Sök i Ratio Lex

Angående nya stater för universiteten i Uppsala och Lund

1907-03-08 · 128 sidor, varav 118 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 118 av 128 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1907:99, Angående nya stater för universiteten i Uppsala och Lund

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 99.

1

N:o 99,

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående nya

stater för universiteten i Uppsala och Lund; gifven

Stockholms slott den 8 mars 1907.

Under åberopande af bifogade utdrag af statsrådsprotokollet öfver

ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t, med återkallande af

de i 1907 års statsverksproposition å ordinarie stat under riksstatens åttonde

hufvudtitel framställda äskandena för universiteten, härmed föreslå Riksdagen

att, med uteslutande ur riksstaten af åttonde hufvudtitelns rubrik:

universiteten och afförande af det under denna rubrik upptagna anslagsbelopp

jämte däri ingående särskilda poster samt med upphäfvande af alla

utaf Riksdagen förut fattade beslut, som afse vederbörande i de enligt

nämnda statsrådsprotokoll af departementschefen föreslagna staterna för

universiteten i Uppsala och Lund omförmälda anslag och därtill hörande

särskilda föreskrifter,

dels, med godkännande af de under A) i den föreslagna utgiftsstaten

för universitetet i Uppsala upptagna aflöningar m. m., såvidt desamma

icke utgå af donationsmedel, äfvensom af de i de till staten hörande särskilda

föreskrifter under mom. 1, 2 och 8 införda bestämmelser om storleken

af tjänstgöringspenningar, om ålderstillägg och om afdrag i visst fall

å aflöning, för tillämpning af nämnda utgiftsstat under en ny rubrik: universitetet

i Uppsala på ordinarie stat bevilja ett belopp af 550,100 kronor,

dels ock, med godkännande af de under A) i den föreslagna utgiftsstaten

för universitetet i Lund upptagna aflöningar m. m. äfvensom af de

i de till staten hörande särskilda föreskrifter under mom. 1, 2 och 6 införda

bestämmelser om storleken af tjänstgöringspenningar, om ålderstillägg

och om afdrag i visst fall å aflöning, för tillämpning af sistnämnda utgiftsstat

under en ny rubrik: universitetet i Lund på ordinarie stat bevilja

ett belopp af 426,700 kronor.

Bih. till Riksd. Prof. 1901. 1 Sami. 1 Afd. 16 Höft. (N:o 99.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

De till ärendet hörande handlingarna skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF.

Hugo Hammarskjöld.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kun yl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

3

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 8 mars 1907.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,

Statsråden: Tingsten,

Albert Petersson,

Alfred Petersson,

Hederstierna,

Dyrssen,

Hammarskjöld,

Roos,

JUHLIN,

SWARTZ.

Föredragande departementschefen, statsrådet Hammarskjöld anförde*"fr

härefter: versiteten i

»För hvardera af universiteten i Uppsala och Lund har Kungl. Maj:t UppSLllnd°Ch

tid efter annan fastställt stater, innefattande en beräkning öfver de inkomster,

som vore att tillgå för uppehållande af universitetens verksamhet,

samt särskilda utgiftsposter för olika ändamål.

Den nu gällande staten för hvardera universitetet är utfärdad genom

nådigt bref den 13 november 1885. Nådiga brefvet angående Uppsala UnivenUetet

universitets stat innehåller följande beräkning af inkomsterna: * u?p,ala
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

spannmål från universitetets hemman m. m. 64,653

kubikfot 0,37 kannor, förslagsvis beräknad efter 2

kronor 14 öre för hvar kubikfot..............................

penningar och persedlar af universitetets hemman m. m.

inkomst af skogarna, utöfver den ved och de virkes
produkter,

som åtgå in natura,.................................

inkomst af försålda hus å landet, arrende af humlegårdar

i Uppsala, öfriga afgifter af stadsjord därstädes,

hyresmedel, inkomst af auktionsverket,

dekanatsmedel samt inskrifnings- och kallelsepenningar

...........................................................................

ränta å utlånta medel............................................................

medel, som tillfalla sjukhuset.............................................

kronor 138,357: 50- » 39,286: 93

» 12,000: —

7,790: 47

3,000: —

48,324: 45

Statsanslag:

a) ordinarie bestämda anslag ............................................

i hvilket belopp ingå 39,091 kronor 85 öre, utgörande

ersättning för indelt ränta och kronotionde

;

b) förslagsanslag 100,108 kronor, afsedda att till be
stämda

belopp höja vissa aflöningar, därvid den

i en del löner ingående spannmål beräknas till

det värde, efter hvilket löntagaren för densamma

undfår lösen eller betalning; och erfordras, enligt

förutnämnda förslagsvis gjorda beräkning af 2

kronor 14 öre för hvar kubikfot spannmål, af

förslagsanslagen...............................................................

o o _

268,886: 24

101,628: 76

Summa kronor 619,274: 35.

I utgiftsstaten, som slutar å ett belopp af 606,862 kronor 41 öre,

upptagas, för att nämna de hufvudsakliga posterna, löner — fakultets- och

sektionsvis — för professorer och extra ordinarie professorer med derå,

docentstipendier samt, under titel universitetets samlingar och inrättningar,

de för särskilda vid dessa anstalter fästa tjänstemän, lärare och vaktbetjänte

bestämda aflöningsförmåner äfvensom anslag till materiell m. m., både löner

och de andra anslagen uppförda för hvarje institution för sig. Vidare upptagas

riksstatens stipendier och kungl. stipendier, pensioner — under hvilken

rubrik ingå, bland annat, två poster under namn af spannmålsgratial, den

ena å 2,047 kubikfot 5 kannor, hvaraf bland annat utgå vissa myckenheter

till professorers och tjänstemäns änkor, hvarefter återstoden tillfaller uni
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kuntjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

versitetets pensionsinrättning, deri andra å 200 kubikfot för lägre betjäningens

änkor och barn eller betjänterna själfva, då de blifvit oförmögna att tjäna

—;reparationer* krono- och kommunalutskylder samt brandafgifter för universitetets

fastigheter i Uppsala, landtmäteri- och rättegångskostnader samt

öfriga utgifter för universitetets hemman å landet, extra utgifter, däri inberäknad

tryckningskostnad — tillika tryckerigodsets ränta, utgörande 377

kubikfot spannmål — samt slutligen »indragningsbelopp», hvarunder uppförts

en pension å 4,500 kronor för professor emeritus P. E. Bergfalk och

ett lika belopp för extra ordinarie professorn A. Frigeil, flera andra pensionsbelopp

samt vidare bland annat 2,000 kronor såsom extra anslag till

sjukhusets materiell, 852 kronor 65 öre till nådegåfvor åt gamla universitetshemmansåbor

samt 13,500 kronor till ränta och amortering å beräknad

skuld för nya universitetsbyggnaden.

Det nådiga bref, hvarigenom staten fastställdes, innehåller vidare,

bland annat, föreskrifter dels därom, att, för den händelse å anslagen till

materiellen för de särskilda institutionerna under något år uppstå besparingar,

sådana besparingar må bibehållas för samma institutioners materiellbehof

under kommande år, dels ock om en s. k. reservfond, »till hvilken

fortfarande må ingå de enligt äldre bestämmelser anvisade medel». Härom

finnes en föreskrift i nådiga brefvet den 30 december 1862 angående ny

stat för universitetet, enligt hvilken föreskrift öfverskott i inkomster utöfver

utgiftsstaten äfvensom besparingar på den del af samma stat, som

afser aflöningar, såsom ock lediga emeritilöner, ingå till en särskild reservfond,

som för sig skall bokföras och jämte universitetets fonder redovisas.

Denna fond står under kanslerns för rikets universitet disposition för

universitetets vetenskapliga och ekonomiska behof, i den ordning universitetsstatuterna

stadga. Härmed syftas på bestämmelsen i § 168 af statuterna,

enligt hvilken för tillfälliga behof och sådana på förhand ej bestämda ändamål,

som afse undervisningens, studiernas och universitetets allmänna förkofran,

kanslern må, efter omständigheterna, använda de medel, som därtill

äro särskild! anvisade. Frågor om anslag från reservfonden till pensioner

eller till andra, icke tillfälliga förmåner för tjänstemän och betjäning, för

hvilka bestämd aflöning i staten upptagits, underställas Kungl. Maj :ts pröfning.

Hvad härefter staten för universitetet i Lund angår, äro i vederbörande

nådiga bref följande inkomster beräknade:

arrendespannmål från universitetets hemman och lägenheter,

6,830 kubikfot 6,01 kannor råg och lika

mängd korn..................................................................... kronor 32,035: 52

Transport kronor 32,035: 52

Xu gällande

stat för

universitetet

i Lund.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungi. Maj:ts Kall. Proposition N:o 99.

Transport kronor

kyrkotionde, 7,415 kubikfot 1 kanna råg och lika

mängd korn, jämte forsellönsersättning.................. »

ränta efter 5 procent å akademikassans räntebärande

kapital och åtskilliga fonder, i rundt tal 632,000

kronor................................................................................. »

varande nämnda kapitalbelopp sålunda specificeradt:
a)

akademikassan ............... ki''onor 566,164: 65

b) Norbergska fonden » 28,745: 84

c) Filéenska » » 33,718: 30

d) von Hermansonska » » 3,405: 77

e) Nosocomiikassan............ » 67: 37

kronor 632,101: 93

32,035: 52

37,782: 36

31.600: —

ränta efter 5 procent å bibliotekskassans räntebärande

kapital, 30,000 kronor....................................................

vaxlj usmedel..............................................................................

tomtöremedel ...........................................................................

studentinskrifningspenningar och tillfälliga inkomster,

förslagsvis .......................................................................

Statsanslag:

a) ordinarie bestämda anslag .............................................

i hvilket belopp ingå 53,508 kronor 15 öre, utgörande

ersättning för indelt ränta och kronotionde;
b)

förslagsanslag, 62,592 kronor, afsedda att till be
stämda

belopp höja vissa aflöningar, därvid den

i en del löner ingående spannmål beräknas till

det värde, efter hvilket löntagaren för densamma

undfår lösen eller betalning; och erfordras, enligt

en med ledning af förutnämnda spannmålsvärde

förslagsvis gjord medelberäkning efter 2

kronor 45 öre för hvarje kubikfot spannmål, af

förslagsanslagen...............................................................

c- O _

1,500: —

820: —

25: 97

1,800: —

» 208,129: 40

52,974: —

Summa kronor 366,667: 25.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kimyl. Maj:In Nåd. Proposition N:o 99.

Dessutom skola till hufvudkassans förstärkning anvilndas följande tillfälliga

och för utgiftsstaten icke beräknade inkomster:

a) hyresinkomst af S:t Petri kyrkogård och en fäladslott till tomten n:r 21;

b) städjeafgifter vid utarrenderandet af universitetets hemman och

lägenheter; och

c) hvad som svarar mot en i utgiftsstaten upptagen post å 3,000

kronor, afsedd till ränta ocli amortering af lån, i den mån denna utgift

kan komma att upphöra.

Anmärkas bör här, att universitetet tillkommande kyrkotionde — jämte

forsellönsersättning — oeh vaxljusmedel numera, enligt nådigt bref den

19 maj 1899, på grund af Riksdagens beslut ersatts med ett fast årligt

statsanslag af tillhopa 32,593 kronor.

Lunds universitets utgiftsstat slutar å ett belopp af 362,560 kronor

22 öre. Dess uppställning är väsentligen densamma, som redan omförmälts

beträffande Uppsala universitet. Efter tillkomsten af nyssnämnda statsanslag

af 32,593 kronor hafva, enligt hvad jag inhämtat, alla universitetets

löntagare, hvilka då ägde rätt till spannmålslöner, med undantag af ordinarie

professorerna inom teologiska fakulteten, utbytt dessa mot penninglöner.

Vissa stipendier in. fl. anslagsposter äro upptagna under rubriken diverse

anslag: musikstipendier 187 kronor 50 öre, extra utgifter 9,000

kronor — numera höjdt till 11,000 kronor, enligt nådigt bref den 11 november

1892, samt vederlag för 4 ängslotter, hvardera å 200 kronor o. s. v.

Bland de bestämmelser, som vidare gifvas i nådiga brefvet den 13

november 1885 angående universitetets i Lund utgiftsstat, märkes en föreskrift

motsvarande den, som förut omförmälts beträffande materiell för

institutioner vid universitetet i Uppsala. Vidare stadgas, att besparingar

å aflöningsstaten ingå till reservfonden, hvilken står under universitetskanslerns

disposition för universitetets vetenskapliga och ekonomiska behof,

i den ordning universitetsstatuterna stadga. Frågor om anslag från reservfonden

till pensioner eller till andra, icke tillfälliga förmåner för tjänstemän

och betjäning, för hvilka bestämd aflöning i staten upptagits, underställas

Kungl. Maj:ts pröfning.

För universi
I

det föregående har jag talat om förslagsanslag vid båda universi-*

teten, afsedda att till bestämda belopp höja särskilda aflöningar, som till an>la9- en del utgöras af spannmål, beräknad till visst värde. Då förslagsanslagen

i fortsättningen blifva föremål för uppmärksamhet, vill jag här omförmäla

deras tillkomst.

I riksstaten är för båda universiteten uppfördt ett gemensamt anslag,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kun f/l. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 99.

år 1907 utgörande 902,274 kronor. I denna summa ingå dels bestämda

anslag för hvartdera universitetet till sammanlagdt belopp af 738,673 kronor

64 öre, dels ett för båda universiteten afsedt anslag å 900 kronor till

befordran af sådana vetenskapliga studier, som ej tillhöra de egentliga

examensämnena, dels ock två förslagsanslag till belopp af 162,700 kronor,

nämligen ett anslag å 98,700 kronor för tillämpning af ny lönereglering

enligt nådigt bref den 12 maj 1876 samt ett anslag å 64,000 kronor till

ombildning af adjunkturer och docentstipendier enligt nådiga bref den 1

juni 1877. Slutligen är ett belopp af 36 öre odisponeradt.

Nyssnämnda anslagspost å 98,700 kronor uppköra genom sammanslagning

af det för Uppsala universitet beräknade beloppet 61,607 kronor

40 öre samt det för Lunds universitet beräknade 37,092 kronor, tillhopa

98,699 kronor 40 öre och utjämnadt till 98,700 kronor. De i 1885 års

stater upptagna förslagsanslag för de båda universiteten, för Uppsala

100,108 kronor och för Lund 62,592 kronor, innefatta nyssnämnda andelar

af 1876 års förslagsanslag — för Uppsala jämnadt till 61,608 kronor

— och de af 1877 års förslagsanslag, 64,000 kronor, för hvartdera universitetet

afsedda belopp, utgörande för Uppsala 38,500 kronor och för

Lund 25,500 kronor.

Genom förutnämnda nådiga bref den 12 maj 1876 fastställdes lönebeloppen

för ordinarie professorer och åtskilliga tjänstemän in. fl. Vidkommande

det anslagsbelopp, som afses i omförmälda nådiga bref den 1

juni 1877, hade motsvarande belopp redan funnits upptaget å extra stat

för år 1877, på grund af 1876 års Riksdags beslut att på denna stat bevilja

dels 19,500 kronor till förstärkning af lärarkrafterna vid universiteten,

dels 44,500 kronor såsom förslagsanslag till löneförbättring åt de

vid dem’ anställda adjunkter. Summan af dessa båda belopp, 64,000

kronor, uppfördes nu af Riksdagen såsom förslagsanslag på ordinarie

stat, med den fördelning mellan de båda universiteten, som redan är nämnd;

och förklarade Riksdagen, att det hvardera universitetet tilldelade anslaget,

hvilket skulle tillsvidare användas i öfverensstämmelse med de af

Riksdagen vid anslagens beviljande närmast afsedda ändamål, skulle, jämte

vissa anslag vid universiteten, i den mån dessa blefve lediga, användas

till aflöning åt fast anställda akademiska lärare och stipendier åt docenter i

hufvudsaklig öfverensstämmelse med en af Kungl. Maj:t framlagd plan,

med iakttagande därvid af vissa af Riksdagen angifna föreskrifter.

Genom berörda nådiga bref den 1 juni 1877 förordnade Kungl. Maj:t därefter,

att däri omförmälda förslagsanslag skulle jämte adjunktslönerna — i

Lund dock blott i de världsliga fakulteterna — anslagen till docentstipendier,

de å Uppsala universitets stat uppförda arfvoden till biträde åt professorn i

latinska språket och litteraturen och till biträde vid de homiletiska och

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

KiiikjI. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

kateketisk;! öfningarna för den praktiska prästbildningen, äfvensom arfvodet

till läraren i geologi vid universitetet i Lund, i den män dessa löner, arfvoden

och öfriga anslå» blefve lediga, för hvartdera universitetet användas

till aflöning åt fast anställda lärare och till docentstipendier på sätt i

ifrågavarande nådiga bref angifves. De förändringar i universitetens lärarpersonal

in. in., som sålunda föreskrefvos, och genom hvilka bland annat

den nuvarande extra ordinarie professorsinstitutionen tillkom, äro numera

genomförda vid båda universiteten.

Af hvad i det föregående omförmälts framgår, att universitetens utgifter

bestridas dels med universiteten tillhörig spannmål, räntor in. m.,

dels ock med statsanslag — fasta och på förslag. I de särskilda posterna

i utgiftsstaten ingå ej sällan både spannmål och kontant lön. Vidare må

anmärkas, att en del anslag innefatta, ehuru sådant ej i staterna angifves,

dels ett fast anslagsbelopp af statsmedel dels fyllnad af förslagsanslag.

Äfven förekommer, att en anslagspost är sammansatt af kontanta medel

från universitetet och från staten. En kombination af sistnämnda båda

fall är ock i fråga om flera poster att anteckna.

De fasta, för särskilda ändamål gifna statsanslagen äro tillkomna vid

olika tider. Universitetsstaterna gifva ej någon upplysning härom. Huru

härmed sig förhåller framgår däremot af den liggare öfver statsverkets

specialutgiftsstater, som numera årligen utgifves af statskontoret. Af densamma

inhämtas, hurusom statsanslaget för ett visst ändamål, äfven då

fråga är om bestämda anslag, ofta är sammansatt af två eller flera vid

olika tillfällen af Riksdagen beviljade anslag, samt att den i riksstaten för

universiteten uppförda anslagssumman, frånsedt förslagsanslagen, öfverhufvud

är så att säga söndersprängd i en massa större eller mindre delar

på ett sätt, som i och för sig gör det svårt att vinna reda och öfverskådlighet.

Sedan 1885 års stater utfärdades, hafva en mängd anslag, dels till

förhöjning af äldre dels alldeles nya, af Riksdagen beviljats såväl för

Uppsala som för Lunds universitet. Vidare hafva stora kategorier af befattningshafvare

erhållit rätt till ålderstillägg: de ordinarie professorerna,

med vissa undantag, bibliotekarierna och räntmästarna år 1902, de extra

ordinarie professorerna år 1898, vaktmästare vid universitetet i Uppsala

år 1896 och vid universitetet i Lund år 1900. Äfven vissa andra befattningshafvare

hafva tillerkänts rätt till ålderstillägg. V id beviljande af

ålderstillägg för ordinarie professorer, bibliotekarierna och räntmästarna

fästes det villkor, att de skulle afstå dem enligt 1885 års stater tillkommande

rätt till viss myckenhet ved, åkerlotter samt humlegårdsersättningar i

Uppsala och ängslotter eller vederlag därför i Lund. Af dessa natura
Bih.

till Riksd. Prot. 1907. 1 Sami 1 Afd. 7G Haft. 2

Behofvet af

nya stater.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 09.

förmåner hafva vid hvardera universitetet bildats » ålderst illaggsfonder»,

hvarur ålderstilläggen för vederbörande i första rummet skola utgå.

Ej minst tillkomsten af nya anslag och förhöjningar i de äldre torde

hafva föranledt det nådiga beslut den 27 oktober 1899, som gifvit uppslag

till det ärende, för hvars föredragning jag ansett nödigt förutskicka de

erinringar, jag nu gjort.

Genom nämnda beslut har Kungl. Maj:t, enär förhållandena vid universiteten

i Uppsala och Lund undergått väsentliga förändringar, efter det

särskilda stater för nämnda institutioner år 1885 fastställdes, anbefallt

universitetskanslern att, efter vederbörandes hörande, till Kungl. Maj:t inkomma

med underdåniga utlåtanden och förslag i fråga om nya stater för

de båda universiteten. Denna befallning fullgjorde kanslern, efter att hafva

infordrat yttranden från vederbörande, genom särskilda underdåniga skrifvelser

den 4 juli 1900 och den 6 april 1900.

Myndigheter- Den förstnämnda af dessa båda skrivelser angick frågan om ny stat

na>rörlnde‘nför universitetet i Uppsala; och med denna fråga, som haft ett ganska

ny stat för vidlyftigt förlopp, skall jag i det följande först sysselsätta mig.

%Tupplåia. Sedan kanslern anmodat det större akademiska konsistoriet i Uppsala

att till kanslern ingifva yttrande och förslag i ämnet, införskaffade konsistoriet

utlåtande af universitetets drätselnämnd samt öfverlämnade med

skrifvelse till kanslern den 8 juni 1900 förslag till ny inkomst- och utgiftsstat

för universitetet.

Enligt hvad konsistoriet i skrifvelsen anmärkte, afsåg förslaget närmast

ett sammanförande af de mångfaldiga förändringar, som inträdt efter den

gällande statens fastställande, med de tillägg och modifikationer, som till

följd af förändrade förhållanden synts konsistoriet nödiga och lämpliga att i

samband med den nya statens uppgörande iakttaga. Förslaget finge icke

anses innebära ett erkännande af konsistoriet, att däruti förekommande anslagsbelopp,

särskildt de för en del lärare och tjänstemän fastställda löneförmånerna,

vore att betrakta såsom för de afsedda ändamålen fullt tillräckliga.

Konsistoriet upplyser, att till grund för dess beräkningar lagts 1898

års hufvudbok och specialräkning, i vissa angifna fall dock 1899 års

räkenskaper; vidare särskilda utlåtanden, upplysningar och tablåer, som

funnos fogade vid förslaget.

Hvad först anginge inkomststaten, säger konsistoriet, vore universitetets

hela spannmålsintrad upptagen enligt 1898 års specialräkning till

19,402,16 hektoliter spannmål, hälften råg och hälften korn; och hade hvad

beträffade lösen för denna spannmål upptagits mediet af medelpriset för

tio år af akademiens lösningspris, eller 7 kronor 25 öre för hektoliter.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9!).

Titeln »Penningar och persedlar af universitetets hemman in. in.» hade

på grund af gällande arrendekontrakt och 1898 års specialräkning upptagits

till 31,209 kronor 64 öre.

I afseende å titeln »Inkomst af skogarna» hade infordrats yttrande

af universitetets skogsförvaltare, jägmästaren A. Hahr, och det framginge af

hans yttrande, att, hufvudsakligen till följd af den väsentligt förökade vedoch

virkesutsyningen till universitetet och arrendehemmanen samt anlitande

af skogsmedel för bestridande af förhöjda utgifter för skogskultur och

en del öfriga förvaltningskostnader, inkomsten under närmaste tio år från

universitetets skogar utöfver den ved och de virkesprodukter, som åtginge

in natura, ansetts icke kunna i medeltal beräknas till högre belopp än

4,000 kronor årligen. Vid sådant förhållande hade den beräknade inkomsten

från skogarna i förslaget till ny stat upptagits med nyssnämnda

belopp.

Beträffande ränteinkomster hade i inkomstberäkningen, i regel, upptagits

räntemedel i de fall, där motsvarande utgifter funnes upptagna i

ut giftsstaten. Så hade under medel, som tillfölle sjukhuset, upptagits ett

belopp af 5,836 kronor, som utgjorde summan af de i utgiftsstaten under

»sjukhuset» upptagna räntor, och vidare räntor å diverse för universitetets

hvarjehanda andra behof donerade medel till ett belopp af 8,107 kronor

66 öre, som utgjorde summan af de under öfriga institutioner bland utgiftsstaten

upptagna räntor äfvensom räntorna å Borgströmska, Höijerska,

Nilsson-Aschanska och Winbomska fonderna, i enlighet med hvad närmare

utvisades af en uppgjord förteckning.

Hvad öfriga till universitetet ingående räntemedel beträffade, svarade

dessa mot utgående räntor å stipendiedonationer och andra af universitetet

förvaltade fonder, hvilka icke funnes i utgiftsstaten införda, i följd

hvaraf den i nu gällande stat upptagna posten »ränta å utlånta medel»

måste utgå.

I de fasta statsanslagen inginge dels, såsom tillförene, 39,991 kronor

85 öre, utgörande ersättning för indelt ränta och kronotionde, dels såsom

upptagna i utgiftsstaten riksstatens resestipendier 3,500 kronor samt ersättning

för spannmålsindelning åt professor Skytteanus 1,785 kronor.

Förslagsanslagen hade upptagits till 111,681 kronor 76 öre, utgörande

summan af de fyllnadsbelopp, som erfordrades för vissa löner, hvarvid den

i en del af dessa ingående spannmål beräknats efter förutnämnda lösningspris

af 7 kronor 25 öre för hektoliter.

Inkomststaten utvisade en tillgång af sammanlagdt 713,078 kronor

33 öre.

Konsistoriets förslag till utgiftsstat samt till vissa allmänna bestäm
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kimgl, Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

melser lämnar jag tillsvidare åsido; dock vill jag här nämna, att densamma

slutade å en summa af 712,732 kronor 5 öre. öfverhufvud kommer

jag att först i ett sammanhang, efter redogörelse för handlingarna i afseende

å stater för båda universiteten, närmare ingå på frågan om uppställningen

af utgiftsstaterna.

Vid konsistoriets skrifvelse voro, förutom det uppgjorda förslaget till

stat för universitetet, följande handlingar fogade:

1) yttrande af universitetets skogsförvaltare af det innehåll, som omförmälts

af konsistoriet. Af yttrandet framgick ock, att utsyning af virke

för universitetet och arrendatorerna ökats från 8,475 kubikmeter år 1884

till 13,630 kubikmeter år 1898, således med 5,155 kubikmeter, i värde motsvarande

minst 16,000 kronor. Samtidigt hade förvaltningskostnaden ökats

med omkring 7,750 kronor, delvis på grund af i öfrigt bättre anordning i

fråga om akademivedens upphuggning, delvis på grund af att utgifter,

som förut ej bestridts af influtna skogsmedel, nu utginge af dem;

2) en beräkning af värdet numera af de inkomstposter inkomst

af försålda hus å landet o. s. v. — som i 1885 års stat upptagits

till ett belopp af 7,790 kronor 47 öre. Beräkningen slutade å ett belopp

af 4,103 kronor 71 öre;

3) en förteckning å räntor på diverse för universitetets hvarjehanda

behof donerade medel, hvilken förteckning af konsistoriet oinförmälts till

styrkande af dess inkomstpost å 8,107 kronor 66 öre för räntor. I förteckningens

slutsumma ingingo de af konsistoriet särskildt omnämnda räntorna

å Borgströmska, Höij erska, Nilsson-Aschanska och Winbomska donationernas

räntemedel med 1,540 kronor 17 öre;

4) en blankett till rekvisition från Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Uppsala län af Uppsala universitet anslagna statsmedel; upptagande densamma

eu förteckning af de genom nådiga bref från år 1830 till och med

år 1899 vid olika tillfällen till universitetets förfogande ställda bestämda

statsanslag;

5) särskilda specifikationer, utvisande de summor, som för fyllande

af vissa löner och docentstipendier in. in. erfordrades dels af 1876 års

dels af 1877 års förslagsanslag;

6) uppgift å antalet lön- och pensionstagare, magnatstipendier och

institutioner samt slutsummorna för kassaräkningen vid universitetet,

innefattande en jämförelse i berörda afseenden mellan förhållandena under

1860-talet och i slutet af 1890-talet;

7) uppgift å beloppet af utgående spannmålsgratial enligt 1837,

1862, 1872 och 1885 års stater samt antalet af universitetets ämbets
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Xåcl. Proposition X: o 99. 13

och tjänsteman, som härtill varit berättigade åren 1837, 1862, 1872,

1885 och 1900;

8) förteckning å ålderstillägg, utgående af universitetets medel

år 1900;

9) uppgift å slutsummorna för utgifter åren 1890—1899 under

titeln för reparationer, landtmäterititeln samt extra utgiftstiteln.

Med förutnämnda underdåniga skrifvelse den 4 juli 1900 öfverlämnade

universitetskanlern konsistoriets skrifvelse med därvid fogade handlingar

till Kungl. Maj:t, under anförande att kanslern så mycket mindre

hade något att tillägga till hvad konsistoriet föreslagit och hemställt, som

i konsistoriets förslag till ny inkomst- och utgiftsstat åsyftades, förutom

några mindre tillägg och modifikationer, allenast att åvägabringa en sammanförande

kodifiering af alla efter gällande stats fastställande inträffade

förändringar.

Statskontoret erhöll härefter nådig befallning att afgifva underdånigt

Ö O Ö O

utlåtande i ärendet, hvilket skedde den 31 december 1901.

I detta utlåtande erinrade statskontoret till en början om innehållet

i ett underdånigt utlåtande, som statskontoret och kammarrätten den 10

maj 1901 afgifvit i ett ärende angående nytt formulär för Uppsala

universitets hufvudbok.

Om detta ärende anser jag mig böra här i korthet meddela följande.

Med anledning af anmärkning af Riksdagens år 1897 församlade

revisorer hade Riksdagen i skrifvelse den 11 maj 1898 förklarat sig finna

det vara otvetydigt, att det år 1860 fastställda räkenskapsformuläret för

Uppsala universitet vore föråldradt och otillfredsställande, samt att vissa

uppgifter och förteckningar borde vidfogas universitetets räkenskaper.

Riksdagen anhöll fördenskull, att Kungl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande,

huruvida icke ett nytt formulär för Uppsala universitets räkenskaper borde

uppgöras och till efterrättelse fastställas, samt huruvida icke i sammanhang

därmed borde förordnas, att vid dessa räkenskaper skulle fogas omförmälda

uppgifter och förteckningar.

Det större akademiska konsistoriet, som, efter nådig remiss till kanslern,

fick yttra sig i ärendet, ansåg, att formuläret — i det följande torde vara

tillräckligt att endast beröra denna del af ärendet — i allt hufvudsakligt

var fullt godt och användbart. Ändringar i vissa mindre väsentliga delar

kunde dock ske, och konsistoriet gaf anvisningar i afseende härå.

Sedan kanslern åberopat konsistoriets yttrande såsom sitt eget under
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

dåniga utlåtande, anbefalldes kammarrätten och statskontoret att afgifva

underdånigt utlåtande i frågan.

Utlåtandet afgafs, såsom nyss nämnts, den 10 maj 1901 och åtföljdes

af en af dåvarande förste revisorn i statskontoret M. Rystedt utarbetad

promemoria, innehållande förslag till förbättringar i räkenskapsformuläret

m. in. I nämnda utlåtande anförde ämbetsverken, att hufvudboksformuläret

ej vore tillfredsställande, och att Riksdagens uttalade önskningar i

afseende därå borde beaktas. Tillika erinrade ämbetsverken därom, att,

ehuru universiteten förvaltade statsmedel af ansenliga belopp, särskilda

konti för dem icke funnes i rikshufvudboken intagna. Det vore emellertid

såväl ur statistisk som kontrollsynpunkt önskligt, att sådana konti där

infördes, såsom fallet vore, exempelvis, med karolinska mediko-kirurgiska

institutet. För vinnande af detta önskemål erfordrades emellertid, hvad

Uppsala universitet vidkomme, att dess hufvudbok så uppställdes, att särskild

redovisning lämnades för de under universitetets förvaltning stående

statsmedel och särskild redovisning för öfriga medel, samt att statsmedelsräkningen

blefve så uppställd, att de bestridda utgifterna direkt angåfves

å för hvarje anslag särskildt konto.

Då emellertid en sådan förändring — som jämväl stode i samband

med en förändrad uppställning af staten för Uppsala universitet — betingade

en fullständig omarbetning af formuläret till hufvudboken, hemställde

ämbetsverken, att Kungl. Maj:t täcktes, i anledning af Riksdagens

framställning, anbefalla universitetskanslern att föranstalta om framläggande

till Kungl. Maj:ts nådiga pröfning af ett sådant förslag till hufvudbok

för Uppsala universitet, att dels dess resultat, hvad statsmedlen anginge,

kunde i rikshufvudboken intagas, dels ock det af Riksdagen framställda

kraf på större öfverskådlighet blefve tillgodosedt.

Efter förnyad remiss till de akademiska myndigheterna anhöll universitetets

drätselnämnd — och det större konsistoriet samt kanslern

instämde häruti •— att Kungl. Maj:t täcktes uppdraga åt två eller flera

sakkunniga män att utarbeta förslag till nytt formulär för universitetets

hufvudbok och därvid låta till dessas kännedom komma vissa af drätselnämnden

gjorda uttalanden om uppställningen af räkenskaperna.

Äfven statskontoret fick ånyo yttra sig och tillstyrkte, att Kungl.

Maj:t måtte uppdraga åt två eller flera sakkunniga att framställa förslag

till formulär för Uppsala universitets hufvudbok, med iakttagande att särskild

redovisning lämnades för universitetets egna medel och särskild redovisning

för de universitetet anslagna statsmedel. Först borde likväl ny

stat fastställas.

Sedan härefter universitetets drätselnämnd och det större akademiska

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

KungI. Maj:ts Nåd. Proposition N:o ()!).

konsistoriet ånyo fatt yttra sig, efter nådig remiss af ärendet till kanslern,

hemställde denne ytterligare, att uppdrag måtte lämnas åt sakkunnige att

upprätta det ifrågasatta räkenskapsformuläret.

Sedermera har Kungl. Maj:t den 2 december 1905 gifvit chefen för

ecklesiastikdepartementet bemyndigande att tillkalla sakkunnige för att

biträda vid beredande till föredragning af ärendet angående nytt formulär

för Uppsala universitets hufvudbok samt frågorna angående de nya staterna

för universiteten.

Förslag till dylikt formulär har emellertid ännu ej upprättats. Då nämligen

därmed bör anstå, till dess frågan om staterna för universiteten afgjorts,

har de tillkallade sakkunniges arbete hittills varit riktadt på den del af

deras uppdrag, som angår de nya staterna. Till frågan härom återgår jag

nu, fortsättande redogörelsen för dess utveckling, såvidt rör universitetet

i Uppsala.

Såsom jag nyss nämnde, erinrade statskontoret i sitt utlåtande den

31 december 1901 i fråga om ny stat för universitetet i Uppsala om

det af kammarrätten och statskontoret den 10 maj 1901 afgifna utlåtande,

hvilket jag nu omförmält. Statskontoret upprepade, att en uppställning af

Uppsala universitets hufvudbok i öfverensstämmelse med hvad ämbetsverken

påyrkat betingade en sådan uppställning af universitetets stat, att de å riksstat

anslagna statsmedlen i hvarje särskild utgiftspost angåfves för sig.

Fråga om en sådan inrättning af denna stat hade, fortsätter statskontoret,

redan förut — på 1830-talet af konsistoriet i Uppsala — varit

väckt, ehuru nådigt beslut därom ej blifvit fatta dt. Då statskontoret i

många hänseenden funnit olägenheter däraf, att universitetets stat icke

varit uppställd efter nämnda grundsats, ville statskontoret uttala den uppfattningen,

att det af konsistoriet nu framlagda förslaget till stat borde

omarbetas på sådant sätt, att statsmedlen blefve skilda från öfriga medel.

För underlättande af denna omarbetning — som, därest en sådan blefve

anbefalld, borde tillkomma det större akademiska konsistoriet — hade

statskontoret ansett sig böra utreda förhållandena beträffande de till Uppsala

universitet enligt riksstaten utgående statsmedel.

o o

Statskontoret lämnar härefter i sin skrifvelse en redogörelse för de

för år 1901 till Uppsala universitet enligt riksstaten utgående statsanslag,

tiden för deras tillkomst, ändamål m. m. Efter denna redogörelse följer

vidare i en vid statskontorets skrifvelse fogad bilaga A en undersökning

med hvilka belopp af statsmedel och med hvilka belopp af universitetets

egna medel dess institutioner uppehållas och dess professorers samt tjänstemäns

och betjäntes löner utgå. I vissa fall har emellertid icke af hos

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kanyl. Majds Nåd. Proposition N:o 09.

statskontoret tillgängliga handlingar kunnat med full visshet utrönas, huruvida

beloppet utgår af statsmedel eller af universitetets egna medel. Sådana

belopp hafva i utredningen angifvits med röda siffror och utgöra tillhopa

52,919 kronor 32 öre. Därest, heter det i utredningen, denna summa

antages uteslutande hafva bestridts af statsmedel, återstå statsmedel till

belopp af 2,554 kronor 16 öre, hvilkas särskilda användning ej kunnat i

utredningen bestämmas.

För en närmare kännedom om statskontorets omförmälda redogörelse

för statsanslagen samt undersökning rörande de i universitetets utgiftsposter

ingående medel torde jag få hänvisa till statskontorets skrifvelse,

hvilken med tillhörande bilagor är till trycket befordrad. Om en i omförmälda

bilaga A förekommande anmärkning vill jag nämna några ord.

Det heter där, att en löneförhöjning till Borgströmianska professorn, 1,200

kronor, samt ett i aflöningen för professorn i modern litteratur och estetik

ingående belopp af 1,800 kronor, hvilka belopp anvisats genom kungl.

bref den 14 december 1833, icke af universitetet tagits i betraktande vid beräkningen

af dessa löntagare tillkommande andel i 1876 års förslagsanslag.

1 fortsättningen af sin skrifvelse framställer statskontoret ett förslag

till en genomgripande omgestaltning af universitetets förhållanden. Såsom

statskontoret redan omförmält, hade det akademiska konsistoriet på 1830- talet — i skrifvelse den 17 december 1835 — uttalat, att universitetets

stat borde innehålla en särskild kolumn för de allmänna af Riksdagen

beviljade anslagen. Då emellertid dessa beviljats på vidt skilda tider och

under mycket växlande förhållanden och förutsättningar samt till understundom

obestämda belopp, och då till följd häraf särskild! kontrollen

öfver de vid 1876 och 1877 årens Riksdagar anvisade förslagsanslagens

användning visat sig synnerligen svår, ansåge statskontoret sig böra föreslå,

att i sammanhang med den nu ifrågaställa nya statens upprättande ytterligare

ett steg toges till bringande af full reda och klarhet i universitetets

statsmedelsförvaltning.

Utan tvifvel skulle det ur såväl universitetets som statsförvaltningens

synpunkt vara särdeles lämpligt, om en sådan reglering kunde genomföras,

att statsverket öfvertoge alla utgifter för universitetet, under det

att vid denna reglering såsom tillgång beräknades universitetets såsom

dess egna betraktade medel. Statskontoret funne sig därför böra hemställa,

det täcktes Kungl. Maj:t, innan den föreliggande frågan till slutlig

pröfning företoges, dels anbefalla verkställande af ej mindre en fullständig

utredning beträffande alla universitetets tillgångar utöfver de i riksstaten

uppförda med angifvande i förekommande fall af de särskilda ändamål,

för hvilka de blifvit universitetet tillagda, ån äfven i sammanhang där
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

med undersökning, huruvida nuvarande sätt för handhafvande af de åt

universitetet anslagna jordbruks- och skogsegendoinar kunde anses tillfredsställande

eller om ej genom öfverlämnande åt domänstyrelsens förvaltning

af dessa egendomar deras afkastning skulle kunna till universitetets

bästa och till besparing jämväl i statens utgifter för denna institution

i väsentligare mån uppbringas, dels ock därefter låta genom vederbörande

myndigheter utarbeta nytt förslag till inkomst- och utgiftsstat för Uppsala

universitet efter det system, som af de förändrade förhållandena kunde

påkallas.

