proposition N:o 82.
Antal
lärj. i
_ .. _ klasser
Läroverket
öfver
förbered.
Folkskollärarinnas lägsta 0. ,
Termmins- aflöning Statsunderstöd förut
afgifter i
Petition
skolan
höjning
stödet.
klasser öfver
förbered. 1906 1907
Höjn. 1906
Beräkn.
ökning
af
disponibla
medel
Summa
i
Stockholm 257
Wallinska skolan.
a s
Gymn. 1185
120 å 150
Öfriga skol.
70 å 110
4
1550
5
365
6
4500
7
8
4500
9
1
1
1
2025
1750
Stockholm 155
Lyceum för flickor.
Gymn. 150 1185
Öfriga skol.
75 å 120
1550
365
4500
—
4500
Stockholm 206
Södermalms högre läro- anstalt för flickor.
Gymn. 1185
125 å 150
Öfriga skol.
65 ä 100
1550
365
4500
4500
Stockholm 121
Östermalms högre läro- anstalt för flickor.
Gymn. 150 1185
Öfriga skol.
65 å 105
1550
365
4500
—
4500
Stockholm 237
Ateneum för flickor.
60 å 100 1185
1550
365
4500
—
4500
Stockholm 386
Åhlinska skolan.
Gymn. 150 1185
Semin. 80
Öfriga skol.
55 å 80
1550
365
4500
—
4500
Stockholm 74
Kungsholms elementar- skola för flickor.
60 å 90 1185
1550
365
2800
200
3000
Stockholm 176
Anna Sandströms skola.
75 å 120 1185
1550
365
4500
—
4500
Transport —
- | -
—
—
—
200
—
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.
27
Skolans utgifts- ökning om ve- derbörande lä- rarinnors afton,
höjes med be- loppen i kol. 5.
L.ärarinne- tjänster i
klasser
öfver
förbered.
Skolans
utgiftsök- ning be-
räkn. af
siffrorna i
kol. 11
Hälften
af
siffrorna
i
kol. 12
Förhöjning af
statsunder- stödet beräkn.
af siffrorna i
kol. 13 (dessa
siffror med be- gränsning på
grund af lärj.- antalet)
Lärar- tj änster
(mani. och
kvinnl.) i
klasser
öfver
förbered.
Skolans
utgiftsök- ning be-
räk. af
siffrorna i
kol. 15
Hälften
af
siffrorna
i
kol. 16
Förhöjning af
statsunder- stödet beräkn.
af siffrorna i
kol. 17 (dessa
siffror med be- gränsning på
grund af lärj.- antalet.
1
1
Anmärkningar
10
11
12
13
14
15
16
17
18
3130
8,6
3140
1570
1570
12,5
4560
2280
2280
2200
6,5
2370
1185
1190
9,4
3430
1715
1550
2570
6,9
2520
1260
1260
10,2
3720
1860
1860
2670
7,2
2630
1315
1210
9,7
3540
1770
1210
!
4040
10,6
3870
1935
1940
11,4
4160
2080
2080
"
18,4
6720
3360
2500
20,4
7450
3725
2500
2100
5,7
2080
1040
740
6,0
2190
1095
740
—
10,2
3720
1860
1760
10,5
3830
1915
1760
—
—
-
-
12170
—
-
—
13980
28
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.
^ntal Termins-
lärj'' 1 afgifter i
klasser ,, ...
klasser öfver
öfver ... , ,
forbered.
förbered.
Folkskollärarinnas lägsta
aflöning
Statsunderstöd förut Petition
1906 1907 Höjn.
1906
Beräkn.
ökning
af Summa
disponibla
medel
1 2
3 4 5
6
7 8 9
Transport
—
—
—
—
—
200
—
—
Stockholm
Kungsholms läroverk för
flickor.
82
45 å 65
1185
1550
365
2800
800
3600
11
Stockholm
Afzelii elementarskola
för flickor.
150
100
1185
1550
365
4050
450
4500
1400
Stockholm
Brummerska skolan.
375
75 ä 125
(v. t. 5 kr.
mera)
1185
1550
365
4500
—
4500
4675
Stockholm
Realskolan för flickor.
90
45 å 75
1185
1550
365
2800
950
[+ 500
för hus!
ekonomi]
3750
[+500]
9
Stockholm
Detthowska skolan.
287
35 å 60
1185
1550
365
4500
—
4500
1925
Uppsala
Högre elementarläro- verket för flickor.
224
40 å 85
1130
1400
270
4500
—
4500
1000
Uppsala
Lindska skolan.
87
45 å 75
1130
1400
270
1300
700
2000
—
Enköping
Elementarskola för
flickor.
63
30 ä 55
1050
1300
250
1500
—
1500
—
Norrtälje
Elementarskola för
flickor.
Skola]
har upphöi
■t med s:
n verksa
imhet.
800
—
—
—
Transport
—
- 1
—
—
3600
—
_
Kungl. Maj:ts Ndd. Proposition N:o 82. 29
Skolans utgifts- ökning om ve- derbörande lä- rarinnors afton,
höjes med be- loppen i kol. 5
Lärarinne- tjänster i
klasser
öfver
förbered.
Skolans
utgiftsök- ning be-
räkn. af
siffrorna i
kol. 11
Hälften
af
siffrorna
kol. 12
Förhöjning af
statsunder- stödet beräku.
af siffrorna i
kol. 17 (dessa
siäror med be- gränsning på
grund af lärj.- antalet)
Lärar- tjänster
(mani. och
kvinnl.) i
klasser
öfver
förbered.
