Sök i Ratio Lex

Angående uppförande af nya kasernetablissemang för femton infanteriregementen

1908-04-03 · 86 sidor, varav 83 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,4 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 83 av 86 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1908:177, Angående uppförande af nya kasernetablissemang för femton infanteriregementen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 177.

1

N:o 177.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

uppförande af nya kasernetablissemang för femton infanteriregementen;

gifven Stockholms slott den 3 april 1908.

Under åberopande af närlagda utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att,

i enlighet med den i årets statsverksproposition angående fjärde

liufvudtiteln under punkt 31 gjorda framställning, utaf det af 1906 års

Riksdag till uppförande af kasernetablissemang för femton infanteriregementen

beviljade anslaget, 21,744,000 kronor, å extra stat för år

1909 anvisa 850,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

O. B. Malm,

Bill. till Riksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 141 Höft, (No 177.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 177.

Utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 3 april 1908.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Teolle,

Statsråden: Albert Petersson,

Alfred Petersson,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Roos,

Swartz,

grefve Hamilton,

grefve Eheensvård,

Malm.

Departementschefen, statsrådet Malm anförde härefter:

»I statsverkspropositionen till nu församlade Riksdag har Eders

Kungl. Maj:t beträffande fjärde hufvudtiteln i punkt 31 föreslagit Riksdagen

att utaf det af 1906 års Riksdag till uppförande af kasernetablissemang

för femton infanteriregementen beviljade anslaget, 21,744,000

kronor, å extra stat för år 1909 anvisa ytterligare 850,000 kronor.

_ I det vid nämnda proposition fogade statsrådsprotokollet för den

13 januari 1908 erinras, hurusom genom Kungl. Maj:ts med Riksdagen

fattade beslut en kasernbyggnadsnämnd blifvit tillsatt med uppdrag att

såväl tekniskt som ekonomiskt ombänderhafva de arbeten, som vore

förenade med planläggandet och utförandet af kasernetablissemang för

ifrågavarande femton infanteriregementen. Angående dessa etablisse
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 177.

marig och anordningarna vid desamma hade kasernbyggnadsnämnden

utarbetat betänkande samt uppgjort ritningar och kostnadsförslag, hvilka

för granskning och bedömande öfverlämnats till särskild! utsedda personer,

hvilkas uppdrag emellertid vid tiden för statsverkspropositionens

aflämnande ej var fullgjordt.

Utredningen i ärendet är numera afslutad, och anhåller jag i underdånighet

att få redogöra för densamma för klargörande af de ändringar,

som blifvit ifrågasatta beträffande de blifvande femton nya kasernetablissemangen

i jämförelse med de hittills uppförda och dem, som nu äro

under uppförande.

De regementen, för hvilka nu ifrågavarande kaserner skola uppföras,

äro: Lifregementets grenadjärer, Första och Andra lifgrenadjärregementena,

Västgöta regemente, Upplands infanteriregemente, Skaraborgs,

Södermanlands, Kronobergs, Jönköpings, Ålfsborgs, Bohusläns, Kalmar

och Värmlands regementen samt Norra och Södra skånska infanteriregementena.

För att klargöra de principer, som i allmänhet blifvit följda vid

uppförandet af kasernetablissemang, torde jag få yttra något om hvad

hittills i hufvudsak förekommit i sådant afseende.

I det vid Kungl. Maj:ts proposition n:o 51 till innevarande års

Riksdag, angående täckande af brist i extra ordinarie anslag till uppförande

af nya byggnader för armén, fogade statsrådsprotokollet för

den 31 sistlidne januari har en öfversikt lämnats af hvad som förekommit

i kasernbyggnadsfrågan vid 1901 års Riksdag och därefter. Ur

berörda öfversikt torde i korthet böra erinras om hvad däri anförts

beträffande de lokaler, som ansetts böra inrymmas i kasernetablissemangen,

och därmed i sammanhang stående förhållanden.

I detta hänseende inhämtas däraf:

att chefen för Generalstaben i samband med utarbetande af förslaget

till den nya härordningen låtit verkställa utredning af kostnaderna

för de nybyggnadsarbeten, som för det nya härordnings förslagets

genomförande skulle blifva erforderliga;

att kasernetablissemangen enligt den uppfattning, som då gjort

sig gällande, borde, allt efter olika truppslags behof, utgöras af kanslibyggnad,

kaserner till erforderligt antal, arrestbyggnad, kokinrättning,

sjukpaviljong, stallutrymme för truppförbandets samtliga såväl officerssom

nummerhästar samt vid artilleriet och ingenjörtrupperna äfven sommarstall

för legda hästar, exercishus, ridhus samt åtskilliga andra byggnader,

såsom afträden och gödselstäder, badinrättning, förrådsbyggnad,

sjukstall, skosmedja m. m.;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 177.

att man vid beräkningen af det utrymme, som erfordrades i olika

byggnader, utgått från de föreskrifter, som genom nådiga brefvet den

28 september 1883 blifvit fastställda för sådana byggnader, hvarvid

dock gjorts de mindre modifikationer, som ansetts kunna utan fara

lör tjänstgöringens behöriga gång eller truppens välbefinnande vidtagas

till besparings vinnande;

att särskild kostnad för marketenterilokaler icke i förslaget upptagits;
att

arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet uti afgifvet yttrande

öfver berörda förslag framhållit, att vid dess uppgörande den

grundsats synbarligen gjort sig gällande, att den största sparsamhet

borde iakttagas i afseende å såväl det yttre som de inre anordningarna;

att, sedan 1901 års Riksdags beslut angående ny härordning blifvit

godkändt af Kungl. Maj:t, chefen för landtförsvarsdepartementet uppdragit

åt chefen för fortifikationen att låta utarbeta detaljerade förslagtill

typer för nya kasernetablissemang åt de truppförband af olika

truppslag, hvilka antingen i och med den nya härordningen komme

att uppsättas eller, ehuru förut ingående i armén, icke ägt kaserner;

samt

att, enär vid 1901 års Riksdag inom båda kamrarna framhållits

önskvärdheten däraf, att utlåtande öfver förslag till de för den nya härordningens

genomförande behöfliga nya etablissemangen före dessa förslags

slutliga pröfning afgåfves af personer, hvilka stode utanför den

militära myndighet, som uppgjort de planer och beräkningar, hvarpå

förslagen grundades, Kungl. Maj:t enligt nådigt bref den 8 november

1901 uppdragit åt en af fyra utaf Riksdagens ledamöter sammansatt

granskningsnämnd att afgifva utlåtande öfver ofvan omförmälda, inom

fortifikationen utarbetade planer med tillhörande detaljritningar och kostnadsförslag,

hvilken nämnd i februari 1902 afgifvit det begärda utlåtandet,

som, tillika med chefens för fortifikationen yttrande i ämnet,

öfverlämnats till 1902 års statsutskott.

Förenämnda nådiga bref den 28 september 1883 meddelades i anledning

af dels kommitténs för ordnande af den militära hälsovården

afgifna förslag af den 24 januari 1879, hvaröfver vederbörande myndigheter

blifvit hörda, dels ett af chefen för fortifikationen afgifvet memorial

angående de lokaler och det utrymme, som borde finnas vid kasernetablissemang.

Genom berörda nådiga bref fastställdes en tabell öfver

byggnader och utrymme vid kasernetablissemang, att, såvidt omständigheterna

i hvarje fall tillstadde, tjäna till grund vid utarbetandet af förslag

till kasernbyggnader för ständig inkvartering. Tabellen upptager

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. proposition N:o 177.

5

förutom förteckning på de byggnader, som böra finnas, uppgift å storleken

med afseende på golfyta och kubikinnehåll af såväl tjänsterum

som bostadslägenheter för underbefäl och manskap m. in.

Den af Kungl. Maj:t den 8 november 1901 tillsatta granskningsnämnden

framhåller till en början de allmänna synpunkter, som af

nämnden ansetts böra beröras vid granskningen af de förslag till kasernetablissemang,

hvilka af chefen för fortifikationen blifvit uppgjorda.

Uppförandet af nya eller utvidgningen af redan befintliga kasernetablissemang

vid flertalet af arméns truppförband kräfde med nödvändighet

högst betydande kostnader. Af så mycket större vikt vore det

därför att redan från början noggrannt tillse, att dessa kostnader såväl

vid planläggandet som utförandet af etablissemangen begränsades till

de minsta möjliga, och att inskränkningar åvägabragtes, som kunde ske,

utan att byggnadernas ändamålsenlighet därigenom förfelades eller rimliga

anspråk på bekvämlighet åsidosattes.

Därvid vore dock att tillse, att den sparsamhet, som måste göra

sig gällande beträffande kasernernas såväl inredning som yttre anordningar,

icke uteslutande finge riktas på nedbringandet af själfva anläggningskostnaderna,

utan att hänsyn äfven borde tagas till minskandet

af den årliga underhållskostnaden.

Vid anläggandet af de nya kasernetablissemangen borde äfven beaktas,

att utrymmet inom desamma blefve tillräckligt icke blott för den

dåvarande rekrytstyrkan utan jämväl med hänsyn dels därtill, att densamma

vid vissa truppförband kunde genom folkmängdens tillväxt komma

att ökas och dels därtill, att flera årsklasser samtidigt kunde till etablissemanget

inkallas. Det vore därför icke lämpligt att afse de nya

etablissemangen allenast för regementenas expedition, förvaltning och

skolor, utan borde, då detta kunde ske utan nämnvärd ökning i kostnaderna,

plats kunna inom dem beredas för hela den styrka, som inkallades

under repetitionsöfningarna. Vid dessa tillfällen, då ju förläggningen

vore jämförelsevis kortvarig, måste naturligtvis dock fordringarna

på utrymme och bekvämlighet sänkas.

I afsikt att genom förändrade anordningar kunna åstadkomma besparingar

hade granskningsnämnden riktat sin uppmärksamhet därpå,

att åtskilliga af de utaf fortifikationen föreslagna byggnaderna kunde

sammanföras, så att de blefve färre till antalet men inrymde flera våningar.

Å grundläggning och takkonstruktioner kunde därigenom vinnas

icke obetydliga besparingar. Byggnadernas ökande i höjd, inom

rimliga gränser, behöfde ingalunda minska deras ändamålsenlighet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungi. Maj.is Nåd. Proposition No 177.

Vidare hade nämnden velat såsom ett önskningsmål framhålla nedbringandet

af de dryga kostnaderna för manskapets arrestlokaler. Särskildt

gällde detta förslagen till fält- och fästningsinfanteriregementenas

etablissemang, där dessa lokaler förlagts till en särskild arrestbyggnad,

inrymmande — förutom bostad för regementsväbeln, vaktrum och förvaringsarrester

— ett antal af 9—13 celler med varmluftsanordningar

o. s. v. Kostnaderna för en dylik byggnad beräknades till 33,200 å

36,800 kronor, och den sammanlagda utgiften för arrestlokalerna vid

ifrågavarande truppförband blefve alltså icke obetydlig.

Ehuru visserligen arrestlokaler för manskapet vid ett truppförband

måste anordnas för möjliggörande af kortvariga bestraffningars verkställande

inom truppförbandets område och utan intrång i de civila

straffanstalternas utrymme, vore det likväl önskvärd!, dels att dylika

lokaler icke erhölle större omfång, än som vore oundgängligen nödvändigt,

och dels att deras anordnande medförde så ringa kostnader som

möjligt. Manskapsarresternas antal borde med hänsyn därtill, att

största delen af manskapet utgjordes af värnpliktige, hvilkas bestraffningar,

enligt hvad straff)ournalerna i allmänhet utvisade, varit jämförelsevis

både få och kortvariga, kunna nedbringas under det af fortifikationen

föreslagna antalet. Under sådana förhållanden torde det för

arrestlokalerna behöfliga utrymmet kunna erhållas i kanslibyggnaderna,

där bevakningspersonal jämväl funnes att tillgå i den ändock

därstädes förlagda kasernvakten. Men enär det af utrymmesskäl

icke läte sig göra att anordna arresterna vid fältinfanteriregementena

i kanslibyggnadernas bottenvåningar, hade nämnden ansett sig

kunna föreslå, att arrestlokalerna därstädes förlädes till kanslibyggnadernas

jordvåningar, där stora utrymmen funnes oanvända. Detta hade

dock skett under förutsättning, att alla hygieniska kraf i fråga om

luftutrymme, ljus och fuktfrihet tillgodosåges. Nämnden hade i sin

uppfattning om möjligheten af en dylik anordning funnit stöd uti ett

af dåvarande öfverfältläkaren till nämnden afgifvet utlåtande.

För åstadkommande af ytterligare besparingar borde å de orter,

där flere truppförband komme att förläggas, sådana lokaler, som lämpligen

kunde göras gemensamma för dem, sammanföras i en byggnad.

Detta gällde särskild! sjuklokalerna och varmbadinrättningarna. Att

inom hvarje etablissemang måste finnas lokaler, där tillfälligt insjuknade

kunde få hvila och vård, vore uppenbart, men det torde icke vara

nödvändigt att på sådana orter, där flere truppförband vore förlagda,

uppföra för hvarje sådant ett jämförelsevis ganska dyrbart sjukhus, afsedt

för allvarsamma och långvariga sjukdomsfall. På sådana platser

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Fr oposition N:o 177.

7

torde i stället böra uppföras en efter omständigheternas kraf till storleken

afpassad gemensam sjukhusbyggnad.

Samma grundsats borde äfven tillämpas i fråga om varmbadinrättningarna.

Till stöd härför kunde åberopas, att för de i Stockholm

förlagda truppförbanden — till antalet sex — funnes allenast ett varmbadhus,

som användes af dem alla.

Vidare föreslog granskningsnämnden, att mässlokal för underofficerare

skulle inredas, att handrustkammare skulle anordnas för att möjliggöra

en bättre persedelvård, att bad för officerare skulle beredas i varmbadinrättningen,

att bostäder för ogifta officerare skulle i kasernerna inrymmas,

samt att officersvolontärerna skulle förläggas i gemensamma

logement.

Enligt fortifikationens förslag hade inom kasernlogementen tillmätts

åt hvarje där förlagd man en luftmängd af 13,5 kubikmeter under

vanlig vinterförläggning. Detta motsvarade visserligen icke fullt de

anspråk på utrymme, som den militära hälsovårdskommittén samt öfverfältläkaren

uti sina ofvanberörda utlåtanden uppställt, men med afseende

å förhållandena utomlands och de ökade kostnader, ett större utrymme

per man skulle medföra, hade nämnden ansett sig icke för sin del böra

frångå fortifikationens förslag.

Den omständigheten borde härvid beaktas, att läget och anordnandet

af korridorerna uti de föreliggande förslagen medgåfve, att en

del af dessas luftutrymme kunde tillgodoräknas logementen.

För att en luftmängd af 13,5 kubikmeter per man skulle anses tillräcklig,

måste emellertid förutsättas, att ventilations- och uppvärmningsanordningarna

vore fullt tillfredsställande.

Af stor betydelse för begränsandet af kostnaderna vore, att vid

själfva utförandet af byggnadsarbetena största möjliga omtanke och

planmässighet iakttoges. I detta hänseende borde bland annat beaktas,

att vid bestämmandet af själfva byggnadsplatsen inom det blifvande

etablissemangets område noggrann hänsyn toges till markens beskaffenhet,

samt att i öfrigt byggnaderna så förlädes, att dyrbara grundläggnings-

och terrasseringsarbeten undvekes. De i orten rådande material-

och arbetspriserna borde läggas till grund för besluten om ett

etablissemangs utförande på ena eller andra sättet, naturligtvis alltid

inom den ram, som angåfves af de s. k. normalförslagen, och af vikt

vore, att hvarje särskild byggnadsplan blefve så noggrann! och i detalj

granskad, innan den öfverlämnades till utförande, att under arbetets

fortskridande icke några till prisförhöjningar ledande ändringar behöfde

däruti företagas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 177.

Då vid hvarje byggnadsföretag entreprenadsystemet i större eller

mindre utsträckning torde komma att anlitas, vore en sakkunnig platskontroll

erforderlig för öfvervakande af såväl själfva arbetets utförande

som materialiernas beskaffenhet, och kunde endast genom en noggrann

sådan tillsyn säkerhet beredas för byggnadernas soliditet och framtida

bestånd.

Angående manskapskasernerna vid ett fältinfanteriregemente anförde

granskningsnämnden, att enligt fortifikationens förslag sex sådana kaserner

skulle uppföras i två våningar med förläggning af ett kompani

i hvardera våningen. Såsom redan förut framhållits, skulle emellertid

afsevärda besparingar vara att vinna, om kasernerna uppfördes i flera,

våningar. Utom denna vinst i ekonomiskt afseende vunnes härmed

äfven den förmånen, att en hel bataljon, sålunda en enhet inom regementet,

kunde komma att inrymmas i samma byggnad.

Synnerlig vikt hade granskningsnämnden ock fästat därvid, att kasernerna

icke blefve för små, utan till utrymmet fullt tillräckliga för en längre

tids förläggning af icke allenast den styrka, som med visshet kunde

antagas komma att under de närmaste åren där inkvarteras, utan äfven

af de ökade värnpliktskontingenter, hvilka kunde blifva en följd af

folkmängdens tillväxt i allmänhet eller vissa provinsers benägenhet att

hastigare än andra härutinnan utveckla sig. Enligt fortifikationens förslag

funnes inom kasernerna utrymme för 52 värnpliktige och 24 fast

anställda per kompani. Detta syntes vara något för knappt tillmätt.