Skulle emellertid Kungl. Måj:t anse tiden ännu icke vara inne för

vidtagande af en så genomgripande förändring som den sålunda förordade

— jag vill i det följande beteckna densamma såsom statskontorets

förslag I — ville statskontoret hemställa, att en sådan ordning genomfördes,

att universitetet med de egna tillgångar, detsamma disponerade,

öfvertoge kostnaderna i deras helhet för vissa befattningsinnehafvares aflöning

samt för vissa andra i staten angifna ändamål, mot det att statsverket

på sig öfverflyttade aflöningsskyldigheten i afseende å vissa andra

löntagare med belopp, motsvarande det, hvarmed statsverket tillförene

bidragit till de kostnader, som nu enligt statskontorets förslag skulle af

universitetet öfvertagas.

Af en vid statskontorets utlåtande närsluten tabell, bilaga B, inhämtas,

att värdet af den spannmål, som för närvarande ingår i vissa löntagares

aflöning, samt af den spannmål, som är för annat särskildt ändamål anslagen,

beräknats till 84,610 kronor 18 öre. I två särskilda vid statskontorets

skrifvelse fogade bilagor, C och D, åskådliggör statskontoret,

huru förhållandena skulle kunna enligt statskontorets nyssberörda förslag

ordnas, och sammanfattar förslaget sålunda:

Universitetet skulle fortfarande uppbära spannmåls
anslaget

med....................................................................... kronor 84,610: 18

de utgifter, som däraf förut bestridts, öfvertagas af

staten med ............................................. kr. 55,601: 19

och bibehållas af universitetet med......... » 29,008: 99 » 84,610: 18

För de utgifter, som sålunda af staten öfvertagas, undfår

statsverket ersättning af universitetet därigenom,

att universitetet öfvertager utgifter, hvilka tillförene

bestridts af statsmedel med motsvarande belopp ... kronor 55,601: 19

hvarförutom statskontoret anser lämpligt, att åtskilliga

andra aflöningsbelopp, tillsammans.............................. * 7,572: 44

Bill. till Riksd. Prof. 1907. 1 Samt. 1 Afd. 76‘ Iläft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

öfvertagas af universitetet, mot det att statsverket såsom ersättning för

sistberörda belopp öfvertager andra, universitetet nu åliggande utgifter

med enahanda belopp................................................................ kronor 7,572: 44.

Dessutom bör, enligt statskontorets förslag, statsverket af det belopp,

2,554 kronor 16 öre, hvars föregående särskilda användning ej kunnat af

statskontoret utrönas, för aflöningsändamål disponera..... kronor 2,477: 56

hvarefter återstode ett öfverskott af...................................... » 76: 60

hvarmed det beräknade statsmedelsanslaget, därest den nu

föreslagna regleringen komme till stånd, borde minskas._

Kronor 2,554: 16

Genom en dylik anordning skulle hvarje löntagare komma att uppbära

sin aflöning helt och hållet antingen af statsmedel eller af universitetets

egna medel, däri inberäknade donationsmedel; och därigenom skulle

kontrollen å statsmedlens användning samt bokföringen underlättas.

Då sålunda de för närvarande till åtskilliga löntagare utgående spannmålsanslag

komme att disponeras för aflöning af andra tjänstemän, ville

statskontoret dock icke därmed hafva uttalat, att dessa senare skulle, på

sätt nu ägde rum, i stat tilldelas viss kvantitet spannmål, att lösas med

ersättning i kontanta penningar, utan statskontoret hade afsett, att universitetets

spannmålstillgång skulle af detsamma fritt disponeras mot

skyldighet för universitetet att utbetala kontanta penninglöner till den

personal, som det enligt staten ålåge universitetet att aflöna.

Förutsättningen för en sådan åtgärd för bestridande af de universitetets

utgifter, som däraf berördes, vore gifvetvis, att de nu för fyllande

af vissa löner till i stat upptagna belopp anvisade förslagsanslag, efter

frågans föreläggande för Riksdagen, förvandlades till bestämda anslag

enligt en sådan beräkning, att å ena sidan universitetet ej lede minskning

i sina tillgångar och å andra sidan statsverket ej betungades med afsevärdt

ökade kostnader.

Under bil. E bifogar slutligen statskontoret ett hos statskontoret

uppgjordt ftmslag till ny stat för universitetet, hvilket jag betecknar såsom

statskontorets förslag II; och yttrar statskontoret härom: förslaget hade

utarbetats endast för att åskådliggöra de önskemål, som i detta hänseende

uttalats af statskontoret. I förslaget hade statskontoret antagit den beräkning

af spannmålens värde till 7 kronor 25 öre för hektoliter, som

följts af det större akademiska konsistoriet i dess förslag, och på grund

häraf hade den af förslagsanslaget för tillämpning af ny lönereglering

vid universiteten universitetet i Uppsala tillkommande andel beräknats till

66,303 kronor 96 öre och förslagsanslaget till ombildning af adjunktur^''

och docentstipendier till 42,455 kronor 7 öre, under det att motsvarande

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Ma}:ts Nåd. Proposition N:o 99.

anslag för närvarande vore a universitetets stat uppförda med respektive

61,700 kronor och 38,500 kronor samt, enligt räkenskaperna, under år

1900 utgått med 59,541 kronor 24 öre och 40,258 kronor 16 öre. Häraf

syntes, att det pris å spannmålen, hvaraf förslagsanslagens storlek vore beroende,

i förslagsstaten vore lägre än det, som under år 1900 legat till

grund för samma anslags beräkning. I frågans närvarande skede hade

emellertid statskontoret ansett sig sakna anledning att ingå i någon närmare

undersökning af det pris, hvartill spannmålen borde beräknas vid ett

eventuellt fixerande af förslagsanslagen, utan syntes, därest den af statskontoret

angifna princip för en förändrad uppställning af Uppsala universitets

stat vunne Kungl. Majrts godkännande, och innan frågan om anslagens

bestämmande förelädes Riksdagens pröfning, en särskild utredning

böra i detta hänseende verkställas.

Med anledning af statskontorets yttrande anbefalldes kanslern för

rikets universitet att efter vederbörandes hörande afgifva underdånigt

utlåtande i ärendet. Det större akademiska konsistoriet fick då åter yttra

sig och anförde i skrifvelse den 15 november 1902 bland annat:

Statskontoret hade icke nöjt sig med den »kodifiering» af med staten

sammanhängande förhållanden, som konsistoriet åvägabragt. Den af statskontoret

önskade förändrade uppställningen af hufvudboken, betingande

jämväl en ändrad uppställning af staten, skulle emellertid vara till skada

för öfverskådlighet och därmed för verklig kontroll. Beträffande statskontorets

antagande, att de i dess redogörelse med rödt betecknade anslagssiffror,

hvilka sammanlagdt utgjorde 52,919 kronor 32 öre, skulle helt och

hållet utgöras af statsmedel, inginge i denna summa tre poster å tillhopa

42,676 kronor 85 öre, hvilka konsistoriet, i öfverensstämmelse med de

akademiska myndigheternas hittillsvarande, städse hysta uppfattning, måste

betrakta såsom af donationsnatur och således ej beroende af ett den

statsanslag beviljande myndighetens beslut om dessa förmåners utgörande

till universitetet. Dessa tre poster vore:

ersättning för förlorade mantalspenningar, enligt Rikets

Ständers beslut år 1851 och nådiga brefvet den 1

oktober samma år, 600 rdr b:o.................................... kronor 900: —

ersättning för indragna, universitetet tillkommande indelta

räntor och kronotionde, enligt 1885 års

Riksdags beslut och nådigt bref den 5 juni 1885 > 39,991: 85

Skytteanska professorsstiftelsen tillagd ersättning för indragen

indelt ränta och kronotionde, enligt 1887 års

Riksdags beslut och nådiga brefvet den 13 juli 1887 » 1,785: —

summa kronor 42,676: 85.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj ds JV ad. Proposition N.o 99.

De anslag, som Riksdagen i nyssnämnda afseenden beviljat, utgjorde i

själfva verket endast betalning för de indragna naturaförmånerna; och da

dessa naturaförmåner tillhört universitetet med äganderätt på grund af

donationer, som till sin verklighet och lagliga grund aldrig blifvit bestridda,

borde också dessa ersättningsbelopp betraktas såsom universitetets

egendom af enahanda beskaffenhet som de universitetet på grund af samma

donationer tillhöriga olika hemman och fastigheter. Dessa hemman och

fastigheter utgjorde universitetets enskilda egendom och tillhörighet, till

universitetet skänkt under full frälsemannarätt. Till stöd för uppfattningen

härom kunde universitetet åberopa, förutom själfva det af Konung

Gustaf II Adolf utfärdade donationsbrefvet till universitetet å hans arfvegods

in. m. samt fyrfaldiga särskilda kungl. resolutioner, Kungl. Maj:ts

nådiga bref den 5 maj 1826 till universitetets kansler, uti hvilket bref

med tydliga ord och på flera ställen upprepades och inskärptes, att universitetets

hemman vore af frälsenatur, och att universitetet ägde dem med

fullkomlig frälsemannarätt.

Vidkommande den af statskontoret framkastade tanken, att universitetets

jordbruks- och skogsegendomar skulle öfverlämnas till domänstyrelsens

förvaltning, ville konsistoriet framhålla, att de af statskontoret åsyftade

fastigheterna vore till Uppsala universitet skänkta och af detsamma innehades

med full frälsemannarätt. Däraf följde väl, att kronan, lika litet

som med hushållningen med annan enskild egendom, hade med förvaltningen

af dessa fastigheter att skaffa, utan för så vidt Kungl. Maj:t, under

hvars hägn och ledning universitetet verkade, i den ordning, som för akademiärenden

gällde, därom särskild! beslöte.

I Konung Gustaf II Adolfs donationsbref bestämdes uttryckligen, att

kronans ämbets- och tjänstemän icke hade att med de donerade fastigheterna

och öfriga förmåner taga någon annan befattning än att »inrymma»

dem åt universitetet, utan skulle en vid universitetet anställd särskild!

namngifven tjänsteman, nämligen akademiräntmästaren och »de som han

därtill brukandes varder allena hafva makt och tillstånd därmed att handla

och laga och därför reda och räkenskap göra».

Konsistoriet ansåge ej heller, att någon särskild ekonomisk fördel

stode att vinna genom den nu omförmälda öfverflyttningen af fastigheternas

förvaltning. Genom en anordning enligt statskontorets förslag

kunde för universitetet uppstå den faran, att framdeles å universitetets

fastigheter komme att tillämpas den grundsats om försäljning i vissa fall,

hvilken nu vore bestämd och följdes för vissa statsdomäner, hvilkas afkastning

understege ett visst belopp, och hvilken grundsats fullkomligt

strede mot den store donatorns i donationsbrefvet uttryckligen gjorda

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

bestämmelse, att universitetet skulle »njuta, bruka och behålla» de donerade

fastigheterna.

Angående det af statskontoret alternativt väckta förslag, att universitetet

skulle öfvertaga kostnaderna, i deras helhet, för vissa befattningshafvares

aflöning samt för vissa andra i staten angifva ändamål, mot det

att staten på sig öfverflyttade aflöningsskyldigheten i afseende å vissa

andra löntagare, har konsistoriet motsatt sig äfven detta och framhållit

åtskilliga skäl, som synts konsistoriet tala däremot. Bland annat har konsistoriet

— i likhet med statskontoret — funnit, att med den ifrågasatta

anordningen borde följa förslagsanslagens fixering till bestämda belopp.

Konsistoriet medger väl, att svårigheter och omgång äro förenade med

rekvisitionen af förslagsanslagen, men finner dock dessas egenskap att vara

beviljade på förslag utgöra en verklig trygghet för universitetets fullgörande

af sin uppgift. Hade ett vid förarbetet till 1885 års stat väckt

förslag om dessa anslags fixering gått igenom, skulle detta varit nästan ruinerande

för universitetets ekonomi. Konsistoriet ifrågasätter ock, huruvida

statskontoret vid sitt förslags afgifvande aktgifvit på och tillgodosett den rätt,

som tillkomme universitetet i afseende å dess reservfonds inkomst af besparade

löner.

Konsistoriet omförmäler till slut, att konsistoriet redan i skrifvelse

den 7 februari 1902 uttalat sig om den af statskontoret i dess förutnämnda

bilaga A vidrörda fråga om, att vissa lönebelopp å tillhopa 3,000

kronor icke skulle hafva af universitetet tagits i betraktande vid bei åkning

af nödiga tillskott från 1876 års förslagsanslag.

Om den i konsistoriets skrifvelse sist omförmälda fråga torde jag här

böra inflicka några ord.

Under det i statskontoret pågående förarbetet för besvarandet af den

nådiga remissen i ärendet angående ny stat för universitetet i Uppsala

afläts den 30 maj 1901 en anmodan till det större akademiska konsistoriet

därstädes att inkomma med upplysning om anledningen till den af universitetet

följda beräkningen vid rekvirerande från Uppsala läns ränteri

af lönefyllnad för professorerna i modern litteratur och estetik samt i

botanik och praktisk ekonomi — Borgströmianska professuren —- hvilken

beräkning, efter hvad statskontoret inhämtat, tillämpats ända från ingången

af år 1877, och därvid förutnämnda lönebelopp å respektive. 1,800 och

1,200 kronor icke tagits i betraktande. Enligt hvad konsistoriet i skrifvelse

den 23 november 1901 meddelade statskontoret, hade en omfattande

och noggrann undersökning och utredning af den invecklade frågan måst

företagas” af akademikamreraren, och svar afgafs sedermera af konsistoriet i

dess nämnda skrifvelse den 7 februari 1902.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 99.

En närmare redogörelse för denna skrifvelse torde ej vara erforderlig

Här må blott nämnas, att efter en vidlyftig motivering, hämtad från de

utredningar och förslag, som föregingo fastställandet af 1837 års stat,

och stödd på tolkning af föreskrifter i denna stat, konsistoriet gjort gällande,

att det vore med full rätt, som statsanslagen för Borgströmianska

och aesthetices professurerna vid bestämmande af de enligt 1876 års nådiga

bref för fyllandet af dessa professurers löner till 6,000 kronor erforderliga

förslagsanslag icke beräknats jämte de spannmålsanslag, innefattande dessa

statsanslag, som i 1837 års stat tilldelats dessa professurer. Antingen

skulle spannm ålsanslagen eller statsanslagen beräknas, men ej båda, ty då

blefve de senare beräknade två gånger, enär de ock inginge i det värde,

som spannmålsanslagen uttryckte.

Jag återtager nu min framställning af förevarande ärendes gång. Konsistoriets

förutnämnda skrifvelse den 15 november 1902 öfverl ämnades af

universitetskanslern med utlåtande den 29 december 1902 till Kungl. Maj:t.

I utlåtandet anförde kanslern, bland annat, hurusom statskontorets i ärendet

framlagda två alternativa förslag sträckte sig vida utöfver det syfte,

som, enligt hvad nådiga brefvet den 27 oktober 1899 gåfve vid handen’

syntes hafva varit i ärendet från början afsedt, och äfven i och för sig

vore af omtvistlig beskaffenhet. Kanslern hemställde, att Kungl. Maj:t,

utan att nu göra statskontorets omfattande framställning i dess helhet till

föremål för pröfning, täcktes fastställa ny stat för Uppsala universitet i

hufvudsaklig öfverensstämmelse med det af kanslern med underdånig skrifvelse

den 4 juli 1900 framlagda förslaget, med de ändringar och tillägg,

hvilka kunde föranledas af de efter sistnämnda dag genom utfärdade

nådiga bref meddelade bestämmelser.

Genom nådig remiss anbefalldes sedermera statskontoret att i ärendet

afgifva förnyadt underdånigt utlåtande. Detta afgafs den 2 april 1903.

Statskontoret anmärker i sitt utlåtande först, att statskontoret funnit

det vara sin plikt att vid behandlingen af de båda ärendena angående en

reform i universitetets i Uppsala bokföring och förändrad uppställning af

dess stat tillse, att det mål, till hvilket Riksdagen och ämbetsverken syftade

i det ena ärendet, icke blefve förhindradt genom det sätt, hvarpå det

andra ärendet behandlades.

Statskontoret ansåge sig hafva i ärendet angående nytt formulär för

Uppsala universitets hufvudbok påvisat, att fullgiltiga skål förefunnes för

statskontorets och kammarrättens i underdånigt utlåtande den 10 maj 1901

uttalade mening, att det såväl ur statistisk som kontrollsynpunkt vore

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

ensidigt, att konti för rikets universitet kunde i rikshufvudboken införas.

För vinnande häraf erfordrades emellertid en ändrad uppställning af Uppsala

universitets hufvudbok och därmed af universitetets stat, på sätt af

statskontoret förut påyrkats.

Statskontoret hade redan påvisat två utvägar, på hvilka den nu saknade

öfverskådligheten af universitetets stat kunde vinnas. Med fastställande

af principen om statsmedlens särskiljande i stat och bokföring kunde

dock målet vinnas på andra vägar, därest samtidigt andra syften än de

statskontoret speciellt företrädde borde tillgodoses.

För att underlätta det besvär, som den af statskontoret påyrkade

förändrade uppställningen af förslagsstaten skulle vid utarbetandet orsaka

universitetsmyndigheterna och för att dessa myndigheter skulle kunna

med större lätthet fatta de grunder, efter hvilka det dem åliggande arbetet

med förslagsstatens detaljer borde fortgå, hade statskontoret låtit

verkställa utredning beträffande de till Uppsala universitet enligt riksstaten

utgående statsmedel samt upprätta en principerna åskådliggörande förslagsstat.

Emot nämnda utredning och förslagsstat hade konsistoriet framställt

vissa anmärkningar och erinringar. Dessa berodde emellertid på en uppenbar

missuppfattning af hvad statskontoret yttrat. I afseende särskildt å

de tre ersättningsanslag å .tillhopa 42,676 kronor 85 öre, beträffande

hvilkas uppförande i utredningen såsom riksstatsanslag anmärkning skett,

hade statskontoret ej ens antydt än mindre uttalat, att ämbetsverket betraktade

dessa statsmedel såsom vore de af enahanda historisk natur som

öfriga anslag. De tre anslagens upptagande på sätt som skett hade berott

på det ändamål, som med ifrågavarande utredning afsetts, nämligen att

utgöra förberedelse till den reglering af universitetets stat, som statskontoret

därefter föresloge. Universitetets rätt och bästa träddes ju ej för

nära, då genom statsverkets öfvertagande direkt af ersättningsanslaget till

Skytteanska professorn och utbetalning direkt till löntagare och institution

af de öfriga båda ersättningsanslagen universitetets enskilda budget befriades

från motsvarande belopp. Om emellertid universitetsmyndigheterna

föredroge en sådan anordning, vore intet hinder för, att ifrågavarande medel

fördes såsom universitetets enskilda; enda följden häraf blefve den, att

statsanslaget för enskilda löntagare och institutioner beräknades så mycket

mindre och ett särskildt ersättningsanslag i riksstaten uppfördes — en

anordning som enligt statskontorets mening väl vore utan nytta, men i

alla händelser ej hade någon betydelse för den fråga, som här hufvudsakligen

förelåge.

Statskontoret omnämner de af detsamma i föregående utlåtande framställda

båda förslag och finner, hvad det första af dem beträffar, att

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Konung Gustaf II Adolfs afsikt med de till universitetet donerade hemman

ej kunde anses kränkt genom den föreslagna anordningen. Hvad

det andra alternativet angår och särskildt konsistoriets farhågor beträffande

fixering af förslagsanslagen, anmärker statskontoret, att de af konsistoriet

såsom skäl mot en dylik fixering åberopade förhållanden i afseende å den

på 1880-talet ifrågasatta fixeringen endast utvisade, att den af universitetsmyndigheterna

då begärda fixeringen af förslagsanslagen var för låg.

Att nu, efter 25 års erfarenhet, verkställa en för fixeringen erforderlig

beräkning borde ej möta oöfverstigliga hinder. Just med hänsyn till de

af konsistoriet framhållna svårigheterna vid rekvisitionen af förslagsanslagen

samt den omöjliggjorda kontrollen å denna rekvisition hade statskontoret

ansett företrädet böra ges åt ett statförslag, i hvilket, hvad statsmedlen

anginge, endast förekomme bestämda anslag och reservationsanslag.

Den invändning konsistoriet gjort mot statskontorets statförslag med

hänsyn till att statskontorets utlåtande ej innehölle någon upplysning om,

huru statskontoret tänkt sig redovisningen och användningen af de besparingar,

som nu inginge till reservfonden, berodde på ett missförstånd.

Frågan om reservfondens bokföring kunde med stor lätthet ordnas till

full åtlydnad af föreskriften i nådiga brefvet den 30 december 1862, och

några nya bestämmelser om fondens användning syntes ej såsom direkt

följd af statskontorets nu framlagda förslag vara erforderliga.

Statskontoret erinrar vidare, hurusom detsamma i sitt underdåniga utlåtande

den 31 december 1901 såsom skäl för yrkandet ått statsmedel

skulle varda skilda från öfriga medel i staten för universitetet framhållit,

bland annat, de mångahanda olägenheter statskontoret funnit däraf, att

icke staten varit uppställd efter denna grundsats. Statskontoret hade

därvid syftat på de stora svårigheter, som mötte, då man önskade öfva

kontroll å statsmedlens användning, särskildt förslagsanslagens beräkning

till det belopp, hvarmed de enligt Riksdagens medgifvande finge utgå.

Till belysande af vidden af dessa svårigheter har statskontoret åberopat

förhållandena i det af mig förut omförinälda ärende angående beräkning

i fråga om lönefyllnad åt professorerna i modern litteratur och estetik

samt i botanik och praktisk ekonomi. »Det torde icke kunna bestridas»,

säger statskontoret, »att en kontroll, som göres beroende af sådana omständigheter

som de nu anförda, är förenad med sådana svårigheter, att

det är de kontrollerande myndigheternas och det centrala statsmedelsförvaltande

ämbetsverkets oafvisliga plikt att söka få dem snarast modigt undanröjda».

Den fråga, som nu afhandlats, gällde riktigheten af rekvisitionerna

å 1876 års förslagsanslag. Till ytterligare belysning af det ur särskildt

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o DO.

kontrollsynpunkt trängande behofvet af en förändrad uppställning af Uppsala

universitets stat framdrager statskontoret en annan fråga, som rörer

rekvisitionen af 1877 års förslagsanslag. Hvad statskontoret i afseende

därå, med hänvisning till en vid dess skrifvelse fogad bilaga E — innefattande

en af vederbörande revisor hos statskontoret gjord anmärkning —

anför går ut därpå, att vid den beräkning, som konsistoriet verkställer,

och på grund af hvilken 1877 års förslagsanslag af universitetet utbekommes,

de förutom spannmål tillgängliga penningar och behållen prebendeinkomst

äfvensom äldre penninganslag för löner åt vederbörande

extra ordinarie professorer in. m. upptagits till 13,039 kronor 88 öre,

eller, med afdrag för prebendeinkomst, 12,164 kronor 88 öre för kvartal,

alltså för helt år kontant tillsammans 48,659 kronor 52 öre.

De kontanta tillgångar, som vid 1877 års Riksdag beräknats först

skola tagas i anspråk, innan för nyssnämnda löner in. m. förslagsanslaget

finge anlitas, hade emellertid uppgått till 53,616 kronor 15 öre. Det

ville då synas, som om ett statsmedelsbelopp af 4,956 kronor 63 öre icke

blifvit vid förslagsanslagets rekvirerande taget i beräkning af konsistoriet.

Härifrån borde likväl — på sätt framginge af den vid statskontorets skrifvelse

fogade bilaga E — af dragas ett belopp af 1,500 kronor, så att, under

antagande af samma spannmålspris, enligt anmärkningsförfattarens mening

återstående 3,456 kronor 63 öre angåfve storleken af det belopp, som

torde årligen hafva obehörigen utgått af 1877 års förslagsanslag.

Denna anmärknings riktighet, yttrar statskontoret, kunde icke af räkenskaperna

eller öfriga för statskontoret tillgängliga handlingar tillförlitligen

bedömas; och statskontoret funne i detta förhållande ett ytterligare

stöd för sitt yrkande, att Uppsala universitets penningförvaltning, stater

och räkenskaper måtte ordnas på sådant sätt, att statsmedlens användning

kunde vederbörligen kontrolleras, hvilket icke hittills varit fallet.

Efter att sålunda ytterligare hafva uppvisat det trängande behofvet

af en förändrad uppställning af universitetets stat meddelar statskontoret,

att detsamma, vid öfvervägande huruvida ett särskiljande af statsmedlen

och universitetets egna medel i staten kunde ske, utan att samtidigt förslagsanslagen

förvandlades till bestämda anslag, funnit detta kunna äga

rum på två olika sätt, och fogar vid sin skrifvelse två förslag i afseende

härå, alternativ 1 och alternativ 2, eller, såsom jag med hänsyn till föregående

två förslag vill kalla dessa förslag, III och IV.

Alternativ III afser i den nuvarande uppställningen af staten endast

den förändring, att för hvarje utgiftspost angifvas de delar af olika anslagsnatur,

som däri ingå.

Bih. till Riksd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 76 Höft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Iiungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Enligt alternativ IV bibehållas ock förslagsanslagen. Såvidt möjligt

bestrides emellertid hvarje utgiftspost af ett slags medel.

I sin skrifvelse hemställer statskontoret slutligen, att Kungl. Maj:t —

därest Kungl. Maj:t icke ansåge sig för det närvarande böra, på sätt statskontoret

i sitt underdåniga utlåtande den 31 december 1901 alternativt

föreslagit, låta de Uppsala universitet tillhöriga hemman och lägenheter

för universitetets räkning af domänstyrelsen förvaltas — täcktes anbefalla

kanslern för rikets universitet att till nådig pröfning framlägga ett förslag

till stat för Uppsala universitet, uppgjordt i enlighet med de principer

statskontoret framställt ej mindre i nu förevarande utlåtande än äfven i

de därvid fogade, principerna belysande bilagor och tablåer, äfvensom att

Kungl. Maj:t därefter måtte förelägga Riksdagen ett förslag till förändrad

uppställning af riksstaten i hvad den afsåge Uppsala universitet sålunda,

att under denna titel upptoges följande särskilda underanslag:

Aflöning ar, bestämdt anslag,

Ersättningar, bestämdt anslag,

Lönefyllnader, förslagsanslag,

Institutionernas materiell, reservationsanslag.

Statskontoret hemställer tillika, det Kungl. Maj:t täcktes före den nya

statens fastställande anbefalla universitetsmyndigh eterna att förebringa erforderlig

utredning beträffande de belopp, som borde i staten upptagas såsom

behållen inkomst af prebenden.

Vid statskontorets skrifvelse äro fogade, förutom redan omförmälda

bilagor, 1) en jämförelse mellan slutsummorna i statskontorets föregående

statförslag och dess senast framlagda förslag till stat, 2) en kalkyl öfver

bestämda, universitetet i Uppsala tillkommande statsanslag och till universitetet

utgående ersättningar, 3) en undersökning rörande de anslag,

som i statskontorets föregående utredning ingå i den med rödt betecknade

slutsiffran samt bland de »statsmedel, hvilkas särskilda användning ej

kunnat i utredningen bestämmas», 4) en promemoria angående ett år

1873 beviljadt spannmålsfyllnadsanslag å 43,323 kronor 79 öre, af hvilken

promemoria, jämförd med öfriga af statskontoret åberopade handlingar,

framgår, att af nämnda anslag vid rekvisition af medel från 1877 års

förslagsanslag skulle beräknats vara att tillgå blott 16,254 kronor 52 öre

i stället för 19,711 kronor 15 öre, enär i anslaget bort ingå äfven

förutnämnda belopp af 3,456 kronor 63 öre, rörande hvilket anmärkning

framställts inom statskontoret, 5) af statskontoret uppgjorda beräkningar

rörande 1876 och 1877 års förslagsanslag, 6) en tablå, utvisande de totalbelopp,

till hvilkas fyllande förslagsanslag erfordras, och de öfriga tillgångar,

universitetet för ändamålet disponerar.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Sistnämnda tablå utvisar ett beräknadt erforderligt tillskott af förslagsanslag

till belopp af 111,761 kronor 6 öre, eller med fränräknande af

förut omförmälda 3,456 kronor 63 öre ett belopp af 108,304 kronor

43 öro.

I detta sammanhang torde jag böra erinra, att den af statskontoret

ifrågasatta utredning rörande de belopp, som borde i staten upptagas såsom

behållen inkomst af prebenden, ägt rum, och att Kungl. Maj:t den 2 december

1905 fastställt inkomsterna af de till professorer och extra professorer

inom teologiska fakulteten anslagna prebenden — frånsedt det

förste teologie professorn och domprosten tillkommande, hvars afkomst

jämte vedanslag, humlegårdsersättning och rätt till åkerlott äfvensom spannmål

till viss myckenhet utgör dennes aflöning utan vidare kontant tillskott

— till följande belopp:

Danmarks prebendepastorat..................... kr. 1,075: —

Helga Trefaldighets » » 880: —

Gamla Uppsala » » 1,425: —

Börje » » 960: —

Uppsala—Näs » » 95: —

Hagby—Ramsta » » 460: —

Universitetskanslern anbefalldes härefter att, efter vederbörandes hörande,

afgifva förnyadt underdånigt utlåtande i ärendet.

Efter remiss till universitetsmyndigheterna afgaf det större akademiska

konsistoriet yttrande den 12 mars 1904, däruti konsistoriet hänvisade

till och åberopade ett af drätselnämnden, efter tre särskilda af akademikamreraren

verkställda utredningar, afgifvet yttrande.

En af akademikamrerarens utredningar angick den förut berörda anmärkningen

vid beräkningen af 1877 års förslagsanslag, gående ut på att

ett belopp af 3,456 kronor 63 öre årligen skulle hafva obehörigen utgått

af detta förslagsanslag. Det torde vara nog att, med hänvisning i öfrigt

till innehållet af denna utredning, här nämna, att akademikamreraren,

efter noggrant genomgående af de medel, som jämte förslagsanslaget

skulle, jämlikt nådiga brefvet den 1 juni 1877, vid ombildning af adjunktsinstitutionen

användas till aflöning åt extra ordinarie professorer m. fl.

och till docentstipendier, anser sig hafva ådagalagt, att de tillgångar, som

jämlikt nyssnämnda nådiga bref skulle redovisas och afräknas vid rekvisition

af 1877 års förslagsanslag, också samtliga, sådana de voro upptagna

i 1872 års stat och därefter beviljats, verkligen behörigen redovisats.

Akademikamreraren tillägger, att hans beräkning af tillgångarna för ombildning

af adjunkturerna öfverensstämmer med de beräkningar öfver

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

samma tillgångar, som under förgångna tider uppgjorts inom ecklesiastikdepartementet

och där specificerats i en promemoria, hvaraf han fått del.

Akademikamrerarens andra utredning angår en fråga, hvarom någon

meningsskiljaktighet numera ej synes råda mellan universitetsmyndigheterna

och statskontoret, och hvarpå jag ej har anledning att ingå.

För akademikamrerarens tredje utredning torde jag däremot böra

något närmare redogöra. Akademikamreraren erinrar däri, hurusom han

ansåge sig i sin första nyss omförmälda utredning hafva ådagalagt, att

universitetsmyndigheterna vid tillämpning af nådiga brefvet den 1 juni

1877 angående ombildning af adjunkturerna och rekvisition af därför beviljadt

statsanslag riktigt beräknat de universitetets tillgångar, som borde

användas vid ombildningen. Emellertid upptoge statskontoret i dess förut

omnämnda tryckta yttrande öfver det från universitetet afgifna förslag

till stat för universitetet en specifikation öfver de medel, som enligt statskontorets

förmenande skulle utgöra 1877 års tillgångar, och då denna specifikation

icke stode i öfverensstämmelse med den beräkning, akademikamreraren

gjort af 1877 års tillgångar, ville han till närmare granskning

upptaga statskontorets specifikation.

Akademikamreraren har därvid funnit, att en af statskontoret upptagen

post borde uteslutas, en annan nedsättas. Statskontoret beräknade

bland ifrågavarande tillgångar först 1833 års anslag till en adjunkt 675 kronor.

Af liknande skäl, som anförts till stöd för att ej bland tillgångar till afräkning

vid rekvisition af 1876 års förslagsanslag medtagits förut omhandlade

statsmedel 1,800 kronor och 1,200 kronor, tillhopa 3,000 kronor, borde

nyssberörda 675 kronor ej inräknas i tillgångarna för ombildning af adjunkturerna

jämte det spannmålsanslag, innefattande samma anslag, som i vederbörande

stat tilldelats denna adjunktur.

Vidare hade statskontoret bland tillgångarna för adjunkturernas ombildning

beräknat hela det anslag, som år 1841 beviljats till löneförbättring

och understöd för yngre lärare vid universitetet, 1,500 riksdaler banko

eller 2,250 kronor. Af detta belopp vore emellertid i 1872 års stat 750

kronor upptagna såsom arfvode åt yngre akademiska lärare, ett ändamål

hvartill beloppet ock, jämte af universitetets egna medel lämnadt tillskott

och ytterligare statsanslag, sedermera städse användts.

Med iakttagande af dessa ändringar skulle 1877 års beräknade tillgångar,

på sätt akademikamreraren närmare angifver, komma att uppgå till ett

belopp af sammanlagdt 72,000 kronor. Emellertid hade dessa tillgångar

i propositionen till 1877 års Riksdag samt inom ecklesiastikdepartementet

enligt förutnämnda promemoria beräknats allenast till 71,000 kronor.

Den missräkning, som här förelåge, syntes ligga i beräkningen af till
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

gångarna för de s. k. världsliga adjunkturerna och hafva uppkommit redan

i sammanhang med utfärdandet af 1862 års stat samt därifrån insmugit

sig i 1872 års stat. Huru felet uppkommit vore numera omöjligt att

utreda.

I drätselnämndens af akademikamrerarens utredningar åtföljda yttrande

framhållas svårigheterna för de nya personer, som för närvarande utgjorde

universitetets ekonomiska förvaltnings styrelse och tjänstemannapersonal,

att genast utreda och klarlägga de förhållanden, som, gällande vid midten

af 1870-talet, betingade den form och de afräkningsbelopp, som ända från

och med år 1878 i hufvudsak följts vid vederbörande rekvisitioner. Så

mycket mindre hade man haft anledning att ägna särskildt historiskt studium

åt den ganska invecklade frågan, som anmärkning mot rekvisitionsmetoaen

och dess resultat ej försports, hvarken år 1882, då drätselnämnden

gjort en särskild framställning i ämnet till statskontoret, eller senare, då

förslaget till 1885 års stat framlades.

Efter tagen del af akademikamrerarens utredning rörande rekvisitionen

af 1877 års förslagsanslag hade drätselnämnden för sin del ej kunnat

finna annat, än att, med tillämpning af föreskrifterna i nådiga brefvet den

1 juni 1877 angående ombildning af adjunktsinrättningen m. m., universitetsinyndigheterna

i Uppsala rätteligen förfarit samt ställt sig de för

rekvisition af 1877 års förslagsanslag meddelade föreskrifter till efterrättelse.

Särskildt ville drätselnämnden framhålla, att af ordalagen i nyssnämnda

nådiga bref vore tydligt, att de adjunktslöner inom de s. k. världsliga

fakulteterna, som i det nådiga brefvet afhandlades, och hvilka därefter,

i mån af inträffande ledighet skulle jämte andra särskildt angifna anslag

för den genom brefvet anbefallda omregleringen användas, vore de i 1872

års stat för universitetet upptagna. Dessa löner, med däri åren 1876 och

1877 vidtagna förhöjningar, hade ock ingått i universitetets beräkningar.

Drätselnämnden säger sig vidare anse det vara ömkligt att nu om

möjligt en gång för alla få klarhet i de frågor om statsmedels användande,

som statskontoret bragt på tal, och upptager i samband därmed det af

akademikamreraren angifna förhållandet, att af de statsanslag, som på

skilda tider blifvit beviljade universitetet för reglering af adjunktslönerna

inom de världsliga fakulteterna, verkligen ett belopp af 1,000 kronor icke

blifvit för ändamålet användt; om felet härvidlag — härstammande från

1862 års stat — hade den nuvarande drätselnämnden hittills ej haft någon

aning, och det vore ursäktligt och skäligen förklarligt, om tillträdande

nya ledamöter i drätselnämnden och nya tjänstemän icke utan särskildt

gifven anledning företoge sig att nagelfara de sifferberäkningar, som legat

till grund för beslut, fattade långt före deras tid, och om hvilka beräk
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Knngl. Maj:ts 1Säd. Proposition N:o 99.

ningar de haft allt skäl att antaga, att de redan undergått vederbörlig

granskning.

Sedan emellertid nu omförmälda förhållande blifvit utredt, hade

drätselnämnden, varskodd af denna upptäckt, sökt komma till klarhet därom,

huruvida, då statskontoret förmenat ett belopp af tillhopa 3,456 kronor

63 öre af statsmedel vara af universitetet för mycket rekvireradt, jämväl

någon verklig grund kunde förefinnas för statskontorets antagande, i hvad

anginge återstående omkring 2,500 kronor.

Under forskningarna härom hade drätselnämndens uppmärksamhet

blifvit fästad på förhållandet med universitetets så kallade emeritilöner.

I detta afseende vore följande att märka.

Sedan längre tid tillbaka hade vid universitetet funnits inrättade två

emeritilöner, hvilka utgått helt och hållet af universitetets egna medel.

I 1837 års stat för universitetet hade dessa löner varit bestämda hvardera

till 225 tunnor spannmål och 300 riksdaler i hyresersättning, men vid

1858 års Riksdag hade de, jämlikt nådigt bref den 20 mars 1858,

höjts af statsmedel till 4,500 riksdaler hvardera, till hvilken förhöjning

medel skulle tagas af ett af Riksdagen samma år beviljadt förslagsanslag

å 30,000 kronor. Detta anslag hade sedermera ersatts med det — förut

i ärendet af mig omförmälda — bestämda spannmålsfyllnadsanslag, som

beviljats af 1873 års Riksdag, 43,323 riksdaler 79 öre.

Vid 1840 och 1841 årens Riksdagar hade af statsmedel beviljats anslag till

ytterligare två emeritilöner, till hvilkas höjande sedermera vid olika tider

beviljats anslag dels af statsmedel dels af universitetets egna medel.

Genom 1872 års stat hade ytterligare tillkommit två emeritilöner,

hvilka dock aldrig tillsatts och snart nog indragits.

Riksdagen år 1873 hade nämligen medgifvit rätt för vederbörande professorer,

adjunkter m. fl. att efter uppnådda 65 lefnadsår försättas å indragningsstat,

hvaremot de anslag till emeritilöner, som från statsverket utginge

till universiteten, borde vid inträffande ledighet upphöra.

Vid tiden för den nu omnämnda omregleringen, eller år 1873 och

närmast följande år, hade de fyra i 1862 års stat upptagna emeritilönerna

innehafts af följande emeriti, nämligen f. d. professorerna Fries och Bergfalk,

hvilka innehaft de båda äldre och större, delvis af universitetets

delvis af statens medel utgående emeritilönerna, samt f. d. bibliotekarien

Fant och f. d. professorn Böttiger, hvilka åtnjutit de båda lägre emeritilönerna.

Sedan Fant och Böttiger dött och hvarderas stärbhus under föreskrifven

tid uppburit emeritilönen, hade statsanslag för dem ej vidare rekvirerats.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kangl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Fries hade aflidit den 10 februari 1878. Då han efterlämnat familj,

hade hans stärbhus enligt författningarna fått uppbära lönen under ett

och ett hälft år efter hans död, hvarefter densamma upphört, hvilket i

detta fall betydt detsamma, som att lönebeloppet i dess helhet besparats

universitetet och således kommit universitetets reservfond till godo.

