Sök i Ratio Lex

Angående afskrifvande af byggnadskassornas i Uppsala, Skara och Kalmar stift skulder till riksgäldskontoret m. m

1908-03-20 · 29 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 29 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1908:164, Angående afskrifvande af byggnadskassornas i Uppsala, Skara och Kalmar stift skulder till riksgäldskontoret m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mct):ts Nåd. Proposition N:o 1(H.

1

N:o 164.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående afskrifvande

af byggnadskassornas i Uppsala, Skara och Kalmar

stift skulder till riksgäldskontoret m. m.: gifven Stockholms

slott den 20 mars 1908.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att

fe dels medgifva, att de skulder, hvari byggnadskassorna i Uppsala,

Skara och Kalmar stift den 1 maj 1909 häfta till riksgäldskontoret, må,

i den mån de icke täckas af dessa kassors tillgångar, efter det kassornas

öfriga skulder blifvit gul dna, afskrifvas;

dels ock såsom bidrag till gäldande af byggnadskassans i Visby stift

skulder till lärarnas vid elementarläroverken änke- och pupillkassa och

prästerskapets änke- och pupillkassa på extra stat för år 1909 bevilja ett

anslag å 11,680 kronor.

Bill. till Riksd.WProt. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 128''Höft. (N:o 104.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 164.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Hugo Hammarskjöld.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 164.

3

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20

mars 1908.

Närvaande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Teolle,

Statsråden: Albert Petersson,

Hederstierna,

H AMMMARSKJ ÖLD,

Ro os,

SWARTZ,

grefve Hamilton,

grefve Ehbensvärd,

Malm.

Härefter anförde departementschefen, statsrådet Hammarskjöld:

»Under det år, räknadt från och med 1 maj till 1 maj, under hvithet An9yanaJ^fecklesiastik

tjänsteman aflidit, det s. k. tjänståret, åtnjuter stärbhuset in b/ggnadskaskomsten

af tjänsten. Efterlefver änka eller omyndiga och oförsörjda barn

äo-a de, jämlikt prästerskapets privilegier, njuta inkomsten af tjänster! och Kalmar

under ytterligare ett år, det s. k. nådåret.. 1 det fall att nådårsberättigade^''^®

arfvino-ar ej finnas, har sedan gammalt t jänsten ändock efter tjänstarets^onforef m.

slut stått ledig under ett år, hvithet kallas hadukår och således motsvarar KadMr.

nådåret, där nådårsberättigade arfvingar finnas. De behållna inkomsterna

under kadukåret, som benämnas kadukårsmedel eller . kadukmedel och tillförene

äfven lediga pastoralier, hafva af Kungl. Maj:t eller vederbörande

domkapitel disponerats för olika kyrkans eller skolans ändamål. Sedermera

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Uppfo8lritig&-

kovnmittén.

Känd. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 164.

har kadukar äfven räknats å prästerlig tjänst, då dess innehafvare genom,

erhållet afsked eller genom afsättning afgått från tjänsten.

ö''

6 mars

, O Ö „

1817 afgifna betänkande o(‘h förslag till löningsoch

allmänna skolor yttrade den s.

anständiga

och tillräckliga lärohus

vederbörligen

I sitt den

stat Aid rikets gymnasier och allmänna skolor yttrade den s. k. uppfostnngskommittén,

_ att byggnaden af nödiga gymnasii- och skolhus i alla de

städer, som enligt då gällande lagar icke vore skyldiga att själfva bygga

skolhus inom staden, utgjorde ett, läroverkens ofta bekymrande kraf. '' För

åtskilliga af rikets stift hade Kung]. Maj:t emellertid redan låtit i nåder

anslå till detta ändamål ett års inkomst af ecklesiastika sysslor, vid hvilkas

ledigblifyande ingen arfvinge funnits till nådår berättigad; och hemställde

kommittén, att Kungl. Maj:t täcktes i nåder stadga detsamma för rikets

alla stift. Därigenom och af en årlig byggnads- och besparingsfond, hvartill

400 tunnor spannmål årligen torde behöfvas att emellan stiften, i män

af behofvet, fördelas, skulle enligt kommitténs åsikt rikets samtliga läroverk

snart blifva med

försedda.

liti proposition till 1818 års riksmöte anhöll Kungl. Maj:t därefter

om anslående af de medel, som utöfver befintliga tillgångar, hvari då medräknats

berörda inkomst af ecklesiastika sysslor, erfordrades för genomförande

af den utaf förutnämnda kommitté föreslagna nya läroverksorganisationen.

Rikets ständer, som funno det af uppfostringskommittén utarbetade

förslag ledande till det åsyftade målet, anslogo de för en nödvändig löneförbättring

åt lärarna vid undervisningsverken erforderliga statsmedel.

1820 &rs skot- Fti deri af Kungl. Maj:t den 16 december 1820 utfärdade förnyade

** nådlga skolordning föreskrefs, bland annat, dels att städerna skulle bygga

och underhålla lärohusen, där denna skyldighet enligt gällande författningar

dem ålåge, under det att på andra ställen lärohusens byggnad och

vidmakthållande skulle ombesörjas af stiftens byggnadsfonder under vederbörande

biskops och konsistorii tillsyn, dels ock att hvarje stift skulle

hafva sin särskilda byggnadskassa, hvilken skulle äga följande fonder och

inkomster: ^ a) de härtill ifrån statsverket utgående medel, b) två årliga

kollekter öfver hela stiftet, c) ett års behållen inkomst, sedan aflöning och

utskylder blifvit vederbörligen bestridda, efter den ecklesiastika tjänsteman,

som doge eller afginge utan att efterlämna änka eller omyndiga barn,

hyll ka lagligen kunde få nådår, d) frivilliga gåfvor, städernas otvungna

bidrag och alla andra efter olika orter tillfälliga inkomster eller odisponerade

fonder, hvilka eforerna funne lämpligt ditföra.

Liknande bestämmelser återfinnas jämväl i de författningar angående

de allmänna läroverken, hvilka efterträdde 1820

ars

skolordning,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 164.

Beträffande byggnadskassorna föreskrifves sålunda i § 135 mom. 1 i

nådiga stadgan för rikets allmänna läroverk den 1 november 1878, liksom

i 1856 och 1859 års läroverksstadgar, att hvarje stift skall för de allmänna

läroverkens behof äga en »byggnadskassa, hvars inkomster äro a) de från

statsverket därtill utgående medel, b) två årliga kollektör öfver hela stiftet,

c) ett års behållen inkomst, sedan aflöning och utskyld»’ blifvit vederbörligen

bestridda, efter ecklesiastik tjänsteman utom läroverket, hvilken

genom erhållet afsked eller genom afsättning från tjänsten afgått, eller

som afliclit utan att efterlämna änka eller omyndiga barn, hvilka äro till

nådår lagligen berättigade, d) frivilliga gåfvor och bidrag af städerna

eller enskilda samt andra tillfälliga inkomster och odisponerade medel,

som konsistorium kan finna lämpligt att låta till denna kassa ingå».

1 nu gällande stadga för rikets allmänna läroverk deri 18 februari

1905 föreskrifves i § 213, att »byggnad och underhåll af läror er kshus

skola, där sådan skyldighet icke enligt gällande författningar åligger kommu]!,

ske på bekostnad af läroverkens byggnadsfonder och stiftens byggnadskassor».

Enligt § 219 samma stadga utgör läroverks byggnadsfonds

inkomst af »en terminlig afgift, som med fem kronor erlägges af hvarje

lärjunge, som ej därifrån i föreskrifven ordning befrias.» Bestämmelserna

angående byggnadskassans inkomster återfinnas i § 217 och utgöras enligt

denna paragraf byggnadskassans inkomster af: »a) de från statsverket

därtill utgående medel; b) frivilliga gåfvor och bidrag af städerna eller

enskilda samt andra tillfälliga inkomster och odisponerade medel, som

domkapitlet kan finna lämpligt att låta till denna kassa ingå; samt tills

vidare c) två årliga kollektör öfver hela stiftet och d) ett års behållen inkomst,

sedan aflöning och utskyld»- blifvit vederbörligen bestridda, efter

ecklesiastik tjänsteman utom läroverket, hvilken genom erhållet afsked eller

genom afsättning från tjänsten afgått, eller som aflidit utan att efterlämna

änka eller omyndiga barn, hvilka äro till nådår lagligen berättigade. Ur

denna kassa äger domkapitlet att, i man. af kassans tillgångar och efter

förhandenvarande omständigheter, lämna bidrag till byggnad och underhåll

af läroverkshus.»

1 denna paragraf stadgas sålunda, att de bidrag till kassorna, som

omförmälas under c) och d) endast skola utgå tills vidare. Den ändring,

som bestämmelsen om byggnadskassans inkomster sålunda undergått, har

sin förklaring däri, att redan vid utfärdandet af 1905 års läroverksstadga

fråga uppstått om upphäfvande af bestämmelserna därom, att till byggnadskassan

skulle ingå de under c) och d) angifva medlen.

1 skrifvelse den 5 oktober 1898 hade nämligen kyrkomötet anhållit,

det Kung!. Maj:t täcktes efter verkställd utredning vidtaga erforderliga

1878 års

läroverkssladga.

Gällande

läroverks
stadga.

Kyrkomötets

skrifvelse den

5 oktober

1898.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Domkapitlens

utlåtanden.

6 Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 164.

åtgärder för att snarast möjligt få punkt c) i mom. 1 af § 135 af 1878

års låroverksstadga upphäfd.

I den motion, som föranledde kyrkomötets berörda skrifvelse, anfördes

bland annat: Ifrågavarande bestämmelse hade tillkommit under en

öfvergångsperiod i de allmänna läroverkens utveckling på initiativ af vederbörande

stiftsstyrelser, som för tillfället saknat annan utväg att tillgodose

undervisningsväsendets behof. Att en dylik extraordinär inkomstkälla för

de allmänna läroverkens byggnadskassa anlitades under nämnda utvecklingsstadium,

då läroverken snarare hade karaktären af spridda stiftsinstitutioner

än led i en enda stor statsinstitution, vore lätt förklarligt, särdeles som

läroverken då i vida högre grad än nu betraktades såsom prästbildningsanstalter.

