Sök i Ratio Lex

Angående förvärfvande för statsverkets räkning af Strömsholms kanal in. in

1908-03-27 · 48 sidor, varav 46 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 46 av 48 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1908:123, Angående förvärfvande för statsverkets räkning af Strömsholms kanal in. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 123.

1

N:o 123.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

förvärfvande för statsverkets räkning af Strömsholms

kanal in. in.; gifven Stockholms slott den 27 mars 1908.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att, med godkännande af det i statsrådsprotokollet intagna förslagtill

kontrakt angående förvärfvande för Kungl. Maj:ts och kronans räkning

af Strömsholms kanal och viss annan Strömsholms nya kanalbolag

tillhörig egendom, medgifva, att Kungl. Maj:t må i enlighet med samma

kontrakt träffa öfverenskommelse med kanalbolaget om förvärfvande

för statsverkets räkning af den i kontraktet angifna egendom, med rätt

för Kungl. Maj:t att i kontraktet vidtaga de formella ändringar, som

kunna finnas påkallade;

att bemyndiga riksgäldskontor dels att till kanalbolaget i enlighet

med kontraktet utbetala köpeskillingen, 323,400 kronor, dels att till

handels- och sjöfartsfonden öfverlämna ett belopp af 54,000 kronor,

motsvarande bolagets återstående skuld till denna fond, dels ock att

inlösa bolagets återstående obligationslån, 22,000 kronor;

att medgifva, att statskontoret må öfvertaga förvaltningen af kanalens

reparationsfond, och att för sådant ändamål de värdehandlingar,

hvari fonden är placerad, må från riksgäldskontor öfverlämnas till

statskontoret;

att besluta, att kanalverkets årliga nettobehållning skall öfverlämnas

till statskontoret för att ingå bland statsverkets inkomster; samt

att medgifva, att kanalen och den öfriga egendom, med undantag

af omförmälda reparationsfond, som genom kontraktet af staten förBili.

till Rilcsd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 96 Häft. (N:o 123.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 123.

värfvats, må, intill dess annorlunda varder beslutadt, stå under den förvaltning

Kungl. Maj:t bestämmer, äfvensom att kostnaderna för kanalens

förvaltning och underhåll m. m. må bestridas af kanalverkets inkomster.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Hugo Hamilton.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Ktmgl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 123.

3

Utdrag af protokoll öfver civilärenden, hållet inför Hans

May.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

27 mars 1908.

Närvarande:

Hans excellens lierr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,

Statsråden: Albert Petersson,

Alfred Petersson,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Koos,

SWARTZ,

grefve Hamilton,

grefve Ehrensvård,

Malm.

Departementschefen, statsrådet grefve Hamilton anförde.

Hos Kung]. Maj:t har direktionen för Strömsholms nya kanalbolag,

jämlikt af aktieägarna i nämnda bolag å bolagsstämma den 9

juni 1906 fattadt beslut, i underdånighet anhållit, att staten måtte

till sig lösa kanalverket med allt hvad därtill hörer.

Innan jag redogör för denna framställning, anser jag mig böra i

korthet lämna en beskrifning öfver Strömsholms kanal och dess tillkomst.

Från sjön Barken i Dalarna framrinner Kolbäcksån genom åtskilliga

sjöar i Västmanland ned till en vik af Mälaren, genomskärande

Angående

inköp af

Strömsholms

kanal m. m.

Kanalens

tillkomst

m. in.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 123.

flera af Sveriges viktigaste bergslager med rika malmtillgångar ock en

sedan gammalt betydlig järntillverkning. Redan tidigt uppstod tanken

att genom kanalisering af Kolbäcksån underlätta varutransporten mellan

nämnda bergslager samt hamn vid Mälaren, och år 1776 gillade regeringen

en af Johan Ulfström uppgjord plan att med användande af

Kolbäcksån och de sjöar den genomlöpte anordna en farled från Smedjebacken

vid norra ändan af sjön Barken till Strömsholm vid Mälaren.

Farleden skulle få en längd af omkring 10 mil med 25 slussar, som

skulle sänka segelleden 336 fot. Bergslagernas invånare, som insågo

betydelsen af företaget, lofvade att tillskjuta penningar under villkor

att af staten få uppbära ränta därå, till dess kanal- och slussverket

blifvit färdigt, då detsamma skulle tillfalla dem såsom deras enskilda

egendom. Sedan detta blifvit beviljadt enligt nådigt bref till bergskollegium

den 23 juli 1776, öppnades aktieteckning och en direktion

tillsattes. Efter åtskilliga svårigheter till följd af brist på penningar

blef kanalen år 1795 färdig. Byggnadskostnaden uppgick till 257,700

riksdaler specie, däraf staten tillsläppt 27,000 riksdaler och konung

Gustaf III enskildt 13,000 riksdaler. Slussarnas storlek var sådan, att

kanalen kunde befaras af 4Va fot djupgående fartyg.

Genom bristande underhåll af kanalen var emellertid densamma

knappast 50 år efter det anläggningen blifvit färdig så förstörd, att

den icke utan ombyggnad kunde iståndsättas. Segeldjupet i kanalen

hade på sina ställen sjunkit till 2Vs fot.

På statens bekostnad uppgjorde därför öfverstlöjtnanten J. Edström

plan för ombyggnad af kanalen.

Uti proposition den 10 mars 1840, n:r 40, meddelade Kungl. Maj:t

Rikets Ständer, att direktionen för Strömsholms kanal- och slussverk

tillkännagifvit, att aktieägarna icke förmådde anskaffa den betydliga

summa af 1,311,884 riksdaler banko, hvartill ombyggnadskostnaden

blifvit beräknad, samt anhållit om ifrågavarande arbetes företagande och

fullbordande på statens bekostnad. Efter att hafva redogjort för hvad

i ärendet förekommit öfverlämnade Kungl. Maj:t ifrågavarande angelägenhet

till Rikets Ständers ompröfning, under förväntan att Rikets

Ständer skulle genom anvisande af särskilda medel sätta Kungl. Maj:t

i tillfälle att kunna med erforderlig skyndsamhet bringa företaget till

verkställighet vare sig medelst biträde af föranstaltad ytterligare aktieteckning

eller med tillhjälp af de tillskott, som möjligen kunde erhållas

af slussverkets innehafvare eller andra i företaget intresserade personer.

Uti skrifvelse den 14 juni 1841 meddelade Rikets Ständer, att

ständerna medgifvit, att en summa af 600,000 riksdaler banko finge

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 123.

5

i riksgäldskontoret afsätta^ för att under 15 års tid, med upplöpande

räntor, användas till årlig utbetalning af 50,000 riksdaler banko för

ombyggnad af Strömsholms kanal- och slussverk under, bland andra,

följande villkor:

att Strömsholms kanal- och slussverksbolag, mot erhållande af ett

sådant årligt anslag, tillförbunde sig att inom femton år, räknadt från

och med det år, då första anslaget af allmänna medel utginge, efter

den af öfver stlöjtnanten Edström uppgjorda plan fullborda ombyggnaden

af Strömsholms kanal- och slussverk, samt under tiden så vidmakthålla

gamla kanalen, att farten därå kunde verkställas, på det sätt öfverstlöjtnanten

Edström föreslagit, äfvensom att bolaget för befordrande af

nämnda ändamål åtoge sig foga sådan anstalt, att antingen genom

intagandet af nya delägare i bolaget eller genom bildandet af ett nytt

bolag sammanskötes det för detta företag, utöfver statsanslaget och

kanalens afkastning, erforderliga kapital af minst 200,000 riksdaler

banko;

att efter arbetets fullbordan af kanalinkomsterna afsattes 5,000

riksdaler banko om året till samlande af en fond för framtida större

reparationer, intilldess denna fond med därå upplupna och till kapitalet

lagda räntor uppginge till 200,000 riksdaler banko, hvarefter räntan

finge inberäknas bland kanalverkets inkomster; att utlåningen af dessa

medel samt bevakning af låne- och säkerhetshandlingar skulle besörjas

af bolaget på eget ansvar, hvaremot handlingarna komme att blifva

under riksgäldslcontorets vård, och att, då denna fonds kapital för större

reparationer antingen helt och hållet eller till någon del medtoges,

räntan åter skulle läggas till kapitalet och af kanalinkomsterna å nyo

afsättas 5,000 riksdaler banko årligen, till dess fonden åter uppgått till

samma belopp eller 200,000 riksdaler banko, men att däremot årliga

underhållskostnaden och mindre reparationer skulle bestridas af kanalinkomsterna

för året;

att, efter byggnadstidens förlopp samt från och med det år, då

kanalen vore fullt färdig och farbar, aktieägarna skulle, sedan kostnaderna

för kanalens och slussverkets samt kanalfartens ändamålsenliga

vidmakthållande, aflöningar och arfvoden, bevillning, jämte allt hvad

till årlig kostnad för kanalverket kunde hänföras (samt således äfven

afsättning till reparationsfonden) blifvit af dragna och godtgjorda, såsom

ränta och utdelning på sina aktier af kanalinkomsten, så vidt den

därtill lämnade tillgång, åtnjuta ett belopp af högst 15,000 riksdaler

banko om året, men att däremot all öfrig inkomst skulle tillfalla staten

såsom godtgörelse för hvad till kanalbyggnaden blifvit förskjutet;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 123.

att Rikets Ständer öfverlämnade till Knngl. Maj:t att med bolagets

direktion låta afsluta kontrakt, innefattande öfverenskomna villkor, rättigheter

och. skyldigheter; samt

att ett af fullmäktige i riksgäldskontor utsedt ombud skulle deltaga

i den årliga revisionen af kanalverkets räkenskaper.

På grund häraf bildades år 1842 ett nytt bolag under benämning

Strömsholms nya kanalbolag med ett tecknadt aktiekapital af 218,000

riksdaler banko.

Genom privilegium den 28 april 1842 meddelade Kungl. Magt därefter

bemälda bolag oktroj att ombygga Strömsholms kanal- och slussverk

samt att kanalen och dess slussar, med allt hvad därtill hörde,

allt framgent i evärdliga tider äga, underhålla och afkastningen däraf

sig till nytta använda under iakttagande af i privilegiet meddelade bestämmelser,

däribland förenämnda af Rikets Ständer föreskrift^ villkor.

Därjämte anbefallde Kungl. Maj:t styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader

att, å Kungl. Majrts och kronans vägnar, med direktionen

för det nya bolaget afsluta kontrakt om Strömsholms kanal- och slussverks

ombyggnad. Sådant kontrakt upprättades sedermera den 28 maj

1842.

Den af öfverstlöjtnanten Edström uppgjorda kostnadsberäkningen

visade sig emellertid icke tillförlitlig, hvarför bolaget hos Kungl. Maj:t

anhöll om ytterligare statsbidrag, därvid vissa ändringar ifrågasattes i

de uti Rikets Ständers skrifvelse den 14 juni 1841 föreskrift^ villkor.

Sedan Rikets Ständer enligt skrifvelse den 29 juli 1851 tillåtit

ändring i berörda villkor, har Kungl. Magt genom nådigt bref den 22

december 1851 medgifvit bolaget att, såsom understöd för kanalombyggnadens

utförande, från handels- och sjöfartsfonden under en tid af

högst nio år utbekomma ett belopp af 50,000 riksdaler banko årligen

under villkor, bland andra, att endast en tredjedel (225,000 kronor) af

understödsbeloppet skulle få anses såsom anslag utan återbetalningsskyldighet,

men de återstående två tredjedelarna (450,000 kronor) utgjorde

ett räntefritt förskott, hvilket från och med år 1860 borde med

6,000 riksdaler banko årligen, till dess full likvid skett, återgäldas till

nämnda fond; att dessa 6,000 riksdaler banko borde af kanalinkomsterna

utgå, innan någon utdelning å aktierna enligt § 10 i det för

bolaget gällande privilegium finge åtnjutas, hvaremot den summa, som

efter ombyggnadsarbetets fullbordande skulle, enligt § 5 i privilegiet,

årligen afsättas till reparationsfond, finge minskas från 5,000 till 3,000

riksdaler banko under så lång tid,- som åtginge för amortering af det

nämnda statsbidraget; samt att, intill dess Kungl. Maj:t kunde annor
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 123.

lunda förordna, den årliga utdelningen å aktierna i kanalverket icke

Unge öfverstiga 3 procent å aktiekapitalet.

Genom nådigt bref den 1 februari 1861 har Kungl. Maj:t sedermera

medgifvit anstånd till 1863 års slut med verkställande af afbetalning

å nämnda lån, dock under villkor att aktieägarna frånträdde allt

anspråk på utdelning, så länge anståndet varade.

Vidare har Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 11 september

1863 förklarat, att aktieägarna finge från och med samma år erhålla ränta

och utdelning, i enlighet med hvad det för kanalbolaget den 28 april

1842 utfärdade nådiga privilegium i dylikt fall föreskrefve.

Uti den underdåniga ansökningen har kanaldirektionen framhållit,

hurusom genom tillkomsten af statsbanan Krylbo—Örebro samt Stockholm—Västerås—Bergslagens,

Ramnäs—Kolbäck, Engelsberg—Ludvika

och Ludvika—Nyhammars järnvägar inkomsterna af kanaltrafiken i höggrad

minskats.

Ett synnerligen betydelsefullt afbräck vållade särskildt statsbanan

Krylbo—Örebro, som beröfvat kanalen en af dess bästa kunder, nämligen

Fagersta ansenliga brukskomplex med underlydande järnförädlingsverk,

grufvor och hyttor. Dessutom hade Stockholm—Västerås—Bergslagens

järnväg år 1902 utlagt ett bispår från Västanfors till närliggande

grufvor, hvarigenom kanalleden från år 1903 förlorade största

delen af sin malmfrakt. Af en vid kanaldirektionens ansökning fogad

specialtariff inhämtades vidare, hurusom Stockholm—Västerås—Bergslagens

järnväg under den tid, seglationen å kanalen fortginge, men

icke en enda dag därutöfver våldsamt sänkte frakttaxan. År 1899 hade

kanalafgifterna med hänsyn till de enskilda järnvägarnas konkurrens

måst reduceras med 20 %, men sedermera hade ytterligare nedsättning

för de viktigaste varuslagen ägt rum med ända till 50 % under den år

1899 reducerade taxan. Om det läge någon sanning i det gängse ryktet,

att fråga skulle vara å bane att förmå kanalbolaget att till järnvägarna

afyttra kanalaktierna och detta blefve verklighet, komme järnvägarna

i tillfälle att bereda sig ersättning för sina under konkurrenstiden åsamkade

förluster. Det borde emellertid ligga i statens intresse både med

hänsyn till det allmännas bästa och de för sträckningar staten gjort för

kanalbyggnaden, att trafiken å kanalen icke på sådant sätt så godt som

omintetgj ordes.

De broar, som för järnvägarna anlagts öfver kanalen, åstadkomme

vidare svåra rubbningar i kanaltrafiken. Särskildt hade den af Stockholm—Västerås—Bergslagens

nya järnvägsaktiebolag öfver kanalen vid

Kanaldirektionens

framställning.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majds Nåd. Proposition No 123.

Kolbäck byggda järnvägsbron vållat kanalbolaget många och stora svårigheter.

