Sök i Ratio Lex

Med förslag till vissa ändringar i gällande tulltaxa och tulltaxeunderrättelser

1908-04-03 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1908:153, Med förslag till vissa ändringar i gällande tulltaxa och tulltaxeunderrättelser

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 153.

1

N:o 153.

Kungl. Majds nådiga proposition till Riksdagen med förslag till

vissa ändringar i gällande tulltaxa och tulltaxeunderrättelser;

gifven Stockholms slott den 3 april 1908.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att besluta,

att rubriken n:o 505 i nu gällande tulltaxa skall, med en

därtill fogad anmärkning, erhålla följande lydelse:

Ostron, kärlens vikt inberäknad........................ 1 kilogram 15 öre.

Ostronyngel och ungostron, som i minsta diameter eller

bredd icke hålla 6 cm., må tullfritt införas, därest vid införseln

företes af vederbörande fiskeriintendent utfärdadt intyg därom,

att desamma äro afsedda, att användas uteslutande för odlingsändamål.

&

dels att tulltaxans rubriker n:o 330 och 496 skola, den förstnämnda

med en därtill fogad anmärkning, erhålla följande förändrade

lydelse:

330. Kreatursfoder, ej specificeradt, såsom draf och drank, glutenfoder,

majskakmjöl och majsgroddmjöl, äfven med inblandning

af animaliska ämnen........................................................... fritt

Anm. Till denna rubrik hänföras mjölformiga produkter af majs,

för såvidt de hålla minst 20 procent protein.

496. Oljekakor, äfvensom kakor, hopprässade af sammalet

iiiajsmjöl.............................................................................................................. fria.

dels, att till tulltaxerubriken n:o 292: Kli, alla slag .............. fritt

skall fogas en så lydande anmärkning:

Bih. till Biksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 117 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 153.

Anm. Då utseendet af en kliartad vara af hvete eller råg

icke gifver tillräcklig ledning för afgörande, huruvida densamma bör

hänföras till kli eller till mjöl af spannmål, skall varans askhalt utrönas.

Visar sig därvid, att askan af varans torrsubstans utgör minst 4,1

procent af torrsubstansens vikt, skall varan förtullas som kli, i annat

fall som mjöl.

dels slutligen, att den i § 9 mom. 1 af gällande tulltaxeunderrättelser

förekommande bestämmelsen angående restitution i visst fall

af tullmedlen för choklad, som ur riket utföres, skall ur momentet utgå,

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Carl Swartz.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 153.

3

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3

april 1908.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,

Statsråden: Albert Petersson,

Alfred Petersson,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Roos,

SWARTZ,

grefve Hamilton,

grefve Ehrensvärd,

Malm.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Swartz anförde i under

dånighet:

På grund af inkommen framställning eller i öfrigt gifven anledningtillåter

jag mig i underdånighet framlägga följande förslag till ändringar

i gällande tulltaxa och tulltaxeunderrättelser.

I en till Eders Kungl. Maj:t ställd skrift af den 9 oktober 1907

har Svenska hydrografisk-biologiska kommissionen gjort underdånig

framställning om vidtagande af sådan ändring i nu gällande tulltaxa, att

ostronyngel och ungostron af viss storlek måtte få tullfritt i riket

införas.

Tullfrihet för

ostronyngel

och ungostron

i vissa fall.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 153.

Till stöd härför har kommissionen — med förmälan att den

under nära sju års tid varit sysselsatt med utredning af villkoren för

ostronens lif och fortplantning vid Sveriges västkust — vidare anfört

hufvudsakligen följande.

Resultatet af nämnda utredning hade så till vida varit synnerligen

gynnsamt, att däraf framgått, att en lönande ostronodling,

grundad på uppfödning af från Holland importerade ostronyngel, syntes

kunna utveckla sig i vissa fjordar och vikar af Bohuslän. Om sålunda

utsikt funnes för uppkomsten af en ostronodling i vår västra skärgård,

som kunde komma att tillfredsställa landets behof, vore därvidlag dock

att märka, hurusom naturförhållandena i vårt land icke medgäfve, att

ostronodlingen grundades på fortplantningen af det i våra fjordar nu

lefvande, ytterst reducerade ostronbeståndet, utan måste ostronodlingen

grundas på import och uppfödning af importeradt ostronyngel.

Ett oundgängligt villkor för att en lönande ostronodling skulle

komma till stånd i Sverige vore därför, att råmaterialet, d. v. s. ynglet,

kunde anskaffas så billigt som möjligt och att sålunda inköpspriset å

det utomlands inköpta ynglet icke ytterligare fördyrades genom erläggande

af tullafgifter vid dess införsel till Sverige.

