Sök i Ratio Lex

Angående aflöning sförhöjning till riksför säkring sanstaltens tjänstemän och betjänte

1908-03-20 · 20 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 20 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1908:100, Angående aflöning sförhöjning till riksför säkring sanstaltens tjänstemän och betjänte

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 100.

1

N:0 100.

Kungl. Maj ds nådiga proposition till Riksdagen angående

aflöning sförhöjning till riksför säkring sanstaltens tjänstemän

och betjänte; gifven Stockholms slott den 20 mars

1908.

Under åberopande af bilagda utdrag af protokollet öfver civilärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå Riksdagen

medgifva,

dels att utöfver det belopp, som vid anvisande af anslag från arbetarförsäkringsfondens

intressemedel till upprätthållande af riksförsäkringsanstaltens

verksamhet beräknats till aflöningar, må för år 1908 af

samma medel användas ett belopp af 2,100 kronor för beredande af

ålderstillägg till vissa tjänstemän samt en vaktmästare vid anstalten;

dels ock att från och med år 1909 det belopp å förslagsvis 74,200

kronor, som anvisats af omförmälda intressemedel att årligen användas

till bestridande af aflöningar till riksförsäkringsanstaltens tjänstemän

och betjänte samt expenser vid densamma, må ökas till förslagsvis

87,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola vederbörande utskott tillhandahållas;

och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd

och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Hugo Hamilton.

Bill. till Riksd. Prof. 1908. 1 Sarnl. 1 Afd. 77 Höft. (N:o 100.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 100.

Riksföreäkringsan

staltens

organisation.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20

mars 1908.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Tkolle,

Statsråden: Albert Petersson,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Roos,

SwARTZ,

grefve PIamilton,

grefve Ehrensvård,

Malm.

Departementschefen, statsrådet grefve Hamilton anförde.

Uti underdånig skrifvelse den 8 oktober 1907 med förslag till stat

för riksförsäkringsanstalten för år 1908 har anstalten hemställt om

ålderstillägg från och med år 1908 åt vissa befattningshafvare vid

anstalten.

Därjämte har riksförsäkringsanstalten i särskild skrifvelse af samma

dag gjort framställning om viss förhöjning af de till anstaltens tjänstemän

och betjänte för närvarande utgående aflöningar.

Till en början ber jag få i korthet redogöra för riksförsäkringsanstaltens

nuvarande organisation.

Anstalten utgöres af en öfverdirektör och chef samt såsom ledamöter

två byrådirektörer och eu sekreterare och ombudsman.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 100.

Byrådirektörerna äro chefer för hvar sin byrå, nämligen den ena

för den försäkringstekniska och statistiska byrån samt den andra för

skaderegleringsbyrån.

Hos riksförsäkringsanstalten finnas därjämte anställda en öfverläkare,

tre notarier, en å hvardera af anstaltens två byråer och en såsom

biträde åt sekreteraren och ombudsmannen, samt en registrator.

Slutligen äro hos anstalten anställda två vaktmästare, af hvilka en

tjänstgör såsom förste vaktmästare.

Enligt instruktionen må ämbetsverket i mån af behof anställa

amanuenser och andra extra biträden samt extra vaktbetjänte; och finnas

för närvarande anställda två amanuenser och sju kvinnliga biträden.

Denna organisation af riksförsäkringsanstalten är i hufvudsak grundad

på ett af tillkallade sakkunniga den 8 januari 1901 i frågan afgifvet

betänkande.

Beträffande aflöningsförmånerna hade dessa kommitterade ansett,

att för anstaltens chef lägre aflöning än 10,000 kronor icke borde

ifrågasättas. I fråga om aflöningen åt de båda afdelningscheferna och

sekreteraren påpekade kommitterade, att de göromål, som skulle komma

att åligga dessa tjänstemän, utan tvifvel framdeles komme att antaga

sådant omfång, att deras befattningar blefve fullt jämförliga med byråchefsbefattningar

inom andra statens ämbetsverk af liknande omfattning,

men kommitterade ansågo emellertid, att aflöningen i början af anstaltens

verksamhet kunde sättas lägre än för vanliga byråchefer, nämligen

till 3,000 kronors lön och 1,500 kronor i tjänstgöringspenningar

jämte två ålderstillägg å 500 kronor bvartdera efter respektive 5 och 10 års

tjänst. Aflöningen skulle således tillsvidare blifva densamma som för

tjänstemän af andra graden inom statens centrala ämbetsverk.

För notarierna och registratorn föreslogo kommitterade aflöningsförmåner

motsvarande de för tjänstemän af första graden gällande eller

1,800 kronor i lön, 1,200 kronor i tjänstgöringspenningar samt två

ålderstillägg bvartdera å 500 kronor.

Såsom arfvode till öfverläkaren föreslogs ett belopp af 3,000 kronor.

Slutligen föreslogo kommitterade såsom aflöning till förste vaktmästaren

1,200 kronor och till vaktmästaren 800 kronor.

Då chefen för civildepartementet den 4 januari 1902 inför Kungl.

Maj:t anmälde frågan om inrättande af en riksförsäkringsanstalt, biträdde

han kommitterades förslag i fråga om årsaflöningen till anstaltens

chef. Däremot ansåg departementschefen, att de tre afdelnings
-

Kommitterades

år 1901

afgifna förslag

till aflöningsförmåner.

Departementschefens

hemställan

den 4

januari 1902.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Riksdagens

beslut 1902.

4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 100.

cheferna borde redan från första början likställas med byråchefer i

statens centrala ämbetsverk och således erhålla 4,400 kronors lön och

2,000 kronor i tjänstgöringspenningar jämte det vanliga ålderstillägget

af 600 kronor. I öfrigt anslöt sig departementschefen till kommitterades

förslag, dock efter jämkning af de för vaktmästarna ifrågasatta

aflöningsförmåner till motsvarighet mot förhållandena vid andra centrala

ämbetsverk.

