Sök i Ratio Lex

Angående godkännande af telegrafverkets utgiftsstater för år 1908 in. m

1907-03-08 · 169 sidor, varav 148 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 148 av 169 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1907:84, Angående godkännande af telegrafverkets utgiftsstater för år 1908 in. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

1

N:o 84.

Kungl. Maj:ts nddiga proposition till Riksdagen angående

godkännande af telegrafverkets utgiftsstater för år 1908

in. m.; gifven Stockholms slott den 8 mars 1907.

Under åberopande af bifogade utdrag af statsrådsprotokollet öfver

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

dels medgifva,

att linjearbetaren Lars Johan Claessén, vaktmästaren vid Motala

telegrafstation Gustaf Bygel och telegrambäraren Algot Knut Bäckman

må från ingången af år 1907 af telegrafverkets medel uppbära en hvar

under sin återstående lifstid ett årligt understöd, Claessén af 480 kronor,

Bygel af 300 kronor och Bäckman af 150 kronor, att utbetalas i den

ordning, som gäller för fyllnadspensioner från telegrafverket;

att för utvidgning af telegrafverkets lokaler i Stockholm må reserveras

ytterligare 200,000 kronor;

att å telegrafverket tillhöriga tomter i Hälsingborg och Härnösand

må uppföras . telegrafstationsbyggnader för en kostnad icke öfverstigande,

för byggnaden i Hälsingborg 230,000 kronor och för byggnaden

i Härnösand, inrymmande jämväl lokaler för postkontoret i staden,

252,000 kronor;

att för anskaffande af lokaler i landsorten för telegrafverkets behof

må reserveras ett belopp af 100,000 kronor;

att för telegrafverkets behof må få inköpas egendomarna n:r 2 och

3 i kvarteret Aeolus med adressnummer 8 Slottsbacken och 3 Telegrafgränd

i Stockholm för 520,000 kronor samt fastigheten n:r 80—

81 i kvarteret Björnen vid Ålfgatan i Karlstad för 100,000 kronor;

Bill. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 64 Höft. (N:o 84.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

dels, med godkännande af de i statsrådsprotokollet intagna förslag

till utgiftsstater för telegrafverket att tillämpas under 1908 ock till

aflöningsreglemente för tjänstemän vid telegrafverket, för år 1908, bestämma

telegrafverkets anslag, förslagsvis beräknadt, till 9,980,000

kronor, att utgå direkt af telegrafmedlen;

dels bemyndiga riksgäldskontoret att tillhandahålla telegrafstyrelsen

för anskaffande af lokaler för telegrafverkets behof ett lånebelopp af

3,000,000 kronor att, i mån af behof och sedan detta för hvarje gång

blifvit af Kungl. Maj:t och Riksdagen pröfvadt, af telegrafstyrelsen i

riksgäldskontoret lyftas och jämte ränta, motsvarande den ränteutgift,

som genom berörda belopps öfverlämnande till telegrafstyrelsen förorsakas

riksgäldskontoret, inom tjugu år från första lyftningsdagen

återgäldas medelst afbetalningar, i den mån telegrafverkets medel därtill

lämna tillgång, dock så att dylika afbetalningar böra en månad

förut af telegrafstyrelsen för riksgäldskontoret tillkännagifvas;

dels af nämnda lånemedel anvisa till inköp för telegrafverkets behof

af egendomarna n:r IX och II i kvarteret Skvalperup i Malmö 350,000

kronor samt för utförande af vissa byggnadsarbeten för utvidgning af

stationslokalerna i Malmö 169,000 kronor;

dels och medgifva, att för telegrafverkets behof må, efter Kungl.

Maj:ts pröfning och godkännande, inköpas för byggnadstomter lämpliga

fastigheter i Göteborg, Norrköping, Landskrona, Örebro och Västerås,

äfvensom att köpeskillingarna därför må utbetalas af ofvannämnda lånemedel.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kunglig nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF.

Jidius Juhlin.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 84.

3

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 8 mars 1907.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,

Statsråden: Tingsten,

Albert Petersson,

Alfred Petersson,

Hederstierna,

Dyrssen,

Hammarskjöld,

Roos,

Juhlin,

Swartz.

Departementschefen, statsrådet Juhlin anförde:

Då jag den 12 sistlidne januari underställde Kungl. Maj:ts pröfning

frågan om reglerandet af utgifterna under riksstatens sjätte hufvudtitel

för år 1908, anmälde jag, att telegrafstyrelsen i underdånig

skrifvelse den 30 november 1906 i vanlig ordning inkommit med förslag

till stater för telegrafverket för år 1908.

Emellertid ansåg jag, att detta förslag af nedan omförmälda anledning

ej borde göras till föremål för närmare pröfning; och blef i propositionen

angående statsverkets tillstånd och behof det för telegrafverket

erforderliga anslaget för 1908 upptaget till ett förslagsvis beräknadt

belopp af 9,980,000 kronor.

Genom nådigt beslut den 22 juni 1906 har nämligen Kungl. Maj:t

bemyndigat chefen för civildepartementet att såsom sakkunniga tillkalla

tre personer för att jämte tillförordnade, generaldirektören H. Rydin af
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 84.

gifva yttrande och förelag beträffande förändrad organisation af telegrafstyrelsen

in. m.

Sedan jag på grund häraf anmodat dåvarande disponenten, numera

Kungl. Maj:ts minister i Washington H. L. F. Lagercrantz, byråchefen

i telegrafstyrelsen A. Rydin och ledamoten af Riksdagens Andra Kammare,

lektorn, filosofie doktorn K. Starbäck att tillika med tillförordnade

generaldirektören afgifva berörda yttrande och förslag, hafva dessa kommitterade

den 14 januari 1907 till mig öfverlämnat af dem uppgjordt

förslag till omreglering af telegrafstyrelsen och lokalförvaltningarna.

På grund af nådig remiss har telegrafstyrelsen häröfver afgifvit

underdånigt utlåtande; och har styrelsen, som i allt väsentligt biträdt

kommitterades förslag, funnit dessa synnerligen väl ägnade att kraftigt

befrämja telegrafverkets utveckling och att bereda telegrafverket sådana

förvaltningsformer, att det kan komma att motsvara allmänhetens berättigade

kraf på ett modernt kommunikationsverk.

Omfattningen af det åt kommitterade lämnade uppdrag äfvensom

hufvudsynpunkterna för dess utförande angaf jag till statsrådsprotokollet

för nämnda den 22 juni 1906, till hvilket jag i berörda hänseende

yttrade följande:

»Den första nådiga instruktionen för telegrafstyrelsen utfärdades

den 1 november 1878. Den organisation, styrelsen härigenom erhöll,

var inrättad väsentligen efter mönstret af öfriga förvaltande ämbetsverk

och har alltjämt förblifvit i stort sedt oförändrad. Telegrafverket har

emellertid sedan dess, i all synnerhet genom telefonväsendets tillkomst,

vunnit en storartad omfattning, och särskildt under det senaste årtiondet

har utvecklingen gått framåt i utomordentlig grad. Under det sålunda

telegraf inkomsterna år 1895 uppgingo till 1,405,469 kronor och telefoninkomsterna

samma år stego till 1,936,151 kronor, belöpte sig dessa

inkomster år 1904 till respektive 1,872,425 kronor och 6,124,144 kronor.

Värdet af telegrafverkets egendom, som år 1895 upptogs till 13,409,324

kronor, bokfördes 1904 till 38,179,998 kronor, och värdet af hvad som

vid dess verkstad årligen tillverkades, år 1895 uppgående till 239,064

kronor, steg 1904 till 870,776 kronor. Såsom Eders Kungl. Maj:t behagade

finna af dessa siffror, är telegrafverket i denna stund en vidtomfattande

affär, som med sig förenar en betydande industriell rörelse,

och det torde därför vara af högsta vikt, att denna affär och dess utvecklingsmöjligheter

tillgodoses på det för staten och den trafikerande

allmänheten fördelaktigaste sätt. Det synes mig emellertid kunna med

skäl ifrågasättas, huruvida de former, enligt hvilka telegrafstyrelsen på

grund af 1878 års instruktion förvaltas, numera kunna anses ändamålsenligt

motsvara telegrafverkets uppgift, och om icke telegrafstyrelsen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 84. 6

bör gifvas on annan organisation, som mera är afpassad efter telegi afverka

Imfvndsakligen industriellt-ekonomiska verksamhet och underlättar

en affärsmässig förvaltning däraf. _ .

I detta sammanhang tillåter jag mig fasta Rders Kungl. Maj:ts

uppmärksamhet på ytterligare ett par frågor rörande telegrafverket.

Redan inom den kommitté, som den 31 oktober 1901 afgaf förslag

till nya stater för post- och telegrafverken, väcktes fråga, om icke en

del vid linjearbetena anställda arbetsledare och linjeförman samt reparatörer

borde uppföras på ordinarie stat, men ansåg sig kommittén åt

vissa skäl då ej böra framkomma med något förslag i sådant hänseende.

I sitt öfver kommittébetänkandet afgifna utlåtande anförde telegra - styrelsen, att styrelsen hyste den uppfattning, att såväl arbetsledare oc

linjeförmän som ock i synnerhet de med det ordinarie underhållet uteslutande

sysselsatta reparatörerna bort uppföras å ordinarie stat, men

att styrelsen icke vore beredd att, utan föregående noggrann utredning

jämväl i fråga om pensioneringen, framställa ett definitivt förslag.

Dåvarande departementschefen förklarade sig vara enig med telegrafstyrelsen

i denna organisationsfråga, som enligt departementschefens

åsikt snart måste vinna sin lösning. „ , , , ,

Denna fråga ligger emellertid fortfarande ölost. Med den utveckling

särskild! telefonväsendet tagit — telegraf- och telefoMednmgamas

längd, som 1895 utgjorde 80,059 kilometer, uppgick 1904 till 182,207

kilometer — torde det numera kunna såsom visst antagas, att behofvet

af ungefär det antal underbefäl och reparatörer, som för närvarande

finnes anställdt vid linjearbetena, skall komma att blifva konstant. Det

synes mig därför vara angeläget, att frågan om åtminstone en större

del af dessa statstjänares uppförande på ordinarie stat omedelbart gores

till föremål för utredning. . ., inn£1 „

Slutligen har jag ansett lämpligt, att, sedan de vid 19(K ars riksdag

fastställda nya stater för telegrafverkets distrikts- och lokalförvaltningar

nu under några år varit i tillämpning, det bör, med ledning a

den erfarenhet, som vunnits under verkets alltjämt fortgående utveckling,

undersökas, huruvida dessa stater må vara lämpade efter forhanden

varande förhållanden.»

Jao- går nu att redogöra för kommitterades förslag.

Kommitterade lämna till en början en allmän öfversikt öfver den

ställning, de intagit till det dem lämnade uppdraget, och de synpunkter,

som för dem varit bestämmande. Beträffande, denna öfversikt ma det

tillåtas mig att, med hänvisning för öfrigt till kommittébetänkandet,

Kommitter*- des hufvudsynpunkter.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 84.

sid. i—42, här i korthet angifva öfversiktens innehåll särskilt i hvad

angar^ telegrafstyrelsens omorganisation.

Kommitterade hafva härvid såsom sin åsikt uttalat, att de allmänna

förvaltningsformer, som pålagts telegrafstyrelsen, icke äro för de nuvarande

forhallandena ändamålsenliga. Så länge telegrafstyrelsen haft

endast telegrafväsendet om hand, hade enligt kommitterades förmenande

olagenheterna af de nuvarande tunga formerna för ämbetsärendenas behandling

inom styrelsen varit af mindre betydelse, men genom rikstelefonnatets

tillkomst och hastiga utveckling hade den affärsmässiga förbmdelsen,

mellan styrelsen och allmänheten blifvit mera omfattande och

darior också behofvet af administrationens ordnande efter mera moderna

principer allt mer och mer kännbart.

Telegrafstyrelsen, såsom handhafvande en teknisk-industriell affär,

orde icke heller likställas med andra ämbetsverk, utan organiseras endast

med hänsyn till det för det allmänna och telegrafverket mest praktiska

och ekonomiskt fördelaktiga. r

För nående af detta mål hafva kommitterade till en början föreslagit,

att en mera tidsbesparande behandling af de inom styrelsen förekommande

ärendena måtte införas.

Det långsamma och opraktiska skrifsystemet, som efter mönstret af

aidre och till sin natur mera formella ämbetsverk tillämpades inom styrelsen,

borde borttagas såsom varande alldeles för tungt för ett verk

som hade att i den största utsträckning handlägga praktiska affärsflagor.

Sarskildt borde en förenkling ske i sättet för inkommande

hancihngars mottagande och registrering.

Vidare borde hvarje ämbets- och tjänstemans tid icke upptagas af

andra ärenden än dem, som till följd af sin beskaffenhet kräfde hans

omsorg. En mängd ärenden borde sålunda i vanliga fall kunna afgöras

åt byråchefen och en del löpande småärenden i regel handläggas och

slutbehandlas af vederbörande byråtjänsteman.

Såsom ett ytterligare uttryck för denna sin önskan att åstadkomma

en tidsbesparande arbetsfördelning hafva kommitterade föreslagit, att

den nu befintliga, enligt kommitterades mening obehöflig^ mellaninstans,

som utgores af andra gradens tjänstemän, skall borttagas och första

och andra tjanstegraderna utjämnas till en enda. En sådan anordning

skuffe enligt kommitterades mening medföra vissa andra fördelar ur

befordring^- och aflömngssynpunkt, då det synts kommitterade obestridhgt,

att tjänstemannens aflöning icke bör inom denna rayon af telegrafstyrelsens

arbete vara fäst vid viss tjänstegrad, utan bör bestämmas med

hänsyn till den duglighet han ådagalägger och det för styrelsen nyttiga

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

arbete lian kan utföra och utfört på den plats, elär hans krafter kunna

för ändamålet bäst tillgodogöras.

Det å hvarje byrå förekommande arbete af enklaste beskaffenhet,

som för närvarande skötes af amanuenser och därmed likställd extra personal,

borde vidare enligt kommitterades förslag öfverlämnas åt biträdande

tjänstemän, för hvilket ändamål allt efter arbetets beskaffenhet skulle

inkallas stations- eller linjetjänstemän samt kvinnliga biträden i stor

utsträckning anställas, hvarjämte för några få speciella slag af ärenden

extra ordinarie tjänstemän med därför särskild! erforderlig kvalifikation

skulle finnas att tillgå.

Äfven i öfrigt borde den hos styrelsen anställda personalens arbetskrafter

bättre tillgodogöras. Så borde den dagliga arbetstiden å tjänsterummet

utsträckas. Denna, som enligt 1879 års arbetsordning var bestämd

till fyra timmar samt utsträckts år 1895 till fem timmar och 1903

till sex timmar, anse kommitterade sålunda ytterligare böra ökas till

åtta timmar, däri inberäknad lämplig rast för intagande af frukost i

lokal inom den af ämbetsverket disponerade byggnaden. Personalen,

som till följd af förenämnda förändringar kunde betydligt minskas, borde

med de ökade kraf, som ställdes på densamma, också erhålla en efter

dess arbete afpassad aflöning, så stor att äfven de lägst aflönade kunde

lefva på densamma utan anlitande af extra inkomster, förvärfvade genom

arbete utom verket.

Om därför, såsom kommitterade förutsätta, tjänstebefattningarna så

ordnades, att en hvar fullt kräfde sin man och tjänstemännen lämnades

fullt tillräcklig aflöning, borde detta också medföra, att tillstånd icke

heller annat än i ytterst få och verkliga undantagsfall lämnades någon

tjänsteman att med sin befattning förena annan tjänst eller befattning

eller därmed jämförligt uppdrag.

Kommitterade hafva vidare funnit sig böra föreslå, att tjänstemännens

i styrelsen nuvarande fullmakter skola ersättas med konstitutorial, äfvensom

att styrelsen skall äga rätt att förflytta all personal till annan

tjänstgöring.

T detta sammanhang tillåter jag mig att med några ord beröra det

aflöningssystem kommitterade föreslagit. Detta är byggdt efter modernt

mönster med ett i klasser indeladt sammanhängande system af stigande

aflöningar, i hvilket vederbörande tjänsteman vid begynnelsen af sitt

arbete inpassas på lämplig plats för att därefter i mån af duglighet och

nit steg för steg vandra uppåt. I allmänhet skulle begynnelseaflöningen

sättas jämförelsevis låg, hvaremot slutaflöningen efter flera aflöningsförhöjningar

skulle blifva tämligen hög.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl, Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

Kommitterade hafva vidare funnit lämpligt att, i samma män som

arbetet inom den nya telegrafstyrelsen skulle få mera praktisk prägel

och snabbare fart, styrelsen erhölle en betydligt mera utsträckt handlingsfrihet.

Så borde styrelsen tillerkännas befogenhet att i den merkantila

och industriella delen af sin verksamhet tillämpa samma grundsatser

som den enskilda affärsverksamheten och industrin. Vidare borde

styrelsen äga rätt att för den stora kategorin byråtjänstemän med

deras sinsemellan rätt olikartade uppgifter och förutsättningar inom

regleringsgränserna bestämma den begynnelselön, som skulle en hvar

tillkomma, sa ock hafva möjlighet, att, om så någon gång behöfdes,

lämna de för normala förhållanden bestämda aflöningsbeloppen å sido

och, naturligtvis inom den för hvarje tjänstegrad fastställda aflöningsskalan,

bjuda den aflöning, som fordrades för att å viss plats inom

verket fästa den lämpligaste personen eller, om han redan vore vid

verket anställd, där kvarhålla honom. Äfven borde styrelsen tillerkännas

befogenhet att inom de grupper, hvaruti telegrafstationerna kunde

komma att ordnas, göra sådana omflyttningar, som ändrade förhållanden

gjorde nödvändiga.

Med hänsyn till den snabbhet, som utmärker särskildt telefonväsendets

utveckling, anse kommitterade vidare det vara en själfklar

sak, att, allt efter som inom styrelsen arbetet ökas, så att en eller flera

fullt sysselsatta biträdande tjänstemän behöfvas, eller ock till följd af

nyanläggningar, förutvarande näts utvidgning eller annan anledning

rörelsen växer med däraf föranledt kraf på för densammas behöriga

och snabba skötsel ytterligare erforderlig personal, sådan också omedelbart

anställes utan den nu nödtvungna afvaktan på det först långt efteråt

ikraftträdande bifall därtill, som kunnat af Riksdagen utverkas. Då

behofvet i alla händelser måste fyllas, anse kommitterade därför, att

styrelsen bör beredas möjlighet att öka antalet kontorsskrifvare, vaktmästare,

reparatörer, assistenter, telegrafister, vaktföreståndare, interurbantelefonister

och stationsbiträden, allt efter som det visar si»1 erforderligt.

Likaledes borde styrelsen, enligt kommitterades åsikt, äga att

efter växlande förhållanden bestämma de orter, där, enligt hvad kommitterade

föreslagit, för vissa tjänstemän dyrortstillägg till aflöningen

borde utgå.

Slutligen anse kommitterade, att vid behandlingen af vissa viktigare

ärenden styrelsen borde förstärkas genom tillkallandet af två

personer utom verket, som kommitterade kallat telegraffullmäktige.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

Det förslag, hvars konturer här angifvits, synes mig innefatta en

i stort sedt god lösning af det program, som varit kommitterade förelagdt:

att gifva telegrafstyrelsen en organisation, som är afpassad efter

telegrafverkets hufvudsakligen industriellt-ekonomiska verksamhet och

underlättar en affärsmässig förvaltning däraf. Det synes mig vara ett

lyckligt grepp detta att söka föra in telegrafverket i former liknande

dem, hvilka på den enskilda företagsamhetens område visat sig vara

gagneliga; och jag är förvissad därom, att denna reform, med kraft

och konsekvens genomförd, skall visa sig motsvara de förväntningar

man ställt på densamma.

I detta sammanhang vill jag ytterligare betona en synpunkt, som

af kommitterade äfven med skärpa framhållits, nämligen att telegrafstyrelsen

med dess jämförelsevis fåtaliga personal och de uteslutande

praktiska spörsmål, som där handläggas, intager en sådan särställning,

att man, då man går att omorganisera detta verk, lämpligen kan och

bör lämna å sido jämförelser med andra statens verk, om ock åtskilliga

uppslag, som gifvits i kommitterades betänkande, äro väl värda att tagas

tillvara äfven för andra verks vidkommande.

Hvad nu angår förslagets detaljer, lärer man ej kunna hysa mer

än en mening därom, att hvarje förenkling i afseende å ärendenas

behandling och arbetssättet i dess helhet är att betrakta såsom en vinst.

De af kommitterade härutinnan föreslagna åtgärder synas mig välbetänkta.

Särskildt synes mig det vara en beaktansvärd fördel, om man

från byråcheferna aflyfter en del löpande småärenden, hvilka hafva

karaktären af rena expeditionsgöromål och lika väl kunna behandlas af

en byråtjänsteman. Härigenom få byråcheferna mera tid att vid generaldörektörens

sida ägna sig åt de viktigare ärendena, som kunna

befordra verkets utveckling.

Hvad beträffar den föreslagna utsträckningen af arbetstiden å tjänsterummet

till åtta timmar, har jag icke något att däremot erinra. Jag

tillåter mig dock påpeka, att med den ifrågasatta, af behofvet för öfrigt

obestridligt påkallade frukostrasten arbetstiden icke torde komma att

effektivt uppgå till mer än 7 Va timmar, något som äfven får anses

fullt tillräckligt, om man skall i sysselsättning af förevarande beskaffenhet

tillgodogöra sig personalens fulla arbetskraft.

Det af kommitterade föreslagna aflöningssystemet sammanfaller, såsom

de erinra, i väsentliga punkter med hvad flerstädes i utlandet med

framgång tillämpas och i vårt land förordats i det s. k. Tenowska förslaget.

Ett dylikt system med små begynnelselöner och en mängd till en

början ganska små aflöningsförhöjningar lämpar sig gifvetvis ej i ett

Bih. till Eiktd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 A/d, 64 Eäft. 2

Departements
chefens
yttrande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

verk, där tjänstemännen först vid en tämligen framskriden ålder komma

till ordinarie beställning, men i telegrafverket, där sådan befattning i

allmänhet ernås vid jämförelsevis unga år, synes mig systemet vara att

förorda. Jag har låtit göra en utredning angående medelåldern vid

första befordran till ordinarie tjänst vid verkets lokalförvaltningar, och

visar det sig, att den vid linjedistrikten uppgår till 35,3 år samt vid

trafikdistrikten och stationerna till 28,3 år för telegrafpersonalen och

28,6 år för telefonpersonalen. Beträffande styrelsen inhämtas af betänkandet,

att motsvarande medelålder för byråtjänstemännen för närvarande

är 39 år. Därest kommitterades förslag vinner godkännande, kommer

dock medelåldern med stor sannolikhet att sänkas, då såsom allmän synpunkt

i deras organisationsförslag gäller, att hvarje stadigvarande arbete,

som tager vederbörandes tid helt i anspråk, skall skötas af ordinarie

personal, en synpunkt, som jag ej kan annat än gilla under förutsättning

att tjänstemannens kompetens blifvit till fullo pröfvad.

Såsom nämndt hafva kommitterade i syfte af organisationens förenkling

föreslagit, att första och andra gradens tjänster inom styrelsen

skulle utjämnas till eu enda grad; och vill jag redan nu nämna, att begynnelseaflöningen

för en byråtjänsteman enligt förslaget skulle blifva

3,400 kronor med en slutlön efter åtta löneförhöjningar af 7,000 kronor.

De tjänstemän, som enligt nu gällande lönestat tillhöra andra

graden, äro sekreteraren, kamreraren, öfveringenjören å linjebyrån,

elektrikern å byrån för telegraftrafiken samt föreståndaren för verkstaden.

Enligt kommitterades förslag skulle emellertid befattningarna

såsom öfveringenjör och såsom elektriker indragas, hvarjämte verkstadsföreståndaren

skulle gifvas en annan ställning än för närvarande.

Aflöningen i första graden har utgjort 3,000 kronor med två

ålderstillägg, hvardera om 500 kronor efter respektive 5 och 10 år

samt i andra graden 4,500 kronor med enahanda ålderstillägg.

Det kan väl sägas, att den hittillsvarande anordningen inneburit

den fördelen, att tillvaron af en högre tjänstegrad inom byråtjänstemännens

klass innefattat en sporre för den enskilde tjänstemannen att

meritera sig till erhållande af den högre graden och därför manat

honom att särskildt vinnlägga sig om att väl sköta den plats han innehaft.

Men de synpunkter, kommitterade framhållit (sid. 8—9), hafva

dock öfvertygat mig om att kommitterades förslag kan vara lämpligt

inom telegrafstyrelsen, där chefen bör vara i tillfälle att förskaffa sig en

ingående personlig kännedom om hvarje särskild tjänsteman. För att

den föreslagna åtgärden skall visa sig i praktiken medföra de goda

verkningar kommitterade förutsatt, kräfves dock med nödvändighet, att

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

den af kommittorade själfva angifna principen för rätten till aflöningsförhöjning

med stränghet och allvar upprätthålles, den principen nämligen

att" endast sådan tjänsteman tillerkännes förhöjning, som genom

nit, duglighet och intresse i sin tjänst visat sig däraf förtjänt. Redan

i gällande aflöningsreglemente är visserligen såsom villkor för åtnjutande

af ålderstillägg stadgadt, att vederbörande skall halva med godt

vitsord bestridt sin tjänst, men gifvet är, att med nu utgående små

aflöningar det måste blifva svårt att alltför strängt tillämpa villkoret.

Skulle åter de af kommitterade föreslagna aflöningar för byråtjänstemännen

vinna bifall, synas inga andra hänsyn än dem, som äro inriktade

på verkets bästa, böra få tagas i betraktande, när det gäller att

vid fråga om aflöningsförhöjning afgöra, om en tjänsteman förtjänar ett

godt vitsord beträffande sin tjänstgöring. Såsom ett lämpligt korrektiv

mot en slentrianmässig tillämpning af förevarande stadgande synes

mig böra föreskrifvas, att vederbörande tjänstemans närmaste öfverordnade

skall afgifva skriftligt intyg angående föregående tjänstgöring.

Ett sådant intyg bör ju med hänsyn till den kännedom, generaldirektören

får förutsättas äga såväl om intygsgifvaren som om vederbörande

underordnade tjänsteman, äga kraftigt vitsord.

Här tillåter jag mig påpeka, att enligt kommitterades förslag

(sid. 179) uppflyttning i högre löneklass skulle ske vid början åt

månaden näst efter den, hvarunder den stadgade tjänstålder blifvit

uppnådd, medan tiden för löneförhöjning hittills räknats efter kalenderår.

De skäl, kommitterade anfört till stöd för denna anordning, synas mig

ej tillräckliga för att vidtaga en sådan förändring, detta så mycket

mindre som enligt kommitterades förslag väsentligen kortare mellanrum

än hittills skulle förekomma mellan de särskilda löneförhöjningarna.

Inom den privata affärsvärlden lärer för öfrigt regel vara att bevilja

aflöningsförhöjning endast vid början af kalenderår.

I sammanhang med förhöjda aflöningar hafva kommitterade föreslagit

skärpta bestämmelser i fråga om tjänstemäns rätt att förskaffa

sig extra inkomster. Med hänsyn till den utsträckta arbetstiden torde

det ej gärna kunna ifrågakomma, att tjänsteman blir i tillfälle att åtaga

sig enskilda uppdrag, som kräfva afsevärdt arbete, men det synes å

andra sidan olämpligt att beträffande telegrafstyrelsens tjänstepersonal

meddela strängare bestämmelser i förevarande hänseende än i fråga om

andra statstjänare, för hvilka vid innevarande års riksdag förslag till lönereglering

blifvit framlagda. I öfverensstämmelse härmed s}mes villkoret

böra formuleras sålunda, att med befattning af ifrågavarande slag icke

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 84.

ma förenas annan tjänst a rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej

heller vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för

verk eller bolag'', som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit

såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant

verk eller bolag eller annan tjänstbefattning af hvad slag som helst,

med mindre den, vid pröfning i föreskrifven ordning, befinnes icke

vara hinderlig för fullgörandet af tjänstgöringen vid telegrafverket.

Med stränghet tillämpadt torde det sålunda formulerade villkoret

innebära fullt tillräckliga garantier för att tjänstemännens arbetskraft

och arbetstid komma telegrafverket helt till godo.

En viktig förändring, som kommitterade föreslagit, är vidare den,

att tjänstemännens i styrelsen nuvarande fullmakter skola ersättas med

konstitutorial, hvilket skulle innebära, att en tjänsteman, som gjort sig

skyldig till fel i tjänsten, kan utan dom och rannsakning i administrativ

väg skiljas från sin tjänst. Denna anordning synes hafva goda skäl för sig

och torde vara särskildt lämplig i ett verk sådant som telegrafstyrelsen

med dess affärsmässiga karaktär och där generaldirektören i hvarje

fråga af mera betydenhet ensam har afgöranderätten. Den känsla af

större själfständighet, som innehafvandet af fullmakt alstrar, äger på

grund häraf icke den betydelse vid ärendenas afgörande som i kollegiala

verk, och den kan måhända, såsom kommitterade påpekat, hos vissa

naturer verka förslöande. Anordningen har för öfrigt sin motsvarighet

inom järnvägsstyrelsen och telegrafverkets lokalförvaltningar samt innebär

följaktligen allenast, att ett mindretal af verkets tjänstemän i förevarande

hänseende likställes med det stora flertalet. För att undvika

möjligen uppkommande tvistigheter rörande innebörden af konstitutorial^

synes mig lämpligt att i aflöningsreglementet intaga bestämmelse

i sådant hänseende.

I detta sammanhang ber jag få anmäla, att åtskilliga tjänstemän

inom telegrafstyrelsen i en till Kungl. Maj:t ställd skrift anhållit,

att, därest förslaget om fullmakts ersättande med konstitutorial skulle

vinna bifall, nu varande innehafvare af fullmakt måtte förklaras berättigad

att, jämväl vid öfvergång till eventuell ny stat, bibehålla den för

honom en gång utfärdade fullmakt.

Om det emellertid befinnes för den nya organisationen ändamålsenligt,

att samtliga tjänster inom styrelsen innehafvas på grund af konstitutorial,

synes mig skäl icke föreligga att göra undantag för tjänstemän,

som för närvarande hafva fullmakt å sin tjänst. Därest de vilja komma

i åtnjutande af de förmåner i aflöningshänseende, som det nya organisa
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 84. 13

tionsförslaget kan komma att medföra, torde de också böra underkasta

sig de villkor, som härför uppställas.

Mot kommitterades förslag om rätt för telegrafstyrelsen att förflytta

all personal såväl inom styrelsen och lokalförvaltningarna som

mellan styrelsen och dessa senare har jag icke något att erinra. En

dylik befogenhet kan tvifvelsutan mången gång blifva till gagn för

verket, om den tillämpas med varsamhet och omsikt, men kräfver gifvetviB,

att chefen förskaffar sig personlig kännedom om sin personal, något

som väl låter sig göra inom telegrafverket med dess jämförelsevis öfverskådliga

omfattning. Jag förutsätter dock, att, då förflyttning till annan

ort ifrågakommer, utan att vederbörande därom gjort ansökan, han

tillerkännes ersättning för flyttningskostnad med belopp, som af Kungl.

Maj:t bestämmes, såsom ock hittills i liknande fall ägt rum vid förflyttning

inom lokalförvaltningarna. Dylik godtgörelse har plägat utgå

af anslaget till diverse utgifter.

Beträffande kommitterades förslag, i hvad det afser utsträckt handlingsfrihet

för telegrafstyrelsen, anser jag det vara till fördel, om styrelsen

blefve något mera obunden än hittills i frågor, som direkt beröra

dess affärsverksamhet. Gifvotvis böra vid inköp i regel tillämpas de

former, som finnas föreskrifva i förordningen den 17 november 1893

angående statens upphandlings- och entreprenadväsende m. m. Men

det bör dock, synes mig, gifvas möjlighet för styrelsen att i ett visst

fall med begagnande af en gynnsam konjunktur verkställa ett inköp

utan iakttagande af berörda bestämmelser.

Hvad åter angår förslaget att telegrafstyrelsen skulle äga att för

byråtjänstemännen inom de gifna regleringsgränserna bestämma begynnelselönen,

kan jag ej dela kommitterades uppfattning. Väl torde vara

lämpligt, att begynnelselönen icke sättes lika för alla dessa tjänstemän,

men afgörandet härutinnan synes, då fråga väckes om tilldelandet af

högre begynnelseaflöning än den lägsta, böra förbehållas Kungl. Maj:t.

Lika med kommitterade anser jag synnerligen önskvärdt, att möjlighet

förefinnes att i ett särskildt fall inom aflöningsskalans för en viss klass

af tjänstemän gifna gränser bjuda högre aflöning än den för normala

förhållanden bestämda, om man härigenom tror sig kunna vid verket

fästa eller bibehålla en alldeles särskildt dugande kraft. Äfven en sådan

åtgärd, som ju gifvetvis, på sätt kommitterade påpekat, bör ifrågakomma

endast i undantagsfall, synes dock böra underställas Kungl. Maj:ts afgörande.

Kommitterade hafva vidare uttalat såsom sin åsikt, att telegraf
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

styrelsen bör beredas möjlighet att öka antalet af vissa biträdande tjänstemän

allt efter som det visar sig erforderligt.

En dylik befogenhet synes emellertid icke höra tillerkännas telegrafstyrelsen

och torde väl knappast vara af något större behof påkallad.

Inom järnvägsförvaltningen bestämmes visserligen antalet af vissa lägre

tjänstemän och betjänte för hvarje år i stat, som af Kungl. Maj:t fastställes.

Man skulle ju därför kunna tänka sig, att enahanda förfaringssätt

tillämpades inom telegrafverket, men då dess stater, till skillnad

mot hvad beträffande statens järnvägar äger rum, för hvarje år underställas

Riksdagens pröfning, anser jag lämpligast, att Kungl. Maj:t och

Riksdagen gemensamt besluta i fråga om uppförande å ordinarie stat

af samtliga tjänstemän inom verket. Det torde nämligen för telegrafstyrelsen

icke möta alltför stor svårighet att något mer än ett år i

förväg beräkna behofvet af tjänstemän inom förevarande klass. Skulle

behof utöfver det beräknade komma att uppstå, innan frågan kunnat

underställas Riksdagens bedömande, står det ju telegrafstyrelsen för

öfrigt fritt att genom extra personal fylla detsamma.

Hvad kommitterade föreslagit i fråga om rätt för telegrafstyrelsen

att göra erforderliga omflyttningar inom de grupper, hvari telegrafstationerna

kunna komma att indelas, äfvensom att bestämma de orter,

där dyrortstillägg böra utgå, har jag ansett mig kunna biträda.

Slutligen anhåller jag att i detta sammanhang få yttra mig angående

de af kommitterade föreslagna telegraffullmäktige.

Lika med kommitterade håller jag före, att dessa fullmäktige, om

därtill utväljas lämpliga personer, skola tillföra telegrafstyrelsen eu fond

af erfarenhet, som i åtskilliga fall kan komma att blifva af stort värde

för styrelsen och verket i dess helhet. Telegraffullmäktigen bör dock,

synes mig, icke erhålla annan ställning än såsom för tillfället adjungerad

ledamot med enahanda skyldighet som byråchef att, därest hans mening

icke öfverensstämmer med det af generaldirektören fattade beslut, låta

till protokoll anteckna sin skiljaktiga mening. Telegraffullmäktigens åsikt

synes icke böra väga mer än byråchefens, och anser jag ur, bland annat,

denna synpunkt olämpligt att, såsom kommitterade föreslagit, föreskrifva,

att hvarje ärende, däri ej båda telegraffullmäktige äro ense med styrelsen

i öfrigt, skall underställas Kungl. Maj:ts pröfning. Dessa fullmäktige

synas böra tillkallas åt telegrafstyrelsen när så finnes lämpligt i frågor

af rent praktisk innebörd, hvilka äro af större betydelse för telegrafverket

eller allmänheten. Personalfrågor torde icke böra dragas in

under fullmäktiges handläggning.

Åtskilliga af de spörsmål, jag här ofvan berört, äro visserligen af

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

beskaffenhet att icke tillhöra Riksdagens bedömande utan böra afgöras

af Kungl. Maj:t vid uthärdande af ny instruktion för telegrafstyrelsen,

men jag har emellertid ansett mig böra redan nu, da jag anmäler telegrafverkets

stater för 1908 till Kungl. Majds och Riksdagens pröfning,

angifva den ställning jag i dessa frågor intager.

Jag öfvergår nu till de särskilda staterna.

A. Aflöningsstaten.

1. Telegrafstyrelsen.

Enligt den för telegrafstyrelsen nu gällande instruktion utgöres

styrelsen af en generaldirektör, såsom chef för telegrafverket, och fyra

byråchefer, såsom ledamöter i styrelsen och chefer hvar för sin byrå,

nämligen en för administrativa byrån, en för linjebyrän, en för byrån

för telegraftrafiken och en för byrån för telefontrafiken.

Kommitterade hafva föreslagit (sid. 52), att telegrafstyrelsens ledamöter

skulle utgöras af generaldirektören och blott tre byråchefer, nämligen

chefen för administrativa byrån, chefen för linjebyrån och chefen för

trafikbyrån.

Telegraftrafikbyrån och telefontrafikbyrån kunna nämligen, enligt

kommitterades mening, förenas till en trafikbyra, något som, med hänsyn

till det intima samarbete, som kräfdes vid trafikens ordnande å

telegraf- och telefonlinjerna, skulle medföra viktiga fördelar.

Kommitterade anse också, att de arbetskvantiteter, som nu tillhöra

de båda byråcheferna, ej heller äro större än att desamma, förenade

på en byrå, mycket väl kunna, med den förenkling af ärendenas behandling

kommitterade förutsatt, öfvertagas af en enda man utaty fara

för att arbetets kvalitet däraf skulle behöfva lida någon skada. Emellertid

finna kommitterade det ligga i sakens natur, att med en dylik

anordning den chefen för telefontrafiken nu tillkommande skyldighet

att närmast ansvara för driften af telegrafverkets verkstad icke kan

påläggas trafikbyråchefen. För öfrigt vore det äfven ur andra synpunkter,

som kommitterade i annat sammanhang utveckla, ej lämpligt

att hålla verkstaden inordnad under en byrå inom styrelsen.

I detta sammanhang hafva kommitterade (sid. 53) påpekat en lucka

inom styrelsens organisation, som enligt kommitterades åsikt inom ett

praktiskt verk är till stor olägenhet.

Indragning

al en byråchefabefattning.

Generaldirektörens

adjoint.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Administrativa

byrån.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

. Enligt gällande instruktion för telegrafstyrelsen få nämligen

vissa viktigare ärenden icke afgöras, utan att generaldirektören är

närvarande, ^ en föreskrift, som visserligen fullkomligt vore i sin ordning,

men å andra sidan för verkets affärsmässiga skötsel kräfde, att

generaldirektörens stol aldrig finge stå tom.

Kommitterade föreslå därför, att åt en af verkets byråchefer uppdrages

att såsom generaldirektörens adjoint i generaldirektörens frånvaro

företräda denne vid behandling af alla sådana ärenden, som han

icke kunnat särskildt förbehålla sig, äfvensom i öfrigt utöfva de sammanhållande

och öfvervakande funktioner, som aldrig böra ligga nere.

Uppdraget, för hvilket ersättning borde utgå i form af ett årligt arfvode,

har synts kommitterade böra lämnas för viss kortare tid, och

hafva kommitterade i sådant afseende tänkt sig en tidsperiod af tre år

vara lämplig.

Vidare erinrar jag om kommitterades förslag, att telegrafstyrelsen

för vissa viktigare ärendens behandling skulle förstärkas med två

telegraffullmäktige (sid. 30 o. följ.), att till byråchefernas biträde skulle

anställas en enda klass tjänstemän, byråtjänstemännen, livilka skulle

verkställa erforderliga utredningar i de ärenden, byråchefen själf handlägger,

samt på eget ansvar handlägga de mindre viktiga ärenden,

hvilkas slutbehandling dem anförtros, samt att det å hvarje byrå förekommande

arbete af enklaste beskaffenhet, som för närvarande skötes

af amanuenser och därmed likställd extra personal, skulle omhänderhafvas

af stations- eller linjetjänstemän och kvinnliga biträden (kontorsskrifvare),

hvarjämte för några få speciella slag af ärenden e. o. tjänstemän

med därför särskildt erforderlig kvalifikation skulle finnas att tillgå.

Hvad angår de särskilda byråerna, tjänstgöra för närvarande på administrativa

byrån, till hvars handläggning höra en mängd icke tekniska

ärenden (se sid. 47), en sekreterare med fem manliga och fyra kvinnliga biträden,

en kamrer, en hujvudkassör, en bokhållare och kassakontrollant, med två

manliga och en kvinnlig extra tjänsteman, fyra revisorer med tolf manliga

och tre kvinnliga amanuenser och e. o. tjänstemän, eu notarie och ombudsman

med fem manliga och ett kvinnligt biträde, en registrator och

aktuarie med jern manliga och ett kvinnligt biträde samt slutligen en

statistiker, hvilken till biträde har en amanuens.

En särskild afdelning'' a administrativa byran utgör utrikesafdelning en

med tre manliga e. o. tjänstemän och ett kvinnligt biträde.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

Enligt kommitterades förslag (sid. 54) bordo med hänsyn till arbetsfördelningen

inom byrån rätt väsentliga förändringar införas.

För sekreteraren, livilkens arbete genom en ny anordning af byråns

utrikesafdelning komme att något minskas, borde det jämväl med hänsyn

till den föreslagna utvidgningen af arbetstiden i samband med andra

förenklade anordningar blifva möjligt att med biträde af en telegrafassistent

och ett par extra biträden medhinna sina göromål.

De rena kansligöromålen, Indika hufvudsakligen kräfde noggrannhet

och ordentlighet i utförandet, borde öfverlämnas enbart åt kvinnlig personal,

för hvilket ändamål ett anställande af fyra kvinnliga biträden (kontorsskrifvare)

kunde anses tillräckligt.

Ombudsmannen skulle bibehålla sitt nuvarande arbete, men borde,

enligt kommitterades åsikt, antalet biträden å hans expedition kunna

väsentligt inskränkas. Dels borde nämligen den utsträckta tjänstgöringstiden

i förening med ett lämpligt ordnande af arbetet medgifva en

betydlig ökning af ombudsmannens egen arbetsprodukt, dels vore det,

enligt kommitterades mening, otvifvelaktigt, att den nu förekommande

i hög grad tidsödande bevakningen af en mängd smärre fordringar, om

livilkas värdelöshet tvifvel icke kunde råda, borde i väsentlig grad

inskränkas. Då telegrafstyrelsen, enligt hvad kommitterade hade sig

bekant, redan i detta hänseende vidtagit nödiga åtgärder, hafva kommitterade

funnit något förslag i ärendet icke nu af behofvet påkalladt.

Det vore emellertid tydligt, att ombudsmannen icke personligen kunde

öfvertaga de uppvaktningar vid domstolar och andra ämbetsmyndigheter,

som i förekommande tvistemål och konkursärenden fortfarande kunde

blifva behöfliga, hvarför åt honom borde anvisas juridiskt bildadt biträde

för detta ändamål. Huruvida detta borde ske på sådant sätt, att viss person

anställdes att fullgöra dessa uppvaktningar eller om arbetet lättare

luinde ordnas sålunda, att någon advokatfirma vidtalades att öfvertaga

ifrågavarande bestyr, syntes lämpligen böra öfverlämnas åt telegrafstyrelsen

att efter omständigheterna afgöra. Ett årligt förslagsanslag

å 3,000 kronor blefve enligt verkställda beräkningar härför behöflig!.

Nödig bokföring, utskrifning och dylikt borde kunna af ett kvinnligt

biträde (kontorsskrifvare) å expeditionen medhinnas.

Kamrerarens arbete kunde med hänsyn till den ökade tjänstgöringstiden

inrymma äfven en del af det, som nu utfördes af bokhållaren och

kassakontrollanten.

Hufvudkassören skulle bibehålla sina nuvarande funktioner.

Bokhållaren och kassakontrollanten borde utbytas mot en telegrafist.

Det syntes nämligen otvifvelaktigt, att det arbete, som ålåge denna

Bih. til'' Riksd. Prof. 1907. 1 Samt. 1 Afd. 64 Haft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

tjänsteman, kunde på ett fullt tillfredsställande sätt utföras af en kvinna

med nödiga insikter i bokföring, och den omflyttning af arbete, som

skulle äga rum mellan kamreraren och bokhållaren, talade ännu mera för

den nu föreslagna anordningen.

Biträdena å hufvudkassan kunde i öfrigt enligt kommitterades mening

inskränkas till ett kvinnligt biträde (kontorsskrifvare), och, därest

vid någon tid på året arbetet i särskild grad hopade sig, borde tillfällig

arbetshjälp anlitas.

Revisorerna äro för närvarande, såsom ofvan angifvits, till antalet

fyra, hvarjämte å revisionen tjänstgöra tolf manliga och tre kvinnliga

biträden. Denna personal anse kommitterade kunna rätt väsentligt förminskas

genom en lämpligare anordning af arbetet. Kommitterade föreslå

sålunda, att antalet begränsas till tre ordinarie revisorer och att

den nuvarande extra personalen ersättes af tre telegraf assistenter och tre

kvinnliga biträden (kontorsskrifvare).

Statistikern skulle bibehållas med i det hela oförändradt arbetsområde.

I stället för den nuvarande amanuensen borde anställas ett kvinnligt

biträde (kontorsskrifvare), emedan arbetets beskaffenhet icke betingade

särskild kompetens.

Registrator^ och aktuarien kan, enligt kommitterades åsikt, på sätt

de i den allmänna öfversikten närmare utvecklat (sid. 13 och 14),

undvaras.

Däremot anse sig kommitterade böra föreslå uppförande å ordinarie

stat af en ny tjänsteman, nämligen

Aktuarien å utrikesafdelningen. Till dennes arbetsområde skulle höra

mottagande och fördelning af handlingar, som till styrelsen inkomma,

taxeväsen i förhållande till utlandet,

författningsväsen i dess sammanhang med utländska bestämmelser,

utrikeskorrespondens,

utrikesrevision,

statistik och årsberättelse, så vidt angår utlandet.

Hittills hafva å utrikesafdelningen varit anställda tre manliga e. o.

tjänstemän och ett kvinnligt biträde. A afdelningen hafva handlagts taxeväsen

och författningsväsen i ofvan angifvet omfång och, i den mån sådant

kunnat medhinnas, äfven utrikeskorrespondensen, hvilken i öfrigt utförts af

sekreteraren och notarierna. Af dessa ärenden kräfver, yttra kommitterade,

behandlingen af taxeväsen en omfattande insikt i och vana vid behandling

af de utländska telegraftaxorna och bestämmelserna angående

dessa taxors tillämpande vid korrespondens å olika router. Nödvändig
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

1!)

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

heten att chefen för administrativa byrån vid utarbetande af förslag till

nya reglementariska och instruktionella föreskrifter har till sitt biträde

en i de internationella föreskrifterna väl förfaren tjänsteman anse kommitterade

ligga i öppen dag. Därjämte finna kommitterade synnerligen

önskvärdt, att till samma tjänsteman öfverflyttas granskningen af gränskontrolljournalerna

och afräkningarna med främmande förvaltningar, då

härvid just förutsättas de specialinsikter, som böra förefinnas hos ifrågavarande

aktuarie. Utrikeskorrespondensen, fortsätta kommitterade vidare,

nödvändiggör en lätthet i behandling af främmande språk, som

knappast kan påräknas hos annan än den, som därmed regelbundet

sysselsätter sig, och bör därför i allmänhet utföras af denna tjänsteman.

Den utländska statistiken och behandlingen af årsberättelserna, den

svenska i hvad som berör utlandet och de utländska förvaltningarnas i

hvad de hafva intresse för Sverige, sammanhänger slutligen enligt kommitterades

åsikt så nära med denna tjänstemans öfriga åligganden, att

de icke lämpligen böra förläggas å annat håll.

I fråga om aktuariens åliggande att mottaga och fördela handlingar

hafva kommitterade lämnat redogörelse i sammanhang med sitt yttrande

angående registratorstjänstens indragande.

De uppgifter, anföra vidare kommitterade, som sålunda komrne att

fyllas af nu ifrågavarande tjänsteman, vore så mångfaldiga och kräfde,

enligt hvad erfarenheten visat, en sådan tid, att deras ordentliga handhafvande

väl motiverade inrättandet af en ordinarie tjänst, men vikten

af göromålen, som fordrade en oaflåtlig uppmärksamhet på de växlande

internationella förhållandena och en minutiös kännedom om en mängd

rätt svårbehandlade frågor, gjorde det dessutom till en nästan oafvislig

nödvändighet, att samma tjänsteman vore genom ordinarie tjänst fäst vid

verket och således odeladt ägnade sitt arbete åt detta verksamhetsområde.

Till sitt biträde måste aktuarien hafva en amanuens, jämväl med

behöfliga språkkunskaper och en så stor vana vid handläggning af

ärendena, att lian vid förfall kunde inträda i aktuariens ställe. I öfrigt

skulle å afdelningen tjänstgöra en telegrafist.

Inom administrativa byrån skulle således, efter kommitterades förslag,

kunna indragas tre ordinarie tjänster, nämligen en revisor, en

bokhållare och kassakontrollant samt en registrator och aktuarie, hvaremot

en ny tjänst, aktuariebefattningen å utrikesafdelningen, skulle inrättas.

De nuvarande 44 extra ordinarie tjänstemännen skulle ersättas af

19 biträdande tjänstemän, däraf 3 på extra stat.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

linjebyr&n.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

o Hvad därefter angår linjeby rån höra för närvarande till denna

byrås handläggning’:

ärenden, som röra arbeten för anläggning och underhåll af telegrafverkets

ledningar och stationer} anskaffning af därför erforderlig

materiel jämte öfvervakande af dess användande och vidmakthållande;

anskaffning, vård och underhåll af de för telegrafverket erforderliga

förråd sartiklar; frågor om förhyrandet af nya stationslokaler och, i samråd

med vederbörande trafikbyrå, frågor om inredning af nya eller

ändring af äldre stationer; frågor rörande vården af verkets fasta egendom

samt frågor rörande linjepersonalen.