På grund af hvad sålunda anförts och då anledning icke syntes

förefinnas att hindra införseln af ostronyngel och ungostron genom att

belägga dem med tull, förutsatt att de icke vore af den storlek, att de

enligt gällande föreskrifter kunde göras till föremål för försäljning,

hemställde kommissionen, att Eders Kungl. Maj:t måtte i nådig proposition

föreslå Riksdagen att besluta sådan ändring i gällande tulltaxa,

att ostronyngel och ungostron, som ej uppnått den storlek, att de

finge försäljas inom riket, måtte få tullfritt i riket införas.

Öfver ifrågavarande framställning har Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Göteborgs och Bohuslän afgifvit infordradt underdånigt

utlåtande och därvid, med öfverlämnande af infordradt yttrande

från tillförordnade fiskeriintendenten i västra distriktet, i likhet med

denne, tillstyrkt bifall till framställningen.

Därefter har, på grund af nådig remiss, landtbruksstyrelsen inkommit

med yttrande i ärendet.

Under erinran därvid till en början, hurusom enligt 6 § af förnyade

nådiga fiskeristadgan den 17 oktober 1900 ostron, som i minsta

diameter eller bredd icke hölle 6 centimeter, icke finge fångas, samt

att enligt 14 § i samma stadga, jämförd med 25 §, förbud mot fångande

af ostron å viss tid eller under viss minimistorlek gällde jämväl såsom

förbud att inom område, som med förbudet afsåges, till salu hålla

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Majis Nåd. Proposition N:o 153.

eller utbjuda, sälja, köpa eller från ort till annan forsla sådan vara,

såframt det ej kunde visas, att den blifvit på lofligt sätt förvärfvad,

äfvensom att jämlikt sistberörda §§ dylik åtgärd icke finge vidtagas

med ostron, som man visste vara inom förbjudet område fångade,

framhåller landtbruksstyrelsen vidare, hurusom det förefölle tydligt, att

ostronyngel och ungostron, som från utlandet infördes till riket i ändamål

att här utsättas för tillväxt, innan de försåldes, måste anses vara

på lofligt sätt förvärfvade och kunna, oberoende af den i 6 § omförmälda

storlek, vara tillåtna att föras i handeln.

I likhet med kommissionen — yttrar landtbruksstyrelsen vidare

— ansåge styrelsen, som delade kommissionens uppfattning om nyttan

af tullfrihet i förevarande fall, att densamma borde inskränkas till att

gälla allenast ostronyngel eller ungostron, som importerades för odlingsändamål

eller för utsättande vid rikets västkust. Någon svårighet

syntes icke förefinnas för kontroll därå, att ungostron eller ostronynglet

vore afsedda att användas för nyssnämnda ändamål, enär under

för handen varande förhållanden och åtminstone inom en ganska lång

framtid en dylik tullfrihet ej oftare komme att sättas i fråga, än att

vederbörande fiskeriintendent kunde, där så erfordrades, lämna importören

intyg därom, att de för införsel afsedda ostronen eller ostronynglet

skulle användas i odlingsändamål. Ej heller syntes någon

olägenhet kunna uppstå af den ifrågasatta tullfriheten, då ostronyngel

och ungostron af så obetydlig storlek, att de ekonomiskt sedt inedgåfve

möjlighet till odling, icke kunde med fördel bringas i handeln

i syfte att kunna försäljas såsom ätbar vara.

Landtbruksstyrelsen ansåge sig sålunda böra hemställa, att åtgärder

måtte vidtagas för beredande af tullfrihet för ostronyngel och

ungostron, som i minsta diameter eller bredd icke hölle sex centimeter,

under villkor att för tullmyndigheten i den ort, där införseln ägde

rum, företeddes intyg från vederbörande fiskeriintendent, att ostronen

vore afsedda att användas uteslutande för odlingsändamål.

Generaltullstyrelsen, som på grund af nådig befallning afgifvit

yttrande i ärendet, har förklarat sig för sin del icke hafva något att

erinra mot bifall till den ifrågasatta tullfriheten i visst fall för ostronyngel

och ungostron; och har styrelsen förmält sig anse den däraf

betingade ändringen i gällande tulltaxa lämpligen kunna ske på sådant

sätt, att under tulltaxerubriken 505 »ostron» införes en anmärkning,

innefattande medgifvande om tullfrihet för införsel af ostronyngel och

ungostron af förut angifven storlek och under det af landtbruksstyrelsen

angifna villkor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 153-

Departements- på gatt hy

chefen. lönancle 0stronindustri i vårt land, med hänsyn till våra naturförhållanden,

icke kunna grundas på fortplantningen af det vid rikets kuster

befintliga ytterst obetydliga ostronbeståndet, utan synes framgången af

en sådan industri blifva beroende däraf, att ostronyngel och ungostron

i odlingsändamål kunna från utlandet importeras för minsta möjliga

kostnad.