Nämnden hade inhämtat, att man redan för den närmaste framtiden

vid hvarje fältinfanteriregemente beräknade första årsklassen af de värnpliktige

till 630—640 man vapenföre, och att man antoge, att de icke

vapenföres antal komme att uppgå till cirka 30 man, sålunda tillsammans

660—670 man, hvilket per kompani utgjorde 55 å 56. Vid uppförande

af de ifrågavarande, för en lång tidsrymd afsedda kasernetablissemangen

torde man dock böra beräkna utrymme för en ännu något större värnpliktskontingent

än den ofvan angifna, och nämnden hade med stöd af ett

utaf chefen för Generalstaben till Kungl. Maj:t den 21 oktober 1901

afgifvet yttrande angående regementenas fredsindelning i kompanier,

skvadroner eller batterier samt dessa enheters styrka i och för beräkning

af erforderligt kasernutrymme velat förorda, att kasernerna uppfördes

med hänsyn till möjligheten att under längre tids förläggning

inrymma 60 värnpliktige per kompani.

Med tillämpande af ofvan angifna grunder hade nämnden låtit utarbeta

två alternativa förslag till manskapskasern för ett fältinfanteriregemente.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 177.

Det ena förslaget, benämndt alternativ A, innebure, att hvarje

manskapskasern skulle uppföras i tre våningar, af hvilka den första

och andra hvardera inrymde två kompanier och sålunda båda tillsammans

en bataljon, samt den tredje våningen dagrum, lektionsrum och

och handtverksrum; hvarförutom i alla tre våningarna fördelats bostäder

för underofficerare till lika antal som enligt fortifikationens förslag, med

det undantag att köksföreståndaren icke erhållit bostad i kasernen utan i

stället i kokinrättningsbyggnaden. För hvarje kompani hade dessutom

invid dess logement anordnats en handrustkammare. Vindsutrymmet

hade däremot icke tagits i anspråk för annat än förrådsrum.

Enligt det andra förslaget, alternativ B, skulle hvarje manskapskasern

uppföras i fyra våningar, hvardera inrymmande ett kompani.

Inom hvarje våning skulle utom logement finnas dagrum, lektionsrum

och handrustkammare. Bostäder till lika antal som i alternativ A skulle

beredas underofficerarne inom de särskilda våningarna och vinden användas

endast till förrådslokaler och handtverksrum.

Nämndens båda förslag erbjöde det företräde framför fortifikationens,

att utrymme kunde — utan att dagrummen behöfde tagas i anspråk

— beredas för 60 värnpliktige per kompani.

De båda alternativen medgåfve förläggning äfven under repetitionsöfningarna

af kompaniernas hela personal inom dess egna lokaler genom

anlitande af — utom de vanliga logementen ■—• i alternativ A korpralsrummet

och i alternativ B lektionsrummet, och kunde denna förläggning,

likasom enligt fortifikationens förslag, där dock äfven dagrummet

måste tagas i anspråk, ske, utan att den taktiska indelningen i plutoner

■och troppar behöfde rubbas.

Alternativ A hade framför alternativ B det företrädet, att det erbjöde

vida större utrymme — så stort att det torde medgifva möjlighet

till den mobiliserade fältstyrkans förläggning inom kasernen utan anlitande

af exercishus och andra tillfälliga inkvarteringslokaler; alternativ

B åter vore, såsom af uppgjorda kostnadsberäkningar framginge,

betydligt billigare i utförandet.

Utöfver hvad jag nu omförmält, innehåller granskningsnämndens

betänkande, för hvithet en närmare redogörelse intagits i statsutskottets

utlåtande n:o 76 (sid. 22) vid 1902 års Riksdag, åtskilliga erinringar

och förslag beträffande dels särskilda byggnader, tillhörande ett kasernetablissemang,

dels etablissemang, afseddaför olika truppslag eller truppförband

af annan storlek än ett fältinfanteriregemente, i hvilka delar

betänkandet dock synes mig icke stå i så nära samband med förevarande

fråga, att de nu behöfva återgifvas.

Bill. till Riltsd. Prot. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 141 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 177.

Öfver granskningsnämndens betänkande infordrades utlåtande af

arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet, som i anledning däraf

med underdånig skrifvelse den 25 mars 1902 till Kungl. Maj:t öfverlämnade

ett från chefen för fortifikationen inhämtadt yttrande, däri arméförvaltningen

instämde.

Chefen för fortifikationen anförde beträffande granskningsnämndens

förslag, att de af honom föreslagna infanterikasernerna i två våningar

skulle utbytas mot bataljonskaserner i tre eller fyra våningar, att en

byggnad i tre eller fyra våningar gifvetvis ställde sig billigare än byggnader,

inneslutande samma lokaler i endast två våningar. Men med de

höga byggnaderna följde ock eu del ganska afsevärda olägenheter.

Att sålunda inom eu enda i fyra våningar uppförd byggnad sammanföra

så stor styrka som fyra kompanier (1,000 man under repetitionsöfningarna)

jämte 12 familjer kunde från hygienisk synpunkt

sedt ej vara så välbetänkt. Detta hade ock framhållits i medicinalstyrelsens

yttrande af den 18 mars 1881 angående kommitténs för ordnande

af den militära hälsovården förslag af den 24 januari 1879, hvari

anfördes, dels »att större byggnader i flera våningar måste ur sanitär

synpunkt anses olämpliga», och dels »att 2-våningsbyggnader för högst

2 kompanier med gafvelrum för underbefäl och särskilda byggnader

för öfriga ändamål torde vara för våra förhållanden för närvarande

mest lämpliga manskapskaserner». Chefen för fortifikationen ville dessutom

påpeka, att det vid flere tillfällen inträffat, att hela kasern- eller

barackbyggnader vid utbrott af smittosamma sjukdomar hastigt måst

utrymmas. Vid sådant förhållande läge det i öppen dag, att det blefve

svårare att ordna den provisoriska inkvarteringen ju större den styrka

vore, för hvilken sådan måste beredas, synnerligast under de tider på

året, då truppen icke kunde förläggas i tält.

Ett förhållande likaledes värdt att beaktas, ehuru af underordnad

betydelse i jämförelse med det nyss angifna, vore, att vid användande

af kaserner i fyra våningar svårighet uppstode att ordna planutstakningen

för hela etablissemanget så, att kasernbyggnaderna finge

ett med häns}m till väderstreck lämpligt läge, utan att berättigade

fordringar på etablissemangets utseende i dess helhet alltför mycket

åsidosattes. Enligt chefens för fortifikationen förslag skulle i regeln

två kaserner tillsammans med kanslihuset såsom midtelparti bilda frontlinjen,

under det att öfriga fyra kaserner skulle läggas två och två bakom

frontens kaserner, på lämpligt afstånd från dessa och hvarandra. Då

den af chefen för fortifikationen föreslagna kasernen tillika så konstru
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N;o 177.

erats, att hvilkendera längdfasaden som helst kunde vändas utåt, vore

det på detta sätt alltid möjligt att undvika, att logementen komme att

ligga mot norr, hvilket af sanitära skäl om möjligt borde undvikas.

Förutnämnda militära hälsovårdskommitté hade nämligen i sitt förslag

till hygieniska och sanitära föreskrifter rörande kasernernas förläggande

i förhållande till väderstrecken yttrat följande: »I de fall, där valet af

läge och riktning för kasernbyggnader är fullt fritt, synes för vårt

klimat vara lämpligast att, om det liniära systemet användes, låta hufvudbyggnadens

längdaxel förlöpa ungefär från nordost till sydväst,

hvarvid således hufvudfrontens fönster komma att vetta i riktningen

mellan ost och syd, genom hvilken anordning den fördelen vinnes, att,

om korridorerna förläggas mot norr, logementen tidigare på dagen

komma i åtnjutande af solvärmen, än om hufvudbyggnaden går i öster

och väster.)) Då vidare kanslihusen, med hänsyn till deras små dimensioner

och lokalernas ändamålsenliga ordnande, svårligen kunde

byggas i fyra våningar, hvilket granskningsnämnden ej häller ifrågasatt,

så måste man, om manskapskasernerna skulle uppföras i fyra våningar,

frångå ett sådant anordnande af situationsplanen, som här ofvan nämnts.

Att lägga en liten kanslibyggnad i tre våningar, hvilken byggnad ju

borde utgöra etablissemangets hufvudparti, emellan två stora, eu våning

högre kasernbyggnader, torde blifva allt för vanprydande för att kunna

ifrågakomma vid anläggning af ett statens etablissemang.

En ytterligare synpunkt att beakta vore olägenheten, ja vådan af

att hafva dyrbara beklädnadsförråd belägna på vindarne till så höga

kaserner som fyravånings.

Den möjligheten vore vidare icke heller utesluten, att den mark,

där ett etablissemang af militära eller andra skäl borde förläggas, icke

utan dryga kostnader för undergrunden tilläte ditförläggandet af så

höga och tunga byggnader som en sådan i fyra våningar.

Inom fortifikationen hade till en början äfven uppgjorts ett förslag

till infanterikasern i fyra våningar, hvilket förslag emellertid af förutnämnda

skäl ej lagts till grund för kostnadsberäkningarna, då det endast

borde komma till användande, där kaserntomtens utrymme vore

så knappt, att en sådan utväg måste tillgripas.

Icke heller ;torde trevåningsbyggnader vara att förorda, annat än

där den taktiska indelningen gåfve anledning till användande af dylika.

Hvad kostnadsfrågan beträffade ställde sig denna såväl för tre- som

för fyravåningskasernerna ej så fördelaktig, som nämnden föreställt sig.

För att nedbringa de dryga kostnaderna för manskapets arrestlokaler

hade nämnden föreslagit, att arrestlokalerna skulle förläggas till

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 177.

kanslihusens källarvåningar. Det vore dock nödvändigt, att arresterna

så anordnades, att de icke komme att besväras af fukt, samt att deras

tak förlädes så högt öfver marken, att tillräckligt höga fönster kunde

erhållas. Hvad den första af dessa fordringar beträffade, torde det nog

i de flesta fall blifva svårt och draga dryga kostnader att på ett fullt

tillfredsställande sätt tillgodose densamma. Läge byggnaden på djupa

sand- eller gruslager eller där omständigheterna för öfrigt tillstadde en

verksam dränering, torde nog en nöjaktig isolering från fukt och grundluft

kunna åstadkommas. Komme byggnaden däremot att ligga på en

mark med grundvattenytan på ringa djup och utan möjlighet till en

effektiv dränering, vore det ingalunda tillrådligt att förlägga arrester

till källarvåningen. Möjligheten att kunna bereda sunda arrestlokaler i

kanslibyggnadernas källarvåningar blefve alltså i första rummet beroende

af nyssnämnda förhållanden. En annan omständighet, som borde

framhållas beträffande dessa källararrester, vore svårigheten att utan

dyrbara anordningar ordna luftombytet därstädes på ett tillfredsställande

sätt.

På grund af dessa samt öfriga af chefen för fortifikationen anförda

skäl och då, enligt hans förmenande, förhållandena i de allra flesta fall

skulle visa sig ogynnsamma för förläggandet af arrestlokaler i källarvåningen

samt den besparing, som genom en dylik anordning skulle

vinnas, icke blefve så stor som nämnden beräknat, ansåge han sig ej

kunna tillstyrka nämndens förslag härutinnan.

Riksdagen anförde i sin skrifvelse n:o 113 år 1902 (sid. 27), att i

afseende å de inom fortifikationen uppgjorda planerna till de föreslagna

nya etablissemangen och till förändringar vid redan befintliga etablissemang

samt den af Kungl. Maj:t för granskning af dessa planer tillsatta

nämnds däröfver afgifna utlåtande och framlagda ändringsförslag äfvensom

chefens för fortifikationen häremot gjorda erinringar Riksdagen,

som icke kunnat ingå i detaljerad pröfning af dessa olika förslag, velat

framhålla följande.

I likhet med nämnden ansåge Riksdagen det önskligt, att byggnaderna

om möjligt sammanfördes, så att de blefve färre till antalet,

men rymde flera våningar. Därför syntes fortifikationens ursprungliga

förslag med manskapskaserner af endast två våningars höjd icke böra

komma till utförande annorstädes, än där lokala förhållanden, taktiska

skäl eller andra omständigheter gjorde en sådan anordning oundviklig.

Valet syntes däremot i allmänhet böra stå mellan kaserner i tre eller

fyra våningar, hvilka bägge typer syntes i det hela väl tillfredsställa

berättigade kraf. Huruvida den ena eller andra typen skulle användas,

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 177.

borde blifva föremål för pröfning i hvarje särskild! fall med hänsyn

till därvid inverkande omständigheter, men syntes förslaget med fyra

våningar böra vinna så utsträckt tillämpning som möjligt.

Förslaget att förlägga manskapets arrestlokaler i kanslibyggnadernas

jordvåning hade Riksdagen funnit sig böra godkänna, såsom

ledande till besparing samt medförande vissa fördelar vid vaktgöring

m. m. Dock skedde detta endast under förutsättning, att markens beskaffenhet

gjorde en sådan anordning lämplig, att arrestgolfvets djup

under jordytan icke blefve för stort, att det noggrann! tillsåges, att

dessa lokaler blefve fuktfria och i öfrigt inrättade så, att de icke medförde

olägenhet för arrestanternas hälsa, samt att det noga sörjdes för,

att tillgången på frisk luft blefve så riklig som möjligt.

Förslaget att inreda en mindre mässlokal för underofficerare hade

Riksdagen ansett sig böra gilla liksom äfven anordnandet af handrustkammare

för att möjliggöra eu bättre persedelvård. Äfven förslaget

att i varmbadinrättningen anordna officersbad hade Riksdagen godkänt.

Nämndens förslag att i kasernerna bereda bostad för några ogifta

officerare, hvilka då borde afstå sin inkvarteringsersättning, hade synts

Riksdagen vara ur flera synpunkter, ej minst ur disciplinens, välbetänkt,

hvarför Riksdagen för sin del godkänt detsamma äfvensom den i sammanhang

därmed föreslagna förläggningen af en del officersvolontärer

i gemensamma logement.

Riksdagen biträdde vidare nämndens förslag, att å de platser, där

flera truppförband komme att förläggas, de lokaler, som därtill funnes

ägnade, skulle såvidt möjligt uppföras gemensamma för dessa truppförband

och till följd däraf sammanföras i en enda byggnad.

I afseende å byggnadernas yttre utstyrsel ansåge Riksdagen, i likhet

med nämnden, att denna borde göras helt enkel och att onödiga

prydnader borde uteslutas.

Riksdagen instämde fullständigt i hvad granskningsnämnden anfört

angående nödvändigheten af, att vid ifrågavarande byggnadsföretag, för

hvilka entreprenadsystemet torde i större eller mindre utsträckning

komma att anlitas, en sakkunnig platskontroll måtte anordnas såväl för

öfvervakande af själfva arbetets utförande som för pröfning af materialiernas

beskaffenhet, enär endast genom en noggrann sådan tillsyn

säkerhet kunde beredas för byggnadernas soliditet och framtida bestånd.

Beträffande manskapskasernerna hade Riksdagen vid beräkningen af

kostnaderna användt medeltalet mellan de för tre- och fyravåningskaserner

af granskningsnämnden angifna kostnader, hvilket förfaringssätt vidtagits,

enär hvardera typen torde på skilda ställen komma till användning.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 177.

Det uttalande, som sålunda blifvit gjordt af Riksdagen, bär sedermera

iakttagits vid uppgörande och fastställande af ritningar och planer för

kasernetablissemang. Dock har i intet fall arrestlokaler kunnat på ett

tillfredsställande sätt anordnas i kanslibyggnadens jordvåning, utan hafva

•de förlagts till nämnda byggnads bottenvåning. Manskapskasernerna

hafva uppförts till fyra våningars höjd utom i Boden och å Visborgs

slätt, där de af särskilda skäl ansetts ej böra byggas så höga.

Af åtskilliga anledningar och särskild! med hänsyn till 1906 års Riksdags

skrifvelse!’ den 27 april, n:o 87, den 25 maj, n:o 187, och den 27 maj,

n:o 195, angående vidtagande af åtgärder för att vid förestående kasernbyggnadsarbeten

fullt tillförlitliga kostnadsberäkningar måtte vara att

tillgå och tillfyllestgörande kontroll öfver arbetenas utförande måtte

åstadkommas m. in., hade emellertid fråga uppkommit om förändradt sätt

för handhafvandet af de göromål, som vore förenade med uppförandet

af kasernetablissemang för de femton infanteriregementen, till hvilka

■etablissemang Riksdagen förut ej anvisat medel. Sedan denna fråga

blifvit behandlad dels af en kommitté dels af särskilda sakkunniga, beslöt,

såsom jag redan nämnt, Riksdagen på förslag af Kung!. Maj:t att medgifva,

det en kasernbyggnadskommission finge tillsättas med uppdrag

att enligt de bestämmelser, Kungl. Maj:t meddelade, såväl tekniskt som

ekonomiskt omhänderhafva de arbeten, som vore förenade med planläggningen

och utförandet af nya kasernetablissemang för ifrågavarande

femton infanteriregementen äfvensom af andra byggnader för armén,

hvilkas utförande af Kungl. Magt öfverlämnades till kommissionen under

den tid, kommissionens verksamhet för uppförandet af nämnda kasernetablissemang

fortginge, samt att aflöning åt kommissionens ledamöter

och för uppdragets fullgörande erforderliga kontrollanter och andra biträden

jämte öfriga häraf föranledda kostnader finge bestridas af de

för byggnadsarbetena beviljade medel.