I enlighet med hemställan af departementschefen, som i motsats

mot kommitterade ansåg, att aflöningarna åt tjänstemännen borde uppföras

på ordinarie stat, föreslog Kungl. Maj:t därefter genom

proposition den 4 januari 1902, n:r 15, Riksdagen att, med godkännande

af ett af departementschefen enligt förenämnda grunder uppgjordt

förslag till aflöningsstat för en riks försäkringsanstalt att gälla

från och med år 1903 samt af de villkor, departementschefen föreslagit

för löneförmånernas åtnjutande, medgifva, att från och med år 1903

till bestridande af aflöningarna till anstaltens tjänstemän och betjänte

finge årligen af arbetarförsäkringsfondens intressemedel användas ett

belopp af 46,100 kronor.

Statsutskottet, till hvars behandling propositionen hänvisats, ansåg,

att ordinarie stat för riksförsäkringsanstalten icke borde redan från

början fastställas, men att till bestridande af utgifterna för dess förvaltning

erforderliga medel borde ställas till Kungl. Maj:ts förfogande.

Emellertid ansåg utskottet vissa uttalanden påkallas beträffande ordnandet

af denna förvaltning. Utskottet fann sålunda den för chefen

föreslagna aflöningen vara för högt tilltagen och lämpligen kunna sättas

till 8,000 kronor. Aflöningarna för de två afdelningscheferna och

sekreteraren borde också, enligt utskottets mening, kunna tillsvidare

begränsas till de af kommitterade i sådant afseende förordade beloppen,

hvilka, såsom ofvan nämnts, motsvarade löneförmånerna för andra gradens

tjänstemän hos statens centrala ämbetsverk. Då enligt utskottets

förslag samtliga tjänstemän skulle anställas på extra stat, ansåg

utskottet det icke vara anledning att, såsom Kungl. Maj:t föreslagit,

vid beviljande af medel särskilja aflöningarna från öfriga med ifrågavarande

förvaltning förenade kostnader, utan förordade, att gemensamt

anslag för ändamålet anvisades.

I enlighet med statsutskottets hemställan beslöt också Riksdagen,

på sätt i skrifvelse den 13 maj 1902 anmälts, medgifva, att från och

med år 1903 finge till bestridande af aflöningar till riksförsäkringsanstaltens

tjänstemän och betjänte samt expenser vid densamma årligen

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 100.

användas förslagsvis 58,000 kronor, dock under villkor att anstaltens

chef aflönades med högst 8,000 kronor, samt att aflöningarna till en

hvar af anstaltens två afdelningschefer och dess sekreterare icke utginge

med högre belopp, än som motsvarade aflöning för tjänstemän

af andra graden vid statens centrala ämbetsverk. Beloppet skulle utgå

af arbetarförsäkringsfondens intressemedel.

Enligt skrifvelse den 19 maj 1904 har Riksdagen sedermera, på

framställning af Kungl. Maj:t, höjt beloppet, som må för ofvanberörda

ändamål användas, till 74,200 kronor, men denna ökning har afsetts

allenast till bestridande af ökade kostnader för expenser i anledning af

anstaltens verksamhet.

Allt sedan år 1903 har Kungl. Maj:t för hvarje år fastställt stat

för riksförsäkringsanstalten i öfverensstämmelse med de uttalanden, som

legat till grund för Riksdagens beslut i ämnet.

Senast har detta skett genom nådiga brefvet den 31 december

1907, enligt hvilket aflöningsstaten för innevarande år är bestämd på

följande sätt:

Stat:

Öfverdirektören...................................................................... kronor 8,000: —

däraf 5,500 kronor skola anses motsvara lön och

2.500 kronor tjänstgöringspenningar.

1 byrådirektör.......................................................................... » 4,500: —-

1 » ........................................................................... » 4,500: —

och skola för hvardera byrådirektören 3,000 kronor

anses motsvara lön samt 1,500 kronor tjänstgöringspenningar.

1 sekreterare och ombudsman............................................. )) 4,500: —

däraf 3,000 kronor skola anses motsvara lön samt

1.500 kronor tjänstgöringspenningar.

1 tjänsteman af första graden............................................. » 3,000: —

3 tjänstemän » » » » 9,000: —

och skola för hvar och en tjänsteman af första

graden 1,800 kronor anses motsvara lön samt

1,200 kronor tjänstgöringspenningar.

Nu gällande

aflöningsstat.

Transport kronor 33,500: —

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksförsäkringsanstaltens

hemställan

ang.

ålderstillägg.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 100.

Transport kronor -33,500: —

1 öfverläkare, arfvode ......................................................... » 3,000: —

1 vaktmästare........................................................................... » 1,100: —

däraf 800 kronor skola anses motsvara lön ock

300 kronor tjänstgöringspenningar.

1 vaktmästare......................................................................... » 800: —■

däraf 500 kronor skola anses motsvara lön och

300 kronor tjänstgöringspenningar.

Summa kronor 38,400: —

I afseende å åtnjutandet af ofvan angifna aflöningar har Kungl. Maj:t

stadgat:

att de med hvarje befattning förenade tjänstgöringspenningar få

uppbäras endast för den tid, tjänstens innehafvare verkligen tjänstgjort

— däri inbegripen den tid, han är af tjänsteresa upptagen — eller åtnjutit

semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjänstgöring

befriad, utgå till den, som tjänsten förrättat;

att den, som af sjukdom hindras att sin tjänst förrätta, äger uppbära

hela lönen, men att den, som eljest undfår ledighet för svag hälsas

vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan förpliktas

att under ledighet, utöfver sina tjänstgöringspenningar, afstå så

mycket af lönen, som för tjänstens förrättande erfordras eller eljest

pröfvas skäligt;

samt att vid sjukdomsfall eller när det erfordras i följd af tjänsteresa

eller för beredande af semester tjänsteman af lägre grad skall

vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning inom verket,

densamma emot åtnjutande i förstnämnda fall af de för befattningen

anslagna tjänstgöringspenningar, men eljest af däremot svarande belopp

i stället för egna tjänstgöringspenningar, bestrida, dock ej längre än tre

månader under året.