På denna byrå tjänstgöra för närvarande en öfver ingenjör, en byråingenjör

och ritare, livarjämte såsom biträden å linjebyråns ingenjörsafdelning

tjänstgöra en e. o. linjeingenjör och tvä ritare, samt vidare en

notarie, som har till biträde en amanuens. Å byråns kansli tjänstgöra

dessutom två kvinnliga biträden.

Vidare hör under denna byrå en förråad .för v altare med hufvudsaklig

uppgift att tillse och öfvervaka hufvudförrådet, kontrollera fullgörandet

af leveranser, ombesörja utsändandet af materiel, uppgöra förslag till

inköp af blanketter o. dyl. och granska redogörarnas materialredovisningar

m. m.

Å hufvudförrådet äro anställda två manliga och fyra kvinnliga

biträden.

En särskild afdelning å linjebyrån bildar materialpr öfning sanstalten

med två manliga e. o. tjänstemän, hvilka hafva att ombesörja profning och

undersökning af levererad materiel samt därom afgifva rapporter.

Kommitterade hafva föreslagit (sid. 58), att linjebyrån skall bibehålla

sitt nuvarande arbetsområde oförändradt men med någon ökning.

De två ordinarie ingenjörstjänsterna kunna enligt kommitterades

mening det oaktadt förenas, så att öfveringenjören samt byråingenjören

och ritaren skulle ersättas af en byräingenjör. A byrån skulle dessutom

såsom hittills tjänstgöra en e. o. linjeingenjör, hvilken under den

ökade arbetstiden kunde medhinna ytterligare en del ingenjörsarbete.

Notarien skulle bibehålla sitt nuvarande arbete samt därjämte öfvertaga

det nu af en amanuens utförda arbetet.

Hufvudförrådets förvaltare borde, enligt hvad kommitterade föreslagit,

benämnas förrådsintendent, hvarigenom äfven hans verkliga, enligt

kommitterades förslag, betydligt utvidgade funktion skulle riktigare

angifvas. Han skulle nämligen öfvertaga öfveringenjörens nuvarande

befattning med leveranserna och sålunda blifva i tillfälle att redan

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

från början hafva uppmärksamheten fiist därå, att förrådets behof i

rätt tid fylldes. Äfven skulle han hafva ansvaret för, att vid utsändningen

af materiel och inventarier det sörjdes för, att icke genom

brist på någon detalj arbetena behöfde uppehållas.

Den nuvarande biträdande personalen å hufvudförrådet, utgörande

ett extra manligt biträde, en telegrafassistent, två telegrafister och två

kvinnliga biträden, skulle, då tjänstetiden väsentligt utsträckes, enligt

kommitterades åsikt kunna något minskas, och hafva kommitterade

föreslagit, att därstädes för framtiden skulle placeras tvä telegraf assistenter

och tre kvinnliga biträden (kontorsskrifvare).

Å materialprofningsanstalten skulle såsom hittills användas extra

ordinarie personal, för närvarande två e. o. byråingenjörer. Erfarenheten

hade ådagalagt den alltjämt stegrade vikten af, att de å denna

afdelning utförda undersökningar utsträcktes utöfver hvad förhållandena

hittills medgifvit. Det hade icke varit utan exempel, att levererad

materiel, som man icke hunnit underkasta profning före afsändande^

vid framkomsten befunnits i större eller mindre mån oanvändbar, hvarigenom

direkta kostnader i frakt och indirekta genom arbetets fördröjande

förorsakats, hvarjämte de kostnader, som i längden framkallades

af den icke fullgoda materiel, som tilläfventyrs kommit att användas,

kunde blifva mycket betydande. En del af de undersökningar, som vore

behöfliga, kräfde emellertid en ganska stor vetenskaplig insikt hos ledaren

af profningarna. Kommitterade, hvilka, såsom nedan närmare angifves,

föreslå indragning af den nu till telegraftrafikbyrån hörande elektrikertjänsten,

hafva äfven därför funnit önskvärdt, att föreståndaren för materialprofningsanstalten

kunde, när så påkallades, tillhandagå styrelsen

i frågor, som berörde mera vetenskapliga sidor af tekniken. Då emellertid

föreståndaren tydligen blott i mindre grad behöfde lägga hand

vid själfva det mekaniska undersökningsarbetet, utan hufvudsakligen

skulle reglera metoderna och hjälpmedlen därför, hafva kommitterade

ansett, att en på området förfaren vetenskapsman kunde påräknas vilja

åtaga sig arbetet vid sidan af annan vetenskaplig verksamhet. Kommitterade

hafva därför, såsom sin åsikt uttalat, att tills vidare det bästa

resultat skulle vinnas, om ett förslagsanslag, som syntes kunna sättas

till 3,000 kronor årligen, ställdes till styrelsens förfogande för honorerande

af föreståndarens arbete.

Såsom biträden å anstalten skulle anställas en e. o. linjeingenjör,

hufvudsakligen för de fysikaliska profningarna, samt en extra ordinarie

tjänsteman, som besutte nödiga insikter för profningar inom det kemiska

området.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Trafikbyrån.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

o t

A linjeby t ems kansli äro för närvarande anställda två kvinnliga biträden,

men skulle, enligt kommitterades förmenande, det ena af dessa

kunna under de nya förhållandena undvaras och således här blott ett

kvinnligt biträde (kontorsskrifvare) bibehållas.

Slutligen finna kommitterade, att såsom hittills å byrån behöfvas

extra manliga biträden, nämligen tvä ritare för utförande af stationsritningar,

uppgörande af linjekartor m. in.

Inom linjebyrån skulle således, enligt kommitterades förslag, kunna

indragas två ordinarie tjänster, nämligen öfveringenjören och förrådsförvaltaren,

hvaremot en ny tjänst, förrådsintendentsbefattningen, skulle

inrättas.

De nuvarande 14 extra ordinarie tjänstemännen skulle ersättas af

12 biträdande tjänstemän, däraf 6 på extra stat.

Pa den nuvarande byvan för telegraf trafiken tjänstgöra en elektriker

och en notarie, hvarjämte såsom biträdande personal å byrån

tjänstgöra en assistent och en telegrafist. Därjämte finnes under byrån

anställd en byråingenjör och föreståndare för telegrafverkets undervisningsanstalt.

På den nuvarande byrån för telefontrafiken tjänstgöra en notarie

och en aktuarie, hvarjämte å byråns kansli tjänstgöra en amanuens och

tre kvinnliga biträden.

En särskild afdelning å byrån utgöres af katalogexpeditionen, hvarest

tjänstgöra en föreståndare jämte tre kvinnliga biträden, hvilken personal

dock tidtals väsentligt ökas.

Å den ^nya af kommitterade föreslagna trafikbyrån skulle (sid. 60)

af den nu a de bada trafikbyraerna anställda personal endast byråingenjören

och föreståndaren för telegrafverkets undervisningsanstalt samt aktuarien

bibehållas såsom hittills.

Såsom förut angifvits, hafva kommitterade ansett elektrikertjänsten

kunna indragas. För någon del af hans arbete skulle, såsom redan

är nämndt, ersättning vinnas hos föreståndaren för materialprofningsanstalten,

hvarjämte hans öfriga åligganden skulle enligt kommitterades

åsikt kunna, i den mån de icke kunde öfverlämnas åt linjedistriktsförvaltningarna,

medhinnas af föreståndaren för undervisningsanstalten.

De nuvarande två notarierna å trafikbyråerna föreslå kommitterade

att utbytas mot en kontrollör, som skulle äga kommissariekompetens.

Notarien å telegraftrafikbyrån hade alltid — äfven medan trafikbyrån

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

ännu vant odelad — varit hämtad från trafikpersonalen, och själfva

tjänstens beskaffenhet gjorde ock, att han helst borde hämtas därifrån, då

det för hans tjänst väsentligen behöfdes eu viss kännedom om personal-

och stationsförliållandena. Det syntes därför vara lämpligt, att denna

tjänsteman erhölle samma benämning som motsvarande biträdande

tjänsteman å stationerna.

I öfrigt skulle å byrån anställas tvä telegraf assistenter, två teleqrafister

samt två kvinnliga biträden (kontorsskrifvare).

För ombesörjande af telefonkatalogen och därmed sammanhängande

arbeten skulle liksom nu anställas en föreståndare för katalogexpeditionen,

och anse kommitterade, att under förutsättning af att ytterligare arbetshjälp

lämnades vid vissa tider, två kvinnliga biträden (kontorsskrifvare)

skulle medhinna det löpande arbetet.

Inom de två förutvarande till en förenade trafikbyråerna skulle således,

efter kommitterades förslag, indragas tre ordinarie tjänster, nämigen

elektrikerns och de båda notariernas, hvaremot en ny tjänst, kontrollörens,

skulle inrättas, samt de nuvarande 10 extra ordinarie tjänstemännen

ersättas af 9 biträdande tjänstemän, samtliga på ordinarie stat.

Beträffande den biträdande personalen hos styrelsen erinra kommitterade

(sid. 61), att i enlighet med hvad af kommitterade föreslagits

densamma skulle komma att utgöras af en föreståndare för katalogexpeditionen,

aderton kontorsskrifvare (kvinnliga biträden), sju extra tjänstemän

och två e. o. linjeingenjörer, hvarjämte från stationspersonalen skulle

intagas åtta telegrafassistenter och fyra telegrafister.

Hittills hade föreståndaren för katalogexpeditionen samt kontorsskrifvarna

icke varit å ordinarie stat uppförda. Att häruti ligger en

orättvisa, har emellertid synts kommitterade uppenbart, då denna personal

i styrelsens tjänst utförde ett nödvändigt och stadigvarande arbete och

hade samma regelbundna tjänstetid som styrelsens öfriga tjänstemän.

Det å katalogexpeditionen utförda arbetet hade, anföra kommitterade,

ökats år för år i mån af abonnentantalets stegring, och att arbetet

för kontorsskrifvarna ej komme att minskas enligt kommitterades organisationsförslag,

syntes vara tydligt, då såsom en genomgående grundsats

däri framhållits, att det arbete, som ej kräfde särskildt kvalificerad

personal, borde från densamma öfverlämnas till kvinnliga biträden.

Kommitterade hafva därför föreslagit dessa tjänsters uppförande å ordinarie

stat.

För uppvaktningen i styrelsen hafva hittills å ordinarie stat varit

uppförda fem vaktmästare, nämligen en förrådsvaktare och en förste

vaktmästare med högre aflöning samt tre andra vaktmästare.

Biträdande

tjänstemän.

Vaktmästare.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

Kommitterande hafva föreslagit att bland dem upptaga en ny tjänst

nämligen vaktmästartjänsten å telegrafverkets undervisningsanstalt. Innehafvaren

af denna tjänst hade en lika ständig och kräfvande befattning som

de nuvarande ordinarie vaktmästarnas, och då han dessutom hade att inför

föreståndaren för undervisningsanstalten ansvara för anstaltens apparatsamling

samt att biträda vid undervisningen med anordnande under

lärarnas ledning af apparater och instrument, förutsattes hos honom en

icke ringa kännedom om och vana vid dylika anordningar. Undervisningsanstaltens

intresse kräfde därför, enligt kommitterades mening, att åt

denna vaktmästare bereddes sådan ställning, att han kunde beräknas

kvarstanna och blifva en anstaltens förtroendeman.

De förändringar, som kommitterade föreslagit inom styrelsen, framgå

mera öfversiktligt af följande af kommitterade upprättade jämförelse

mellan nu gällande och af kommitterade föreslagen organisation af

telegrafstyrelsen.

Enligt nu gällande stat:

Generaldirektören

4 byråchefer

Administrativa byrån.

1 sekreterare

1 kamrer

1 notarie och ombudsman

1 registrator och aktuarie

4 revisorer

1 bufvudkassör

1 bokhållare och kassakontrollant

1 statistiker.

Enligt af kommitterade föreslagen stat:

Generaldirektören

3 byråchefer, däraf en generaldirektörens

adjoint.

Administrativa byrån.

1 sekreterare

1 kamrer

1 ombudsman ,

indrages

3 revisorer

1 hufvudkassör

indrages

1 statistiker

1 aktuarie

23 amanuenser

11 extra tjänstemän med fast arfvode

10 » » utan » »

55

4 assistenter

2 telegrafister

10 kontorsskrifvare

3 extra tjänstemän med fast arfvode

(hos sekreteraren och å utrikesafdelningen)
28~
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

Enligt nu gällande stat.

Enligt af kommitterade föreslagen stat.

Linjebyrån

1 öfveringenjör

1 byråingenjör och ritare

1 notarie

1 förrådsförvaltare.

Linjebyrån,

indrages

1 byråingenjör

1 notarie

indrages

1 förrådsintendent

3 extra ordinarie byråingenjörer

2 amanuenser

2 telegrafister

7 extra biträden med fast arfvode

18

Byrån för telegraftrafiken.

1 elektriker

1 notarie

1 byråingenjör och föreståndare

för telegrafverkets undervisningsanstalt.

1 assistent

1 telegrafist

Byrån för telefontrafiken.

1 notarie

1 aktuarie

2 amanuenser

1 telegrafist

5 extra biträden med fast arfvode

15

5 vaktmästare.

Bill. till Bilcsd. Prof. 1907. 1 Samt. 1

2 extra ordinarie linjeingenjörer

2 assistenter

4 kontorsskrifvare

4 extra tjänstemän med fast arfvode

(2 å materialprofningsanstalten

och 2 ritare)

nr

Trafikbyrån.

indrages

indrages

1 föreståndare för undervisningsanstalten

1 kontrollör.

2 telegrafister

indrages

1 aktuarie

2 assistenter

1 föreståndare för katalogexpedi

tionen

4 kontorsskrifvare

nr ____

6 vaktmästare.

04 Haft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

Aflöningar.

Sammanfattning

af antalet tjänstemän.

Nuvarande organisation.

Föreslagen ny organisation.

Ordinarie

Extra

Ordinarie

biträdande

ordinarie

Summa.

byrå-

tjänstemän

Summa.

tjänstemän.

tjänsteman.

och e. o.

tjänstemän.

Antal.

Antal.

Antal.

Antal.

Antal.

Antal.

Administrativa byrån ..........

11

44

55

9

19

28

Linjebyrån .......................

4

14

18

3

12

15

Byrån för telegraftrafiken ...

O

0

2

5

I

( 3

9

12

» » telefontrafiken......

2

8

10

1

Vaktmästare......................

5

—

5

6

—

6

Summa

25

68

93

21

40

61

Hvad angår personalens aflöningsförmåner, hafva kommitterade till

en början framhållit, att de vid bestämmandet af de af dem föreslagna

aflöningsbeloppen för telegrafverkets olika tjänstemän låtit leda sig af

två hufvudsynpunkter, nämligen dels att hvarje tjänsteman skulle efter

ålder, utbildning och tjänsteställning erhålla sin fulla skäliga bärgning,

dels att ett praktiskt affärsverk måste vid förvärfvandet af sina arbetskrafter

konkurrera med den privata företagsamheten. Äfven hafva

kommitterade haft för ögonen att söka aflägsna de större eller mindre

svalg i aflöningskänseende, som, enligt hvad kommitterade kunnat finna,

i allmänhet inom ämbetsverkens stater förefunnes emellan olika tjänstemannagrupper,

och i stället uppbygga ett sammanhängande system af

stigande aflöningar, i hvilket vederbörande tjänsteman kunde vid begynnelsen

af sitt arbete inpassas på för honom lämpad plats för att "därefter

i mån af duglighet och nit steg för steg vandra uppåt. Det af

kommitterade sålunda föreslagna aflöningssättet, är, såsom redan påpekats,

grundadt på den förutsättningen, att tjänstemannen skall vid

jämförelsevis tidig ålder blifva ordinarie, samt innebär, att begynnelseaflöningen

kan sättas tämligen låg, och att flera aflöningsförhöjningar,

tätare och mindre i början, samt därefter glesare och större

skola komma tjänstemannen till godo, innan han når slutaflöningen.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

De af kommitterade föreslagna aflöningsklasserna, 28 till antalet, för

icke provisionsberättigade tjänstemän, med cn aflöning af 9,800 kronor

i första och 840 kronor i tjuguåttonde klassen, äfvensom löneklassernas

fördelning å de olika tjäustegraderna framgar af betänkandet

(sid. 145, 146, 158 — 161). Vid bestämmandet af hvilken aflöningsklass

inom en tjänstegrad, en tjänsteman skall tillhöra, skall emellertid,

enligt hvad kommitterade föreslagit och i sitt betänkande närmare

utvecklat, icke ensamt åldern, utan äfven skickligheten och förtjänsten

vara afgörande. De af kommitterade föreslagna allmänna grunderna

för eu tjänstemans uppflyttning till högre aflöningsklass hafva af

kommitterade närmare angifvits i 3 och 4 mom. i 3 § (§ 4 i mitt förslag)

af det af kommitterade afgifna förslag till aflöningsreglemente för tjänstemän

vid telegrafverket (sid. 161 o. 162, 172—175). Tiden för aflöningsförhöjning,

som enligt nu gällande bestämmelser räknas efter kalenderår,

hafva kommitterade föreslagit skola beräknas per månad.

I enlighet med de sålunda bestämda grunderna för aflöningarnas

utgörande hafva kommitterade föreslagit, att aflöningsbeloppen i sin

helhet måtte i staten uppföras såsom förslagsanslag.

Kommitterade framhålla (sid. 93 o. följ.), att de beträffande aflöningarna

åt telegrafstyrelsens chef och ledamöter till en början tänkt

sig ett tantiemsystem, som skulle bättre än den vanliga aflöningsformen

motsvarat det stora ekonomiska ansvar, som ålåge telegrafstyrelsen.

Då emellertid synnerligen viktiga skäl talade emot införande af

tantiem för styrelsen och det dessutom icke läte sig göra att finna en

tillfredsställande grund för tantiemens beräknande, hafva kommitterade,

ehuru, enligt hvad de framhålla, motvilligt, funnit sig nödgade frångå

detta system vid föreslående af aflöningsbelopp för styrelsens chef och

ledamöter.

Hvad nu angår generaldirektören, kunde det, anföra kommitterade,

ej förnekas, att införande af en modernare, mera affärsmässig ledning

af telegrafverket stode i nödvändigt sammanhang med en ny anordning

af chefskapet för verket, hvarigenom chefen erhölle en annan ställning

än vid de administrativa ämbetsverken i allmänhet. De kraf, som

ställdes på chefen vore väsentligen desamma, som inom den privata

verksamheten skulle ställas på ledaren af ett mycket betydande affärsföretag.

Sättet och villkoren för hans anställning borde därför icke

vara de inom statstjänsten eljest vanliga. Skulle en för nuvarande förhållanden

afsedd aflöning kunna för honom bestämmas, borde äfven

Generaldirek
tören.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Byråcheferna.

28 Kungl Maj.is Nåd. Proposition No 84.

modernare principer vid hans förordnande göras gällande. Statsmakterna

hade redan vid bestämmandet af aflöningsförmånerna för chefen

för en annan, ehuru betydligt mindre omfattande statens inrättning,

nämligen Trollhätte kanal- och vattenverk, infört den anordningen, att

styrelsens chef skulle förordnas endast för viss bestämd tid, och enligt

kommitterades förmenande borde samma anordning vidtagas äfven vid

telegrafverket.

Den tid, som förordnandet borde omfatta, syntes kommitterade också

lämpligen kunna, liksom vid Trollhätteverken, sättas till sex år.

Med afseende pa aflöningens belopp, som för närvarande uppgår

till 10,000 kronor, borde enligt kommitterades uppfattning äfvenledes

samma synpunkter som inom den privata affärsverksamheten blifva bestämmande.

Affärens omfattning och de ekonomiska värden, som vore af

dess skötsel beroende, vore så stora, att aflöningsbeloppet med hänsyn

till verkets finansiella ställning i sig själft betydde föga. Den enda

afgörande synpunkten borde således blifva den, att beloppet bestämdes så,

att en duglig man kunde till uppdraget förvärfvas. Det syntes därför

kommitterade lämpligt, att beloppet icke fastsloges med tanke på en längre

tidsperiod utan gjordes i viss mån rörligt. I det förslag till aflöningsreglemente,

som af kommitterade utarbetats och hvari den öfriga telegrafpersonalens

aflöning blifvit till sina siffror angifven, vore därför intet

belopp för generaldirektören utsatt, utan syntes detsamma allenast böra

i staten upptagas till det för nästföljande finansår gällande belopp, med

rätt för Kungl. Maj: t att, därest särskilda, oförutsedda omständigheter

kunde göra sådant nödvändigt, under villkor af näst sammanträdande

riksdags godkännande däruti göra erforderlig jämkning.

Uti det statförslag, som kommitterade afgifvit, bar beloppet upptagits

med 15,000 kronor, hvarmed kommitterade förklarat sig afse

att utmärka den minimigräns, under hvilken chefens aflöning icke under

några förhållanden borde utgå.

Hvad angår byråcheferna, hvilkas antal kommitterade ansett böra

minskas till tre, hafva kommitterade framhållit (sid. 96), att deras nuvarande

aflöning —■ 6,400 kronor, som efter 5 år kan höjas till 7,000

kronor ingalunda motsvarar de kraf, som ställas på dessa tjänstemän,

hvilka hafva att i första hand bära ansvaret för förvaltningen af telegrafverkets

egendom.

Enligt kommitterades mening kan det icke råda tvifvel därom, att

äfven i fråga om dessa afdelningschefer vid telegrafverket eu järn
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

förelse med förhållandena inom den privata affärsverksamheten maste

göras.

Af skäl, som af kommitterade (sid. 97—98) närmare utvecklats,

hafva kommitterade för dessa tjänstemän föreslagit en begynnelseaflöning

af 7,500 kronor och en slutaflöning af 9,800 kronor.

Kommitterade framhålla, att vid en jämförelse mellan dessa aflöningar

och dem, som numera den enskilda affärsvärlden funnit sig

böra betala sina motsvarande tjänstemän, befunnes visserligen de förra

ej obetydligt lägre. Hvad som dock gifvit kommitterade den föreställningen,

att den föreslagna aflöuingen skulle kunna för en tid framåt

under nuvarande prisförhållanden tillförsäkra telegrafstyrelsen möjligheten

att kunna på dessa platser erhålla lämpliga tjänstemän, vore

tanken på den säkrare ställning en statens tjänsteman intager samt

därpå, att denne efter slutadt arbete vore tillförsäkrad en ekonomiskt

sorgfri ålderdom.

Arfvodet till den byråchef, som skulle erhålla uppdraget att vara

q ener aldirektör ens adjoint, föreslå kommitterade till ett belopp af 1,000

kronor.

Såsom ersättning till ofvannämnda två telegraf ullmäktige föreslå

kommitterade ett årligt arfvode af 3,000 kronor till dem hvardera.

Hvad därefter angår byråtjänstemännen så utgöra enligt de vid

1878 års riksdag fastställda, ännu gällande aflöningsstater, såsom jag

redan förut omnämnt, aflöningarna till första gradens tjänstemän 3,000

kronor för år med två ålderstillägg å 500 kronor hvartdera efter 5

och 10 års tjänst samt för andra gradens tjänstemän 4,500 kronor

med enahanda ålderstillägg. Då dessa andra gradens tjänster, såsom

kommitterade erinrat, synas hafva inrättats lika mycket med hänsyn till

fördelen af att för tjänstemännen af första graden skulle finnas någon

befordringsmöjlighet, som med hänsyn till tjänstens större vikt, var

således för tjänstemännen i allmänhet den löneskala, med hvilken de

hade att räkna, 3,000—3,500—4,000—4,500—5,000—5,500 kronor årligen.

Kommitterade anföra (sid. 101 o. följ.), att det vore otvifvelaktigt,

att denna löneskala, med hänsyn till arbetstidens längd och då

rådande prisförhållanden, varit ägnad att draga dugande krafter till

statstjänsten, i synnerhet där befordringsutsikterna till högre tjänstegrader

ställde sig någorlunda gynnsamma.

Generaldirektörens

adjoint.

Telegraf
fullmäktige.

Byråtjänste
männen.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Klingl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

_ Kraf ven på arbetstidens längd och på arbetsprestation hade emellertid

numera inom telegrafstyrelsen ökats i icke förutsedd grad. Ökningen

af arbetet hade det oaktadt nödvändiggjort anlitande långt mera

än afsedt vant af extra ordinarie personal, som med de nu inträdda förhållandena

icke längre kunde utgöras af tjänstemän med annan ordinarie

anställning, utan alltmera uteslutande komme att illgöras af aspiranter

på ordinarie tjänster, hvilkas stora antal i alltför hög grad försämrat

befordringsmöjligheterna. Och så komme härtill de oerhördt stegrade

lefnadskostnaderna, samtidigt med att den ekonomiska utvecklingen i

allmänhet framkallat eu ökning af lefnadsbehofven.

Kommitterade framhålla, att den af dem föreslagna dagliga arbetstiden

å tjänsterummet, åtta timmar, vore en fördubbling af den vid fastställande

af nu gällande lönestater bestämda tiden. Man knnde emellertid

antaga, att den del af tjänstemannens tid, som staten sålunda ytterligare

toge i anspråk, icke skulle af tjänstemannen kunna fullt lika

ekonomiskt ^utnyttjas som den ursprungligen bestämda tjänstetiden.

Om . också detta antagande för en hel del enskilda fall skulle kunna

modifieras, syntes det dock såsom regel få anses befogadt. Det. kunde

under sådana förhållanden icke vara fullt riktigt att staten för den ökade

arbetstiden betalade i lika mån ökad aflöning, utan syntes det kommitterade

ej kunna anses alldeles oskäligt, att staten för den nya arbetstiden

betalade något lägre ersättning än för den gamla, Ehuru en

mycket väsentlig ökning af aflöningen betingades af ökningen i arbetstid,

syntes således eu fördubbling af aflöningen icke enbart på denna

grund böra ifrågakomma, och detta ej ens ehuru, såsom kommitterade

förut angifvit,. de förslag kommitterade komme att framlägga afsåge,

att. ökningen i arbetstiden skulle genom minskning af personalen åtföljas

af en ökning i arbetsintensiteten.

För närvarande kunde, enligt hvad kommitterade beräknat, stegringen

i fråga om lefnadskostnader i hufvudstaden sedan 1878 icke sättas

lägre än 40 procent. Att denna stegring vid en lönereglerings genomförande

måste mötas med en motsvarande ökning af aflöningen

läge i sakens natur.

Kommitterades förslag innefattar, såsom förut blifvit nämndt, att

samtliga de biträdande tjänstemän inom telegrafstyrelsen, hvilka förrätta

det arbete, som nu utföres af tjänstemän af första eller andra

lönegraden, sammanföras till en lönegrad, oberoende af tjänstemannens

hittillsvarande benämning. Inom denna lönegrad skulle sedan löneskalan

göras. så expansiv, att styrelsen kunde tilldela hvarje tjänsteman efter

skicklighet och förtjänst en aflöning från den lägsta, som för innehaf
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 84.

vare af dylik: tjänst varder bestämd, till den högsta, som kan utgå till

tjänsteman, hvilken icke är ledamot .af styrelsen. Kommitterade framhålla,

att, då enligt kommitterades mening allt arbete af stadigvarande

natur, som inom statens verk förrättades till sådan utsträckning, att

det helt upptoge tjänstinnehafvarens tid och intresse, af billighetshänsyn

mot denna - och af hänsyn till det lämpligaste för staten borde handhafvas

af ordinarie tjänsteman, hvaraf följde, att medelåldern för de blifvande

tjänstemännens inträde i ordinarieskap komme att blifva betydligt lägre

än den nuvarande, 39 år, som under alla förhållanden länge måst anses

hafva varit abnorm. Eu sådan rationellare organisation fordrade åter,

att antalet aflöningssteg inom nu förevarande tjänstegrad måste betydligt

ökas. I stället för den nuvarande ordningen med endast två ålderstillägg,

efter hvilkas erhållande tjänstemannen funne sig ställd utan möjlighet

att förvärfva någon från arbetet i statens tjänst härflytande förbättring

i ekonomiskt hänseende, skulle träda en annan med ett stort

antal grader af ökade aflöningsförmåner, ägnade att allt fortfarande

kunna bereda tjänstemannen en högre ersättning för ett genom rutinen

och den ökade sakkunskapen värdefullare arbete.

Därigenom försvunne äfven den med det nuvarande systemets tva

ålderstillägg inom två lönegrader förenade svårigheten att inpassa den

mångfald tjänstemän med olika utbildning och olikartad! arbete, som

erfordrades för skötsel af den industriella rörelse telegrafverket bedrefve.

Kommitterade funne det icke kunna ifrågasättas annat, än . att

aflöningsförkållandena borde så ordnas, att den begynnelseaflöning,

som tilldelades tjänstemannen, skulle successivt med stigande tjänstålder

ökas med icke allt för långa mellantider och att denna ökning borde

fortgå under större delen af tjänstemannens arbetskraftiga tid, i anslutning

till de stegrade utgiftsbehof, som ställas på honom såsom samhällsmedlem.

Det vore å andra sidan själfklart, att den sålunda gradvis skeende

löneförhöjningen såsom ett oeftergiflig! villkor förutsatte, att det syfte,

som ur statstjänstens synpunkt därmed afsåges, också vunnes. Hvarje

tillbakagång i arbetsintresse och arbetsduglighet måste således för

honom gorå ett slut på den ekonomiska framgången.

Berodde denna tillbakagång på en tillfällig sjukdom, borde man

kunna bortse därifrån. Berodde den på andra tillfälliga omständigheter,

vore naturligtvis dess verkan på löneförmånerna också endast tillfällig.

Så snart anledningen bortfallit, borde tjänstemannen å nyo allt fortfarande

erhålla den förbättring, som en tid uteblifvit.

Vore åter anledningen af fortvarande art, måste allt efter omständig
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

heterna olika åtgärder kunna komma i fråga. Det vore tydligt, att det

borde förfaras annorlunda, om det vore sjukdom, som framkallat tillbakagången,

eller om det vore själfva arbetets art eller slutligen om det vore

bristande intresse och pliktkänsla.

I det första fallet, då det gällde fortvarande sjukdom eller, hvad därmed

vore likställdt, att tjänstemannens arbetskraft tidigare än vanligen vore

fallet blefve förbrukad, funnes enligt nuvarande organisation ingen annan

utväg än att låta honom åtnjuta ständig tjänstledighet mot afstående

af tjänstgöringspenningarna, därest ej Kungl. Maj:t och Riksdagen

genom särskildt beslut bröte organisationen och tillerkände dylik

tjänsteman full pension, utan att han uppfyllt förutsättningarna för erhållande

af sådan, biu gällande stadganden borde därför kompletteras

med föreskrift därom, att sådan tjänsteman ägde afgå från tjänsten med

en pension, hvars belopp vore på förhand bestämdt och afvägdt med hänsyn

till uppnådd aflöning och tjänstålder.

Vore tillbakagången beroende på det ifrågakommande arbetets art

och sålunda tjänstemannen skulle kunna, på annan plats och om krafven

på honom blefve ställda i annan riktning, fortfarande fullgodt fylla

sin plikt, borde han förflyttas till annan afdelning af telegrafverkets arbetsområde,

där hans arbetskraft kunde bättre tillgodogöras, utan att dock

någon nedsättning i uppnådda löneförmåner därvid borde ifrågakomma.

I det sista. fallet, eller bristande intresse och pliktkänsla, följde af

sig själft, att tjänstemannen ginge miste om hvarje vidare förbättring

i sin ställning, och äfven i detta fall borde säkerligen oftast ett

gynnsammare resultat kunna vinnas, utan tillgripande af det strängaste

medlet, afskedande, genom en förflyttning till annat arbete af exempelvis

mera mekanisk art eller annan arbetsplats, som lämnade möjlighet till

så väl noggrannare övervakning som eventuellt undanröjande af de

omständigheter, hvilka åstadkommit tillbakagången.

Rörande själfva de aflöningsbelopp, som kommitterade funnit sig

böra föreslå för styrelsens biträdande personal, hafva kommitterade

kommit till den uppfattning, att maximiaflöningen borde fastställas till

7,000 kronor för år. Minimiaflöningen för ordinarie tjänst af nu ifrågavarande

slag, som ju borde sättas jämförelsevis låg, har af kommitterade

föreslagits. till 3,400 kronor för år. För den tjänsteman, hvars

duglighet och nit föranledde förhöjning af minimiaflöningen utan

rubbningar, skulle denna förhöjning lämpligen utgå med 400 kronor

för hvarje gång efter resp. två, fyra, sex och nio år samt med 500

kronor för hvarje gång efter resp. tolf, femton, aderton och tjuguett år.

Kommitterade erinra att slutsiffran 7,000 kronor sammanfaller med

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

slutsiffran för riksbankens tjänstemän, ehuru dessa, enligt den vanliga

äldre metoden, uppdelats i flera lönegrader. Då fordran på arbetstid och

arbetsintensitet enligt kommitterades förslag skulle för telegrafstyrelsens

tjänstemän blifva åtminstone icke lägre än hvad som gäller för riksbankens

tjänstemän, men däremot fordran på föregående utbildning

för flertalet fall väsentligt större, framginge sålunda, att med hänsyn

till löneregleringen kommitterade ganska snäft begränsat sig, då de

hållit sig till hvad Riksdagen redan år 1902 gillat och godkänt.

För en af byråtjänstemännen komme aflöningen ej att normeras af

de för de öfriga gällande aflöningsgränserna, nämligen kontrollören å

trafikbyrån. Denne, som skulle vara en stationstjänsteman, uppbure

äfven under sitt arbete i styrelsen lön efter de bestämmelser, som

gällde för de öfriga stationstjänstemännen.

Enligt kommitterades förslag skulle de biträdande tjänstemännen

utgöras af åtta assistenter, fyra telegrafister, en föreståndare för katalogexpeditionen,

aderton kontorsskrifvare och sex vaktmästare, samtliga

ordinarie tjänstemän, samt nio extra tjänstemän.

Några särskilda bestämmelser angående aflöningarna till ifrågavarande

assistenter och telegrafister, hvilka, såsom egentligen tillhörande

lokalförvaltningarna, skulle uppbära dem eljest tillkommande aflöning,

vore ej behöfliga.

Föreståndaren för katalog expeditionen (kvinnlig),som för närvarande

å extra stat åtnjuter ett arfvode af 1,800 kronor, har af kommitterade

uppförts i en högre aflöningsklass än kontorsskrifvarna, då det henne åliggande

arbete vore af synnerligen ansvarsfull beskaffenhet och hon utöfvade

f oreståndarskapet för en rätt stor personal, som sysselsattes med arbetet

för tryckning och utgifning af rikstelefonkatalogen. Hon hade sålunda

sig anförtrodt ett uppdrag, som icke kunde i något hänseende sättas

ringare än hvad som eljest i de centrala ämbetsverken ansåges kräfva

en manlig tjänsteman. Då sålunda denna plats kräfde mognare omdöme

och därför i regel komme att besättas af tjänstemän, som förut

varit en längre tid anställda i verket, hade antalet löneförhöjningar kunnat

inskränkas till blott tre.

Begynnelseaflöningen skulle utgöra 1,800 kronor och slutaflöningen

2,400 kronor.

För kontorsskrifvarna kunde, enligt kommitterades uppfattning, med

hänsyn till tjänsternas beskaffenhet och den jämförelsevis unga ålder,

Bih. till lliksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 64 Höft. 5

Biträdande

tjänstemän.

Föreståndaren

för katalogexpeditionen.

Kontorsskrif
vare.

s. 34 Kontrollera mot PDF

Vaktmästare.

34 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

vid hvilken de skulle tillträdas, begynnelseaflöningen sättas ganska låg.

Här borde emellertid ådagalagd förtjänst belönas och arbetsifvern sporras

genom utsikt till bättre ställning i form af flera och i början tätare aflöningsförbättringar.

Vid bestämmande af dessa och af slutaflöningen hade

nödig hänsyn måst tagas därtill, att den föreslagna begränsningen af byråtjänstemännens

antal föranledde, att åt kontorsskrifvarna komme att

anförtros en del arbete, som för närvarande utfördes af byråtjänstemännen.

Vidare borde slutaflöningen för kontorsskrifvarna, af hvilka flertalet icke

kunde förvänta befordran till högre tjänst inom verket, sättas så hög,

att den motsvarade de billiga krafven på en dylik aflöning för personer

med för denna tjänst behöflig utbildning samt tillförsäkrade verket att

vid tjänsten kunna bibehålla rutinerade arbetskrafter.

Kommitterade hafva föreslagit, att begynnelseaflöningen skulle

utgöra 900 kronor och slutaflöningen 1,800 kronor.

Aflöningen för de hos styrelsen för närvarande anställda vaktmästarna

utgör, för förrådsvaktaren och första vaktmästaren 1,100 kronor

samt för de tre andra vaktmästarna 800 kronor med ett ålderstillägg å 100

kronor. Kommitterade framhålla (sid. 108), att dessa aflöningsförmåner numera

måste betraktas såsom i sig själfva fullkomligt otillräckliga. Därtill

komme, att, hvad beträffade telegrafverket, med den föreslagna organisationen

deras syssla blefve af helt annat slag än hvad i allmänhet

vore fallet i de centrala ämbetsverken, där det i regel kräfdes endast

jämförelsevis kort arbetstid och. dessutom goda tillfällen till extra inkomster

direkt och indirekt erbjödes. Telegrafstyrelsens vaktmästare

skulle däremot fullt upptagas af sitt arbete hos styrelsen och kunde

bereda sig extra inkomster endast genom en utsträckning utöfver det

normala af sitt arbete, hvilket icke borde ifrågasättas.

Kommitterade föreslå för dessa tjänstemäns aflöningsformer en

ändring så till vida, att den föreslagna aflöningen skall vara gemensam

för alla vaktmästarna. Kommitterade finna det nämligen,

för att kunna hålla telegrafstyrelsen obunden vid uppdragets öfverlämnande,

lämpligast, att ingen förste vaktmästare anställes, utan att i

stället till styrelsens förfogande ställes ett visst belopp att såsom ersättning

utom ordinarie stat utgå till den af vaktmästarna, som förordnas

att sköta hittillsvarande förste vaktmästarens uppdrag med afseende

på arbetets fördelning och dylikt. Detta belopp föreslå kommitterade

till 200 kronor årligen.

Samtliga vaktmästare skulle dessutom erhålla uniformsbeklädnad.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

Betrynnelseaflöningen skulle utgöra 1,020 kronor och slutaflöningen

1,800 kronor.

Ehuru det, enligt kommitterades förmenande, vore oegentligt att

jämföra de till telegrafstyrelsens tjänstemän nu utgående aflöningar med

''de af kommitterade föreslagna, emedan efter kommitterades förslag på

de nya tjänsterna i styrelsen komrne att ställas sa betydligt större foidringar

såväl i arbetstid som i arbetsintensitet, hade kommitterade dock

uppgjort följande öfversikt öfver de gamla och nya löneförhållandena,

däri de gamla för hvarje tjänsteman återfunnes inom parentes.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t$ Nåd. Proposition N:o 84.

Befattning.

w

A f 1 ö

n i

n g

B-g

^ ST

C6

efter

2 år.

cftor

3 år.

efter

4 år.

efter

5 år.

efter

0 år.

efter

8 år.

efter

9 år.

efter

10 år.

efter

12 år.

efter

15 år.

efter

18 år.

eftor

21 år.

Byråchef.....

................. j

(6,400)

—

—

—

(7,000)

—

_

_

__

__

_

_

1

7,500

—

8,000

—

—

8,600

—

9,200

—

9,800

—

—

—

nuvar. 2:a grad:s tjm.

(4,500)

—

—

—

(5,000)

—

—

—

(5,500)

—

—

—

—

Byråtjänsteman

»» l:a » »

(3,000)

—

—

—

(3,500)

—

—

—

(4,000)

—

—

—

—

3,400

3,800

—

4,200

—

4,600

—

5,000

—

5,500

6,000

6,500

7,000

Föreståndare för katalogexpeditionen

1,800

—

2,100

—

—

2,400

—

—

—

—

—

—

—

Kontorsskrifcare..........

900

960

1,020

1,140

1,260

1,380

1,500

1,650

1,800

nuvarande l:a vaktmäst.

(1,100)

—

_

_

Vaktmästare

» vaktmästare

(800)

—

—

—

(900)

—

—

—

—

—

—

—

—

1,020

1,140

—

1,260

—

1,380

—

1,500

—

1,650

1,800

—

—

so

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

Såsom i det föregående biff vit nämndt, hafva koinmitterade hemställt,

att aflöningarna i sin helhet till telegrafverkets personal skulle

i staterna upptagas såsom förslagsanslag. I detta hänseende anföra

kommitterade, att, då aflöningsreglementet komme att innehålla fullständiga

bestämmelser, huru aflöningarna skulle utgå, någon olägenhet

icke syntes kunna uppstå af deras upptagande såsom förslagsanslag,

lika litet som någon olägenhet ansetts följa med den nuvarande anordningen

att en del af dem, nämligen ålderstilläggen, utginge såsom

förslagsanslag.

Beträffande fördelningen mellan lön och tjänstgöringspenningar samt

grunderna därför enligt kommitterades förslag tillåter jag mig hänvisa

till kommittébetänkandet (sid. 146—148).

Enligt hvad af det utaf kommitterade afgifna förslag till aflöningsreglemente,

§ 3 mom. 3 (§ 4 i mitt förslag) framgår (sid. 162), skulle tjänsteman,

som vid tillträdande af den nya aflöningsstaten skulle erhålla lägre

aflöning än den aflöning eller det arfvode han förut uppbure, äga såsom

personligt tillägg till lönen uppbära skillnaden, intill dess hans aflöning

stigit till samma belopp, hvarjämte tjänsteman i fråga om åtnjutande af

aflöningsförhöjning skulle äga tillgodoräkna sig den tid, som före denna

aflöningsstats trädande i kraft förflutit från hans tillträde till befattningen,

vare sig på grund af fullmakt eller konstitutorial eller, beträffande

de i staten nyuppförda befattningarna, på grund af förordnande.

Hvad angår de 9 extra ordinarie tjänstemännen inom styrelsen, som Extra ordistyrelsen

för vissa speciella ändamål ansett sig icke kunna undvara, nariemg*nste

hafva kommitterade anmärkt, att dessas arfvoden i hvarje fall borde

bestämmas efter det arbetes beskaffenhet hvarför de anställdes, hvarjämte

kommitterade framhålla, att dessa extra ordinarie tjänstemän skulle

åligga betydligt trägnare tjänstgöring än hvad nu kräfdes af amanuenserna.

Gifvetvis skulle därmed följa en förpliktelse för styrelsen att,

så snart ske kunde, för dessa tjänstemän markera, huruvida de befunnits

besitta lämpliga egenskaper för fortsatt anställning i verket.

Uti det af telegrafstyrelsen afgifna ofvan omförmälda förslag till

utgiftsstater för år 1908, hvarest, såsom i nu gällande aflöningsstat,

arfvodena till verkets alla extra ordinarie tjänstemän upptagits under

titeln »särskilda anslag», hafva de å styrelsen belöpande »arfvoden till

extra ordinarie tjänstemän, vikariatsersättning m. m.» samt »arfvoden

till extra ordinarie vaktbetjänte, vikariatsersättning m. m.» upptagits

till 77,000 kronor.

Af kommitterade hafva sistnämnda båda anslag under den gemen
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Departementschefens

yttrande.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

samma titeln: »arfvoden till extra ordinarie tjänstemän, vikariatsersättning

m. no, upptagits under de olika afdelningar i aflöningsstaten,

för hvilka dessa anslag äro afsedda.

På grund af den förenkling i arbetet inom styrelsen och den utsträckning

af arbetstiden, som kommitterade föreslagit, samt genom

den minskning, som uppstått genom uppförande af en del af de nuvarande

biträdande tjänstemännen å ordinarie stat, hafva kommitterade

ansett, att den för styrelsen beräknade kostnaden för extra ordinarie

tjänstemän kan i staten upptagas till 23,500 kronor, hvartill alltså sistnämnda

anslag för styrelsen af kommitterade föreslagits.

Den af telegrafstyrelsen, under förutsättning af den nuvarande organisationens

bibehållande, för styrelsen beräknade aflöningsstaten för

år 1908 upptager — om personalen vid telegrafverkets verkstad, som

jag, i enlighet med hvad kommitterade föreslagit, ansett böra i aflöningsstaten

skiljas från telegrafstyrelsen, upptages såsom särskild afdelning

— följande belopp:

a tidningar ........................................................................ kronor 106,200: —

ålderstillägg....................................................................... » 13,100: —

arfvoden till extra ordinarie tjänstemän m. m....... » 70,000: —

» » » » vaktbetjänte m. m.... » 7,000: —

summa kronor 196,300: —

Lägges härtill dyrtidstilhigg, beräknadt till samma

belopp, som under år 1906 utgick, eller.................. » 5,880: —

utgör aflöningsbeloppet till styrelsens personal

tillsammans kronor 202,180: —

Aflöningsstaten för telegrafstyrelsen enligt det af kommitterade

uppgjorda, af styrelsen i dess utlåtande biträdda förslaget slutar åter

på en summa af 192,400 kronor; och har mig meddelats, att vid uppgörande

af staten under antagande att nuvarande tjänstemän, där så

ske kan, öfvergå på den nya staten, tillämpats de allmänna grunder,

som för placerandet i viss aflöningsklass föreslagits.

Mot kommitterades förslag till omorganisation af telegrafstyrelsen

beträffande den där anställda personalen har jag icke något att erinra.

Såsom framgår af den förut intagna jämförande tablån skulle antalet

tjänstemän nedbringas från 93 enligt nuvarande organisation till 61

enligt kommitterades förslag. Äfven om man frånser de 10 amanuenserna

utan fast arfvode, hvilka enligt mig lämnad uppgift för sitt arbete

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Mnj:ts Nåd. Proposition N:o S4. 3! t

i styrelsen under de senaste åren uppburit en godtgörelse af i medeltal

600 kronor om året, men hvilkas befattning dock maste betraktas såsom

mera tillfällig, är minskningen i antalet af den last anställda personalen

i allt fall högst afsevärd. Då emellertid kommitterade representera en

betydande sakkunskap på förevarande område, och telegrafstyrelsen

dessutom biträdt förslaget, hyser jag, i betraktande af den föreslagna

utsträckningen i arbetstid och förenklingen i arbetssätt, ingen tvekan,

att icke arbetet i styrelsen skall med den åt kommitterade föreslagna

organisationen kunna på ett lör verkets utveckling fullt tillfredsställande

sätt upprätthållas.

Den vid organisationen af Trollhätte kanal- och vattenverk för

första gången för statens vidkommande tillämpade anordningen, att

verkets chef förordnas allenast för viss kortare tid synes mig väl lämpad

jämväl för telegrafstyrelsen och torde i sin mån bidraga till att

telegrafverket kommer att skötas på ett fullt affärsmässigt sätt.

Den ifrågasatta åtgärden att uppdraga åt en af verkets byråchefer

att i generaldirektörens frånvaro företräda denne synes mig särdeles

lämplig. Någon särskild titel för denna generaldirektörens ställföreträdare

torde ej erfordras. _ .

Beträffande telegraffullmäktige och byråtjänstemän har jag vant i

tillfälle att förut yttra mig (sid. 9 o. 10 här ofvan).

Kommitterade hafva såsom nämndt föreslagit, att föreståndaren för

katalogexpeditionen och kontorsskrifvarna skola uppföras å ordinarie

stat. Detta synes mig också vara väl motiveradt af den stadigvarande

beskaffenheten af det arbete, som skulle åt dem anförtros.

Hvad nu angår aflöningarna, hafva kommitterade, såsom nämndt,

tänkt sig, att intet visst belopp skulle för generaldirektören fastslås

utan för hvarje år af Riksdagen bestämmas med rätt för Kungl. Maj:t

att, därest särskilda, oförutsedda omständigheter göra sådant nödvändigt,

under villkor af nästsammanträdande riksdags godkännande däruti

göra erforderlig jämkning. Uti det föreliggande statförslaget har

aflöningen upptagits till 15,000 kronor. Lika med kommitterade anser

jag detta belopp böra betraktas såsom en minimiaflöning för ledaren

af ett företag, vid hvilket så stora ekonomiska intressen äro knutna,

Äfven finner jag det innebära en fördel, att beloppet göres i viss mån

rörligt, så att Kungl. Maj:t, då det gäller att besätta platsen med ny

innehafvare, icke nödgas afstå från att utvälja den lämpligaste personen

allenast på den grund, att arfvodet med något tusental kronor understiger

hvad denne på goda skäl kan komma att fordra. Den föreslagna

anordningen att Kungl. Maj:t skulle äga bestämma aflöningen till högre

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

än dei i stat upptagna beloppet under villkor af Riksdagens blifvande

godkännande synes mig dock föga tilltalande. Bättre torde då vara, att

vissa gränser uppdragas, inom Indika arfvodet må af Kungl. Maj:t bestämmas,

och föreslår jag i sådant hänseende 15,000—20,000 kronor.

Arfvoden till generaldirektörens ställföreträdare och till telegraffullmäktige

torde böra utgå med de af kommitterade i sådant afseende

föreslagna belopp.

För byråcheferna hafva kommitterade föreslagit en begynnelseaflöning

af 7,500 kronor och en slutaflöuing efter 12 år af 9,800 kronor.

Dessa belopp äro ju afsevärdt höga, men jag har dock icke ansett

mig höra hemställa om någon nedsättning däri. Härvidlag har för mig

varit i väsentlig män bestämmande, att två af byråcheferna måste tagas

bland tekniskt bildade personer, och att konkurrensen från den privata

affärsvärlden nödvändiggör att för dessa befattningar bjuda aflöningar,

som kunna locka verkligt dugande personer att hellre än att slå in° på

den enskilda företagsamhetens fält ägna sina ''krafter åt telegrafverkets

tjänst. Hvad angår byråchefen å den administrativa byrån, gäller visserligen

ej don nyss anförda synpunkten, men dels måste med den mångfald

skiftande ärenden, för hvilkas juridiska eller administrativa behandling

han skall ansvara, denna tjänst i och för sig vara af synnerligen kräfvande

beskaffenhet och dels torde det ej böra ifrågasättas, att fullkomligt jämnställda

tjänstemän inom samma verk skola olika aflönas.

Beträffande den föreslagna aflöningen för byråtjänstemän har jag

funnit de af kommitterade härför anförda skäl vara sådana, att jag ej ansett

mig höra hemställa om någon ändring i aflöningsbeloppen, men tillåter

jag mig, särskildt hvad angår dessa tjänstemän, hänvisa till hvad jag förut

(sid. 9) yttrat angående villkoren för uppflyttande i högre aflöningsklass.