Uti sin den 10 maj 1907 härom aflåtna skrifvelse anförde Riksdagen

vidare, att, som den af Ivungl. Maj:t föreslagna kasernbyggnadskommissionen

syntes vara för det afsedda ändamålet lämplig, Riksdagen

funnit sig böra ansluta sig till förslaget om inrättandet af eu sådan

kommission. I detta sammanhang hade Riksdagen emellertid velat

framhålla önskvärdheten af, att all omsorg nedlades därpå, att de af

Kungl. Maj:t äskade och af Riksdagen beviljade anslagen för uppförandet

af ifrågavarande femton kasernetablissemang icke utan verkligt

tvingande skäl öfverskredes, hvarjämte Riksdagen förutsatte, att rit
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 177.

ningarna till de »andra byggnader för armén», hvilkas uppförande under

den tid, kommissionen vore samlad för fullgörandet af dess egentliga

uppdrag, kunde komma att öfverlämnas till kommissionen, blefve upprättade

eller granskade af därtill kompetent militär myndighet.

Den 14 juni 1907 har Kungl. Maj:t utfärdat instruktion (bihang

till Svensk författningssamling n:o 28 år 1907) för kommissionen, hvilken

där erhållit benämningen »arméns kasernbyggnadsnämnd.))

Enligt berörda instruktion får byggnadsarbete, som skall af kasernbyggnadsnämnden

handhafvas, ej påbörjas, förrän Kungl. Magt fastställt

därför uppgjorda ritningar och situationsplaner jämte kostnadsförslag.

Yttranden däröfver skola inhämtas från vederbörande militära

och medicinska myndigheter. Arbetena skola utbjudas på entreprenad.

Endast undantagsvis och efter medgifvande af Kungl. Maj:t i hvarje

fall må byggnadsföretag, hvarå antagligt entreprenadanbud ej erhållits,

omedelbart utföras genom nämndens försorg. Kasernbyggnadsnämnden

skall tillse, att de för uppförande af hvarje kasernetablissemang beviljade

anslag icke utan verkligt tvingande skäl öfverskridas. För hvarje

arbetsplats, där arbeten på entreprenad pågå, skall af kasernbyggnadsnämnden

tillsättas en fackkunnig kontrollant äfvensom, om förhållandena

därtill föranleda, till dennes biträde en skicklig verkmästare.

Kasernbyggnadsnämnden utgöres enligt instruktionen af eu byggnadschef,

som tillika är ordförande i nämnden, samt två ordinarie och

en extra ordinarie ledamot. Under nämnden lyder en rit- och byggnadsbyrå

med tillhörande kassakontor. Vidare innehåller instruktionen

föreskrifter om byggnadschefens, tjänstemännens och kontrollanternas

skyldigheter, om kassaförvaltningen och kontrollen däröfver m. in., allt

i enlighet med hvad de sakkunniga, som biträdt vid utarbetandet af

förslaget om kommissionen, föreslagit.

Redan innan Kungl. Maj:t till Riksdagen aflät förslag om utseende

af en särskild kasernbyggnadsnämnd, hade fråga uppstått om en revision

af den typ, hvarefter vissa kasernetablissemang uppförts eller skulle

uppföras. Genom nådigt bref den 7 december 1906 hade Kungl. Maj :t

förordna!, att en kommission, bestående af chefen för Generalstaben,

samtliga arméfördelningschefer, militärbefälhafvaren på Gottland, chefen

för fortifikationen, generalintendenten och öfverfältläkaren, skulle sammanträda

i Stockholm för att granska och afgifva yttrande öfver de inom

fortifikationen utarbetade förslagsritningarna till kasernetablissemang för

ett infanteriregemente.

Denna kommission — »generalskommissionen)) — afgaf det första

förslaget till ändringar i och tillägg till förut omförmälda typer till ka
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.is Nåd. ''Proposition N:o 177.

sernetablissemang för ett fältinfanteriregemente; och torde jag nu få

redogöra för såväl detta som ett äf kasernbyggnadsnämnden sedermera

afgifvet förslag äfvensom för särskilda sakkunnigas utlåtande däröfver.

Jag anhåller att därvid för lättare öfverskådlighets skull få till en

början ur de särskilda förslagen utesluta, hvad som angår sjukhus- och

arrestlokaler, för att sedermera behandla hvar och en af dessa två frågor

för sig.

A. Generalskommissionens betänkande.

Före generalskommissionens sammanträde öfverlänmades till dess

ordförande en »P. M.», rörande den anbefallda granskningen, hvilken

skulle läggas till grund för omfattningen af och ändamålet med berörda

granskning.

Denna »P. M.» var af följande innehåll:

»1. Den personal, för hvilken inkvartering skall beredas i ett infanteriregementes

etablissemang, beräknas i enlighet med generalorder

den 1 november 1901, n:o 1,080; dock bör äfven tagas under ompröfning,

huru inkvarteringen lämpligen skall ordnas för de icke vapenföra

värnpliktiga, hvilka behöfvas vid ett infanteriregemente.

2. Beträffande underofficerarnas inkvartering bör tagas under ompröfning,

dels huru stora lägenheter, med hänsyn till antalet rum m. m.,

underofficerarna skola erhålla, dels äfven huruvida och i hvilken utsträckning

inkvartering bör beredas för musikunderofficerarna.

3. Utredningen bör äfven omfatta lämpligaste sättet för musikmanskapets

inkvartering samt lokaler för musikens öfningar.

4. I fråga om kasernbyggnadernas inredning skall särskild uppmärksamhet

ägnas åt lämpligaste anordningen af puts- och torkrum,

tvättrum, manskapskorridorer och rustkammare af olika slag liksom åt

ändamålsenligaste sättet att förlägga och anordna erforderliga verkstäder.

5. Vid granskningen af förslaget till kokinrättningsbyggnader

skall särskild hänsyn tagas till lämpligaste anordnandet af disk- och

uppbackningsrum samt af lokaler för proviantens uppläggning och förvaring.

Likaså skall tagas under öfvervägande, huru under repetitionsöfningarna

ytterligare behöfligt köks- och matsalsutrymme m. m. bör

beredas.

6. Beträffande förrådsbyggnaderna skall utredas, huru dessa lämpligast

böra anordnas och inredas.

7. Behofvet af uthusbyggnader af olika slag skall utredas.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Häri. Proposition N:o 177.

17

8. Angående marketenteribyggnaderna skall utredas, huruvida ett

gemensamt eller särskilda kök böra anordnas för underofficers- och

manskapsmässarna.

9. De särskilda byggnadernas lämpligaste inbördes läge äfvensom

lämpligaste storleken af kaserngården skall utredas.

10. För öfrigt bör granskningen omfatta förslagsritningarna till

samtliga byggnader beträffande deras allmänna anordning och inredning.

11. Ändringar, hvilka medföra afsevärdt ökad byggnadskostnad,

böra icke föreslås.»

Till kommissionens granskning öfverlämnades af chefen för fortifikationen

ritningar till följande byggnader för ett infanteriregemente

(ritningarna voro uppgjorda för kasernetablissemang för Jämtlands fältjägarregemente),

nämligen till:

kanslibyggnad, kasernbyggnader, sjukhusbyggnad, kokinrättningsbyggnad,

exercishus, mässbyggnad, bad- och tvättinrättning, stall och

vagnbod, fordons-, persedel- och gevärsförråd med gevärsreparationsverkstad,

samt afträdesbyggnader.

Beträffande första punkten i förenämnda »P. M.», anförde kommissionen,

att i enlighet med föreskrifterna i generalordern den 1 november

1901, n:o 1,080, i de för kommissionen framlagda förslagsritningarna

utrymme inom kasernbyggnaderna beräknats för 25 fast anställda och

60 värnpliktiga, eller tillhopa 85 man per kompani, under skolperioden,

hvilket per regemente utgjorde 1,020 man; och hade för hvarje man

afsetts ett kubikutrymme af 13,5 m®. I den uti generalordern angifna

styrkan af 60 värnpliktiga per kompani, eller 720 per regemente, inginge

emellertid, efter de upplysningar, som chefen för Generalstaben

lämnat, endast vapenföra. Utrymme hade följaktligen i de ofvannämnda

förslagsritningarna ej blifvit beräknadt för de icke vapenföra. Kommissionen

hade därför, särskildt vid det förhållande att ensamt de vapenföra

värnpliktiga vid flere regementen under åren 1902—1906 öfverstiga

det enligt generalordern angifna antalet 720 man, ansett, att

nödigt kasernutrymme borde beräknas för en viss styrka icke vapenföra

utöfver det antal värnpliktiga, som där upptoges. Kommissionen ville

sålunda för sin del föreslå, att inkvartering måtte förutom för 720 man

vapenföra jämväl beredas för 60 man icke vapenföra per regemente

(5 per kompani). I enlighet därmed borde således utrymme i de nya

kasernetablissemangen beräknas för 300 fast anställda och 780 värnpliktiga,

eller tillhopa för 1,080 man i stället för enligt fortifikationens

ritningar 1,020 man. För att tillgodose det sålunda ökade inkvarteringsbehofvet,

föresloge kommissionen, att fyra af de i ritningarna upptagna

Bill. till Bikscl. Prat. 1908. 1 Sand. 1 Afl, 141 Haft. 3

Inkvartering

af de icke

vapenföra.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Inkvartering

af underofficerare.

18 Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition No 177.

fem manskapslogementen utökades på bredden med 0,35 meter. Visserligen

skulle golfutrymmet, i enlighet med det till kommissionens granskning

öfverlämnade förslaget, kunna medgifva, att de icke vapenföra

inkvarterades utan den föreslagna utvidgningen af logementen; men

kubikutrymmet per man skulle i sådant fall komma att understiga 13,5

in3, hvilket kommissionen på öfverfältläkarens bestämda yrkande icke

ansett sig böra tillråda.

Då kommissionen sålunda för inkvarterandet af de icke vapenföra

föreslagit en utvidgning af logementen i stället för beredandet, såsom

ju äfven läte tänka sig, af särskilda lokaler för de icke vapenföra, hade

detta skett med hänsyn därtill, att den erforderliga ökningen af utrymmet

kunde genom eu utvidgning af logementen vinnas med minsta

kostnad. Men för en sådan anordning talade jämväl det skälet, att de

icke vapenföra ej blefve afskilda från sina kompaniers öfriga personal,

utan komme i en likartad ställning med denna, hvarjämte de ordinarie

kompanicheferna bereddes tillfälle att, såväl i förvaltningshänseende

som i öfrigt, få ledningen öfver kompaniets hela styrka. Den ökade

kostnad, som blefve en följd af den föreslagna utvidgningen af logementen,

uppginge enligt verkställda beräkningar till 13,500 kronor per

regemente.

I sammanhang med denna fråga ansåge sig kommissionen böra

påvisa, att, äfven om eu sådan utvidgning af logementen, som kommissionen

förordat, skulle komma till stånd, utrymme likväl vid vissa

regementen skulle komma att saknas, såväl under skolperioden som

under repetitionsöfningarna, för inrymmandet af samtliga värnpliktiga;

och ville kommissionen därför framhålla önskvärdheten af, att nödiga

anstalter i god tid träffades för den sålunda öfvertaliga styrkans inkvartering.

I det till kommissionens granskning framlagda förslaget hade, i

likhet med hvad redan blifvit fastställdt för Västernorrlands regementes

kasernetablissemang i Sollefteå, för fanjunkarna beräknats 3 rum och

kök samt för gifta sergeanter (sergeanter af första klassen) 2 rum och

kök i stället för respektive 2 rum och kök samt 1 rum och kök, såsom

bestämdes genom kungl. brefvet af den 28 september 1883. För de

ogifta sergeanterna (sergeanter af andra klassen) hade såsom vanligt beräknats

ett rum per man.

Enligt de ritningar, som legat till grund för kostnadsberäkningarnas

uppgörande och anslagets beviljande för nu ifrågavarande infanterikasernetablissemang,

hvilka ritningar endast upptagit underofficerslägenheter

af den storlek, som nyssnämnda kungl. bref bestämde, hade,

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition No 177.

jämlikt förut åberopade generalorder n:o 1,080, inkvartering in natura

varit afsedd att beredas för samtliga underofficerare. Då lägenheterna

för de gifta underofficerarna nu utökats med ytterligare ett rum för

hvarje lägenhet, vore det gifvet, att man icke, inom de för kasernetablissemangen

beräknade och anslagna medlen, kunde bereda inkvartering

för samtliga underofficerare. Sålunda skulle enligt det för kommissionen

framlagda förslaget en brist på underofficerslägenheter uppstå.

Det antal underofficerare, för Indika utrymme icke kunnat beredas, utgjorde

nämligen 1 förvaltare, 1 fanjunkare, 5 gifta sergeanter (hvaraf''

1 gevärshandtverkare) och 5 ogifta sergeanter. Som det för en ordentlig

skötsel af förråd och verkstäder dock läge största vikt uppå,

att förvaltaren finge sin bostad inom kasernetablissemanget, ansåge sig

kommissionen böra föreslå, att lägenhet för honom därstädes bereddes,

och kunde detta svårligen ske på annat sätt, än att eu. särskild

byggnad uppfördes. I denna byggnad borde då helst inrymmas jämväl

bostäder för köksföreståndare och kokerska, hvilka enligt det för kommissionen

framlagda förslaget skulle hafva sina bostäder i kokinrättningsbyggnaden.

Kommissionen hyste nämligen den åsikten, att det

af flera skäl vore olämpligt, att sistnämnda personer och deras familjer

hade sina bostäder i kokinrättningsbyggnaden. Kostnaden för

en dylik byggnad skulle uppgå till 26,000 kronor.. För gevärshandtverkaren

borde bostad beredas å gevärssmedjans vind.

Vid bifall till kommissionens förslag skulle emellertid bostäder

fortfarande komma att saknas för 1 fanjunkare, 4 gifta och 5 ogifta

sergeanter, motsvarande antalet musikunderofficerare vid ett regemente

med undantag af regementstrumslagaren, hvilken borde hafva sin bostad

inom kasernetablissemanget. Då det gifvetvis skulle draga afsevärdt

ökade kostnader att jämväl för nyssnämnda 10 underofficerare

uppföra bostäder, ville kommissionen föreslå, att inkvarteringsbidrag i

stället måtte beredas för dem, som sålunda ej kunde erhålla naturainkvartermg,

och syntes det kommissionen, att musikunderofficerarna

företrädesvis borde erhålla sådant bidrag, da detta med hänsyn till deras

enskilda förhållanden torde vara för dem fördelaktigast.

Vidkommande storleken af de utaf fortifikationen föreslagna unaerofficerslägenheterna,

upptagande 3 rum och kök för fanjunkare samt

2 rum och kök för gift sergeant, liksom beträffande deras allmänna

anordning'', hade kommissionen ej funnit skäl till några erinringar.

Såsom af ritningarna syntes, skulle större delen af underofficerarnas

lägenheter komma att blifva förlagda till kasernbyggnaderna. Ofverfältläkaren

hade visserligen, enär gifta underofficerare skulle inkvarte
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Inkvartering

af musikmanskapet

samt

lokaler för

musikens öfningar.

Kanslibyggna
den.

Kasernbygg
naderna.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 177.

ras uti nämnda byggnader, för sin de], på hygieniska grunder, kraftigt

framhållit olägenheterna häraf samt påyrkat, att de gifta i stället skulle

inrymmas i en särskild underofficersbyggnad. Kommissionen hade emellertid,

med erkännande att vissa skäl kunde tala för en sådan anordning,

dock icke ansett sig böra i sådant afseende yrka på en ändring

i det af fortifikationen framlagda förslaget, och detta, af derå skäl.

Sålunda syntes det kommissionen vara alldeles nödvändigt, att kompaniadjutanterna,

Indika, såsom jämförelsevis gamla, oftast torde vara gifta,

för den militära ordningens skull hade sina bostäder inom de respektive

kompanivåningarna. Vidare skulle det draga ökade kostnader, att

ur kasernbyggnaderna utbryta de för gifta sergeanter afsedda lägenheterna

och förlägga dem i en särskild byggnad. Slutligen kunde det

ock, om framdeles ökadt utrymme för manskapsinkvarteringen blefve

behöfligt, vara särdeles förmånligt att för en sådan utvidgning hafva

ifrågavarande sergeantlägenheter att tillgå.

Beträffande musikmanskapet, borde detsamma af liknande skäl som

de, hvilka berörts på tal om de icke vapenföras inkvartering, förläggas

tillsammans med sina respektiva kompanier, såsom ock i det till kommissionens

granskning framlagda förslaget afsetts.

För musikens öfningar hade däremot enligt nyssnämnda förslag

ej någon särskild öfningslokal blifvit beredd, hvarför kommissionen

ville föreslå anordnandet af en dylik lokal, beräknad att medföra en

kostnad af 9,800 kronor.

Med afseende på kanslibyggnadens anordnande och inredning har

generalskommissionen, utöfver hvad kommissionen ifrågasatt beträffande

arrestlokalerna, hvarom jag senare torde få yttra mig, föreslagit följande

hufvudsakliga förändringar, nämligen afl ett brandfritt rum för förvaring

af mobiliseringshandlingar m. in. anordnades genom afskiljandet af

en del utaf regementskvartermästar- och arkivrummet; att genom borttagandet

af det såsom officersarrest angifna rummet bildades ett större

»skrifvare4 och förrum» till regementsexpeditionen; samt att underofficerslägenheten

3 trappor upp disponerades för regementstrumslagaren.

De af kommissionen föreslagna ändringarna, ändringar i arresternas

anordningar inbegripna, skulle draga en ökad kostnad af 2,900

kronor.

Förutom hvad förut anförts rörande en del manskapslogements

eventuella utvidgning för inrymmandet jämväl af de icke vapenföra,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition No 177.