På sätt förut nämnts, hade riksförsäkringsanstalten i sin underdåniga

skrifvelse med förslag till stat för år 1908 hemställt, att däri

måtte uppföras ålderstillägg åt vissa befattningshafvare, hvilka alltsedan

den 1 januari 1903 innehaft befattning inom anstalten — en fråga

rörande hvilken Eders Kungl. Maj:t vid fastställande af staten för år

1908 förklarade sig vilja framdeles besluta.

Enligt de för statens ämbetsverk i allmänhet gällande bestämmelser

i afseende å ålderstilläggs utgående skulle, enligt hvad riksförsäkringsanstalten

meddelar, sekreteraren och ombudsmannen, registratorn,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 100.

en notarie samt ene vaktmästaren vara berättigade att från och med den

1 januari 1908 komma i åtnjutande af ålderstillägg.

En af byrådirektörerna, I. E. O. Tengstrand, hvilken den 10 juli

1902 förordnats att från och med den 1 september 1902 vara byrådirektör

i riksförsäkringsanstalten och fortfarande innehar detta förordnande,

har åtnjutit tjänstledighet under så lång tid, att han icke utan

vidare skulle vara berättigad till ålderstillägg, därest de bestämmelser

rörande sådant tillägg, som gällde för de centrala ämbetsverken, då

riksförsäkringsanstaltens anslagsbehof år 1902 af Riksdagen pröfvades,

skola tillämpas.

Emellertid har Tengstrand uti en till Eders Kungl. Maj:t ställd

skrift i underdånighet anhållit att vid ålderstilläggets beräknande få tillgodoräkna

sig den tid, han under tjänstledighet från riksförsäkringsanstalten

utfört annat offentligt uppdrag. Tengstrand har därvid meddelat,

att han, oberäknadt den tid han åtnjutit semester samt den tid

han varit förordnad såsom adjungerad ledamot i järnvägsstyrelsen, varit

tjänstledig från byrådirektörsbefattningen sammanlagdt 1 år 5 månader 21

dagar, men att han af denna tid tjänstgjort såsom sekreterare i två af

Kungl., Maj:t tillsatta kommittéer, bangårdskommittén och stats]ärnvägarnas

organisationskommitté, under sammanlagdt 1 år 2 månader 11

dagar samt biträdt inom civildepartementet 1 månad 6 dagar.

Riksförsäkringsanstalten har för sin del tillstyrkt bifall till Tengstrands

ansökning.

Riksförsäkringsanstalten har vidare, såsom jag förut omnämnt, i

särskild skrifvelse gjort framställning om allmän förhöjning af de till

anstaltens tjänstemän och betjänte utgående aflöningar.

Riksförsäkringsanstalten erinrar till en början, att i anledning af särskilda

nådiga propositioner 1907 års Riksdag med hänsyn särskildt till den

högst betydande stegring i prisen å lifvets förnödenheter, som ägt rum

sedan senast verkställda löneregleringar för de centrala ämbetsverken,

fastställt väsentligen förhöjda ahöningsstater för några af dessa ämbetsverk,

bland andra statskontoret, hvars lönestat syntes vara afsedd att

utgöra en normalstat för statens centrala ämbetsverk.

Då riksförsäkringsanstaltens tjänstemän och betjänte med afseende

å aflöningsförmåner hittills varit likställda med personalen vid de centrala

ämbetsverken, anser riksförsäkringsanstalten — som funnit sig icke böra för

närvarande föreslå ändring i de grunder, efter hvilka aflöningarna till

de särskilda befattningshafvarna i riksförsäkringsanstalten utgå — vara

med rättvisa och billighet öfverensstämmande, att riksförsäkrings
-

Riksförsäkringsanstaltens

framställnin

om höjda

aflöningsförmåner.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 100.

anstalten jämväl kommer i åtnjutande af en förhöjning i aflöningsförmåner,

motsvarande hvad Riksdagen beviljat för statskontoret, detta så

mycket mera som aflöningarna vid riksförsäkringsanstalten äro uppförda

å extra stat och anstaltens tjänstemän alltså icke komma i åtnjutande

af den tryggade ställning, som tillkommer innehafvare af ordinarie

befattning i statens tjänst.

Härvid bär riksförsäkringsanstalten erinrat därom, att enligt den

för statskontoret fastställda nya aflöningsstaten begynnelseaflöningen

utgör för första gradens tjänstemän 4,000 kronor, hvaraf 2,200 kronor

skola anses såsom lön, 1,500 kronor såsom tjänstgöringspenningar och

300 kronor som s. k. ortstillägg, samt för andra gradens tjänstemän

— med hvilka byrådirektörerna och sekreteraren hos riksförsäkringsanstalten

enligt för närvarande gällande bestämmelser äro likställda i

afseende å aflöningsförmåner — 5,800 kronor, däraf 3,600 kronor

skola anses såsom lön, 1,800 kronor som tjänstgöringspenningar och

400 kronor som ortstillägg, hvartill komma för första gradens tjänstemän

tre ålderstillägg å 500 kronor hvardera efter respektive 5, 10

och 15 års tjänstgöring, samt för andra gradens- tjänstemän två dylika

ålderstillägg efter respektive 5 och 10 års tjänstgöring, samt att vaktbetjäningen

åtnjuter, förste vaktmästaren en aflöning af 1,500 kronor,

däraf 900 kronor utgör lön, 450 kronor tjänstgöringspenningar och 150

kronor ortstillägg, samt vaktmästare en aflöning af 1,200 kronor, däraf

700 kronor utgör lön, 350 kronor tjänstgöringspenningar och 150 kronor

ortstillägg, hvartill för sistnämnda klass af vaktbetjäning kommer ett

ålderstillägg å 100 kronor efter 5 års tjänstgöring.