Den föreslagna aflöningen till föreståndaren för katalogexpeditionen

sjmes mig vara lämpligen afvägd.

Hvad åter kontorsskrifvarna (kvinnliga) beträffar, synas mig kommitterade

hafva väl knappt tillmätt deras aflöningsförmåner. Dessa

skulle utgå med en begynnelseaflöning af 900 kronor och en slutaflöningefter

18 år af 1,800 kronor.

Åtskilliga i telegrafstyrelsen anställda skrifbiträden hafva också uti

en till Kungl. Maj:t ställd skrift af den 9 februari 1907 hemställt, att,

med bibehållande i öfrigt af de utaf kommitterade för kontorsskrifvarna

föreslagna förmåner, begynnelselönen för dem måtte bestämmas till

1,380 kronor samt att i öfrigt sådan jämkning i löneskalan måtte vidtagas,

att löneförhöjningarna komma att utgå hvarje gång med 150

kronor och maximilönen uppnås efter 15 års tjänstgöring.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

41

De till kvinnliga skrifbiträden i styrelsen nu utgående månatliga

arfvoden belöpa sig under antagningsåret till 60 kronor samt under

andra och tredje året till 65 kronor. Därefter ökas arfvmdet hvart annat

år med 5 kronor i månaden, till dess detsamma uppgår till ett månatligt

belopp af 90 kronor. Aflöningen växlar sålunda mellan 720 kronor och

1,080 kronor om året.

Kommitterades förslag innefattar visserligen, oafsedt förmånen af

ordinarie tjänst och därmed följande rätt till pension och semester, en

förbättring i dessa skrifbiträdens villkor, låt vara att med den nya

organisationen följer utsträckt tjänstgöringstid. Men i betraktande däraf,

att innehafvarna af dessa platser hafva sin verksamhet förlagd till Stockholm

och att hos dem fordras en betydligt större utbildning än t. ex.

hos telefonister, torde en begynnelselön af 900 kronor icke kunna anses

vara tillräcklig.

Nu är det väl sannt, att det för närvarande trots de låga aflöningarna

icke förefinnes den ringaste svårighet att erhålla kvinnliga skrifbiträden

i telegrafstyrelsen, och att på den allmänna arbetsmarknaden

begynnelsepriset för kvinnlig arbetskraft af motsvarande beskaffenhet

i allmänhet är lägre än 900 kronor. Denna omständighet, som gifvetvis

är beroende därpå, att många af dessa arbetssökande kvinnor icke behöfva

lita uteslutande till inkomsten af sitt arbete utan hafva sitt egentliga

ekonomiska stöd i föräldrahemmet, synes dock icke böra alltför

mycket spela in, då det gäller kvinnliga biträden, åt hvilka skulle

anförtros en del i styrelsen förekommande arbete, som eljest utföres af

manliga tjänstemän, och man följaktligen af dessa kvinnor måste fordra

eu viss utbildning. Det torde därför vara staten värdigast att lämpa

ersättningen efter arbetets beskaffenhet.

Jag hemställer, att begynnelseaflöningen för kontorsskrifvare bestämmes

till 1,020 kronor. För den, som däraf gjort sig förtjänt,

synes aflöningsförhöjning lämpligen böra utgå med 120 kronor efter

resp. 2, 4, 6 och 9 år samt med 150 kronor efter resp. 12 och 15 år, då

slutaflöningen skulle blifva den af kommitterade föreslagna, 1,800 kronor.

Slutligen har jag att yttra mig öfver aflöningarna till vaktmästare.

Enligt kommitterades förslag borde begynnelseaflöningen för vaktmästare

sättas till 1,020 kronor och slutaflöningen efter 15 år till 1,800

kronor. Härtill skulle för den, hvilken erhölle uppdrag att tjänstgöra

såsom förste vaktmästare, komma ett arfvode af 200 kronor.

Samtliga vaktmästare skulle dessutom erhålla uniformsbeklädnad.

Mot förslaget om arfvode till förste vaktmästare har jag intet att

invända, men anser jag begynnelseaflöningen för vaktmästare väl låg

och slutaflöningen något hög. Jag erinrar i detta sammanhang, att

Bih. till Rihsd. Prof. 1007. 1 Afd. 1 Sam/. 64 Höft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

i det för innevarande års riksdag framlagda förslaget till stat för veterinärinstitutet

såsom aflöning till vaktmästare upptagits 1.200 kronor

med rätt till ett ålderstillägg å 100 kronor efter fem år.

Vid bedömande af lönebeloppet synas mig emellertid vaktmästarna

i telegrafstyrelsen, med hänsyn till längden af den dagliga tjänstgöringstiden,

som icke torde medgifva tillfälle för dem att i afsevärd grad förskaffa

sig extra inkomster, rättvisligen icke böra jämföras med vaktmästarna

i statens verk i allmänhet, utan anser jag deras aflöningsförmåner

böra bestämmas något högre. Jag föreslår alltså, att begynnelseaflöningen

bestämmes till 1,140 kronor, med rätt till förhöjning af 120

kronor efter resp. 3, 6 och 9 år samt af 150 kronor efter 12 år. Slutaflöningen

skulle då blifva 1,650 kronor. Då förmånen af beklädnadsersättning

torde enligt mig från telegrafstyrelsen lämnad uppgift kunna

skattas till ett värde af 120 kronor, skulle afllöningen sålunda börja

med ett belopp af 1,260 kronor och sluta med 1,770 kronor. Detta

innebär ju en väsentlig förbättring i jämförelse med nu utgående aflöning,

som börjar med 800 kronor och kan stiga till 900 kronor, hvartill

kommer beklädnadsersättning.

Enligt det af kommitterade framlagda förslag till aflöningsreglemente

skulle vaktmästarna beredas förmånen af en half månads semester.

Hur än frågan om semester för motsvarande statstjänare i

andra verk kan komma att ordnas, synes en dylik förmån gifvetvis

böra tillkomma vaktmästarna i telegrafstyrelsen, hvilka åläggas en daglig

tjänstgöringstid af minst åtta timmar.

Den af kommitterade förordade fördelningen mellan lön och tjänstgöringspenningar

synes mig vara af beskaffenhet att kunna godtagas;

och har jag icke i öfrigt något att erinra mot kommitterades här ofvan

under aflöningsstaten för telegrafstyrelsen refererade förslag.

De af mig föreslagna jämkningarna i aflöningsförmåner åt kontorsskrifvare

och vaktmästare föranleda, att aflöningsstaten för telegrafstyrelsen

kommer att sluta å ett belopp af 194,410 kronor i stället för

192,400 kronor enligt kommitterades förslag.

2. Linjedistrikten.

Kommitterade hafva för vinnande af större öfverskådlighet ändrat

den nuvarande indelningen i distrikts/förvaltning ar och stationer så till

vida, att linjepersonalen sammanförts under en särskild afdelning linjedistrikten

och telegrafinspektörerna upptagits tillsammans med den öfriga

trafikpersonalen under afdelningen trafikdistrikten och stationerna, hvar
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

jämte verkstaden blifvit. skild från styrelsen ocli upptagen såsom en afdelning

för sig.

Jag följer denna kommitterades uppställning.

Kommitterade hafva (å sid. 36, 37, 66—68) lämnat en framställning

angående de befintliga sex linjedistrikten och deras nuvarande organisation,

till hvilken framställning jag hänvisar.

Kommitterade framhålla (sid. 69), att sedan den för afgifvande af

förslag till nya stater för post- och telegrafverken tillsatta kommitté i

sitt betänkande af den 31 oktober 1901 uttalat, att därest telefonens

utbredning i öfre Norrland komme att fortgå lika hastigt som under

de senare åren varit förhållandet, det sjätte linjedistriktet eller Sundsvalls

distrikt ganska snart syntes behöfva delas i två.

Telefonväsendets utveckling hade, anföra kommitterade, under åren

1901 — 1906 alltjämt fortgått. Tillväxten vore fortfarande betydlig, och

någon afmattning i utvecklingen gjorde sig ingalunda gällande.

När emellertid en delning af sjätte distriktet nu ifrågasattes, vore det

icke så mycket anläggningarnas storlek eller abonnenternas antal som

vore afgörande vid bedömande af denna fråga, utan fast mera det stora

område, öfver hvilket anläggningarna vore utbredda, från riksgränsen mot

Norge och Finland i norr till gränsen mot Härjedalen och Hälsingland

i söder. Denna distriktets utsträckning jämte de relativt ringa utvecklade

kommunikationerna inom dessa landsdelar förorsakade nämligen, att

linjedirektören svårligen kunde i önskvärd grad öfvervaka förhållandena

utan måste mera än ensidigt vore öfverlämna åt underordnade att

ansvara för arbetet, samt att han å andra sidan vid de oundvikliga

resorna inom distriktet ofta komme att hållas borta från distriktets

hufvudort längre tid än som vore lämpligt.

Kommitterade föreslå därför, att linjedirektörernas antal ökas till sju

och att nuvarande sjätte linjedistriktet fördelas i två, det sjätte och det

sjunde, med sina hufvudorter i Sundsvall och Luleå. Gränsen mellan

de båda distrikten borde lämpligen dragas strax söder om stationerna

Umeå, Vännäs och Lycksele.

Beträffande linjeingenjörerna, linjedirektörernas närmaste biträden,

erinra kommitterade (sid. 70), att deras nuvarande antal är 28, hvaraf 8

äro uppförda å ordinarie stat. De senare årens utveckling af telegrafoch

telefonväsendet hade, fortsätta kommitterade, ådagalagt, att någon

minskning af antalet linjeingenjörer, af hvilka 17 vore fast stationerade,

icke kunde genomföras.

Delning af

sjätte linjedistriktet.

Linje
ingenjörer.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kyinnliga

bokhållare.

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 84.

Det både nämligen visat sig nödigt att, efter hand som linjernas

och ledningarnas äfvensom stationernas antal allt mera ökats, uppdela

linjedistiiliten i sektioner. Sålunda vore första linjedistriktet uppdeladt

i tre sektioner med hufvudorter i Malmö, Hälsingborg och Växjö. Enahanda

vore förhållandet inom öfriga distrikt, så att det andra uppdelats

i sektionerna —. här angifna efter sina hufvudorter — Göteborg, Karlstad

och Jönköping, det tredje i sektionerna Norrköping och Örebro, det

fjärdex sektionerna Stockholm och Uppsala, det femte i sektionerna Gäfle

och Västerås samt det sjätte i sektionerna Sundsvall, Östersund och Luleå.

Af dessa sektioner förestodes den första i hvarje distrikt af linjedirektören,

som därjämte öfvade uppsikt äfven öfver öfriga sektioner, samt

de återstående af en a sektionens hufvudort stationerad linjeingenjör.

Detta hade ökat behofvet af fast anställda linjeingenjörer med för närvarande

nio utöfver de å linjedistriktsbyråerna samt för Stockholms

och Göteborgs telefonnät anställda.

Den sålunda vidtagna anordningen hade visat sig tillfredsställande,

och borde alltså för framtiden bibehållas.

Om emellertid ett nytt linjedistrikt komme att upprättas med Luleå

till hufvudort, syntes under första tiden och innan de lokala näten inom

detta distrikt vunnit större utbredning linjedirektören i Luleå kunna

tillfredsställande medhinna sitt arbete utan biträde af ordinarie linjeingenjör.

Det antal ordinarie linjeingenjörsbefattningar, som nu skulle

vara beliöfligt, vore således sexton, eller åtta mer än för närvarande.

Ingenjörerna utan bestämd stationeringsort, för närvarande elfva till

antalet, skulle fortfarande kunna bibehållas såsom extra tjänstemän.

Deras antal syntes visserligen med den fortskridande utvecklingen behöfva

något ökas, men genom antagande af kommitterades förslag

skulle dock vinnas en någorlunda tillfredsställande proportion mellan

ordinarie och extra ordinarie ingenjörspersonal.

Å linjedistrikten äro nu anställda manliga bokhållare.

Kommitterade framhålla (sid. 72), att de icke funnit det arbete,

som af dessa tjänstemän utföres, eller den kompetens, som kräfves för

tjänsten, betinga en sådan höjning af aflöningen, att en duglig manlig

tjänstinnehafvare däraf kunde lockas att för hela sin framtid binda sig

vid tjänsten, samt att med denna icke är förenadt något arbete, som ej

kan lika väl utföras af en kvinna. På grund häraf hafva kommitterade

föreslagit, att de manliga bokhållarna måtte utbytas mot kvinnliga.

Antalet bokhållare borde bibehållas vid sex, då arbetet å den föreslagna

nya linjedistriktsbyrån i Luleå icke, åtminstone under de när
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kung!. Maj:ls Nåd. Proposition N:o 84.

maste åren, syntes blifva så omfattande, att mera än en ordinarie kvinnlig

tjänsteman — den nedan omnämnda kvinnliga kassören — syntes å byrån

behöfva anställas.

Jämte dessa kvinnliga bokhållare föreslå kommitterade till uppförande

å ordinarie stat sju kvinnliga kassörer, en å hvarje linjedistriktsbyrå. Kommitterade

erinra, att dessas arbete är af lika stadigvarande art och af

lika viktig beskaffenhet som bokhållarnas, och att det därför ej kan

vara annat än lämpligt och rättvist, att jämväl åt dem beredes den

tryggare ställning, som ordinarie anställning medför.

Öfriga kvinnliga biträden å distriktsbyråerna, hvilkas antal af kommitterade

minskats med de nuvarande 6 till uppförande å ordinarie

stat föreslagna kassörerna, hafva däremot enligt kommitterades mening

icke en sådan anställning, att deras uppförande å ordinarie stat kan

anses åtminstone för närvarande behöfligt eller lämpligt.

Ritarna äro mera tillfälligt anställda yngre män, som i allmänhet

snart öfvergå till annan lefnadsbana.

Materialvakterna, en för hvarje linjedistrikt, uppfördes enligt postoch

telegrafkommitténs förslag på ordinarie stat från och med år 1903

med en aflöning af 1,000 kronor jämte två ålderstillägg å 200 kronor

hvardera. Kommitterade anföra, att det varit synnerligen svårt att

få dessa befattningar, Indika måste rekryteras från arbetslagen, besatta

med lämpliga personer, och omsättningen hade redan under de tå år, som

förflutit efter tjänsternas uppförande å ordinarie stat, varit stor. Detta vore

också helt naturligt, då aflöningen vore åtskilligt lägre, än hvad samma personer

kunde påräkna under anställning såsom förmän eller till och med

såsom arbetare vid linjearbetena. Förrådstjänsterna vore dessutom förenade

med betydligt arbete och ansvar, såsom framginge däraf, att,

distrikts förråden enligt 1905 års redovisningar hade en utgående värdebehållning

från 242,398,71 kronor till 490,577,58 kronor, medan värdet

af den materiel, som under årets lopp ankommit till förråden och därifrån

åter utgått till anläggnings- och underhållsarbetena, stege till ännu

mycket högre siffror. Äfven vore vid distriktsförråden under materialvaktens

befäl anställdt åtskilligt arbetsmanskap.

Kommitterade hafva på grund af det anförda ansett, att åt dessa funktionärer

borde gifvas en bättre ställning, och föreslagit, att materialvakterna

upptagas bland nedan omnämnda linjeförmän af l:a lönegraden,

med hvilka dessa förråd sföreståndare vore att anse såsom likställda såväl

Kvinnliga

kassörer.

Extra

biträden.

Material
vakter.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition No 84.

beträffande tjänstålder och kompetens som därigenom, att de hade

att utöfva förmanskap och uppsikt öfver de vid förrådet tjänstgörande

arbetarna samt hade ett omfattande redovisningsarbete för all den

materiel, som ankomme till förrådet för att därifrån utsändas till föreliggande

arbeten.

Linie- Beträffande linjeunderbefälet och de särskilda grupperna däraf samt

underbefäl, reparatörerna har jag i mitt ofvanomförmälda yttrande till protokollet

öfver civilärendena den 22 juni 1906 framhållit, att det vore angeläget,

att frågan om åtminstone en större del af dessa statstjänares uppförande

å ordinarie stat, gjordes till föremål för utredning.

Kommitterade hafva af skäl, som de närmare utvecklat (å sid. 36—

40), såsom sin mening uttalat, att såväl linjeunderbefälet som reparatörerna

borde uppföras å ordinarie stat.

Kommitterade framhålla, att någon minskning i vare sig byggnadseller

underhållsarbetena inom distrikten icke vore att förvänta, samt att

det under sådana förhållanden ej vore med telegrafverkets intresse öfverensstämmande

att till ifrågavarande befattningar användes personer,

som vore endast tillfälligt fästa vid verket.

Linjemästarc. Hvad först angår arbetsledarna äro desamma fördelade i två aflöningsklasser.

Af dessa omfattar den första arbetsledarna med fast placeringsort,

hvilka för närvarande äro till antalet 9, nämligen tre i Stockholm,

två i Göteborg samt en i hvardera af städerna Malmö, Norrköping,

Gäfle och Sundsvall. De hafva att i nämnda städer öfvervaka

de under sina förmän arbetande arbetslagen och att mellan dem fördela

arbetena äfvensom att ansvara för och redovisa de för anläggningarna

erforderliga penningmedel och materiel. Arbetsledarna utan fast placeringsort

utgöra för närvarande ett antal af 18. De hafva att vid

arbeten utom linjedistriktens hufvudorter uppfylla samma funktioner,

som arbetsledarna af förstnämnda klass utöfva å dessa hufvudorter,

och måste sålunda flytta från den ena platsen till den andra allt efter

som arbetena sådant påkalla.

Till samma grupp föreslå kommitterade att hänföra öfverreparatörerna.

I stället för den nuvarande benämningen arbetsledare hafva kommitterade

föreslagit den för ifrågavarande funktionärers ställning och

arbete mera betecknande benämningen linjemästare.

För ingendera af dessa grupper föreligger, framhålla kommitterade,

någon anledning att förändra det nuvarande antalet. Kommitterade

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kung!. Majds Nåd. Proposition N:o 84.

hemställa därför, att å ordinarie stat måtte uppföras nio linjemästare af

första lönegraden och tjugufem linjemästare af andra lönegraden, därutaf

sju öfverreparatörer.

De nuvarande linjeförmännen äro förmän för och deltagare i de Reparatörer,

olika arbetslagens arbeten, hvarjämte de ofta under längre eller kortare

tider måste själfständigt leda arbetet. Antalet fast placerade linjeförmän

utgör för närvarande 37.

Såsom i det föregående nämnts, anse kommitterade, att till

denna grupp böra hänföras jämväl de nuvarande materialvakterna, åt

hvilka en förestår hvarje distriktsförråd ock hvilkas antal således för

framtiden skulle blifva 7.

Antalet med arbetslagen flyttande linjeförmän utgör för närvarande

45.

Kommitterade anföra, att ehuru det nuvarande, ofvan angifna antalet

linjeförmän, fasta och flyttande, visserligen icke öfverstege det

förefintliga behofvet af ständigt tjänstgörande förmän och därtill ytterligare

komme, att dessa förmän ofta maste förvalta arbetsledare- (linjemästare-)

befattningar, hade likväl kommitterade med hänsyn därtill,

att arbetenas omfattning möjligen skulle af nu ej förutsedd anledning

kunna blifva underkastad någon tillfällig minskning, kommit till den

uppfattning, att icke hela antalet förmän behöfde nu uppföras å ordinarie

stat.

Kommitterade hafva sålunda föreslagit att å ordinarie stat måtte

uppföras för det närvarande trettiosju linjeförmän af första lönegraden,

därutaf sju förrådsförmän, samt fyrtio linjeförmän af andra lönegraden.

Antalet för närvarande fast anställda reparatörer utgör 193. Det Rinjeförmän.

ligger, anse kommitterade, i sakens natur, att med telefonväsendets utveckling

denna kår äfvenledes måste vara i jämförelsevis stark ökning.

Emellertid syntes dock för närvarande antalet reparatörer å ordinarie

stat kunna inskränkas till 180 stycken, hvadan kommitterade föreslå,

att å ordinarie stat uppföres ett antal af 180 reparatörer.

Tillika hafva kommitterade (sid. 188) föreslagit, att linjeunderbefälet

och repartörerna måtte uppföras på ordinarie stat redan år 1907.

Telegrafstyrelsen har i sitt utlåtande erinrat, att kommitterades

förslag icke afsåge uppförande under år 1907 å ordinarie stat af större

antal linjeförmän af första lönegraden än 30, och förklarar sig finna

hvad kommitterade sålunda föreslagit oundgängligen nödvändigt.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Aflöningar.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 84.

De förändringar, som kommitterade föreslagit i fråga om linjedistrikten,

finnas sammanfattade i följande jämförelse mellan nu gällande

och af kommitterade föreslagen organisation af linjedistrikten.

Enligt nu gällande stat:

6 linjedirektörer

8 linjeingenjörer

6 bokhållare (manliga)

Enligt af kommitterade föreslagen stat:

7 linjedirektörer

16 linjeingenjörer

7 kassörer (kvinnliga)

6 bokhållare (kvinnliga)

9 linjemästare af första lönegraden

25 linjemästare af andra lönegraden

Enligt nu gällande stat:

(5 materialyakter

Enligt af kommitterade föreslagen stat:

37 linjeförmän af första lönegraden

40 linjeförmän af andra lönegraden

180 reparatörer

20 kvinnliga biträden

5 ritare

51.

14 kvinnliga biträden

5 ritare

346.

I .kommitterades uppdrag har äfven ingått att undersöka, huruvida

de vid 1902 års riksdag fastställda nya staterna för telegrafverkets

distrikts- och lokalförvaltningar kunde numera anses lämpade efter för

handen varande förhållanden.

Beträffande linjedistriktens tjänstemän framhålla kommitterade, att

de aflöningsförmåner, som af 1901 års kommitté ansågos böra tillkomma

dessa tjänstemän, redan från början blefvo betänkligt kringskurna.

Vid uppgörande af sitt förslag till aflöning för tjänstemän och betjänte

vid telegrafverket hade nämligen kommittén ansett sig böra lämna

åsido de tillfälliga aflöningsförbättringar, som på grund af 1901 års

Riksdags beslut ^ tillkommit denna personal i form af dyrtidstillägg,

hvadan kommittén afsett, att, om och i den mån sådant dyrtidstillägg''

komme att beredas andra statstjänare, äfven telegrafpersonalen, när de

af kommittén föreslagna aflömngsbeloppen tillämpades, borde komma

i åtnjutande . af dyrtidstillägg. Det dyrtidstillägg, som kommittén

åsyftade, utgick med 10 % på aflöningen. Emellertid förklarade 1902

års Riksdag, att, som fullständig lönereglering då beslutits för den

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

49

ordinarie personalen vid telegrafverkets distrikts- och lokalförvaltningar

och Riksdagen ansåge, att de utaf Riksdagen för nämnda personal bestämda

lönebelopp vore med afseende såväl å tjänstinnehafvarnas åligganden

och tjänsteställning som å de då rådande prisförhållandena tillräckliga,

några ytterligare tillskott till ifrågavarande aflöningar från *

statsverkets sida icke borde ifrågakomma.

Kommitterade framhålla, att de aflöningar, som sålunda kommit

dessa tjänstemän till del, efter kommitterades åsikt, numera icke kunna

anses skäliga. Deras ställning kräfde en aflöning, som någorlunda motsvarade

lefnadskostnaderna, hvilka såväl i Stockholm som i de större

landsortsstäderna, där dessa tjänstemän måste vara bosatta, vore i snabbt

stigande. Vid afvägande af passande aflöningsförmåner åt dessa tjänstemän

borde man ej glömma, att en hvar inom sitt distrikt vore ansvarig

för dyrbara nyanläggningar och särdeles omfattande underhållsarbeten

och att således stora fordringar måste ställas på dem. På linjebefälet

hvilade i första hand mycket stora ekonomiska uppgifter, och på dem

berodde till stor del verkets ekonomiska väl.

För linjedirektörerna hafva kommitterade föreslagit en minimiaflö- Linjening

af 4,600 kronor årligen samt tillägg med 400 kronor efter tre år dlrektoreroch

med 500 kronor för hvarje gång efter sex, nio, tolf och femton

års tjänst, så att slutaflöningen skulle uppgå till 7,000 kronor årligen.

För linjeingenjörerna hafva kommitterade föreslagit en minimiaflöning Linje.

af 3,000 kronor årligen med tillägg af 400 kronor för hvarje gång ingenjörer,

efter minst tre, sex, nio, tolf och femton år samt ett å 500 kronor

efter aderton års ordinarie tjänst eller således en högsta slutaflöning af

5,500 kronor årligen.

För kvinnlig kassör föreslå kommitterade eu aflöning af 1,140 kro- Kvinnliga

nor vid tjänstens tillträdande med förhöjning efter tre, sex och nio år med ka6SÖrer120

kronor hvarje gång, efter tolf och femton år med 150 kronor hvarje

gång samt efter aderton år med 300 kronor, så att slutaflöningen blifver

2,100 kronor. För dessa funktionärer borde därjämte, enligt kommittérades

mening, utgå felräkningspenningar med ett belopp, som lämpligen

syntes kunna fastställas till 200 kronor årligen.

Aflöningen för kvinnliga bokhållare har af kommitterade föreslagits Kvinnliga

till 900 kronor årligen vid tjänstens tillträdande, med förhöjning efter två bokhållare,

och fyra år med 60 kronor, efter sex, nio, tolf och femton år med 120

Bi/i. till Riksd. Prof. 1807. 1 Sami. 1 Afd. 04 Höft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

kronor samt efter aderton år med 150 kronor, så att slutaflöningen

blifver 1,650 kronor.

De af kommitterade för linjeunderbefäl och reparatörer föreslagna

kontanta aflöningsförmåner, jämförda med nu utgående, framgå af nedan

intagna tabell. Men därjämte hafva kommitterade ansett sig böra för

linjemästare af andra klassen och linjeförmän af andra klassen bibehålla

det till dem nu för hvarje årets dag utgående dagtraktamentet, nämligen

för linjemästarna 3 kronor om dagen i de fem sydligare distrikten och

3 kronor 50 öre om dagen i nuvarande sjätte distriktet samt för linjeförmännen

resp. 2 kronor och 2 kronor 50 öre. För den del af personalen,

som icke utför sitt arbete å sin bostadsort utan därvid har att

följa telegraf- och telefonlinjerna eller eljest ständigt befinner sig på

flyttande fot, läge det enligt kommitteradss åsikt nämligen i sakens

natur, att för den häraf uppkommande ökningen i lefnadskostnader

borde jämte aflöningen utgå ersättning i form af dagtraktamente. Där

dessa flyttningar vore ständiga, så att personalen endast undantagsvis

en eller annan dag kunde vistas å sin hemort, borde traktamentsersättningen

så väl af billighetsskäl som af praktiska hänsyn bestämmas att

utgå med ett visst ständigt belopp.

Kommitterade hafva vidare för vissa tjänstemän vid sidan af den

egentliga aflöningen infört en ny aflöningsform, nämligen bostad in

natura eller hyresbidrag (sid. 112—113, jämförda med förslaget till aflöningsreglemente

§ 15 (§ 16).

Denna förmån skulle vid linjedistrikten tillkomma linjemästarna,

linjeförmännen och reparatörerna.

Densamma borde, enligt kommitterades mening, ingå såsom en

del af personalens löneförmåner. Tills vidare måste dock i stället för

bostad in natura i flertalet fall utgå ersättning i penningar. Detta

hyresbidrag vore icke afsedt att inräknas i själfva aflöningen, hvaremot

det läge i dess natur, att detsamma skulle enligt väsentligen samma grunder,

som gälla med afseende på den egentliga lönen, få under sjukdoms

förfall bibehållas.

Beloppet af hyresbidraget måste tydligen stå i visst förhållande

till aflöningens storlek och hafva kommitterade, i likhet med hvad

som för närvarande finnes bestämdt för statens järnvägars personal,

föreslagit detsamma till 20 procent af aflöningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o S4. *>1

Kommitterade hafva därjämte (sid. 113—115) föreslagit, att vissa

tjänstemän, vid linjedistrikten endast reparatörerna, skulle, om de vore

stationerade å ort, där de allmänna lelnadskostnaderna vore särskildt

höga, äga, så länge de tjänstgjorde å sådan ort, utöfver dem regelmässigt

tillkommande aflöningsförmåner, uppbära ett särskildt tilläggsarfvode,

utgående med 10 eller 15 procent af dem tillkommande aflöning.

Reparatör, som i stället för fri bostad åtnjöte hyresbidrag, skulle

äga, i fall han uppbure tilläggsarfvode, beräkna enahanda tillägg äfven

å sådant bidrag.

Kommitterade anföra, att utaf kommitterade verkställda undersökningar

framgått, att med afseende på de för närvarande gällande

lefnadskostnaderna det högsta lönetillägget skulle vara behöfligt endast

i Stockholm, hvaremot det lägre tilllägget skulle blifva behöfligt å några

af de större stationerna, nämligen Göteborg, Malmö, Norrköping, Gäfle,

Hälsingborg, Karlskrona samt de inom norra inspektionsdistriktet (Västernorrlands,

Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län äfvensom Hälsingland

af Gäfleborgs län) belägna. Emellertid hyste kommitterade

icke någon tvekan därom, att nyssnämnda efter prisförhållandenas växling

återkommande undersökning lämpligast borde öfverlämnas åt telegrafstyrelsen,

som således vid uppgörande af hvarje års stat hade att

taga under afgörande frågan om, å hvilka orter dessa tillägg borde

utgå och hvar det högsta tillägget kunde vara behöfligt. Liksom det

enligt kommitterades mening icke vore lämpligt att efter genomförandet

af den föreslagna omorganisationen af telegrafstyrelsen betunga Kungl.

Maj:t och Riksdagen med en pröfning hvarje år af det antal biträdande

funktionärer i styrelsen och vid trafikens skötande eller ledningarnas

byggande och underhåll, som kunde vara af den fortgående utvecklingen

betingadt, lika litet syntes det var^ erforderligt att belasta statsmakterna

med afgörandet af dessa detaljer angående fördelningen af

det å vissa orter behöfliga lönetillägget.

Jag återger här den förut omnämnda tabellen rörande de nu gälande

och de föreslagna aflöningsförhållandena vid linjedistrikten.

Dyrorts
tillägg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition No 84.

w

P CD

A

f 1 ö

n i n

S

Befattning.

5‘g

sr

offer

efter

efter

efter

efter

efter

efter

efter

efter

efter

CD

2 är.

3 år.

4 år.

5 år.

6 år.

9 år.

10 år.

12 år.

15 år.

18 år.

Linjedirektör................. j

.(4,500)

—

—

(4,900)

—

—

(5,300)

_

__

4,600

--

5,000

-

—

5,500

6,000

—

6,500

7,000

—

Linjeingenjör........................j

(3,200)

—

3,400

(3,600,

—

•-

(4,000)

—

—

—

3,000

—

—

3,800

4,200

—

4,600

5,000

5,500

Kassör af l:a lönegraden........

_ ,, ( nuv. mani. bokhåll. |

Bokhållare’

l 1

1,140

(2,200)

—

1,260

(2,500)

1,380

1,500

(2,800)

1,650

1,800

2,100

/ 4* fel r åkning spenn in- ( gar 200 lzr.

900

960

—

1,020

—

1,140

1,260

—

1,380

1,500

1,650

Linjemästare af l:a lönegradenj

(1,650)

—

(1,800)

—

(1,950)

(2,100)

—

(2,250)

(2,400)

—

(+ tillf, tillägg 200 kr.)

1,500

1,650

—

1,800

—

2,100

2,400

—

2,700

—

—

-|- kost. ol. hyresbidrag.

1 Linjemästare af 2:a lönegradenj

(960)

-—

(1,080)

—

—

(1,200)

(1,350)

—

(1,500)

(1,650)

(1,800)

(jämte öfverreparatör)..........(

1,140

1,260

—

1,380

—

1,500

1,650

—

1,800}

2,100

—

-f- bost. ol. hyresbidrag.

■

i Linjeförmaii af l:a/-materialvakt r

(1,000)

—

—

_

(1,200)

. .. .

(1,400)

1 lönegraden

(jämte förrådsför-J

(960)

(1,080)

_

(1.200)

(1,350)

(1,500)

(1,650)

—

/( + tillf, tillägg ISO!

\ & 200 kr.)

män) [ (

1,020

1,140

—

1,260

—

1.380

1,500

—

1,650

1,800

—

+ bost. el. hyresbidr.

Linjeförman af 2:a lönegraden!

(900;

—

(960;

—

—

(1,080)

(1,200)

—

(1,320)

—

—

1

900

960

—

1,020

—

1,140

1,260

—

1,380

1,500

—

-f- bost. el. hyresbidr.

/

Reparatör........................

(900)

—

(960)

—

—

(1,080)

(1,200)

—

(1,320)

(1400*)

( + tillf, tillägg 100 kr.)

840

900

960

—

1,020

1,140

—

1,260

1,380

—

1 + bost. el. hyresbidr.

\ o. orent, dyrortstill.

*) Detta arfvode utgår endast i Stockholm.

(M

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84. 53

Beträffande kostnaden för do extra ordinarie tjänstemännen vid Extra

linjedistrikten har i det af telegrafstyrelsen afgifna förslag till utgifts- t^‘“e”gn_

stater för är 1908 för arfvoden till extra ordinarie tjänstemän och vaktbetjänte

samt för vikariatsersättning in. m. vid distriktsförvaltningarna

upptagits 102,000 kronor.

Af detta belopp äro, enligt hvad kommitterade meddela, 92,000

kronor beräknade att erfordras för linjedistrikten.

Om från det för linjedistrikten beräknade anslaget fråndrages nu

utgående arfvode till de 8 linjeingenjörer och de 7 kassörer, hvilka af

kommitterade föreslås att uppföras å ordinarie stat, skulle återstå omkring

65,000 kronor, hvilket belopp af kommitterade upptagits under

»arfvoden till extra ordinarie tjänstemän, vikariatsersättning m. m.» för

linjedistrikten.

Den af kommitterade föreslagna aflöningsstaten för linjedistrikten

slutar å en summa af 531,430 kronor.

Hvad angår linjedistrikten, har jag på de al: kommitterade anförda Departementsskäl

funnit mig kunna biträda hvad de i organisationshänseende föreslagit.

Beträffande särskildt frågan om uppförande af arbetsledare, linjeförmän

och reparatörer på ordinarie stat, ber jag få erinra, att redan

vid behandling af post- och telegrafkommitténs år 1901 afgifna betänkande

telegrafstyrelsen och departementschefen uttalade såsom sin åsikt,

att dessa statstjänare borde beredas en sådan förmån. Dessa uttalanden

äga för närvarande än större giltighet i betraktande åt telefonväsendets

alltjämt fortgående utveckling, som ständigt kräfver nya linjer. I detta

hänseende är en belysande utredning att finna i Kungl. Maj:ts till innevarande

års riksdag aflåtna proposition n:r 14 angående beredande al

lånemedel för fortsatt utveckling af statens telefonväsende. Det torde

också vara att förvänta, att byggandet af nya telefonlinjer under eu

lång tid framåt kommer att i stigande utsträckning fortgå. För öfrigt

betingar redan telegraf- och telefonlinjernas nuvarande längd, öfver

200,000 kilometer, för underhållet en betydande stam af linjeunderbetäl

och reparatörer. Jag anser därför, att kommitterade, som icke föreslagit

ens hela den nu anställda personalens uppförande å ordinarie

stat, ej gått längre än hvad förhållandena ovillkorligen synas påkalla.

Däremot synes mig skäl ej föreligga att uppföra denna personal å

ordinarie stat redan under år 1907.

I afseende å aflöningar hafva kommitterade, såsom nämnts, föreslagit,

att linjedirektörer, hvilka för närvarande åtnjuta en aflöning af

4,500 kronor med rätt till två ålderstillägg, hvartdera å 400 kronor

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

efter 5 och 10 år, skulle erhålla en begynnelseaflöning af 4,600 kronor

med en slutaflöning af 7,000 kronor efter femton års tjänst.

Uti en till Kungl. Maj:t ställd skrift hafva emellertid representanter

för svenska telegraftjänstemännens förening hemställt, att begynnelseaflöningen

för linjedirektörer måtte sättas till 5,000 kronor.

Jag har dock ansett mig böra ansluta mig till kommitterades förslag.

Linjedirektörerna befordras vid jämförelsevis tidig ålder till sina

befattningar, och den nuvarande, vid 1902 års riksdag fastställda begynnelselönen,

inpassad i kommitterades löneskala till 4,600 kronor,

synes mig lämplig, helst i betraktande af den föreslagna, afsevärdt

högre slutaflöningen, mot hvilken jag icke har något att erinra.

Telegraftjänstemännens förening har ansett linjedirektörerna böra

jämföras med handirektörerna vid statens järnvägar, men enligt min

uppfattning synas mig dessa senare med hänsyn till deras i allmänhet

mera ansvarsfulla arbete hafva berättigade anspråk på något högre aflöning

än linjedirektörerna.

Linjeingenjörernas aflöning uppgår för närvarande till 3,200 kronor

om året med rätt till två ålderstillägg, hvardera å 400 kronor efter

resp. 5 och 10 år. Kommitterade föreslå som nämndt en begynnelseaflöning

af 3,000 kronor och en slutaflöning af 5,500 kronor efter 18 år.

I sin förenämnda underdåniga skrifvelse har telegraftjänstemännens

förening anfört, att det synts föreningen som om den föreslagna begynnelseaflöningen

satts väl lågt, då hänsyn toges dels till de kompetensfordringar,

som ställdes på dessa tjänstemän — afgångsbetyg från

teknisk högskola och därefter genomgången telegrafkurs — och dels

till de dåliga befordringsmöjligheterna inom denna jämförelsevis fåtaliga

afdelning af telegrafkåren. Föreningen hemställer därför, att begynnelseaflöningen

för linjeingenjörerna bestämmes till 3,800 kronor och att

tiden för uppnående af slutaflöningen förkortas från 18 till 12 år.

Jag ber emellertid få nämna, att de åtta linjeingenjörer, som under

förutsättning af föreliggande förslags godkännande kunna antagas blifva

ordinarie, enligt hvad mig meddelats, då i medeltal icke uppnått högre

ålder än 30 år. Vidare tillåter jag mig påpeka, att det till följd af

linjenätets hastiga och ständiga utveckling är att förutse, att antalet

ordinarie linjeingenjörsbefattningar inom en ej alltför aflägsen framtid

torde behöfva än ytterligare ökas; och kan jag följaktligen icke finna,

att befordringsutsikterna äro klena. Eu extra linjeingenjör kan nu ej

komma till högre arfvode än 2,800 kronor om året.'' Med hänsyn

härtill och de i öfrigt af mig framhållna omständigheter anser jag mig

icke böra frångå hvad kommitterade i detta hänseende föreslagit.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

De för kvinnlig kassör ifrågasatta aflöningsförmånerna synas mig

vara lämpligen afvägda.

Hvad angår kvinnliga bokhållare bär begynnelseaflöningen åt kommitterade

satts till samma belopp som för kvinnliga kontorsskrifvare i

styrelsen eller 900 kronor. Denna aflöning synes mig väl knappt tillmätt,

och jag tillåter mig därför föreslå, att den bestämmes till 960

kronor eller 60 kronor lägre än det belopp, som jag ifrågasatt såsom

begynnelseaflöning för kontorsskrifvare, detta med hänsyn därtill att

det öfvervägande antalet bokhållare äro placerade i landsorten och för

öfrigt kompetensfordringarna beträffande dem torde komma att sättas

något lägre än i fråga om de bos styrelsen anställda kontorsskrfvarna.

Atiöningsförhöjning torde böra för däraf förtjänta utgå med 60 kronor

efter 2 år, med 120 kronor för hvarje gång efter resp. 4, 6, 9 och 12

år samt med 150 kronor efter 15 år, då slutaflöningen skulle blifva

1,650 kronor.

Mot de af kommitterade för linjeunderbefäl och reparatörer föreslagna

aflöningsförmåner har jag, utom hvad angår frågan om hyresbidrag

och dyrortstillägg, icke funnit något att erinra.

Kommitterade hafva såsom nämndt hemställt, att linjemästarna,

linjeförmännen och reparatörerna skulle tilldelas bostad in natura eller

hyresbidrag, och detta synes mig i och för sig vara lämpligt. Men

kommitterade hafva tillika föreslagit, att, där hyresbidrag utgar, detta

skulle bestämmas till ett under alla förhållanden lika belopp eller 20

procent af aflöningen, därvid åberopande sig på hvad som för närvarande

finnes bestämdt för statens järnvägars personal. En sådan

anordning, som frångåtts i det af järnvägens löneregleringskommitté

afgifna betänkande, kan dock, i betraktande först och främst af de på

olika orter i så hög grad växlande hyrorna, icke vara att förorda. I

detta hänseende ber jag få åberopa den utredning, som lämnats i statsverkspropositionen

till innevarande års riksdag i sammanhang med

fråga om reglering af postbetjäntes aflöningsförhållanden. Jämväl ur

en annan synpunkt lärer vara fördelaktigare, om möjlighet beredes att

så vidt ske kan lämpa hyresbidragets storlek efter hvad som kan antagas

motsvara vederbörandes utgift för bostad. Det torde nämligen

vara ett af erfarenheten bekräftadt faktum, att hyreskostnaden ingalunda

stiger proportionellt med höjd aflöning, utan torde det vanliga

förhållandet vara, att tjänstemannen bibehåller samma bostad äfven sedan

han erhållit löneförhöjning. Hyresbidraget synes därför rätteligen

böra utgå i något fallande skala. Betänkligheter torde ej möta att

öfverlämna åt telegrafstyrelsen att inom lämpliga gränser bestämma

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

hyresbidragets storlek, som synes böra sättas till lägst 15, högst 30

procent af aflöningens belopp.

Vidare föreslå kommitterade, att till reparatörer, som äro stationerade

å ort, där de allmänna lefnadskostnaderna äro särskildt höga,

skall utgå dyrortstillägg med 10 eller 15 procent af dem tillkommande

aflöning. Detta förslag har jag funnit mig böra understödja.

I detta sammanhang har jag att anmäla, att från i Stockholm bosatta

linjeförmän gjorts framställning, att äfven de måtte komma i åtnjutande

af dyrortstillägg. Denna hemställan synes mig väl motiverad

beträffande linjeförmännen af första lönegraden, livilka äro fast placerade

i större städer med i allmänhet dyrare lefnadskostnader. Hvad

åter angår linjeförmännen af andra lönegraden, hvilka icke äro fast

stationerade utan medfölja arbetslagen från plats till plats, föreligger

icke samma skäl för dyrortstillägg. Dessa förmän skulle under hela

året åtnjuta dagtraktamente, hvilket skulle utgå med högre belopp i det

nordligaste inspektionsdistriktet än i de sydligare. Härigenom blifver

olikheten i lefnadskostnader i de skillda landsdelarna någorlunda utjämnad.

Jag hemställer därför, att utom reparatörerna, endast linjeförmännen

af första lönegraden må tillerkännas dyrortstillägg.

Mot hvad kommitterade i öfrigt beträffande linjedistrikten föreslagit

har jag icke något att invända.

Enligt mitt förslag skulle aflöningsstaten för linjedistrikten komma

att sluta å 531,790 kronor i stället för 531,430 kronor jämlikt kommitterades

hemställan.

3. Trafikdistrikten och stationerna.

Beträffande trafikdistriktens nuvarande organisation tillåter jag mig

hänvisa till den af kommitterade därför lämnade redogörelse (sid. 76 o. 77).

Kommitterade erinra, att beträffande den hithörande personalen

gäller samma ogynnsamma förhållande, som anmärkts rörande linjedistriktens

tjänstemän, eller att 1901 års kommitté beräknade dess aflöningar

lågt med tanke på ett ytterligare tillskott i form af dyrtidstillägg,

som dock i verkligheten icke kom vederbörande till godo.

Denna omständighet i förening med lefnadskostnadernas stegring hafva,

anföra kommitterade, nödgat dem att söka äfven för denna grupp tjänstemän

förbättra deras lefnadsvillkor. Den snabbt växande trafiken

ställde också numera betydligt större kraf på denna personals ansvar

och arbetsförmåga.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!.. Maj.ts Xåd. Proposition N:o 84.

Beträffande till eu början telegrafinspektörerna hafva kommitterade

(sid. 118) funnit sig; böra vidtaga en förändring af nu gällande bestämmelser.

Den nuvarande anordningen, enligt hvilken inspektören, med afstående

af sina aflöningsförmåner på ordinarie tjänst, åtnjöte ett fast

årligt arfvode af 5,000- kronor, hade, anföra kommitterade, redan under

den korta tid, som förflutit efter dessa, befattningars inrättande, visat,

sig medföra olägenheter, i det inspektörerna icke gärna kvarstannade i

denna befattning så länge, som det stundom varit önskvärdt. De fyra

inspektörsbefattningarna hade sålunda sedan deras tillkomst år 1903

redan haft nio innehafvare.

Kommitterade hafva därför kommit till den uppfattningen, att, på

samma gång en skälig förhöjning af deras nuvarande aflöning i viss

mån kunde beredas dem, de påpekade olägenheterna skulle fullständigt

undanrödjas genom den enligt kommitterades mening lämpligare och i

sig själ! riktigare anordningen, att telegrafinspektörerna bibehölle den

dem såsom ordinarie tjänstemän — i regel kommissarie af 2:a, 3:e och

4:e lönegraderna — tillkommande lön, medan, under den tid deras förordnande

såsom inspektörer varade, till dem skulle i stället för tjänstgöringspenningar

eller provision utgå ett arfvode, hvilket belopp icke

i aflöningsreglementet intagits, men som kommitterade, enligt hvad det

af dem uppgjorda förslaget till stater utvisar, föreslagit till 2,500

kronor per år.

Efterföljande tabell visar de aflöningsbelopp, som enligt kommitterades

förslag skulle uppbäras af en till inspektör förordnad kommissarie

i olika lönegrader.

"---—--------1

Lägsta aflöning.

Högsta aflöning.

Lön.

Arfvode.

Summa.

Lön.

Arfvode.

Summa.

Kommissarie af lista lönegraden..........

.... 3,000

2,500

5,500

3,800

2.500

6,300

,, i, 2:dra » ..........

.... 2.600

2,500

5,100

3,400

2,500

5,900

» » 3:djc » ..........

.... 2,200

2,500

4,700

i 3,000

2,500

5,500

» » 4:de » ..........

.... 2.000

2,500

4.500

2.800

2.500

5,300

Då inspektörer i regel utvaldes bland kommissarierna af de tre

lägsta ofvan angifna lönegraderna, skulle sålunda deras aflöning komma

att utgöra lägst 4,500 kronor och högst 5,900 kronor. _

Kommitterade framhålla, att denna ersättning icke kan anses

Bih. till Rikta. Prof. 1907. 1 Samt. 1 Afd, 64 Hå/t 8

Telegrafinrpekttirer.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Stahong före

ståndarna.

Delning af

Göteborgs

station.

Nytt aflöningssystem

för stationsföreståndare.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

vara för hög, samt erinra (sid. 120), att telegrafinspektörerna, som

nästan ständigt maste vara pa resande fot, icke kan beräkna någon

afsevärd behållning på sina resor.

Hvad därefter angår telegrafstationerna, förestås de fyra hufvudstationerna

i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall af direktörer

samt de öfriga af kommissarier och kvinnliga stationsföreståndare.

För de fyra telegrafstationer, som nu förestås af direktörer, skulle

enligt kommitteradés mening ingen förändring ske i deras ställning såsom

hufvudorter i de olika distrikten med däraf följande uppgift i afseende

på telegraftrafikens ordnande. Deras föreståndare syntes därför äfven

för framtiden böra bibehålla benämningen direktörer. Utom i Stockholm

utöfvade dessa direktörer chefskapet äfven för telefonstationerna å platsen,

medan i Stockholm funnes äfven en telefondirektör. Emellertid hade

numera förhållandena så utvecklats, att en delning af Göteborgs station

icke längre borde uppskjutas.

Jämförde man förhållandena i Stockholm år 1900 (sid. 80), då eu

särskild föreståndare för telefonstationen därstädes förordnades, och de

nuvarande förhållandena i Göteborg, funne man, att telefonverksamheten

i Göteborg numera vore större än förhållandet vid nämnda tid var i Stockholm.

Sammanlagda telegraf- och telefonuppbörden i Göteborg vore nu

ungefär lika stor som samma uppbörd i Stockholm, när skilsmässa

mellan de båda grenarna af rörelsen måste ske. Kommitterade hafva

därför funnit, att skötseln af den stora, hastigt växande telefonrörelsen

i Göteborg icke längre kunde handhafvas af telegrafdirektören därstädes,

utan kräfdes för densamma en särskild föreståndare, som odeladt kunde

ägna sig åt denna del af rörelsen och framför allt åt den viktiga och

mycket kräfvande telefontrafiken.

De öfriga stationerna äro indelade i fem klasser, af hvilka de fyra

första förestås af kommissarier och den femte af kvinnliga stationstjänstemän.

Afgörande vid denna uppdelning har i allmänhet varit den

å stationen inflytande uppbörd men i särskilda fall äfven mera lokala

eller tekniska hänsyn.

Den år 1902 bestämda på 1899 års siffror grundade uppdelningen

bär allt hittills med obetydliga modifikationer bibehållits, och i 1907 års

stat äro i öfverensstämmelse härmed upptagna, utom direktörerna,

5 kommissarier af l:a klass, af hvilkä en vid hvarder af stationerna

UGäfle, Hälsingborg, Luleå, Norrköping och Örebro-;

opaginerad Kontrollera mot PDF

fi»

Kungl. Maf.ts Nåd. Proposition N:o Sii

23 kommissarier af 2:a klass, af hvilka en vid hvardera al’ stationerna''

i Borås, Eskilstuna, Falun, Halmstad, Härnösand, Hudiksvall, Jönköping,

Kalmar, Karlshamn, Karlskrona, Karlstad, Kristianstad, Landskrona,

Linköping, Lund, Nässjö, Söderhamn, Umeå, Uppsala, Västerås, Växjö,

Ystad och Östersund;

24 kommissarier af 3:e klass;

18 kommissarier af 4:e klass; samt omkring

• - 100 kvinnliga stationsföreståndare.

Kommitterade framhålla (sid. 77), att den utveckling, som försiggått

sedan denna uppdelning skett, måste emellertid, därest densamma skulle

fortfarande bibehållas, föranleda en omflyttning af ett icke ringa antal,

stationer till annan klass.

