Sök i Ratio Lex

Angående omorganisation af marinforv ältning en m. in

1908-04-09 · 90 sidor, varav 89 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 89 av 90 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1908:170, Angående omorganisation af marinforv ältning en m. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 170.

1

N:o 170.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

omorganisation af marinforv ältning en m. in.; gifven

Stockholms slott den 9 april 1908.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

sjöförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

dels att

l:o) godkänna följande förslag till aflöningsstat för marinförvaltningen

:

Lön.

Tjänst-

görings-

pennin-

gar.

Orts-

tillägg.

Arfvoden

eller fel- räknings

pennin- gar.

Summa.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Artilleriafdelningen.

(Efter 5, 10,15och20

1 kemist...........................

4,500

—

500

—

—

—

—

—

5,000

—

1 års tjänstgöring kan

\lönen höjas hvarje

(gång med 500 kr.

Fortifikationsafdél-

ningen.

1 chef..............................

—

—

—

—

—

—

1,000

—

1,000

—

CiYilafdelningén.

Chef: marinöfyerkommissa- rien ..............................

6,000

2,700

800

9,500

1 amiralitetsråd ...............

5,000

_

2,500

600

8,100

(Efter 5 år kan lönen

\höjas med 600 kr.

1 tjänsteman i2:alönegraden

4 d:o ..............................

3,600

14,400

—

1,800

7,200

—

400

1,600

—

—

—

5,800

23,200

| Efter 5 år kan lönen

1 höjas med 500 kr.

(och efter 10 år med

Jytterligare 500 kr.

Transport

33,500

—

14,700

—

3,400

—

1,000

—

52,600

—

Bih. till Eiksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 184 Höft. (N:o 170.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 170.

Lön.

Tjänst-

görings-

pennin-

gar.

Orts-

tillägg.

Arfvoden

eller fel- räknings- pennin- gar.

Summa.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

Kr.

ö.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

Transport

33,500

—

14,700

—

3,400

—

1,000

—

52,600

—

Efter 5 år kan lönen

1 tjänsteman! l:alönegraden

2,200

17,600

2,200

—

1,500

12,000

1,500

—

300

2,400

—

—

—

4,000

32,000

höjas med 500 kr.,

efter 10 år med yt- terligare 500 kr. och

efter 15 år med än

300

500

4,500

_

1 advokatfiskal, som tillika

förrättar advokatfiskals- göromålen vid Stockholms

3,000

3.000

ytterligare 500 kr.

900

450

150

1,500

700

_

350

_

150

_

_

_

1,200

—

t Efter 5 år kan lönen

3 d:o ..................

2,100

1,050

_

450

_

_

_

3,600

—

jliöjas med 100 kr.

Till vikariatsersättning, arf-

voden. till extra ordinarie

tjänstemän och biträden

samt renskrifningskost- nad in. in......................

30,600

Summa

59,200

—

31,550

—

7,150

_

4,500

i

133,000

—

Anm. 1. Öfrig, marinförvaltmiigen tillhörande personal af officers-, underofficers-, mariningenjör-, marinintendentur-

och niarinläkarekårerna samt fortifikationen åtnjuter aflöning å andra stater.

Alun. 2. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri hostad samt bränsle, skall, så länge denna

förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå, hvarjemte å lönen afdrages 100 kr. årligen.

Anm. 3. Ålderstillägg å lön utgå från femte hufvudtitelns anslag till ålderstillägg.

2:o) besluta, att denna stat skall träda i kraft den 1 januari 1909

under förutsättning att Kungl. Maj:t dessförinnan meddelar föreskrift

därom, att samtliga till civilafdelningen hörande ordinarie tjänstemän

och vaktmästare skola, i den mån ej undantag kunna anses böra stadgas

eller för särskilda fall efter pröfning medgifvas, vara å tjänsterummet

tillstädes minst 6 timmar hvarje söckendag;

3:o) godkänna följande villkor och bestämmelser för åtnjutande af

de i staten upptagna aflöningsförmånerna för den till civilafdelningen

hörande personalen nämligen:

att innehafvare af ordinarie befattning skall vara underkastad den

vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden, som

vid en möjligen inträdande förändrad organisation af ämbetsverket eller

dess särskilda afdelningar eller eljest i allmänhet kan varda stadgad,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 170. 3

samt i såclant hänseende äfvensom därest ämbetsverkets ställning inom

statsförvaltningen så förändras, att detsamma ej längre kan såsom sjelfständigt

ämbetsverk anses, eller därest vissa, ifrågavarande ämbetsverk

tillhörande göromål öfverflyttas till annat ämbetsverk, vara pliktig att,

med bibehållande af den tjänstegrad och den aflöning han innehar, efter

ny eller förändrad arbetsordning sköta de med befattningen förenade

göromål eller, efter Knngl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra i det verk,

till livilket göromålen öfverlämnas;

att med ordinarie befattning icke må förenas annan tjänst å rikets,

Riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning ej heller må förenas vare sig uppdragsåsom

ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är

med Knngl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag registreradt,

eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller

annan tjänstebefattning af hvad slag som hälst, såframt ej, hvad angår

marinöfverkommissarien och amiralitetsrådet, Knngl. Maj:t och, hvad angår

innehafvare af annan befattning, marinförvaltningen, uppå därom

gjord framställning och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller

tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt på tjänstgöringen i

ämbetsverket, finner uppdraget eller befattningen kunna få tillsvidare

mottagas och bibehållas;

att tjänsteman är skyldig att tjänstgöra i den särskilda befattning,

där han, till befordrande af arbetets oafbrutna gång, befinnes vara lämplig

och behöflig;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningens

innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men

för den tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till

den, som uppehållit befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att sin befattning förrätta, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägget, men att den, som undfår ledighet

för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos

Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag,

eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen

förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten

utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen eller

ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest

pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till tjänsteman eller vaktmästare för den tid,

hvarunder han afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig

ordning erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 170.

att, därest tjänsteman eller vaktmästare varder afstängd från tjänstgöring

eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke af marinförvaltningen

pröfvas böra användas till befattningens uppehållande,

skall under tiden innehållas, såvida ej marinförvaltningen finner skäligt

låta honom uppbära något däraf;

att vid sjukdomsförfall eller när det erfordras för beredande af

semester, tjänsteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas

till högre befattning i marinförvaltningen, densamma, mot åtnjutande

i först nämnda fall af de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar

men i senare fallet af däremot svarande belopp i stället för

egna tjänstgöringspenningar, bestrida, dock ej längre än sammanlagdt

tre månader under ett och samma kalenderår;

att, därest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af befattning i samma, lönegrad är i staten medgifven, tidpunkten för

första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor,

att innehafvaren under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som

erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt

sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort

annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom

till last den tid han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om

sådan äger rum, efter ytterligare fem år, på samma villkor, samt för

tredje förhöjningen, därest sådan kan ske, efter än ytterligare fem år,

äfvenledes på samma villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af

omförmälda löneförhöjningar angår, att den högre aflöningen ej får

tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder

den stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd; börande löntagare

därvid tillgodoräknas den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande

i kraft förflutit från hans tillträde till befattningen, vare sig på grund

af fullmakt eller konstitutorial eller på grund af förordnande i följd af

frågan om marin förvaltningens omorganisation;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder, som

berättigar honom till pension, icke må samma förhöjning tillträda;

att tjänstemännen äga årligen, när sådant utan hinder för göromålens

behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, marinöfverkommissarien,

amiralitetsrådet och tjänstemännen af andra lönegraden eu hvar

under eu och en half månad samt tjänstemännen af första lönegraden

en hvar under en månad;

att tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å

uppbörd, är pliktig att å tid af året, som af chefen för marinförvaltningen

bestämmes, begagna sig af semester;

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Ma.j:ts Nåd. Proposition N:o 170.

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägget utgå till månadens

slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga

om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila

tjänsteinnehafvares rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens

ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som därefter

tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig

underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller minskning

i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå

för bestyr i sammanhang därmed;

4: o) förklara,

ej mindre att en hvar, som med eller efter 1909 års ingång tillträder

ordinarie befattning i marinförvaltningen å civilafdelningen, skall

vara pliktig att underkasta sig nu omförmälda villkor och bestämmelser;

än äfven att de förutvarande innehafvare af ordinarie befattningar i

marinförvaltningen å civilafdelningen eller kansliet, hvilka icke före den

1 november 1908 anmäla, att de vilja underkasta sig den nya aflöningsstaten

samt nyssnämnda villkor och bestämmelser, och som icke lagligen

kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem dittills

tillkommande aflöningsförmåner äfvensom vid den rätt till pension, som

dittills tillkommit dem;

5:o) höja det i riksstaten under femte hufvudtiteln uppförda ordinarie

anslag till marinförvaltningen från 50,600 kronor till 133,000

kronor eller således med 82,400 kronor;

dels ock att, med godkännande af sådan ändring i organisationen

af flottans marinläkarekår, att med marinöfverläkaretjänsten icke vidare

skall förenas befattning såsom förste läkare vid flottans station i Stockholm,

för berörda ändamål anvisa å extra stat för år 1909 ett belopp

af 7,825 kronor. "

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

G USTA F.

C. A. Ehrensvärd.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 170.

Utdrag af protokollet öfver sjöförsvarsärenden, hållet

inför Hans Majit Konungen uti statsrådet cl Stockholms

slott den 9 april 1908.

Närvarande:

Hans excellens lierr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Teolle,

Statsråden: Albert Petersson,

Alfred Petersson,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Eoos,

Swartz,

grefve Hamilton,

grefve Ehrensvård,

Malm.

Departementschefen, statsrådet grefve Ehrensvärd, anförde:

Sedan marin förvaltningen till åtlydnad af föreskrift i nådigt bref

den 21 juni 1907 den 25 påföljande september afgifvit förslag till den

omorganisation af ämbetsverket, som marinförvaltningen ansåge erforderlig,

äfvensom till lönereglering för ämbetsverkets civila ämbete- och

tjänstemän med undantag af dem, hvilka icke åtnjöte aflöning å ämbetsverkets

stat, samt för ämbetsverkets betjänte, har chefen för sjöförsvarsdepartementet

på grund af nådigt bemyndigande tillkallat fyra sakkunniga

att biträda med ytterligare utredning och affattande af slutligt

förslag i ämnet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 170. 7

De sakkunniga, hvilka slutligen utgjorts af ledamöterna af Riksdagens

första kammare, generalmajoren Johan Gustaf Björlin och f. d.

distriktschefen grefve Carl Taube samt ledamöterna af Riksdagens andra

kammare hemmansägaren Carl Persson i Stallerhult och vice häradshöfdingen

Jacob Larsson, hafva den 9 mars 1908 afgifvit utlåtande och

förslag i ämnet; och sedan marinförvaltningen den 21 i samma månad

där öfver afgifvit infordradt yttrande, anhåller jag att nu få underställa

omförmälda fråga Eders Kung!. Maj:ts pröfning.

Historik.

Efter departementalstyrelsens inrättande år 1840 utfärdades instruktion

för förvaltningen af sjöärendena den 18 januari 1841. Enligt denna

instruktion skulle ämbetsverket bestå af en''chef, två flottans officerare,

ett amiralitetskammarråd och lotsdirektören, den sistnämnda dock endast

i de mål, som af honom föredroges, samt vara ett kollegium, hvari »alla

mål skulle gemensamt behandlas och efter flesta rösterna afgöras» med

utslagsrätt för chefen i händelse af lika röstetal för skilda meningar.

_ I denna organisation synes ändring icke hafva blifvit ifrågasatt förr

än i det betänkande, som afgafs af den kommitté, hvilken den 25 april

1857 förordnades för behandling af frågan om styrelse- och förvaltningsverkens

organisation, men under de följande tjugu åren gjordes frågan

om förvaltningens af sjöärenden organisation till föremål för åtskilliga

utredningar och förslag, därvid meningarna angående lämpligaste organisationsformen

visat sig synnerligen delade. De sålunda framkomna

olika åsikterna syntes emellertid alla öfverensstämma däri, att ärendenas

beredning borde, allt efter dessas olika art, verkställas på skilda afdelningar,

hvardera under sin chef, till hvars biträde borde anvisas nödiga

arbetskrafter, valda med hänsyn till särskilda specialinsikter. Vidare

syntes enighet råda därom, att de militäriskt-tekniska ärenden, hvilka

tidigare tillhört förvaltningen af sjöärendena men blifvit år 1872 därifrån

skilda och förlagda till fristående byråer, borde återföras till

den centrala förvaltningsmyndigheten. Meningsskiljaktigheten gällde

däremot hufvudsakligen formen för beslutanderättens utöfning. I detta

hänseende framfördes slutligen tre hvarandra motstående förslag: dels

att beslutanderätten skulle utom i vissa fall tillhöra en för hela verket

gemensam chef, dels att alla ärenden borde afgöras kollegialt, och

dels att beslutanderätten skulle i militäriskt-tekniska ärenden samt i

fråga om verkställighetsåtgärder, grundade på gifna föreskrifter eller

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 170.

redan fattade beslut, tillhöra en hvar afdelningschef för den förvaltningsgren,

som tillhörde hans afdelning, men i andra frågor utöfvas

af samtliga afdelningscliefer gemensamt vid sammanträde i plenum.

Vid föredragning af denna organisationsfråga inför Kungl. Maj:t i

statsrådet den 8 december 1876 anförde dåvarande chefen för sjöförsvarsdepartementet,

att af nämnda tre förslag det sista vore det, som

jämförelsevis bäst fyllde behofvet och bibringade åt ärendenas behandling

mesta sakkunskapen, stödd på det personliga ansvaret. Det

förslag till grunder för förvaltningens af sjöärendena ombildning till

en marinförvaltning, livilket vann godkännande af 1877 års Riksdag

och som vidare utformades i instruktionen för marinförvaltningen

den 7 december 1877, anslöt sig äfven i hufvudsak till den

princip, hvilken fått sitt uttryck i samma tredje alternativ. Denna

princip blef likväl öfvergifven redan år 1881, då marinförvaltningen erhöll

en gemensam chef och de militäriskt-tekniska ärendena undandrogos

från afdelningschefernas beslutanderätt och lades under kollegialt

afgörande i plenum. Den kollegiala behandlingsform för afgörandet

af flertalet ärenden, hvilken var utmärkande för den äldre förvaltningen

af sjöärendena, hade således genom nyssnämnda förändring

blifvit i väsentlig man återbördad åt marinförvaltningen, i hvars senare

instruktioner denna behandlingsform fortfarande bibehållits och ytterligare

fullständigats.

Enligt de af 1877 års Riksdag godkända organisationsgrunderna

skulle marinförvaltningen bestå af tre sins emellan likställda afdelningar:

militär af delning en, ingenjör af delningen och civilafdelning eu. Af

dessa tre af delningar hafva ingenjörafdelningen och civilafdelningen

icke undergått någon väsentligare förändring. Militärafdelningen har

däremot varit föremål för ombildning och fortsatt uppdelning i särskilda

specialafdelningar. Enligt 1877 års instruktion för marinförvaltningen

hade militärafdelningen att handlägga dels ärenden rörande sjötruppernas

proviantering, beklädnad och sängservis, kasernering och

sjukvård, artilleri- och minväsendet, vissa inventarie- och utredningseffekter,

trupp- och persedeltransporter, dels ock vissa ärenden rörande

navigationsskolorna, hvilka sistnämnda ärenden blifvit med ingången af

år 1877 öfverflyttade från kommerskollegium till förvaltningen af sjöärendena.

De sålunda till marinförvaltningens militärafdelning hänvisade

ärenden hade förut handlagts dels af militärledamöterna i förvaltgen

af sjöärendena dels af varfsbyrån och dels af militärbyrån. Mellan

tre till tjänstgöring å marinförvaltningens militärafdelning kommenderade

officerare skulle ärendena fördelas sålunda, att en af dem ansva
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 170.

rade för de ärenden, som rörde artilleri, handvapen och ammunition,

en för de frågor, som rörde minväsendet, och en för öfriga afdelningen

tillhörande frågor. Genom sådan anordning af förvaltningens militärafdelning

hade denna betydande grupp af ärenden, förut handlagda å

särskilda fristående byråer, blifvit sammanförda under afdelningschefens

ledning och personliga ansvar, på samma gång som man velat tillgodose

ärendenas sakkunniga beredning genom specialisering af arbetet

inom afdelningen. Denna anordning af marinförvaltningens militärafdelning

bröts emellertid ungefär samtidigt med omläggningen af formerna

för beslutanderättens utöfning vid ärendenas behandling inom

förvaltningen, med hvilken omläggning de särskilda afdelningarna fingo

sin hufvudsakliga betydelse för ärendenas beredning.

Sedan genom kungl. bref den 31 maj 1878 föreskrifvits, att »för

beredande af ändamålsenligare handläggning af angelägenheter rörande

flottans artilleri» ytterligare tre oflicerare skulle tjänstgöra å marinförvaltningens

militärafdelning, vidtogs en uppdelning af militärafdelningen

i en intendentafdelning och en artilleriafdelning. Till intendentafdelningen

skulle, utom ärenden angående proviantering, beklädnad

och sjukvård, endast höra så att säga allmänt militära ärenden. Genom

ny instruktion för marinförvaltningen den 10 juli 1884 delades artilleriafdelningen

ytterligare genom bildandet af en särskild mina/delning. I

sammanhang med regleringen af utgifterna å riksstatens femte hufvudtitel

beslöt därefter 1885 års Riksdag dels att godkänna ett statsverkspropositionen

bilagdt förslag till stat, upptagande de militära befattningar

vid flottan — bland andra chefens för marinförvaltningen

samt chefernas för marinförvaltningens intendent- och artilleriafdelningar

— hvilkas innehafvare borde åtnjuta boställe eller inkvarteringsbidrag,

dels ock att höja anslaget till aflöning för flottans kårer och stater

med det belopp, som erfordrades för beredande af inkvarteringsbidrag

äfven åt chefen för minafdelningen.

Af de sålunda ur förutvarande militärafdelningen bildade tre nya

afdelningarna hafva minafdelningen och intendentafdelningen gifvit upphof

till ytterligare nybildningar. Den förra har sålunda år 1900 delats i en

minafdelning och en torpedafdelning, och genom utbrytning af vissa

till intendentafdelningen hörande ärenden hafva sanitetsafdelningen och

nautiska afdelningen bildats. Sanitetsafdelningen tillkom såsom följd

af den vid 1902 års Riksdag beslutade omorganisationen af marinläkarekåren,

i sammanhang hvarmed det bestämdes, att chefen för denna kår,

marinöfverläkaren, skulle tjänstgöra såsom afdelningschef i marinförvaltningen

och därstädes föredraga frågor rörande flottans och kustBih.

till Riksd. Prof. 100$. 1 Sami. 1 A fä. 134 Saft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kung]. Maj ds Nåd. Proposition N:o 170.

artilleriets sanitetsväsende. Med innevarande års början hafva från intendentafdelningen

till nautiska afdelningen öfverflyttats vissa såsom allmänt

militära betecknade ärenden, hvaremot samtidigt de kamerala ärendena

angående uppbörd, förvaltning, användande och redovisning af alla

till marinförvaltningens befattning hörande medel och persedlar blifvit från

civilafdelningen öfverflyttade till intendentafdelningen. Af denna organisationsförändring

föranledd reglering af marinöfverintendentens aflöning

blef af sistlidet års Riksdag godkänd.

I organisatoriskt hänseende intager marinförvaltningens fortifikationsafdelning

en särställning. Efter kustfästningarnas öfverflyttande

till sjöförsvaret år 1902 har chefen för arméförvaltningens fortifikationsdepartements

militärbyrå mot arfvode å marinförvaltningens stat i

egenskap af chef för denna senare förvaltnings fortifikationsafdelning

haft att bereda och föredraga ärenden rörande dessa fästningar, därvid

han till sitt biträde kunnat förfoga öfver personalen å byggnadsafdelningarna

vid fortifikationsstabens hufvudstation. I sammanhang med

den af 1907 års Riksdag godkända omorganisationen af arméns centrala

förvaltningsmyndighet har fortifikationens fästningsbyggnadsafdelning

förenats med arméförvaltningens fortifikationsdepartement. På det att

icke af denna anledning marinförvaltningens fortifikationsafdelning skulle

komma att sakna nödig teknisk arbetskraft, har chefen för fortifikationen

fått sig genom kungl. bref den 21 december 1907 anbefalldt att,

på framställning af marinförvaltningen, till tjänstgöring vid dennas

fortifikationsafdelning med innevarande års början placera erforderligt

antal officerare och underofficerare vid fortifikationen.

Marinförvaltningen, som har att utöfva den centrala ledningen af

flottans tekniska och ekonomiska angelägenheter, består för närvarande

af en chef och nio ledamöter. Chefen, som skall innehafva

flaggmans eller kommendörs grad, förordnas endast tills vidare och

kan således när som helst förflyttas till annan befattning inom sjöförsvaret.

Af ledamöterna äro fem officerare, däraf fyra från flottan

och en från fortifikationen, hvilka likaledes innehafva förordnande endast

tills vidare. Öfriga ledamöter äro marinöfverintendenten, chef för

marinintendenturkåren, marinöfverdirektören, chef för mariningenjörkåren,

marinöfverläkaren, chef för marinläkarekåren, samt amiralitetsrådet.

Hvarje ledamot är afdelningschef för cn af nedan omförmälda afdelningar,

mellan hvilka de till marinförvaltningen hörande ärendena

äro fördelade, och har i sådan egenskap att bereda och föredraga de

till hans afdelning hörande ärenden.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 170.

Intendent*!/delningen handlägger de kamerala ärendena eller de,

som angå uppbörden, förvaltningen, användandet och. redovisningen af

alla till marinförvaltningens ämbetsbefattning hörande medel och persedlar

med undantag af balans-, afskrifnings-, anmärknings- och besvärsmål,

vidare ärenden rörande den flottan tillhörande personalens provianterande

och förseende med beklädnad och sängservis samt inkvartering,

angående utredning, tillhörande material- och persedeluppbörderna

i de delar, som ej tillhöra annan afdelning, samt trupptransporter

och mönstringar. Å af delningen tjänstgöra en officer samt erforderlig

personal af marimintendenturkåren.

År tiller iaf delning en handlägger frågor om den flytande materielens

och kustbefästningarnas artilleribestyckning, om artilleriinventarier

samt om den till flottan och kustartilleriet hörande personalens beväpning.

Den å afdelningen biträdande personalen utgöres af sex officerare,

däraf två tillhörande kustartilleriet och en jämväl tjänstgörande

såsom kontrollofficer, samt två underofficerare. Dessutom äro vid afdelningen

anställda en kontrollofficer, en kemist samt fyra underofficerare,

de senare tjänstgörande såsom biträden åt kontrollofficerare.

Torpedafdelningen handlägger ärenden, som angå den flytande

materielens och kustbefästningarnas torpedbestyckning jämte inventarier,

tillhörande torpeduppbörden. Den biträdande personalen utgöres af två

officerare, en torpedingenjör samt en ritare.

Mina/delning en handlägger ärenden, som angå det fasta minförsvaret

och mininventarier äfvensom telegraf- och telefonledningars anläggning,

underhåll och betjänande. Såsom biträdande personal tjänstgöra

en officer vid flottan, en miningenjör samt en såsom ritbiträde

kommenderad flaggjunkare vid kustartilleriet.

Ingenjör af delningen handlägger ärenden rörande den flytande

materielens konstruktion, nybyggnad och underhåll, maskin- och timmermansinventarier,

elektrisk belysning, den rörliga materielen till flottans

järnvägar, tekniska frågor rörande flottans hamnområden, gatudelar,

vägar, kajer, hus och andra byggnader m. m. Till tjänstgöring å afdelningen

äro placerade en marindirektör och öfverdirektörsassistent,

tre mariningenjörer och en elektroingenjör. Dessutom äro på grund af

gällande instruktion för chefen för mariningenjörkåren samt kungl.

brefvet den 3 december 1898 å afdelningen anställda fem ritare och

ett biträde för ritningars och handlingars ordnande samt expeditionsgöromål.

Fortifikationsafdelningen handlägger ärenden rörande det till

kustförsvaret hörande fästningsväsendet samt angående kustartilleriets

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 170.

inkvartering in. m. Genom bref den 21 december 1907 bar Kungl.

Maj:t, såsom förut är nämndt, anbefallt chefen för fortifikationen att

till tjänstgöring å marinförvaltningens fortifikationsafdelning från innevarande

års början placera erforderligt antal officerare och underofficerare

vid fortifikationen.

Sanitetsaf delningen handlägger frågor angående hälso- och sjukvårdsväsendet

vid flottan och kustartilleriet. Såsom biträde å avdelningen

är kommenderad en marinläkare.

Nautiska avdelningen handlägger de allmänt militära ärendena,

såsom frågor om de för öfvande af sjöförsvarets personal erforderliga

anordningar i tekniskt och ekonomiskt afseende (i de delar, som

ej tillhöra annan afdelning), inventarier, hörande till skeppareuppbörden

för fartyg och öfrig flytande materiel, stationernas eldsläckningsväsende,

polis, sjötransporter in. m., navigationskolorna (i de delar, som icke

tillhöra civilafdelningen) samt sjöinstrument- och sjökarteförråden. A

afdelningen äro såsom biträden kommenderade officerare till erforderligt

antal.

Civilafdelning ens personal biträder dels amiralitetsrådet i hvad

rör afskrifnings-, balans-, anmärknings- och besvärsmål, dels marinöfverintendenten

såsom chef för intendentafdelningen i öfriga kamerala frågor

såsom rörande uppbörd, medelsförvaltning, redovisning och revision.

Härtill kommer ett gemensamt kansli, som har att biträda marinförvaltningens

alla afdelningar med utredningar, skrifvelsers uppsättande,

expediering m. m.

Till marinförvaltningens handläggning hörande ärenden — med undantag

af dem, som röra förberedande åtgärder såsom inhämtande af

upplysningar o. d., eller afse rena verkställighetsåtgärder, i hvilka fall

de efter föregående beslut af marinförvaltningen handläggas å respektive

afdelningar — föredragas i marinförvaltningens plenum af vederbörande

afdelningschef. Formen för ärendenas afgörande är kollegial,

hvadan vid omröstning flertalets mening blir gällande. I den för

ämbetsverket gällande instruktion föreskrifves likväl icke, att alla ledamöter

skola vara närvarande vid hvarje frågas behandling. I allmänhet

deltaga endast chefen, amiralitetsrådet och den eller de ledamöter, till

hvilkas ämbetsbefattning ärendet enligt instruktionen i något afseende

hör. I chefens frånvaro eller eljest, då sådant fordras till fyllande af

det kollegiala tretalet, är dock hvarje ledamot, vare sig ärendet tillhör

hans afdelning eller icke, skyldig att i den ordning instruktionen föreskrifver

inträda och i handläggningen af samma ärende deltaga.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

KungI. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 170.

De ärenden, i hvilkas behandling samtliga ledamöter i regel del1

taga, äro hufvudsakligen de, som röra statsregleringen eller angå verket

i dess helhet.

Organisationen i allmänhet.

I afseende å principerna för förvaltningens organisation har marin- Marinforförvaltningen

i sitt ofvannämnda förslag den 25 september 1907, efter ''-ritning™.

att hafva framhållit hurusom i ämbetsverkets plenum kunde komma att

deltaga icke mindre än tio personer, anfört följande:

»Att en sådan administrativ apparat icke blir ohandterlig, beror därpå,

att i hvarje ärendes behandling deltager, förutom chefen och amiralitetsrådet,

endast den eller de ledamöter, till hvilkas befattning ärendet

i något afseende hörer. Enligt hittills tillämpad praxis hafva därför

samtliga ledamöter endast undantagsvis deltagit i handläggningen

af samma ärende och då hvar och en endast i den mån ärendet berört

honom. Sådana ärenden hafva egentligen endast varit de, som angått

statsregleringen eller ämbetsverkets organisation.