Därtill komme, att de på den tiden mycket klent aflönade

lärarplatserna voro trappsteg för befordran i kyrkans tjänst, och att deras

innehafvare ägde företrädesrätten att räkna dubbla prästerliga tjänstår.

Sistnämnda förhållanden hade emellertid under 1800-talet undergått genomgripande

förändringar. De allmänna läroverkens ställning till statsverket

vore numera sådan, att deras byggnadskassors inkomster icke behöfde

eller borde tagas af prästerskapets löner. Det torde icke kunna anses

billigt, att präster, som befordrats till ordinarie tjänst, genom förutberörda

stadgande nödgades vänta ett år på att tillträda sina löneförmåner,

på det att statsverket och städerna därigenom skulle beredas lindring i

vissa omkostnader för läroverksbyggnadernas uppförande och vidmakthållande.

Äfven i försainlingslifvet medförde en dylik anordning högst

afsevärda olägenheter, då prästerliga tjänster måste efter utgången af den

senaste innehafvarens tjänstår stå lediga och förvaltas af vikarier under

ett helt år utöfver det. för hvithet inkomsten tillfallit prästerskapets änkeoch

pupillkassa.

Kyrkomötet, som hade sig bekant, att åtminstone ett och annat stifts

byggnadskassa häftade för förbindelser, för hvilkas uppfyllande mycket

störa svårigheter skulle möta, såvida byggnadskassan förlorade den af

dessa s. k. kadukår förväntade inkomst, utan att på annan väg åt dem

bereddes någon ersättning härför, beslöt att, under instämmande till fullo

i hvad motionären anfört, gorå den framställning, hvarom nyss förmälts.

I de utlåtanden, som af domkapitlen afgifvits öfver kyrkomötets berörda

framställning, uttala sig samtliga dessa myndigheter för önskvärdheten

af upphäfvandet af läroverksstadgans bestämmelse rörande kadukmedlens

ingående till stiftens byggnadskässor. Dock anses sådant i

de stift, där byggnadskassorna häfta för förbindelser, kunna ske endast

under förutsättning, att dessa förbindelser antingen blefve afskrifna eller

genom bidrag från annat håll infriade. Ett af domkapitlen, det i Linkö
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Ååd. Proposition Ko 164.

ping, som ansluter sig till nyssnämnda åsikt, afstyrker däremot bifall till

kyrkomötets förslag, i hvad det afser att alldeles borttaga kadukåren, och

anser, att de under dem inflytande medlen böra användas endast för rent

kyrkliga ändamål, samt hemställer, att utredning genom Kungl. Maj :ts försorg

måtte verkställas.

I betänkandet angående reglering af prästerskapets aflöning har prästlöneregleringskommittén

till behandling upptagit frågan om kadukårens kommitté«.

afskaffande, och har kommittén därvid lämnat en utredning angående

beloppet af de medel, som under åren 1881—1900 influtit till stiftens

byggnadskassor på grund af bestämmelsen i § 135 inom. 1 c) i 1878 års

läroverksstadga. Af denna utredning (intagen å sid. 270 och 271 i betänkandet)

framgår, att under sagda period till byggnadska,ssorna influtit i

helt krontal följande belopp, nämligen till byggnadskassan i

Uppsala

stift

kronor ..................

.................. 140,650:

Linköpings

»

»

.................. 53,562:

Skara

»

»

.................. 14,023:

Strängnäs

»

.................. 5,604:

V ästerås

»

»

.................. 17,433:

Växjö

»

7>

.................. 6,884:

Lunds

»

» ..................

.................. 150,536:

Göteborgs

»

.................. 3,459:

Kalmar

T>

» ..................

.................. 14,806:

Karlstads

»

.................. 22,173:

Härnösands

»

»

.................. 21,606:

Visby

»

»

................. 19,575:

eller sammanlagdt 470,317 kronor.

Under uttalande att kommittén icke funne det rättvist och billigt,

att medel, som vore afsedda att bereda prästerskapet inkomst, droges till

alldeles främmande ändamål, och att kommittén instämde i hvad uti förut

omförmälda motion anförts, har kommittén föreslagit, att hvad i § 135

mom. 1 af 1878 års läroverksstadga blifvit stadgadt därom, att stiftets

byggnadskassa ägde under vissa angifna förutsättningar uppbära ett års

behållen inkomst efter ecklesiastik tjänsteman utom allmänt läroverk,

skulle upphöra att gälla.

Redan i skrifvelse den 8 maj 1880 (n:o 52) anhöll Riksdagen, att Kungl. KoiieicimedUn,

Maj:t, måtte taga i öfvervägande, om och under hvilka villkor sådana

kollektör skulle kunna upphöra, som då i kyrkorna upptoges till understöd

åt inrättningar, för hvilkas upprätthållande det hufvudsakligen tillkomme

statsverket, landsting eller kommuner att draga försorg. I anledning

af Riksdagens berörda framställning förordnade Kungl. Maj:t den 31

s. 8 Kontrollera mot PDF

Byygnads
kdssornas
ställning.

8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 164.

december 1887, att medel ej vidare finge genom kollektör i rikets kyrkor

insamlas till förmån för länens lasarett och kurhus samt för sjömanshusen;

och den 10 april 1895 förordnades, att årliga kollektör till vissa

allmänna inrättningar i Stockholm ej vidare finge förekomma.

Sedermera har domkapitlet i Lund i underdånig skrifvelse den 30

december 1902 hemställt, att Kungl. Maj:t måtte förordna, att de i läroverksstadgan

påbjudna två årliga kollektör till stiftens byggnadskassor

skulle upphöra att upptagas. Till stöd härför har anförts, att det icke

utan skäl klagades öfver, att det stora antalet kollektör verkade förslappande

på den kyrkliga offervilligheten. Än mer syntes detta blifva fallet,

då, såsom i fråga om nämnda kollektör, den allmänna meningen måste

hålla före, att det åsyftade ändamålet borde efter nutida förhållanden på

annat sätt tillgodoses. Något intresse torde de till följd häraf ej ha att

påräkna, hvarför deras indragande ej syntes kunna medföra någon mera

afsevärd förlust, under det att deras bibehållande säkerligen vore ägnadt

att ytterligare försvaga eller fortfarande motverka intresset för kollektör

öfver hufvud. I de underdåniga utlåtanden, som af öfriga domkapitel

afgifvits öfver berörda framställning, uttalas i allmänhet önskvärdheten af

upphäfvande af ifrågavarande bestämmelse, men göras från domkapitlen i

de stift, hvilkas byggnadskassor äro skuldsatta, samma invändning, som i

afseende å kadukmedlen, att bestämmelsen i fråga icke kan upphäfva», med

mindre kassornas förbindelser infrias eller kassorna af allmänna medel

beredes ersättning för den minskning i inkomster, som skulle tillskyndas

dem genom kollekternas upphörande.

På det att emellertid frågan om upphäfvande af bestämmelsen om

kadukårsmedlens användande för läroverkens behof icke skulle ytterligare

försvåras därigenom, att stiftens byggnadskassor iklädde sig nya förbindelser

för byggnad och underhåll af läroverkshus, äfvensom för att åstadkomma

utredning angående kassornas ställning förordnades genom nådigt

cirkulär till domkapitlen den 13 april 1905:

dels att, intill dess Kungl. Maj:t annorlunda beslutat, utbetalning

från vederbörande stifts byggnadskassa till byggnad och underhåll af läroverkshus

icke finge utan Kungl. Maj:ts nådiga tillstånd göras, därest icke

sådant erfordrades för fullgörande af förbindelse, för hvilken kassan

häftade;

dels ock att domkapitlen skulle inkomma med:

1) afskrift af byggnadskassornas räkenskaper för åren 1895—1904;

2) uppgift å kassornas behållningar eller skulder den 1 maj 1905

samt i förra fallet detaljerade uppgifter om, huru behållningarna vore

placerade och i senare fallet afskrift af de förbindelser, för Indika kas
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungi. Mapts Nåd. Proposition N:o 164.

sorna häftade, och de handlingar, hvilka kunde lämna upplysning om förpliktelser,

som kassorna i och för byggnad och underhåll af läroverkshus

eljest åtagit sig; samt

3) uppgift å det medelbelopp, hvartill under åren 1885—1904 kassornas

inkomster på grund af ifrågavarande bestämmelse i läroverksstadgan

uppgått.

För vinnande af ytterligare utredning i ärendet anmodades därefter

samtliga domkapitel att till ecklesiastikdepartementet insända:

l:o) afskrift af stiftets byggnadskassas räkenskaper för åren 1905—1906;

2:o) uppgift å kassans ställning den 1 maj 1907 med detaljerad upplysning,

huru kassans tillgångar vore placerade, samt i den mån sådant

ej ägt rum på grund af föreskriften i nådiga cirkuläret den 13 april 1905

— afskrift^ af de förbindelser, för hvilka kassan häftade, och de handlingar,

hvilka kunde lämna upplysning om de förpliktelser, som kassan

för byggnad ejler underhåll af läroverkshus eller för andra ändamål''eljest

åtagit sig;

3:o) uppgift å det medelbelopp, hvartill under åren 1887—1906 kassans

inkomster uppgått från hvardera af de inkomstkällor, som under

punkterna a), b), c) och d) af mom. 1 i § 217 af nu .gällande läroverksstadga

angåfves; samt

4:o) utlåtande, huruvida och i hvad män, enligt vederbörande domkapitels

åsikt, kassans medel vore erforderliga för tillgodoseende af andra

ändamål än byggnad och underhåll af läroverkshus, samt, där skuld förefunnes,

denna skulle kunna afskritvas eller gäldas på annat sätt än genom

de till kassan inflytande inkomster.

Beträffande kassornas ställning den 1 maj 1907 samt medelbeloppet

af de särskilda kassornas inkomster under åren 1887—1906 har jag med

ledning af de sålunda inkomna uppgifterna låtit upprätta följande två

öfversikter.

Uppgift å byggnadskassornas ställning den 1 maj 1907.

B y g g n a d s k a s s a n i

Tillgångar

kr.

(Skulder

kr.

Behållnin

kr.

g

Brist

kr.