Skolans
utgiftsök- ning be-
räk. af
siffrorna i
kol. 15
Hälften
af
siffrorna
i
kol. 16
Förhöjning af
statsunder- stödet beräkn.
af siffrorna i
kol. 17 (dessa
siffror med be- gränsning på
grund af lärj .- antalet)
Anmärkningar
l
!
i
10
11
12
13
14
15
16
17
18
—
—
—
—
12170
—
—
—
13980
i
2300
6,4
2340
1170
820
7,o
2560
1280
820
2750
7,5
2740
1370
1370
7,7
2810
1405
1410
8850
22,6
8250
4125
2500
22,6
8250
4125
2500
5,2
1900
950
900
5,2
1900
950
900
1
3910
10,4
3800
1900
1900
10,4
3800
1900
1900
2710
9,9
2670
1335
1340
12,0
3240
1620
1620
1340
5,2
1400
700
700
5,5
1490
745
750
—
4,4
1100
550
550
4,6
1150
575
580
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
22250
—
—
—
24460
30
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposision N:o 82.
Antal
lärj. i
klasser
öfver:
förbered.
Termins -
afgifter i
Folkskollärarinnas lägsta
aflöning
Statsunderstöd
*Örut
Petition
skolan
bogning
stödet
Läroverket
klasser öfver
förbered.
1906
1907
Höjn.
1906
Beräkn.
ökning
af
disponibla
medel
Summa
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Transport
—
—
—
—
—
—
3600
—
—
Djursholm
Djursholms samskola.
195
Gymn.
125‘å 150
öfriga skol.
70 å 125
1300
[200]
3650
850
4500
Gäfie
Högre flickskolan.
179
45 å 65
1100
1500
400
4500
—
4500
2425
minst
Gäfie
Lyceum för flickor.
35
45-å 75
1100
1500
400
1000
1000
—
Hudiksvall
Elementarskola för
flickor.
88
40 å 70
1100
1325
225
3600
—
3600
Ej bes
summa
Söderhamn
Elementarläroverk för
flickor.
66
35 ä 85
1075
1275
—
3150
—
3150
Ej bestämd
summa
Bollnäs
enskilda läroverk
(samskola).
47
60 å 75
—
—
[200]
800
—
800
Linköpings
elementarläroverk för
flickor.
243
40 åt 90
1200
1400
200
4500
—
4500
2500»)
Norrköpings
norra läroverk för flickor.
147
50 å 75
1195
1375
180
4500
—
4500
1305
Norrköpings
östra läroverk för flickor.
163
50 ä 75
1195
1375
180
4500
—
4500
1305
Vadstena
elementarskola för
flickor.
29
Skolat
i är under i
1
l
ndragnin
g. Den
har nu
1000
klassern
i 3—7 s
1000
imt 29
ärjungar.
Transport
—
“ i —
—
—
—
4450
i
—
—
Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 82. 31
Skolans utgifts- ökning om ve- derbörande lä- rarinnors afton,
höjes med be
loppen i kol. 5
Lärarinne- tjänster i
klasser
öfver
förbered.
Skolans
ntgiftsök- ning be-
räkn. af
siffrorna i
kol. 11
Hälften
af
siffrorna
i
kol. 12
Förhöjning af
statsunder- stödet beräkn.
af siffrorna i
kol. 13 (dassa
siffror med be- gränsning på
grund af lärj
antalet)
Lärar- tjänster
(mani. och
kvinnl.) i
klasser
öfver
förbered.
Skolans
utgiftsök- ning be- räkn. af
siffrorna i
kol. 15
Hälften
af
siffrorna
i
kol. 16
Förhöjning af
statsunder- stödet beräkn.
af siffrorna i
kol. 17 (dessa
siffror med be- gränsning på
grund af lärj.- antalet)
Anmärkningar
10
11
12
13
14
15
16
17
18
—
—
—
—
22250
—
—
—
24460
9,i
[1820]
[910]
[910]
13,0
[2600]
[1300]
[1300]
*
—
8,5
3400
1700
1700
8,7
3480
1740
1740
—
3,7
1480
740
350
3,7
1480
740
350
Skolan är icke under- kastad villkoret rörande
lärarinnornas aflöning.
1330
5,9
1330
665
670
6,4
1440
720
720
1100
5,6
1120
560
560
6,0
1200
600
600
—
4
[800]
[400]
[400]
4,i
[820]
[410]
[410]
1920
11,9
2380
1190
1190
12,o
2400
1200
1200
J) Detta utgör hela den
beräknade utgiftsökning- en till följd af lärarinne- lönernas höjning.
—
7,5
1350
675
680
7,6
1370
685
690
1670
9
1620
810
810
10,o
1800
900
900
(Ganska mj
2,7
eket san
iläsning..
—
2,9
—
—
—
Skolan är icke under- kastad villkoret rörande
lärarinnornas aflöning.
1 -
—
—
—
29520
—
—
—
32370
32
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.
Antal
lärj. i
Termins-
afgifter i
Folkskollärarinnas lägsta
aflöning
Statsunderstöd
förut
Petition
skolan
höj
sta
stödet
Läroverket
klasser
Öfver
förbered.
klasser öfver
förbered.
1906
1907
Höjn.
1906
Beräkn.
ökning
af
disponibla
medel
Summa
1
2
3
4
5
6
7
8
8
Transport —
—
—
—
—
—
4450
—
Motala
sångskola.
120
I alla klasser
23; 30,5
eller 38 be- roende af
tillgångar
1125
1225
100
4500
4500
Eksjö
läroverk för flickor.