Då bron hölles stängd för kanaltrafik jämväl under vagnsväxling

vid Kolbäcks station, inskränktes i själfva verket möjligheten

för ångare och segelfartyg att passera Kolbäcksbron till 4 å 5 timmar

dagligen.

Staten hade sålunda tillåtit, att järnvägslinjer dragits tvärs öfver

och längs efter kanalen, utan att kanalbolaget tillerkänts någon ersättning,

under det t. ex. järnvägsstyrelsen framhållit såsom en helt naturlig

sak, att Norra Hälsinglands järnväg borde beredas skälig ersättningför

det intrång i dess trafikområde, som denna järnväg kunde komma

att lida genom norrländska ostkustbanan. De svårigheter för fraktfarten

å kanalen, som uppkomme genom de öfver densamma anlagda

järnvägsbroarna, inverkade högst menligt på kanalinkomsterna, emedan

både fartygsägare och godsafsändare droge sig för att anlita en trafikled,

som på detta sätt bereddes svårigheter. Om de läte öfvertala sig

att det oaktadt betjäna sig af kanalen, fordrade de nedsättning i kanalafgifterna.

Ännu menligare än på godstrafiken hade hindren vid järnvägsbroarna

inverkat på passagerartrafiken utmed den i följd af dess vackra

naturscenerier tillförene lifligt trafikerade kanalleden. De resande ville

helt naturligt ej underkasta sig oberäkneliga och långa väntningstider

vid de olika järnvägsbroarna, allt medan de därstädes såge, huru alla

tåg ginge obehindradt förbi.

Det borde vara tydligt för en hvar, att, om staten såsom sin egendom

disponerade kanalen, de flesta af ofvan antydda svårigheter kunde

väsentligen minskas, ja delvis alldeles undanröjas, och syntes detta vara

det icke minst talande skälet för att staten borde, efter ersättning åt

aktieägarna för deras i företaget insatta medel, direkt öfvertaga administrationen

af kanalen. Staten hade å denna ort många stora, fastän

understundom sinsemellan något divergerande intressen att bevaka

och kunde genom utveckladt näringslif i kanalens omnejd vinna åter,

hvad staten tilläfventyrs ginge miste om i fråga om inkomst af kanaltrafiken

för att tillgodose hvad som ur statssynpunkt ansåges vara viktigare.

Kanalens förtroendemän emotsåge med stort bekymmer, att svårigheter

måste uppstå för kanalbolaget att i alla delar kunna fullgöra sina

enligt privilegieurkunden fastslagna förpliktelser och därjämte återgälda

upptagna lån, och än mera syntes det under nuvarande förhållanden

uppstå svårigheter för bolaget att till fromma för industrien på ett fullt

tillfredsställande sätt kunna uppehålla kanaltrafiken. Nu hotade det till

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 123.

9

och med att blifva en tvingande nödvändighet att uppskjuta en del

välbehöfliga förbättringsarbeten å kanalen.

Under sådana förhållanden ville det synas vara för statsverket

ändamålsenligt och med rättvisa mot aktieägarna mest öfverensstämmande,

om staten löste nt aktieägarnas kapitalfordran för gjorda aktieinbetalningar.

Aktieägarna hade ju onekligen genom statsmyndigheternas

åtgöranden fått en mycket dålig ränta å insatta aktiemedel och ändock

i det längsta sträfvat att betala upptagna lån både till staten

och enskilda långifvare, men nu hotade den ekonomiska bärkraften att

svika dem.

Fraktafgifterna hade under senare tider till fromma för industri

och handel hållits låga genom kanalens och järnvägarnas inbördes täflan

att få besörja varornas befraktning, men komme all makten järnvägarna

till godo, då vore också all konkurrens borta.

Af den lämnade redogörelsen framginge, att kanalbolaget icke

genom egna åtgärder eller någon som helst uraktlåtenhet vid vården

af kanalens angelägenheter föranledt de svårigheter, hvaruti det råkat,

utan att myndigheterna af hänsyn till andra statsändamål faktiskt

kringsknrit kanalbolagets oktroj å ifrågavarande trafikled och därigenom

vållat kanalbolagets nu brydsamma läge.

Direktionen har därför anhållit, att Kungl. Maj:t måtte aflåta proposition

till Riksdagen om kanalens inlösande till statsverket.

Vidare har direktionen anfört, att, i fall denna direktionens underdåniga

framställning ej skulle vinna nådigt afseende, någon lindring i

de kanalbolaget åliggande förpliktelserna dock syntes kunna bolaget

beredas, därest, såsom en ringa godtgörelse för de olägenheter, som i

trots af fastställda privilegier och oktroj vållats kanalbolaget från statens

och enskilda järnvägars sida, åtminstone den återstående skulden

till handels- och sjöfartsfonden, som från början utgjorde 450,000 kronor

och efter verkställda afbetalningar nedgått till endast 63,000 kronor,

blefve efterskänkt. Dylik eftergift af skuld till statsverket hade

tillförene ägt rum, i hvilket afseeende direktionen tilläte sig åberopa,

att Rikets Ständer i februari månad år 1830 beslutit att till förmån för

Hjälmare kanal efterskänka dess skuld till ett belopp af 730,000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i ärendet afgifvit infordradt

underdånigt utlåtande och häruti till en början framhållit, att någon

skyldighet för staten att för upprätthållande af de garantier, som tillBih.

till Biksd. Prof. 1908. 1 Samt. 1 Afd. 96 Haft. 2

Yttrande af

väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 123.

försäkrats bolaget genom det af Kungl. Maj:t utfärdade privilegiet, icke

kan härledas ur ordalagen i samma privilegium.

Emellertid påpekar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att enligt

styrelsens förmenande andra hänsyn kunna gorå sig gällande vid bedömandet

af frågan om statens öfvertagande af kanalen.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen erinrar, hurusom styrelsen redan

i underdånig skrifvelse den 17 november 1898 om anvisande af statsanslag

till undersökning af åtskilliga kanal- och segelleder i mellersta

Sverige framhållit, bland annat, att, sedan såväl inom de flesta kulturländer

som ock i Sverige ett storartadt arbete på järnvägarna tagit

ländernas krafter i anspråk, det därunder varit lika naturligt som nödvändigt

att arbetet på vattenvägarnas förbättring och utveckling fått

stå tillbaka. En bidragande orsak härtill torde äfven ligga i den förändring,

som inträdt i allmänna opinionen från eu öfverskattning till en

underskattning af vattenvägarnas betydelse i förhållande till järnvägarna,

och en öfverdrifven fruktan för eu för de senare farlig konkurrens

emellan dessa båda samfärdsmedel. Efter järnvägsnätets hufvudsakliga

fullbordan både emellertid de flesta länder i Europa sedan omkring

tjugu år tillbaka lärt sig inse felaktigheten i allmänhet af denna uppfattning

och återgått med förnyadt intresse till utvidgande af sina

vattenvägar, på hvilkas anläggning exempelvis Tyskland och Frankrike

under nämnda tid nedlagt ett storartadt arbete. Erfarenheten hade nämligen

gifvit vid handen, att dessa vattenleder utgjorde det kraftigaste

medel såväl att underlätta de egna näringarnas kamp mot den utländska

konkurrensen som att tillföra järnvägarna ökade godsmängder och

nya godsslag. Bland fackmän och närmast intresserade näringsidkare

hade åsikterna vunnit alltmera stadga och utbredning om nödvändigheten

för ett land att underlätta icke blott den yttre utan äfven den

inre sjöfarten till eu kraftig bundsförvant och ett värdefullt komplement

till järnvägsnäten. På senare tider hade äfven i Sverige visat

sig tecken till ett vaknande intresse för utvecklandet af landets vattenvägar,

och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vore förvissad, att den tid

snart skulle komma, då man allmänt insåge fördelen och nödvändigheten

— till och med från järnvägssynpunkt — af att utsträcka och

förbättra både de helt konstgjorda och de naturliga vattenvägarna till

fraktfart med därför lämpliga fartyg.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förenämnda framställning hade

utmynnat i en hemställan om anvisande af statsanslag för utförande af

en statistisk och teknisk utredning jämte planer och kostnadsförslag

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 123 11

till om- eller nybyggnad af vissa segelleder, bland andra Strömsholms

kanal.

Vidare erinrar styrelsen, att Riksdagen nti skrifvelse till Kungl.

Maj:t den 7 maj 1900 anfört, att frågan om utvidgning ocli förbättring

af de inre vattenvägarna i vårt land otvifvelaktigt vore af den betydelse,

att det måste anses önskvärdt, att genom statens försorg åtgärder

vidtoges för vinnande af den närmare utredning, som erfordrades

för att bedöma i hvad mån viktigare företag för berörda ändamål lämpligen

borde komma till utförande, men då beslutad undersökning för

utvidgning och ombyggnad af Trollhätte kanal ännu icke vore fullbordad,

ansåge Riksdagen lämpligast att först efter det fullständig utredning

angående ombyggnad af Trollhätte kanal blifvit framlagd

beslut fattades om verkställande af undersökningar rörande andra

kanal- och segelleder, och att, där särskilda omständigheter kunde påkalla,

att undersökning redan tidigare verkställdes rörande någon viss

del af kanalled, Kungl. Maj:t icke skulle underlåta att vidtaga de åtgärder,

som kunde anses vara af omständigheterna påkallade.

Uti sitt ifrågavarande utlåtande yttrar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

vidare. Att vattenvägarna ägde stort företräde i billigare fraktkostnad

framför landtkommunikationerna syntes vara påtagligt likasom

att denna omständighet ägde den största betydelse vid framforsling af

större och tyngre godsmängder, hvilkas transporterande icke vore beroende

af kortast möjliga tid. För landets utveckling vore det därför af

stor vikt, att hufvudkanallederna uppehölles på ett sådant sätt, att deras

trafikförmåga vidmakthölles och utvecklades i stället för att minskas,

och att trafikafgifterna bestämdes så att industrien funne med sin fördel

förenligt att använda dessa transportvägar.

Med hänsyn till båda dessa betydelsefulla faktorer tvekade väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen icke att uttala såsom sin mening, att för kanalväsendets

utveckling det vore fördelaktigast, om staten vore ägare af

de större, viktigare kanallederna, af hvilka en del jämväl syntes äga ett

särskildt statsintresse ur försvarssynpunkt. Uti förevarande fall funnes

därjämte andra viktiga skäl, som talade för att staten borde förvärfva

Strömsholms kanal. I konkurrensen mellan kanalen och densamma berörande

järnvägar vore kanalbolaget, såsom ock i den underdåniga

skrifvelsen påpekats, för närvarande den underlägsna parten, som genom

en hård konkurrens från järnvägarnas sida med däraf framtvunget fortsatt

nedpressande af fraktafgifterna bringats därhän, att bolaget stode

inför nödvändigheten att till skada för ett ordentligt underhåll af kanalen

uppskjuta en del välbehöfliga förbättringsarbeten å densamma. Redan

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 123.

denna omständighet att bolaget kunde komma att bringas därhän att

icke längre förmå underhålla kanalen, hvilket skulle medföra att kanalens

betydelse ginge förlorad, syntes påkalla statens mellankomst. Sedan

man väl kommit därhän att bolaget icke längre mäktade nöjaktigt underhålla

kanalen och en minskning i kanalens trafikförmåga därför inträdde,

syntes därefter den nedsättning i fraktafgifterna å järnvägarna, som nu

under konkurrensen med kanalen ägde rum, komma att upphöra till

stort men för kringliggande orter, hvarest många stora industriella verk

och inrättningar vore belägna. Otvifvelaktigt förelåge här ett statsintresse

att bevara.

Efter att hafva lämnat en redogörelse rörande de föreslagna villkoren

för kanalens öfvertagande af statsverket fortsätter väg och vattenbyggnadsstyrelsen.

Det vore uppenbart, att den vattenkraft, som kanalen dels ägde dels

förfogade öfver, och som till vissa delar nu vore uthyrd för omkring 8

kronor per turbinhästkraft och år i vattenränta, skulle dels kunna af

staten med fördel utnyttjas dels i mån som vattenkraftens värde med

tiden växte kunna i hyra inbringa väsentligen mera än nuvarande 8

kronor per hästkraft och år. Vidare vore äfven klart att, om kanalen

komme i statens ägo, staten äfven kunde på ett helt annat och mera

effektivt sätt än det enskilda kanalbolaget förhindra, att kanalafgifterna

måste sänkas, enär staten borde kunna äga i sin hand att reglera taxefrågorna

och hindra exempelvis Stockholm—Västerås—Bergslagens järnväg

att genom särskilda undantagstariffer helt enkelt ruinera kanalrörelsen.

Staten borde gifvetvis vidare till fromma för de industririka

orter, genom hvilka kanalen ginge, kunna vidmakthålla kanalen och

därigenom äfven hindra att järnvägarna, sedan kanaldriften omintetgjorts

genom upprepade nedsättningar af tarifferna under seglationstiden, därefter

betungade trafikanterna med höga fraktafgifter, sedan all konkurrens

bringats ur världen.

Under framhållande slutligen att staten, äfven om naturligen värdet

af själfva kanalen med tillhörande inrättningar icke nu motsvarade

det bokförda anläggningsvärdet 2,803,528 kronor 56 öre, redan i och

med förvärfvandet af dels bolagets jordegendom, byggnader, boställsoch

förrådshus, hamn- och lastageplats, inventarier, redskap och materialier,

hvilkas värde syntes ungefärligen motsvara det bokförda värdebeloppet

omkring 184,400 kronor, dels reparationsfonden cirka 318,300

kronor, skulle erhålla en valuta, som mer än motsvarade hvad staten

finge utgifva för kanalverkets förvärfvande, har väg- och vattenbygg
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 123. 13

nadsstyrelsen, med hänsyn till hvad styrelsen anfört, i underdånighet

hemställt

dels att Kungl. Maj:t måtte hos Riksdagen göra framställning om

inköp för statens räkning af Strömsholms kanal genom återgäldande

till kanalbolagets aktieägare af deras gjorda aktieinbetalningar, för hvilket

ändamål skulle användas dels reparationsfonden, dels 5,086 kronor 1 öre,

som skulle härför särskildt anvisas,

dels att, i händelse af Riksdagens bifall till sådan Kungl. Maj:ts

nådiga framställning, Kungl. Maj:t täcktes uppdraga förvaltningen af

Strömsholms kanal åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som jämlikt af

Kungl. Maj:t förut gifvet bemyndigande öfvertagit förvaltningen af den

staten tillhöriga Väddö kanal.

Till följd af nådig remiss har statskontoret afgifvit underdånigt

utlåtande och däruti anfört hufvudsakligen följande.

I fråga om lämpligheten och önskvärdheten af ifrågavarande kanalverks

inlösen för statens räkning funne sig statskontoret kunna ansluta

sig till hvad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i sådant afseende anfört;

och hade nämnda styrelses förslag beträffande sättet för köpeskillingens

likviderande icke gifvit statskontoret anledning till annan erinran

än att, då reparationsfonden vore placerad i obligationer, vid 1906

års slut i riksgäldskontoret bokförda till nominellt värde af 315,033

kronor 33 öre, det måste förutsättas, att det af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

för köpeskillingens gäldande angifna fyllnadsbeloppet

skulle visa sig för ändamålet otillräckligt. Den ekonomiska sidan af det

föreslagna inköpet vore emellertid enligt statskontorets förmenande ingalunda

fullt utredd. Enligt hvad af ansökningen framgmge, hade bolaget i

brist på erforderliga medel måst eftersätta en hel del nödiga förbättringar

och reparationer vid kanalverket; och på grund häraf ville det synas sannolikt,

att staten såsom ägare af kanalverket måste vara beredd att därå

nedlägga kostnader, för hvilka ersättning i ökade trafikinkomster icke

med någon säkerhet kunde påräknas. I nu berörda afseende syntes utredning

af behörig myndighet erfordras, innan förslaget kunde anses

färdigt att till afgörande framläggas.