19,520

46,381

60

26,861

60

45,520

90

__

_

45,520

90

—

—

14,258

54

__

_

14,258

54

—

—

17,529

97

__

_

17,529

97

—

—

Västerås » ....................................

17,069

40

—

—

17,069

40

—

—

Bill. till Riksd. Prof. 1.908. 1 Sami. 1 Af cl. 128 Raft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 164.

B

yggnadskassan i

Tillgångar

kr.

Skulder

kr.

Behållning

kr.

Brist

kr.

Växjö

stift ....................................

40,201

52

__

_

40,201

52

Lunds

» ........

61,227

67

240

59

60,987

08

__

Göteborgs

» ..........

30,944

73

—

—

30,944

73

_

Kalmar

» ...............

72

12

21,412

93

__

_

21,340

81

Karlstads

» .........

14,536

88

13,672

84

864

04

Härnösands

» ....................................

32,476

81

10,000

_

'') 22,476

81

Luleå

» ....

232

31

—

_

232

31

Visby

» . ...........................

663

79

13,125

69

—

—

12,461

90

is a ^ af? 3t0,tsclelningen skall en del af denna behållning öfverlämnas till Luleå stifts bygg
-

Uppsala stift

Linköpings »

Skara »

Strängnäs »

Västerås »

Växjö »

Lunds »

Göteborgs »

Kalmar »

Karlstads »

Härnösands »

Luleå »

Visby »

Medelbeloppet af stiftens byggnadskassors inkomster åren

1887—1906 från de inkomstkällor, som omnämnas i

lärov.-stadgan

§ 217 mom.

kr.

1 a)

§^217 mom.

kr.

Ib)

§ 217 mom.

kr.

le)

§ 217 mom.

kr.

il)

—

—

'') 3,186

66

293

51

3,215

61

—

—

85

53

122

61

1,766

57

—

—

2) 112

1

t

135

46

1,365

31

—

—

185

75

92

84

452

51

—

—

—

—

168

73

424

47

—

—

.--

—

137

41

720

54

—

—

—

—

475

68

6,497

75

—

—

3) 559

74

199

04

990

46

—

—

—

—

20

61

381

12

—

—

CO

t—

T-H

m

43

65

33

1,323

92

—

—

—

—

261

72

1,331

84

—

—

—

—

4) 116

15

—

—

—

—

171

82

77

64

514

47

of oh i«„ »tin, m omrag iran Uppsala läroverks byggnadsfond å2,000 kronor till amorterinoaf

ett lan samt behallna inkomster vid tillfälliga ledigheter vid prästerliga beställningar. S

fastighet. Ink°mSten UtgÖres af h-vra fdr tiU domkapitlet uthyrd lokal i en bygguadskassan tillhörig

r . . 3i BeloPpen utgöras af räntor å kassornas utlånade tillgångar. Likartade inkomster förefinnas natur

ligtvis äfven hos andra kassor, ehuru de ej ansetts vara att hänföra till de här åfeedda t0retmnaS natur''

4) Beloppet utgör medeltalet för åren 1905 och 1906.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 164.

Af den forsta utaf dessa öfversikter framgår, att byggnadskassorna i

Uppsala, Kalmar och Visby stift häfta för skulder öfverstigande kassornas

tillgångar. Ehuru det icke synes af öfversikten, är detta jämväl förhållandet

med byagnadskassan i Skara stift, såsom jag längre fram skall

närmare utreda. Öfversikten öfver kassornas inkomster utvisar, att dessa

till sin allra hufvudsakligaste del utgöras af kadukmedel, att kollektm edlen

uppgått till ganska obetydliga belopp, samt att de öfriga inkomsterna, bortsedt

från räntemedlen, äro inga eller mycket ringa.

Såsom jag redan nämnt, är byggnadskassornas ändamål, att därur Departement»- skola lämnas bidrag till byggnad och underhåll af läroverkshus. Med hån- chefensyn

härtill finner jag det i hög grad otidsenligt och olämpligt, att kollektmedel

fortfarande ingå till dessa kassor; och lika med samtliga domkapitel

anser jag det önskvärdt, att nu gällande bestämmelse härom varder upphäfd.

An mera olämpligt synes det mig vara, att i våra dagar s. k. kadukmedel,

d. v. s. inkomster af prästerliga sysslor användas för byggnad och

underhåll af läroverkshus. Detta har på ett öfvertygande sätt framhållits

i den motion, som låg till grund för kyrkomötets af mig omförmälda

skrifvelse i ämnet; och i likhet med kyrkomötet och prästlön eregleringskommittén

instämmer jag till. fullo i hvad uti nämnda motion anförts.

Det kan icke gärna finnas mera än en mening därom, att bestämmelsen

ifråga så snart som möjligt bör upphäfvas. Byggande och underhåll af

läroverkshus tillkomma nu i regel vederbörande kommuner. En utredning

beträffande denna kommunernas skyldighet har öfverstyrelse!! för rikets

allmänna läroverk jämlikt nådig befallning nyligen verkställt. Denna utredning

ger visserligen vid handen, att några städer för närvarande äro

befriade från nämnda skyldighet, men det torde, såsom jag förut i annat

sammanhang för Eders Kung!. Maj:! uttalat, vara lämpligt, att då inrättande

af nya ordinarie lärartjänster vid de i dessa städer befintliga allmänna

läroverk ifrågakomma!1, såsom villkor härför föreskrifva, att vederbörande

kommun åtager sig berörda skyldighet. Skulle på grund af särskilda

förhållanden sådant icke kunna eller böra ske beträffande någon

eller några städer, torde detta dock icke utgöra tillräckligt skäl att till

bestridande af kostnaden för läroverkshusens byggande och underhåll fortfarande

använda löneinkomster af prästerliga tjänster, utan erforderliga

medel böra på annat sätt anskaffas.

Om således hänsyn till det ändamål, för hvilket byggnadskassorna

inrättats, icke nödvändigt påfordrar bibehållande af nu ifrågavarande bestämmelser

i läroverksstadgan, så möta dock, såsom några domkapitel i de

af dem i ärendet afgifna utlåtanden framhållit, af andra skäl vissa svång
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 164.

heter att utan vidare upphäfva dessa bestämmelser. Jag har redan omförmält,

att fyra byggnadskassor häfta i skulder, som betydligt öfverstiga befintliga

tillgångar; och å en eller par andra byggnadskassor hvila förpliktelser,

för hvilkas fullgörande byggnadskassorna fortfarande måste hafva att påräkna

en viss årlig inkomst. Vid sådant förhållande är det uppenbart,

att man icke kan genom ifrågavarande bestämmelsers upphäfvande beröfva

kassorna deras hufvudsakligaste inkomster, utan att kassorna samtidigt befrias

från dem åliggande förbindelser eller kassorna sättas i stånd att äfven

utan berörda inkomster fullgöra samma förbindelser. Innan jag ingår på

frågan, huru härutinnan lämpligast bör förfaras, anser jag mig böra, med

ledning af den i ärendet förebragta utredning, lämna en närmare redogörelse

för de särskilda byggnadskassornas ställning.

jJ^Ti^upp Såsom redan nämnts, häftar byggnadskassan i Uppsala stift i skulder,

tala taft. som betydligt öfverstiga kassans tillgångar. Dessa skulder hafva åsamkats

kassan genom uppförandet af läroverkshusen i Uppsala och Gäfle. Beträffande

skulden för uppförande af det förra utvisar handlingarna, att 1865—1866

årens Riksdag, under visst förbehåll, såsom bidrag till uppförande af ny

byggnad för Uppsala högre elementarläroverk beviljade dels ett anslag af

100.000 riksdaler riksmynt och dels ett lån af 140,000 riksdaler, hvaraf

70.000 riksdaler anvisades för år 1867 och 70,000 riksdaler för år 1868.

Vid utbekommande af dessa belopp aflämnades af domkapitlet å byggnadskassans

vägnar två förbindelser, dagtecknade den ena den 9 januari 1867

och den andra den 15 januari 1868. Uti hvardera af dessa förbindelser förband

domkapitlet sig att, sedan lånesumman, 70,000 riksdaler riksmynt, fått

utan ränta innehafvas under fem års tid, räknadt från densammas utbetalningsdag,

före slutet af hvarje år till riksgäldskontoret eller order

betala 5 procent utaf denna låneandels ursprungliga belopp med 3,500

riksdaler, vid hvilken summas inbetalning beräknades 4 procent årlig

ränta å det oguldna lånekapitalet och det öfverskjutande beloppet komme

att såsom kapitalafbetalning afgå å lånesumman, intill dess denna blifvit

till fullo gulden. Af den årliga räntan och amorteringen, 7,000 kronor,

har alltifrån år 1873 ett belopp af 2,000 kronor årligen utgått från Uppsala

allmänna läroverks byggnadsfond. Den 1 maj 1907 återstod oguldet å

1867 års lån 18,373 kronor 49 öre och å 1868 års lån 20,782 kronor 31

öre, eller sålunda tillhopa å båda lånen 39,155 kronor 80 öre.

Beträffande härefter kassans skuld för läroverkshuset i Gäfle framgår

af handlingarna, att, sedan stadsfullmäktige i Gäfle den 21 juli 1871 för

uppförande af nytt läroverkshus därstädes beviljat ett lån å 50,000 riks
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:Is Nåd. Proposition N;o 104.

sa

deri

till

inbetalning

ar

3 juli 1872

kapital som

till Galle

från den

daler riksmynt, domkapitlet i Uppsala enligt förbindelse

förpliktat byggnadskassan att ersätta nämnda belopp

ränta, beräknad efter 5 procent, genom eu årlig

städs kassa af 3,000 riksdaler riksmynt under en tid af 36 /2

1 juli 1872, på sätt uppgjord amorteringsplan närmare utvisade. A denna

skuld återstod oguldet den 1 maj 1907 5,052 kronor 65 öre, hvadan således

denna skuld kommer att ''blifva betald till den 1 maj 1909. Utöfver

hvad nu sagts häftade kassan den 1 maj 1907 i skuld med 2,173

kronor 15 öre dels för innestående arfvode för uppehållande af en ledig

komministerstjänst och dels för utgifter utöfver årets inkomster. Kassans

tillgångar utgjordes af utlånt kapital 19,200 kronor och därå upplupna

räntor 320 kronor, eller tillhopa 19,520 kronor. Byggnadskassans brist

utgjorde alltså den 1 maj 1907 26,861 kronor 60 öre. 1 sammanhang

med öfverlämnande till ecklesiastikdepartementet af den mfordrade utredningen

rörande byggnadskassans ställning har domkapitlet hemställt, att

o-enom nådig proposition till Riksdagen eller på annat sätt, som kunde

stå Kungl. Maj:t till buds, befrielse måtte utverkas för byggnadskassan

från att betala dess ifrågavarande skuld.