Bergfalk åter hade aflidit ogift den 31 januari 1890, hvarefter och

sedan hans emeritilön under ett hälft år kommit hans stärbhus till godo,

densamma, hvilken — såsom jag redan nämnt — vore uppförd i 1885

års utgiftsstat, upphört.

I det belopp af 43,323 kronor 79 öre, som af 1873 års Riksdag beviljats

universitetet såsom ordinarie fast anslag i stället för 1858 års förslagsanslag,

hade emellertid ingått jämväl två summor, en å 1,265 kronor

78^ öre och en å 1,265 kronor 77 öre, såsom lönetillökning för två emeritilöner,

just de som innehafts af Fries och Bergfalk.

Om nu nyssnämnda anslagsbelopp af 43,323 kronor 79 öre öre verkligen

skolat minskas med nyssnämnda två belopp å respektive 1,265 kronor

78 öre och 1,265 kronor 77 öre, i den mån de två nyss omförmälda

emeritilönerna blifvit lediga, hade sådant blifvit förbisedt och fallit i glömska

såväl hos universitetsmyndigheterna i Uppsala som jämväl hos öfverordnade

myndigheter, ty alltjämt hade från universitetet rekvirerats och

rekvirerades fortfarande nämnda ordinarie anslag med oförändradt belopp.

Detta förbiseende hos myndigheterna hade varit så fullständigt, att, hvad

särskildt anginge Bergfalks emeritilön, Kungl. Maj:t genom nådigt bref

den 2 februari 1886 på framställning af universitetskanslern gillat och godkänt

ett från universitetet utgånget förslag, att för gäldande af lån, som

universitetet måst upptaga för nya universitetshusets byggande m. m.,

skulle få användas, förutom andra medel, hvarom nu icke vore fråga,

jämväl den i nya staten af år 1885 på indragningsstat upptagna enda

ännu kvarstående emeritilönen å 4,500 kronor efter dåvarande innehafvarens

afgång.

De belopp, som drätselnämnden sålunda framhållit, vore alltså: 1,000

kronor, 1,265 kronor 78 öre och 1,265 kronor 77 öre, eller tillhopa 3,531

kronor 55 öre.

Därest statskontorets anmärkning i grunden afsåge de af drätselnämnden

nu framlagda förhållanden, kunde drätselnämnden för närvarande

icke förklara anledningen till den skiljaktighet, som förefunnes mellan

nyssnämnda sammanräknade belopp samt den summa, som statskontoret

uppgåfve, eller 3,456 kronor 63 öre.

Drätselnämnden förmenade, att de förhållanden, som nu blifvit af

densamma berörda, vore af den beskaffenhet, att de borde föranleda ett

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

slutligt afgörande, innan något vidare lämpligen kunde från universitetets

sida åtgöras i fråga om universitetets nya utgiftsstat, enär dessa frågor

icke obetydligt inverkade på beloppet af universitetets för utgiftsstaten

beräkneliga tillgångar.

Skulle emellertid Kungl. Maj:t vilja redan nu afgöra frågan om ny stat

för universitetet, ville drätselnämnden anföra, att densamma helst önskade,

att uppställningen af utgiftsstaten skedde i öfverensstämmelse med nämndens

framställda förslag, men att, om Kungl. Maj:t funne, att afseende

borde fästas vid hvad statskontoret däremot anfört och yrkat, drätselnämnden

för sin del funne det af statskontoret senast framställda alternativa

förslaget n:r IV vara att beakta.

Härvid hade akademikamreraren såsom sin mening uttalat, att han

för räkenskapernas förenkling och öfverskådlighet och därmed äfven för

åstadkommande af en lättare kontroll funne det önskvärdt, att 1876 och

1877 års förslagsanslag fixerades, och att, då det ifrågasatta nya räkenskapsformuläret

skulle ansluta sig till den nya staten, åtgärder för vinnande

af nyssnämnda syfte vidtoges före den nya statens upprättande.

I denna akademikamrerarens åsikt kunde drätselnämnden så mycket

mindre instämma, som en fixering, enligt nämndens mening, lätt kunde

komma att innebära en fara för universitetets ekonomi.

Vid besvarandet af den nådiga remissen har kanslern uti skrifvelse

den 12 april 1904 uttalat önskvärdheten af, att uppställning af inkomstoch

utgiftsstaten äfvensom af universitetets räkenskaper medgåfve, att i

rikshufvudboken kunde införas tillräckligt fullständigt, särskildt konto för

universitetet, samt under åberopande i öfrigt af hvad kanslern tillförne i

ärendet andragit öfverlämnat ärendet till Kungl. Maj:ts pröfning för den

åtgärd, som i dess närvarande skick funnes af omständigheterna påkallad.

Ännu en gång remitterades ärendet till statskontoret. Dess med

anledning af denna remiss afgifna utlåtande är dagtecknadt den 29 september

1905. I detta utlåtande har statskontoret till en börjat erinrat,

att den i ärendet ifrågakomna anmärkning vid det större akademiska konsistoriets

i Uppsala beräkning af 1877 års förslagsanslag framställts ingalunda

i afsikt att kasta någon skugga på universitetets nuvarande ekonomiska

styrelse och förvaltningspersonal, utan, såsom statskontoret i sitt

föregående utlåtande framhållit, till ytterligare belysning af det särskildt ur

kontrollsynpunkt trängande behofvet af en förändrad uppställning af Uppsala

universitets stat, i det att anmärkningens riktighet icke kunde af

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kun/fl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

räkenskaperna eller öfriga för statskontoret tillgängliga handlingar tillförlitligen

bedömas.

Anmärkningens riktighet eller oriktighet vore således af underordnad

betydelse för den föreliggande frågan, nämligen behofvet af en förändrad

uppställning af Uppsala universitets stat.

Då emellertid drätselnämnden förmenade, att de af densamma framlagda

förhållanden borde föranleda ett slutligt afgörande, innan något vidare

lämpligen kunde från universitetets sida åtgöras i fråga om universitetets

nya utgiftsstat, hade statskontoret låtit verkställa en utredning af frågan

med ledning af de nya upplysningar, som nu från universitetsmyndigheterna

framkommit. Denna utredning innehölles i ett vid statskontorets

utlåtande fogadt memorial med tillhörande tablå och utvisade, att den af

statskontoret i det underdåniga utlåtandet den 2 april 1903 anmärkta

summan .......................................................................................... kronor 3,456: 6o

borde ökas med ........................................................................... _^5: .

således till....................................................................................... kronor 3,531: 63,

och att dessa statsmedel, som universitetet under en lång följd af år obehörigen

utbekommit, utgjordes af följande årliga belopp:

från och med 1877: af 1876 års förslagsanslag............... kronor —: 08

» » » 1878: » 1877 » » ............... » 1,000: —

» » » den 11 augusti 1879: af 1873 års bestämda

anslag till fyllande af spannmålslöner... » 1,265: 77

» » » den 1 augusti 1890: af d:o d:o................. » 1,265: 78

Summa kronor 3,531: 63.

Bortsåge man från den första af ifrågavarande i summan ingående

fyra poster, hvilken hade samband med skiljaktigheter, uppkomma vid

anslagets fördelning på flera löntagare, uppginge det sammanräknade beloppet

af intill slutet af år 1903 obehörigen uppburna statsmedel till

73,854 kronor 41 öre.

Sedan statskontoret sålunda förebragt en utredning om de belopp,

angående hvilka återlevereringsskyldighet för Uppsala universitet kunde

ifrågakomma, ville statskontoret fästa uppmärksamhet därå, att hvad universitetets

drätselnämnd anfört om de svårigheter och det tidsödande arbete,

som varit förenadt med den af akademikamreraren verkställda utredning

öfver statskontorets anmärkningar beträffande de åt universitetet

anvisade statsmedel, utgjorde ett nytt och kraftigt talande skäl för att

icke dröja med en förändring i uppställningen af Uppsala universitets stat.

Bih. till Riksd. Frot. 1907. 1 Sami. Afd. 76 Höft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

I afseende å den af drätselnämnden uttalade farhåga rörande fixering

af förslagsanslagen hade statskontoret redan framhållit, att visserligen den

af universitetsmyndigheterna år 1884 begärda fixeringen af förslagsanslagen

till 100,000 kronor varit för låg. Statskontoret vidhölle sin nu äfven af

akademikamreraren understödda åsikt, att företräde borde lämnas åt ett

statförslag, i hvilket, hvad statsmedlen anginge, endast förekomme bestämda

anslag och reservationsanslag.

Statskontorets utlåtande slutar med en hemställan, att Kungl. Maj:t

täcktes fatta beslut i ärendet i enlighet med de af statskontoret tillförene

framställda yrkanden.

Ur det vid statskontorets utlåtande fogade, vidlyftiga memorial, hvars

resultat af statskontoret upptagits, torde jag få omförmäla allenast hurusom

däri påvisas, att den af akademikamreraren och drätselnämnden angifna

öfverskottsrekvisitionen af 1,000 kronor på 1877 års anslag sammanhänger

därmed, att ett år 1863 beviljadt anslag å 1,000 kronor till löneförhöjning

åt två språklärare icke medräknats bland 1877 års tillgångar

för ombildning af adjunktur»’, oaktadt akademikamreraren förklarat, att

så bort ske, och äfven tycktes antaga, att så skett. Samtliga kostnader

för adjunktsinstitutionens ombildning hade uppgått till 109,500 kronor,

och för deras gäldande hade tillgångar beräknats, hvilka, enligt hvad memorialförfattaren

ådagalägger, med inberäknande af nyssnämnda 1,000

kronor uppgått till 110,500 kronor, eller 1,000 kronor öfverkostnaderna

— universitetet hade alltså, sedan 1877 års ombildning af adjunktsinstitutionen

trädde i verkställighet, årligen utbekommit 1,000 kronor af statsmedel

mer än vederbort.

Beträffande frågan om rättighet för universitetet att för något sitt

ändamål annat än det ursprungliga behålla förutnämnda fyllnadsanslag till

två emeritilöner ansåge memorialförfattaren densamma vara med tillräcklig

tydlighet besvarad genom hänvisning till Riksdagens äfven af drätsefnämnden

omförmälda beslut år 1873, enligt hvilket de anslag till emeritilöner,

som då från statsverket till universiteten utginge, borde vid inträffande

ledighet upphöra.

Myndigheter- Den vidlyftiga förhandlingen rörande den nya staten för universitetet

rörande ny i Uppsala har i väsentliga delar sm motsvarighet i ärendet rörande ny

‘TeJuemtstat f.ör un^vers^tetet i Lund. Äfven i detta ärende hafva universitets*

lind. ‘ myndigheterna och statskontoret upprepade gånger utlåtit sig.

Det större akademiska konsistoriets i Lund första yttrande i ärendet

är dagtecknadt den 21 mars 1900. Vid detta yttrande är fogadt ett för
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kuvgl. Majist Nåd. Proposition N:o 99.

35

slag till ny stat med tillhörande utredning och motiver, hvilka handlingar

upprättats af akademiräntmästaren och godkänts af drätselnämnden. Konsistoriet

förklarade sig därvid till alla delar ansluta sig till hvad akademiräntmästaren

sålunda föreslagit och anfört, endast med en detaljanmärkning,

som jag här kan förbigå. En af konsistoriet i skrifvelsen framkastad tanke

på förbättrad aflöning för vissa professorer, bibliotekarien och räntmästaren

in. fl., mot det att staten öfvertoge de ängslotter, hvilkas afkastning inginge

i vederbörande» aflöning, har, såsom jag redan antydt, i viss mån

realiserats. Ur det vid konsistoriets skrifvelse fogade protokoll vid konsistoriets

sammanträde den 7 mars 1900 vill jag i förbigående omförmäla,

hurusom en af konsistoriets medlemmar erinrade, att universitetets ekonomi

ursprungligen varit grundad på det gamla »kapitelgodset», som dock snart

indragits och ofullkomligt ersatts med anslag i spannmål. Men såväl

kronotionde som — på senare tider — kyrkotionde och vaxljusmedel vore

utbytta mot fasta penninganslag, och alla nya anslag vore beviljade i

penningar. Af de gamla inkomsterna aterstode nu endast arrendena af

de jämförelsevis få hemman, som fortfarande vore universitetets egendom

och genom dess drätselnämnd utarrenderades. Det kunde ifrågasättas att

uppdraga ombesörjandet häraf åt den myndighet, som hade vården af

statens egendom i allmänhet sig anförtrodd.

De i konsistoriets skrifvelse omförmälda handlingar utgjordes af: 1)

förteckning å tomtöremedel, som tillkomme universitetet från fastigheter

i Lund, Malmö och Landskrona, tillhopa 25 kronor 97 öre, 2) blankett till

arrendekontrakt angående utarrendering af akademihemman mot afgift i

spannmål, hälften råg och hälften korn, att lösas med penningar efter

angifven beräkning, innehållande blanketten bland annat föreskrift om skyldighet

för vederbörande tillträdande arrendator att till den afträdande

erlägga lösen för de å egendomen befintliga åbyggnaderna, 3) protokoll

hållet hos teologiska fakulteten den 19 december 1899 i samtliga nuvarande

ordinarie teologie professorers närvaro och innefattande tillstyrkan

af ett af drätselnämnden uppgjordt förslag angående fördelning af fakultetens

prebendepastorat på de till fakulteten hörande lärostolar samt utbyte

af hittillsvarande spannmålsbidrag till prebendeinnehafvarna från

löningsfonden mot fasta kontanta löner, med iakttagande att de extra

ordinarie professorerna, såsom hittills, ej erhölle del i löningsbidragen,

hvarjämte fakulteten uppgaf beloppen af vissa onera, som, utom skyldigheten

att aflöna, vice pastor, häftade vid prebendena, 4) för Lunds universitet den

13 november 1885 fastställd utgiftsstat med däri sedermera vidtagna ändringar,

5) förslag till ny inkomst- och utgiftsstat, innehållande i afdelning I

motiv, i afdelning II inkomster, i afdelning III utgifter samt i afdelning IV afl
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

manna bestämmelser, 6) förteckning å löneinkomster, som för närvarande

utgå till professorerna och extra ordinarie professorerna inom

teologiska fakulteten samt — till styrkande af däri upptagna belopp af

bidrag från löningsfonden — 7) en uträkning upptagande medeltalet af

dessa bidrag för åren 1889—1898, 8) uppgift å arrendespannmål, som

erlagts till universitetet under åren 1889—1898, utvisande ett medelvärde

af 30,867 kronor 34 öre, 9) uppgift å de från förslagsanslagen utgående

belopp under åren 1889—1898, samt 10) uppgift på de extra inkomster,

som under samma år tillkommit universitetet, varande medeltalet för år

för akademikassan 578 kronor 67 öre och för bibliotekskassan 690 kronor

70 öre.

En blick på den föreslagna inkomststaten, jämförd i vissa delar med

motiven, ger följande vid handen.

De bestämda ordinarie statsanslagen upptagas med då utgående belopp,

jämte tillägg af ett — sedermera beviljadt — anslag till en vaktmästare vid

universitetsbiblioteket.

Därtill skulle komma förslagsanslagsbeloppet, 62,592 kronor, hvilket

emellertid borde förvandlas till fast ordinarie anslag. Sedan nämligen

numera kyrkotionden med forsellönsersättning samt vaxljusmedel ersatts

med fast årligt anslag och alla universitetets löntagare, som ägde rätt till

spannmålslöner, med undantag af de ordinarie teologie professorerna, utbytt

dessa mot fasta penninglöner, hvartill äfven de teologie professorerna vore

villiga, vore tiden inne att skrida till dylik förvandling. Spannmålsarrendena

vore visserligen fortfarande växlande, men de kunde dock tämligen

noga bestämmas.

Enligt hvad i motiverna upplyses hafva af förslagsanslagen utgått dels

bestämda årliga belopp, nämligen

af 1876 års förslagsanslag .................................................... kronor 16,650: —

» 1877 » » » 25,500: —

dels ock för höjande af vissa spannmålsaflöningar växlande

belopp, hvilkas medeltal för åren 1889—1898

utgjort ............................................................... » 20,009: 65

Summa kronor 62,159: 65

Vidare upptages ett belopp, motsvarande eu del utgående extra statsanslag,

Indika önskas omförda till fasta ordinarie anslag.

[Jgyler nästa hufvudrubrik uppföres arrendespannmål från universitetets

hemman och lägenheter. För denna inkomstkälla beräknas ett belopp af

32,000 kronor — motsvarande ett belopp af 32,035 kronor 52 öre i 1885

års stat.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kongl. Mnj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Enligt hvad i motiverna upplyses, utgör arrendespanmnålen tran och

med den 14 mars 1901 tillsvidare 1,972,906 hektoliter råg och samma

mängd korn årligen. Arrendespannmålen löses enligt löpande årets markegångstaxa

Lätt. A för Malmöhus lån, med förhöjning af en krona 20 öre

för hvarje hektoliter. Lösensumman hade under åren 1886—1898 varit

lägst år 1888, nämligen 23,907 kronor 10 öre, och högst år 1892, då den

utgjort 35,612 kronor 29 öre. Den vore för år 1899 beräknad till 39,514

kronor 37 öre. Årliga arrendeafgifterna hade visserligen under tioårsperioden

1889 — 1898 i medeltal ej utgjort mer än sammanlagdt 30,867

kronor 34 öre, men de syntes i nya staten kunna utan risk beräknas till

32,000 kronor.

Härefter upptages ersättning för den indragna kyrkofonden med forsellön

och vaxljusmedel, förutnämnda belopp 32,593 kronor.

Ytterligare beräknas såsom tillgångar för uppehållande af universitetets

verksamhet ränta efter 4 °/o :l akademikassans och vissa fonders räntebärande

kapital, 795,866 kronor 39 öre, sålunda specificeradt:

a) akademikassan ........................ kronor 729,996: 48

b) Norbergska fonden .............. » 28,745: 84

c) Filéenska » .............. » 33,718: 30

d) von Hermansonska fonden... »_3,405: 77 = kronor 795,866: 39

Räntan är i rundt tal i beräkningen upptagen med 32,000 kronor.

Beträffande akademikassan och nämnda fonder anser jag mig böra

lämna några upplysningar, delvis hämtade ur det af professor Martin

Weibull utgifva arbetet »Lunds universitets historia 1668—1868» samt från

ett i handlingarna till förevarande ärende befintligt meddelande frän akademiräntmästaren

i Lund.

Akademikassan, eller såsom den i 1885 års stat ock benämnes »hufvudkassan»,

grundlädes dels genom besparingar på »stipendiestaten» d. v. s.

de för aflöningar afsedda anslagen, dels genom ett kanslersbref, enligt

hvilket tillträdande professor ej finge beräkna lön för hela det år, inom

hvilket han begynt tjänstgöring, utan endast från den dag han tillträdde

ämbetet. Sedermera, på 1730-talet, förvandlades kassan till eu »besparingsoch

förrådskassa», hvaraf endast räntan, ej. kapitalet, finge röras. Härmed

grundades en universitetets reservfond, akademikassan, hvars tillväxt dock

först blef mera betydande, då man begynte vid vakanser låta lönlösa eller

mindre lönta utan ersättning sköta de lediga lärostolarna med indragande

af lönen till universitetet.

I den år 1837 fastställda staten är akademikassan angifven till

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

100.000 riksdaler, och först då bildades den i räkenskaperna nu s. k. reservfonden,

till hvilken därefter alla lönebesparingar ingått.

Hurusom vissa tillfälliga inkomster pläga ingå till akademikassan eller

hufvudkassan synes af 1885 års stat. Till kassans förstärkande har tjänat,

att räntor å de för universitetets olika institutioner afsedda materiellanslagen

ingått till densamma.

Norbergska fonden grundar sig på professorn Mathias Norbergs testamente

den 23 december 1811, enligt hvilket fondens ärliga afkomst skall

användas till aflöning af en professor vid universitetet i franska, tyska och

engelska språken. Enligt meddelad föreskrift i 1837 års stat skulle den

akademiska förvaltningen ansvara »den Norbergska professorn för full lön

i likhet med öfriga- professorer inom filosofiska fakulteten, emot det att han

nied sina föregående åligganden förenade det att föreläsa och examinera

i estestik». Universitetets utgiftsstat af år 1848 upptager Norbergska fondens

ränteafkomst bland universitetets öfriga tillgångar för bestridande

af löpande utgifter och så har äfven därefter ägt rum.

Filéenska fondens ränteafkomst skulle, enligt donators, kommerserådet

P. E. Filéens testamentariska föreskrifter den 7 och 28 september 1822 och

den 31 maj 1824, användas till danande af djurläkare samt till en inrättning

för öfning i ridkonsten äfvensom till ökade förmåner för en kirurgisk

operatör. I den år 1848 fastställda staten för universitetet föreskrefs,

att fondens ränta tillsvidare skulle ingå till »allmänna löningsfonden», hvarmed

förstods akademikassan.

Hvad beträffar den von Hermansonska fonden, grundar den sig på

testamenten af auditören F. von Hermanson den 21 april 1828 och den

1(1 oktober 1830. Årsräntan å donationsmedlen skulle användas såsom

stipendium åt två studerande, som vore sinnade göra tjänst vid akademiens

bibliotek. Sedan i utgiftsstaten år 1837 löner åt två amanuenser vid

universitetsbiblioteket inrättats, öfverfördes fonden då till akademikassan,

från hvilken erforderlig fyllnad i amanuenslönerna skulle utgå.

Såsom nyss nämnts, är räntan å akademikassan och fonderna beräknad

efter 4 medan densamma i 1885 års stat är antagen till 5 %. Det har,

enligt motiven, ansetts klokast att ej i nya staten beräkna mer än 4 %

ränta, med hänsyn till den stundom rådande låga räntefoten samt därtill

att akademikassans kapital till ett belopp af 50,000 kronor för närvarande

vore placeradt i obligationer, löpande med 3Y2 % ränta, hvartill komme, att

akademikassan möjligen torde behöfva anlitas för vissa årliga jordskyldsafgifter.

Nästa hufvudpost i inkomstberäkningen utgöres af ränta efter 4 % å

bibliotekskassans räntebärande kapital, vid 1899 års början utgörande

40.000 kronor, därifrån skulle afräknas Ahlmanska fonden, 11,253 kronor

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Mcj:U Nåd. Proposition N:o 99.

57 öre, hvarjemte ifrågasatts en nedsättning af fonden med 20,000 kronor,

motsvarande ett tillämnadt bidrag å nämnda belopp till uppförande af ny

biblioteksbyggnad. Räntan å återstående beloppet 8,746 kronor 43 öre är

fördenskull upptagen till 350 kronor i rundt tal.

Nyssomförmälda Ahlmanska fond skall enligt professorn A hl mans

testamente; den 20 september 1841 användas för inköp till universitetsbiblioteket

af teologisk litteratur.

Ytterligare följa i inkomstberäkningen tomtöremedel, upptagna till

enahanda belopp som i 1885 års stat, "25 kronor 97 öre, samt studentinskrifningspenningar

och tillfälliga inkomster, förslagsvis beräknade till

1,200 kronor.

Inkomstberäkningen i sin helhet visar en slutsumma af 437,140 kronor

37 öre. Till akademikassans förstärkning skulle fortfarande ingå de i

1885 års stat omförmälda tillfälliga och för utgiftsstaten icke beräknade

inkomster: arrendeafgift för S:t Petri kyrkogård och för en fäladslott —

för närvarande, enligt uppgift, utgörande sammanlagdt 110 kronor för ar,

städjeafgifter samt hvad som svarar mot en i utgiftsstaten upptagen post

å 3,000 kronor för ränta och amortering af lån, i den män denna, utgift

kan komma att upphöra. Det upplyses, att lånet utgör 50,000 kronor,

upptaget på grund af nådigt bref den 17 mars 1882 för möblering in. in.

i universitetshuset.

Förslaget till utgiftsstat slutar å ett belopp af 435,482 kronor 50

öre. Likasom i fråga om förslaget till stat för Uppsala universitet skall

jag först längre fram i min framställning närmare ingå på frågan om uppställningen

af utgiftsstaten och meddelandet af vissa allmänna bestämmelser,

här endast nämnande, att förslaget ej, såsom i fråga om Uppsala universitets

stat ägt rum, inskränker sig till en blott kodiliering, utan äfven innehåller

några nya poster samt förhöjningar af vissa aflöningar in. m.

Då universitetskanslern med skrifvelse den 6 april 1900 öfverlämnade

konsistoriets yttrande och öfriga nu omförmälda handlingar till Kungl.

Maj:t, förklarade sig kanslern icke hafva något att tillägga till hvad konsistoriet

föreslagit och hemställt.

_ Statskontoret, som genom nådig remiss anbefallts att afgifva underdånigt

utlåtande i ärendet, har afgifvit sådant i skrifvelse den 13 maj 1902.

I skrifvelsen framhåller statskontoret de förut beträffande Uppsala

universitet angifna synpunkter, som hänvisade på önskvärdheten, att särskilda

konti för de af universiteten förvaltade, ansenliga statsmedel kunde

i rikshufvudboken införas. Det räkenskapsformulär, som för närvarande

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kimgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

vore gällande för Lunds universitet, vore emellertid icke så inrättadt, att

det utan svårighet medgåfve införandet i rikshufvudboken af ett konto,

utvisande förhållandet med de af universitetet förvaltade statsmedlen. Härtill

komme, att detta formulär äfven i andra hänseenden företedde bristande

öfverskådlighet samt särskildt saknade den själfkontroll, som innefattades

i ett bokföringssätt, inrättadt efter det s. k. dubbla italienska bokhalleriet,

hvadan ett nytt formulär vore väl behöfligt.

Statskontoret erinrar i sammanhang härmed om det af statskontoret

och kammarrätten den 10 maj 1901 samt af statskontoret ensamt den

31 december 1901 framlagda förslag beträffande bokföringen, medelförvaltningen

och statens uppställning vid Uppsala universitet. Då det

skulle vara af synnerlig vikt, att likformighet i dessa hänseenden genomfördes

vid båda universiteten, har statskontoret jämväl hemställt, att det

uppgjorda förslaget till stat för Lunds universitet måtte omarbetas på

sådant sätt, att statsmedlen blefve skilda från öfriga medel, samt att därefter

ett nytt formulär till hufvudbok för universitetet framställdes, som

bättre än det nuvarande motsvarade klufven på öfverskådlighet, särskildt

därutinnan, att de bestridda utgifterna, hvad statsmedlen anginge, komme

att angifvas å för hvarje anslag särskildt konto.

Likasom i ärendet angående ny stat för universitetet i Uppsala har

statskontoret äfven till underlättande af den ifrågasatta omarbetningen af

Lunds universitets stat lämnat en redogörelse för de för år 1901 till detta

universitet enligt riksstaten utgående anslag af statsmedel, hvarefter likaledes

följer en, i en vid statskontorets skrifvelse fogad bilaga A införd,

utredning till hvilka belopp af statsmedel och till hvilka belopp af universitetets

egna medel dess institutioner uppehölles och dess professorers

samt tjänstemäns och betjäntes löner utginge. Af utredningen framgår, att

till täckande af de poster, som angifvits såsom utgående af löningsfonden

akademikassan — funnes denna tillgodoförda statsanslag till så stort belopp,

att i själfva verket af dessa utgiftsposter genom universitetets egna medel

endast gäldades 61,246 kronor 18 öre. Statskontorets nu ifrågavarande

skrifvelse är med tillhörande bilagor tryckt, och torde jag få hänvisa till

denna tryckta handling för närmare kännedom om nu af mig omförmålda

redogörelse och undersökning rörande Lunds universitets medel.

Med anslutning till den inom konsistoriet uttalade uppfattning, hvilken

jag omnämnt, och i öfverensstämmelse med hvad statskontoret i fråga

om Uppsala universitet föreslagit, har statskontoret i sitt nu förevarande

utlåtande framhållit, att det ur såväl universitetets som statsförvaltningens

synpunkt skulle vara särdeles lämpligt, om en sådan reglering kunde

genomföras, att statsverket öfvertoge alla utgifter för universitetet, under

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kung]. Majtis K åd. Proposition N:o 99.

<let att vill denna reglering såsom tillgång beräknades universitetets såsom

dess egna betraktade medel.

Statskontoret har därför i nu förevarande ärende beträffande Lunds

universitet gjort enahanda hemställan som i afseende å Uppsala universitet

rörande verkställandet af en fullständig utredning i afseende å universitetets

tillgångar utöfver de i riksstaten upptagna samt om lämpligheten

af universitetsegendomarnas öfverlämnande åt domänstyrelsens förvaltning,

hvarefter ett nytt förslag till inkomst- och utgiftsstat för universitetet

borde utarbetas. Likaledes ifrågasätter statskontoret alternativt en uppdelning

af utgiftsposterna i staten på statsverket och akademien, såsom

statskontoret föreslagit i fråga om Uppsala universitet. En förutsättning

härför vore förslagsanslagens förvandling till bestämda anslag enligt lämplig

beräkning.

För att åskådliggöra de af statskontoret sålunda uttalade önskemål

har statskontoret låtit utarbeta ett vid dess skrifvelse såsom bilaga B fogadt

förslag till ny utgiftsstat för universitetet. — De två hufvudförslag

statskontoret sålunda framställt — motsvarande de i fråga om Uppsala universitet

gjorda — betecknar jag såsom statskontorets alternativ I och II.

Genom nådig remiss lämnades kanslern för rikets universitet tillfälle

att, efter vederbörandes hörande, afgifva underdånigt utlåtande med anledning

af hvad statskontoret i ärendet anfört.

Kanslern begärde yttrande af det större akademiska konsistoriet, som

i sin ordning inhämtade utlåtande från universitetets drätselnämnd.

I detta utlåtande, hvilket konsistoriet för sin del såsom eget yttrande

åberopade, anförde drätselnämnden, enligt utdrag af dess protokoll den 31

oktober 1902, bland annat följande:

Statskontoret hade gjort anmärkning mot det vid Lunds universitet

använda räkenskapsformuläret. Detta syntes dock drätselnämnden synnerligen

öfverskådligt och lätt att kontrollera. Det af statskontoret förordade

dubbla italienska bokhålleriet syntes ej lämpadt för räkenskaper af så enkel

natur som universitetets, och drätselnämnden kunde ej tillstyrka någon

ändring i det nu använda formuläret, hvilket af Riksdagens revisorer vitsordats

såsom enkelt, redigt och öfverskådligt.

Hvad statskontorets hemställan i öfrigt i detta ärende anginge, ville

drätselnämnden anmärka, att det ej torde vara riktigt att göra en sådan

åtskillnad, som den af statskontoret angifna, mellan de till universitetet

från statsverket utgående kontanta anslagsbeloppen och de öfriga inkomster,

som universitetet för bestridande af de i stat angifna utgifterna disponerade,

ty dessa senare inkomster vore lika fullt som de förra till sitt

Bih. till Riksd. Prof. 1907. I Sami. 1 Afd. 76'' Höft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 09.

ursprung att anse såsom statsmedel, om de ock en gång för alla blifvit

till universitetet öfverlåtna.

Nämnda inkomster utgjordes dels af arrendena från de hemman, som

ännu tillhörde universitetet — rester af det gamla vid universitetets stiftande

till detsamma anslagna kapitelgodset, som till större delen snart

indrogs till statsverkets disposition och då ersattes med vissa anslag af

krono- och kyrkotionde — dels af räntorna å det universitetets kapital,

som ej vore för särskild! bestämdt ändamål anvisadt.

Universitetet hade således ännu i viss män en själfständig ekonomisk

förvaltning, och denna anordning vore fortfarande för detsamma högst

behöflig.

Universitetets egna inkomster vore i det af drätselnämnden aflämnade

förslaget till ny stat så noga redovisade, att det ej vore möjligt åstadkomma

en fullständigare utredning af desamma, och ett angifvande af de

särskilda ändamål, för kvilka de kunde blifvit universitetet tillagda, vore

så mycket omöjligare, som de ej blifvit universitetet tilldelade för något

särskild! ändamål utan för dess verksamhet i allmänhet.

Om statens och universitetets intressen skulle i någon män bättre

tillgodoses, därest universitetets fastigheter öfverlämnades till förvaltning

af domänstyrelsen, skulle en dylik anordning ingalunda afstyrkas af drätselnämnden.

Men efter nämndens öfvertygelse stode ej några fördelar

därigenom att vinna för det allmänna, så länge arrendatorerna af akademihemmanen

själfva ägde samtliga å fastigheterna befintliga åbyggnader.

Dessa hade vid vederbörliga värderingar uppskattats till omkring 400,000

kronor, och endast om staten eller universitetet inlöste dem, skulle högre

arrenden kunna erhållas. För närvarande utginge arrendena i allt fall,

om skälig ränta beräknades på det af arrendatorn för byggnadernas inlösen

nedlagda kapital, i medeltal efter 60 kronor årligen för hektar, och högre

arrende torde staten näppeligen erhålla för likartad, genom domänstyrelsens

försorg utarrenderad jord. Jorden å hemmanen hade upparbetats till

högsta kultur, och mot dess häfd förekomme i regel aldrig någon anmärkning.

Tiden för arrendekontrakten utginge för tre hemman under åren

1910, 1911 och 1917, för de öfriga tjugusju senare. Ökad inkomst af

hemmanen kunde därför i alla händelser ej snart erhållas. Icke heller

kunde tjänstepersonalen vid universitetet minskas, i händelse den af statskontoret

föreslagna åtgärden vidtoges.

På grund af nu anförda omständigheter och då helt visst andra

förhållanden, innan tiden för nu gällande arrendekontrakts utlöpande tilländagått,

komme att nödvändiggöra uppgörandet af ännu ett förslag till

ny stat, saknade drätselnämnden anledning att för närvarande tillstyrka

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 99.

förslaget om akademihemmanens <">f ver lämnande till domänstyrelsens förvaltning.

Mot statskontorets i ilmnet väckta alternativa förslag II, att vissa löntagare

skulle aflönas med de till universitetet utgående kontanta statsanslagen,

vissa löntagare åter och andra i staten angifna ändamål tillgodoses

genom de såsom universitetets egna betecknade medel, hyste drätselnämnden

ock af liera skäl betänkligheter. Sistnämnda löntagares ställning

kunde tänkas bli mindre fördelaktig, och anordningen, som saknade såväl

rättslig som historisk grund, kunde, i stället för att underlätta kontroll

och bokföring, leda till oreda och osäkerhet i universitetets räkenskaper.

Universitetskanslerns den 29 december 1902 aflåtna underdåniga

svarsskrifvelse innehåller en hemställan, motsvarande den af kanslern i

fråga om stat för Uppsala universitet samma dag gjorda.

Statskontoret anbefalldes härefter att afgifva förnyadt underdånigt

utlåtande i ärendet. I det på grund häraf den 30 april 1903 afgifna utlåtandet

vidhöll statskontoret sin mening beträffande bokföringssystemet

för Lunds universitets hufvudbok. En förändrad uppställning af densamma

erfordrades med hänsyn till kontroll och statistik, och denna ändrade uppställning

nödvändiggjorde i sin ordning en förändring af statens uppställning

på sådant sätt, att statsanslagen skildes från öfriga anslag.

Statskontoret fasthölle sålunda sin i föregående utlåtande yttrade merling

i omförmälda hänseende men hade, likasom i ärendet angående

Uppsala universitets stat, tagit under öfvervägande, huruvida icke det

hufvudsyfte statskontoret ville vinna kunde ernås jämväl med bibehållande

af förslagsanslag till lönernas fyllande. Detta kunde äga rum

på två sätt, och statskontoret fogar vid sin skrifvelse två alternativa förslagsstater,

motsvarande de af mig i det föregående med III och IV

betecknade alternativen för Uppsala universitet, enligt Indika nu ifrågasatta

båda förslag, framdeles äfven betecknade såsom statskontorets förslag

III och IV, förslagsanslagen skulle bibehållas.

Statskontorets slutliga hemställan i nu förevarande skrifvelse är affattad i

öfverensstämmelse med statskontorets förut af mig återgifna hemställan i dess

underdåniga utlåtande den 2 april 1903 angående ny stat för universitetet

i Uppsala, hvarjämte statskontoret hemställer om meddelande af uppdrag

åt sakkunniga personer för framställande af förslag till formulär för

Lunds universitets hufvudbok, med iakttagande att särskild redovisning

lämnas för universitetets egna medel och särskild redovisning för de till

universitetet anslagna statsmedel.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Förnyade underdåniga utlåtanden infordrades nu från universitetskanslern

och universitetsmyndigheterna i Lund.

Ånyo tick drätselnämnden yttra sig i ärendet, hvilket skedde till dess

protokoll den 29 augusti 1903. Drätselnämnden förklarar sig därvid till

en början anse förslaget om ändring i universitetets räkenskapsformulär

ej hafva något sammanhang med frågan om inkomst- och utgiftsstaten. Nämnden

förhåller sig i öfrigt på anförda skäl afvisande mot tanken på ett nytt

i’äkenskapsformulär för universitetet.

Hvad beträffar de båda alternativen III och IV i fråga om uppställning

af universitetets stat, så gillas ej heller de af drätselnämnden. Som

den till universitetet fordom utgående krono- och kyrkotionden numera

blifvit indragen och ersatt med kontanta statsanslag samt arrendena från

universitetets hemman och lägenheter, ehuru i kontrakten bestämda i vissa

kvantiteter spannmål, som löstes efter visst pris för hektoliter, äfvenledes

kontant erlades, torde man, säger drätselnämnden, sakna hvarje anledning

att i utgiftsstaten, om ock blott så att säga formaliter, bibehålla ett slikt

föråldradt aflöningssätt, som icke skulle kunna tillämpas. Alternativet III

borde därför så mycket mindre gillas, som ett af skälen till drätselnämndens

yrkande om nådig fastställelse af ny stat just varit, att den för universitetet

nu gällande staten angåfve en del af lönerna i spannmål, hvilket syntes

vara alldeles oriktigt, sedan lönerna blifvit till vissa kontanta belopp fixerade.

Äfven alternativ IV afstyrker drätselnämnden på det kraftigaste.

Uppenbart vore, att en sådan uppdelning af utgiftsposterna, som i detta

förslag ifrågasattes, skulle vålla stor oreda och osäkerhet i universitetets

räkenskaper samt ej underlätta vare sig kontrollen eller bokföringen.

Drätselnämnden hölle före, att ett noggrannare särskiljande af universitetets

tillgångar, än hvad som redan skett i räkenskaperna, icke kunde

vidtagas. Arrendemedel, räntor, ordinarie och extra statsanslag samt extra

inkomster af hvad namn och beskaffenhet de måtte vara redovisades under

särskilda rubriker, och alla utgifter vore i staten upptagna till bestämda

belopp och finge ej öfverskridas. Om sålunda de växlande inkomsterna

af räntor och arrenden tillförde akademikassan något öfverskott, finge detta

ej utan statsmakternas medgifvande användas för universitetets ändamål.

En ökning af akademikassans kapital skulle för öfrigt lända till nytta

ej blott för universitetet utan äfven för statsverket, ty därigenom kunde

universitetets i dess framtida utveckling nödiga anslagskraf, sedan dessa

af statsmakterna pröfvats och gillats, bifallas, utan att nya statsanslag

därtill behöfde anlitas.

Drätselnämnden hade nu med anledning af de i flera hänseenden

förändrade förhållandena, sedan dess föregående förslag till ny stat upp
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kanyl. May.ts Nåd. Proposition N:o 9!). 45

rättats, låtit uppgöra ett nytt dylikt förslag. Detta förslag är intaget i

dess utlåtande.

Till belysning af detta förslag lämnar drätselnämnden vissa meddelanden,

af hvilka jag här vill omförmäla dem, som angå ändring af

inkomstberäkningen.

Arrendebeloppen från universitetets hemman och lägenheter äro,

enligt medelinkomsten för år under tioårsperioden 1893—1902, beräknade

till 33,000 kronor.

Akademikassans räntebärande kapital har af uppgifna anledningar den 1

januari 1903 vuxit till 812,548 kronor 20 öre, eller inberäknadt Norbergska,

Filéenska och von Hermansonska fonderna 878,418 kronor 11 öre.