51
35 ä 75
1100
1200
100
1750
—
1750
—
Västerviks
läroanstalt för flickor.
87
25 å 65
1020
1300
280
2700
—
2700
—
Skara
högre skola för kvinnlig
ungdom.
133
40 å 80
955
1275
320
4200
300
4500
1000
minst
Mariestads
elementarläroverk för
flickor.
63
40 ä 75
1050
1250
200
2250
250
2500
Trollhättans
samskola.
84
45 ä 55
1050
1300
250
2650
—
2650
—
Lidköpings
elementarläroverk för
flickor.
60
40 ä 70
1025
1300
275
2340
2340
1700 >)
minst
Sköfde
elementarläroverk för
flickor.
94
40 å 90
1050
1300
250
2200
2200
''
Hjo
samskola.
54
30 å 60
—
—
[200]
1500
—
1500
—
Transport
—
—
—
- 1 -
—
5000
—
—
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.
33
Skolans utgifts- ökning om ve- derbörande lä- rarinnors afton,
höjes med be- loppen i kol. 5.
[Ȋrarinne-
tjänster i
klasser
öfver
förbered.
Skolans
utgiftsök- ning be-
räkn. af
siffrorna i
kol. 11
Hälften
af
siffrorna
i
kol. 12
Förhöjning af
statsunder- stödet beräkn.
af siffrorna i
kol. 13 (dessa
siffror med be- gränsning på
grund af lärj - antalet)
Lärar- tjänster
(mani. och
kvinnl.) i
klasser
öfver
förbersd.
Skolans
utgiftsök- ning be- räkn. af
siffrorna i
kol. 15
Hälften
af
siffrorna
i
kol. 16
Förhöjning af
statsunder- stödet beräkn.
af siffrorna i
kol. 17 (dessa
siffror med be- gränsning på
grund af lärj.- antalet)
Anmärkningar
10
11
12
13
14
15
16
17
18
.
—
—
—
—
29520
—
—
—
32370
340
3
300
150
150
5,5
550
275
280
—
5,2
520
260
260
5,3
530
265
270
!
1780
6,9
1930
965
870
7,2
2020
1010
870
—
7,3
2340
1170
1170
7,5
2400
1200
1200
1180
5,7
1140
570
570
5,9
1180
590
590
860
3,6
900
450
450
7,0
1750
875
840
—
5
1380
690
600
5,0
1380
690
600
*) Detta utgör hela den!
beräknade utgiftsökning-1
en till följd af lärarinne- lönernas höjning.
—
6,7
1680
840
840
7,2
1800
900
900
—
3,4
[680]
[340]
[340]
4,8
[960]
[480]
'' [480]
—
-
-
—
34770
—
—
—
38400
Bill. till Rilesd. Prot. 1.907. 1 Sami. 1 Afd. 62 Höft.
5
34
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.
1
Antal
lärj. i
Termins- afgifter i
Folkskollärarinnas lägsta
aflöning
Statsunderstöd
förut
P
Läroverket
klasser
öfver
förbered.
klasser Öfver
förbered.
1906
1907
Höjn.
1906
Beräkn.
ökning
af
disponibla
medel
Summa
h
sta
stödet
i
2
3
4
5
6
7
8
9
Transport
—
-
—
—
—
—
5000
—
—
Vänersborgs
elementarskola för
flickor.
I
81
45 å 75
1100
1300
200
3400
—
3400
Borås
elementarläroverk för
flickor.
138
40 å 75
1020
1275
255
4500
—
4500
—
Alingsås
elementarskola för
flickor.
16
Skola]
i är afsedd a
;t indrag
is med v.
1.1907.
1650
—
—
—
Strängnäs
elementarläroverk för
flickor.
54
40 ä 125
900
1200
300
1600
—
1600
800
Nyköpings
elementarskola för
flickor.
116
50 å 65
1200
1450
250
4100
400
4500
—
Örebro
elementarskola för
flickor.
270
40 å 100
1200
1500
300
4500
—
4500
Ej bestämd
summa
Örebro
nya elementarskola
för fickor.
105
30 å 95
1200
1500
300
3750
—
3750
Ej bestämd
summa
Askersund
elementarskola för
för flickor.
Skolår
har upphöi
t med s
in verks;
imhet.
900
—
—
—
Södertälje
elementarskola för
flickor.
55
Skolai
65 ä 80
är under i
1075
ndragnin
1375
g. Den
300
har nu
2500
klasserna
|
3—7 sa
2500
imt 55 1
675
irjungar.
Transport
—
—
—
—
5400
—
—
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.
35
Skolans utgifts- ökning om ve- derbörande lä- rarinnors afton,
höjes med be- loppen i kol. 5.
Lärarinne-
tjänster
klasser
öfver
förbered.
Skolans
utgiftsök- ning be-
räkn. af
siffrorna i
kol. 11
Hälften
af
siffrorna
i
kol. 12
Förhöjning af
statsunder- stödet i beräkn- af siffrorna i
kol. 13 (dessa
siffror med be- gränsning på
grund af lärj.- antalet)
Lärar- tjänster
(mani. och
kvinnl.) i
klasser
öfver
förbered.