Byggnadskassan i Linköpings stift har

men, enligt hvad

Byggnadskassan

i

Linköpings

stift.

ingå skulder,

domkapitlet upplyst, skall jämlikt nådigt bref den 9 december 1887 af

byggnadskassans medel till nuvarande konsistoriepedellen J. A. Jonsson

under dennes tjänstetid årligen utbetalas ett lönetillskott af 200 kronor,

hvarjämte domkapitlet för underhåll och vård af den till 54,000 kronoi

taxerade fastigheten nås 34 och 35 i S:t Pers kvarter i Linköping, hvilken,

ehuru det ej kan med laga handlingar styrkas, anses vara kassans egendom,

och hvilken inrymmer domkapitlets lokaler, stiftsbiblioteket och, i säl skridt

hus, vaktmästarbostad, är uteslutande hänvisadt till byggnadskassan. Dennas

behållning, som den 1 maj 1907 utgjorde 45,520 kronor 90 öre, måste

enligt domkapitlets uppgift till största delen tagas i anspråk för den omfattande

reparation, hvaraf fastighetens hufvudbyggnad för sitt ändamål

och sitt bestånd är i stort behof.

1 sitt utlåtande öfver kyrkomötets förut omförmälda skrifvelse har

domkapitlet, såsom redan omnämnts, afstyrkt kyrkomötets framställning,

att de s. k. kadukåren skulle alldeles bortfalla, under uttalande att kadukmedlen

borde användas endast för rent kyrkliga medel, hvilket delvis

kunde anses vara fallet i Linköpings stift, då byggnadskassans fastighet

med dess nuvarande användning kunde sägas i hufvudsak tjäna kyrkliga

Jag öfvergår härefter till byggnadskassan i Skara stift. Såsom bidrag^j^. Skarm

till förändring och tillbyggnad af läroverkshuset för elementarläroverket i stift.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

att stiftets byggnadskassa

heller fr

beslöt

Knvgl. Majds Nåd. Proposition N:o 164.

Skara beviljade 1865—1866 års Riksdag ett låneunderstöd å 40,000 riksdaler

riksmynt. Lånet, som skulle få innehafvas rån tefritt under fem år

och därefter återgäldas medelst en annuitet af 5 procent å ursprungliga

beloppet, af hvilken annuitet 4 procent skulle utgöra ränta och återstoden

kapitalafbetalning, utbetalades af riksgäldskontor^ under åren 1868 och

1869 emot två af domkapitlet den 17 juni 1868 och den 20 januari 1869

utfärdade skuldförbindelser, hvardera å 20,000 riksdaler riksmynt. Detta

lån bokfördes i Skara läroverks byggnadsfonds räkenskaper. Intill år 1889

fullgjorde byggnadsfonden betalningen af stadgade annuiteter, men har

(bilefter af brist pa tillgångar Icke kunnat verkställa någon utbetalning

föi ändamalet. Af anledning att domkapitlet då hyste den uppfattning,

, icke var betalningsskyldig för lånet, skedde icke

trän byggnadskassan någon utbetalning under åren närmast efter

Emellertid beslöt 1893 års Riksdag att uppdraga åt fullmäktige i

riksgäldskontoret att för domkapitlet framhålla, att stiftets byggnadskas

vore skyldig att i män af tillgång till

framdeles förfallande annuiteter

med c„l .in 1111 ■ 11 ;m,ii ■ i ■ i .r Miigacnue oyggnaasitassans

1888.

och

let, med frångående

betalningsskyldighet,

ningen för gäldand

af laeslut vid 1898

issa

riksgäldskontoret inbetala förfallna

statslånet. Därefter har doinkapitförra

uppfattning angående byggnadskassa:

a

åt tillgång

å sagda lån. Med anledning

sedermera fullmäktige i riks
-

verkställt utbetallån.

Med

af sin

ur densamma- i man

af förfallna annuiteter

års Riksdag anmodade

gäldskontoret domkapitlet att för ändamålet inbetala hvad af byggnadsmassans

kapitalbehållning öfverstege 15,000 kronor äfvensom till kassan ininkomster,

i den man desamma icke vore oundgängligen behöflig

a-ssan.

arv

flytande

för bestridande af utgifter, som enligt gällande författningar axa^

På grund häraf har domkapitlet, som ansett en kapitalbehållning af 13,000

kronor vara för ändamålet tillräcklig, årligen till riksgäldskontoret ur byo-gnadskassan

utbetalat öfverskottet öfver 13,000 kronor. På sådant sätt har

ur byggnadskassan under åren 1893—7,1907 utbetalats sammanlagdt 31,341

kronor 75 öre såsom ränta och afbetalning å ifrågavarande kapitalskuld

till riksgäldskontoret. Skulden, hvilken således rätteligen borde bokföras

äfven såsom en byggnadskassans skuld, utgjorde den 1 maj 1907

24,306 kronor 39 öre. Då byggnadskassans tillgångar vid samma tid

uppgingo till 14,258 _ kronor 54 öre, hvaraf 13,027 kronor 27 öre voro

utlånta, 283 kronor 85 öre vore räntefordringar och återstoden innestod i

bank eller hos domkapitlet, utgjorde alltså byggnadskassans verkligavid

nämnda tidpunkt ! 0,047 kronor 85

brist

Med anledning

kapitlet delegerade

angående fondens

af

för

förmåga!

nådiga

Skara

ore.

cirkuläret den

läroverks byggnadsfond att, afgifva yttrande

april 1905 anmodade dom
-

att;

bidraga

till Gäldande

af skulden till riks
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj-ds Nåd. Proposition N:o 164.

gäldskontoret. Till svar härå framhöllo delegerade, att fonden, hvars behållning

den 1 maj 1905 utgjort 13,796 kronor 20 öre, haft och framdeles

måste komma att hafva betydande kostnader för underhållet af läroverkshuset,

som i början af 1870-talet uppförts för ganska lågt pris, hvilket

visat sig hafva haft en mycket menlig inverkan på byggnadens soliditet.

På grund häraf och i betraktande af fonden i öfrigt åliggande utgifter

vore byggnadsfonden ej för närvarande och sannolikt ej heller för

framtiden i stånd att lämna bidrag till gäldande af skulden till riksgäldskontoret,

hvarför delegerade hemställde, att ansökning måtte göras om

skuldens afskrifning.

Domkapitlet har upplyst, att byggnadskassans ordinarie utgifter vore,

förutom afbetalningarna å skulden till riksgäldskontoret, endast de, som

följde af den kassan åliggande skyldigheten att bekosta underhållet af det

s. k. bibliotekshuset med därtill hörande park. I huset, som på bekostnad

af byggnadskassan uppförts åoren 1854—1858, vore inrymda Skara stifts och

allmänna läroverks bibliotek, allmänna läroverkets naturhistoriska museum

samt ett historiskt museum. Eu källarlägenhet i huset vore uthyrd för

30 kronor. I eu till riksgäldskontoret afgifven förklaring hade domkapitlet

uttalat, att eu kapitalbehållning af 11,000 kronor vore för byggnadskassan

nödvändig, för att räntan därå jämte kassans öfriga med säkerhet

påräkneliga inkomster skulle förslå till utgifterna för bibliotekshusets

underhåll. Den årliga medelkostnaden för underhållet hade visserligen

icke uppgått till så högt belopp som ifrågavarande ränta, men med hänsyn

till de ökade underhållskostnaderna i framtiden, ansåge domkapitlet fortfarande

icke tillrådligt, att kapitalet nedbragtes under 11,000 kronor.

Domkapitlet har nu uttalat önskvärdheten häraf, att skulden till riksgäldskontoret

afskrifves antingen helt och hållet eller, om detta icke kunde

ske, till så stor del, att möjlighet förefunnes att med byggnadskassans

öfriga inkomster återbetala densamma.

Hvad härefter angår byggnadskassan i Strängnäs, så hade denna den

1 maj 1907 inga skulder och tillgångar till ett belopp af 17,529 kronor

97 öre. Häraf utgjorde 5,016 kronor 17 öre fordran af Strängnäs högre

allmänna läroverks byggnadsfond, uppkommen därigenom att en byggnadsfondens

skuld till stiftets emeritikassa enligt nådigt tillstånd inlösts af

byggnadskassan. Enligt nådigt bref den 5 juli 1907 har sedermera Kungl.

Maj:t inedgifvit, att till bestridande af kostnaderna för anordnande af centraluppvärmning

i läroverket finge af byggnadskassans medel användas ett

belopp af 6,000 kronor.

I byggnadskassan i Västerås stift utgjorde behållningen den 1 maj

1907 17,069 kronor 40 öre, hvaraf 15,000 kronor voro placerade i

obliga
-

Byggnad**

kassan i

Strängnäs

stift.

Byggnadskassan

i

Västerås stift.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Byggnadskas

8 an i

Växjö stift.

Byggnadskassan

i

Lunds stift.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 164.

tioner och 1,175 kronor utlånta. Kassan hade inga skulder och häftade

icke för någon annan förbindelse, än att den sedan gammalt betalade brandstodsafgifter

för allmänna läroverkens i Västerås och Falun byggnader,

hvilka afgifter under de senare åren utgått med ett årligt medelbelopp af

330 kronor. Domkapitlet har framhållit, att byggnad skassans medel borde

tagas i anspråk för uppförande af en särskild byggnad för stiftsbiblioteket

i Västerås, då den byggnad, hvari detsamma nu vore inrym dt, i sin helhet

behöfdes för läroverkets behof. I fråga om berörda brandstodsafgifter vill

jag erinra, att enligt § 219 i gällande läroverksstadga byggnadsfonden är

afsedd för, bland annat, bestridande af dylika, utgifter för läroverkets

fastigheter.