21

ville kommissionen beträffande kasernbyggnadernas inredning m. m.

föreslå följande förändringar och tillägg.

I manskap) skorridor erna borde ställningar och hängare anordnas för

gevär, ränslar, ammunitionsgördlar, kappor, mössor och skodon. Som

utrymmet i tvättrummen torde blifva allt för knappt under repetitionsöfningarna,

borde i korridorerna längs ytterväggarna anbringas fasta

bänkar, med hylla under, för uppställning af lösa tvättfat.

Då särskilda torkrum ej vore afsedda att i kasernbyggnaderna anordnas,

och man sålunda blefve hänvisad till att använda putsrummen

jämväl till torkning af klädespersedlar och skor in. in., syntes det kommissionen,

att dessa rum tarfvade en utvidgning; men hade kommissionen,

med hänsyn till de dryga kostnader, detta skulle medföra, dock

ansett sig icke kunna påyrka en sådan utvidgning.

För att emellertid möjliggöra nämnda rums användning till torkning

borde där anordnas hissbara stänger samt krokar för persedlarnas

upphängning, äfvensom hyllfack för skodonens torkning. Den nödiga

uppvärmningen och ventileringen borde kunna ske dels genom det vanliga

varmluftssystemet, dels ock genom anbringandet i rummen af ventilationskaminer

samt ventilation eller fläktar i ytterväggarna — dessa

senare anordningar afsedda för användning mellan eldningsterminerna.

I tvättrummen syntes den anordning böra vidtagas, att i den hälft

af rummen, hvilken läge närmast dörren, anordnades fyra duschar och

i den andra hälften hissbara stänger samt krokar, liksom i putsrummen,

detta senare för att man vid behof jämväl måtte kunna använda

tvättrummen såsom torkrum.

Enligt det för kommissionen framlagda förslaget hade verkstadsrummen

för skräddare och skomakare blifvit förlagda till kasernbyggnadernas

vindsvåningar. Att dit förlägga dessa lokaler ansåge kommissionen

dock ej vara lämpligt, då de därigenom komme att ligga

alltför obekvämt till. Dessutom vore utrymmet allt för knappt tillmätt

och lokalerna för illa belysta. Kommissionen ville därför föreslå uppförandet

af en särskild verkstadsbyggnad. Denna borde, förutom nödiga

lokaler för skräddare och skomakare, jämväl innehålla verkstäder för

sadelmakare. Kostnaden för en dylik byggnad beräknades uppgå till

15,000 kronor.

Hvad de genom en dylik anordning för annat ändamål disponibla

rummen i vindsvåningarna anginge, borde dessa rum förses med rikligare

fönsterbelysning för att vid behof användas såsom lektionsrum.

Det enligt ritningarna förut tillmätta lektionsrumsutrymmet vore nämligen

allt för knappt tilltaget.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 177.

KoMnrätt
ningsbygg
naden.

Kommissionen hade jämväl haft sin uppmärksamhet riktad på behofvet

af lämpligare golf än de vanliga trägolfven; men hade kommissionen,

som visserligen med hänsyn till hygieniska skäl hölle före, att

trägolfven hade flera betänkliga brister, likväl ej ansett sig böra göra ett

bestämdt uttalande rörande trägolfvens utbytande mot annat lämpligare

golfbeläggningsämne, dels emedan de konstgjorda golfbeläggningsämnen,

som under senare tider kommit i bruk, ännu hölle sig ganska dyra

och man dessutom ännu icke vunnit tillräcklig erfarenhet rörande deras

hållbarhet och varaktighet, dels ock emedan intet hinder mötte att framdeles,

om erfarenheten visade det vara fördelaktigt, ofvanpå trägolfven,

när de blifvit förslitna, anbringa dylikt konstgjordt golfbeläggningsämne.

De af kommissionen föreslagna förändringarna i en del lokalers i

kasernbyggnaderna inredning betingade en kostnadsökning af 23,700

kronor.

Enligt det till granskning framlagda förslaget hade utrymmet i

manskapsköket och kokapparaternas storlek beräknats för tillagning på

en gång af omkring 1,200 portioner, samt matsalen afsetts att inrymma

omkring 850 man. Köket vore sålunda tillräckligt stort för skolornas

personal, men däremot icke för personalen under repetitionsöfningarna.

Då matlagningen ej kunde verkställas i tvenne omgångar, ansåge sig

kommissionen böra föreslå, att kök och kokapparater så tilltoges, att

kokningen under repetitionsöfningarna kunde ske för hela styrkan, 2,400

man, på en gång, samt att matsalen utvidgades, så att hela den under

skolperioden innevarande styrkan, högst 1,080 man, kunde därpå en gång

utspisas, hvaremot det icke syntes kunna undvikas, att under repetitionsöfningarna

utspisningen måste äga rum i två omgångar. Det härför

behöfliga ytterligare matsalsutrymmet kunde då erhållas i exercishuset,

om detta förlädes på lämpligt sätt i förhållande till kokinrättningsbyggnaden.

Dessa utvidgningar och ändringar af kök och matsalar skulle

kräfva en ökning i kostnaden af 29,000 kronor för hvarje regemente.

Genom tillökningen af kokapparaterna erfordrades insättandet af

tvenne ångpannor, hvarmed äfven vunnes den fördelen, att man blefve

i tillfälle att för matsalen anordna ånguppvärmning, hvilket med hänsyn

till snygghet och lättare skötsel gifvetvis vore att föredraga framför

den förut brukliga kamineldningen.

Som köket med den föreslagna utvidgningen lämnade nödigt utrymme

för uppbackningen, föresloges anordnandet af endast ett diskrum

i stället för det å fortifikationens förslag upptagna disk- och upp
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Majits Nåd. Proposition N:o 177.

backningsrummet. Vid diskrummet borde anordnas servisskåp för hvarje

särskilt kompani. Vidare ansåge kommissionen det vara nödvändigt,

att omklädnads- och tvättrum anordnades för kökspersonalen.

Enligt den kommissionen förelagda ritningen skulle den för kokinrättningen

behöfliga ångpannan förläggas till källarvåningen under

manskapsköket. Då det emellertid vid de redan uppförda kasernerna

visat sig, dels att det för andra behof erforderliga källarutrymmet, genom

att kokinrättningens källare tagits i anspråk jämväl som ångpannerum,

blifvit väl knappt, dels ock att källarlokalerna däiigenom blifvit

för varma för att lämpligen kunna användas för förvaring af matvaror, ville

kommissionen föreslå, att särskildt ångpannehus uppfördes i omedelbar

närhet af kokinrättningsbyggnaden; och borde ångpannehuset, där så befunnes

lämpligt, gifvas sådana dimensioner, att eventuellt där äfven

kunde inrymmas erforderliga motorer och anordningar för elektrisk belysning

och för tillgodoseendet af etablissemangets vattenbehof. Uppförandet

af ett dylikt ångpannehus medförde en ökning i de beräknade

kostnaderna af 20,000 kronor per regemente.

Beträffande mässbyggnaden ansåge kommissionen, att skilda kök,

med tillhörande källarlokaler m. fl. utrymmen, borde, i motsats till

hvad det för kommissionen framlagda förslaget angåfve, anordnas för

underofficers- och manskapsmässarna, hvarigenom möjlighet bereddes

att, där skäl för sådant kunde föreligga, för dessa båda mässar hafva

skild mathållning m. m.

Ehuru förslag blifvit väckt, att större utrymme skulle beredas for

distinktionskorpralerna, hade kommissionen, som förutsatte, att portionsersättning

endast undantagsvis komme att beviljas nämnda korpraler,

likväl ansett det för samma korpraler afsedda utrymmet tillräckligt,

äfven om en del af dessa korpraler därstädes komme att intaga sina

ordinarie måltider.

Den i förslaget upptagna stallbyggnaden inrymde, förutom spiltor

för regementsstabens hästar, endast några spiltor för erforderliga arbetshästar.

Kommissionen ville därför föreslå, att den med stallet sammanbyggda

vagnboden måtte förlängas sa mycket, att under sommarmånaderna

där skulle kunna medgifvas provisorisk uppställning af hästar

för kompanicheferna. Vidare borde utrymmet för stallvakten utvidgas

till 2 spiltors bredd. Slutligen ville kommissionen framhålla önskvärdheten

af, att stall- och vagnbodsbyggnaden så förlädes, att en fram
-

Mässbyggna
den.

Stall- och

vagnbod.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 177.

tida tillbyggnad af stallet möjliggjordes. De föreslagna förändringarna

betingade en kostnadsöknin

af 3,500 kronor.

fedei-noöhPer" Enligt det till granskning framlagda förslaget skulle fordons-, pervärsförråd

sedel- och gevärsförråd med gevärsreparationsverkstad inrymmas inom

med gevärs- en enda byggnad. Kommissionen ansåge det emellertid vara lämpliverkståcL

gare att särskilja dessa förråd och verkstäder i tre byggnader, nämligen

i ett fordons- och persedelförråd, ett gevärs- och persedelförråd

med besiktnings- och expeditionsrum samt en gevärssmedja.

Anordnades förråden på sådant sätt, vunnes den fördelen, att man

kunde, där sadant befunnes fördelaktigt, till de nya etablissemangen

flytta å mötesplatserna befintliga dylika byggnader. Det vore ock med

hänsyn till eldfara lämpligast, att i stället för gevärsreparationsverkstaden

uppfördes en särskild smedjebyggnad, hvarigenom ock vunnes möjlighet

att utan större kostnad bereda inkvartering för gevärshandtverkaren,

hvilken enligt det för kommissionen framlagda förslaget skulle,

såsom förut påvisats, komma att sakna inkvartering. I samma byggnad

borde äfven en snickarverkstad inrymmas.

Förestående förändringar i förrådsbyggnadernas anordnande medförde

en kostnadsökning af 10,000 kronor.

Ammunitions- Som i nyssnämnda förslag ej inginge uppförandet af annnunitionsbod,

ville kommissionen, då sådan vore alldeles nödvändig, föreslå uppförandet

däraf i enlighet med uppgjord ritning. Kostnaden för en ammunitionsbod

uppginge till 4,500 kronor.

Öfriga

byggnader.

De föreslagna afträdesbyggnaderna ansåge kommissionen böra väsentligt

utvidgas, hvithet komme att medföra en ökning i kostnaden af

6,700 kronor per regemente.

För förvaring af brandmateriel behöfde regementet en brandredskapsbod

och till förvaringsrum för lägerhalm, äfvensom för stoppning

under tak af madrasser, behöfdes plats och utrymme, hvilket lämpligen

kunde anordnas bataljonsvis. Hvarje kompani behöfde däremot sina särskilda

förvaringsrum för material för förberedande målskjutningsöfningar,

för velocipeder, manskapskoffertar och cj i bruk varande sängar.

Vidare bordo vid kokinrättningsbyggnaden uppföras uthus för sopor,

skulor och torfströ in. m., vid stallet en bod för ströhalm samt vid sjukhusbyggnaden

en likbod. Kostnaden för uppförandet af dessa byggnader

m. m. beräknades till 44,000 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 177.

Beträffande byggnadernas lämpligaste inbördes läge ville kommissionen

föreslå: att såvidt möjligt exercishuset förlädes i närheten af kokinrättningsbyggnadcn

för att vid behof jämväl kunna användas för utspisningen,

att sjukhusbyggnaden förlädes så periferiskt som möjligt i förhållande

till öfrig a byggnader,. att kokinrättningsbyggnaden samt badoeh

tvättinrättningen förlädes i närheten af hvarandra, att smedja och

gevär stor råd likaledes placerades i närheten af hvarandra, samt att persedelförrådet

och verkstadsbyggnaden för skräddare och skomakare m. fl.

förlädes i hvarandras närhet.

Såsom lämpligaste storlek för kaserngarden ville kommissionen

föreslå 160x125 meter och såsom minsta storlek 160x50 eller 100x80

meter, vid hvilka sistnämnda fall uppställning i sammanträngd formerinoborde

medgifvas.

Slutligen hade kommissionen ägnat sin uppmärksamhet åt de uppvärmnings-

och klosettanordningar, som vid de under de senare tiderna

uppförda kasernerna kommit i bruk.

Hvad uppvärmningsanordningarna beträffade, ansåge kommissionen

en utledning höra verkställas, huruvida icke anguppvärmning borde vid

de nu ifrågavarande kasernetablissemangen komma till användning i

stället för det nu brukliga varmluftssystemet med kalorifereldning, dels

enär eu del olägenheter vidlådde detta senare system, dels ock enär man

vid användandet af ånguppvärmningssystemet kunde blifva i tillfälle

att, utan afsevärdt ökade anläggningskostnader, jämväl för underofiicerarne

anordna uppvärmning medels ånga,

Hvad klosettanordningarna anginge, borde vattenklosetter, om detta

ej medföi de alltiör höga kostnader, och om förhållandena för öfrigt så

tilläte, inredas i stället för hittills brukade s. k. garderobsklosetter, och

vore detta önskvärdt särskildt i sjukpaviljongen, men äfven uti kanslioch

kasernbyggnaderna.

Med° hänsyn till hvad kommissionen sålunda anfört, hade kommissionen

låtit utarbeta förslag till byggnader för ett infanteriregemente,

och ville kommissionen hemställa, att nämnda förslag måtte läggas till

grund för uppförandet af nya kasernetablissemang för infanteriet Enligt

don förslaget åtföljande kostnadsberäkningen skulle, utöfver den af fortifikationen

föi ett mfantenkasernetablissemang beräknade kostnaden för

uppförandet af ett sadant etablissemang enligt kommissionens förslag

uppstå en ökad kostnad af 276,600 kronor.

Kostnaderna för de af kommissionen föreslagna ändringarna och

tilläggen uppginge visserligen till ett afsevärdt belopp, men kunde

sannolikt i någon mån nedbringas därigenom, att de föreslagna träBih.

Ull mista. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afä. 111 Höft. 4

Byggnadernas

läge och kaserngårdens

storlek.

Uppvärmningsanordningar

m. m.

inom en del

byggnader.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 177.

Kaserngård.

byggnaderna till större eller mindre antal, beroende på lokala förhållanden,

kunde uppföras med användande af materialier från å de gamla

mötesplatserna befintliga byggnader. Någon utredning härutinnan hade

emellertid icke kunnat göras under den korta tid, kommissionen haft till

sitt förfogande.

Öfver det af generalskommissionen sålunda afgifna betänkande och

förslag hafva yttranden varit infordrade från arméfördelningscheferna i

Första, Andra, Tredje, Fjärde och Femte arméfördelningarna samt

cheferna för ifrågavarande femton infanteriregementen.

B. Kasernbyggnadsnämndens förslag och kostnadsberäkningar.

I skrifvelse den 3 september 1907 anmodade dåvarande chefen för

landtförsvarsdepartementet arméns kasernbyggnadsnämnd att inkomma

med utlåtande, huruvida några principiella ändringar i generalskommissionens

förut omförmälda, den 15 mars samma år afgifna underdåniga förslag

till kasernetablissemang för ett fältinfanteriregemente borde vidtagas,

samt i sådant fall med approximativ beräkning af de kostnader,

som däraf kunde föranledas.

Det begärda utlåtandet afgafs den 9 november 1907 och är af

hufvudsakligen följande innehåll.

Liksom de uppväxande stadssamhällena numera tedde sig helt annorlunda

än förr, beroende på moderna åskådningssätt och principer för

deras förläggande, torde tiden nu ock vara kommen att verkställa vissa

förändringar med afseende å byggande af kasernetablissemang. Så

sökte man icke längre att i strängaste bemärkelse dana naturen efter

de olika byggnadernas ändamål, utan såsom det högsta målet stode i

stället att i möjligaste mån söka uppföra byggnaderna i öfverenstämmelse

med den befintliga terrängen och dess kraf. Visserligen gjorde

sig, hvad kasernbyggnader beträffade, en begränsning gällande härutinnan,

föranledd af det förhållande, att dessa byggnader måste åtföljas

af en samlings- och uppställningsplats, hvilken icke finge ligga på något

längre afstånd från byggnaderna, utan kring eller intill hvilken snarare

dessa måste grupperas, men krafvet på en kaserngårds storlek hade

dock, att döma af generalskommissionens utlåtande, numera väsentligt

minskats. Åsikterna om, huru en sådan gård i öfrigt skulle anordnas,

hade ock förändrats. Så ansåges densamma ej vidare behöfva vara i

egentlig mening kringbyggd. Ej heller behöfde man taga någon hän
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition Ko 177.

27

syn till, att de olika byggnaderna förlädes i samma plan, utan blefve

just här en hufvuduppgift att på lämpligaste sätt placera hvarje särskild

byggnad i anslutning till den omgifvande terrängen, eller så att

säga gruppera in byggnaderna i densamma.

Å de vidt skilda platser i mellersta och södra Sverige, där nämnden

hade att uppföra nya kasernetablisemang, komme det sålunda att

bero på de växlande terrängformationernas beskaffenhet, huru de olika

etablissemangens byggnader komme att förläggas. Det sade sig själft,

att t. ex. en gruppering af byggnaderna för Värmlands regementes

kasernetablissemang, afsedt att förläggas å en mycket kuperad terräng

invid Klarälfvens västra strand, icke kunde blifva densamma som för

ett etablissemang, som skulle uppföras å slättbyggd. Af samma anledning

hade nämnden tänkt, att terrängen i hvarje särskild! fall skulle i

någon män afgöra äfven de olika byggnadernas form och storlek.