Kommitterade hafva emellertid kommit till den öfvertygelse, att

en dylik uppdelning icke borde bibehållas i så strängt bindande form,

som hittills varit fallet, äfvensom att den oegentlighet, som med densamma

måste vara förbunden, borde, så vidt det vore möjligt, genom

en annan anordning utjämnas.

Emot dess bibehållande talade redan det förhållandet, att en dylik

uppdelning kunde förblifva oförändrad endast en kortare period.

Vidare hade, anföra kommitterade, denna gruppindelning icke och

kunde icke hafva sin motsvarighet i de särskilda stationernas olikhet,

med hänsyn till det arbete och det ansvar, som ålåge föreståndaren.

Inom hvarje grupp för sig vore i dessa hänseenden skiljaktigheterna

ofta vida större än mellan vissa stationer inom olika grupper. Det vore

således icke möjligt att med denna organisation, med. bestämd aflöning

lika för alla inom gruppen, på ett verkligen rättvist sätt afväga aflöningen

efter arbetet.

Icke heller vore denna organisation, såsom kommitterade (sid. 78)

närmare utvecklat, tillfredsställande med hänsvn till befordran för däraf

förtjäntå stationsföreståndare.

Om genom ett rättvisare afvägande af personalens aflöning en

modifikation af stationernas gruppindelning blefve möjlig, skulle till nu

förevarande område samma organisatoriska grundsats utvidgas, som varit

bestämmande för kommitterades förslag i afseende på styrelsens tjänstemän

och linjepersonalen.

Ett sådant rättvist afvägande af stationsföreståndarnas aflöning kunde

emellertid icke ske under annan form än att aflöningen sattes i så

direkt relation som möjligt till det ekonomiska resultat den af föreståndaren

förvaltade stationen lämnade. Särskild! för telegrafverkets

stationsföreståndare vore en sådan grundsats den enda rättvisa, då

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Mcej.is Nåd. Proposition N:o 84.

inom detta såsom inom intet annat verk den uppbörd, som visade stationens

rörelse, vore till väsentlig del direkt beroende på, huru föreståndarens

förmåga och intresse visat sig kunna tillgodose allmänhetens

kraf och sålunda äfven göra rörelsen för staten inkomstbringande.

I likhet med hvad som gällde vid postverket, skulle alltså, mena

kommitterade, i stället för de nu till föreståndarna utgående tjänstgöringspenningarna,

träda en viss provision å stationens uppbörd. Vid

sidan af provisionsaflöningen borde finnas en stabil löneskala, som

bildade den gemensamma ryggraden för aflöningarna.

Beträffande de af kommitterade anförda närmare skälen för det af

kommitterade sålunda beträffande dessa tjänstemän föreslagna aflöningssystemet

hänvisar jag till kommittébetänkandet (sid. 120—125).

Kommitterade föreslå, att provisionen bestämmes på följande sätt:

0 procent af den del af uppbörden, som ej för år öfverstiger 10,000

kronor;

3 procent af den del af uppbörden, som öfverstiger 10,000 men

ej 30,000 kronor;

1 procent af den del af uppbörden, som öfverstiger 30,000 men ej

100.000 kronor;

l’:2 procent af den del af uppbörden, som öfverstiger 100,000 men

ej 500,000 kronor; samt

Vio procent af den del af uppbörden, som öfverstiger 500,000 kronor.

Då provisionen skulle träda i stället för tjänstgöringspenningarna,

skulle den odelad tillfalla stationens föreståndare, och hade, framhålla

kommitterade, dess belopp äfven beräknats med hänsyn härtill. Vid de

minsta stationerna, där provisionen enligt angifna beräkningsgrunder

icke skulle uppnå samma belopp, som kommitterade föreslå såsom det

lägsta, till hvilket tjänstgöringspenningarna för stationsföreståndare

skulle uppgå eller 450 kronor årligen, blefve det således nödvändigt att

garantera denna minimiprovision. Antalet dylika stationer utgjorde år

1905 32 stycken. Så snart däremot uppbörden uppginge till 9,000 kronor

årligen, blefve provisionen tillräcklig att betäcka tjänstgöringspenningarnas

belopp.

l)en starkt fallande skalan gjorde, anmärka emellertid kommitterade,

att provisionen aldrig stege till så stora summor, att dess tillämpande

kunde väcka betänkligheter. Med eu uppbörd mellan 10,000 och

30.000 kronor årligen utgjorde den 30 kronor för hvarje tusental, från

30,000 till 100,000 kronors uppbörd 10 kronor för tusen, från 100,000

till 500,000 kronors uppbörd 5 kronor för tusen och öfver 500,000

kronor 1 krona för tusen. Den största uppbörd, som för närvarande

opaginerad Kontrollera mot PDF

fil

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

vid någon station förekomme, vore något öfver en miljon kronor vid

centraltelefonstationen i Stockholm. Äfven om man tänkte sig, att

denna uppbörd skulle i framtiden fördubblas, så medförde dock tillkomsten

af en ny miljon i uppbörd en ökning i provisionen af endast 1,000 kronor.

Tjänstgöringspenningarna för telegrafverkets stationsföreståndare

utgjorde tillhopa 111,800 kronor. För beräknandet af det belopp, hvartill

provisionen skulle kunna uppgå, hafva kommitterade låtit uträkna de

belopp, hvartill eu i enlighet med kommitterades förslag upptagen provision

skulle uppgå för åren 1901 och ,1905, och utgöra dessa siffror

141,000 kronor och 167,000 kronor. Ökningen har således mellan

dessa år varit 26,000 kronor eller 6,500 kronor lör år, d. v. s. i medeltal

omkring 40 kronor årligen för hvarje stationsföreståndare.

Då kommitterade sålunda föreslagit att låta för stationsföreståndarna

provision ersätta de till telegrafverkets öfriga personal utgående

tjänstgöringspenningarna, hafva kommitterade för dessa föreståndare

upprättat en särskild löneskala, hvarvid hänsyn tagits till de särskilda

förhållandena å de olika stationerna på sådant sätt, att den olika uppbörden

i allmänhet blifver normerande.

Löneskalan, omfattande samtliga stationer från de största till de

minsta, skulle innefatta följande grader:

Klass.

Kronor.

Klase.

Kronor.

1

...... 4,600

9 ......

2,200

2 ..........

...... 4,200

10

...... 2,000

O

O .......

3,800

11

..... 1,800

4 ........

3,400

12 ........

1,650

5

3,000

13

1,500

6

... 2,800

14 ......

1,350

7 .........

2,600

15

1.200 •

8

...... 2,400

16

1,050

Af dessa belopp utgör det första det högsta lönebelopp, till hvilket

eu direktör i högsta lönegraden kan hinna, medan det sista angifver begynnelselönen

vid de mindre stationerna.

I fråga om stationernas gruppindelning anse kommitterade, att

femte lönegraden, som är förbehållen kvinnliga stationsföreståndare,

skall uppdelas i tre särskilda grader.

Kommitterade anmärka, att lönebeloppen anslöte sig så nära som

möjligt till de nu utgående med allenast de jämkningar, som föranleddes

af önskan om större enhetlighet och konsekvens än hittills varit gällande.

Ett undantag utgjorde endast de sex lägsta lönerna, Indika vore af
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o- Sd.

sedda för kvinnliga stationsföreståndare och i förhållande till de nuvarande

blifvit något höjda. Kommitterade hafva nämligen ansett, att dessa

stationsföreståndare borde något bättre tillgodoses än enligt nu gällande

stater vore fallet. Om till förevarande lägsta lönebelopp lades det .å

de minsta stationerna i stället för provision garanterade beloppet, så

blefve summan 1,500 kronor, hvilket således skulle i stället för nu

utgående 1,300 kronor blifva de kvinnliga stationsföreståndarnas begynnelseaflöning.

Det själfständigare arbete på eget ansvar, som ålågu

en stationsföreståndare, måste ju äfven på de mindre stationerna göra

föreståndaren väl förtjänt af nu föreslagna aflöning, då man dessutom

toge i betraktande, att skötseln af dessa mindre stationer hade ett rätt

betydande inflytande på en önskvärd utbredning af telefonnätet å de

mindre orterna med kringliggande bygd.

Den redan nu förefintliga bostadsförmånen för kvinnliga stationsiörestandare

skulle naturligtvis bibehållas; och har hyresbidrag, där

sådant utgår, föreslagits till högst 300 kronor per år.

Då den gruppering af stationsföreståndarna, hvarom kommitterade

förut,talat, är tämligen nära öfverensstämmande med den nu förefintliga,

kunde en jämförelse mellan den hittills gällande och den nu föreslagna staten

lätt låta sig utföra. En dylik jämförelse, därvid till grund för löneklasserna

lagts samma förhållanden, som vore bestämmande för den

äldre indelningen i tjänstegrader, skulle ställa sig så, som nedanstående

tabell utvisade, hvarvid för vinnande af en fullständig öfversikt äfven

pensionsbeloppen medtagits.

Nuvarande lön.

Föreslagen lön.

Nuvarande

pension.

Föreslagen

pension-

Direktör af l-.a

lönegraden ...

3,500 -4,000—4,500

3,400 -3,800—4.200-4,600

4,500

4,600

» •■> 2:a

3,000-3,500- 4,000

3,000—3.400—3,800—4.200

4,000

4,200

Kommissarie af l:a

lönegraden,

3,000—3,400 — 3,800

3,000—3,400—3,800

3,800

3.800

» ))

2:a

»

2,500-2,900-3,300

2,600-2,800-3,000-3,400

3,300

3,400

» »

3:e

»

2,200—2,000 —3,000

2.200-2,400-2,600—2,800

3,000

3.000

3,000

)) ))

4:e

»

2,000 - 2.400 2.800

2,000-2,200—2,400—2.600

2,800 .

2,800

O

O

00^

Konunissarie »

5:e

»

1,050-1,200-1,350-1,500

—1,650—1,800

(å större station)

1,500

» ))

6:c

1

> 900-1,050—1,200

1,050—1,200—1,350—1,500

(å medelstor station)

> 1.200

1.400

)> ))

i

7-e

- !

1,050-1,200-1,350

(å mindre station)

1.300

i

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:In Nåd, Proposition N:o 84.

Inom lönegraderna har i förslaget de tillägg, som motsvara nuvarande

ålderstillägg, bibehållits till ett antal af två inom högsta lönegraden

bland kommissarierna samt, begränsats till tre inom direktörsgraderna

och andra kommissariegraden. Kommitterade framhålla nämligen, att

till dessa befattningar befordrades endast tjänstemän, som genom eu

jämförelsevis lång tjänstetid inom andra klasser ådagalagt sin duglighet

och pålitlighet och sålunda redan passerat ett större antal af de stadier,

som kommitterade funnit sig böra för alla tjänstemän föreslå. De

jämförelsevis synnerligen obetydliga förändringarna i direktörernas löneoch

pensionsbeloj)p betingades af ett noggrannare iakttagande af proportionen

mellan arbete och ersättning, än som kunnat i den hittills

gällande staten med dess färre graderingar komma till uttryck. Inom

de öfriga lönegraderna hade kommitterade föreslagit flera eller färre

tillägg med hänsyn dels till samma förhållande, dels till det arbete och

ansvar, som i fråga om vissa af dem särskild! måste tagas i betraktande.

Såsom synes är äfven för stationerna med kvinnlig föreståndare

hänsyn tagen till stationernas olika betydelse, hvilket icke skett i den

nu gällande staten. I detta hänseende framhålla kommitterade, att då

arbetet och ansvaret, efter hvad för kommitterade tillgänglig utredning

gåfve vid handen, vore i olika fall väsentligt olika och de största stationerna

med kvinnlig föreståndare i betydelse närmade sig de stationer,

som förestodes af manlig sådan, kommitterade icke kunnat underlåta

att äfven inom de för kvinnliga föreståndare afsedda stationerna göra

en lönegruppering.

Genom kommitterades förslag hade äfven för de kvinnliga tjäustemännen

skapats en befordringsmöjlighet, såväl från biträdande till

föreståndare som inom föreståndarna, allt i likhet med hvad som redan

förut funnes för den manliga personalen.

Hvad särskildt angår de kvinnliga stationsföreståndarne, anmärka

kommitterade (sid. 129), att de tagit hänsyn jämväl till eu från dessa

tjänstemän den 5 december 1905 inkommen petition jämte hvad chefen

för civildepartementet i anledning däraf vid underdånig föredragning af

1907 års statförslag för telegrafverket yttrat äfvensom hvad i frågan

förekommit vid 1906 års riksdag.

Emellertid framhålla kommitterade, att, då de kvinnliga stationsföreståndarna

vunnit likställdhet med de manliga i afseende på rättigheter

i aflöningshänseende, däraf borde följa, att de i samma afseende

borde vara underkastade enahanda skyldigheter.

I detta sammanhang hafva kommitterade (sid. 130) erinrat, att på

grund äf föreskrift i nådigt bref den 6 juni 1902 hafva, under den tid,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stationerna*

gruppering.

Ö i Kung!-. Maj.ts Karl. Proposition X:o Sd.

som förflutit sedan vid samma års riksdag fastställda utgiftsstater trädde

i tillämpning, förflyttning utan egen begäran icke skett af kvinnlig

stationsföreståndare från då innehafd station.

Kommitterade hafva emellertid framhållit (sid. 131), att berörda

föreskrift stode i strid mot eljest inom telegrafverket gällande grundsatser

samt framför allt mot den af kommitterade förfäktade organisatoriska

grundsatsen, att placering af personal skulle ske med hänsyn

till verkets ändamålsenliga skötsel, hvadan densamma borde borttagas.

Med afseende å stationsföreståndarnas fördelning i olika lönegrader

hafva kommitterade framhållit, att härutinnan hänsyn naturligtvis måste

tagas till stationernas storlek och arbetets omfattning. Då dessa omständigheter

vore underkastade förändring i den mån rörelsen å stationerna

växlade, hafva kommitterade, såsom förut nämnts, hemställt, att

telegrafstyrelsen måtte kunna, då så vid lämplig tidpunkt erfordrades,

göra det utbyte af stationer emellan olika lönegrader, som den växande

utvecklingen kräfde.

Kommitterade hafva emellertid angifvit den gruppering af stationerna,

som kommitterade efter nuvarande förhållanden och tillsvidare

funnit lämplig.

I detta hänseende erinra kommitterade (sid. 133), att i nu gällande

stat äro såsom direktörer i den högre aflöningsgraden upptagna två telegrafdirektörer,

en i Stockholm och en i Göteborg, äfvensom en telefondirektör

i Stockholm samt i den lägre aflöningsgraden två telegrafdirektörer,

en i Malmö och en i Sundsvall. På grund af den föreslagna

delningen af Göteborgs station hafva kommitterade, som anse att föreståndarna

för hufvudstationerna fortfarande böra uppdelas i två lönegrader,

''till den lista lönegraden hänfört de två telefondirektörerna, eu

i Stockholm och en i Göteborg, samt en telegrafdirektör, i Stockholm,

och till den andra lönegraden tre telegrafdirektörer, en i Göteborg, en

i Malmö och en i Sundsvall.

Såsom kommissarier af l:$ta klass äro nu upptagna föreståndarna

för stationerna i Gäfle, Hälsingborg, Luleå, Norrköping och Örebro,

tillsammans 5 stycken. Bland kommissarier af den föreslagna lista

lönegraden anse emellertid kommitterade böra upptagas äfven föreståndarna

för samtliga de öfriga stationer, hvilka under år 1905 hade en uppbörd

öfverstigande 100,000 kronor nämligen: Falun, Halmstad, Jön
köping,

Karlstad, Linköping, Uppsala och Östersund. Antalet kommissarier

af lista lönegraden skulle sålunda uppgå till 12 stycken.

De nuvarande 23 kommissarierna af 2:dra klass skulle, med undan
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kung!. Majrts Nåd. Proposition N:o 84.

tag af föreståndarna för ofvannämnda 7 stationer, hvilka upptagits såsom

kommissarier af lista lönegraden, bibehållas i den föreslagna 2:dra

lönegraden, hvarjemte i denna grad skulle från nuvarande 3:dje klassen

uppflyttas föreståndaren för Uddevalla station, vid hvilken station uppbörden

under år 1905 stigit till nära 59,000 kronor. Genom den

föreslagna omflyttningen, som till denna lönegrad häntör alla öfriga

föreståndare för stationer med en uppbörd, som under år 1905 öfverstigit

50,000 kronor, skulle antalet kommissarier af 2:dra lönegraden

komma att uppgå till 17 stycken.

De stationer, som till föreståndare hafva kommissarier af 3:dje och

4:de klass, finnas icke i nu gällande utgiftsstater angifna, men äro där

upptagna 24 kommissarier af 3:dje klass och 18 kommissarier af

4:de klass. Kommitterade hafva efter verkställd undersökning af de på

klassificeringen inverkande omständigheter ansett sig böra föreslå, att i

staten upptagas 23 kommissarier af 3:dje lönegraden och 18 kommissarier

af 4:de lönegraden eller således samma antal som i nu gällande

stat med den ändring, som föranledts däraf att, såsom nyss nämnts, en

hittills till 3:dje klassen hörande station, Uddevalla, uppflyttas till 2:dra

lönegraden. Antalet stationer med manlig kommissarie till föreståndare

skulle således uppgå till samma antal, eller 70 stycken, som nu gällande

stat upptager.

I den nuvarande staten finnas slutligen bland stationsföreståndarna

upptagna 100 telegrafister. Ehuru telegrafiststationernas antal för närvarande

endast uppgår till omkring 90 stycken, hafva emellertid kommitterade,

med anmärkning att det vore nödvändigt att några stationsföreståndarbefattningar

funnes tillgängliga för att kunna af telegrafstyrelsen,

efter Kungl. Maj:ts medgifvande, disponeras, när behof af nya

stationers inrättande gjorde sig kännbart, i sitt statförslag bibehållit 100

för kvinnliga tjänstemän afsedda föreståndarbefattningar nämligen:

Beträffande de kvinnliga stationsföreståndarnas fördelning å olika

lönegrader hafva vid stationer med en årlig uppbörd öfverstigande

15,000 kronor såsom föreståndare upptagits kommissarier af 5:te lönegraden,

vid stationer med en uppbörd mellan 5,000 och 15,000 kronor

kommissarier af 6:te lönegraden och vid de minsta stationerna, där uppbörden

understiger 5,000 kronor, kommissarier af 7:de lönegraden.

Bill. till Eiksd. Prat. 1907. 1 Samt. 1 Afd. 64 Höft.

36

40

24

6 kommissarier af 5:e lönegraden,

» » 6: te » och

» » 7:de »

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Biträdande

personal.

Kontrollörer

å telegrafstationer.

Assistenter.

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 84.

Den biträdande personalen på telegrafstationerna utgöres enligt senast

fastställda stat af

4 kommissarier af 2:a klass,

7 » » 3:e » ,

110 assistenter,

255 telegrafister,

7 vaktbetjänte af första lönegraden samt

23 » » andra »

och den biträdande personalen på telefonstationerna af

6 kontrollörer,

2 kassörer,

2 kvinnliga bokhållare,

45 » vaktföreståndare,

200 interurbantelefonister af första lönegraden,

150 » » andra y>

Af ofvannämnda biträdande telegrafpersonal tjänstgöra kommissarierna

af 2:a klassen: två såsom vaktföreståndare å Stockholms telegrafstation

samt en å en hvar af stationerna i Stockholm och Göteborg

såsom föreståndare för kassa- och budsändningsexpeditionerna därstädes.

Häruti anse kommitterade någon ändring icke böra för närvarande

vidtagas.

Hvad åter angår öfriga biträdande kommissarier, finna kommitterade

på grund af inhämtade upplysningar, att någon minskning skulle kunna

ske. Af ifrågavarande sju kommissarier tjänstgöra sex såsom vaktföreståndare,

nämligen två å hvar och en af de tre hufvudstationerna Göteborg,

Malmö och Sundsvall, samt en såsom föreståndare för filialstationen vid

Karlavägen i Stockholm. De å stationerna i Göteborg och Malmö anställda

kommissarierna af denna grad borde enligt kommitterades mening fortfarande

bibehållas. Däremot föreslå kommitterade på anförda skäl

(sid. 82), att de två kommissarietjänsterna i Sundsvall och den vid

Karlavägens filialstation i Stockholm måtte utbytas mot assistenttjänster.

Med framhållande att det vore önskvärdt, att den stora olikheten

i arbete,- som förefunnes mellan de manliga stationsföreståndarna och

samtliga förevarande såsom biträdande kommissarier tjänstgörande funktionärer,

äfven erhölle ett uttryck i en olika benämning, hafva kommitterade

föreslagit, att åt de senare gåfves titeln kontrollörer, hvilken

beteckning äfven vore i och för sig för dessa tjänstinnehafvare riktigare.

Beträffande assistenterna hafva kommitterade ansett, att det ordinarie

antalet sådäna för närvarande endast behöfde ökas med ett tiotal.

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Ktmgl. Majds Nåd. Proposition N:o 84.

1 fråga om de kvinnliga biträdande telegrajlsterna hafva kommitterade

framhållit, att för närvarande behofvet af sådana torde kunna anslås

till något öfver 300 eller 45 liera än de nu å ordinarie stat uppförda.

I det statförslag, som kommitterade uppgjort att gälla under år

1908, hafva upptagits 120 assistenter och 300 telegrafister.

De sex på telefonstationerna biträdande kontrollörerna äro i aflöningshänseende

likställda med förutvarande kommissarier af 3:e klassen

och tjänstgöra såsom vaktföreståndare å telefonstationerna, nämligen tre

i Stockholm, två i Göteborg och en i Malmö.

Kommitterade hafva föreslagit (sid. 85), att tre af dessa kontrollörer

bibehållas, nämligen en å hvardera af stationerna Stockholm, Göteborg

och Malmö, samt att dessa tjänstemän såsom afdelningschefer under

vederbörande direktör erhålla en utvidgad befogenhet beträffande telefontrafikens

ordnande och öfvervakande. Den omedelbara tillsynen öfver

telefonisterna syntes däremot kommitterade böra lämpligast utöfvas af

de kvinnliga vaktföreståndarna.

De båda för närvarande i aflöning med kommissarie af 4:e klass

likställda kassörerna å telefonstationerna i Stockholm och Göteborg,

hvilkas ställning, såsom gentemot direktören ansvariga icke blott för

den betydliga uppbörden å berörda två stationer utan äfven för kontorsgöromålens

behöriga skötsel å stationen, enligt hvad kommitterade framhålla,

i själfva verket vore mera jämförlig med en kamrers vid en enskild

institution än med en kassörs, och hvilka hade en talrik personal

att öfvervaka, borde i analogi med den för biträdande kommissarier

ändrade benämningen, erhålla titeln kontrollör.

De kvinnliga vaktföreståndarna, enligt senast fastställda stat 45 till

antalet, borde, mena kommitterade, enligt hvad behofvet utvisade, uppföras

å ordinarie stat till ett antal af för närvarande 50. Dessa funktionärer

uttoges vanligen bland de dugligare interurbantelefonisterna

och hade till uppgift att vara närmaste öfvervakare af trafikens skötsel

å lokal- eller interurbanafdelningarna vid de större telefonstationerna.

Vidare hafva kommitterade ansett, att, då det vore af mycket stor

vikt, att åt föreståndarna vid de större stationerna bereddes mera tid

att öfvervaka stationernas angelägenheter, därigenom att de befriades

från besväret med uppbördens detaljer, borde — utom i Stockholm och

Göteborg, där särskilda föreståndare för kassa- och budsändningsexpeditionerna

redan funnes -— kassör sbefattning ar (kvinnliga) inrättas vid de

Telegrafister.

Kontrollörer

å telefonstationer.

Vanföre
ståndare.

Kassörs
befattningar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Interurbantelefonister.

Nuvarande

vaktbetjänte.

Stationsför
män.

SB Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 8-1.

stationer, som hade den största uppbörden, i hvithet hänseende man

för närvarande borde kunna begränsa sig till stationerna Falun, Gäfle,

Halmstad, Hälsingborg, Jönköping, Karlstad, Linköping, Malmö, Norrköping,

Sundsvall, Uppsala, Örebro och Östersund, samtliga stationer

med en uppbörd,, som år 1905 öfverstiga 100,000 kronor. Innehafvare

af dessa befattningar skulle sålunda i första hand hafva ansvaret för

uppbörden gentemot stationsföreståndaren. Den bättre tid, som härigenom

. kunde beredas åt föreståndarna å dessa betydande stationer att

ägna sitt arbete särskildt åt telefontrafiken, hade erfarenheten visat

vara oundgängligen nödvändig.

later urbantelefonisterna upptagas i senaste stat till ett, antal af 350

med ordinarie anställning. Deras antal är tydligtvis i starkt stigande

och höra de, enligt kommitterades mening, upptagas i nu förevarande

förslag till ett antal af 500 å ordinarie stat.

Lokaltelefonisterna hafva hittills icke uppförts å ordinarie stat. I detta

förhållande hafva kommitterade (sid. 86) ansett sig icke kunna förorda

någon ändring.

Vaktbetjänte å stationerna äro för närvarande till antalet 7 af l:a

lönegraden och 23 af 2:a lönegraden. Af de förstnämnda tjänstgöra tre

i. Stockholm, två i Göteborg och två i Malmö, samtliga såsom förmän

lör telegrambärarna. Vaktbetjänte af 2:a lönegraden äro dels telegramsorterare,

nämligen fjorton i Stockholm och fem i Göteborg, dels vaktmästare,

nämligen en å hvardera af stationerna i Stockholm, Göteborg,

Malmö och Sundsvall.

Inom denna grupp af funktionärer hafva kommitterade ansett sig

böra föreslå vissa ändringar. Till en början hafva kommitterade såsom

sin mening uttalat, att benämningen be^jänte borde helt och hållet borttagas

och i stället för all telegrafverkets personal begagnas den gemensamma

beteckningen tjänstemän.

I örmännen borde, under benämningen stationsförmän, bibehållas såsom

hittills, men i samma aflöningsklass och med samma benämning

syntes böja upptagas nuvarande vaktmästaren å telegrafstationen i Stockholm,

hvilket betingades såväl däraf, att på grund af de lokala förhållandena

i Stockholm ställdes större anspråk på honom än på de å öfriga

orter placerade vaktmästarna, som ock däraf att med denna befattning

följde skyldighet att vara reparatör å telegrafstationen, ett åliggande som

fordrade särskild praktisk utbildning och kunnighet. Antalet stationsförmän

skulle således uppgå till 8.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(JO

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

Sorterarna, för livilka föreslagita benämningen stationsbiträden, behöfde

något ökas till antalet. I Stockholm behöfde deras antal höjas

till tjugu. I Göteborg behöfdes för närvarande sex dylika funktionärer,

och äfven i Malmö vore det behöfligt, att till ifrågavarande arbete

anställdes ordinarie personal, ehuru antalet för närvarande kunde begränsas

till två. Inom samma grupp och jämväl med benämning stationsbiträden

skulle ingå de nuvarande vaktmästarna i Göteborg, Malmö

och Sundsvall. Å öfriga stationer hade hittills icke funnits ordinarie

personal af nu ifrågavarande slag, ehuru före omorganisationen år

1902 vaktmästarna å stationerna kunde erhålla delaktighet i telegrafverkets

pension sinrättning och sålunda komma i åtnjutande af en af

de fördelar, ordinarie anställning medförde. Det vore emellertid äfven

vid de stationer, där rörelsen i omfattning mest närmade sig de fyra

hufvudstationernas, af vikt, att åtminstone ett ordinarie stationsbiträde

funnes anställdt att tillhandagå så väl med vissa arbeten å stationen

som vid telegramutsändningar och utförande af vissa inkasseringsuppdrag.

För närvarande syntes anställningen af ordinarie sådant biträde

kunna inskränkas till stationerna Gäfle, Hälsingborg, Norrköping och

Örebro, men vid dessa stationer vore det ett kännbart behof, som skulle

fyllas genom den ringa utgiften för anställning af ordinarie stationsbiträden,

hvarför kommitterade äfven funne sig böra föreslå detta. Antalet

stationsbiträden å ordinarie stat skulle således blifva 35.

De förändringar i afseende på denna personal, som kommitterade

ansett för den närmaste tiden nödvändiga, framgå af följande jämförelse

mellan nuvarande och af kommitterade föreslagna, a stationerna biträ
-

enligt af kommitterade föreslagen stat:

dande tjänstemän:

enligt nu gällande stat:

11 kommissarier

6 kontrollörer

2 kassörer

110 assistenter

255 telegrafister

2 kvinnliga bokhållare

45 kvinnliga vaktföreståndare

350 interurbantelefonister

30 vaktbetjänte

8 kontrollörer

3 kontrollörer

2 kontrollörer

120 assistenter

300 telegrafister

2 bokhållare (kvinnliga)

50 vaktföreståndare (kvinnliga)

500 interurbantelefonister

j 8 stationsförmän

{55 stationsbiträden

13 kassörer (kvinnliga)

1,041

Stations

biträden

811

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

biträdande 1 fraga om de biträdande tjänstemännens aflöningsförmåner hafva

tjänsteman. kommitterade, hvad angår till en början kontrollörerna, framhållit (sid. 136),

Kontrollörer. att, då dessa icke blefve hvarandra sinsemellan likställda i afseende på betydelsen

af deras arbete, kommitterade ansett nödigt att upptaga två lönegrader

af kontrollörer. Till första lönegraden skulle hänföras de två vaktföreståndarna

å Stockholms telegrafstation samt de två föreståndarna för

kassa- och budsändningsexpeditionerna i Stockholm och Göteborg äfvensom

de två vaktföreståndarna å telefonstationerna i Stockholm och Göteborg,

af hvilka den förra skulle ersätta tre och den senare två nuvarande

dylika tjänstemän, eller således tillsammans sex kontrollörer af första

lönegraden. Den bland byråtjänstemännen i telegrafstyrelsen upptagna

å styrelsens trafikbyrå tjänstgörande kontrollören borde i afloma (^hänseende

vara likställd med dessa. De återstående sju kontrollörerna skulle

tillhöra andra lönegraden. Till dessa hafva kommitterade äfven hänfört

de förutvarande två kassörerna vid telefonstationerna i Stockholm

och Göteborg, da dessas tjänsteställning, efter hvad kommitterade

förut anmärkt, genom sin mångsidighet vore betydligt mera maktpåliggande

än en vanlig kassörsbefattning.

För kontrollör af första lönegraden skulle begynnelseatlöningen

utgöra 3,000 kronor och slutaflöningen 5,500 kronor samt för kontrollör

af andra lönegraden resp. 3,000 kronor och 5,000 kronor.

Assistenter. Beträffande assistenterna, som enligt nu gällande* stat uppbära en

begynnelseaflöning af 2,200 kronor, hvilken efter 5 och 10 är stiger

med 300 kronor hvarje gång till 2,800 kronor, hafva kommitterade

(sid. 136), då kompetensfordringarna för vinnande af inträde i verket

genom studentexamens utbytande mot realskoleexamen blifvit ej oansenligt

mindre samt följaktligen de nya assistenterna efter genomgången

telegrafkurs antagligen vid ganska tidig ålder komme att erhålla ordinarie

anställning, ansett, att begynnelseaflöningen kunde sänkas till

1,500 kronor, hvaremot slutaflöningen borde höjas till 3,400 kronor.

Teiegrafister. De biträdande telegraf sterna, hvilkas aflöning nu börjar med 1,300

kionor för att efter tva aldersfixlägg a 150 kronor hvardera efter resp.

fem och tio år uppgå till 1,600 kronor, hafva enligt kommitterades mening

skäliga anspråk på någon förhöjning. Liksom i fråga om assistenterna

har härvid utsikten till tidigare erhållande af ordinarie anställning

föranledt Kommitterade till enahanda reglering som för assistenterna

med lägre begynnelselön, flera ålderstillägg och en något

högre slutaflöning.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

Begynnelseaflöningen skulle utgöra 1,140 kronor och slutaflöningen

1,800 kronor.

För assistenterna och telegrafisterna, hvilka vore spridda å de olika

stationerna inom landet samt ofta transporteras från den ena orten till

den andra, skulle dessutom af de skäl, som förut anförts för reparatörerna,

enligt kommitterades förslag utgå särskildt tilläggsarfvode för

de tider de tjänstgöra å de dyraste orterna, och vore det under denna

förutsättning, som kommitterade tilltrott sig kunna för dem föreslå de

jämförelsevis låga löneskalor, som här angifvits. Liksom i fråga om

reparatörerna skulle detta tillägg utgå med 10 eller 15 procent af aflöningen.

Hvad beträffar den biträdande personalen, intaga föreståndarna för

filialstationerna en särskild ställning.

Sådana stationer äro för närvarande inrättade i Stockholm och

Göteborg. En af stationerna i Stockholm och en i Göteborg äro tillsvidare

förenade med filialpostkontor och förestås af föreståndarna för

dessa kontor, hvar jämte, såsom ofvan angifvits, filialstationen vid

Karlavägen i Stockholm på anförda skäl äfvenledes har manlig föreståndare.

I öfrigt hafva dessa stationer kvinnliga föreståndare.

Kommitterade framhålla, att med hänsyn till själfständighet i arbete

och ansvar kunde dessa tjänstemän icke likställas med föreståndare för

öfriga stationer, då den hufvudsakliga redovisningen liksom afgörandet

af ett flertal öfriga under stationsföreståndarna lydande frågor ålåge

de särskilda föreståndarna för centralstationerna å de båda platserna.

Någon provision borde därför icke utgå till dessa tjänstemän, utan hade

de fortfarande upptagits såsom biträdande tjänstemän. De kvinnliga

filialstationsföreståndarna åtnjöte emellertid för närvarande liksom de

kvinnliga föreståndarna för själfständiga stationer ett hyresbidrag af

200 kronor årligen. Det syntes kommitterade skäligt, att denna ersättning

för filialstationsföreståndarnas särskilda arbete borde äfven för framtiden

bibehållas samt, då föreståndaren för Karlavägens station i Stockholm

blefve en assistent i stället för en kommissarie, också borde tilldelas

denne. För de föreståndare, som tillika förestå filialpostkontor,

syntes, så länge detta förhållande fortginge, någon förändring i den

nuvarande ordningen, som sammanhängde med aftal mellan post- och

telegrafverken, icke böra ske.

Beträffande v aktföreståndarna hafva kommitterade (sid. 138} ansett,

att äfven deras aflöning borde något förhöjas.

Dyrortstillägg

för assistenter

och telegraf

fister.

Filialstations
fvreståndare.

Vaktföreståndare.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kassörer.

Bokhållare.

Kttngl. Maj:ts Nåd. Proposition No 84.

Kommitterade framhålla, att då de vid befordran till vaktföreståndare

redan hade en icke så kort tjänstetid såsom interurbantelefonister

bakom sig, borde deras begynnelseaflöning icke sättas allt för låg, medan

deras slutaflöning lämpligen borde blifva densamma som för telegrafisterna.

Begynnelseaflöningen skulle utgöra 1,260 kronor och slutaflöningen

1,800 kronor.

För dessa tjänstemän skulle dessutom utgå tilläggsarfvode å 10

eller 15 procent på de dyrare orterna.

Såsom ofvan angifvits, skulle å de större stationer, där för närvarande

uppbörden öfverstege 100,000 kronor årligen, anställas kvinnliga

kassörer att i första hand mottaga och inför stationsföreståndaren

ansvara för uppbörden. Deras begynnelseaflöning har synts kommitterade

kunna sättas något lägre än telegrafisternas, under det de borde

uppnå samma slutaflöning som dessa. Emellertid hafva kommitterade

för de kassörer, jämväl kvinnliga, som nu tjänstgöra å linjedistrikten

och skulle uppföras å ordinarie stat, föreslagit en af deras mera

vidtomfattande arbete motiverad, något högre aflöning, i det att dessas

begynnelseaflöning skulle utgå med samma belopp som telegrafisternas

samt slutaflöningen kunna uppgå till ett 300 kronor större belopp.

Kommitterade hafva med anledning häraf delat samtliga kvinnliga

kassörer i två lönegrader. Till den första lönegraden borde hänföras

kassören å Malmö station, enär hennes ansvarsfullare ställning såsom

handhafvande betydligt större, tämligen snabbt växande summor gåfve

henne en plats rätt mycket framför de andra stationskassörerna och

satte henne jämsides med kassörerna å linjedistrikten. Stationskassörerna

skulle äfven äga uppbära felräkningspenningar.

Begynnelseaflöningen skulle utgöra för kassörer af första lönegraden

1,140 kronor och för kassörer af andra lönegraden 1,020 kronor

samt slutaflöningen resp. 2,100 kronor och 1,800 kronor.

För de två kvinnliga bokhällarna, en å Stockholms och en å Göteborgs

telefonstation, hafva kommitterade endast föreslagit en omreglering

af deras nuvarande aflöningsförmåner i syfte att, i sammanhang

med begynnelselönens sänkning, bereda dem genom flera lönetillägg en

skälig befunnen förbättrad slutaflöning.

Begynnelseaflöningen skulle utgöra 900 kronor och slutaflöningen

1,650 kronor.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

För närvarande äro inter urbantelefonister na indelade i två aflö- interurbanningsklasser,

den högre med en begynnelseaflöning af 1,000 kronor telef°niattroch

den lägre med en dylik aflöning af 800 kronor. Grunden för

denna uppdelning är hänöynen till lefnadskostnaderna å olika orter.

Enligt kommitterades mening vore detta sätt för tillgodoseende af aflöningsbehofven

å olika platser icke tillfredsställande. Då den högre

ersättningen vore ett vederlag! för tvånget att af sin tjänstgöring

bindas å en dyrare ort, borde höjningen icke bibehållas längre än

tvånget fortvarade. Sedan telefonisten uppnått pensionsåldern och

sålunda vore oförhindrad af tjänstehänsyn vid valet af bostadsort, borde

dessutom alla vara likställda. Kommitterade föreslå därför, att interurbantelefonisterna

sammanföras i en aflöningsgrupp och att i stället,

liksom föreslagits med afseende på de kvinnliga telegrafisterna med

flera, å de dyrare orterna må utgå ett lönetillskott af 10 eller 15

procent å aflöningen. I tämligen nära anslutning till de nu utgående

aflöningarna föreslå kommitterade, att den ordinarie aflöningen för den

gemensamma graden interurbantelefonister må sättas till en begynnelseaflöning

något högre än nuvarande andra lönegradens med successiva

förhöjningar intill ett belopp något högre än nuvarande slutaflöning

inom första lönegraden. Begynnelseaflöningen skulle utgöra 840 kronor

och slutaflöningen 1,260 kronor. På de dyrare orterna tillkomma dessutom

nämnda lönetillskott.

Till stationsförmän och stationsbitväden hafva kommitterade före- statiomförslagit

de aflöningar, som enligt kommitterades mening synts böra dem Tionsbäräden.

skäligen tillkomma i förhållande till ålder och tjänsteställning. Dessa

utgöra för stationsförman begynnelseaflöning 900 kronor och slutaflöning

1,500 kronor samt för stationsbiträde resp. 840 kronor och 1,260 kronor.

Kommitterade hafva äfven här följt principen att genom täta och små

lönetillskott låta inkomsterna jämnt stiga i samma mån som löntagarens

skäliga anspråk på lifvet.

Till den kontanta lönen komma dessutom, enligt kommitterades

förslag, för dessa fri bostad eller hyresbidrag samt uniformsbeklädnad.

Kommitterade hafva meddelat nedanstående jämförelse mellan de

för de biträdande tjänstemännen vid stationerna nu utgående aflöningarna

och de af kommitterade föreslagna.

Bih. till Biksd. Prof. 1907. 1 Sarnl. 1 Afd. 64 Haft.

.10

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

Befattning.

Be-

gyn-

nelse-

aflö-

ning.

A f

1 ö

ning.

Anmärkning.

efter

2 år.

efter

3 år.

efter

4 år.

efter

5 år.

efter

6 år.

efter

9 år.

efter

10 år.

efter

12 år.

efter

15 år.

efter

18 år.

Kontrollör aff nuv. Kommiss. af 2:a kl.

(3,600)

_

_

_

(4,000)

_

_

(4,400)

_

l:a löne- i » Kontrollör .........

(3,200)

—

—

—

(3,600)

—

--

(4,000)

—

—

—

graden |

3,000

—

3,400

—

—

3,800

4,200

—

4,600

5,000

5,500

Kontrollör afl nuv. Komruiss. af 3:e ld.

(3,200)

—

—

--

(3,600)

—

—

(4,000)

—

—

—

2:a löne- •! » Kassör...............

(2,800)

—

—

—

(3,200)

—

—

(3,600)

—

—

—

graden l

3,000

—

3,400

—

—

3,800

4,200

—

4,600

5,000

—

Assistent ....................................|

(2,200)

—

—

—

(2,500)

—

—

(2,800)

—

—

—

1,500

1,650

—

1,800

—

2,100

2,400

—

2,700

3,000

3,400

+ eventuellt

dvrortstillägf?.

Telegrafist .................................|

(1,300)

—

—

—

(1,450)

—

—

(1,600)

—

—

—

1,140

1,2G0

1,380

1,500

1,650

1,800

—

-f- eventuellt

dyrortstillägg.

Vaktföreståndare ........................J

(1,200)

—

—

—

(1,300)

—

—

(1,400.)

—

—

—

1,260

1,380

—

1,500

1,650

—

1,800

—

—

-f- eventuellt

dyrortstillägg.

Kassör af l:a lönegraden.........

1,140

—

1,260

—

—

1,380

1,500

—

1,650

1,800

2,100

Kassör af 2:a lönegraden............

1,020

—

1,140

—

—

1,260

1,380

—

1,500

1,650

1,800

Bokhållare ..................... j

(1,200)

900

960

—

1,020

(1,300)

1,140

1,260

(1,400.

1,380

1,500

1,650

. , f nuv. l:a lönegraden ....

later urban-

(1,000)

—

—

—

(1,100)

—

—

(1,200)

—

—

—

telefonist j " 2:a

(800)

—

—

—

(900)

—

(1,000)

—

—

—

840

900

—

960

—

1,020

1,140

—

1,260

—

—

+ eveutuellt

dyrortstillägg.

Stations-1 nuv. Vaktbetj. af l:a lönegr.

(1,000)

—

—

—

(1,200)

—

—

(1,400)

—

—

—

förman |

900

960

—

1,020

—

1,140

1,260

—

1,380

1,500

—

+ bostad eller

Stations-J nuv. Vaktbetj. af 2:a lönegr.

(950)

—

—

—

(1,100)

—

—

(1,250)

—

—

—

hyresbidrag.

biträde \

840

900

—

960

—

1,020

1,140

—

1,260

—

—

+ bostad eller

hyresbidrag.

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 84.

Såsom ofvan under linjedistrikten omtalats har uti det af telegrafstyrelsen

afgifna förslag till utgiftsstater för år 1908 i arfvoden åt

extra ordinarie tjänstemän vid distriktsförvaltningarna upptagits 102,000

kronor, hvaraf ''skulle å trafikdistrikten (telegrafinspektionerna) belöpa

10,000 kronor. . .

Arfvodena till extra ordinarie tjänstemän vid stationerna hatva i

samma förslag upptagits till 1,573,000 kronor.

Sistnämnda belopp ...................................... kronor 1,573,000.

bör minskas med nu utgående arfvoden till 10

assistenter, 45 telegrafister, 5 vaktförestandare,

1 kassör af l:a lönegraden, 12 kassörer af 2:a

lönegraden, 150 interurbantelefonister och 13

stationsbiträden, hvilka samtliga föreslagits att

uppföras å ordinarie stat, tillsammans ..............■_» 183,000: —

hvarefter återstoden..........................................■.....■_........ kronor 1,390,000.

bör ökas med det ofvan angifna, under distriktsförvaltningarna

nu upptagna, för telegrafinspek
tionerna

beräknade belopp af................................ ^_10,000.

på grund hvaraf............................................................ k™nor 1,400,000: —

af kommitterade upptagits såsom anslag under trafikdistrikten och stationerna

till arfvoden till extra ordinarie tjänstemän, vikariatsersättning

m. m.

Aflöningsstaten för trafikdistrikten och stationerna slutar enligt kommitterades

förslag på ett belopp af 3,124,060 kronor.

Kommitterades förslag beträffande trafikdistrikten och stationerna Departements

har jag med hänsyn till de af kommitterade anförda skäl funnit mig chf™df~

kunna i allt väsentligt biträda.

Sålunda synes mig den ifrågasatta anordningen rörande arfvode

till telegrafinspektörer vara att afgjordt föredraga framför nu gällande

aflöningsform.

Äfvenledes finner jag den föreslagna delningen af Göteborgs station

mellan en telegraf- och en telefondirektör vara till fullo motiverad

af den betydliga omfattning särskildt telefontrafiken vid sagda station,

på sätt framgår af kommitterades betänkande (sid. 80—81), nu tagit.

Hvad angår det ifrågasatta nya aflöningssystemet för stationsföreståndare,

enligt hvilket de nu utgående tjänstgöringspennin garna skulle

utbytas mot provision, anser jag mig böra kraftigt tillstyrka detta för
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

slag. Såsom kommitterade påpeka, står det ekonomiska resultatet, som

en station lämnar, i ett direkt förhållande till den duglighet och det

intresse, hvarmed föreståndaren förvaltar sin tjänst. Särskildt röna

telefonabonnemangsafgifter och afgifter för telefonsamtal ett bestämdt

inflytande .af det sätt, hvarpå vederbörande station skötes. Jag tillåter

mig här citera några ord, som kommitterade härom anfört: &

»Att fördelen af en telefonförbindelse i väsentlig grad är beroende

af det . sätt, på hvilket förbindelsen betjänas, är själfklart, och det är

därför icke heller tvifvel om, att hvarje stationsföreståndare kan, genom

att arbeta för stationens bästa möjliga skötsel, bidraga till att en större

del af allmänheten finner med sill fördel förenligt att hafva förbindelse

med telefonnätet. Ännu mycket större och direktare inflytande kan

tjänstemannen utöfva på beloppet af inflytande samtalsafgifter. Storleken

af dessa inkomster beror nämligen hufvudsakligen på, huru de befintliga

ledningarna utnyttjas och huru det sörjes för, att dessa ledningar efter ett

samtals slut utan hvarje dröjsmål disponeras för det följande. De korta

stunder de interurbana ledningarna vid mindre planmässigt och mindre

raskt arbete stå oanvända kunna, på samma gång allmänhetens gagn af

ledningarna minskas, tillsammans åstadkomma eu förlust i inkomster,

hvilken för telegrafverket betyder mycket afsevärda summor. Efter växlande

förhållanden på olika platser kan den ena eller den andra sidan

af denna tjänstemannens verksamhet företrädesvis tillgodogöras för utvecklingen

af telefonväsendet.»

Jag anser därför det vara för statens utbyte af telefonväsendet

fördelaktigt, om stations föreståndaren jämväl göres ekonomiskt intresserad

af att drifva upp sin stations inkomster. Några olägenheter af

systemet har jag ej heller kunnat finna, utan synes det fast mera passa

väl in i de affärsmässiga former, efter hvilka, såsom jag hoppas, telegrafverket

kommer att förvaltas. Den ifrågasatta provisionsskalan synes

mig också vara lämpligen och med försiktighet afvägd.

I fråga om den föreslagna gruppindelningen af stationerna har jag

ej funnit anledning till erinran.

Hvad beträffar aflöningsförmåner för stationsföreståndare ber jag

att till jämförelse med nu utgående och de föreslagna aflöningarna få

hänföra mig till följande sammanställning:

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84. 77

Nuvarande af- löning.

Föreslagna aflöningsförmåner.

Bogynnelseaflöning.

Slutatiöning.

Bcgyn-

nelse-

aflöning.

Slut-

aflöning.

Lön.

Medol- provi- sion

enligt

1905 års

uppbörd.

Summa.

Lön.

Medel- provi- sion

enligt

1905 års

uppbörd.

Summa.

Direktör af l:a lönegraden.....

5,500

6,500

3,400

4,160

7,560

4,600

4,160

8,760

» » 2:a » .....

5,000

6,000

3,000

3,085

6,085

4,200

3,085

7,285

Kommissarie, af l:a lönegraden

4,500

5,300

3,000

2,045

5,045

3,800

2,045

5,845

» » 2’.ci »

3,600

4,400

2,''600

1,530

4,130

3,400

1.530

4,930

» » 3:e »

3,200

4,000

2,200

1,185

3,385

3,000

1,185

4,185

» » 4:e »

2,S00

3,600

2,000

1,010

3,010

2,800

1,010

3,810

u » 5:e »

t

1,050

855

1,905

1,800

855

2,655

» » 6:e »

1 1,300

1,600

1,050

510

1,560

1,500

510

2,010

» » 7:0 »

)

1,050

450

1,500

1,350

450

1,800

Såsom man fiuner är den föreslagna förhöjningen i begynnelseaflöning

för kommissarier af tredje och fjärde lönegraderna ringa i förhållande

till hvad som ifrågasatts för kontrollörer samt kommissarier

af första och andra graden.

Också har svenska telegraftjänstemännens förening i sin förut omförmälda

skrifvelse hemställt, att begynnelseaflöningarna för kommissarier

af tredje och fjärde graderna måtte ökas med 200 kronor.

Då jag anser de i öfrigt föreslagna lönebeloppen lämpligt afvägda,

finner jag det vara med billigheten öfverensstämmande, att denna framställning

tillmötesgås, och tillstyrker jag därför, att begynnelselönen

bestämmes för kommissarie af tredje lönegraden till 2,400 kronor och

för kommissarie af fjärde lönegraden till 2,200 kronor med rätt för

hvardera under vanlig förutsättning till löneförhöjning efter resp. 3,

6 och 9 år med 200 kronor hvarje gång.

I de ifrågasatta lönebeloppen för kommissarier af femte, sjätte och

sjunde lönegraderna föreslår jag icke någon ändring.

Hvad kommitterade föreslagit rörande biträdande personalens organisation

får jag i underdånighet förorda. Ökning i antalet biträdande ordinarie

personal synes betingad af den alltjämt i utveckling varande trafiken.

Mot de aflöningar, som ifrågasatts för biträdande personal, har jag

ingen annan erinran att göra än såvidt angår de kvinnliga bokhållarna.

I öfverensstämmelse med hvad jag hemställt i fråga om motsvarande

tjänstinnehafvare vid linjedistrikten, tillstyrker jag, att begynnelse
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

aflöningen för bokhållarna bestämmes till 960 kronor med aflöningsförhöjning

af 60 kronor efter 2 år, af 120 kronor för hvarje gång

efter resp. 4, 6, 9 och 12 år samt af 150 kronor efter 15 år ,då slutaflöningen

skulle uppgå till 1,650 kronor.