Växjö stifts byggnadskassa hade den 1 maj 1907 tillgångar till belopp

af 40,201 kronor 52 öre, hvaraf 38,300 kronor utgjorde utlånt kapital.

Kassan häftade icke i några förbindelser. Domkapitlet har emellertid upplyst,

att Växjö allmänna läroverks byggnadsfond hade en skuld till Visingsöfonden,

hvilken skuld den 1 januari 1907 uppgått till 31,296 kronor 45

öre, samt att läroverket, som för amortering och ränta å denna skuld erhållit

bidrag af byggnadskassan, icke heller för framtiden kunde utan

dylika bidrag bestrida dessa utgifter. Då Visingsöfonden utan afsaknad

syntes kunna afstå från berörda fordran, ansåg domkapitlet, att läroverkets

nämnda skuld borde afskrifvas. Enligt hvad domkapitlet upplyst, har läroverkets

byggnadsfond äfven en skuld å 7,000 kronor till läroverkets biblioteks-

och materiellkassa, men då denna kassas medel vore väl behöfliga

för det med densamma afsedda ändamål, och byggnadsfonden svårligen

kunde utan bidrag af byggnadskassan återbetala denna skuld, har domkapitlet

förklarat, att, om i följd af förändrad lagstiftning byggnadskassan»

medel komme att användas för andra ändamål än byggnad och underhåll

af läroverkshus, byggnadsfondens skuld till biblioteks- och materiellkassan

först borde af dessa medel gäldas.

Jämlikt nådigt bref den 31 maj 1907 har sedermera Kungl. Maj:t,

medgifvit, att. ur byggnadskassan finge till läroverkets byggnadsfond utbetalas

3,000 kronor till understöd åt fonden.

Domkapitlet har vidare upplyst, att af byggnadskassans behållning 1,000

kronor vore att betrakta såsom en donation, af hvilken räntan, jämlikt

nådigt bref den 8 mars 1861 angående försäljning af gamla skolhuset i

Växjö, allt framgent borde utgå såsom hyresersättning åt fem adjunkter

vid Växjö högre allmänna läroverk.

Behållningen i Lunds stifts byggnadskassa utgjorde den 1 maj 1907

60,987 kronor 8 öre, hvaraf 48,273 kronor 14 öre vore inslående i banker

och 12,000 kronor utlånta till enskilda personer. Kassan häftar, enligt

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Majds Nåd. Proposition No 164.

hvad domkapitlet upplyst, icke för någon skuld eller andra förbindelser än

dem, som möjligen kunde åligga densamma på grund af i allmänhet därom

gällande bestämmelser. B naJs

Byggnadskassan i Kalmar stift hade den 1 maj 1907 tillgångar till ll9smn *

belopp "af 72 kronor 12 öre, under det att kassan häftade i skuld med^w stift.

21,412 kronor 93 öre. Beträffande denna skuld är följande att märka.

Vid 1862—1863 års Riksdag beviljades af Rikets ständer såsom bidrag

till uppförande vid läroverket i Kalmar af en nybyggnad för inrymmande

af gymnastiklokal, bibliotek, kemiskt laboratorium m. in. ett lån å 40,000

kronor. Sedan genom afbetalningar härå lånets belopp nedgått till 22,000

kronor, gjordes af Kungl. Maj:t framställning till 1899 års Riksdag om

lånets konvertering. I öfverensstämmelse med de af Riksdagen stadgade

villkor rörande lånets gäldande har domkapitlet enligt förbindelse den 30

december 1899 utfäst sig att återgälda dessa 22,000 kronor jämte 4

procent årlig ränta därå från nämnda dag, till dess betalning skett, på det

sätt, att från och med år 1900 årligen, intilldess lånet blifvit sl utbetal dt,

till riksgäldskontor et eller order å kapitalet erlades 4 Y2 procent med 990

kronor, hvaraf först skulle godtgöras ränta efter 4 procent å oguldet kapitalbelopp

och återstoden utgöra kapitalafbetalning. Skulden till riksgäldskontor

utgjorde den 1 maj 1907 21,412 kronor 93 öre. Bristen i byggnadskassan

uppgick samma dag till 21,340 kronor 81 öre.

1 underdånig ansökning den 30 augusti 1905 har domkapitlet anhållit,

att då nyssberörda skuld icke kunde genom de till kassan inflytande inkomster

eller på annat sätt gäldas, Kungl. Maj:t måtte vidtaga erforderlig

åtgärd för att skulden måtte varda till kapital och ränta afskrifven.

Byggnadskassan i Göteborgs stift hade den 1 maj 1907 en behållning

af 30,944 kronor 73 öre, hvaraf 28,000 kronor voro utlånta och återstoden Göteborgs

insatta i bank. Kassan häftade icke för någon förbindelse.

Vidkommande härefter Karlstads stifts byggnadskassa, så häftar denna Byggnadsi

skuld till riksgäldskontor^ Sedan vid 1865—1866 års Riksdag Rikets i Kakstads

ständer såsom bidrag till uppförande af en nybyggnad för Karlstads stift.

högre elementarläroverk beviljat ett lån af 40,000 riksdaler riksmynt,

utfäste sig domkapitlet i nämnda stift genom förbindelse den 9 november

1868 att, i öfverensstämmelse med de för lånet stadgade betalningsvillkor,

sedan lånet fått utan ränta innehafvas under 5 år, räknadt från

detsammas utbetalningsdag, före slutet af hvarje år till riksgäldskontoret

eller order betala 5 procent af lånets ursprungliga belopp med 2,000 riksdaler

riksmynt, vid hvilken summas inbetalning skulle beräknas 4 procent

årlig ränta å det oguldna lånekapitalet och det öfver skjutande beloppet

Bih. till Riksd. Prat. 1908. 1 Sami. 1 Åfd. 128 Haft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

Byggnadskassan

i

Härnösands

stift.

Byggnadskas

san i

Luleå stift.

Byggnadskassan

i

Visby stift.

18 Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition No 164.

komme att såsom kapitalafbetalning afgå å lånesumman, intill dess denna

blifvit till fullo gulden. Den 1 maj 1907 återstod å ifrågavarande skuld

ett oguldet kapital af 13,610 kronor 83 öre. Tillgångarna i kassan utgjordes

samma dag af, förutom upplupna räntor, 14,536 kronor 88 öre,

hvaraf 14,000 kronor voro innestående i bank. Kassan häftade icke för

annan förbindelse än skulden till riksgäldskontoret.

Byggnadskassans i Härnösands stift tillgångar utgjorde den 1 maj

1907 sammanlagdt 32,476 kronor 81 öre, däraf 22,200 kronor utbrnt

kapital och 10,000 kronor fordran hos Östersunds högre allmänna läroverk,

å hvilken fordran ränta icke utgår. Kassan häftade samma dag i skuld

till riksgäldskontoret med 10,000 kronor. Denna skuld utgjorde oguldna

återstoden af ett år 1897 beviljadt räntefritt statslån för uppförande af

Östersunds högre allmänna läroverks byggnad. Skulden amorteras med

500 kronor årligen.

Domkapitlet upplyser, att domkapitlet åtagit sig att till Luleå läroverk

för dess byggnadsbehof lämna ett belopp af 5,000 kronor. Slutligen

erinrar domkapitlet, att byggnadskassan är afsedd att delas mellan det nuvarande

Härnösands stift och Luleå stift. Denna fråga är beroende på

Eders Kungl. Maj:ts pröfning.

Beträffande byggnadskassan i Lideå stift är upplyst, att densamma

den 1 maj 1907 visade en behållning af 232 kronor 31 öre.

Hvad slutligen angår Visby stifts byggnadskassa, så är följande upplyst.

Till kostnader för läroverksbyggnaden i Visby hade år 1860 åtgått jämte

beviljadt statsanslag icke blott byggnadskassans samtliga dåvarande tillgångar

utan icke obetydligt därutöfver. Härför fick stiftets emeritikassa

tjäna som förlagsfond. Byggnadskassan råkade härigenom i skuld till

emeritikassan. När Kungl. Maj:t den 6 november 1874 föreskref, att viss

andel af emeritikassans tillgångar skulle öfverlämnas till prästerskapets

änke- och pupillkassa, utfärdade domkapitlet å byggnadskassans vägnar till

direktionen för prästerskapets änke- och pupillkassa" en förbindelse å 7,900

kronor jämte ränta. Därefter anbefallde Kungl. Maj:t den 11 oktober

1878 domkapitlet att till direktionen öfver lärarnas vid elementarläroverken

änke- och pupillkassa öfverlämna den andel af stiftets emeritikassa, som

icke redan tagits i anspråk för bildande af prästerskapets änke- och pupillkassa.

Emeritikassans återstående tillgångar, uppgående enligt 1877 års

bokslut till 19,182 kronor 37 öre, utgjordes då af fordran''hos byggnadskassan.

Genom nådigt bref den 14 februari 1879 medgaf Kungl. Maj:t

på domkapitlets hemställan — enär byggnadskassan''’då var ur stånd att

gälda omförmälda skuld — domkapitlet rätt att på det sätt fullgöra den i

1878 års nådiga bref meddelade föreskrift, att domkapitlet skulle äga att

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl Maj:ts Nåd. Proposition N:o 164.