Under erinran att å statskontorets lönestat icke finnes upptagen

någon befattning med lönegrad motsvarande öfverdirektörens och chefens

förklarar riksförsäkringsanstalten sig vidare anse det riktiga vara

att förhöja öfverdirektörens aflöning i samma proportion som ökningen af

generaldirektörens vid statskontoret, eller med ungefär 22 procent,

hvarigenom öfverdirektörens aflöning skulle uppgå till omkring 9,760

kronor. Detta belopp har emellertid anstalten funnit lämpligen böra

afrundas till 10,000 kronor.

Någon ökning i öfverläkarens arfvode anser riksförsäkringsanstalten

för närvarande ej vara af behofvet påkallad.

Med afseende å tillämpningen för riksförsäkringsanstalten af statskontorets

lönestat framhåller riksförsäkringsanstalten, att den i nämnda

lönestat upptagna aflöningstiteln »ortstillägg» icke synes behöfva i riksförsäkringsanstaltens

stat särskiljas från lönen. Ortstillägget har nämligen,

erinrar anstalten, för de centrala ämbetsverken, hvilkas personal

regelmässigt är bosatt i Stockholm, betydelse endast med afseende å

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 100.

pensionsbeloppens storlek, under det att detsamma i alla öfriga hänseenden

är likställdt med lönen och afsedt att utgå i enahanda ordning

som denna.

Med tillämpning af nu angifna grunder och hvad riksförsäkringsanstalten,

såsom förut nämnts, föreslagit i fråga om ålderstillägg, skulle

riksförsäkringsanstaltens aflöningsstat för år 1909 erhålla följ ande utseende:

Öfverdirektören.......................................................................

däraf 7,000 kronor skola anses motsvara lön och

3,000 kronor tjänstgöringspenningar;

1 byrådirektör...........................................................................

däraf 4,000 kronor skola anses motsvara lön,

1,800 kronor tjänstgöringspenningar och 500

kronor ålderstillägg;

1 byrådirektör..........................................................................

däraf 4,000 kronor skola anses motsvara lön och

1,800 kronor tjänstgöringspenningar;

1 sekreterare och ombudsman.............................................

däraf 4,000 kronor skola anses motsvara lön,

1,800 kronor tjänstgöringspenningar och 500

kronor ålderstillägg;

1 tjänsteman af första graden............................................

1 tjänsteman » » » .............................................

och skola för hvardera af sistnämnda båda tjänstemän

2,500 kronor anses motsvara lön, 1,500

kronor tjänstgöringspenningar och 500 kronor

ålderstillägg.

1 tjänsteman af första graden ..........................................

1 tjänsteman » » » .........................................

och skola för hvar och en af dessa båda tjänstemän

2,500 kronor anses motsvara lön och 1,500

kronor tjänstgöringspenningar;

1 öfverläkare, arfvode...........................................................

1 vaktmästare..........................................................................

däraf 1,050 kronor skola anses motsvara lön och

450 kronor tjänstgöringspenningar;

1 vaktmästare.........................................................................

däraf 850 kronor skola anses motsvara lön, 350

kronor tjänstgöringspenningar och 100 kronor

ålderstillägg.

kronor 10,000: —

)) 6,300: —

» 5,800: —

» 6,300: —

)) 4,500: —

)> 4,500: —

» 4,000: —

» 4,000: —

» 3,000: —

» 1,500: —

» 1,300: —

Bill. till Bikscl. Prof. 1908.

Summa kronor 51,200: —

1 Sami. 1 Afd. 17 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 100.

Denna summa öfverstiger med ett belopp af 12,800 kronor det till

aflöningar för närvarande utgående beloppet af 38,400 kronor.

Riksförsäkringsanstalten erinrar, att Riksdagen såsom förutsättningför

tillämpning af den nya lönestaten för statskontoret föreskrifvit, att

samtliga ordinarie tjänstemän och betjänte skola förpliktas att, i den

mån ej undantag kunna anses böra stadgas eller för särskilda fall efter

pröfning medgifvas, vara å tjänsterummet tillstädes minst 6 timmar

hvarje söckendag, och förklarar sig icke hafva något att invända emot

införande af en dylik bestämmelse äfven för riksförsäkringsanstaltens del.

Under förutsättning att Riksdagen på nådig framställning beviljar

ökadt anslag till aflöningar för riksförsäkringsanstaltens tjänstemän och

betjänte, skulle i allt fall den nya aflöningsstaten icke kunna börja att

tillämpas förrän den 1 januari 1909. Det synes emellertid, anmärker

riksförsäkringsanstalten, skäligt, att anstaltens personal redan med 1908

års ingång kommer i åtnjutande af de förhöjda aflöningsbeloppen.

Detta skulle enligt anstaltens åsikt lämpligen, i öfverensstämmelse med

hvad som under år 1907 ägt rum vid statens järnvägar, kunna ske

därigenom, att riksförsäkringsanstaltens personal under år 1908 tilldelades

ett personligt lönetillägg, motsvarande skillnaden mellan de

aflöningsförmåner, som enligt gällande bestämmelser tillkomma vederbörande

befättningshafvare, samt den aflöning, som han skulle hafva

åtnjutit, därest den nya aflöningsstaten varit gällande vid 1908 års

början.

Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt har riksförsäkringsanstalten

i underdånighet hemställt, det Eders Kungl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen medgifva,

att för ökning af aflöningarna åt riksförsäkringsanstaltens tjänstemän

och betjänte, i enlighet med det af riksförsäkringsanstalten ofvan

afgifna förslag till aflöningsstat, må från och med år 1909 det belopp

å förslagsvis 74,200 kronor, som för närvarande får användas till bestridande

af aflöningar åt anstaltens tjänstemän och betjänte samt expenser

vid densamma, ökas till förslagsvis 87,000 kronor;

att under år 1908 ett belopp af högst 12,800 kronor må utgå till

beredande åt riksförsäkringsanstaltens personal af ett personligt lönetillägg,

motsvarande skillnaden mellan de aflöningsförmåner, som enligt

gällande bestämmelser tillkomma personalen, och den aflöning, som

skulle hafva tillkommit densamma, därest den nya staten varit gällande

vid 1908 års ingång; samt

att de belopp, som sålunda användas, må anvisas att utgå ur arbetarförsäkringsfonden

s intressemedel.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 100.

På grund af nådig remiss har statskontoret den 9 december 1907

afgifvit utlåtande i ärendet.

Hvad beträffar frågan huruvida ålderstillägg bör beredas befattningshafvare

vid riksförsäkringsanstalten, har statskontoret ansett goda

skäl föreligga för anstaltens därutinnan gjorda förslag. Med afseende

särskild! å Tengstrand erinrar statskontoret, att 1907 års Riksdag vid

•fastställande af nya lönestater för vissa centrala ämbetsverk att tillämpas

från ingången af år 1908 medgifva, att äfven den tid, hvarunder

tjänsteman åtnjutit ledighet för fullgörande af offentligt uppdrag, finge

honom tillgodoräknas vid fråga om tillträde af stadgad förhöjning af

lönen efter viss tids tjänstgöring. Och då Tengstrand med tillämpning

af detta medgifvande skulle räkna fullt tillräcklig tjänstetid för att

komma i åtnjutande af ålderstillägg, har det synts statskontoret som

om giltiga skäl skulle föreligga att söka utverka sådan aflöningsförhöjning

till belopp af 500 kronor med ingången af år 1908 jämväl åt

Tengstrand.

Hvad därefter beträffar riksförsäkringsanstaltens framställning om

ökadt anslag till anstalten från och med år 1909 för beredande af

förhöjda aflöningar till befattningshafvarna vid anstalten i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med de lönebelopp, som fastställts i den nya lönestaten

för statskontoret, erinrar statskontoret till en början därom, att

såväl beträffande statskontoret som öfriga centrala ämbetsverk, för hvilka

nya lönestater godkänts af 1907 års Riksdag, löneregleringen föregåtts

af utredning genom särskilda kommitterade rörande behofvet af vederbörande

verks omorganisation, möjligheten af indragning af någon

tjänst m. m., samt att beträffande de centrala ämbetsverk, hvilkas stater

ännu icke reglerats, sådan utredning antingen redan blifvit verkställd

eller är afsedd att äga rum, innan lönereglering genomföres.

På grund häraf skulle det, säger statskontoret, möjligen kunna ifrågasättas,

huruvida icke en dylik utredning borde äga rum jämväl rörande

riksförsäkringsanstalten, innan frågan om reglering af aflöningarna för

anstaltens personal företages till afgörande. Statskontoret påpekar, att

riksförsäkringsanstalten emellertid i detta afseende intager en alldeles

särskild ställning, i det att anstaltens organisation dels pröfvats så nyligen

som vid 1902 års Riksdag dels ock fastställts endast tillsvidare

genom anstaltens uppförande å extra stat. Vid sådant förhållande och

då härutinnan någon ändring icke nu åsyftas, lärer, förmenar statskontoret,

en reglering af aflöningsförhållandena vid anstalten kunna genomföras

utan att medföra något som helst hinder eller olägenhet för en

eventuell omorganisation af anstalten.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 100.

Statskontoret erinrar, att då riksförsäkringsanstalten genom 1902

års Riksdags beslut upprättades, personalens aflöningar afpassades efter

då gällande stater för de centrala ämbetsverken. När nu för dessa

verk fastställas nya stater med väsentligen förhöjda lönebelopp, såsom

skett i den vid 1907 års Riksdag godkända och af Kungl. Maj:t den

18 oktober 1907 fastställda staten för statskontoret, har det synts

statskontoret icke annat än billigt, att jämväl riksförsäkringsanstaltens

personal kommer i åtnjutande af motsvarande aflöningsförbättring. Mot

hvad riksförsäkringsanstalten i fråga om aflöningsbeloppen föreslagit

har emellertid statskontoret ansett sig böra göra den erinran att, då

enligt lagen angående civila tjänsteinnehafvares rätt till pension den

11 oktober 1907, som trädt i kraft med 1908 års ingång, pensionsafgift

måste erläggas af dem, som komma att åtnjuta lön å statskontorets

nya stat, under det att däremot för befattningshafvare vid anstalten,

såsom icke å ordinarie stat uppförda, sådan skyldighet icke förefinnes,

bifall till riksförsäkringsanstaltens framställning i oförändradt

skick kulle leda till att anstaltens befattningshafvare i själfva verket

komme i åtnjutande af högre aflöning än motsvarande tjänstemän i

statskontoret, hvaraf också skulle följa att vid eventuell öfverflyttning

af anstalten på ordinarie stat, dess befattningshafvare skulle komma

att lida minskning i innehafvande aflöningsförmåner. För undvikande

af detta enligt statskontorets mening mindre lämpliga förhållande har

det synts statskontoret, som om ett pensionsafgiften motsvarande belopp,

afrundadt — där sådant för vinnande af en jämn summa erfordras

— till närmast högre femtio- eller hundratal och, hvad vaktmästarna

beträffar, till 30 kronor för förste vaktmästaren och 25 kronor

för andre vaktmästaren, bör från de föreslagna nya aflöningsbeloppen

af dragas; och borde afdraget ske å den del af aflöningen, som anses

motsvara lön.

Beträffande de föreslagna aflöningsbeloppen i öfrigt har statskontoret

icke annat att erinra, än att statskontoret funnit skäl icke vara

anfördt. för höjning af aflöningen till anstaltens chef i högre proportion

än som tillämpats vid höjning af lönen till generaldirektören i

statskontoret.