I detta sammanhang har jag att anmäla en af föreståndare för

filialstationer gjord framställning.

Enligt nu gällande bestämmelser äro de kvinnliga föreståndarna

för filialstationerna i Stockholm och Göteborg likställda med öfriga

kvinnliga stationsföreståndare och åtnjuta sålunda antingen fri bostad

eller hyresbidrag med 200 kronor. Denna ersättning räknas enligt

gällande aflöningsreglemente till lönen och får följaktligen åtnjutas

äfven under sjukdom.

I kommitterades förslag hafva filialstationsföreståndarna icke upptagits

bland stationsföreståndarna, men bibehållits vid ett arfvode af 200

kronor årligen.

Nyss omförmälda framställning går nu därpå ut, att arfvodet måtte höjas

till 300 kronor, motsvarande hvad som högst skulle kunna utgå såsom hyresbidrag

till stationsföreståndare, samt att arfvode måtte hänföras till lönen.

Jag har emellertid icke funnit mig kunna tillstyrka bifall till denna

framställning. Filialstationsföreståndarens arbete och det ansvar, som

åligger henne, torde, jämfördt med den biträdande tjänstemannens, som

tjänstgör alternerande med föreståndaren, icke vara af beskaffenhet att

böra berättiga till högre arfvode än det föreslagna. Ifrågavarande extra

ersättning synes ej heller lämpligen böra utgå under annan tid än den,

då tjänstemannen verkligen sköter föreståndarbefattningen vid filialstationen.

Att vid längre sjukdomsfall reglera detta genom att fråntaga

den sjuka förordnandet är eu motbjudande åtgärd, som dock skulle, därest

arfvodet räknades till lönen, blifva nödvändig, för att den, som utför arbetet

och bär ansvaret, skulle få uppbära den därför bestämda ersättningen.

I öfrigt har jag vid kommitterades förslag rörande trafikdistrikten

och stationerna intet att erinra.

Enligt de grunder jag här ofvan utvecklat, skulle aflöningsstaten

för trafikdistrikten och stationerna stiga till ett belopp af 3,129,660

kronor. Motsvarande summa i kommitterades betänkande utgör såsom

nämndt 3,124,060 kronor.

4. Verkstaden.

Verkstaden har hittills varit inordnad under telefontrafikbyrån under

direkt tillsyn af denna byrås chef.

Kommitterade framhålla (sid. 88), att då enligt kommitterades förslag

de båda trafikbyråerna skulle förenas till en, det uppenbarligen

icke vore möjligt att belasta trafikbyråchefen med äfven verkstads
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

ärendena, liksom det näppeligen syntes vara rimligt att alltid beräkna,

att man lios en person skulle kunna finna förenade de olika förutsättningar,

som kräfdes af en trafikbyråchef och en verkstadschef. Med

den omfattning, verkstadens rörelse numera erhållit, syntes det också

i och för sig vara naturligare att ställa verkstaden såsom en sjelfständig

afdelning under styrelsen i sin helhet på samma sätt som telegrafverkets

öfriga verksamhetsgrenar.

Verkstaden, hvars tillgångar vid 1905 års slut vore bokförda till

ett värde af 1,638,681 kronor och som under nämnda år utförde och

levererade arbeten till ett värde af 1,097,689 kronor, med ett medeltal

arbetare uppgående till 332, både emellertid, särskildt på senare tid,

icke på långt när medhunnit en tillverkning, som motsvarat behofvet.

Utvecklingen hade nämligen särskildt på telefonområdet blifvit vida

snabbare än som beräknats, och telegrafverkets behof hade därför till

en betydlig del måst fyllas genom inköp från enskilda verkstäder.

En utvidgning af verkstaden (sid. 89) vore därför nödvändig; och

hade telegrafstyrelsen, enligt hvad kommitterade hade sig bekant, för

afsikt att väcka förslag i detta hänseende.

I och med den förändrade chefsställning, som föreståndaren för

verkstaden enligt kommitterades förslag skulle intaga, hafva kommitterade

ansett, att verkstadsdirektör skulle för honom vara en lämpligare

tjänstebenämning.

I fråga om underingenjörer å verkstaden hade telegrafverket, med

de aflöningar, som kunnat af detsamma betalas, gifvetvis haft svårigheter

att behålla goda krafter i täflan med den enskilda industrien. För närvarande

vore å verkstaden anställd endast en ordinarie ingenjör med aflöning motsvarande

tjänstemännens af l:a graden hos styrelsen. Det vore emellertid,

enligt kommitterades åsikt, nödvändigt att kunna varaktigt fästa

vid verket ytterligare två ingenjörer, däraf en konstruktör, om det skall

blifva möjligt att fylla verkstadens uppgift.

Vidare hafva kommitterade i betraktande af det omfattande räkenskapsväsendet

å en så betydande verkstad föreslagit, att å ordinarie stat

upptages en verkstadskassör och bokhållare, som kunde utföra en dylik

tjänstemans funktioner med mera sjelfständighet än en tillfälligt anställd

bokhållare.

Slutligen vore det, mena kommitterade, otvifvelaktigt att förorda,

att ordinarie anställning beredes äfven åt verkstadens materialförvaltare,

som hade att redovisa och ansvara för högst betydande belopp i materiel.

Äfvenså vore det nödvändigt att kunna bereda fast anställning åt

de fyra verkmästare, som tjänstgjorde å verkstaden, om man skulle hafva

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

utsikt att på de viktiga poster dessa beklädde kunna vinna och behålla

väl kvalificerade personer.

De förändringar, som kommitterade föreslagit beträffande personalen

å verkstaden, framgå af följande jämförelse mellan nuvarande och

af kommitterade föreslagen organisation af verkstaden:

Enligt nu gällande stat:

1 föreståndare

1 ingenjör

2

Enligt af kommitterade föreslagen stat:

1 verkstadsdirektör

3 verkstadsingenjörer

1 verkstadskassör och bokhållare

1 materialförvaltare

4 verkmästare

10

Beträffande löneförmånerna åt verkstadens personal hafva kommitterade

framhållit, att den friare och på samma gång ansvarsfullare

ställning, föreståndaren för verkstaden, enligt hvad kommitterade föreslagit,

skulle erhålla, borde föranleda en ändring äfven af hans aflöningsförhållanden.

Dessutom skulle verkstaden med det snaraste utvidgas.

Hittills hade han i berörda hänseende likställts med tjänstemän af 2:a

lönegraden hos styrelsen, en nödfallsutväg, som betingats af hans

ställning såsom tjänsteman hos styrelsen, men som föga lämpade sig

för en verkstadschef. Vid besättandet af denna befattning måste, såsom

dess natur fordrade, tagas endast samma hänsyn som inom den enskilda

industrien.

Kommitterade föreslå, att begynnelseaflöningen sättes till 6,000

kronor och den högsta slutaflöningen till 9,800 kronor, det sistnämnda

beloppet lika med högsta byråchefsaflöningen.

Nuvarande verkstadsingenjören åtnjöte samma aflöning som tjänstemän

af l:a graden hos styrelsen. Verkstadsingenjörernas aflöning borde,

enligt kommitterades åsikt, vara lika med linjeingenjörernas, enär dessa

tjänstemannaklasser kunde anses vara i hvarje afseende likställda.

Begynnelseaflöningen skulle således utgöra 3,000 kronor och slutaflöningen

5,500 kronor.

Aflöningen för den föreslagna verkstadskassören syntes lämpligen

böra bestämmas till lägst 2,400 och högst 3,400 kronor årligen.

Materialförvaltarens aflöning anse kommitterade böra utgå med 1,500

kronor för år under första tiden samt småningom stiga till 3,000 kronor.

För verkmästarna anse kommitterade böra föreslås en aflöning

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 84.

från lägst 1,800 till högst 3,000 kronor jämte fri bostad eller hyresbidrag

enligt enahanda grunder, som föreslagits för underbefäl vid linjeafdelningen.

Kommitterade hafva meddelat följande jämförelse mellan nuvarande

och blifvande aflöningar vid verkstaden.

Befattning.

Be-

gyn-

nelse-

aflö-

ning.

A f 1

ö n

i n

r

efter

3 år.

efter

5 år.

efter

6 år.

efter

9 år.

efter

10 år.

efter

12 år.

efter

15 år.

efter

18 år.

efter

21 år.

1

(4,500)

(5.0001

(5,500)

__

Verkstadsdirektör ............<

6,000

6,500

—

7,000

7,500

—

8,000

8,600

9,200

9,800

r

(3.000)

_

(3,5001

—

—

(4.000''

—

—

—

—

Verkstadsingenjör ............j

3,000

3,400

—

3,800

4,200

—

4,600

5,000

5,500

—

Verkstadskassör o. bokhållare

2,400

2,700

—

3,000

3,400

—

—

—

—

—

Materialförvaltare...............

1,500

1,650

—

1,800

2,100

—

2,400

2,700

3,000

—

Verkmästare .....................

*)1,800

*)2,100

—

*)2,400

*)2,700

—

*)3,000

—

—

—

Hvad kommitterade beträffande verkstaden föreslagit anser jag mig

kunna till alla delar biträda. Om de båda trafikbyråerna inom styrelsen

i enlighet med hvad jag hemställt komma att förenas till en

byrå, lärer detta, med hänsyn till den arbetsbörda, som kommer att

hvila på chefen för den nya byrån, i och för sig betinga, att verkstaden

icke kan läggas under denna byrå. För öfrigt synes den redan nu

mycket stora årliga tillverkningen vid verkstaden gifva vid handen,

att den lämpligen bör ställas under ledning af särskild person med

därför gifna kvalifikationer.

Den föreslagna aflöningen till verkstadsdirektören kan ju synas

hög, men jag finner mig däri icke kunna föreslå någon nedsättning, i

betraktande däraf att konkurrensen från privatindustrien om skickliga

ledare gör sig alldeles särskild! kännbar på detta område.

Såsom nämndt har jag icke heller i öfrigt något, att erinra mot

kommitterades förslag, såvidt det berör verkstaden.

Anslaget till aflöningar vid verkstaden skulle för 1908 uppgå till

33,700 kronor.

Till närmare åskådliggörande af förhållandet mellan nu utgående

och af mig föreslagna löneförmåner har jag uppgjort en tabell, hvilken

såsom bilaga torde få bifogas detta protokoll. (Se bil. A).

Departementschefens

yttrande.

*) + bostad eller hyresbidrag.

Bih. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 64 Höft.

11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84-

5. Särskilda anslag.

De i gällande stat under denna rubrik uppförda anslagen till ålderstillägg

äro genom de nya af kommitterade föreslagna aflöningsgrunderna

obehöfliga. Anslagen för arfvoden till extra ordinarie tjänstemän, vikariatsersättning

m. m. samt till extra ordinarie vaktbetjänte, vikariatsersättning

in. in. äro, såsom förut omförmälts, upptagna under de öfriga

särskilda afdelningarna i aflöningsstaten.

Såsom nytt under denna rubrik är först upptaget ett anslag till

uppbördsår ovision till föreståndarna för verkets stationer. För att kunna

angifva en så vidt möjligt riktig siffra för detta anslag hafva kommitterade

verkställt beräkning af det belopp, till hvilket provisionen skulle

uppgått efter uppbördssiffrorna å de särskilda stationerna åren 1901 och

1905, hvarvid framgått, att provisionen för det förstnämnda året skulle

utgjort 141,000 kronor och för det sistnämnda 167,000 kronor, således

på dessa år en ökning af 26,000 kronor, det vill säga 6,500 kronor om

året. Med framhållande att denna stigning fortgår ganska jämnt hafva

kommitterade beräknat, att uppbördsprovisionen för år 1908 kommer

att uppgå till omkring 185,000 kronor, hvilket belopp af kommitterade

upptagits i staten under denna titel.

Vidare har bland de särskilda anslagen upptagits titeln »Hyresbidrags.

Dylikt bidrag har hittills utgått endast till ett fåtal kvinnliga stationsföreståndare

och filialstationsföreståndare och redovisats under rubriken »lön).''.

Såsom framgår af det af kommitterade afgifna förslaget till aflöningsreglemente,

§ 15, (§ 16 i mitt förslag) skulle förmånen af fri bostad

eller hyresbidrag tillkomma kommissarie af de tre lägsta lönegraderna

(d. v. s. kvinnliga stationsföreståndare), verkmästare, linjemästare,

linjeförman, stationsförman, reparatör och stationsbiträde. De först

nämnda af dessa tjänstemän, de kvinnliga stationsföreståndarna, åtnjuta

redan nu med några få undantag bostad in natura. Kommitterade framhålla,

att af de öfriga torde under det första året, den nya organisationen

tillämpas, endast ett mycket litet antal kunna beredas bostad in

natura, hvarför kommitterade ansett sig böra beräkna hyresbidrag åt

samtliga ifrågavarande tjänstemän. Enligt verkställda beräkningar skulle

det med högst 300 kronor om året till stationsföreståndarna och med

20 % å aflöningen till de öfriga utgående hyresbidraget komma att för

år 1908 uppgå till följande belopp:

opaginerad Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

för kommissarier af 5:e,

» verkmästare .............

» linjemästare .............

» linje form än................

» stationsförmän .......

y> reparatörer ...............

» stationsbiträden

Ö:e eller 7:e lönegraden till kronor 1,200: —

................ » » 1,980: —

........... » » 12,360: —

........................................... » » 20,370: —

....................... » » 1,944: —

............................................ » » 38,976: —

............................................ » » 6,684: —

eller tillsammans kronor 83,514: —-

Under titel hyresbidrag hafva därför kommitterade i staten för år

1908 upptagit ett belopp af 83,500 kronor.

Enligt mitt förslag skulle hyresbidraget till andra än stationsföreståndare

utgå med belopp, växlande mellan 15 procent och 30 procent

af aflöningen. Denna jämkning torde emellertid icke hafva någon afsevärd

inverkan på anslagets belopp, och då detsamma är förslagsanslag,

synes det mig kunna upptagas oförändradt till 83,500 kronor.

Bland särskilda anslag har äfven upptagits det tilläggsarfvode, som

enligt § 16 (§ 17 i mitt förslag) af förslaget till aflöningsreglemente

skall utgå till den del af den mera rörliga personalen — assistenter, telegrafister,

vaktföreståndare, interurbantelefonister och reparatörer — som

placeras å ort, där de allmänna lefnadskostnaderna äro särskild! höga.

Under förutsättning att detta tilläggsarfvode kommer att utgå

jämväl till linjeförmän af l:a lönegraden och enligt i det föregående

» 196 telegrafister ....................................

» 33 vaktföreståndare ...........................

■» 215 interurbantelefonister ..................

» 81 reparatörer.....................................

» 37 linjeförmän af l:a lönegraden

med kronor

28,205

—

))

35,535

—

»

»

4,470

—

»

»

23,730

—

»

»

11,880

—

»

»

7,320

—

eller tillsammans kronor 111,140: —

Under titel tilläggsarfvode har jag därför i staten upptagit ett

belopp af 111,000 kronor.

Samtliga nu omnämnda anslag, hvilka gifvetvis icke exakt kunna

beräknas, äro upptagna såsom förslagsanslag.

Slutligen har jag i enlighet med kommitterades och telegrafstyrelsens

förslag under särskilda anslag upptagit ett belopp af 10,000

kronor till gratifikationer åt tjänstemän m. m., eller samma summa, som

alltsedan år 1903 funnits i utgiftsstaterna upptagen under titel: gratifikationer

åt tjänstemän och betjänte m. m.

Slutsumman för särskilda anslag skulle sålunda blifva 389,500 kronor.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

ökZinar''r Den för år 1907 fastställda aflöningsstaten slutar på ett belopp af

deri nya orga- kronor............................: ......................................................... 3,330,650: —

nisationen. Därest det af mig förordade förslaget skulle vinna

bifall, skulle anslagen under aflöningsstaten komma att

uppgå föi
telegrafstyrelsen

............... till kronor 194,410: —

linjedistrikten ........................ » » 531,790: —

trafikdistrikten och statio
-

nerna ..........

verkstaden...........

särskilda anslag

»

»

»

»

»

»

3,129,660

33,700

389,500

utvisande sålunda en ökning af kronor.

— 4,279,060: —

948,410: —

Härtill kommer för genomförande af den nya organisationen hvad

som äskas å öfvergångsstat eller 46,240 kronor. Ökningen skulle sålunda

uppgå till 994,650 kronor.

Härifrån bör dock dragas dels hvad som för närvarande från omkostnadsstaten

eller af verkstadens medel utbetalas i arfvoden till den

extra personal, som i den föreslagna aflöningsstaten finnes upptagen

såsom ordinarie, nämligen

till linjeunderbefäl och reparatörer..................... kronor 375,790: —

» verkstadspersonal............................................... » 18,300:_

dels ock det belopp, hvarmed telegrafstyrelsen i

sitt den 30 november 1906 afgifna statförslag för

år 1908 enligt den nuvarande organisationen ansett,

att den för 1907 fastställda aflöningsstaten borde

ökas på grund af rörelsens tillväxt.............................. » 254,200:_

eller tillsammans kronor 648,290: —

Den verkliga, af den nya organisationen förorsakade ökningen

uppgår således till 346,360 kronor.

B. Pensions- och understödsstaterna.

Anslagen å dessa stater för år 1907 uppgå till 296,100 kronor.

Enligt det af telegrafstyrelsen uppgjorda förslag till utgiftsstater

för år 1908 böra beträffande dessa anslag följande förändringar vidtagas.

Till följd af dödsfall böra afföras de anslag, som upptagits för

tvenne pensioner, nämligen till förra telegrafisten å Ornö indragna station

J. E. Åkerström och till telegrafisten å Nynäs indragna station C.

Sjöberg, hvardera å 400 kronor.

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

KunglMajds Nåd. Proposition N:o 84.

Genom särskilda nådiga bref liar Kungl. Maj:t dels den 7 april

1906 bemyndigat telegrafstyrelsen att, jämlikt 4 § 2 mom. af lagen angående

ersättning för skada till följd af olycksfall i arbete den 5 juli

1901, till linjearbetarna Anders Forserstråle och Gustaf Isidor Andersson

under vissa villkor af telegrafverkets medel utbetala en årlig lifränta

af 300 kronor till dem livar, dels ock den 3 november 1906 likaledes

bemyndigat telegrafstyrelsen att, enligt föreskrifterna i 4 § 3 mom.

i nämnda lag, till aflidna telefonarbetaren Vilhelm Svenssons son Folke

Verner under vissa villkor utbetala en årlig lifränta af 60 kronor att

till honom utgå till dess han uppnått femton års ålder. Med anledning

häraf äro uti förslaget till stat för år 1908 såsom nya titlar uppförda

nämnda lifräntor.

Bland anslagen under rubriken pensions- och understödsstater har

telegrafstyrelsen vidare föreslagit, att två nya årliga understöd skulle

uppföras, det ena till linjearbetaren Lars Johan Claessén och det andra

till vaktmästaren vid Motala telegrafstation Gustaf Bygel.

Till stöd för här nedan tillika gjorda framställningar i ämnet har

styrelsen till en början beträffande Claessén anfört följande.

Vid arbete under oktober månad 1892 å eu telefonlinje i närheten

af Sollefteå blef Claessén, i följd däraf att en telefonstolpe, å hvilken

han varit sysselsatt, afbrutits, vid fallet svårt skadad i vänstra höften.

Den 15 september 1905 blef Claessén, som sedan sitt förra olycksfall

måst använda krycka, ånyo skadad, i det han vid transport af telegrafmateriel

i en trappa föll och stötte högra höften mot en murkant.

Enligt ett af förste stadsläkaren i Sundsvall C. O. Elfström den 3 juli

1906 utfärdadt läkarintyg saknade Claessén förmåga af fullständig

sträckning i vänstra höften, och hade därjämte höftledens böjningsförmåga

blifvit betydligt inskränkt.

På grund af det år 1905 inträffade olycksfallet hade, enligt hvad af

nyssberörda läkarintyg framginge, rörligheten äfven i högra höften blifvit

något inskränkt. Såsom följder af dessa sjukliga förändringar i bägge

höfterna hade uti intyget angifvits, att Claessén vid ställförflyttning

vore nödsakad att använda käpp i hvardera handen, att han icke kunde

resa sig från sittande ställning utan tillhjälp af händerna, att han vore

oförmögen till hvarje arbete, förenadt med upprätt kroppsställning, att

jämväl hans förmåga att arbeta i sittande ställning syntes vara i viss

mån inskränkt, och att Claessén i betraktande af hans yrke vore att

anse som fullständig invalid; hvarjämte läkaren förklarat, att någon

nämnvärd förbättring icke vore att vänta.

Claessén, som är född den 11 januari 1851 och sålunda 56

s. 86 Kontrollera mot PDF

86 Kungl, Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

år gammal, hade varit anställd i telegrafverkets tjänst från den 1

juli 1887. Sedan olycksfallsdagen den 15 september 1905 intill utgången

af juni månad 1906 både till Claessén utbetalats sjukaflöning af

telegrafverkets medel med 3 kronor per dag. För tiden från och med

den 1 juli 1906 till årets utgång ägde Claessén jämlikt nådigt bref den

17 augusti 1906 att af telegrafmedel uppbära ett understöd af 240 kronor.

Då Claessén ådragit sig omförmälda svåra skador vid utförande af

arbete i telegrafverkets tjänst, bar telegrafstyrelsen, för beredande åt

honom af stadigvarande understöd, uti statförslaget för år 1908 uppfört

ett belopp af 480 kronor.

Uti särskild underdånig skrifvelse den 11 december 1906 bar telegrafstyrelsen

anhållit, att Claessén måtte med anledning af ifrågakomna

olycksfall äfven för år 1907 tillerkännas ett understöd af sistnämnda

belopp.

Vidkommande därefter det ifrågasatta understödet till vaktmästaren

Bygel anför telegrafstyrelsen följande.

Bygel, som vore född den 14 september 1841 och således nu öfver

65 år gammal samt gift, både allt sedan den 9 november 1881 varit

anställd vid telegrafstationen i Motala.

I sin tjänstgöring hade Bygel, enligt samstämmande vitsord af sina

förmän, städse ådagalagt mycken flit, ordentlighet och plikttrohet samt

på ett i allo tillfredsställande sätt fullgjort sina åligganden.

Bygels årsaflöning utgjorde till eu början 450 kronor, men hade

därefter höjts från och med den 1 juli 1889 till 500 kronor, och från

och med den 1 januari 1890 till 530 kronor samt slutligen från och

med den 1 november 1899 till 600 kronor. Därjämte uppbar Bygel

sedan den 1 april 1904 särskild ersättning för städning med 120 kronor

för år.

På grund af nedsatt arbetsförmåga hade Bygel från och med den

1 januari 1907 erhållit afsked från telegrafverkets tjänst. Då Bygel,

hvilken saknade rätt till pension från telegrafverkets pensionsinrättning,

ej syntes blifva i tillfälle att efter afskedstagandet förskaffa sig några

nämnvärda inkomster, har telegrafstyrelsen ansett det vara en plikt

att söka utverka åt honom ett understöd under hans återstående lifstid,

hvilket i någon mån skulle kunna skydda honom och hans familj

för nöd, och hade styrelsen för detta ändamål i statförslaget för år 1908

uppfört ett pensionsbelopp åt honom af 300 kronor.

Uti underdånig'' skrifvelse den 11 december 1906 har därefter telegrafstyrelsen

anhållit, att Bygel måtte för år 1907 tillerkännas en gratifikation

af 300 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

ST

Kungt. Maj:tv Nåd. Proposition N:o <s‘4.

I detta sammanhang anhåller jag att få anmäla telegrafstyrelsens

underdåniga skrifvelse den 22 januari 1907 med anhållan om lifränta

åt genom olycksfall skadade telegrambäraren Algot Knut Bäckman.

Af de till detta ärende hörande handlingar inhämtas, att Bäckman

den 29 juli 1906 efter slutadt arbete i en af telegrafverkets lokaler

här i staden, i afsikt att medelst spårvagn begifva sig till sitt hem för

att intaga middagsmåltid, försökt bereda sig plats å en vid motorvagnen

tillkopplad släpvagn, som emellertid varit fullsatt med passagerare,

hvarför Bäckman ej fått någon plats å densamma. Bäckman hade då,

sedan spårvagnen satts i gång, springande invid motorvagnen, försökt

erhålla plats å sistnämnda vagns främre plattform. Härvid hade Bäckman

fallit i gatan och kommit under spårvagnen med påföljd, att

vänstra underbenet krossats. Benet hade sedermera måst amputeras.

Uti sin förevarande skrifvelse har telegrafstyrelsen upplyst, att

Bäckman, som är född den 26 juli 1892 och den 18 juni 1906 antagits

i telegrafverkets tjänst, under den korta tid, han varit anställd

vid verket, städse iakttagit ett godt uppförande och utfört sina åligganden

till belåtenhet, samt att han ej kunde påräkna annat än ett

mycket ringa understöd från sina föräldrar, hvilka lefde i blygsamma

ekonomiska omständigheter.

Telegrafstyrelsen har vidare meddelat, att styrelsen för vinnande

af större befordringshastighet vid telegrammers distribuering i Stockholm

och för beredande för telegrambärarna af möjlighet att under de

jämförelsevis korta måltidsrasterna hinna till sina merendels aflägset

belägna hem med spårvagnsbolagen i Stockholm träffat aftal om rätt

för uniformerad vaktbetjänt vid telegrafverket att afgiftsfritt begagna

sig af spårvägarna.

På grund af hvad telegrafstyrelsen i ärendet anfört och med framhållande

att enligt styrelsens förmenande olycksfallet icke orsakats af

vårdslöshet eller oförsiktighet från Bäckmans sida, har styrelsen anhållit,

att, ehuru eleven Bäckman i anledning af olycksfallet icke vore berättigad

till ersättning enligt lagen angående ersättning för skada till följd af

olycksfall i arbete den 5 juli 1901, han likväl måtte af billighetsskäl

tillerkännas eu lifränta till belopp, motsvarande det, som enligt nyssberörda

lag vore för liknande fall fastställdt, eller etthundrafemtio kronor

om året, att från och med år 1907 utgå under hans återstående lifstid.

Bidraget till telegrafverkets j)ensionsinrättning har utgått dels med

fem procent af portoinkomsten af telegrafmedel, och dels med ett fast

tilläggsbelopp, afpassadt efter de förbindelser pensionsinrättningen måst

tid efter annan ikläda sig för nya befattningar. Nämnda fem procent

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

af portoinkomsten har i telegrafverkets utgiftsstat för år 1907 upptagits

till förslagsvis 91,000 kronor och tilläggsbeloppet till 126,190

kronor.

Beträffande de af kommitterade föreslagna bestämmelser i fråga

om pensionsrätten åt telegrafverkets personal tillåter jag mig hänvisa

till kommittébetänkandet (sid. 150 och följande samt förslaget till aflöningsreglemente

§ 6 (§ 7).

Jag anhåller här endast få återge en tabell, innehållande jämförelse

mellan de af kommitterade föreslagna och nu utgående högsta pensionsbelopp

för ett flertal af de förut befintliga befattningarna.

Högsta pensionsbelopp

enligt

kommitté ra- des förslag.

enligt nu

gällande

bestämmelser.

Anmärkningar.

byråchef............................

telefondirektör, telegrafdirektör af l:sta

5,500

5,000

lönegraden .................................

4,600

4,500

pensionsåldern höjd till 65 år.

j verkstadsdirektör............................

4,600

4,000

pensionsåldern nedsatt till 60 år.

I telegrafdirektör af 2:dra lönegraden......

4,200

4,000

pensionsåldern höjd till 65 år.

1 linjedirektör ....................................

1 byråtjänsteman (nuvarande tjänsteman af

4,200

3,800

o

rc

o

O

j ‘2-.dra graden hos styrelsen)............

| byrå tjänsteman (nuvarande tjänsteman af

4,000

4,000

| l:a graden hos styrelsen)...............

4,000

2,800

| kommissarie af l:a lönegraden............

3,800

3,800

pensionsåldern höjd till 65 år.

» » 2:a » ......

3,400

3,300

d:o d:o d:o

» » 3:e » ...........

3,000

3,000

d:o d:o d:o

linjeingenjör....................................

3,000

3,000

| kommissarie af 4:e lönegraden............

2,800

2,800

d:o d:o d:o

assistent.......................................

2,200

2,100

kommissarie af 5.e lönegraden............

1,500

1,200

» » 6:e » ............

1,400

1,200

» » 7:e » ............

'' 1,300

1,200

telegrafist .......................................

1,200

1,200

pensionsåldern nedsatt till 55 år.

vaktföreständare .............................

1,200

1,050

8tationsförman .................................

1,000

600

pensionsåldern höjd till 65 år.

vaktmästare ...................................

1,000

600

interurbantelefonist (nuv. l:a lönegraden)

900

900

pensionsåldern nedsatt till 55 år.

» (nuv. 2: a » )

900

750

stationsbiträde.................................

900

600

pensionsåldern höjd till 65 år.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 84. 89

Kommitterade framhålla, att genom den af kommitterade föreslagna

omorganisationen, hvarigenom ett ganska afsevärdt antal nya befattningar

skulle uppföras å ordinarie stat och antalet tjänstemän i de uti

staten nu upptagna befattningarna i vissa fall komme att ökas, komme

gifvetvis det af statsmedel till telegrafverkets pensionsanstalter utgående

anslaget att behöfva höjas.

Någon fullständig utredning af de ändrade kostnaderna för pensioneringen

har emellertid af kommitterade icke medhunnits (se dock

betänkandet sid 154).

Beträffande det nämnda bidraget till pensionsinrättningen af portomedel

afsågs vid pensionsinrättningens bildande en och en half procent

af detsamma såsom ständigt bidrag af statsmedel för pensionering af

personalen till det antal och i enlighet med de aflöningar, som funnos

vid pensionskassornas tillkomst — pensionsinrättningen trädde i verksamhet

den 1 januari 1875 och änke- och pupillkassan den 1 juli

samma år — under det att tre och en half procent anvisades att amortera

den retroaktivfond, som beräknats motsvara det dåvarande värdet

af samtliga afgifter för den äldre personalens pensionering, hvilka enligt

de för pensionsinrättningen gällande matematiska grunder skulle

hafva med hänsyn till personalens dåvarande ålder och aflöning influtit

under dess föregående tjänstetid, därest pensionsinrättningen hela

denna tid varit i verksamhet.

Nämnda retroaktivfond är slutamorterad under år 1907.

Med erinran härom hafva kommitterade föreslagit, att staten fortfarande

borde anvisa samma belopp, 3 Vs procent af portomedel, att,

då detsamma icke längre vore behöflig! för sitt ursprungliga ändamål,

bereda inträde i pensionsinrättningen åt den ganska talrika linjepersonal

— linjemästare, linjeförmän och reparatörer — som nu vore

föreslagen till uppförande å ordinarie stat. Liksom vid pensionsanstalternas

bildande gällde, enligt kommitterades mening (sid. 155), äfven

nu, att denna nya personal icke kunde själf bereda sig inträde i pensionsinrättningen,

då därför skulle kräfvas erläggande af afgifter äfven

för den förflutna tiden, uppgående till ett belopp, som för många

skulle motsvara eu så stor del af aflöningen, att dylika afgifter icke

ens kunde ifrågasättas.

Nämnda anslag, 5 procent af portomedel, skulle alltså fortfarande utgå.

För öfrigt hafva kommitterade tänkt sig, att den utjämning i anslagen

till pensionsanstalterna, som kunde efter verkställd fullständig

utredning visa sig behöflig och hvilken, efter hvad kommitterade funnit,

ej representerade något afsevärdt belopp, skulle kunna, i likhet med

Bih. till Riksd. Prot. 1807. 1 Sami. 1 Åfd. 64 Käft. 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

hvad som vid föregående tillfällen skett, upptagas i utgiftsstaterna för

ett kommande år.

Då telegrafinkomsterna för år 1908 beräknats komma att uppgå till

2,000,000 kronor, bär det af telegramportot utgåénde bidraget till pensionsinrättningen

uti staten för år 1908 upptagits till 100,000 kronor,

hvilket belopp med 9,000 kronor öfverskjuter det förutnämnda belopp,

som utgjorde motsvarande post i 1907 års stat.

Hvad angår det ofvanberörda tilläggsbeloppet till pensionsinrättningen,

innefattar detsamma det årliga anslag, som beräknats motsvara

kostnaden från statens sida för pensionering af den från och med år

1903 å ordinarie stat uppförda personal. I fråga om beloppet af denna

kostnad för nu ifrågasatta reglering hafva kommitterade erinrat, att,

ehuru den nedsättning i pensionsåldern för viss del af expeditionspersonalen,

som kommitterade funnit tjänstens kraf påkalla, gifvetvis

medför någon ökning af pensionskostnaden, å andra sidan den betydande

höjningen af pensionsåldern för manliga stationsföreståndare med

flere af tjänstemännen medför en betydande minskning.

Uti det för år 1907 beviljade tilläggsbeloppet, 126,190 kronor, har

äfven inberäknats ett belopp af 270 kronor, utgörande ersättning för

skillnaden mellan det för år 1906 upptagna tilläggsanslaget och det som

på grund af uppförande å ordinarie stat från och med sistnämnda år

af vissa tjänster rätteligen bort utgå. Då detta belopp af 270 kronor

sålunda var afsedt att endast en gång upptagas i staten, har telegrafstyrelsen

i statförslaget för år 1908 nedsatt tilläggsanslaget till pensionsinrättningen

från 126,190 kronor till 125,920 kronor.

Kommitterade hafva af ofvan angifna skäl i sitt statförslag för

sistnämnda år bibehållit det af telegrafstyrelsen föreslagna tilläggsbeloppet

till pensionsinrättningen, 125,920 kronor.

Uti 1907 års stat är till bidrag till telegrafverkets änke- och pupillkassa

uppfördt ett anslag af 8,000 kronor, och har telegrafstyrelsen uti

statförslaget för år 1908 upptagit nämnda anslag med enahanda belopp.

I det af kommitterade upprättade statförslaget har äfven detta

anslag bibehållits oförändradt.

Till fyllnadspensioner äro enligt 1907 års stat förslagsvis anslagna

65,500 kronor. Inom telegrafstyrelsen har verkställts beräkning öfver

de fyllnadspensioner, Indika kunna antagas komma att beviljas till och

med år 1908, och har summan af hvad däraf skall börja att utgå under

sistnämnda år lagts till de för år 1907 beräknade beloppen, hvar
-

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

91

vid visat sig, att det för ändamålet erforderliga förslagsanslaget bör

upptagas till 66,650 kronor eller 1,150 kronor högre än i 1907 års stat.

Summan af anslagen å 1907 års pensions- och

understödsstater utgör såsom förut nämnts ............... kronor 296,100: —

Lägges härtill ofvan föreslagna förhöjningar,

nämligen:

för lifränta till linjearbetaren Anders

Forserstråle........................ kronor 300: —

för lifränta till linjearbetaren

Gustaf Isidor Andersson ......... » 300: —

för lifränta till aflidne telefonarbetaren

Vilhelm Svenssons son

Folke Verner ..............................

för understöd åt linjearbetaren

Lars Johan Claessén ...............

för understöd åt vaktmästaren

Gustaf Bygel ..............................

för lifränta åt telegrambäraren

Algot Knut Bäckman ...............

för det å telegramportot beräknade

bidraget till telegrafverkets

pension sinrättning............

för fyllnadspensioner......................_

eller tillhopa......................................

men afdragas:

dels de för aflidne J.

E. Åkerström och

C. Sjöberg uppförda

pensionsbelopp tillhopa

...........................kr. 800: —

dels ock anslaget för en

gång till telegrafverkets

pensionsinrättning

.......................... 270: —

eller tillsammans .............................

erhålles en ökning af

60: —

480: —

300: —

150: —

9,000:

1,150:

kronor 11,740:

kronor 1,070: —

.. kronor 10,670:

Ifrågavarande stater skulle sålunda för år 1908

komma att sluta å ett belopp af.............................

kronor 306,770: —

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Departements
chefens
yttrande.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

På de af telegrafstyrelsen anförda skäl anser jag mig böra tillstyrka,

att Kungl. Maj:t föreslår Riksdagen bevilja de åt linje arbetaren Claessén,

vaktmästaren Bygel och telegrambäraren Bäckman ifrågasatta understödsbeloppen;

och torde dessa understöd böra utgå från och med år 1907.

Hvad angår frågan om tjänstemännens vid telegrafverket pensionering,

gäller för ^ närvarande, att pension, till beloppet motsvarande

oafkortad lön, utgår dels från telegrafverkets pensionsinrättning enligt

det för denna inrättning gällande reglemente dels ock med erforderligt

fyllnadsbelopp af telegrafverkets medel. Enligt nämnda reglemente äro

inrättningens delägare, d. v. s. alla i ordinarie tjänst vid telegrafverket

anställda personer, skyldiga att erlägga årsafgifter, som för personalen

inom styrelsen belöpa sig till 3 procent af pensionen och för öfriga

delägare till 5,2 a 6 procent däraf, beroende på vederbörandes ålder

vid inträde i tjänst. Därjämte är den, som efter fyllda 25 år iuträdt

i pensionsinrättningen, pliktig att erlägga retroaktivafgift.

‘Statens bidrag till pensionsinrättningen har, såsom nämndt, utgjort

dels 5 procent af portoinkomsten af telegrafmedel dels särskild! tillläggsbidrag

för den genom 1902 års omorganisation nytillkomna ordinarie

personalen.

Pensionen från pensionsinrättningen utgör högst 60, lägst 48

procent af aflöningen. Då emellertid slutlönen i allmänhet är större

än det i reglementet angifna procenttalet af hela aflöningen, har fyllnadspension

utbetalts af telegrafmedel för fyllande af skillnaden mellan

den garanterade pensionen och den från pensionsinrättningen utgående.

Enligt kommitterades förslag skulle pensionen fortfarande utgå

dels från pensionsinrättningen och dels i form af fyllnadspension, och,

enligt hvad jag inhämtat, skulle kommitterade afsett, att pensionsinrättningen

skulle betala proportionsvis lika stor andel af de föreslagna

pensionerna som af de nu utgående. I öfrigt äro de af kommitterade

föreslagna bestämmelser angående pensioneringen, med undantag beträffande

generaldirektören, väsentligen hämtade från det af 1902 års pensionskommitté

afgifna betänkande.

Hvad angår _ generaldirektörens pensionsförhållanden, hafva dessa

ordnats med ledning af de grundsatser, som finnas bestämda för pensionering

af chefen för Trollhätte kanal- och vattenverk, dock att kommitterade

icke föreslagit någon bestämmelse om skyldighet för generaldirektören

att erlägga pensionsafgift. Detta synes mig emellertid vara

ett undantag, hvarför giltiga skäl ej kunna utletas, utan har jag ansett

generaldirektören böra erlägga en årlig pensionsafgift af 360 kronor,

motsvarande hvad som skolat utgå enligt det genom proposition

n:r 18 innevarande års Riksdag förelagda förslag till lag angående

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 84.

93

civila tjänstinnehafvares rätt till pension. Under förutsättning att

generaldirektören är medlem i telegrafverkets pensionsinrättning och

vid afgång från generaldirektörsämbetet är berättigad till pension från

denna inrättning, torde af telegrafmedel böra utgå endast fyllnadspension.

Under förstnämnda förutsättning lärer pensionsafdraget böra minskas med

det belopp, som generaldirektören erlägger till pensionsinrättningen.

Berörda lagförslag skiljer sig i vissa delar från de af ofvannämnda

pensionskommitté uttalade åsikter, och torde de i telegrafkonnnitterades

förslag till aflöningsreglemente, § 6 punkterna 4—7, (§ 7 p. 4—7) ifrågasatta

stadganden i tillämpliga delar bringas till öfverensstämmelse med af

Kungl. Maj:t redan gillade principer samt i erforderliga delar kompletteras.

Särskilda af kommitterade framhållna omständigheter synas emellertid

betinga vissa undantagsbestämmelser i fråga om pensionsåldern.

Beträffande tjänstemännen i styrelsen, som hittills varit pensionsberättigaae

vid 65 lefnads- och 35 tjänstår, torde dock ingen anledning

föreligga att göra undantag från den i lagförslaget såsom allmän

regel antagna pensionsåldern af 67 år. För kvinnliga tjänstemän

i allmänhet torde antalet tjänstår böra, jämväl i öfverensstämmelse med.

lagförslaget, bestämmas till 30. Däremot synas mig de af kommitterade

i öfrigt föreslagna stadganden om pensionsålder lämpliga med

hänsyn till antydda särskilda omständigheter.

De af kommitterade föreslagna pensionsunderlag äro med hänsyn till

de jämförelsevis höga slutaflöningarna i allmänhet lägre än om de beräknats

enligt de i omförmälda lagförslag angifna grunder, och har jag

icke funnit anledning till erinran mot hvad kommitterades förslag i

denna del innehåller.

Den omständigheten att någon fullständig utredning för närvarande

ej föreligger rörande de ökade kostnaderna, som kommitterades

förslag i förenämnda afseende skulle för staten medföra, synes mig icke

föranleda betänklighet mot att antaga detsamma, då man i allt fäll

redan af den utredning, som förebragts, kan i hufvudsak bedöma frågan.

Till nästkommande års riksdag torde en uttömmande utredning

kunna medhinnas. Jag tillstyrker därför hvad kommitterade rörande

pensions- och understödsstaterna hemställt.

Hvad därefter angår

C. Omkostnadsstaten.

äro anslagen under denna afdelning, hvilka samtliga äro förslagsanslag,

i staten för år 1907 upptagna till 2,774,650 kronor.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

Höjning af

anslaget till

stationers och

linjers underhåll.

Höjning af

anslaget till

blanketter

m. m.

Häraf äro under titeln: »Stationers och linjers underhålla upptagna

1,700,000 kronor. Samma anslag beräknades i omkostnadsstaten

för år 1903 till

)) » 1904 )>

» » 1905 »

» » 1906 »

1.200.000 kronor

1.370.000 ))

1.445.000 » och

1.580.000 » .

Telegrafstyrelsen har meddelat, att utgifterna från detta anslag,

hvilka själffallet ökas i förhållande till mängden af nyanläggningar,

under år 1906 torde komma att uppgå till omkring 1,967,000 kronor

eller till ett belopp, som med omkring 267,000 kronor öfverstiger äfven

det i 1907 års stat för ifrågavarande ändamål upptagna anslag. Med

stöd af vunnen erfarenhet tiar styrelsen ansett, att för år 1908 minst

2,000,000 kronor vore erforderliga för betäckande af utgifterna under

denna titel. Genom uppförande af ett större antal linjeunderbefäl och

reparatörer å ordinarie stat komme emellertid utgifterna under denna

titel att minskas med ett belopp motsvarande den del af ifrågavarande

tjänstemäns arfvoden, som hittills utgått af detta anslag. Efter verkställd

beräkning hafva kommitterade funnit detta belopp uppgå till

omkring 240,000 kronor, hvadan detta anslag af kommitterade föreslagits

till 1,760,000 kronor eller till ett 60,000 kronor högre belopp

än hvad för år 1907 blifvit för ändamålet beviljadt.

Under anslagstiteln »Blanketter, telefonkataloger, skrifmaterialier, läcker,

renskrifning m. m.» har uppförts:

för år 1905 ett belopp af.................... 175,000 kronor

» » 1906 » » »..................... 190,000 » och

» » 1907 » » » ..................... 200,000 »

Telegrafstyrelsen framhåller, att utgifterna under detta anslag för år

1905 uppgått till 210,848 kronor och syntes för år 1906 komma att

öfverskrida äfven denna summa. För åren 1907 och 1908 vore icke heller

någon minskning att påräkna. En af de största posterna under denna titel

utgjordes nämligen af rikstelefonkatalogen och utgifterna för densamma

vore på grund af det år från år ökade antalet telefonabonnenter i ständigt

stigande. Styrelsen har därför ansett, att uti staten för år 1908

ifrågavarande anslag bör uppföras med ett till 220,000 kronor förhöjdt

belopp eller med 20,000 kronor mera än i 1907 års stat.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84. 95

Till beklädnad, är uti 1907 års stat uppfördt ett anslag af 100,000

kronor. Då emellertid införandet af en sommararbetsdräkt för linjearbetarna

befunnits vara oundgängligen nödvändigt, har telegrafstyrelsen

för bestridande af de härmed förenade kostnaderna föreslagit, att

uti statförslaget för år 1908 anslaget upptages med 120,000 kronor,

hvilken summa med 20,000 kronor öfverstiger anslaget för år 1907.

Anslaget till inköp och underhåll af inventarier och verktyg in. m.

var uti 1905 års stat upptaget till 75,000 kronor, men höjdes uti 1906

års stat till 100,000 kronor, och har anslaget uti 1907 års stat bibehållits

vid sistnämnda belopp. Telegrafstyrelsen har meddelat, att

utgifterna under detta anslag år 1905 uppgingo till omkring 113,000

kronor och syntes efter gjorda beräkningar under år 1906 komma

att stiga till omkring 137,000 kronor. En höjning af anslaget syntes

sålunda nödvändig, dock har telegrafstyrelsen ansett anslagskrafvet

för år 1908 kunna begränsas till 115,000 kronor, utgörande detta belopp

en höjning af 15,000 kronor från den i 1907 års stat upptagna

summan.

Under titeln »Telegrafverkets undervisningsanstalt» är uti 1907 års

stat upptaget ett belopp af 15,000 kronor. Telegrafstyrelsen framhåller,

att införandet af realskoleexamen såsom tillräcklig kompetensfordran

för vinnande af tillträde till telegrafelevkursen vid undervisningsanstalten

torde komma att inom en icke aflägsen framtid kräfva utvidgning

af kurserna samt införande af nya läroämnen, hvilket i sin

ordning erfordrade nya lärarkrafter och ökadt utrymme. Styrelsen har

med anledning häraf ansett, att uti staten för år 1908 anslaget till

telegrafverkets undervisningsanstalt borde uppföras med 20,000 kronor,

hvilket belopp sålunda med 5,000 kronor öfverstiger motsvarande

summa uti 1907 års stat.

Öfriga anslag å omkostnadsstaten har telegrafstyrelsen ansett icke

erfordra någon höjning.

Kommitterade föreslå emellertid, att ytterligare två af de i omkostnadsstaten

upptagna anslagen något höjas.

Enligt § 19 i det af kommitterade utarbetade förslag till aflöningsreglemente

för tjänstemän vid telegrafverket (§ 20 i mitt förslag) lämnas

kostnadsfri läkarvård jämte medikamenter enligt de närmare bestämmelser,

som af Kungl. Maj:t må komma att meddelas, åt linjemästare, linje
-

Höjning af

anslagot till

beklädnad.

Höjning af

anslaget till

inköp af

inventarier

in. in.

Höjning af

anslaget till

telegrafverkets

undervisningsanstalt.

Höjning af

anslaget till

sjukvård

m. m.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

förman, stationsförman, vaktmästare, reparatör, stationsbiträde, telegrambärare,

vid linjebyggnaderna anställda extra ordinarie underbefäl och

arbetare äfvensom åt underbefäl och arbetare vid telegrafverkets verkstad

samt åt annan med desamma jämförlig, i telegrafverkets tjänst

befintlig tillfällig personal. Samma bestämmelse, med något annan formulering,

återfinnes i § 14 af hittills gällande aflöningsreglemente.

I 1907 års utgiftsstater är för sjukvård och begrafningshjälp uppfördt

ett belopp af 15,000 kronor..

Af skäl, som kommitterade å sid. 207—208 af sitt betänkande närmare

utvecklat, hafva kommitterade föreslagit, att ett tuberkulossjukhus

måtte anskaffas för telegrafverkets nysnämnda personal. Enligt hvad

kommitterade beräknat skulle ett sådant sjukhus för 16 å 20 patienter

fylla telegrafverkets behof. Utredningar, som verkställts af de af styrelsen

för Svenska nationalföreningen mot tuberkulos utsedda kommitterade,

gåfve vid handen, att byggnadskostnaden för ett sjukhus för 16

patienter komme att uppgå till 38,000 kronor.

Enligt sistnämnda kommitterades beräkningar skulle den årliga

driftkostnaden för ett djdikt sanatorium uppgå till följande belopp:

Aflöning ar:

Läkare (ej anställd särskilt för sjukhuset,

men med skyldighet att göra rond minst

en gång i veckan).......................................... Kronor 500: —

Sköterska (lön 400 kr., allt fritt 365 kr.) » 765: —

En städerska och en köksa (löner 400 kr.,

allt fritt 730 kr.)............................................ j> 1,130: —

En eldare eller en gårdskarl, arfvode......... » 500: — 2 895-

Utspisning m. m.

16 patienter i 360 dagar å 1 krona per d?

Ved och kol..................................................

Tvätt...................................................................

Lyse ...................................................................

Medicin ...............................................................

Linneförråds och inventariers underhåll..

Byggnadens underhåll ...................................

Oförutsedda utgifter .......................................

Kronor

5,760

—

»

400

—

»

200

—

»

200

—

»

200

—

»

200

—

»

350

—

»

200

—

7,510: —

Summa kronor 10,405: —

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

Teiegrafkomraitterade framhålla, att från denna summa emellertid

borde dragas dels kostnaden för patienternas utspisning, 5,760 kronor,

hvilken motsvarade nu utgående kostnad för lasaretts- och sanatorievård,

och dels kostnaden för medicin, hvilken redan nu af telegrafverket

bestrides. Af återstående utgifter kunde kostnaderna för linneförråds

och inventariers samt byggnadens underhåll föras å andra utgiftstitlar,

hvarför den ökade kostnaden för »sjukvård och begrafningshjälp»

skulle, om kommitterades förslag till anordnande af särskildt sjukhus för

telegrafverkets personal vunne godkännande, uppgå till 3,895 kronor

eller i rundt tal 4,000 kronor.

Af sålunda anförda skäl hafva kommitterade i det nu förevarande

anslaget föreslagit en höjning med 4,000 kronor, och har sålunda detta

anslag i staten upptagits till 19,000 kronor.

Anslaget till felräkning spenning ar, hvilket i 1907 års stat upptagits

till 3,500 kronor'' hafva kommitterade på grund af den utsträckning i

rätten att erhålla felräkningspenningar, som kommitterade föreslagit,

ansett böra höjas till 10,000 kronor.

Mot hvad telegrafstyrelsen sålunda föreslagit har jag icke funnit

anledning till erinran.