Om de principiella ändringsförslag, hvilka nämnden ansett sig böra

framställa rörande de olika byggnader, som upptagits i generalskommissionens

utlåtande, hade kasernbyggnadsnämnden fattat beslut efter öfverläggningar

såväl inom nämnden som med tillkallade militära och medicinska

sakkunniga.

Till en början ansåge nämnden sig böra framhålla, att nämnden

funnit det ur flere synpunkter önskvärd!, att träbyggnader inom ifrågavarande

etablissemang i möjligaste mån undvekes. Då staten icke hade

sina byggnader brandförsäkrade, uppvägdes den i vissa tall något ökade

kostnaden för desammas uppförande af sten i stället för trä mer än

väl däraf, att för landets försvar så viktiga byggnader som gevärs- och

andra förråd med sitt dyrbara innehåll icke genom byggnadssättet utsattes

för eldfara.

För öfrig! hade nämnden ansett kostnadsfrågan härvidlag ej böra

hafva något afgörande inflytande, då nämnden hölle före, att det här

ej gällde att bygga på det sätt, som för närvarande kunde vara ekonomiskt

fördelaktigast, utan att man borde göra sina beräkningar för

längre tid framåt. I detta sammanhang kunde framhållas den dyrbara

underhållskostnad, som träbyggnader i längden medförde, äfvensom den

alltmer kännbara svårigheten att erhålla fullgodt och fullmoget virke.

Särskild! ville nämnden framhålla nödvändigheten däraf, att följande

byggnader, hvilka å generalskommissionens ritningar angifvits såsom uppförda

af trä, i stället uppfördes af stenmaterial, nämligen sjukbaracken,

gymnastik- och exercishuset, som hade så många vinklar å ytterväggarna,

att röta därigenom kunde befaras, bad- och tvättinrättningen såsom

innehållande bostadsrum i närheten af ångpannerum, fordons- och

Byggnads
materialet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Kansli
byggnaden.

Kasern
byggnaderna.

28 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 177.

persedelförrådet, gevärs- och persedelförrådet, stallet, afträdesbyggnaderna

samt eventuellt gevärssmedjan och matsalsafdelningen af kokinrättningsbyggnaden.

Särskildt hade nämnden funnit det mindre välbetänkt att uppföra

tvättinrättningens nedre våning af sten, men den öfre däremot af trävirke.

I denna byggnad borde beredas bättre arkivutrymme genom inredande

af ett från öfriga rum afskildt, brandsäkert arkivrum. Att förlägga

arkivet till regementskvartermästarens tjänsterum, såsom skett å

förslagsritningarna, ansåge nämnden icke vara lämpligt, då ett arkiv

med sitt dyrbara innehåll gifvetvis borde, icke minst ur eldfaresynpunkt,

utgöra en särskild lokal. Dessutom borde lämpligare anordningar vidtagas

för toalettrum och garderober. Särskildt torde de till vindsvåningen

förlagda officersrummen böra förses med nödigt antal garderober.

Såsom ett önskemål framstode äfven, att alla kakelugnar i denna byggnad

kunde borttagas och ersättas med centraluppvärmning. De hittills

brukliga s. k. garderobsklosetterna borde ock, så vidt möjligt, utbytas

mot vattenklosetter, eller i hvarje fall bättre ventileras, hvarjämte, då

starka klagomål försports öfver inredandet af klosetter inom ceilrummen,

det torde blifva nödvändigt att vidtaga särskilda anordningar för afhjälpande

af härmed förenade olägenheter.

Som det kommit till nämndens kännedom, att den genom nådiga

reglementet den 11 oktober 1907 för underhåll och vård af arméns kasernetablissemang

nyinrättade befattningen såsom /casernvärd vid ett regemente

öfverlämnats åt en regementsofficer, som förut i sådan egenskap

innehade eget tjänsterum i denna byggnad, men nämnden icke hade

sig bekant, huru härmed komme att blifva förhållandet å andra platser,

torde ett särskildt expeditionsrum för kasernvärden få anses vara af

behofvet påkalladt.

Normaltypen för ett kasernetablissemang, sådan den senast fastställts

till utförande i vårt land, hade beträffande kasernbyggnaderna utgjorts

af tre fyravåningshus, inrymmande i hvarje våning ett kompani, så att

sålunda i hvarje byggnad kunnat förläggas en bataljon.

Ur flere synpunkter hade nämnden icke kunnat finna denna byggnadstyp

tilltalande. Då hvarje kasernbyggnad vore afsedd att under en

del af året mottaga en manskapsstyrka på 700 å 800 man, syntes det

nämnden, så mycket mera som förenämnda förlagsritningar utvisade

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition X:o 177.

allenast en utgång å byggnadens ena gafvel för hela denna kontingent,

icke vara lämpligt att bibehålla fyravåningssystemet. Man tanke sig

t. ex., huru en sådan byggnad skulle kunna utrymmas vid uppkommande

eldfara. Såsom reservutgångar vid ett dylikt tillfälle hade man

visserligen framhållit dels fönstren, dels ock en särskild utgång för

underofficerarna, belägen å byggnadens andra gafvel, dit tillträde dock

måste banas genom att spränga en dörr, som i allmänhet hölles låst.

Äfven för den dagliga tjänsten syntes eu fyravåningsbyggnad erbjuda

åtskilliga olägenheter, synnerligast för de i öfverstå våningen inlogerade.

Den frågan uppställde sig då, hvilken kasernbyggnadstyp kunde anses

som den bästa. Från alla synpunkter, särskild! den militära, erbjöde,

enligt hvad allmänt vore enhändt, systemet med halfbataljonskaserner,

rymmande hvar och en två kompanier, som disponerade hvar sin hälft

af byggnaden i två våningar, de ojämförligt största fördelarna. Men

uppförandet af sådana byggnader torde i de flesta fall omöjliggöras af

ekonomiska skäl. Man måste alltså söka finna en annan för vårt

land så vidt möjligt lämpligare kasernbyggnadstyp. Såsom sådana erbjöde

sig då fyra vånings- och de äfven å några ställen i Sverige använda

trevåningskasernerna. Då samtliga militära myndigheter, hvilkas

yttranden i förevarande frågor kommit nämnden tillhanda, med undantag

ad'' två, icke haft något ur militär synpunkt att erinra grof förläggande

af ett regementes kompanier uti fyra trevånings- i stället för uti

föreslagna tre fyravåningskaserner, samt flere myndigheter därjämte på

det lifligaste framhållit önskvärdheten af denna byggnadstyp, tvekade

nämnden icke att förorda trevåningssystemets användande i regel. Att

de lokala förhållandena å särskilda platser kunde föranleda afvikelse!''

härutinnan, vore redan i det föregående beröra!.

Ur såväl praktisk som hygienisk synpunkt erbjöde trevåningskaserner

många företräden framför fyravåningsbyggnader. Risken af eldfara

minskades väsentligt, och det bidroge i alla afseende!! till trefnad

och snygghet, ju mindre antal människor bodde i hvarje hus, synnerligast

då uppgångarna vore gemensamma för hela huset.

I öfverensstämmelse med hvad ofvan omförmälts, hade nämnden ansett

de enligt förslagsritningarna för hvarje kasernbyggnad vidtagna anordningar

att förlägga båda trapphusen vid byggnadens ena ända otillfredsställande

och ville fördenskull föreslå, att ett trapphus anordnades vid

hvardera ändan af byggnaden, så att den i densamma förlagda truppstyrkan

genom att fördelas åt olika håll kunde mera obehindradt komma

ut i det fria.

Nämnden, som utgått från det af generalskommissionen uppgjorda

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 177.

förslaget i afseende å antalet lägenheter för underofficerare vid hvarje

regemente, innefattande 14 lägenheter om tre rum och kök, 15 lägenheter

om två rum och kök, samt 12 enkelrum (s. k. naturainkvarterering

saknades då endast för tio musikunderofficerare per regemente), ville i

detta afseende föreslå, att underofficerarna bereddes bostäder inom mera

skilda, men dock med kasernbyggnaderna sammanbyggda flyglar, hvilka

allenast genom någon eller några dörrar från underofficersbostäderna

stode i förbindelse med hufvudbyggnaden. Härvid skulle dock iakttagas,

att rum för eu ogift sergeant jämte expeditionslokal fortfarande vore

belägna inom själfva kasernbyggnaden.

Ofverfältläkaren, som satts i tillfälle att taga del af detta förslag,

hade förklarat sig kunna gilla detsamma såsom innebärande betydliga

förbättringar, om än han fortfarande ansåge en. särskild byggnad för de gifta

underofficerarne ur både social och hygienisk synpunkt vara än bättre.

Nämnden ansåge sig i detta sammanhang för sin del icke kunna underlåta

att i likhet med ofverfältläkaren framhålla fördelarna af en särskild

byggnad för underofficerarna samt hoppades att, därest medel därtill

kunde beredas, få tillfälle att utföra sådana byggnader, då väl härigenom

den lyckligaste lösningen af denna bostadsfråga skulle kunna

förverkligas.

Under kasernernas flygelbyggnader borde enligt nämndens mening anordnas

ekonomikällare för underofficerarnas familjer, jämte tvättstuga, där

dessa äfven kunde utföra tvättning af kläder i ringare omfattning. Nämnden

hade öfverlagd om ett förslag för inredande i dessa källarlokaler af

fullständiga tvättstugor för nämnda familjer, men stannat vid nyssberörda

förslag härutinnan, särskild! med fästadt afseende därvid att, då nämnden

tänkt sig, det regementets tvättstuga skulle förses med moderna

mekaniska tvätt- och torkapparater, familjerna lätt kunde få tvättning i

större omfattning utförd därstädes. Däremot hade nämnden ej kunnat

finna någon användning för flere af de enligt ifrågavarande förslagsritningar

under kasernbyggnadernas hela yta placerade källarutrymmen,

hvarför dessa, såsom efter sammanstämmande uppgifter obehöfliga och

förorsakande onödig kostnad, torde böra inskränkas till att endast afse

källare för värmeledningens behof.

Med afseende å kasernbyggnadernas inredning hade nämnden ansett

sig böra framlägga följande förslag. Enligt förslagsritningarna innehölle

hvarje våning fem logement för manskapet, under det att hvarje kompani

bestode af sex särskilda afdelningar eller troppar. Man hade då

tänkt sig, att den sjätte troppen skulle begagna sig af dagrummet, hvilket

därigenom vissa tider ej skulle kunna tjäna sitt egentliga ändamål att

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 177.

vara en för hela kompaniet gemensam samlingslokal. Nämnden ansåge

däremot inredandet af ett sjätte logement i hvarje våning vara att föredraga,

därvid nämnden äfven haft tanke på framtida ökning af kompaniernas

numerär.

Generalskommissionens förslag om anbringande i korridorerna längs

ytterväggarna af fasta bänkar för uppställning af lösa tvättfat därstädes

både nämnden icke kunnat ansluta sig till, då det gifvetvis skulle medföra

en hel del hygieniska olägenheter att hafva tvättanordningar i

dessa genomgångslokaler, ehuru nämnden tänkt sig, att annat golfbeläggningsämne

än trä skulle komma till användning i dessa lokaler.

I stället kunde plats beredas för extra tvättställ i midten af tvättrummet,

hvars storlek i så fall borde ökas.

Det anmärkta behofvet af ett särskild! torkrum i hvarje våning

ville nämnden söka uppfylla och vidtaga därmed sammanhörande anordningar.

Hvad slutligen vindsvåningarna anginge, ansåge nämnden, verkstadsrummen

böra förläggas dit. Det hufvudsakliga skäl, som förmått generalskommissionen

att förorda uppförandet af en särskild verkstadsbyggnad,

nämligen att verkstadsrummen, förlagda å kasernbyggnadernas vindar,

»skulle komma att ligga alltför obekvämt till», torde förminskas i betydelse

i och med byggande af trevåningskaserner, där tillträdet till vindarna

medelst trappor å båda gaflarna skedde väsentligt lättare än i byggnader

af fyra våningars höjd.

Med afseende å uppvärmningsanordningarna ville nämnden framhålla

önskvärdheten däraf, att det nuvarande kalorifersystemet, som användes

för manskapslogcmcnten och hvaröfver allvarliga klagomål på olika, håll

anförts, måtte utbytas mot modernare och mera tillförlitliga anordningar

för uppvärmning medelst ånga, äfvensom att i de för underofficerarna

afsedda bostäderna kakelugnarna borttoges och ersattes med lämpligt system

för centraluppvärmning. Vidare borde i denna byggnad särskilda

toaletter anordnas och så vidt möjligt förses med vattenklosetter.

På de af generalskommissionen redan anförda skäl förordade nämn- Kokmrättden

uppförandet af ett särskildt ångpannehus, så att kokinrättnings- ““fåen82"

byggnaden därigenom kunde erhålla till förrådsrum fullt användbar källarvåning.

Dessutom ansåge nämnden, att ökadt utrymme inom disk- och

servisrummen vore behöflig!, äfvensom att bättre isolerings- och ventilationsanordningar

måste införas inom kökslokalerna uti ifrågavarande

byggnad.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Gymnastikoch

excercishuset.

Marketenteri
byggnadcn.

Bad-och tvättinrättningen.

Bostadsbyggnad

för

köksföreståndare

m. fl.

Fordons- och

persedelförråd.

Gevärs- och

persedelförrådet.

Gevärssmed]

an.

Stallet och

vagnboden.

32 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 177.

Ett bättre ombonande af denna byggnad borde vidtagas medelst

insättande därstädes af bättre isoleradt innertak och dubbla fönster, samt

mera effektiva värme- och ventilationsanordningar än de föreslagna komma

till användning. Dessutom borde vid denna byggnads uppförande anordningar

vidtagas med hänsyn därtill, att matservering under vissa

tider af året där borde äga rum.

De föreslagna anordningarna borde här undergå väsentliga förändringar

med fästadt afseende vid en ändamålsenligare inredning af byggnaden,

hvarför lokalernas läge, storlek in. in. borde omstuderas.

Såsom förut redan framhållits, torde modernare anordningar på detta

område här böra komma till användning genom uppsättande af mekaniska

apparater för tvättning, vridning, torkning och varmmangling af

kläder.

Nämnden ville äfven framhålla krafvet på ett bättre ombonande af

byggnadens öfre våning, hvilken borde kunna uppvärmas.

Den föreslagna bostadsbyggnaden för köksföreståndaren in. fl. torde

äfven böra inrymma bostad för gevärshandtverkaren.

b ordons- och persedelförrådet bolde afdelas i två afdelningar medelst

en brandmur, hvarjemte byggnaden i öfrigt torde böra inredas med

möjligast brandfria konstruktioner.

Äfven denna byggnad torde böra anordnas på möjligaste brandfria

sätt. Här erfordrades dessutom enligt nämndens förmenande ett särskildt

expeditionsrum för vapenofficern, hvarjämte besiktningsrummet

borde kunna uppvärmas.

Nämnden ansåge den föreslagna bostaden för gevärshandtverkaren

lämpligen böra förflyttas från gevärssmed]an såsom belägen direkt

ofvanpå denna. Dessutom borde snickarverkstaden bättre isoleras

från smedjan.

I öfverensstämmelse med hvad generalskommissionen framhållit,

föresloge nämnden, att stallutrymmet ökades så, att detsamma blefve

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj\ts Nåd. Proposition N:o 177.

tillräckligt, äfven då alla kompanichefer vore beridna. Ett putsrum

borde där inredas.

Enligt nämndens åsikt borde afträdesbyggnaderna förses med anordningar

för en kraftigare ventilation.

De under benämningen »öfriga uthusbyggnader och bodar» i generalskommissionens

förslag upptagna byggnader ansåge nämnden lämpligen

kunna sammanföras till ett färre antal mindre byggnader. Den såsom

förvaringsrum för velocipeder, manskapskoflertar, sängar m. m. afsedda

uthusbyggnad för hvarje bataljon torde kunna förändras till en byggnad

i två våningar för hela regementets behof i detta hänseende.

Hvad slutligen förändringar med afseende å uppvärmnings- och klosettan

ordningar inom en del byggnader beträffade, hade nämnden, såsom

förut under de särskilda byggnaderna omförmälts, anslutit sig till generalskommissionens

förslag härutinnan.

Förutom hvad sålunda anförts ville nämnden slutligen framhålla

önskvärdheten af, att tidsenliga byggnadstekniska anordningar måtte få

i så stor utsträckning som möjligt komma till användning inom de olika

byggnaderna. Sålunda borde de hittills brukliga träbjälklagen eller

bjälklag, bestående af järnbalkar med plana betonghvalf och golflag af

trä, hvilka visat sig vara mindre tillfredsställande ur såväl hygienisk

som andra synpunkter, utbytas mot andra, som kunde anses bättre motsvara

moderna anspråk. Dit räknades t. ex. armerade plantegelhvalf

med s. k. foglös golfbeläggningsmassa jämte en mängd dylika typer af

olika slag, hvilka äfven i pris ställde sig fördelaktigare än de i förslaget

upptagna. . . iii

Vidare hoppades nämnden att genom konkurrens i stor skala kunna

nedbringa kostnaderna såväl för dessa anordningar som ock för olika

byggnadsmaterialier, såsom cement, tegel, takbeläggningsämnen in. m.,

hvarigenom byggnadernas olika delar, såsom mellanväggar, yttertak

in. m. kunde utföras af konstruktioner med vida större eldsäkerhet och

varaktighet, än om trävirke för inrede och plåt som täckningsämne begagnades

i den utsträckning, som hittills skett.

Härigenom komme ock underhållskostnaderna för framtiden att betydligt

reduceras, hvilket torde vara lika viktigt att iakttaga,, som att

anläggningskostnaden för sig nedbringades till den minsta möjliga.