Att helt upplösa den nu rådande kollegialiteten inom ämbetsverket,

torde icke låta sig göra; ty därtill fordrades först, att femte hufvudtitelns

anslag fullständigt fördelades mellan afdelningarna, hvilket möjligen

skulle framkalla behofvet af särskilda tjänstemän för hvardera för

kansligöromål, bokföring och redovisning. Vidare kunde, lika litet som

departementen i arméförvaltningen, afdelningarna undvara biträde af en

civil ledamot, motsvarande arméförvaltningens krigsråd, som i ekonomiska,

d. v. s. så godt som alla, frågor hade att tillse, att gällande författningar

och andra föreskrifter, Riksdagens beslut och statens bästa

vederbörligen iakttoges. I hvarje ärendes behandling skulle då i allt

fall deltaga utom chefen och föredragande afdelnkmschefen en civil äm
O

O O

betsman, hvarigenom det kollegiala tretalet sålunda komme att bibehållas,

äfven om beslutanderätten lades i en mans hand, chefens. Visserligen

skulle den nu förefintliga orimligheten bortfalla, att ämbetsverkets ende

civile ledamot, amiralitetsrådet, skall deltaga i handläggningen af alla

ärenden å alla afdelningarna. Men en väsentlig förändring häruti kommer

redan från och med år 1908 att inträda därigenom, att marinöfverintendenten,

hvilkens rotel skola tilldelas alla ärenden rörande uppbörden,

förvaltningen, användandet och redovisningen af alla till marinförvaltningens

befattning hörande medel och persedlar, sålunda öfvertager

en del af amiralitetsrådets hittillsvarande åliggande att deltaga i hand
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

De sakkunniga.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 170.

läggningen af sådana ärenden på andra afdelningars föredragning, Indika

kafva ekonomisk innebörd, för att tillse, att gällande författningar, Riksdagens

beslut och andra föreskrifter samt statens bästa'' vederbörligen

iakttagas. Från och med 1908 års ingång kommer alltså marinförvaltningen

att förfoga öfver en civil och en civilmilitär ledamot, nämligen

amiralitetsrådet och marinöfverintendenten, hvilka jämte sina åligganden

såsom afdelningsckefer komma att å ämbetsverkets öfriga afdelningar

utföra den funktion, som i arméförvaltningen åligger krigsråden. De

närmare bestämmelserna härom, liksom äfven den redan genom marinförvaltningens

underdåniga skrifvelse den 5 april 1904 med förslag till

ändrad instruktion för ämbetsverket väckta frågan om en del uteslutande

tekniska eller militärtekniska ärendens afgörande genom enmansbeslut,

synes emellertid tillhöra en blifvande instruktion för ämbetsverket.

I afseende å principerna för dettas organisation, sådana de nu blifvit

antydda, anser marinförvaltningen således icke för närvarande någon

ändring böra vidtagas i hvad som redan gäller eller genom senaste

Riksdags beslut blifvit bestämdt.»

De sakkunniga hafva i sitt betänkande framhållit, att det dem gifna

uppdraget hufvudsakligen torde afse den civila tjänstemannapersonalen

inom marinförvaltningen och de densamma åliggande uppgifter; men

med hänsyn till det inre samband, hvithet måste till en organisk enhet

förbinda förvaltningsverkets särskilda delar, hade de sakkunniga likväl

vid uppdragets fullgörande ansett sig böra till den omfattning, som för

ändamålet kunde finnas nödig eller lämplig, till behandling upptaga

jämväl frågan om de allmänna grunderna för marinförvaltningens organisation

och arbetssätt. I detta hänseende anföra de sakkunniga följande:
»Vi

vilja därvid under full anslutning till hvad de för biträde med

utredning och affattande af slutligt förslag rörande omorganisation af

arméförvaltningen utsedda särskilda sakkunniga i sitt till chefen för

landtförsvarsdepartementet afgifna utlåtande den 22 mars 1907 yttrat

angående de principer, hvilka borde göra sig gällande vid ordnandet

af arméns centrala förvaltning, såsom vår uppfattning uttala, att organisationen

af marinens centrala förvaltningsverk, marinförvaltningen, bör

byggas på enahanda grunder, sålunda:

att organisationen skall främja en på samma gång sparsam och

ändamålsenlig användning af de till sjöförsvaret anvisade medlen;

att organisationen af förvaltningen under fred skall inriktas på

möjliggörandet af en hastig och enkel öfvergång till krigsförhållanden;

samt

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 170.

att förvaltningsformerna lios centralmyndigheten och de lokala

myndigheterna skola noga anpassas efter hvarandra, så att förbindelserna

dem emellan blifva öfverskådliga, enkla och snabba.

Det synes oss, som om i dessa hänseenden marinförvaltningens

nuvarande organisation och arbetssätt icke skulle fullt kunna motsvara

de anspråk, hvilka med hänsyn till förvaltningens viktiga uppgift att

utöfva den centrala ledningen af marinens tekniska och ekonomiska angelägenheter

måste ställas på densamma. Oafsedt de brister, hvilka marinförvaltningen

i sitt föreliggande förslag påvisat och hvilkas afhjälpande

ansetts kunna vinnas genom beredandet af ökade arbetskrafter, torde

själfva organisationen, sådan den genom tid efter annan vidtagna förändringar

nu förefinnes, svårligen kunna tillförsäkra förvaltningen den

enhet och kraft i ledningen, som är nödvändig för tryggande af sjöförsvarsanstalternas

ständiga beredskap. Af den i det föregående lämnade

framställningen af marinförvaltningens utveckling synes, att denna

gått i riktning mot en af förvaltningsärendenas naturliga specialiseringbetingad

ökning af antalet själfständiga afdelningar med motsvarande

ökning af antalet ledamöter i förvaltningen. Med allt erkännande af

de fördelar, hvilka denna utveckling otvifvelaktigt kunnat erbjuda därigenom,

att specialinsikterna kommit till rikare användning inom förvaltningens

olika grenar, vill det likväl förefalla oss, som om dessa

fördelar i någon mån hafva vunnits på organisationens bekostnad, särskilt

med fästadt afseende på de hittills gällande formerna för beslutanderättens

utöfvande.

Vid öfvervägande af de åtgärder, hvilka skulle kunna utan uppoffrande

af de speciella fackinsikternas berättigade inflytande vara ägnade

att tillföra organisationen nödig styrka genom enhetlig ledning af förvaltningen,

hafva vi af naturliga skäl riktat vår uppmärksamhet på den

punkt i organisationen, där förutsättningarna för ledningens koncentrering

företrädesvis borde vara att söka: chefskapet för marinförvaltningen.

Angående dettas vikt i nu angifna hänseendet kunna vi fullt

ansluta oss till hvad i ofvan omförmälda sakkunnigutlåtande den 22

mars 1907 anförts om ett ifrågasatt gemensamt chefskap för arméförvaltningen,

att alla de trådar, som förbunde centralförvaltningen dels

med vederbörande försvarsdepartement dels med lokalförvaltningarna,

skulle samlas i chefens hand, och att han skulle representera enheten

och sammanhållningen i förvaltningen. Af den förut lämnade redogörelse

för meningsbrytningarna beträffande förvaltningens af sjöärendena

ombildning synes, att spörsmålet om en för hela verket gemensam chef

och dennes ställning inom organisationen redan då trädt i förgrunden,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 170.

särskild! i fråga om ordnandet af formerna för beslutanderättens utöfning,

och att, vid borttagandet af den enligt 1877 års instruktion för

marinförvaltningen åt afdelningscheferna inrymda själfständiga beslutanderätten,

marinförvaltningen blef ställd under eu gemensam chef. De

uppgifter, hvilka i gällande instruktion tilldelats verkets chef, hafva

emellertid i full öfverensstämmelse med den genomförda kollegiala

behandlingsformen begränsats till hvad som i allmänhet åligger chefen

i ett kollegialt verk. Under nuvarande förhållanden torde det således

icke vara möjligt att i chefens hand under fullt personligt ansvar samla

ledningen af förvaltningsärendena, så mycket mindre som, efter hvad

vi erfarit, innehafvande! af chefsbefattningen i regeln lär vara af jämförelsevis

ganska kort varaktighet.

Den organisationsfråga, vi nu berört, synes oss vara af så stor

vikt och af den ingripande och på samma gång ganska svårlösta natur,

att den utan tvifvel torde förtjäna en mera ingående och omfattande

utredning, än den tid, som stått oss till buds, kunnat medgifva. Under

förhoppning att en sådan utredning, hvilken möjligen ock må kunna

anses ligga utom området för vårt uppdrag, skall finnas lämplig och

alltså komma till stånd, tillåta vi oss emellertid till öfvervägande framhålla

önskvärdheten af sådan förändring med afseende på chefens för

marinförvaltningen ställning och befogenhet, som för vinnandet af kontinuitet

samt enhetlig och personligt ansvarig ledning af förvaltningen

må finnas påkallad.

Vidkommande den riktning, i hvilken sådan ändring synes böra

gå, hafva vi, utan att tilltro oss att därom framställa bestämdt förslag,

likväl ansett oss böra till ompröfning framkasta tanken på vissa anordningar,

som efter vår mening torde vara ägnade att utan rubbning af

marinförvaltningens nuvarande sammansättning leda till det åsyftade

målet.

Såsom en första förutsättning för behörig kontinuitet i chefens

förvaltningsledande verksamhet framstår nödvändigheten af att honom

beredes tillfälle att under en längre följd af år ägna sig åt denna viktiga

uppgift. Ofta inträffade personombyten på denna chefspost synas

lätteligen kunna bidraga till att åt själfva innehafvande! af chefsbeställningen

gifva en viss karaktär af tillfällighet, som ej torde vara gynnsam

för väckandet och vidmakthållandet hos beställningens innehafvare

af verkligt intresse för förvaltningen och dess kraf. Därtill kommer,

att endast under mera varaktigt utöfvande af chefskapet dettas innehafvare

kan samla den erfarenhet, som torde vara af största vikt för

ett rätt fyllande af chefens uppgift att leda och ena de olika förvalt
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 170.

ningsgrenarna till det planmässiga samarbete, hvarförutan en sparsam

och ändamålsenlig medelsförvaltning svårligen lär kunna vinnas.

Vidare hålla vi före, att, om chefen skall kunna, såsom vi anse

önskvärd!, i sin hand samla förvaltningens ledning, hans befogenhet

torde böra utsträckas längre, än som öfverensstämmer med bibehållandet

af den nuvarande kollegiala behandlingsformen i dess fulla utsträckning.

Ledningen måste naturligen vara förenad med personligt ansvar,

hvilket åter bör förutsätta sjelfständig beslutanderätt. Vi förbise ingalunda

de svårigheter, hvilka kunna möta för ett rätt afvägande af befogenhet

och ansvar mellan å ena sidan den gemensamme chefen och

å andra sidan afdelningscheferna, hvilka inom förvaltningen representera

de speciella fackinsikterna. Dessa svårigheter torde likväl icke vara

större än att de genom anordnandet af en ändamålsenlig behandlingsform

må kunna öfvervinnas.

I sådant hänseende har det synts oss som om vissa, förvaltningen

i dess helhet rörande ärenden, hvilka finge anses äga synnerligen stor

vikt just ur synpunkten: enhetlig ledning under personligt ansvar, vore

af den beskaffenhet, att de visserligen borde under gemensam öfverläggning

mellan förvaltningens samtliga ledamöter mångsidigt skärskådas,

men att beslutanderätten i fråga om dem borde tillkomma chefen

ensam. Bland sådana ärenden vilja vi särskildt framhålla marinförvaltningens

deltagande i förberedelserna för marinens krigsberedskap och

för uppgörandet af förslag till statsregleringen under femte hufvudtiteln.

Vidkommande förstnämnda ärenden torde de under marinförvaltningens

tekniska och ekonomiska ledning ställda försvarsanstalternas beredskap

icke få ligga uteslutande under delad ansvarighet. Och hvad statsregleringsärendena

angår, synes det lämpligen böra läggas i chefens hand

att mot hvarandra mäta de för olika förvaltningsgrenar framkommande

kraf och önskemål samt tillse de rätta proportionerna mellan anslagsäskandena.

I sammanhang med frågan om chefens ställning och befogenhet

hafva vi redan förts in på spörsmålet angående formen för ärendenas

behandling inom marinförvaltningen. Såsom förut erinrats, är den kollegiala

behandlingsformen fullt genomförd, dock så att, förutom chefen

och den civile ledamoten, amiralitetsrådet, i regeln endast den eller de

ledamöter, till hvars befattning ett ärende i något afseende hör, deltager

i samma ärendes handläggning och afgörande. Detta förfaringssätt,

hvilket tydligen framkallats af svårigheten att med det allt mer

ökade antalet ledamöter i marinförvaltningen upprätthålla den kollegiala

formen för besluts fattande, synes oss vara i organisatoriskt hänBik.

till Bilcsd. Prof. 1908. 1 Samt. 1 Afä. 134 Höft.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 170.

seende behäftad! med en viss svaghet och torde utan tvifvel kunna till

fördel för arbetets gång förenklas, åtminstone så till vida att området

för dess användande något begränsades.

Bland de till marinförvaltningens handläggning hörande ärenden

intaga de militäriskt-tekniska med hänsyn till antalet ett icke ringa

rum. Om formen för dessa ärendens behandling hafva, såsom af det

föregående kan inhämtas, olika meningar gjort sig gällande på olika

tider. Enligt 1877 års instruktion skulle dessa ärenden ligga under

vederbörande afdelningschefs beslutanderätt. En återgång till detta

förhållande synes med nuvarande starka specialisering af ärendena på

ett stort antal afdelningar icke vara tillrådlig eller lämplig. Å andra

sidan torde näppeligen några synnerligen vägande skäl föreligga för

ifrågavarande ärendens handläggning och afgörande i plenum, allra

minst för bibehållandet af en civil ledamots skyldighet att deltaga i

sådant afgörande, då ärendet icke tillika är af ekonomisk natur. Vi

anse oss därför kunna ifrågasätta, huruvida icke — i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med hvad marinförvaltningen framhållit redan i underdånig

skrifvelse den 5 april 1904 angående i vissa delar ändrad

instruktion för marinförvaltningen — ärenden af militäriskt-teknisk eller

rent teknisk art skulle kunna i regeln afgöras af marinförvaltningens

chef på föredragning af vederbörande afdelningschef, med rätt och

plikt för den senare att, om beslut fattas mot hans afstyrkande, däremot

inlägga sin reservation.

Beträffande öfriga ärenden, hvilka skulle kunna sammanfattas under

tre hufvudgrupper: ekonomiska, kamerala och administrativt-juridiska,

torde utan större svårighet kunna skiljas mellan sådana, som röra förvaltningen

i dess helhet, och sådana, som röra viss gren af förvaltningen.

Med afseende på sistnämnda ärenden, hvilka röra viss förvaltningsgren,

synes det nu använda tillvägagångssättet kunna utan olägenhet

fortfarande följas. Enligt gällande instruktion åligger det marinförvaltningens

chef att mellan afdelningarna fördela ärendena, och skall ärende,

som i olika afseenden tillhör två eller flera afdelningar, beredas af

vederbörande afdelningschefer gemensamt, en hvar i hvad hans befattning

tillhör. Då emellertid beträffande visst ärende olika meningar

möjligen kunna yppas, huruvida detsamma i något hänseende må anses

tillhöra den ena eller andra afdelningen, synes bestämd föreskrift böra

meddelas till förebyggande däraf, att någon ledamot, till hvars befattning

ett ärende skulle i ett eller annat afseende kunna anses höra,

blefve utesluten från deltagande i samma ärendes handläggning. Uttryck
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 170.

lig föreskrift i förevarande hänseende saknas för närvarande, men torde

hafva en viss betydelse för ärendenas allsidiga beredning.

I handläggning af de ärenden, hvilka röra förvaltningen i dess

helhet, torde samtliga ledamöter böra deltaga, äfven om för visst ärende

eller vissa slag af ärenden beslutanderätten, såsom vi här ofvan med

afseende på krigsberedskapen och statsregleringen ifrågasatt, skulle

vara chefen förbehållen. Beträffande särskildt sistnämnda slag af ärenden

vilja vi i detta sammanhang framhålla såsom synnerligen önskligt,

att chefen för marinstaben och chefen för kustartilleriet borde närvara

vid öfverläggningarna inom marinförvaltningen för att klargöra krigsberedskapens

ställning och kraf.»

De sakkunnige hafva slutligen i fråga om den allmänna organisationen

framhållit önskvärdheten af att några nya afdelningar inom marinförvaltningen

icke tillskapades.

I sitt ofvannämnda utlåtande den 21 mars 1908 har marinförvaltningen

förklarat sig dela de sakkunnigas mening om önskvärdheten af att

för behörig kontinuitet i chefens förvaltningsledande verksamhet honom

bereddes tillfälle att under en längre följd af år ägna sig åt denna uppgift,

men har på samma gång påpekat, att denna fråga icke torde beröra

organisationen, såvida icke chefen, i likhet med cheferna för andra centrala

ämbetsverk, så nära förbundes med ämbetsverket, att aflöningen

till honom uppfördes på ämbetsverkets stat. Hvad anginge de sakkunnigas

förslag om större myndighet för chefen i behandlingen af ärenden

af militäriskt teknisk eller rent teknisk art, erinrade marinförvaltningen,

att detta öfverensstämde med hvad förvaltningen upptagit i sitt med

underdånig skrifvelse den 5 april 1904 framlagda förslag till ny instruktion

för ämbetsverket. Marinförvaltningen ville dock därvid omnämna, att

jämväl vid behandling af dylika ärenden frågor af ekonomisk eller admistrativt

juridisk art så ofta komme under bedömande och påfordrade

civilledamotens deltagande i handläggningen, att den föreslagna förändringen

praktiskt icke komme att få så afsevärd betydelse, som de sakkunniga

syntes hafva förmenat. Huruvida eu utsträckning af chefens beslutande

rätt jämväl i andra ärenden än nyssnämnda skulle medföra några direkta

fördelar, läte, enligt ämbetsverkets åsikt, sig ej på förhand afgöra.

Säkert vore emellertid, att den nuvarande formen för ärendenas behandling

inneslöte en så stor garanti för ärendenas handhafvande i enlighet

med gifna föreskrifter och af Riksdagen meddelade dispositioner, att

ämbetsverket tvekade att tillstyrka rubbning i gällande behandlingsformen;

och ämbetsverket finge i fråga om statsregleringsärendena såsom

Marin
förvaltningen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

De sakkunniga.

20 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 170.

sin betämda åsikt uttala, att några skäl icke syntes föreligga för att

lägga beslutanderätten i dessa ärenden uteslutande i chefens hand.

Beträffande marinförvaltningens uppdelning i ett flertal afdelningar

har förvaltningen påpekat, att sådant varit betingadt af krafvet på största

möjliga sakkunskap å hvarje speciellt område och att med teknikens

alltjämt fortgående utveckling förhållandena sannolikt torde komma att

gestalta sig så, att ytterligare specialafdelningar kunde befinnas behöfliga.

De sakkunnigas uppfattning angående behandlingen och afgörandet

af militäriskt tekniska och rent tekniska ärenden delar jag till fullo; i

så stor utsträckning som möjligt synas mig därför dessa ärenden böra

afgöras af chefen på föredragning af vederbörande afdelningschef och

med reservationsrätt för denne. Att äfven, på sätt de sakkunniga föreslagit,

i andra ärenden tillämpa principen om chefens ensambeslutanderätt,

synes mig välbetänkt; i huru stor utsträckning sådant lämpligen

bör ske, torde få blifva föremål för undersökning i samband med fastställande

af ny instruktion för ämbetsverket. Härigenom lärer emellertid

äfven blifva nödvändigt tillse, att tillfälle beredes ämbetsverkets chef

att under en längre följd af år odeladt få ägna sig åt ledningen af detsamma.

De sakkunniga, hafva föreslagit, att vid förfall för chefen civilafdelningens

chef skulle inträda såsom vikarie. Det synes mig lämpligare,

att sådant uppdroges åt eu militär ledamot; men äfven i detta

hänseende torde närmare utredning böra verkställas i samband med den

nya instruktionens utarbetande.

Marinöfverläkarens ställning.

De sakkunniga hafva vidare behandlat en fråga, som de ansett stå

i nära samband med marinförvaltningens organisation, nämligen frågan

om marinöfverläkarens ställning. Såsom förut nämnts, bestämdes

det vid marinläkarekårens omorganisation, att chefen för denna kår,

marinöfverläkaren, skulle vara ledamot af marinförvaltningen och chef för

dess sanitetsafdelning. Därjämte innehar marinöfverläkaren beställning

såsom förste läkare vid flottans station i Stockholm. De sakkunniga

påpeka, att denna senare anordning, hvilken icke var afsedd i det

uppgjorda förslaget till marinläkarekårens organisation, föranleddes af

framkomna tvifvelsmål, huruvida de uppgifter, som skulle tillkomma marin
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 170.

öfverläkaren såsom chef för marinläkarekåren och ledamot af marinförvaltningen,

kunde gifva denne läkare tillräcklig sysselsättning. Då emellertid

denna anordning redan torde hafva visat sig synnerligen olämplig

och hinderlig för handhafvandet af de med chefskapet för marinförvaltningens

sanitetsafdelning förenade göromål, ville det därför synas de

sakknnniga, som om chefen för flottans sanitetsväsen, numera omfattande

äfven kustartilleriet, borde odeladt ägna sig åt sin viktiga uppgift, hvilken

utan tvifvel torde vara af den betydelse och omfattning, att den kunde

helt taga hans tid och arbetskraft i anspråk. Härtill komme, att föreningen

af marinöfverläkarebefattningen med förste marinläkaretjänst vid

eu af flottans stationer gåfve marinöfverläkaren såsom ledamot i marinförvaltningen

en i viss mån skef ställning därutinnan, att han i egenskap

af förste marinläkare vore underordnad en lokalförvaltning, öfver

hvilken lian såsom afdelningschef i marinförvaltningen hade att öfva

inseende. Af dessa skäl ansåge sig de sakkunniga böra ifrågasätta,

huruvida det icke nu kunde finnas lämpligt att åt marinöfverläkaren bereda

en af flottans station oberoende ställning.

I denna fråga hade marinförvaltningen redan i underdånig skrifvele

den 13 november 1907 yttrat sig. Genom att till chef för marinläkarekåren

förordna förste läkaren vid flottans station i Stockholm blef, anförde

marinförvaltningen i nämnda skrifvelse, det arbete, som dittills

ansetts kräfva en mans, förste läkarens, hela verksamhet, ökadt med de

båda maktpåliggande uppdragen att dels handhafva alla göromål med

marinläkarekårens rekrytering, utbildning oeh användning samt förrätta

inspektionen på flottans stationer och fartyg och dels såsom chef för

marinförvaltningens sanitetsafdelning bereda och i ämbetsverkets plenum

föredraga ärenden angående hälso- och sjukvården inom flottan, äfvensom

deltaga i handläggningen af sådana, af andra afdelningschefer föredragna

ärenden, där på något sätt hälsovårdens kraf måste tillgodoses,

såsom vid fartygs inredning, nybyggnader å stationerna, folkets proviantering

och beklädnad m. m. Härtill komme chefskapet för kustartilleriets

läkare- och sanitetsväsende med åtföljande skyldighet till inspektion

af kustfästningar in. m. Det dröjde ej länge, förr än det visade

sig, att arbetet ej kunde utföras af en man, i det en marinläkare af 2:a

graden inkallades till tjänstgöring vid Stockholms station för att biträda

marinöfverläkaren i hans göromål. Sedan marinförvaltningen erinrat om

det skefva i hans dubbelställning, hvilken vid flerfaldiga tillfällen hindrat

honom i hans ämbetsutöfning och delvis beröfvat honom den auktoritet,

som han måste besitta, om han skulle rätt kunna befordra sjöförsvarets

sanitetsväsende i dess helhet, framhöll marinförvaltningen det olämp
-

Marinför
valtningen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Departementschefen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 170.

liga uti att, såsom exempelvis skett, inarinöfverläkaren blifvit kallad

från tjänstgöringen under plenidagar i marinförvaltningen till besiktningvid

stationen eller, till och med under den bestämda mottagningstiden

såsom chef för sanitetsafdelningen i marinförvaltningen, nödgats förrätta

den underordnade tjänstebefattningen såsom mönstringsläkare vid kassations-

och årsmönstringar, under det att besökande i viktiga tjänsteärenden

förgäfves sökt marinöfverläkaren på hans ämbetsrum. Genom

det myckna arbetet med de löpande ärendena hade också tillfälle för

marinöfverläkaren till studier öfver andra mariners sanitetsväsende varit

synnerligen knapp och möjligheten att använda semester hade under de

gångna fem åren alldeles saknats. Marinförvaltningen uttalade sig äfven

rörande marinöfverläkarens pension, hvilken förvaltningen ansåg böra

bestämmas efter samma grunder och utgå med samma belopp som

kommendörs.

I sitt underdåniga utlåtande den 21 mars 1908 har marinförvaltningen

åberopat hvad förvaltningen i skrifvelsen den 13 november 1907

i detta ämne anfört samt hemställt, att nådig framställning måtte göras

till Riksdagen om uppförande på stat af en marinöfverläkare med lön

och dagaflöning lika med kommendör.

De skäl, som anförts till stöd för att marinöfverläkarebefattningen

bör uppföras å ordinarie stat såsom en själfständig befattning utan

sammanblandning med första läkarebefattningen vid flottans station i

Stockholm, synas mig vara fullt giltiga, hvarför jag ansluter mig till marinförvaltningens

och de sakkunnigas åsikt härutinnan. I aflönings- och

pensionshänseende torde marinöfverläkaren, i likhet med hvad senast vid

föregående års Riksdag bestämdes i fråga om marinöfverintendenten,

böra likställas med kommendör vid flottan. Därest de af mig sålunda

uttalade åsikter vinna Eders Kung!. Maj:ts bifall, skulle detta föranleda

vissa ändringar i den af Eders Kungl. Maj:t för innevarande års Riksdag

redan framlagda stat för flottans marinläkarekår. Så borde i densamma

upptagas i stället för däri förekommande lön, dagaflöning och

arfvode för marinöfverläkaren, tillhopa 6,590 kronor, dels för marinöfverläkaren

lön 6,000 kronor och dagaflöning å 6 kronor 2,190 kronor, och

dels för en förste marinläkare lön 3,400 kronor och dagaflöning å 5

kronor 1,825 kronor, hvarförutom för förste marinläkaren vid Stockholms

station borde, för den händelse han icke åtnjöte fri bostad i kronans

hus, bestämmas ett inkvarteringsbidrag lika med för kommendörkapten

vid Stockholms station eller 1,000 kronor, hvilket åter skulle

föranleda höjandet med 1,000 kronor af det förslagsvis upptagna beloppet

af inkvarteringsbidraget.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 170.

Då emellertid, innan förslag härom kan blifva för Riksdagen framlagdt,

Riksdagen torde hafva till behandling förehaft staten för marinläkarekåren

för år 1909, synes mig, att berörda förändringar i staten

lämpligen icke böra vidtagas förr än med 1910 års ingång men att

till innevarande års Riksdag framställning bör göras om anvisande på

extra stat för år 1909 af ett belopp af 7,825 kronor, hvilket, såsom af

det föregående framgår, erfordras för genomförande år 1909 af ifrågavarande

anordning.

Intendentafdelningen.

I fråga om intendentafdelningens åligganden hafva de sakkunniga

afgifvit förslag till vissa ändringar i nu bestående förhållanden.

Under år 1904 hade af marinförvaltningen blifvit ifrågasatt, att

marinöfverintendenten skulle blifva chef för marinförvaltningens intendentafdelning,

till hvilken skulle sammanföras dels de enligt gällande

instruktion för ämbetsverket denna afdelning tillhörande ekonomiska

ärendena dels de ekonomiska ärenden, hvilka enligt gällande arbetsfördelning

skulle beredas och föredragas af amiralitetsrådet, samt att

såsom konsekvens häraf den marinförvaltningens civilafdelning tillhörande

personalen skulle med föreslagen förstärkning ingå i marinintendenturkåren

och tjänstgöra å marinförvaltningens intendentafdelning. Denna

framställning föranledde dock icke någon åtgärd från Kungl. Maj:ts sida.

Till förstärkande af arbetskrafterna å marinförvaltningens civilafdelning

hade under flere år extra ordinarie anslag blifvit anvisade;

och föreslog marinförvaltningen i underdånig skrifvelse den 16 maj

1906, att hos Riksdagen skulle äskas, bland annat, medel å extra stat

för anställande af ytterligare en civil ledamot i ämbetsverket. Då vid

förberedande granskning af denna framställning det syntes önskligt, att

utredning åstadkommes om lämpligheten af att, utan samband med den

tidigare väckta frågan om öfverflyttning af personalen å marinförvaltningens

civilafdelning till marinintendenturkåren, marinöfverintendenten blefve

ledamot af marinförvaltningen och chef för dess intendentafdelning och

att till denna afdelning i så fall öfverflyttades de amiralitetsrådet då

tillhörande ärenden af ekonomisk natur, men afdelningen befriades från

de densamma då tillhörande ärenden af icke ekonomisk natur samt att

för dessas handläggande en ny afdelning inom ämbetsverket inrättades,

anmodades marinförvaltningen genom chefens för sjöförsvarsdepartementet

ämbetsskrifvelse den 22 september 1906 att inkomma med ej mindre

Historik.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kanyl. Maj.ls Nåd. Proposition N:o 170.

utredning härutinnan än äfven de förslag, hvartill utredningen kunde

finnäs föranleda. Med ämbetsskrifvelse den 6 oktober 1906 öfverlämnade

marinförvaltningen den sålunda infordrade utredningen.