Den enligt nu gällande tulltaxa för införsel af ostron bestämda

tullafgiften — 15 öre för kilogram — kan visserligen synas jämförelsevis

obetydlig, men gifvet är, att vid import af större kvantiteter, tullafgiften

kan varda tämligen betungande, i all synnerhet för en industri,

hvilken, såsom den nu förevarande, ännu befinner sig i utvecklingens

stadium.

Den gjorda framställningen synes mig därför vara förtjänt af bifall;

dock anser jag, i likhet med landtbruksstyrelsen och generaltullstyrelsen,

att för åtnjutande af den ifrågasatta tullfriheten bör stadgas

det villkor, att importören skall styrka, att de införda ostronynglen

och ungostronen införts uteslutande för odlingsändamål, hvilket lämpligen

torde kunna ske genom intyg från vederbörande fiskeriintendent.

Mot generaltullstyrelsens förslag, att den af den ifrågasatta tullfriheten

betingade ändringen i tulltaxan intages i en anmärkning

under rubriken 505 har jag intet att erinra.

Tuiibehand- yip pröfning af åtskilliga af Kungl. Maj:t under de senare åren

förmalning™ afgjorda tvister rörande tullbehandling af vissa slag af förmalningsprodukter

af produkter af majs, hvilka under namn af glutenfoder eller andra växmajt

ro. ro. jan(je penämningar numera i ganska stor utsträckning äro föremål för

införsel i Sverige, har framgått, att såväl hos vederbörande tullmyndigheter

som hos för frågans afgörande särskildt tillkallade sakkunnige

uppstått tvekan och stundom meningsskiljaktighet rörande omförmälda

förmalningsprodukters rätta attestering.

Desamma hafva nämligen, efter af de sakkunnige verkställd

kemisk eller mikroskopisk undersökning, än ansetts hänförliga till tulltaxerubriken

N:o 330 »kreatursfoder, ej specificeradt», hvilken vara

åtnjuter tullfrihet, och än ansetts böra komma under rubriken N:o 600

»Spannmål: malen: mjöl och gryn, alla slag» med en tullsats af 6 kronor

50 öre per 100 kilogram; och har därvid i vissa fall framhållits, att till

grund för bedömande af frågan om ifrågavarande förmalningsprodukters

rätta attestering borde läggas den större eller mindre grad protein, desamma

vid undersökning befunnits innehålla, medan åter i andra fall

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 153. 7

den uppfattningen gjorts gällande, att varans stärkelsehalt borde vara

afgörande.

Med anledning af den vacklande praxis, som sålunda i förenämnda

hänseende syntes vara rådande, och då, med hänsyn särskildt till den

betydelse, ifrågavarande förmalningspr o dukter, hvilka utgjorde ett viktigt

fodermedel för kreatur, ägde för jordbruket, det syntes vara i hög grad

önskvärdt, att, så vidt möjligt, större enhetlighet och stadga kunde

ernås i fråga om tullbehandling af samma produkter och visshet

vinnas, hvilka slag däraf i sådant hänseende rätteligen borde hänföras

till »kreatursfoder, ej specificeradt», anmodade jag i skrifvelse den

25 oktober 1906 landtbruksakademiens förvaltningskommitté att verkställa

utredning, huruvida icke några allmängiltiga kännetecken skulle

kunna utfinnas, med ledning af hvilka den rätta attesteringen af

ifrågavarande förmalningsprodukter af majs kunde utan tidsutdräkt och

åtminstone i regel utan användning af kemisk undersökning åstadkommas.

Efter det nämnda kommitté verkställt den sålunda anbefallda

utredningen, afgaf densammma den 15 februari 1907 utlåtande i ärendet

af i hufvudsak följande innehåll.

Yid afgörande af frågor, huru varor af ifrågavarande slag skulle

attesteras för tullbehandling, syntes som grundprincip böra fasthållas,

att som spannmål, malen: mjöl, borde räknas endast sådana varor, som

framställts genom målning af sädeskärnan med eller utan aflägsnande

af skaldelar (kli), som kli dessa skaldelar med därvid vidhängande

yttre delar af fröets kärna, som oljekakor i kakor prässade återstoder

efter oljas utvinnande ur frön, hvilken växtart dessa än tillhörde, samt

som kreatursfoder, ej specificeradt, alla till kreatursfoder afsedda varor,

hvilka icke kunde hänföras under någon af de nyss nämnda eller eljest

i tulltaxan förekommande varurubriker.