I öfverensstämmelse med dessa åsikter beträffande byggnadernas

anordningar och inredning hade nämnden låtit utarbeta olika förslag,

Bill. till Rihd. Prot. 1908. 1 Sami. 1 Afl, 141 Haft. 5

Afträdaa
byggnaderaa.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 177.

hvilka underkastats en allsidig- granskning; och utförliga beräkningar af''

de förändrade kostnader, som möjligen kunde blifva en följd af dessa

ändringsförslag, komme att upprättas.

Den 18 sistlidne januari inkom kasernbyggnadsnämnden med förslagsritningar

till hufvudbyggnaderna vid ett kasernetablissemang för

ett fältinfanteriregemente och till några af dess öfriga byggnader samt

kostnadsberäkningar.

I sammanhang med inlämnandet af dessa ritningar, hvilka ej borde

betraktas såsom definitiva utan allenast såsom förslagsritningar, hvilka

kunde undergå förändringar, innan de antoges till utförande, vilie kasernkyggnadsnämnden

till vidare utveckling af sina i förut omförmälda, den

9 november 1907 afgifna betänkande framställda förslag; ytterligare anföra

följande.

Såsom kasernbyggadsnämnden redan förut framhållit, hade nämnden

ansett önskvärd!, att den hittills i allmänhet förekommande anordningen

med en stor kaserngård, omkring hvilken byggnaderna förlagts, icke

komme till utförande å en hel del platser, där terrängen syntes lägga

bestämda hinder i vägen därför.

Såsom det af kostnadsuppgifterna från åtskilliga under senare åren

verkställda kasernbyggnadsföretag otvetydigt framgått, hade kostnaderna

för planerings- . och yttre rörledningsarbeten i allmänhet med betydliga

belopp öfverskridit härför afsedda anslag, och då de flesta platser, där

ifrågavarande kasernetablissemang skulle uppföras, bestode af en mycket

kuperad terräng, nödgades nämnden än en gång betona önskvärdheten

af, att systemet med en stor kaserngård emellan byggnaderna öfver—

gafves, och att byggnaderna i stället finge förläggas i närmaste anslutning

till den omgifvande terrängen, hvarigenom säkerligen i de flesta

fall afsevärda besparingar i kostnad kunde göras.

Vid de förfrågningar, som byggnadschefen gjort vid besök å de

skilda bj nadsplatserna, hade ock vederbörande regementschefer utan

undantag förklarat, att ett sådant förläggningssätt af byggnaderna, att

en mot kaserngården svarande uppställningsplats för regementet anordnades

i omedelbar närhet af kasernerna, vore ur alla synpunkter tillfredsställande.

Härvid torde ej heller böra förglömmas, att, om byggnaderna förlädes

på ett öppet tält utan skydd af närliggande skog eller bergshöjder,

detta gifvetvis i vårt stränga klimat skulle medföra icke oväsentligt

ökade kostnader för deras uppvärmning under den kallare årstiden.

Nämnden hade därför för sin del funnit det önskvärdt, att å de

^yi?£>na,dsplatser, där en skogbevuxen och kuperad terräng visat sig

kunna med fördel användas för ifrågavarande ändamål, och där densamma

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 177.

föranledde för stora kostnader för anordnande af en kaserngård mellan de

olika byggnaderna, dessa borde placeras in i terrängen samt vid sidan

af eu uppställningsplats och handexercisfält, hvaremot å de endast obetydligt

kuperade platser, där en kaserngård kunde komma till utförande,

man likväl måste begagna sig af den befintliga terrängen och dess nivåskillnader

för att såmedelst icke framkalla de kostnader, som vore förenade

med byggnadernas förläggande i ett horisontalplan.

Beträffande frågan om uppförandet af vissa byggnader af sten i

stället för af trä ville nämnden framhålla, att af den utredning i detta

ämne, som öfverintendentsämbetet på uppdrag af chefen för landtförsvarsdepartementet

verkställt, syntes framgå, att, för den händelse

den ökade kostnaden för byggnader af sten mot sådana af trä hölle sig

under 12,5 procent, det borde med tanke på kostnaderna för framtiden

vara fördelaktigare att uppföra stenbyggnader, oafsedt att nämnda myndighet

bortsåge från träbyggnadernas egenskap att vara mindre eldsäkra

och svårare att desinficiera från smitta och ohyra, hvilket nämnden

däremot ansåge böra äfven i detta fall äga ganska stor betydelse.

För de byggnader, där nämnden närmast tänkt sig att utbyta ytterväggarna

från trä till sten, såsom kokinrättningsbyggnaden, sjukbaracken,

gymnastik- och excercishuset, bad- och tvättinrättningen, förrådshusen (för

persedlar, gevär m. m.), stallet och vagnboden samt afträdesbyggnaden,

ställde sig de olika kostnaderna, beräknade för ett etablissemang i Uppsala,

på följande sätt:

Kokinrättningsbyggnaden

...

Sjukbaracken ...

Gymnastik- och

excercishuset

Bad- och tvättinrättningen

Förrådshusen...

Stallet och vagnboden

............

Afträdesbyggnaderna

......

•äggar

af

trä

119,100

kr.

af

sten

en

ökning af

'' 1,800

kr.

})

»

19,000

»

»

x>

:»

»

1,050

)>

»

63,600

»

»

»

»

))

)>

4,100

»

»

»

66,100

»

»

))

1,150

»

»

»

»

62,200

»

»

»

)’

))

»

4,150

)x

»

»

»

20,900

»

»

»

»

900

)>

»

14,100

»

»

y>

)>

»

)>

2,100

x>

eller inalles 15,250 kronors ökning på en byggnadskostnad af sammanlagdt

365,000 kronor. I södra Sverige, där trävirke vore väsenligt

dyrare, blefve prisskillnaden mindre, så att ökningen i medeltal torde

utgöra allenast 10,000 kronor för hvarje kasernetablissemang.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 177.

Häraf framginge, att de af nämnden i detta afseende föreslagna

förändringarna betingade så obetydliga kostnadsökningar, att desamma

mer än väl uppvägdes af byggnadernas härigenom vunna större hållbarhet

och framför allt eldsäkerhet.

För manskapskasernerna hade nämnden låtit utarbeta flera alternativa

förslag till dels trevåningshus med flyglar i fyra våningar och dels

fyravåningshus, att komma till utförande efter terrängens och de lokala

förhållandenas kraf å de olika byggnadsplatserna.

För trevåningshusen hade uppgjorts fyra alternativ:

n:r 1 med underofficersflygelm förlagd i rät vinkel mot hufvudbyggnaden,

hvartill ingångar beredts å båda gaflarna;

n:r 2 med samma flygel lagd i sned vinkel mot hufvudbyggnaden

samt med förläggning af ingångarna till sistnämnda byggnad å ena

långsidan;

n:r 3 med flygelbyggnaden förlagd parallellt med hufvudbyggnaden

och samma placering af hufvudingångarna som i förslaget n:r 2; samt

n:r 41 inrymmande lokaler endast för manskapet och dagbefälet

och med särskilda underofficersbyggnader enligt två olika förslag.

För kasernbyggnader i fyra våningar vore ett särskildt alternativ

utarbetadt med anordningar, som i vissa delar afveke från generalskommissionens

förslag.

Gent emot den anmärkningen, som framställts mot trevåningshusen

ur militär synpunkt, att det s. k. bataljonsförbandet skulle komma att

brytas, ville nämnden anföra, att den tänkt sig följande fördelning af

kompanierna. I en första kasernbyggnad skulle förläggas tre af första

bataljonens kompanier, i bottenvåningen af en andra kasernbyggnad den

fjärde af första bataljonens samt i öfriga våningar två af andra bataljonens

kompanier, i en tredje kasernbyggnad återstående tvenne af andra

bataljonens kompanier jämte i bottenvåningen ett kompani af tredje

bataljonen samt i den fjärde kasernbyggnaden återstående tre af tredje

bataljonens kompanier.

Såsom förut af nämnden omförmälts, hade nästan samtliga militära

myndigheter, som yttrat sig i denna fråga, anfört flera väsentliga olägenheter,

som vidlådde fyravåningskasernerna, och i stället förordat

genomförandet af trevåningssystemet. I sådant afseende hade framhållits

de olägenheter beträffande hygien, bekvämlighet och eldsäkerhet,

som måste anses förenade med fyravåningskaserner. Sålunda hade

sekundchefen för Lifregementets grenadjärer härom anfört: »I händelse

af larm eller hastig utryckning särskildt nattetid kan, synnerligast under

den tid hela styrkan ligger inne, trängsel uppstå vid rasning utför

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 177.

trapporna, hvarigenom olyckshändelser lätt kunna uppstå». — Och i eu

af chefen för Ålfsborgs regemente afgifven skrifvelse yttrades i berörda

afseende, att »olägenheterna af en fjärde våning torde vara så påtagliga,

att de knappast behöfva särskildt framhållas, om man blott betänker,

att manskapet skall upp och ned för trapporna minst 6 gånger om dagen

för öfningarna, 8 gånger om dagen för måltiderna och väl därtill

2 å 3 gånger om dagen för egna angelägenheter. Det ville med andra

ord säga, att de, som bo i fjärde våningen, komma att tillbringa

omkring 1 timme dagligen i trapporna. Att detta icke kan bidraga till

trefnad, säger sig själft, ej heller den stora olägenheten, som blir förenad

med att hafva förråden i femte våningen».

I eu skrifvelse från chefen för Skaraborgs regemente anfördes följande:

»Att utom 8 familjer i samma byggnad inlogera eu styrka åt 7

å 800 man eller mera, såsom förhållandet kommer att bli under repetitionsöfningarna,

anser jag redan ur brandsäkerhetssynpunkt vara högst

betänkligt. Om en eldsvåda skulle uppstå och panik uppkomma, torde

invånarne i de längst in belägna 18 mans (under repetitionsöfningarna

kanske 36 mans) logementen i 4:de våningen befinna sig i ett föga afundsvärdt

läge. De hafva då 53 meter, tills de nå de gemensamma

trapporna, livilka naturligtvis redan äro fullpackade af alla kamraterna

från de öfriga logementen.

Och minst lika betänkligt blir förhållandet, om, såsom ofta sker,

smittosamma sjukdomar skulle yppa sig inom ett eller annat af kompanierna

inom detta störa komplex. Att i en dylik byggnad, hvars tvenne

trappor ligga omedelbart intill hvarandra, söka isolera kompanierna från

hvarandra torde vara alldeles lönlöst. Visserligen torde man kunna afstånga

de båda trapporna från hvarandra och från de olika logementen,

men då de utmynna omedelbart intill hvarandra, torde därmed föga

vara vunnet.

Jag anser därför nödvändigt, att kasernbyggnadernas höjd inskränkes

till 3 våningar.»

Sedan nämndens föregående utlåtande i detta ämne afgafs, hade

nämnden ock erfarit, hurusom de af nämnden i utlåtandet uttalade farhågor

för ökad eldfara i fyravåningshusen besannats under ett verkställdt

utrymningsförsök af en kasernbyggnad vid ett nybyggdt etablissemang,

ity att därvid befunnits, att manskapsstyrkan genom uppkommen

trängsel i de olika trapprummen behof! ganska lång tid och haft

mycket svårt att komma ut i det fria, hvarför man nödgats föreslå

uppsättandet af skjutbara järndörrar i de olika våningarnas passager

för att såmedels hindra kollisioner mellan olika folkströmmar och i öfrigt

förbättra förhållandena*

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 177.

För lösningen af den svåra frågan om underofficerarnas bostäder,

hvarom mycket skilda meningar gjort sig gällande, hade nämnden låtit

utarbeta två olika förslag, det ena afseende att förlägga bostäderna i en

särskild flygelbyggnad, sammanbyggd med själfva kasernen, det andra

att bereda plats åt hithörande lokaler i särskild byggnad.

Vid det förra alternativet hade flygelbyggnaden afskilts så fullständigt

som möjligt från manskapshuset och försetts med särskild trappuppgång,

som dessutom förlagts så aflägset som möjligt från manskapets

ingångar.

Ehuru starka röster höjts för och nämnden äfven delade åsikten

att förlägga underofficerarnas bostäder uti särskilda, från kasernerna fristående

byggnader — till förmån för hvilket förslag speciellt öfverfältläkaren

uttalat sig — ansåge nämnden dock, att förslaget om dessa bostäders

inrymmande i väl afskilda kasernflyglar enligt hithörande förslag

borde tillfredsställa högt ställda anspråk i detta hänseende.

Genom att anpassa något af de tre förstnämnda byggnadsalternativen

efter förhandenvarande terräng och omgifningar hoppades nämnden

ia dessa flygelbyggnader förlagda så, att smärre planteringar och afskilda

områden anordnades intill byggnaderna, hvarför nämnden äfven

ansåge sig kunna förorda detta system att komma till utförande.

Hvad beträffade de med kasernbyggnaderna sammanbyggda flyglarna

utvisade ritningarna för såväl tre- som fyravåningshus, att dessa flyglar

vore afsedda att inrymma, föratom källarvåning'' för nämnda lägenheter,

lyra bostadsvåningar med en 0,5 meter lägre våningshöjd än i själfva

kasernbyggnaden. Denna för besparings skull vidtagna anordning, som

möjliggjordes därigenom, att nämnden i detta förslag upptagit särskilda

flygelbyggnader, livilka ej behöfde rätta sig efter de olika våningshöjderna

i hufvudbyggnaden, medförde väsentliga fördelar, då man sålunda

Unge våningarna i hufvudbyggnaden och flyglarna oberoende af hvarandra

och kundo öka rumshöjden i logementen, utan att behöfva göra

detsamma i flygelbyggnadernas våningar.

Men härjämte erbjöde trevåningshusens flyglar i fyra våningar den

afsevärda förmånen framför fyravåningskasernernas, att, då dessas bostadsflyglar

gifvetvis ej kunde uppföras till fem eller flera våningars höjd

för att erhålla motsvarande antal lägenheter, samtliga underofficerare,

handtverkare och öfrig för ett infanteriregemente erforderlig personal,

med undantag af kokerskan, skulle erhålla bostäder i de förstnämnda

flygelbyggnaderna, men icke i de sistnämnda. Detta innebure således,

att fyravåningssystemet kräfde uppförandet af särskilda byggnader eller

inredandet af särskilda lokaler för dem, som ej kunde inrymmas i bostadsflyglarna.

Hit räknades ej blott förrådsförvaltare, köksföreståndare

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 177.

och gevärshandtverkare äfvensom föreståndare för skräddare-, sadelmakare-

och snickareverkstäderna, utan äfven väbel och regementstrumslagaren,

hvilka hittills fått sina bostäder förlagda till kanslibyggnaden.

Detta hus kunde därför i och med uppförandet af trevåningskaserner

minskas med ett mot sistnämnda bostäder svarande kubikinnehåll.

Uti nämndens förslag vore vidare en trappuppgång anordnad vid

hvardera ändan af den stora korridoren för att möjliggöra bättre kommunikation

med omgifningen, dä nämnden ansåge den anordning med

dubbla trapphus vid korridorens ena ända och en reservutgång vid den

andra, som återfunnes i generalskommissionens förslag, vara stridande

mot moderna fordringar å utgångarna från den stora mängd tätt befolkade

lokaler, som här funnes.

Detta system — med en utgång vid hvardera ändan af byggnaden

hade äfven vunnit tillämpning vid på senare tiden utförda anläggningar

i Preussen och Österrike samt syntes medföra så stora fördelar framför

det andra systemet, att de icke vidare behöfde framhållas.

Angående inredningen, af de särskilda våningarna borde bemärkas,

att nämnden, i öfverensstämmelse med förut angifven plan, här anordnat

sex särskilda logement förutom dagrum, äfvensom ett särsldldt torkrum,

hvilket senare generalskommissionen äfven ansett önskvärdt, men icke

upptagit uti sina förslagsritningar. Vidare hade nämnden betydligt ökat

tvättrummets storlek, så att provisoriska tvättställ kunde inställas i detsamma

under repetitionsöfningarna, hvarigenom den föreslagna utvägen

att vid dessa tillfällen belamra korridorerna med tvättanordningar,

hvilken utväg måste anses synnerligen otillfredsställande, icke behöfde

anlitas.

Förslaget att i hvarje våning hafva lika många logement som antalet

till hvarje kompani hörande troppar hade af alla utaf nämnden i

ärendet hörda militära myndigheter framhållits såsom en oundgänglig

nödvändighet, för att icke det taktiska förbandet inom kompaniet skulle

blifva rubbadt, hvarför nämnden ansett sig böra införa denna förändring.

Den anordning härutinnan, generalskommissionen af sparsamhetsskäl

ansett kunna tillämpas, nämligen att förlägga kompanierna i fem

logement och vid behof använda dagrummet som sjätte sofrum, hade

nämligen af samtliga regementschefer, som uttalat sig i förevarande

ämne, betecknats såsom mindre lämplig och särdeles hindersam för den

inre tjänsten.

Som af ritningarna framginge, förelåge en väsentlig olikhet med

afseende å inredningen af de föreslagna trevånings- och fyravåningskasernerna

däri, att, då i den senare byggnadstypen de ofvanpå fjärde

våningen belägna vindarna ej kunde i likhet med trevåningshusens

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 177.

vindsvåningar innefatta erforderligt utrymme för lektionsrum och verkstadsrum,

dessa sålunda måste genom användande af fyravåningssystemet

förläggas å andra håll. Så inrymdes de förstnämnda lokalerna uti öfriga

våningar af byggnaden, hvaraf blefve den oundvikliga följden, att fyravåningskasernernas

fasad måste allenast för detta ändamål förlängas med

det sålunda i hvarje våning tillagda lektionsrummets längd,_ 5,93 meter,

jämte bredden af en mellanmur. I detta fall skulle en ej oväsentlig

kostnadsökning uppkomma, som det andra förslaget med afseende å

ifrågavarande byggnad ej komme att medföra. För verkstadsrummen

måste gifvetvis en särskild verkstadsbyggnad uppföras, om fyravåningshus

komme till utförande. Jämväl i nu berörda hänseende innebure

således de föreslagna trevåningshusen obestridliga fördelar framför fyravåningssystemet.