Hvad anginge bolagets skuld till handels- och sjöfartsfonden, hade

bolaget å berörda försträckning erlagt afbetalningarna för åren 1863—

1905 med tillhopa 387,000 kronor; hvaremot 1906 års amorteringsbelopp

ännu vore oguldet i afvaktan på utgången af nu förevarande

fråga. Återstående skulden utgjorde alltså 63,000 kronor.

Utlåtande af

statskontoret.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Utredning af

öfyerstlöjtnanten

0. Z.

Ekdahl och

t. f. öfveringenjören

H.A.Djurberg.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 123.

Därest det föreslagna inköpet af kanalverket för statens räkning

komme till stånd, syntes statsverket böra godtgöra handels- och sjöfartsfonden

för dess återstående fordran till följd af nämnda försträckning.

I händelse sådant inköp icke komme att äga rum, ansåge statskontoret,

som icke funne giltiga skäl föreligga att nu efterskänka handelsoch

sjöfartsfondens hela fordran, dock bolagets brydsamma ekonomiska

belägenhet kräfva, ätt någon lindring i betalningsskyldigheten bereddes

bolaget för att sätta detsamma i tillfälle att bekosta erforderliga förbättringar

och reparationer å kanalen, i den mån kostnaderna härför

tilläfventyrs icke kunde gäldas af den i riksgäldskontoret deponerade

reparationsfonden. I sådant syfte ville statskontoret föreslå, att bolaget

tills vidare under fem år från och med år 1907 befriades från skyldigheten

att å skulden till handels- och sjöfartsfonden göra af betalningar

under villkor, att aktieägarna frånträdde anspråk på utdelning under

nämnda tid, samt att tillgängliga medel användes till kanalverkets förbättrande.

Sedan Kungl. Maj:t den 5 juli 1907 bemyndigat chefen för civildepartementet

att tillkalla två personer för att verkställa värdering af

Strömsholms kanal med allt hvad därtill hörde samt afgifva förslag

rörande sättet för kanalens förvaltning, därest densamma öfvertoges af

staten, äfvensom verkställa den öfriga utredning af ärendet, som kunde

vara erforderlig, har den 10 september 1907 dåvarande chefen för civildepartementet

anmodat öfverstlöjtnanten i väg- och vattenbyggnadskåren

Ossian Zacharias Ekdahl samt t. f. öfveringenjören vid Göta

kanal Henning August Djurberg att verkställa ofvannämnda värdering

och utredning samt afgifva omförmälda förslag, därvid särskildt borde

undersökas,

1) huruvida kanalen vore väl underhållen eller huruvida särskilda

reparations- och förbättringsarbeten vore erforderliga för dess försättande

i godt skick samt eventuella kostnader för dessa arbeten;

2) hvilken afkastning, som kunde beräknas af kanalen;

3) beloppet af de till kanalbolagets nuvarande och förutvarande

tjänstemän och betjänte utgående aflöningar och pensioner;

4) frågan om bolagets äganderätt till vattenfallen invid kanalen;

samt

5) storleken af den lösensumma, som enligt de af direktionen angifna

grunder skulle komma att af staten erläggas.

Tillika skulle uppgöras fullständigt förslag till löne- och omkost
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Ma,j:ts Nåd. Proposition No 123. 15

nadsstat för kanalen under förutsättning att densamma komme i statens

hand.

Till följd häraf hafva Ekdahl och Djurberg till chefen för civildepartementet

ingifvit yttrande i ämnet, däruti de, med förmälan att

de från och med den IT till och med den 15 november 1907 verkställt

besiktning af kanalen i dess helhet med allt hvad därtill hörde, lämnat

utlåtande rörande de frågor, som de anmodats utreda, hvilket utlåtande

innehåller, bland annat, följande:

»1. Hvilken afkastning, som kan beräknas af kanalen.

Vid genomgående af Strömsholms nya kanalbolags räkenskaper

hafva vi funnit att kanalverkets bruttoinkomster under tioårsperioden 1897—

1906 varit i sin helhet:.

År 1897.

» 1898.

» 1899.

» 1900.

» 1901.

» 1902.

» 1903.

» 1904.

» 1905.

» 1906.

kronor 107,979: 03

» 97,802: 42

)) 91,661: 78

» 78,883: 99

» 49,563: 57

61,432: 19

» 65,908: 92

» 62,701: 49

» 64,515: 36

)) 68,751: 79

Vi hafva vidare funnit, att bruttoinkomsterna i öfvervägande grad

hafva utgjorts af dels de direkta sluss- och kanalinkomsterna, dels

ränta å kanalverkets reparationsfond, hvartill från och med år 1902

kommit en afsevärdt bidragande inkomstpost i form af arrendeafgifter

för af kanalbolaget utarrenderade, kanalen tillhöriga vattenfall, öfriga

delen af bruttoinkomsterna har utgjorts af vissa mindre, från olika håll

inflytande tillfälliga och diverse inkomster samt diverse mindre ränteposter

m. in.

De ofvannämnda posterna, som i hufvudsak varit bestämmande för

bruttoinkomsternas storlek, hafva under den förenämnda tioårsperioden

utgjort följände belopp, nämligen:

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Mag ds Nåd. Proposition N:o 123.

•

Sluss- och

kanal - inkomster.

Er.,

Kanta å repara- tionsfonden.

Kr.

Inkomst af

vattenfall.

Kr.

Summa.

Kr.

År 1897................................

92,132

21

11,745

87

—

—

103,878

08

» 1898................................

82,369

77

11,488

66

—

—

93,858

43

»j 1899................................

75,213

73

11,488

66

--

—

86,702

39

» 1900...............................

56,014

52

11,534

66

—

—

67,549

18

» 1901................................

34,532

80

11,505

88

—

—

46,038

68

» 1902................................

33,359

83

11,508

66

15,350

—

60,218

49

» 1903................................

34,587

01

11,508

66

15,350

—

61,445

67

.. 1904................................

33,172

93

11,508

66

15,350

—

60,031

59

.< 1905................................

34,552

58

11,508

66

15.359

—

61,411

24

» 1906................................

36,830

52

11,508

66

16,850

—

65,189

18

Orsaken till den betydliga nedgång i bruttoinkomsterna, hvilken

sålunda ägt rum under de senaste tio åren, torde väsentligen härröra

af tillkomsten af nya järnvägar inom kanalens gamla trafikområde,

hvilka tillsammans med kanalens äldre konkurrent, Stockholm Västerås

—Bergslagernas järnväg, dragit till sig godstransporter, som under en

föregående tid ombesörjts af kanalen. Öppnandet för allmän trafik

under åren 1899 —1900 samt 1902 af järnvägslinjerna Kolbäck Ramnäs,

Örebro—Krylbo, Engelsberg—Ludvika och Ludvika—Nyhammar

samt bispåret från Vestanfors station å Engelsberg Ludvika järnväg

har med ens under åren 1899—1901 kommit sluss- och kanalinkomsterna

å Strömsholms kanal att sjunka ned till föga mer än 40 A af

det belopp, de utgjorde under år 1898 före dessa järnvägars öppnande

för trafik. _ .

Emellertid synes dessa järnvägars reducerande inflytande a kanalens

inkomster därefter icke hafva ökats, i det att under de följande

6 åren, 1901—1906, sluss- och kanalinkomsterna bibehållit sig konstanta

och till och med visat någon tendens till ökning under de senaste

tvenne åren. 0 , .. .

Med fästadt afseende å dessa nu anförda förhållanden äro vi åt

den åsikten, att man försiktigtvis bör lägga resultaten åt allenast dessa

sista 6 år till grund för bedömandet af de sluss- och kanalinkomster,

som må kunna beräknas af kanalen.

En ingående granskning af öfriga inkomstposter gifver äfven stöd

för den åsikten, att man i afseende såväl å de tillfälliga inkomster, som

för de olika åren äro af växlande art, som ock å de af mera konstant

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition No 123.

art varande diverse mindre inkomster och dito räntor samt de vid

Borgås bro utgående bropenningarna, gör klokt i att lägga till grund

för beräkningarna endast de 6 sista åren, enär äfven dessa inkomster

under denna tidsperiod varit lägre än tidigare samt dessutom till

storleken föga växlande för dessa år.

I afseende å de vid Borgås hamn utgående hamnpenningarna är

att märka, att de trenne sista åren 1904—1906 af senaste tioårsperioden

utvisat ett väsentligt lägre belopp än under de första sju åren af perioden,

hvarför denna inkomstpost af oss beräknas med stöd af endast

nämnda tre sista årens belopp. — Ränteafkastningen å reparationsfonden

samt inkomsten af vattenfall och fastigheter kunna däremot, såsom fixa,

införas i beräkningen med 1906 års värden.

Med stöd af nu nämnda iakttagelser beträffande de olika inkomstkällorna

för Strömsholms kanal anse vi, att bruttoinkomsterna för kanalen

för närmaste framtiden kunna uppskattas till nedan angifna belopp,

nämligen:

Sluss- och kanalinkomster.....................................

Hamnpenningar vid Borgås hamn.....................

Ränta å reparationsfonden................................

Inkomst af vattenfallen..........................................

» af fastighet (excl. vattenfall) ...........

Bropenningar vid Borgås bro...............................

Diverse inkomster af méra konstant art..........

Tillfälliga inkomster af årligen växlande art

Diverse mindre räntor ...........................................

kronor

))

v

»

))

34,500

230

11,508

16,850

95

408

828

745

390

Beräknade bruttoinkomster kronor 65,555

66

34

Kanalverkets driftkostnader under tioårsperioden 1897—1906 hafva varit:

År

1897 ..............

kronor

70,304: 82

»

1898 ...............

64,691: 68

»

1899 ...............

»

64,685: 66

»

1900 ...............

»

62,709: 29

»

1901 ...............

»

41,328: 60

»

1902 ...............

38,929: 82

»

1903 ...............

»

45,193: 28

»

1904 ...............

»

48,321: 89

»

1905 ..............

))

49,618: 37

»

1906 .............

»

51,965: 66

Prof.

1908. 1 Samt.

1 Afl.

96 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 123.

De största utgiftsposterna hafva utgjorts af kostnaderna för kanalverkets

underhåll och förbättring, aflöningar till kanalverkets tjänstemän

och betjänte samt administration. Till dessa mera betydande poster

komma mindre sådana för underhåll af kanalens jordbruksfastigheter,

för utskylder och för jordersättningar för kanalområden, för pensionering

och fattigförsörjning samt ersättning och försäkring för olycksfall.

De förstnämnda mera betydande posterna, som utgjort den väsentliga

delen af driftkostnaderna, hafva under tioårsperioden utgått med

följande belopp, nämligen:

Kanalverkets

Aflöningar till

underhåll och

tjänstemän och

Administration.

Summa.

förbättring

betjänte.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

År

1897................................

45,875

63

13,566

50

5,216

39

64,658

52

»

1898...............................

40,966

26

13,646

—

5,041

98

59,654

24

»

1899................................

41,586

66

13,297

50

5,182

53

60,066

69

»

1900...............................

32,133

95

12,800

50

5,040

29

49,974

74

»

1901................................

19,283

89

12,738

50

5,117

40

37,139

79

»

1902................................

18,133

89

12,734

50

5,024

49

35,892

88

»

1903................................

23,455

23

12,786

50

5,841

77

42,083

50

»

1904................................

26,593

76

12,741

50

5,904

41

45,239

67

))

1905................................

28,420

69

12,749

50

5,010

02

46,180

21

»

1906................................

31,303

73

12,765

50

4,962

07

49,031

30

Samtidigt därmed att kanalverkets inkomster i följd af tillkomsten

åren 1899—1900 af de konkurrerande järnvägslinjerna nedgått, hafva

äfven driftkostnaderna måst reduceras. Af räkenskaperna synes framgå,

att detta torde hafva skett genom att för närmaste tiden afstå från

vidtagande af särskilda förbättringar å kanalen och inskränka sig till

allenast dess nödvändiga underhåll. Något afsevärdare nedbringande

af kostnaderna för administration, aflöningar åt tjänstemän och betjänte,

pensioner och fattigförsörjning samt utgifter för olycksfallsförsäkring

har icke kunnat ske.

Då vi genom vår besiktning af kanalverket i dess helhet konstaterat,

att, äfven om vissa förbättringsarbetens utförande skulle göra

kanalleden tjänligare och således vara önskvärda, dess nödvändiga underhåll

icke kan anses hafva blifvit eftersatt under depressionsperioden

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 123.

1901—1906, så hafva vi ansett oss kunna med stöd af sistnämnda

6-årsperiod beräkna kanalverkets driftkostnader, sådana de under bolagets

nuvarande regim torde komma att ställa sig för den närmaste framtiden,

därest inga egentliga förbättringsarbeten utan endast nödiga underhållsarbeten

verkställas, och hafva vi på sådana grunder funnit dessa driftkostnader

kunna uppskattas till i genomsnitt nedan angifna belopp nämligen:

Kanalverkets underhåll.........................................................

Aflöningar till kanalverkets tjänstemän ........................

» » » betjänte ..............................

Administration ........................................................................

Underhåll af kanalverket tillhöriga fastigheterna

Norrtunbo och Finntorp .............................................

Utskylder samt jordersättningar för kanalområden .

Pensionering och fattigförsörjning....................................

Försäkringsafgifter och ersättning för olycksfall......

Kanalverkets driftkostnader under

kronor

24,535

—

)>

7,950

—

»

4,800

—

5,310

—

»

165

_

»

1,805

—

»

735

—

»

455

—

kronor

45,755: —

Uti vårt i det efterföljande afgifna förslag rörande sättet för kanalverkets

förvaltning och skötsel, därest detsamma öfvertages af staten,

hafva vi funnit oss böra föreslå vissa ändringar med afseende å personal

och aflöningsstat., hvilka ändringar skulle medföra en obetydlig

höjning af aflöningsstaten utan att dock föranleda någon ökning af

driftkostnaderna, enär kostnaderna för administrationen i motsvarande

grad minskas under förutsättning att kanalverkets förvaltning ordnas på

det sätt vi uti afd. VII närmare angifva.

På grund häraf anse vi oss böra uppskatta driftkostnaden för kanalverket

till nedan angifna belopp, därest detsamma öfvertages af staten

och administrationen ordnas på nyssnämnda sätt, samt under samma

förutsättning att egentliga förbättringsarbeten få anstå, till dess ökade

kanalinkomster kunna medgifva sådana arbetens utförande:

Kanalverkets underhåll.........................................................

Aflöningar till kanalverkets tjänstemän ........................

» ):> » betjänte ..............................

Administration (expenser: se afd. VII)...........................

Underhåll af kanalverket tillhöriga fastigheterna

Norrtunbo och Finntorp .............................................

kronor 24,535:

» 11,250:

» 4,800:

» 2,000:

» 165:

Transport kronor 42,750: —

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 123.