Då af en varas yttre utseende tydligt framginge, att den tillhörde

ett visst slag af de sålunda angifna särskilda slagen af fodermedel,

borde den hänföras till detta slag, äfven om dess sammansättning vore

sådan, att den skulle kunna användas till annat än kreatursfoder. Enligt

denna grundsats borde aldrig en majsoljekaka kunna räknas som mjöl,

äfven om den innehölle så mycket stärkelse, att den skulle kunna användas

till råmaterial vid bränvinsbränning, ty trots sin högre eller

lägre stärkelsehalt vore en för oljas utvinnande prässad kaka en oljekaka

och borde som sådan attesteras.

Något annat blefve däremot förhållandet, om prässåtei’stoden hade

mjölform, såsom i handeln förekommande majskakmjöl och majsgroddmjöl

(germ oil meal, corn gerna meal). Dessa varor kunde svårligen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 153.

med säkerhet skiljas från majsmjöl och borde därför icke förklaras

tullfria, såvida ej genom kemisk undersökning kunde visas, att de icke

vore majsmjöl i detta ords förut angifna mening. Detta vore emellertid

möjligt i afseende på mjöl af majsgroddkakor, enär dessas proteinhalt

uppginge till 16—20 procent, under det att proteinhalten i verkligt

majsmjöl aldrig nådde 14 procent och vanligen hölle sig mellan

7 och 9 procent. Det funnes emellertid äfven majskakor med blott

10—12 procent protein, och detta material syntes i mjölform icke kunna

skiljas från verkligt majsmjöl.

Äfven borde varor, som tydligen vore majskli, tullbehandlas som

kli, trots att de ofta i stärkelsehalt närmade sig mjöl, och öfverhufvud

taget syntes stärkelsehalten icke böra, åtminstone ensam, läggas till

grund för varans attestering som mjöl, enär ett sådant förfaringssätt

skulle medföra, att sådana varor, särskildt kli, som enligt tulltaxan

skulle vara tullfria, komme att med tull beläggas.

Majsmäsk (Schlempe), som utgjordes af en grof, till följd af torkning

vid högre värmegrad mörkbrun blandning af majs- och kornrester

med lukt af rostadt malt, kunde icke förblandas med mjöl och borde

utan tvekan attesteras som kreatursfoder, ej specificerad!

Äfven verkligt glutenfoder (maizenafoder), ett affall från stärkelseoch

glukosberedning, skilde sig genom sin yttre beskaffenhet så från

majsmjöl, att det i regel borde utan någon ingående undersökning kunna

skiljas från majsmjöl. Af glutenfoder funnes två hufvudslag, amerikanskt

och engelskt, Indika, ehuru olika till färg och lukt, dock båda

hade en kliliknande struktur, i det att de till större delen bestode

af tunna flagor med inblandade finare partiklar, hufvudsakligen cellväggsrester.

Med tillgång till mönsterprof borde dessa varors säkra

igenkännande icke vara svårt. Skulle emellertid tvekan förefinnas,

borde en kemisk analys kunna gifva säkert utslag. Verkligt glutenfoder

hade nämligen en hög proteinhalt, vanligen växlande mellan 22

och 25 procent, under det att, såsom redan nämnts, majsmjöl aldrig

brukade hålla mer än inemot 14 procent och vanligen hölle endast

7—9 procent protein. Däremot kunde icke stärkelsehalten användas

som säkert igenkänningstecken på glutenfoder.

Vid stärkelse- och glukosberedning af majs erhölles, om skaldelarna

icke medtoges, en vara, som komme i handeln under namn af

glutenmjöl. Äfven denna vara borde kunna igenkännas efter jämförelse

med mönsterprof. I tveksamma fall kunde den identifieras genom

kemisk undersökning, enär dess proteinhalt uppginge till S2—38

procent.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 153.

Under namn af diamond feed, liominy feed eller star feed utfördes

från Amerika och. England varor, som vore affall från beredning

af fint majsmjöl (hominy meal) och bestode af majskärnans yttre, spröda,

starkt färgade del. Detta vore således en förmalningsprodukt af majskärna,

om än af blott en del af densamma, och borde redan af detta

skäl, enligt den förut angifna begränsningen af begreppet mjöl, räknas

som sådant. För öfrigt kunde fodervaror af denna art hvarken på

grund af sitt utseende eller genom kemisk undersökning skiljas från

sammalet majsmjöl.