Marinförvaltningen hade tidigare framhållit, hurusom bland de

amiralitetsrådet till beredning och föredragning åliggande ärendena en

särskild klass kunde urskiljas såsom med de öfriga olikartad. Denna

klass utgjordes af de ärenden, Indika anginge uppbörden, förvaltningen,

användandet och redovisningen af alla till marinförvaltningens befattning

hörande medel och persedlar, och Indika ärenden kunde betecknas

såsom rent ekonomiska, medan de öfriga vore af mera administrativt

juridisk art. Till följd af det växande omfånget af allt, som hörde till

''marinförvaltningens räkenskapsväsende, kunde det icke vara möjligt för

amiralitetsrådet att hafva den öfverblick af räkenskapen eller medelsdispositionerna,

som för en föredragande ofta kunde vara önskvärd, utan

måste han i dessa hänseenden hufvudsakligen bygga sin föredragning

på kamrerarens uppgifter eller utredning. Riktigare ansåg marinförvaltningen

det då vara, att de ärenden, livilka af förvaltningen betecknats

såsom rent ekonomiska, finge sin egen föredragande, medan de administrativt

juridiska hade sin; och hade marinförvaltningen, såsom förut

nämnts, i sin underdåninga skrifvelse den 16 maj 1906 hemställt om

utverkande af medel å extra stat för anställande af ytterligare en civil

ledamot i ämbetsverket. Anledningen till att anslaget begärdes endast

å extra stat var, enligt hvad särskilda skrifvelser från ämbetsverket

gifva vid handen, uteslutande den, att anställandet af sådan ledamot

icke skulle utgöra hinder för genomförande i framtiden af den år 1904

föreslagna omorganisationen af marinförvaltningen i det afseende, att

marinöfverintendenten skulle blifva ledamot af ämbetsverket och chef

för dess intendentafdelning. Uti sin ämbetsskrifvelse den 6 oktober

1906 förklarade marinförvaltningen, att, därest den med 1904 års förslag

åsyftade organisationen kunde i denna del då genomföras, detta

vore att obetingadt föredraga framför den i skrifvelsen den 16 maj

1906 förordade anordningen med en ny civilledamot å extra ordinarie

stat och fullkomligt väl läte sig genomföras äfven utan någon förändring

af den ställning, tjänstemannapersonalen å marinförvaltningens

civilafdelning intoge.

Marinförvaltningen föreslog uti ifrågavarande hänseende:

att marinöfverintendenten skulle inträda i marinförvaltningen såsom

själfskrifven ledamot och chef för ämbetsverkets intendentafdelning;
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 170.

att en ny afdelning, den nautiska, skulle inrättas inom ämbetsverket

och att till denna afdelning skulle öfverflyttas de förut å intendentafdelningen

handlagda s. k. militära ärendena;

att å intendentafdelningen fortfarande skulle handläggas ärenden,

som anginge dels den sjöförsvaret tillhörande personalens provianterande,

förseende med beklädnad, sängservis samt inkvartering; dels utredning,

tillhörande materiel- och persedeluppbörderna i de delar, som ej tillhörde

annan afdelning; och dels trupptransporter och mönstringar; hvarförutom

till denna afdelning skulle från civilafdelningen öfverflyttas de

rent ekonomiska ärendena eller de, som anginge uppbörden, förvaltningen,

användandet och redovisningen af alla till marinförvaltningens befattning

hörande medel och persedlar;

samt att för marinöfverintendenten bestämdes samma aflöning som

för i Stockholm bosatt kommendör vid flottan.

I enlighet med detta förslag aflät Kungl. Maj:t nådig proposition

till 1907 års Riksdag; och yttrade föredragande departementschefen till

statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 12 januari 1907, bland

annat, att marinöfvorintendentens inträde såsom ledamot i marinförvaltningen

och chef för dess intendentafdelning med de göromål, som föreslagits

skola tilläggas denna afdelning, skulle utgöra ett redan vid kårens

uppsättning ifrågasatt fullständigare genomförande af kårens organisation,

samtidigt som därmed på ett enkelt sätt komme att vinnas en

lämplig fördelning af den civilledamoten för det dåvarande åliggande

mängden af göromål.

Hvad Kungl. Maj:t i nyssnämnda proposition föreslagit Riksdagen

blef af Riksdagen godkändt.

Då de sakkunniga till behandling upptagit frågan om intendentafdelningens

verksamhetsområde, hafva de till en början, bland annat,

påpekat, hurusom marinförvaltningen betecknat de ärenden, hvilka, på

sätt förut nämnts, med innevarande års ingång öfverflyttats från amiralitetsrådets

handläggning till intendentafdelningen, såsom rent ekonomiska.

De sakkunniga hafva emellertid ansett sig kunna ifrågasätta,

huruvida icke beteckningen »rent ekonomisk» i detta sammanhang fått

en i viss mån felaktig användning, hvarigenom den angifna gruppen

af ärenden kommit att jämnställas med de ekonomiska angående proviantering,

beklädnad, inkvartering in. m., hvilka redan förut ankommit

på intendentafdelningens handläggning. I stället för beteckningen »rent

ekonomisk» ansågo de sakkunniga utan tvifvel beteckningen »kameral»

rättare hafva angifvit arten af den ifrågavarande särskilda klassen af

ärenden. Efter framhållande af att den civilmilitäre intendenturtjänste
Bih.

till Biksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd 134 Raft. 4

De sakkunniga.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 170.

mannens utbildning icke torde, såvidt den i öfrigt inriktats på verklig

intendenturtjänst, medföra kompetens för handläggning af kamerala

ärenden, hvartill framför allt syntes böra kräfvas författningskunskap

och förvaltningsrättsliga insikter, fortsätta de sakkunniga:

»Den med innevarande års början skedda öfverflyttningen af ofvan

omförmälda kamerala ärenden från amiralitetsrådets handläggning till

intendentafdelningen synes oss hafva i väsentlig mån rubbat den

grundregel, hvars riktighet torde vara oomtvistlig, att vid behandlingen

af de olika förvaltningsärendena sakkunskapen bör i hvarje särskildt

fall komma till sin rätt. Vi få därför såsom vår mening uttala,

att dessa ärenden böra återföras till den civila afdelningen, och att den

lättnad i amiralitetsrådets arbetsbörda, som man velat vinna genom

samma ärendens förläggande till intendentafdelningen, bör i stället

sökas genom ändamålsenlig arbetsfördelning inom civilafdelningen, därom

vi längre fram komma att yttra oss.

Under nu angifna förutsättning framställer sig spörsmålet om ordnandet

af intendentafdelningens uppgifter och åligganden. Vi vilja i

sådant hänseende erinra, att efter utbrytning af de ärenden, hvilka

tillagts den nybildade nautiska afdelningen, och med frånräknande af

ofvan nämnda kamerala ärenden intendentafdelningen fortfarande skulle

få att handlägga ärenden angående:

den sjöförsvaret tillhörande personalens provianterande, förseende

med beklädnad, sängservis och inkvartering,

utredning, tillhörande material- och persedeluppbörderna i de delar,

som ej tillhöra annan afdelning, samt

trupptransporter och mönstringar.

Till dessa grupper af ärenden synes oss böra komma ytterligare eu

förvaltningsgren, som för närvarande ligger utanför den centrala förvaltningsmyndigheten,

men som efter vår mening bör indragas under

dess ledning och kontroll och i så fall torde hafva sin naturliga

plats inom intendentafdelningen. Vi mena upphandlings- och anskaffningsväsendet

i hvad det rör beklädnads- och förplägnadsartiklar,

utredningspersedlar och förbrukningsartiklar m. m. Frågor af denna

art handlades af förutvarande förvaltningen af sjöärendena till år 1872,

då alla upphandlingar utom i vissa uppräknade fall öfverflyttades till

stationerna. Då vissa förhållanden rörande flottans och kustartilleriets

upphandlings- och entreprenadväsende för närvarande är o under utredning

af särskildt tillkallade sakkunniga, anse vi icke lämpligt att

här närmare inlåta oss på frågan om förhållandet mellan centralförvaltningen

och lokalförvaltningarna med afseende på upphandlingsärendena.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 170.

Hvad vi hufvudsakligen åsyfta är, att centralförvaltningen får till åliggande

att öfvervaka och, där så finnes nödigt, direkt ingripa i samt

utöfva ansvarig ledning af denna förvaltningsgren. Utan tvifvel skulle

det äfven lända till stor fördel, att själfva upphandlingen åt vissa större

artiklar, såsom kol, oljor, kläden m. m. öfverflyttades från stationerna

till marinförvaltningens intendentafdelning.

I detta sammanhang anse vi oss böra fästa uppmärksamheten vid

en i nu gällande instruktion för arméförvaltningen intagen bestämmelse

därom, att vid handläggning af frågor om afslutande af leveransaftal

eller andra kontrakt rörande materialier och förnödenheter i större omfattning

biträde af merkantilt eller tekniskt utbildad konsulent bör, då

så erfordras, anlitas för erhållande af upplysningar om ifrågakommande

handelsbruk, gynsammaste platsen och tidpunkten för leveransen samt

om förhållandet mellan fordradt pris och varuvärde m. m. Under förutsättning

att marinförvaltningen tillägges den befattning med upphandlingsärenden,

som vi här ofvan angifvit, torde sådant sakkunnigt biträde

böra ställas jämväl till marinförvaltningens förfogande. Det vill äfven

synas, som om det för vinnande af önsklig planmässighet vid framdeles

skeende upphandlingar af sådana större artiklar, som erfordras för såväl

landt- som sjöförsvaret, med fördel skulle kunna så ordnas, att samma

biträde af sakkunniga stode till förfogande för arméförvaltningen och

marinförvaltningen gemensamt.

Enligt marinförvaltningens förslag skulle saklig eller teknisk revision

af de från flottans stationer inkommande redogörelser verkställas

å intendentafdelningen af därstädes tjänstgörande intendenturpersonal.

Härom vilja vi yttra oss i sammanhang med frågan om ordnandet af

revisionsväsendet i dess helhet.

Med anledning af den ifrågasatta, numera genomförda anordningen

af marinförvaltningens intendentafdelning föreslog Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen

till sistlidet års Riksdag sådan ändring af staten för

marinintendenturkåren, att i stället för dittills utgående arfvode, 1,000

kronor, lön och öfriga förmåner måtte upptagas för marinöfverintendenten

till enahanda belopp som för i Stockholm bosatt kommendör vid

flottan, hvilket förslag vann Riksdagens godkännande. I hvad sålunda

blifvit bestämdt med afseende å marinöfverintendentens löneförmåner

lär icke kunna ifrågasättas någon ändring därför, att hans åligganden

såsom afdelningschef i marinförvaltningen skulle enligt vårt förslag i

viss mån förändras. De uppgifter, som, efter hvad vi här ofvan angifvit,

fortfarande skulle tillhöra honom såsom afdelningschef, torde

nog vara af den vikt och omfattning, att de tillsammans med chefskapet

för marinintendenturkåren väl betinga nämnda löneförmåner.»

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 170.

Marinför
valtningen.

Departementschefen,

Marinförvaltningen har i sitt utlåtande den 21 mars 1908 förklarat,

att mot de sakkunnigas betecknande af de amiralitetsrådet förut tillhörande

»rent ekonomiska-» ärenden såsom »kamerala» visserligen icke vore något

att invända; men mot de sakkunnigas uttalanden i fråga om intendenturpersonalen

och marinens nuvarande intendenturväsende gällde såsåsom

generell anmärkning, att de sakkunniga syntes hafva förbisett

det sakförhållandet, att marinintendenturkåren, som tillkommit genom

ombildning af flottans civilstat, hade sig tilldelade hufvudsakligen kamerala

och kansligöromål samt hade ringa befattning med upphandlingsväsendet

vid flottans stationer och kustartilleriregementena, hvilket åter

ålåge respektive stationsbefälhafvare eller regementschefer samt förvaltningsdirektionerna,

hvilka senare omhänderhade det egentliga intendenturväsendet,

äfvensom för varfvens behof varfscheferna. Då de sakkunniga

nu ville från intendentafdelningen till civilafdelningen återföra

de såsom kamerala betecknade ärendena, fann marinförvaltningen

så mycket mindre något däremot vara att erinra, som de sakkunniga

tillika föreslagit häraf följande erforderlig ökning af ämbetsverkets civila

arbetskrafter.

Genom de kamerala ärendenas öfverflyttande med innevarande års

ingång från civilafdelningen till intendentafdelningen afsågs, på sätt

framgår af dåvarande departementschefens anförande till statsrådsprotokollet

den 12 januari 1907, att minska den civilledamoten åliggande

arbetsbördan. En såvidt möjligt jämn fördelning af arbetsbördan inom

ett ämbetsverk är gifvetvis af stor betydelse för förvaltningens behöriga

gång; och genom nyssnämnda anordning vanns en välbehöflig rättelse

uti ett sedan lång tid tillbaka inom ämbetsverket lifligt kändt missförhållande

i detta hänseende. Nu hafva de sakkunniga föreslagit, att berörda

ärenden skulle återföras till civilafdelningen. Visserligen håller

jag före, att dessa ärenden skulle äfven på intendentafdelningen erhålla

en fullt tillfredsställande behandling; men det torde icke kunna förnekas,

att de med hänsyn till sin beskaffenhet snarare falla inom civilafdelningens

verksamhetsområde; och då såväl genom den af de sakkunniga

föreslagna organisationen af civilafdelningen, hvartill jag sedermera skall

öfvergå, som ock genom de sakkunnigas förslag att öfverflytta en del

upphandlingsärenden från stationerna till marinförvaltningen och dess

intendentsafdelning, hvilka båda förslag jag är sinnad att i hufvudsak

biträda, erforderlig jämvikt i såväl civil- som intendentafdelningens

arbetsbörda torde vinnas, har jag icke något att erinra mot de sakkunnigas

förslag att återflytta de kamerala ärendena till civilafdelningen.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 170.

I fråga om upphandlingsärendens handläggning heder jag få erinra,

att det enligt instruktionen för marinförvaltningen, § 4 p. 4, åligger förvaltningen

att besörja de nybyggnader, anskaffningar, förhyrningar och

transporter, hvilka af Kungl. Maj:t uppdragas åt marinförvaltningen,

samt i allmänhet anskaffningen af de för sjöförsvaret erforderliga vapen,

ammunition, lavettage, ankare, kättingar och utländskt virke äfvensom

sådana föremål för öfrigt, hvilka icke utan större svårighet kunna vid

flottans stationer eller genom befälhafvare för afdelning af flottan erhållas;

och är i reglementet för marinen Del I, § 320, stadgadt i första

momentet, att upphandling af varor med de undantag, som omförmälas

i nästföljande moment, äfvensom, entreprenad ombesörjas af stationsbefälhafvaren

eller förvaltningsdirektionen eller för varfvets behof af

varfschefen i enlighet med förordningen angående statens upphandlingsoch

entreprenadväsende m. m., samt i andra momentet, att skjutvapen,

projektiler, skeppsankaren, ankarkättingar samt teak och utländskt ekvirke

anskaffas genom marinförvaltningen; att när kompasser samt andra

nautiska och meteorologiska instrument skola upphandlas, varfschef äger

vända sig till nautisk-meteorologiska byrån; och att för anskaffning af

andra förnödenheter, som ej utan större svårighet kunna erhållas å stationsorten,

stationsbefälhafvare och varfschef äga att vända sig till förstnämnda

ämbetsverk.

Att, såsom de sakkunniga föreslagit, utvidga marinförvaltningens

befattning med upphandlingsärenden, synes mig välbetänkt. Därigenom

torde nämligen utan tvifvel fyllandet af de olika orternas behof i ena

eller andra hänseendet kunna ske på ett mera enhetligt och systematiskt

sätt, hvithet åter måste hafva ett bättre ekonomiskt resultat till följd.

Därtill torde äfven komma att bidraga, om, såsom de sakkunniga föreslagit

och jag finner lämpligt, merkantilt eller tekniskt utbildade konsulenter,

i likhet med hvad är stadgadt i instruktionen för arméförvaltningen,

i förevarande fall anlitades. Då utredning för närvarande pågår

angående flottans och kustartilleriets upphandlings- och entreprenadväsende,

kan icke ännu någon bestämd gräns dragas mellan marinförvaltningens

och lokalförvaltningarnas befogenhetsområden uti ifrågavarande

hänseende; men torde det emellertid nu vara tillräckligt att fastslå

principen. Med de sakkunniga är jag fullt ense därom, att den föreslagna

omläggningen af intendentafdelningens uppgifter icke bör i någon

mån inverka på de vid förra årets Riksdag beslutade aflöningsförmånerna

för marinöfverintendenten.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 170.

Historik.

Civilafdelningen och kansliet m. m.

Vid marinförvaltningens organiserande blef för civilafdelningen och

kansliet med vaktbetjäning följande stat af Kiksdagen godkänd till efterrättelse

från och med år 1878:

Tjänst-

Miss-

Lön.

görings-

räknings-

Summa.

penningar.

penningar.

Civilafdelningen.

Efter 5 år

Chef: 1 öfverkommissarie..............

4,400

2,000

6,400

kan lönen

höjas med

600 kr.

Efter 5 år

kan lönen

1 kamrerare .................................

3,000

—

1,500

—

—

—

4,500

—

höjas med

1 kassör och bokhållare..................

1,800

—

1,200

—

500

—

3,500

—

500 kr. och

efter 10 år

2 revisorer och bokhållare .............

1,800

1,200

6,000

med ytter- ligare 500

kr.

Kansliet.

1 sekreterare, som tillika förrättar

advokatfiskalens göromål i marin-

förvaltningen och vid Stockholms

Efter 5 år

kan lönen

station...... ................................

3,000

—

1,500

—

—

—

4,500

-

höjas med

1 notarie.......................................

1,800

—

1,200

—

—

—

3,000

—

efter 10 år

1 registrator och aktuarie...............

1,800

1,200

3,000

med ytter- ligare 500

kr.

Vaktbetjäning.

1 förste vaktmästare .....................

800

—

300

—

—

—

1,100

[ Efter 5 år

2 vaktmästare .......................,......

500

—

300

—

—

1,600

kan lönen

1 höjas med

[ 100 kr.

Till vikariatsersättningar, renskrifning,

flitpenningar och tillfälliga biträden

—

—

—

—

—

—

5,000

-

binder de sedan denna tid förflutna trettio åren har denna stat icke

undergått annan ändring, än att med sekreterarens befriande från advokatfiskalsgöromålen

ett arfvode af 2,500 kronor npptagits för en särskild

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Ma j ds Nåd. Proposition K:o 170.

advokatfiskal, hvilken har skyldighet att tjänstgöra jämväl såsom advokatfiskal

vid flottans station i Stockholm, och att anslaget till vikariatsersättningar,

renskrifning, flitpenningar och tillfälliga biträden blifvit

höjdt till 8,500 kronor.

Marinförvaltningen har emellertid under de senare åren vid upprepade

tillfällen hos Kungl. Maj:t gjort framställningar om åtgärder till

förstärkning af arbetskrafterna å civilafdelningen och kansliet. Beliofvet

af sådan förstärkning lär hafva framträdt redan under 1880- talet såsom följd af det då började arbetet för flottans nydaning, men

särskildt gjort sig kännbart efter kustartilleriets organisation och förläggande

under marinförvaltningen, hvilken därigenom fått sig anförtrodd

den tekniska och ekonomiska öfver styr elsen jämväl öfver kustartilleriet

med Vaxholms och Karlskrona kustartilleriregementen, hvardera

med sin särskilda ekonomi, samt öfver kustbefästningarna vid Vaxholm

och Oscar-Fredriksborg jämte Fårösund samt vid Karlskrona och

Ålfsborg med därtill hörande byggnader och materiel. Marinförvaltningen

har äfven framhållit, att med tillkomsten af hvarje ny afdelning

inom ämbetsverket ökade göromål tillförts den civila personalen. Till

afhjkipande af det sålunda yppade behofvet af ökad arbetskraft har marinförvaltningen

dels begärt förstärkning af den extra personalen och

dels ifrågasatt inrättandet af nya ordinarie tjänstebefattningar. Någon

åtgärd i anledning af marinförvaltningens framställningar i sistnämnda

hänseendet har dock icke ansetts böra ifrågakomma, enär marinförvaltningens

organisation antagits böra under den närmaste tiden blifva föremål

för utredning af löneregleringskommittén. Däremot har för »tillfällig

förstärkning af arbetskrafterna i marinförvaltningen» Riksdagen under

senare åren å extra stat anvisat anslag, till en början 4,500 kronor,

hvilket anslag gång efter annan ökats och för innevarande år beviljats

till belopp af 15,000 kronor. Beträffande behofvet af förstärkning af

arbetskrafter i marinförvaltningen får jag hänvisa till den utredning i

detta hänseende, som förekommer i statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden

den 12 januari 1907.

Marinförvaltningens civila tjänstemannapersonal, utom afdelningschefen,

amiralitetsrådet, utgöres för närvarande: å civilafdelningen: af en

kamrerare, två revisorer och bokhållare samt en kassör och å kansliet:

af en sekreterare, en notarie, en registrator och aktuarie samt en advokatfiskal,

eller tillhopa åtta ordinarie tjänstemän, af livilka notarien å

kansliet numera mot åtnjutande af tilläggsarfvode bestrider en extra

sekreterarebefattning. Därtill kommer å civilafdelningen: en extra

revisor och två amanuenser samt å kansliet: tre amanuenser, af hvilka

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 170.

en tjänstgör såsom extra sekreterare, och numera två s. k. halfamanuenser

samt tio andra extra ordinarie tjänstemän, således tillhopa aderton extra

ordinarie tjänstemän.

Efter den förändring i marinförvaltningens organisation, som från

innevarande års början vidtagits, åligger det amiralitetsrådet att bereda

och föredraga de ärenden, som angå

flottans fasta egendom i de delar, som ej tillhöra ingen]örafdelningen;

förklaring, ändring eller upphäfvande af gällande eller förslag till

nya författningar;

allmänna föreskrifter, som bero af marinförvaltningen att utfärda

för verkställighet af gällande författningar eller af Kungl. Maj:t särskilt

gifna nådiga befallningar;

tillsättning af och afsked från civil tjänstebefattning vid marinförvaltningen

och flottans civilstat samt föreståndare- och lärarebefattning vid

navigationsskola, ledighet från dylik befattning och ansvar för tjänstefel;

ämbetsverkets arbetsordning; samt

alla balans-, afskrifnings- och besvärsmål.

Dessutom åligger det amiralitetsrådet:

att deltaga i handläggningen jämväl af alla öfriga ärenden, som

förekomma vid marinförvaltningens sammanträden;

att utöfva chefskapet öfver ämbetsverkets civilafdelning och kansli;

att deltaga i inventeringarna af marinförvaltningens kassa;

att å civilafdelningen afgöra hos marinförvaltningen förekommande

anmärkningsmål;

att jämte ämbetsverkets chef och en af militärledamöterna deltaga

uti ifrågakommande sammanträden med annat ämbetsverk, därest icke på

grund af ärendets beskaffenhet endera af cheferna för intendent- eller

ingenjörafdelningarna i amiralitetsrådets ställe skall därvid närvara; samt

att jämte advokatfiskal hafva under sitt förvar ämbetsverkets

säkerhets- och värdehandlingar.

Visserligen har genom de kamerala ärendenas öfverflyttning till

intendentafdelningen en lättnad i amiralitetsrådets arbetsbörda vunnits,

men däremot har icke någon minskning inträdt i hans skyldighet att

närvara vid öfriga afdelningschefers föredragning. Marin förvaltningen

har nämligen icke ansett sig redan nu kunna genomföra den uti dess

föreliggande underdåniga förslag ifrågaställda anordningen, att marinöfverintendenten

skulle öfvertaga amiralitetsrådets hittillsvarande åliggande

att deltaga i handläggningen af sådana ärenden på andra afdelningschefers

föredragning, hvilka hafva ekonomisk innebörd.

Arbetet är på följande sätt fördeladt mellan de civila tjänstemännen.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 170.

Kamrerare]! åligger att föra dispositicmsbok öfver alla medel under

femte liufvudtiteln; kontrasignera uppbördsorder och anvisningar; upprätta

förslag till och kontrasignera resolutioner i anmärkningsmål;

föra räkning med riksbanken samt kontrollräkning med marinförvaltningens

kassa; kontrasignera assignationer på riksbanken; afgifva

yttranden öfver ärenden, som remitteras från ämbetsverkets samtliga

afdelningar, samt deltaga i inventering af ämbetsverkets kassa.

Kassören skall till uppbörd taga alla i marinförvaltningens kassa

inflytande medel; göra alla utbetalningar, som grunda sig på ämbetsverkets

beslut; föra kassajournal samt upprätta titelsammandrag öfver

inkomster och utgifter äfvensom granska de från sjökarteverket och

nautisk-meteorologiska byrån inkommande redovisningar.

En revisor och bokhållare har till åliggande att föra marinförvaltningens

hufvudbok; att granska alla till ämbetsverket inkommande

räkningar och penningerekvisitioner samt redovisningar med

undantag af dem, som inkomma från sjökarteverket, nautisk-meteorologiska

bj^rån och navigationsskolorna, samt att föra inventariebok och

register öfver allmänna författningar m. in., hvilka beröra ämne, som

tillhör området för denna revisors tjänsteplikt.

En revisor och bokhållare har att granska alla räkenskaper från kustartilleriregementena,

fortifikationsbefälhafvarna och navigationsskolorna

samt upprätta aflöningsuträkningar för sjöförsvarsdepartementet, marinförvaltningen,

sjökarteverket, nautisk-meteorologiska byrån och navigationsskolorna.

En extra revisor åligger att upprätta uppgift å ställningen å nästförflutna

kalenderårs anslag till flottans nybyggnad och underhåll; att

upprätta sammandrag öfver fartygslikviderna samt att i vederbörande

titelsammandrag införa utgifter och inkomster vid flottans stationer efter

därifrån inkommande räkenskaper m. m.

Amanuenser och öfriga extra ordinarie tjänstemän biträda de ordinarie

tjänstemännen i deras göromål.

Mellan sekreterarna, till antalet tre, af hvilka två äro extra, är arbetet

fördeladt på sådant sätt, att hvar och en af dem har att svara

för sekreteraregöromålen på tre af marinförvaltningens afdelningar: en

på civil-, min- och torpedafdelningarna, en på artilleri-, ingenjör- och

fortifikations- och en på intendent-, sanitet^- och nautiska afdelningarna.

Registratorn och aktuarien åligger att registrera alla in- och utgående

handlingar, ordna och förvara de handlingar, som äro under hans

vård, samt besörja fördelning och försäljning af böcker och andra tryckalster,

som distribueras af marinförvaltningen m. m.

Bil. till BiJcsd. Prof. 1908. 1 fram!. 1 Afä. Bil Höft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

Marin
förvaltningen.

Civil
afdelningen.

34 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 170.

Advokatfiskal har, hvad marinförvaltningen, beträffar, att afgifva

utlåtanden rörande juridiska spörsmål, granska kontrakt och säkerhetshandlingar

samt utföra rättegångar m. m.

Amanuenserna och öfriga extra ordinarie tjänstemän biträda med

uppsättning, kollationering och alla öfriga kansligöromål, däri inbegripet

jämväl utredningar.

Vaktbetjäningen utgöres af en förste vaktmästare och två vaktmästare

samt dessutom sju extra vaktmästare.

Renskrifningsarbetet utföres af tre kvinnliga skrifbiträden med stadigvarande

anställning, hvarjämte ett fjärde sådant biträde expedierar

ämbetsverkets post.

Den dagliga tjänstgöringstiden å ämbetsrummet för marinförvaltningens

ordinarie personal utgör 5 å ÖVs timmar. Under de tider af

året, då arbetsmängden är störst, måste den dagliga arbetstiden å tjänsterummet

i mer eller mindre mån utsträckas utöfver den vanliga. Härtill

kominer tidtals hemarbete för eu del befattningshafvare. Särskild t

för amiralitetsrådet förekommer sådant arbete i betydlig utsträckning.

Beträffande den extra tjänstemannapersonalen är amanuensernas

arbetstid å tjänsterummet 3 timmar och de s. k. halfamanuensernas

1 1 /2 å 2. För öfriga extra ordinarie tjänstemän rättar sig arbetstiden

efter den vid olika tider växlande mängden af göromål.

De kvinnliga biträdena samt extra vaktmästarne hafva samma dagliga

arbetstid som den ordinarie personalen.

Marinförvaltningens underdåniga skrifvelse den 25 september 1907

innehåller, i fråga om den civila och viss öfrig personal inom ämbetsverket,

i hufvudsak följande.

»Att marinförvaltningens ordinarie civila arbetskrafter icke stå i rimligt

förhållande till de med flottans kraftiga utveckling ökade göromålen,

därom har eu omfattande utredning blifvit förebragt, senast i statsrådet

och chefens för sjöförsvarsdepartementet anförande till statsrådsprotokollet

öfver sjöförsvarsärenden den 12 januari 1907.

Därigenom har, hvad civilafdelningen angår, konstaterats behofvet

af förstärkning med minst en revisor, hvarjämte de nuvarande amanuenserna

och behöfligt antal e. o. tjänstemän borde bibehållas, allt för skötande

af afdelningens nuvarande göromål. Dessa hafva hittills omfattat,

förutom afgifvande af erforderliga utredningar och uppgifter, det uträknings-

och granskningsarbete, som bör föregå marinförvaltningens

egna medelsanordningar, formell granskning af de från flottans stationer

inkommande medelsredogörelserna, dock endast såvidt sådan granskning''

erfordas för tillsyn därå, att inkomster och utgifter på- och afföras ä

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

.Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 170.

rätt titel, d. v. s. komma att drabba vederbörande rikestatens anslag,

reell och formell granskning af räkenskaperna för kustartilleriet, fortifikationsbefälhafvarna,

sjökrigs- och sjökrigshögskolorna, navigationsskolorna,

sjökarteverket och sjömätningsexpeditionerna samt slutligen all

räkenskapens sammanförande i marinförvaltningens hufvudbok. Härutöfver

bär uti civilafdelningens arbete hittills icke ingått eller med tillgängliga

arbetskrafter kunnat ingå någon granskning af sjöförsvarets

räkenskaper.