Angående

kostnaderna för de olika byggnaderna samt hithörande

planeringar och väganläggningar in. m. anför nämnden följande.

De af fortifikationen år 1,906 för ett kasernetablissemang angifna kostnader

uppgingo till:

Kanslibyggnad..........................................

Kasernbyggnader .....................................

Kokinrättningsbyggnad ..........................

Sjukpaviljong..............................................

Gymnastik- och exercishus ....................

Märket eu teri by ggnad................................

Bad- och tvättinrättning..........................

Stall och vagnbod......................................

Fordons-, persedel- och gevärsförråd

smedja..................................................

Åfträdesbyggnad.......................................

samt

Inre och yttre ledningar samt åskledare.

Planering, vägar och stängsel ..................

Skjutbana

och ritningar ........

och diverse

Arbetsledning

Oförutsedda utgifter

............ kronor

103,500

—

........ »

780,400

—-

........ »

67,400

—

............. ))

68,800

—

.......... >.''

54,500

—

.......... »

39,300

—

.............. »

38,200

—

.............. y>

13,000

—

gevärs-

............ )}

40,400

............. »

7,800

—

kronor

1,213,300

—

.............. »

66,500

—

.............. >■

45,300

—

............. >•

36,000

—

.............. »

28,500

—

.............. »

60,400

—

iumma kronor

1,450,000

—

Som emellertid de af fortifikationen angifna pris för olika byggnader

in. m. synts nämnden vara i väsentliga delar allt för låga, hade

fullständiga kontrollberäkningar å byggnadsmassor och tillhörande kostnader

verkställts, sedan nämnden införskaffat detaljerade uppgifter å

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 177.

arbetslöner och materialpris från ett flertal af de platser, där nämnden

skulle ombesörja byggnadsanläggningar.

Såsom ett exempel å en byggnadsplats med relativt höga pris hade

härvid valts Uppsala, och ställde sig där de af nämnden beräknade

kostnaderna, till grund för hvilka sålunda legat fortifikationens förslag,

på sätt följande tabell visar, hvarvid i andra kolumnen upptagits de

kostnadssummor, som föranleddes af de utaf generalskommissionen begärda

förändringar och tillägg till nämnda förslag:

Fortifika

tionens

förslag.

Generals- kommissio- nens tillägg.

Summa

kronor.

Kanslibyggnad.........................................................

130.000

_

16,400

_

146,400

—

3 st. kasernbyggnader k 310,400 kr............................

931,200

—

68,850

—

1,000,050

—

Kokinrättningsbyggnad.............................................

90,100

—

29,000

—

119,100

Sjukpaviljong ..........................................................

92,700

—

5,450

—

98.150

—|

Gymnastik- oeli exercislms .......................................

61,200

—

O

O

—

63,600

—

Marketenteribyggnad................................................

55,900

—

—

—

55,900

—

Bad- och tvättinrättning ..........................................

46,100

—

20,000

—

66,100

—

Stall och vagnbod ...................................................

Fordons-, persedel- och gevärsförråd samt gevärs-

17,400

—

3,500

20.900

“

smedja..................................................................

47,400

—

14,800

—

62,200

—

Afträdesbyggnad ......................................................

8,000

1,480,000

6,700

—

14.700

—

Sjukbarack..............................................................

—

—

19,000

—

19,000

—

Bostadsbyggnad för förrådsförvaltare in. fl...................

Verkstadsbyggnad för skräddare, skomakare och sadel-

“

"

26.000

26,000

makare.................................................................

—

—

15,000

—

15,000

—

Öfningsbyggnad för musiken ....................................

—

—

9,300

—

9,300

—

Diverse bodar och uthusbyggnader.............................

—

—

10,000

—

10,000

—

Förrådsskjul för sängar, velocipeder m. m...................

Inre ledningar för vatten, aflopp, belysning och ar-

28,500

28,500

“

matur ..................................................................

50,000

—

—

—

50,000

—

Yttre d:o d:o samt åskledare.................................

65,000

—

—

—

65,000

—

Planering, vägar och stängsel....................................

50,000

—

10,000

—

60,000

—

Skjutbana ..................................''.............................

36,000

—

—

—

36,000

Arbetsledning och ritningar.......................................

40,000

—

—

—

40,000

—

Oförutsedda utgifter cirka 5 % på 1,930,000 kronor......

79,000

—

15,100

—

94,100

—

Summa kronor

Bill. till Riksd. Prat. 1908: 1 Sami. 1 Afd.

1,800,000 j—

141 Käft.

300,000

_

2,100,000

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kring!. Maj:ts Nåd. Proposition No 177.

Enligt nämndens beräkningar skulle således kostnaden jämlikt nu

gällande pris för själfva byggnaderna vid ett kasernetablissemang i Uppsala

belöpa sig till 1,480,000 kronor mot förut angifna 1,213,300 kronor,

utgörande 266,700 kronor eller omkring 21,9 procent högre belopp än

fortifikationen åren 1905—1906 beräknat.

Å öfriga byggnadsplatser, där kaserner skulle anläggas, vore material-

och arbetspris för närvarande något olika de i Uppsala gällande,

men syntes i allmänhet, ehuru varierande för olika sorts arbeten, dock

gifva nära samma totalsumma, hvarvid likväl kostnaderna för en del

etablissemang komme att ställa sig något lägre än i Uppsala. Å sistnämnda

plats blefve emellertid, så långt af tillgängliga kartor och planer

kunnat bedömas, planerings-, rörlednings- och grundläggningsarbetena

relativt mindre kostsamma än vid åtskilliga af de andra byggnadsplatserna,

där i vissa fall rätt ogynsamma förhållanden vore rådande.

Som nämnden emellertid ännu icke ägde sådana afvägnings- och

grundundersökningskartor, som för ett närmare bedömande af dessa förhållanden

vore nödvändiga, hade nämnden icke ansett sig kunna för

närvarande uppgifva några faktiska siffror för ifrågavarande kostnader,

utan ville framlägga dessa, efter det vederbörliga undersökningar utförts

och i samband med de förslag, som det enligt den för nämnden utfärdade

nådiga instruktion ålåge densamma att ingifva till Kungl. Maj:t

för hvarje kasernbyggnadsföretag.

Hvad sedan beträffade kostnaderna för de af nämnden föreslagna

förändringar och tillägg till generalskommissionens förslag, så ställde sig

dessa på följande sätt.

Igenom att icke anordna den hittills brukliga stora plana kaserngården

och icke förlägga byggnaderna i en krets rundt omkring densamma,

utan i stället placera dessa mera fritt i terrängen måste, såsom

ofvan framhållits, afsevärda besparingar kunna göras.

Genom utbyte af fyravånings- mot trevåningskaserner syntes icke

efter nämndens beräkningar några ökade kostnader behöfva uppstå. Tre

fyravåningshus jämte tvenne smärre byggnader, efter generalskommissionens

ritningar, vore nämligen beräknade att kosta 1,041,050 kronor,

hvaremot fyra trevåninghus efter samma beräkningsgrunder, men med

flera bostadslägenheter kräfde en kostnad af 1,072,200 kronor, hvilket

framginge af följande tabell:

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 177.

43

Fyra våiiingsk a serner

enligt

Generalskommissionens förslag.

3 st. lins, hvart och ett med en bebyggd

yta af 1,344 mä.

Totalvolym för alla husen = 76,608

Totalkostnad för alla husen =

1,000,050 kronor; hvadan priset

pr in3 — 13,ob kronor.

Till ofvanstående........ kr. 1,000,050

bör läggas:

för ett bostadshus, innehållande

1,430m3 » 26,000

och för en verkstadsbyggnad,

innehållande

1,150 m3 » 15,000

Summa kronor 1,041,050

Trevåningskascriier

enligt

Yamndens förslag.

4 stenhus, hvart och ett med en

bebyggd yta af 1,193 nr.

Totalvolym för alla husen = 76,040

m3. (Räknad under samma betingelser

som fortifikationens förslag.

)

Totalkostnad för alla husen =

1,007,200 kronor; hvadan priset

pr m3 = 13,24 kronor.

Till ofvanstående......... kr. 1,007,200

tillkommer enligt generalskommissionens

förslag:

för diverse inrede...... » 19,200

)> uppvärmning medelst

ånga............. » 29,800

för inrättande af moderna

klosettanord
ningar.

....................... » 8,000

för luftkanaler............ » 8,000

Summa kronor 1,072,200

Uti nämndens förslag inginge följande lokaler, som icke funnes

upptagna i generalskommissionens förslag, nämligen:

3 bostäder å 2 rum och kök för handtverksmästare

.............................................................. motsv. kronor 16,200: —

bostad å 3 rum och kök för väbel .................. » » 7,200: —

bostad å 2 rum och kök för regementstrumslagare

............................................................... » :» 5,400: —

samt ledig lägenhet å 2 rum och kök ............ » » 5,400: —

betingande således en sammanlagd kostnad af............ kronor 34,200: —,

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 177.

hvadan de båda förslagen kunde anses vara likställda ur kostnadssynpunkt.

Härvid vore dessutom att bemärka, det ökadt utrymme i kasernbyggnaderna

beredts genom nämndens förslag till trevåningshus,

nämligen i följande afseenden:

6 logement i stället för 5 för hvarje kompani;

betydligt större tvättrum;

torkrum i hvarje våning;

större lektionsrum; samt

bättre garderobsutrymmen uti underofficersflyglarna m. in.

Efter af nämnden verkställda beräkningar ställde sig byggnadsmassor

och å-pris för de olika byggnaderna sålunda:

Enligt fortifikationens förslag:

Byggna

yta i m2

dernas

kubik- massa i

m3

pris pr

m3

Kronor

Kronor

Kanslibyggnad .......................................

535

8,200

15,85

130,000

3 kasernbyggnader ä 310,400 kr................

1,286

23,800

13,04

931.200

—

Kokinrättningsbyggnad ...........................

1,081

6,900

13,05

90,100

—

Sjukpaviljong..........................................

371

4,228

21,92

92,700

—

Gymnastik- och exercishus .....................

916

6,485

9,4 5

61,200

—

Marketenteribyggnad ..............................

457

3,900

14,30

55,900

—

Bad- och tvättinrättning...........................

243

1,725

26,7 o

46.100

—

Fordons-, persedel- och gevärsförråd.........

610

5,050

9,35

47,400

—

Stall och vagnbod....................................

244

1.240

14,00

17.400

—

2 afträdesbyggnader.................................

—

—

—

8.000

—

1,480,000

-1

Öfriga förändringar och förbättringar, hvilka nämnden föreslagit,

såsom utbyte af träväggar mot dylika af sten uti en del bär ofvan angifna

byggnader, förbättrade anordningar för tvättning och mangling

af kläder, eldsäkrare anordningar inom förrådshusen, hvilka förut uppförts

af trä, m. m. medförde följande ökade kostnader för nedanstående

byggnader:

Väggar af sten i stället för af trä, i medeltal .................. kr. 10,000: —

Kanslibyggnad diverse inrede (sid. 28) ................................. » 6,000: —

Kasernbyggnader diverse inrede (sid. 30) ........................... )> 28,000: —

Transport kr. 44,000: —

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 177.

Kokinrättningsbyggnad (sid. 31).................

Gymnastik- och exercishus (sid. 32)............

Bad- och tvättinrättning (sid. 32)...............

Fordons-, persedel- och gevärsförråd (sid.

Stall och vagnbod (sid. 32)...........................

Förrådsskjul.........................................................

Transport kr. 44,000: —

........................ » 2,000: —

........................ » 3,000: —

......................... » 5,000: —

32).................. » 8,000: —

......................» 6,000: —

......................... » 2,000: —

Summa kronor 70,000: —

Hvad slutligen anginge de konstruktiva och hygieniska ändringar

inom byggnaderna, som nämnden ansett vara önskvärda, afsåge dessa

bland annat utbyte af de hittills använda bjälklagen i kasernerna mot

moderna sådana, som vore mera ljuddämpande, varaktiga och hygieniska,

hvarvid man tänkt sig kunna använda dylika af armerad betong eller

stenmaterial, samtidigt som golfbeläggningen utbyttes från trävirke mot

någon lämplig s. k. foglös golfmassa.

Generalskommissionen hade äfven beaktat denna fråga, men, då den

icke ansett sig kunna förorda något bestämdt material att komma till

användning, endast uttalat önskvärdheten af förbättringar härutinnan.

Nämnden hade härvid tänkt sig att, då en mängd olika konstruktioner

och anordningar funnes på detta område, hvilka å olika ställen

under ganska lång tid pröfvats, genom en offentlig täflan samt noggranna

studier af hithörande förhållanden söka få ett system till stånd,

som kunde uppfylla berättigade anspråk samt genom sin användning i

den betydliga omfattning, hvarom här vore fråga, torde fås för en kostnad,

soni icke öfverstege den för de hittills begagnade anordningarna.

Bland andra byggnadsdetaljer kunde framhållas de stora takytorna,

hvilka varit afsedda att beklädas med målad järnplåt, som ju vore ett

billigt och relativt godt täckningsämne, men som tarfvade ett ganska

besvärligt och för framtiden dyrbart underhåll. I dess ställe hade nämnden

tänkt sig kunna använda någon sorts modern lätt asbestskiffer, såsom

Eternit eller dylikt, hvilket ämne på senare åren för liknande byggnader

kommit till allt större användning och som i nyanläggning ställde

sig till ungefär samma pris som järnplåt, men hade den stora fördelen

att tarfva ett mycket ringa och i följd däraf billigt underhåll.

De sanitära krafven hoppades nämnden kunna på bästa sätt tillgodose

genom att så långt som möjligt införa användningen al vattenklosetter

med eller utan septisk tank äfvensom i öfrigt förbättrade anordningar

på hithörande områden.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Ko 177.

Likaså ville nämnden ägna belysnings- och vattenfrågorna den

största uppmärksamhet, så att de möjligast bästa och ekonomiskt fördelaktigaste

resultat måtte ernås.

Huru kostnaderna för dessa olika byggnadstekniska anordningar

kunde komma att ställa sig, kunde, såsom naturligt vore, för närvarande

icke generellt angifvas för de femton kasernetablissemang, som det tillhörde

nämnden att uppföra, då kostnaderna vore till stor del beroende

på lokala förhållanden och konkurrens samt kräfde mera fullständiga

och ingående undersökningar, än som hittills varit möjliga att få till

stånd, men hoppades nämnden att genom noggranna utredningar och

bearbetningar kunna genomföra de tilltänkta förbättringarna, utan att

de i det föregående angifna generella kostnadssummorna behöfde nämnvärdt

öfverskridas.

C. Utlåtande af sakkunniga.

Den 31 maj 1907 bemyndigade Kungl. Maj:t dåvarande chefen

för landtförsvarsdepartementet att tillkalla sakkunniga för att inom

departementet biträda med verkställande af utredning angående den

brist, som uppstått i de åren 1901 och 1902 af Riksdagen beviljade

anslag å extra ordinarie stat till uppförande af nya byggnader för

armén, äfvensom att afgifva yttrande öfver andra ärenden rörande

byggnader för armén, hvilka kunde varda till de sakkunnigas bedömande

hänskjutna. Genom särskilda skrifvelse!'' den 14 novem
ber

1907 och den 21 januari innevarande år hafva till de sakkunniga

öfverlämnats dels generalskommissionens den 15 mars nästlidet år

afgifna underdåniga yttrande rörande förslagsritningar till kasern
etablissemang

för ett infanteriregemente jämte bilagor, dels arméns

kasernbyggnadsnämnds däröfver den 9 november 1907 afgifna utlåtande,

dels ock samma nämnds skrifvelse den 18 sistlidne januari angående

uppförandet af kasernetablissemang för ett infanteriregemente jämte

därtill hörande förslagsritningar och kostnadsförslag, med anmodan till

de sakkunniga att i förevarande ämne afgifva utlåtande. Därjämte hafva,

för att vid fullgörandet af berörda uppdrag vara för de sakkunniga tillgängliga,

med skrifvelse den 7 december 1907 öfverlämnats justitiekanslerns

skrifvelse den 5 januari samma år rörande arrestlokalers anordnande

vid de nya kasernetablissemangen för infanteriet jämte vederbörande

myndigheters däröfver afgifna utlåtanden.

I behandlingen af detta ärende hafva såsom sakkunniga deltagit

ledamoten af Riksdagens Första kammare, generalmajoren in. m. herr

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 177. 47

friherre N. A. H. Palmstierna samt ledamöterna af Riksdagens Andra

kammare, landtbrukaren m. m. C. Persson i Stallerhult och rådmannen

m. m. T. Zetterstrand.