Transport kronor 42,750: —

Utskylder samt jordersättningar för kanalområden... » 1*805: —•

Pensionering och fattigförsörjning ................................. » 735:__

Försäkringsafgifter och ersättning för olycksfall ...... » 455: —

Kanalverkets driftkostnader efter dess

öfvertagande af staten Summa kronor 45,745: —

eller samma belopp som under kanalbolagets nuvarande billiga regim.

Då Strömsbolms nya kanalbolag i sin underdåniga framställning

anhåller, att staten måtte öfvertaga kanalverket genom att dels utlösa

aktieägarna med 323,400 kronor, dels öfvertaga bolagets resterande lån

å tillsammans 85,000 kronor, erbjudes staten sålunda att förvärfva kanalverket

med allt hvad därtill börer för en lösesumma af 408,400

kronor. Därvid skulle staten erhålla förutom själfva kanalen bland annat

kanalverkets reparationsfond, uppgående vid 1906 års slut till 318,313

kronor 99 öre, samt i kanalverkets förråd befintliga inventarier, redskap

och materialier, som den 31 december 1906 hade ett värde af c:a 56,500

kronor. Då reparationsfonden torde, äfven om staten öfvertager kanalen,

böra bibehållas orubbad för enahanda ändamål som hittills, skulle

sålunda lösenbeloppet 408,400 kronor med afdrag för värdet af förrådsartiklarna

böra af kanalrörelsen förräntas, således ränta beräknas å

351,900 kronor.

Enligt hvad i det föregående är anfördt, torde bruttoinkomsten af

kanalverket, med hvad därtill hörer, kunna beräknas till 65,555 kronor

och driftkostnaden efter kanalverkets öfvertagande af staten kunna beräknas

till 45,745 kronor. Skillnaden, eller 19,810 kronor, skulle således

gifva dels ränta å förenämnda 351,900 kronor med 4 %, uppgående

till 14,076 kronor, dels ett öfverskott af c:a 5,734 kronor för år.

Den afkastning, som skulle kunna beräknas af kanalen, därest den

af staten öfvertages på de af kanalbolaget erbjudna villkoren, skulle

sålunda kunna uppskattas till 4 % ränta å lösensumman samt ett belopp

af c:a 5,700 kronor för år att afsätta till reservfond, under förutsättning

att egentliga förbättringsarbeten å kanalleden få anstå, till dess

ökade kanalinkomster kunna medgifva dylika arbetens utförande, såframt

de icke utföras med af staten för ändamålet särskildt anvisade

medel.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 123.

21

II. Frågan om kanalbolagets äganderätt till vattenfallen invid kanalen.

Af de vid Strömsholms kanal belägna vattenfallen i Kolbäcksån

äro de flesta genom dammbyggnader utnyttjade i industriens tjänst.

De kanalbolaget tillagda jordområdena hafva strand utmed Prestforsen,

fallet vid Norrtunbo, Bultfallet vid Skantsen, fallet vid Hallstahammars

valsverk, öfre och Nedre Trångforsen, fallen vid Ålsätra,

Hofgården, Seglingsberg, Vestanfors och öfre delen af vattenfallet vid

Sembla. Sina andelar i vattenfallen vid Prestforsen, Norrtunbo, Skantsen,

Hallstahammars valsverk och vid Ålsätra har kanalbolaget genom

särskilda till utgången af åren 1951 och 1952 gällande kontrakt utarrenderat:

andelen i Prestforsen för ett årligt arrende af 100 kronor

till aktiebolaget Sörstafors pappersbruk, andelen i vattenfallet vid Norrtunbo

för 10,500 kronor årligen till brukspatronen C. E. Iimger i Lilla

Edet, andelen i Bultfallet vid Skantsen för 2,500 kronor årligen till

bultfabriksaktiebolaget Hallstahammar, andelen i vattenfallet vid Hallstahammars

valsverk för 1,500 kronor årligen till Hallstahammars aktiebolag

samt andelen i vattenfallet vid Ålsätra för 2,250 kronor årligen

till Surahammars bruks aktiebolag, utgörande dessa arrendebelopp tillsammans

16,850 kronor årligen.

Åf de . återstående vattenfallen i ån utmed kanalbolagets strand,

nämligen vid Öfre och Nedre Trångforsen, Hofgården, Seglingsberg,

Vestanfors och öfre delen af fallet vid Sembla, har kanalbolaget ingen

arrendeinkomst. Alla dessa vattenfall, utom det vid Hofgården, äro

genom dammbyggnad utnyttjade, i det att hela vattenkraften i ån.utnyttjas

vid Nedre Trångforsen af Hallstahammars aktiebolag, vid Öfre

Trangfoisen af Svenska metallaktiebolaget i Västerås, vid Seglingsberg

af Ramnäs bruks aktiebolag, vid Vestanfors och vid öfre delen af

Sembla af Fagersta bruks aktiebolag.

Vid genomgående af de olika kontrakt och afhandlingar, genom

hvilka kanalverket förvärfvat de till kanalen nu hörande områdena,

hafva vi funnit bland annat, att vederbörande jordägare, under erkännande.

af Strömsholms nya kanalbolags äganderätt till de gamla områden,

som tillhört kanalen före dess ombyggande åren 1842—1860, öfverlåtit

och afträdt all den mark vid Sembla, Vestanfors och Hofgården, som

därutöfver vid ombyggnaden blifvit tillagd de nya kanalområdena och

att. ägarna förklarat sig mot den öfverenskomna ersättningen i årlig

afgift eller i penningbelopp en gång för alla »afhända sig och sina

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 123.

efterkommande nu cell för all framtid marken att af Strömsholms nya

kanalbolag evärdeligen ägas och besittas», samt vidare att kanalbolaget

mot vederlag i annan därför särskildt inköpt jord tillbyta sig kanalområdet

vid Seglingsberg, äfvensom att kanalområdet vid Öfre och

Nedre Trångforsen förvärfvats af kanalbolaget dels genom köp, dels

mot vederlag af annan jord.

Ingenstädes i afhandlingarna angående dessa köp eller ägoutbyten

synes af säljarna något förbehåll hafva gjorts angående bibehållande

för dem af rätt till vattnet i ån utmed stranden till de åt kanalverket

afyttrade ägoområdena, hvarför, då vattenrätten icke vid köpet eller

ägoutbytet uttryckligen särskildt undantagits från detta, kanalbolaget

torde hafva genom respektive köp eller ägoutbyten förvärfvat den vattenrätt

i Kolbäcksån, som tillhörde de af kanalbolaget sålunda förvärfvade

strandägor utmed denna. ^ o .

Såvidt vi kunnat finna, lärer kanalverket sålunda pa grund af sin

strandrätt äga laglig andel i vattenkraften jämväl i vattenfallen vid

Öfre och Nedre Trångforsen, Hofgården, Seglingsberg, Vestanfors och

öfre delen af fallet vid Sembla.

Med stöd af stadgandet i § 3 af nu gällande vattenrättsförordningen

af den 30 december 1880 nyttja de förenämnda bolagen — Hallstahammars

aktiebolag, Svenska Metall aktiebolaget, Ramnäs bruks

aktiebolag och Fagersta bruks aktiebolag — äfven kanalbolagets lott!

vattnet vid Trångforsen, Seglingsberg, Vestanfors och Sembla, enär

kanalbolaget vid de laga häradssyner, som föregått uppförandet af

dammbyggnaderna därstädes, icke velat i byggnaden deltaga.

III. Värdering af hanalen med allt, hvad därtill hörer.

I kanalverkets räkenskaper är kanalen med hvad därtill hörer vid

1906 års utgång bokförd med ett belopp af öfver 3,000,000 kronor,

motsvarande den ursprungliga kostnaden för kanalens anläggning, inköp

af nu innehafvande fastigheter, jordområden, inventarier och förråds
materialier

m. m. . ,

Vid en uppskattning af nuvarande värdet kunde visserligen det

förfaringssättet tänkas användt, att man sökte noggrannast möjligt bestämma

de afskrifningar, som skulle motsvara ^ den hittills ^inträdda

värdeminskningen för hvarje kanalverkets tillhörighet, men pa samma

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 123.

gång ett dylikt tillvägagångssätt vore synnerligen tidsödande, måste

resultatet i hvarje fall blifva till en viss grad beroende af en subjektiv

uppfattning och sålunda gifva en mer eller mindre osäker värdering.

Men dessutom komme en dylik värdering sannolikt att gifva en oriktig

uppfattning om verkliga värdet. En anläggning, den må på sin tid

ha medfört en kostnad hvilken som helst och för närvarande vara i hur

godt skick som helst, kan nämligen icke i verkligheten anses hafva

större. värde, än som motsvarar dess nettoafkastning vid tiden för

värderingen eller rättare den nettoafkastning, som anläggningen, på

bästa sätt skött, då kan gifva.

Vi finna oss fördenskull böra vid värdesättandet utgå från den af

kanalverket för närvarande påräkneliga nettobehållningen.

I det föregående hafva vi angifvit, att bruttoinkomsten af kanalverket

med hvad därtill hörer torde kunna beräknas till 65,555 kronor

och driftkostnaden efter kanalverkets öfvertagande af staten (under angifna

förutsättningen om sättet för kanalverkets förvaltning) till 45,745

kronor, hvadan nettoafkastningen kan beräknas till c:a 19,810 kronor.

Efter eu räntefot af 4 % motsvarar denna nettoafkastning ett kapitalvärde

af 495,250 kronor.

På ofvan angifna grunder anse vi sålunda, att kanalens med allt

hvad därtill hörer nuvarande värde kan uppskattas till ett belopp af

c:a 495,250 krono!-.

IV. Storleken af den lösensumma, som enligt de af kanaldirektionen

angifna grunder skulle komma att af staten erläggas.

I sin underdåniga framställning anhåller kanalbolaget, att staten

måtte öfvertaga och inlösa kanalverket med allt hvad därtill hörer i

fast och lös egendom, däri inberäknad den i riksgäldskontoret innestående

reparationsfonden om 318,313 kronor 99 öre, mot skyldighet

för staten att härför dels utlösa kanalverkets aktieägare med 323,400

kronor, dels öfvertaga återbetalningsskyldigheten för återstoden af kanalverkets

obligationslån med 22,000 kronor och återstoden å dess lån ur

handels- och sjöfartsfonden med 63,000 kronor.

Enligt dessa af kanalbolaget erbjudna grunder skulle sålunda lösensumman

uppgå till sammanlagdt 408,400 kronor, hvilken lösensumma

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 123.

således skulle med 86,850 kronor understiga det belopp, hvartill vi

finna värdet af kanalverket med allt hvad därtill hörer för närvarande

kunna uppskattas.

V. Huruvida loanalen är väl underhållen eller huruvida särskilda reparations-

och förbättringsarbeten äro erforderliga för dess försättande i godt

skick samt eventuella kostnaden för dessa arbeten.

Genom besiktning under dagarna den 11 till och med den 15 i

denna månad af Strömsholms kanal med tillhörande slussbyggnader,

förrådsbyggnader och bostadslägenheter m. m. hafva vi funnit, att kanalen

i sitt nuvarande skick är i hufvudsak väl underhållen, så att nödiga

underhållsarbeten årligen blifvit utförda till sådan omfattning, att

intet af betydelse härutinnan kan sägas hafva blifvit eftersatt, hvilket

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen genom årliga inspektioner städse

öfvervakat. För bibehållande af kanalens bestånd synes därför icke

erfordras annat än det jämna underhåll, som under normala förhållanden

alltid måste förutsättas såsom erforderligt.

Emellertid anse vi vissa rena förbättringsarbeten önskvärda. I sådant

afseende få vi anföra, att en ytterligare förstärkning af vissa kanalbanker

samt förstärkning af kanalsidorna under vatten i de gräfda

kanaldelarna medelst stenskoning skulle bidraga till en ökad trygghet

och en minskning af den årliga underhållskostnaden. En utvidgning af

sektionen för kanaldelarna ofvan och nedan Strömsholms sluss synes

oss jämväl önskvärd i samband med kanalsidornas förstärkning därstädes.

I den naturliga farleden i Kolbäcksån förefinnas vissa stråk och

pass, hvarest särskildt under flodtid råder för trafiken besvärande strömdrag.

Dessa ställen äro följande, nämligen stråket vid Bullerkällan

mellan Fagersta och Uddnäs, Sundboströmmen mellan sjöarna Stora och

Lilla Aspen, passet Flodhäll vid södra ändan af sjön Åmänningen,

Ramnäsströmmen söder om Ramnäs slussar, stråket vid Norrby bro

strax söder om »Ramnäsströmmen», Tvättstenshålet strax söder om

Norrby bro, Magforsen omkring 2 Va km. norr om Hofgårdens slussar,

Olbergaforsen omkring 3 km. söder om, Getingforsen omkring 4 km.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 123.

söder om och Laggarforsen omkring 5 km. söder om samma slussar,

Trångforsen vid norra ändan af Trångfors kanal, Kolbäcksströmmen

omkring 0,5 km. nedom Kolbäcks järnvägsbro samt Vesterkvarnströmmen

vid öfre ändan af Vesterkvarns kanal. Af dessa strömdrag synas

de vid Trångfors, Kolbäck, Vesterkvarn och Magfors vara de för trafiken

mest besvärande och sålunda rensningar bär vara i första band

erforderliga för farledens förbättrande, men, i den mån tillgångar därtill

kunde disponeras, skulle rensningar äfven i de öfriga strömdragen

väsentligen bidraga till trafikens underlättande.

För att med större tillförlitlighet kunna beräkna kostnaderna för

dessa rensningsarbeten, sktille det erfordras ingående undersökningar

på platsen, dels under pågående vårflod för uppmätningar af då rådande

stora strömhastigheter, dels vid lågvattensförbållanden för noggrann

uppmätning af nödiga tvärsektioner samt för grundundersökningar i

samtliga pass och stråk. Då den åt oss anförtrodda utredningen i fråga

om statens öfvertagande af Strömsholms kanalverk af hänsyn till ärendets

tilltänkta behandling vid instundande riksdag icke kunnat utsträckas

öfver de för nämnda undersökningar å platsen passande årstiderna,

hafva vi endast kunnat göra en mer och mindre osäker uppskattningal

de eventuella kostnaderna för samtliga de ofvan angifna förbättringsarbetena,

som vi anse böra i mån af tillgångar verkställas. Enligt en

dylik uppskattning beräknas de förberörda förbättringsarbetena kunna

utföras för en sammanlagd kostnad af 120,000 kronor.

Af dessa arbeten anse vi bankförstärkningar, stenskoningar, utvidgningar

af kanaldelarna ofvan och nedan Strömsholms sluss samt

årensningarna vid Trångfors, Kolbäck, Vesterkvarn och Magfors såsom

mera angelägna, och beräkna vi öfverslagsvis, enligt samma uppskattning,

dessa förbättringsarbeten kunna utföras för en totalkostnad af

55,000 kronor.

Dessa kostnadsuppskattningar kunna på ofvan anförda skäl endast

gifva ett ungefärligt begrepp om eventuella kostnaden för de önskvärda

förbättringsarbetena, men dessa arbeten äro ej heller af mera trängande

natur, än att de kunna och böra utföras först i mån af tillgångar eller

medelst särskildt därtill anslagna medel efter verkställande vid de rätta

årstiderna af nödiga detaljundersökningar och därpå grundade tillförlitliga

kostnadsberäkningar.