Hvad särskildt angår förslaget om anordnande af ett tuberkulossjukhus

för telegrafverkets till sjukvård berättigade personal, anser jag

mig böra kraftigt förorda detsamma. Såsom framgår af kommitterades

redogörelse, äro tuberkidösa lungsjukdomar rätt talrika i synnerhet bland

linjearbetarna, och dödsfallsprocenten bland de sjuka har visat sig påfallande

hög. Detta torde säkerligen hafva sin förklaring i de ogynnsamma

förhållanden, hvarunder dessa statstjänare ofta nog måste utföra

sitt sträfsamma arbete, samt däri, att sanatorievård på grund af

det strängt anlitade utrymmet å befintliga inrättningar icke kunnat i

tid beredas de af sjukdomen angripna. Å de s. k. folksanatorierna kan

gifvetvis icke något företräde lämnas åt i statstjänst anställda personer.

Det synes mig därför, som skulle det vara, om än ej en plikt, så dock

en synnerligen behjärtansvärd sak att staten anordnar särskilda sjukhem

för den personal, hvilken staten åtagit sig att bereda sjukvård.

Kostnaderna synas icke afskräckande. På sätt kommitterade påpekat,

torde det ej heller vara att befara, att platser å det tillämnade sjukhuset

skulle behöfva stå oupptagna, då säkerligen andra statens verk

skulle med tacksamhet begagna sig af tillfället att kunna å sjukhuset

bereda vård åt dem tillhörande personal.

Bil. till Bihd. Prat. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 64 Haft.

Höjning af

anslaget till

felräkningspenningar.

Departements
chefens
yttrande.

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Departementschefens

yttrande.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

Titeln »Diverse utgiften, som i 1907 års stat upptagits till 74,150

kronor och af kommitterade föreslagits till 74,250 kronor, torde för

jämnande af staternas slutsumma böra nedsättas till 59,130 kronor.

Summan af anslagen å 1907 års omkostnadsstat utgör såsom förut

nämnts .................................................................. 2,774,650 kronor.

Läggas härtill ofvan föreslagna förhöjningar,

nämligen till:

»Stationers och linjers underhåll»............................ 60,000

»Blanketter, telefonkataloger m. m.»........................ 20,000

»Beklädnad»..................................................................... 20,000

»Inköp och underhåll af inventarier m. m.» ......... 15,000

»Sjukvård och begrafningshjälp»................................. 4,000

»Telegrafverkets undervisningsanstalt».................... 5,000

»Felräkningspenningar» .............................................. 6,500

»

»

»

»

»

»

»

summa 2,905,150 kronor.

Dragés därifrån minskningen å »Diverse

utgifter»............................................................................ 15,020 »

skulle 1908 års omkostnadsstat uppgå till ............ 2,890,130 kronor.

D. Ränta och amortering-.

Till betalning af ränta och amortering å telegrafverkets lån hafva

kommitterade för år 1908 upptagit ett belopp af 1,884,400 kronor.

Motsvarande belopp i 1907 års stat utgjorde 1,699,400 kronor,

hvadan sålunda nu föreslås en förhöjning af 185,000 kronor.

Härvid har jag icke någon anmärkning att framställa. Jag tilllåter

mig endast erinra, att Kungl. Maj:t i propositionen n:r 14 föreslagit

innevarande års Riksdag att bemyndiga riksgäldskontoret att tillhandahålla

telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af statens telefonväsende

ett lånebelopp för 1907 af 5,000,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

09

Såsom anslag under rubriken

E. Fastigheter

uppfördes i utgiftsstaterna för år 1907 tillsammans 500,000 kronor.

Beträffande de under denna rubrik upptagna auslagsbelopp anför

telegrafstyrelsen i sin underdåniga skrifvelse angående förslag till utgiftsstater

för telegrafverket för år 1908 följande.

Af de under denna titel uti 1906 och 1907 års utgiftsstater uppförda

anslag hade, jämlikt särskilda medgifvanden af Kung!. Maj:t och

Riksdagen, för utvidgning af telegrafverkets lokaler i Stockholm reserverats

för år 1906 100,000 kronor och för år 1907 200,000 kronor.

Uti det statsrådsprotokoll, som åtföljde Kungl. Maj:ts nådiga proposition

till 1905 års riksdag angående statsverkets tillstånd och behof,

vore närmare redogjordt för de skäl, som föranledt telegrafstyrelsen att

göra underdånig framställning om medgifvande att reservera medel för

ifrågavarande ändamål, hvarjämte framhållits, hurusom det vore oundgängligt

att anlita telegrafverkets vinstmedel från flera statsregleringsperioder

för hvarje år till så stort belopp, som lämpligen kunde därtill

disponeras.

Med anledning häraf hade telegrafstyrelsen uti det under rubriken

»Fastigheter» i förslaget till 1908 års stater uppförda belopp för ofvanberörda

ändamål inberäknat ett belopp af 200,000 kronor.

Behofvet af större lokaler för telefonstationen i Stockholm hade

emellertid blifvit allt mer trängande. Telefonnätet hade där hastigt

utvecklat sig, såsom framginge af följande öfversikt:

vid slutet af år 1896 funnos 3,670 st. apparater

))

1897

»

4,949

»

»

»

1898

»

6,341

»

»

»

1899

7,600

»

»

»

1900

»

8,615

»

»

»

1901

»

8,562

»

»

»

1902

»

9,264

»

»

»

1903

»

10,843

»

»

»

1904

»

12,308

»

»

»

1905

»

13,954

»

»

Anslag fölutvidgning

af

telegrafverkets

lokaler i

Stockholm.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 84.

De under samma tidsperiod i Stockholm influtna telefoniukomsterna

hade utgjort:

, år 1896

d 1897.

)i> 1898..

» 1899.

» 1900.

» 1901.

» 1902.

5 1903 .

» 1904.

» 1905

443,317:81 »

489,560: 15 »

536,669:57 »

577,299: 72 »

636,807:82 »

718,203: 60 »

698,628: 97 »

919,952:36 »

1,071,946:97 »

364,634: 89 kronor

Med en sådan ökning i antalet telefonapparater kunde, fortsätter

vidare telegrafstyrelsen, den nuvarande stationslokalen endast för få år

bereda tillräckligt utrymme för de anordningar, som erfordrades för

betjänande af det stigande antalet abonnenter.

Äfven telegrafstationen vore i den närmaste framtiden i behof af

ökadt utrymme. Då alla för ändamålet lämpliga lokaler i peusionsinrättningens

bredvidliggande hus redan vore af telegrafstyrelsen förhyrda,

kunde ej heller detta behof med nuvarande resurser tillfredsställas.

Då telegrafstyrelsen sålunda ansett sig böra under den allra närmaste

tiden gå i författning om anskaffande af utvidgade lokaler för

ifrågavarande stationer, hade styrelsen uppgjort ett villkorligt köpeaftal

angående förvärfvandet af de telegrafverkets pensionsinrättning tillhöriga

egendomarna n:ris 2 och 3 i kvarteret Aeolus med adressnummer

8 Slottsbacken och 3 Telegrafgränd, Indika egendomar gränsade intill

telegrafverkets nuvarande fastighet och redan nu till största delen förhyrdes

för telegrafverkets behof.

Ifrågavarande till inköp ifrågasatta egendomar innehölle en areal

af sammanlagdt 933,2 kvadratmeter och hade af de sakkunnige, som af

telegrafstyrelsen för ändamålet tillkallats, värderats till 527,000 kronor.

Enligt den villkorliga öfverenskommelsen vore köpeskillingen bestämd

till 520,000 kronor, men finge detta , belopp tills vidare, intill utgången

af år 1912, innestå hos pensionsinrättningen mot 41 b procent årlig ränta,

dock med rätt för telegrafstyrelsen att före denna tid efter därom sex

månader förut till säljaren lämnadt meddelande verkställa afbetalningar

å köpeskillingen.

Anledningen hvarför telegrafstyrelsen i detta liksom i ett annat

här nedan angifvet fall ansett lämpligt att träffa aftal därom, att köpe
-

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj .in Nåd. Proposition N:o 84.

101

skilliugen finge hos säljaren innestå, vore den att, då styrelsen nu voro

nödsakad att hos Kungl. Maj:t föreslå inköp af fastigheter till särdeles

högt belopp, köpeskillingen måtte kunna i viss mån fördelas på liera år.

Beträffande användandet af ifrågavarande fastigheter hade styrelsen

tänkt sig, att därå befintliga byggnader skulle nedrifvas och i stället

uppföras ett nytt hus, som tillsammans med den telegrafverket tillhöriga

egendomen n:r 2 Skeppsbron skulle lämna fullt tillräckliga lokaler

för såväl telegraf- och telefonstationerna som äfven styrelsen.

Ritningar för denna nybyggnad vore för närvarande under utarbetande,

och både telegrafstyrelsen för afsikt att i samband med statförslaget

för år 1909 inkomma med kostnadsförslag härför samt föreslå, att de

.för utvidgande af telegrafstyrelsens lokaler i Stockholm reserverade

medel finge användas för detta ändamål.

Uti förenämnda, i 1907 års utgiftsstater under titeln »Fastigheter»

upptagna belopp 500,000 kronor är äfven inberäknad en summa af

249,800 kronor, afsedd att reserveras för anskaffande af lokaler i landsorten

för telegrafverkets behof.

Sedan 1904 års Riksdag med anledning af uti samma års statsverksproposition

därom gjorda framställning medgifvit, att för telegrafverkets

behof till ett pris af 47,000 kronor finge inköpas en vid Prästgatan,

Bruksgatan och den blifvande Karlsgatan i Hälsingborg belägen

tomt att användas till telegraf- och telefonstation, har Kungl. Maj:t

enligt nådigt bref den 1 juli samma år funnit godt medgifva, att för

telegrafverkets behof finge till ofvannämnda pris inköpas ifrågavarande

tomt.

Med anledning häraf hade, meddelar telegrafstyrelsen, styrelsen

låtit uppgöra ritningar och kostnadsberäkning för en telegraf- och

telefonstationsbyggnad i Hälsingborg, hvilken byggnad enligt de uppgjorda

ritningarna vore afsedd att uppföras i fyra våningar.

I bottenvåningen skulle anordnas lokaler för telegrafstationen, nämligen

apparatrum, rum för allmänheten samt för stationsföreståndaren

och dennes biträden, rum för telegrambärarna äfvensom toalett- och

frukostrum.

I denna våning funnes äfven tre rum, afsedda för linjeingenjörsexpeditionen,

samt ett förrådsrum för apparater och ömtåligare materiel.

Våningen en trappa upp skulle innehålla två lägenheter om sex,

resp. fyra ruin och kök m. in., båda afsedda för uthyrning, intilldess

detta utrymme blefve för stationens räkning erforderligt.

Anslag till

ny stations

byggnad i

Hälsingborg.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj te Nåd. Proposition N:o 84.

I våningen två trappor upp vore ämnade att inredas rum för öfverkoppling

och accumulatorer äfvensom två lägenheter om tre, resp. två

rum och kök samt ett enkelrum, afsedda för uthyrning.

Våningen tre trappor upp skulle innehålla lokaler för interurbana

och lokala telefonstationerna jämte erforderliga kapprum, toaletter in. m.

äfvensom rum för vaktföreståndare.

Slutligen skulle i vindsvåningen inredas en lägenhet om ett rum

och kök, afsedd för uthyrning.

I källarvåningen skulle anordnas lokaler för undersökning, rum för

linjeförman och samlingsrum för telegrafverkets arbetare, förrådsrum

för telegrafverkets materiel och apparater, kol- och ångpannerum samt

hushållskällare till de för uthyrning afsedda lägenheterna.

Enligt det uppgjorda förslaget skulle således hela våningen eu

trappa upp inrymma lokaler, afsedda att tillsvidare uthyras.

Orsaken hvarför denna våning, som under den närmaste framtiden

icke komme att blifva behöflig för telegrafverkets behof, icke helt och

hållet uteslutits, och endast en byggnad med tre våningar föreslagits,

vore den, att lokala telefonstationen vid en station af* den storlek som

Hälsingborgs icke utan olägenhet kunde inrymmas annat än i öfverstå

våningen, hvarest takbelysning kunde anordnas. I lokaler med takljus

vunnes nämligen den fördelen, att växelborden kunde placeras utefter

väggarna med framsidan mot rummets midt, hvilket vore till synnerlig

stor fördel både för de tekniska anordningarna och för expeditionens

öfvervakande. Visserligen komme till en början icke hela öfverstå

våningen att inredas för telefonexpeditionen, men man måste alltid vara

beredd, att hela denna våning i en framtid erfordrades för lokalexpeditionens

behof och således annan plats måste beredas för interurbanexpeditionen,

hvilkens flyttning kunde ske för en jämförelsevis obetydlig kostnad.

Att uppgöra byggnadsplanen så, att lokalstationen i framtiden

behöfde flyttas, skulle däremot icke vara ändamålsenligt, då just denna

stations flyttning vore synnerligen dyrbar.

De i byggnaden inrymda mindre lägenheterna vore afsedda att

mot skälig hyra upplåtas åt gårdskarl och reparatörer eller åt andra

vid telegrafverket anställda vaktbetjänte.

Vid förslagets utarbetande hade lagts största vikten på att få

byggnaden så solid och ändamålsenlig som möjligt, under det att på

den yttre utsmyckningen några större kostnader icke nedlagts.

Enligt gjorda beräkningar skulle själfva byggnaden komma att betinga

en kostnad af 230,000 kronor. Af denna summa skulle för år

1908 erfordras ett belopp af 100,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:tf! Nåd. Proposition N:o M.

io;i

Med bifall till en af Kungl. Maj:t till 1905 års riksdag- aflåten

proposition har Riksdagen medgifvit, bland annat, att för telegrafverkets

behof finge till ett pris af 43,500 kr. inköpas eu i Härnösand

vid hörnet af Storgatan och Nybrogatan belägen tomt.

Genom nådigt bref den 12 maj 1905 har därefter Kungl. Maj:t

funnit godt bemyndiga telegrafstyrelsen, bland annat, att inköpa omförmälda

fastighet för nämnda pris.

Telegrafstyrelsen uppgifver nu, att enligt de ritningar, som telegrafstyrelsen

låtit uppgöra för bebyggande af denna tomt, skulle byggnaden,

hvilken, såsom telegrafstyrelsen uti underdånig skrifvelse den

24 mars 1905 framhållit, vore ansedd att inrymma jämväl lokaler för

postkontoret å platsen, komma att uppföras i tre våningar.

I bottenvåningen skulle anordnas, i enlighet med lämnade anvisningar,

lokaler för postkontor, postexpedition, brefbärarexpedition, rum

för postmästare och postexpeditör, kassahvalf, toalett- och kapprum

in. m. äfvensom rum för portvakt samt en lägenhet om ett rum och

kök, afsedd för uthyrning.

I våningen en trappa upp skulle inredas lokal för telegrafstationen,

bestående af apparatrum, rum för allmänheten, stationsföreståndare och

dennes biträden, telefonsal, rum för telegrambärare, kapprum och toalettrum

m. in. I denna våning funnes äfven två till uthyrning afsedda

lägenheter,"1 den ena om två rum, lämpliga till affärslokaler, och den

andra om fyra rum och kök samt tambur.

Våningen två trappor upp skulle innehålla en lägenhet om fem rum,

tambur, jungfrukammare, serveringsrum och kök m. m., en lägenhet

om två rum samt två lägenheter om hvardera två rum och kök. Samtliga

dessa lägenheter vore afsedda till uthyrning.

I källarvåningen skulle anordnas rum för öfverkoppling och reparatörer,

arkiv och reservkällare för postkontoret, förrådslokaler samt

källare till de för uthyrning afsedda lägenheterna. Äfven i denna

byggnad vore en hel våning afsedd att tillsvidare uthyras. Orsaken

hvarför denna våning, som inom den närmaste tiden ej blefve erforderlig

för telegrafverkets behof, ej uteslutits, vore den, att telegrafstyrelsen

med stöd af hittills vunnen erfarenhet om såväl telefon- som

poströrelsens utveckling hölle före, att äfven denna våning komme att

behöfva tagas i anspråk inom sådan tidrymd, att det vore ekonomiskt

fördelaktigt att redan nu uppföra huset till tre våningars höjd och tillsvidare

uthyra de öfverblifna lokalerna.

Kostnaden för ifrågavarande byggnad vore beräknad att uppgå till

252,000 kronor, af hvilken summa 100,000 kronor skulle erfordras för

år 1908.

Anslag till ny

stationsbyggnad

i Härnösand.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kunt/T. ''Nåd. Proposition N:o 84.

An skalf an de

af lokaler i

landsorten.

Telegrafstyrelsen erinrar vidare, hurusom styrelsen i sitt förslag till

telegrafverkets stater för år 1905 framhållit, att telegrafstyrelsen, så länge

styrelsen vore hänvisad att på de flesta orter af enskilda personer förhyra

stationslokaler, vore underkastad den olägenheten, att ägaren till den

fastighet, i hvilken stationslokal blifvit förhyrd, disponerade sin egendom

för annat ändamål, sedan den tid gått till ända, för hvilken hyresaftal

kunnat ernås eller vore lagligen bindande. Vidare kunde det förekomma,

att en fastighetsägare för förnyandet af hyresaftalet fordrade

en ersättning, som öfverstege det skäligas gränser, men som fastighetsägaren

i medvetande af de stora flyttningskostnaderna för telegrafverket

dock ansåge sig kunna påyrka. Slutligen vore de enskilda

lokaler, som stode till buds för förhyrandet af en station, äfven om de

för den närmaste tiden vore tillräckliga, dock ofta icke så beskaffade,

att de lämnade tillfälle till nödig utvidgning af stationen, i mån som

antalet ledningar ökades eller att sådan utvidgning kunde ske utan

särdeles stora svårigheter och kostnader. På vissa orter hade det

visserligen varit möjligt att förhyra lokaler för stationerna af riksbanken

på de ställen, där denna uppfört fastigheter, eller af andra

allmänna eller lokala institutioner, såsom sparbanker och dylikt,

men på en mängd orter funnes icke denna möjlighet. Under åberopande

af hvad telegrafstyrelsen sålunda anfört hade styrelsen

framhållit önskvärdheten däraf att, till undvikande af berörda ber

tydande kostnader, som till stor de! vore fullständigt improduktiva,

å de större och medelstora telefonstationerna erhålla egna fastigheter,

där inredningen kunde verkställas med tanke på den framtida utvecklingen,

och sålunda kostnaden för utvidgningarna kunde i möjligaste mån

nedbringas. I detta sammanhang hade styrelsen framhållit, att därigenom

äfven en betydande besparing i själfva anläggningskostnaden för telefonnäten

kunde vinnas, då telegrafstyrelsen, om styrelsen vore i tillfälle

att själ!'' förskaffa sig fastighet, hade vida lättare att kunna finna

en central och äfven i andra hänseenden lämplig plats för stationen

än när styrelsen vore hänvisad att hyra en redan befintlig våning, som

kunde bereda nödigt utrymme för telegrafverkets behof.

Telegrafstyrelsen anför nu, att styrelsen, som i allt vidhölle de af

styrelsen förut angifna viktiga skäl, hvilka talade för anskaffandet på en

stor del platser af egna fastigheter för telegrafverket, ansåge sig böra

särskild! framhålla, hurusom dessa skäl fått en ännu större betydelse,

sedan Kungl. Maj:t, i enlighet med beslut af 1904 års Riksdag, genom

nådigt bref den 11 mars 1904 förklarat, att den vissa städer åliggande

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Kungl. Majtls Nåd. Proposition No 84.

skyldigheten, bland annat, att kostnadsfritt upplåta lokal för telegrafstation

skulle upphöra att gälla från och med den 1 oktober 1906.

Hädanefter kunde telegrafstyrelsen nämligen endast i ytterst ringa grad

påräkna att få sina lokaler inrymda i fastigheter tillhörande städerna,

då de befintliga kommunala byggnaderna blefve behöfliga för städernas

egna förvaltningar.

Då telegrafstyrelsen sålunda ännu mera än förut blefve hänvisad

att träffa aftal med enskilda husägare för vinnande af lämpliga lokaler,

måste telegrafstyrelsen redan under de närmaste åren vara allvarligt

betänkt på anskaffandet af egna stationsbyggnader.

De orter, där det, med hänsyn till hyresförhållanden och telefonnätens

anordning, för närvarande vore af särskild vikt för telegrafverket

att blifva i tillfälle att förskaffa sig egna lokaler vore Norrköping,

Karlstad och Lund.

I Norrköping vore telegrafstationen för närvarande inrymd i en

postverket tillhörig byggnad och utginge för dessa stationslokaler en

årlig hyressumma af 1,800 kronor.

För telefonstationens räkning förhyrde telegrafverket enligt kontrakt

den 4 februari 1890 i huset n:r 3 vid Trädgårdsgatan i nämnda

stad för en tid af tio år, räknadt från den 1 oktober 1890, en lägenhet

bestående af fyra rum och kök m. in. för en årlig hyressumma af

1,000 kronor. Enligt i kontraktet intagen bestämmelse skulle detsamma

kunna utsträckas på ytterligare tio år från den 1 oktober 1900, under

villkor att anmälan härom gjordes till hyresvärden senast ett år före

hyrestidens slut. Sådan anmälan gjordes också, men fastigheten hade

då öfvergått till nya ägare och telegrafverkets ansökan om inteckning

i fastigheten till säkerhet för tillgodonjutande under nyssnämnda tidrymd

af nyttjanderätten till ifrågavarande lägenhet hade af vederbörande

domstol afslagits. De nya ägarna till lägenheten höjde den årliga hyressumman

till 2,500 kronor, och då en flyttning af stationen ej varit

möjlig, hade telegrafverket måst finna sig härvid. Nytt kontrakt hade

med anledning häraf upprättats den 29/30 maj 1900.

Utom berörda lokal förhyrde telegrafverket för telefonstationens

behof uti nämnda fastighet en lägenhet om 3 rum, tambur och kök för

600 kronor årligen.

Äfven för linjedistriktsbyrån vore sedan den 1 april 1903 inom

samma fastighet förhyrd en lägenhet om fyra rum, tambur och kök,

hvarför hyran utgjorde 800 kronor för år. För en i en närbelägen fastighet

inrymd verkstadslokal, bestående af två rum, utginge en årlig

hyressumma af 700 kronor.

Bih. Ull Rikid, Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 64 Raft.

Norrköping.

14

opaginerad Kontrollera mot PDF

lflfl Kungl. Maj ris Nåd. Proposition N:o 84.

Redan år 1898 hade af telegrafverket vidtagits åtgärder för att

åstadkomma en förbättring af telegrafverkets lokalförhållanden i Norrköping,

framför allt gående ut på telegraf- och telefonstationernas förläggande

till samma byggnad.

I detta syfte hade nämligen telegrafstyrelsen framställt förfrågan till

generalpoststyrelsen, huruvida generalpoststyrelsen vore villig tillåta

telegrafstyrelsen att på sådant sätt tillbygga posthuset i Norrköping,

att utrymme däri kunde beredas jämväl för telefonstationen, hvarvid

telegraf styrelsen skulle på telegrafverkets bekostnad ombesörja erforderlig

undersökning, huruvida husets och grundens beskaffenhet tilläte

den föreslagna påbyggnaden.

På anförda skäl hade emellertid generalpoststyrelsen förklarat sig

icke kunna medgifva verkställandet af den föreslagna tillbyggnaden.

Då telegrafstyrelsen emellertid ansett grundade skäl föreligga att

så vidt möjligt fasthålla sin plan att till posthuset förlägga telegrafverkets

lokaler i Norrköping, har telegrafstyrelsen uti skrifvelse den 21 mars

1899 anhållit, att Kungl. Maj:t måtte hos den då församlade Riksdagen

äska ett belopp af 100,000 kronor till om- och påbyggnad af posthuset

i Norrköping för beredande af lokaler för telegraf- och telefonstation

därstädes.

Sedan med anledning häraf generalpoststyrelsen den 15 april 1899

inkommit med utlåtande, hafva sistnämnda styrelse och telegrafstyrelsen

anbefallts att gemensamt afgifva utlåtande angående lämpligaste sättet

för beredande å den nuvarande posthustomten i Norrköping af lämpliga

lokaler för såväl postkontor som telegrafstation. Af ifrågavarande

utlåtande, hvilket afgifvits den 6 december 1900, framgick, att telegrafstyrelsen

vid ett mellan styrelserna hållet gemensamt sammanträde förklarat

sig villig frånträda sitt ursprungliga förslag om posthusets påbyggande,

och ansågo styrelserna i stället förslaget att å ifrågavarande tomtomedelbart

invid nuvarande posthuset uppföra en flygelbyggnad i tre

våningar medföra större fördelar. Enligt uppgjordt förslag skulle kostnaderna

för byggnadsföretaget komma att uppgå till omkring 227,000

kronor, hvilka enligt styrelsernas förmenande borde utgå af postmedel,

mot det att telegrafverket erlade lämplig hyra för de nya lokaler, som

detsamma skulle komma att i posthuset disponera. I sitt underdåniga

förslag till stater för postverket för år 1903 hemställde på grund häraf

generalpoststyrelsen, att för den sålunda ifrågasatta till- och ombyggnaden

af posthuset i Norrköping måtte anvisas ett anslag af 227,000

kronor att utgå af postmedel för år 1903.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 84.

107

Kungl. Maj:t ansåg emellertid, att med hänsyn till nödvändigheten

att begränsa postverkets utgifter under sistnämnda år med pröfning

af detta förslag lämpligen borde anstå till statsregleringen för år 1904,

isynnerhet då byggnadsanslaget till posthuset i Malmö upphörde med

år 1903. Därefter anmälde generalpoststyrelsen i sitt följande år afgifna

underdåniga förslag till stater för postverket, att det ännu vore

ovisst, till hvilket belopp totalkostnaden för posthuset i Malmö kunde

komma att uppgå och att därjämte fråga uppstått om beredande af

rymligare och tidsenligare lokaler för post- och telegrafanstalterna i

Norrköping på annat sätt än genom till- och påbyggande af nuvarande

posthuset därstädes, och ansåg generalpoststyrelsen på grund däraf, att

med detta byggnadsärende ännu borde något anstå.

Med anledning af generalpoststyrelsens nyssnämnda framställning

anmodades telegrafstyrelsen att inkomma med upplysningar om, huru

telegrafverket komme att beröras af det sålunda ifrågasatta uppskofvet.

Uti en med anledning häraf afgifven promemoria meddelade telegrafstyrelsen,

att, då styrelsen såsom ofvan framhållits måst till den 1 oktober

1912 förhyra den gamla telefonstationslokalen, för tillfället icke något

trängande behof för telegrafverket förefunnes att genom eu ifrågasatt

nybyggnad, gemensam för telegrafverket och postverket, erhålla nya

lokaler i Norrköping, men att det för telegrafverket vore mycket önskvärd!,

att det ej dröjde alltför länge, innan eu sådan byggnad komme

till utförande, för att telegrafverket därigenom måtte komma i tillfälle

att sammanföra telegraf- och telefonexpeditionerna i en och samma

byggnad.

Med afseende å hvad sålunda från de båda ämbetsverkens sida

anfördes, ansåg dåvarande chefen för civildepartementet lämpligast,

att frågan om till- och ombyggnaden af posthuset i Norrköping måtte

anstå ännu någon tid.

Emellertid hade, anför vidare telegrafstyrelsen, sedan frågan om

lokal för telegrafverket i postverkets hus år 1898 upptagits, telefonnätet

i Norrköping mera än fördubblats. Utvecklingen af telefonverksamheten

därstädes under den senaste tioårsperioden framginge af

följande öfversikt:

Vid slutet af år 1896 funnos 1,118 st. apparater

» 1897 » 1,260 )>

» 1898 » 1,337 b j>

b 1899 b 1,576 » b

» 1900 b 1,827 b b

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 84.

Vid slutet af år

1901

funnos

2,027 st.

apparater

xx

1902

X)

2,219 xx

XX

xx

1903

XX

2,385 xx

X)

xx

1904

X)

2,541 x»

XX

D

1905

X)

2,786 xx

XX

De under samma tidsperiod inflytande telefoninkomsterna vid sta- tionen hade utgjort:

år 1896 ......

. kronor 85,501

—

)> 1897 .......

X)

93,326

—

i) 1898 .......

X)

107,299

—

>• 1899 .......

Xt

120,098

—

x. 1900 .......

XX

133,142

—

x> 1901.......

XX

147,273

—

2) 1902 .......

XX

164,020

—

xx 1903 ......

X»

166,636

—

» 1904 .......

X)

191,081

208,648

—

X) 1905 .......

XX

—

De erfarenheter, telegrafstyrelsen gjort angående behofvet af ökade

lokaler för telefonstationer, gjorde det angeläget för styrelsen att tillse, att

detta för en station af Norrköpings omfattning om möjligt tillgodosåges

medelst lokaler i eget hus. Den snabba ökningen af abonnenter i ett

stort nät förorsakafle mycket täta utvidgningar af stationens växelbord,

hvilka också medförde ändringar och utvidgningar af lokalerna. Det

syntes därför styrelsen numera ej lämpligt att i en stad af Norrköpings

storlek förhyra lokal för stationen hvarken af postverket eller af riksbanken,

för den händelse riksbankskontor där skulle upprättas. Enligt

hvad telegrafstyrelsen hade sig bekant, kunde ej heller numera påräknas

plats å postverkets tomt i Norrköping för en större telefonstation.

Förutom den i posthuset inrymda telegrafstationen hade postverket nu

tagit hela huset i anspråk, och det vore uppenbart, att för de båda i stark

utveckling stadda verkens behof den ifrågavarande tomten i framtiden

skulle bli för liten.

Såväl på grund af de nuvarande telefonlokalernas otillräcklighet

som för att i rätt tid före hösten 1912 hinna utföra inredningen af den

nya stationen, flyttningen och den gamla lokalens återställande behöfde

ny byggnad vara färdig för inflyttning senast våren 1911. Det vore

därför nödvändigt att inom den närmaste framtiden söka erhålla någon

lämplig tomt för stationen.

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

Det lämpligaste sättet att för skäligt pris kunna förvärfva en sådan

tomt syntes vara att vid gynnsam tidpunkt inköpa en för bebyggande

lämplig fastighet.

Jämlikt bemyndigande uti Kungl. Maj:ts nådiga bref den 12 maj

1905 hade telegrafstyrelsen inköpt tomt i Gäfle för den blifvande stationsbyggnaden

därstädes. Till detta inköp hade användts 60,092 kronor

af de för lokal i Gäfle reserverade 200,000 kronor. Någon del åt

återstoden af dessa medel syntes ej behöfva tagas i anspråk under år

1908, då stationsbyggnaden ej vore afsedd att påbörjas förrän år 1909.

Då, såsom telegrafstyrelsen förut framhållit, statförslaget för år

1908 i alla fall upptoge stora belopp under rubriken »Fastigheter»,

syntes det därför styrelsen lämpligt, att de för stationsbyggnad i Gäfle

reserverade medel finge användas under år 1908 för inköp af fastighet

i Norrköping; och komme telegrafstyrelsen att i händelse af bifall härtill

föreslå afsättande under år 1909 af nya medel för stationsbyggnad

i Gäfle.

I Karlstad förhyrde telegrafverket enligt kontrakt af den 14 maj/19

juni 1906 en på nedre botten i södra delen af rådhusets hufvudbyggnad

befintlig lägenhet om sex rum för en årlig hyressumma af 3,000

kronor.

Hyrestiden vore bestämd till tre år? räknadt från och med den 1

oktober 1906 till den 1 oktober 1909.

Ifrågavarande lokal hade emellertid visat sig allt mer otillräcklig

för telegrafverkets behof, och någon utvidgning åt densamma kunde ej

företagas. Längre än till kontraktstidens slut kunde^ därför telegrafverket

icke hafva sina lokaler inrymda därstädes. Äfven i Karlstad

hade nämligen telefonverksamheten under de senare åren högst väsentligt

ökats, såsom framginge af följande öfversikt:

Vid slutet

af år 1896

funnos

35

st.

apparater

3>

1897

33

55

33

»

»

1898

33

65

33

3)

3)

1899

3)

128

3)

3)

31

1900

3»

444

3)

33

)>

1901

3)

565

33

3)

33

1902

33

665

33

3)

3)

1903

3)

754

3)

33

3)

1904

33

943

33

3)

3)

1905

3)

1,056

33

33

Karlstad.

s. 110 Kontrollera mot PDF

110 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 84.

De under samma tidsperiod influtna telefoninkomsterna vid stationen

hade utgjort:

år

1896 ...........

.......... kronor

7,268: 72

»

1897

........... »

9,191: 96

»

1898

............ »

13,494: 91

»

1899 .........

............ »

17,676: 95

»

1900 ..........

........... j>

25,944: 78

»

1901............

........... »

46,985: 11

1902

.......... »

52,723: 66

»

1903

........... »

60,674: 66

»

1904 ...........

........... »

70,211: 55

3>

1905 ............

.......... »

91,304: 48

Under sådana förhållanden hade det synts telegrafstyrelsen angeläget

att inom den närmaste tiden gå i författning om anskaffande af

egna lokaler för telegrafverkets räkning äfven i Karlstad.

Ett lämpligt tillfälle att förvärfva en passande egendom hade

erbjudit sig därigenom, att Värmlands enskilda bank, som hade under

uppförande en ny byggnad för bankens räkning, förklarat sig villig att

försälja den egendom, i hvilken banken för närvarande hade sina lokaler

inrymda. Berörda egendom, n:ris 80—81 i kvarteret Björnen vid

Älfgatan i Karlstad, innehölle en areal af 2,480,34 kvadratmeter och

vore taxeringsvärderad till 125,700 kronor. Det för egendomen begärda

priset vore 100,000 kronor, hvilket, vid det förhållande att egendomen

i sitt nuvarande skick vore af sakkunniga, som telegrafstyrelsen för ändamålet

anlitat, värderad till 106,000 kronor, måste anses'' skäligt.

Den ifrågasatta inköpssummau syntes endast komma att ökas med

omkring 8,000 kronor för vidtagande af en del förändringar för att

sätta egendomen i fullt ändamålsenligt skick.

Under förutsättning att denna egendom finge för telegrafverkets

räkning inköpas, skulle densamma kunna af telegrafverket tillträdas

under år 1908.

De i byggnadens öfre våning belägna lokalerna skulle med några

smärre ändringar kunna blifva synnerligen lämpliga till telegraf- och

telefonstation. Lokalerna voro också af den storlek, att de komme att

för lång tid framåt lämna fullt tillräckligt utrymme för dessa stationer.

Nedre våningen innehölle för närvarande bostadslägenheter och

arkiv för banken. Telegrafstyrelsen hade tänkt, att i denna våning

synnerligen väl skulle kunna beredas lokal för postkontoret, för hvilket

opaginerad Kontrollera mot PDF

?

Kung!. Majfa Nåd. Proposition Nto 84. 111

ändamål en tillbyggnad å gården af eu vånings höjd för den egentliga,

för allmänheten afsedda expeditionssalen syntes böra åstadkommas.

Telegrafstyrelsen hade därför i skrifvelse till generalpoststyrelsen

anhållit om nämnda styrelses yttrande i fråga om anordnandet af en

dylik postkontorslokal.

För den händelse att generalpoststyrelsen icke skulle finna lämpligt

att låta inrymma postkontoret uti ifrågavarande våning, borde denna

i sitt nuvarande skick kunna uthyras för annat ändamål, och ansåge telegrafstyrelsen

under alla förhållanden, att hyran för telegrafstationen i

Karlstad borde kunna beräknas blifva synnerligen billig genom detta

sätt att ordna lokalfrågan därstädes.

Skulle åter en nybyggnad för telegrafverkets behof uppföras, torde

enligt telegrafstyrelsens förmenande kostnaden härför med säkerhet

belöpa sig till 250,000 å 300,000 kronor.

Under förbehåll af Kungi. Maj:ts och Riksdagens godkännande både

därför uppgjorts kontrakt om inköp af ifrågavarande egendom till ofvan

omförmälda pris, 100,000 kronor, under villkor bland annat, att köparen

å köpeskillingen å tillträdesdagen utfärdade förbindelse, löpande med 4

% årlig ränta att betalas 6 månader efter från någondera sidan skedd

uppsägning, hvilken uppsägning dock icke finge ske före den 1 augusti

1908. Någon kostnad för denna fastighet behöfde sålunda icke upptagas

i staten för år 1908.

I Lund förhyrde telegrafverket enligt kontrakt af den 7 oktober Luud

1897 i egendomen n:r 291 E vid Klostergatan för en tid af tio år,

räknadt från den 1 oktober 1898, en lägenhet, bestående af sex rum,

tambur och kök mot en årlig hyressumma af 1,420 kronor. Dessa

lokaler blefve emellertid på grund af telefonnätets snabba tillväxt för

icke synnerligen lång tid tillräckliga.

Utvecklingen af telefonverksamheten i Lund sedan år 1896 framginge

af följande öfversikt:

Vid slutet

af år 1896

funnos

288

st. apparater

»

1897

»

295

.» )>

>■>

1898

B

341

>> »

1899

b

407

» 2>

»

1900

»

432

B B

»

1901

»

502

)) »

i

1902

6

538

)) »

»

1903

B

637

» »

b

1904

B

748

» B

5

1905

B

865

)) B

s. 112 Kontrollera mot PDF

Malmö.

112 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 84.

De under samma tidsperiod influtna telefoninkomsterna vid stationen

hade utgjort:

år

1896 ............

.......... kronor

30,295: 83

»

1897 ............

........... »

31,966: —

»

1898 .............

........... »

35,495: 13

))

1899............

........... »

38,848: 95

3)

1900 ............

........... »

39,322: —

»

1901.............

.......... »

39,286: 02

1)

1902 .............

........... »

45,039: 50

))

1903 ...........

........... .»

49,668: 52

»

1904 .............

.......... »

59,745: 07

»

1905 .............

.......... »

66,452: 24

Under sådana förhållanden hade telegrafstyrelsen måst vara betänkt

på att anskaffa andra lokaler.

Enligt hvad till styrelsens kännedom kommit, skulle möjligen sådana

kunna förvärfvas i den byggnad, som för närvarande inrymde

zoologiska museet i Lund. Sedan nämligen detta befunnits för sitt

ändamål synnerligen otillräckligt, hade, enligt hvad styrelsen inhämtat, universitetet

för afsikt att hos Kungl. Maj:t göra framställning om erhållande

af medel till en ny museibjrggnad, under förutsättning att det

nuvarande museet kunde försäljas.

Köpeskillingen härför vore beräknad till 75,000 kronor.

Styrelsen hade alltså för att inköpet skulle kunna ske ansett sig

böra i statförslaget för år 1908 under rubriken »fastigheter» uppföra

ett belopp af 75,000 kronor.

Sedan Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 23 november 1883,

med bifall till telegrafstyrelsens därom gjorda framställning, bemyndigat

telegrafstyrelsen att för beredande af lokaler för statstelegrafstationen

i Malmö och centralstationen för telefonnätet därstädes för telegrafverkets

räkning inköpa egendomen n:o 1 inom kvarteret Skvalperup,

har Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 9 maj 1884 bemyndigat telegrafstyrelsen

att för en af styrelsen beräknad kostnad af 78,000 kronor å

ifrågavarande egendom uppföra en för telegraf- och telefonstationerna

i nämnda stad afsedd byggnad.

På grund af den ovanligt stora ökningen af antalet telefonabonnenter

komme emellertid, enligt hvad telegrafstyrelsen meddelar, de

inom nämnda byggnad befintliga lokalerna inom den allra närmaste

tiden att blifva för trånga.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kmigl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

113

Utvecklingen af telefonverksamheten i Malmö under den senaste

tioårsperioden framginge af följande öfversikt:

slutet

af år 1896

funnos

1,282

sb

apparater

»

1897

»

1,251

»

»

»

1898

»

1,616

x>

»

»

1899

»

1,875

)>

1900

»

2,208

»

»

»

1901

»

2,334

»

»

))

1902

2,481

»

»

»

1903

»

2,855

»

»

1904

3,261

»

»

»

1905

»

3,821

De under

utgjort:

samma tidsperiod

influtna

telefoninki

år

1896 ....................

kronor

140,125: 58

»

1897 .....................

))

152,601: 90

»

1898 ....................

7)

169,662: 09

»

1899 .....................

»

183,732: 70

)>

1900 .....................

»

201,086: 84

1901 ....................

»

205,256: 16

»

1902 .....................

))

226,124: 17

1903 ....................

))

246,065: 07

1904 .....................

))

289,446: 60

1905 ...................

))

349,704: 27

Den utvidgning af de nuvarande lokalerna, som sålunda visat sig

erforderlig, läte sig emellertid icke göra å den telegrafverket nu tillhöriga

tomten. För anskaffandet af rymliga lokaler hade telegrafstyrelsen

ansett sig böra gå i författning om inköp af de intill den nuvarande

stationsbyggnaden gränsande egendomarna, n:ris IX och II i kvarteret

Skvalperup.

Telegrafstyrelsen hade först tänkt, att det ökade utrymme, som

kräfdes, skulle kunna vinnas genom inköp af allenast den förstnämnda

af dessa egendomar. Någon utvidgning, som toge tillräcklig hänsyn till

framtida utveckling, skulle dock därigenom icke kunna åstadkommas.

Vid försök att planera en dylik utvidgning med enbart den förstnämnda

fastigheten hade det nämligen visat sig, att en telefonsal af tillräckliga

dimensioner där skulle kunna anordnas endast på det sätt, att hela

tomten öfverbyggdes med den öfverstå våningen. Ett sådant tillvägaBih.

till Itihd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 64 Haft. 15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

gångssätt skulle emellertid medföra, att de å nedra botten samt de 1

och 2 trappor upp i byggnaden befintliga lägenheterna endast erhölle

belysning från gatan.

Hvad beträffade utvidgningen af telegrafstationen, en åtgärd som

visat sig högst nödvändig, skulle härför icke kunna erhållas något utrymme

med bibehållande af stationen å dess nuvarande plats. Den

anordning, som sålunda först påtänkts, borde alltså ej komma i fråga

annat än för den händelse, att ingen utväg till tillräcklig utvidgning

stode telegrafverket till buds.

Det hade därför synts telegrafstyrelsen nödvändigt att gå i författning

om förvärfvande af båda dessa egendomar. Ty därigenom skulle

vinnas, dels att en fullt lämplig plan kunde uppgöras för telefonstationen

att efter hand komma till utförande, dels ock att åt telegrafstationen

kunde beredas ökadt utrymme genom det nuvarande husets tillbyggnad

åt Norra Vallgatan.

Härigenom skulle ernås den fördelen, att den lokala telefonsalen

kunde gifvas sådana dimensioner, att den vid framtida färdigbyggande

erhölle u -form, eu större sal med två flyglar, hvilket vore en sjmnerligen

lämplig anordning.

En fullt tillräcklig ljusgård erhöllcs äfven för hela den genom de

tre egendomarnas sammanslagning bildade byggnadskomplexen.

Planen för byggnaden skulle sålunda innefatta i första rummet påbyggande

af egendomen n:o IX med två våningar för lokala telefonstationen

samt tillbyggande af det nuvarande stationshuset åt Norra

Vallgatan. Den nuvarande till lokalstationen upplåtna lägenheten skulle

tagas i anspråk för interurbanstatiouen.

Telegrafstyrelsen har i detta sammanhang framhållit, att genom en

sådan anordning telegrafverkets behof af lokaler i Malmö måste anses

för en mycket lång tid framåt fullt tillgodosedt och detta på ett sätt,

som äfven uteslöte fara för att omändringar inom kort tid till följd af

ökadt behof behöfde företagas.

Under förutsättning af Kungl. Maj:ts och Riksdagens bifall hade

telegrafstyrelsen uppgjort villkorliga köpeaftal angående förvärfvande

af dessa fastigheter, och enligt dessa aftal skulle priset för fastigheten

n:o IX utgöra 200,000 kronor och för fastigheten n:o II belöpa sig till

150,000 kronor, tillsammans 350,000 kronor, däraf sammanlagdt 155,000

kronor skulle innestå mot inteckningar.

Telegrafstyrelsen hade beräknat, att kostnaderna för de arbeten,

som i första hand skulle erfordras för den påtänkta om- och påbyggnaden

af ifrågavarande fastigheter, skulle utgöra:

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t* Nåd. Vroposition N:o tid.

115

för påbyggnad af egendomen n:o IX.......................... kronor 143,000: —

» värmeledning in. m............................. »_26,000: —

tillsammans kronor 169,000: —.

Af sammanlagda kostnaderna för ordnandet af telegrafverkets lokalfråga

i Malmö skulle under år 1908 behöfva utgå:

för tomtinköp....................................................................... kronor 195,000: —

» byggnadsarbetenas påbörjande................................. » 50,000: —

summa kronor 245,000: —

bvilket belopp af telegrafstyrelsen upptagits i förslaget till stat för år

1908.

I Göteborg disponerade telegrafverket för sin station den enligt

Kungl. Maj:ts nådiga bref den 2 maj 1890 af Göteborgs stad mot vederlag

af statens andel i förra Ostindiska kompaniets fastighet till Kungl.

Maj:t och kronan öfverlåtna egendomen n:o 35 uti 2:dra roten af Göteborgs

stad, hvilken egendom vore belägen i hörnet af Västra Hamngatan

och Vallgatan. Det å denna egendom uppförda hus, som förut disponerats

af stadens latinläroverk och därefter af dess auktionskammare,

hade af telegrafverket öfvertagits år 1892 och under detta och därpå följande

år undergått delvis om- och tillbyggnad för sitt nya ändamål.

Den lokal, som år 1892 ansetts tillräcklig för ganska lång framtid,

hade emellertid på grund af telefonväsendets snabba tillväxt numera

blifvit otillräcklig.

Utvecklingen af telefonverksamheten i Göteborg under de senaste

tio åren framginge af följande öfversikt:

Vid slutet af år 1896 funnos 3,182 st. apparater

»

1897

4,438

1898

4,840

»

»

y>

1899

»

5,235

»

»

y>

1900

5,993

y>

»

))

1901

6,433

»

1902

»

6,928

»

»

1903

»

7,443

»

y>

»

1904

8,046

»

»

1905

8,706

»

Under samma tidsperiod hade de vid stationen influtna telefoninkomsterna

utgjort:

Göteborg.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

år

1896 ........

....... kronor

279,677: 60

»

1897 ........

....... »

311,106: 70

»

1898 ........

....... »

333,548: 20

);

1899 ........

....... »

442,741: 90

))

1900 ........

....... »

463,533: 89

)>

1901

....... »

492,218: 91

»

1902 ........

....... »

534,944: 79

»

1903 ........

...... »

565,186: 12

)>

1904 ........

....... "

657,490: 04

)>

1905 ........

....... »

757,504: 80

På grund af denna starka utveckling af telefonverksamketen och då

befintliga byggnader redan till fullo tagits i anspråk, hade telegrafstyrelsen

måst vidtaga åtgärder för att snarast möjligt vinna större utrymme.

Det syntes då naturligt att genom en om- och tillbyggnad på den

nuvarande tomten söka bereda det behöfliga utrymmet, i hvilket afseende

man tänkt sig, att det nuvarande huset skulle dels förses med en

tillbyggnad inne på gården, i hvilken byggnad interurbanstationen skulle

inrymmas, dels i viss mån ombyggas för vinnande af bättre skydd mot

eldfara, dels ock påbyggas för att bereda det nödiga utrymmet för

lokalstationen; och hade förslag i enlighet härmed jämväl blifvit uppgjordt.

Det hade dock därvid visat sig, att ett sådant företag skulle i

flera afseenden medföra betänkliga vådor, hvarom den för förslagets

uppgörande tillkallade sakkunnige hade anfört följande.

Den b}rggnad, som här skulle med betydande kostnader ombyggas,

vore redan före telegrafstationens inflyttande använd för åtminstone två

skilda ändamål och hade i och för desamma undergått förändringar i

olika delar.

Nu ifrågasatta genomgripande ombyggnad blefve alltså den tredje

i ordningen. Den kännedom om byggnaden, den sakkunnige ägde från

sitt kontrollantskap vid senaste ombyggnadsarbetet, gjorde, att han med

tvekan motsåge en sådan förnyad omarbetning. Murarna kunde anses

svaga, fyllda som de vore af igensatta dörr- och andra muröppningar

såväl inuti som i fasaderna; det äldre murverket vore illa utfördt med

ett troligen Jerblandadt kalkbruk; grunden vore åtminstone icke säker.

Uppläggningen af de mycket grofva järnbalkkonstruktioner, som i ombyggnadsförslaget

nödvändiggjorts för de brandisolerande betongolfvens

skull, hade beräknats kunna ske på gammalt befintligt murverk. Risken

vore ej utesluten, att rifning, om- och nymurningar i större utsträckning,

än hvad hittills tänkts, härvid kunde blifva behöfliga. Och dock finge

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kutig!. Muj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

117

driften inom huset under tiden ej afbrytas. De stora träbjälklagen öfver

första och andra våningarna hade vid senaste ombyggnaden visat sig

delvis svårt skadade af röta, i synnerhet i bjälkändar, hvilka skador

likväl då botats nödtorftigt genom plank- och bjälkskarfningar i de afskurna,

sjuka delarnas ställe, men hur varaktig verkan häraf skulle

blifva kunde ej sägas. Äfven om dessa lagningar lyckades hålla sig

friska, kunde man dock påstå, att husets samtliga bjälklag vore i förhållande

till de ovanligt stora spännvidderna hårdare ansträngda än de

borde vara. Äfven efter en omsorgsfull och i många afseenden förnyande

och förstärkande ombyggnad syntes det gamla huset ej kunna blifva

af den beskaffenhet, att det motsvarade de stora värden, som skulle nedläggas

på detsamma och som det vore afsedt att inrymma. Utförandet

af det projekt, som förelåge till ombyggnad af den nuvarande telegrafoch

telefonstationen, borde därför anses blott som en nödfallsutväg,

hvilken kunde tillgripas endast i det fall, att inga andra utvägar stode

till buds.

Hvad kostnaderna beträffade, beräknades om- och tillbyggnaden

kosta 171,000 kronor, under det att en helt ny byggnad enligt samma

ritningar, men med brandfasta anordningar skulle med grund komplett

färdig uppgå till 280,000 kronor eller något mer än 60 % utöfver hvad

ombyggnaden beräknats kosta.