Statskontoret har därför föreslagit följande aflöningsstat för anstalten

att tillämpas från och med år 1909.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 100.

13

Aflöning

Hvaraf anses motsvara

Lön

Tjänstgö

ringspett

ningar

Öfverdirektören...........................................................

9,400

6,400

3,000

1 byrådirektör............................................................

5,600

—

3,800

—

1,800

—

1 byrådirektör............................................................

5,600

—

3,800

—

1,800

—

1 sekreterare och ombudsman......................................

5,600

—

3,800

—

1,800

—

1 tjänsteman af första graden.......................................

3,900

—■

2,400

—

1,500

—

3 tjänstemän » » »

11,700

—

7,200

—

4,500

—

1 öfverläkare, arfvode...................................................

3,000

—

—

—

—

—

1 förste vaktmästare...................................................

1,470

—

1,020

—

450

—

1 andre vaktmästare...................................................

1,175

—

825

—

350

—

Härtill skulle komma ålderstillägg till dem, som funnes därtill berättigade.

Vid genomförande af sådan reglering af aflöningarna för anstaltens

personal har statskontoret ansett det böra meddelas föreskrift om viss

minimiarbetstid å tjänsterummet i likhet med hvad som ägt rum vid

fastställande af ny stat för statskontoret; och har statskontoret därjämte

ifrågasatt, huruvida icke de villkor och bestämmelser, som meddelats

för åtnjutande af de i dess stat upptagna löneförmåner, borde med de

jämkningar, som kunde föranledas däraf att riksförsäkringsanstalten

icke är å ordinarie stat uppförd, komma till tillämpning jämväl för åtnjutande

af de nya aflöningarna för anstaltens personal. Särskild! beträffande

förening af tjänster och mottagande af uppdrag utom tjänsten

anser statskontoret böra meddelas enahanda stadgande, som i sådant

afseende finnes i den nya staten för statskontoret infördt.

Vid bifall till statskontorets förslag till stat för anstalten samt för

beredande af tillgång till de ifrågasatta ålderstilläggen erfordras en

förhöjning med tillhopa 11,145 kronor eller i rundt tal 11,200 kronor

af anslaget till bestridande af aflöningar samt expenser vid anstalten.

Hvad slutligen angår riksförsäkringsanstaltens framställning om

utverkande af särskildt anslag till beredande af personligt lönetillägg

för år 1908 åt anstaltens personal, har statskontoret ansett det böra

tagas i öfvervägande, huruvida icke nämnda personal, som åtnjutit dyrtidstillägg

enligt därför gifna bestämmelser, bör komma i åtnjutande af

s. 14 Kontrollera mot PDF

Departements
chefens
yttrande.

14 Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 100.

det extra lönetillägg för år 1908, som kan varda beviljadt tjänstepersonalen

i de centrala ämbetsverk, livilkas stater ännu icke hunnit omregleras.

Hvad till en början angår riksförsäkringsanstaltens hemställan om

ålderstillägg åt vissa befattningshafvare, synes skäligt och torde väl

jämväl vid reglerandet af aflöningsförmånerna vid anstalten varit förutsatt,

att de af anstaltens befattningshafvare, hvilka enligt i allmänhet

gällande bestämmelser uppfyllt villkoren för ålderstilläggs åtnjutande,

erhålla sådant tillägg till samma belopp, som i staterna för de centrala

ämbetsverken finnas för motsvarande befattningar å ordinarie stat upp- ,

tagna. Hvad särskilt beträffar byrådirektören Tengstrand anser jag

på de af statskontoret anförda skäl, att jämväl åt honom bör utverkas

ålderstillägg från ingången af år 1908.

Hvad vidare angår frågan om lönereglering för riksförsäkringsanstaltens

tjänstemän, har statskontoret ansett det möjligen kunna ifrågasättas,

huruvida icke en sådan reglering borde föregås af en utredning

rörande behofvet af verkets omorganisation och möjligheten af

indragning af någon tjänst m. m. Härvid ber jag till en början få

erinra, att, såsom statskontoret ock påpekat, organisationen fastställts

så sent som 1902 efter en af särskilda kommitterade verkställd grundlig

utredning, och att anstalten icke är uppförd på ordinarie stat. Emellertid

har jag för att kunna närmare bedöma särskilt frågan om möjligheten

af indragning af någon tjänst infordrat upplysningar angående

ökningen i anstaltens arbetsbörda sedan dess tillkomst.

Såsom nämndt. är anstalten fördelad på två byråer, försäkringstekniska

och statistiska byrån samt skaderegleringsbyrån, hvardera med

sin byrådirektör såsom chef, hvarjämte äfven sekreteraren och ombudsmannen

ingår såsom ledamot i anstalten.

Till för säkring stekniska byrån höra: ärenden angående afslutande af

försäkring, ärenden rörande insamlande och bearbetande af det statistiska

material och utförande af de beräkningar, som äro erforderliga

för försäkringsafgifters bestämmande, beräkning af anstaltens fonder

samt öfriga ärenden, som påkalla utredning i försäkringstekniskt och

statistiskt afseende äfvensom utlåtande enligt 15 § af lagen den 5 juli

1901 så vidt angår fråga om arbetets beskaffenhet.

Å denna byrå hafva under åren 1903—1907 handlagts följande

antal ärenden:

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 100.

15

o

A r.

Antal för- säkrings- ansökningar.

Antal förny- elser af för- säkring.

Antal regle- ringar af för- säkring.

Antal inköp,

af lifräntor.

1903 ....................

1,554

41

176

83

1904.....................

983

1,119

1,301

259

1905.....................

1,604

1,270

1,546

288

1906.....................

1,812

1,713

2,265

269

1907.....................

1,874

2,306

2,757

335

Härtill komma ärenden rörande uppgifter till försäkringssökande

om premien för försäkring i anstalten m. m.