Skolans
utgiftsök- ning bo-
räkn. af
siffrorna i
kol. 15
Hälften
af
siffrorna
i
kol. 16
Förhöjning af
statsunder- stödet beräkn.
af siffrorna i
kol. 13 (dessa
siffror med be- gränsning på
grund af lärj.- antalet)
Anmärkningar
10
11
12
13
14
15
16
17
18
—
—
—
—
34770
—
—
—
38400
1320
6,3
1260
630
630
6,6
1320
660
660
1970
7,5
1910
955
960
7,6
1940
970
970
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1640
5,5
1650
825
540
6,1
1830
915
540
i
1620
7,3
1830
915
920
7,5
1880
940
940
3960
13,3
3990
1995
2000
14,o
4200
2100
2100
2040
6,9
2070
1035
1040
7,5
2250
1125
1050
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1360
4,7
1410
705
550
4,8
1440
720
550
—
—
—
—
41410
—
—
—
45210
36
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82-
Antal
lärj. i
Termins- afgifter i
Folkskollärarinnas lägsta
aflöning
Statsunderstöd förut
Petition
skolan
T - 1
Läroverket
klasser
öfver
förbered.
klasser öfver
förbered.
1906
1907
Höjn.
1906
Beräkn.
ökning
af
disponibla
medel
Summa
statsun
stödet
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Transport
—
—
—
—
—
—
5400
—
—
Eskilstuna
elementarläroverk för
flickor.
145
40 å 67,50
1145
1387,50
242,5 0
4500
4500
800
minst
Västerås
högre elementarläroverk
för flickor.
207
50 å 80
1250
1500
250
4500
"
4500
950
minst
Arboga
elementarskola för
flickor.
18
Skola
30 å 60
n är under
1000
indragnii
1250
ig. Den
250
har nu
1500
klassern
a 5—7
1500
samt 18
lärjungar.
Köpings
elementarläroverk för
flickor.
16
Skola
i är afsedd
_
att indr£
igas med
v. t. It
1000
107.
—
-
Sala
elementarläroverk för
flickor.
33
Skola!
40 ä 45
i är under :
1300
ndragnin
1500
g. Den
200
har nu
1750
klassern
a 4 och i
1750
5 samt 1
3 lärj
Nora
elementarskola för
flickor.
Skola!
i har ombild
ats till 1
''fora san
iskola, fo
1600
r hvilke
a statsuiu
.erstöd s
ökts.
Lindesbergs
samskola.
78
20
950
1150
200
2100
—
2100
1250'')
Faluns
elementarläroverk för
flickor
199
40 å 80
1200
1400
200
4500
—
4500
1900'')
Hed am o ra
samskola.
59
25 å 50
900
1100
200
2500
—
2500
—
Transport
—
—
—
—
—
—
5400
—
—
Kungl. Majits Nåd. Proposition N:o 82.
37
Skolans utgifts- ökning om ve- derbörande lä- rarinnors aflön.
höjes med be- loppen i kol. 5.
Lärarinne- tjänster i
klasser
öfver
förbered.
Skolans
utgiftsök- ning be-
räkn. af
siffrorna i
kol. 11.
Hälften
af
siffrorna
j
kol. 12
Förhöjning af
statsunder- stödet beräkn.
af siffrorna i
kol. 13 (dessa
3iffror med be
gränsning på
grund af lärj.- antalet.
Lärar- tjänster
mani. och
kvinnl.) i
klasser
öfver
förbered.
Skolans
utgiftsök- ning be- räkn. af
siffrorna i
kol. 15
Hälften
af
siffrorna
i
kol. 16
Förhöjning af
statsunder- stödet beräkn.
af siffrorna i
kol. 17 (dessa
siffror med be- gränsning på
grund af 1 ärj. - antalet)
Anmärkningar
10
11
12
13
14
15
IG
17
18
—
—
—
—
41410
—
—
—
45210
1610
6,6
1600
800
800
7,o
1700
850
850
—
7,7
1930
965
970
8,5
2130
1065
1070
(Ganska my
1,9
:ket såra
läsning).
—
—
2,2
—
—
—
—
—
—
—
“
—
2,o
—
—
—
2,0
—
—
—
—
—
—
—
1130
5,5
1100
550
'' 550
5,5
1100
1
550
550
'') Detta utgör hela den
beräknade utgiftsökning- en till följd af lärarinne- lönernas höjning.
1700
1
8,6
1720
860
860
8,9
1780
i
890
890
’) Detta utgör hela den
beräknade utgiftsökning- en till följd af lärarinne- lönernas höjning.
3,8
760
380
380
i
5,0
1000
500
500
—
—
| -
—
44970
— | —
—
49070
38
Kungi. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 82.
Läroverket
Transport
Antal
lärj. i
klasser
öfver
förbered.
Termins-
afgifter i
klasser öfver
förbered.
Folkskollärarinnas lägsta
aflöning
Statsunderstöd förut
Petition
sk
höj
sta
stödet
9
1906
1907
Hcijn.
1906
Beräkn.
ökning
af
disponibla
medel
Summa
1
2
3
4
5
6
7
5400
8
Avesta
elementarskola
(samskola)
44
50 å 100
1050
1250 200
1800
—
1800
720
Borlänge
samskola.
71
42,5 ä 75
950
1150 200
1800
—
1800
450
450
800
minst
Växjö
elementarläroverk för
flickor.
176
35 å 80
1100
1400 300
3500
—
3500
Jönköpings
i elementarskola för
flickor.
134
40 å 75
1160
1275
115
4200
300
4500
I
Jönköpings
j västra elementarlärover- ket för flickor,
i---
106
40 ä 75
1160
1275
115
2500
2000
4500
Värnamo
privata elementarläro- verk (samskola).
45
40 å 60
1100
1300
200
1700
—
1700
Lunds
högre elementarskola
för flickor.