Om, såsom kommittén ansåge vara det rätta, sådana majsvaror,

som icke genom yttre kännetecken säkert kunde skiljas från majsmjöl,

icke borde attesteras som tullfria, förr än genom kemisk undersökning

visats, att de hade annan sammansättning än majsmjöl kunde

hafva, skulle antagligen införsel af dylika varor alldeles upphöra,

emedan vederbörande importörer icke skulle finna skäl att vidkännas

den kostnad, som fördröjd tullbehandling medförde, jämte risken att

få varan belagd med tull. Detta skulle dock ej medföra någon olägenhet

för jordbruket utan snarare tvärtom. Så länge nämligen majs och

däraf beredda mjölvaror vore belagda med införseltull, som hindrade

deras import för utfodringsändamål, läge det nära till hands, att jordbrukarna

i införda fodervaror af majs sökte icke kolhydratiska fodermedel,

tjänliga att ersätta sädesfoder, utan hufvudsakligen proteinrika

varor, afsedda att höja foderrationens ägghvitehalt, och under sådana

förhållanden vore det lätt förklarligt, att mjölformiga, proteinfattigare

varor, sådana som majskakmjöl och hominy feed vid försäljning ofta

ginge under det proteinrika och värdefullare glutenfodrets namn. Från

denna synpunkt sedt, vore det alls ej olämpligt, om den lägsta gränsen

för den proteinhalt, som skulle afgöra, om en mjölformig maj svara

säkert vore annat än majsmjöl och således tullfri, sattes så högt som

20 procent.

På grund af hvad förvaltningskommittén sålunda anfört, gjorde

kommittén — med öfverlämnande af åtskilliga prof å skilda slag af

varor, hvarom fråga vore — slutligen det uttalande, att hvarje af majs

beredd vara, som genom sin yttre beskaffenhet och, om så behöfdes,

efter jämförelse med mönsterprof säkert kunde igenkännas vara annat

än majsmjöl, borde utan vidare attesteras som tullfri; att sådana mjölliknande

varor, som icke på grund afsina yttre egenskaper säkert

kunde skiljas från mjöl, borde attesteras som tullfria, endast om deras

sammansättning genom kemisk analys visades vara afgjordt afvikande

Bih. till Eiksd. Prat. 1908. 1 Sami 1 Åfd. 117 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 153-

från majsmjöls sammansättning; samt att dylik mjölformig vara för att

förklaras tullfri borde hålla minst 20 procent protein.

Härefter har generaltullstyrelsen afgifvit infordradt underdånigt

utlåtande i ämnet, därvid styrelsen, med öfverlämnande af yttranden

från packhusinspektionen i Stockholm samt från tulldirektören och

packhusinspektionen i Göteborg, förklarat sig icke hafva annat att

erinra mot de af landtbruksakademiens förvaltningskommitté afgifna

grunder för tullbehandlingen af olika slag af fodervaror, än att, såsom

äfven packhusinspektionen i Göteborg framhållit, det kunde synas

tvifvelaktigt, huruvida majskakor, bestående af sammanprässadt sammalet

majsmjöl, borde endast på grund däraf, att de till utseendet

liknade oljekakor, tullfritt införas. Om, såsom det ville synas, ett af

sistnämnda tullförvaltning jämte dess nyssberörda yttrande insändt prof

å kakor icke utgjorde en prässåterstod efter oljas utvinnande, utan

bestode af sammanprässadt sammalet majsmöl, syntes sålunda icke ens

i fråga om kakor kemisk undersökning under alla omständigheter kunna

undvikas.

Slutligen har, på grund af nådig befallning, den af Kungl. Maj:t

den 22 juni 1906 tillsatta kommitté för revision af gällande tulltaxa

den 5 sistlidne december afgifvit underdånigt utlåtande i ärendet; och

har kommittén därvid anfört hufvudsakligen följande.

Hvad till en början beträffade de af generaltullstyrelsen omförmälda

majsmjölkakorna, skulle de med tillämpning af landtbruksakademiens

förvaltningskommittés förslag angående varans yttre beskaffenhet

såsom bestämmande för tullbehandlingen väl icke kunna undgå

att hänföras till oljekakor. Men, på sätt af generaltullstyrelsen framhållits,

syntes det vara tvifvelaktigt, om en dylik tullbehandling stode

i full öfverensstämmelse med tulltaxans föreskrifter. Å andra sidan

vore dock uppenbart, att likställighet i tullbehandlingshänseende mellan

foderkakor af ifrågavarande slag och vanliga oljekakor skulle i hög

grad förenkla tullbehandlingen, då i ty fall kemisk undersökning af

införda kakformiga fodervaror icke behöfde ifrågakomma. Efter hvad

kommittén af sakkunniga personer inhämtat, kunde det icke heller

antagas, att tullfrihet för sådana kakor som de af generaltullstyrelsen

omförmälda, af packhusinspektören i Göteborg öfverlämnade — hvilka

vid undersökning funnits bestå af hopprässadt sammalet majsmjöl —

skulle, under förutsättning att gällande lagstiftning kompletterades i

afseende å användningen af majs till stärkelseberedning, kunna lända

till men för något af de intressen, med hänsyn till hvilka de tullpliktiga

majsprodukterna vore belagda med tull. Enligt de sakkunniges

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 153.

mening vore nämligen ingen anledning att befara, det sådana kakor

blefve använda till beredning af människoföda. Vidare innefattade nu

gällande bestämmelse om särskild! afgift för tillverkning af brännvin

vid bränneri under tid, då majs där användes för brännvinstillverkning,

betryggande skydd mot att majsmjölkakor till förfång för den inhemska

landtbruksnäringen blefve använda vid brännvinsbränning.