Till skadereglering sby rån böra: ärenden föranledda af olycksfall, som

drabbat i anstalten försäkrad arbetare, eller af lifräntor, som inköpts i

anstalten, äfvensom ärenden rörande utlåtande, enligt 15 § af lagen den

5 juli 1901, så vidt angår fråga om beräkning af invaliditetsgrad.

Antalet å denna byrå handlagda ärenden under motsvarande tidsperiod

framgår af följande sammanställning:

Å r.

1903.

1904.

1905.

1900.

1907.

Anmälda olycksfall ..........................

135

293

1,292

2,256

3,475

Utlåtanden om invaliditetsgrad...........

23

123

333

329

363

Summa

158

416

1,625

2,585

3,838

Sammanlagda antalet lifräntetagare vid slutet af hvart och ett af

åren 1903 —1907 har utgjort:

1903. 1904. 1905. 1908. 1907.

177 564 1,018 1,473 2,074

Hvarje anmälan om olycksfall har i regel medfört, utom erforderlig

skriftväxling, minst ett beslut, ofta, såsom då olycksfallet föranledt

invaliditet, flera beslut. Samma förhållande gäller om utlåtanden.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 100.

Till lifräntetagare utanordna^ hvarje kvartal ersättningsbeloppen.

Till sekreteraren och ombudsmannens handläggning höra: frågor om

anstaltens organisation, ordningsföreskrifter för dess tjänstemän och

betjänte samt instruktioner för de af ämbetsverket anställda ortsombud;

frågor om tillsättande och entledigande af anstaltens tjänstemän och

betjänte samt rörande tjänstledighet och förordnande om uppehållande

af befattning under ledighet; frågor om tillsättande och entledigande af

ortsombud, om tillsyn öfver desamma samt om villkor, på hvilka ombuden

antagas, frågor om anstaltens förvaltningskostnader, frågor om

fastställande af allmänna villkor för erhållande af försäkring i anstalten,

frågor om anordning enligt 21 § af lagen den 5 juli 1901 samt i

öfrigt ärenden, som icke enligt hvad instruktionen angifver tillhöra

annan byrå. Utredningar i anledning af Kungl. Maj:ts remisser m. m.

tillhöra ock i allmänhet sekreteraren, så vidt utredningen icke afser

allenast försäkringsteknisk fråga. Sekreteraren har vidare att företräda

anstalten inför domstol eller annan myndighet och i allmänhet att

ombesörja anstaltens rättsangelägenheter.

Af sekreteraren och ombudsmannen har under åren 1903—1907

föredragits följande antal ärenden:

1903. 1904. 1905. 1908. 1907.

807 652 623 591 677

Till ledning för bedömande af sekreterarens arbete såsom handhafvare

af riksförsäkringsanstaltens ekonomi tjänar ock antalet verifikationer

till räkenskaper, något som framgår af följande tablå.

1803. 1804. 1905. 1900. 1907.

900 1,083 1,643 1,777 2,227

Såsom framgår af denna utredning, har omfattningen af riksförsäkringsanstaltens

verksamhet ökats i den grad, att det icke lärer äfven

med utsträckt arbetstid å tjänsterummet kunna ifrågasättas att indraga

någon nu befintlig befattning. Snarare synes mig utredningen peka

därhän, att tidpunkten snart är inne, då ledamöterna i anstalten böra,

såsom af kommitterade ifrågasatts och af vederbörande departementschef

redan år 1902 föreslagits, erhålla ställning motsvarande de vanliga

byråchefsbefattningarna inom andra centrala ämbetsverk. Då riksförsäkringsanstalten

emellertid icke nu väckt fråga härom, anser jag mig

icke hafva tillräcklig anledning att i sådant hänseende framlägga

förslag.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. Proposition No 100.

17

På sätt riksförsäkringsanstalten och. statskontoret framhållit, lärer,

under förutsättning att någon omorganisation af anstalten icke anses

böra äga rum, vara billigt att dess personal nu kommer i åtnjutande

af sådan aflöningsförbättring, som tilldelats motsvarande befattningshafvare

vid statskontoret. I sitt utlåtande har emellertid statskontoret

uttalat såsom sin åsikt, att de föreslagna aflöningsbeloppen borde jämkas

med hänsyn därtill att riksförsäkringsanstaltens personal icke såsom

statskontorets vore förpliktad att erlägga pensionsafgift enligt lagen

angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension. Denna uppfattning

kan jag icke dela. Mot skyldigheten att erlägga pensionsafgift svarar

nämligen rättigheten att vid uppnådd pensionsålder af staten erhålla

pension, en rättighet som icke tillkommer riksförsäkringsanstaltens

personal. Att därför vid bestämmande af lönebeloppet göra afdrag för

pensionsafgiften synes icke hafva berättigande under annan förutsättning

än att staten skulle redan nu garantera tjänstemännen vid riksförsäkringsanstalten

pension svarande mot den, hvartill statskontorets

tjänstemän äga rätt — något som emellertid icke lärer ifrågakomma.

I detta sammanhang torde böra omnämnas, att en af riksförsäkringsanstaltens

tjänstemän såsom kvarstående å ordinarie stat i annat verk

har skyldighet att erlägga pensionsafgifter.

Hvad angår aflöningen till riksförsäkringsanstaltens chef ansluter

jag mig jämväl härutinnan till hvad anstalten föreslagit, eller 10,000

kronor om året, detta särskildt med hänsyn därtill att icke ens detta

belopp torde uppgå till hvad för en chefsbefattning i ett större enskildt

företag af motsvarande beskaffenhet i allmänhet kan påräknas. För

öfrigt tillåter jag mig erinra, att årsaflöningen till chefen för försäkringsinspektionen,

med hvilkens befattning den nu ifrågavarande torde

vara närmast jämförlig, i enlighet med det för 1903 års Riksdag framlagda

förslaget bestämts till 10,000 kronor.