Bih. till Riksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 96 Raft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 123.

VI. Beloppet af de till kanalbolagets nuvarande och förutvarande tjänstemän

och betjänte utgående aflöningar och pensioner.

Kanalbolagets vid kanalen anställda tjänstemän utgöras af en mekanikus,

äfven benämnd direktör, hvilken därjämte innehafver och

sköter befattningen som kamrerare, samt en kassör vid hufvudstationen

(Skantzen) och tvenne uppbördsmän å linjen (vid Virsbo och Sembla).

De vid kanalen anställda betjänte utgöras af 21 sluss- och brovakter.

Löneförmånerna utgöra för kanaldirektören (samtidigt mekanikus

och kamrerare):

Lön och skjutsersättniug .......................... kr. 5,000: —

Fri boställslägenhet vid Skantzen.

Fri ved.

Kassören:

Lön ..................

............................................. kr.

2,200: —

Fri bostad vid

Fri ved.

Skantzen och

Uppbördsmännen:

Vid Virsbo .....

.............................................. kr.

550: —

» Sembla ...

............................................. »

200: —

Summa kronor

7,950: —

Löneförmånerna utgöra för kanalens slussvakter:

Lön 145 å 400 kr.

Fri bostad jämte jordområde till brukning.

Lönen varierar i allmänhet efter antalet slussar och broar, som

hvarje vakt har att sköta.

Brovakter:

Lön 100 å 135 kr.

Fri bostad jämte jordområde till brukning.

Aflöningen till sluss- och brovakterna jämte mera tillfälliga biträden

uppgår till omkring 4,800 kronor om året, med någon ringa variation

beroende af årsbehofvet af tillfälliga biträden; aflöningen för de

fast anställda sluss- och brovakterna uppgår till sammanlagdt 4,234

kronor om året.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 123. 27

Till den nuvarande kanaldirektionen utgå följande arfvoden, nämligen

:

till ordföranden .................

........................... kr.

900: —

» en ledamot .................

.......................... »

650: —

» en ledamot och kassadirektör »

1,050: —

2> en sekreterare ...........

.......................... »

650: —

Summa kronor

3,250: —

kommer

för vaktmästare .................

.......................... kr.

100: —

» expenser omkring .....

........................... >.’

1,960: —

Summa kronor

5,310: —

till hvilket belopp administrationskostnaden för närvarande i medium

uppgår.

I afsende å pensioner hafva vi inhämtat:

att kanalbolaget tillförsäkrat den nuvarande kanaldirektören pension,

att utgå med belopp af 80 % å 6,000 kronor eller med 4,800 kronor,

och den nuvarande kassören pension, att utgå med 80 % å 2,300

kronor eller med 1,840 kronor, att för båda utgå från den tid, som

aktieägarna framdeles komme att på kanaldirektionens förslag bestämma;
att

för nuvarande uppbördsmännen vid Sembla och Virsbo samt

för sluss- och brovakter icke finnes något bestämdt i afseende å pension;

samt

att sedan den 1 april 1897 utgått pension med 250 kronor om

året samt fri bostad åt f. d. uppbördsmännen och slussvaktaren vid

Sembla, hvilken pension vid pensionärens död den 7 mars 1907 upphörde.

Fattigunderstöd i kanalens enskilda fattigvård utgår årligen med

belopp, som plägar uppgå till mellan 500 och 700 kronor: exempelvis

utgick dylikt understöd

år 1880 med kronor 501: 36

år 1887 » » 546: —

år 1906 » » 697: 35

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. MajUs Nåd. Proposition No 123.

VII. Förslag rörande sättet för kanalens förvaltning och förslag till

löne- och omkostnadsstat för kanalen, under förutsättning

att den öfvertages af staten.

Strömsholms kanalverk förvaltas för närvarande af eu i Stockholm

stationerad kanaldirektion, bestående af en ordförande och 2:ne ledamöter,

af hvilken en är kassadirektör, hvarjämte direktionen har till

biträde en sekreterare.

Kanalens skötsel handhafves af en vid kanalen å den kanalverket

tillhöriga lägenheten Skantzen boende kanaldirektör med biträde af en

vid Skantzen boende hufvudkassör, 2:ne vid kanallinjen boende uppbördsmän

samt 21 sluss- och brovakter, fördelade vid de olika kanalstationerna.

Kanaldirektören, som därjämte bestrider kamrerartjänsten vid kanalen,

utöfvar den dagliga tillsynen öfver kanallinjen med slussar och

broar samt de kanalen tillhöriga byggnaderna. Han har vidare under

sin direkta vård kanalarkivet, kanalförrådet äfvensom kanalens fattigförsörjningsanstalt.

Kanaldirektören är därjämte, i sin egenskap af

kamrerare, redogörare och uppbördsman för kanalens samtliga inkomster,

med biträde härvid af hufvudkassören och de tvenne å linjen

stationerade uppbördsmännen. Det åligger vidare kanaldirektören att

hvarje höst förrätta en noggrann årsbesiktning af hela kanalleden och

att på grund af dqnna besiktning utarbeta och kostnadsberäkna fullständig

plan för kommande årets underhålls- och förbättringsarbeten,

samt att därpå i god tid före årets utgång underställa denna arbetsplan

kanaldirektionens godkännande och fastställelse, hvarefter den sålunda

fastställda arbetsplanen skall tjäna till efterrättelse vid det kommande

årets arbeten.

Löne- och utgiftsstaten

för kanaldirektionen, tjänstemännen och betjänte vid kanal verket utgår

för närvarande med de redan under afd. VI i det föregående angifna

belopp, nämligen:

Lön till ordföranden i kanaldirektionen .............................. kr.

» )> en ledamot i » )>

» » i) » och kassadirektör................................. »

» » en sekreterare............................................................... »

» » en vaktmästare vid direktionens sammanträden »

Expenser, omkring (medium)................................................... )>

Transport kr.

900: —

650: —

1,050: —

650: —

100: —

1,960: —

5,310: —

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 128.

Transport kr. 5,310: —

Lön till kanaldirektören, däri inbegripet reseersättning

i ett för allt................................ kr. 5,000: —

» till kassören ................................................ )> 2,200: —

» » 2:ne uppbördsmän å linjen.................. » 750: — = 7,950: —

» »21 sluss- och brovakter, jämte tillfälliga

biträden .................................................................. kr. 4,800: -

Summa kr. 18,060: —

utgörande nuvarande omkostnaden för administration och löner.

En enklare och billigare förvaltning och skötsel än den nuvarande

kan svårligen tänkas. Af den redogörelse vi under afd. I lämnat angående

kanalens afkastning framgår, att kanalverkets närvarande ekonomiska

ställning icke gärna kan bära väsentligen högre omkostnader

för förvaltning och skötsel.

Då enligt vår åsikt kanalens dagliga tillsyn och skötsel på ett

fullt tillfrdsstkilande sätt äfven för åtminstone den närmaste framtiden

och dess antagliga trafikförhållanden kan skötas genom de vid kanalen

för närvarande anställda tjänstemän och betjänte, finna vi oss, under

förutsättning att kanalverket öfvertages af staten, icke böra föreslå

annat än en mindre ändring uti den nuvarande personaluppsättningen

därstädes, hvilken uppsättning vi sålunda förutsätta skola bibehållas vid

kanalverket efter dess eftertagande af staten. Då vi finna det vara

oundgängligen behöflig!, att det beredes kanaldirektören någon lättnad

i den direkta skötsel af kanalförrådet, hvarmed han för närvarande är

betungad jämsides med sina öfriga mycket kräfvande åligganden såsom

kanalverkets direktör, mekanikus och kamrerare, så anse vi ock oundgängligen

erforderligt att till kanaldirektörens biträde vid kanalförrådet

anställes en materialskrifvare för att tjänstgöra å detta under kanaldirektörens

tillsyn, hvarför vi ock nedan i förslag till löne- och ornkostnadsstat

beräkna för en dylik tjänsteman ett lönebelopp, som vi,

med aktgifvande på kanalverkets knappa inkomststat och under antagande

att platsen må kunna besättas exempelvis med någon pensionerad

underofficer, sätta så lågt som till 1,000 kronor om året jämte fri

bostad, hvartill vid Skantzen lägenhet utan större kostnad synes oss

kunna beredas i kanalkontorsbyggnaden.

Med hänsyn till den för nutida förhållanden låga lön, som kanaldirektören

åtnjuter, hvilken vi finna icke motsvara vare sig den ställning,

han såsom kanalverkets direktör intager och jämväl efter dess

öfvertagande af staten torde böra intaga, eller det maktpåliggande och

mångsidiga arbete, som för kanalens skötsel och drift måste af honom

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 123.

kräfvas, finna vi oss böra föreslå sådan ändring uti de till honom för

närvarande utgående löneförmånerna, att lönen sättes till 6,000 kronor

årligen. Af sin nuvarande till endast 5,000 kronor uppgående årslön

har kanaldirektören skolat själf bekosta sina resor i tjänsten (med undantag

för resor till direktionssammanträden i Stockholm). En dylik

inskränkning i den förut knappt tilltagna lönen lär icke kunna anses

skälig eller efter kanalens eftertagande af staten riktig, hvarför vi

jämväl anse, att särskild ersättning till kanaldirektören för hans resor

i tjänsten bör i lönestaten upptagas, ehuru vi likväl finna oss böra

föreslå denna att utgå med ett fast belopp af allenast 1,000 kronor om

året i ett för allt, för att icke betunga budgeten med ett obestämdt

och sannolikt större belopp, att utgå enligt bestämmelserna för den

klass af allmänna resereglemente^ hvartill kanalverkets direktör såsom

statens tjänsteman vore att hänföra.

Jämväl för kassören, som åtnjuter en lön af endast 2,200 kronor

jämte fri bostad, finna vi oss böra föreslå lönens höjande, så att den

komme att utgå med 2,500 kronor om året förutom den fria bostaden.

Löneförmånerna för de tvenne uppbördsmännen samt sluss- och

brovakter finna vi, äfven efter statens öfvertagande af kanalen, icke

för närvarande föranleda till någon höjning i betraktande däraf, att

dessa kanalens betjänte alla på de från kanaltjänsten lediga tiderna af

dagen bedrifva något handtverk eller idka handelsrörelse vid sidan af

tjänsten. Detta förhållande, som alltjämt varit sedvanligt vid kanalen

och kunnat utan olägenhet för kanalens behöriga skötsel äga fortvaro,

medför den fördel för kanalverket, att af den fasta stammen af slussoch

brovakter, oaktadt den ringa kontanta lönen, alla äro i bärgad

ställning och kunna draga sig fram med nuvarande aflöningsförmåner

af en kontant mindre lön samt bostad och jordområde till brukning,

hvarför ej heller f. n. någon framställning till kanalbolaget om löneförhöjning

från dem gjorts.

Såsom i det föregående omförmälts, har kanalens skötsel handhafts

och öfvervakats af den vid kanalen bosatte kanaldirektören, som ägt

att inför kanaldirektionen redovisa kanalens inkomster och till kanaldirektionen

inkomma med arbetsplan för kommande årets underhållsoch

förbättringsarbeten för fastställelse samt i öfrigt med de framställningar,

som i kanalens angelägenheter erfordras.

Efter kanal verkets öfvertagande af staten blefve det nödvändigt

att ersätta den nuvarande kanaldirektionen med statsmyndighet, som

skulle kontrollera och öfvervaka kan al direktörens skötsel af kanalverket,

årligen inspektera kanalen med därtill hörande anläggningar, utöfva

revision å kanaldirektörens redovisningar af kanalens inkomster, till

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 123.

31

hvilken myndighet kanaldirektören jämväl skulle äga att för pröfning

och fastställelse ingifva den af honom upprättade arbetsplanen för kommande

årets underhålls- och förbättringsarbeten samt i öfrigt göra de

framställningar, som i kanalens angelägenheter erfordras.

Denna myndighet anse vi böra vara väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

som jämlikt den för styrelsen gällande instruktionen skall handlägga

tekniska och administrativa ärenden, som angå kanaler och som

hittills genom årliga inspektioner öfvervakat kanalens underhåll. I denna

styrelse borde chefen för tekniska ärenden granska och föredraga den

årliga af kanaldirektören upprättade arbetsplanen för kanalens underhålls-

och förbättringsarbeten och i öfrigt handlägga samtliga framställningar

från kanaldirektören utom dem, som röra kanaldirektörens kassaredovisningar

och revisionen, som skulle handläggas af byrådirektören

för den administrativa afdelningen i nämnda styrelse såsom kassakontrollant.

Genom en dylik anordning af kanalverkets förvaltning och skötsel

blefve denna alldeles liknande den nuvarande, som med den minsta

möjliga personaluppsättning och under enklaste möjliga former på fullt

nöjaktigt sätt fyllt sitt ändamål, och kunde kostnaden på detta sätt,

oaktadt de ofvan motiverade tillbörliga höjningarna af lönerna för kanaldirektören

och kassören samt den nödiga tillökningen med en materialskrifvare,

icke desto mindre genom bortfallande af de hittills nödiga

arfvodena till ordförande och ledamöter i kanaldirektionen samt

till sekreterare i denna begränsas till samma låga belopp som under

nuvarande förhållanden, hvilket är en trängande nödvändighet, såsom

synes af den under afd. I lämnade redogörelsen för kanalverkets inkomster

och utgifter.

Löne- och utgiftsstaten för kanalverket finna vi oss sålunda, under

förutsättning att den nuvarande kanaldirektionen ersättes med väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen såsom den statsmyndighet, under hvilken kanalverket

skulle sortera, kunna beräkna till nedan angifna belopp,

nämligen:

Lön till kanaldirektören....................................

Resekostnadsersättning till kanaldirektören

Lön till kassören vid kanalen......................

» » materialskrifvaren vid kanalen .....

» » 2:ne uppbördsmän vid kanalen......

.................. kr.

6,000

—

.................. D

1,000

—

.................. 7>

2,500

—

.................. B

1,000

—

.................. ))

750

—

Transport kr.

11,250

—

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 123.

Transport kr. 11,250: —

Lön till 21 sluss- & brovakter jämte tillfälliga biträden J> 4,800: —

Expenser vid kanalen ............................................................... » 2,000: —

Summa kr. 18,050: —

Löne- och omkostnadsstaten i sin helhet, sedan staten öfvertagit.

kanalen, finna vi oss under ofvan angifna förutsättningar rörande den

nuvarande kanaldirektioneus ersättande samt på grund af hvad under

afd. I blifvit utredt, böra beräkna som följer:

I. Aflöning sstaten.

Tjänstemännens vid kanalen aflöning ...... kr. 11,250: —

Kanalbetjäntes aflöning................................... >:> 4,800: — kr. 16,050: —

II. Omkostnadsstaten.

Underhåll af kanalen med därtill hörande

byggnader och anläggningar ................

Underhåll af fastigheterna Norrtunbo och

Finntorp ...........................................................

Expenser vid kanalen.......................................

Utskylder samt jordersättningar för kanalområden.

........................................................

Pensionering af betjänte och fattigförsörjning

............................................................