Med hänsyn härtill och i betraktande af olj ekakornas betydelse

såsom fodermedel och angelägenheten af att detta fodermedel

kunde utan besvärande tullbehandlingsformaliteter få tullfritt införas,

syntes det kommittén lämpligt, att majsmjölkakor i tullbehandlingshänseende

likställdes med oljekakor, hvarom uttrycklig föreskrift syntes

böra inrymmas i taxan.

I fråga därefter om det af landtbruksakademiens förvaltningskommitté

gjorda uttalandet ansåge sig kommittén kunna i öfrigt till

alla delar instämma i detsamma. För ernående af syftet med berörda

uttalande syntes emellertid en förändrad affattning af tillItaxerubriken

»kreatursfoder, ej specificeradt» finnas påkallad. I anslutning till

omförmälda uttalande ansåge kommittén i rubriken böra upptagas,

jämte andra lämpliga exempel på dit hänförligt kreatursfoder, äfven

de förut angifna majsprodukter, som borde åtnjuta tullfrihet, förutom

majsmjölkakorna, hvarjämte, i öfverensstämmelse med tullbehandlingspraxis,

borde angifvas, att tillblandning af animaliska ämnen icke

hindrade varans hänförlighet till denna rubrik. Slutligen syntes i en

till rubriken fogad anmärkning böra intagas stadgande om gränsen mellan

majsmjöl och mjölformiga produkter af majs, hänförliga till kreatursfoder.

På grund af hvad sålunda anförts hemställde kommittén,

dels — under förutsättning att den af Riksdagen begärda utredning

rörande skatt å fin stärkelse, tillverkad af majs, utmynnade i åtgärder,

som betryggade afsättningen af den inhemska potatisen till stärkelsefabrikerna

mot menlig konkurrens af sådana majsprodukter som de

ifrågavarande majsmjölkakorna — att åt tulltaxans rubrik för oljekakor

måtte gifvas följande förändrade lydelse:

Oljekakor; äfvensom kakor, hopprässade af sammalet majsmjöl

.............................................................................................. fria;

dels ock att samma taxas rubrik för ej specificeradt kreatursfoder

måtte med en därtill fogad anmärkning erhålla följande lydelse:

Kreatursfoder, ej specificeradt, såsom draf och drank,

glutenfoder, majskakmjöl och majsgroddmjöl, äfven med

inblandning af animaliska ämnen....................................... fritt.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 153.

Anm. Till denna rubrik hänföras mjölformiga produkter af majs,

för såvidt de hålla minst 20 procent protein.

Då äfven frågan om fodervarors hänförlighet under tulltaxerubriken

»kli> — fortsätter kommittén — blifvit i det föreliggande ärendet

berörd, hade kommittén trott sig icke böra underlåta att i detta sammanhang

fästa uppmärksamheten därå, att äfven sistnämnda rubrik

syntes tarfva ett tillägg, som, ehuru icke afseende majskli, dock måhända

lämpligen kunde åvägabringas i samband med de förordade

ändringarna i tulltaxans bestämmelser om fodervaror.

Förbållandet vore nämligen det, att vid förtullning af s. k. klimjöl,

hade det, hvad beträffade hvete- och rågprodukter, visat sig

vara synnorligen svårt att afgöra, om varan borde betraktas som kli

eller hänföras till mjöl, hvilket förhållande ledt till stor osäkerhet och

ojämnhet vid tullbehandlingen af kliartade varor. I tvistig^ fall syntes

man hittills för frågans afgörande hafva gått så till väga, att klimjölet

utklappats till en jämn yta och till färgen jämförts med på samma

sätt behandladt sa,unna,let mjöl. Endast om det därvid visat sig, att

klimjölet varit mörkare än det sammalda mjölet, hade varan förtullats

som kli. Men denna metod vore ingalunda tillförlitlig, synnerligast i

fråga om hvetekli, då på grund af växlande färg hos olika hveteslag

det funnes klimjöl af hvete, som företedde lika ljus färg som sammalet

mjöl af mörkare slag. Och något annat sätt att utan kemisk undersökning

skilja mellan klimjöl och sammalet mjöl syntes, såvidt kommittén

kunnat utröna, icke finnas.