Den årliga ränteafkastningen därå beräknas, efter 4%, till i rundt tal

35,000 kronor.

Bibliotekskassans kapital beräknas nu till 28,746 kronor 43 öre och

årsräntan därå till 1,150 kronor. Det tillämnade bidraget å 20,000 kronor

till biblioteksbyggnaden anser man ej komma att blifva behöflig!.

Det större akademiska konsistoriet åberopade i sitt den 1 oktober

1903 afgifna utlåtande hvad drätselnämnden anfört och föreslagit, dock att

Filéenska och von Hermansonska fonderna borde särskiljas från akademikassan

och deras ränteafkastningar icke ingå i de för bestridande af universitetets

allmänna utgifter beräknade inkomster, hvilka äfven med uteslutande

af dessa räntor syntes blifva tillräckliga för utgifterna.

I afseende å dessa fonder bör här anmärkas, att Kungl. Maj:t genom

beslut den 10 juni 1904 på därom gjord framställning förordnat, att de

skulle från akademikassan afskiljas för att användas i enlighet med de i

donationsurkunderna gifna bestämmelser, hvarefter närmare föreskrifter om

sättet för användningen af fondernas årliga afkastning gifvits genom nådigt

beslut den 10 mars 1905.

Med underdånigt utlåtande den 12 april 1904 öfverlämnade universitetskanslern

de infordrade yttrandena till Kungl. Maj:t, under uttalande

af önskvärdheten däraf att uppställningen af universitetets inkomst- och

utgiftsstat samt räkenskaper medgåfve, att i rikshufvudboken kunde införas

tillräckligt fullständigt, särskild! konto för Lunds universitet, äfvensom att

riksstatens uppställning förändrades i enlighet med hvad statskontoret ifrågasatt,

samt under åberopande därjämte af hvad kanslern tillförne i detta

ärende andragit; och hemställde kanslern, att Kungl. Maj:t måtte, utan att

i vidare mån än sålunda antydts till pröfning upptaga de af statskontoret

i ärendet gjorda framställningar, i nåder stadfästa inkomst- och utgifts
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

stat för Lunds universitet i hufvudsaklig öfverensstämmelse i öfrigt med

det nu från universitetets sida afgifna nya förslag till stat.

Slutligen har äfven statskontoret i ärendet afgifvit förnyadt underdånigt

utlåtande, dagtecknadt den 2 november 1905. Statskontoret bemöter

därvid de akademiska myndigheternas i deras sist afgifna utlåtanden

gjorda invändningar dels i afseende å räkenskapsformuläret dels ock i

afseende å statens uppställning.

Gent emot drätselnämndens invändningar mot de alternativa statförslagen

III och IV anmärker statskontoret, bland annat, att de af statskontoret

upprättats blott för att förtydliga de önskemål, som af statskontoret

i afseende å staten uttalats, men ingalunda varit afsedda att fastställas

i den form, hvari de nu framträdt. Att i alternativet III bibehållits

vissa spannmål slöner hade skett, endast för att så vidt möjligt anslutning

måtte ske till den nu gällande staten. Statskontoret hade för sin del

intet att erinra mot spannmålslönernas ersättande med penningar. Vidkommande

alternativ IV vore det, enligt statskontorets mening, uppenbart,

att det vore synnerligen ägnadt att befordra det syftemål, som uttalats af

såväl statskontoret som kammarrätten, eller att universitetens stater måtte

så inrättas, att statsmedlen blefve skilda från öfriga medel.

Det af drätselnämnden upprättade nya förslaget åter lede af samma

brister som den nu gällande staten, bland annat i det afseendet, att staten

icke angåfve, huruvida de särskilda utgiftsposterna skulle bestridas med

statsmedel eller med universitetets egna medel. Förslaget uppfyllde alltså

icke de fordringar, som måste ställas på en i berörda hänseende tillfredsställande

stat.

Statskontoret hemställer till slut, att Kungl. Maj:t måtte fatta beslut

i öfverensstämmelse med de af statskontoret framställda yrkanden.

Departe- De sakkunniga, hvilka på grund af det förutnämnda nådiga inedgif
me/ifscAefe/isvandet

den 2 december 1905 tillkallats för att inom ecklesiastikdeparteyttrande.

men{et biträda vid beredningen af förevarande ärende, hafva utgjorts af

numera förste revisorn i statskontoret K. A. Beckman, numera räntmästaren

vid universitetet i Uppsala G. T. Brandberg och räntmästaren vid

universitetet i Lund R. W. A. M. Eklundh. Under samråd mellan vederbörande

hafva, i enlighet med af mig gillade grunder, förslag uppgjorts

till nya stater för de båda universiteten, för hvilka förslag jag i clet följande

skall redogöra.

Behof«et af Om redan år 1899 i följd af förändrade förhållanden nya staters

nya stater.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kuiujl. Mnj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

upprättande för universiteten var af nöden, är det tydligt, att detta behof

nu skall förefinnas i än högre grad. Den omständigheten, att under den sedan

nämnda år gångna tiden en mängd nya bestämda anslag å ordinarie stat

beviljats för hvardera universitetet, torde härvidlag vara ett tillräckligt

talande skäl.

Under nu förevarande ärendes fortgång har ett spörsmål berörts, som

tydt på önskvärdheten af en mera genomgripande omgestaltning af staterna,

än hvad de från universitetens sida framlagda förslagen innebära.

Jag syftar härvid på den fråga om en förändrad bokföring vid universiteten,

för hvars ordnande på ett tillfredsställande sätt eu ny uppställning

af utgiftsstaten ansetts påkallad. Yrkandet på ändring i räkenskapsformulären

har emellertid mött starka gensägelser från universitetens sida.

Huru räkenskapsformulären — spörsmålet härom berörde ursprungligen,

på grund af Riksdagens revisorers anmärkning, endast Uppsala universitet

— skola affattas blir att taga i öfvervägande, sedan de nya staterna

fastställts. Staternas uppställning åter bär jag af flera skäl funnit vara

en fråga af den innebörd, att densamma med därmed förknippade förhållanden

nu bör föreläggas Riksdagen. ^Ifrltuda

I det föregående hafva omförmälts fyra af statskontoret framlagda *''förslag“

olika hufvudförslag beträffande hvardera universitetet, sammanfallande

parvis med hvarandra.

Det första paret af dessa förslag, af mig betecknade såsom förslag I

och afseende, bland annat, att statsverket skulle öfvertaga universitetens alla

utgifter, därvid de af universiteten förvaltade tillgångar skulle beräknas

såsom tillgång, hafva universitetsmyndigheterna, särskildt i Uppsala, ansett

skola medföra betänkliga följder och olägenheter. Till en del torde de

från Uppsala universitet uttalade farhågorna bero på en uppfattning af

statskontorets förslag, som ej af detta ämbetsverk varit afsedd. Vid

universitetet i Lund, hvarest man uttryckligen uttalar, att de tillgångar,

universitetet förvaltar, vore att anse såsom statsmedel, synes man ock ej

finna samma principiella skäl föreligga till gensaga mot statskontorets förslag,

som Uppsala universitets myndigheter så starkt framhållit.

För min del skulle jag väl ej befara, att ifrågavarande förslag komme

att genom sin tillämpning leda till några för universiteten och deras verksamhet

menliga konsekvenser. Emellertid är att märka, att förslagen ej

framställts på den grund, att universiteten förmenades ej tillbörligen handhafva

de af desamma förvaltade tillgångar — tvärtom göres från universitetshåll

gällande, att bättre resultat nu vinnes, än som skulle stå att ernå

med förslagen — utan såsom ett sätt att undanröja anledningarna till de

anmärkningar, hvartill statskontoret funnit anledning beträffande univer
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition K: o 09.

sitetens räkenskapers och staters nuvarande beskaffenhet. Och det synes

då vara fog för den uppfattning, att förslagen, fattade i sådant syfte, väl

kraftigt ingripa i universitetens lif och utveckling, sådana de hittills gestaltat

sig, och att man bör se till, huruvida ej andra vägar gifvas. på

hvilka man med framgång kan sträfva till målet. Statskontoret själft har

funnit det kunna ifrågasättas, om ännu tiden vore inne för dessa förslags

genomförande; och med hänsyn till hvad jag anfört synas de mig nu höra

lämnas ur räkningen.

Statskontorets båda alternativa förslag II hafva i sin hufvudpunkt

— att universiteten med egna tillgångar skulle öfvertaga kostnaden i dess

helhet för vissa befattningshafvares aflöning och andra ändamål, statsverket

däremot för andra löntagare till sammanlagdt samma belopp som nu — synts

mig icke fullt tilltalande. Det vore väl ej något i och för sig att erinra mot den

på godtyckliga grunder företagna indelning af löntagare m. m. i två grupper,

som förslaget skulle medföra, därest samtidigt ur kontroll- och statistisk

synpunkt något vunnes genom förslagets realiserande. Men för ernående

af denna vinst påyrkas, att förslagsanslagen fixeras — förutsättningen

för att den ifrågasatta anordningen skall blifva genomförd. Och skall

man skrida till deras förvandling till bestämda anslag, synes för vinnande

af reda och öfverskådlighet i staterna andra vägar stå till buds, hvilka

jag för min del föredrager.

I själfva vei''ket anser jag emellertid den i förslag II upptagna frågan

om förslagsanslagens förvandling till bestämda anslag synnerligen beaktansvärd.

Jag har så utförligt som i det föregående skett redogjort för

vissa tvistigheter mellan Uppsala universitets myndigheter och statskontoret

rörande rätta beräkningen af förslagsanslagen för detta universitet bland

annat af det skäl, att förhandlingarna härom synas mig på det tydligaste

påvisa önskvärdheten af att undanröja anledningarna till misstag och felaktigheter,

sådana som de omförmälda. Förhållanden, som leda till, att

statsmedel till belopp af omkring 74,000 kronor kunna skäligen påstås

obehörigen rekvirerade, synas ingalunda tillfredsställande. Väl täcktes

Kungl. Maj:t finna sådana omständigheter vara förhanden, att vid hvad i

åsyftade hänseende förelupit må få bero. Men för framtiden måste dylikt

förebyggas.

För detta ändamål har jag ansett det vara lämpligt att till bestämda

anslag förvandla förslågsanslagen för hvardera universitetet —

ökade till erforderligt belopp utöfver de nu i riksstaten upptagna — hvarefter

dessa sålunda fixerade anslagsbelopp för hvardera universitetet sammanföras

med alla de under skilda tider för detsamma beviljade bestämda

anslag till ett enda anslag i riksstaten för hvardera universitetet.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Mojna Nåd. Proposition X:o 99.

I stället för rubriken »universiteten» i riksstaten skulle således komma

att där införas två rubriker »universitetet i Uppsala» och »universitetet i

Lund».

Redan af livad jag nu anfört framgår, att statskontorets förslag III

och IV, för hvilka båda är gemensamt, att förslagsanslagen bibehållas,

icke synts mig böra läggas till grund för uppställning af de nya staterna.

I öfrigt synes mig förslaget III mer än ensidigt ansluta sig till de nuvarande

staterna. Förslaget IV torde ej heller medföra väsentligare fördelar

af en förändring i staterna. Försiagt
De

förslag till stater för de båda universiteten, som med biträde

förutnämnda sakkunniga inom departementet upprättats, utgå fördenskull bestämda

från en fixering af förslagsanslagen. Från universitetet i Uppsala hafva nnsla3- stora farhågor mot en åtgärd i sådan riktning uttalats. Såsom statskontoret

riktigt invändt, beror dock berättigandet af en sådan farhåga på,

huru fixeringen göres. Att densamma, därest den vid ett föregående tillfälle

vidtagits på då föreslaget sätt, skulle varit till skada för vederbörande

universitet bevisar blott, såsom det anmärkts, att den beräkningsgrund,

efter hvilken fixeringen då var tilltänkt att ske, ej var tillfredsställande.

Efter vunnen lång tids erfarenhet kan man numera med större trygghet

och lämpligare bestämma denna beräkningsgrund.

Det är härvid spannmålsvärdets beräkning, hvarpå det kommer an.

I det från universitetet i Uppsala framlagda förslaget till ny stat är detta

värde beräknadt till 7 kronor 25 öre för hektoliter. Det förslag åter,

som jag låtit upprätta för nämnda universitet, utgår från ett spannmålsvärde

af 7 kronor 18 öre för hektoliter. Detta värde är mediet af medelpriset

för de sista 20 åren, 1887—1906. För de sista 5 åren har detta

medium utgjort 7 kronor 41 öre, för de sista 10 åren 7 kronor 57 öre,

för de sista 15 åren 7 kronor 44 öre och för de sista 25 åren 7 kronor

33 öre. Det synes således vara bestämd anledning att antaga, att med

nyssnämnda beräkning af spannmålsvärdet, 7 kronor 18 öre, universitetet

ej skall blifva lidande. — A andra sidan torde den ökning af statens tillskott,

utöfver hvad verkligen utgått af förslagsanslagen, som med hänsyn

till nyss omförmälda beräkning påfordras, ej kunna anses så afsevärd, att

man därför bör afstå från fixeringen.

För universitetet i Lund är arrendespannmålen i det nu upprättade

förslaget till stat upptagen till enahanda värde som i universitetets sist

afgifna förslag. Någon risk för detta universitet af förslagsanslagens ersättande

med en bestämd anslagssumma synes ej vara att befara. Tvärtom

önskas denna anordning af universitetets myndigheter.

Utgår man från nu af mig ifrågasatta medelpris å universitetets i

Bih. Ull Biksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 76'' Haft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kunfjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Uppsala spannmål samt undersöker, huru stora penningtillskott af 1876

och 1877 års förslagsanslag skulle, med iakttagande af de vederbörande

professorer med liera tillkommande spannmålslöner och de af Kungl. Maj:t

den 2 december 1905 fastställda beräknade afkomstbelopp af de teologiska

fakultetsmedlemmarnas prebendepastorat, erfordras för att fylla de bestämda

beloppen, visa följande tabeller huru härmed sig förhåller:

Beräkning af 1876 års förslagsanslag

med värde å spannmålen af 7,18 kr. för hektoliter.

Spann- mål in

natura

i hekto- liter

Spann- mål å

7,18 för

hekto- liter

Hvres-

Lönetillökning af statsmedel

Penning-

löner

medel o.

boställs- värde

af preb.- pastorat

Äldre o.

1858 års

fyllnad

1873 års

lixa

anslag

1876 års

förslags- anslag

Summa

1 teol. prof., preb. Danmark ...

t eko eko, » Helga Tretal-

272,07

1953,40

—

—

1075,—

—

—

2971,54

6000,-

dighets......

272,07

1953,40

—

—

880,—

—

—

8166,54

6000,-

1 d:o d:o, » G:la Uppsala

1 prof. i världsl. fakultet.........

—

—

1791,67

—

1425-

—

—

2783,33

6000,-

371,-

2663,78

—

300,-

—

450,—

815,775

1770,445

6000,-

13 d:o i d:o........

4823,—

34629,14

—

3900,—

—

5850,—

10605,075

23015,785

78000,—

1 d:o i d:o, bo6t. och spannmål

371,-

2363,7 8

—

600,-

—

450,—

815,775

1470,445

1470,445

6000,—

1 d:o i d:o, d:o d:o

371,—

2663,78

—

600,—

—

450,—

815,7 75

6000,—

1 d:o i d:o, d:o d:o

371,-

2663,7 8

—

600,—

—

1265,775

1470,446

6000,—

1 d:o i d:o, bost. och penninglön

—

—

3000,-

600,—

—

1500,-

—

900,—

6000,-

6000,—

1 d:o i d:o, d:o d:o

—

—

3000,—

600,—

—

1500,—

—

900,-

1 d:o i d:o, bost. o. spannmålslön

371,-

2663,78

—

—

—

1265,7 75

2070,445

6000,—

6000,—

1 d:o i d:o, bost. o. penninglön...

—

—

3000,-

—

—

1500,-

—

1500,—

1 d:o i d:o, d:o d:o

—

—

3000,-

—

—

1500,—

—

1500,-

6000,—

1 d:o i d:o, d:o d:0

—

_

4500,—

—

—

—

—

1500,—

6000,—

5 d:o i d:o, d:o d.o

—

—

22500,—

—

—

—

—

7500,—

1770,445

30000 —

1 bibliotekarie..........

371,-

2663,7 8

—

300,—

—

—

1265,7 75

6000,-

1 vice bibliotekarie ...............

148,40

1065,51

—

—

—

—

1826,31

1108,18

4000,-

1 förste biblioteksamanuens......

74,20

532,76

—

—

—

—

913,15

1054,09

2500,—

1 andre d:o ......

_

—

450 —

—

—

750,-

—

800,—

2000 —

1 tredje d:o

—

—

229,05

—

—

554,60

—

716,35

1500,—

1 alcad. sekreterare..................

255,58

1835,06

500,—

150,-

—

—

828,65

1186,29

584,15

4500,-

1 » notarie .....................

115,42

828,7 2

500,—

—

—

—

587,13

2500,-

1 » kanslist .....................

57,71

414,36

50,—

—

—

—

543,57

192,07

1200,-

1 » ombudsman ..........

57,71

414,36

—

—

—

—

—

585,64

1000,—

1 » räntmästare ..

371,—

2663,78

—

300,—

—

—

1265,7 7 5

1770,445

6000,—

1 » kamrerare.........

255,58

1835,06

—

ISO,—

—

—

798,64

1186,30

4000,—

1 kontorsamanuens____

—

—

800,-

—

—

—

—

200,—

1000-

1 trädgårdsmästare........

—

—

1800,-

—

—

—

—

400,—

2200,—

1 zoologie konservator ............

—

—

1500 —

200 —

—

—

—

500,—

2200,-

1 musikdirektör ...

123,08

888,02

750,-

—

—

—

—

861,98

2500,—

1 botanisk amanuens...

—

150,-

—

—

_

—

150,—

300,—

1 amanuens vid myntkab. .

—

—

120,—

—

—

—

—

80,-

200,—

2 sjukhusamanuenser...............

—

—

700-

—

—

—

—

700,—

1400,—

13 öfriga amanuenser...............

—

—

4550,-

—

—

—

—

1950,—

6500,—

Vaktbetjäningen ...''.................

—

—

9550,—

—

—

—

—

2237,50

11787,50

Summa

9052,4 2

64996,37

62440,7 2

8330,-

3380,-

14504,60

23612,95

72022,86

249287,50

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 99.

51

Beräkning af 1877 års förslagsanslag

med värde å spannmålen ä 7,18 kr. för hektoliter.

E. o. professorslöner.

Löne- belopp

för året

Tillgångar

Fyllnad

till före- skrifvet

belopp

Summa

Spannmål

Pennin- gar och

behållna

preb.-in- komster

hekto-

liter

k 7,18

kronor

I i teol. fakult., prebende k 95 kr. per år ...............

4500,—

82,40

591,63

795,—

3113,S 7

1 i d:o d:o k 460 » » ............

4000,—

65,96

473,59

460,—

3066,41

1 i d:o d:o k 960 » » ...............

4000,—

65,9 6

473,59

960,-

2566,11

1 i världslig fakultet .............................................

4500,—

123,68

888,02

—

3611,98

1 i d:o .............................................

4500,—

123,68

888,02

—

3611,98

1 i d:o .............................................

4500,—

107,2 0

769,70

—

3730,30

1 i d:o .............................................

4000,-

123,68

888,02

—

3111,98

2 i d:o .............................................

8000,—

247,36

1776,04

—

6223,96

1 i d:o ............................................

4000,—

107,2 0

769,70

—

3230,30

5 i d:o ....................

20000,—

536,—

3848,48

—

16151,52

1 i d:o blott penninglön .....................

4000,—

—

—

—

4000,—

1 i d:o jämlikt kungl. bref den 31/j2 1890

4000,—

107,20

769,70

1652,30

1577,94

1 i d:o » » » » */« 1894

4000,—

107,20

769,7 0

1652,36

1577,94

Laboratorslöner.

De två laboratorerna i raedic. fakult., lön för hvardera

4500 kr., däraf 1500 kr. för hvardera platsen rekvi-

reras bland ordinarie fasta anslagen. ..

6000,—

—

—

—

6000,—

Laboratorn i exper. fysik, jämt kungl. bref d. 10/2 1893

3000,—

107,20

769,70

1652,36

577,94

Observatorn i astronomi » d » » 26/j 1894

3000,—

148,44

1065,80

1326,32

607,88

Doeentstipendier.

11 fasia k 1500 kronor ..

16500,—

—

—

—

16500,—

5 rörliga k 1200 » ......

6000,—

—

—

—

6000,—

Till Kungl. Maj:ts disposition .................................

2500,—

—

—

1500,—

1000,-

111000,—

2053,16

14741,69

9998,40

;86259,9i

Korrigeras (emedan spannmålen '' utgör 2052,88 hl. i st. f. 2053,tc

bl.) med

2,01 kronor till .................................................

—

—

—

86261,92

Till bestridande af de medel, som erfordras att fylla lönerna för

ofvan an-

gifna platser och de nämnda stipendierna till föreskrifvet belopp,

äger un i-

versitetet följande tillgångar utöfver ofvan upptagna spannmål, prebende-

„ inkomster och penninganslag:

Äldre penninganslag till en indragen adjunktslön .....

1652,36

D:o d:o » sex indragna adjunktslöner ..

6914,16

D:o* d:o » fem d:o d:o

7609,co

Sex indragna penningadjunktslöner ..........................

15000,—

Indragna anslag till 2 språklärare (anmärkt belopp).....

1000,—

Anslag till äldre docentstipendier .............................

10500,—

42676,12

43585,80

Korrigeras ytterligare, därför att 1873 års anslag här räknats (vid fördelningen) till 17179,52 i

stället för

rätteligen 17179,29 kronor....................................

0,23

Att rekvireras

43586,03

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o i)9.

Om man från summan af de i dessa båda tabeller

angifna belopp ............................................................. kronor 72,022: 86

_» 43,586: 03

eller kronor 115,608: 89

afdrager summan af de belopp af 1876 och 1877 års förslagsanslag,

som skulle tillfalla Uppsala universitet ... 100,108: —

uppstår en rest af kronor 15,500: 89

utvisande den ökning af förslagsanslagsbeloppet, som alltså, frånsedt universitetet

i Lund, skulle vara erforderlig. Jag vill här nämna, att den

medeltalsberäkning för rekvirerade förslagsanslag för Uppsala universitet,

som framgår af tillgängliga uppgifter för åren 1886—1905, utvisar ett

belopp af 113,193 kronor 91 öre.

Emellertid har Kungl. Maj:t på framställning af mig i årets statsverksproposition

— där nu förevarande ärende ej kunde inflyta, men där det

ansågs nödigt att angifva beloppet af det ökade anslag, som vore behöflig!

— begärt en anslagsökning af förslagsanslagsbeloppen med blott 11,326

kronor.

Skillnaden mellan nyssnämnda båda belopp beror därpå, att förslagsanslagssumman

för Lund kan minskas, samt de omständigheter i öfrig!,

som framgå af följande utredning.

Såsom nyss anfördes, skulle den beräknade

ökningen af ifrågavarande anslag för

Uppsala universitet utgöra.................. ... kronor 15,500: 89

Den verkliga ökningen bör emellertid

ej stiga till hela detta belopp. Två i 1873

års anslag till fyllande af spannmålsanslag

ingående belopp å tillhopa 2,531 kronor 55

öre böra nämligen, på sätt af hvad förut

anförts framgår, afdragas vid beräkningen... » 2,531: 55

Vidare är att märka, att universitetets

i Lund förslagsanslagsbelopp, 62,592 kronor,

ej är behöfligt till hela sitt belopp, utan kan,

enligt hvad från vederbörande inhämtats,

nedsättas till det belopp, 60,926 kronor 32

öre, hvarmed det, i medeltal för de sista

19 åren, för år utgått. En minskning bör

således ske äfven med skillnaden mellan

dessa belopp ....................................................... » 1,665: 68 4,197: 23

rest kronor 11,303: 66

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

KidhjI. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 90.

Vid staternas uppgörande liar det vidare, såsom af det följande framgår,

befunnits lämpligt att vid uppförande af särskilda anslagssummor i

riksstaten för hvardera universitetet till summornas afrundande öka dem:

för Uppsala universitet med 21 kronor 42 öre, för Lunds universitet med

en krona 28 öre. Om alltså till förutnämnda belopp ., kronor 11,303: 66

läggas nyssnämnda båda poster, tillhopa .......................... » 22: 70

uppkommer ett belopp af kronor 11,326: 36,

hvilket med 36 öre öfverskrider den i 1907 års statsverksproposition angifna

summan 11,326 kronor. Då nu, såsom om förmälts, i den nuvarande

anslagssumman för universiteten ingår ett odisponeradt belopp af 36 öre, har

den erforderliga ökningen kunnat sättas till nyssnämnda summa, 11,326 kronor.

Jag bör vidare i detta sammanhang erinra, hurusom i statsverkspropositionen

anslaget till universiteten, under förutsättning af bifall till

framställda anslagsäskanden, är upptaget till 976,800 kronor.

Denna summa framgår af följande sammanställning:

I riksstaten för år 1907 ingående bestämda anslag för

universitetet i Uppsala............................................. kronor 386,401: 24

I 1907 års statsverksproposition begärda bestämda anslag

för samma universitet....................................... » 49,700: —

I riksstaten för år 1907 ingående bestämda anslag för

Lunds universitet ..................................... » 352,272: 40

I 1907 års statsverksproposition begärda bestämda anslag

för samma universitet........................................ » 13,500: —

Ett till befordran af sådana vetenskapliga studier, som

ej tillhöra de egentliga examensämnena, beviljadt, för

universiteten gemensamt uppfördt anslag å............... » 900: —

Hittillsvarande förslagsanslagsbeloppet............................ » 162,700: —

Den i 1907 års statsverksproposition såsom förhöjning

af förslagsanslagen begärda summa tillökad med

omförmälda odisponerade belopp af 36 öre............. » 11,326: 36

summa kronor 976,800: —

På de särskilda universiteten är, såsom i det följande skall närmare

angifvas, detta belopp i de uppgjorda staterna, hvilka upptaga äfven de i

statsverkspropositionen begärda bestämda anslagen, fördeladt med 550,100

kronor på universitetet i Uppsala och med 426,700 kronor på universitetet

i Lund. Dessa sistnämnda belopp äro alltså de, som, därest Kungl. Maj:ts

nu omförmälda äskanden och förslag bifallas af Riksdagen, komma att, i

stället för det nu för universiteten gemensamt upptagna anslaget, uppföras

för de båda universiteten, hvart för sig, i 1908 års riksstat.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Allmänna

grunder

för de nya

staternas

nypställning.

De båda inom departementet upprättade statförslagen innehålla, likasom

de nu gällande staterna, en inkomstberäkning, en utgiftsstat samt vissa

tillfogade anmärkningar och allmänna bestämmelser. Från dessa stater skilja

sig förslagen åter bland annat därutinnan, att ingen kolumn för spannmålslön

förekommer. Lönernas indelning i spannmålslön och kontant lön har

förlorat praktisk betydelse. Det är i det föregående omförmäldt, hurusom i

Lund de löntagare, i hvilkas löner spannmål ingått, numera med visst undantag

åtnjuta uteslutande penninglöner. Äfven detta undantag skulle nu försvinna.

I Uppsala äger ett liknande förhållande rum. Löntagaren får med

tillskottet af förslagsanslagen ej mer, än den för honom bestämda aflöningen

utgör.

Vid sådant förhållande och i samband med förslagsanslagens fixeringär

därför kolumnen för spannmålslön utesluten ur staterna. För hvaije

löntagare är i regel uppförd en viss kontant summa, för hvars utgörande

till honom vederbörande universitet ansvarar med anlitande af de detsamma

anslagna statsmedel och inkomsterna af den af universitetet förvaltade

egendomen. I denna summa ingå dock för åtskilliga fall i staten

för universitetet i Uppsala vissa förmåner, för hvilka under rubriken

»naturaförmåner och medel afsedda för särskilda ändamål» inom linjen

uppförts ett beräknadt värde, som ej ingår i utgiftsstatens slutsumma.

En annan olikhet hos de ifrågavarande förslagen, i jämförelse med

de nu gällande staterna, är, att alla aflöningsposterna äro sammanförda i

eu hufvudgrupp, alla materiellanslagen under en annan. Vidare linnes

en grupp, som sammanfattats under rubriken »anslag för diverse ändamål».

Skillnaden mellan summorna af dessa tre gruppers utgiftsposter samt

inkomststatens beräknade summa är uppförd under rubriken »till Kungl.

Maj:ts disposition», en rubrik, som jämväl återfinnes i de nu gällande staterna,

ehuru anslagsposten där ej är uppförd såsom utjämnande skillnaden

mellan inkomstberäkningen och utgiftsstaten, utan upptagen med vissa

afrundade belopp.

Slutligen består en mer väsentlig olikhet mellan de nuvarande staterna

och förslagen däri, att i de förra ett visst läroämne är angifvet för

hvarje särskild lärostol, medan i förslagen så endast i undantagsfall är

förhållandet. Anledningen härtill är förnämligast den växling åt ämnen

mellan olika lärostolar, som enligt af Kungl. Maj:t gifna bestämmelser äger

rum. i stället äro ämnena i förslagen sammanförda i noter under de särskilda

fakulteterna eller sektionerna.

Beträffande de under hufvudgruppen aflöningar m. m. i hvardera

staten upptagna anslagsposter öfverensstämma de i regeln med hvad af

Kungl. Maj:t och Riksdagen för ändamålet fastställts — ett fåtal aflöningsbelopp

äro för närvarande bestämda blott af Kungl. Maj:t. Det torde nu vara

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Juni t/l. Maj:t» Nåd. Proposition K:o 90.

lämpligt, att Riksdagens godkännande af samtliga dessa poster, såvidt de

ieke utgå af donationsmedel, begäres.

Vidkommande åter materiellanslagen är behofvet af rörlighet större,

och det har afsetts, att denna skulle vinnas på dera sätt, utan att Riksdagens

medverkan skulle kräfvas. Enligt nu gällande stater få besparingar

å anslagen till materiellen bibehållas för samma institutioners behof

under kommande år. En liknande bestämmelse, utsträckt till vissa andra

utgiftsposter än de egentliga materiellanslagen, är införd i förslågsstaterna.

Därjämte har upptagits en föreskrift, att, därest det under eu följd af år

skulle visa sig, att materiellanslaget för en institution kan något minskas,

medan samma anslag för en annan institution behöfver ökas, jämkning kan.

på underdånig framställning af kanslern, vidtagas. Slutligen stå för ändamålet

till buds dels reservfonderna — som användas för mera tillfälliga

behof enligt beslut af kanslern och i öfrigt på grund af Ivungl. Maj:ts beslut

— dels de till Kungl. Maj:ts disposition i staterna ställda belopp.

Med anlitande af reservfonderna eller sistnämnda belopp kan alltså Kungl.

Maj:t tillgodose eventuella behof af nya materiellanslag eller mera betydliga

förhöjningar af äldre sådana, utan att det varder erforderligt att omedelbarligen

hos Riksdagen begära anslag för ändamålet.

Efter att sålunda hafva angifvit vissa allmänna synpunkter och grunder Föniaget tm

i fråga om de tillämnade nya staterna för universiteten torde jag få framlägga

de särskilda förslagen och därefter något närmare omförmäla vissa >'' Upysata.

detaljer i desamma.

Hvad då vidkommer förslaget till stat för universitetet i Uppsala, är

detsamma af följande lydelse:

Inkomststat för universitetet i Uppsala.

1) Statsanslag.................................................................... kronor 550.100: —

(Häri ingår ett belopp af 42,676 kronor 85 öre,

utgörande dels ersättning för förlorade mantalspenningar,

dels ock ersättning för indelta räntor

och kronotionde, som indragits till statsverket.)

2) Spannmål från universitetets hemman m. m. 21,129,42

hektoliter, hälften råg och hälften korn, beräknad

efter 7,18 kr. för hektoliter... kronor 151,709: 24

3) Penningar och persedlar af

universitetets hemman m. m. » 30,119: 68

4) Inkomst af skogarna utöfver

den ved och de virkespro
-

Transport kronor 181,828: 92 kronor 550,100:

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Transport kronor 181,828: 92 kronor 550,100: —

i ° •

dukter, som dels utgå in

natura och dels godtgöras

ålderstilläggsfonden .............. »

7,000: —

5) Inkomst af försålda hus å lan- det, arrende af humlegårdar,

öfriga afgifter af stadsjord i

Uppsala, hyresmedel, inkomst

af''auktionsverket, dekanats- medel samt inskrifnings- och

kallelsepenningar................... »

3,969: 08

6) Ränta å Borgströmska, Höijer- ska, Nilsson-Aschanska och

Winbomska donationerna......

1,638: —

» 194,436: —

Summa

kronor 744,536: —,

Utgiftsstat för universitetet i Uppsala.

A) Aflöningar m. m.

a) Professorer, e. o. professorer m. fl.

Teologiska fakulteten.

En förste teologie professor, tillika domprost:

12 famnar ved, beräknade efter 15 kronor

för famn till kr. 180..............................

Innehar Uppsala stads och Vaksala prebendepastorat.

En professor:

inkomst af Danmarks prebendepastorat,

kr. 1,075 ................................................

En professor...................................................

En professor:

inkomst af Helga Trefaldighets prebendepastorat,

kr. 880 ....................................

En professor, Kalsenianus:

inkomst af Gamla Uppsala

prebendepastorat............... kr. 1,425: —

ränta å Kalsenianska fonden » 291: 67

Transport

Naturaför- måner och

medel afsedda

för särskilda

ändamål

Allmänna

medel

Summa

Summa

allmänna

medel

kronor

kronor

kronor

kronor

180

—

2,000

—

2,180

—

1,075

—

4,925

6,000

—

6,000

6,000

—

880

—

5,120

—

6,000

—

1,716

67

4,283

33

6,000

3,851

67

22,328

33

26,180

—

—

—

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kumjl, Maj:tu Nåd. Proposition N:o 99.

57

Transport

En e. o. professor:

inkomst af Börje prebende
pastorat

.............................. kr. 960: —

6 famnar ved ........................ » 90: —

En e. o. professor:

inkomst af Upsala-Näs pre
bendepastorat.

....................... kr. 95: —

6 famnar ved........................... » 90: —

En e. o. professor:

inkomst af Hagby-Ramsta pre
bendepastorat.

.................... kr. 460:

6 famnar ved ........................ » 90:

En assistent vid den praktiska afdelningen

inom fakulteten:

arfvode kr. 3,000 och 4 famnar ved, kr. 60

Till uppehållande af kostnadsfri undervisning

och examination i kyrkosång ...............

Anmärkning. Af den teologiska fakultetens 8

lärostolar omfatta 2 hvardera exegetik samt 2 hvardera

dogmatik och moralteologi; de öfriga 4 hvardera

ett af följande ämnesområden:

1) pastoralteologi; 2) kyrkohistoria; 3) teologiska

prenotioner och teologisk encyklopedi; samt

4) praktisk teologi.

[Se för öfrigt särskilda föreskrifter: 18.]

Juridiska fakulteten.

En professor...................................................

4 professorer...................................................

En e. o. professor:

6 famnar ved, kr. 90.................................

2 e. o. professorer:

12 famnar ved, kr. 180 ...........................

Till uppehållande af den praktiska kursen

inom fakulteten.......................................

Anmärkning. Den juridiska fakultetens 8 lärostolar

omfatta hvardera ett af följande ämnesområden:

1) civilrätt; 2) nationalekonomi och finansrätt; 3)

statsrätt, förvaltningsrätt och folkrätt; 4) rättshistoria ;

Transport

Bill. till Rilcsd. Prof. 1901. 1 Sami. 1 Afd.

Naturaför- måner och

medel afsedda

för särskilda

ändamål

Allmänna

medel

Summa

Summa

allmänna

medel

kronor

kronor

kronor

kronor

3,851

67

22,328

33

26,180

—

—

—

1,050

—

3,540

—-

4,590

—

185

—

4,405

—

4,590

—

550

—

4,040

—

4,590

—

60

—

3,000

—

3,060

—

1,500

1,500

--

—

6,000

24,000

—

6,000

24,000

—

90

—

4,500

—

4,590

-

180

—

9,000

—

9,180

—

1,500

1,500

5,966|67

83,813|33

89,780

—

—

—

16 Höft.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kiincjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Transport

5) speciell privaträtt; 6) straffrätt; 7) processrätt;

och 8) juridisk encyklopedi, romersk rätt och internationell

privaträtt.

[Se för öfrigt särskilda föreslcrifter: 18.]

Medicinska fakulteten.

En professor...................................................

4 professorer...................................................

En professor i anatomi:

ränta af Rönnowska fonden kr. 125.........

En professor i medicinsk och fysiologisk kemi:

boställsrum, beräknade till kr. 600............

En e. o. professor:

6 famnar ved, kr. 90.................................

5 e. o. professorer:

30 famnar ved, kr. 450 ...........................

En e. o. professor i psykiatri, arfvode.........

Befattningen förenad med öfverläkarbestäliningen

vid Uppsala hospital.

En laborator i experimentell patologi och patologisk

anatomi:

4 famnar ved, kr. 60.................................

En laborator i experimentell fysiologi och

medicinsk fysik:

4 famnar ved, kr. 60.................................

Till förstärkande af lärarkrafterna i kirurgi

Anmärkning. De 5 professorsbefattningar inom

medicinska fakulteten, för hvilka ämnen ej ofvan angifvits,

omfatta hvardera ett af följande ämnesområden:

1) praktisk medicin; 2) kirurgi och obstetrik;

3) patologi och allmän hälsovård; 4) fysiologi; samt

5) obstetrik och gynekologi.

Af de 6 e. o. professorsbefattningar inom medicinska

fakulteten, för hvilka ämnen ej ofvan angifvits,

omfatta 2 hvardera anatomi; de Övriga 4 hvardera

ett af följande ämnesområden: 1) allmän och experimentell

farmakodynamik samt farmakognosi; 2) medicinsk

och fysiologisk kemi; 3) pediatrik och praktisk

medicin; och 4) oftalmiatrik.

Transport

Naturaför- måner och

medel afsedda

för särskilda

ändamål

kronor

Allmänna

medel

kronor

Summa

kronor

Summa

allmänna

medel

kronor

5,966

67

83,813

33

89,780

—

—

—

6,000

6,000

—

—

24,000

—

24,000

—

125

—

6,000

—

6,125

—

600

—

5,400

—

6,000

—

90

—

4,500

—

4,590

—

450

_

22,500

_

22,950

_

2,500

2,500

60

—

4,500

—

4,560

—

60

4,500

4,560

2,000

2,000

7,351

67

165,713

33

173,065

—

—

—

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds K ad. Proposition N:o 09.

59

Naturaför- måner och

medel afseddn

för särskilda

ändamål

kronor

Allmänna

medel

kronor

Summa

kronor

Summa

allmänna

medel

kronor

7,351

67

165,713

33

173,065

—

—

—

6,000

6,000

60,000

60,000

_

_

1,785

_

1,785

_

90

—

4,500

—

4,590

—

540

—

27,000

—

27,540

—

4,590

4,590

6,000

6,000

—

—

18,000

—

18,000

—

12,57l|67

288,998

33

301,570

-1 -

—

Transport

Filosofiska fakulteten.

Humanistiska sektionen.

En professor...................................................

10 professorer................................................

En professor i vältalighet och statskunskap,

Skytteanus:

lön af riksrådet Skyttes donation och bostad

i Skytteanska huset.

Ersättning för spannmålsindelning............

En e. o. professor:

6 famnar ved, kr. 90.................................

6 e. o. professorer:

36 famnar ved, kr. 540 ...........................