å byggnadskassans vägnar till direktionen utfärda skuldebref å omförmälda

andel af emeritikassan med förbindelse att efter hand inbetala föreskrifna

kapital, dock ej med mindre belopp hvarje gång än 1,000 kronor, samt

att å innestående kapitalet gälda 5 procent årlig ränta, till dess full betalning

skedde. I öfverensstämmelse härmed utfärdade domkapitlet skuldförbindelse

den 1 augusti 1879, ohvarå till en början verkställdes kapitalafbetalning

och erlades ränta. År 1887 gjordes af domkapitlet, som befarade,

att byggnadskassan icke kunde utan ökad skuldsättning fullgöra

henne enligt omförmälda skuldförbindelse åliggande räntebetalningar, ansökning

om statsbidrag, hvilken ansökning emellertid ej bifölls. En likartad

ansökning af år 1890 afslogs ock. Sedan direktionen öfver lärarnas

vid elementarläroverken änke- och pupillkassa hos Kungl. Maj:t anhållit

om föreskrift rörande hvad direktionen hade att iakttaga med anledning

däraf, att ränta å emeritikassans fordran ej erlagts för åren 1890 1892,

förordnade Kungl. Maj:t den 7 april 1893 — då emeritikassan icke ägde

eller kunde komma att erhålla annan tillgång än sin berörda fordran hos

byggnadskassan, och antagligt vore, att sistnämnda kassa först efter en

lång följd af år skulle förmå gälda sin vid samma års ingång genom upplupna

räntor, enligt uppgift från lärarnas vid elementarläroverken änkeoch

pupillkassa, till 17,340 kronor 69 öre uppgående skuld, men sannolikt

aldrig den summa, som skulle uppkomma, om detta belopp undan för

undan ökades genom oguldna räntor, samt genom nådiga brefvet den 14

februari 1879 icke afsetts att bereda lärarnas vid elementarläroverken änkcoch

pupillkassa för dess fordringsanspråk mot byggnadskassan annan eller

bättre rätt än emeritikassan skulle haft, därest densamma bibehållits för

sitt ursprungliga ändamål — att ränta å nämnda skuld till lärarnas vid

elementarläroverken änke- och pupillkassa från och med år 1893 tills

vidare icke skulle påföras; och ålade Kungl. Maj:t domkapitlet att med

byggnadskassans tillgångar, i den mån det kunde ske utan åsidosättande af

de läroverkets i Visby oundgängliga behof, som genom samma kassa skulle

tillgodoses, å skulden efter hand göra afbetalningar, dock ej med mindre

belopp hvarje gång än 1,000 kronor. Genom nådigt bref den 12 juli

1895 bestämdes, att från och med år 1893 ränta ej heller skulle erläggas

för återstående skuld till prästerskapets änke- och pupillkassa. A sistnämnda

skuld återstå numera 2,285 kronor och å skulden till elementarlärarnas

änke- och pupillkassa 10,840 kronor 69 öre. Af sistnämnda belopp

uto-ör 2,261 kronor 82 öre kapitaliserad ränta. Byggnadskassans sammanlagda

skuld utgör alltså nu 13,125 kronor 69 öre. Fråndrages byggnadskassans

tillgång den 1 maj 1907, 663 kronor 79 öre, uppstår en brist af

12,461 kronor 90 öre.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 164.

Domkapitlet anser, att byggnadskassans nyssberörda skulder böra gäldas

genom anslag af statsmedel, och åberopar till stöd härför, att byggnadskassan

intill år 1878 fått, för uppehållande af domkapitlets expedition,

bestrida utgifter, som endast till en ringa del blifvit kassan godtgjorda,

och att först efter sistnämnda år kassan af staten erhållit full ersättningför

dylika utgifter.

Af denna redogörelse för de särskilda byggnadskassornas ‘ ställning

framgår sålunda, att byggnadskassorna i Linköping, Strängnäs, Västerås,

Växjö, Lund, Göteborg, Karlstad, Härnösand och Luleå antingen äro fria

från förbindelser eller ock äga tillgångar tillräckliga att med dem infria

sina förbindelser eller fullgöra dem påhvilande förpliktelser, men att däremot

byggnadskassorna i Uppsala, Skara, Kalmar och Visby stift häfta i

förbindelser, hvilka de icke kunna infria med sina nuvarande kapitaltillgångar

utan påräknande af ifrågavarande inkomster af kollektmedel och

kadukarsmedel eller andra inkomster, motsvarande dessa.

Närmast till hands skulle alltså vara att låta berörda bestämmelse i

läroverksstadgan fortlefva, till dess ifrågavarande fyra kassor hunnit gälda

sina gamla förbindelser. Men följden häraf skulle blifva, att man för lång

tid framåt bibehölle ett stadgande, som på sätt jag förut yttrat bör så

snart som möjligt undanröjas, äfvensom att de byggnadskassor, som hafva

behållningar, fortfarande skulle få åtnjuta dessa inkomster, oaktadt de icke

behöfva dem. En annan utväg kunde synas vara att upphäfva ifrågavarande

bestämmelse i läroverksstadgan för de stift, hvilkas byggnadskassor icke

äro i behof af de däraf härflytande inkomsterna, men låta bestämmelsen

fortfarande gälla i de öfriga. Mot en sådan lösning talar emellertid, utom

det i och för sig motbjudande att olika bestämmelser uti ifrågavarande

afseende skola gälla för olika stift, att det icke heller principiellt låter

försvara sig att ett stifts prästerskap skulle ensamt för sig skörda vinst

däraf att tilläfventyrs byggnadsbehofven under senare år därstädes varit

obetydliga eller en och annan betydande kadukårsinkomst influtit, eller

omvändt, att ett stifts prästerskap skulle blifva utan alla förmåner af en

reglering, sådan som den ifrågasatta, därför att byggnadsbehofven inom

detta stift vida öfverstigit byggnadskassans tillgångar och för lång framtid

korume att taga i anspråk blifvande kadukårsinkomster. Äfven har man

ifrågasatt att låta de kassor, som hafva behållningar, tillskjuta hvad som

erfordras för att täcka bristerna hos de öfriga. Men då stiftens byggnadskassor

äro bildade för lämnande af bidrag till byggande och underhåll

af läroverkshus i respektive stift, låter det sig naturligtvis icke göra att

använda deras nuvarande behållningar till täckande af brister i andra

stifts byggnadskassor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 164.

Under sådana omständigheter torde icke återstå annat än att låta

byggnadskassorna i Uppsala, Skara, Kalmar och Visby stift på ett eller

annat sätt nu befrias från sina förbindelser, hvarefter ett upphäfvande af

ifrågavarande bestämmelse i läroverksstadgan angående anvisande af kollektör

kadukårsmedel till stiftens byggnadskassor utan vidare kunde på en

gång för hela riket genomföras.

Af den införskaffade utredningen angående byggnadskassornas ställning

liar framgått, att de allmänna läroverkens i Uppsala och Kalmar byggnadsfonder

till byggnadskassorna i Uppsala och Kalmar stift lämnat bidrag

för amortering af dessa kassors lån.

Det bidrag, som i sådant afseende lämnats af Uppsala allmänna läroverks

byggnadsfond, har under en lång följd af år uppgått till 2,000 kronor,

under det -att bidraget från Kalmar läroverks byggnadsfond till byggnadskassan

i Kalmar stift utgått med belopp växlande efter år 1899 mellan

3,200 kronor och 990 kronor. Detta sistnämnda belopp utgör, enligt hvad

förut sagts, den annuitet byggnadskassan har att utgöra å kassans skuld

till riksgäldskontoret, hvadan sålunda redan nu byggnadsfonden faktiskt

ombesörjer förräntandet och amorteringen af denna skuld. Då det af Uppsala

läroverks byggnadsfond till byggnadskassan i Uppsala stift lämnade

bidrag jämväl syntes tillräckligt för förräntande af kassans skuld till riksgäldskontoret,

helst skulden genom anlitande af kassans återstående tillgångar,

sedan kassans andra skulder blifvit guldna, skulle kunna nedbringas

högst afsevärdt, uppstod hos mig fråga, huruvida icke byggnadsfonderna

vid läroverken i Uppsala och Kalmar skulle kunna öfvertaga betalningsansvaret

för byggnadskassornas i Uppsala och Kalmar stift förbindelser

till riksgäldskontoret. För vinnande af utredning härom anmodade jag

genom särskilda skrivelser öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk att

efter vederbörandes hörande afgifva utlåtande, huruvida Uppsala och Kalmar

allmänna läroverks byggnadsfonder, under förutsättning af vederbörande

långifvares samtycke, kunde öfvertaga betalningsansvaret för byggnadskassornas

i Uppsala och Kalmar stift förbindelser till riksgäldskontoret till

den del respektive byggnadskassor icke skulle efter upphäfvande af bestämmelsen

i läroverksstadgan angående byggnadskassornas inkomst af

kadukår kunna betala lånen. Öfverstyrelsen har i anledning häraf hört

delegerade för förvaltningen af byggnadsfonderna vid ifrågavarande läroverk.

Af dessa hafva delegerade för förvaltningen af byggnadsfonden i

Uppsala anfört följande. Såsom ränta och amortering å de tva lan, som

af stiftets byggnadskassa den 18 januari 1867 och den 31 januari 1868

upptagits för Uppsala högre allmänna läroverks byggnad å tillsammans

140,000 kronor, hade af kassan årligen erlagts 7,000 kronor, hvarvid läro
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Majds Nåd. Proposition No 164.

verkets byggnadsfond bidragit med ett årligt belopp af 2,000 kronor,

hvilket utgått, såsom af byggnadsfondens räkenskap syntes, alltifrån år

1873. Utbetalandet af detta årliga bidrag hade för läroverkets byggnadsfond

varit mycket betungande och i väsentlig mån bidragit därtill, att

fonden icke kunnat vinna någon förkofran i behållning, enär dess inkomster

atgatt, utom till amorteringen, till underhåll och nödiga reparationer

å läroverksbyggnaderna. Fondens behållning, som vid slutet af år 1872

utgjorde 11,359 kronor 63 öre, hade vid 1906 års slut utgjort 12,687

kronor 10 öre. Därvid vore att märka, att för en åren 1903 och 1904

verkställd större reparation och tillbyggnad af läroverkshuset Uppsala stad

bidragit med 81,000 kronor. Sedan under år 1907 tillbyggnad och reparation

verkställts å gymnastikbyggnaden, hvartill Uppsala stad bidragit

med ett belopp af 12,713 kronor, vore byggnadsfondens ställning den 3

december 1907 -— den dag yttrandet afgifvits — följande:

Saldo behållning från 1906 ................................. kronor 12,687: 10

Inkomster Vj—7m 1907.......................... » 18,688: 47

Summa kronor 31,375: 57.

Utgifter Vi—3/i2 1907 ............................................. kronor 28,393: 18

Saldo behållning...................................................... » 2,982: 39

Summa kronor 31,375: 57.