157
40 ä 80
1250
[1400]
[150]
3500
—
3500
Lunds
fullständiga läroverk för
flickor.
126
40 å 75
1250
[1400]
[150]
4500
—
4500
Maimö
högre läroverk för
flickor.
204
50 å 80
1100
1500
400
4500
(500)
förhnslig
ekonomi)
4500
(+500)
Transport] —
—
—
_
—
- |
8200
—
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.
39
Skolans utgifts- ökning om ve- derbörarde lä- rarinnors aflön.
höjes med be- loppen i kol. 5
Lärarinne- tjänster i
klasser
öfver
förbered.
Skolans
utgiftsök- ning be-
räkn. af
siffrorna i
kol. 11
Hälften
af
siffrorna
i
kol. 12
Förhöjning af
statsunder- stödet beräkn.
af siffrorna i
kol. 13 (dessa
siffror med be- gränsning på
grund af lärj.- antalet)
Lärar- tjänster
(mani. och
kvinl.) i
klasser
öfver
förbered.
Skolans
utgiftsök- ning be- räkn. af
siffrorna i
kol. 15
Hälften
af
siffrorna
i
koll 16
Förhöjning af
statsunder- stödet beräkn.
af siffrorna i
kol. 17 (dessa
siffror med be- gränsning på
grund af lärj.
antalet)
Anmärkningar
10
11
12
13
14
15
16
17
18
—
—
—
—
44970
—
—
—
49070
480
2,6
520
260
260
5,o
1000
500
440
—
4,3
860
430
430
6,6
1320
660
660
1980
7,1
2130
1065
1070
7,4
2220
1110
1110
•
830
7,1
820
410
410
7,4
850
425
430
850
7,4
850
425
430
7,5
860
430
430
—
3,6
720
360
360
4,3
960
480
450
—
7,2
[1080]
[540]
[540]
7,3
[1100]
[550]
[550]
—
6,1
[920]
[460]
[460]
6,2
[930]
[465]
[470]
3350
8,6
3440
1720
1720
9,3
3720
1860
1860
—
—
—
—
50650
—
—
—
55470
40
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition K:o 82.
Antal
lärj. i
klasser
öfver
förbered.
Termins- afgifter i
Folkskollärarinnas lägsta
aflöning
Statsunderstöd förut
Petition
skolan
ko
sta
stöd
Lärjungar
klasser öfver
förbered
1906
1907
Höjn.
1906
Beräkn.
ökning
af
disponibla
medel
Summa
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Transport
—
—
—
—
-
—
8200
—
—
Malmö
Tekla Abergs högre
läroverk för flickor.
305
50 å 85
Gymn. 150
1100
1500
400
2500
2000
4500
Malmö
Anna och Eva Bunths
skola för flickor.
74
75 å 95
1100
1500
400
1500
1000
2500
Hälsingborg
högre elementarskolan
för flickor.
141
50 å 90
1150
1500
350
2000
—
2000
Hälsingborg
Ebba Lundbergs högre
läroverk för flickor.
124
40 å. 65
1150
1500
350
2500
—
2500
—
;
Hälsingborg
nya elementarskolan för
flickor.
124
50 ä 90
1150
1500
350
2800
—
2800
—
Landskrona
elementarskola för
flickor.
114
85 å 75
1112,50
1309
196,5
2500
—
2500
Ej bestämd
summa
Ystads
elementarskola för
flickor.
124
50 å 85
1012,50
1287,50
275
3750
750
4500
Ej bes
summa
Trelleborgs
elementarskola för
flickor.
42
Skolai
55 å 75
i är under i
ndragnin
g. Den
[200]
har nu
1000
klassernE
, 4—8 si
1000
mt 42 1
ärj ungar.
Eslöfs
högre flickskola.
60
40 ä 75
1000
1200
200
2450
450
2900
—
Transport
—
—
—
—
—
—
12400
—
—
Klingl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.
41
Skolans utgifts- ökning om ve- derbörande lä- rarinnors afton,
höjes med be- loppen i kol. 5
Lärarinne- tjänster i
klasser
öfver
förbered.
Skolans
utgiftsök- ning be-
räkn. af
siffrorna i
kol. 11
Hälften
af
siffrorna
i
kol. 12
Förhöjning af
statsunder- stödet beräkn.
af siffrorna i
kol. 13 (dessa
siffror med be- gränsning på
grund af lärj.- antalet)
Lärar- tjänster
(mani. och
kvinnl.) i
klasser
öfver
förbered.
Skolans
utgiftsök- ning be- räkn. af
siffrorna i
kol. 15
Hälften
af
siffrorna
i
kol. 16
Förhöjning af
statsunder- stödet beräkn.
af siffrorna i
kol. 17 (dessa
siffror med be- gränsning på
grund af lärj.- antalet)
Anmärkningar
10
11
12
13
14
15
16
17
18
—
—
—
—
50650
—
—
—
55470
—
13,i
5240
2620
2500
18,i
7240
3620
2500
3050
7,o
2800
1400
740
7,3
2920
1460
740
—
7,4
2590
1295
1300
7,6
2660
1330
1330
1
2900
7,8
2730
1365
1240
10,8
3780
1890
1240
2280
7,2
2520
1260
1240
7,4
2590
1295
1240
1280
6,8
1340
670
670
6,8
1340
670
670
2090 •
7,8
2150
1075
1080
7,9
2^70
1085
1090
[780]
3,5
700
[355]
[360]
4,1
[820]
[410]
[410]
1380
6,4
1280
640
600
6,5
1300
650
600
—
—
—
-
60380
—
—
—
65290
Bih. till Riksd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 62 Raft.