De föreslagna aflöningsbeloppen torde lämpligen till vinnande af

önskvärd likformighet böra fördelas i lön, tjänstgöringspenningar och

ortstillägg.

Därest hvad jag sålunda föreslagit skulle vinna Eders Kungl. Maj:ts

och Riksdagens godkännande, skulle kräfvas en anslagsförhöjning af

12,800 kronor.

Vid bifall härtill lärer Eders Kungl. Maj:t ej underlåta att i sammanhang

med fastställande af ny stat för riksförsäkringsanstalten meddela

i tillämpliga delar motsvarande föreskrifter beträffande minimiarbetstid

å tjänsterummet samt villkor och bestämmelser för åtnjutande af löneförmånerna,

som stadgats för statskontorets personal.

Bill. till Riksd. Prof. 1908. 1 Samt. 1 Afd. 77 Käft. . o

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 100.

Sålunda torde böra stadgas:

att med befattning, hvarom nu är fråga, icke må förenas annan

tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med sådan befattning ej heller må förenas vare sig uppdrag

såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är

med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag registrerad!,

eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller

annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, så framt ej, hvad angår

chef eller ledamot, Kungl. Maj:t och, hvad angår innehafvare af annan

befattning, riksförsäkringsanstalten uppå därom gjord framställning och

efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må

anses inverka hinderlig! för tjänstgöringen i ämbetsverket, finner uppdraget

eller befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings

innehafvare verkligen tjänstgjort — däri inbegripen den tid han

är af tjänsteresa upptagen — eller åtnjutit semester, men för den tid,

han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som erhållit

förordnande att uppehålla befattningen;

att tjänsteman eller betjänt, som af sjukdom hindras att sin befattning

förrätta, äger uppbära hela lönen jämte ortstillägget, men att den,

som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,

tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda

uppdrag eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller

eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att

under ledighet utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af

lönen eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras

eller eljest pröfvas skäligt;

att, aflöning ej må utgå till tjänsteman eller betjänt för tid, hvarunder

han afhållit sig från tjänstgöring titan att hafva i vederbörlig

ordning erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänsteman eller betjänt varder afstängd från tjänstgöring

eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke af riksförsäkringsanstalten

pröfvas böra användas till befattningens uppehålllande,

skall under tiden innehållas, såvida ej riksförsäkringsanstalten

finner skäligt låta honom uppbära något däraf;

att vid sjukdomsfall eller när det erfordras till följd af tjänsteresa

eller för beredande af semester, tjänsteman af lägre grad skall

vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning i riksförsäkringsanstalten,

densamma bestrida, där fråga är om förordnande för öfverdirektören,

mot den ersättning, Kungl. Maj:t bestämmer, men eljest mot

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kung!. Maj ds Nåd. Proposition N:o 100.

åtnjutande, om förordnandet erfordras till följd af sjukdomsförfall, af

de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar och, om förordnandet

föranledes af tjänsteresa eller semester, af mot nämnda tjänstgöringspenningar

svarande belopp i stället för egna tjänstgöringspenningar,

dock ej längre än sammanlagdt tre månader under ett och samma kalenderår;
att

tjänstemännen äga årligen, när sådant utan binder för göromålens

behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, öfverdirektören, byrådirektörerna

samt sekreteraren och ombudsmannen enhvar under en och

en half månad samt tjänstemännen af första lönegraden enhvar under

en månad;

att tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å

uppbörd, är pliktig att å tid af året, som af öfverdirektören bestämmes,

begagna sig af semester; samt

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägget utgå till månadens

slut.

Därest tjänsteman eller vaktmästare vid riksförsäkringsanstalten

hädanefter skulle med tillämpning af de för motsvarande befattningar

i statskontoret nu gällande grunder finnas berättigad till ålderstillägg,

torde sådant kunna tillerkännas honom utan att Riksdagens bifall härtill

för hvarje särskildt fall inhämtas.

Den af riksförsäkringsanstalten gjorda hemställan om utverkande

af särskildt anslag, på det att anstaltens personal måtte beredas enahanda

aflöningsförmåner för år 1908, som föreslagits för följande år, har jag

icke ansett mig kunna biträda. De tjänstemän och betjänte, som eljest

kunna finnas därtill berättigade, torde emellertid för år 1908 komma i åtnjutande

af den löneförbättring, som kan komma att beslutas i anledning

af Eders Kungl. Maj:ts hos Riksdagen gjorda framställning om

extra lönetillägg för samma år till vissa tjänstemän och betjänte.

På grund af hvad jag sålunda anfört får jag i underdånighet hemställa,

att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen medgifva,

dels att utöfver det belopp, som vid anvisande af anslag från arbetarförsäkringsfondens

intressemedel till upprätthållande af riksförsäkringsanstalten

s verksamhet beräknats till aflöningar, må för år 1908 af

samma, medel användas ett belopp af 2,100 kronor för beredande af

ålderstillägg till vissa tjänstemän samt en vaktmästare vid anstalten;

dels ock att från och med år 1909 det belopp å förslagsvis 74,200

kronor, som anvisats af omförmälda intressemedel att årligen användas

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

till bestridande

betjänte samt

kronor.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 100.

af aflöningar till riksförsäkringsanstaltens tjänstemän och

expenser vid densamma, må ökas till förslagsvis 87,000

Hvad departementschefen sålunda hemställt behagade

Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan af statsrådets

öfriga ledamöter, bifalla samt förordnade, att

proposition i ämnet af den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar skulle aflåtas till Riksdagen.

Ur protokollet:

Carl G. Edman.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1908.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1908:160 Memorial i anledning af ''kamrarnas skiljaktiga beslut angående aflöning sförhöjning för riksförsäkringsanstaltens tjänstemän och betjänte. s. 3 i texten