Försäkringsafgifter och ersättningar för

olycksfall.......................................................

kr. 24,535: —

» 165: —

» 2,000: —

> 1,805: —

» 735: —

» 455: — kr. 29,695:

Summa kr. 45,745: —

Efter kanalverkets öfvertagande af staten torde de vid öfvertagandet

i statens tjänst inträdande tjänstemännen och betjänte vid kanalen

böra tillförsäkras rätt till pension vid inträdda 65 års ålder.

Hvad beträffar de då utgående pensionernas storlek, torde de böra för

kanaldirektören och kassören utgå med 80 % af lönen (eller samma belopp,

som de tillförsäkrats af det nuvarande kanalbolaget), men för

sluss- och brovakterna (för hvilka nu intet är bestämdt) med hela det

kontanta lönebeloppet, i betraktande däraf, att de kontanta lönerna för

dessa äro så låga, att sluss- och bro vakterna i tjänst — såsom förut

omförmälts — äro för sin bärgning hänvisade till enskildt förvärf vid

sidan af tjänsten.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 123.

Under afd. 1 hafva vi anfört, att afkastningen af kanalen kan antagas

medgifva förräntning af lösenbeloppet med 4 % samt en årlig

afsättning af ett mindre belopp om 5,000 å 6,000 kronor om året tifl

en reservfond, men att, så länge nettobehållningen icke väsentligen

ökas, önskvärda förbättringsarbeten kunna utföras endast med af staten

därför särskild! anslagna medel. Detta förhållande skulle emellertid

icke vara för Strömholms kanal såsom en statens trafikled enastående

ogynnsamt, enär detsamma är förhållandet med statens järnvägar, som

icke lämna staten större inkomst än allra högst 3 å 4 % å det totala

anläggningskapitalet, med påföljd att för anskaffande af ny rullande

materiel och för utförande af större nyanläggningar och förbättringsarbeten

medel måste ur statskassan särskild! beviljas i mån af behof.

I öfrigt — med hänsyn till det förhållande, att de nuvarande lägre

inkomsterna å Strömsholms kanal torde i väsentlig mån vara att tillskrifva

den skarpa konkurrensen från järnvägarnas sida, hvilken, hvad

åtminstone beträffar Stockholm—Västerås—Bergslagernas järnväg, föranledt

denna järnväg att under seglationstiden högst väsentligt nedsätta

frakterna å järnvägen för att till det yttersta konkurrera med

kanalen — synes det oss, som skulle staten, om Strömsholms kanal

öfverginge i dess ägo, kunna och böra omöjliggöra ett dylikt förfaringssätt

från järnvägarnas sida, enär, vid det förhållande att Kungl. Maj:t

äger att fastställa taxa för transporter å järnvägarna, det torde kunna

af Kungl. Maj:t förhindras icke blott att den trafikerande allmänheten

betungas med utöfver taxans bestämmelser höjda afgifter, utan jämväl

att icke undantagstariffer i speciellt konkurrenssyfte af järnvägarna med

själftagen rätt tillämpas till uppenbar skada för en statens egen kanalled.

Men äfven oafsedt att vi hålla före, att möjligheter. att få kanalverkets

inkomster att stiga utöfver de senare årens låga standard icke

synas uteslutna, torde det i och för sig vara uppenbart, att det skulle

lända det allmänna till största gagn, att staten genom inköp af Strömsholms

kanal möjliggjorde bibehållandet af denna 10 mil långa kommunikationsled,

som, tillkommen under statens kraftiga medverkan

(genom anslag och lån af sammanlagdt 2,020,000 kronor) och under

en af Sveriges konungars personliga hägn och särskilda omvårdnad,

sammanbinder tvenne provinsers betydligaste vattendrag med Mälaren

och landets hufvudstad samt genomgår trakter, där den för fosterlandet

viktiga järnhandteringen bedrifves af våra förnämsta järnbruk,

belägna invid kanalen.

Oss synes det därför vara en angelägenhet af synnerligen stor

betydelse för vårt land att icke låta det komma därhän, att StrömsBih.

till Eiksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 96 Höft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

yttrande af

fullmäktige i

riksgäldskontoret.

34 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 123.

holms kanalled till sistone varder nedlagd, livilket, till men för Bergslagen,

antagligen komme att ske, därest den slutligen efter en ruinerande

konkurrens komme att förvärfvas af någon af de konkurrerande

järnvägarna, i kvilket fall jämväl kela det af staten å kanalen nedlagda

kapitalet ginge totalt förloradt.

Den utredning vi liärmed vördsamt få till lrerr statsrådet öfverlämna,

finna vi oss därför köra afsluta medelst ett varmt förordande af

statens eftertagande af Strömskolms kanal på de af kanaldirektionen

erkjudna villkor, som i det föregående finnas anförda.»

Fullmäktige i riksgäld skontoret kafva uti afgifvet yttrande meddelat,

att Strömskolms nya kanalkolags jämlikt kestämmelse i Kungl.

Maj:ts privilegium för kolaget af den 28 april 1842 kildade ock i riksgäldskontor

förvarade reparationsfond för närvarande utgöres af följande

värdeliandlingar å nedan angifna nominella kelopp:

Okligationer, utfärdade af

Svenska staten år 1887 med 3,6 % ränta ................................. 78,000: —

Sveriges allmänna kypotekskank:

år 1880 med 4% ränta ............................. kr. 76,300: —

» 1883 » 4 % » ................................ » 2,200: —

» 1883 » 3 74 % » ................................. » 400: —

» 1886 » 3 Va % » ................................. » 2,933: 33

» 1889 » 3 i;,2 % » ................................. » 125,200: — 207,033: 33

Amorteringsfonden för apoteksprivilegierna år 1889 med

3,6 % ränta........................................................................... 30,000: —

Kronor 315,033: 33

Om kärtill lägges vid 1907 års slut upplupna icke förfallna

räntor ....................................................................... 3,217: 91

uppgick fonden vid nämnda tidpunkt till kronor................. 318,251: 24

Hvad angår värdet af fondens ofvannämnda okligationer, kvilka

gifva en årlig ränta af 11,526 kronor 67 öre, så anse riksgäldsfullmäktige,

att dessa okligationer, om de skulle realiseras under nuvarande förkållanden,

då kurserna äro ovanligt låga, visserligen endast kunna

lämna ett kelopp, som afsevärdt understiger 300,000 kronor; men att

nämnda summa däremot torde åtminstone i det närmaste kunna utfås

genom värdekandlingarnas realiserande vid en tidpunkt, då kurserna

åter nått normal köjd.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 123.

Förslag till kontrakt angående förvärfvande för Kungl. Maj:ts och

kronans räkning af Strömsholms kanal och viss annan Strömsholms

nya kanalbolag tillhörig egendom har uppgjorts och i princip godkänts af

Strömsholms nya kanalbolag vid ordinarie bolagsstämma den 29 november

1907, hvarjemte bolagets direktion bemyndigats att i kontraktet

vidtaga de mindre väsentliga ändringar och tillägg, hvartill omständigheterna

kunde föranleda.

Sedan därefter i kontraksförslaget med samtycke af bolagets direktion

gjorts några mindre ändringar, är detsamma af följande lydelse:

.»Kontrakt angående förvärfvande för Kungl. Majts och kronans

räkning af Strömsholms kanal och viss annan Strömsholms nya kanalbolag

tillhörig egendom.

§ 1.

Strömsholms nya kanalbolag försäljer till Kungl. Maj:t och kronan

Strömsholms kanal med alla dess tillhörigheter i fast och löst samt

ötverlåter till Kungl. Magt och kronan de nyttjanderätter, öfver hvilka

kanalbolaget förfogar, ålit enligt 1906 års balansextrakt.

Köpet omfattar sålunda:

1) den rätt kanalbolaget äger på grund af det utaf Kungl. Maj:t

för kanalbolaget i nåder gifna privilegium af den 28 april 1842;

2) kanalen med dess slussar, dammar och andra inrättningar;

3) all den rätt till jord och vatten, som genom berörda kungl.

privilegium tillagts kanalbolaget eller eljest för kanalbolagets räkning

förvärfvats;

4) samtliga kanalbolaget tillhöriga hus och byggnader;

5) alla till kanalverket hörande materialier, redskap och förrådsartiklar,

pråmar och andra farkoster, möbler m. fl. lösören af hvad slag

de vara må;

6) de kanalbolaget tillhöriga, i riksgäldskontoret förvarade värdeoch

säkerhetshandlingar, hvari kanalens reparationsfond redovisas och

som enligt 1906 års bokslut af riksgäldskontoret upptagits och bokförts

till ett nominellt värde af 315,033 kronor 33 öre äfvensom enligt föreskrift

inneliggande säkerhet för Sotsundets reparationsfond, utgörande

2,000 kronor uti bankdepositionsbevis.

Aktieägarna enskildt tillhöriga kassabehållningen å aktieutdelningskonto

enligt 1906 års bokslut, utgörande 15,346 kronor 81 öre, jämte

outtagen aktieutdelning 470 kronor, förbehålles aktieägarna och ingår

ej i försäljningen.

Förelagekontr

åktet.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungh Maj:ts Nåd. Proposition N:o 123.

§ 2-

Tillträdet sker den 1 januari 1909.

§ 3.

All den egendom, som enligt detta kontrakt till kronan öfverlåtes,

öfverlämnas af kanalbolaget, fri från penningeinteckning och i det skick,

hvari densamma vid afträdet befinnes. Därvid aflämnas tillika af kanalbolaget

köpebref samt tillgängliga andra åtkomsthandlingar till öfverlåtna

fastigheter och nyttjande rätter, hvarvid kanalbolaget dock icke

tillförsäkrar statsverket annan eller bättre rätt, än den som tillkommer

kanalbolaget, hvilket alltså fritager sig från hemulsskyldighet.

§ 4.

Kanalbolaget förbinder sig att, till dess den öfverlåtna egendomen

till statsverket afträdes, behörigen som hittills underhålla och väl vårda

densamma samt att under år 1908 vidkännas icke blott alla omkostnader

för kanaldriften utan äfven de under samma år förfallande onera

och utskylder samt öfriga utgifter för kanalverkets olika grenar emot

rättighet för kanalbolaget att uppbära samma års alla kanal- och öfriga

inkomster från fastigheterna och vattenfallen äfvensom den på tiden

intill den 1 januari 1909 belöpande ränteafkomsten af förenämnda reparationsfonders

säkerli etshandlingar.

§ 5-

Köpeskillingen utgör 323,400 kronor, motsvarande aktiekapitalets

nominella belopp, och erlägges af riksgäldskontoret vid egendomens

tillträde till kanalbolagets direktion eller dess valda ombud.

§ 6''

Skulle genom naturhändelse eller annat olycksfall, hvartill kanalbolaget

ej är vållande, skada före afträdet inträffa å kanalen af sådan

omfattning, att för dess afhjälpande större eller mindre del af kanalverkets

reparationsfond behof ver anlitas och af sådan orsak densammas

belopp minskas, drabbar sådant statsverket utan minskning af den

betingade köpeskillingen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 123.

ö i

§ 7.

Kanalbolagets rättigheter och skyldigheter på grund af kontrakten

om kanalbolagets vattenfall och andra aftal rörande de öfverlåtna och

försålda egendomarna äfvensom till följd af öfriga utaf kanalbolaget

för kanalverkets drift eller eljest ingångna skriftliga överenskommelser

och gjorda medgifvanden öfver tagas, i hvad på kanalbolaget ankommer,

af svenska staten.

Från gäldande af kanalbolagets återstående skuld, nämligen dels

till handels- och sjöfartsfonden, 54,000 kronor, dels ock för bolagets

år 1885 upptagna obligationslån, 22,000 kronor, befrias kanalbolaget,

och statsverket öfvertager betalningsansvaret för dessa lån.

Bolaget betalar den ränta å obligationslånet, som belöper å tiden

före tillträdesdagen.

§ 8.

De af förre kamreraren vid kanalverket, kaptenen L. P. Hellström,

i lifstiden genom donationer bestämda, under kanalbolagets förvaltningstående

fonder, dels en lifräntefond, dels ock eu s. k. studiefond, hvilka

fonders behållningar enligt kanalbolagets balanskonto för år 1906 uppgingo

till 1,046 kronor 79 öre för den förra samt 3,653 kronor 56 öre

för den senare fonden, omhändertagas af statsverket med enahanda

rättigheter och förpliktelser, som i afseende å desamma tillkommit kanalbolaget

och dess direktion.

§ 9.

Kanalbolagets räkenskaper för år 1908 skola, om så af kanalbolagets

direktion påfordras, afslutas af vederbörande tjänstemän vid kanalverket

utan kostnad för kanalbolaget, änskönt dessa tjänstemän efter

egendomsafträdet må hafva öfvergått i statens tjänst.

Räkenskaperna äfvensom direktionens förvaltning för ifrågavarande

år underkastas revision i föreskrifven ordning; och förbehåller sig

kanalbolaget att under berörda revisionsförrättning och kanaldirektionens

däraf föranledda vistelse vid kanalen och uppbördsstationerna få

disponera erforderliga bostadsrum och inventarier å lägenheten Skantsen.

Kostnaden för förrättningen bestrides af kanalbolaget.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Departements
chefens
yttrande.

Kling!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 123.

§ 10.

Vid kanalverket äro för närvarande såsom tjänstemän anställda:

ingenjören Daniel Stafsing, hvilken åtnjuter kontant aflöning å 5,000

kronor för år jämte fri bostad och vedbrand, värderade till 1,000 kronor

årligen, samt därjämte är tillförsäkrad pension till belopp af 4,800

kronor om året från den tid, kanaldirektionen önskar anställa annan

ingenjör; samt

kassören Gustaf Sjöström, som åtnjuter kontant aflöning af 2,200

kronor för år jämte fri bostad och vedbrand, värderade till 100 kronor

årligen, samt därjämte är tillförsäkrad pension till belopp af 1,840

kronor om året från den tid, kanaldirektionen önskar anställande af

annan kassör.

Dessa tjänstemän skola äga rätt att öfvergå i statsverkets tjänst

utan minskning i de en hvar af dem tillkommande aflönings- och pensionsförmåner

och utan att i öfrigt inträda i försämrad tjänsteställning,

dock med förbehåll,

l:o) att de åtnöja sig med de med deras nu innehafvande befattningar

jämförliga sådana, som vederbörande statsmyndighet anser

lämpligt att åt dem anförtro; samt

2:o) att de varda skyldiga underkasta sig alla för statens personal

i jämförliga tjänster nu eller framdeles gällande reglementen och

instruktioner, i den mån samma reglementen och instruktioner förklaras

vara med afseende å dem tillämpliga, äfvensom de villkor för antagande,

bibehållande vid anställning, befordran och entledigande, hvilka

kunna beträffande dem varda stadgade.

Alla de vid kanalverkets öfverlämnande till staten i kanalverkets

tjänst i öfrigt anställda personer, såsom uppbördsmän och vakter, tillförsäkras

de dem nu tillkommande aflöningsförmåner.»