E. o. professorn i finsk-ugrisk språkforskning

K. B. Wiklund:

aflöning från rikets allmänna indragningsstat

................................. kr. 4,500: —

6 famnar ved ..................... » 90: —

Anmärkning. De 11 professorsbefattningar inom

filosofiska fakultetens humanistiska sektion, för hvilka

ämnen ej ofvan angifvits, omfatta hvardera ett af

följande ämnesområden: 1) teoretisk filosofi; 2) praktisk

filosofi; 3) historia; 4) semitiska språk; 5) grekiska

språket och litteraturen; 6) latinska språket

och litteraturen; 7) estetik samt litteratur- och konsthistoria;

8) nordiska språk; 9) romanska språk; 10)

engelska språket eller tyska språket [se särskilda

föreskrifter: 18]; och 11) pedagogik.

De 7 e. o. professorsbefattningar inom filosofiska

fakultetens humanistiska sektion, för hvilka ämnen

ej ofvan angifvits, omfatta hvardera ett af följande

ämnesområden: 1) historia; 2) svenska språket; 3)

sanskrit med jämförande indo-europeisk språkforskning;

4) klassiska språk; 6) tyska språket eller engelska

språket [se särskilda föreskrifter: 18]; 6)

slaviska språk; och 7) geografi [se särskilda föreskrifter:

6].

Matematisk-naturvetenskapliga sektionen.

En professor...................................................

3 professorer...................................................

Transport

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Transport

En professor i fysik:

boställsrum, beräknade till kr. 600 .........

En professor i astronomi:

boställsrum, beräknade till kr. 600 .........

En professor i kemi:

boställsrum, beräknade till kr. 600 .........

En professor i botanik och praktisk ekonomi,

Borgströmianus:

boställsrum, beräknade till kr. 600 .........

En e. o. professor:

6 famnar ved, kr. 90.................................

4 e. o. professorer:

24 famnar ved, kr. 360 ...........................

En e. o. professor i växtbiologi:

lön af konsul F. Kempes donation kr. 5,500

6 famnar ved.............................. » 90

En laborator i experimentell fysik:

4 famnar ved, kr. 60.................................

En observator i astronomi:

4 famnar ved, kr. 60.................................

Anmärkning. De 4 professorsbefattningar inom

filosofiska fakultetens matematisk-naturvetenskapliga

sektion, för hvilka ämnen ej ofvan angifvits, omfatta

hvardera ett af följande ämnesområden: 1) matematik;

2) zoologi; 3) mineralogi och geologi; samt 4)

mekanik och matematisk fysik.

De 5 e. o. professorsbefattningar inom filosofiska

fakultetens matematisk-naturvetenskapliga sektion,

för hvilka ämnen ej ofvan angifvits, omfatta hvardera

ett af följande ämnesområden: 1) matematik;

2) kemi; 3) botanik; 4) meteorologi; samt 5) jämförande

anatomi.

b) Stipendier m. m.

15 fasta docentstipendier, hvarje å kr. 1,500

af dem 3 i teologiska fakulteten, 2 i juridiska

fakulteten, 1 i medicinska fakulteten,

6 i filosofiska fakultetens humanistiska

sektion och 3 i den matematisk-naturvetenskapliga

sektionen af samma fakultet.

Transport

Naturaför
-

maner och

medel afsedda

för särskilda

ändamål

Allmänna

medel

Samma

Summa

allmänna

medel

kronor

kronor

kronor

kronor

12,571

67

288,998

33

301,570

—

—

—

600

—

5,400

—

6,000

—

600

—

5,400

—

6,000

—

600

—

5,400

—

6,000

—

600

—

5,400

—

6,000

—

90

—

4,500

—

4,590

—

360

—

18,000

—

18,360

—

5,590

—

—

—

5,590

—

60

—

3,000

—

3,060

—

60

3,000

3,060

—

—

22,500

—

22,500

—

21,131

67| 361,598

33

382,730

—

—

—

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kun yl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

61

■ - - —......-.....- - - --

Naturaför

...

—

måner och

Allmänna

Summa

medel afsedda

medel

Summa

allmänna

för särskilda

medel

ändamål

kronor

kronor

kronor

kronor

Transport

21,131

67

361,598

33

382,730

_

_

_

5 rörliga docentstipendier, hvarje å kr. 1,200

Till arfvoden åt vikarierande akademiska

—

—

6,000

—

6,000

—

lärare .........................................................

Till befordran af vetenskapliga studier, som

—

—

5,000

—

5,000

—

ej tillhöra de egentliga examensämnena...

Till någon lärare vid universitetet eller

—

—

900

—

900

—

tjänsteman vid biblioteket, ränta å Bar- chaeiska fonden enligt testamentariskt för- ordnande, kr. 85 .......................................

85

85

Riksstatens stipendier:

14 stipendier i teologiska fakulteten, hvar- dera å kr. 150.......................................

8 stipendier i medicinska fakulteten, hvart-

—

—

2,100

—-

2,100

—

dera å kr. 150.......................................

—

—

1,200

—

1,200

—

Kungliga stipendier att fördelas af det större

akademiska konsistoriet mellan de särskilda

fakulteterna samt musikaliska kapellet ...

—

—

2,900

—

2,900

—

c) Tjänsteman och betjänte vid uni-

versitetets samlingar och inrätt-

ningar m. m.

Biblioteket.

En bibliotekarie .............................................

—

—

6,000

—

6,000

—

En vice bibliotekarie, 6 famnar ved, kr. 90

90

—

4,000

—

4,090

—

En vice bibliotekarie, 6 famnar ved, kr. 90

90

—

4,000

—

4,090

—

En amanuens, 3 famnar ved, kr. 45............

45

—

2,500

—

2,545

—

En amanuens, 3 famnar ved, kr. 45............

45

—

2,500

—

2,545

—

En amanuens, 3 famnar ved, kr. 45............

En amanuens, Lidénianus:

45

—

2,500

—

2,545

—

ränta af Lidénska fonden....!, kr. 116: 55

3 famnar ved ........................ » 45: —

161

55

2,383

45

2,545

3 vaktmästare, en hvar arfvode kr. 700......

Ersättning till e. o. tjänstemän och vakt-

—

—

2,100

—

2,100

—

mästare för eftermiddagstjänstgöring ......

—

—

3,000

—

3,000

—

Medicinska kliniken.

En amanuens, tillika underläkare, arfvode...

—

—

700

—

700

—

Boställsrum.

Transport

21,693

22

409,381

78

431,075

—

—

—

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kung). Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Transport

j En amanuens, Strandbergianus, arfvode, däri

inberäknadt ränta å Strandbergska fonden,

kr. 58: 33 ..........................................

Boställsrum.

Kirurgiska kliniken.

En amanuens, tillika underkirurg, arfvode...

Boställsrum.

1 En amanuens, Nilsson-Aschanius, arfvode,

däri inberäknadt ränta å Nilsson-Aschan
ska

amanuensfonden, kr. 150 ..................

Boställsrum.

En amanuens, arfvode .................................

Boställsrum.

Obstetrisk-gynekologiska kliniken.

En amanuens, tillika amanuens vid gyne
kologiska

polikliniken, arfvode..................

Boställsrum.

Oftaimiatriska kliniken.

En amanuens, tillika amanuens vid oftaimiatriska

polikliniken, arfvode..................

Boställsrum.

Kliniken för bröstsjuka.

En amanuens, arfvode....................................

Boställsrum.

Medicinska poliklinikerna.

2 amanuenser, arfvoden å kr. 750...............

En amanuens vid gynekologiska och en vid

oftaimiatriska polikliniken, se ofvan under

obstetrisk-gynekologiska och oftaimiatriska

klinikerna.

Transport

Naturaför- måner och

medel afsedda

för särskilda

ändamål

kronor

Allmänna

medel

kronor

Summa

kronor

Summa

allmänna

medel

kronor

21,693

22

409,381

78

431,075

—

—

—

58

33

441

67

500

-

—

—

700

—

700

—

150

—

350

—

500

—

—

—

900

—

900

—

—

—

900

—

900

—

—

—

900

—

900

—

—

—

900

—

900

—

—

—

1,500

—

1,500

—

21,901

55

415,973

45

437,875

—

—

—

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ts Nåd. Proposition N:o i)!).

63

Naturaför- måner och

medel afsedda

för särskilda

ändamål

kronor

Allmänna

medel

kronor

Summa

kronor

Summa

allmänna

medel

kronor

21,901

55

415,973

45

437,875

—

—

—

30

_

950

—

980

—

—

—

500

—

500

—

_

_

1,000

_

1,000

—

—

750

750

30

—

1,500

—

1,530

—

30

—

500

—

530

—

—

—

750

—

750

—

30

—

500

—

530

—

—

—

750

—

750

—

30

500

_

530

_

—

—

750

—

750

—

350

150

500

—

—

500

—

500

—

22,401

55

425,073

45

447,475

—

—

—

Transport

Anatomiska institutionen.

En amanuens, arfvode kr. 950 samt 2 famnar

ved, kr. 30..........................................

Boställsrum.

En amanuens, arfvode .................................

Boställsrum.

En preparator, arfvode .................................

En vaktmästare, arfvode ..............................

Patologiska institutionen.

En assistent, arfvode kr. 1,500 och 2 famnar

ved, kr. 30 ................................................

Boställsrum.

En amanuens, arfvode kr. 500 och 2 famnar

ved, kr. 30 ................................................

Boställsrum.

En vaktmästare, arfvode ..............................

Fysiologiska institutionen.

En amanuens, arfvode kr. 500 och 2 famnar

ved, kr. 30 ..........................................

Boställsrum.

En vaktmästare, arfvode ..............................

Institutionen för medicinsk och

fysiologisk kemi.

En amanuens, arfvode kr. 500 och 2 famnar

ved, kr. 30..........................................

Boställsrum.

En vaktmästare, arfvode ..............................

Farmakologiska institutionen.

En amanuens, arfvode kr. 500, däri inberäknadt

ränta från Wahlenbergs amanuensfond

kr. 350 .............................................

Till städning och uppassning........................

Transport

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Mcij:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Naturaför-

måner och

Allmänna

Summa

medel afsedda

medel

Summa

allmänna

för särskilda

medel

ändamål

kronor

kronor

kronor

kronor

Transport

22,401

55

425,073

45

447,475

—

—

—

Institutionen för allmän och analytisk

kemi.

4 amanuenser, för hvar och en arfvode kr.

500 och 2 famnar ved, kr. BO..................

Boställsrum för hvar och en.

120

—

2,000

—

2,120

—

2 vaktmästare, hvardera arfvode kr. 750 ...

—

—

1,500

—

1,500

—

En maskinist, arfvode....................................

1,150

1,150

Ränta å kemiska fonden att användas till

arfvoden åt biträden vid vetenskapliga

undersökningar ..........................................

170

—

—

—

170

—

Mineralogisk-geologiska institutionen.

En amanuens, arfvode kr. 500 och 2 fam-

nar ved, kr. 30..........................................

Boställsrum.

30

—

500

—

530

—

En amanuens, arfvode kr. 500 och 2 fam-

nar ved, kr. 30..........................................

30

—

500

—

530

—

En vaktmästare, tillika preparator, arfvode

—

—

1,150

—

1,150

—

Fysiska institutionen.

En amanuens, arfvode kr. 500 och 2 fam-

nar ved, kr. 30..........................................

Boställsrum.

30

—

500

—

530

—

En vaktmästare, arfvode ..............................

—

—

750

—

750

—

Astronomiska institutionen.

En amanuens, arfvode kr. 500, räntan å

Melanderhjelmska, Malletska, Prosperinska

och Bredmanska amanuensfonden kr. 44

2 famnar ved................................. » 30

74

500

574

Boställsrum.

En vaktmästare, arfvode ..............................

—

—

750

—

750

—

Meteorologiska institutionen.

En amanuens, arfvode .................................

—

—

500

—

500

—

Boställsrum.

En vaktmästare, arfvode ..............................

_

_

750

_

750

_

Transport

22,855

55

435,623

45

458,479

—

—

—

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

65

Naturaför- måner och

Allmänn

Sum ma

medel afsedda

medel

Sum ma

allmänna

för särskilda

medel

ändamål

krouor

kronor

kronor

kronor

Transport

22,855

55

435,623

45

458,479

—

—

—

Botaniska institutionen.

a) Botaniska museum.

En konservator, 3 famnar ved, kr. 45 .........

En vaktmästare, tillika vaktmästare vid bo-

45

—

1,500

—

1,545

—

taniska laboratoriet, arfvode.....................

_

_

750

_

750

Till städning och uppassning i föreläsnings-

salen...................................................

_

_

150

150

b) Botaniska trädgården.

En amanuens, arfvode kr. 500, däri inbe-

räknadt ränta från Wahlenbergska fonden

kr. 120 ................................................

120

380

500

En trädgårdsmästare, 6 famnar ved, kr. 90

90

_

2,200

_

2,290

__

Boställsrum.

2 underträdgårdsmästare, hvardera arfv. kr. 950

—

—

1,900

—

1,900

—

2 trädgårdsmedhjälpare, hvardera arfv, kr. 650

—

—

1,300

—

1,300

—

c) Botaniska laboratoriet.

Vaktmästare, se under botaniska museum.

Zoologiska institutionen.

a) Zoologiska museum.

En konservator, 6 famnar ved, kr. 90.........

En amanuens, arfvode kr. 500 samt 2 fam-

90

—

2,200

—

2,290

—

nar ved, kr. 30.....................................

30

—

500

—

530

—

En vaktmästare, arfvode ..........................

_

700

700

b) Zootomiska laboratoriet.

En amanuens, arfvode .................................

—

—

500

_

500

__

En vaktmästare, arfvode ..............................

—

—

700

—

700

—

Seminarierna för klassiska, nordiska och

romanska språk, tyska språket, engelska

språket, historia, statskunskap, filosofi, estetik

och litteraturhistoria, semitiska och slaviska

språk samt sanskrit och jämförande indo-

europeisk språkforskning.

Till arfvoden...................................................

—

—

1,900

—

1,900

—

Transport

23,230|55

450,303

45;

473.534

-1

—

—

Bih. till Riksd. Proi. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 76 Häft.

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj.-ts Nåd. Proposition N:o 99.

Transport

Myntkabinettet.

Prefekten, arfvode..........................................

En vaktmästare, arfvode ..............................

Museum för nordiska fornsaker.

En amanuens,

arfvode.......................................... kr. 200

ersättning för boställsrum............ » 120

2 famnar ved .............................. » 30

En vaktmästare, arfvode ..............................

Konstmuseum och ritsalen.

Vaktmästare, se under kansliet.

Victoriamuseet för egyptiska fornsaker.

En amanuens, arfvode....................................

Musikaiiska kapellet.

En vaktmästare, arfvode ..............................

Boställsrum.

Gymnastikinrättningen.

En biträdande lärare, arfvode........................

En vaktmästare, arfvode ..............................

Exercitiemästare.

En gymnastiklärare, 6 famnar ved, kr. 90...

En ritmästare, arfvode .................................

Eu musikdirektör, som äfven är skyldig föreläsa

i harmonilära eller musikens historia,

6 famnar ved, kr. 90.................................

Boställsrum.

För tillsyn öfver Linnéanska stiftelsen vid

Hammarby ................................................

En instrumentmakare, arfvode .....................

Transport

Naturaför- måner och

medel afsedda

för särskilda

ändamål

kronor

Allmänna

medel

kronor

Summa

kronor

Summa

allmänna

medel

kronor

23,230

55

450,303

45

473,534

—

—

—

120

120

75

75

30

320

350

325

325

—

—

500

—

500

—

—

—

250

—

250

—

500

500

—

—

125

—

125

—

90

2,000

2,090

—

800

—

800

—

90

—

2,500

—

2,590

—

500

500

—

—

500

—

500

—

23,440

55

458,818 45

482,259

—

—

—

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

67

Transport

Kanslersexpeditionen.

Bidrag till dess upprätthållande ..................

Kansliet.

En sekreterare, 8 famnar ved, kr. 120.........

En notarie, 6 famnar ved, kr. 90 ...............

En kanslist, arfvode kr. 1,200 och 6 famnar

ved, kr. 90 ................................................

En ombudsman, arfvode kr. 1,000 och 6 famnar

ved, kr. 90..........................................

En notarie i teologiska fakulteten, arfvode

En notarie i juridiska » d:o

En notarie i medicinska » d:o

En notarie i filosofiska » d:o

En vaktmästare, arfvode............... kr. 1,050

Ersättning för biträde vid konstmuseum

och ritsalen ............ > 200

Fri vedbrand.

En fakultets vaktmästare, arfvode..................

En portvakt, arfvode ....................................

Fri vedbrand.

Drätselverket.

En räntmästare.................................... 6,000

Missräknings- och renskrifningspen
ningar

.......................................... 500

En kamrerare .............................. kr. 4,000

Renskrifnings- och skrifmateriell
penningar

.............................. » 200

För inteckningsförnyelser ......... » 75

9 famnar ved ........................... » 135

Arfvoden ä kr. 400 till drätselnämndens

ledamöter ...................................................

En bokhållare, tillika amanuens vid kontoret:

lön ............................................. kr. 3,000

respenningar vid uppbörden...... » 150

6 famnar ved ........................... » 90

Transport

Naturaför- måner och

medel afaedda

för särskilda

ändamål

kronor

Allmänna

medel

kronor

Summa

kronor

Summa

allmänna

medel

kronor

23,440

55

458,818

45

482,259

—

—

—

—

—

3,000

—

3,000

—

120

4,500

4,620

_

90

—

2,500

—

2,590

—

90

—

1,200

—

1,290

—

90

_

1,000

_

1,090

__

—

—

200

—

200

—

_

—

400

—

400

—

_

—

200

—

200

—

—

—

300

—

300

—

—

—

1,250

—

1,250

—

_

900

_

900

_

750

750

—

—

6,500

—

6,500

—

135

4,275

4,410

_

—

—

1,200

—

1,200

—

90

3,150

3,240

24,055

55

490,143|45

514,199

_

-

—

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

- ■

Naturaför

Summa

maner och

Allmänna

medel afsedda

Summa

allmänna

för särskilda

medel

medel

ändamål

.

kronor

kronor

kronor

kronor

Transport

24,055

55

490,143

45

514,199

En fogde:

lön ............................................. kr. 5,000

respenningar .............................. » 1,000

7 famnar ved ........................... » 105

105

6,000

6,105

En skogsförvaltare ........................ kr. 3,000

respenningar .............................. » 500

7 famnar ved ........................... » 105

105

3,500

3,605

En skogvaktare, arfvode kr. 800 och bostad

_

_

800

_

800

_

En d:o, d:o kr. 725 och boställe värd:t till kr. 75

75

—

725

—

800

—

End:o, d:o » 715 » » » » » 85

85

—

715

—

800

—

En d:o, d:o » 730 » » » » » 70

70

—

730

—

800

—

En d:o, d:o » 725 » » » » » 75

75

—

725

—

800

—

En d:o, d:o » 800 » bostad ........................

—

—

800

—

800

—

En d:o, d:o » 730 » boställe värd:t till kr. 70

70

—

730

—

800

—

En d:o, d:o » 740 » » » » » 60

60

—

740

—

800

—

En d:o, d:o » 750 » » » » » 50

50

—

750

—

800

—

Till dagarfvoden åt skogvaktarna, högst......

—

—

900

—

900

—

Till aflöning af rättare .......................

—

—

1,050

—

1,050

—

En ränteri- och kontorsvaktmästare, arfvode

—

—

950

—

950

—

Pri vedbrand.

En maskinist vid universitetsbyggnaden, arfv.

1,350

1,350

Fri vedbrand.

Humlegårdsersättning....................................

Till ålderstillägg åt fogden med flera, för-

—

—

630

—

630

—

slagsvis......................................................

—

—

4,150

—

4,150

—

Summa

24,750

55

515,388

45

540,139

_

515,388

45

B) Till materiell m. m.

Biblioteket:..................... kr. 60,000: —

Till bränsle för värmeled-

ningen och maskinistens

aflöning ...................... » 1,500: —

Transport » 61,500: —

—

—

—

—

—

—

515,388

45

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

69

Transport kr. 61,500: —

För elektrisk belysning

m. m........................... » 1,200: —

Till akademiska läsesäll-

skåpet ........................... »

525:

—

Inskrifningspenningar af

studenter och auktions-

provision ....................... »

666:

96

Värdet af 37,91 hektoliter

spannmål af Mälby frälse-

ränta ................................

kr.

243:

23

Arrende af Holmbladska do-

nationshemmanen ............

»

198:

45

Ränta af Byzantinska fonden

»

276:

25

» » Gustavianska »

»

12:

75

» » Holmbladska »

106:

25

» » Lidénska s>

85:

—

» » Melanderhjelmska

fonden..............

»

31:

87

» » Oxenstjernska fon-

den ..................

»

31:

87

» » Strandbergska fon-

den ..................

»

38:

92

10 famnar ved .....................

150:

—

Medicinska kliniken:......... kr.

1,200:

—

För vård af instrument ......

»

150:

—

Ränta å Regnells medicinska klinikens

fond, beräknad till.................................

Kirurgiska kliniken .................................

Obstetrisk-gynekologiska kliniken......

Oftalmiatriska kliniken...........................

Kliniken för bröstsjuka...........................

Transport

Naturaför- måner och

medel afsedda

för särskilda

ändamål

kronor

Allmänna

medel

kronor

Summa

kronor

Summa

allmänna

medel

kronor

—

—

—

—

—

—

515,388

45

—

—

63,891

96

63,891

96

1,174

59

1,174

59

—

—

1,350

—

1,350

—■

593

93

—

—

593

93

—

—

500

—

500

—

—

—

500

—

500

—

—

—

500

—

500

—

—

—

600

—

600

—

1,768|52

67,341

96

69,110

48| 515,388|45

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Medicinska poliklinikerna:

Transport

12 famnar ved..................

. kr. 180:

—

Sjukhuset:

Anslag till materiellen jämte aflöning

åt

vaktmästaren ..................

kr.

7,000:

—

För sjukvård åt fattiga eller

mindre bemedlade sjuka

från ort utom Uppsala län

»

5,000:

Hälften af dekanatsmedlen..

kr.

208:

48

Värdet af 41,2 2 hektoliter

spannmål af Mälby frälse- ränta ...........................

**

264:

46

Ränta af Arfvidsons fond ...

1,659:

36

» » Beronii »

»

382:

50

>'' » Bjursons frisängs-

fond ..................

»

446:

25

» » Bj ursons fond för

främj ande af sj uk- vård ..................

621:

29

» » Bredmans fond ...

i

361:

25

» » Disa Bottigers fond

»

255:

—

» » Cronhielms »

85:

—

» » Dahlboms »

>

249:

47

» » Aron Forss »

»

913:

75

» » Vilh. Ekmans »

637:

50

» » Glas’ »

»

42:

50

» » Grönbecks »

»

148:

75

» » Hellmans »

»

444:

12

» » Liljeblads »

3>

255:

—

» » Lundbergs »

»

348:

68

> » Löfvéns »

»

142:

71

» » Med. Teol. bespa-

ringsfonden.........

>

265:

62

» » Peterssons fond ...

212:

50

» » Regnells »

»

446:

25

» » Rinmans *

»

218:

64

» » Schrams »

»

221:

—

» » Tamms »

»

425:

—

Transport kr.

9,255:

OO

o

Naturaförmaner

och

medel afsedda

för särskilda

ändamål

kronor

1,768

180

52

1,948 52

Allmänna

medel

kronor

Summa

kronor

67,341

1,000

12,000

80,341

96

96

69,110

1,180

48

12,000

82,290

4S

Summa

allmänna

medel

kronor

515,388

515,388

45

45

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj tfa Nåd. Proposition N:o 99.

71

Naturaför

Summa

maner och

Allmänna

medel afsedda

medel

Summa

allmänna

för särskilda

medel

ändamål

kronor

kronor

kronor

kronor

Transport

kr. 9,255: 08

1,948

52

80,341

96

82,290

4R

515,388

45

Ränta af Wahlströms fond

» 425: —

» » Wallii vistska fon-

der/...................

» 637: 50

» » Zetterlings fond...

» 212: 50

Från Bergholms donation...

Studentkårens bidrag till

» 3,171: 04

sjukhuset ......................

Pliktpenningar för försum-

i 3,169: —

made stipendiatupprop......

Legosängsafgifter af de å

» 438: 03

universitetet förbehållna

afdelningarna af sjukhuset

vårdade patienter............

» 16,657: 25

•

86 famnar ved.....................

Från Uppsala län:

» 540: —

sjukvårdsmedel med minst

ränta af f. d. länslasaret-

» 44,550: —

tets fonder ..................

» 191: 25

ränta af Swartz’ donation

» 425: —

79,671

65

—

—

79,671

65

Anatomiska institutionen:

18 famnar ved.....................

.. kr. 195: —

195

—

6,000

—

6,195

—

Patologiska institutionen:

10 famnar ved...................

kr. 150: —

150

—

3,500

—

3,650

—

Fysiologiska institutionen:

kr. 3,650: —

För vård af instrument och

djur ................................

» 200: —

10 famnar ved..................

» 150: —

150

—

3,850

—

4,000

—

Institutionen för medicinsk och fysio-

logisk kemi:

9 famnar ved...................

.. kr. 135: —

135

—

2,000

—

2,135

—

Farmakologiska institutionen: kr. 400: —

Till farmakodynamiskt labo-

.. » 800: —

ratorium ...........................

8 famnar ved .....................

.. » 45: —

45

—

1,200

—

1,245

—

Transport

82,295] 17

96,89l|96| 179,187|13| 515,388

45

I

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

ICungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Transport

Institutionen för allmän och analytisk

kemi:

Till materiell och uppvärmning

........................... kr. 10,800: —

Ränta å Svanbergslta fonden.

......................... > 1,278: 66

23 famnar ved, däraf 2

till kemiska auditoriet •» 345: —

Mineralogisk-geologiska institutionen:.

................................ kr. 1,700: —

Ränta å institutionens be- •

sparingsfond................ » 85: —-

18 famnar ved..................... » 270: —

Fysiska institutionen: ...... kr. 2,500: —

Värdet af 3,3 hektoliter

spannmål af Mälby frälseränta

........................... » 21: 18

Ränta å institutionens besparingsfond.

.................... » 63: 75

15 famnar ved..................... » 225: —-

Astronomiska institutionen:

1 famn ved.............................. kr. 15: —

Meteorologiska institutionen:

8 famnar ved ........................ kr. 120: —

Botaniska institutionen:

Ränta å Regnells botaniska

fond ................................ kr. 1,700: —

64 famnar ved................. ... » 960: —

a) Botaniska museum..........................

b) Botaniska trädgården ....................

c) Botaniska laboratoriet.....................

Transport

Naturaför- måner och

medel afsedda

för särskilda

ändamål

kronor

Allmänna

medel

kronor

Summa

kronor

Summa

allmänna

medel

kronor

82,295

17

96,891

96

179,187

\

13

515,388

45

1,623

66

10,800

—

12,423

66

355

—

1,700

—

2,055

—

309

93

2,500

_

2,809

93

15

—

2,500

—

2,515

—

120

—

3,500

—

3,620

—

2,660

_

_

_

2,660

_

_

1,000

_

1,000

_

—

—

7,000

—

7,000

—

—

—

500

—

500

—

87,378

76

''126,391

96| 213,770|72| 515,388|45

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

73

Naturafiir

---

måner och

Allmänna

Summa

medel nfsedda

medel

Summa

allmänna

för särskilda

medel

ändamål

kronor

kronor

kronor

kronor

Transport

87,378

76

126,391

96

213,770

72

515,388

45

Zoologiska institutionen:

Ränta å Regnells zoologiska

fond.................................... kr. 463: 92

30 famnar ved........................ » 450: —

913

92

913

92

a) Zoologiska museum .......................

—

—

2,500

—

2,500

—

b) Zootomiska laboratoriet.................

—

—

1,000

—

1,000

—

Myntkabinettet:

»

Ränta å Rosenadlerska fon-

den .................................. kr. 116: 87

116

87

100

—

216

87

Museum för nordiska förn-

saker:.................................... kr. 350: —

Ränta å museets besparings- fond ............................... » 8: 50

10 famnar ved ................. » 150: —

158

50

350

508

50

Konstmuseum och ritsalen:

4 famnar ved........................... kr. 60: —

60

—

450

—

510

Musikaliska kapellet:

4 famnar ved.......................... kr. 60: —

60

—

600

—

660

—

Gymnastikinrättningen: ...... kr. 100: —

Ränta å inrättningens bespa- ringsfond ........................... » 25: 50

6 famnar ved ........................ » 90: —

115

50

100

215

50

Teologiska seminariet.............................

—

—

750

—

750

—

Seminarierna för klassiska, nordiska och

romanska språk, tyska språket, engelska

språket, historia, statskunskap, filosofi,

estetik och litteraturhistoria, semitiska och

slaviska språk samt sanskrit och jämfö- rande indo-europeisk språkforskning:

Transport

88,803

55

132,241

96| 221,045

51

515,388|45

Bill. till Rilcsd. Prot. 1907. 1 Sand. 1 Afd. Höft. 70 Höft. 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Mcj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Naturaför- måner och

medel afsedda

för särskilda

ändamål

Allmänna

medel

Summa

Summa

allmänna

medel

kronor

kronor

kronor

kronor

Transport

Till inköp af böcker och annan under- visningsmateriell äfvensom för till- fälliga utgifter....................................

88,803

55

132,241

4,250

96

221,045

4,250

51

515,388

45

Geografiska seminariet ..........................

—

—

250

—

250

—

Matematiska seminariet...........................

—

—

1,500

—

1,500

—

Till de i gamla länslasaretts- byggnaden inrymda seminari- erna 12 famnar ved.............. kr. 180: —

180

_

_

180

Till ridundervisningens uppehållande.....

—

—

3,380

—

3,380

—

Reparationer...............................................

Uppsala läns bidrag till sjukhusbyggna- dernas underhåll..................................

1,000

17,000

—

17,000

1,000

—

Krono- och kommunalutskylder samt

brandafgifter för universitetets fa- stigheter i Uppsala ..............................

_

2,000

2,000

Landtmäteri- och rättegångskostnader

samt öfriga utgifter för universite- tets hemman å landet ........................

_

12,000

12,000

Extra Utgifter, däri inberäknad tryck- ningskostnad ..................... kr. 24,000: —

Tillika ränta å de s. k.

tryckerigodsen, 1 man- tal Hällberga n:r 1 och

J/2 mantal Tuna n:r 2

i Dalby socken, 125

hektoliter spannmål,

beräknad å kr. 7: 18

för hektoliter ............ » 897: 50

897

50

24,000

24,897

50

Summa

90,881

05

196,621

96

287,503

01

196,621

96

Transport

-

—

—

—

-

712,010

41

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1)9.

75

C) Anslag för diverse ändamål.

Transport

Hyror...........................................................

Pensioner:

Gratial, hvaraf utgår till professorernas,

bibliotekariens och räntmästarens änkor

högst 240 kronor för hvar och en samt

till öfriga tjänstemäns änkor högst 180

kronor för hvar och en, och återstoden

tillfaller universitetets pensionsinrättning

Gratial för lägre betjäningens änkor och

barn eller betjänte själfva, då de blifvit

oförmögna att tjäna ...........................

Från Rabeniska fonden, en pension för

oförsörjda professorsdöttrar ..................

Från Romansonska fonden, två pensioner

för oförsörjda döttrar efter lärare eller

tjänstemän ...........................................

Understöd åt universitetets fattiga, utgörande

räntan å den s. k. Fattigkassan

samt Schubert-Solanderska fonden ......

Indragningsbelopp:

Till ränta och amortering å skuld för

universitetsbyggnaden ...........................

Nådegåfvor till gamla universitetshemmans
åbor.

.......................................................

Understöd åt aflidne akademikursorn L. F.

Lundbergs dotter Anna Charlotta Lundberg,

så länge hon lefver ogift ............

Vaktmästaren vid musikaliska kapellet P.

A. Vinqvist, till dess han afgår eller

erhåller afsked.......................................

Till bevakaren å Älfgärde skog E. Lundqvist,

så länge han förmår sköta de till

nämnda tjänst hörande åligganden ......

Summa

D) Till Kungl. Maj:ts disposition

Summa

Naturaför- måner och

medel afsedda

för särskilda

ändamål

kronor

Allmänna

medel

kronor

Summa

kronor

Summa

allmänna

medel

kronor

712,010

41

1,340

1,340

_

_

5,340

—

5,340

—

—

—

600

—

600

—

63

75

—

—

63

75

212

50

—

—

212

50

598

70

—

—

598

70

—

—

20,000

—

20,000

—

—

—

128

30

128

30

—

—

150

—

150

—

—

—

100

—

100

—

_

_

75

_

75

—

874

95

27,733

30

28,608

25

27,733

30

4,792

29

—

—

—

—

—

—| 744,536|—

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 99.

Särskilda föreskrifter.

1. Af årliga aflöningen för vissa löntagare utgöra följande belopp

tjänstgöringspenningar, nämligen:

2.000 kronor för ej mindre en hvar af ordinarie professorerna, med

undantag af professor Skytteanus, än äfven räntmästaren och bibliotekarien;

dock att tjänstgöringspenningarna för nuvarande förste teologie professorn

beräknas till endast 1,500 kronor, såvida han icke ingår på den nya staten,

hvarom tillkännagifvande af honom skall hos universitetskanslern göras

före utgången af år 1907;

1,500 kronor för en hvar af laboratorerna i medicinska fakulteten, vice

bibliotekarierna och fogden;

1,200 kronor för såväl hvarje e. o. professor utom e. o. professorn i

psykiatri som äfven bokhållaren;

1.000 kronor för hvarje biblioteksamanuens;

900 kronor för sekreteraren;

800 kronor för kamreraren;

750 kronor för laboratorn i experimentell fysik och observatorn i

astronomi;

500 kronor för notarien å universitetskansliet; samt

300 kronor för hvarje skogvaktare.

2. Följande tjänstinnehafvare äro berättigade till ett eller två älderstillägg

å lönen eller, i fråga om arfvode, den del däraf, som motsvarar

egentlig lön, det första efter fem års väl vitsordad tjänstgöring, det andra,

om sådant förekommer, efter ytterligare fem års dylik tjänstgöring, nämligen:

tvä älderstillägg a 500 kronor: ej mindre hvarje ordinarie eller e. o.

professor, med undantag af förste teologie professorn och Skytteanska professorn

samt e. o. professorerna i psykiatri och växtbiologi, än äfven

räntmästaren, bibliotekarien och en hvar af biblioteksamanuenserna;

ett älderstillägg a 500 kronor: fogden och en hvar af vice bibliotekarierna;
två

älderstillägg a 100 kronor: en hvar af fakultetsvaktmästaren, ränterioch

kontorsvaktmästaren, underträdgårdsmästarna, trädgårdsmedhjälparna

samt vaktmästarna vid kansliet, biblioteket, anatomiska, patologiska och

fysiologiska institutionerna, institutionerna för medicinsk och fysiologisk

kemi samt för allmän och analytisk kemi, fysiska, astronomiska och meteorologiska

institutionerna, botaniska museum och laboratoriet samt zoologiska

museum och zootomiska laboratoriet;

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99. 77

ett ålderstillägg a 100 kronor: hvarje skogvaktare;

två ålderstillägg a 50 kronor: portvakten.

De af ofvannämnda ålderstillägg k 100 kronor, som tillkomma innehafvare!

af den jämlikt nådiga brefvet den 19 maj 1899 inrättade vaktmästarbefattningen

vid biblioteket, äfvensom alla ålderstillägg å 500 kronor,

utom ålderstillägget till fogden, utgå af det under riksstatens åttonde

hufvudtitel uppförda förslagsanslaget till ålderstillägg med iakttagande af

hvad i mom. 3 säges om bidrag från ålderstilläggsfonden. Öfriga ålderstillägg

utgå af det i universitetets stat uppförda anslaget till ålderstillägg

åt fogden med flera.

De nuvarande skogvaktarna äga att i fråga om åtnjutande af ålderstillägg

tillgodoräkna sig den tid före denna stats trädande i tillämpning,

som de varit anställda i universitetets tjänst.

Vaktmästaren och preparat om vid mineralogisk-geologiska institutionen

A. R. Andersson äger åtnjuta ett personligt ålderstillägg å 500 kronor att

utgå från det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget

till ålderstillägg.

3. I staten den 13 november 1885 föreskrefs, bland annat:

att innehafvare af ordinarie professorsämbete, förutom professor Skytteanus,

ägde åtnjuta hvardera 12 famnar ved in natura,

att besittningsrätt till en af de 44 akademiska åkerlotterna å 6 tunnland

tillkomme, i den ordning ledighet inträffade, de ordinarie professorerna

i alla fakulteter, bibliotekarien, räntmästaren, sekreteraren och kamreraren

samt bibehölles af emeriti och vid dödsfall af änka, omyndiga söner

och ogifta döttrar,

samt att af nyssnämnda ämbets- och tjänstemän, med undantag af

sekreteraren och kamreraren, de 21 äldste, jämväl efter tjänsteålder, uppbure

ersättning för humlegårdslotter med 30 kronor årligen till en hvar

eller tillsammans 630 kronor.

Genom nådigt bref den 4 juni 1886 medgafs därefter, att rättigheten

att i föreskrifven ordning inträda i besittningsrätten till en åkerlott finge

förvandlas till rättighet att i samma ordning få af universitetet uppbära ett

kontant belopp, motsvarande behållna medelafkastningen af en åkerlott.

De förmåner, som genom dessa bestämmelser tillerkänts förste teologie

professorn, professor Skytteanus, sekreteraren och kamreraren, tillkomma

dem fortfarande. Beträffande öfriga ofvannämnda tjänstinnehafvare äro

samma förmåner enligt nådigt bref den 30 januari 1903 indragna; och

skola värdena däraf ingå till ålderstilläggsfonden att användas såsom bidrag

till bestridande af utgifterna för ålderstilläggen åt ifrågavarande

tj änstinnehafvar e.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

4. Föreskrifterna i mom. 1 och 2 gälla icke för professorerna C. R.

Martin och N. C. Duncr, hvilka icke ingått på de i nådiga brefvet den 30

januari 1903 fastställda villkor för ändrade aflöningsförinåner för ordinarie

professorer med flera, och hvilka fördenskull bibehållas vid den en hvar

af dessa tjänstemän förut tillkommande rätt i fråga om besittningsrätt till

en af de akademiska åkerlotterna, åtnjutande af 12 famnar ved samt ersättning

för humlegårdslott med 30 kronor årligen.

5. Såvida icke den nuvarande innehafvaren af förste teologie professuren

inom utgången af år 1907 ingår på den nya staten, uppbär han i

stället för det i staten upptagna penningbelopp 272,07 hektoliter spannmål

att lösas efter universitetets på hittills vanligt sätt beräknade medelpris.

6. Vid utnämning af e. o. professor i geografi eller omedelbart

därefter bestämmer Kungl. Maj:t på framställning af kanslern, hvilkendera

af filosofiska fakultetens båda sektioner bemälde e. o. professor skall

tillhöra.

7. För e. o. professorn i växtbiologi är aflöningen genom donationsbref

bestämd till 3,500 kronor såsom lön och 1,000 kronor såsom tjänstgöringspenningar.

Kanslern äger enligt donationsbrefvet bestämma om höjning

af aflöningen.

8. Om någon af nedannämnda betjänte i sådan egenskap åtnjuter fri

bostad skall, så länge denna förmån kvarstår, hans arfvode minskas med

150 kronor, nämligen: ränteri- och kontorsvaktmästaren, maskinisterna vid institutionen

för allmän kemi och universitetsbyggnaden, portvakten, underträdgårdsmästarna,

trädgårdsmedhjälparna samt vaktmästarna vid kansliet

och vid anatomiska, patologiska och fysiologiska institutionerna, vid institutionerna

för medicinsk och fysiologisk kemi samt för allmän och analytisk

kemi, vid mineralogisk-geologiska, fysiska, astronomiska och meteorologiska

institutionerna, vid botaniska museum och laboratoriet samt vid museum

för nordiska fornsaker.