Men då af denna behållning flera återstående utgifter skulle bestridas,

bland annat af 2,000 kronor till byggnadsskuldens amortering, komme

byggnadsfonden vid 1907 års slut att äga ingen eller åtminstone ytterst

obetydlig behållning. Det visade sig sålunda vara för läroverkets byggnadsfond

omöjligt att ensam bestrida den utgift af 7,000 kronor, som årligen

skulle utgå för byggnadslånets ränta och amortering. Men delegerade ville

tillika framhålla, att utbetalandet likasom hittills af 2,000 kronor för sagda

ändamål vore för byggnadsfonden ytterst betungande och förenadt med

för läroverket mycket kännbar olägenhet, enär fonden därigenom sattes

ur stånd att bestrida sådana utgifter, som vore för läroverkets utveckling

högeligen behöfliga, hvaribland kunde nämnas anordnande af badrum vid

gymnastiklokalen, reparation af gymnastikhusets tak samt anordnande af

lokal för slöjdundervisning — allt arbeten, som vore ifrågasatta att verkställas

redan under år 1907, men i följd af brist på medel blifvit uppskjutna.

Delegerade ville därför betona önskvärdheten och behofvet däraf,

att läroverkets byggnadsfond blefve, om möjligt, befriad från att vidare

lämna bidrag till byggnadslånets ränta och amortering, på det att därigenom

utsikt kunde finnas till att fonden skulle kunna nödtorftigt fylla

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mapts Nåd. Proposition N:o 164. 23

de närvarande och framtida behof, till hvilka den vore afsedd att användas.

Till samma resultat hafva delegerade för förvaltningen af Kalmar

läroverks byggnadsfond kommit, och hafva de uti det af dem afgifna utlåtande

anfört, att enär byggnadskassans i Kalmar stift ifrågavarande skuld

icke kunde gäldas af byggnadskassans egna tillgångar, utan för nämnda

ändamål en summa af 990 kronor årligen af domkapitlet affordrades läroverkets

byggnadsfond, och enär, såsom af läroverkets räkenskaper framginge,

dess byggnadsfonds tillgångar vid 1906 års slut utgjort endast 282

kronor 6 öre och att dess inkomster för 1907 ej varit större än att, sedan

nyssnämnda 990 kronor levererats till domkapitlet, endast en summa af

1,165 kronor 32 öre kunnat afses till byggnadsfonden åliggande utgifter,

hvarigenom endast det allra nödtorftigaste i fråga om reparationer kunnat

åstadkommas samt det på grund däraf blott vore med ytterlig svårighet

byggnadsfonden kunde fullgöra nämnda leverans till stiftets byggnadskassa,

delegerade för sin del ville på det lifligäste tillstyrka, att ifrågavarande

skuld måtte blifva afskrifven.

På grund af hvad delegerade sålunda anfört har öfverstyrelsen för

sin del ansett, att byggnadsfonderna vid läroverken i Uppsala och Kalmar

vore urståndsätta att öfvertaga det ifrågasätta betalningsansvaret.

Åf den utredning, som förut lämnats angående byggnadskassan i Skara

stift framgår, att ej heller nämnda kassa kan påräkna bidrag från byggnadsfonden

vid stiftsstadens läroverk för gäldande af kassans skuld till

riksgäldskontoret. Och enahanda är förhållandet med Visby stifts byggnadskassa

beträffande dess skulder till prästerskapets änke- och pupillkassa

samt lärarnas vid elementarläroverken änke- och pupillkassa. Domkapitlet

i Visby har nämligen i förevarande fråga inhämtat yttrande af Visby högre

allmänna läroverks kollegium, som beträffande läroverkets byggnadsfonds

ställning meddelat, att fonden, som icke hade andra inkomster än de för

bestridandet af läroverkets byggnadsbehof alldeles otillräckliga inkomsterna

af terminsafgifter, den 31 december 1905 häftade i skuld med 3,296 kronor

3 öre, samt att från byggnadsfonden icke under långliga tider något bidrag

kunde påräknas ens för grundligare reparationer, ännu mindre för ny- eller

ombyggnader.

Då sålunda de förbindelser, i hvilka ifrågavarande fyra byggnadskassor

häfta, icke kunna till den del de icke infrias med kassornas egna tillgångar,

öfvertagas af vederbörande byggnadsfonder, återstår icke någon

annan utväg än att af Riksdagen söka utverka dels medgifvande därtill

att byggnadskassornas i Uppsala, Skara och Kalmar skulder till riksgäldskontoret

få afskrifvas till det belopp de icke kunde gäldas af kassornas

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 164.

egna tillgångar, efter det kassornas öfriga skulder blifvit guldna, dels ock

ett anslag till gäldande af byggnadskassans i Visby stift skuld till prästerskapets

änke- och pupillkassa och lärarnas vid elementarläroverken änkeoch

pupillkassa. För beviljande af anslaget till Visby stifts byggnadskassa

synes mig jämväl tala den af domkapitlet i Visby framhållna omständighet,

att byggnadskassan sedan årtionden tillbaka anlitats för bestridande af

utgifter för domkapitlets expedition, hvarigenom medförts motsvarande

besparing för statsverket. De bidrag till sagda ändamål, som från kassan

utgått, hafva varit så betydande, att enligt uträkning af kassans redogörare

kassan, om dessa bidrag icke påfordrats, nu skulle varit skuldfri.

Sedan Eders Kung! Maj:t genom nådig remiss lämnat fullmäktige i

riksgäldskontoret tillfälle att yttra sig i anledning af de utaf domkapitlen

i Uppsala, Skara och Kalmar stift gjorda framställningar om afskrifning af

omförmälda stifts byggnadskassors skulder till riksgäldskontoret, hafva

fullmäktige i skrifvelse till Eders Kung! Maj:t den 12 mars 1908 dels

lämnat en redogörelse för ifrågavarande skulders uppkomst och lånevillkoren

m. m., som öfverensstämmer med den jag förut meddelat, dels ock

upplyst beträffande riksgäld skontorets lån till Uppsala stifts byggnadskassa

löi uppförande af en ny byggnad för Uppsala högre elementarläroverk,

att detsamma genom regelbunden inbetalning af den stadgade annuiteten.

ar för ar amorterats och att, efter det senast förfallna annuitet

blifvit den 3 januari 1908 till riksgäldskontoret inbetald, lånets kapitalaterstod

utgjorde 33,717 kronor 68 öre; att rörande riksgäldskontorets lån

till förändring och tillbyggnad af elementarläroverksbyggnaden i Skara

de loreskrifna annuitetslikviderna endast delvis blifvit fullgjorda och att

till följd häraf riksgäldskontorets förfallna fordran för lånet vid utgången

af ar 1907 uppgått till 5,959 kronor 25 öre, hvaraf 5,613 kronor 56 öre

utgjorde forfallet kapital och 345 kronor 69 öre upplupen obetald ränta,

och att länets hela återstod vid samma tidpunkt utgjorde 24,652 kronor

8 öre; äfvensom att i afseende å riksgäldskontorets lån för uppförande vid

läroverket i Kalmar af eu ny byggnad för inrymmande af gymnastiklokal,

bibliotek m. m. de för detta lån stadgade inbetalningarna hittills blifvit

behörigen verkställda, i följd hvaraf riksgäldskontorets fordran härå vid

slutet af ar 1907 nedgått till 20,986 kronor 43 öre.

Såsom lämplig tidpunkt för genomförande af reformen anser jag böra

bestämmas den 1 maj 1909. Under antagande att Uppsala stifts byggnadskassa

da slutbetalt sin skuld till Galle stad och inbetalt ytterligare

en annuitet a lanen till riksgäldskontoret, skulle denna byggnadskassas

skuld till ^riksgäldskontor^ då kunna, minskad med kassans förefintliga

kapitaltillgang efter det kassans öfriga skulder blifvit guldna, beräknas

uppgå till omkring 10,000 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition JS:o 164. 25

Vid samma tid torde Kalmar stifts byggnadskassas skuld till riksgäldskontor,

som den saknar tillgångar att gälda, komma att belöpa sig

till omkring 20,000 kronor.

Enligt livad fullmäktige i riksgäldskontoret upplysa, utgjorde Skara

stifts byggnadskassas skuld den 31 december 1907 a lanet till riksgäldskontoret

24,652 kronor 8 öre. Kassans tillgångar utgjorde den 1 maj

1907 14,258 kronor 54 öre. Af dessa tillgångar har emellertid domkapitlet

i Skara, såsom jag förut meddelat, ansett ett belopp af 11,000

kronor vara erforderligt för att med räntan därå och öfriga kassans inkomster

kunna bestrida kassan, enligt domkapitlets mening, åliggande utgifter

för bibliotekshusets i Skara underhåll. Hvad angår detta förhållande

vill jag erinra om följande.

Kungl. Maj:t anbefallde den 17 maj 1907 öfverstyrelsen att inkomma

ej mindre med utredning rörande nu i särskilda fall bestående skyldighet

för vederbörande kommuner, där högre allmänna läroverk äro inrättade,

att bygga och underhålla läroverkshusen samt att anskaffa och underhålla

rektorshostad eller utgifva hyresersättning åt rektor, än äfven med yttrande,

huruvida dylik skyldighet i de fall, där sådan nu ej förefinnes, bör vederbörande

kommun åläggas.

Med anledning häraf har öfverstyrelsen från rektorerna vid de högre

allmänna läroverken infordrat utredning och yttrande i berörda afseende

och den 16 december 1907 i ärendet afgifvit eget underdånigt utlåtande,

därvid fogats de från rektorerna inkomna yttranden.

Beträffande läroverket i Skara har vederbörande rektor i sitt yttrande

i frågan hufvudsakligen anfört. Skara stad hade honom veterligen ingå

andra skyldigheter gent emot läroverket sig ålagda, än dem, som angafves

i § 213 och § 216 mom. 1 af gällande läroverksstadga. Det nuvarande

läroverkshuset, som invigts 1871, hade, oberäknad! 13,000 riksdaler ur

stiftets byggnadskassa till inköp för skolgårdens utvidgning af en närbelägen

tomt samt ett i nåder medgifvet lån å 18,700 riksdaler för anbringande

af värmeapparat, kostat omkring 106,000 kronor, af hvilka från

staten utgingo 55,000 riksdaler, från landstinget 20,000 riksdaler, från

stiftets byggnadskassa 1,000 riksdaler, ur läroverkets byggnadsfond omkring

25,000 och från Skara stad 5,000 riksdaler. Sistnämnda belopp anslogs

enligt stadsfullmäktiges beslut den 13 juli 1871 till det nya läroverkshusets

möblering. Vid eventuell nybyggnad däraf kunde inga bidrag påräknas

vare sig från stiftets byggnadskassa eller läroverkets byggnadsfond. Under

sådana förhållanden ansåg rektorn, att byggnadsskyldighet borde åläggas

Skara stad. Ett sådant åläggande vore älven billigt med hänsyn till de

Bill. till Riksd. Prof. 1908. 1 Sand. 1 Afd. 128 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kung!. Majds Nåd. Proposition N:o 164.

fördelar, ett högre allmänt läroverk tillförde staden, och till de jämförelsevis

ringa uppoffringar, denna hittills behöft underkasta sig för läroverket.