42 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.
Antal
lärj. i
klasser
öfver
förbered.
Termins-
afgifter i
Folkskollärarinnas lägsta
aflöning
Statsunderstöd
orut
Petition
skolan
Läroverket
klasser i
förbered.
1906
1907
Höjn.
1906
Beräkn.
ökning
af
disponibla
medel
Summa
höjning
stödet
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Transport
-
—
—
—
—
—
12400
—
—
Hörby
samskola.
44
50 å 75
950
1150
200
1700
—
1700
350
Hörs
Barnskola.
34
40 å 60
—
—
[200]
1350
—
1350
—
Kristianstads
elementarläroverk för
flickor.
163
45 å 80
1200
1400
200
3400
500
3900
—
Simrishamn
läroverk för flickor.
46
35 ä 65
900
1100
200
2000
—
2000
—
Ängelholms
elementarskola för
flickor.
41
Skolai
52 å 77
i är under i
ndragnin
1350
g. Den
[200]
har nu
1500
klassern
i 4—7 s
1500
imt 41 ;
500
ärj ungar.
Karlskrona
högre läroverk för
flickor.
221
50 å 90
1089
1244,4 0
155,4
4500
—
4500
—
Karlshamn
elementarläroverk för
flickor.
132
35 å 70
1100
1347,50
247,5
2000
1500
3500
—
Ronneby
samskola.
60
30 å 65
950
1150
200
2200
—
2200
—
Göteborg
Majornas elementarläro- verk för flickor.
224
45 ä 50
1150
1387,5
237,5
4500
_
4500
Så mycket
att skolan
må kunna
fullgöra vill- koret
Transport
—
—
—
—
—
—
14400
—
—
Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 82.
43
Skolans utgifts- ökning om ve- derbörande lä- rarinnors afton,
höjes med be- loppen i kol. 5
Lärarinne- tjänster i
klasser
öfver
förbered.
Skolans
utgiftsök- ning be- räkn. af
siffrorna i
kol. 11
Hälften
af
siffrorna
i
kol. 12
Förhöjning af
statsunder- stödet beräkn.
af siffrorna i
kol. 18 (dessa
siffror med be- gränsning på
grund af lärj.- antalet)
Lärar- tjänster
[mani. och
kvinnl.) i
klasser
öfver
förbered.
Skolans
utgiftsök- ning be- räkn. af
siffrorna i
kol. 15
Hälften
af
siffrorna
i
kol. 16
Förhöjning af
statsunder- stödet beräkn.
af siffrorna i
kol. 17 (dessa
siffror med be- gränsning på
grund af lärj.- antalet)
Anmärkningar
10
it
12
18
14
15
16
17
18
—
—
—
—
60380
—
—
65290
480
2,2
440
220
[220]
• 3,4
680
340
[340]
Klasserna läsa tillsam- mans två och två i fler- talet ämnen.
—
2,8
[560]
[280]
[280]
3,8
[760]
[380]
[340]
Klasserna läsa tillsam- mans två och två i fler- talet ämnen.
—
7,8
1560
780
780
7,8
1560
780
780
1190
6,1
1220
610
460
6,>
1220
610
[460]
—
3,6
[720]
[360]
[360]
3,8
[760]
[380]
[380]
1650
11,5
1790
895
900
11,9
1850
925
930
1590
6,4
1580
790
790
6,5
1610
805
810
620
3,6
720
360
360
4,8
960
480
480
9,8
2330
1165
1170
10,0
2380
1190
1190
—
—
—
— 1 65700
—
—
—
71000
44 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.
Antal
lärj. i
Termins- afgifter i
Folkskollärarinnas lägsta
aflöning
Statsunderstöd
‘örut
Petition från
skolan ang.
höjning af
statsunder- stödet
Läroverket
öfver
förbered.
klasser öfver
förbered.
1906
1906 •
Höjn.
1906
Beräkn.
ökning af
af
disponibla
medel
Summa
1
2
3
4
r,
6
7
8
9
Transport
—
—
—
—
—
—
14400
—
—
Göteborg
F runtimmersföreningens
flickskola.
162
25
Fortsättn.- klasserna 20
1150
1387,5
237,5
4000
4000
Så mycket
att skolan må
kunna fullgö- ra villkoret
Göteborg
Sigrid Rudebecks ele- mentarskola för flickor.
213
60 å 100
1150
1387,5
237,5
4500
—
4500
»
Göteborg
nya elementarskolan för
flickor.
177
75 å 125
1150
1387,5
237,5
4500
—
4500
»
Göteborg
j M. Halls skola för
flickor.
204
60 å 120
1150
1387,5
237,5
4500
—
4500
Göteborg
G. Wigerts flickskola
(privat elementarläro- verk för flickor).
76
60 ä 95
(v. t. 10 kr.
mera)
1150
1387,5
237,5
2600
2600
»
Göteborg
Hilda Bergs skola för
flickor.
97
50 ä 75
1150
1387,5
237,5
3100
850
3950
»
Göteborg
Iijellbergska flick- skolan.
137
10
1150
1387,5
237,5
4000
500
4500
—
Uddevalla
elementarläroverk för
flickor.
107
j
40 å 75
1087,5
1287,5
200
4400
—
4400
—
Strömstad
elementarläroverk för
flickor.
19
Skola]
35 å 65
i är under
1012,5
ndragnir
1512,5
g. Den
i
200
bär nu
i
1450
klassern
!
a 5—7 s
!
1450
amf 19
|
lärjungar.