På grund af här ofvan anförda omständigheter hade telegrafstyrelsen

ansett sig böra taga i allvarligt öfvervägande, huruvida det ej vore

lämpligare att söka ordua frågan om större lokal för stationen i Göteborg

genom nybyggnad på annan tomt i stället för genom om- och

tillbyggnader på den gamla. Åtskilliga omständigheter utom de af den

sakkunnige här ofvan angifna betänkligheterna talade för vidtagandet

af eu sådan åtgärd. Genom fullföljande af förslaget till nuvarande

stationens om- och tillbyggnad vunnes visserligen utrymme för själfva

telefonstationen under omkring 10 år framåt, men efter denna tid förefunnes

ingen möjlighet att bibehålla stationen på nuvarande tomt. För

utvidgning af telegrafstations- och kontorslokalerna, hvilken måste tänkas

behöflig med den växande telegraftrafiken och abonnenttillströmningen,

funnes föga eller ingen möjlighet. För linjedistriktsbyrån, dess förrådsoch

verkstadslokaler funnes ingen plats inom byggnaden. De kostnader

för telefontekniska anordningar — växelbord m. m. — som i alla händelser

under de närmaste åren måste nedläggas på Göteborgs station,

beräknades till nära 500,000 kronor, och denna kostnad ökades oupphörligt

i jämnbredd med abonnentökningen.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

Det syntes telegrafstyrelsen då betydligt fördelaktigare att nedlägga

dessa kostnader i ett nytt hus med moderna, fullt brandfria konstruktioner

och med tillfälle till utvidgning. Ett sådant nybyggnadsföretag

toge naturligtvis längre tid i anspråk än om- och tillbyggnaden.

Telefondriften kunde dock under byggnadsåren skötas i de nuvarande

lokalerna. Genom att provisoriskt inrymma interurbanstationen, hvilkens

flyttning vore relativt billig, i nuvarande förråds- och verkstadslokaler

kunde ökadt utrymme för tillfället beredas för den lokala telefonstationen.

Telegrafstyrelsen hade därför efter noggrann utredning af denna

fråga ansett, att den för telegrafverket och allmänheten bästa lösningen

af lokalfrågan i Göteborg vore, att snarast möjligt en ny tomt inköptes,

å hvilken en tidsenlig station med brandfria anordningar och med möjligheter

till framtida utvidgning kunde uppföras, hvarefter den nu disponerade

egendomen eventuellt kunde försäljas. »

Det belopp, som i likhet med hvad under föregående år ägt rum,

borde för år 1908 afsättas såsom reserverade medel för anskaffande af

lokaler i landsorten, hade telegrafstyrelsen beräknat till 280,000 kronor,

hvilket skulle i första hand användas till en del af kostnaderna för anskaffande

af lokaler i Norrköping och Göteborg.

De belopp, som styrelsen enligt hvad ofvan förmälts, uppfört under

rubriken. »Fastigheter» i förslaget till utgiftsstater för år 1908 äro

alltså följande:

till utvidgning af telegrafverkets lokaler i Stockholm

............................................................................ kronor

» påbörjande af stationsbyggnad i Hälsingborg »

» » » » » Härnösand... »

» inköp af fastighet i Lund...................................... »

» » » fastigheter i Malmö för telegrafverkets

station därstädes........................................... »

» påbörjande af ombyggnadsarbetena i Malmö »

» anskaffande af lokaler i landsorten för telegrafverkets

behof .................................................. »

200,000: —

100,000: —

100,000: —

75,000: —

195,000: —

50,000: —

280,000: —

eller tillsammans kronor 1,000,000: —

Detta belopp utgör en ökning af 500,000 kronor utöfver det belopp,

som under rubriken »Fastigheter» upptagits i utgiftsstaterna för

år 1907.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majte Nåd. Proposition N:o 84. 119

Kommitterade framhålla, att de fullkomligt dela telegrafstyrelsens Byggn»dsi4u.

uppfattning om nödvändigheten däraf, att för telegrafverkets större

telefonstationer beredas lokaler i verkets egna fastigheter. Enligt hvad

kommitterade inhämtat, erfordrades emellertid under de närmaste åren,

på grund af telefonrörelsens allt snabbare tillväxt, utvidgade eller nya

lokaler till ett så stort antal af telegrafverkets stationer i de större af

rikets städer, att erforderliga medel för desammas anskaffande icke

kunde erhållas från telegrafverkets öfverskott under dessa år.

På grund häraf hafva kommitterade (sid. 232) föreslagit, att telegrafstyrelsen

måtte beredas utväg att för anskaffande af lokaler för telegrafverkets

behof erhålla ett byggnadslån å tre miljoner kronor, hvilket

lån skulle förräntas och amorteras enligt samma grunder, som funnes

bestämda för de af telegrafstyrelsen under de senare åren för fortsatt

utveckling af statens telefonväsende erhållna lånemedel.

Kommitterade framhålla, att genom den af dem sålunda föreslagna

anordningen skulle anslaget till fastigheter i telegrafverkets

utgiftsstater icke behöfva uppgå till högre belopp än det, som finnes i

1907 års stater upptaget, eller 500,000 kronor. Telegrafstyrelsen skulle

icke heller behöfva på provisoriska anordningar eller flyttningar af

stationer nedlägga ansenliga belopp, som, om erforderliga lokaler i rätt

tid anskaffades, kunde inbesparas, hvarförutom de olägenheter både för

allmänheten och för expeditionspersonalen, som alltid medfölja olämpliga

och trånga lokaler, kunde undvikas.

Det föreslagna byggnadslånet skulle, enligt kommitterades åsikt,

användas till:

inköp af tomt och uppförande af en stations
byggnad

i Göteborg...................................................... kronor 900,000: —

inköp af fastigheter i Malmö och tillbyggnad till

telegrafverkets nuvarande fastighet därstädes...... » 580,000: —

inköp af byggnadstomt och uppförande af stationsbyggnad

i Norrköping .................................................. » 650,000: —

tomtinköp för nya stationsbyggnader i landsorten... » 370,000: —

stationsbyggnad i Stockholm .......... f> 500,000: —

Summa kronor 3,000,000: —

Beträffande användningen af det ifrågasatta lånet till inköp af

tomter för nya stationsbyggnader i landsorten framhålla kommitterade

(sid. 233—234), att det enligt deras mening vore af särskild

vikt, att medel för sådant ändamål funnes tillgängliga att vid behof

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kimgl. Maj.is Nåd. Proposition No 84.

disponeras, enär det visat sig i flera afseenden olägligt att uppgöra

villkorliga köpeaftal lång tid, innan definitivt köp kunde ske och köpeskillingen

erläggas.

För öIligt erinra kommitterade, att den af telegrafverket nu disponerade

fastigheten i Göteborg syntes kunna försäljas till ett pris af

omkring 300,000 kronor, hvilket belopp skulle kunna användas till afbetalning

af det föreslagna byggnadslånet, hvarigenom detta inom kort

skulle kunna afsevärdt nedbringas.

Enligt af kommitterade inhämtade upplysningar skulle, förutom

de lokaler, till hvilka byggnadslånet skulle användas, under de närmaste

åren nya eller utvidgade stationslokaler erfordras i nedan angifna

städer, och hafva kommitterade med ledning af de erhållna

upplysningarna uppgjort en byggnadsplan, enligt hvilken, under förutsättning

af bifall till kommitterades ofvan framställda förslag om beviljande

af ett byggnadslån, det i utgiftsstaterna under rubriken »Fastigheter»

upptagna, för stationsbyggnader afsedda belopp skulle kunna

begränsas till 500,000 kronor för år. Gifvet är att en del af de i

planen angifna kostnaderna endast äro approximativa, samt att en del

jämkningar i densamma framdeles kunna finnas erforderliga.

1908

1909

i 1910

1911

1912

1913

1

1914

Summa

kronor

kronor

kronor

kronor

kronor

kronor

kronor

kronor

Stockholm........

200,000

_

100,000

300,000

Hälsingborg......

100,000

130,000

—

—

—

—

—

230,000

Härnösand........

100,000

152,000

—

—

—

—

—

252,000

Gäfle...............

—

—

160,000

—

—

—

160,000

Lund..............

75,000

—

—

—

—

—

—

75,000

Östersund.........

—

60,000

100,000

90,000

—

—

—

250,000

Karlstad.........

—

100,000

—

—

—

—

100,000

Landskrona.......

—

—

60,000

190,000

—

—

—

250,000

Örebro........

—

—

—

100,000

150,000

100,000

350,000

Västerås...........

—

50,000

80,000

120,000

—

—

—

250,000

Eskilstuna........

—

—

—

—

50,000

100,000

200,000

350,000

Kristinehamn....

—

—

50,000

75,000

75,000

200,000

Karlshamn........

—

—

—

—

75,000

75,000

50,000

200,000

Växiö...............

—

—

—

—

100,000

100,000

—

200,000

Ystad...............

—

—

—

—

75,000

50,000

75,000

200,000

Reserveras.....

25,000

8,000

—

—

—

—

100,000

133,000

Summa kronor |

500,000 |

500,000

500,000

500,000 ;

500,000

500,000

500,000

3,500,000

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 84.

121

Till de nu nämnda för år 1908 beräknade belopp borde, i händelse

af bifall till kommitterades framställning om anordnande af särskildt

sjukhus för af lungtuberkulos lidande arbetare vid telegrafverket, läggas

den förut angifna byggnadskostnaden härför, 38,000 kronor.

I staten fär år 1908 borde alltså enligt kommitterades förslag under

nu förevarande titel upptagas 538,000 kronor.

Uti sitt afgifna underdåniga utlåtande öfver kommitterades föreliggande

förslag har telegrafstyrelsen beträffande det af styrelsen ifrågasatta

inköpet af den ofvan '' omförmälda museibyggnaden i Lund för

telegrafverkets räkning upplyst, att universitetets i Lund drätselnämnd

till styrelsen meddelat, att, enligt hvad nämnden inhämtat, föga eller

ingen utsikt funnes för att en framställning från universitetets sida om

erhållande af medel för en ny museibyggnad skulle vinna beaktande, samt

att alltså någon försäljning till telegrafverket af nämnda byggnad för

närvarande icke syntes kunna komma till stånd.

Vid sådant förhållande och då behofvet af nya lokaler för telegrafoch

telefonstationen i Lund likväl kvarstode, har styrelsen föreslagit,

att det för inköp af museibyggnaden beräknade beloppet, 75,000 kronor,

måtte reserveras för anskaffande af lokaler i landsorten för telegrafverkets

behof. Det i statförslaget för år 1908 för sistnämnda ändamål

upptagna beloppet, 25,000 kronor, borde alltså höjas till 100,000

kronor.

I fråga om det af kommitterade för inköp af tillbyggnad af fastigheter

i Malmö upptagna belopp, 580,000 kronor, har telegrafstyrelsen i

sitt nj^ssberörda utlåtande meddelat, att, utöfver de i det af styrelsen

afgifna statförslaget härför upptagna belopp, tillhopa 519,000 kronor,

ytterligare erfordrades för tillbyggnad af den nuvarande stationsbyggnaden

utefter norra Vallgatan ett belopp af 61,000 kronor.

Telegrafstyrelsen har tillika upplyst, att kostnaden för utvidgning

af telegrafverkets lokaler i Stockholm beräknats uppgå till 1,100,000

kronor.

Sedan för sistnämnda ändamål tagits i anspråk reserverade medel

300,000 kronor, i statförslaget för år 1908 upptagna 200,000 kronor

samt af lånemedel 500,000 kronor, har återstoden, 100,000 kronor, af

kommitterade afsetts att upptagas i 1910 års stat för telegrafverket.

I sitt ifrågavarande utlåtande anför vidare telegrafstyrelsen, att de

städer i landsorten, hvarest behofvet af nya stationslokaler vore mest

trängande och hvarest inköp af byggnadstomter skulle under närmaste

tiden äga rum, vore Landskrona, Örebro och Västerås.

Bih. till lliktd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 64 Haft.

Telegrafstyrelsens

utlutande

öfver kommitterades

förslag.

IG

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 84.

Landskrona.

I Landskrona förhyrde telegrafverket enligt kontrakt med Landskrona

stad af den 1 december 1905 två lägenheter i stadens rådhus,

nämligen 3 rum i bottenvåningen, 3 rum två trappor upp samt källare

och vindskontor, och erlades härför eu hyra af 2,000 kronor för år.

Kontraktet gällde till den 1 oktober 1911. De båda lokalerna för

telegrafstationen å nedre botten samt för telefonstationen två trappor

upp vore således skillda åt genom en våning, hvilket i flera afseenden

medförde olägenheter. Därtill komme, att det till telefonstation använda

rummet vore dåligt belyst och i flera afseenden numera olämpligt.

I öfrigt vore utrymmet å stationen- redan nu knappt, och syntes

man därför icke kunna påräkna, att stationen skulle kunna förblifva i

de nuvarande lokalerna längre än till år 1911, då hyreskontraktet

utginge.

Utvecklingen af telefonverksamheten i Landskrona sedan år 1896

framginge af följande öfversikt:

slutet

af år 1896

funnos 273

stycken apparater

»

1897

»

299

»

1898

»

330

»

»

y>

1899

394

»

»

1900

»

417

)>

»

»

1901

»

432

»

»

»

1902

y>

465

»

»

1903

»

502

»

»

»

1904

»

555

»

»

»

1905

»

606

»

»

De under samma tidsperiod influtna telefoninkomsterna vid stationen

utgjorde:

år

1896...........

....... kronor

29,394: 63

»

1897...........

...... »

32,198: 88

1898 .........

....... »

34,372: 52

»

1899...........

....... »

38,298: 73

1900-........

....... »

44,048: 97

1901..........

....... »

37,051:04

1902...........

....... »

38,372: 54

1903...........

....... »

40,258: 86

»

1904...........

...... »

46,369: 78

1905..........

....... »

50,875: 08

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

%

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 84.

Telegrafverkets station i Örebro hade, alltsedan det af telegrafverket

år 1891 inköpta enskilda telefonnätet i Örebro ombyggdes till

dubbeltrådigt, varit inrymd i samma byggnad, Vasagatan 13, där stationen

nu vore belägen. Under denna tid hade utvidgningar med åtföljande

ofta dyrbara ändringar upprepade gånger måst företagas, och

hade telegrafverket numera tagit i anspråk allt det utrymme i byggnaden,

som lämpligen kunde för telegrafverket användas. Årliga hyressumman

för de af telegrafverket disponerade lokalerna utgjorde 4,875

kronor, och utginge hyreskontraktet den 1 oktober 1913.

På grund af den särskildt hastiga tillväxten af telefonnätet i Örebro,

sammanhängande med stadens snabba utveckling, syntes stationen

endast med svårighet kunna bibehållas å sin nuvarande plats till sist

nämnda år. I alla händelser kunde man icke genomföra sådan utvidgning

af stationen, där den nu vore belägen, att dess utveckling för

någon längre tid framåt vore tryggad. Det syntes därför icke kunna

undvikas att inom få år flytta stationen, och syntes det då vara mest

ändamålsenligt, att denna flyttning ägde rum till en telegrafverket tillhörig,

för ändamålet särskildt lämpad byggnad..

Utvecklingen af telefonverksamheten i Örebro under de senare

åren framginge af följande öfversikt:

slutet

af år 1896

funnos

788

stycken apparater

»

1897

»

876

»

»

1898

))

1,012

»

1899

»

1,212

»

»

1900

))

1,307

»

»

1901

»

1,481

»

1902

»

1,621

»

»

1903

1,785

»

»

»

1904

»

1,932

))

i>

1905

»

2,081

»

De under samma tidsperiod influtna telefoninkomsterna vid stationen

utgjorde:

år 1896............... kronor 55,029: 29

» 1897............... » 61,619:65

» 1898............... )) 72,012: 60

» 1899............... » 85,264:91

» 1900............... » 92,313:70

Örebro.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

år 1901............... kronor 108,249:03

» 1902............... » 126,092: 71

» 1903............... » 125,891: 11

» 1904............... >. 146,334:40

» 1905.............. » 163,233: 34

Utvecklingen af telefonverksamheten i Västerås under senaste tioårsperioden

framginge af följande öfversikt:

slutet

af år 1896

funnos

164

stycken

apparater

)>

1897

3>

202

»

»

y>

1898

»

397

3)

1899

»

424

»

3)

)>

1900

)>

494

33

3)

»

1901

y>

530

))

»

1902

»

565

»

»

»

1903

624

»

))

»

1904

»

685

x>

»

»

1905

»

740

)>

))

De under samma tidsperiod influtna telefoninkomsterna vid stationen

utgjorde:

år

1896...

..... kronor

21,037: 04

3)

1897....

33

22,073: 79

)>

1898....

33

29,054: 96

3)

1899 ...

33

37,857: 75

33

1900.....

33

41,295: 06

33

1901.....

33

43,305: 7S

3)

1902...

..... »

47,547: 70

33

1903.....

33

48,591: 81

33

1904.....

..... I>

53,947: 01

33

1905.....

33

61,800: 09

Såsom framginge af ofvanstående uppgifter, vore telefonnätet i Västerås

stadt i synnerligen stark utveckling, och vore det endast med svårighet,

som stationen nyligen kunnat utvidgas för att kunna något så

när motsvara behofvet under de närmaste åren. Kontraktet för den

nuvarande stationslokalen i fastigheten n:r 2 i stadens södra kvarter

utginge den 1 oktober 1911. Vid denna tid syntes utvecklingen hafva

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

125

framtvingat stationens flyttning. En telegrafverket tillhörig, för ändamålet

särskildt lämpad byggnad vore därför äfven i denna stad af behofvet

påkallad, så mycket mera som telegrafverket nu måste förhyra

särskild lokal för den i Västerås förlagda telegrafinspektionen liksom

för linjeingenjörsexpeditionen därstädes.

Det hade varit ifrågasatt att inrymma telegrafverkets lokaler i den

byggnad, som riksbanken hade för afsikt uppföra i Västerås. Då emellertid

tidpunkten för denna byggnads uppförande, enligt hvad telegrafstyrelsen

inhämtat, icke ännu vore bestämd, och sannolikt vore, att

byggnadsarbetet icke under de närmaste åren komme att påbörjas,

liölle styrelsen före, att å centralt belägen tomt i Västerås borde uppföras

en byggnad, afsedd att inrymma lokaler för telegraf- och telefonstationerna

samt för telegrafverkets öfriga förvaltningar därstädes. I

denna byggnad skulle, om så funnes lämpligt, äfven kunna upplåtas

lokal för postkontoret i nämnda stad.

Såsom telegrafstyrelsen erinrat, har för utvidgning af telegrafverkets

lokaler i Stockholm redan reserverats ett sammanlagdt belopp

af 300,000 kronor, och anser jag af de skäl, som anförts i det statsrådsprotokoll,

som fanns bifogadt statsverkspropositionen till 1905 års

riksdag, lämpligt att nu för ändamålet ytterligare reserveras 200,000

kronor.

Hvad telegrafstyrelsen anfört synes mig emellertid ådagalägga

angelägenheten däraf att åtgärder inom den närmaste framtiden vidtagas

för att realisera planen att för telegrafverkets behof skaffa betydligt

vidgade lokaler i kufvudstaden. Det steg, styrelsen i denna

riktning tagit genom upprättandet af villkorligt köpeaftal angående de

intill telegrafverkets nuvarande fastighet omedelbart gränsande egendomarna

n:r 2 och 3 i kvarteret Aeolus, anser jag också synnerligen

välbetänkt. Genom förvärfvande af dessa fastigheter skulle redan befintliga

anordningar inom den nuvarande egendomen kunna tillgodogöras

och inordnas i det nya byggnadskomplexet. Taxeringsvärdet å fastigheterna,

som ju särskildt för telegrafverket äro synnerligen välbelägna,

uppgår till 435,500 kronor, men hafva fastigheterna af sakkunniga

saluvärderats till 527,000 kronor. I betraktande häraf synes

mig den betingade köpeskillingen, 520,000 kronor, icke kunna anses

oskälig. Till jämförelse må nämnas, att den närbelägna egendomen n:r

6 i kvarteret Pegasus, tillhörande skomakarmästarföreningen, hvilken

egendom är taxeringsvärderad till 344,500 kronor, nyligen inköpts af

Stockholms stad till ett pris af 475,000 kronor. Tager man hänsyn

Departements
chefens
yttrande.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. May.ts Nåd. Proposition No 84.

till tomtarealen — 933,2 kvadratmeter å egendomarna n:r 2 och 3 i

kvarteret Aeolus och 1,368 kvadratmeter å egendomen n:r 6 i kvarteret

Pegasus — blir visserligen priset för kvadratmeter högre beträffande

de förra egendomarna än i fråga om den senare, men detta finner

sin naturliga förklaring i det betydligt gynnsammare läget af de till

inköp nu ifrågasatta fastigheterna.

Behofvet af nya lokaler i Hälsingborg och i Härnösand har redan

blifvit af Kungl. Maj:t och Riksdagen godkändt genom besluten att i

dessa städer inköpa för ändamålet lämpliga tomter. Mot de förslag

till dessa tomters bebyggande, som nu föreligga till pröfning, har jag

för närvarande icke någon anmärkning att framställa, men torde jagfå

anledning att härom närmare yttra mig, när ritningarna ingifvas för

fastställelse. Jag tillstyrker emellertid nu, att Riksdagens medgifvande

utverkas till uppförande af byggnader å tomterna till en kostnad ej

öfverstigande hvad telegrafstyrelsen föreslagit.

Lämpligheten att i allmänhet för telegrafverkets större telefonstationer

bereda lokaler i egna fastigheter har redan blifvit af Kungl. Maj:t

och Riksdagen godkänd, hvadan jag, som till fullo ansluter mig till

denna åsikt, icke anser mig behöfva närmare utveckla skälen därför.

För närvarande föreligger anbud att för ändamålet inköpa fastigheter

dels i Karlstad och dels i Malmö.

Angelägenheten att i Karlstad förskaffa egna lokaler för telegrafverkets

räkning synes mig genom den af telegrafstyrelsen förebragta

utredning ådagalagd; och det för ändamålet föreslagna inköpet af den

Värmlands enskilda bank tillhöriga fastigheten vid Alfgatan finner jag

för staten vara synnerligen fördelaktigt. Enligt hvad mig meddelats,

har generalpoststyrelsen ännu icke lämnat svar på telegrafstyrelsens

förfrågan rörande anordnande af postkontorslokal i förevarande fastighet.

Men, äfven om det ej skulle finnas lämpligt att där inrymma postkontoret,

torde den därtill afsedda lokalen ändock kunna genom uthyrning

med fördel tillgodogöras.

Hvad angår Malmö, där telegrafstationen och centralstationen för

telefonnätet inrymmas inom telegrafverket tillhöriga fastigheten n:r 1

inom kvarteret Skvalperup, är på grund af den hastiga abonnentökningen

all möjlighet till nödvändig utvidgning af telefonstationen inom kort

alldeles utesluten. Till afhjälpande af denna olägenhet har telegrafstyrelsen

föreslagit inköp af de intill nuvarande stationsbyggnaden

gränsande egendomarna n:r IX och II i kvarteret Skvalperup

för en köpesumma af 200,000 kronor för den förra och 150,000 kronor

för den senare egendomen. Med hänsyn till läget måste ju detta inköp

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:tn Nåd. Proposition No 84.

127

vara att förorda. Beträffande priset har jag inhämtat, att fastigheterna

äro taxeringsvärderade, n:r IX med en tomtareal af 566 kvadratmeter

till 130,000 kronor och n:r II med en tomtareal af 508 kvadratmeter

till 85,000 kronor. Då de betingade köpeskillingarna i förhållande till

taxeringsvärdet synts mig höga, har jag införskaffat närmare upplysningar

angående saluvärdet å närbelägna fastigheter. Därvid har meddelats

mig, att stadsingenjören i Malmö nyligen föreslagit staden att

inköpa tomter för utvidgning af Hamngatan. Af dessa tomter är en

(A), belägen i samma kvarter som telegrafhuset och innehållande 880

kvadratmeter, taxerad till 300,000 kronor och föreslås till inköp för

450.000 kronor. En annan (B) därintill belägen tomt innehåller 288

kvadratmeter, är taxerad till 100,000 kronor och föreslås till inköp för

150.000 kronor.

För närmare belysning af de olika fastigheternas salupris hänvisar

jag till följande sammanställning:

Tomt

Areal.

Taxerings-

värde.

Köpe-

skilling.

Pris

pr m2.

X:r IX...................................................

56G m2

kronor

130,000

kronor

200,000

kronor

353

» II...................................................

508 »

85,000

150,000

295

A .........................................................

880 »

300,000

450,000

511

B .........................................................

288 »

100,000

150,000

521

Tillika har mig meddelats, att för fastigheten n:r IX, som är

bebyggd med i godt stånd varande stenhus, till en början begärts ett

pris af 250,000 kronor, och att detsamma först efter långa underhandlingar

nedbringats till 200,000 kronor. Med hänsyn till hvad sålunda

blifvit upplyst, anser jag mig kunna tillstyrka inköp af nu ifrågavarande

fastigheter på de af telegrafstyrelsen föreslagna villkor.

För att fastigheterna skola kunna användas för telegrafverkets

behof kräfvas gifvetvis icke obetydliga ombyggnadsarbeten jämte andra

anordningar; och synes mig mot den af telegrafstyrelsen därför angifna

planen, hvilken i sinom tid bör för fastställelse underställas

Kungl. Maj:ts pröfning, icke, såvidt jag för närvarande kunnat bedöma,

något vara att anmärka.

Jämväl i Norrköping, Landskrona, Örebro och Västerås synas omständigheterna

betinga, att egna lokaler inom ej alltför lång framtid

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

beredas telegrafverket, liksom i Göteborg torde böra anskaffas annan

fastighet än den nuvarande för telegrafverkets behof. Handelskammaren

i Göteborg har också hos Kungl. Maj:t gjort framställning om åtgärders

vidtagande för beredande af ökadt utrymme för telefoncentralstationen

i staden. För närvarande föreligger icke förslag till inköp

af lämplig tomt på någon af dessa platser. Det synes mig därför

vara att förorda, att Kiksdagens bifall nu inhämtas till inköp, efter

Kungl. Maj:ts pröfning och godkännande, af lämpliga fastigheter för

telegrafverkets behof i dessa .städer, en anordning, som i motsvarande

fall redan med stor fördel tillämpats.

Den af kommitterade föreslagna åtgärden att en del af de medel,

som skulle erfordras för att förskaffa telegrafverkets större telefonstationer

lokaler i verkets egna fastigheter, måtte anskaffas genom att

lämna telegrafstyrelsen ett byggnadslån å tre miljoner kronor, synes

mig välbetänkt. Härigenom komma kostnaderna för dessa fastighetsaffärer,

som ju äga bestående värde för framtiden, att fördelas på en

längre tidsföljd, något som ur alla synpunkter måste anses lämpligt.

Under åberopande af hvad jag sålunda anfört, får jag tillstyrka

hvad kommitterade och telegrafstyrelsen i afseende å fastigheter

föreslagit.

Uti de för år 1907 fastställda utgiftsstaterna finnes uppfördt ett

anslagsbelopp af 99,200 kronor under rubriken

F. Telegraf linjebyggnader.

Äfven för år 1908 har telegrafstyrelsen i det af styrelsen afgifna

statförslaget för nämnda år ansett sig böra göra framställning om anvisande

af anslag att utgå till byggande af tvenne för telegraftrafiken

synnerligen nödvändiga ledningar, nämligen mellan Nässjö och Karlskrona

samt mellan Nässjö och Stockholm. Beträffande dessa ledningar anför

telegrafstyrelsen följande.

1. Telegrafleduing Nässjö—Karlskrona.

För mötande af Karlskrona telegrafstations betydande telegrafkorrespondens

— år 1905 uppgick antalet telegramexpeditioner vid

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 84.

129

stationen till 53,212 — vore stationen sämre lottad än flertalet stationer

med motsvarande korrespondens. Stationen vore nämligen för

sin korrespondens norrut hänvisad till synnerligen ogynnsamma framkomstmöjligheter:

antingen öfver Kalmar eller öfver Karlshamn, bägge

stationer med stor egen korrespondens och därigenom svåra att passera.

För afhjälpande af berörda olägenhet och för underlättande af

Karlskrona stations korrespondens i allmänhet föreslår telegrafstyrelsen

dragandet af en 4 mm. järntrådsledning mellan Karlskrona och

Nässjö, hvarigenom Karlskrona skulle komma i direkt förbindelse med

en station, därifrån utfartsvägar funnes åt alla håll.

Kostnaden för denna ledning hade beräknats till 11,500 kronor.

2. Telegrafledning Nässjö—Stockholm.

Nässjö telegrafstation hade för närvarande endast eu telegrafledning

till Stockholm. A denna ledning skulle utväxlas hela telegrafkorrespondensen

mellan, å ena sidan, Stockholm och alla orter norr om

Stockholm och, å andra sidan, stationerna Eksjö, Hvetlanda, Karlshamn,

Nässjö, Ronneby, Sölvesborg, Tranås och Växjö. Till följd häraf vore

ifrågavarande ledning mellan Nässjö och Stockholm numera så strängt

upptagen, att densamma icke utan afsevärd försening af telegrammernas

befordringstider kunde betjäna en år från år stigande korrespondens,

och efter tillkomsten af den ofvan föreslagna nya ledningen Nässjö—

Karlskrona skulle naturligen svårigheterna blifva än större. Telegrafstju-elsen

hade därför ansett byggandet af en ny ledning mellan Nässjö

och Stockholm icke längre kunna uppskjutas. Denna ledning, dragen

med 4 mm. järntråd, beräknades skola kosta 23,900 kronor.

Hvad telegrafstyrelsen sålunda föreslagit får jag på de af styrelsen

anförda skäl i underdånighet tillstyrka.

G. Öfvergångsstaten.

Kommitterade framhålla, att, innan alla de till inrättande föreslagna

tjänsterna blifvit, efter ansökning, tillsatta, full visshet ej kan vinnas

om hvilka nuvarande tjänstemän faktiskt komma att kvarstå på öfvergångsstaten.

I kommitterades förslag hade emellertid icke andra än de

till indragning föreslagna nu kunnat upptagas. Om emellertid innehafvarna

af dessa tjänster icke skulle vid tillsättningen af de tjänster,

Bih. till Rilcsd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 04 Häft. 17

Departementschefens

yttrande.

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

Departementschefens

yttrande.

som måste anses såsom nyinrättade, söka eller erhålla någon sådan eller

sedermera annan tjänst, komme i stället, så länge detta förhållande fortfore,

en motsvarande del i den nya organisationen inberäknade tjänster

att tills vidare vara obehöfliga. Sålunda skulle inom telegrafstyrelsen fyra

assistenter, tre telegrafister och en e. o. linjeingenjör med en sammanlagd

aflöningssumma af 10,680 kronor tills vidare undvaras. Enahanda blefve

förhållandet med: vid linjedistrikten sex kvinnliga bokhållare med tillsammans

5,400 kronor i aflöning samt vid trafikdistrikten och stationerna

tre assistenter och tre vaktföreståndare med en sammanlagd aflöningssumma

af 10,080 kronor. Dessa summor återfinnas därför i staten,

och skillnaden mellan deras totalsumma och summan af alla med

de till indragning föreslagna tjänsterna förenade aflöningarna, hvilken

uppgår till 46,240 kronor, har tills vidare upptagits såsom öfvergångsstatens

slutsumma.

Mot hvad kominitterade hemställt rörande öfvergångsstaten har jag

icke något att erinra.

Om hvad nu blifvit föreslaget rörande telegrafverkets utgiftsstater

för år 1908 vinner godkännande, komma staternas särskilda hufvudsummor

och slutsumma att utgöra följande belopp:

ailöningsstaten..................................

pensions- och understödsstaterna

omkostnadsstaten ...........................

ränta och amortering......................

fastigheter ..........................................

telegraflinjebyggnader ..................

öfvergångsstaten..............................

............................. kronor 4,279,060:

............................ »

306,770:

............................. »

2,890,130:

............................. »

1,884,400:

............................. »

538,000:

............................. »

35,400:

............................. v

46,240:

Summa kronor

9,980,000:

Telegrafverkets inkomster för år 1908 äro af telegrafstyrelsen beräknade

till 10,080,000 kronor; och skulle alltså inkomsterna komma

att öfverstiga utgifterna med 100,000 kronor.

Jag tillåter mig här erinra, att inkomsterna för år 1906 uppgått

till 10,301,300 kronor, hvadan nyssnämnda inkomstberäkning torde få

anses vara uppgjord med stor försiktighet.

Till jämförelse ber jag få erinra, att de fastställda utgiftsstaterna

för år 1907 sluta på ett belopp af 8,700,000 kronor, och att inkomsterna

för samma år beräknats till 8,800,000 kronor.

s. 131 Kontrollera mot PDF

131

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

I afseende å aflöningsreglementet liar jag, utöfver livad jag förut

anfört, endast att anmärka, att jag icke ansett mig böra göra någon

erinran mot kommitterades förslag, att jämväl hela den lägre tjänstepersonalen

skulle komma i åtnjutande af semester, detta med hänsyn

särskilt till den ringa kostnad — enligt beräkning sammanlagdt omkring

4,000 kronor — förslagets genomförande skulle medföra. För

större delen af denna personal — linjepersonalen — kan nämligen på

grund af arbetets art så ordnas, att särskild vikarie under den korta

tid, semesterledigheten skulle vara, icke behof ver anställas.

Slutligen anhåller jag få anmäla, att kommitterade hemställt, att

dyrtidstillägg måtte beredas lokalförvaltningarnas personal under år

1907, samt att telegrafstyrelsen i sitt utlåtande förordat denna framställning.

Af enahanda skäl, som jag anfört i fråga om generalpoststyrelsens

förslag om beredande af dyrtidstillägg för innevarande år åt de under

denna styrelse lydande lokalförvaltningar, har jag emellertid icke funnit

mig kunna biträda kommitterades berörda hemställan.

De utgiftsstater och det. aflöningsreglemente, som i händelse af

bifall till nu framlagda förslag skulle blifva gällande, hafva följande

lydelse:

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

Utgiftsstater för Telegrafverket

att tillämpas under år 1908.

K

ron

0

r

A. Aflöningsstat.

I

1. Telegrafstyrelsen.

Chef.

Generaldirektören ......................... arfvode

—

—

15,000

—

, Ledamöter.

■

1 Fullmäktig .............................. arfvode

3,000

—

1 » .............................. »

3,000

—

6,000

1 Byråchef....................................

8,600

—

1 » ..................................

8,600

—

1 » ............................

8,000

—

Arfvode till en byråchef såsom generaldirek-

törens ställföreträdare ...........

1,000

—

tillsammans förslagsvis

—

—

26,200

Byråtjänstemän.

Administrativa byrån: 1 Sekreterare .

6,500

—

1 Ombudsman .........

4,600

—

1 Aktuarie ...............

5,000

—

1 Kamrer.................

5,500

—

1 Hufvudkassör.........

5,000

—

1 Revisor................

6,500

—

1 » .............

6,000

—

1 » .................

4,600

—

1 Statistiker.............

4,600

—

Linjebyrån: 1 Byråingenjör........................

5,000

—

1 Notarie ..............................

6,000

—

1 Förrådsintendent............

3,400

—

Transport

62,700

-i

47,200

-|

—

—

—

—

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj.is Nåd. Proposition N:o 84.

133

K

r o n

O

r

Transport

62,700

_

47,200

_

_

_

_

_

Trafikbyrån: 1 Föreståndare för undervisnings-

anstalten ..............................

4,GOO

—

1 Aktuarie ...........................

5,500

—

1 Kontrollör .........................

3,400

—

tillsammans förslagsvis

—

—

76,200

__

Biträdande tjänstemän.

8 Assistenter ........................ förslagsvis

12,000

—

4 Telegrafister........................ »

4,560

—

1 Föreståndare för katalogexpe•

ditionen......................... »

2,100

—

18 Kontorsskrifvare.................. »

19,800

—

6 Vaktmästare........................ »

8.850

—

47,310

—

Förste vaktmästaren .................. arfvode

—

—

200

—

Arfvoden till extra ordinarie tjänstemän, vika-

riatsersättning m. m.......... förslagsvis

—

—

23,500

—

194,410

—

2. Linjedistrikten.

7 Linjedirektörer..................... förslagsvis

—

—

37,600

—

16 Linjeingenjörer..................... »

—

—

55,600

—

7 Kassörer af l:a lönegraden... »

—

—

9,300

—

6 Bokhållare ........................ »

—

—

5,760

—

9 Linjemästare af l:a lönegraden »

—

—

21,300

—

25 » » 2:a » »

—

—

40,500

—

37 Linjeförmän » l:a » »

—

—

55,230

—

40 » » 2-.a » »

—

—

46,620

—

180 Reparatörer........................ »

—

—

194,880

—

Arfvoden till extra ordinarie tjänstemän, vika-

riatsersättning m. m.......... förslagsvis

—

—

65,000

—

531,790

_

3. Trafikdistrikten och Stationerna.

| 2 Telefondirektörer.................. förslagsvis

—

—

8,000

—

1 1 Telegrafdirektör af La lönegraden »

—

—

4,600

—

j 3 Telegrafdirektörer af 2:a lönegraden »

—

—

11,800

—

1 1 Telegrafinspektör ..................... arfvode

—

—

2,500

—

3 Telegratinspektörer ................. »

—

—

7,500

—

Transport

- —

34,400

—

726,200

—

—

—

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

K

r o n

O

r

Transport

34,400

_

726,200

_

_

-!

12 Kommissarier af l:a lönegraden .......

....... förslagsvis

38,400

—

17 » » 2-.a » .......

»

55,400

—

23 » >» 3*.e » ......

))

53,200

—

18 » » 4:e » .......

....... n

33,600

—

36 Kommissarier eif 5:e lönegraden.......

....... »

53,850

—

40 » » 6:e » .......

.......

55,200

—

24 » » 7:e » .......

»

20,850

—

Biträdande tjänstemän.

6 Kontrollörer af l:a lönegraden.......

....... förslagsvis

26,000

—

7 » » 2-.a »

»

26,000

—

120 Assistenter.................................

306,700

—

300 Telegrafister ...............................

....... ))

445,200

—

50 Valdföreståndare .........................

67,680

—

1 Kassör af l:a lönegraden.............

.......

1,140

—

12 Kassörer af 2:a » .............

»

12,240

—

2 Bokhållare ................................

2,760

—

500 Interurbantelefonister ...................

453,900

—

8 Stationsförmän.............................

9,720

—

35 Stationsbiträden...........................

...... ))

33,420

—

Arfvoden till extra ordinarie tjänstemän, vikariatsersättning

m. m., förslagsvis..........................

1,400,000

—

3,129,660

_

4. Verkstaden.

1 Verkstadsdirektör.............................

7,500

—

3 Verkstadsingenjörer ..........................

10,200

1 Verkstadskassör och bokhållare...........

3,400

—

1 Materialförvaltare..............................

2,400

—

4 Verkmästare .................................

10,200

—

33,700

5. Särskilda anslag.

Uppbördsprovision, förslagsvis.................

185,000

—

Hyresbidrag enligt bestämmelsen i aflöningsreglementets §

15, förslagsvis ........................

83,500

—

Transport

268,500

—

3,889,560

—

—

s. 135 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:is Nåd. Proposition N:o 84.

135

K

ron

O

r

Transport

268,500

3,889,560

Tilläggsarfvode enligt bestämmelsen i aflöningsreglementets

§ 16, förslagsvis...................................................

111,000

—

Gratifikationer åt tjänstemän m. m...............................

10,000

—

389,500

—

4,279,060

B. Pensions- och understödsstater.

Förre befälhafvaren å Landsorts indragna optiska station,

sergeanten A. Liljander, enligt Kungl. brefvet den

2 juni 1876........................................................

600

—

Förre telegrafisten å Dalarö indragna optiska station,

C. A. Törnros, enligt samma Kungl. bref...............

400

—

Förre telegrafisten å Omö indragna station F. 0. Åker-

lind, enligt Kungl. brefvet den 23 mars 1877...........

270

—

Förre föreståndaren för Skeninge indragna station NcMny

Arndtz, enligt Kungl. brefvet den 13 juli 1887.........

300

—

Förre föreståndaren för Hjo station Anna Johanna Char-

lotta Lagerberg, enligt Kungl. brefvet den 27 maj 1898

500

—

Förre arbetsledaren August Andersson, enligt Kungl. bref-

vet den 26 maj 1899............................................

600

—

Förre reparatören Fritz Bergman, enligt Kungl. brefvet

den 26 maj 1899 .................................................

480

-

Förre arbetaren Karl Johan Ludvig Schönell, enligt Kungl.

brefvet den 6 juni 1902 ........................................

480

—

Förra extra biträdet Fredrika Charlotta Eugenia Hjelm,

enligt Kungl. brefvet den 9 juni 1905 ....................

500

—

Änkan Hulda Maria Karlsson, född Andersson, enligt

Kungl. brefvet den 13 oktober 1905........................

120

—

Minderåriga Dala Sigrid Maria Karlsson, enligt samma

Kungl. bref .......................................................

60

—

Linjearbetaren Anders Forserstråle, enligt Kungl. brefvet

den 7 april 1906 .................................................

300

Linjearbetaren Gustaf Isidor Andersson, enligt samma

Kungl. bref.........................................................

300

Förra lokaltelefonisten Eva Vilhelmina Dorotea Öhman,

enligt Kungl. brefvet den 22 juni 1908...................

300

—

1

Transport

5,210

—

I-

| 4,279,060

I-

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

Krön

O

r

Transport

5,210

—

4,279,060

—

Aflidne telefonarbetaren Vilhelm Svenssons son Folke

Verner, enligt Kungl. brefvet den 3 november 1906 ..

60

—

Linjearbetaren Lars Johan Claessén ...........................

480

_

Vaktmästaren vid Motala telegrafstation Gustaf Bygel ...

300

Telegrambäraren Algot Knut Bäckman........................

150

—

6,200

—

Bidrag till telegrafverkets pensionsinrättning:

fem procent af den för året till 2,000,000 kronor beräknade

portoinkomsten af telegrafmedel, förslagsvis..................

100,000

—

tilläggsbelopp.........................................................

125,920

—

225,920

_

|

Bidrag till telegrafverkets änke- och pupillkassa ...........

—

—

8,000

—

Till fyllnadspensioner, enligt bestämmelserna i Kungl. brefvet

den 22 juni 1883, förslagsvis....................................

—

-

66,650

—

306,770

_

C. Omkostnadsstat.

(F örslagsanslag.)

Stationers och linjers underhåll....................................

—

—

1,760,000

—

Underhåll af telegrafverkets byggnader och lokaler .........

—

—

25,000

—

Besekostnads- och traktamentsersättning.......................

—

—

45,000

—

Blanketter, telefonkataloger, skrifmaterialier, böcker, ren-

1

skrifning m. m....................................................

—

—

220,000

—

Hyror......................................................................

—

—

180,000

—

Eldning, belysning och städning af tjänstelokaler............

—

—

200,000

—

Postporto..................................................................

—

—

40,000

—

Beklädnad............ .............................................

—

—

120,000

—

Inköp och underhåll af inventarier, verktyg m. m..........

—

—

115,000

_

Sjukvård och begrafningshjälp.....................................

—

—

19,000

—

Frakt- och transportkostnader ...................................

—

—

75,000

—

Sveriges bidrag till underhållet af internationella telegraf-

byrån i Bern ......................................................

—

—

2,000

—

Telegrafverkets undervisningsanstalt.............................

—

—

20,000

—

Felräkningspenningar .........................................

—

—

10,000

—

Diverse utgifter.........................................................

—

59,130

—

2,890,130

D. Ränta och amortering, förslagsvis ..................

—

—

—

1,884,400

E. Fastigheter ...................................................

—

—

—

—

538,000

F. Telegraflinjebyggnader ................................

—

—

35,400

Transport

- |

-|

—

-1

9,933,76o|

s. 137 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

137

K

ron

O

r

Transport

—

—

—

—

9,933,760

-

G. Öfvergångsstat.

(Förslagsanslag.)

Telegrafstyrelsen.

1 Byråchef...............................................................

7,000

—

1 Registrator och aktuarie..........................................

3,500

—

| 1 Öfveringenjör.........................................................

5,000

—

2 Notarier ...............................................................

6,000

—

1 1 Elektriker ............................................................

5,500

—

1 Revisor..................................................................

3,500

—

1 Bokhållare och kassakontrollant.................................

3,000

—

1 Förrådsförvaltare ...................................................

4,000

—

37,500

—

Afgå under A. Aflöningsstat upptagna afiöningar............

10,680

—

26,820

Linjedistrikten.

6 Bokhållare ............................................................

14,100

—

Afgå under A. Aflöningsstat upptagna aflöningar............

5,400

—

8,700

.

Trafikdistrikten ock Stationerna.

| 3 Kommissarier af 3:e klass .......................................

10,800

—

| 3 Kontrollörer ..........................................................

10,000

—

20,800

—

Afgå under A. Aflöningsstat upptagna aflöningar............

10,080

—

10,720

—

46,240

—

Summa Kronor

—

—

—

—

9,980,000

Anm. De befattningar, som äro angifna med kursiv stil, äro afsedda att i regel innehafvas

af kvinnliga tjänstemän.

Bill. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 64 Eäjt.

18

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

Aflöningsreglemente för tjänstemän vid telegrafverket.

§ L

Generaldirektören ock chefen för telegrafverket tillsättes genom

förordnande på viss tid, öfriga tjänstemän vid telegrafverket genom

konstitutorial, hvilket skall anses innebära, att tjänsteman kan i administrativ

väg på grund af fel eller försummelse i tjänsten, afsättas

från sin befattning.

§ 2’

Aflöning eller arfvode, som tillkommer vid telegrafverket anställd

tjänsteman enligt stat, som af Riksdagen godkänts, utgår enligt nedan

angifna grunder, och fördelas aflöningen i lön och tjänstgöringspenningar

eller, för provisionsberättigad tjänsteman, i lön och uppbördsprovision.

§ 3‘

l:o. Till generaldirektören och chefen för telegrafverket utgår

arfvode till det belopp, lägst 15,000, högst 20,000 kronor, som af Kungl.

Maj:t bestämmes.

2:o. Till icke provisionsberättigad tjänsteman utgår aflöning enligt

följande aflöning sskala med däri angifna årliga belopp:

Klass.

Lön.

Tjänst-

görings-

penningar.

Summa

aflöning.

Klass.

Lön.

Tjänst-

görings-

penningar.

Summa

aflöning.

1 ...............

5,880

3,920

9,800

15 ..............

2,000

1,000

3,000

2 ...............

5,520

3,680

9,200

16 ...............

1,800

900

2,700

3 ...............

5,160

3,440

8,600

17 ...............

1,600

800

2,400

4 ...............

4,800

3,200

8,000

18 ...............

1,400

700

2,100

5 ..............

4,500

3,000

7,500

19 ...............

1,350

450

1,800

6 ...............

4,200

2,800

7,000

20 ...............

1,240

410

1,650

7 ...............

3,900

2,600

6,500

21 ...............

1,130

370

1,500

8 ...............

3,600

2,400

6,000

22 ...............

1,040

340

1,380

9 ...............

3,300

2,200

5,500

23 ...............

950

310

1,260

10 ..............

3,000

2,000

5,000

24 .............

920

220

1,140

11 ...............

2,760

1,840

4,600

25 ...............

820

200

1,020

12 ..............

2,520

1,680

4,200

26 ...............

770

190

960

13 ...............

2,280

1,520

3,800

27 ...............

720

180

900

14 ...............

2,040

1,360

3,400

28 ...............

680

160

840

s. 139 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 84..

139

3:o. Till provisionsberättigad tjänsteman utgår, förutom den i § 5

bestämda uppbördsprovision, lön enligt följande löneskala med däri angifna

årliga belopp:

Klass.

Lön.

1.........................................

4,600

2.........................................

4,200

3........................................

3,800

4........................................

3,400

5........................................

3,000

6.........................................

2,800

7........................................

2,600

8.........................................

2,400

9........................................

2,200

10.........................................

2,000

11........................................

1,800

12.........................................

1,650

13........................................

1,500

14.........................................

1,350

15.........................................

1,200

16.........................................

1,050

4:o. Såsom telegrafinspektör förordnad tjänsteman äger att, utom

honom tillkommande lön, uppbära arfvode till belopp, som i staten angifves.

Sådant arfvode betraktas såsom tjänstgöringspenningar.

§ 4.

l:o. Aflöning åtnjutes af icke provisionsberättigad tjänsteman enligt

följande reglering:

s. 140 Kontrollera mot PDF

140 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition No 84.

Lägsta aflöning.

Högsta aflöning.

1

Klass.

Kronor.

Klass.

Kronor.

A) inom Styrelsen:

] Byråchef...................................................................

5

7,500

i

9,800

Byråtjänsteman..........................................................

14

3,400

6

7,000

Föreståndare för katalogexpeditionen ...........................

19

1,800

17

2,400

Kontorsskrifvare.........................................................

25

1,020

19

1,800

Vaktmästare...............................................................

24

1,140

20

1,650

B) vid Linjedistrikten:

Linjedirektör..............................................................

11

4,600

6

7,000

Linjeingenjör................. ............................................

15

3,000

9

5,500

Kassör af l:a lönegraden ..................

24

1,140

18

2,100

Bokhållare..................................

26

960

20

1,650

Linjemästare af l:a lönegraden.....................................

21

1,500

16

2,700

» » 2:a »

24

1,140

18

2,100

Linjeförman » l:a »

25

1,020

19

1,800

» » 2:a » .....................................

27

900

21

1,500

Reparatör..................................

28

840

22

1,380

C) Tid Stationerna:

Kontrollör af l:a lönegraden......................

15

3,000

9

5,500

» » 2:a »

15

3,000

10

5,000

Assistent...............................

21

1,500

14

3,400

Telegrafist.......................................

24

1,140

19

1,800

Vaktföreståndare...................................

23

1,260

19

1,800

Kassör af l:a lönegraden ..........................................

24

1,140

18

2,100

» » 2:a » ..........................

25

1,020

19

1,800

Bokhållare............................

26

960

20

1,650

Interurbantelefonist...................................................

28

840

23

1,260

Stationsförman...........................................................

27

900

21

1,500

Stationsbiträde.................................

28

840

23

1,260

D) vid Verkstaden:

Verkstadsdirektör ....................................................

8

6,000

1

9,800

Verkstadsingenjör ....................

15

3,000

9

5,500

Verkstadskassör och bokhållare ....................................

17

2,400

14

3,400

Materialförvaltare.........................

21

1,500

15

3,000

Verkmästare......................

19

1,800

15

3,000

s. 141 Kontrollera mot PDF

141

Kung!. Maj ds Nåd. Proposition N:o 84.