Strömsholms kanal, den näst Trollhätte och Göta kanaler längsta af våra

konstgjorda vattenkommunikationsleder, sammanbinder såsom nämndt

Dalarnas och Västmanlands betydligaste vattendrag med Mälaren och genomlöper

trakter, som för landets industri och särskilt dess järnhandtering

äro af S}mnerligen stor vikt. Sålunda äro i omedelbar närhet

af kanalen belägna följande verk och industriella inrättningar: Smedjebackens

valsverk och martinverk, Fagersta bruk med valsverk, martinverk,

gjuteri och mekaniska verkstäder, Virsbo bruk med mekanisk

verkstad, såg, kvarn och tegelbruk in. m., Ramnäs järnbruk med

kettingfabrik och valsverk m. in., Surahammars bruk med valsverk,

martinverk, gjuterier, mekaniska verkstäder, tegelbruk m. m., Hallsta
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 123.

hammars bruk med valsverk, martinverk, såg m. m., bultfabriken vid

Hallstahammar, Sörstafors pappersbruk och Strömsnäs smidesfabrik.

Härförutom ligga inom kanalens trafikområde en mängd andra industriella.

anläggningar samt hyttor och grufvor. Det torde icke vara

oberättigadt att påstå, att kanalen i sin män kraftigt bidragit till att

skapa den blomstrande industri, som i dessa trakter sålunda bär sitt

säte, och det synes mig vara ett statsintresse af vikt att tillse, det

denna kommunikationsled varder för framtiden bibehållen. Ifrågavarande

trakter äro visserligen numera genomskurna af ett nät järnvägar,

som väl till stor del tillgodose!* deras trafikbebof. Men därför är kanalleden

ingalunda obehöflig. Å kanalen har väsentligen fraktats gods

af tyngre slag, såsom järn, malm, slagg, tegel, stenkol, koks, trävaror

in. in. Detta tunga massgods är särskildt ägnadt för den billigare

transporten å vattenvägar, och, när nu en sådan finnes, bör den ock

få äga bestånd.

Af den utredning, som kanaldirektionen lämnat, framgår emellertid,

att konkurrensen särskildt från en af de enskilda järnvägarnas sida

är af sådan beskaffenhet, att kanalbolaget måhända i en snar framtid

skulle se sig ur stånd att uppehålla kanaldriften. Skulle då kanalen

komma att öfvergå i de enskilda järnvägarnas ägo — något som, under

förutsättning att staten icke nu förvärfvar densamma, ingalunda är

osannolikt — är den möjligheten icke utesluten, att kanaldriften komme

att i den mån sådant kunde ske inskränkas. I hvarje fall skulle järnvägarna

med båda transportmedlen i sin hand få makt att i betydande

grad inverka på fraktsatserna, och kanalen skulle upphöra att tjäna såsom

regulator å tarifferna.

Om åter ^staten kommer i besittning af kanalen, lärer icke någon

konkurrens flan järnvägarnas sida kunna verka därhän, att staten nedlägger

kanaldriften. För öfrigt torde redan den omständigheten, att staten

är kanalens ägare, vara ägnad att återföra konkurrensen på normala

vägar, helst staten icke torde sakna medel att därutinnan göra sin

vilja gällande.

^j^der sådana förhallanden anser jag det af kanalbolaget gjorda

erbjudandet att till statsverket försälja hela kanalen med allt hvad därtill

hörer vara väl värdt att tagas under öfvervägande, och det gäller

då att undersöka, huruvida de af kanalbolaget ifrågasatta villkoren

kunna anses vara för staten antagliga.

Bolagets ei bjudande innebär, att staten skulle inköpa kanalen för

.köpeskilling, motsvarande nominella värdet af bolagets aktier, samt

därjämte efterskänka bolagets återstående skuld till handels- och sjöfarts
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl Maj:ts Nåd. Proposition No 123.

fonden och öfvertaga betalningsansvaret för den utelöpande delen af

bolagets obligationslån. Enligt de af Kungl. Maj:t den 27 april 1894

fastställda förnyade regler för Strömsholms nya kanalbolag utgör bolagets

aktiekapital 323,400 kronor, fördeladt i 539 aktier hvarje å 600

kronor. Det belopp, som af staten skulle utbetalas, uppgår alltså till

323,400 kronor. Bolagets återstående skuld till handels- och sjöfartsfonden

utgör 54,000 kronor, sedan bolaget numera med 9,000 kronor

erlagt amorteringen för år 1906, och återstoden af bolagets obligationslån

uppgår till 22,000 kronor.

Hela det belopp, som staten skulle erlägga för kanalen, blifver

följaktligen 399,400 kronor.

Mot betalning af detta belopp skulle staten erhålla all kanalbolagets

egendom i löst och fast enligt 1906 års balansextrakt, däri inbegripna

kanalbolagets reparationsfond och Sotsundets reparationsfond, men med

undantag af 15,346 kronor 81 öre reserverade medel samt 470 kronor

outtagen vinstutdelning.

Enligt nämnda balansextrakt äro kanalbolagets tillgångar den 31

december 1906 bokförda på följande sätt:

Kanalbyggnaden ...............................................

Egendomarna Skantsen, Norrtunbo och Finn
torp

.............................................................

Byggnader,boställe- och förrådshus, arkiv man.

Förråd af inventarier, redskap och materialier

Borgås hamn och lastageplats..........................

Borgås bro............................................................

2,803,528: 56

34,489: 06

63,900: 54

56,502: 21

30,512: 22

28,329: 18 3,017,261: 77

Reparationsfonden, däri inbegripet ett belopp

af 3,284 kronor 25 öre, utgörande vid

1906 års slut upplupna, ej förfallna

räntor å fondens i riksgäldskontoret förvarade

obligationer..........................

318,313: 99

Aktieutdelningskonto: reser
vation

från föregående år

för framtida utdelning...... kr. 15,346: 81

Outtagen aktieutdelning ......... » 470: — 15,816: 81

Sotsundets reparationsfonds säkerlietshand
lin

gar ............................................................2,000: _

Transport 336,130: 80 3,017,261: 77

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 123.

Kapten Hellströms lifräntefonds säkerhets
-

Transport

336,130: 80 3,017,261: 77

1,046: 79

Densammes studiifonds säkerhetshandlingar

Kassabehållning .................................................

handlingar

gar 3,653: 56

16,887: 25 357,718: 40

Summa kronor 3,374,980: 17

Det sålunda boktörda värdet å själfva kanalen med tillhörigheter

utgörande, såsom man finner, 3,017,261 kronor 77 öre, motsvarar

den ursprungliga kostnaden för kanalens anläggning, inköp af bolaget

nu tillhöriga egendomar, jordområden och inventarier m. m.

De tillkallade värderingsmännen öfver stlöjtnanten Ekdahl och t. f.

öfveringenjören Djurberg hafva framhållit, att man vid uppskattning af

kanalens nuvarande värde visserligen kunde använda det förfaringssättet,

att man sökte noggrannast möjligt bestämma de afskrifningar,

som skulle motsvara den hittills inträdda värdeminskning för hvarje

kanalverkets tillhörighet, men att en sådan värdering dock sannolikt

komme att gifva en oriktig uppfattning om verkliga värdet. Utgående

tran den uppfattning att en anläggning icke kan anses hafva större

värde, än som motsvarar den nettoafkastning'', som anläggningen, på

bästa sätt skott, kan beräknas gifva, hafva värderingsmännen först beräknat^

den årliga bruttoafkastning, som under den närmare framtiden

kan påräknas åt kanalen, och hafva därvid kommit till ett belopp af

65,555 kronor, häruti inberäknade den nuvarande årliga inkomsten af

vattenfallen, 16,850 kronor, samt reparationsfondens ränteafkastning,

11,508 kronor 66 öre. . Då driftkostnaderna efter kanalens öfvertagande

af staten uppskattats till 45,745 kronor, skulle en årlig nettoafkastnim''''’

uppstå å omkring 19,810 kronor. Efter en räntefot af 4 procent motsvarar

denna nettoafkastning ett kapitalvärde af 495,250 kronor.

Det sålunda funna värdet å kanalverket anser jag mig kunna godkänna.

Då det belopp, staten skulle hafva att betala, uppgår till 399,400

ronor, bör alltså ett antagande af bolagets anbud ur ren affärssynpunkt

vara för staten fördelaktigt.

Äfven med en annan beräkningsgrund anser jag anbudet vara

för staten förmånligt. Af de tillgångar, staten skulle öfvertaga, ligga

nämligen icke mindre än 317,033 kronor 33 öre i fullgoda värdepapper,

56,502 kronor 21 öre i inventarier, redskap och materialier,

hvartill komma, .egendomarna Skantsen, Norrtunbo och Finntorp, hvilka

äro bokförda till allenast 34,489 kronor 6 öre, men taxeringsvärderats

Bill. till Rikscl. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afä. 96 Haft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Kungl Maj:ts Nåd Proposition No 123.

till 100,500 kronor. Sammanlagda värdet af nyssnämnda, lätt realiserbara

tillgångar öfverstiger betydligt livad staten skulle betala, Kanalen

med dess slussar och byggnader, Borgås hamn och lastageplats

samt Borgås bro erhåller staten så att säga på köpet; och tillåter

jag mig påpeka att, enligt hvad värderingsmännen upplyst, kanalen i

sitt nuvarande skick är i hufvudsak väl underhållen, om ock en del förbättringsarbeten

därå skulle vara önskvärda. Jag vill här omnämna

att, på sätt framgår af en utaf kanalbolaget inlämnad redogörelse, bolaget

under åren 1898—1907 utfört, förutom de vanliga underhållsarbetena,

förbättringsarbeten för en sammanlagd kostnad af 44,460 kronor.

Vidare är att märka, att kanalbolaget är ägare till icke obetydliga

vattenfall vid kanalen. Andelarna i fallen vid Prästforsen, Norrtunbo,

Skantsen, Hallstahammars valsverk och Ålsätra, representerande enligt

beräkning tillhopa 2,077 effektiva hästkrafter, har kanalbolaget visserligen

genom särskilda, till utgången af åren 1951 och 1952 gällande

kontrakt utarrenderat för sammanlagdt 16,850 kronor om året, och de

återstående vattenfallen i Kolbäcksån utmed kanalbolagets strand, som

beräknas gifva 2,548 effektiva hästkrafter, hvaraf hälften skulle tillkomma

bolaget såsom strandägare, äro, utom det jämförelsevis obetydliga

fallet vid Hofgården, med stöd af gällande vattenrättsför ord ning

af andra strandägaren utnyttjade utan ersättning till kanalbolaget.

Emellertid synes det mig vara för staten en ej oväsentlig fördel

att blifva ägare till en så pass betydande vattenkraft, äfven om staten

icke under den närmaste tiden kan tillgodogöra sig densamma,.

Hvad angår aktiernas värde i aktieägarnas hand, tillåter jag mig

nämna, att desamma icke äro noterade på fondbörsen. Utdelnmgen å

desamma har under de senare åren varit ringa till följd af konkurrensen

med järnvägarna. Enligt § 10 i det för Strömsholms nya kanalbolag

utfärdade privilegium af den 28 april 1842 äga aktieägarna att från

och med det år, då det nya kanal- och slussverket blifvit fullt, färdigt

och farbart, såsom ränta och utdelning på aktierna erhålla af kanalinkomsten,

såvidt den därtill lämnar tillgång, ett belopp af högst

22,500 kronor om året, utgörande omkring 7 procent ränta å aktiekapitalet.

Jämlikt § 6 i samma privilegium skall, sedan föreskrifven

afsättning skett till kanalens reparationsfond (4,500 kronor om året,

intill dess fonden uppgår till 300,000 kronor) samt aktieägarna erhållit

dem tillkommande utdelning, all öfrig inkomst af kanalen tillfalla staten

såsom godtgörelse för hvad till kanalb}rggnaden blifvit förskjutet. Sådana

öfverskott till mindre belopp hafva äfven stundom till riksgäldskontor^

öfverlämnats och af riksgäldskontoret användts till bestridande

af utgifter för riksgäldskontoret eller ock inlevererats till statskontoret.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 123.

Enligt af bolaget lämnad uppgift har utdelningen å aktierna under

de senare åren uppgått till följande belopp:

för

O

ar

1896 ............................

............................. 40

kronor

»

»

1897 ...........................

............................ 40

y>

»

y>

1898 ..........................

............................ 40

»

»

»

1899 ...........................

............................. 40

»

T>

))

1900 ............................

............................. 30

»

»

1901 ........................

........................... 10

)>

))

1902 ...........................

............................ 10

»

))

1903 ...........................

............................ 20

»

))

»

1904 ............................

............................. 8

)>

»

)>

1905 ...........................

............................ 8

»

))

»

1906 ..........................

.......................... 8

x>

Bolaget har meddelat att, oaktadt den under senare tiden lifliga

omsättningen på aktiemarknaden bolagets aktier i regel icke bytt ägare,

detta delvis beroende därpå att de flesta aktieägarna äro i mer eller

mindre mån intresserade af de trakter, kanalen genomlöper.

Ehuru aktierna således, om man endast tager hänsyn till utdelningen

under de senare åren, för aktieägarna, som icke kunna förfoga

öfver den betydande reparationsfonden för annat än det därmed afsedda

ändamål, större reparationer, ej lära vara vårda deras nominella belopp,

är bolaget emellertid, enligt hvad jag vid underhandlingar med kanaldirektionen

inhämtat, icke villigt att till staten öfverlåta kanalen på

billigare villkor än de af bolaget erbjudna. Därest bolagets anbud

icke af staten antages, lärer, enligt hvad för mig uppgifvits, utsikt icke

saknas för aktieägarna att, därest de så önska, försälja aktierna på minst

lika fördelaktiga villkor som de, hvilka erbjudits staten.

Beträffande den lifräntefond och den studiefond, som statsverket

skulle öfvertaga, tillåter jag mig nämna, att båda uppkommit genom

donation af förre kamreraren vid kanalverket L. P. Hellström.

Af lifräntefonden, ursprungligen 1,000 kronor, skall enligt donationshandlingen

af den 11 januari 1886 årliga räntan efter fördelning insättas

i lifränte- och kapitalförsäkringsanstalten för de under året födda

barn till arbetare och slussvaktare vid kanalen.

Rörande studiefonden, som ursprungligen uppgick till ett belopp af

2,000 kronor, är stadgadt i donationshandlingen af den 6 april 1886,

att densamma skall förvaltas af kanaldirektionen och att räntan skall

årligen läggas till kapitalet, till de''ss räntan tilldelas någon af de vid

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 123.

Strömsholms kanal under en längre tid anställd sluss- och brovaktares

eller ständig arbetares gossebarn, som vill ägna sig åt studier, för dem

har utmärktare fallenhet, däruti ådagalägger flit samt äger för sin ålder

goda kunskaper och godt uppförande. Räntan åtnjutes från fyllda tolf

år, till dess studentexamen eller med densamma jämförlig examen aflagts.

Därefter lägges åter räntan till kapitalet, till dess ytterligare

något gossebarn af de förutnämnda föräldrarna och med föreskrift^

egenskaper kan blifva delaktig till årliga räntan af dåvarande kapitalet.

Enligt § 10 i förslagskontraktet skola de vid kanalverket anställda

tjänstemännen, ingenjören Daniel Stafsing och kassören Gustaf Sjöström,

äga rätt att öfvergå i statsverkets tjänst utan minskning i de en hvar

af dem tillkommande aflönings- och pensionsförmåner. Den kontanta

aflöningen uppgår såsom nänmdt för Stafsing till 5,000 kronor och för

Sjöström till 2,200 kronor. Båda åtnjuta dessutom fri bostad och vedbrand

samt äro tillförsäkrade rätt till pension, Stafsing å 4,800 kronor

och Sjöström å 1,840 kronor.