Transporti
- j
—
1
l
j
- 1
- j
15750
- |
Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 82.
45
Skolans utgifts- ökning om ve- derbörande lä- rarinnors aflön.
höjes med be- loppen i kol. 5
Lärarinne-
tjänster i
klasser
öfver
förbered.
Skolans
utgiftsök- ning be-
rälcn. af
siffrorna i
kol. 11
Hälften
af
siffrorna
i
kol. 12
Förhöjning af
statsunder- stödet beräkn.
af siffrorna i
kol. 13 (dessa
siffror med be- gränsning på
grund af lärj.- antalet)
Lärare- tjänster
(mani. och
kvinnl.) i
klasser
öfver
förbered.
Skolans
utgiftsök- ning be- räkn. af
siffrorna i
kol. 15
Hälften
af
siffrorna
i
kol. 16
Förhöjning af
statsunder- stödet beräkn.
af siffrorna i
kol. 17 (dessa
siffror med be- gränsning på
grund af lärj.- antalet)
Anmärkningar
10
11
12
13
14
15
16
17
18
—
—
—
—
65700
—
—
—
71000
6,i
1450
725
730
6,2
1470
735
740
—
10,6
2520
1260
1260
13,2
3140
1570
1570
—
9,3
2210
1105
1110
9,5
2260
1130
1130
2450
9,5
2260
1130
1130
9,5
2260
1130
1130
1380
6,7
1590
795
760
6,9
1640
820
760
—
5,9
1400
700
700
5,9
1400
700
700
1090
4,7
1120
560
560
4,8
1140
570
570
1170
6,6
1320
660
660
6,6
1320
660
660
(Ganska myc
2,3
ket sam
ösning.)
—
—
2,3
—
—
—
—
—
—
72610
—
—
—
78260
46
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.
Antal
lärj. i
klasser
öfver
förbered.
Termins- afgifter i
Folkskollärarinnas lägsta
aflöning
Statsunderstöd förut
Petition
skolan
höjning
stödet
Läroverket
klasser öfver
förbered.
1906
1907
Höjn.
1906
Beräkn.
ökning
af
disponibla
medel
Summa
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Transport
—
—
—
—
—
—
15750
—
—
Lysekil
samskola.
53
40 å 70
1100
1300
200
1550
—
1550
400
minst
Halmstad
högre elementarläroverk
för kvinnlig ungdom.
192
40 ä 65
1113
1275
162
4500
4500
Så my
att
kan
villkoret
Varbergs
elementarläroverk för
flickor.
57
40 ä 70
1100
1400
300
2600
500
3100
1000
■ minst
Falkenbergs
elementarskola.
88
30 å 60
1125
1283,3 3
158
3000
—
3000
800
minst
Kalmar
elementarskola för
flickor.
178
40 k 80
1050
1225
175
4500
—
4500
900
Oskarshamn
elementarläroverk för
flickor.
99
30 å 90
—
—
[200]
3400
400
3800
—
Mönsterås
samskola.
45
40 å 50
850
1050
200
1200
400
1600
—
Karlstad
högre elementarläroverk
för flickor.
191
30 å 60
1275
1500
225
2350
—
2350
Kristinehamn
elementarläroverk för
flickor.
103
40 å 90
1100
1400
300
3550
—
3550
2000
minst
Transport
—
—
—
—
—
—
17050
—
—
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82. 47
Skolans utgifts- ökning om ve- derbörande lä- rinnors afton,
höjes med be- loppen i kol. 5
Lärarinne- tjänster i
klasser
öfver
förbered.
Skolans
utgiftsök- ning be-
räkn. af
siffrorna i
kol. 11
Hälften
af
siffrorna
kol. 12
Förhöjning af
statsunder- stödet beräkn.
af siffrorna i
kol. 13 (dessa
siffror med be- gränsning på
grund af lärj.- antalet)
Lärar- tjänster
(mani. och
kvinnl.) i
klasser
öfver
förbered.
Skolans
utgiftsök- ning be- räkn. af
siffrorna i
kol. 15
Hälften
af
siffrorna
i
kol. 16
Förhöjning af
statsunder- stödet beräkn.
af siffrorna i
kol. 17 (dessa
siffror med be- gränsning på
grund af lärj.- antalet)
Anmärkningar
10
11
12
13
14
15
16
17
18
—
—
—
—
72610
—
—
—
78260
400
2,7
540
270
270
3,7
740
370
370
6,2
1000
500
500
6,8
1100
550
550
1810
6,3
1890
945
570
6,4
1920
960
570
—
6,8
1070
535
540
6,9
1090
545
550
1570
9,0
1580
790
790
9,2
1610
805
810
—
6,8
[1360]
[680]
[680]
7,2
[1440]
[720]
[720]
440
2,4
480
240
240
3,5
700
350
350
—
6,0
1350
675
680
6,0
1350
675
680
Skolan är icke under- kastad villkoret rörande
lärarinnornas aflöning.
—
7,3
2190
1095
1030
7,3
2190
1095
1030
—
—
—
—
77910
—
— i —
83890
48
Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 82.
Antal
lärj. i
klasser
öfver
förbered.
Termins-
afgifter i
Folkskollärarinnas lägsta
aflöning
Statsunderstöd
orut
P
Läroverket
klasser öfver
förbered
1906
1907
Höjn.
1906
Beräkn.
ökning
af
disponibla
medel
Summa
sta
stödet
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Transport
—
—
—
—
—
17050
—
Filipstad
elementarskola för
flickor.