9. Dagarfvode utgår till skogvaktare med 2 kronor 50 öre, när

han på skogsförvaltarens order biträder med, utför eller leder utverkning,

skogsodling eller annat arbete å skogstrakt, som ligger mera än 10 kilometer

i rak sträckning från hans bostad, intill ett belopp af högst 100

kronor för kalenderår.

10. Universitetets drätselnämnd äger att bestämma erforderligt antal

rättare samt aflöningsförmåner för dem under iakttagande att här ofvan

fastställda belopp ej öfverskridas.

11. Lärare och tjänsteman, i hvilkens aflöning tjänstgöringspenningar

ingå, skall, då han åtnjuter ledighet, vare sig från tjänsten i dess helhet

eller, hvad särskildt beträffar lärare, från föreläsningars hållande, till den

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o ,9.9.

vikarie, som kan varda förordnad att bestrida lians tjänstgöringskyldighet,

afstå tjänstgöringspenningarna för den tid, sådant förordnande varar. Till

vikarie, hvilken förordnas att bestrida endast den exauiinationsskyldighet,

som åligger ordinarie lärare, afträdes af tjänstgöringspenningarna den andel,

som af kanslern efter vederbörandes förslag bestämmes. Tjänstgöringspenningar

må uppbäras jämväl af vikarie, som förvaltar ledig tjänst, då tjänstgöringspenningar

äro för densamma anslagna.

12. Beträffande det i staten intagna anslaget till arfvoden åt vikarierande

akademiska lärare gälla följande särskilda bestämmelser:

a) Detta anslag afser att förbättra arfvodena för yngre akademiska

lärare, då de uppehålla lärarbefattningar, hvilkas innehafvare åtnjuta tjänstledighet

på grund af sjukdom eller offentligt uppdrag, och de med befattningarna

förenade aflöningsförmåner alls icke eller blott till eu del äro

till vikariatsarfvoden disponibla. Anslaget må användas till förbättrande

af arfvode åt akademisk lärare äfven i det fall att sådan lärare på förordnande

uppehåller lärartjänst, som blifvit ledig genom dödsfall, och

hvars aflöning under tjänst- eller nådår uppbäres af tjänstens förre

innehafvares stärbhus utan skyldighet för stärbhuset att till tjänstens

uppehållande afstå mer än de tjänstgöringspenningar, som äro med tjänsten

förenade, eller däremot svarande belopp. Om eljest i särskildt fall,

som ej i denna punkt angifves, skulle anses önskligt, att af anslaget lämnas

ersättning åt vikarie för uppehållande af lärarbefattning, må därom i

vederbörlig ordning göras underdånig framställning.

b) Till vikariatsarfvode användas i första rummet de till befattningen

hörande tjänstgöringspenningarna, beräknade till x/12 för månad. Därutöfver

skall vikarie, i den mån hithörande anslag därtill lämna tillgång,

erhålla ett tilläggsarfvode, beräknadt efter 1,500 kronor för år eller 125

kronor för månad. Gäller vikariat endast del af tjänstgöring, må vikarie

utöfver den andel af tjänstgöringspenningarna, som kan varda honom tillerkänd,

tillgodonjuta så stor del af omförmälda belopp, 125 kronor för

månad, som motsvarar hans andel i tjänstgöringspenningarna.

c) I tilläggsarfvodet skall docentstipendium, med 1/12 för hvarje månad

af det årliga beloppet, inräknas för de månader, under Indika vikarie sådant

uppbär, i följd hvaraf blott det belopp, som därutöfver kan erfordras, skall

utgå från nu ifrågavarande anslag. Därjämte bör vid tilläggsarfvodes bestämmande

skälig hänsyn tagas till andra stipendier, legat, anslag, ordinarie

löner eller dylika förmåner, hvilka äro med docentstipendier jämförliga och

åtnjutas af vikarie.

d) Af detta anslag skall äfven utgå till vikarie ett tjänstgöringspenningarna

motsvarande belopp i de fall, då tjänstinnehafvare icke är skyldig

att afstå tjänstgöringspenningar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

so

Kungl. Majtts Nåd. Proposition N:o 99.

e) Där särskilda omständigheter förekomma, må kanslern meddela

närmare föreskrifter och jämväl kunna, på förslag af vederbörande fakultet

och sedan det mindre akademiska konsistoriet däröfver afgifvit yttrande,

inom befintliga tillgångar bevilja lämplig förhöjning i det vikarien eljest,

enligt ofvan angifna grunder, tillkommande tilläggsarfvodet.

f) Den del af tilläggsarfvode, som icke består af medel, hvilka i hvarje

fall skola utgå, utbetalas, sedan mindre akademiska konsistoriet afgifvit

förslag, som af kanslern fastställts, vid hvarje kalenderårs slut. Visar

det sig, att tillgängliga medel icke medgifva arfvodenas utgående med

hela det här ofvan afsedda beloppet, sker proportionell minskning i denna

del af arfvodena. Uppstår åter öfverskott, öfverföres detta såsom besparing

till ett kommande år för att i mån af behof användas till det med

detta anslag åsyftade ändamålet. På grund häraf bör ifrågavarande anslag

särskildt bokföras.

13. Docentstipendierna tillsättas — efter förslag af fakultet eller sektion

i fråga om de vid sådana fästa stipendier samt efter förslag af samtliga

fakulteter eller sektioner, hvar för sig, i afseende å de rörliga stipendierna

— för en tid af tre år af kanslern med rätt för kanslern att på

framställning af vederbörande fakultet eller sektion för stipendiat, som utmärkt

sig genom det sätt, hvarpå han vid undervisningen biträdt, eller

genom vetenskapliga skrifter, förlänga tiden för stipendiets åtnjutande med

ett, två eller tre år. Kanslern äger jämväl, då han i särskildt fall finner

för universitetets verksamhet nödigt, att docent, som innehaft docentstipendium

i sex år, erhåller ytterligare förlängning af tiden för åtnjutande

af stipendiet, härom göra framställning hos Kungl. Maj:t.

Innehafvare af docentstipendium åligger, utom de skyldigheter i fråga

om undervisnings meddelande, som i allmänhet tillhöra docenter, dels att

biträda vid de studerandes vetenskapliga öfningar, dels att, när behof

uppstår, deltaga i den offentliga undervisningen och examinationen.

Om rättighet att med innehafvande af docentstipendium förena annat

stipendium m. m. äro särskilda bestämmelser meddelade.

14. Så länge kontraktet mellan universitetet och Uppsala akademiska

ridinstitutions aktiebolag af den 1 oktober 1904 fortfar att vara gällande,

utgår anslaget till ridundervisningens uppehållande enligt staten af den

13 november 1885.

15. Därest å anslagen till materiellen för de särskilda institutionerna,

till reparationer af universitetets byggnader, till krono- och kommunalutskylder

samt brandafgifter för universitetets fastigheter, till landtmäteri-

och rättegångskostnader samt öfriga utgifter för universitetets hemman

å landet och till extra utgifter, däri inberäknad tryckningskostnad,

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o DO.

under något år uppstå besparingar, må dessa bibehållas för samma ändamål

under kommande år. Skulle det under en följd af år visa sig, att materiellanslaget

för en institution kan något minskas, medan samma anslag för

en annan institution behöfver ökas, äger kanslern bos Kungl. Maj:t göra

framställning om jämkning i anslagen.

16. Besparingar å utgiftsstaten i andra fall än ofvan omförmälts

äfvensom tillfälliga och i inkomststaten icke beräknade inkomster ingå till

reservfonden, hvilken står under kanslerns disposition för univei’sitetets

vetenskapliga och ekonomiska behof, i den ordning universitetsstatuterna

stadga.

17. Om inkomsterna något år icke fullt motsvara utgifterna, må

bristen, efter hemställan hos kanslern och enligt hans föreskrift i ämnet,

täckas af reservfonden.

18. Då ordinarie professur inom juridiska fakulteten blifvit ledig, må

fakulteten äga rätt att, i den ordning §§67 och 80 af universitetsstatuterna

stadga, anmäla e. o. professor inom fakulteten till erhållande af förenämnda

ämbete med bibehållande af det läroämne, han förut innehaft.

Därest e. o. professor med anledning af sådan anmälan varder af Kungl.

Maj:t utnämnd till ordinarie professor, tillsättes den därigenom ledigblifna

e. o. professuren i det ämne, som förut varit med den ordinarie professuren

förenadt. Har dylik anmälan icke skett inom den i § 67 stadgade tid, eller,

där den skett, icke vunnit nådigt afseende, skall den ordinarie professuren

tillsättas i det med densamma förut förenade ämne. Varder e. o. professur

ledig af annan anledning än den här ofvan omförmälda, skall densamma

tillsättas i det ämne, som förut varit därmed förenadt.

Enahanda bestämmelser om e. o. professors öfverflyttning till ordinarie

professur med bibehållande af det läroämne eller undervisningsområde, han

förut representerat, gälla

för lärostolarna i engelska och tyska språken,

för lärostolarna i kemi,

för lärostolarna i matematik samt

för samtliga lärostolarna inom teologiska fakulteten, med iakttagande,

att Uppsala städs och Vaksala prebendepastorat ständigt skall vara förenadt

med förste teologie professuren samt Danmarks, Helga Trefaldighets och

Gamla Uppsala prebendepastorat ständigt förenade med öfriga ordinarie

professurer.

19. Afliden akademisk tjänstemans stärbhus må under ett hälft år

från dödsdagen, det s. k. tjänståret, åtnjuta inkomsterna af tjänsten, hvarefter

privilegienådåret för änka och barn vidtager.

20. När en med boställe försedd akademisk tjänsteman aflider eller

Bill. till Riksd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 70 Häft. It

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

fager afsked, skall, i första fallet hans stärbhus, i senare fallet han själf vara

pliktig afträda bostället vid den laga fardag, som inträffar näst efter sex

månader från dödsfallet eller afskedet. För tiden från den fardag, då bostället

af stärbhuset afträdes, till slutet af nådåret, därest sådant äger rum, må stärbhuset

af universitetet erhålla kontant hyresersättning, beräknad efter beloppet

af den hyra för år, som för ifrågavarande boställe är i universitetets stat

upptagen eller, om boställets värde icke blifvit sålunda stadgadt, efter den

hyra, som drätselnämnden kan skäligen anse motsvara bostället. För den

utgift, som universitetet på detta sätt får vidkännas, är ny innehafvare af

tjänsten, för tiden från hans tillträde af bostället, skyldig att häda universitetet

skadeslöst.

21. Enligt vaktbetjaningens pensionsreglemente skola, i mån af pensionstagarnas

afgång, 415 kronor 50 öre af räntemedlen från fattigkassan ingå

till vaktbetjäningens pensionsinrättning.

Denna stat skall lända till efterrättelse från 1908 års början, dock

att bestämmelserna i staten icke må utan vederbörandes samtycke verka

till minskning af någons innehafvande rätt.

Jag anhåller att härefter få yttra mig om några detaljer i nu ifrågavarande

statförslag. Vidkommande till en början inkomstberäkningen

och därvid först posten statsanslag utgör densamma, såsom nämndt,

550,100 kronor. Huru denna summa uppkommit framgår af följande

sammanställning af förut nämnda poster:

De gamla förslagsanslagen — som nu skulle öfvergå

till bestämda anslag — äro, på sätt jag redan

omförmält, beräknade till............................................. kronor 115,608: 89

Summan af de i riksstaten för år 1907 ingående bestämda

anslag för Uppsala universitet utgör.................. » 386,401: 24

Summa kronor 502,010: 13

Härifrån bör dragas ett belopp motsvarande bidrag till

två emeritilöner ............................................................... » '' 2,531: 55

Hvadan återstå kronor 499,478: 58

Härtill kommer beloppet af anslaget till befordran

af vetenskapliga studier, som ej tillhöra, de

egentliga examensämnena, hvilket anslag, ehuru

hittills egentligen gemensamt för båda universiteten,

likväl af gammalt varit fäst vid Uppsala universitet

och nu ansetts böra å dess stat uppföras, » 900: —

Transport kronor 500,378: 58

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition N:o 99. 83

Transport kronor 500,378: 58

Vidare summan af de i 1907 års statsverksproposition för

Uppsala universitet äskade nya bestämda anslag » 49,700: —

Samt för slutsummans afrundning .................................... » 21: 42

Summa kr.onor 550,100: —

Såsom i förslaget angifvits, ingå i denna summa tre i ärendet omförmälda

belopp, som i viss mån äro af annan natur än öfriga delar

af statsanslaget. De sålunda åsyftade beloppen äro 900 kronor ersättning

för förlorade mantalspenningar, 39,991 kronor 85 öre, ersättning för indragna,

universitetet tillkommande indelta räntor och kronotionde, samt

1,785 kronor, Skytteanska professorstiftelsen tillagd ersättning för indragen,

indelt ränta och kronotionde.

Den i inkomstberäkningen ingående spannmålens myckenhet är upptagen

efter 1905 års specialräkning, med afräknande — likasom ock skett i

utgiftsstaten — af räntan från de s. k. tryckerigodsen, och såsom redan

nämnts värderad efter 7 kronor 18 öre för hektoliter.

Inkomstposten penningar och persedlar af universitetets hemman

in. in. är likaledes upptagen efter 1905 års specialräkning.

Hvad beträffar inkomst af skogarna, var denna inkomsttitel, såsom

förut omförmälts, i 1885 års stat upptagen till 12,000 kronor och i universitetets

förslag till ny stat nedsatt till 4,000 kronor. Det är att märka,

att den beräkning, som låg till grund för sistnämnda belopp, var uppgjord

i början af år 1900 och gällde de närmaste tio åren. Infordrade

upplysningar från vederbörande skogsförvaltare hafva nu gifvit vid handen,

att då virkesprisen numera stigit i ovanligt hög grad, afkastningen

af skogarna till följd däraf samt äfven på grund af andra skäl kan i

staten upptagas till de i departementets förslag angifna, af drätselnämnden

i ärende angående skogvaktarnas aflöning — hvarom i det följande förmäles

— tillstyrkta belopp af 7,000 kronor.

Vidkommande den under 5) i inkomstberäkningen angifna summa

3,969 kronor 8 öre är den upptagen dels för vissa däri ingående poster

enligt gällande kontrakt eller i öfverensstämmelse med hvad 1905 års

hufvudbok utvisar, dels i afseende å »inkomst af försålda hus å landet»

samt inskrifnings- och kallelsepengar efter medelvärdet för de tio åren

1896—1905.

Räntan å de under 6) upptagna donationer, hvilkas afkastning akademien

äger använda för sin verksamhets uppehållande, är, liksom i allmänhet

i fråga om fonder, hvilkas afkastning är i utgiftsstaten upptagen,

beräknad efter 4Y4 °j0, med undantag för den Winbomska fonden,

hvilkens afkastning af drätselnämnden är fixerad till 8 kronor. Summan

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

af dessa räntor utgör 1,637 kronor 80 öre. För undvikande af öretal i

statens slutsumma har denna summa höjts till 1,638 kronor.

Vidare må anmärkas, att vissa naturaförmåner och inkomster af

medel, afsedda för särskilda ändamål, hvilka motsvaras af utgifter, som i

utgiftsstaten antingen uteslutits eller förts inom linjen, i inkomsstaten

uteslutits. t

Jag öfvergår nu till utgiftsstaten för Uppsala universitet, därvid jag

väsentligen kommer att omförmäla vissa föreslagna ändringar i hvad som

gäller enligt 1885 års stat eller senare tillkomna bestämmelser.

För förste teologie professorn är i 1885 års stat upptagen en spannmålslön

af 1,039 kubikfot 5 kannor spannmål. I konsistoriets förslag till

stat är för honom upptagen en motsvarande kvantitet spannmål, 272,07

hektoliter, beräknad till 1,972 kronor 51 öre, efter 7 kronor 25 öre för

hektoliter — efter 7 kronor 18 öre för hektoliter skulle summan utgöra

1,953 kronor 46 öre. I ecklesiastikdepartementets förslag har man, för att

få bort den antikverade spannmålsaflöningen, upptagit en till 2,000 kronor

jämnad kontant lön, som skall anses utgöra tjänstgöringspenningar. I

särskild anmärkning angifves, att, därest den nuvarande förste teologie professorn

ej inom utgången af år 1907 ingår på den nya staten, han i stället

för nämnda penningbelopp äger uppbära 272,07 hektoliter spannmål att

lösas efter universitetets på hittills vanligt sätt beräknade medelpris.

Ifrågavarande professor, som ej äger uppbära ålderstillägg, åtnjuter 12

famnar ved, hvilken ved, liksom annan i staten upptagen sådan naturaförmån,

är beräknad till 15 kronor för famn, det pris, hvarifrån man

utgick vid beräkning af den af 1906 års Riksdag å extra stat beviljade

löneförbättring för extra ordinarie professorer med flera.

Åtskilliga ordinarie professorer äga sedan gammalt rätt till boställsrum,

i det nuvarande förslaget — liksom i 1885 års stat — beräknade till

ett värde af 600 kronor, upptaget inom linjen. Lönen är således för dessa

professorer 5,400 kronor.

För professorn i anatomi är i 1885 års stat upptaget, förutom lön

af 6,000 kronor, ett belopp af 150 kronor, utgörande ränta efter 5 % på

Rönnowska fonden. Efter 41/i % skulle räntan utgöra 127 kronor 50 öre;

den är i förslaget satt till 125 kronor, hvarmed vederbörande professor

förklarat sig åtnöjas.

Beträffande den i förslaget upptagne e. o. professorn i finsk-ugrisk

språkforskning Wiklund vill jag nämna, att, ehuru Wiklund åtnjuter aflöning

å allmänna indragningsstaten, det ansetts lämpligt att införa honom

i staten, dock med aflöningen förd inom linjen.

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj:ts Såll. Proposition N:o 99.

Lön till en e. o. professor i växtbiologi utgår från eu donation. Lönebeloppet

är upptaget inom linjen, sådant detsamma enligt beslut af kanslern

den 28 mars 1904 fastställts.

Beträffande de under rubriken tjänstemän och betjänte vid universitetets

samlingar och inrättningar in. m. upptagna amanuenser märkes,

att i det föreliggande förslaget, efter föredöme i universitetets förslag,

upptagits boställsrum, förutom för dem hvilka enligt 1885 års stat åtnjuta

sådan förmån, dels för en i nämnda stat upptagen amanuens, som

enligt samma stat ej var i åtnjutande af boställsrum, dels ock för vissa

sedan år 1885 nytillkomna amanuenser. Dessa boställsrum äro belägna

inom vederbörande institutioners områden, hvarest det ansetts vara af vikt

för institutionsprefekterna att hafva amanuenserna bosatta.

För vissa nytillkomna tjänster har upptagits ved i likhet med hvad

som nu är förhållandet beträffande motsvarande äldre befattningar. För

akademikamreraren, som förut haft 81/2 famnar ved, har upptagits 9 famnar.

För en amanuens å museet för nordiska fornsaker fanns i 1885 års

stat upptaget, förutom ett kontant arfvodesbelopp, boställsrum jämte 20

kronor såsom ersättning för 2 famnar ved. Nu har det befunnits lämpligt,

att tilldela honom, förutom det kontanta arfvodesbeloppet, ersättning för

boställsrum med 120 kronor samt 2 famnar ved in natura.

Vaktbetjäningen vid universitetet åtnjuter för närvarande i allmänhet

boställsrum. Det har nu synts lämpligt att för de vaktbetjänte, för hvilka

förmånen af boställsrum är afsedd, upptaga ett arfvodesbelopp, i hvilket

det beräknade värdet af nämnda förmån ingår, d. v. s. att det kontanta

arfvodet höjes med detta värde, jämte det att i staten intages en anmärkning,

innehållande att motsvarande belopp afdrages å arfvodet, om fri bostad

åtnjutes. Arfvodets totala storlek angifves på detta sätt bäst, och om

universitetet behöfver den i regel inom vederbörande institutionsbyggnad

belägna lokalen, möter ej hinder därför; afdraget är då ock på förhand

bestämdt till sin storlek. Hvad värdet å boställsförmånen beträffar, har

det synts mig, som om detsamma, hvilket, enligt nådigt bref den 27 juni

1896 angående reglering af vaktbetjäntes löneförmåner, då synes hafva

uppskattats till 100 kronor, nu ej kan sättas lägre än 150 kronor; och

torde jag i afseende därå få erinra, hurusom i statsverkspropositionen till

innevarande års Riksdag ersättning för fri bostad beräknats til! nämnda

belopp för två vaktmästare vid universitetet i Lund.

Nyssnämnda bref den 27 juni 1896 upptog för en vaktmästare vid

museet för nordiska fornsaker ett arfvodesbelopp af 250 kronor. I det

nu föreliggande förslaget är detta belopp, i enlighet med det från universitetet

framlagda förslaget, fördeladt med 75 kronor på en vaktmästare

vid myntkabinettet och 175 kronor på en vaktmästare vid museet för

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kunlg. MajUs Nåd. Proposition N:o 99.

nordiska fornsaker, hvilken senare tillika bör liksom nu åtnjuta fri bostad.

Hinder lärer ej möta för denna förändrings omedelbara vidtagande.

För en kanslerssekreterare är i 1885 års stat för universitetet i Uppsala

upptaget ett belopp af 2,000 kronor, med anmärkning att de af tjänsten

föranledda kostnader för skrifmaterialier, arkivhyra och vaktmästarbiträde

skola af tjänstinnehafvaren bestridas. För samme tjänsteman är i Lunds

universitets stat af år 1885 upptaget ett belopp af 1,500 kronor, med

enahanda anmärkning. Sedermera har genom nådigt bref den 18 december

1903 fastställts stat för kanslersexpeditionen, omfattande kanslerssekreteraren,

amanuens och vaktmästarbiträde. Därvid föreskrefs, att tills

vidare, och intill dess medel blefve för ändamålet anvisade i vederbörande

stater, bidrag till kanslersexpeditionens upprätthållande skulle,

utöfver redan från universiteten utgående anslag till aflöning åt kanslerssekreteraren,

lämnas från universitetens reservfonder, nämligen från Uppsala

1.000 kronor och från Lund 500 kronor för år. För kanslersexpeditionen

är nu i förslaget till stat för Uppsala universitet uppfördt ett belopp af

3.000 kronor, hvarigenom det hittills från reservfonden utgående anslaget

kan upphöra.

Räntmästaren åtnjuter enligt 1885 års stat 150 kronor i missräkningsoch

renskrifningspenningar. På sätt konsistoriet anfört, har detta belopp

numera befunnits vara alldeles för litet. Beloppet har kvarstått oförändradt

sedan 1862 års stat, och sedan dess har antalet lön- och pensionstagare,

magnatstipendiater och särskilda institutioner väsentligt ökats —

institutionerna mer än dubbelt. De medel, som ingå i kassaräkningen, äro

nu betydligt större än förr. Det nuvarande beloppet åtgår för öfrigt i

det närmaste till renskrifningskostnader. Konsistoriet har därför ansett en

höjning af beloppet till 500 kronor vara skälig, och med detta belopp är

posten uppförd i det nu föreliggande förslaget.

_ För universitetets 9 skogvaktare är genom särskilt nådigt bref den 27

juni 1896 fastställd aflöningsstat, hvarigenom för denna skogsbetjening,

till hvars aflöning i 1885 års stat upptogs en summa af 3,325 kronor

67 öre, löneförmånerna något ökades. Skogvaktarnas aflöning bestämdes till

olika kontanta belopp från 415 till 500 kronor. De, som uppburo kontant

500 kronor, erhöllo bostadslägenhet, de öfriga boställen, frånsedt bostad

beräknade i värde till 50—85 kronor så, att äfven deras aflöningsförmåner

utom bostad skulle anses utgöra 500 kronor.

Skogvaktarna hafva nu, under åberopande att de genom 1896 års

bref tillerkänts löneförmåner ungefär motsvarande dem, som i allmänhet

utginge för kronojägare, men att dessa numera på grund af 1900 och

1905 ars Riksdagars beslut åtnjöte förbitttrade aflöningsvillkor, anhållit,

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition X:o ''JO.

att sådana äfven måtte komma universitetets skogvaktare till godo. Vederbörande

universitetsmyndigheter hafva tillstyrkt, att skogvaktarna tillerkändes

bättre aflöningsförmåner, och statskontoret, som också yttrat sig

i ärendet, har understöd skogvaktarnas anhållan.

Vid pröfning af denna fråga har jag funnit nödigt, att skogvaktarnas

ställning förbättras. I följd däraf innehåller förslaget till stat höjda kontanta

arfvodesbelopp åt dem samt bestämmelser i öfrigt om ålderstil lägg och

dagarfvoden, för hvilka senares utgörande ett särskildt anslag är upptaget i

förslaget. Af aflöningen, 800 kronor, skulle 300 kronor utgöra tjänstgöringspenningar.

För rätt att komma i åtnjutande af ålderstillägg höra de nuvarande

skogvaktarna få tillgodoräkna sig den tid, de redan varit anställda

i universitetets tjänst.

Skogvaktarna hafva jämväl anhållit att blifva tillerkända pensionsrätt;

och detta har tillstyrkts af myndigheterna, Då emellertid för närvarande

pensionrätt icke enligt allmän föreskrift tillkommer några vid

universitetet anställda betjänte, anser jag det icke vara lämpligt, att nu

endast skogvaktarna skulle blifva tillförsäkrade en sådan förmån.

Till aflöning åt rättare är i 1885 års stat uppförd en summa af

1,016 kronor 80 öre, däruti spannmål till myckenhet af 420 kubikfot

ingår. Konsistoriets förslag upptager 109,89 hektoliter spannmål och 118

kronor kontant. Då man nu bör fixera denna spannmålsafiöning, men

svårigheter härvid möta, enär somliga rättare äro arrendatorer och få

aflöningen i form af afdrag å spannmålsarrendet samt rättarnas aflöning,

som år 1900 utgick med tillhopa 1,031 kronor 68 öre, anses väl knapp,

har ett afrundadt belopp af 1,050 kronor upptagits i staten.

En vid universitetsbyggnaden anställd maskinist åtnjuter för närvarande

i aflöningsförmåner, förutom fri bostad och ved, ett arfvode af

1,100 kronor jämte 100 kronor i dyrtidstillägg. Dessa kontanta medel

hafva, hittills utgått från anslaget till extra utgifter. Det har nu ansetts

lämpligt, att en särskild aflöningspost för honom upptages, med inberäknande

af bostadsförmånen likasom för öfriga vaktbetjänte satt till 1,350 kronor.

Till ålderstillägg åt fogden med flera är i förslaget uppfördt ett belopp

af 4,150 kronor. Detta belopp är beräknadt efter hvad som nu af universitetets

medel utgår till ålderstillägg åt fogden, vaktbetjänte, underträdgårdsmästare

och trädgårdsmedbjälpare, 3,250 kronor, med tillägg af hvad som

skulle komma att utgå till skogvaktarna, därest ålderstillägg beviljas dem.

Beträffande den för biblioteket upptagna posten 666 kronor 96 öre

för inskrifningspenningar och auktionsprovision, hvilken i 1885 års stat

motsvaras af ett belopp af 1,363 kronor 39 öre, är den upptagen efter

medeltalet för åren 1896—1905. Frälseräntan från Mälby säteri är an
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kung1. Maj ds Nåd. Proposition N:o 99.

gifven efter det allmänna spannmålsvärdet, med afdrag för utskylder för

hemmanet. Holmbladska donationshemmanets ränta är nedsatt från 468

kronor 30 öre i 1885 års stat till 198 kronor 45 öre dels på grund af

det nu beräknade spannmålsvärdet dels enär en del af räntan är inberäknad

i inkomstposten: spannmål från universitetets hemman m. m. samt medium

af tio års utskylder afräknats. Räntan å fonderna var i 1885 års stat

beräknad efter 5 Genom nådigt bref den 9 maj 1890 förklarade Kungl.

Maj:t, att universitetet ej, utom i fråga om vissa angifna fonder, hvarå

räntan fortfarande skulle utgå med 5 %, beböfde för fonderna ansvara för

högre ränta, än som i allmänhet blefve godtgjord andra af universitetet

förvaltade fonder. Det nuvarande förslaget beräknar, såsom redan nämnts,

i allmänhet 4Vé °jo, och efter denna räntefot är afkastningen å bibliotekets

fonder upptagen.

Beträffande institutionernas vedanslag må anmärkas, att summan af

de i förslaget upptagna med 14 famnar öfverskjuter hvad 1885 års stat

upptager.

I fråga om akademiska sjukhuset är anslaget till materiellen jämte

aflöning åt vaktmästaren upptaget till 7,000 kronor, motsvarande i 1885

års stat under sjukhuset för samma ändamål upptagna 5,000 kronor jämte

det under rubriken indragningsbelopp uppförda extra anslag å 2,000

kronor till sjukhusets materiell. Följande af sjukhusets för dess verksamhets

uppehållande tillgängliga medel: studentkårens bidrag, pliktpenningar

och legosängsafgifter, äro upptagna enligt sjukhusets räkenskaper för

år 1905. Det till ett belopp af 44,550 kronor upptagna anslaget från

Uppsala län utgår enligt ett mellan universitetet och landstinget den

19 september 1900 afslutadt kontrakt. Summan är enligt kontraktet minimum

och ökas eventuellt efter i kontraktet angifven beräkningsgrund.

För astronomiska institutionen är i 1885 års stat upptaget ett belopp

af 25 kronor, utgörande ränta å Iljorterska donationen. 1 konsistoriets

förslag är räntan upptagen till 20 kronor. På grund af vederbörande

institutionsföreståndares framställning har dock konsistoriet efter förslagets

afgifvande, med hänsyn till denna fonds ränteafkastnings obetydlighet, den

27 april 1901 beslutit, att fonden skulle få växa till 3,000 kronor, innan

räntan utginge till institutionen, och att af den blifvande räntan i allt

fall V5 skulle tilläggas kapitalet.

Materiellanslaget till museet för nordiska fornsaker är i enlighet med konsistoriets

förslag höjdt från 300 kronor i 1885 års stat till 350 kronor i förslaget.

Till ridundervisningens uppehållande är i 1885 års stat uppfördt ett

belopp af 3,440 kronor 18 öre, däri spannmål ingår till myckenhet af

226,8 kubikfot. Ridundervisningen bedrifves för närvarande så, att den
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 90. 89

samma enligt kontrakt af den 1 oktober 1904 är anförtrodd åt Uppsala

akademiska ridinstitutions aktiebolag, mot villkor, bland andra, att bolaget

skall uppbära det anslag, som utgår till ridinstitutionen, med samma belopp

som vid tiden för kontraktets upprättande. Det bär nu ansetts lämpligt

att i staten uppföra ett fixt kontant belopp af 3,380 kronor — i det närmaste

motsvarande spannmålsanslaget tillhopa med det belopp, som hittills

kontant ingått i nyssnämnda summa 3,440 kronor 18 öre — med anmärkning,

att, så länge omförmälda kontrakt ägde giltighet, anslaget till ridundervisningens

uppehållande skall utgå enligt bestämmelserna i 1885 års stat.

För reparationer är i 1885 års stat uppfördt ett belopp af 14,000

kronor. Med hänsyn därtill att åtskilliga nya byggnader tillkommit, är

detta anslag i förevarande förslag, likasom i konsistoriets, upptaget till

17.000 kronor. Efter detta anslag är i förslaget infördt ett belopp af

1.000 kronor, utgörande ett från Uppsala läns landsting, på grund af

förutnämnda kontrakt mellan landstinget och universitetet, utgående bidrag

till sjukhusbyggnadernas underhåll.

Landtmäterikostnaderna äro i den nu gällande staten upptagna^ till

10.000 kronor. Enligt hvad som upplysts, utgör medelkostnaden för aren

1896—1906 13,290 kronor. Konsistoriet har ansett, att anslagsposten skäligen

bör höjas till 12,000 kronor; en del äganderättsbevillningar, som

hittills höjt kostnaderna på denna post, komma nämligen med tillämpning

af nya arrendekontrakt att försvinna. I det inom departementet

upprättade förslaget är anslaget satt till 12,000 kronor.

Anslaget för extra utgifter, däri inberäknad tryckningskostnad, hvilket

anslag i 1885 års stat är upptaget till 12,000 kronor, maste, såsom konsistoriet

föreslagit, högst väsentligt höjas. Mediet för aren 1901 1905 har

utgjort 26,130 kronor. Med hänsyn bland annat därtill, att aflöningen till

maskinisten vid universitetsbyggnaden, som hittills utgått från detta anslag,

nu blifvit särskild! uppförd, har jag ansett anslaget kunna lämpligen sättas

till 24,000 kronor, hvartill kommer ränta från de s. k. ^tryckerigodsen.

Anslagsposten hyror förekom ej i 1885 års stat. Konsistoriet upptog

en dylik post å 825 kronor i sitt förslag. I öfverensstämmelse med nu

gällande kontrakt är i departementets förslag ifrågavarande post satt till

1,340 kronor.

Af det i 1885 års stat upptagna spannmålsgratial, hvars myckenhet icke

förändrats sedan 1837, skulle till professorernas, bibliotekariens och räntmåstarens

änkor utgå högst 126 kubikfot för hvardera, till öfriga tjänstemäns

änkor högst 94 kubikfot 5 kannor för hvardera. I konsistoriets förslag är

ifrågavarande spannmålsgratials belopp beräknadt till 736 hektoliter, hvaraf

till vederbörandes änkor skulle utgå respektive högst 33 och högst 2o hekto
Bih.

till Riksd. Frot. 1901. 1 Sami. 1 Afd. 16 Höft. 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kuntjl. Maj:ts 1Vild. Proposition N:o 99.

liter, och återstoden tillfalla universitetets pensionsinrättning. Konsistoriet

har därmed föreslagit en höjning af anslagsposten, hvilket ansetts skäligt

med hänsyn till den betydliga ökningen af antalet tjänster. Konsistoriets

förslag om de särskilda gratialens storlek har utgått Irån antagandet af respektive

17 och 7 änkor af de båda kategorierna. Omsatt i penningar efter

det antagna spannmålspriset skulle hvarje gratial vara värdt respektive 236

kronor 94 öre och 179 kronor 50 öre. Det föreslås nu, då spannmålen

skall ersättas med penningar, att de särskilda gratialen få utgå med ^respektive

240 kronor och 180 kronor. Proportionen mellan dessa båda

belopp är densamma som mellan motsvarande belopp i 1885 års stat.

Anslagspostens summa blir 5,340 kronor.

Det till gratial för den lägre betjäningens änkor och barn samt betjänte

själfva i 1885 års stat anvisade spannmålsanslag, hvars myckenhet,

200 kubikfot, är densamma som i 1837 års stat, har af konsistoriet ansetts

vara för ringa och därför föreslagits höjdt till 80 hektoliter, motsvarande

efter det af konsistoriet antagna spannmålspris 580 kronor. Vid fixering

till bestämdt penninganslag torde anslagsposten kunna sättas till 600

kronor.

Romansonska fonden är i december 1903 öfverlämnad till räntekammaren.

Kapitalet är 5,000 kronor.

Bland indragningsbelopp är först uppfördt ett anslag till ränta och

amortering å skuld för universitetsbyggnaden. Förut är omförmäldt, huruledes

såsom bidrag till gäldande af denna ränteamortering — hvarför i

1885 års stat upptages 13,500 kronor — skulle, efter vederbörande innehafvares

död, om så funnes nödigt få användas två i 1885 års stat upptagna

emeritilöner å tillhopa 9,000 kronor, då beloppet skulle blifva 22.500

kronor. Konsistoriet har för ändamålet upptagit ett förhöjdt, jämnadt belopp

af 20,000 kronor. Häremot har jag intet att invända, erinrande att

i en af nämnda emeritilöner ingått ett af de förut omförmälda beloppen

1,265 kronor 77 öre eller 1,265 kronor 78 öre.

Under rubriken nådegåfvor är i förslaget upptaget det nu utgående

belopp, 128 kronor 30 öre.

(Jfriga nu ej omförmälda indragningsbelopp i 1885 års stat hafva

bortfallit i följd af dödsfall. I stället torde några nya böra uppföras; så

ett å 150 kronor åt aflidne akademikursorn Lundbergs dotter Anna Charlotta

Lundberg. Vid 1896 års lönereglering för vaktbetjänte medgafs, att

dåvarande vaktmästaren vid musikaliska kapellet — P. A. Vinqvist —

som enligt nämnda reglering ej skulle komma i åtnjutande af ålderstillägg,

hvaraf han innehade två, hvartdera å 50 kronor, skulle från universitetets

reservfond erhålla en löneersättning af 100 kronor årligen, till dess han

opaginerad Kontrollera mot PDF

1)1

Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition N:o 00.

afginge eller erhölle afsked. Det har ansetts lämpligt att nu upptaga

denna ersättning bland indragningsbelopp.

Ett belopp af 75 kronor har sedan åtskilliga år utgått från skogsmedlen

till bevakaren å Älfgärde skog Lundqvist. Denna summa torde

nu böra uppföras såsom indragningsbelopp.

Till Kungl. Maj:ts disposition är slutligen i utgiftsstaten uppfördt ett

belopp, utgörande skillnaden mellan summan af samtliga öfriga i utgiftsstaten

upptagna poster och den beräknade inkomststatens slutsumma.

Beträffande de efter den egentliga staten upptagna »Särskilda föreskrifter»

må det tillåtas mig göra följande erinringar — delvis äro föreskrifterna

redan vidrörda.

De under mom. 1 upptagna föreskrifter innehålla eu sammanfattning

af de för närvarande gällande bestämmelserna rörande tjänstgöringspenningar

för befattningshafvare vid universitetet, med tillägg af skogvaktarna,

för hvilka enligt förslaget viss del af arfvodet för framtiden skulle anses

utgöra tjänstgöringspenningar. Ifrågavarande nu gällande bestämmelser

äro i regel stadfästa af Riksdagen vid tjänsters upprättande eller löneregleringar.

Undantag härifrån göra blott fogden och bokhållaren, för hvilka

tjänstgöringspenningarnas storlek bestämts af Kungl. Maj:t.

De i mom. 2 angifna, nu utgående ålderstilläggen äro, för så vidt de

skola bestridas af åttonde hufvudtitelns anslag till ålderstillägg, bestämda

af Riksdagen.

Bestämmelsen i mom. 17 är ny, men en liknande har förut funnits.

Mom. 18 motsvarar förut gifna stadganden, dock att hvad som föreslås

beträffande lärostolarna inom teologiska fakulteten nu har tillkommit

på grund af en af fakulteten gjord, af vederbörande myndigheter tillstyrkt

framställning och i hufvudsaklig öfverensstämmelse med denna framställning

samt hittills följd ordning i afseende å prebendenas fördelning

mellan ordinarie och extra ordinarie professorer.

Bestämmelserna i mom. 10, 11, 12, 13, 19, 20 och 21 öfverensstämma

jämväl med liknande nu gällande föreskrifter.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Förslag un nät l)et inom ecklesiastikdepartementet uppgjorda förslag till stat för unitetetTund.

versitetet i Lund är af följande innehåll:

*

l:o)

2:o)

3:o)

4:o)

5:o)

6:o)

Inkomststat för universitetet i Lund.

Statsanslag ....................................................................................

Arrendespannmål från universitetets hemman

och lägenheter, 1,997,44 hektoliter råg och

lika mängd korn, beräknadt i rundt tal till 33,000: —

Ränta efter fyra procent å akademikassans

räntebärande kapital, som den 1 januari

1906 utgjorde kronor 898,941: 10, däri

inberäknadt Norbergska fonden kronor

28,745: 84, i rundt tal.................................. 36,000: —

Ränta efter fyra. procent å bibliotekskassans

räntebärande kapital.......... kr. 40,000: —

efter afdrag af Ahlmanska

fonden, hvars afkastning

skall användas till inköp

af teologisk litteratur........ » 11,253: 57

Rest kr. 28,746: 43

i rundt tal beräknadt till.............................. 1,150: —

Tomt öremedel ......................................................... 25: 97

Studentinskrifningspenningar och tillfälliga

inkomster, förslagsvis och för slutsummans

jämnande beräknade till................................. 1,200: 03

426,700:

71,376:

Summa kronor 498,076:

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ts Nåd. Proposition N:o !)9.