Däremot kunde de olika varuslagen bestämdt åtskiljas på grund

af deras olika askhalt. Af en i frågan gjord sakkunnig utredning hade

kommittén inhämtat, att askan af torrsubstansen — vidd- 100° Celsius

torkad vara — hos sammalet livetemjöl utgjorde lägst l.i och högst

3,2 procent af substansens vikt, och att motsvarande siffror för sammalet

rågmjöl utgjorde respektive 1.5 och 2.7 procent med ett medeltal,

som för hvardera mjölslagets askhalt ställde sig lika eller till 2,i procent,

samt att askhalten hos hvetekli växlande mellan 5.1 och 6.4 procent

med ett medeltal af 5.7 procent och hos rågkli i medeltal uppginge

till 5.1 procent. Häraf framginge, att mellan askhalten hos sammalet

mjöl och kli funnes en väsentlig skilnad, och syntes denna kunna i

vår tullagsstiftning, i likhet med hvad fallet vore i Tyskland, läggas

till grund för särskiljande i tvistiga fall af kli och mjöl af hvete eller

råg. Från sakkunnigt håll hade föreslagits, att, likaledes i öfverensstämmelse

med motsvarande tyska stadgande, gränsen skulle sättas så,

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 153-

att klimjöl af hvete eller råg, skulle, då dess askhalt utgjorde minst

4.1 procent af vikten af varans torrsubstans, hänföras till kli, under

det att klimjöl med lägre askhalt skulle förtullas som mjöl.

Detta förslag hade kommittén funnit beaktansvärdt. Visserligen

kunde, såsom af de anförda procenttalen framginge, med det ifrågasatta

gränstalet inträffa, att såsom kli komrne att importeras äfven

vara, som innehölle någon kvantitet mjöl och därför möjligen kunde

blifva föremål för förnyad behandling i kvarn i afsikt att uttaga i

kliet ännu fastsittande mjöl eller kärna. Men faran härför syntes dock

vara ganska ringa, ty en askhalt af 4,1 procent medgåfve ej någon mera

nämnvärd halt af mjöl, och sannolikt kunde icke befrielse från tullafgiften

för dylikt klimjöl vara tillräcklig ersättning för det arbete,

som fordrades för att ur kliet uttaga den sista återstoden af mjöl eller

kärna. Dessutom borde man taga hänsyn till det förhållandet, att kli,

som blifvit alltför väl rensadt från kärna, hade mindre fodervärde,

hvarför man i jordbrukets intresse ej syntes höra omöjliggöra importen

af värdefullare kli.

Då sålunda kommittén, som ansåge en föreskrift om, huru kli

och sammalet mjöl af hvete eller råg i tvifvelaktiga fall skulle åtskiljas,

i hög grad af behofvet påkallad, funne ett stadgande af nyss angifvet

innehåll vara fullt ändamålsenligt, och då beträffande andra klisorter

dels importen säkerligen vore obetydlig dels motsvarande svårigheter

vid tullbehandlingen icke yppats, hemställde kommittén i underdånighet,

huruvida icke i samband med de ändringar och tillägg i tulltaxan,

som af landtbruksakademiens förvaltningsutskotts utlåtande

kunde föranledas, lämpligen borde till tulltaxerubriken »Kli, alla slag

— fritt» fogas en så lydande anmärkning:

»Anmärkning. Då utseendet af en ldiartad vara af hvete eller

råg icke gifver tillräcklig ledning för afgörande, huruvida densamma

bör hänföras till kli eller till mjöl af spannmål, skall varans askhalt utrönas.

Visar sig därvid, att askan af varans torrsubstans utgör minst

4.1 procent af torrsubstansens vikt, skall varan förtullas som kli, i

annat fall som mjöl.

Det mål, man i afseende å tullbehandlingen af sådana förmalningsprodukter

af majs, som med den härutinnan verkställda utredningen

åsyftas, bör eftersträfva, är gifvetvis ordnande af tullagstiftningen i

dessa delar på sådant sätt, att de hithörande produkter, hvilka

för jordbruket äga betydelse såsom kreatursfoder, må kunna tullfritt

Departements
chefen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Ändring aj §

9 mom. 1 tulllaxeunderrättelserna.

14 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 153.

till riket införas, utan att de intressen, som man genom den nuvarande

tullen å majsmjöl velat skydda, därigenom åsidosättas.

Det af tulltaxekommittén, efter verkställd noggrann utredning i

ärendet, i sådant afseende framställda förslag synes mig innefatta en

lycklig lösning af den föreliggande frågan och höra läggas till grund

för förändrade bestämmelser i ämnet.