Flottans stationers räkenskaper och därifrån inkommande förrådsredogörelser

undergå således icke för närvarande någon egentlig revision

i marinförvaltningen. I kammarrätten är icke tänkbart, att med den

begränsade tid, som för ändamålet lärer finnas att disponera, skall kunna

utföras en ingående granskning af sjöförsvarets till omfånget högst

betydliga räkenskaper. För att gifva en föreställning om det granskningsmaterial,

hvarom här är fråga, må nämnas, att sjöförsvarets räkenskaper

och. förrådsredogörelser för år 1906 utgjorde 417 band, Indika representerade

en hyllängd af 19,5 meter. Granskningen förutsätter för öfrigt

en ingående kännedom om det vidlyftiga systemet af föreskrifter för

flottans förvaltning. Af nu antydda orsaker existerar således beträffande

flottans stationers räkenskaper för närvarande icke någon fullständig

revision. Såsom verklig revision kan nämligen icke anses den granskning

af föreliggande handlingar, hvilken vid stationerna föregår hvarje

utbetalnings-, på- eller afföringsåtgärd. Den är den undersökning i

första hand, hufvudsakligen eller uteslutande af formell beskaffenhet,

hvilken inom hvarje ekonomisk förvaltning måste föregå dylika åtgärder,

medan revision är en hos annan myndighet och således under fullständigt

oberoende af dem, som stått i något förhållande till den första granskningen,

verkställd granskning i andra hand ej blott af åtgärdernas

formella riktighet och öfverensstämmelse med gifna föreskrifter, utan

äfven af deras lämplighet och ändamålsenlighet i och för sig.

Då omorganisation af marinförvaltningen nu är i fråga, anser ämbetsverket

fördenskull nödvändigt, att därvid jämväl träffas anordningar för

åstadkommande inom verket af en verklig revision af flottans räkenskaper.

Sådant lärer vara så mycket angelägnare, som ty förutan

ämbetsverket näppeligen kan, för såvidt angår förvaltning och redogörelse,

med någon effekt utöfva sin inspicierande verksamhet.

Hvad de sakkunniga, som af chefen för landtförsvarsdepartementet

tillkallades för biträde med utredningen rörande arméförvaltningens

därefter af senaste Riksdag beslutade omorganisation, jfftrat beträffande

revisionens betydelse, vikten af dess sammanförande hos den centrala

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 170.

förvaltningsmyndigheten, de olika arterna af revision och revisionsarbetets

ordnande, hvilket allt finnes återgifvet i det Kungl. Maj:ts nådiga

proposition n:r 141 till Riksdagen åtföljande utdrag af statsrådsprotokollet,

sid. 33 o. IF., gäller i tillämpliga delar äfven sjöförsvaret. I öfverensstämmelse

med de af dessa sakkunniga uttalade grundsatser anser

marinförvaltningen, att all till ämbetsverket från flottans stationer inkommande

redogörelse bör först undergå saklig revision af å intendentafdelningen

tjänstgörande intendenturpersonal. En förfaren och i öfrig!

skicklig marinintendent jämte en å denna afdelning äfven för andra

ändamål anställd underofficer, hvarom närmare här nedan, torde kunna

ensam utföra detta successivt under året förekommande arbete. Behöfves

därtill förstärkning, lärer sådan få disponeras ur marinintendenturkåren

eller genom ytterligare anställning af underofficerare. 8edan de månatligen

inkommande medelsredogörelserna undergått saklig granskning,

bör formell revision vidtaga, hvilken bör utföras af marinförvaltningens

civila revisorer.

Men härtill fordras eu tillökning i de civila revisorernas antal med 2,

som med tagen hänsyn till den utsträckning af dagliga arbetstiden,

hvilken lärer komma att fordras såsom villkor för tillämpningen af ny

lönestat, torde tillsvidare kunna anses såsom tillräcklig. Skulle erfarenheten

visa ytterligare förstärkning erforderlig, lärer framdeles få sörjas

därför. Tillkomme 2, skulle sammanlagda antalet revisorer i marinförvaltningen

blifva 5. Af dem bör en vara förste revisor. Till honom,

hvilkens göromål i öfrigt bestämmas i arbetsordningen, skulle af revisor

gjord anmärkning öfverlämnas. Gillas anmärkningen af förste revisor,

utställer han den till förklaring. Ogillas anmärkningen, skall framställaren

däraf vara berättigad att själf öfverlämna anmärkningen till

amiralitetsrådet, som beslutar rörande '' anmärkningens utställande till förklaring.

Sedan förklaring inkommit och påminnelser afgifvits, föredrager

förste revisorn anmärkningsmålet för amiralitetsrådet i närvaro af marinöfverintendenten,

som därvid bör äga att yttra sin mening och, därest

den afviker från amiralitetsrådets, anmäla sin reservation, hvarjämte den

revisor, som framställt anmärkningen, bör äga att, om han därtill finner

sig befogad, fullfölja sin talan i högre instans. En sådan anordning,

analog med den för arméförvaltningen föreslagna beträffande pröfningen

af anmärkningsmål, anser marinförvaltningen riktig och behöflig med

hänsyn till den, med afseende å grundsatserna för förvaltning och redogörelse,

så stora vikten af dylika mål, hvilka, därest en effektiv revision

kommer till stånd, sannolikt lära bli talrikare än förr. Genom denna

anordning kommer målsmannen i marinförvaltningen för medelsförvalt
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 170.

ning och redogörelse, marinöfverintendenten, att i öfverensstämmelse

med den tanke, som vunnit uttryck i § 9 af ännu gällande Kungl. förordningen

angående behandling af e. o. afskrifningsfrågor och anmärkningsmål

den 11 december 1830, öfva behöflig! inflytande på besluten

i dessa mål, hvilka, sedan de genom utfärdad anmärkning erhållit sin

bestämdt formulerade processuella utgångspunkt, dock böra liksom hittills

afgöras af amiralitetsrådet.

Revisionens ordnande i marinförvaltningen, på sätt nu angifvits,

gör ingalunda det granskningsarbete, som äger rum vid stationerna,

öfverflödigt, enär detta arbete i allt fall med nödvändighet måste föregå

hvarje disposition i första hand af medel eller persedlar. Endast den

granskning, som i stationernas räkenskapskontor ägnas de den 15 mars

hvarje år till stationsbefälhafvare och varfschefer ingående och därefter

till räkenskapskontoren öfverlämnade förrådsredogörelserna, bör lämpligen

öfverflyttas till marinförvaltningen. Den hithörande sakliga granskningen

af utgifter och inkomster för förråden är redan verkställd i sammanhang

med öfrig saklig granskning af all medelsredogörelse, och den formella

granskningen af redogörelserna för själfva förråden bör lämpligen

ske i marinförvaltningens civila revision. Dessa redogörelser böra därför

ingå direkt till marinförvaltningen. Den besparing i arbetskraft,

som räkenskapskontoren vinna genom befrielse från befattningen

med dessa redogörelser, torde ungefärligen motsvara arbetet af den

intendenturtjänsteman, som skulle för utförande af saklig revision placeras

i marinförvaltningen. Där kommer den formella granskningen af

de vidlyftiga förrådsredogörelserna hufvudsakligen att bestå uti kollationering

af siffrorna i själfva redogörelsen mot de därtill hörande

verifikationerna, hvadan härvid kan biträda ett af skrifbiträdena, hvilkas

antal därför beräknas jämväl med hänsyn härtill.

Behofvet å civilafdelningen af arbetskrafter utom de ordinarie tjänstemännen

bör lämpligen fyllas hufvudsakligen genom amanuenser, hvilkas

antal med anledning af det ökade revisionsarbetet dock måste från

nuvarande 2 ökas till 3.

Dessutom kommer civilafdelningen att behöfva ytterligare 3 e. o.

tjänstemän samt 1 ständigt skrifbiträde (kvinnligt).

Beträffande kansliet har genom den förut förebragta utredningen

blifvit uppvisadt behofvet af tre sekreterare förutom därutöfver erforderliga

biträdande krafter. Med hänsyn till angelägenheten häraf, att

kansliet för att kunna på ett tillfredsställande sätt funktionera göres så

vidt möjligt oberoende af extra ordinarie tjänstemän, särskild! att allt

Kansliet.

s. 38 Kontrollera mot PDF

Aflöning.

38 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 170.

det arbete med förberedande utredning och med uppsättning, som tillhör

kansliet, må kunna af dess personal å behörig tid utföras, anser marinförvaltningen

dessa biträdande krafter icke böra utgöras af endast e. o.

tjänstemän. Ämbetsverket har fördenskull ansett sig böra ej blott bibehålla

notariebefattningen, utan äfven föreslå anställande af ytterligare

en notarie; och skulle de två notarierna hafva att närmast biträda två

af sekreterarna i dem åliggande göromål. Den tredje sekreterarens

biträde skulle vara en amanuens.

Förstärkning af arbetskrafterna erfordras äfven för registrator- och

aktuariegöromålen. Dit hör sedan några år tillbaka registreringen för

hvarje afdelning för sig af marinförvaltningens talrika hemliga handlingar.

Särskild! är att märka skötandet af och redovisningen för det

rätt omfattande lager af böcker och andra tryckalster, som för försäljning

eller utlämning årligen öfverlämnas till marinförvaltningen. Fn biträdande

tjänsteman vid registratorns sida har därför blifvit ifrågasatt, men

anser marinförvaltningen detta behof kunna fyllas genom anställande

hos registrator!! af ett dugligt (kvinnligt) skrifbiträde, som efter registratorns

anvisningar hade att verkställa den mera mekaniska delen af

arbetet med registrering och bokföring.

Om de ordinarie arbetskrafterna å kansliet ökas till hvad sålunda

blifvit förordadt, kan det för biträde vid göromålen och vid skötandet

af ifrågakommande vikariat erforderliga antalet amanuenser å kansliet

inskränkas till två.

Å kansliet erfordras i öfrigt 3 e. o. tjänstemän samt 4 ständiga

(kvinnliga) skrifbiträden, däraf ett synes kunna öfvertaga bestyret med

vederbörlig annotation samt ordnande och afsändning af ämbetsverkets

dagliga post, ett bestyr, som hittills handhafts af en amanuens.

Hvad angår de ordinarie ämbets- och tjänstemännens aflöning, har

marinförvaltningen ansett amiralitetsrådet, sedan en väsentlig del af de

med detta ämbete hittills förenade åligganden från och med år 1908

komma att öfverflyttas på marinöfverintendenten, kunna likställas med

statskommissarie!- i statskontoret och krigsråd i arméförvaltningen.

Vidare hafva kamreraren, de 3 sekreterarna och förste revisorn, tillhopa

5 tjänstemän, bort tilläggas aflöning såsom 2:a gradens tjänstemän,

samt amiralitetskassören (så benämnd i analogi med »krigskassor»,

»fortifikationskassör» m. fl.), de 4 revisorerna, de 2 notarierna och registrator!

aflöning såsom tjänstemän i l:a graden, hvars numerär således

skulle blifva 8. Aflöningsbeloppen för de särskilda graderna föreslås

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 170.

att blifva de samma som för motsvarande grader enligt senast fastställda

stater för statskontoret och arméförvaltningen.

Marinförvaltningens advokatfiskal är för närvarande aflönad med ett

arfvode å 2,500 kronor. Med hänsyn till den synnerliga vikten af att

för denna maktpåliggande befattning kunna inom eller utom ämbetsverket

förvärfva en fullt kompetent kraft samt till den, efter hvad det

vill synas, ännu växande omfattningen af göromålen för denne tjänsteman,

som äfven har att sköta advokatfiskalsgöromålen vid flottans härvarande

station, anser marinförvaltningen nödvändigt, att berörda arfvode

höjes till 3,000 kronor, eller samma belopp som arfvodet till arméförvaltningens

ombudsman.

I fråga om villkoren för nu ifrågavarande aflöningsförmåners åtnjutande

böra enahanda bestämmelser tillämpas, som redan blifvit vidtagna

beträffande statskontoret och arméförvaltningen. Bland dessa villkor

lärer, då senaste Riksdag antagit lag angående civila tjänsteinnehafvares

rätt till pension, böra liksom för nyssnämnda ämbetsverk upptagas

det, att hvad i denna lag är stadgadt i fråga om skyldighet att

från tjänsten afgå och om rätt till pension skall gälla för innehafvare

af befattning, som tillträdes efter det den nu föreslagna nya lönestaten trädt

i kraft, hvadan sådan tjänsteinnehafvare jämväl synes höra beredas

rättighet att i likhet med arméförvaltningens civila tjänstemän inträda

i civilstatens pensionsinrättning, medan de, som före den nya lönestatens

ikraftträdande innehaft sina befattningar, lära få bibehålla sin pensionsrätt

i flottans pensionskassa. För de förra lärer därför skyldigheten

att inträda såsom delägare i flottans pensionskassa böra genom särskild

föreskrift borttagas.

Beträffande amanuensernas och öfriga e. o. tjänstemäns ställning*

och aflöning, har med ledning af den utredning, som i detta ämne

föreligger i bilagorna till nådiga propositionerna till 1907 års Riksdag

angående statskontorets och arméförvaltningens organisation, marinförvaltningen

funnit följande grundsatser för detta ämbetsverk böra

vinna tillämpning, nämligen

att e. o. tjänsteman, innan han antages till amanuens, skall inom

ämbetsverket under viss tid hafva utfört pro tjenstgöring, om hvilken

vitsord skall honom meddelas;

att amanuensarfvodes begynnelsebelopp bör beräknas till samma

belopp som för amanuenserna i arméförvaltningen eller 1,600 kronor

för en daglig tjänstetid af 4 timmar, men må kunna i mån af tjänstetidens

utsträckning, flit, duglighet och ålder i verket, höjas till 2,000

kronor;

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Mag ds Nåd. Proposition N:o 170.

att, om amanuens af styrkt sjukdom hindras att sköta sin befattning,

han skall äga att, dock högst under ett år, bibehålla två tredjedelar

af arfvodet, men vid ledighet för svag hälsas vårdande afstå så

mycket al arfvodet, som för uppehållande af hans befattning erfordras eller

eljest pröfvas skäligt;

att marinförvaltningen må kunna, där sådant lämpligen kan ske,

meddela amanuens ledighet i högst tre veckor årligen med bibehållande

af arfvodet;

att amanuens, som förordnas att uppehålla ordinarie tjänsteinnehafvares

befattning, må jämte de med denna förenade tjänstgöringspenningarna

jämväl åtnjuta två tredjedelar af amanuensarfvodet;

att e. o. tjänstemän, som icke äro amanuenser, aflönas i mån af

flit och duglighet med gratifikationer till belopp af högst 50 kronor i

månaden; samt

att e. o. tjänsteman utan fast arfvode, hvilken förordnas att uppehålla

amanuensbefattning, bör därunder erhålla den aflöning, hvilken utgör

begynnelsearfvode för befattningen ifråga.

I enlighet med dessa grundsatser, hvilka böra få sitt uttryck i instruktion

eller arbetsordning för marinförvaltningen, hafva i den nu

föreslagna staten arfvoden till e. o. tjänstemän blifvit beräknade.

Den civila ordinarie och extra ordinarie tjänstemannapersonalen

utom marinförvaltningens kemist bör liksom hittills stå under personellt

chefskap af amiralitetsrådet, men synes denna personals indelning till

tjänstgöring, utom hvad angår advokatfiskal^ böra, på sätt redan

blifvit föreslaget rörande den civila personalen i arméförvalningen,

årligen göras till föremål för ämbetsverkets pröfning.

I fråga om de ständiga skrifbiträdenas ställning och aflöning

afgaf marinförvaltningen med underdånig skrifvelse den 19 oktober

1906 förslag därom, gående därpå ut, att dylika biträden skulle

anställas medelst konstitutorial och att deras aflöning skulle uppföras å

ämbetsverkets stat med ett belopp af 1,500 kronor per år, däraf 1,000

kronor såsom lön och 500 kronor såsom tjänstgöringspenningar, jämte

ett ålderstillägg af 150 kronor efter 10 års tjänstgöring. Då emellertid

denna underdåniga framställning, liksom de i samma ämne från öfriga

ämbetsverk afgifna, blifvit af Kungl. Maj:t gjord till föremål för

särskild utredning, har marinförvaltningen nu icke kunnat på annat

sätt åter upptaga sin nyssnämnda framställning i detta ärende, än att

uti marinförvaltningens beräkning af i ämbetsverkets stat uppförda

medelsbeloppet för »vikariatsersättning, arvoden till e. o. tjänstemän, tillfälliga

biträden och renskrifningskostnader» ingått för skrifbiträdenas

aflöning ett belopp af 1,500 kronor om året för hvardera.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 170.

Då renskrifningsarbetet är till myckenheten växlande och ofta

måste till betydlig del utföras utom ämbetsverket, är det nödvändigt,

att i de uti stat upptagna renskrifningsmedlen äfven inräknas för sådant,

så att säga, extra renskrifningsarbete ett'' belopp, som marinförvaltningen

beräknat till 2,000 kronor.

Redan uti sin underdåniga skrifvelse den 14 december 1900 angående

anslagsbehofven å femte hufvudtiteln, har i fråga om förstärkning af

arbetskrafterna i marinförvaltningen ämbetsverket jämväl anmält behofvet

af ytterligare en vaktmästare å ordinarie stat utöfver redan befintliga 3.

Därför åberopades det förhållande, att ämbetsverket bestode, förutom

af chef och sex ledamöter, af en betydande personal af officerare,

ingenjörer och civila tjänstemän samt hade sina lokaler förlagda i 4

våningar af det af ämbetsverket hufvudsakligen disponerade huset.

Fastän dels kustartilleriet tillkommit och ställts under marinförvaltningen,

dels ytterligare 2 nya afdelningar tillkommit, begärde ämbetsverket

äfven i sin underdåniga skrifvelse den 18 september 1903 ökning

af ordinarie vaktmästarepersonalen allenast med 1. Men då från

och med 1908 års början ännu en afdelning tillkommer, nämligen den

nautiska, och marinförvaltningen för att i någon mån afhjälpa det

trängande behofvet af ökadt utrymme för beredande af plats åt en del

af ämbetsverkets afdelningar måste hos Kungl. Maj:t göra framställning

att få af Stockholms stad förhyra lägenheter i det angränsande

hus, som disponerats af den s. k. Wallinska flickskolan, för hvilken

framställning förberedelserna nu äro i det närmaste afslutade, och det

blir nödvändigt att äfven i den förhyrda lokalen placera en vaktmästare,

måste marinförvaltningen nu hemställa, att de ordinarie vaktmästarnas

antal ökas med 2 till 5, däraf 1 förste vaktmästare. Vaktmästarnas

löneförmåner hafva i förslaget till stat upptagits till samma belopp som

i senast fastställda stater för statskontoret och arméförvaltningen. Behofvet

af extra ordinarie vaktmästare har beräknats till 2 eller samma

antal, som för närvarande alltid tjänstgör.

I afseende å den del af denna personal, som utgöres dels af civilmilitära

ämbetsmän, hvilka skola vara själfskrifna ledamöter af marinförvaltningen,

dels af officerare och underofficerare af flottan eller kustartilleriet,

hvilka förordnas eller kommenderas till chefskap i ämbetsverket

eller, i erforderligt antal, till tjänstgöring å dess särskilda

afdelningar, och som åtnjuter aflöning å andra stater än marinförvaltningens,

har ämbetsverket intet förslag att framställa.

Bill. till Biksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 134 Höft. 6

Vaktmästare.

Öfrig personal.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 170.

Dock bör, beträffande fortifikationsafdelningen, påpekas, att, då i

sammanhang med arméförvaltningens omorganisation byggnadsafdelningarna

vid fortifikationsstabens hufvudstation blifva öfverflyttade till

nyssnämnda ämbetsverks fortifikationsdepartement från och med år

1908, och för beredning af de fortifikationsärenden, som röra kustbefästningarna,

marinförvaltningens fortifikationsafdelning måste förses

med erforderlig teknisk arbetskraft, hvilken icke lärer kunna ställas

till marinförvaltningens förfogande af någon annan än chefen för fortifikationen,

bör denne chef utrustas med befogenhet att, på marinförvaltningens

framställning, vid ämbetsverkets fortifikationsafdelning placera

erforderligt antal officerare och underofficerare af fortifikationen.

Ett hittills icke alls eller endast i ringa grad tillgodosedt personalbehof

har marinförvaltningen i detta sammanhang att anmäla, nämligen

behofvet af anställande å ämbetsverkets stat af 4 underofficerare såsom

månadslönare.

För fyllande af ett liknande behof hafva vid arméförvaltningens

omorganisation blifvit å artilleridepartementets stat i stället för de förut

å departementet kommenderade underofficerare från artilleritruppförbanden

upptagna sex departementsskrifvare för utförande af registreringsoch

revisionsarbete, förande af liggare och förteckningar m. m. Om

denna personal anföra ofvannämnda sakkunniga, att densamma visserligen

icke vunnit den teoretiska utbildning, som fordras af de civila

tjänstemännen, men att den besutte en genom aflagda underbefälsexamina

och praxis vunnen sakkunskap, som de civila tjänstemännen saknade

och som just för utförandet af nämnda ändamål inom artilleridepartementets

förvaltningsområde med dess speciella materiel och därför begagnade

säregna benämningar vore af synnerlig betydelse, samt att en

säkerhet lör erhållande af dugliga förvaltningstjänstemän från underofficerskårerna

förefunnes i det förhållandet, att urval kunde ske bland

så många, och att de, som utvaldes, redan förut genom dem anförtrodda

förvaltningsgöromål kunnat ådagalägga sin lämplighet för förvaltningsväsendet,

särskildt i hvad det omfattade ifrågavarande speciella del.

De af de sakkunniga sålunda framförda synpunkter äga sin fulla

giltighet äfven i fråga om lämpligheten att å marinförvaltningens stat

anställa underofficerare. Både artilleri-, torped- och minafdelningarna

behöfva hvar sin tjänsteman af detta slag för att biträda vid förandet

af sakregister, rotlar, inventarieböcker och utredningsreglementen, förteckningar

öfver på afdelningens föredragning beslutade kontrakt eller

gjorda beställningar, samt anteckningar angående dispositionen af anslagsmedel

för anskaffning af materiel, tillhörande afdelningens detalj, äfvensom

handhafvande och ordnande af på afdelningen förvarade handlingar.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj is Nåd. Proposition N:o 170.

Den vid utförandet af dessa arbeten så nödvändiga kontinuiteten bar

med de arbetskrafter, dessa afdelningar disponera och hvilka ofta tagas

i anspråk för tjänstgöring å annat håll, icke kunnat i erforderlig man

bibehållas, men skulle genom underofficerares förordnande att såsom

månadslönare tjänstgöra i marinförvaltningen blifva behörigen tillvaratagen.

Jämväl å intendentafdelningen, äfven sedan de militära ärendena

komma att med år 1908 skiljas därifrån, erfordras anställande af en

underofficer, månadslönare, för att dels å afdelningen biträda med förande

af rotel, sakregister, förteckningar öfver leveranskontrakt och beställningar,

liggare öfver medelpris å proviant och beklädnad samt öfver förrådens

värden, äfvensom af erforderliga sammandrag af uppgifter beträffande

förvaltningen vid stationerna eller i marinförvaltningen, dels ock

biträda den marinintendent, som skall verkställa den sakliga revisionen

af alla redogörelser.

Ifrågavarande underofficerare skulle förordnas att tillsvidare tjänstgöra

i marinförvaltningen såsom månadslönare och sålunda, när sådant

funnes lämpligt, åter kunna flyttas öfver på aktiva staten. Deras ställning

skulle alltså blifva densamma som underofficerarnes å varfvets

månadslönarestat. Deras månadslön bör för år uppgå till samma belopp

som departementsskrifvarnas i arméförvaltningen, hvilken begynner med

2,815 kr., hvartill efter respektive 5 och 10 års väl vitsordad tjänst

bör komma ett ålderstillägg å 500 kr. Med afseende å ålderstillägg

synes skäligen böra medgifvas, att underofficer, som uti marinförvaltningen

innehaft befattning af ifrågavarande slag, innan den blef på statuppförd,

skall i fråga om rätten till ålderstillägg äga att tillgodoräkna

sig den tid han sålunda innehaft befattningen. Månadslönen bör i

öfrigt utgå efter samma grunder som aflöningen till underofficerare å

varfvens månadslönarestat. I fråga om skyldighet att vid viss ålder

afgå från tjänsten bör för de i marinförvaltningen anställda underofficerarne

gälla detsamma som för marinförvaltningens civila tjänstemän.

Sin pensionsrätt i flottans pensionskassa skulle de komma att behålla.

I enlighet härmed är i statförslaget upptaget ett belopp af 2,815 kr.

per år till en hvar af 4 underofficerare, månadslönare.

Kostnaden för en organisation af marinförvaltningen enligt nu

angifna grunder uppgår enligt uppgjordt förslag till stat till kronor

127,160.

Härtill komma de från ett särskildt förslagsanslag utgående ålderstilläggen,

hvilkas belopp, som för närvarande utgör 5,700 kr., icke kan

Kostnaden.

s. 44 Kontrollera mot PDF

Hemställan.

44 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 170.

beräknas, men kan antagas år 1909 efter det den nya staten trädt i

kraft blifva afsevärdt lägre än nu.

Om från nyssnämnda kostnadssumma................................ kr. 127,160:

dragas nuvarande utgifter för motsvarande

ändamål, nämligen summan af

1908 års stat ............................-............... kr. 50,600: —

nu utgående dyrtidstillägg.......................... » 1,180: —

extra anslag till förstärkning af arbetskrafterna

...................................................... » 15,000: —

renskrifningskostnad, som bestrides af

e. o. anslag ............................................. » 5,000: — , 71,780: -

visar sig, att den nya staten för marinförvaltningen

skulle medföra en kostnadsökning af.............................. » 55,380: ■

På grund af livad nu blifvit anfördt har marinförvaltningen hemställt,

att Kungl. Maj:t ville föreslå Riksdagen att

dels godkänna aflöningsstat för marinförvaltningen enligt vid skrifvelsen

fogadt förslag till sådan stat;

dels besluta, att denna stat skall träda i kraft den 1 januari 1909

under förutsättning att Kungl. Maj:t dessförinnan meddelar föreskrift

därom, att samtliga ordinarie tjänstemän och vaktmästare skola, i den

mån ej undantag kunna anses böra stadgas eller för särskilda fall efter

pröfning medgifvas, vara å tjänsterummet tillstädes minst 6 timmar

hvarje söckendag;

dels godkänna följande villkor och bestämmelser för åtnjutande af

de i staten upptagna aflöningsförmånerna för den civila personalen utom

kemisten, nämligen:

att innehafvare af ordinarie civil befattning i marinförvaltningen

skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller

jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation

af ämbetsverket eller dess särskilda afdelningar eller eljest i

allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant hänseende äfvensom därest

ämbetsverkets ställning inom statsförvaltningen så förändras, att detsamma

ej längre kan såsom sjelfständigt ämbetsverk anses, eller därest

vissa, ifrågavarande ämbetsverk tillhörande göromål öfverflyttas till annat

ämbetsverk, vara pliktig att, med bibehållande af den tjänstegrad och

den aflöning han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 170.

de med befattningen förenade göromål eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande,

tjänstgöra i det verk, till hvilket göromålen öfverlämnas;

att med ordinarie befattning, med hvilken följer lön i marinförvaltningen,

icke må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns

stat;

att med ordinarie befattning i nämnda ämbetsverk ej heller må

förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse

för verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller

blifvit såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman

i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som

hälst, såframt ej, hvad angår amiralitetsrådet, Kungl. Maj:t och, hvad

angår innehafvare af annan befattning, marinförvaltningen, uppå därom

gjord framställning och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller

tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt på tjänstgöringen i

ämbetsverket, finner uppdraget eller befattningen kunna få tillsvidare

mottagas och bibehållas;

att tjänsteman är skyldig att tjänstgöra i den särskilda befattning,

där han, till befordrande af arbetets oafbrutna gång, befinnes vara

lämplig och behöflig;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningens

innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men

för den tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till

den, som uppehållit befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att sin befattning förrätta, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägget, men att den, som undfår ledighet

för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos

Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag

eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen

förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten

utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen och

ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest

pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till tjänsteman eller vaktmästare för den

tid, hvarunder han afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig

ordning erhållit tjänstledighet eller kunnat styrka giltigt förfall;

att, därest tjänsteman eller vaktmästare varder afstängd från tjänstgöring

eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke af marinförvaltningen

pröfvas böra användas till befattningens uppehållande,

skall under tiden innehållas, såvida ej marinförvaltningen finner skäligt

låta honom uppbära något däraf;

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 170.