37
Skolai
50 ä 75
i är under i
1100
ndragnin
1250
g. Den
150
har nu
1950
klassern
i 4—7 s
1950
mit 37
ärjungar.
Arvika
elementarskola för
flickor.
96
35 å 80
1100
1300
200
2500
350
2850
500 eller
eventuelt
1500
Åmåls
elementarskola för
flickor.
15
Det s
solan bevilja
de stats!
nderstöd
3t utgår
2000
v. t. 19
07.
2000
—
Seffle
samskola.
41
37,5 å 60
—
—
[200]
1000
—
1000
—
Härnösands
elementarläroverk för
flickor.
116
40 å 75
1200
1400
200
4500
—
4500
—
Sundvalls
läroverk för flickor.
183
40 å 100
1200
1400
200
4500
—
4500
1200
minst
Örnsköldsviks
högre flickskola.
Skolar
har upphöi
*t med s
in verks
unket.
500
—
500
—
Sollefteå
samskola.
84
50 ä 100
1207,5
1300
92,5
2500
—
2500
Ej
summa
Östersund
elementarläroverk för
flickor.
124
45 ä 110
1200
1400
200
3500
—
3500
—
Umeå
elementarläroverk för
flickor.
119
30 å 70
1200
1500
300
3300
800
4100
—
Transport
—
—
—
—
—
—
18200
—
—
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kun yl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.
4''.)
kolans utgifts- ökning om ve- derbörande lä- rarinnors ållon,
höjes med be- loppen i kol. 5
Lärarinne- tjänster i
klasser
öfver
förbered.
Skolans
utgiftsök- ning be- räkn. af
siffrorna i
kol. 11
Hälften
af
siffrorna
i
kol. 12
Förhöjning af
statsunder- stödet beräkn.
af siffrorna i
kol. 13 (dessa
siffror med be- gränsning på
grund af lärj.- antalet
Lärar- tjänster
(mani. och
kvinnl.) i
klasser
öfver
förbered.
Skolans
utgiftsök- ning be- räkn. af
siffrorna i
kol. 15
Hälften
af
siffrorna
i
kol. 16
Förhöjning af
statsunder- stödet beräkn.
af siffrorna i
kol. 17 (dessa
siffror med be- gränsning på
grund af lärj.- antalet)
Anmärkningar
30
11
12
13
14
15
16
17
18
—
—
—
—
77910
—
—
—
83890
490
3,7
560
280
280
3,9
590
295
300
1140
6,8
1360
680
680
6,8
1360
680
680
—
2,3
—
—
—
2,9
—
—
—
—
1,6
[320]
[160]
[160]
4,0
[800]
[400]
[400]
950
5,7
1140
570
570
5,8
1160
580
580
1580
8,4
1680
840
840
9,2
1840
920
920
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4,0
370
185
190
6,7
620
310
310
1340
6,5
1300
650
650
7,1
1420
710
710
1850
1
6,9
2070
1035
1040
7,i
2130
1065
1070
—
—
—
82320
—
—
88860
Bih. till Riksd. Prot. 1901. 1 Sami. 1 Afd. 62 Häft.
50
Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 82.
Läroverket
Transport
Antal
lärj. i
klasser
öfver
förbered.
Termins-
afgifter i
klasser öfver
förbered.
Folkskollärarinnas lägsta
aflöning Statsunderstöd förut
Petition
skolan
höjning
sta
stödet
9
ärjungar.
350
event
850
1906
1907
Höjn. 1906
Beräkn.
ökning
af
disponibla
medel
Summa
1
2
3
4
5
6
7
18200
8
Skellefteå
elementarläroverk för
flickor.
24
Skola:
40 å 75
i är under i
900
ndragnin
1100
g. Den
200
har nu
1700
klassern
i 5—7 s
1700
imf 24
Luleå
elementarläroverk för
flickor.
134
42,5 å 80
1200
1400
200
4150
350
4500
Piteå
enskilda flickskola.
11
Skola:
60 å 75
i är under :
910
ndragnin
1110
g. Den
200
har nu
1200
klassern
a 4—6 s
amf 11
ärjungar.
Visby
högre flickskola.
112
35 å 65
1100
1350
250
4000
4000
1000
minst
Summa
—
—
—
—
—
—
18550
—
—
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82. 51
Skolans utgifts- ökning om ve- derbörande lä- rarinnors afton,
höjes med be- loppen i kol. 5
Lärarinne- tjänster i
klasser
öfver
förbered.
Skolans
utgiftsök- ning be-
räkn. af
siffrorna i
kol. 11
Hälften
af
siffrorna
i
kol. 12
Förhöjning af
statsunder- stödet beräkn.
af siffrorna i
kol. 13 (dessa
siffror med be- gränsning på
grund af lärj.- antalet)
Lärar- tjänster
(mani. och
kvinnl.) i
klasser
öfver
förbered.
Skolans
utgiftsök- ning be- räkn. af
siffrorna i
kol. 15
Hälften
af
siffrorna
i
kol. 16
Förhöjning af
statsunder- stödet beräkn.
af siffrorna i
kol. 17 (dessa
siffror med be- gränsning på
grund af lärj.
antalet)
Anmärkningar
10
11
12
13
14
15
16
17
18
—
—
—
—
82320
—
—
—
88860
—
2,3
—
—
—
2,8
—
—
1150
6,3
1260
630
630
6,7
1340
670
670
^Klasserna 4
1,3
och 5
äsa tillse
immans
alla ämnen
2,0
)•
—
—
—
1820
7,3
1830
915
920
7,5
1880
940
940
—
—
—
—
83870
—
—
—
90470
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.