93

Utgiftsstat för universitetet i Lund.

A). Aflöningar m. m.

a) Professorer, e. o. professorer med flera.

Teologiska fakulteten.

En professor i dogmatik och moralteologi, förste

teologie professor, tillika domprost........................ 3,480: —

Uppbär dessutom:

1) Inkomsten af Lunds stads- och landsförsamlingars

prebendepastorat med därtill hörande löningsjord

i Hardeberga samt predikstolshemmanen

x/2 mU Brönnestad N:o 16, x/2 mtl ibiri

och 3/4 mtl Lilla Bjällerup N:o 9.

2) Lösen för kronotionde från Norrhviddinge socken

26,309 hl. råg, 39,268 hl. korn och 20,47

hl. hafre jämte forsellönsersättning 24 kronor

74 öre och kontant 84 öre.

3) Ersättning för den till domprosten i Lund

från Kristianstads län anslagna, men enligt

kungl. förordningen den 23 juli 1869 till statsverket

indragna ränta 2 kronor 9 öre samt

kronotiondespannmål 164,868 hl., x/2 råg och

Va korn, jämte 50 kronor 40 öre forsellönser
-

sättning.

En professor i kyrkohistoria och symbolik ............ 1,200: —

Uppbär dessutom inkomsten af Västra Kärrstorps

och Glostorps församlingars prebendepastorat.

En professor i exegetisk teologi ........*......................... 840: —

Uppbär dessutom inkomsten af Stångby och

Vallkärra församlingars prebendepastorat.

Eu professor i praktisk teologi.................................. 2,400: —

Uppbär dessutom inkomsten af Stora Uppåkra

och Flackarps församlingars prebendepastorat.

En e. o. professor i praktisk teologi och moralteologi:

_

Transport 7,920: —

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Transport 7,920:

Uppbär inkomsten af Hellestads, Dalby och Bonderups

församlingars predendepastorat.

En e o. professor i exegetisk teologi:

Uppbär inkomsten af Husie och Västra Skrefiinge

församlingars prebendepastorat.

Juridiska fakulteten.

En professor................................... 6,000:

4 professorer ..................................................................... 24,000:

En e. o. professor ........................................................... 4,500:

En e. o professor.............................................................. 4,500:

Till uppehållande af den praktiska kursen inom

juridiska fakulteten..................................... 1,500:

Anmärkning. Af de 5 ordinarie professurerna inom juridiska

fakulteten äro 3 förenade hvardera med ett. af följande

ämnesområden: 1) civilrätt; 2) straffrätt och juridisk

encyklopedi; och 3) processrätt. De 2 öfriga ordinarie pro
-

fessurerna samt de 2 e. o. professurerna omfatta hvardera

ett af följande ämnesområden: 1) statsrätt, förvaltningsrätt,

kyrkorätt och folkrätt; 2) nationalekonomi och finansrätt;

3) speciell privaträtt; samt 4) romersk rätt och rättshistoria.

[Se för öfrigt särskilda föreskrifter: 18.]

Medicinska fakulteten.

En professor....................................................................... 6,000

5 professorer................................................ 30,000

En e. o. professor............................................................. 4,500

5 e. o. professorer............................................................ 22,500

Öfverläkaren vid Lunds hospital och asyl åtnjuter

för undervisning i psykiatri ett årligt arfvode å 1,500:

Anmärkning. Af de 6 ordinarie professurerna inom medicinska

fakulteten omfatta 5 hvardera ett af följande ämnesområden:

1) kirurgi; 2) medicinsk och fysiologisk kemi; 3)

anatomi; 4) praktisk medicin; och 5) fysiologi.

Af de 6 e. o. professurerna inom medicinska fakulteten

omfatta 5 hvardera ett af följande ämnesområden: 1) anatomi

— innehafvaren af denna e. o. professur är tillika

prosektor; 2) pediatrik och praktisk medicin; 3) obstetrik och

gynekologi; 4) oftalmiatrik; och 5) farmakologi.

Den återstående ordinarie professuren och den återstå
Transport

112,920:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Transport i 12,920:

ende e. o. professuren omfatta hvardera ett af följande

ämnesområden: 1) patologisk anatomi och rättsmedicin; 2)

allmän patologi, bakteriologi och allmän hälsovård. [Sec

för öfrigt särskilda föreskrifter: 18.]

Filosofiska fakulteten.

Humanistiska sektionen:

En professor..............................................................-........ 6,000

10 professorer..................................................................... 60,000

En e. o. professor ....... 4,500

5 e. o. professorer............................................................ 22,500

Anmärkning. De 11 professurerna inom filosofiska fakultetens

humanistiska sektion omfatta hvardera ett af

följande ämnesområden: 1) praktisk filosofi; 2) estetik samt

litteratur- och konsthistoria; 3) romersk vältalighet och poesi;

4) nordiska språk; 5) teoretisk filosofi; 6) historia; 7) grekiska

språket och litteraturen; 8) romanska språk; 9) österländska

språk; 10) tyska språket eller engelska språket jse

särskilda föreskrifter: 18] och 11) pedagogik.

De 6 e. o. professurerna inom filosofiska fakultetens humanistiska

sektion omfatta hvardera ett af följande ämnesområden:

1) statskunskap och statistik; 2) sanskrit med

jämförande indoeuropeisk språkforskning; 3) klassiska språk;

4) engelska språket eller tyska språket [se särskilda föreskrifter:

18]; 5) geografi och 6) historia.

Matematisk-naturveten skaplig a sektionen.

En professor........................................................................ 6,000

5 professorer...................................................................... 30,000

En e. o. professor ............................................................ 4,500

3 e. o. professorer.......................................................... 13,500

En laborator i kemi........................................................ 3,000

En observator i astronomi............................................. 3,000

Anmärkning. De 6 professurerna inom filosofiska fakultetens

matematisk-naturvetenskapliga sektion omfatta hvardera

ett af följande ämnesområden: 1) kemi; 2) astronomi;

3) matematik; 4) fysik; 5) botanik; och 6) zoologi.

De 4 e. o. professurerna inom filosofiska fakultetens

matematisk-naturvetenskapliga sektion omfatta hvardera ett af

följande ämnesområden: 1) fysik; 2) geologi och mineralogi;

3) botanik; och 4) zoologi. _

Transport 265,920:

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Transport 265,920: —

b) Stipendier och premier m. m.

11 fasta docentstipendier, h vartdera å 1,500

kronor .............................................................................

Af dessa stipendier tillhöra:

ett den teologiska fakulteten,

2 den juridiska fakulteten,

ett den medicinska fakulteten,

5 filosofiska fakultetens humanistiska sektion

och

2 filosofiska fakultetens matematisk-naturvetenskapliga

sektion.

5 rörliga docentstipendier, hvartdera å 1,200

kronor .............................................................................

Teologiska och medicinska stipendier.......................

Stipendier åt medellösa teologie studerande............

31 mindre stipendier, hvartdera å 37 kronor

50 öre .............................................................................

Musikstipendier................................................................

Premier, 4 stycken å 45 kronor hvartdera och 4

stycken å 30 kronor hvartdera ..............................

Till arfvoden åt vikarierande akademiska lärare...

16,500: —

6,000: —

1,200: —

1,500: —

1,162: 50

187: 50

300: —

5,000: —

c) Tjänstemän och hetjänte vid universitetets samlingar

och inrättningar m. m.

Biblioteket :

En bibliotekarie............................................................... 6,000:

En vice bibliotekarie........................................................ 4,000: —

En amanuens ...................................................... 2,500:

3 amanuenser.................................................................. 7,500: —

2 vaktmästare, hvardera arfvode 750 kronor......... 1,500: —

Seminarier

för klassiska, nordiska, romanska, germanska

och semitiska språk, historia, statskunskap,

filosofi samt estetik och litteraturhistoria:

Till arfvoden................................................................. 1,750:

Transport 321,020: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

07

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 99.

Transport 321,020: —

Matematiska seminariet:

En assistent, arfvode........................................................ 1,500: —

Anatomiskt-histologiska institutionen:

En amanuens på anatomiska afdelningen, jämte fri

bostad med bränsle, arfvode................................... 500: —

En amanuens på histologiska afdelningen, jämte

fri bostad med bränsle, arfvode............................. 500: —

En preparator, arfvode............................................... 1,000: —

En vaktmästare å anatomiska afdelningen, arfvode 750: —

En uppasserska å histologiska afdelningen, som åtnjuter

fri bostad, aflönas med 250 kronor, hvilka

utgå af mat eriell anslaget ..........................................

Fysiologiska institutionen:

En instrumentmakare, jämte fritt verkstadsrum,

arfvode............................................................................ 500: —

En amanuens, jämte fri bostad med bränsle, arfvode 500: —

En vaktmästare, arfvode .............................................. 750: —

Medicinskt-kemiska institutionen:

En amanuens, jämte fri bostad med bränsle, arfvode 500: —

En vaktmästare, arfvode............................................... 750: —

Patologiskt-anatomislca institutionen :

En assistent, arfvode .................................................... 1,500: —

En amanuens vid patologiska afdelningen, jämte

fri bostad med bränsle, arfvode.............................. 900: —

En amanuens vid bakteriologiska afdelningen, arfvode

.............................. 500: —

En vaktmästare, arfvode............................................... 750: —

Kirurgiska kliniken:

En amanuens, arfvode................................................... 900: —

Medicinska kliniken:

En amanuens, arfvode ................................................. 900: —

Transport 333,720: —

Bill. till Riksd. Prof. 1901. 1 Sami. 1 Afd. 16 Raft.

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Katigt. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Transport 333,720:

Oftalmiatriska kliniken:

En amanuens, arfvode ................................................... 900:

Pediatriska kliniken:

En amanuens, arfvode.................................................. 900:

Obstetrisk-gynekologiska kliniken:

En amanuens, arfvode..................................................... 900:

Astronomiska observatoriet:

En amanuens, jämte fri bostad med bränsle, arfvode 500:

En vaktmästare, arfvode ............................................... 750:

Botaniska institutionen:

En assistent vid växtfysiologiska laboratoriet, arfvode

................................................................................ 1,500:

En konservator................................................................. 1,350:

En amanuens vid växtfysiologiska afdelningen, jämte

fri bostad med bränsle, arfvode.............................. 500:

En amanuens i systematisk botanik, jämte fri bostad

med bränsle, arfvode.......................................... 500:

En trädgårdsmästare, jämte fri bostad ............. 1,800:

Anslag till trädgårdsdrängar.......................................... 1,600:

Fysiska institutionen:

En assistent, arfvode....................................................... 1,500:

En amanuens, jämte fri bostad med bränsle, arfvode 500:

En vaktmästare, arfvode ................................................ 750:

Geologisk-mineralogiska institutionen:

En assistent, arfvode ........................ 1,500:

En amanuens, jämte fri bostad med bränsle, arfvode 500:

En vaktmästare, arfvode ............................................... 750:

Kemiska institutionen:

En amanuens, jämte fri bostad med bränsle, arfvode 500:

En amanuens, jämte fri bostad med bränsle, arfvode 500:

En vaktmästare, arfvode.......................................... 750:

Transport 352,170:

opaginerad Kontrollera mot PDF

KungI. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Transport 352,170:

Zoologiska institutionen:

En konservator............................................................... 1,800:

En amanuens, arfvode..................................................... 500:

En vaktmästare, arfvode ................................................ 750:

Historiska museet:

En amanuens, som äfven tjänstgör vid mynt- och

medaljkabinettet, arfvode ........... 500:

Mynt- och medaljkabinettet:

Amanuens (se ofvan under Historiska museet.)

Gamla biblioteksliuset:

En vaktmästare, hvilken det jämväl åligger att

ombesörja lokalernas renhållning och värmeled
-

ningens skötande, arfvode ......................................... 750:

Ritsalen:

En ritmästare, arfvode ................................................... 1,000:

Musikkapellet:

En kapellmästare.......................................... 2,500:

En uppasserska, arfvode ................................................ 200:

Inrättningen för gymnastik och fäktkonst:

En lärare i gymnastik och fäktkonst........................ 2,000:

En uppasserska, jämte fri bostad, arfvode............... 200:

Kansler sexpeditionen:

Bidrag till dess upprätthållande................................. 2,000:

Kansliet:

En sekreterare................................................................... 4,500:

En ombudsman, arfvode ........ 500:

En amanuens vid kansliet och räntekammaren,

arfvode............................................................................ 1,000:

En notarie i teologiska fakulteten, arfvode ........... 300:

Transport 370,670

s. 100 Kontrollera mot PDF

100 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

T ransport 370,670

En notarie i juridiska fakulteten, arfvode............... 300:

En notarie i medicinska fakulteten, arfvode............ 200:

En notarie i filosofiska fakulteten, arfvode ............ 500:

En vaktmästare (kursor), arfvode .............................. 1,050:

Räntekammaren:

En räntmästare................................................................. 6,000:

En kamrerare..................................................................... 3,000:

En amanuens (se under kansliet).

En byggnadskonduktör, arfvode ................................. • 600:

En universitetsvaktmästare, arfvode ......................... 1,050:

En eldare, som tillika är trädgårdsdräng, arfvode 750:

En portvakt i universitetshuset, arfvode......... ....... 600:

Diverse anslag:

Rektors honorarium......................................................... 1,500:

Arfvoden till drätselnämndens tre valda ledamöter,

300 kronor till hvardera............................. 900:

Vederlag för fyra ängslotter, hvardera å 200 kronor,

att redovisas till universitetets »ålderstillläggsfond»,

enligt nådigt bref den 31 december

1902 ................................................................................. 800:

B). Till materiell m. m.

Biblioteket..............................................................:........ 26,300:

Seminarier för klassiska, nordiska, romanska,

germanska och semitiska språk, historia, statskunskap,

filosofi samt estetik och litteraturhistoria:
Till

inköp af böcker och annan undervisnings
-

materiell samt tillfälliga utgifter........................ 2,750:

Matematiska seminariet:

Till arfvoden och materiell sammanlagdt............ 1,500:

Anatomiskt-histologiska institutionen........................... 6,050:

Fysiologiska institutionen............................................. 3,500:

s

387,920:

Transport 40,100: — 387,920

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Transport 40,100

Medicinskt-kemiska institutionen ................................ 3,450: -

Patologiskt-anatomiska institutionen ,........................ 3,500: -

Kirurgiska kliniken ............ 500: -

Medicinska kliniken .................................................. 500: -

Rättsmedicinska institutionen .................................... 500: -

Kliniska laboratoriet vid sjukvårdsinrättningarna... 1,000: -

Oftalmiatriska kliniken .................................................. 500: -

Obstetrisk-gynekologiska kliniken............................... 500: -

Astronomiska observatoriet ............................... 2,500: -

Botaniska institutionen:

för systematiska afdelningen .......................... 4,600: -

för fysiologiska afdelningen........................... 3,500: -

Fysiska institutionen.................................................... 4,000: -

Geologisk-mineralogiska institutionen ....................... 2,600: -

Kemiska institutionen ................................................... 4,000: -

Zoologiska institutionen................................................... 4,000: -

Historiska museet......................... 500: •

Mynt- och medaljkabinettet .......................................... 500: ■

Konstsamlingarna.............................................................. 500: •

Ritsalen......................................................... 100: ■

Musikkapellet .................................................................. 1,000: ■

Inrättningen för gymnastik och fäktkonst............... 500:

Till underhåll och reparationer af universitetets

byggnader...................................................................... 10,000:

Till extra utgifter: såsom brandförsäkringsafgifter

efter afdrag af influtna utdelningar, understöd

till förre åbor å universitetets hemman, anslag

till extra vaktbetjaning, folioafgift och ränta för

kreditiv, afskrift af hufvudböckerna, skrifmaterialier

till kansliet och räntekammaren, tryckningskostnader,

bokbindning, renhållning, städning,

gas- och vattenförbrukningsafgifter, stenkol, ved

och ljus, postporto, krono- och kommunalutskylder

samt afgifter till prästerskapet för universitetets

fastigheter i Lund och Kanniks ängsmark,

vägunderhåll och landtmäterikostnader

m. in.................................................................................. 12,500:

387,920: —

101,350: —

Transport 489,270: —

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Transport 489,270: —

C). Anslag för diverse ändamål.

Årlig afgäld till biskopen i Lunds stift för 2 hektar

50 kvadratmeter, som af Helgonabacken för

uppförande af nytt bibliotekshus till universitetet

upplåtits, med 13 hektoliter för hektar, 1/3

råg, y3 korn och 1/3 hafre, att lösas i penningar

efter tioårigt medelmarkegångspris, enligt nådigt

bref den 19 januari 1901, förslagsvis beräk
-

nad till..................................................................... 200: —

Ränta och amortering af det lån å 50,000 kronor,

universitetet, enligt nådigt bref den 17 mars

1882, berättigats upptaga till möblering m. m.

i universitetshuset....................................................... 3,000: — 3,200: —

D). Till Kung!. Maj:ts disposition........................ 5,606: —

Summa kronor 498,076: —

Särskilda föreskrifter.

1. Af årliga aflöningen för vissa löntagare utgöra följande belopp

tjänstgöringspenningar, nämligen:

2.000 kronor för enhvar af ordinarie professorerna samt räntmästaren

och bibliotekarien, dock att tjänstgöringspenningarna för nuvarande innehafvare

af ordinarie professurer inom teologiska fakulteten beräknas till

endast 1,500 kronor för år;

1,500 kronor för vice bibliotekarien;

1,200 kronor för en hvar af de e. o. professorerna;

1.000 kronor för hvarje biblioteksamanuens;

900 kronor för sekreteraren;

T50 kronor för laboratorn i kemi och observatorn i astronomi; samt

600 kronor för kamreraren;

åliggande det ordinarie och e. o. professor i teologiska fakulteten,

hvilken från universitetet icke uppbär så stort bidrag, som motsvarar tjänstgöringspenningarna,

då han är pliktig afstå sådana, att för vikaries aflönande

till universitetets räntekammare vid slutet af hvarje månad inleve
-

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kung!,. May.ts Nåd. Proposition N:o 99.

rera hvad utöfver bidraget från universitetet erfordras till fyllnad i det

belopp, hvarmed tjänstgöringspenningarna för löpande månad böra utgå.

•2. Från det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget

till ålderstillägg, dock med iakttagande af hvad i mom. 4 säges

om bidrag från ålderstilläggsfonden, äro följande tjänstinnehafvare berättigade

till ett eller två ålderstillägg å lönen eller arfvodet, det första efter

lem års väl vitsordad tjänstgöring, det andra, om sådant förekommer, efter

ytterligare fem års dylik tjänstgöring, nämligen:

tvä ålderstillägg ä 500 kronor: en hvar af ordinarie och e. o. professorer

inom juridiska, medicinska och filosofiska fakulteterna äfvensom räntmästaren,

bibliotekarien och en hvar af biblioteksamanuenserna;

ett ålderstillägg a 500 kronor: vice bibliotekarien och kapellmästaren;

samt

två ålderstillägg a 100 kronor: en hvar af universitetsvaktmästaren och portvakten

samt vaktmästarna vid universitetskansliet (kursor), biblioteket, gamla

bibliotekshuset, anatomiska, fysiologiska, medicinskt-kemiska, patologisktanatomiska,

astronomiska, fysiska, geologisk-mineralogiska, kemiska och zoologiska

institutionerna, äfvensom eldaren-trädgårdsdrängen; dock äger den

nuvarande kursorn endast rätt till ett ålderstillägg å 50 kronor efter tio

års väl vitsordad tjänstgöring.

Nuvarande universitetsvaktmästare, portvakt, kursor och eldare-trädgårdsdräng

äga att i fråga om åtnjutande af ålderstillägg tillgodoräkna

sig den tid före denna stats trädande i tillämpning, som de varit anställda

i universitetets tjänst.

3. Universitetets löntagare äro berättigade att å räntekammaren i

början af hvarje månad uppbära dem tillkommande aflöning, lönebelopp

i förskott för en påbörjad månad och tjänstgöringspenningar för nästförutgången

månad.

4. Genom nådigt bref den 4 juni 1886 förordnades, att ordinarie

professorerna i de världsliga fakulteterna, bibliotekarien, räntmästaren,

sekreteraren och kamreraren ägde att, i ordning efter fullmaktsdag, åtnjuta

af kastningen af en af de universitetet tillhöriga 17 ängslotterna i Kannick in

natura eller ett af de i utgiftsstaten för universiteten då upptagna vederlagen

därför utan minskning i deras kontanta löner, hvarefter genom nådigt

bref den 21 februari 1896 föreskrefs, att den, som därefter vid universitetet

utnämndes till tjänst, hvarmed vore förenad rätt till ängslott, skulle

vara underkastad den inskränkning i dispositionsrätten, att, när så lämpligen

kunde ske, hela ängsmarken skulle genom drätselnämndens försorg

utarrenderas och behållna afkastningen mellan delägarna fördelas enligt

de grunder, som af kanslern efter det större akademiska konsistoriets förslag

bestämdes.

opaginerad Kontrollera mot PDF

101

Kunc/l. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Den rätt, som genom dessa bestämmelser tillerkänts sekreteraren och

kamreraren tillkomma dem fortfarande; beträffande ö fråga ofvannämnda

tjänstinnehafvare äro samma förmåner enligt nådigt bref den 31 december

1902 indragna; och skola värdena däraf ingå till ålderstilläggsfonden att

användas såsom bidrag till bestridande af utgifterna för ålderstilläggen åt

ifrågavaran de tj änstinneh af vare.

5. När akademisk tjänsteman, hvilken innehar ängslott in natura,

erhållit afsked eller befordran till annan tjänst, skall ängslotten afträdas

vid utgången af det kalenderår, hvarunder afskedet meddelats eller befordran

ägt rum.

6. Om någon af de i mom. 2 här ofvan uppräknade betjänte med

undantag af portvakten i sådan egenskap åtnjuter fri bostad skall, så länge

denna förmån kvarstår, hans arfvode minskas med 150 kronor, dock skall

sådant afdrag icke göras för nuvarande kursorn (vaktmästaren vid kansliet),

som åtnjuter lön enligt staten den 13 november 1885.

7. Den förändring i afseende på fördelning af prebendepastorat och

löningsbidrag till teologie professorer från universitetet, som genom den

nya staten äger rum, verkställes, så snart Stångby och Vallkärra församlingars

prebendepastorat blifvit ledigt eller dess innehafvare förklarat

sig villig ingå på den nya staten.

Intill dess den nya staten sålunda kan träda i kraft, skola nedannämnda

löningsbidrag från universitetet tillkomma de ordinarie teologie professorerna,

nämligen:

domprosten....................................................................................... kronor 3,480:

innehafvaren af Västra Kärrstorps och Glostorps församlingars

pastorat..................................................................... » 1,080: —

innehafvaren af Stora Uppåkra och Flackarps församlingars

pastorat..................................................................... s 1,860:

innehafvaren af Hellestads, Dalby och Bonderups församlingars

pastorat..................................................................... » 1,500: —

8. Teologie professor äger icke optera ledigt prebendepastorat utan

Kungl. Maj:ts, på underdånig ansökning, därtill meddelade nådiga tillstånd.

Men om teologie professor erhåller transport från en till annan teologisk

professur, må det likväl af honom få bero att icke utbyta det prebendepastorat

med ty åtföljande lönefyllnadsbidrag, han redan innehar. Motsvarande

bestämmelse gäller om e. o. teologie professor erhåller transport

från en till annan e. o. teologisk professur.

9. Lärare och tjänsteman, i hvilkens aflöning tjänstgöringspenningar

ingå, skall, då han åtnjuter ledighet, vare sig från tjänsten i dess helhet

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Kungl. Maj:ts. Nåd Proposition N:o 90.

eller, hvad särskild! beträffar lärare, från föreläsningars hållande, till den

vikarie, som kan varda förordnad att bestrida hans tjänstgöringsskyldighet,

afstå tjänstgöringspenningarna för den tid, sådant förordnande varar. Till

vikarie, hvilken förordnas att bestrida endast den exanxinationsskyldighet,

som åligger ordinarie lärare, afträdes af tjänstgöringspenningarna den andel,

som af kanslern efter vederbörandes förslag bestämmes. Tjänstgöringspenningar

må uppbäras jämväl af vikarie, som förvaltar ledig tjänst, då

tjänstgöringSpenningar äro för densamma anslagna.

10. Beträffande det i staten intagna anslaget till arfvoden åt vikarierande

akademiska lärare gälla följande särskilda bestämmelser:

a) Detta anslag afser att förbättra arfvodena för yngre akademiska

lärare, då de uppehålla lärarbefattningar, hvilkas innehafvare åtnjuta

tjänstledighet på grund af sjukdom eller offentligt uppdrag, och de med

befattningarna förenade aflöningsförmåner alls icke eller blott till en del

äro till vikariatsarfvoden disponibla. Anslaget må användas till förbättrande

af arfvode åt akademisk lärare äfven i det fall, att sådan lärare på förordnande

uppehåller lärartjänst, som blifvit ledig genom dödsfall, och hvars

aflöning under tjänst- eller nådår uppbäres af tjänstens förre innehafvares

stärbhus utan skyldighet för stärbhuset att till tjänstens uppehållande afstå

mer än de tjänstgöringSpenningar, som äro med tjänsten förenade, eller

däremot svarande belopp. Om eljest i särskild! fall, som ej i denna punkt

angifves, skulle anses ömkligt, att af anslaget lämnas ersättning åt vikarie

för uppehållande af lärarbefattning, må därom i vederbörlig ordning göras

underdånig framställning.

b) Till vikariatsarfvode användas i första rummet de till befattningen

hörande tjänstgöringspenningarna, beräknade till 1/12 för månad. Därutöfver

skall vikarie, i den mån hithörande anslag därtill lämnar tillgång,

erhålla ett tilläggsarfvode, beräknadt efter 1,500 kronor för år eller 125

kronor för månad. Gäller vikariat endast del af tjänstgöring, må vikarie

utöfver den andel af tjänstgöringspenningarna, som kan varda honom tillerkänd,

tillgodonjuta så stor del af omförmälda belopp, 125 kronor för

månad, som motsvarar hans andel i tjänstgöringspenningarna.

c) I tilläggsarfvodet skall docentstipendium, med 1/12 för hvarje månad

af det årliga beloppet, inräknas för de månader, under hvilka vikarie

sådant uppbär, i följd hvaraf blott det belopp, som därutöfver kan erford

ras, skall utgå från nu ifrågavarande anslag. Därjämte bör vid tilläggsarfvodes

bestämmande skälig hänsyn tagas till andra stipendier, legat, anslag,

ordinarie löner eller dylika förmåner, hvilka äro med docentstipendier

jämförliga och åtnjutas af vikarie.

d) Af detta anslag skall äfven utgå till vikarie ett tjänstgörings
Bih.

till Riksd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. It! Höft. 14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

penningarna motsvarande belopp i de fall, då tjänstinneliafvare icke är

skyldig att afstå tjänstgöringspenningar.

e) Där särskilda omständigheter förekomma, må kanslern meddela

närmare föreskrifter och jämväl kunna, på förslag af vederbörande fakultet

och sedan det mindre akademiska konsistoriet däröfver afgifvit yttrande,

inom befintliga tillgångar bevilja lämplig förhöjning i det vikarien eljest,

enligt ofvan angifna grunder, tillkommande tilläggsarfvodet.

f) Den del af tilläggsarfvode, som icke består af medel, hvilka i

hvarje fall skola utgå, utbetalas, sedan det mindre akademiska

konsistoriet afgifvit förslag, som af kanslern fastställts, vid hvarje kalenderårs

slut. Visar det sig, att tillgängliga medel icke medgifva arfvodenas

utgående med hela det här ofvan afsedda beloppet, sker proportionell minskning

i denna del af arfvodena. Uppstår åter öfverskott, öfverföres detta

såsom besparing till ett kommande år för att i mån af behof användas

till det med detta anslag åsyftade ändamålet. På grund häraf bör ifrågavarande

anslag särskildt bokföras.

11. Docentstipendierna tillsättas — efter förslag af fakultet eller sektion

i fråga om de vid sådana fästa stipendier samt efter förslag af samtliga

fakulteter eller sektioner, hvar för sig, i afseende å de rörliga stipendierna

— för en tid af tre år af kanslern, med rätt för kanslern att på

framställning af vederbörande fakultet eller sektion för stipendiat, som utmärkt

sig genom det sätt, hvarpå han vid undervisningen biträda eller

genom vetenskapliga skrifter, förlänga tiden för stipendiets åtnjutande med

ett, två eller tre år. Kanslern äger jämväl, då han i särskildt fall finner

för universitetets verksamhet nödigt, att docent, som innehaft docentstipendium

i sex år, erhåller ytterligare förlängning af tiden för åtnjutande

af stipendiet, härom göra framställning hos Kung!. Maj:t.

Innehafvare af docentstipendium åligger, utom de skyldigheter i fråga

om undervisnings meddelande, som i allmänhet tillhöra docenter, dels att

biträda vid de studerandes vetenskapliga öfningar dels att, när behof

uppstår, deltaga i den offentliga undervisningen och examinationen.

Om rättighet att med innehafvande af docentstipendium förena annat

stipendium m. m. äro särskilda bestämmelser meddelade.

12. Anslaget till extra utgifter, 12,500 kronor, står under disposition

af vederbörande konsistorium, dock så att drätselnämnden äger af detta

anslag göra nödiga utbetalningar ej blott för de i staten uttryckligen under

denna rubrik nämnda ändamål utan ock för därmed likartade, då beloppet

ej öfverstiger 300 kronor; kanslern likväl obetaget att, där så för godt

finnes, om utbetalning från detta anslag förordna.

13. Besparingar på lediga prebendepastorat skola ingå till universi
-

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

tetets byggnadskassa, som till det med samma kassa afsedda ändamål cell

i mån af behof, men efter kanslerns föreskrifter i de fall, där sådana äro

gifna, får användas.

14. Besparingar på aflöningsstaten ingå till reservfonden, hvilken

står under kanslerns disposition för universitetets vetenskapliga och ekonomiska

behof, i den ordning universitetsstatuterna stadga. Enligt den 29

maj 1863 af Kungl. Maj:t fastställdt reglemente för pensionsinrättningen

för Lunds universitets ämbets- och tjänstemäns änkor och barn skall till

pensionsinrättningen ingå en tredjedel af alla på universitetets löningsstat

möjligen uppkommande, till reservfonden ingående besparingar för året

från och med år 1863, till dess pensionsinrättningens fond anses hafva

vunnit tillräcklig styrka.

15. Därest å anslagen till materiellen för de särskilda institutionerna,

till underhåll och reparationer af universitetets byggnader eller till extra

utgifter under något år uppstå besparingar, må dessa bibehållas för samma

ändamål under kommande år. Skulle det under en följd af år visa sig,

att materiellanslaget för en institution kan något minskas, medan samma

anslag för en annan institution behöfver ökas, äger kanslern hos Kungl.

Maj:t göra framställning om jämkning i anslagen.

16. Besparingar å utgiftsstaten i andra fall än ofvan omförmälts

skola ingå till akademikassan, till hvars förstärkande äfven må användas

tillfälliga och i inkomststaten icke beräknade inkomster.

17. Om inkomsterna något år icke fullt motsvara utgifterna, må

bristen, efter hemställan hos kanslern och enligt hans föreskrift i ämnet,

täckas af reservfonden.

18. Af de fyra lärostolarna i statsrätt, förvaltningsrätt, kyrkorätt och

folkrätt, i nationalekonomi och finansrätt, i speciell privaträtt samt i romersk

rätt och rättshistoria äro två ordinarie och två e. o. professurer.

Då en af dessa ordinarie professurer blifvit ledig, må fakulteten äga

rätt att, i den ordning §§ 67 och 80 af universitetsstatuterna stadga, anmäla

innehafvare af någon af de båda e. o. professurerna till erhållande

af det lediga ämbetet med bibehållande af det eller de läroämnen, han

förut innehaft. Därest e. o. professor med anledning af sådan anmälan

varder af Kungl. Maj:t utnämnd till ordinarie professor, tillsättes den därigenom

ledigblifna e. o. professuren i det eller de ämnen, som förut varit

med den ordinarie professuren förenade. Har dylik anmälan icke skett

inom den i § 67 stadgade tid eller, där den skett, icke vunnit nådigt afseende,

skall den ordinarie professuren tillsättas i det eller de med densamma

förut förenade ämnen. Varder en af de e. o. professurerna ledig

af annan anledning än den här ofvan omförmälda, skall den tillsättas i

samma ämne eller ämnen, som förut tillhört densamma.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kuncjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Enahanda bestämmelser om e. o. professors öfverflyttning till ordinarie

professur med bibehållande af det läroämne eller undervisningsområde,

han förut representerat gälla

för de två lärostolarna i patologisk anatomi och rättsmedicin samt i

allmän patologi, bakteriologi och allmän hälsovård;

för lärostolarna i tyska och engelska språken;

för lärostolarna i fysik;

för lärostolarna i botanik; samt

för lärostolarna i zoologi.

Denna stat skall lända till efterrättelse från 1908 års början, dock

att bestämmelserna i staten icke må utan vederbörandes samtycke verka

till minskning af någons innehafvande rätt.

Jag öfvergår nu att närmare omförmäla vissa detaljer i detta statförslag.

Uti inkomststaten för Lunds universitet upptages först ett statsanslag

af 426,700 kronor. Denna summa innefattar följande i det föregående

redan nämnda poster:

Det belopp, hvartill de hittillsvarande förslagsanslagen

skulle fixeras ................................................................ kronor 60,926: 32

Summan af de i riksstaten för år 1907 ingående bestämda

anslag för Lunds universitet........................... » 352,272: 40

Sammanlagda beloppet af de i 1907 års statsverksproposition

för Lunds universitet äskade nya bestämda

anslag................................................................... » 13,500: —

Till afrundning af slutsumman............................. »_1: 28

Summa kronor 426,700: —

Inkomsten af arrendespannmål har upptagits till 33,000 kronor.

Spannmålen har af universitetsmyndigheterna i deras sista, år 1903 afgifna

förslag — med dessa myndigheters i det följande nämnda förslag afser

jag detta, när annat ej säges — beräknats utgöra 1,972,996 hektoliter råg

och lika mängd korn, att lösas efter årets markegångspris i Malmöhus län

med tillägg af 1 krona 20 öre för hektoliter. Lösenpriset har i medeltal

för åren 1893-—1902 utgjort 33,356 kronor 9 öre för år. Beloppet är nu,

såsom nämndt, i rund summa upptaget till 33,000 kronor. Enligt senaste

från vederbörande lämnade uppgift kan spannmålsmängden sättas till den

i nu förevarande förslag angifna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10!»

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9!).

I 1885 års stat ingingo bland den s. k. akademikassans särskilda delar

de Filéenska och von Hermansonska fonderna, hvilka såsom redan nämnts

utbrutits och behandlas såsom magnatstipendiefonder, i följd hvaraf de

ej komma till synes vare sig i inkomst- eller utgiftsstaten. Den s. k.

Nosocomiikassan, som finnes omförmäld i 1885 års stat, ingår fortfarande

1 akademikassan, men har ansetts för obetydlig att behöfva särskildt omnämnas

— dess kapital utgör enligt 1885 års stat 67 kronor 37 öre. På

de af u n i vers i tetsiny ndigheter n a åberopade skäl är räntan på akademikassan,

Norbergska fonden inbegripen, beräknad efter 4 %.

Efter samma beräkningsgrund är räntan angifven å bibliotekskassans

kapital, hvarifrån den Ahlmanska donationsfonden utbrutits för att behandlas

såsom magnatstipendiefond. Kassans kapital är i öfrigt upptaget

efter konsistoriets förslag.

Tomtöremedlen äro, liksom i konsistoriets förslag, upptagna till samma

belopp som i 1885 års stat.

Enligt erhållna upplysningar har inkomsten af »studentinskrifningspenningar

och tillfälliga inkomster» — med sistnämnda inkomster afses

vissa befordringsafgifter samt bokauktionsprocent — under tioårsperioden

1896—1905 utgjort 1,378 kronor 76 öre i medeltal för år. I förslaget

är denna inkomstpost, som af universitetsmyndigheterna nedsatts från

1,800 kronor i 1885 års stat till 1,200 kronor, upptagen till sistnämnda

belopp, med tillägg af 3 öre för jämnande af statens slutsumma.

I fråga om den nya utgiftsstaten för Lunds universitet har jag först

att omförmäla en något invecklad fråga angående den teologiska fakultetens

lärostolar. För en öfversikt af densamma torde jag böra återgå till bestämmelserna

i 1885 års stat.

Enligt dessa skulle inom teologiska fakulteten finnas förutom domprosten

— tillika förste teologie professor — tre andra ordinarie professorer

samt två extra ordinarie professorer. Domprosten åtnjöt i aflöningsförmåner,

bland annat, ersättning för viss till statsverket indragen ränta

och viss myckenhet kronotiondespannmål. Tillika uppbar domprosten

likasom öfriga ordinarie professorer bidrag från universitetets löningsfond,

upptaget i spannmål och utfördt efter en förslagsvis beräknad summa af

2 kronor 45 öre för kubikfot, och samtliga sex befattningshafvarna åtnjöto

inkomsten af prebendepastorat. Följande sammanställning visar, huru

löningsbidragen, uträknade i penningar, och prebendena voro åt de olika

lärostolarna anslagna:

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Löningsbidrag

Kr.

Prebendepastorat.

Förste teologie professorn och domprosten,

ordinarie professor i kyrkohistoria och

symbolik ............................................................

3,867: 69

Lunds stads- och

landsförsamlingar.

en ordinarie professor i praktisk teologi......

1,641: 50

Hellestads, Dalby

och Bonderups för- samlingar.

en ordinarie professor i exegetisk teologi ...

1,996: 75

Stora Uppåkra och

Flackarps försam-

en ordinarie professor i dogmatik och moral-

lingar.

teologi..................................................................

1,254: 28

Stångby och Vall-

en extra ordinarie professor i exegetisk

kärra församlingar.

teologi................................................................

Västra Kärrstorps

och Glostorps för-

en extra ordinarie professor i moralteologi

samlingar.

och symbolik......................................................

Husie och Västra

Skreflinge försam- lingar.

Den sålunda i staten angifva fördelningen af prebendepastoraten innebar

i viss mån en förändring i de då bestående förhållandena, i ty att

Stångby och Vallkärra församlingar utgjorde prebende för en extra ordinarie,

Västra Kärrstorps och Glostorps åter för en ordinarie professor.

För genomförande af denna förändring gåfvos vissa bestämmelser i

de angående utgiftsstatens tillämpning meddelade särskilda föreskrifter.

Förändringen skulle under vissa villkor ske vid blifvande ledigheter i

Stångby och Västra Kärrstorps pastorat. Denna förändring har ej hunnit

blifva genomförd, utan tvärtom är den tilltänkta ändringen tillsvidare omintetgjord

beträffande Västra Kärrstorps pastorat, på sätt framgår af hvad

i det följande förmäles.

Två bestämmelser om ändring i de genom 1885 års stat gifna föreskrifter,

som röra prebendepastoratens fördelning på särskilda lärostolar,

hafva nämligen kommit till stånd.

Genom nådigt bref den 17 mars 1894 bestämdes till en början, att

med förste teologie professors- och domprostbefattningen, till hvilken en af

opaginerad Kontrollera mot PDF

ill

Kung!. Majds Nåd. Proposition N:o !>!).

de öfriga ordinarie professorerna förflyttats, skulle förknippas ämnena

dogmatik och moralteologi, hvilka ämnen bemälde professor före förflyttningen

innehaft. I följd däraf blef Västra Kärrstorps prebendepastorat förbundet

med en ordinarie professur i kyrkohistoria och symbolik — de

ämnen, som enligt staten skulle vara förenade med förste teologie professors-

och domprostbefattningen.