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande af

semester, tjänsteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas

till högre befattning i marinförvaltningen, densamma, mot åtnjutande

i först nämnda fall af de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar

men i senare fallet af däremot svarande belopp i stället för

egna tjänstgöringspenningar, bestrida, dock ej längre än sammanlagdt

tre månader under ett och samma kalenderår;

att därest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af befattning i samma lönegrad är i staten medgifven, tidpunkten för

första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor,

att innehafvaren under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som

erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt

sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort

annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom

till last den tid han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om

sådan äger rum, efter ytterligare fem år, på samma villkor, samt för

tredje förhöjningen, därest sådan kan ske, efter än ytterligare fem år,

äfvenledes på samma villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af

omförmälda löneförhöjningar angår, att den högre aflöningen ej får

tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder

den stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd; börande löntagare

därvid tillgodoräknas den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande

i kraft förflutit från hans tillträde till befattningen, vare sig på grund

af fullmakt eller konstitutorial eller på grund af förordnande i följd af

frågan om marinförvaltningens omorganisation;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder, som

berättigar honom till pension, icke må samma förhöjning tillträda;

att tjänstemännen äga årligen, när sådant utan hinder för göromålens

behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, amiralitetsrådet och

tjänstemännen af andra lönegraden en hvar under en och en half månad

samt tjänstemännen af första lönegraden en hvar under en månad;

att tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å

uppbörd, är pliktig att å tid af året, som af marinförvaltningen bestämmes,

begagna sig af semester;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägget utgå till månadens

slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga

om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts Nåd. Fr oposition N:o 170.

tjänsteinnehafvares rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens

ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som därefter

tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig

underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller

minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller

utgå för bestyr i sammanhang därmed;

dels förklara,

ej mindre att en hvar civil befattningsinnehafvare, som med eller

efter 1909 års ingång tillträder befattning i marinförvaltningen, skall

vara pliktig att underkasta sig nu omförmälda villkor och bestämmelser;

än äfven att de förutvarande innehafvare af civila befattningar i

marinförvaltningen, livilka icke före den 1 november 1908 anmäla, att

de vilja underkasta sig den nya aflöningsstaten samt nyssnämnda villkor

och bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill förbindas,

skola varda bibehållna vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner

äfvensom vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem;

dels och böja det i riksstaten under femte hufvudtiteln uppförda

ordinarie anslag till marinförvaltningen från 50,600 kronor till 127,160

kronor, eller således med 76,560 kronor.

De sakkunnigas betänkande och förslag uti ifrågavarande delar äro

af följande lydelse:

»Med afseende på de göromål, livilka för närvarande ankomma på

örnlafdelningen, erinrar marinförvaltningen i sitt ofvan intagna organisationsförslag,

att dessa göromål hittills hafva omfattat — förutom

afgifvande af erforderliga utredningar och uppgifter — dels det uträknings-

och granskningsarbete, som borde föregå marinförvaltningens

egna medelsanordningar, dels formell granskning af de från flottans

stationer inkommande medelsredogörelserna, dock endast såvidt sådan

granskning erfordrats för tillsyn därå, att inkomster och utgifter blifvit

på- och affärda å rätt titel, dels reell och formell granskning af räkenskaperna

för kustartilleriet, fortifikationsbefälhafvarna, sjökrigs- och sjökrigshögskolorna,

navigationsskolorna, sjökarteverket och sjömätningsexpeditionerna,

dels ock slutligen all räkenskapens sammanförande i marinförvaltningens

hufvudbok, men att härutöfver någon granskning af

sjöförsvarets räkenskaper hittills icke ingått eller med tillgängliga arbetskrafter

kunnat ingå i civilafdelningens arbete, samt att flottans stationers

räkenskaper och därifrån inkommande förrådsredogörelser således

De sakkunniga.

Revision.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 170.

för närvarande icke underginge någon egentlig revision i marinförvaltningen.

Då omorganisation af marinförvaltningen nu vore i fråga,, har

ämbetsverket fördenskull ansett nödvändigt, att anordningar därvid jämväl

borde träffas för åstadkommandet af en verklig revision af flottans

räkenskaper.

I denna marinförvaltningens uppfattning kunna vi till fullo instämma,

så mycket hellre som efter vår mening marinförvaltningens uppgift, att

handhafva den centrala ledningen af marinens tekniska och ekonomiska

angelägenheter torde löpa fara att fullständigt förfelas, därest icke inom

marinförvaltningen en effektiv kontroll utöfvas öfver användningen af

de till sjöförsvaret anvisade och af underordnade myndigheter disponerade

'' anslagen. Däremot anse vi oss icke kunna helt ansluta oss till

marinförvaltningens förslag rörande sättet för anordnande af en sådan

kontroll.

Marinförvaltningens nu omförmälda förslag är i hufvudsak fotadt på

hvad som uti det af oss förut åberopade sakkunnigutlåtandet den 22

mars 1907 angående arméförvaltningens omorganisation finnes. anfördt

beträffande revisionens betydelse, de olika arterna af revision och

dessas särskilda ändamål. Lika med marinförvaltningen anse vi, att

dessa uttalanden böra betraktas såsom grundläggande för anordnandet

af den kontroll öfver medelsförvaltningen, som måste inom marinförvaltningen

utöfvas. Det torde därför befinnas lämpligt, att här i korthet

erinras om det väsentliga af innebörden i nämnda uttalanden.

För åstadkommande af en fullt effektiv kontroll öfver de olika förvaltningsmyndigheterna

och deras förvaltningsåtgärder erfordras en revision,

som så i formellt som i sakligt afseende fyller sin uppgift: i

förra hänseendet genom att noga kontrollera räkenskapernas riktighet

och förvaltningsföreskrifternas efterlefnad; i senare hänseendet genom

att verka för en god och ändamålsenlig hushållning med såväl anslagsmedel

som materiel och persedlar. Revisionen bör alltså vara af tvåfaldig

art: formell eller kameral och saklig eller teknisk.

Den kamerala revisionens uppgift är att kontrollera utgifternas författningsenlighet

samt deras behöriga bokförande och verificerande. och

bör utföras af personer med författningskunskap ej blott inom militärförvaltningens

område utan äfven beträffande statsförvaltningen i allmänhet.

Resultatet af den kamerala revisionen bör vara anmärkningar,

framställda mot begångna fel och försummelser, samt därigenom vunnen

rättelse, och för att blifva fullt effektiv bör revisionen verka oberoende

af de myndigheter, hvilka den äger att kontrollera.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 170.

Den tekniska revisionen har till uppgift att granska lämpligheten

af gjorda utbetalningar och erlagda priser, kontrollera persedelvård samt

handhafvandet af materiel och förnödenheter, jämföra de särskilda förvaltningsmyndigheternas

hushållning i olika detaljer och föreslå åtgärder,

ledande till besparingar och till afhjälpande af missförhållanden.

Den tekniska revisionens resultat bör vara ej blott anmärkningar mot

begångna fel och försummelser, utan äfven förslag till åstadkommande

af planmässighet, omtanke och sparsamhet; och denna revision bör utföras

af personer med sakkunskap inom de områden, den omfattar, alltså

af militär eller civilmilitär personal.

För vinnande af öfverskådlig!].et öfver hushållningen inom olika förvaltningsgrenar

böra alla medel och anslag göras till föremål för statistisk

sammanställning och bearbetning. Detta militärstatistiska arbete

bör äga rum i anslutning till den tekniska revisionen, hvilken i regel

bör föregå den kamerala revisionen. Det statistiska materialet för hela

hufvudtiteln bör sammanfattas å civilafdelningen.

I sitt förslag till anordnande af revisionsarbetet har marinförvaltningen

med afseende på den tekniska revisionen ansett, att denna revision,

omfattande all från flottans stationer inkommande redogörelse, borde

utföras å intendentafdelningen af där tjänstgörande intendenturpersonal.

Denna uppfattning finna vi oss icke kunna biträda. Den tekniska

revisionen förutsätter, såsom bär ofvan angifvits, sakkunskap inom

det område, den skall omfatta. Af revisionens uppgift torde äfven vara

tydligt, att den bör äga rum i närmaste anslutning till den myndighet,

från hvilken det må kunna påräknas initiativ till meddelande af förvaltningsföreskrifter,

påvisande af missförhållanden och verkande för besparingar.

Hos intendenturpersonal lär, efter vårt förmenande, icke kunna

förutsättas sakkunskap utanför det åt intendenturtjänsten anvisade området.

Ej heller synes initiativ i nyss omförmälda hänseende kunna

från intendenturafdelningen förväntas i vidare mån, än som rör

denna afdelnings egen verksamhetsgren. I fidl öfverensstämmelse med

förut angifna grunder för ordnandet af effektiv kontroll böra därför efter

vår mening den tekniska revisionen och i sammanhang därmed den statistiska

sammanställningen och bearbetningen af de till hvarje afdelning

inom marinförvaltningen hörande medel och anslag äga rum å vederbörande

afdelning och utföras af där tjänstgörande militär eller civilmilitär

personal. Samtliga räkenskaper och redogörelser ej blott från

flottans stationer utan från alla under marinförvaltningen lydande lokala

myndigheter torde alltså, sedan de inkommit till marinförvaltningen och

bokförts, böra öfverlämnas till vederbörande afdelning för att därstädes

Bih. till Biksd. Prof, 1908. 1 Samt. 1 Åfd. 134 Höft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 170.

undergå teknisk revision, hvartill viss bestämd tid synes böra anslås.

Yppas under denna revision anledning till anmärkning mot begångna

fel och försummelser eller eljest af beskaffenhet att böra handläggas

såsom anmärkningsmål, bör anteckning därom göras och åtfölja räkenskaper

eller redogörelser till den kamerala revisionen för vidare behandling.

Förekommer åter vid den tekniska revisionen anledning till framställningar

af beskaffenhet att föranleda förvaltningsföreskrifter, påminnelser

eller andra åtgärder, afseende rättelse för framtiden, bör ärendet

på föredragning af vederbörande afdelningschef afgöras af marinförvaltningen.

Beträffande anordnandet af den kamerala revisionen äro vi med

marinförvaltningen ense därom, att denna revision bör å civilafdelningen

utföras af därstädes anställda revisorer, af hvilka en bör vara förste revisor.

Ej heller hafva vi funnit något att erinra mot det af marinförvaltningen

föreslagna processuella tillvägagångssättet vid behandlingen

af anmärkningsmål. Enligt detta förslag skulle framställd anmärkningunderställas

förste revisorn, hvilken hade att, om anmärkningen af honom

gillades, utställa densamma till förklaring. Om anmärkningen ogillades,

skulle den, som framställt anmärkningen, vara berättigad att själf

öfverlämna densamma till civilafdelningens chef, som ägde att besluta

rörande dess utställande till förklaring. Sedan förklaring inkommit och

påminnelser afgifvits, skulle anmärkningsmålet afgöras af civilafdelningens

chef på föredragning af förste revisorn. Denna föredragning har

marinförvaltningen ansett böra äga rum i närvaro af marinöfverintendenten,

hvilken såsom målsman i marinförvaltningen för medelsförvaltning

och redogörelse således komme att öfva beliöfligt inflytande på

besluten i dessa mål. Enär vi, såsom förut blifvit i sammanhang med

frågan om intendentafdelningens organisation och verksamhetsområde

anfördt, icke ansett oss kunna dela uppfattningen om marinöfverintendentens

kompetens eller lämplighet såsom målsman för medelsförvaltning och

redogörelse och därför såsom vår mening uttalat, att dessa kamerala

ärenden borde återföras till marinförvaltningens civilafdelning, kunna

vi icke heller biträda marinförvaltningens förslag att åt marinöfverintendenten

inrymma något inflytande på besluten i kamerala anmärkningsmål.

Däremot finna vi, lika med marinförvaltningen, att afgörandet

af dessa mål bör ske i närvaro af författningskunnig person med

enahanda funktion, som vid afgörandet af anmärkningsmål å arméförvaltningens

civila departement tillkommer ett krigsråd. Vi hafva för

afsikt att beträffande civilafdelningens organisation föreslå inrättandet

af en kameralbyrå; och chefen för denna kameralbyrå torde efter vår

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 170.

51

mening böra närvara vid föredragningen af anmärkningsmålen med rätt

och plikt att därvid yttra sin mening och, om denna skulle skilja sig

från den vid beslutet gällande, mot beslutet anmäla sin reservation. Den

revisor, som framställt anmärkningen, bör naturligtvis äga att i fall af

befogenhet i högre instans fullfölja talan mot beslut i anmärkningsmål.

Den nu omhandlade tekniska och kamerala revisionen är, såsom

redan blifvit antydt, afsedd att inom marinförvaltningen åvägabringa

en effektiv kontroll öfver de till sjöförsvaret anvisade och af underordnade

myndigheter disponerade anslagen. Vi kunna emellertid icke underlåta

att i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på behofvet och

lämpligheten af att marinförvaltningens egen ganska betydande medelsförvaltning

och redovisning blefve föremål för en granskning, som särskilt

i sakligt afseende vore ägnad att fylla sin uppgift på ett mera

effektivt sätt, än som torde kunna förväntas af den revision, som äger

rum i kammarrätten. Huru en sådan granskning skulle kunna på lämpligaste

sätt anordnas, därom tilltro vi oss likväl icke att afgifva bestämdt

förslag. Yi hafva allenast funnit oss böra till öfvervägande framhålla

vår uppfattning i detta hänseende under erinran tillika, att beträffande ett

annat betydande statens ämbetsverk, kungl. järnvägsstyrelsen, behofvet

af sådan särskild saklig granskning blifvit af statsmakterna erkändt och

tillgodosedt.

Genom anordnande, på sätt vi nu angifvit, inom marinförvaltningen

af en revision, hvilken må antagas kunna på ett tillfredsställande sätt

fylla sin viktiga uppgift, torde utan tvifvel marinförvaltningens civilafdelning

erhålla en ej ringa tillökning i arbetsmängd, särskildt med hänsyn

till det betydande granskningsmaterial, som flottans stationers räkenskaper

och förrådsredogörelser erbjuda. Då emellertid redan förut marinförvaltningens

göromål vunnit den omfattning, att för deras behöriga

bestridande Riksdagen under flera år måst anvisa icke obetydliga belopp

för tillfällig förstärkning af den civila arbetskraften, synes det vara af

behofvet påkalladt, att marinförvaltningens civilafdelning och kansli erhålla

sådan utvidgning, som må finnas betingad af det arbete, hvilket

nu påhvilar och genom ofvan nämnda tillökning kan ytterligare komma

att påläggas marinförvaltningen.

För att ådagalägga, i hvilken grad göromålen ökats sedan 1877,

då den i hufvudsak ännu gällande staten för marinförvaltningens civilafdelning

och kansli fastställdes, har marinförvaltningen i sin af oss

förut omnämnda underdåniga skrifvelse den 16 maj 1906 åberopat, bland

annat, vissa uppgifter angående antalet ärenden under marinförvalt
-

Årendenas

antal m. m.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 170.

ningens handläggning åren 1878—1905. Af dessa uppgifter, till hvilka

vi hänvisa, torde här böra meddelas några jämförelsetal:

1878: 1905:

inkomna ärenden............................................................................ 2,395 7,990

afgångna skrivelser....................................................................... 1,301 4,953

expedierade anordningar ............................................................... 985 2,230

antal folier af granskade utgiftsverifikationer........................25,599 96,075.

Till komplettering af dessa uppgifter och till ledning för bedömandet

af marinförvaltningens nuvarande arbetsmängd hafva vi förskaffat

oss nedanstående uppgift angående antalet och beskaffenheten af

till marinförvaltningen inkomna ärenden under tiden 1 oktober 1906 — 30

september 1907:

Ärendets beskaffenhet.

Mindre ärenden

Större ärenden

Medelsförvaltningen för flottan m. in.........................

1,723

969

Kommenderingar (in. m.) ...........................................

418

211

Bristningar ..............................................................

174

261

Bapporter och reglementen .......................................

124

65

Ärenden rörande navigationsskolorna..........................

216

250

Besvär och vitesmål...................................................

—

112

Ärenden rörande inventarier och utrednings-

f

44

158

reglementen......................................................

\(lån och försäljning)

Ärenden rörande sjukvård, spisordning och

beklädnad.........................................................

11

237

Fästningsfrågor .........................................................

135

220

Byggnads- och tomtfrågor..........................................

6

156

Frågor om anskaffning af materialier:

granater och patronhylsor .................................

''62

''443

krut m. in......................................................

74

220

torpeder............................................................

268 •

21

1,339.

248

minor...............................................................

17

114

gnistsignalmateriel.............................................

14

147

öfrig anskaffning ............................................

Iso

167

Ärenden rörande kanoner ..........................................

68

358

d:o d-.o fartyg.............................................

82

454

3,269

4,790

eller tillhopa ............................................................

8,059

Härtill komma 220 hemliga.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 170.

53

Nedanstående utdrag af marinförvaltningens diarium utvisar för

samma tid dels antalet inkomna ärenden, fördelade på de myndigheter,

hvarifrån ärendena inkommit, dels ock antalet afgående skrivelser:

Från

Inkommande ärenden

Afgående

Däraf

Bref och

iimbets- skrifvelser

B-emisser

Ofri ga

Summa

Däraf

hemliga

velser

hemliga

Kung!. Maj:t.....................

334

163

497

17

325

18

Sjöförsvarsdepartementet...

94

134

719

947

72

257

26

Flottans stationer ............

—

—

—

1,381

25

1,441

30

Kustartilleriet ..................

—

—

—

485

24

389

—

Fortifikationen ...............

—

—

—

312

28

222

24

Navigationsskolorna .........

—

—

—

417

—

389

19

Under sjöförsvaret lydande

myndigheter..................

_

—

—

228

17

84

16

Under sjöförsvaret lydande

officerare, ingenjörer m.fl.

_

_

_

957

11

453

9

Andra ämbetsverk och myn- digheter .......................

_

_

_

472

9

292

6

Promemorior och yttranden

af afdelningsehefer in. fl.

_

__

_

1,038

7

11

—

Enskilda personer och verk- städer...........................

1,545

10

848

8

Summa

—

—

8,279

220

4,711

156

Anslagen å riksstatens femte hufvudtitel, oberäknadt anslaget till lotsoch

fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna, uppgingo år 1878 till

sammanlagdt 5,829,686 kronor, men äro i staten för innevarande år

uppförda med tillhopa 23,647,091 kronor.

De nu meddelade uppgifterna synas oss till fullo bekräfta nödvändigheten

af en utvidgning af marinförvaltningens civilafdelning och

kansli. För beräkningen af den personalökning, som för sådant ändamål

må finnas erforderlig, torde det emellertid vara på sin plats att

först söka klargöra den organisationsform, som kan anses bäst skickad

att främja en ändamålsenlig arbetsfördelning.

Den marinförvaltningen underlydande civila tjänstemannapersonalen

med undantag af en å artilleriafdelningen anställd kemist, om hvilken här

icke är fråga, tillhör för närvarande dels civilafdelningen och dels kansliet.

Civilafdel
ningens
organisation.

s. 54 Kontrollera mot PDF

Civilafdelningens

chef

och personal.

54 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 170.

Det vill synas oss, som om denna anordning vore mindre tillfredsställande

och därför borde på det sätt ändras, att hela denna personal

blefve sammanförd till en organisatorisk enhet inom marinförvaltningen,

civilafdelning en, under chefskap af marinförvaltningens civile ledamot.

Med afseende på den nödvändiga arbetsfördelningen inom civilafdelningen

torde den af marinförvaltningen i underdåniga skrifvelsen den

16 maj 1906 framhållna skillnaden mellan, å ena sidan, ärenden af

ekonomisk eller rättare kameral natur och, å den andra, ärenden af

administrativt juridisk art vara förtjänt att uppmärksammas. Denna

gruppering af ärendena synes oss fullt naturlig och lämplig att läggas

till grund för en första uppdelning af arbetsmaterialet. Marinförvaltningens

civilafdelning bör därför, enligt vår mening, bestå af en byrå

för hvardera gruppen af ärenden, eller en kameralbyrå och en kanslibyrå.

A kameralbyrån skulle handläggning ske af ärenden rörande uppbörden,

förvaltningen, användandet och redovisningen af alla till marinförvaltningens

befattning hörande medel och persedlar. Vidare skulle

till denna byrå förläggas arbetet med sammanfattningen af det material,

som utvunnits vid den i sammanhang med tekniska revisionen å marinförvaltningens

öfriga afdelningar verkställda statistiska bearbetningen af

inkomna räkenskaper och redogörelser. Till kameralbyrån skulle höra

ett bokslutskontor för marinförvaltningens räkenskapsföring och dennas

sammanfattande i bokslut, ett revisionskontor för den kamerala revisionen

och beredandet af anmärkningsmål samt ett kassakontor.

Å kanslibyrån skulle handläggas ärenden af administrativt juridisk

art, hvarjämte arbetet med protokolls fö ring samt uppsättandet och

expedierandet af beslut, skrifvelser och andra utgående expeditioner

komme att å denna byrå utföras. Till kanslibyrån borde räknas jämväl

registrator skontor et och advokatfiskalskontoret.

Vi hafva här velat endast till sina hufvuddrag angifva grunderna

för arbetsfördelningen inom marinförvaltningens civilafdelning, såsom

vi tänkt oss denna afdelning organiserad. Vi förbise nämligen icke,

att gränsen mellan de särskilda hufvudgrupperna af ärenden kan i

många fall visa sig ganska svår att uppdraga. De närmare bestämmelserna

angående arbetets fördelning torde emellertid komma att få sin rätta

plats i marinförvaltningens instruktion och arbetsordning.

Marinförvaltningens civile ledamot, för närvarande amiralitetsrådet,

skulle såsom hittills vara chef för civilafdelningen. Enligt nu gällande

instruktion åligger det denne ledamot att deltaga i handläggningen af

alla i marinförvaltningens plenum förekommande ärenden. Det har vid

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 170.

upprepade tillfällen af marinförvaltningen framhållits, att nämnda åliggande

i följd af den allt mer ökade omfattningen af marinförvaltningens

göromål kommit att blifva för den ende civile ledamoten öfver höfvan

betungande, hvilket förhållande äfven föranledt den vid innevarande års

början vidtagna åtgärden att från den civile ledamotens handläggning

öfverföra vissa kamerala ärenden till intendentafdelningen. Vi hafva

redan uttalat oss för dessa ärendens återförande till handläggning å

civilafdelningen och angifvit skälen för denna vår mening. Däremot

hafva vi ifrågasatt den ändring i formen för ärendenas behandling inom

marinförvaltningen, att ärenden af militäriskt teknisk eller rent teknisk

art skulle i regel få afgöras af marinförvaltningens chef på föredragning

af vederbörande afdelningschef. Under sådan förutsättning komme

denna till antalet ganska betydande del af ärendena att utgå från plenarbehandling,

och den civile ledamotens skyldighet att deltaga i deras afgörande

således bortfalla. Genom en dylik anordning komme det af

marinförvaltningen påvisade missförhållandet utan tvifvel att, åtminstone

i någon mån, blifva afhjälpt. Vi hafva emellertid ansett, att, äfven ur

annan synpunkt än den nu berörda, en ändring med afseende på den

civile ledamotens åligganden borde vidtagas.

Enligt instruktionen har hvarje afdelningschef skyldighet att bereda

och i marinförvaltningen föredraga alla till hans afdelning hörande

ärenden. Med samtycke af marinförvaltningens chef äger dock ledamot

att åt någon af de inom hans afdelning tjänstgörande uppdraga att fullgöra

föredragnings skyldigheten för visst ärende. Det vill synas oss, som

om genom ett vidare utförande af den tanke, som kommit till uttryck

i sistnämnda bestämmelse, åtskillig fördel skulle kunna vinnas ej blott

med hänsyn till ändamånsenlig fördelning af den civile ledamotens möjligen

väl dryga arbetsbörda, utan äfven och i synnerhet med hänsyn till

möjligheten att åt den civila författningskunskapen och insikten i allmänna

administrativa förhållanden bereda ökadt inflytande på de ekonomiska

förvaltningsärendenas afgörande. Den hufvudgrupp af ärenden,

som, efter hvad vi här ofvan anfört, skulle tillhöra civilafdelningens

kameralbyrå, torde med afseende på såväl vikt som omfattning vara af

den betydenhet, särskildt med hänsyn till den framstående plats, som

inom byrån är afsedd för den kamerala revisionen, att det säkerligen

vore välbetänkt att åt kameralbyrån gifva en sammanhållande kraft

genom att förläna en af byråns tjänstemän sådan ställning, att han

under afdelningschefen komme att utöfva närmaste inseendet öfver

kameralbyrån. Denne tjänsteman, hvilken komme att i det närmaste

motsvara krigsrådet å kameralbyrån inom arméförvaltningens civila de
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 170.

partement, borde efter vår mening öfvertaga skyldigheten att bereda

och i marinförvaltningen föredraga ärenden angående uppbörd, förvaltning,

användande och redovisning af de till marinförvaltningens befattning

hörande medel och persedlar, dock med undantag af balans-, afskrifnings-

och anmärkningsmål, med hvilka torde böra såsom hittills

förfaras. Sådan föredragningsskyldighet synes böra motsvaras af rätt

och plikt för denne tjänsteman att i de fall, då marinförvaltningens beslut

strider mot den af honom vid föredragningen uttalade mening, låta

denna mening reservationsvis till protokollet antecknas.

Enligt marinförvaltningens instruktion åligger det den till grad och tur

främste närvarande ledamoten att, när chefen för marinförvaltningen är frånvarande,

utöfva tillsyn öfver göromålens behöriga gång, utsätta extra

sammanträde, då sådant erfordras, och öppna ankommande bref. Med

hänsyn till de uppgifter inom marinförvaltningen, hvilka tillkomma den

civile ledamoten och medföra, att denne företrädesvis må anses, närmast

ämbetsverkets chef, såsom bärare af kontinuiteten i arbetet inom förvaltningen,

synes oss likväl böra tagas under öfvervägande, huruvida icke,

när chefen för marinförvaltningen är frånvarande, den civile ledamoten

borde hafva skyldighet att i vissa hänseenden inträda såsom hans ställföreträdare.

Med fästadt afseende å vikten däraf, att civilafdelningens chef må

erhålla den ställning inom marinförvaltningen, som hans ansvarsfulla

befattning synes kräfva, anse vi, att han bör göras fullt likställd med

cheferna för marinförvaltningens intendent- och ingenjörafdelningar. Af

denna anledning torde det finnas mindre lämpligt att för civilafdelningens

chef bibehålla den nuvarande benämningen amiralitetsråd, hvilken

under en jämförelsevis senare tid införts i stället för den äldre benämningen

öfverkommissarie. Genom att i något förändrad form återupptaga

den äldre benämningen skulle den civile ledamotens likställdhet

med de civilmilitära cheferna för intendent- och ingenörjafdelningarna

kunna få ett riktigt uttryck och en viss analogi med förhållandet inom

arméförvaltningen vinnas. Vi vilja därför föreslå, att chefen för marinförvaltningens

civilafdelning må benämnas marinöfverkommissarie. Då

den ställning, vi ansett böra tillkomma föredraganden å civilafdelningens

kameralbyrå, skulle, såsom ofvan är nämndt, väsentligen motsvara krigsrådets

å kameralbyrån inom arméförvaltningens civila departement, synes

benämningen krigsråd vara lämplig äfven för denne tjänsteman inom marinförvaltningens

civilafdelning.

Beträffande den öfriga civila tjänstemannapersonalen, nu bestående

af en kamrerare, två revisorer och bokållare, en kassör, en sekreterare,

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Ky,ngl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 170.

en notarie, en registrator och aktuarie samt en advokatfiskal, liar marinförvaltningen

föreslagit en ökning å ordinarie stat med tre revisorer,

två sekreterare och en notarie.

Under hänvisning till hvad vi här ofvan anfört angående revisionsväsendets

ordnande hafva vi icke något att erinra mot den af marinförvaltningen

föreslagna ökningen af antalet revisorer, af hvilket nya antal

en redan finnes anställd å extra stat. Det lär visserligen icke för närvarande

kunna med någon större grad af säkerhet beräknas, i hvilken

mån revisionsarbetet, sedan det blifvit ordnadt till sin falla omfattning,

kan komma att taga arbetskraft i anspråk. Som vi emellertid förutsätta,

att den kamerala revisionen, hvilken icke blott är af synnerligen stor

betydelse för en effektiv kontroll öfver medelsförvaltningen utan äfven

kan röra tredje mans rätt, icke må anförtros åt extra ordinarie tjänsteman

i annat fall än vid inträffande ledighet för ordinarie revisor eller

eljest tillfälligtvis och endast efter behörigt förordnande, som kan grundlägga

fullt ämbetsmannaansvar, torde den af marinförvaltningen föreslagna

ökningen af antalet revisorer icke kunna anses vara för högt

beräknad. Lika med marinförvaltningen anse vi, att af de fem revisorerna

en bör vara förste revisor.

För bestridande af sekreteraregöromålen äro för närvarande, utom

ordinarie sekreteraren, en notarie och en amanuens tagna i anspråk.