Underhållet af läroverkshuset hade hittills bekostats af läroverkets byggnadsfond.

Rimligt syntes vara, att staden ålades lämna bidrag till underhåll

i de fall, då större reparationer måste företagas, hvilka byggnadsfonden

ej hade råd ensam bekosta. I stället för rektorsbostad, som staden ej anskaffat,

utginge af staden hyresersättning med 1,000 kronor årligen till rektor.

I sitt förenämnda underdåniga utlåtande har öfverstyrelsen beträffande

vissa allmänna läroverk, bland andra läroverket i Skara, anfört, att det,

enligt hvad vederbörande rektorer upplyst, gällde, att de städer, inom

hvilka dessa läroverk vore belägna, hvarken blifvit ålagda skyldighet att

bygga eller att underhålla läroverkshus, men ej heller blifvit frikallade

från dylik skyldighet.

På grund af hvad sålunda blifvit upplyst och då det så kallade

bibliotekshuset i Skara är tillkommet för därvarande allmänna läroverks

behof och jämväl af läroverket disponeras, oafsedt att någon del af biblioteket

är sa kalladt stiftsbibliotek, måste, synes mig, Skara stad vara skyldig

eller kunna åläggas att underhålla denna byggnad med det område, som

därtill upplåtits, i den mån läroverkets byggnadsfond det ej förmår. Vid

sådant förhållande torde någon del af stiftets byggnads kassas kapitaltillgångar

icke behöfva afsättas för bestridande af utgifter för berörda underhåll,

utan dessa kapitaltillgångar i sin helhet kunna användas till afbetalning

af kassans förenämnda skuld till riksgäldskontoret. Efter sådan afbetalning

torde berörda skuld den 1 maj 1909 icke uppgå till högre

belopp än omkring 10,000 kronor, hvilket alltså- skulle enligt mitt förslag

härvid blifva föremål för afskrifning.

Byggnadskassans i Visby stift ställning bär sedan den 1 maj 1907,

då dess brist såsom förut nämnts utgjorde 12,461 kronor 90 öre, så till

vida ändrats, att å dess skuld till elementarlärarnas änke- och pupillkassa

under december 1907 af betalts 1,000 kronor, hvarvid dock byggnadsbassans

tillgångar något minskades. Enligt uppgifter från domkapitlet

i Visby samt från prästerskapets änke- och pupillkassa och elementarlärarnas

änke- och pupillkassa uppgingo byggnadskassans skulder den 31

december 1907 till 12,125 kronor 96 öre, däraf till prästerskapets änkeoch

pupillkassa 2,285 kronor 27 öre och till elementarlärarnas änke- och

pupillkassa 9,840 kronor 69 öre. Som byggnadskassans tillgångar samtidigt

uppgingo till allenast 445 kronor 72 öre, utgjorde alltså dess brist

då 11,680 kronor 24 öre. Dessa byggnadskassans skulder, å hvilka visserligen

icke räknas någon ränta, men som kassan saknar medel att nu och

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Majtis Nåd. Proposition N:o 164.

under lång tid framåt infria, kunna gifvetvis icke afskrifvas, utan erfordras

alltså att hos Riksdagen på extra stat för år 1909 begära anslag å ett

bristen motsvarande, till 11,680 kronor jämna dt belopp för dessa skulders

infriande.

För vinnande af ifrågavarande syfte skulle staten alltså få vidkännas

afskrifning af fordringar å tillhopa omkring 40,000 kronor samt en direkt

utgift å 11,680 kronor.

I sammanhang med frågan om upphäfvande af bestämmelsen om

användande af kadi ikårets inkomst för läroverkens behof har uppstått

tanken att, med bibehållande af kadukåret, i stället använda dess behållna

inkomster såsom bidrag till aflönande af extra ordinarie, prästmän

och därtill jämväl använda nuvarande behållningar i stiftens

byggnads kassor. I sådant syfte har domkapitlet i Lund i underdånig

skrifvelse den 10 oktober 1906 framlagt tre alternativa förslag. Öfver

domkapitlets ifrågavarande framställning hafva infordrade underdåniga

utlåtanden afgifvits af Eders Kung!. Maj:ts samtliga befallningshafvande

och öfverståthållarämbetet äfvensom af samtliga ecklesiastika konsistorier.

Af dem som sålunda yttrat sig i frågan hafva somliga i likhet med domkapitlet

i Lund velat bibehålla kadukåren samt icke haft något att erinra

mot att medlen användes på något af de sätt, domkapitlet anvisat. Andra

åter hafva motsatt sig kadukårets bibehållande och såsom skäl härför

anfört hufvudsakligen följande. Ett bibehållande af kadukåren och användande

af kadukårsmedlen på något af de sätt domkapitlet i Lund

antydt strede mot stadgandet i nådiga förordningen angående allmänt

ordnande af prästerskapets inkomster den 11 juli 1862, att afgifter, som

af en församling till dess prästerskap utgöras, ej må till aflönande af

annan församlings präst användas. En sådan anordning innebure dessutom

ett brytande mot den i sagda författning jämväl uttalade grundsatsen,

att det extra ordinarie prästerskapet skulle aflönas af det ordinarie,

till hvilken skyldighet hänsyn tagits vid bestämmandet af det ordinarie

prästerskapets aflöning.

Jämväl jag anser, att, därest kadukårets inkomster icke längre skola

användas för det ändamål, läroverksstadgan angifver, de, med hänsyn till

förordningen den 11 juli 1862, icke kunna dragas till annat ändamål och

icke heller böra göra det. I stället synes mig, att kadukåret bör helt

och hållet försvinna och tjänsten således i det fall, då kadukår nu räknas,

blifva ledig att tillträda tidigare, i bästa fall ett år tidigare. Att i sådan

händelse någon olikhet med afseende å tillträdestiden vid prästerliga beställningar

kommer att förefinnas, i det att vid vissa ledigheter nådår

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 164.

först utgår vid andra icke, saknar all betydelse. Sådan olikformighet

med afseende å längden af den tid, under hvilken en prästerlig syssla

står ledig och uppehälles med vikarie, förefinnes redan nu och heror dels

på det så kallade tjänstårets växlande längd dels på tillsättningsprocedudurens

utsträckning i följd af besvär in. m. och dels på prästerskapets

änke- och pupillkassas rätt till ett års behållen inkomst af hvarje prästerlig

beställning. Men hvad som däremot synes mig hafva stor betydelse är,

att församlingarna genom kadukårets indragning skulle kunna tidigare erhålla

ordinarie innehafvare af sina prästerliga sysslor och det extra ordinarie

prästerskapet, hvars svaga aflöningsvillkor äro hehjärtansvärda, därigenom

skulle komma i någon mån tidigare till ordinarie beställning. I särskild

underdånig petition har jämväl en stor del af det extra ordinarie prästerskapet

anhållit, att för vinnande af berörda syfte kadukåret måtte helt

och hållet försvinna. Och i det fall att i följd af besvär eller annan

omständighet prästerlig syssla, vid hvilken eljest kadukår skolat åtnjutas,

icke kommer att tillträdas af ny innehafvare förr än någon tid efter det

att det så kallade tjänståret gått till ända, uppstår ingen svårighet, enär,

enligt gällande reglemente, den behållna inkomsten af sysslan för denna

tid tillfaller prästerskapets änke- och pupillkassa.

Hvad åter beträffar de behållningar, som nu finnas i de flesta stifts

byggnadskassor, anser jag, att de icke kunna utan åsidosättande af läroverkens

rätt, dragas från det ändamål, för hvithet kassorna bildats. De

stiftens byggnadskassor, som hafva behållning, böra således enligt min

mening fortfarande äga bestånd. I den mån kassornas tillgångar icke

måste tagas i anspråk för uppfyllande af vissa särskilda förpliktelser såsom

t. ex. hvad Linköpings stifts byggnadskassa beträffar underhåll af stiftsbiblioteket

eller hvad Västerås stifts byggnadskassa angår möjligen beredande

af lämplig lokal åt dess värdefulla stiftsbibliotek, böra dessa tillgångar

med medgifvande i hvarje särskild! fall af Kung!. Maj:t fortfarande

som hittills användas såsom bidrag till byggnad och underhåll af läroverkshus

inom respektive stift och därigenom i någon mån underlätta

städernas hithörande byggnads- och underhållsskyldighet.

På grund af hvad sålunda förekommit hemställer jag, det Eders

Kungl. Maj:t täcktes i nådig proposition föreslå Riksdagen att

dels medgifva, att de skulder, hvari byggnadskassorna i Uppsala,

Skara och Kalmar stift den 1 maj 1909 häfta till riksgäldskontoret, må,

i den mån de icke täckas af dessa kassors tillgångar, efter det kassornas

öfriga skulder blifvit guldna, afskrifvas;

dels ock såsom bidrag till gäldande af byggnadskassans i Visby stift

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 164.

skulder till lärarnas vid elementarläroverken änke- ock pupillkassa och

prästerskapets änke- och pupillkassa på extra stat för år 1909 bevilja ett

anslag å 11,680 kronor.»

1 denna hemställan förenade sig statsrådets öfriga ledamöter.

Hvad statsrådet sålunda i underdånighet hemställt

behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla;

och skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas af

den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

H. Boman.

Dill. till Rihsd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 128 Höft.

fi

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1908:223 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj;ts proposition angående afskrifvande af byggnadskassornas i TJppsala, Skara och Kalmar stift skulder till ri s. 1 i texten