Hvad särskildt beträffar den af kommittén för dess förslag uppställda

förutsättningen, att bestämmelser blifva meddelade, betryggande

för afsättningen af den inhemska potatisen för stärkelsefabrikationen,

torde den i sådant syfte nyligen utfärdade förordningen angående särskild

skatt å majs, använd vid tillverkning af stärkelse, därutinnan få

anses tillfyllestgörande.

Den af tulltaxekommittén — för afhjälpande af den osäkerhet och

ojämnhet, som, enligt hvad kommittén erinrat, äger rum vid tullbehandling

af kliartade varor af hvete eller råg — föreslagna bestämmelsen

synes mig ock välbetänkt; och tillstyrker jag därför, att densamma

måtte i tulltaxan införas.

I § 9 mom. 1 tulltaxeunderrättelserna är stadgadt, bland annat, att

vid utförsel sjöledes från stapelstad af choklad, alla slag, tillverkad inom

landet af utländskt råämne, restitution af tullmedlen beviljas till belopp

af 5 öre per kilogram.

Med erinran om berörda förhållande hemställdes i den skrifvelse af

den 28 februari 1906, hvarmed till chefen för finansdepartementet öfverlämnades

inom departementets kontroll- och justeringsbyrå utarbetadt

förslag till förordning angående restitution af erlagd sockerskatt eller

befrielse från sådan skatt för socker, som användts vid tillverkning af

exportvaror — livilket förslag den 27 nästlidne mars af mig inför Eders

Kungl. Maj:t anmäldes — att då beloppet af den sålunda medgifna

restitutionen bestämts uteslutande med hänsyn till tullsatsen å kakaobönor,

men det syntes icke böra vara tillverkare af choklad förmenadt

att, liksom tillverkare af andra varor, därtill socker användts, vid export

erhålla restitution ej allenast — på sätt nyssnämnda förslag afsåge —

af skatten för det för tillverkningen använda sockret utan äfven,

därest utländskt socker för ändamålet användts, af den därför erlagda

tullen, omförmälda i 9 § 1 mom. tulltaxeunderrättelserna förekommande

bestämmelser måtte upphäfvas.

Då den sålunda föreslagna åtgärden, hvilken skulle komma att

innebära, att § 9 mom. 5 tulltaxeunderrättelserna skulle erhålla tilllämpning

jämväl å nu ifrågavarande vara, synes riktig och lämplig,

finner jag mig böra biträda äfven det sålunda framställda förslaget.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kangl. Majt:s Nåd. Proposition N:o 153.

På grund af hvad sålunda anförts hemställer jag i underdånighet,

att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att besluta,

dels att rubriken n:o 505 i nu gällande tulltaxa skall, med en

därtill fogad anmärkning, erhålla följande lydelse:

Ostron, kärlens vikt inberäknad ........................ 1 kilogram 15 öre.

Anm. Ostronyngel och ungostron, som i minsta diameter eller

bredd icke hålla 6 cm., må tullfritt införas, därest vid införseln företes

af vederbörande fiskeriintendent utfärdadt intyg därom, att desamma

äro afsedda att användas uteslutande för odlingsändamål.

dels att tulltaxans rubriker n:o 330 och 496 skola, den förstnämnda

med en därtill fogad anmärkning, erhålla följande förändrade

lydelse:

330. Kreatursfoder, ej specificeradt, såsom draf och drank, glutenfoder,

majskakmjöl och majsgroddmjöl, äfven med inblandning

af animaliska ämnen........................................................ fritt

Anm. Till denna rubrik hänföras mjölformiga produkter af majs,

för såvidt de hålla minst 20 procent protein.

496. Oljekakor, äfvensom kakor, hopprässade af sammalet majsmjöl

........................................................................................................... fria.

dels, att till tulltaxerubriken n:o 292: Kli, alla slag — fritt,

skall fogas en så lydande anmärkning:

Anm. Då utseendet af en kliartad vara af hvete eller råg

icke gifver tillräcklig ledning för afgörande, huruvida densamma bör

hänföras till kli eller till mjöl af spannmål, skall varans askhalt utrönas.

Yisar sig därvid, att askan af varans torrsubstans utgör minst 4,1

procent af torrsubstansens vikt, skall varan förtullas som kli, i annat

fall som mjöl.

dels slutligen, att den i § 9 mom. 1 af gällande tulltaxeunderrättelser

förekommande bestämmelse angående restitution af tullmedlen

i visst fall för choklad, som ur riket utföres, skall ur momentet

utgå.

Hvad föredragande departementschefen sålunda

hemställt, däri statsrådets öfriga ledamöter instämde,

behagade Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle

nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den lydelse,

bil. litt. — vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Algot Wahlin.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1908:122 Skrifvelse till Konungen, angående vissa ändringar i gällande tulltaxa och tulltaxeunderrättelser. s. 2 i texten