Den andra — af mig nyss afsedda — förändringen sammanhänger

med frågan om den nya staten. Vid denna frågas behandling hade, bland

annat, föreslagits, att Västra Kärrstorps pastorat skulle komma att blifva

prebende, ej vid en extra ordinarie professur, utan vid en ordinarie professur,

just den med hvilken prebendet enligt nyssnämnda nådiga beslut

den 17 mars 1894 blef förenadt. På anhållan af denna professurs innehafvare

har Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 16 augusti 1901 medgifvit,

att denne finge från och med den 1 maj 1901 tills vidare, intill

dess Kungl. Maj:t annorlunda förordnade, såsom professorsprebende behålla

Västra Kärrstorps prebendepastorat jämte det bidrag från universitetets löningsfond,

som dittills utgått till innehafvaren af nämnda pastorat.

I detta sammanhang må ock nämnas, att extra ordinarie professuren

i moralteologi och symbolik numera, på grund af nådigt beslut den 25

maj 1894, undergått den förändring, att dess läroämnen äro praktisk

teologi och moralteologi.

En ornreglering af aflöningsförhållandena för teologiska fakultetens

medlemmar har, såsom nyss antydts, satts i fråga i sammanhang med

upprättandet af förslag till ny stat för universitetet.

Det framhölls af konsistoriet redan vid dess första förslags afgifvande,

att det både för universitetet och för vederbörande löntagare skulle vara

tacknämligt, att de till ordinarie professorerna utgående växlande löningsbidragen,

hvilka löstes efter medelpriset för all spannmål, som under löpande

år skolat erläggas till universitetet, finge utbytas mot fasta kontanta

lönebelopp. Fördelen för löntagaren att vid exceptionellt höga

spannmålspris få något höjd lön vore af ringa betydelse. Därest de fyra

prebenden, som enligt 1885 års stat skulle tillhöra de ordinarie professurerna,

fortfarande komme att afses för dem, borde de kontanta aflöningarna

för dem bestämmas på sätt inhämtas af följande tabell, som tillika

upptager vissa belopp, tjänande till jämförelse:

För innehafvaren af:

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Medeltal af lö- ningsbidragen,

Föreslaget

belopp:

enligt lösen,

åren

1889—1898;

för år:

Beräknadt

belopp enligt

Lunds stads- och landsförsamlingars pre-

kronor

öre

kronor

öre

kronor

öre

bendepastorat................................................

3,480

3,500

36

3,867

69

Hellestads, Dalby och Bonderups försam-

lingars prebendepastorat.................................

1,500

_

1,487

60

1,641

50

Stora Uppåkra och Flackarps församlingars

prebendepastorat ..............................................

Stångby och Vallkärra församlingars pre-

1,860

—

1,807

10

1,996

75

bendepastorat......................................................

1,080

—

1,133

17

1,254

28

Summa kronor

7,920

—

7,928

23

8,760

22

Anmärkas kan, att enligt inhämtade upplysningar löningsbidragen

för ecklesiastikåret 1905—1906 utgjorde sammanlagdt 8,540 kronor 34 öre.

Ehuru förste teologie professorns och domprostens löneförmåner i jämförelse

med öfriga ordinarie teologie professorers syntes väl höga, fann

konsistoriet det ej för närvarande böra ifrågasättas någon minskning i det

till honom från löningsfonden utgående årliga bidraget, dels med hänsyn

till eventuell fråga om skyldighet för honom att aflöna en domkyrkoadjunkt,

dels ock med afseende å hans ämbetsställning.

Emellertid fäste konsistoriet i sammanhang med löningsbidragsfrågan

uppmärksamhet därvid, att, om ej ändring gjordes i afseende å prebendenas

fördelning, extra ordinarie professorn i exegetisk teologi skulle

komma att erhålla större inkomst än ordinarie professorn i ämnet samt

omkring 1,670 kronor högre aflöningsförmåner än extra ordinarie professorn

i praktisk teologi och moralteologi. En ändring borde alltså vidtagas.

Därvid kunde tillika ifrågasättas att förflytta ordinarie professorn

i praktisk teologi från det längre bort från Lund belägna Hellestads pastorat

till det närmaste, nämligen Stora Uppåkra pastorat, där det tydligen

skulle vara för honom bekvämast att utöfva prästerlig ämbetsgärning. Såsom

fullt rättvis och lämplig föreslogs därför den fördelning af prebendepastoraten

och i sammanhang därmed af summan af de föreslagna löningsbidragen,

som framgår af följande tabell, hvilken jämväl utvisar inkomsten

af vederbörande prebenden för år 1898 och den summa, som, under antagande

af enahanda inkomst af dem, skulle komma att, med tillägg för

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

Kuntjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

de ordinarie professorerna af kontanta löningsbidrag, hvilka fortfarande

som hittills skulle utgå endast till dem, utgöra aflöning för de särskilda

lärostolarna i teologiska fakulteten:

Ämnen

Prebendepastorat

Bidrag från

universitetets

löningsfond

Beräknad in-

komst af pre- bendepastorat

för år 1898

Summa

kronor

öre

kronor

öfe

kronor

öre

Ordinarie professorer:

Dogmatik och moral- teologi

Lunds stads och lands- församlingars pastorat

3,480

—

10,263

81

13,743

81

Kyrkohistoria och

symbolik

Västra Kärrstorps och

Glostorps församlin- gars pastorat

1,200

7,552

75

8,752

75

Exegetisk teologi

Stångby och Vall- kärra församlingars

pastorat

840

7,532

06

8,372

06

Praktisk teologi

Stora Uppåkra och

Flackarps församlin- gars pastorat

2,400

5,647

41

8,047

41

Extra ordinarie pro- fessorer :

Praktisk teologi och

moralteologi

Hellestads, Dalby och

Bonderups försam- lingars pastorat

6,210

22

6,210

22

Exegetisk teologi

Hus ie ochV ästra Skref- linge församlingars

pastorat

5,879

31

5,879

31

Summa kronor

7,920

—

1 -

—

—

Den sålunda föreslagna fördelningen af prebendepastorat och löningsbidrag

har af teologiska fakulteten i Lund vid sammanträde den 19 december

1899, hvarvid samtliga ordinarie professorer närvoro, tillstyrkts,

att tillämpas, sedan Stångby pastorat tillfallit en ordinarie professor.

En jämförelse mellan prebendepastoratens nuvarande faktiska fördelning

och den tillämnade, i den mån de skilja sig från hvarandra, visar

följande tabell:

Bill. till Rikad. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 76 Höft.

15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Ordinarie professorn i exegetisk

teologi.

Ordinarie professorn i praktisk

teologi och moralteologi.

Extra ordinarie professorn i

praktisk teologi och moralteologi.

Extra ordinarie professorn i

exegetisk teologi.

Nu

Föreslaget

Störa Uppåkra och

Flackarps församlingars

prebendepastorat.

Hellestads, Dalby och

Bonderups församlingars

prebendepastorat.

Husie och Yästra Skreflinge

församlingars prebendepastorat.

Stångby och Vallkärra

församlingars preben|

depastorat.

Stångby och Vallkärra

församlingars prebendepastorat.

Stora Uppåkra och

Flackarps församlin-1

gars prebendepastorat.

Hellestads, Dalby ochj

Bonderups församlingars

prebendepastorat.!

Husie och Västra Skreflingeförsamlingarsprebendepastorat.

|

Naturligen erfordrar den nu ifrågasatta förändringen, hvilken iakttagits

i det ny upprättade förslaget, vissa öfvergångsbestämmelser. Dessa

äro införda bland »Särskilda föreskrifter». De däri upptagna interimistiska

löningsbidragen äro bestämda i enlighet med konsistoriets förslag.

Jag går nu vidare till andra i staten införda poster och bestämmelser,

hvilka jag finner anledning att här vidröra.

För institutionsvaktmästarna, hvilka för närvarande allmänt åtnjuta

600 kronor i arfvode jämte fri bostad, upptages i det nu föreliggande

förslaget 750 kronor, bostaden eller ersättning därför inbegripen däri. Jag

hänvisar i afseende härå till hvad jag yttrat rörande Uppsala universitet.

Under anatomiskt-histologiska institutionen är i förslaget uppförd en

uppasserska å histologiska afdelningen med fri bostad och godtgörelse af

250 kronor. Beloppet är ej utfördt i kolumnen, enär, efter föredöme i

konsistoriets förslag, afsedt är, att aflöningen skall utgå från anslaget till

materiellen.

För den i förslaget nyuppförde vaktmästaren vid zoologiska institutionen

^begäres rätt till ålderstillägg från förslagsanslaget: ålderstillägg

under åttonde hufvudtiteln, i likhet med öfriga institutionsvaktmästare vid

universitetet.

För musikkapellet är i 1885 års stat uppförd en vaktmästare med

ett arfvode af 150 kronor. I förevarande förslag är upptagen en upppasserska,

hvars arfvode satts till 200 kronor, enär det nuvarande beloppet

visat sig vara för ringa.

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Kunjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

En vaktmästare vid inrättningen för gymnastik- och fäktkonst fanns

i 1885 års stat upptagen med ett arfvode af 100 kronor, hvilket belopp

genom nådigt bref den 24 januari 1890 höjts med 50 kronor från reservfonden.

Nu föreslås arfvode — af nyss angifna skäl satt till 200 kronor —

för en uppasserska, hvilken tillika såsom bostad åtnjuter ett i gymnastikbyggnaden

beläget, litet vindsrum, som ej kan för annat ändamål användas.

Rörande anslaget till kanslersexpeditionen har jag redan yttrat mig

på tal om bidrag till denna expedition från Uppsala universitet.

För en kursor (vaktmästare vid universitetskansliet) tinnes i 1885 års

stat upptaget ett arfvode af 1,050 kronor, jämte rätt till fri bostad. Universitetsmyndigheterna

hafva nu ansett, att denne vaktbetjänts aflöning

bör bestämmas till 900 kronor jämte fri bostad — under samma betingelse

och beräkning som för redan nämnde vaktbetjänte; han är ock i det nuvarande

förslaget under universitetskansliet uppförd med ett arfvode af 1,050

kronor. Universitetsmyndigheterna hafva tillika föreslagit, att såväl kursorn

som den s. k. universitetsvaktmästaren skulle få rätt till två ålderstillägg

lika med institutionsvaktmästarna, att utgå af åttonde hufvudtitelns förslagsanslag:

ålderstillägg. Äfven detta förslag har jag ansett mig böra

upptaga. De nuvarande innehafvarna, likasom öfriga betjänte, hvilka icke

förut haft men nu skulle erhålla rätt till ålderstillägg, böra naturligtvis i

fråga om åtnjutande af sådana få tillgodoräkna sig den tid före den nya

statens trädande i tillämpning, som de varit anställda i universitetets

tjänst. Detta har anmärkts i de särskilda föreskrifterna.

Vid allt detta är, för så vidt angår den nuvarande kursorn, att märka,

att han ej bör beröfvas de förmåner han åtnjuter enligt 1885 års stat. Å

andra sidan bör ålderstillägg tillkomma honom först efter tio års tjänst

och då endast med ett belopp af 50 kronor, hvarigenom han når upp till

det högsta belopp, som enligt den tillämnade nya staten kan tillkomma

kursorn: 1,250 kronor, bostaden inbegripen.

För en byggnadskonduktör är i 1885 års stat uppfördt ett arfvode

af 400 kronor. Denne har till åliggande att biträda akademiräntmästaren

vid de årliga besiktningarna å universitetets alla byggnader och öfvervaka

beslutade underhållsarbeten å desamma. I anseende till hans på grund

af tillkomna nya byggnader betydligt ökade arbete har det nu, i enlighet

med konsistoriets förslag, ansetts skäligt att tilldela honom ett arfvode af

600 kronor.

I 1885 års stat finnes upptaget arfvode af 600 kronor för en eldare

och gårdsdräng. Genom nådigt bref den 31 december 1894 har honom

tillerkänts 150 kronor såsom ersättning för fri bostad, att utgå ur universitetets

reservfond, till dess lämplig bostad kan honom beredas. I stat
-

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

förslaget har nu för denne vaktbetjänt, som ansetts lämpligast böra benämnas

eldare och trädgårdsdräng, uppförts ett arfvode af 750 kronor, i

likhet med förutnämnda vaktbetjänte, med rätt till två ålderstillägo-,

hvilka, liksom öfriga ålderstillägg vid Lunds universitet, böra utgå af

åttonde hufvudtitelns allmänna ålderstilläggsanslag.

Eu ny anslagspost i statförslaget är 600 kronor till arfvode åt en portvakt

i universitetshuset, hvilken äfven skulle få rätt till två ålderstillägg,

att likaledes utgå af nyssnämnda ålderstilläggsanslag, men ej åtnjuta fri

bostad eller ersättning därför. Enligt hvad konsistoriet år 1900 meddelat,

har en portvakt redan måst anställas såväl för vakthållning i vestibul och

korridorer under pågående föreläsningar som för ombestyrande af tillfälliga

göromål, och aflöning åt honom har hittills måst bestridas med de för

extra utgifter afsedda medel.

För amanuenser vid vissa vetenskapliga institutioner är, i öfverensstämmelse

med konsistoriets förslag, i det nu förevarande förslaget upptagen

förmån af fri bostad med bränsle. Enligt hvad upplysts, hafva

ifrågavarande amanuenser plägat åtnjuta denna förmån, som dock ej varit

dem tillförsäkrad i 1885 års stat, i den mån de äro där upptagna. I de

nyare institutionerna äro, i enlighet med de fastställda ritningarna, inredda

för amanuenserna afsedda rum, hvilka uppvärmas genom den för hela institutionen

gemensamma värmeledningen.

Till Kungl. Maj:ts disposition är i förslaget slutligen upptaget ett

belopp, beräknadt på sätt i fråga om motsvarande belopp för Uppsala

universitet angifvits.

Hvad beträffar de efter den egentliga staten upptagna »Särskilda föreskrifter»,

anser jag mig endast behöfva framhålla följande.

De i mom. 1 förekommande stadganden om tjänstgöringspenningars

storlek öfverensstämma med af Riksdagen gifna bestämmelser. Att tjänstgöringspenningarna

för nuvarande ordinarie professorer inom teologiska

fakulteten satts till endast 1,500 kronor beror därpå, att dessa professorer

äro utnämnda till sina tjänster före den tid, år 1902, då ordinarie professorers

tjänstgöringspenniogar i allmänhet höjdes från 1,500 kronor till

2,000 kronor.

De i mom. 2 omförmälda ålderstilläggen äro — utom i hvad de afse

de i statsverkspropositionen till inrättande föreslagna vaktmästartjänsterna

vid gamla biblioteksbyggnaden och geologisk-mineralogiska institutionen

äfvensom universitetsvaktmästaren, portvakten, kursorn, vaktmästaren vid

zoologiska institutionen samt eldaren-trädgårdsdrängen, om hvilkas rätt

till ålderstillägg jag förut yttrat mig — jämväl tillkomna i enlighet med

Riksdagens beslut

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o DO.

Öfrig:! här upptagna bestämmelser, såvidt de förut icke af mig vidrörts,

öfverensstämma i hufvudsak med motsvarande nu gällande föreskrifter.

Såsom antydts, påkallas framställning till Riksdagen för nu förevarande

frågas lösning på sätt jag i det föregående angifvit. Denna framställning

nödvändiggöres, bland annat, genom den tillämnade uteslutningen ur riksstaten

af det nu under rubriken universiteten uppförda anslaget, med alla

däri ingående för universiteten gemensamt eller för dem, hvart för sig,

afsedda, af bestämda anslag eller förslagsanslag bestående särskilda poster,

och detta anslags ersättande i riksstaten med ett på särskilda poster ej

uppdeladt bestämdt anslag för hvartdera universitetet.

Jag vill i sammanhang härmed fästa uppmärksamhet vid, att de särskilda

ändamål, för hvilka Riksdagen förut beviljat vissa anslag, äro i de

nya statförslagen tillgodosedda och med belopp, svarande mot de af

Riksdagen beviljade, i åtskilliga fall öfverstigande dessa, som ej sällan beviljats

till förhöjning af anslagsposter, hvilka dittills utgått af universitetens

medel. Särskildt äro naturligen de af Riksdagen vidtagna löneregleringar

för lärare och tjänstemän vid universiteten iakttagna i förslagen.

Vid den fullständiga omreglering af anslagsförhållandena, som förslagen

afse, synas, för åstadkommande af största möjliga reda och öfverskådlighet,

alla af Riksdagen förut fattade beslut, som afse de i de föreslagna

staterna omförmälda anslag och därtill hörande särskilda föreskrifter,

böra förfalla för att i erforderliga delar återupptagas i Riksdagens beslut

beträffande de nu ifrågavarande statförslagen. Jag syftar härvid bland

annat på bestämmelserna om löners fördelning i lön och tjänstgöringspenningar

samt om ålderstillägg.

Bestämmelserna om pension äro däremot, lika litet som i 1885 års

stater för universiteten, upptagna i de nu ifrågavarande statförslagen. Jag

bör emellertid ej underlåta att här erinra om de föreskrifter, som innehållas

i det för nu församlade Riksdag framlagda förslaget till lag angående

civila tjänstinnehafvares rätt till pension.

I några hänseenden är detta förslag af betydelse för de tjänstinnehafvare,

som upptagas i statförslagen. Till en början bestämmes i 1 §,

att rätt till pension vid afgång från tjänst tillkommer, med vissa undantag

och villkor, en hvar ordinarie innehafvare af civil tjänst med lön å stat,

som blifvit fastställd af Konungen och Riksdagen. I följd häraf skulle

e. o. professorer och några . andra befattningshafvare vid universiteten,

hvilkas aflöning bestämts af Kungl. Maj:t och Riksdag, men som hittills

ej haft pensionsrätt, blifva berättigade att åtnjuta pension. Då vidare nu

skulle äskas Riksdagens godkännande af de i utgiftsstaterna föreslagna aflö
-

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Majds Råd. Proposition N:o 09.

ningsbelopp, skulle på grund af nyssnämnda 1 § åtminstone två befattningshafvare

vid universitetet i Uppsala, nämligen fogden och bokhållaren,

bvilkas aflöningsförmåner hittills varit bestämda endast genom Kungl.

Maj:ts beslut, erhålla pensionsrätt.

En särskild fråga, som sammanhänger med pensionslagförslaget, måste

jag vidröra. Enligt 10 § i pensionslagförslaget skall tjänstinnehafvare

såsom bidrag till kostnaden för beredande af pension erlägga pensionsafgift

till visst årligt belopp. En bestämmelse i 18 § befriar likväl tjänstinnehafvare,

om han åtnjuter aflöning enligt lönestat; som fastställts före

den 1 januari 1907, från att erlägga denna pensionsafgift, så länge aflöning

å den lönestat af honom åtnjutes — så framt icke vid lönestatens

fastställande bland villkoren för denna aflönings åtnjutande gjorts uttryckligt

förbehåll, att löntagare skall vara skyldig att vidkännas pensionsafgift

motsvarande afdrag å aflöningen. Något sådant villkor finnes icke beträffande

de nu fastställda aflöningsförmånerna för tjänstinnehafvare vid universiteten,

och de skulle således, om hittillsvarande förhållanden blefve

oförändrade, vara befriade från att erlägga pensionsafgift. Efter de

nya staternas fastställande skulle det emellertid möjligen kunna göras

gällande, att vederbörande öfverflyttats på stater, som fastställts efter den

1 januari 1907, och därför borde erlägga pensionsafgifter. Detta vore dock

en fullkomlig obillighet, då ju de nya staterna allenast blifva ett af vissa

skäl i nya former åvägabragt sammanförande af hittills gällande aflöningsbestämmelser,

i hvilka, såvidt de härvidlag komma i fråga, ej någon rubbning

sker, hvarför det synes mig icke kunna sättas i fråga att efter staternas

eventuella fastställande affordra vederbörande pensionsafgifter.

I statskontorets af mig åberopade, tryckta utlåtanden af den 31 december

1901 och den 13 maj 1902 är fullständig redogörelse lämnad för

de af Rikets ständer eller Riksdagen till och med år 1900 beviljade anslag

för universiteten. På de af Riksdagen under åren 1901—1906 beträffande

universiteten fattade beslut har jag låtit upprätta förteckningar, en för

hvartdera universitetet, hvilka jag anhåller må få såsom bilaga åtfölja

detta protokoll.

Af det föregående framgår, att i de båda anslagssummor, som skulle

i blifvande riksstat uppföras för universiteten, äro inräknade, förutom hittills

beviljade ordinarie anslag, de särskilda nya anslagsposter, som i årets

statsverksproposition äskats å åttonde hufvudtiteln under punkterna 4—6

samt 8—14 äfvensom det belopp, som begärts till förhöjning af de hittillsvarande

förslagsanslagen.

De skäl, som i det vid statsverkspropositionen fogade protokoll öfver

ecklesiastikärenden anförts till stöd för de begärda bestämda anslagen,

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

torde alltså få åberopas till grund för den stegring af anslagssummorna

för ^de båda universiteten, som motsvara dessa bestämda anslag. Själfva

de å ordinarie stat för universiteten framställda äskandena åter torde i

sammanhang med framställningen till Riksdagen i nu förevarande ärende

böra återkallas.

På grund af hvad jag nu anfört får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t täcktes, med återkallande af de i 1907 års statsverksproposition å

ordinarie stat under riksstatens åttonde hufvudtitel framställda äskandena

för universiteten, föreslå Riksdagen

att, med uteslutande ur riksstaten af åttonde hufvudtitelns rubrik:

universiteten och afförande af det under denna rubrik upptagna anslagsbelopp

jämte däri ingående särskilda poster samt med upphäfvande af alla

utaf Riksdagen förut fattade beslut, som afse vederbörande i de af mig

föreslagna staterna för universiteten i Uppsala och Lund omförmälda anslag

och därtill hörande särskilda föreskrifter,

dels, med godkännande af de under A) i den föreslagna utgiftsstaten

för universitetet i Uppsala upptagna aflöningar m. m., såvidt desamma

icke utgå af donationsmedel, äfvensom af de i de till staten hörande särskilda

föreskrifter under mom. 1, 2 och 8 införda bestämmelser om storleken

af tjänstgöringspenningar, om ålderstillägg och om afdrag i visst

fall å aflöning, för tillämpning af nämnda utgiftsstat under en ny rubrik:

universitetet i Uppsala på ordinarie stat bevilja ett belopp af 550,100

kronor,

dels ock, med godkännande af de under A) i den föreslagna utgiftsstaten

för universitetet i Lund upptagna aflöningar m. m. äfvensom af

de i de till staten hörande särskilda föreskrifter under mom. 1, 2 och 6

införda bestämmelser om storleken af tjänstgöringspenningar, om ålderstillägg

och om afdrag i visst fall å aflöning, för tillämpning af sistnämnda

utgiftsstat under en ny rubrik: universitetet i Lund på ordinarie stat bevilja

ett belopp af 426,700 kronor.»

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

i nåder lämna bifall; och skulle proposition af

den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, till Riksdagen

aflåtas.

Ex protocollo:

II. Boman.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 99.

Bilaga.

Af Riksdagen åren 1901—1906 beviljade ordinarie anslag för universitetet

i Uppsala samt vissa af Riksdagen samma år i öfrigt

fattade beslut angående nämnda universitet.

1901.

Till aflöning åt en amanuens vid oftalmiatriska polikliniken

och akademiska sjukhuset ......................... kronor 900: —

Till aflöning åt en preparator vid anatomiska institutionen

............................................................................................. » 1,000: —

Till ett för gruppen »nyare språk» afsedt fast docentstipendium

inom den filosofiska fakulteten .................. » 1,500: —

Till upprättande af en extra ordinarie professur i

geografi ............................................................................................ » 4,500: —

däraf 3,300 kronor i lön, som efter fem år kan höjas

med 500 kronor och efter tio år med ytterligare 500

kronor, samt 1,200 kronor i tjänstgöringspenningar, hvilka

ålderstillägg må bestridas af det under åttonde hufvudtiteln

uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg.

1902.

Riksdagen beslöt, att ej mindre de ordinarie professorerna,

med undantag af den Skytteanska professorn

och förste teologie professorn, än äfven bibliotekarien

och räntmästaren skola äga att efter fem års

väl vitsordad tjänstgöring åtnjuta ett ålderstillägg å

lönen af 500 kronor och efter ytterligare fem års sådan

tjänstgöring ett andra ålderstillägg, likaledes af

500 kronor, med rätt för dåvarande professorer, bibliotekarie

och räntmästare att i fråga om åtnjutande af

ålderstillägg tillgodoräkna sig den tjänstgöringstid såsom

ordinarie professor, bibliotekarie eller räntmästare, hvilken

infallit före dessa bestämmelsers trädande i tillämpning,

men med villkor för inträde i rätten till ålderstill
-

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

lägg, att de vederbörande professor, bibliotekarie eller

räntmästare tillkommande förmåner af åkerlott, humlegårdsersättning

och ved skola indragas och värdena af

dessa förmåner i stället årligen ingå till universitetet för

att i dess räkenskaper särskildt redovisas samt användas

såsom bidrag till bestridande af utgifterna för ålderstilläggen;
att

för dem, hvilka sålunda äga att komma i åtnjutande

af ålderstillägg, äfvensom för den, som efter

förenämnda bestämmelsers trädande i kraft blifver innehafvare

af första teologie professuren, 2,000 kronor utaf

aflöningen skola utgöra tjänstgöringspenningar och återstoden

skall anses såsom lön;

att tjänsteman, som ingår på de nya bestämmelserna,

skall, då han uppnått 65 lefnadsår, vara förpliktad att

med oafkortad lön såsom pension å allmänna indragningsstaten

från tjänsten afgå, Kungl. Maj:t dock obetaget

att låta med afskedet anstå, därest och så länge den

pensionsberättigade pröfvas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande

sätt gagna det allmänna och kan finnas

villig att i densamma kvarstå;

att sådan tjänsteman, som nyss sagts, skall vara skyldig

underkasta sig de förändrade bestämmelser i fråga

om pension, som kunna varda stadgade;

samt att omförmälda ålderstillägg skola utgå af det

under rikstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget

: ålder still ägg.

För beredande åt hvar och en af de ordinarie amanuenserna

vid universitetsbiblioteket af en aflöning utaf

2,500 kronor, däraf 1,000 kronor tjänstgöringspenningar kronor 1,500: —

med förbindelse för amanuenserna att vara underkastade

den förändring i tjänstgöringsskyldighet, som

framdeles må blifva bestämd;

hvarvid medgafs, att innehafvare af sådan befattning

må efter fem års väl vitsordad tjänstgöring åtnjuta

ett ålderstillägg å lönen af 500 kronor och efter ytterligare

fem års sådan tjänstgöring ett''andra ålderstillägg,

likaledes af 500 kronor, med rätt för dåvarande innehafvare

att i fråga om åtnjutande af ålderstillägg tillgodoräkna

sig den tid, de efter sin utnämning till ordiBih.

till Riksd. Prot. 1901. 1 Sami. 1 Afd. IG Höft.

16

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kung!. Maj ds Nåd. Proposition N:o 99.

narie amanuenser tjänstgjort vid universitetsbibliotek,

samt att dessa ålderstillägg må utgå af det under riksstatens

åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget:

ålderstillägg.

Till underhåll af ett farmakodynamiskt laboratorium

vid den farmakologiska institutionen .................................. kronor 800:

till städning och uppassning vid samma institution » 500:

1903.

Till upprättande af en ordinarie professur i germanska

språk .................................. * 6,000:

däraf 4,000 kronor såsom lön och 2,000 kronor såsom

tjänstgöringspenningar, med rätt för blifvande innehafvare

af denna professur till ålderstillägg och pension

i enlighet med hvad därom för de ordinarie professorerna

vid universiteten med vissa särskilda undantag är stadgadt.

För höjning af materiellanslaget till patologiska institutionen

från 2,500 kronor till 3,500 kronor.................. » 1,000:

Till materiell för den oftalmiatriska kliniken............ » 500:

1904.

Till materiell vid kliniken för bröstsjuka vid akademiska

sjukhuset ...... * 600:

1905.

För uppehållande af kostnadsfri undervisning äfvensom

af examination i kyrkosång ...................................... » 1,500:

att användas enligt de närmare föreskrifter, som af

Kungl. Maj:t utfärdas.

Till aflöning åt ytterligare eu amanuens vid den

anatomiska institutionen ....................................................... » 500:

För höjande af anslaget för anskaffande och underhåll

af instrument och undervisningsmateriell vid den

obstetriska kliniken från 300 kronor till 500 kronor —

med förklarande att detta anslag må användas jämväl

för den gynekologiska klinikens behof uti ifrågavarande

afseende.................................................................... * 200:

Till aflöning åt en maskinist vid byggnaden för

institutionen för allmän och analytisk kemi......................... » 1,000:

s. 123 Kontrollera mot PDF

liuntjl. Maj.is Nåd. Proposition N:o !)9.

Till arfvode åt eu amanuens vid Victoriamuseet

för egyptiska fornsaker............................................................

1906.

Till uppehållande af den praktiska kursen inom juridiska

fakulteten.................................................................

Till förhöjning af arfvodet till notarien vid juridiska

fakulteten.................................................................................

Till arfvode åt en amanuens vid akademiska sjukhusets

afdelning för bröstsjuka .........................................

Till aflöning åt ytterligare en amanuens vid den

kirurgiska kliniken å det akademiska sjukhuset.................

Med uteslutande af de för universitetet uppförda anslagen

dels till seminarier för klassiska, nordiska, romanska

och germanska språk, historia, statskunskap, filosofi,

estetik och litteraturhistoria samt semitiska och slaviska

språk, tillhopa 5,000 kronor, dels till undervisningsmateriel!

för seminariet för sanskrit och jämförande

indo-europeisk språkforskning 150 kronor, beviljades till

seminarier för klassiska, nordiska och romanska språk,

tyska språket, engelska språket, historia, statskunskap,

filosofi, estetik och litteraturhistoria, semitiska och slaviska

språk samt sanskrit och jämförande indo-europeisk

språkforskning......................................................................

däraf till arfvoden 1,900 kronor samt till inköp af

böcker och annan undervisningsmateriel! äfvensom för

tillfälliga utgifter 4,250 kronor, med rätt för Kungl.

Maj:t att bestämma dessa anslags fördelning mellan de

olika seminarierna.

Till materiell och uppvärmning vid institutionen för

allmän och analytisk kemi .....................................................

Till arfvode åt en instrumentmakare ...........................

123

500: —

» 1,500: —

» 200: —

» 900: —

* 900: —

» 6,150: —

* 6,800: —

» 500: —

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 99.

Af Riksdagen åren 1901—1906 beviljade ordinarie anslag för universitetet

i Lund samt vissa af Riksdagen samma år i öfrigt fattade

beslut angående nämnda universitet.

1901.

För höjning af de till amanuenserna vid medicinska

och kirurgiska klinikerna utgående arfvoden till 900

kronor för hvardera samt för anställande af en amanuens

vid ögonkliniken och en amanuens vid barnkliniken,

hvardera med ett årligt arfvode af 900 kronor.................. kronor 2,600: —

Till arfvode åt en instrumentmakare vid fysiologiska

institutionen.................................................................................... » 500: —

Till ett för gruppen »nyare språk» afsedt fast docentstipendium.

...................................................................................... » 1,500: —

För anställande af en assistent vid växtfysiologiska

laboratoriet vid botaniska institutionen................................. » 1,500: —

Förhöjning af anslaget till materiell vid astronomiska

observatoriet från 1,600 kronor till 2,500 kronor............ » 900: —

Förhöjning af anslaget till materiell vid universitetsbiblioteket

....................................................................................... » 9,000: —

1902.

Riksdagen beslöt,

att ej mindre de ordinarie professorerna, med undan
-

tag af professorerna inom teologiska fakulteten, än äfven

bibliotekarien och räntmästaren skola äga att efter fem

års väl vitsordad tjänstgöring åtnjuta ett ålderstillägg å

lönen af 500 kronor och efter ytterligare fem års sådan

tjänstgöring ett andra ålderstillägg, likaledes af 500

kronor, med rätt för dåvarande professorer, bibliotekarie

och räntmästare att i fråga om åtnjutande af ålderstillägg

tillgodoräkna sig den tjänstgöringstid såsom ordinarie

professor, bibliotekarie eller räntmästare, hvilken

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

Kungl. Muj:ts Nåd. Proposition N:o 9''J.

infallit före dessa bestämmelsers trädande i tillämpning,

men med villkor för inträde i rätten till ålderstillägg,

att de vederbörande professor, bibliotekarie och räntmästare

tillkommande förmåner af ängslott eller vederlag

därför skola indragas och värdena af dessa förmåner i

stället ingå till universitetet för att i dess räkenskaper

särskilt redovisas samt användas såsom bidrag till bestridande

af utgifterna för ålderstilläggen;

att för dem, hvilka sålunda äga att komma i åtnjutande

af ålderstillägg, äfvensom för den, som efter

förenämnda bestämmelsers trädande i kraft blifver innehafvare

af professur inom teologiska fakulteten, 2,000

kronor utaf aflöningen skola utgöra tjänstgöringspenningar

och återstoden skall anses såsom lön;

att tjänsteman, som ingår på de nya bestämmelserna,

skall, då han uppnått 65 lefnadsår, vara förpliktad att

med oafkortad lön såsom pension å allmänna indragningsstaten

från tjänsten afgå, Kungl. Maj:t dock obetaget

att låta med afskedet anstå, därest och så länge

den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjänsten på ett

tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kan finnas

villig att i densamma kvarstå;

att sådan tjänsteman, som nyss sagts, skall vara

skyldig underkasta sig de förändrade bestämmelser i

fråga om pension, som kunna varda stadgade;

samt att omförmälda ålderstillägg skola utgå af det

under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget:

ålderstillägg.

För beredande åt hvar och en af de ordinarie amanuenserna

vid universitetsbiblioteket af en aflöning utaf

2,500 kronor, däraf 1,000 kronor tjänstgöringspenningar kronor

med förbindelse för amanuenserna att vara underkastade

den förändring i tjänstgöringsskyldighet, som

framdeles må blifva bestämd;

hvarvid medgafs, att innehafvare af sådan befattning

må efter fem års väl vitsordad tjänstgöring åtnjuta ett

ålderstillägg å lönen af 500 kronor och efter ytterligare

fem års sådan tjänstgöring ett andra ålderstillägg, likaledes

af 500 kronor, med rätt för dåvarande innehafvare att

i fråga om åtnjutande af ålderstillägg tillgodoräkna sig

500: —

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Majits Nåd. Proposition jY.tj 99.

den tid de efter sin utnämning till ordinarie amanuenser

tjänstgjort vid universitetsbibliotek, samt att dessa ålderstillägg

må utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel

uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg.

Till aflöning af ett tekniskt biträde, under namn af

preparator, för anatomiska institutionen..............................

Till aflöning åt en assistent i matematik ..................

För ökning af anslaget till materiell för botaniska

institutionen....................................................................................

För höjning till ett belopp af 1,000 kronor af det

enligt gällande stat upptagna anslag till materiell för

musikkapellet, då 300 kronor...................................................

Till höjning af den förut bestämda aflöningen, 2,000

kronor, för kapellmästartjänsten till 2,500 kronor .........

med förbindelse för kapellmästaren att vara underkastad

den förändring i tjänstgöringsskyldighet, som framdeles

må blifva bestämd, därvid medgafs, att ett ålderstillägg

å 500 kronor må efter fem års väl vitsordad tjänstgöring

åtnjutas af bemälde kapellmästare, med rätt för

den dåvarande kapellmästaren att i fråga om åtnjutande

af ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, han efter sitt

tillträde till kapellmästarbefattningen tjänstgjort i densamma,

samt att ålderstillägget må utgå af det under

riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget:

ålderstillägg.

kronor 1,000:

» 1,500:

» 1,500:

700:

500:

1903.

Till upprättande af en ordinarie professur i germanska

språk.................................................................................

däraf 4,000 kronor såsom lön och 2,000 kronor såsom

tjänstgöringspenningar, med rätt för blifvande innehafvare

af denna professur till ålderstillägg och pension

i enlighet med hvad därom för de ordinarie professorerna

vid universiteten, med vissa särskilda undantag, är stadgadt.

Till arfvode åt en amanuens å den obstetrisk-gyne
kologiska

kliniken........................................................................

För höjning af anslaget till materiell för fysiska

institutionen från 2,500 kronor till 4,000 kronor............

För höjning af anslaget till materiell för geologiskmineralogiska

institutionen ......................................................

» 6,000:

* 900:

» 1,500:

* 300:

I

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kung! M«j:/s \<hl. Proposition N:o !)9. 127

1904.

Till aflöning åt ytterligare en amanuens vid universitetsbiblioteket

........................................................................ kronor 2,500: —

hvaraf 1,500 kronor såsom lön och 1,000 kronor

såsom tjänstgörirespenningar;

hvarvid medgafs, att innehafvare af samma amanuensbefattning

må efter fem års väl vitsordad tjänstgöring

åtnjuta ett ålderstillägg å lönen af 500 kronor och efter

ytterligare fem års sådan tjänstgöring ett andra ålderstillägg,

likaledes af 500 kronor, samt att dessa ålderstillägg

må utgå af det under riksstatens åttonde liufvudtitel

uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg.

1905.

För höjning af anslaget till konstsamlingarna från

anslagets dåvarande belopp, 300 kronor, till 500 kronor » 200: —

Till arfvode åt en amanuens å botaniska institutionens

växtfysiologiska afdelning ............................................. » 500: —

Till förhöjning af den till konservatorn vid botaniska

institutionen utgående aflöning från dess förutvarande

belopp, 750 kronor, till 1.350 kronor ................................. » 600: —

För höjande af arfvodet åt assistenten vid geologiskmineralogiska

institutionen från arfvodets förutvarande

belopp, 1,200 kronor, till 1,500 kronor .............................. » 300: —

1906.

Till uppehållande af den praktiska kursen inom

juridiska fakulteten ..................................................................... » 1,500: —

Till förhöjning af arfvodet till notarien vid juridiska

fakulteten ....................................................................................... » 100: —

Till materiell för den medicinska, den kirurgiska,

den obstetrisk-gynekologiska och den oftalmiatriska kliniken

................................................................................................ » 1,650: —

För höjning af årsanslaget till patologiskt-anatomiska

institutionen.................................................................................... » 1,300: —

Till förhöjning af det till amanuensen å den patologiska

afdelningen af den patologiskt-anatomiska institutionen

utgående arfvodet från 500 kronor till 900 kronor » 400: —

Med uteslutande ur riksstaten af det till aflöning

åt en laborator i experimentell fysiologi beviljade an
-

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kimgl. Maj:ta Nåd. Proposition N:o 99.

slaget å 4,500 kronor, uppfördes till upprättande af en

extra ordinarie professur i farmakologi 4,500 kronor

däraf 3,300 kronor såsom lön och 1,200 kronor såsom

tjänstgöringspenningar, med rätt för blifvande innehafvare

af denna professur till ålderstillägg i enlighet med hvad

därom för de extra ordinarie professorerna vid universiteten,

med vissa särskilda undantag, är stadgadt.

För höjning af det till zoologiska institutionen utgående

anslaget.............................................................................. kronor 2,200

Till aflöning åt ytterligare en amanuens vid universitetsbiblioteket.

....................................................................... » 2,500

däraf 1,500 kronor såsom lön och 1,000 kronor

såsom tjänstgöringspenningar; hvarvid medgafs, att innehafvare

af samma amanuensbefattning må efter fem års

väl vitsordad tjänstgöring åtnjuta ett ålderstillägg å

lönen af 500 kronor och efter ytterligare fem års sådan

tjänstgöring ett andra ålderstillägg, likaledes af 500

kronor, samt att dessa ålderstillägg må utgå af det

under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget:

ålderstillägg.

Stockholm, Tvär Haegrgströms Boktryckeri A. B., 3. 1307.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.