Vidare skola jämlikt samma paragraf i kontraktet alla vid kanalverkets

öfverlämnande till staten i kanalverkets tjänst i öfrigt anställda

personer, såsom uppbördsmän och vakter, tillförsäkras de dem nu tillkommande

aflöningsförmåner. Med anledning däraf tillåter jag mig

erinra att, enligt hvad värderingsmännen upplyst, vid kanalverket

finnas två uppbördsmän med aflöning den ene af 550 kronor och den

andre af 200 kronor. Aflöningen till de fast anställda sluss- och brovakterna

uppgår till sammanlagdt 4,234 kronor om året. Hvarken

uppbördsmännen eller vakterna äro tillförsäkrade pension.

Rörande de kontraktsvillkor, som af mig icke här ofvan berörts,

torde jag ej behöfva särskild! yttra mig, då de i allmänhet äro af

mindre vikt eller ock endast utgöra naturliga konsekvenser af den

egendomsförsäljning, som i kontraktet afses.

Emellertid torde af hvad jag anfört framgå, att jag finner ifrågavarande

förslagskontrakt vara af beskaffenhet att böra af staten godkännas.

Beträffande sättet för köpeskillingens betalning har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

föreslagit, att härför skulle användas den i riksgäldskontorets

reparationsfonden, befintliga förvar samt att endast skillnaden

mellan köpeskillingen och denna fond, hvilken skillnad beräknats till

5,086 kronor 1 öre, skulle af Riksdagen anvisas. Mot detta sätt för

köpeskillingens gäldande bär statskontoret icke haft annat att erinra,

än att det af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen angifna fyllnadsbeloppet

antagligen komma att visa sig otillräckligt.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 123.

Fullmäktige i riksgäldskontoret hafva däremot framhållit att, om

de obligationer, uppgående till ett nominellt belopp af 315,033 kronor

33 öre, hvari reparationsfonden vore placerad, skulle realiseras under

nuvarande förhållanden, då kurserna äro ovanligt låga, de endast

skulle kunna lämna ett belopp, som afsevärdt understege 300,000 kronor,

men att däremot nämnda summa åtminstone i det närmaste syntes

kunna utfås genom värdehandlingarnas realiserande vid en tidpunkt, då

kurserna åter nått normal höjd.

Det. svnes mig vid sådana förhållanden icke vara lämpligt att nu

försälja ifrågavarande obligationer, utan lärer vara bäst, att det belopp,

som erfordras för inköp af kanalen, lämnas direkt af riksgäldskontoret,

samt att fonden tillsvidare bibehålies såsom en kanalens tillhörighet

och räntan å densamma ingår till kanalverket.

Fondens kapitalbehållning torde framdeles som hittills blott böra

användas till bestridande af kostnader för större reparationer eller förbättringar

å kanalen. Sedan staten blifvit ägare af kanalen, synes lämpligast,

att fonden öfverlämnas till förvaltning af statskontoret.

De mindre fonder, som genom köpet jämväl skulle öfvergå till

staten nämligen Sotsundets reparationsfond å 2,000 kronor samt°Hellströms

lifränte- och studiefonder, synas, därest staten blifver ägare till

kanalen, kunna stå under öfverinseende af den statsmyndighet, åt hvilken

kanalens förvaltning uppdrages.

Enligt bolagets försäljningsanbud skulle bolagets återstående räntefria

skuld till handels- och sjöfartsfonden, 54,000 kronor, efterskänkas.

I likhet med statskontoret anser jag, att fonden bör beredas ersättning

för det belopp, som sålunda frångår densamma, på det att denna för

landets näringslif så viktiga fond icke minskas till sitt kapital.

Vidare skulle staten åtaga sig betalningsansvaret för återstående

delen af bolagets obligationslån uppgående till 22,000 kronor. Enligt

af bolagets direktion lämnad uppgift har den utlottning af obligationer

tillhörande detta lån, som jämlikt amorteringsplanen skall äga rum under

åren 1907 och 1908, redan skett, och de utlottade obligationerna hafva

af bolaget inlösts. Någon minskning af lånet kommer alltså icke att

äga rum före tillträdesdagen den 1. januari 1909. Enligt planen för

lånet skall detsamma, som löper med 5 procent ränta, vara slutamorteradt

innan 1911 års utlåna;.

livad angår frågan om användande af blifvande vinst å kanalrörelsen

och vattenfallen, tillåter jag mig erinra, att Riksdagen beträffande

Trollhätte kanal i enlighet med Kungl. Maj.ts förslag i skrifvelse

den 20 maj 1905 medgifvit att, sedan af Trollhätte kanal- och

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 128.

vattenverks inkomster guldits kostnaden för verkets förvaltning jämte

utgifterna för nödiga underhålls- och förbättringsarbeten äfvensom af

samma inkomster till riksgäldskontor! öfverlämnats 3,6 procent af den

i svenska statens 3,6 procent obligationer erlagda köpeskillingen, återstoden

af den årliga inkomsten, med undantag af hvad som inflöte för

försäljning af tomter, finge öfverlämnas till handels- och sjöfartsfonden.

Inkomsten af de blifvande kraftstationerna vid Trollhätten är däremot

afsedd att inlevereras till statskontoret. För öfverlämnande af vinsten

å Trollhätte kanal- och vattenverk till handels- och sjöfartsfonden fanns

emellertid det särskilda skälet, att afsevärda inkomster från Trollhätte

kanal, då den befann sig i enskild ägo, tillflutit nämnda fond, och att

det under sådana förhållanden ansågs vara fara värdt att, om denna

inkomst upphörde att tillfalla fonden, densamma icke skulle blifva i

stånd att tillgodose de behof, som fonden är afsedd att fylla, Några

sådana skäl "förefinnas icke beträffande Strömsholms kanal, och anser

jag mig därför böra föreslå, att den blifvande behållningen å denna

kanal, sedan den öfvertagits af staten, må inlevereras till statskontoret.

Vid sådant förhållande lärer, i likhet med hvad som skall äga rum beträffande

de medel, som 1907 års Riksdag anslagit till fortsättande och

fullbordande af en kraftstationsanläggning vid Trollhättan m. m., ingen

ränta böra betalas till riksgäldskontoret. å det belopp, som därifrån

utbetalas för inköp af kanalen.

Hvad angår förvaltningen af kanalen, sedan den öfvergått i statens

ägo, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställt, att förvaltningen

måtte uppdragas åt styrelsen. Emellertid har jag mig bekant, att chefen

för jordbruksdepartementet har för afsikt att inför Eders Kungl. Maj:t

framlägga förslag till inrättande af en särskild styrelse, som skulle

handhafva förvaltningen af de staten tillhöriga vattenfallen äfvensom

Trollhätte kanal. Då, såsom förut omnämnts, till Strömsholms kanal

hörer ett flertal vattenfall, synes lämpligast att, därest omförmälda framställning

vinner Eders Kungl. Maj:ts och Riksdagens bifall, den nya

styrelsen öfvertager förvaltningen äfven af Strömsholms kanal. Jag

anser mig därför icke böra till Eders Kungl. Maj:t och Riksdagens

pröfning framlägga förslag till aflöningsstat för tjänstemännen vid kanalen,

innan den nya vattenverksstyrelsen hunnit yttra sig i ämnet, Hos

Riksdagen lärer nu endast böra begäras bemyndigande för Eders Kungl.

Maj:t att tills vidare provisoriskt ordna förvaltningen och att af kanalverkets

medel bestrida erforderliga utgifter. Liknande bemyndigande

lämnades af Riksdagen beträffande Trollhätte kanal, innan Trollhättestyrelsen

slutligen organiserades.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 123-

47

De tillkallade värderingsmännen hafva föreslagit, att vid kanalen

skulle anställas en materialskrifvare, äfvensom att ingenjörens och

kassörens löner skulle höjas. Intill dess förslag till förvaltningens

organisation af Riksdagen pröfvats, lära emellertid lönerna till de

vid kanalen anställda personer höra utgå med i allmänhet samma belopp

som för närvarande.

Under åberopande af hvad jag sålunda anfört, får jag i underdånighet

hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att, med godkännande ''af omförmälda förslag till kontrakt angående

förvärfvande för Kungl. Maj:ts och kronans räkning af Strömsholms

kanal och viss annan Strömsholms nya kanalbolag tillhörig egendom,

medgifva, att Kungl. Maj: t må i enlighet med samma kontrakt träffa

öfverenskommelse med kanalbolaget om förvärfvande för statsverkets

räkning af den i kontraktet angifna egendom, med rätt för Kungl. Maj:t

att i kontraktet vidtaga de formella ändringar, som kunna finnas påkallade;

att bemyndiga riksgäldskontoret dels att till kanalbolaget i enlighet

med kontraktet utbetala köpeskillingen, 323,400 kronor, dels att till

handels- och sjöfartsfonden öfverlämna ett belopp af 54,000 kronor,

motsvarande bolagets återstående skuld till denna fond, dels ock att

inlösa bolagets återstående obligationslån, 22,000 kronor;

att medgifva, att statskontoret må öfvertaga förvaltningen af kanalens

reparationsfond, samt att för sådant ändamål de värdehandlingar,

hvari fonden är placerad, må från riksgäldskontoret öfverlämnas till

statskontoret;

att besluta, att kanalverkets årliga nettobehållning skall öfverlämnas

till statskontoret för att ingå bland statsverkets inkomster; samt

att medgifva, att kanalen och den öfriga egendom, med undantag

af omförmälda reparationsfond, som genom kontraktet af staten förvärfvats,

må, intill dess annorlunda varder beslutadt, stå under den förvaltning

Kungl. Maj:t bestämmer, äfvensom att kostnaderna för kanalens

förvaltning och underhåll in. m. må bestridas af kanalverkets

inkomster.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

i nåder lämna bifall samt förordnade, att proposition

i ämnet af den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skulle aflåtas till Riksdagen.

Ur protokollet:

E. K. Almqvist.

opaginerad Kontrollera mot PDF

SKALA.

3 nymU

30 km.

scsMrir''

Isooooo^^ut verklit/a längden

n de rsbé n n Tft^T sy

fituUio \ / .c/srovallen

hniken-J

rfJ/a/isq

n stat

^ a <3/ v
-

hofton

M WiV V'' /v

SöderbarkM(rM\

''äutorpl^äs°rf I

.arben

i em la

Högfors s

\

agera

Blomdal

.;n ö '' aSitoibrs

esfanfo

■area

Engelsbérg stat

Afvestbo

: ‘»JLLi.

(jhsfd

''Mortorp

\oren

Svarfvarbo

\

ro, tyjupnäs*\,

Zg.'' W1BL ZjltmdBdleh FimiOöd

iöraärd.( *Mhy‘u“l - -f^^-rreeiiarp |S. >

J W Jaiow® X\''■./''{ k SaJbo

-A Assfx^” A. “4*” A«>

IJiunsJi

Baaa&^m*VL£A,dT I tf®/ >r''?\ /Ä / \ T

\ (\ i \£wftmuneUl>er</ V - \» Virehta st J

7farfar, d sandel! bj%_, ! \Hw4/ * £■'' A.Virsbbst. C

flarn I _n \ (v. I Jiij/nvha i}‘ A "U^/ /^kjLrftv A 4/

A s^yfakdnl V%^faffa«r!Ty .

^jjjSkår.*rön WWw™/ Boc&uimif3ikfc\ ./ .Ai V^iW^osänTv ''''''•"'' V

/ Öfverkant

jk,ivholm

Wtr^ooeym'' *<.,

P-W Skärs rön

''~IL udvigstorp |ij

\ '' ilior/divd IJSsWi isidittehjéré ^

; 7 jYorrbi

V m rJl St!?,*/. i- ;

A ■ r\ke<l/>''bo

febo Y**''Tarmeqisbo

.5feglir.gstterg.st

i SegUnqsberiffiCfA \ ^ ''*''—

• c/- cå yW>^r,na^s^F

IJtfybojnzifyrt Se^Unijsbo''^^\/J

oA\vxv

»♦ViÄniJbo

‘ LinshvtUuL

iTcofja, , QuniCbo

TXaöÄÄAWrvri^

Medhafti

ko \ Jl 1vSm&kwJz"// s v--'' 1

reh4mWa^( AA/wto;? c'' ,.f

wÅ'' A AJl ■ /MimUtui \ ^ •r''

jffrFemob

AgS . sswwma

f Sömwrsjö W\ksWngs^

Vuvnqm 1 V ^2b4v

?// TfcUsbfa ;

Barka amnuu\+l

A ''VAK

^ ''J o\

ffäe/trnar c, \

A ''#;>/ ;

/A VestaJtJuedX ^

r\y«tor-.-''VfflfIU,mäs

« Moreko

f-''" /.: .

!IÄy//e^rÉt7rfer____i

Sxaxv. S AS’i®fWi

i [ ,I) juLpebo

ksjötiuietA ■,

A. IlysalaM

Uk. £ rf'' VV

, U1 f v-y IIN » ( uwwniponyiv

^ AAsww^vA/ a V „ o ||J 1 \ // X; _

/ £>■"'' AWveBabod^^M7^^^^

''•^“U Karmansbo st4^** ^

äTJ/rÄi rfclw1

WyOVj5TT,sr<^%/"

ä>, „i-IP __Bland

utkörs*

\ <>-£ IJr ">J v oder./a /\ '' {

#A 1V4-1» \k\ v

staf? S y-Grrsbol^y.—-.u.^ /

B''em sb

\ JonsarötPt}

K^BiUii^qbo

\Lf /''7 \ *jr” fyistnii

IWUlm

\bba.»0

ÅT?,. mutor.JX^.dyorfoo

•? -.r »Gi5Slarbo .SY^to •# ? t,

\ | AVm station ,''/) Amxv^v^vtvv t» .''I S

%77tW&0

“ jl i i i

f uMoAsuanert^. ;

v-,--^»issiaroo

\ riiA^-A/>V\ % V V J

É. _ #f! VI ^ JtfÖU£t&\ jJ

jvöwto.. # j ......“Sz?5S%ÄH''«/4f.;

■: Soda,! r!; AA~r

rlow i tVM&n.

Skönt

högsta.

Sparmarbod

Anstå

ssj^ä s

Finnäk

<r \t

Bjumäs

v kurmdajr

N* / L - i\^orr^>rQ| V

V \. ita«!fteR)ii.,?i«nW -.-Bisben .:7/ t

9&lm''n mhMiaZr rfr ... _ ^■: -v 3L.AÄ

\nv >

A Bollträ" Ad,fälb

-Jtunkf

flf/Yttberoa."- V''''^10AAj.''i''

i “*TU V "A^CJv*^v5 1

)1 »hnfe

Sc^wW- '' Ekdavk .. /

\^ÄU^‘)WOPtH

,onvsvi

:Öj!forrby ~\

..^Strö msh

ratufb<$A ^

Tibble

i^S^TT-^v^Pr--^rtV vwfev%*

''. -■t \ f V. &M „s».... \ i/si/

Pell in

A-.v''''V

___f------ avi|CksunÖ5t?>

ingsharkafo '' <

^FelHbgsbro»r£ ^

Strömsholms kanal

Kotolit. Geii. Stab. Lit.Anst.Stockli.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.