Do vid denna aflöningsstats trädande i kraft vid telegrafverket anställda ordinarie och extra

ordinarie tjänstemän i nedan angifna befattningar äga vid tillträdandet af motsvarande ordinarie befattningar

i denna aflöningsstat beräkna nedanstående begynnelseaflöning:

Kontrollör af l;a lönegraden, förutvarande biträdande kommissarie

eller kontrollör.................................................................

Assistent................................................................................

Telegrafist..............................................................................

Bokhållare..............................................................................

Interurbantelefonist af förutvarande l:a lönegraden........................

Stationsförman, förutvarande vaktbetjänte af i:a lönegraden—.......

Stationsbiträde, förutvarande vaktbetjänte af 2:a lönegraden............

enligt klass 18 8,800 kronor;

» » 18 2,100 »

.» .. 28 1,200 »

» » 23 1,260 »

» » 27 900 »

» » 25 1,020 » samt

a » 27 900 "

Anm. De befattningar, som äro angifna med kursiv stil, äro afsodda att i regel innekafvas af

kvinnliga tjänstemän.

2:o. Lön åtnjutes af provisionsberättigad tjänsteman enligt följande

reglering:

Lägsta lön.

Högsta lön.

Klass.

j

Kronor.

Klass.

Kronor.

Telefondirektör ........................................................\

3,400

4,600

Telegrafdirektör af l:a lönegraden...............................J

4

i

» » 2:a » ................................

5

3,000

2

4,200

Kommissarie » l:a » .................................

5

3,000

3

3,800

» » 2-.a » .................................

7

2,600

4

3,400

» » 8*.e » .................................

8

2,400

5

3,000

» » 4:e » .................................

9

2,200

6

2,800

| Kommissarie af 5:e lönegraden..................................

16

1,050

11

1,800

» » 6:e » ....................................

16

1,050

13

1,500

» » 7:e » ....................................

16

1,050

14

1,350

Anm. Do befattningar, som äro angifna med kursiv stil, äro afsedda att i regel innehafvas af kvinnliga

tjänstemän.

3:o. Uppflyttning i aflönings- eller löneklass sker enligt de allmänna

grunder, hyilka finnas sammanförda i de vid detta aflöningsreglemente

såsom bilagor fogade tabeller, under iakttagande:

att tjänsteman under mera än fyra femtedelar af den tjänstetid,

som erfordras för att vinna uppflyttning i högre klass, med godt vitsord

bestridt sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens

tjänst, dock att härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit

semester;

att uppflyttning i högre klass ej må ske förrän vid början a

kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjänståldern blifvit

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 84.

uppnådd; börande tjänsteman därvid tillgodoräknas den tid, som före

denna aflöningsstats trädande i kraft förflutit från hans tillträde till

befattningen, vare sig på grund af fullmakt eller konstitutorial eller,

beträffande de i staten nyuppförda befattningarna, på grund af förordnande;
att

nu gällande bestämmelse om rätt för tjänsteman att för erhållande

af ålderstillägg tillgodoräknas den tid, som förflutit från hans

tillträde till befattningen på grund af förordnande i följd af frågan om

verkets omorganisation med anledning af telefonväsendets tillkomst samt

om rätt för vissa vaktbetjänte att beräkna ålderstillägg från den tidpunkt,

de tillträdde de befattningar, som de vid 1902 års utgång innehade,

fortfarande skola gälla vid beräknande af ifrågavarande personals

tjänstålder;

att tjänsteman, som vid tillträdande af den nya aflöningsstaten

skulle erhålla lägre aflöning än den aflöning eller det arfvode han förut

uppbär, äger såsom personligt tillägg till lönen uppbära skillnaden,

intill dess hans aflöning stigit till samma belopp;

att tjänsteman, som befordras eller i annan ordning förflyttas från

en befattning till annan, hvars begynnelseaflöning eller begynnelselön är

lika med eller lägre än den aflöning eller lön, som han vid tiden för förflyttningen

uppbär, kvarstår i innehafvande klass och äger för uppflyttning

i närmast högre klass tillgodoräkna sig hela den tid han innehaft

aflöning eller lön efter närmast lägre klass, oafsedt hvilken befattning

han därunder innehaft; dock att den, som efter egen ansökningförflyttas

till befattning med aflöning eller lön enligt lägre klass än den

han vid förflyttningen tillhör, ej må bekomma högre aflöning eller lön

än den för förstnämnda befattning bestämda slutaflöning eller lön; samt

att likväl tjänsteman, som, då han intjänat stadgad tid för uppflyttning

i högre klass, redan uppnått den lefnadsålder, vid hvilken han

enligt bestämmelsen i § 7 punkt 6:o a) här nedan är skyldig att från

tjänsten afgå, icke må uppflyttas i högre klass.

4:o. Undantagsvis må, när telegrafverkets intressen så fordra,

Kungl. Maj:t kunna tilldela tjänsteman aflöning eller lön efter högre

klass än den, som i ofvan angifna reglering finnes såsom lägsta aflöning

eller lön för den af tjänstemannen innehafda befattning angifven, äfvensom

medgifva uppflyttning i högre klass före den tid, som i de allmänna

grunderna för sådan uppflyttning finnes angifven; börande hvarje sådant

undantag äfvensom skälen för detsamma angifvas i näst därefter afgifna

statförslag.

s. 143 Kontrollera mot PDF

143

KungJ. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 84.

§ 5.

Föreståndare för telegraf- eller centraltelefonstation äger uppbära

provision å vid stationen influten uppbörd af telegramporto-, telefonabonnemangs-

och inträdesafgifter samt telefonsamtalsafgifter med:

5 procent af den del af uppbörden, som ej för år öfverstiger

10,000 kronor;

3 procent af den del af uppbörden, som öfverstiger 10,000 men

ej 30,000 kronor;

1 procent af den del af uppbörden, som öfverstiger 30,000 men

ej 100,000 kronor;

Va procent af den del af uppbörden, som öfverstiger 100,000 men

ej 500,000 kronor; samt

Vio procent af den del af uppbörden, som öfverstiger 500,000

kronor.

ProvisionsbelÖppet för år räknadt må dock icke för någon stationsföreståndare

understiga 450 kronor, hvadan af provisionsanslaget må,

utöfver ofvan angifna procentbelopp, utgå hvad som tilläfventyrs erfordras

för att fylla denna minimiprovision.

§ 6-

För åtnjutande af arfvode eller i stat uppförd aflöning och därtill

hörande förhöjning efter viss tids fortsatt innehafvande af befattning''

gälla, med undantag beträffande telegraffullmäktige, följande bestämmelser:

att tjänsteman skall vara underkastad icke allenast de i gällande

instruktion gifna bestämmelser, utan ock den utvidgade eller förändrade

tjänstgöring eller den förflyttning till annan tjänstgöringsort eller annan

befattning, som kan varda honom i behörig ordning ålagd, dock utan

minskning i den honom vid förflyttningen enligt detta reglemente tillkommande

aflöning;

att med befattning vid telegrafverket icke må förenas annan

tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller vare sig uppdrag

såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,

som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag

registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag

eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, med mindre den,

vid pröfning i föreskrifven ordning, befinnes icke vara hinderlig för

fullgörandet af tjänstgöringen vid telegrafverket;

att1 där generaldirektören beviljats ledighet och vikarie för honom

förordnats, på pröfning af Kungl. Maj:t beror, huru stor del af arfvodet

må till vikarien afstås;

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition No 84.

att tjänstgöringspenningar, provision och sportler få uppbäras endast

för den tid, befattnings innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit

semester eller för beredande af semester förordnats att bestrida högre

befattning eller under den tid, som åtgått för fullgörande af de skyldigheter,

hvilka ålegat tjänsteman såsom fullmäktig eller revisor vid telegrafverkets

pensionsinrättning, men skola för den tid, han eljest varit

från tjänstgöring befriad, utgå till den, som uppehållit befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att sin befattning förrätta, äger

uppbära hela lönen;

att under ledighet, som åtnjutes för svag hälsas vårdande, enskilda

angelägenheter eller särskilda uppdrag, under afstängning från tjänstgöring,

eller under eljest förekommande lagligt tjänstefel rhinder den

tjänstledige kan af telegrafstyrelsen förpliktas att, utöfver tjänstgöringspenningar,

provision och sportler, afstå så mycket af lönen, som

för befattningens uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att, därest emellertid tjänsteman i följd af kroppsskada, ådragen

under tjänstutöfning, blifvit tills vidare oförmögen till tjänstgöring,

må, såsom undantag från hvad ofvan är stadgadt, aflöningen å stat

kunna, efter telegrafstyrelsens bepröfvande, till honom utgå oafkortad

under högst sex månader; ankommande däremot på pröfning af Kungl.

Maj:t, till huru stor del aflöning kan böra till den skadade utgå efter

omförmälda tid af sex månader;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande af

semester eller för fullgörande af uppdrag såsom fullmäktig eller revisor

vid telegrafverkets pensionsinrättning, tjänsteman af lägre grad skall

vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning, densamma bestrida,

dock ej längre tid än sammanlagdt tre månader under ett och

samma kalenderår; ägande han, om förordnandet erfordras till följd af

sjukdomsförfall, åtnjuta, i stället för egna tjänstgöringspenningar, så

stor del af de med den tjänstlediges befattning förenade tjänstgöringspenningar,

som motsvarar de enligt detta reglemente med den högre

befattningens begynnelseaflöning förenade tjänstgöringspenningar, men,

då förordnandet erfordras för beredande af semester eller för fullgörande

af ofvan nämnda uppdrag, allenast den honom eljest tillkommande aflöning;

ankommande på telegrafstyrelsens pröfning, huruvida vid förordnande

å annan ort än placeringsorten hyresbidrag, motsvarande

högst en femtedel af det vid resor enligt gällande resereglemente tjänsteman

tillkommande dagtraktamente, bör honom tilldelas;

att en hvar, som med eller efter 1908 års ingång tillträder befattning

såsom tjänsteman vid telegrafverket, skall vara pliktig att underkasta

sig nu gifna villkor och bestämmelser; samt

s. 145 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta Nåd. Proposition N:o 84. 145

att till de nuvarande innehafvare af dylika befattningar, hvilka före

den 1 mars 1908 förklara, att de icke vilja underkasta sig nämnda års

aflöningsstat samt dessa villkor och bestämmelser och som icke lagligen

kunna därtill förbindas, aflöningsförmåner skola utgå enligt för dem nu

gällande grunder.

§ 7.

l:o. Rätt till pension vid afgång från tjänst tillkommer vid telegrafverket

anställd tjänsteman enligt nedan angifna bestämmelser.

2:o. Generaldirektör, hvilken i minst 12 år innehaft generaldirektörs

förordnande, skall vara berättigad att i pension uppbära 6,000

kronor. Om generaldirektör, innan han uppnår 12 tjänstår, antingen

på grund af sjukdom befinnes till nöjaktig vidare tjänstgöring oförmögen

eller ock utan egen begäran nödgas afgå från sin befattning, utan

att på grund af tjänstefel hafva förverkat densamma, skall han vara

berättigad att i pension uppbära 5,000 kronor, då afgången sker före

eller vid 6 tjänstår, samt 5,500 kronor, där afgången sker efter 6, men

före 12 tjänstår.

Pensionen utgår af telegrafverkets medel; dock att, därest generaldirektören

är delägare i telegrafverkets pension sinrättning och vid afgång

från ämbetet är berättigad till pension från nämnda pensionsinrättning,

af telegrafverkets medel skall utgå allenast det belopp, hvarmed honom

från pensionsinrättningen tillkommande pension understiger hvad han,

enligt hvad förut nämnts, är berättigad att i pension uppbära.

Såsom pensionsafgift skall å det för generaldirektören bestämda

arfvodet afdragas, därest han icke är delägare i telegrafverkets pensionsinrättning,

ett årligt belopp af 360 kronor, och, om han är delägare i

pensionsinrättningen, den del af detta belopp, som han ej har att betala

i årlig afgift till nämnda inrättning.

3:o. För öfriga tjänstemän skall pensionsunderlag beräknas till

följande belopp:

5,500 kr. för byråchef;

4,600 » » telefondirektör, telegrafdirektör af l:a lönegraden och

verkstadsdirektör;

4,200 » » telegrafdirektör af 2:a lönegraden och linjedirektör;

4.000 )) » byråtjänsteman;

3,800 » » kommissarie af l:a lönegraden;

3,400 x> » d » 2:a »

3,300 b » kontrollör af l:a lönegraden;

3.000 » » kommissarie af 3:e lönegraden, kontrollör af 2:a

lönegraden, linjeingenjör och verkstadsingenjör;

Bih. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 64 Häft. 19

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl, Maj:ts Nåd. Proposition No 84.

2.800 kr. för kommissarie af 4:e lönegraden;

2.200 » » assistent;

2.000 » » verkstadskassör och materialförvaltare;

1.800 » » verkmästare;

1,500 » » kommissarie af 5:e lönegraden;

1,400 » » » » 6:e »

1,300 » i> » )> 7:e ''» och föreståndare för

katalog expeditionen;

1.200 » » telegrafist, kontorsskrifvare, kassör, bokhållare, vaktfäre
stånd

are och linjemästare;

1.000 » » vaktmästare, linjeförman och stations förman; samt

900 » )) interurbantelefonist, reparatör och stationsbiträde.

4:o. Pension är till sitt belopp antingen hel eller afkortad.

Hel pension utgör samma belopp som det för tjänstemannen vid

tiden för hans afgång från tjänsten gällande pensionsunderlag.

Afkortad pension utgör viss del af hel pension och beräknas på sätt

i punkt 7:o här nedan föreskrifves.

Pensionen utgår dels från telegrafverkets pensionsinrättning enligt

det för denna inrättning gällande reglemente, dels ock med erforderligt

fyllnadsbelopp af telegrafverkets medel.

5:o. Rätt att komma i åtnjutande af hel pension inträder vid uppnådda

sextiofem lefnads- och trettiofem tjänstår; dock att sådan

rätt inträder:

för tjänstemän i telegrafstyrelsen vid sextiosju lefnads- och trettiofem

tjänstår;

för verkstad sdirektör, linjeingenjör, verkstadsingenjör, assistent,

linjemästare, linjeförman och reparatör: vid sextio lefnads- och trettiofem

tjänstår;

för samtliga kvinnliga tjänstemän med undantag af telegrafister

och interurbantelefonister: vid sextio lefnads- och trettio tjänstår; samt

för telegrafister och interurbantelefonister: vid femtiofem lefnadsoch

trettio tj än står.

6:o. Skyldighet att från tjänsten afgå inträder:

a) för samtliga tjänstemän vid uppnående af den i punkt 5:o stadgade

lefnadsålder, Ivungl. Maj:t eller telegrafstyrelsen, om det tillkommer

telegrafstyrelsen att afskedet utfärda, dock obetaget att låta med

detsamma anstå, därest och så länge den pensionsberättigade pröfvas

kunna i befattningen på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna,

dock icke i något fall längre än till fyllda sjuttio år;

s. 147 Kontrollera mot PDF

147

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 84.

b) för tjänsteman, som icke uppnått stadgad lefnadsålder, då lian,

efter att under fem på hvarandra följande år i följd af sjukdom, vanförhet

eller lyte varit ur stånd att tjänstgöra, tinnes vara för framtiden

till tjänstgöring oförmögen; samt

c) för tjänsteman, som träffats af olycksfall i tjänsten, där olycksfallet

finnes för framtiden medföra oförmåga till tjänstgöring.

Befinnes tjänsteman vara af sjukdom eller minskad arbetsförmåga

urståndsatt att på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina t j än st åligganden,

och har han tillika antingen, där enligt punkt 5 rätt till hel pension

inträder vid sextiosju lefnadsår, uppnått en lefnadsålder af minst

sextiofem år, eller, där enligt samma punkt rätt till hel pension inträder

vid sextiofem år, uppnått en lefnadsålder af minst sextio år, äge

Kungl. Maj:t, uppå därom af telegrafstyrelsen gjord framställning,

förklara sådan tjänstinnehafvare skyldig att från tjänsten afgå.

7:o. Vid afgång frän tjänst af anledning, som i punkt 6 c) sägs,

utgår hel pension.

Har tjänsteman, som afgår på grund af någon af öfriga i punkt

6 intagna bestämmelser, uppnått det i punkt 5 för rätt till hel pension

stadgade antal tjänstår, utgår äfven till den tjänsteman hel pension; i

annat fall vare han, därest tjänstårens antal icke understiger tio, berättigad

erhålla pension till afkortadt belopp i förhållande till det mindre

antalet tjänstår; dock att vid afgång från tjänst af anledning, som i

punkt 6 b) sägs, pensionen icke i något fall må understiga sjuttiofem

procent af hel pension.

8:o. Rätt till fyllnadspension tillkommer ej den, som blifvit från

tjänsten afsatt eller för fel eller försumlighet från tjänsten skild, ej

heller den, som vid afgång frän tjänsten icke är svensk medborgare.

Har pensionstagare blifvit dömd till förlust af medborgerligt förtroende

eller till, i stället för afsättning, straff enligt 2 kapitlet 17 § strafflagen,

skall, efter det sådant beslut vunnit laga kraft, fyllnadspensionen anses

förverkad.

§ 8-

Tjänsteman äger årligen, när sådant utan hinder för göromålens

behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, generaldirektören och byråcheferna,

en hvar under en och en half månad, telefon-, telegraf-, linjeoch

verkstadsdirektör, byråtjänsteman, kommissarie, kontrollör, linjeoch

verkstadsingenjör, assistent, verkstadskassör, materialförvaltare,

telegrafist, föreståndare för katalogexpeditionen, kontorsskrifvare, kassör,

'' bokhållare, vaktföreståndare och interurbantelefonist, en hvar under

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kung1. Majds Nåd. Proposition No 84.

en månad samt verkmästare, linjemästare, linje-, och stationsförman,

vaktmästare, reparatör och stationsbiträde en hvar under en half månad.

Tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å uppbörd,

är pliktig att å tid af året, som af vederbörande öfverordnade

myndighet bestämmes, begagna sig af semester.

§ 9.

Den, som på förordnande förvaltar ledig tjänst, åtnjuter under tiden

de med densamma förenade aflöningsförmåner.

§ io.

Afhåller sig tjänsteman från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig

ordning erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall,

må han under tiden ej åtnjuta någon aflöning. Varder tjänsteman afstängd

från tjänstgöring eller tagen i häkte, skall under tiden den del

af hans aflöning, som icke af telegrafstyrelsen pröfvas böra användas

till befattningens uppehållande, innehållas, så vida ej telegrafstyrelsen

finner skäligt låta honom uppbära något däraf.

§ 1L

Vid afgång från telegrafverkets tjänst till följd af afskedstagande,

entledigande eller dödsfall utgår själfva lönen till månadens slut. Enahanda

är förhållandet med sådant arfvode, som icke betraktas såsom

tj änstgöringspenningar.

Aflider vid telegrafverket anställd person, som innehar befattning,

hvilken icke är uppförd å ordinarie stat, må, därest och i den mån den

myndighet, som antagit honom, så pröfvar skäligt, den för honom bestämda

aflöningen utgå till månadens slut.

§ 12-

Aflider tjänsteman, vare sig ordinarie eller extra, eller vid verket

anställd telegrambärare eller arbetare i följd af olyckshändelse, timad

under tjänstutöfning eller arbete vid verket, må ett belopp, motsvarande

den aflidnes aflöning för en månad, såsom begrafningshjälp tilldelas

hans dödsbo.

§ 13.

Vid tjänsteresa inom riket utgår resekostnads- och traktamentsersättning

för tjänstemän enligt bestämmelserna i gällande reseregle
-

s. 149 Kontrollera mot PDF

149

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 84.

mente, dock att vid långvarigare uppdrag, förenade med resa från

boningsorten, vid ofta återkommande tjänsteresor eller i särskilda fall,

då omständigheterna därtill eljest föranleda, telegrafstyrelsen äger att

bestämma lägre resekostnads- och traktamentsersättning.

§ 14-

Felräkningspenningar tillkomma:

den hos telegrafstyrelsen anställde liufvudkassören med 500 kronor,

för år räknadt;

kassör å linjedistriktsbyrå med 200 kronor, likaledes för år räknadt;

tjänsteman, som i regelbunden tjänstefördeluing tjänstgör i kassan

vid telegraminlämning, där telegramuppbörden under näst föregående

år uppgått till minst 25,000 kronor, med en half procent af därstädes

kontant inbetalda afgifter, efter lika fördelning mellan samtliga nu

nämnda tjänstemän vid stationen; samt

å station särskild anställd kassör med en tiondedels procent af influtna

telefonabonnemangs-, inträdes- och samtalsafgifter, dock högst 400

kronor för år räknadt; skolande ifrågavarande felräkningspenningar vid station,

där särskild kassör icke finnes anställd, tillfalla stationsföreståndaren.

§ 15-

Anmärkningsprovision tillkommer vederbörande hos telegrafstyrelsen

anställda tjänstemän enligt de närmare grunder, Kungl. Maj:t

bestämmer, med högst femton procent af hvarje belopp, som på grund

af anmärkning, gjord af sådan tjänsteman, antingen, såsom ej behörigen

uppburet, till telegrafverket inflyter och utan anmärkningens framställande

ej skulle hafva kommit verket till godo, eller, såsom för högt

debiteradt, till vederbörande återgäldas.

§ 16.

l:o. Förmånen af fri bostad uti telegrafverkets egna eller för

ändamålet förhyrda lägenheter må, efter telegrafstyrelsens bepröfvande,

tillkomma följande tjänstemän, nämligen:

kommissarie af 5:e, 6:e och 7:e lönegraderna, verkmästare, linjemästare,

linjeförman, stationsförman, reparatör och stationsbiträde.

2:o. Med fri bostad är för kommissarie förenad förmånen af fri

vedbrand och belysning.

3:o. De bland ofvan nämnda tjänstemän, hvilka ej åtnjuta fri bostad,

äga uppbära hyresbidrag, utgörande för kommissarie högst 300

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

kronor för år räknadt och för öfriga tjänstemän minst femton, högst

trettio procent af aflöningen.

4:o. Det ankommer på telegrafstyrelsen att i hvarje särskildt

fall bestämma, huruvida bostadsförmån eller hyresbidrag skall utgå,

äfvensom beloppet af berörda bidrag.

5:o. Förmånen af fri bostad eller hj^resbidrag anses tillhöra lönen.

§ n
Assistent,

telegrafist, vaktföreståndare, interurbantelefonist, linjeförman

af l:a lönegraden och reparatör, stationerade å ort, där de

allmänna lefnadskostnaderna äro särskildt höga, äga, så länge de tjänstgöra

å sådan ort, uppbära tilläggsarfvode utgående, enligt af telegrafstyrelsen

fastställda grunder, med tio eller femton procent af dem

tillkommande aflöning.

Linjeförman af l:a lönegraden och reparatör, som i stället för fri

bostad åtnjuta hyresbidrag, äga, i fall de uppbära tilläggsarfvode, beräkna

enahanda tillägg äfven å sådant bidrag.

§ 18-

Assistent eller telegrafist, som är anställd såsom föreståndare för

filialstation, må, såsom tillägg till tjänstgöringspenningarna, kunna tilldelas

arfvode till belopp af högst 200 kronor för år räknadt.

§ 19-

Uniformspersedlar in natura eller beklädnadsersättning till visst

årligt belopp må tilldelas linjemästare, linjeförman, stationsförman, vaktmästare,

reparatör och stationsbiträde äfvensom telegrambärare samt

vid linjebyggnaderna anställda extra ordinarie underbefäl och arbetare,

allt enligt reglemente, som af telegrafstyrelsen fastställes.

§ 20.

Kostnadsfri läkarvård jämte medikamenter lämnas åt den i föregående

§ omnämnda personal äfvensom åt underbefäl och arbetare vid

telegrafverkets verkstad samt åt annan med densamma jämförlig, i

telegrafverkets tjänst befintlig tillfällig personal, enligt de närmare

bestämmelser Kuogl. Maj:t meddelar.

s. 151 Kontrollera mot PDF

Rungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

151

§ 21.

Grunderna för aflöningen till extra tjänstemän vid telegrafverket

bestämmas af Kungl. Maj:t på förslag af telegrafstyrelsen.

§ 22.

Den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig

underkasta sig den minskning i befintliga sportelinkomster, som kan

varda af Kungl. Maj:t bestämd, äfvensom de förändrade bestämmelser

i fråga om pension, som kunna varda stadgade.

Detta aflöningsreglemente skall lända till efterrättelse från och med

den 1 januari 1908.

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 84.

Allmänna grunder till aflöningsforhö''

Begyn
nelse
aflöning.

Uppflyttning i högre klass äger rum, när aflöning

Klass ............

28

27

26

25

24

23

22

21

20

Aflöning, kronor......

840

900

960

1,020

1,140

1,260

1,380

1,500

1,650

A. Inom styrelsen:

Byråchef.....................

7,500

Byråtjänsteman............

3,400

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Förest, för lcatalogexp.

1,800

KontorssTcrifvare .........

1,020

—

—

—

—

2

2

2

3

3

Vaktmästare ...............

1,140

—

—

—

3

3

3

3

B. Vid linjedistrikten:

Linjedirektör ...............

4,600

Linjeingenjör..............

3,000

Kassör af l:a lönegraden

1,140

—

—

—

—

3

3

3

3

Bokhållare.................

960

—

—

—

2

2

2

3

3

3

Linjemäst. af l-.a lönegr.

1,500

--

—

—

—

—

—

—

—

2

n » 2*.a »

1,140

—

—

—

—

—

2

2

2

3

Linjeförman» l:a »

1,020

—

—

—

—

2

2

2

3

3

» » 2:a »

900

—

—

2

2

2

3

3

3

—

Reparatör ..................

840

—

2

2

2

3

3

3

—

—

C. Vid stationerna:

Kontrollör af l:a lönegr.

3,000

» » 2:a »

3,000

Assistent.....................

1,500

2

Telegrafist..................

1,140

—

—

—

—

—

3

3

3

3

Vdktföreståndare.........

1,260

—

—

—

—

—

—

3

3

3

Kassör af l:a lönegraden

1,140

—

—

—

—

—

3

3

3

3

» » 2:a »

1,020

—

—

—

3

3

3

3

3

Bokhållare..................

960

—

—

—

2

2

2

3

3

3

Interurbantelefonist......

840

—

2

2

2

3

3

—

—

Stationsförman ............

900

—

—

2

2

2

3

3

3

—

Stationsbiträde ............

840

—

2

2

2

3

3

—

—

—

D. Vid verkstaden:

Verkstadsdirektör.........

6,000

Verkstadsingenjör .......

3,000

Verkstadskassör och bok-

hållare.....................

2,400

Materialförvaltare.........

1,500

—

—

—

—

—

—

—

—

3

Verkmästare ...............

1,800

19

1,800

18 17

2,100 2,400

s. 153 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

153

för icke provisionsberättigad tjänsteman.

närmast lägre klass innehafts

i nedan nämnda antal är.

16

15

14

13

12

11

10

9

8

7

6

5

4

3

2

1

2,700

3,000

3,400

3,800

4,200

4,600

5,000

5,500

6,000

6,500

7,000

7,500

8,000

8,600

9,200

9,800

3

3

3

O

O

j - —

2

2

2

3

3

3

3

3

3

3

3

3

3

—

—

3

3

3

3

3

3

3

3

3

3

o

O

3

3

—

—

3

3

3

3

3

3

3

3

3

3

3

3

3

3

3

—

—

3

3

3

3

3

3

3

3

3

3

3

3

3

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Bih. till Rihd. Prot. 1907. 1 Sami 1 Afd. 64 Käft. 20

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

Allmänna grunder till löneförhöjning

Begyn-

nolse-

aflöning.

Uppflyttning i högre klass

Klass......................

Aflöning, kronor................

16

1,050

15

1,200

14

1,350

13

1,500

Telefondirektör ..........

Telegrafdirektör af l:a

lönegraden.......................

...............1

................!

3,400

—

—

»

» 2:a

»

3,000

—

—

—

_

Kommissarie

» l:a

» ........................

3,000

—

—

—

_

»

» 2:a

» .................

2,600

—

—

—

—

)>

» 3:e

)>

2,400

—

—-

—

—

))

» 4:e

»

2,200

—

—

_

_

Kommissarie

af 5\e

» ... . ...................

1,050

—

3

O

3

»

» 6:e

)>

1,050

—

3

3

3

»

» 7:e

»

1,050

—

3

o

O

—

Departements- Åberopande hvad jag nu anfört, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

chefens hem- måtte föreslå Riksdagen

stallan. °

dels medgitva,

att linjearbetaren Lars Johan Claessén, vaktmästaren vid Motala

telegrafstation Gustaf Bygel och telegrambäraren Algot Knut Bäckman

må från ingången af år 1907 af telegrafverkets medel uppbära en hvar

under sin återstående lifstid ett årligt understöd, Claessén af 480 kronor,

Bygel af 300 kronor och Bäckman af 150 kronor, att utbetalas i den

ordning, som gäller för fyllnadspensioner från telegrafverket;

att för utvidgning åt telegrafverkets lokaler i Stockholm må reserveras

ytterligare 200,000 kronor;

att å telegrafverket tillhöriga tomter i Hälsingborg och Härnösand

må uppföras telegrafstationsbyggnader för en kostnad icke öfverstigande,

för byggnaden i Hälsingborg 230,000 kronor och för byggnaden i

Härnösand, inrymmande jämväl lokaler för postkontoret i staden,

252,000 kronor;

s. 155 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 84.

155

för provisionsberättigad tjänsteman.

äger ruin,

när lön enligt närmast lägre klass innehafts i nedan nämnda anta

år.

12

11

10

9

8

7

6

5

4

3

2

1

1,650

1,800

2,000

2,200

2,400

2,600

2,800

3,000

3,400

3,800

4,200

4,G00

3

3

—

—

3

3

3

3

3

3

3

3

3

3

3

3

3

3

3

3

3

att för anskaffande af lokaler i landsorten för telegrafverkets behof

må reserveras ett belopp af 100,000 kronor;

att för telegrafverkets behof må få inköpas ofvan om förmälda fastigheter

i Stockholm för 520,000 kronor och i Karlstad för 100,000 kronor;

dels, med godkännande af de nu framlagda förslagen till utgiftsstater

för telegrafverket att tillämpas under 1908 och till aflöningsreglemente

för tjänstemän vid telegrafverket, för år 1908 bestämma telegrafverkets

anslag, förslagsvis beräknadt, till 9,980,000 kronor, att utgå

direkt af telegrafm edlen;

dels bemyndiga riksgäldskontoret att tillhandahålla telegrafstyrelsen

för anskaffande af lokaler för telegrafverkets behof ett lånebelopp af

3,000,000 kronor att, i mån af behof och sedan detta för hvarje gång

blifvit. af Kungl. Maj:t och Riksdagen pröfvadt, af telegrafstyrelsen i

riksgäldskontoret lyftas och jämte ränta, motsvarande den ränteutgift,

som genom berörda belopps öfverlämnande till telegrafstyrelsen förorsakas

riksgäldskontoret, inom tjugu år från första lyftningsdagen

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Kungl. Maj:ts Nåd. Propositon N:o 84.

återgäldas medelst afbetalning^, i den mån telegrafverkets medel därtill

lämna tillgång, dock så att dylika afbetalningar böra en månad

förut af telegrafstyrelsen för riksgäldskontoret tillkännagifvas;

dels af nämnda lånemedel anvisa till inköp för telegrafverkets behof

af ofvan omförmälda fastigheter i Malmö 350,000 kronor samt för utförande

af vissa byggnadsarbeten för utvidgning af stationslokalerna i

Malmö 169,000 kronor;

dels ock medgifva, att för telegrafverkets behof må, efter Kungl.

Maj:ts pröfning och godkännande, inköpas för byggnadstomter lämpliga

fastigheter i Göteborg, Norrköping, Landskrona, Örebro och Västerås,

äfvensom att köpeskillingarna därför må utbetalas af ofvannämnda

lånemedel.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan hehagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnade, att proposition

i ämnet af den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skulle till Riksdagen aflåtas.

Ur protokollet:

E. K. Almqvist.

s. 157 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Broposition No 84.

157

Bil. A.

B egynnelseailöning.

Slutaflöning.

I

Styrelsen.

Aflö-

ning.

Bekläd-

nad.

Summa.

Aflö-

ning.

Bekläd-

nad.

Summa

Anmärkningar.

f nuvarande .................................

Byråchefs

[ föreslagen .................................

6,400

—

6,400

7,000

—

7,000

7,500

7,500

9,800

9,800

Därtill har under

( nuvarande2:agra ds tjänsteman

4,500

—

4,500

5,500

—

5,500

^ de senare åren

Byråtjänsteman! » l:a » »

3,000

—

3,000»)

4,000

—

4,000'')

j kommit dyr- tidstillägg.

l föreslagen ........................

3,400

—

3,400‘)

7,000

7,000'')

Föreståndare för kataloqexpeditioncrJ,

(.föreslagen

Nuvarande arfvo-

1,800

—

1,800

2,400

—

2,400

de 1,800 kronor.

( nuvarande .....................

Kontorssknfvare [

l föreslagen .....................

720

720

1,080

1,080

1,020

—

1,020

1,800

—

1,800

t nuvarande l:e vaktmästare......

1,100

120

1,220

1,100

120

1,220

Vaktmästare ■! » vaktmästare .........

800

120

920

900

120

1,020

1 föreslagen ...........................

1,140

120

1,260*)

1,650

120

1,770*)

*) För hufvudkassören tillkomma 500 kronor felräkningspenningar.

2) Första vaktmästaren dessutom ett arfvode af 200 kronor.

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 84.

Begynnelseaflöning.

Linjedistrikten.

Linjedirektör |

nuvarande....

föreslagen....

. . . f nuvarande..

Lmjemgenjör <

t föreslagen...

Kassör afl:a lönegraden i

nuvarande

I. föreslagen

_ „ ( nuvarande manlig bokhållare

Bokhållare ;

1 föreslagen...........................

Linjemästare af l:a lönegraden/

t föreslagen .

Linjemästare af 2:a lönegraden / nuvaran<*e •

t föreslagen .

Linjeförman af l:a lönegraden

nuvarande material vakt...

nuvarande linjeförman ...

föreslagen: utan dyrortstillägg

» med 10% »

» »15% »

Linjeförman af 2:a lönegraden

( nuvarande..................

\ föreslagen..................

Reparatör

ör <

nuvarande ..................................

föreslagen: utan dyrortstillägg .

» med 10 % »

» » 15 % »

Aflö-

ning.

Hyres- bidrag,

för- slagsvis

beräk- nadt till

20 %.

Dyr-

ortstill-

lägg.

Bekläd-

nad.

Till-

fälligt

tillägg.

Felräk-

nings-

pennin-

gar.

Summa.

4,500

_

4,500

4,600

—

—

—

—

—

4,600

3,200

—

—

—

_

3,200

3,000

—

—

—

—

—

3,000

1,100

—

_

—

_

1,100

1,140

—

—

—

—

200

1,340

2,200

—

_

_

_

2,200

960

—

—

—

—

—

960

1,650

—

—

120

200

—

1,970

1,500

300

—

120

—

—

1,920

960

—

—

120

—

—

1,080

1,140

228

—

120

—

—

1,488

1,000

—

_

120

—

—

1,120

960

—

—

120

150

—

1,230

1,020

204

—

120

—

—

1,344

1,020

204

122

120

—

—

1,466

1,020

204

184

120

—

—

1,528

900

—

_

120

—

—

1,020

900

180

—

120

—

—

1,200

900

—

_

120

100

_

1,120

840

168

—

120

—

—

1,128

840

168

101

120

—

—

1,229

840

168

151

120

—

—

1,279

*) I Stockholm 1,400.

2) » » 1,620.

s. 159 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 84.

159

Slut

aflöning.

Anmärkningar.

Aflö-

ning.

Hyresbi- drag, för- slagsvis

boräknadt

till 20 %.

Dyrorts-

tillägg.

Bekläd-

nad.

Tillfälligt

tillägg.

Fclräk-

nings-

ponningar.

Summa.

5,300

_

_

_

_

_

5,300

7,000

—

—

—

—

—

7,000

4,000

—

—

—

—

—

4,000

5,500

—

—

—

—

—

5,500

1,300

—

—

—

—

—

: 1,300

2,100

—

—

—

—

200

2,300

2,800

—

—

—

—

-.

2.800

1,650

_

—

—

—

—

1,650

2,400

—

—

120

200

—

2,720

''

2,700

540

—

120

—

—

3,360

1,800

—

—

120

—

—

1,920

I Dessutom dagtraktamente 3 kronor (i nu-

2,100

420

—

120

—

—

2,640

varande 6:e distriktet 3 kronor 50 öre.)

1,400

—

—

120

—

—

1,520

1,650

—

—

120

200

—

1,970

1,800

360

—

120

—

—

2,280

1,800

360

216

120

—

—

2,496

1,800

360

324

120

—

—

2,604

1,320

—

—

120

—

—

1,440

j Dessutom dagtraktamente 2 kronor (i nu-

1,500

300

—

120

—

—

1,920

varande 6:e distriktet 2 kronor 50 öre.)

1,320*)

—

—

120

100

—

1,5401■)

1,380

276

—

120

—

—

1,776

1,380

276

166

120

—

—

1,942

1,380

276

248

120

—

—

2,024

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

Begynnelseaflöning.

Lön,

resp.

aflö-

ning.

Provi-

sion

enligt

1905

års

upp-

börd.

Fel-

räk-

nings-

pen-

ningar.

Hyres- bidrag,

för- slagsvis

beräk- nadt till

20 %

eller fri

bostad.

Summa.

Trafikdistrikten

och stationerna.

Stationsföreståndarna:

Telefondirektör och

Telegraf direktör af l:a lönegraden

nuvarande .............................

föreslagen: å största stationen...

» » minsta »

5,500

3,400

3,400

4,364 ,

4,054

—

—

5,500

7,764

7,454

nuvarande ..............................

5,000

—

—

—,

5,000

Telegrafdirektör af 2:a lönegraden \

föreslagen: å största stationen...

3,000

3,530

—

—

6,530

» » minsta »

3,000

2,585

—

—

5,585

nuvarande ..............................

4,500

—

—

_

4,500

Kommissarie af T.a lönegraden <

föreslagen: å största stationen...

3,000

2,565

—

—

5,565

» » minsta »

3,000

1,825

—

4,825

nuvarande..............................

3,600

—

—

—

3,600

Kommissarie af 2:a lönegraden

föreslagen: å största stationen...

2,600

1,770

68

—

4,43S

» » minsta »

2,600

1,370

44

—

4,014

nuvarande ..............................

3,200

—

—

—

3,200

Kommissarie af 3:e lönegraden

föreslagen: å största stationen...

2,400

1,300

37

—

3,737

» » minsta »

2,400

1,120

23

—

3,543

(nuvarande..............................

2,800

—

—

—

2,800

Kommissarie af 4:e lönegraden

föreslagen: å största stationen...

2,200

1,120

28

—

3,348

» » minsta »

2,200

860

20

—

3,080

1,300

1,050

200

1,500

Kommissarie af 5:e lönegraden

i föreslagen: å största stationen...

950

22

300

2,322

( » » minsta »

1,050

650

14

300

2,014

*) Luleå station (provision: kronor 1,740) har här uteslutits, emedan stationens placering i denna grupp betingas

*) Nässjö » ( » » 1,130) » » » » » » » » » »

2) Haparanda» ( » » 890) » » » » » » » » » »

8) De fyra stationer i denna grupp, som äro afsedda att under den närmaste framtiden erhålla manliga föreståndare

s. 161 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

161

Slut

aflöning.

Lön,

resp.

aflöning.

Provision

enligt

1905

års

uppbörd.

Fel-

räknings-

pen-

ningar.

Hyres- bidrag,

förslagsvis

beräknadt

till 20 %,

eller fri

bostad.

Summa.

Anmärkningar.

1 6,500

6,500

4,600

4,364

—

—

8,964

Stockholm, tfn.

4,600

4,054

—

—

8,654

Göteborg, tfn.

6,000

—

—

—

6,000

4,200

3,530

—

—

7,730

Malmö.

4,200

2,585

—

—

6,785

Sundsvall.

5,300

—

—

—

5,300

3,800

2,565

—

—

6,365

Norrköping.

3,800

1,825

—

—

5,625

Karlstad *).

4,400

—

—

—

4,400

3,400

1,770

68

—

5,238

Härnösand.

3,400

1,370

44

—

4,814

Umeå 1).

4,000

—

—

—

4,000

3,000

1,300

37

—

4,337

Örnsköldsvik.

3,000

1,120

23

—

4,143

Trelleborg 2).

3,600

—

_

—

3,600

2,800

1,120

28

—

3,948

Mora.

2,800

860

20

—

3,680

Yarekil.

1,600

_

—

200

1,800

1,800

950

22

300

3,072

Skara 3).

1,800

650

14

300

2,764

Askersund.

af trafiktekniska skäl och icke af uppbördens storlek.

» . » » » » » » »

» » » » » » » »

i stället för nuvarande kvinnliga, äro icke i tabellen upptagna.

Bih. till Riksd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Åfd. 64 Häft.

21

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

Begynnelseaflöning.

Lön,

resp.

aflö-

ning.

Provi-

sion

enligt

1905

års

upp-

börd.

Fel-

räk-

nings-

pen-

ningar.

Hyres- bidrag,

för- slagsvis

beräk- nadt till

20 %

eller fri

bostad.

Summa.

nuvarande..............................

1,300

200

1,500

Kommissarie af 6:e lönegraden <

föreslagen: å största stationen...

1,050

650

14

200

1,914

» » minsta »

1,050

450

4

200

1,704

I

nuvarande ..............................

1,300

—

—

200

1,500

Kommissarie af 7:e lönegraden

föreslagen: å största stationen...

1,050

450

3

200

1,703

» » minsta »

1,050

450

—

200

1,700

J) Do fyra stationer i denna grupp, som äro afsedda att under den närmaste framtiden erhålla manliga föreAnm.

Provisionen är beräknad på 1905 års uppbörd, afrundad till jämna tusental kronor.

Felräkningspenningarna äro beräknade efter 1905 års uppbörd.

s. 163 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 84.

163

Lön,

resp.

aflöning.

Slut

Provision

enligt

1905

års

uppbörd.

a f 1 ö

Fel-

räknings-

pen-

ningar.

i i n g.

Hyres- bidrag,

förslagsvis

beräknadt

till 20 %,

eller fri

bostad.

Summa.

Anmärkningar.

1,600

200

1,800

1,500

650

14

200

2,364

Sunne *).

1.500

450

4

200

2,154

Dalarö.

1,600

_

_

200

1,800

1,350

450

3

200

2,003

Husum.

1,350

450

—

200

2,000

ståndare i stället för nuvarande kvinnliga, äro icke i tabellen upptagna.

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

Begynnelseaflöning.

Aflö-

ning.

Hyres-

bidrag,

för-

slagsvis

beräk-

Dyr-

orts-

tillägg.

Bekläd-

nad.

Felräk-

nings-

pennin-

gar.

Summa.

20 %.

Trafikdistrikten och stationerna.

Biträdande personalen:

( nuvarande kommissarie af 2:a klass

3,600

—

—

—

—

3,600

Kontrollör af l:a lönegraden \ » kontrollör..................

3,200

—

—

—

3,200

l föreslagen ..............................

3,000

—

—

3,000

( nuvarande kommissarie af 3:e klass

3,200

—

—

—

—

3,200

Kontrollör af 2:a lönegraden ■{ » kassör .....................

2,800

—

—

—

300

3,100

l föreslagen .............................

3,000

—

—

—

—

3,000

nuvarande .........................................................

2,200

—

—

—

—

2,200

Assistent

föreslagen: utan dyrortstillägg ......................

» med 10 % » ......................

1,500

1,500

—

150

—

—

1,500

1,650

l>

» 15 % » ......................

1,500

—

225

—

—

1,725

’ nuvarande......................................................

1,300

—

—

—

—

1,300

Télegrafist

föreslagen: utan dyrortstillägg ..................

» med 10 % » ..................

1,140

1,140

—

114

—

:

1,140

1,254

» » 15 % » ..................

1,140

—

171

—

—

1,311

nuvarande.............................................

1,200

_

—

—

—

1,200

Vaktföreståndare

föreslagen: utan dyrortstillägg.........

» med 10 % » .........

1,260

1,260

—

126

—

—

1,260

1,386

» » 15 % » .........

1,260

—

189

—

—

1,449

Kassör af l:a lönegraden, föreslagen.................................

1,140

—

—

—

347

1,487

» »

2:a

» föreslagen....................................

1,020

—

—

—

1 81 ä

1 208

1,101 ål

1,228 /

Bokhållare

f nuvarande ...................................................

\ föreslagen ..................................................

1,200

960

—

—

—

—

1,200

960

s. 165 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

165

Slutaflöning.

Aflöning.

Hyres- bidrag,

förslags- vis beräk- nadt till

20

Dyrorts-

tillägg.

Bekläd-

nad.

Felräk-

nings-

pennin-

gar.

Summa.

Anmärkningar.

4,400

4,400

4,000

—

—

—

—

4,000

5,500

—

—

—

—

5,500

4,000

_

_

—

—

4,000

3,600

—

—

—

300

3,900

j Kassörerna å telefonstationerna i Stockholm och Göte-

5,000

5,000

\ korg dessutom felräkningspenningar 400 kr.

2,800

—

—

—

—

2,800

3,400

—

—

—

—

3,400

3,400

—

340

—

—

3,740

3,400

—

510

—

—

3,910

1,600

—

_

—

—

1,600

1,800

—

—

—

—

1,800

1,800

—

180

—

—

1,980

1,800

—

270

—

—

2,070

1,400

—

—

—

—

1,400

1,800

—

—

—

—

1,800

1,800

—

180

—

—

1,980

1,800

—

270

—

—

2,070

2,100

—

—

—

347

( 81 å

2,447

1,881 ål

Ny befattning.

1,800

\ 208

2,008 j

» »

1,400

_

_

—

—

1,400

1,650

—

—

—

—

1,650

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

Begynnelseaflöning.

Hyres-

bidrag,

Dyr-

orts-

tillägg.

Felräk-

Aflö-

ning.

för- slagsvis

beräk- nadt till

Bekläd-

nad.

nings-

pennin-

gar.

Summa.

20 %.

'' nuvarande l:a lönegraden.....................

1,000

1,000

» 2:a » .....................

800

—

—

—

—

800

Interurbantelefonist

föreslagen: utan dyrortstillägg ......

840

—

—

—

—

840

» med 10 % » ......

840

—

84

—

—

924

» » 15 % » ......

840

—

126

—

—

966

... [ nuvarande vaktbetiant af l:a lönegraden.........

Stationsforman {

1,000

—

—

120

—

1,120

[ föreslagen ................................................

900

180

—

120

—

1,200

, f nuvarande vaktbetjänt af 2a lönegraden.........

Stationsbitrade \

950

—

—

120

—

1,070

[föreslagen ...............................................

840

168

—

120

—

1,128

s. 167 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

167

Slutaflöning.

Anmärkningar.

Aflöning.

Hyres- bidrag,

förslags- vis bcräk- nadt till

20 %.

Dyr orts- tillägg.

Bekläd-

nad.

Folräk-

nings-

pcnnin-

gar.

Summa.

1,200

1,200

1,000

—

—

—

—

1,000

1,260

—

—

—

—

1,260

1,260

—

126

—

—

1,386

1,260

—

189

—

—

1,449

1,400

_

_

120

_

1,520

1,500

300

—

120

—

1,920

1,250

_

_

120

—

1,370

1,260

252

—

120

—

1,632

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

Begynnelseaflöning.

Slutaftöning.

Hyres-

Hyres-

Aflöning.

bidrag, för- slagsvis

Summa.

Aflöning.

bidrag, för- slagsvis

Summa.

beräknadt

beräknadt

till 20 %.

till 20 %.

Verkstaden.

Verkstadsdirektör

("nuvarande .........

Vföreslagen .........

4,500

—

4,500

5,500

—

5,500 |

6,000

—

6,000

9,800

—

9,800 |

V erkstadsingenj ör

(nuvarande .........

Vföreslagen .........

3,000

3,000

—

3,000

3,000

4,000

5,500

—

4,000 i

5,500 ;

Verkstadskassör

(nuvarande .........

2,400

—

2,400

—

—

_

och bokhållare

Vföreslagen .........

2,400

—

2,400

3,400

—

3,400 !

Materialförvaltare

(nuvarande .........

2,400

—

2,400

—

—

~ i

Vföreslagen .........

1,500

—

1,500

3,000

3,000 j

Verkmästare

(nuvarande .........

2,400

—

2,400

3,600

—

3,600

Vföreslagen .........

1,800

360

, 2,160

3,000

600

3,600

*

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition n:r 84.

1G9

INNEHÅLL.

Sid.

Allmänna synpunkter.. .............................................................................................. 3

Departementschefens yttrande................................................................................... 9

A. Aflöningsstaten ...................................................................................................15

1. Telegrafstyrelsen.................................................................................................. 15

Departementschefens yttrande ............................................................................. 38

2. Linjedistrikten...................................................................................................... 12

Departementschefens yttrande .............................................................................. 53

3. Trafikdistrikten och stationerna............................................................................. 56

Departementschefens yttrande .............................................................................. 75

4. Verkstaden ....................................................................................................••••• 78

Departementschefens yttrande ......................................—............................... 81

5. Särskilda anslag................................................................................................... 82

Kostnadsökning i följd af den nya organisationen................................................... 84

B. Pensions- och understödsstaterna........................................................................... 84

Departementschefens yttrande.................................................................................... 92

C. Omkostnadsstaten................................................................................................... 93

Departementschefens yttrande...................................... 97

D. Ränta och amortering............................................................................................. 98

Departementschefens yttrande.................................................................................... 98

E. Fastigheter ............................................................................................................. 99

Departementschefens yttrande.................................................................................... 125

F. Telegraflinjebyggnader............................................................................................ 128

Departementschefens yttrande................................................................................... 129

G. Öfvergångsstaten.................................................................................................... 129

Departementschefens yttrande................................................................................... 130

Förslag till utgiftsstater för telegrafverket för är 1908.............................................. 132

Förslag till aflöningsreglemente för tjänstemän vid telegrafverket............................. 138

Departementschefens hemställan ................................................................................. 154

Jämförande tabell mellan nuvarande och föreslagna aflöningar vid telegrafverket (Bil. A) 157

Bih. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 64 Höft.

22

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1907:120 Utlåtande i anledning af Kungl. Majds proposition till Riksdagen angående godkännande af telegrafverkets utgiftsstater för år 1908 m. in. s. 1 i texten