Med hänsyn till önskvärdheten däraf, att ordinarie civil personal med

erforderlig författningskunskap och administrativ utbildning må finnas

att tillgå för uppsättande och expedierande af utlåtanden, skrivelser

och andra expeditioner i ärenden, tillhörande de militära och civilmilitära

afdelningarnas föredragning, ett arbete, som hittills i icke ringa utsträckning

måst öfverlämnas åt till tjänstgöring i marinförvaltningen kommenderad

militär eller civilmilitär personal, som ej erhållit för sådana göromål

afsedd utbildning, kunna vi icke annat än biträda marinförvaltningens

förslag om uppförande på ordinarie stat af ytterligare två sekreterare.

Likaledes anse vi oss böra biträda marinförvaltningens förslag om

anställande af en notarie, jämte den nuvarande notarien, för biträde

vid kansligöromålen. Därjämte vilja vi framhålla behofvet af ytterligare

en notarie för tjänstgöring å kameralbyrån. Detta behof betingas i

främsta rummet af det maktpåliggande, statistiska arbete, som, efter

hvad vi förut angifvit, skulle komma att förläggas till denna byrå, men

äfven däraf, att nödigt biträde af ordinarie tjänsteman torde böra få

påräknas vid beredning af de kamerala ärendena och uppsättande af

expeditioner m. in.

Enligt nuvarande arbetsordning åligger det en revisor och bokBih.

till Riksd. Prot. 190S. 1 Sami 1 Afd. 134 Höft. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

Tjänste
männens
anställning.

58 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 170.

hållare att föra marinförvaltningens hufvudbok och inventariebok samt

granska inkommande räkningar och penningerekvisitioner. Efter vår

uppfattning torde arbetet på revisionskontoret böra taga revisorernas

tid och arbetskraft fullt i anspråk. Yi hafva därför velat till ett bokslutskontor

förlägga arbetet med marinförvaltningens räkenskapsföring

och därtill hörande göromål, till hvilket arbetes utförande en bokhållare

torde böra anställas.

I detta sammanhang vilja vi med erinran, att det enligt gällande

instruktion åligger kamreraren att minst en gång i månaden deltaga i

inventering af marinförvaltningens kassa, uttala såsom vår mening, att

därjämte en mera permanent kassakontroll, om sättet för hvars utöfvande

nödiga bestämmelser kunde i arbetsordningen meddelas, torde böra anordnas

och tillhöra kamrerarens tjänsteåligganden.

Efter hvad vi nu anfört, skulle således marinförvaltningens civilafdelning

erhålla följande organisation och personal:

Chef: marinöfverkommissarien.

Kameralbyrån: krigsrådet, eu kamrerare och kassakontrollant, en

notarie.

Bokslutskontoret: en bokhållare.

Revisionskontoret: en förste revisor, fyra revisorer.

Kassakontoret: en marinkassör.

Kanslibyrån: tre sekreterare, två notarier.

Registrator skontor et: en registrator och aktuarie.

Advokatfiskalskontoret: en advokatfiskal, som tillika förrättar advokatfiskalsgöromålen

vid flottans station i Stockholm.

Enligt gällande instruktion är en hvar tjänsteman hos marinförvaltningen

skyldig att verkställa hvad arbetsordningen föreskrifver, så

vidt den på honom äger tillämpning, eller vederbörande afdelningschef

eller förman i tjänsten honom anbefaller. Då emellertid den ordinarie civila

tjänstemannapersonalen lär vara anställd medelst fullmakt å viss befattning,

torde det vara tvifvel underkastadt, om nämnda bestämmelse i instruktionen

må kunna innebära skyldighet för en tjänsteman, om han

därtill anbefalles, att utföra ett arbete, som enligt arbetsordningen icke

tillhör hans befattning. Efter vår mening bör sådan skyldighet åligga

tjänstemännen, på det att deras arbetskraft må kunna på ett fullt effektivt

sätt utnyttjas. Med afseende på tjänstemännens anställande synes

oss därför en ändring böra vidtagas till öfverensstämmelse med den

princip, som beträffande civil beställning i arméförvaltningen fått göra

sig gällande, nämligen att fullmakt i regeln icke bör afse viss befattning,

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. May.ts Nåd. Proposition No 170.

utan tjänst i allmänhet inom viss tjänstegrad. Härigenom bör kunna

vinnas, att tjänstemännens indelning till tjänstgöring blifver mera rörlig

och således kan oftare tagas under ompröfning och lämpas efter växlande

förhållanden samt lämna utrymme för tillämpning af den numera

erkända grundsatsen, att en tjänsteman skall vara skyldig utföra allt

det inom ämbetsverket förekommande arbete, som honom anbefalles, och

ej allenast det arbete, som må tillhöra viss tjänstebefattning. Den

här ofvan angifna fördelningen af personalen å marinförvaltningens

civilafdelning är således icke afsedd att vara en gång för alla fastslagen

utan bör kunna ändras, om och när förhållandena göra sådant lämpligt.

I enlighet med denna förutsättning torde i staten för civilafdelningen

icke böra xxpptagas vissa tjänstebefattningar, utom hvad angår chefs- och

krigsrådsbeställningarna samt advokatfiskalstjänsten, utan allenast antalet

tjänstemän i de särskilda lönegraderna. Emellertid anse vi den nu framhållna

grundsatsen om tjänsternas rörlighet vara af den vikt, att i instruktionen

för marinförvaltningen bestämmelse synes böra meddelas därom, att de

civila tjänstemännens indelning till tjänstgöring skall underkastas ompröfning

minst en gång årligen. Sådan ompröfning utesluter dock icke

omsorgen för att nödig kontinuitet och därå grundad erfarenhet blifver

åt tjänstemännens verksamhet betryggad.

För vinnande af anställning i civil tjänstemannabefattning lios

marinförvaltningen erfordras, enligt kungl. kungörelsen den 12 maj

1865 angående förändrade villkor för anställning i statens civila tjänstebefattningar,

att hafva aflagt examen för inträde i Kungl. Maj:ts kansli,

dock att sådan anställning må medgifvas äfven åt den, som aflagt examen

för inträde i rikets rättegångsverk, hvilken senare examen emellertid

blifvit genom stadgan angående juridiska examina vid rikets universitet

den 29 april 1904 ersatt med juris kandidatexamen. Då examensmeriter,

ehuruväl de måste kräfvas såsom bevis om en sökandes formella kompetens,

likväl efter vår mening ingalunda i och för sig kunna anses

innebära tillförlitligt vittnesbörd om skicklighet och förtjänst, som böra

vara de enda giltiga befordringsgrunderna, torde en högre examen eller

högre examensbetyg icke få grundlägga någon företrädesrätt i befordringshänseende.

Ej heller bör sådant företräde kunna grundas på

tjänstgöring å domarekansli eller i rättegångsverken, utan allenast på

den personliga dugligheten. Med afseende på arten af de göromål,

hvilka åligga marinförvaltningens civila tjänstemän, vilja vi däremot

framhålla önskvärdheten af att, i likhet med hvad som i instruktionen

för arméförvaltningen numera är föreskrifvet, det för inträde såsom

Kompetens
villkor.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 170.

civil tjänsteman lios marinförvaltningen må uppställas såsom ytterligare

kompetensvillkor, att den sökande skall förete sådant vitsord om kunskap

i bokföring, som af marinförvaltningen pröfvas tillfyllestgörande.

e. ompnstc- Marinförvaltningen äger, enligt gällande instruktion, att i mån af

behof anställa amanuenser på bestämd eller obestämd tid samt antaga

andra extra ordinarie tjänstemän. Af här förut lämnad redogörelse synes,

att. arbetet inom marinförvaltningens nuvarande civilafdelning och

kansli till en ej oväsentlig del utföres af extra ordinarie tjänstemän,

ett förhållande, som icke torde kunna anses förenligt med statens välförstådda

intresse, men som genom den nu ifrågasatta omorganisationen

skulle komma att till stor del upphöra. Emellertid lär ett användande

af extra ordinarie arbetskraft inom viss begränsning alltid blifva af behof^

påkalladt. Marinförvaltningen har ock i sitt nu föreliggande

organisationsförslag upptagit fem amanuenser, tre å civilafdelningen och

två å kansliet, samt sex andra extra ordinarie tjänstemän.

Vid antagandet af extra ordinarie tjänstemän, för hvilka enahanda

kompetensvillkor böra gälla som för anställning i ordinarie tjänst, synes

det oss, som om den grundsatsen borde följas, att extra ordinarie

tjänstemän icke böra antagas till större antal, än som må finnas erforderligt

dels för uppehållande af vikariattjänstgöring under semester samt

vid sjukdoms- eller annat laga förfall för ordinarie tjänsteman, dels ock

för beredande af eu såvidt möjligt jämn och efter behofvet afpassad

rekrytering af tjänstemannapersonalen. Med denna uppfattning hafva

vi icke kunnat i allo dela marinförvaltningens förslag beträffande det

behöfliga antalet extra ordinarie tjänstemän. Hvad amanuenserna angåi,

hafva vi hyst någon tvekan, huruvida tre sådana extra ordinarie

tjänstemän skulle kunna anses erforderliga å kameralbyrån, hvars

ordinarie personal efter vårt förslag skulle komma att ökas med eu notarie,

men då marinförvaltningen ansett tre amanuenser behöfliga till följd

af det ökade revisionsarbetet, och det icke synes oantagligt, att detta

arbetes omfattning må kunna nödvändiggöra, att eu amanuens för längre

eller kortare tid konstitueras att på eget ansvar utföra sådant arbete,

hafva vi funnit oss icke böra, mot hvad marinförvaltningen anfört, beräkna

ett lägre antal amanuenser än fem, af hvilka tre torde böra

tilldelas kamel albyran och tva kansli byrån. Häremot är efter vår mening

det af marinförvaltningen föreslagna antalet andra extra ordinarie tjänstemän

högre, än behofvet synes kräfva, och torde utan olägenhet kunna

nedbringas till fyra.

Marinförvaltningen har föreslagit, att extra ordinarie tjänsteman

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 170.

skulle, innan lian antoges till amanuens, under viss tid hafva inom ämbetsverket

utfört proftjänstgöring, om hvilken vitsord skulle honom

meddelas. Med anledning häraf vilja vi fästa uppmärksamheten på vikten

däraf att, innan någon fästes vid ämbetsverket, marinförvaltningen

må beredas tillfälle att bilda sig ett omdöme om hans personliga egenskaper

och duglighet. Vi anse därför, att, i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med hvad som numera gäller för arméförvaltningen, proftjänstgöring

inom marinförvaltningen bör äga rum, innan en aspirant

definitivt antages till extra ordinarie tjänsteman, och att således efter

proftjänstgöringens afsilande frågan om aspiran tens antagande bör afgöras,

samt besked om marinförvaltningens beslut vederbörande genast

meddelas, på det att den, hvars proftjänstgöring utfallit ogynnsamt, må

kunna utan onödig tidspillan söka annan verksamhet. Denna proftjänstgöring

bör, om därmed afsedda ändamålet skall kunna vinnas, anordnas

så, att aspiranten därunder kommer att utföra ett verkligt och

i tillräcklig grad intensivt arbete, och att pröfvotiden så tillmätes, att

aspiranten må kunna hinna att visa tillförlitliga prof på sin lämplighet

för tjänstgöringen.

I nu gällande instruktion för arméförvaltningen är föreskrifvet,

att extra ordinarie tjänsteman, som blifvit definitivt antagen, skall, därest

lian icke genomgått reservintendentskurs, beredas tillfälle att under en

tid af omkring sex månader mot viss ersättning tjänstgöra i regent entsintendents

eller fördelningsintendents expedition för att erhålla insikt i

förvaltningsärendenas behandling hos lokalmyndigheterna. Med hänsyn

till det nära samband, som måste äga rum mellan förvaltningsformerna

hos centralmyndigheten och de lokala myndigheterna, ligger det utan

tvifvel stor vikt uppå, att en blifvande tjänsteman hos den centrala

myndigheten, bland hvars uppgifter tillsynen öfver den lokala förvaltningen

och granskningen af dess resultat intaga ett framstående rum,

sättes i tillfälle att vinna åtminstone en allmän inblick i förvaltningsärendenas

behandling hos de lokala myndigheterna och ett genom åskådning

bildadt begrepp om föremålen för dessa myndigheters redogörelser.

Efter vår mening torde därför en mot ofvan nämnda föreskrift i instruktionen

för arméförvaltningen svarande bestämmelse böra träffas med afseende

på extra ordinarie tjänstemän i marinförvaltningen, och synes

den ifrågavarande tjänstgöringen lämpligen kunna förläggas till räkenskapskontoren

vid flottans stationer och kustartilleriregementenas intendentsexpeditioner.

Då det bör förutsättas, att såväl aspirantens proftjänstgöring i

marin förvaltningen som den antagne extra ordinarie tjänstemannens

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 170.

tjänstgöring vid lokalförvaltningarna skall prestera en verklig arbetsprodukt,

synes det icke vara obilligt, att den tjänstgörande härför erhåller

den ersättning, som kan finnas lämplig. V id det förhållande, att

under föreskrifna proftjänstgöringen för anställning i arméförvaltningen

sådan ersättning icke utgår till den tjänstgörande, vilja vi emellertid

icke ifrågasätta ett motsatt förfarande inom marinförvaltningen. Däremot

anse vi ersättning för den extra ordinarie tjänstemannens tjänstgöring

vid lokalförvaltningarna vara så mycket mera berättigad, som

det arbete, för hvithet han eljest kunnat tagas i anspråk inom marinförvaltningen,

betingat en, om än ringa, ersättning i form af gratifikation.

Åt extra ordinarie tjänsteman i arméförvaltningen utgår för

motsvarande tjänstgöring eu ersättning af tre kronor om dagen. Huruvida

detta belopp må kunna anses lämpligt såsom ersättning åt extra

ordinarie tjänsteman i marinförvaltningen för nu ifrågavarande tjänstgöring,

därom torde något yttrande från vår sida i detta sammanhang

icke erfordras, då marinförvaltningens behof af extra ordinarie arbetskraft

torde vara för den närmaste framtiden fylldt.

Vidkommande de grundsatser, hvilka marinförvaltningen ansett böra

vinna tillämpning i fråga om amanuensers och andra extra ordinarie

tjänstemäns ställning och aflöning, vill det synas oss, som om marinförvaltningens

förslag, att amanuensarfvodes begynnelsebelopp borde

beräknas till 1,600 kronor, icke stode i full öfverensstämmelse med

Riksdagens skrifvelser den 14 maj 1907 angående ny aflöningsstat för

statskontoret och angående organisation af arméns centrala förvaltningsmyndighet.

Enligt dessa skrifvelser har Riksdagen ansett det böra beredas

möjlighet att höja de i allmänhet med 1,200 kronor utgående

amanuensarfvodena till högst 2,000 kronor och uttalat, att, i den män

sådant arfvode höjdes, en utsträckning af arbetstiden å tjänsterummet

borde kräfvas. Det af marinförvaltningen föreslagna begynnelsearfvodet

utgör sålunda medeltalet mellan de i Riksdagens skrifvelser afsedda

lägsta och högsta arfvodesbeloppen. Visserligen har marinförvaltningen

för åtnjutande af nämnda begynnelsearfvode förutsatt en daglig tjänstgöringstid

af 4 timmar, och vi vilja icke bestrida, att i jämförelse med

den nuvarande arbetstiden för amanuenserna hos marinförvaltningen eller

3 limmar den föreslagna utsträckta arbetstiden må kunna anses betinga

en arfvodeshöjning till 1,600 kronor. Men efter vår mening vore det

föga lämpligt att i eu bestämmelse, afsedd att inflyta i instruktion eller

arbetsordning, såsom begynnelsearfvode upptaga ett belopp, hvilket eljest

är att räkna såsom medelarfvode, så mycket hellre som vi endast med

tvekan ansett oss böra biträda hvad marinförvaltningen föreslagit be
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 170.

träffande amanuensernas antal. I öfrigt hafva vi intet att erinra med

afseende på ifrågavarande grunder för extra ordinarie tjänstemäns ställning

och aflöning och anse riktigt, att dessa grunder med de ändringar och

tillägg, som må kunna föranledas af hvad vi anfört angående proftjänstgöring

och tjänstgöring vid lokalförvaltningarna samt angående amanuensernas

begynnelsearfvode, vinna uttryck i instruktion eller arbetsordning

för marinförvaltningen.

Utöfver den extra ordinarie arbetskraft, som genom anställandet af

amanuenser och antagandet af andra extra ordinarie tjänstemän skulle

beredas ämbetsverket, har marinförvaltningen föreslagit, att sex ständiga

skrifbiträden (kvinnliga) skulle anställas, ett för biträde vid sifferkollationering

af förrådsredogörelserna mot därtill hörande verifikationer,

ett för biträde med registrering och bokföring å registratorskontoret,

ett för annotation samt ordnande och afsändning af ämbetsverkets dagliga

post och de öfriga för renskrifningsarbete. Dessa biträdens aflöning

har marinförvaltningen beräknat till 1,500 kronor om året för

hvarje biträde.

Det torde böra här erinras, att, sedan Riksdagen i skrifvelse den 23

maj 1906 anhållit, att Kungl. Maj:t måtte låta utreda, huruvida och i

hvad mån personer, hvilka vore hos statens ämbetsverk och myndigheter

på ett stadigvarande sätt sysselsatta med skrifgöromål och dylika

sysslor, kunde beredas någon mera fast anställning, löneregleringskommittén

på uppdrag i nämnda hänseende afgifvit utlåtande och

förslag den 31 oktober 1907 i delen VII af kommitténs betänkanden.

I detta betänkande har kommittén hemställt, att åt biträden, hvilka för

stadigvarande arbetsuppgifter vore hos statsmyndigheter anställda eller

komme att anställas, måtte gifvas en fast ställning, hvarmed borde följa

rätt till vissa förmåner, såsom semester, sjukhjälp och i vissa fall ålderdomsunderstöd

m. in., samt att på Kungl. Maj:t skulle ankomma att,

i den mån befintliga anslag därtill lämnade tillgång, bestämma, om och

i hvilken omfattning sådana fasta biträden, i regeln endast kvinnor, finge

inom ett ämbetsverk anställas. Vidare har kommittén ansett det böra

förutsättas, att anställning såsom fast biträde ej skulle ifrågakomma

annat än för biträde, hvars arbetskraft blefve för statstjänsten utnyttjad

i hufvudsakligen samma omfattning som den ordinarie personalens, och

att för tillstånd till inrättande af sådan biträdesbefattning det borde

knifvas utredning, att behofvet af biträdes arbetskraft till nämnda omfattning

vore af stadigvarande beskaffenhet. Beträffande aflöningsförmånerna

för dylika biträden har kommittén anfört, att begynnelsearfvodet

Fasta

biträden.

s. 64 Kontrollera mot PDF

Vaktmästare.

64 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 170.

för fasta biträden hos myndigheter i Stockholm icke borde sättas lägre

än 1,200 kronor för år, och att arfvodet sedermera skulle, i den mån

sådant funnes af förhållandena påkalladt, kunna efter hand höjas, dock

icke utöfver 1,800 kronor för år.

Då det otvifvelaktigt må anses öfverensstämma med god hushållning

att till utförande af visst arbete icke taga i anspråk högre kvalificerad

och således dyrbarare arbetskraft, än arbetets egen beskaffenhet

kräfver, vill det synas oss, som om vissa enklare inom marinförvaltningen

förefallande göromål, såsom en del diarieföring, verkställande af

siffergranskning, utskrifning af anordningar och dylikt, skulle i något

större utsträckning än hittills kunna verkställas af fasta (kvinnliga) biträden.

Däremot hafva vi icke funnit oss öfvertygade, att för detta

ändamål ett så stort antal fasta biträden skulle vara behöfligt som det

af marinförvaltningen föreslagna. Angående behofvet af ett kvinnligt

skrifbiträde åt registratorn och aktuarien har marinförvaltningen särskildt

framhållit skötseln af och redovisningen för det rätt omfattande lager

af böcker och andra tryckalster, som till försäljning eller utlämning

årligen öfverlämnas till marinförvaltningen. Efter vår mening torde

detta bestyr, hvilket nu tillkommer registratorn och aktuarien, utan

olägenhet kunna efter öfverenskommelse öfverlämnas åt lämplig bokförläggare

eller förlagsbokhandel, såsom det lär vara ordnadt med

distributionen af liknande för armén afsedda tryckalster. I så fall torde

med fog kunna ifrågasättas, om behofvet af biträdande arbetskraft å

registratorskontoret må kunna med afseende på omfattning och stadigvarande

beskaffenhet kräfva anställandet af fast biträde. Vid sådant

förhållande och då för renskrifningsarbete tillfälliga biträden och renskrifningsbyråer

synas böra kunna i afsevärd utsträckning anlitas, anse

vi, att allenast fyra fasta biträden (kvinnliga) behöfva hos marinförvaltningen

anställas; och torde beträffande dessa biträden böra gälla hvad

för sådana biträden i allmänhet kan blifva stadgadt.

Hos marinförvaltningen finnas för närvarande på ordinarie stat

anställda eu förste och två andra vaktmästare. Marinförvaltningen har

nu föreslagit anställande af ytterligare två ordinarie vaktmästare samt

beräknat behofvet af extra vaktmästare till två eller samma antal, som

nu äro i ständig tjänstgöring. Det härför anförda skälet, att marinförvaltningens

afdelningar med deras betydande personal hafva sina

lokaler förlagda i fyra våningar af det af ämbetsverket hufvudsakligen

disponerade huset, och att till afhjkipande af det trängande behofvet

af ökadt utrymme åtgärder vidtagits till förhyrande af lägenheter i ett

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 170.

angränsande hus, synes oss visserligen tala för beliofvet af en ökning

i antalet vaktmästare, men då de åberopade förhållandena lära få anses

vara af öfvergående natur, bör efter vår mening med pröfning af frågan

om förstärkning i den ordinarie vaktmästarepersonalen anstå, till dess

frågan om beredande af lämpliga lokaler för marinförvaltningen vunnit

definitiv lösning. Det nu förefintliga beliofvet af ökad vaktbetjäning

torde kunna tillgodoses genom anlitande af extra vaktmästare. I stället

för de af marinförvaltningen föreslagna två ordinarie och två extra

vaktmästare anse vi alltså fyra extra vaktmästare böra anställas.

Under åberopande af hvad som under utredningen angående arméförvaltningens

omorganisation blifvit af därvid tillkallade sakkunniga

anfördt med afseende på anställandet af departementsskrifvare å artilleridepartementet

för utförande af registrerings- och revisionsarbete, förande

af liggare och förteckningar in. m., har marinförvaltningen föreslagit,

att å dess stat skulle uppföras fyra underofficerare, månadslönare, af

Indika eu borde tjänstgöra å hvardera af intendent-, artilleri-, torpedocli

minafdelningarna. Deras månadslön skulle för år uppgå till samma

belopp som departementsskrifvarnas i arméförvaltningen eller 2,815 kronor,

hvartill efter respektive 5 och 10 års väl vitsordad tjänst borde komma

ett ålderstillägg å 500 kronor.

Med afseende på arten af de göromål, som skulle af nämnda månadslönare

utföras, finna vi det visserligen lämpligt, att dugliga underofficerare

tagas i anspråk för dessa göromål, Indika icke synas kräfva någon högre

och dyrbarare utbildning. Däremot kunna vi icke underlåta att uttala

vissa betänkligheter beträffande det sätt, på hvithet marinförvaltningen

ansett månadslönarnas ställning böra ordnas. Enligt marinförvaltningens

förslag skulle fyra underofficerare förordnas att tills vidare tjänstgöra

såsom månadslönare och sålunda kunna, när så funnes lämpligt, åter

flyttas öfver på aktiva staten. Då häraf synes framgå, att dessa underofficerares

anställning såsom månadslönare komme att blifva af mera

tillfällig art, torde det vara mindre lämpligt att å ordinarie stat för

dem uppföra lön med rätt till ålderstillägg. Äfven de föreslagna aflöningsbeloppen.

kunna framkalla en viss tvekan vid jämförelse med de

förmåner, hvilka tillgodokomma kommenderad personal af motsvarande

grad. Med afseende pa dessa lönebelopp har marinförvaltningen hänvisat

till departementskrifvarna å arméförvaltningens artilleridepartement.

Det bör dock erinras, att nämnda departementsskrifvare ansetts böra

tillhöra artilleriets tygstater och likställas med tygförvaltare vid Stockholms

tygstation. Angående aflöningen åt de föreslagna månadslönarna

Bih. till lliksd. Prot. 1908. 1 Sami. 1 Afä. IM Iläft. 9

Månads
lönare.

s. 66 Kontrollera mot PDF

Förenklingar

i arbetssättet.

66 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 170.

lär något vidare yttrande å vår sida icke erfordras vid det förhållande,

att efter vår mening denna aflöning icke bör upptagas å marinförvaltningens

stat, lika litet som departementsskrifvarnas aflöning funnit plats

i arméförvaltningens stat, utan torde nödiga medel för anställandet åt

underofficerare såsom månadslönare i marinförvaltningen lämpligen böra

utgå af anslaget till aflöning för flottans kårer och stater.

Genom marinförvaltningens civilafdelnings organisation i enlighet

med de af oss nu angifna grunder skulle en så afsevärd förstärkning

af ämbetsverkets ordinarie civila tjänstemannapersonal vinnas, att efter

vår mening behofvet af sådan arbetskraft må kunna anses blifva pa ett

tillfredsställande och för en längre tid beståndande sätt afhjälpt under

förutsättning, att denna arbetskraft fullt effektivt utnyttjas. I sådant

hänseende hafva vi föreslagit sådan anordning i fråga om tjänstemännens

anställning, att hvarje tjänsteman må kunna placeras där han behöfves

eller anses företrädesvis passande. Till ett rätt utnyttjande af

arbetskraften torde jämväl höra, att arbetstiden lämpligen utsträckes, och

att förenklingar i afseende på arbetssättet vidtagas, i den män sådana

kunna finnas erforderliga och ändamålsenliga. Om utsträckning af arbetstiden

få vi anledning'' att yttra oss i annat sammanhang. Här anse

vi oss böra beträffande arbetssättet framhålla, att inom marinförvaltningen

omständigheterna redan framkallat behofvet af åtskilliga förenklingar,

hvilka, såvidt vi erfarit, visat sig arbetsbesparande och ändamålsenliga.

Sålunda är protokollsföringen i betydlig mån inskränkt och

i de flesta fall ersatt med föredragningslistor, å hvilka besluten tecknas,

hvarjämte tryckta formulär i rätt stor utsträckning funnit användning

för såväl koncept som utgående skrivelser, där så kunnat ske. Med

erinran därom, att frågan om förenkling i vissa hänseenden af arbetssättet

hos de centrala ämbetsverken varit föremål för behandling af

löneregleringskommittén, som i delen I af kommitténs betänkande!! framhållit

åtskilliga synpunkt'', hvilka vunnit beaktande, bland annat, i kungl.

cirkuläret den 22 mars 1907 angående affattandet af utlåtanden, skrivelser

in. m. i ämbetsärenden, anse vi oss emellertid böra hemställa, att

i instruktion för marinförvaltningen bestämmelse må — i likhet med hvad

som föreskrifves i instruktionen för arméförvaltningen den 11 oktober

1907, § SO mom. 2 — meddelas därom, att såväl vid utarbetandet af

arbetsordning som allt framgent skall iakttagas, att sådana förenklingar

i arbetsfördelningen och arbetssättet, som kunna finnas erforderliga och

ändamålsenliga, skola i största möjliga utsträckning vidtagas.

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 170.

Då vi härefter öfvergå till frågan om de aflöningsförmåner å stat,

hvilka efter vår mening böra tillkomma den ordinarie personalen vid

marinförvaltningens civilafdelning, hafva vi i sådant hänseende att först

redogöra för vår uppfattning beträffande aflöningen åt afdelningschefen.

Marinförvaltningen, som enligt nådigt bref den 21 juni 1907 haft

att vid uppgörandet af förslag till lönereglering för ämbetsverkets civila

ämbets- och tjänstemän tillämpa, i den mån sådant kunde ske, enahanda

aflöningsgrunder och villkor, som af sistlidet års Riksdag godkänts i fråga.

om statskontorets personal och arméförvaltningens civila personal, har

utgått från att amiralitetsrådet, som förutsattes skola fortfarande vara

chef för civilafdelningen och kansliet, borde, sedan en väsentlig del af

hans hittillsvarande åligganden öfverflyttats på marinöfverintendenten,

kunna likställas med statskommissarie!* i statskontoret och krigsråd i

arméförvaltningen. Marinförvaltningen har därför föreslagit aflöningsförmånerna

för amiralitetsrådet till likhet med hvad som blifvit bestämdt

för tjänsteman i tredje normala lönegraden.

Af hvad vi förut anfört angående organisationen af marinförvaltningens

civilafdelning och den ställning inom ämbetsverket, som efter

vår mening borde tillkomma chefen för denna afdelning, torde

framgå, att vi icke kunnat dela marinförvaltningens uppfattning i nu

ifrågavarande hänseende. Genom ett återbördande åt civilafdelningen,

på sätt vi föreslagit, af den från amiralitetsrådets handläggning till

marinöfverintendenten öfverflyttade betydande gruppen af kamerala ärenden

skulle det stöd, marinförvaltningen i denna öfverflyttning funnit

för sin uppfattning, komma att bortfalla. Men än viktigare synes oss

vara, att civilafdelningens chef må komma att inom marinförvaltningen

intaga den ställning, som vederbör. Den centrala ledningen af flottans

och kustartilleriets ekonomiska angelägenheter samt öfvervakandet af

användningen af och redovisningen för de betydande medel, hvilka anvisas

å riksstatens femte hufvudtitel, må väl kunna anses såsom den

mest maktpåliggande af marinförvaltningens uppgifter; och ansvaret i

dessa hänseenden torde, näst marinförvaltningens chef, få uppbäras

hufvudsakligen af ämbetsverkets civile ledamot. Vi hafva därför, på

sätt förut är angifvet, ansett chefen för civilafdelningen böra i det hela

likställas med de civilmilitära cheferna för intendent- och ingen] örafdelningarna.

Däraf synes ock böra följa, att civilafdelningens chef,

hvilken vi ansett kunna benämnas marinöfverkommissarie, i aflöningshänseende

jämställes närmast med marinöfverintendenten.

Enligt staten för marinintendenturkåren utgå aflöningsförmånerna

för marinöfverintendenten med lön 6,000 kronor, dagaflöning 2,190

Aflöningsförmåner

för

ordinarie

personal.

s. 68 Kontrollera mot PDF

Utsträckt

arbetstid.

68 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 170.

kronor och inkvarteringsbidrag 1,200 kronor, tillhopa 9,390 kronor.

Vid jämförelse mellan, å ena sidan, begynnelselönen för en tjänsteman

i tredje lönegraden, såsom marinförvaltningen föreslagit, eller 8,100

kronor och, å andra sidan, de aflöningsförmåner, livilka enligt staten för

arméförvaltningen tillkomma chefen för dess civila personal, 11,000

kronor, synes oss ett lönebelopp af 9,500 kronor, hvilket ganska nära

sammanfaller med aflöningsförmånerna för marinöfverintendenten, vara

lämpligt och väl afpassadt. Med hänsyn till nu angifna förhållanden

hafva vi alltså funnit oss böra föreslå, att chefen för marinförvaltningens

civilafdelning må erhålla en aflöning af 9,500 kronor, hvilket belopp,

med beaktande af den vid 1907 års Riksdag för statskontoret och arméförvaltningens

civila personal godkända indelningen i aflöningstitlar,

synes böra fördelas sålunda:

lön 6,000 kronor, tjänstgöringspenningar 2,700 kronor och ortstillägg

800 kronor.

Såsom förut är nämndt, skulle under civilafdelningens chef närmaste

inseendet öfver afdelningens kameralbyrå, enligt den af oss föreslagna

organisationen, utöfvas af en tjänsteman med ställning i hufvudsak

jämförlig med krigsrådets å arméförvaltningens civila departements kameralbyrå.

Denne tjänsteman, för hvilken vi också föreslagit benämningen krigsråd,

synes böra i aflöningshänseende jämställas med nämnda krigsråd och sålunda

å stat uppföras i tredje lönegraden. Af öfriga tjänstemannapersonalen

med undantag af advokatfiskalen, hvilken torde fortfarande böra åtnjuta

arfvode, skulle efter vår mening kamrerare]!, förste revisorn och de tre

sekreterarna tillhöra andra lönegraden samt fyra revisorer, tre notarier,

en bokhållare, en marinkassör och en registrator, tillika aktuarie, tillhöra

första lönegraden. För samtliga ifrågavarande tjänstemän äfvensom för

ordinarie vaktmästare böra aflöningsförmånerna bestämmas i likhet med

hvad sistlidet års Riksdag beslutat i fråga om befattningar i motsvarande

grader å statskontorets och arméförvaltningens lönestater.

Beträffande advokatfiskalens arfvode har marinförvaltningen föreslagit

eu höjning med 500 kronor från nuvarande 2,500 kronor till

3,000 kronor eller samma belopp, hvartill arfvodet för ombudsmannen

hos arméförvaltningen af 1907 års Riksdag höjdes. De af marinförvaltningen

anförda skälen synas oss väl grundade, särskild! i betraktande

däraf att arfvodet åt arméförvaltningens ombudsman före nämnda höjning

utgick med allenast 2,000 kronor. Ad finna oss därför böra biträda

marinförvaltningens förslag i denna del.

I Riksdagens skrivelser den 14 maj 1907 angående löneregleringar

för statskontorets personal och arméförvaltningens civila personal är

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 170.

tillkäunagifvet, att Riksdag-en uppställt såsom förutsättning för de godkända

lönestaternas trädande i kraft, att Kungl. Maj:t dessförinnan

skulle meddela föreskrift därom, att samtliga ordinarie tjänstemän och

betjänte skulle, i den mån ej undantag kunde anses böra stadgas

eller för särskilda fall efter pröfning medgifvas, vara å tjänsterummet

tillstädes minst 6 timmar hvarje söckendag. Under hänvisning till hvad

Riksdagen i skrifvelsen angående ny aflöningsstat för statskontoret anfört

angående uttrycket: »i den mån ej undantag kunna anses böra

stadgas eller för särskilda fall efter pröfning medgifvas», anse vi i

likhet med marinförvaltningen, att enahanda föreskrift angående utsträckt

arbetstid bör förutsättas för tillämpningen af ny aflöningsstat

för marinförvaltningens civilafdelning.

I sammanhang med frågan om utsträckt arbetstid torde böra erinras,

att i instruktionen för arméförvaltningen den 11 oktober 1907, § 26,

föreskrifter meddelats dels angående den tid, under hvilken kassan och

registratorsexpeditionerna skola dagligen hållas för allmänheten öppna,

dels angående viss för departementschef och föredragande bestämd, till

allmänhetens mottagande afsedd tid. Då motsvarande föreskrifter torde

få anses lämpliga äfven för marinförvaltningen, hafva vi icke velat

underlåta att härå fästa uppmärksamheten för den åtgärd, som förhållandena

inom marinförvaltningen må anses böra föranleda.

Med afseende på de villkor och bestämmelser, hvilka ansetts böra Aflönmgsviiigälla

för åtnjutande af de ifrågasatta aflöningsförmånerna, har marin- k”ari°rp°JLdl''

förvaltningen afgifvit förslag, som nära ansluter sig till hvad som i sonai.

sådant hänseende beslutats angående nya lönestaterna för statskontoret

och arméförvaltningen. Vissa delar af detta marinförvaltningens förslag

föranleda å vår sida till följande anmärkningar.

Enligt marinförvaltningens förslag skulle med ordinarie befattning

ej få förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse

för verk eller bolag, som vore med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller

blifvit såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman

i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag

som hälst, såframt ej, hvad anginge amiralitetsrådet, Kungl. Maj:t och,

hvad anginge innehafvare af annan befattning, marinförvaltningen funne

uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas.

I öfverensstämmelse med den af oss föreslagna organisationen

af marinförvaltningens civilafdelning torde i denna punkt orden: »hvad

angår amiralitetsrådet», böra utbytas mot orden: »hvad angår marinöfverkommissarien

och krigsrådet».

O

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Vikariatsersättningar.

m. m.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 170.

Af samma skäl synes den föreslagna bestämmelsen angående tjänstemännens

rätt att åtnjuta semester böra erhålla denna hädelse: »tjänstemännen

äga årligen, när sådant utan hinder för göromålens behöriga

gång kan ske, åtnjuta semester, marinöfverkommissarien, krigsrådet

och tjänstemännen af andra lönegraden en hvar under eu och eu half

månad samt tjänstemännen af första lönegraden under en månad».

I öfrigt hafva vi icke funnit något att erinra mot marinförvaltningens

ifrågavarande förslag till aflöningsvillkor. Men med anledning

af hvad marinförvaltningen anfört därom, att tjänsteinnehafvare, som

komma att tillträda sin befattning efter den föreslagna nya lönestatens

trädande i kraft, borde beredas rättighet att inträda i civilstatens pensionsinrättning

och genom särskild föreskrift befrias från skyldigheten

att inträda såsom delägare i flottans pensionskassa, anse vi oss emellertid

böra fästa uppmärksamheten därå, att 1907 års Riksdag i sammanhang

med antagandet af lag angående civila tjänsteinnehafvares rätt till pension

godkänt Kung!. Maj:ts förslag, att civilstatens pensionsinrättning,

efter hand som den kvarstående tjänstemannapensioneringen upphörde,

borde ombildas till en pensionskassa, afsedd uteslutande för pensionering

af tjänsteinnehafvares vid civilstaten änkor och barn. Någon rätt för

marinförvaltningens civila tjänstemän att inträda såsom delägare i civilstatens

pensionsinrättning kan således numera icke ifrågakomma. Däremot

torde, på sätt marinförvaltningen anfört, dessa tjänstemän böra

uttryckligen befrias från skyldighet att inträda i flottans pensionskassa.

I marinförvaltningens stat för innevarande år finnes uppfördt ett

anslag af 8,500 kronor till »vikariatsersättning, renskrifning, flitpenningar

och tillfälliga biträden». Med uteslutande af detta anslag torde i ny

stat för marin förvaltningen böra uppföras ett anslag till »vikariatsersättning,

arfvoden åt extra ordinarie tjänstemän och biträden samt renskrifningskostnad

m. in.», hvithet anslag vi beräknat på följande sätt.

För ersättning åt vikarier under ordinarie tjänstemäns semester

skulle erfordras: för marinöfverkommissarien 337 kronor 50 öre, för

krigsrådet 312 kronor 50 öre, för fem tjänstemän i andra lönegraden

1,125 kronor och för tio tjänstemän i första lönegraden 1,250

kronor, eller tillhopa 3,025 kronor.

Till arfvode åt en hvar af fem amanuenser torde böra efter medeltalet

mellan de i Riksdagens ofvan åberopade skrivelser den 14 maj

1907 afsedda lägsta och högsta arfvoden beräknas ett belopp af 1,600

kronor eller tillhopa 8,000 kronor, hvar jämte till arfvodesfyllnad åt

amanuenser under förordnande att uppehålla ordinarie tjänst samt till

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 170.

71

ersättning åt vikarier för amanuenser under semester och sjukdomsfall

torde böra afses lämpligt belopp, förslagsvis 2,750 kronor. Då härtill

lägges för gratifikationer åt fyra andra extra ordinarie tjänstemän 600

kronor för hvardera eller tillhopa 2,400 kronor, skulle till godtgörelse

åt extra ordinarie tjänstemän erfordras sammanlagdt 13,150 kronor.

Däremot hafva vi icke ansett oss kunna, på sätt marinförvaltningen

föreslagit, beräkna särskild t belopp till löneförhöjning åt amanuenserna.

För fyra fasta biträden (kvinnliga) hafva vi beräknat, i öfverensstämmelse

med förut angifna grunder, arfvode efter 1,800 kronor med

tillhopa 7,200 kronor. Vidare hafva vi ansett oss böra för aflönande

af vikarier för dessa biträden vid semester och, inom vissa gränser, vid

sjukdomsfall upptaga ett belopp af förslagsvis 725 kronor.

Marinförvaltningen har beräknat ett belopp af 2,000 kronor för

extra renskrifningskostnader. Med hänvisning till hvad vi här ofvan

anfört i fråga om det antal fasta biträden, som borde i marinförvaltningen

anställas, och med hänsyn därtill, att, efter hvad oss meddelats, utgifter

till betydande belopp för renskrifning af kontrakt och dylika handlingar,

afseende fartygsbyggnader, under en längre följd af år blifvit

bestridda af anslagen till dessa byggnader, hvilket förfaringssätt synes

böra upphöra, anse vi detta belopp böra höjas till 4,000 kronor och

anvisas för tillfälliga biträden och renskrifningskostnad.

Slutligen torde såsom följd af vårt förslag att tillgodose behofvet

af ökad vaktbetjäning genom anställandet af fyra extra vaktmästare

böra upptagas arfvode åt dessa med 600 kronor för hvardera, tillhopa

2,400 kronor.

Efter denna beräkning skulle till vikariatsersättning, arfvoden åt

extra ordinäre tjänstemän och biträden samt renskrifningskostnad m. in.

behöfva i staten upptagas ett anslag af 30,500 kronor.

Något anslag till bestridande af kostnaden, för skrifmaterialier,

expenser m. m. har hittills icke funnits upptaget i marinförvaltningens

stat, utan har för detta ändamål marinförvaltningen erhållit andel af

det bland diverse anslag å riksstatens femte hufvudtitel uppförda förslagsanslaget

till skrifmaterialier och expenser m. m. Det synes oss

emellertid vara mera lämpligt, att särskildt anslag för nämnda ändamål

anvisas i marinförvaltningens stat, hvilket anslag torde kunna upptagas

till 8,000 kronor eller samma belopp, som för innevarande år är för marinförvaltningen

beräknadt af ofvannämnda förslagsanslag.»

Skrifmaterialier,

expenser

m. m.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

MarinfÖrvalt
ningen.

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 170.

De sakkunniga hafva vidare till jämförelse upptagit antalet ordinarie

och extra ordinarie personal å marinförvaltningens civilafdelning

enligt

(Marin förvaltningens

De sakkunnigas

förslag:

förslag:

chef: marinöfverkommissarie ..................

—

l

tjänsteman af 3:dje lönegraden ............

................... l

l

tjänstemän af 2:dra » ............

5

o af lista » ............

..................... 8

10

advokatfiskal..............................................

................... 1

15

_____________1 18

extra ordinarie tjänstemän .....................

.....................11

9

fasta biträden (kvinnliga)........................

..................... (i

17

4 13

månadslönare................................................

4

vaktmästare, ordinarie ............................

3

» extra ordinarie...............

2

7

4 7

Summa

43

38.

I sitt öfver de sakkunnigas betänkande afgifna utlåtande den 21

mars 1908 har marinförvaltningen funnit sig böra biträda de sakkunnigas

förslag i afseende å organisationen af civilafdelningen, dock att,

beträffande de sakkunnigas uttalande därom, att civilledamoten borde

hafva skyldighet att i vissa hänseenden inträda såsom ställföreträdare för

chefen, när denne vore frånvarande, förvaltningen icke ansett sig böra

upptaga till bedömande denna fråga, hvilken torde blifva föremål för

pröfning vid affattande af förslag till ny instruktion för ämbetsverket.

Vidare har marinförvaltningen ansett den föreslagna benämningen wnarinöfverkommissarie»

lämpligen böra utbytas mot »förste amiralitetsråd»

äfvensom att i stället lör den likaledes föreslagna benämningen »krigsråd»

borde bibehållas benämningen amiralitetsråd, hvilken icke, på sätt

de sakkuniga antagit, under en jämförelsevis senare tid införts, utan

fastmera, såsom redan under 1600-talet varande benämning å ledamot

i amiralitetskollegium, hade historisk häfd.

De sakkunnigas uttalanden i fråga om kompetensvillkor för anställning

i civil tjänstemannabefattning samt angående e. o. tjänstemän har

marinförvaltningen förklarat ej föranleda till någon erinran.

I fråga om fasta biträden har marinförvaltningen, som ansett sig

ej böra vidhålla sitt förslag om anställande å registratorskontoret af ett

fast biträde, föreslagit, att i staten för ämbetsverket upptoges 4 fasta

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 170.

biträden och att för sådant biträde fastställdes lön, 1,000 kronor, tjänstgöringspenningar,

500 kronor, samt två ålderstillägg, hvartdera å 150

kronor, efter respektive 5 och 10 års väl vitsordad tjänstgöring, äfvensom

att dessa biträden tillerkändes rätt till pension efter vissa grunder.

Beträffande behofvet af vaktmästare har marinförvaltningen vidhållit

hvad ämbetsverket därutinnan anfört i sitt den 25 september 1907

afgifna förslag. Med fästadt afseende därå, att enligt den föreslagna

organisationen ämbetsverkets verksamhetsområde betydligt utvidgades

och att denna utvidgning komme att kräfva än ytterligare utvidgade

lokaler för ämbetsverket, som dock redan nu disponerade, förutom den

af de sakkunniga anmärkta, i angränsande hus förhyrda lägenheten,

bestående af 8 rum, i det åt ämbetsverket upplåtna hus 37 rum, har

marinförvaltningen ansett att, äfven om lämpligare lokaler i en framtid

blefve ämbetsverket anvisade, behofvet af vaktbetjäning icke kunde blifva

mindre än hvad ämbetsverket i berörda förslag beräknat.

Under förutsättning att, såsom de sakkunniga föreslagit, nödiga medel

för anställande af månadslönare vid marinförvaltningen funnes böra utgå

från anslaget till aflöning för flottans kårer och stater, har marinförvaltningen

icke haft något att erinra däremot, att i marinförvaltningens stat

icke upptoges aflöning till månadslönarna; men har marinförvaltningen

hållit före att, för att ifrågavarande viktiga behof verkligen skulle blifva

tillgodosedt, det vore nödvändigt att utverka Riksdagens medgifvande

därtill, att aflöning till afdelningsskrifvare i marinförvaltningen, hvilkas

antal på grund af den erfarenhet, som efter nautiska afdelningens tillkomst

vunnits beträffande arbetet å denna afdelning, borde ökas med

en utöfver de fyra, marinförvaltningen förut föreslagit, måtte intill ett

belopp af sammanlagd t 14,075 kronor utgå af nyssnämnda anslag.

Därjämte har det synts förvaltningen, att afdelningsskrifvare borde tillläggas

dels rätt till ålderstillägg efter 5 och 10 års väl vitsordad tjänstgöring

med 500 kronor hvardera gången, dels ock, på sätt skulle hafva

medgifvits departementsskrifvarne i arméförvaltningen, rätt att i fråga

om ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, de i marinförvaltningen redan

innehaft befattning, motsvarande afdelningsskrifvares.

I anledning af de sakkunnigas uttalande, att utgifter till betydande

belopp för renskrifning af kontrakt och dylika handlingar afseende fartygsbyggnader

under en längre följd af år blifvit bestridda af anslagen

till dessa byggnader, men att detta förfaringssätt syntes böra upphöra,

samt den i anledning häraf af de sakkunniga föreslagna ökningen från

det af marinförvaltningen för extra renskrifningskostnader beräknade

beloppet af 2,000 kronor till 4,000 kronor, har marinförvaltningen anfört,

Bill. till Bilcsd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Af cl. 134 Höft. 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 170.

att utgifterna för renskrifning eller mångfaldigande af ifrågavarande,

oftast mycket vidlyftiga handlingar syntes ämbetsverket så nära beröra

anskaffningskostnaden för fartygen, att de rätteligen borde utgå af anslagen

till fartygsbyggnaderna, men att eljest för extra renskrifningskostnader

måste beräknas ett väsentligt högre belopp än det af de sakkunniga

föreslagna, i allt fall ej under 7,000 kronor.

Det af de sakkunniga beräknade arfvodet af 600 kronor till hvar

och en af de extra vaktmästarne har marinförvaltningen ansett vara för

lågt tilltaget, alldenstund dessa vaktmästare, som beräknades tjänstgöra

omkring 300 dagar om året, redan nu åtnjöte en ersättning af 2 kronor

50 öre om dagen och arfvodet alltså ej kunde beräknas lägre än

750 kronor.

Marinförvaltningen har, under förutsättning att aflöning till 4 fasta

biträden och 4 vaktmästare, på sätt förvaltningen föreslagit, uppfördes

i marinförvaltningens stat äfvensom att ålderstillägg till de fasta biträdena

komme att utgå af förslagsanslaget till ålderstillägg, beräknat

anslaget till »vikariatsersättning, arfvoden till extra ordinarie tjänstemän

och biträden samt renskrifningskostnad m. in.» sålunda:

För ersättning åt vikarier under ordinarie tjänstemäns

semester ................................................................................... kr. 3,025: —

» godtgörelse åt extra ordinarie tjänstemän..................... » 13,150: —

» ersättning åt vikarier under fasta biträdens semester » 725: —

» extra renskrifningskostnader ............................................. » 2,000: —

)) godtgörelse till extra vaktmästare.................................... » 1,500: —

eller sammanlagdt till ett belopp af................................. kronor 20,400: —

Skillnaden mellan marinförvaltningens och de sakkunnigas beräkning

af detta anslag beror dels därpå, att marinförvaltningen å ordinarie

stat upptagit de fasta biträdena och två af de af de sakkunniga

föreslagna extra vaktmästarne, motsvarande detta en minskning uti ifrågavarande

anslag af 8,400 kronor, dels därpå att marinförvaltningen,

som ansett i samband med fartygs byggande erforderligt renskrifningsarbete

fortfarande böra gäldas af vederbörande byggnadsanslag, upptagit

extra renskrifningskostnaden till 2,000 i stället för af de sakkunniga

beräknade 4,000 kronor, och dels slutligen därpå, att marinförvaltningen

beräknat ersättningen till de af förvaltningen upptagna

två extra vaktmästarne till 1,500 kronor om året i stället för af de

sakkunniga föreslagna 1,200 kronor.

Uti de sakkunnigas förslag att i marinförvaltningens stat införa en

anvisning till skrifmaterialier och expenser m. m. å 8,000 kronor har

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj ds Nåd. Fr oposition N:o 170.

marinförvaltningen ej kunnat instämma. Frånsedt att utgiftsposten vore

för lågt beräknad, ity att utgifterna för ifrågavarande ändamål, Indika

redan för innevarande år vore förslagsvis upptagna till ett belopp af

12,000 kronor, måste med den omfattning, ämbetsverket enligt förslaget

skulle erhålla, betydligt stiga, vore densamma af sådan natur, att den

kunde mycket växla; hvarför det vore lämpligt, att för ändamålet förslagsvis

anvisade medel funnes att tillgå. Riktigast syntes det marinförvaltningen

vara att, såsom hittills och i likhet med hvad som ägde

rum beträffande sjöförsvarsdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts

kansli och departementets kommandoexpedition samt öfriga marinen tillhörande

ämbetsmyndigheter, för ifrågavarande ändamål anvisades till

marinförvaltningen från det å femte hufvudtitelns stat uppförda förslagsanslaget

till skrifmaterialier och expenser m. m. ett förslagsvis beräknadt

belopp, likasom ock fortfarande — hvarutinnan de sakkunnige ej

ifrågasatt någon ändring — för uppvärmning, belysning och renhållning

i marinförvaltningen torde böra anvisas medel från förslagsanslaget

å samma hufvudtitel till uppvärmning, belysning, renhållning samt tvättoch

badinrättningar.

Slutligen har marinförvaltningen tillkännagifvit, att de sakkunnigas

förslag i öfrigt icke föranledt till någon erinran från marinförvaltningens

sida.

Staten för marinförvaltningen för år 1908 samt staten för förvaltningen

enligt dess förslag den 25 september 1907, enligt de sakkunnigas

förslag och enligt marinförvaltningens förslag den 21 mars 1908, samtliga

jämväl upptagande nu gällande aflöningsförmåner för en å artilleriafdelningen

anställd kemist och arfvode åt chefen för fortifikationsafdelningen,

hafva följande utseende.

Stat för

marinförvaltningen

för år

1908. Marinförvaltningens

och de

sakkunnigas

förslag till

ny stat.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 170.

Stat

för marinförvaltningen för år 1908.

Tjänst-

Missräk-

Lön.

Arfvode.

görings-

nings-

Summa.

pennin-

pennin-

«

gar.

gar.

Kr. | ö.

Kr. | ö.

Kr. | ö.

Kr.

Ö.

ICr.

Ö.

Artilleriafdelningen.

^Efter 5, 10, 15 och

4,500

500

5,000

1 kemist ........................

—

—

\ tjänstgöring kan lö- I nen höjas hvarje gång

F ortiflkationsafdel-

l med 500 kronor.

ningen.

1 chef ...........................

—

—

1,000

—

—

—

—

—

1,000

—

Civil- och intendent-

afdelningarua samt

kansliet.

1 amiralitetsråd...............

4,400

—

—

—

2,000

—

—

—

6,400

—

/Efter 5 år kan lönen

\ höjas med 600 kronor.

1 kamrerare ..................

3,000

_

_

1,500

_

4,500

_

| Efter 5 år kan lönen

1 höjas med 500 kronor

1 kassör och bokhållare...

1,800

—

—

—

1,200

—

500

—

3,500

—

J och efter 10 år med

2 revisorer och bokhållare

1,800

—

—

—

1,200

—

—

—

6,000

—

J ytterligare 500 kronor.

/"Efter 5 år kan lönen

I höjas med 500 kro-

1 sekreterare ..................

3,000

—

_

—

1,500

_

—

_

4,500

_

1 advokatfiskal, som tillika

1 med ytterligare 500

förrättar advokatfiskals- göromålen vid Stock-

holms station...............

—

—

2,500

—

—

—

—

—

2,500

—

Efter 5 år kan lönen

1 notarie ........................

1,800

—

—

—

1,200

—

—

—

3,000

—

höjas med 500 kro-

1 registrator och aktuarie

1,800

—

—

—

1,200

—

—

—

3,000

> nor och efter 10 år

med ytterligare 500

’ kronor.

Yaktbetjäning.

1 förste vaktmästare ......

800

—

—

—

300

—

—

—

1,100

f Efter 5 år kan lönen

2 vaktmästare ...............

500

—

—

300

—

—

—

1,600

höjas med 100 kro- [ nor.

Till vikariatsersättning,

renskrifning, flitpennin- gar och tillfälliga bi- träden ........................

8,500

Summa kronor

| j

50,600

Anmärkning : Marinförvaltningen tillhörande personal af officers-, mariningenjör-, marinintendenturoch

marinläkarkårerna åtnjuter aflöning å andra stater.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 170.

77

Marinföryaltningens

förslag d. 2b!& 07 till

Stat

Arfvo-

Tjänst-

den eller

görings-

Orts

_

missräk-

Lön.

pennin-

tillägg.

nings-

Summa.

gar

pennin-

gar

Kr.

Ö.

Kr.

|ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

o.

Årtilleriafdelningen.

[Efter 5, 10, 15 och 20

1 kemist ........................

4,500

—

500

—

—,

—

—

—

5,000

—

1 års tjänstgöring kan

| lönen höjas hvarje

[ gång med 500 kronor-

F ortifikationsafdel-

ningen.

1 chef ...........................

—

—

—

—

—

—

1,000

—

1,000

—

Marinförvaltningens

(ifrigt civila personal.

1 amiralitetsråd...............

5,000

—

2,500

—

600

—

—

—

8,100

—

(Efter 5 år kan lönen

\ höjas med 600 kronor.

1 tjänsteman, i 2:a löne-

3,600

1,800

400

5,800

/Efter 5 år kan lönen

graden ........................

—

—

—

—

—

—

I höjas med 500 kronor

4 dito ...........................

14,400

—

7,200

—

1,600

—

—

—

23,200

—

i och efter 10 år med

(ytterligare 500 kronor.

1 tjänsteman i l:a löne- graden ........................

2,200

_

1,500

_

300

_

_

—

4,000

_

[''Efter 5 år kan lönen

I höjas med 500 kronor,

6 dito ...........................

13,200

—

9,000

—

1,800

—

—

—

24,000

—

J efter 10 år med ytter-

1 d:o amiralitetskassör ...

2,200

—

1,500

—

300

_

500

—

4,500

—

\ ligare 500 kronor och

1 efter 15 ar med än yt-

1 advokatfiskal, som tillika

(.terligare 500 kronor.

förrättar advokatfiskals- göromålen vid Stock- holms station...............

_

_

_

_

, .

3,000

_

3,000

_

Till vikariatsersättning,

arfvoden till extra ordi- narie tjänstemän, tillfäl- liga biträden och ren- skrifningskostnad.........

31,000

31,000

1 förste vaktmästare ......

900

—

450

—

150

—

—

—

1,500

—

1 vaktmästare ...............

700

—

350

—

150

—

—

—

1,200

—

(Efter 5 år kan lönen

3 dito ...........................

2,100

—

1,050

—

450

—

—

—

3,600

—

\ höjas med 100 kronor.

Underofficerare, månads- lönare, & intendent-, ar- tilleri-, min- och torped-

utdelningarna.

2,815

2,815

,Efter 5 år kan lönen

1 underoff., månadslön......

—

höjas med 500 kronor

3 dito, dito ......

8,445

—

—

—

—

—

—

—

8,445

—

\ och efter 10 år med yt- \ terligare 500 kronor.

Summa kronor] 60,060

—

25,850

5,750

—

35,500

—

127,160

—

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Alun, 1

Anm, 2,

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 170.

• Öfrig till marinförvaltningen hörande personal, nämligen:

A intendentafdelning en:

chef: marinöfverintendenten,

personal af marinintendenturkåren efter behof,

Å artilleriafdelning en:

chef: en regementsofficer af flottan,

officerare och underofficerare af flottan och kustartilleriet efter behof,

A torped- och minafdelning ärna:

chef för hvardera: en regementsofficer af flottan,

officerare och underofficerare af flottan efter behof,

A fortifikations af delning eu:

chef: en regementsofficer vid fortifikationen,

officerare och underofficerare vid fortifikationen efter behof,

alla å afdelningen placerade af chefen för fortifikationen,

A ingenjör af delning en:

chef: marinöfverdirektören,

personal af mariningenjörkåren efter behof,

A sanitetsafdelning en:

chef: marinöfverläkaren,

personal af marinläkarekåren efter behof,

A nautiska afdelningen:

chef: en regementsofficer af flottan,

åtnjuter aflöning från andra stater.

Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så

förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå, hvarjämte å lönen afdrages

årligen.

länge denna

100 kronor

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 170.

De sakkunnigas

Förslag till

Stat

Lön

Tjänst-

görings-

pennin-

Orts-

tilläg-g;.

Arfvoden

eller fel- räknings-

Summa.

gar.

pennin-

gar.

Kr. | ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

Artilleriafdelningen.

(Efter 5, 10,15 och20

1 kemist...........................

4,500

—

500

—

—

—

—

—

5,000

—

1 års tjänstgöring kan

j lönen höjas hvarje

Fortiflkationsafdel-

{ gång med 500 kr.

ningen.

1 chef.............................

—

—

—

—

—

—

1,000

—

1,000

—

Civilafdelningen.

Chef: marinöfverkommissa-

rien..............................

6,000

—

2,700

—

800

—

—

—

9,500

—

1 krigsråd........................

5,000

—

2,500

—

600

—

—

—

8,100

—

/Efter 5 år kan lönen

\ höjas med 600 kr.

1 tjänsteman i 2:alönegraden

3,600

—

1,800

—

400

—

—

—

5,800

—

Efter 5 år kan lönen

1 höjas med 500 kr.

4 d:o ...............................

14,400

2,200

—

7,200

1,500

—

1,600

—

—

—

23,200

—

j och efter 10 år med

ytterligare 500 kr.

1 tj ans teman i 1 :a lönegraden

—

—

300

—

—

—

4,000

—

1 Efter 5 år kan lönen

8 d:o ...............................

17,600

—

12,000

—

2,400

—

—

—

32,000

—

1 höjas med 500 kr.,

| efter 10 år med yt-

1 d:o marinkassör ............

2,200

—

1,500

—

300

—

500

—

4,500

—

J terligare 500 kr. o ch

1 advokatfiskal, som tillika

efter 15 år med än

förrättar advokatfiskals- göromålen vid Stockholms

station .........................

3,000

—

3,000

—

ytterligare 500 kr.

1 förste vaktmästare.........

900

—

450

—

150

—

—

—

1,500

_

1 vaktmästare ..................

700

—

350

—

150

—

—

—

1,200

—

) Efter 5 år kan lönen

1 d:o ..................

700

—

350

—

150

—

—

—

1,200

—

J höjas med 100 kr.

Till vikariatsersättning, arf-

voden till extra ordinarie

tjänstemän och biträden

samt renskrifningskost- nad m. m......................

30,500

Till skrifmaterialier och ex-

penser m. m.................

—

—

—

—

—

—

—

—

8,000

—

Summa

57,800

—

30,850

—

6,850

—

4,500

138,500

—

Anm. 1. Marinförvaltningen tillhörande personal af officers-, mariningenjör-, marinintendentur- och

marinläkarekårerna samt fortifikationen åtnjuter aflöning å andra stater.

Anm. 2. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna

förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå, hvarjämte å lönen afdrages 100 kr. årligen.

Anm. 3. Ålderstillägg å lön utgå från femte hufvudtitelns anslag till ålderstillägg.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Ma,j:ts Nåd. Proposition N:o 170.

Marinförraltningens

förslag d. 21/3 08 till

Stat

Lön.

Tjänst-

görings-

pennin-

gar.

Orts-

tillägg.

Arfvoden

eller fel- räknings- pennin- gar.

Summa.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

Kr. | ö.

Kr.

Ö.

Artilleriafdelningen.

/Efter 5,10,15 ocli20

1 kemist...........................

4,500

—

500

—

—

—

—

—

5,000

—

| års tjänstgöring kan

1 lönen höjas hvarje

Fortifikations-

afdelningen.

t gång med 500 kr.

1 chef..............................

—

—

—

—

—

—

1,000

—

1,000

—

Civilafdelningen.

Chef: första amiralitetsrådet

6.000

—

2,700

—

800

—

—

—

9,500

—

X amiralitetsråd................

5,000

—

2,500

-

600

—

—

—

8,100

—

(Efter 5 år kan lönen

\ höjas med 600 kr.

1 tjänsteman i 2:a lönegraden

4 d:o............................

3,600

14,400

—

1,800

7,200

—

400

1,600

—

—

—

5,800

23,200

—

Efter 5 år kan lönen

l höjas med 500 kr.

j och efter 10 år med

1 tjänsteman i l:a lönegraden

2,200

—

1,500

—

300

—

_

_

4,000

_

ytterligare 500 kr.

J Efter 5 år kan lönen

8 d:o................................

1 d:o marinkassör.............

17,600

2,200

—

12,000

1,500

—

2,400

300

—

500

—

32,000

4,500

—

i höjas med 500 kr.,

/ efter 10 år med yt- 1 terligare 500 kr. o ch

1 advokatfiskal, som tillika

förrättar advokatfiskal-

'' efter 15 år med än

ytterligare 500 kr.

göromålen vid Stockholms

station..........................

—

—

—

—

—

—

3,000

—

3,000

1 fast biträde...................

3 d:o................................

1,000

3,000

—

500

1,500

—

—

—

—

—

1.500

4.500

—

Efter 5 år kan lönen

l, höjas med 150kr.

j och efter 10 år med

—

ytterligare 150 kr.

1 förste vaktmästare.........

900

—

450

—

150

—

—

—

1,500

—

1 vaktmästare...................

700

—

350

—

150

—

—

—

1,200

—

\Efter

2,100

1,050

450

3,600

/ höjas med 100 kr.

Till vikariatsersättning, arf- voden till extra ordinarie

tjänstemän och biträden

samt renskrifningskost- nad m. m......................

20,400

Summa

63,200

—

33,550

—

7,150

—

4,50o|—

128,800

—

Anm. I. Kungl. Marinförvaltningen tillhörande personal af officers-, underofficers-, mariningenjör-,

marinintendentur- och marinläkarekårerna samt fortifikationen åtnjuter aflöning å andra stater.

Ånm. 2. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri hostad samt bränsle, skall så länge denna

förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå, hvarjämte å lönen afdrages 100 kr. årligen.

Anm. 3. Ålderstillägg å lön utgå från femte hufvudtitelns anslag till ålderstillägg

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 170.

De sakkunniga hafva slutligen uppgjort följande beräkning öfver

den ökade kostnad, som vore förenad med de sakkunnigas och marinförvaltningens

första förslag.

»Den af sistlidet års Riksdag godkända staten för marinförvaltningen

slutar å ........................................................................................ kronor 50,600.

Om härtill läggas dels beloppet af de dyrtidstillägg,

hvilka under 1907 utgått till marinförvaltningens civila

personal, eller................................................... kronor 1,180 »

dels renskrifningskostnad, som bestrides af

extra ordinarie anslag.................................... » 5,000 »

dels extra anslag för tillfällig förstärkning

af arbetskrafterna i marinförvaltningen

............................................................... ® 15,000 »

dels ock till skrifmaterialier och expenser

m. m. nu från annat anslag utgående ... » 8,000 » 29,180

befinnas nuvarande utgifterna uppgå till ........................... kronor 79,780.

Den af oss föreslagna staten slutar å........................ >> 138,oOO

och företer alltså en ökning af............................................. kronor 58,720.

Marinförvaltningens förslag till stat, med tillägg

af ofvannämnda expensbelopp, 8,000 kr., tillhopa ............ kronor 13o,160

visar i förhållande till nuvarande utgifterna .................. » 79f78°

en kostnadsökning af................................................................ kronor 55,380.

Vid nu gjord jämförelse har hänsyn icke tagits till de från särskild!

förslagsanslag utgående ålder stillägg».

Mot de sakkunnigas förslag angående sättet för ordnandet åt revisionen

inom marinförvaltningen har jag icke något att erinra. Hvad

angår en af de sakkunniga ifrågasatt särskild, saklig revision af marinförvaltningens

egen medelsförvaltning, synes det mig tveksamt, huruvida

en sådan verkligen skall vara af behofvet påkallad. För armeförvaltningens

vidkommande har en dylik icke varit ifrågasatt, och,

hvad järnvägsstyrelsen angår, torde dess verksamhet vara af sådan beskaffenhet,

att för densamma egenartade anordningar i fråga om kontrollen

kunna anses vara lämpliga. Genom anlitande åt konsulenter vid

handläggning af frågor om afstötande af leveransaftal eller andra kontrakt

rörande materialier och förnödenheter i större omfattning lärer en ytterligare

garanti vinnas för, att dessa frågor komma att behandlas med

Bill. till Riksd. Prof. 1908. 1 Samt. 1 Afd. 134 Haft. 11

Kostnads
beräkning.

Departements

cliefen.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 170.

nödig klokhet och omtanke; och har jag, särskildt med fästadt afseende

härå, funnit mig icke böra tillstyrka, att en särskild saklig revision af

marinförvaltningens medelsförvaltning anordnas.

De sakkunnigas förslag angående organisationen af civilafdelningen

och ökning af den å densamma anställda personal anser jag mig böra i

hufvudsak biträda. Den sedan gammalt använda benämningen amiralitetsråd

synes dock mig, i likhet med marinförvaltningen, lämpligare

såsom titel för chefen för kameralbyrån än den af de sakkunniga

föreslagna benämningen krigsråd. Hvad angår kameralbyråchefens

befogenhet föranleder äfven de sakkunnigas förslag en erinran

från min sida. De sakkunniga säga, att denne tjänsteman skulle

öfvertaga skyldigheten att bereda och i marinförvaltningen föredraga

ärenden. angående uppbörd, förvaltning, användande och redovisningal

de till marinförvaltningens befattning hörande medel och persedlar,

dock med undantag af balans-, afskrifnings- och anmärkningsmål,

med Indika torde böra såsom hittills förfaras; samt att sådan föredragningsskyldighet

syntes böra motsvaras af rätt och plikt för denne

tjänsteman att i de fall, då marinförvaltningens beslut strede mot den

af honom vid föredragningen uttalade mening, låta denna mening reservationsvis

till protokollet antecknas.

De ärenden, hvarom här är fråga, äro de, Indika enligt de sakkunnigas

förslag skulle återflyttas från intendentafdelningen till civilafdelningen, och

förslaget att förlägga dessa ärenden till en särskild byrå med en särskild

chef torde hafva alsett att förverkliga samma ändamål, för hvars vinnande

nämnda ärenden med detta års ingång öfverflyttades från civilafdelningen

till intendentafdelningen, nämligen minskande af chefens för

civilafdelningen arbetsbörda. Genom detta förslag skulle visserligen

en lindring i detta hänseende så till vida vinnas, att marinöfverkommissarien

befriades från skyldigheten att bereda och föredraga ifrågavarande

ärenden, men då enligt förslaget denne skulle deltaga i åtgörande!

af desamma såsom representant för den afdelning, till hvilken de höra,

torde det kunna ifrågasättas, huruvida någon verkligt betydande lindringvunnes

med en dylik anordning. För öfrig! har det icke synts mig fullt

lämpligt att, om dessa ärenden skulle behandlas kollegialt, därmed förena

föredragandes reservationsrätt, likasom det äfven synts mig kunna frågasättas,

huruvida icke, om två målsmän för ifrågavarande ärenden —- eu

öfver- och en underordnad — skulle deltaga vid deras afgörande, ansvaret

lätt skulle kunna kännas delad!. Därför håller jag före, att

kameralbyråchefen bör i de mål, som af honom föredragas, inträda såsom

ledamot i marinförvaltningen, därvid representerande civilafdelningen,

och detta vare sig den kollegiala behandlingsformen bibehålies eller,

såsom synes mig kunna ifrågasättas, målen afgöras af chefen ensam.

opaginerad Kontrollera mot PDF

88

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 170.

Att icke utfärda fullmakt å viss befattning, utan utnämna till tjänst

i allmänhet inom viss lönegrad, torde lända till gagn för göromålens

behöriga skötande.

Hvad de sakkunniga föreslagit i fråga om extra ordinarie tjänstemän

och fasta biträden anser jag mig böra biträda. Att, såsom marinförvaltningen

föreslagit, uppföra fasta biträden å ordinarie stat, synes mig

icke lämpligt, då frågan om den ställning, dessa i allmänhet böra intaga,

ännu är föremål för utredning.

Marinförvaltningen har ansett att, utöfver nu a ordinarie stat uppförda

en förste vaktmästare och två vaktmästare, fyra vaktmästare erfordrades

och att • två af dessa borde upptagas å ordinarie stat. De

sakkunniga hafva icke haft något att erinra mot antalet, men hafva

hållit före, att med pröfning af frågan om förstärkning i den ordinarie

vaktmästarepersonalen borde anstå, till dess frågan om beredande af

lämpliga lokaler för marinförvaltningen vunnit definitiv lösning, och att

alltså fyra extra vaktmästare borde anställas. I betraktande al det stora

antal ruin, minst 50, som vid en definitiv lösning af frågan om ämbetslokaler

åt marinförvaltningen torde för ämbetsverket erlordras, synes det

mig föga sannolikt, att en minskning i den nu behöfliga vaktbetjäningen

kan ifrågakomma. I alla händelser kan en minskning med mera än två

icke tänkas; och då behofvet af två extra vaktmästare med ständigtjänstgöring

varit konstant allt sedan början af år 1902, torde en motsvarande

ökning i de ordinarie vaktmästarnes antal vara fullt befogad.

Angående lämpligheten att uppdraga åt underofficerare att inom

marinförvaltningen utföra vissa slag af arbeten är jag ense med marinförvaltningen

och de sakkunniga. Detta behof synes mig dock kunna

fyllas, på sätt för närvarande äger rum, eller genom deras kommendering

till tjänstgöring inom ämbetsverket.

Beträffande af de sakkunniga föreslagna aflöningar till den ordinarie

personalen och villkoren därför, arfvode till advokatfiskal samt

beräknad godtgörelse till extra ordinarie personal har jag icke något

annat att erinra än att då, såsom marinförvaltningen uppgifvit, godtgörelse

till extra vaktmästare redan nu plägar utgå efter 2 kronor 50

öre om dagen för en tjänstgöring under omkring 300 dagar om året,

samma godtgörelse bör beräknas till 7 50 kronor för hvardera extra vaktmästaren.

Jag vill i detta sammanhang framhålla att, ehuru med den af

mig uttalade åsikt i fråga om de kamerala ärendenas algörande det skäl

lör bestämmande af marinöfverkommissariens aflöning till det af de

sakkunniga föreslagna belopp, att nämnda ärenden återflyttas till civilafdelningen,

lärer förfalla, hvad af de sakkunniga i öfrigt i berörda hänseende

anförts till fullo torde motivera samma aflöning.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 170.

I anslaget till »vikariatsersättning, arfvoden till extra ordinarie tjänstemän

och biträden samt renskrifningskostnad m. m.» torde äfven böra

npptagas ersättning åt de konsulenter, hvilka, på sätt förut nämnts,

skulle biträda vid handläggning af vissa frågor; och lärer denna ersättning

böra beräknas till samma belopp, som för motsvarande ändamål

upptagits i arméförvaltningens stat, eller 3,000 kronor.

Någon anledning att vidtaga ändring i det hittills brukliga förfarandet

att gälda kostnaden för renskrifning af kontrakt och dylika

handlingar, afseende fartygsbyggnader, af anslagen till dessa byggnader

synes mig icke föreligga. Jag håller nämligen före, att berörda renskrifningsarbete

bär ett så nära samband med fartygens byggande, att

kostnaderna därför böra bestridas på samma sätt som kostnaderna för

vederbörande ritningar och kopiering af ritningar, hvilka kostnader alltid

utgå af byggnadsanslaget. Härtill kommer svårigheten att beräkna

beloppet af utgifter af ifrågavarande slag, då detta naturligtvis är beroende

på omfattningen af under året förekommande byggnadsarbeten.

Ett med det sistnämnda likartadt skäl gäller äfven i fråga om de

sakkunnigas förslag att i marinförvaltningens stat upptaga ett fast anslag

till bestridande af kostnaden för skrifmaterialier, expenser in. in.

i stället för att, såsom nu, af femte hufvudtitelns förslagsanslag för berörda

ändamål anvisa medel åt marinförvaltningen. Det ligger nämligen

i sakens natur, att i ett verk, hvilket såsom marinförvaltningen har att

handlägga ärenden af synnerligen mångskiftande art, kostnader af beskaffenhet

att böra gäldas af expensmedlen icke obetydligt växla; och

då för alla öfriga till sjöförsvarsdepartementet hörande myndigheter

medel för berörda ändamål anvisas af nämnda förslagsanslag, synes mig

skäl icke föreligga att beträffande marinförvaltningen, åt hvilken från

anslaget i fråga under innevarande år anvisats ett belopp af 12,000

kronor, uti nu omhandlade hänseende införa ett annat förfaringssätt.

Med iakttagande i tillämpliga delar af hvad jag ofvan anfört och

da jag finner det af marinförvaltningen såsom behöfligt ansedda belopp

af 2,000 kronor böra upptagas för extra renskrifningskostnader,

skulle anslaget till »vikariatsersättning, arfvoden till extra ordinarie

tjänstemän och biträden samt renskrifningskostnad in. in.», sådant samma

anslag af de sakkunniga upptagits, å ena sidan minskas med 2,900 kronor,

nämligen dels 2,000 kronor i fråga om extra renskrifningskostnader och

dels skillnaden mellan af de sakkunniga upptagen ersättning åt

fyra extra vaktmästare, 2,400 kronor, och ersättning enligt af mig

angifna grunder åt två extra vaktmästare, 1,500 kronor, men å andra

sidan ökas med 3,000 kronor, ersättning åt förenämnda konsulenter.

Detta anslags slutsumma skulle således komma att ökas med 100 kronor.

Vidare skulle tillkomma aflöning åt två ordinarie vaktmästare, 2,400

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 170.

kronor, hvaremot det belopp, 8,000 kronor, som upptagits i de sakkunnigas

förslag »till skrifmaterialier och expenser m. in.» skulle utgå. Slutsumman

enligt nämnda förslag, 138,500 kronor, skulle alltså komma

att minskas med 5,500 kronor eller till 133,000 kronor, hvilket motsvarar

en ökning i den för närvarande gällande staten för marinförvaltningen

af 82,400 kronor.

Verkställer man en kostnadsberäkning, på sätt de sakkunniga gjort

men med iakttagande af de af mig angifna ändringar i de sakkunnigas

förslag, erhålles följande resultat:

Den af sistlidet års Riksdag godkända staten för

marinförvaltningen slutar å .......................................... kronor 50,600: —

Om härtill läggas dels beloppet af de dyrtidstillägg,

hvilka under år 1907 utgått till marinförvaltningens

civila personal eller ..................... kronor 1,180: —

och dels extra anslag för tillfällig

förstärkning af arbetskrafterna

i marinförvaltningen.....................

» 15,000: -

~ »

16,180: —

befinnas nuvarande utgifterna uppgå

till ...................

.. kronor

66,780: —

Staten enligt de af mig angifna grunder slutar å. ..

Dragés härifrån nyssnämnda belopp ...........................

.. kronor

»

133,000: - 66,780: —

uppstår alltså en ökning af..................

kronor

I

ö

ccT

o

Vinner min i fråga om förslaget till stat för marinförvaltningen

uttalade uppfattning Eders Kungl. Maj :ts bifall, torde den till innevarande

års Riksdag redan gjorda nådiga framställning om ökning i anslaget till

marin förvaltningen med förslagsvis 87,900 kronor förfalla.

Slutligen anser jag mig böra påpeka, att tjänsteinnehafvare, som

komma att tillträda sin befattning efter den föreslagna nya lönestatens

trädande i kraft, böra genom af Eders Kungl. Maj:t meddelad bestämmelse

befrias från skyldigheten att inträda såsom delägare i flottans

pensionskassa.

De delar af de sakkunnigas utlåtande, hvilka jag icke i mitt yttrande

särskilt berört och hvilka i allmänhet synas mig välbetänkta,

torde afse frågor, som uteslutande hafva samband med instruktionen för

ämbetsverket.

På grund af hvad jag sålunda anfört får jag i underdånighet hemställa,

det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen, dels att

l:o) godkänna följande förslag till aflöningsstat för marinförvaltningen

:

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. 3Iaj:ts Nåd. Proposition N:o 170.

Tjänst-

Arfvoden

Lön.

görings-

pennin-

<rar.

Orts-

tillägg.

räknings

pennin-

Summa.

gar.

Kr.

Ö.

Kr. | ö.

Kr. | ö.

Kr.

Ö

Kr.

Ö.

Artilleriafdclningcii.

(Efter 5, 10,15 och20

1 kemist...........................

4,500

500

5,000

lårs tjänstgöring kan

]lönen höjas hvarje

(gång med 500 kr.

Fortifikationsafdel

ningen.

_

_

_

_

_

_

1,000

_

1,000

_

CiYilafdelningen.

Chef: marinöfverkommissa-

6,000

—

2,700

—

800

—

—

—

9,500

—

1 amiralitetsråd ...............

5,000

—

2,500

—

600

—

—

—

8,100

—

jEfter 5 år kan lönen

\liöjas med 600 kr.

1 tjänsteman i 2: a lönegraden

3,600

—

1,800

—

400

—

—

—

5,800

—

| Efter 5 år kan lönen

1 höj as med 500 kr.

14,400

_

7,200

—

1,600

—

—

—

23,200

—

(och efter 10 år med

.

) ytterligare 500 kr.

Efter 5 år kan lönen

1 tjänsteman! l:alönegraden

2,200

—

1,500

—

300

—

—

—

4,000

—

höjas med 500 kr..

17,600

_

12,000

_

2,400

_

_

._

32,000

_

efter 10 år med yt-

terligare 500 kr. och

2,200

_

1,500

_

300

_

500

_

4,500

_

efter 15 år med än

1 advokatfiskal, som tillika

ytterligare 500 kr.

förrättar advokatfiskals- göromålen vid Stockholms

3,000

3,000

1,500

900

450

150

700

350

150

1,200

3,600

1 Efter 5 år kan lönen

2,100

1,050

450

Jhöjas med 100 kr.

Till vikariatsersättning, arf-

voden till extra ordinarie

tjänstemän och biträden

samt renskrifningskost- nad m. m......................

30,600

Summa

59,200

—

31,550

—

7,150

—

4,500

-| 133,000

—

Amu. 1. Öfrig, marinförvaltningen tillhörande personal af officers-, underofficers-, mariningenjör-,

marinintendentur- och marinläkarekårerna samt fortifikationen åtnjuter aflöning å andra stater.

Alun. 2. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri hostad samt bränsle, skall, så länge denna

förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå, hvarjämte å lönen afdrages 100 kr. årligen.

Amu. 3. Ålderstillägg å lön utgå från femte liufvudtitelns anslag till ålder stillägg.

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 170.

2:o) besluta, att denna stat skall träda i kraft den 1 januari 1909

under förutsättning att Eders Kungl. Maj:t dessförinnan meddelar föreskrift

därom, att samtliga till civilafdelningen börande ordinarie tjänstemän

ocb vaktmästare skola, i den mån ej undantag kunna anses böra stadgas

eller för särskilda fall efter pröfning medgifvas, vara å tjänsterummet

tillstädes minst 6 timmar hvarje söckendag;

3:o) godkänna följande villkor och bestämmelser för åtnjutande af

de i staten upptagna aflöningsförmånerna för den till civilafdelningen

hörande personalen nämligen:

att innehafvare af ordinarie befattning skall vara underkastad den

vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden, som

vid en möjligen inträdande förändrad organisation af ämbetsverket eller

dess särskilda afdelningar eller eljest i allmänhet kan varda stadgad,

samt i sådant hänseende äfvensom därest ämbetsverkets ställning inom

statsförvaltningen så förändras, att detsamma ej längre kan såsom sjanständigt

ämbetsverk anses, eller därest vissa, ifrågavarande ämbetsverk

tillhörande göromål öfverflyttas till annat ämbetsverk, vara pliktig att,

med bibehållande af den tjänstegrad och den aflöning han innehar, efter

ny eller förändrad arbetsordning sköta de med befattningen förenade

göromål eller, efter Eders Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra i det

verk, till hvithet göromålen öfverlämnas;

att med ordinarie befattning icke må förenas annan tjänst å rikets,

Riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning i nämnda ämbetsverk ej heller må förenas

vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för

verk eller bolag, som är med Eders Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller

blifvit såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman

i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som

hälst, såframt ej, hvad angår marinöfverkommissarien och amiralitetsrådet,

Eders Kungl. Maj:t och, hvad angår innehafvare af annan befattning,

marinförvaltningen, uppå därom gjord framställning och efter

pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses

inverka hinderligt på tjänstgöringen i ämbetsverket, finner uppdraget

eller befattningen kunna få tillsvidare mottagas och bibehållas;

att tjänsteman är skyldig att tjänstgöra i den särskilda befattning,

där lian, till befordran af arbetets oafbrutna gång, befinnes vara lämplig

och behöflig;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningens

innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 170.

för den tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till

den, som uppehållit befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att sin befattning förrätta, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägget, men att den, som undfår ledighet

för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos

Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag,

eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen

förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten

utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen eller

ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest

pröfvas skäligt;

att aflöningen ej må utgå till tjänsteman eller vaktmästare för den

tid, hvarunder han afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig

ordning erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänsteman eller vaktmästare varder afstängd från tjänstgöring

eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke åt marinförvaltningen

pröfvas böra användas till befattningens uppehållande,

skall under tiden innehållas, såvida ej marinförvaltningen finner skäligt

låta honom uppbära något däraf;

att vid sjukdomsförfall eller när det erfordras för beredande åt

semester, tjänsteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas

till högre befattning i marinförvaltningen, densamma, mot åtnjutande

i först nämnda fall af de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar,

men i senare fallet af däremot svarande belopp i stället för

egna tjänstgöringspenningar, bestrida, dock ej längre än sammanlagdt

tre månader under ett och samma kalenderår;

att, därest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af befattning i samma lönegrad är i staten medgifven, tidpunkten för

första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor,

att innehafvare!! under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som

erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt

sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort

annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom

till last den tid han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om

sådan äger rum, efter ytterligare fem år, på samma villkor, samt för

tredje förhöjningen, därest sådan kan ske, efter än ytterligare fem år,

äfvenledes på samma villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af

omförmälda löneförhöjningar angår, att den högre aflöningen ej får

tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder

den stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd; börande löntagare

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 170.

därvid tillgodoräknas den tid, som före den nya aflönin“gsstatens trädande

i kraft förflutit från hans tillträde till befattningen, vare sig på grund

af fullmakt eller konstitutorial eller på grund af förordnande i följd af

frågan om marinförvaltningens omorganisation;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder, som

berättigar honom till pension, icke må samma förhöjning tillträda;

att tjänstemännen äga årligen, när sådant utan hinder för göromålens

behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, marinöfverkommissarien,

amiralitetsrådet och tjänstemännen af andra lönegraden en hvar

under en och en half månad samt tjänstemännen af första lönegraden

en hvar under en månad;

att tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å

uppbörd, är pliktig att å tid af året, som af chefen för marinförvaltningen

bestämmes, begagna sig af semester;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägget utgå till månadens

slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga

om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila

tjänsteinnehafvares rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens

ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som därefter

tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig

underkasta sig, efter Eders Kungl. Maj ds bestämmande, upphörande af

eller minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning

eller utgå för bestyr i sammanhang därmed;

4:o) förklara

ej mindre att en hvar, som med eller efter 1909 års ingång tillträder

ordinarie befattning i marinförvaltningen å civilafdelningen, skall

vara pliktig att underkasta sig nu omförmälda villkor och bestämmelser;

än äfven att de förutvarande innehafvare af ordinarie befattningar

i marinförvaltningen å civilafdelningen eller kansliet, hvilka icke före

den 1 november 1908 anmäla, att de vilja underkasta sig den nya aflöningsstaten

samt nyssnämnda villkor och bestämmelser, och som icke

lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem dittills

tillkommande aflöningsförmåner äfvensom vid den rätt till pension, som

dittills tillkommit dem;

5:o) höja det i riksstaten under femte lmfvudtiteln uppförda ordinarie

anslag till marinförvaltningen från 50,600 kronor till 133,000 eller

således med 82,400 kronor;

Bih. till Riksd. Prat. 1908. 1 Samt. 1 Åfd. 134 Häft.

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 170.

dels ock att, med godkännande af sådan ändring i organisationen

af flottans marinläkarekår, att med marinöfverläkaretjänsten icke vidare

skall förenas befattning såsom förste läkare vid flottans station i Stockholm,

för berörda ändamål anvisa å extra stat för år 1909 ett belopp

af 7,825 kronor.

Till denna departementschefens hemställan, hvari

statsrådets öfriga ledamöter instämde, täcktes Hans

Maj:t Konungen lämna nådigt bifall; och skulle nådig

proposition till Riksdagen aflåtas af den lydelse en vid

detta protokoll fogad bilaga utvisar.

Ex protocollo:

Carl Ridderstad.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1008.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1908:176 Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation af marinförvaltningen m. in. s. 1 i texten