De sakkunnigas utlåtande är dagtecknadt den 13 nästlidne februari

och af följande lydelse:

»Beträffande först generalskommissionens uttalande om behofvet af vissa

utrymmen och byggnader hafva vi ansett oss böra i hufvudsak biträda

detsamma, och få vi alltså tillstyrka:

att i de för ett fältinfanteriregemente afsedda kasernerna plats beredes

för 1,080 man eller 90 för hvarje kompani med beräknande af

ett kubikutrymme i logementen af 13,5 m3 för hvarje man, hvilket utrymme

under förutsättning af ett ändamålsenligt ventilationssystem

torde vara fullt tillräckligt;

att fanjunkarna, hvilka i allmänhet kunna beräknas hafva vuxna

barn af olika kön, må beredas ett bostadsutrymme af tre rum och kök

samt sergeanterna af l:a klass af två rum och kök; — detta synes

nämligen vara den måhända billigaste utvägen att i möjligaste mån

underlätta rekryteringen af den viktiga underofficersklassen och torde

äfven få anses bidraga att uppehålla denna kårs sociala anseende under

den alltjämt fortgående stegringen af lefnadsbehofven —;

att musikunderofficerarna med undantag af regementstrumslagaren,

hvilken bör beredas bostadslägenhet inom etablissemanget, i stället för

naturainkvartering beredas kontant inkvarteringsersättning;

att musikmanskapet förlägges till sina respektive kompanier;

att manskapsköket med tillhörande utrymmen beräknas för tillagning

på en gång af 2,400 portioner;

att matsalen inrättas, så att den samtidigt må kunna rymma 1,080

man, medan ytterligare matsalsutrymme synes lämpligen kunna åstadkommas

i exercishuset, som fördenskull bör vara beläget i matsalens

närhet;

att de för kokinrättningen afsedda ångpannorna icke må förläggas

i denna byggnads källare utan i ett särskilt ångpannehus, hvilket om

möjligt bör afses äfven för bad- och tvättinrättningen samt förenas

med ett desinfektionsrum och, om så skulle anses fördelaktigt, innehålla

nödigt utrymme för anbringande af motorer för elektrisk belysning;

samt

att kaserngården icke må erhålla mindre ytinnehåll än 160 x 50

eller 100 x 80 meter.

Däremot anse vi, att de i generalskommissionens förslag upptagna

till ett 20-tal uppgående smärre byggnaderna af ekonomiska hänsyn

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungi. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 177.

böra sammanslås till ett mindre antal större sådana, samt hålla före,

att den föreslagna sjnkbaracken, beräknad till en kostnad af 19,000

kronor, icke torde vara nödvändig, när de nya, betydligt förstorade

sjukhusen komma till utförande. Om det framdeles skulle visa sig, att

ökadt sjuk- och besiktningsutrymme vore nödvändigt, kan ju lätt en

byggnad af här ifrågasatt slag uppföras.

Beträffande underofficersbostäderna skulle det otvifvelaktigt ur flera

synpunkter vara fördelaktigt, om endast fanjunkare och de ogifta sergeanterna,

hvilkas närvaro i kasernerna med hänsyn till disciplinen torde

få anses oeftergiflig, erhölle sina bostäder förlagda i manskapskasernerna,

medan ett särskildt bostadshus uppfördes för de gifta sergeanterna,

men då eu sådan anordning skulle medföra en betydligt ökad

kostnad, hafva vi ansett oss ej kunna förorda densamma.

Rörande den ifrågasatta mässbyggnaden för underbefäl och manskap

komma vi att under den närmaste tiden afgifva särskildt yttrande.

Härefter öfvergå vi till granskning af kasernbyggnadsnämndens utlåtanden

med tillhörande förslagsritningar. Nämnden — hvilken enligt

uttalanden af såväl Kungl. Maj:t som Riksdagen tillsattes i ändamål

att tekniskt och ekonomiskt omhänderhafva uppförandet af kasernetablissemang

för de 15 infanteriregementen, till hvilka 1906 års Riksdag

anslagit medel, samt af andra byggnader för armén, hvilkas uppförande

under den tid, nämnden vore sysselsatt med uppförandet af berörda

etablissemang, sedan ritningarna granskats af härtill kompetent militär

myndighet, komme att åt nämnden öfverlämnas — har i berörda utlåtanden

föreslagit flera principiella afvikelse!'' från den här i landet under

årtionden så småningom utvecklade kaserntj^pen, hvilken med en del

smärre ändringar och tillägg tillämpats i det förslag, som granskats af''

den senast samlade generalskommissionen, hvilken väl torde få anses

synnerligen kompetent med afseende å de fordringar, som ur militär

synpunkt böra ställas å ett dylikt etablissemang; och hafva vi fördenskull

ansett oss böra anställa en noggrann undersökning angående de

fördelar, de olika systemen klarna erbjuda framför hvarandra.

Kaserngården har vid de hittills utförda etablissemangen varit stor

och rymlig, tämligen plan samt kringbyggd af de olika till etablissemanget

hörande byggnaderna. Denna anordning har emellertid i flera

fall förorsakat icke obetydliga kostnader för sprängnings- och planerings-

m. fl. arbeten.

Kasernbyggnadsnämnden har nu uttalat den åsikten, att en kringbyggd

kaserngård af den storlek, som generalskommissionen ansett nödig,

icke är under alla förhållanden erforderlig, utan att en sådan skulle

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts Nåd. ‘Proposition N:o 177.

49

kunna utan olägenhet ersättas af en uppställningsplats i omedelbar närhet

af kasernerna, hvilka, där terrängen vore kuperad, skulle för besparing

af kostnader placeras mera fritt än hittills och i närmaste anslutning

till terrängen.

Yi hafva ansett oss böra såsom vår mening uttala, att det ur militär

synpunkt torde böra anses synnerligen fördelaktigt att hafva tillgång

till en tämligen rymlig kringbyggd kaserngård, hvilken kan användas

ej endast såsom uppställningsplats utan äfven, särskildt under

den kallare årstiden, såsom plats för en del mindre öfningar, som därigenom

kunna ske i skydd för blåsten samt på en för ändamålet lämplig,

dränerad och grusad plats. Anläggningen af en dylik kaserngård

kan dock, där terrängen är mycket kuperad, medföra alltför stora kostnader

för sprängnings- och planeringsarbeten samt för grundläggningsarbeten,

afloppsledningar in. in. för de om gifvande kasernbyggnaderna

för att ur ekonomisk synpunkt kunna förordas. Härvid bör dock erinras,

att äfven en utanför etablissemanget liggande uppställningsplats

måste dräneras och grusas, hvarjämte under alla förhållanden hvarje

särskild till etablissemanget hörande byggnad måste omges af ett mindre,

dräneradt och grusadt område samt nödiga vägar för förbindelsen med

öfriga byggnader.

På grund af det anförda få vi såsom vår åsikt uttala, att en lämplig

kaserngård i allmänhet bör eftersträfvas, ehuru det i enstaka fall af

ekonomiska skäl kan blifva nödvändigt att afstå från en sådan.

3- eller 4-v aning skaserner. I detta afseende har i omförmälda, af

generalskommissionen granskade förslag upptagits de här i landet under

senare tider i allmänhet använda 4-våningskasernerna, en för hvarje bataljon,

medan kasernbyggnadsnämnden ur hygienisk, eldsäkerhets- och

bekvämlighetssynpunkt starkt förordat 3-våningskaserner, hvardera för

tre kompanier.

För jämförelses skull torde böra erinras därom, att den år 1901

tillsatta s. k. granskningsnämnden i fråga om manskapskasernerna förordade

två alternativa förslag, det ena med kaserner i 4 våningar,

rymmande hvardera eu bataljon, och det andra med kaserner i tre våningar,

af hvilka den första och den andra rymde hvardera två kompanier

eller tillsammans en bataljon samt den tredje dag-, lektions- och

verkstadsrum in. m. — således äfven enligt detta alternativ en byggnad

för hvarje bataljon.

Ur ofvan angifna synpunkter torde emellertid, förutsatt att respektive

städer, såsom hittills alltid ägt ruin, garantera tillräckligt vattentryck,

ett åt alla sidor fritt liggande 4-våningshus såsom bostad åt friska

Bih. till Bikscl. Prof. 1908. 1 Smil. 1 Åfd. 141 Höft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Majds Nåd. Proposition No 177.

unga män icke få anses medföra några anmärkningsvärda olägenheter,

särskildt om man gör en jämförelse med städernas såsom familjebostäder

afsedda 5—6-våningshus, belägna vid trånga gator och gårdar och

sammanbyggda med andra liknande hus. Äfven om 3-våningskaserner

i berörda hänseenden kunna vara att föredraga framför 4-våningshus,

torde emellertid den af kasernbyggnadsnämnden föreslagna anordningen

att inhysa manskap från olika bataljoner i samma byggnad med gemensamma

ingångar till de olika våningarna ur militär synpunkt vara en

bestämd olägenhet, i synnerhet som utvecklingen numera synes gå därhän,

att bataljonscheferna tilläggas allt större sjelfständighet och ansvar

för de under dem lydande truppafdelningar. På den grund anse vi oss

icke kunna förorda den nuvarande 4-vånings kaserntypens utbytande

mot den af kasernbyggnadsnämnden föreslagna i 3 våningar.

Nämnden har låtit utarbeta ritningar till 3-våningskaserner i fyra

något varierande typer, af hvilka alternativen I och III enligt inhämtade

upplysningar synas vara de, som oftast skulle komma till användning.

Kasern alternativ I. Den väsentligaste olikheten mellan denna typ

och den af generalskommissionen använda — förutom det olika antalet

våningar — är den, att enligt den förra hvarje kompani disponerar

sex manskapslogement, hvartdera ämnadt att vid enkel beläggning rymma

14—15 man, medan enligt den senare för ett kompani beräknas endast

fem sådana, afsedda att rymma 17—18 man hvartdera. Båda förslagen

bereda vid enkel beläggning plats för 86 man för kompani. Härjämte

finnes ett särskildt rum för tre distinktionskorpraler. Enligt hvad vi

inhämtat, uppdelas manskapet för närvarande under större delen af året

icke i sex troppar utan efter de olika skolorna, till följd hvaraf fem

logement under denna tid äro tillräckliga. Under repetitionsöfningarna

däremot, då dubbel beläggning måste äga rum, sker förläggningen i

logementen troppvis, därvid genom dagrummets användande till logement

erforderligt antal sådana erhålles, medan i stället lektionsrummet under

denna tid användes till dagrum. Enligt kasernbyggnadsnämndens föreliggande

förslag skulle under repetitionsöfningarna, då dubbel beläggning

måste ske hvarje man erhålla mindre luftutrymme än enligt generalskommissionens

förslag, därest icke jämväl dagrummet belägges, hvilket

emellertid skulle vara olämpligt med hänsyn till troppindelningen,

då därigenom logementens antal blefve sju.

På grund af här anförda förhållanden torde det vara tillräckligt

att, därest manskapets uppdelning under tiden mellan repetitionsöfningarna

fortfarande kommer att ske efter de olika skolorna, såsom hittills

ägt rum, för hvarje kompani afse endast fem logement.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 177.

Enligt kasernbyggnadsnämndens ritningar äro i de två längst ut i

hvarje våning belägna logementen sängar placerade vid yttervägg, hvithet

torde nödvändiggöra, att särskilda anordningar måste bekostas för

undvikande af kyla från väggen.

Nämnden synes vidare, enligt hvad ritningarna gifva vid handen,

hafva tänkt sig sängarna i logementen placerade två och två tillsammans

med skåp mellan hvarje par. Detta torde dock af flera skäl vara olämpligt,

och bör i stället hvarje säng skiljas från de angränsande genom

skåp.

Genom att i hvarje kasern rustkamrar behöfva inredas endast för

tre kompanier, har kasernbyggnadsnämnden kunnat där förlägga lektionsrummen,

hvilka dock synas vara lämpligare förlagda i kompanivåningen,

särskildt med hänsyn därtill att, om dagrummen måste beläggas, lektionsrummen

kunna användas jämväl såsom läs- och skrifrum.

Tvättrummet är enligt kasernbyggnadsnämndens förslag rymligare än

enligt generalskommissionens och försedt med en rad tvättfat i rnidten,

för att därigenom de af kommissionen förordade lösa tvättställen i korridoren

skulle blifva öfverflödiga. En sådan anordning torde få anses

som en fördel, men synes en rad tvättställ i midten af rummet icke vara

för ändamålet tillräcklig, hvarför vi föreslå, att tva rader sadana därstädes

anbringas.

Kasernbyggnadsnämnden har vidare föreslagit inredandet af ett särskildt

torkrum för hvarje kompani. Detta hafva vi ansett vara en synnerligen

välbetänkt åtgärd med hänsyn särskildt till den regniga väderlek,

som ofta är rådande under repetitionsöfningarna, då det är af vikt

att kunna hastigt torka manskapsutrustningen.

Trapporna för manskapet äro enligt generalskommissionens förslagdubbla

och placerade på ena gafveln, men enligt nämndens en på hvardera

gafveln, hvarjämte enligt det förra förslaget underofficersflygelns

trappa kan vid behof användas såsom reservutgång för trupperna, om

nyckeln placeras i ett skåp invid dörren. Nämndens förslag synes något

försvåra en hastig uppställning af kompaniet på kaserngården och kan

härjämte möjligen medföra, att ett ständigt drag uppkommer i korridoren.

Under officer slägenheterna äro enligt nämndens ritningar endast 3 meter

höga, medan manskapslogementen hafva en höjd af 3,5 meter, samt hafva

en något mindre yta än som af generalskommissionen föreslagits, men

torde dock vara tillräckliga. Nämnden har genom att göra dessa lägenheter

lägre än manskapslogementen vunnit bostadslägenheter för en

del personal, för hvilken enligt kommissionens förslag särskilda bostäder

s. 52 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 177.

52

skulle uppföras; och anse vi denna nämndens anordning vara en

fördel.

Nämnden har vidare för afsikt att införa centraluppvärmning i

underofficerslägenheterna i stället för de hittills brukade kakelugnarna.

Häremot synes icke vara något att erinra, men torde dock i hvarje dylik

lägenhet böra finnas en kakelugn eller kamin, för att under de tider,

då värmeledningen icke användes, möjlighet må finnas att åstadkomma

nödig värme, därest i familjen finnas små barn.

Kompaniexpeditionen torde enligt nämndens förslag vara alltför liten,

helst som en del af utrymmet borttages af den därifrån till fanjunkarens

bostadslägenhet ledande trappan. ExjDeditionens belägenhet intill

fanjunkarens bostad synes af såväl sanitära som militära hänsyn icke

vara fullt lämplig. En sådan anordning kommer nämligen sannolikt att

medföra, att expeditionen anses såsom en del af fanjunkarens våning,

hvilket dels medför fara för spridande af smitta från fanjunkarens familj

till kompaniet dels ock är olämpligt af hänsyn därtill att expeditionen

icke är fanjunkarens utan kompaniets och ofta användes af kompaniets

officerare. Kompaniexpeditionens placering enligt generalskommissionens

förslag i den motsatta ändan af kasernen medför äfven den direkta fördelen,

att fanjunkaren därigenom måste flera gånger om dagen passera

genom manskapskorridoren och sålunda utöfvar en välbehöflig tillsyn

öfver ordningen i logementen.

Det till bostad åt en ogift sergeant enligt kasernbyggnadsnämndens

förslag afsedda rummet synes vara väl litet och hafva ett mindre lämpligt

läge mellan torkrummet och nattklosetten.

Beträffande öfriga alternativ enligt nämndens ritningar gälla i hufvudsak

samma erinringar som här ofvan framställts i fråga om alternativ

I, dock icke med afseende å trapporna för manskapet, hvilka här

utgå från ena långsidan. Hvad angår särskildt alternativ III, torde

härjämte böra anmärkas, att de vid hvar sin ända af korridorerna placerade

balkongerna äro onödiga.

Samtliga typerna hafva den olägenheten, att de med hänsyn antingen

till manskapstrappornas belägenhet på ena långsidan eller till underofficersflygelns

storlek och belägenhet icke lämpligen kunna under alla förhållanden

placeras så, att på samma gång fasaden kommer åt rätt håll

och logementen erhålla den med hänsyn till sol och vind fördelaktigaste

belägenheten.

Uppvärmningen sker i de senast byggda kasernerna från i källarvåningen

förlagda genom kaloriferkaminer uppvärmda varmluftskamrar,

mellan hvilka ligger en friskluftkammare med luftintag från två håll.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kung!. Mcij:ts Nåd. Proposition N:o 177.

Från varmkamrarna ledes varm luft genom murade kanaler i mellanväggen

mellan logementen och korridorerna till hvarje logement och till

korridorerna. Den förbrukade luften ledes genom särskilda utsugningskanaler

i samma vägg ut i det fria. Enligt hvad intyg från kasernofficern

vid det nybyggda etablissemanget för Västmanlands regemente

i Västerås framgår, lärer denna anordning fungera på ett ganska tillfredsställande

sätt. Generalskommissionen har emellertid ifrågasatt, att

i stället skulle användas ånguppvärmning, hvilket likvisst skulle draga

dyrare anläggningskostnad.

Kasernbyggnadsnämnden lärer hafva för afsikt att för uppvärmningen

använda ett kombineradt system med varmluft och ånga. Varmluft

skulle från eu i källaren belägen varmkammare inledas i korridorerna

samt därifrån genom luftöppningar ofvanför dörrarna in i logementen,

hvilkas fönstervägg dessutom skulle uppvärmas medelst ångkaminer.

Som skillnaden mellan de olika uppvärmningssystemen är af rent

teknisk natur, kunna vi ej göra något uttalande till förmån för det ena

eller andra systemet. Vi hafva endast velat framhålla den stora vikten

af, att ett fullt effektivt system kommer till användning, utan att därigenom

kostnaderna blifva alltför stora.

Kansli- och arrestbyggnaclen. Kasernbyggnadsnämnden har föreslagit,

att vakt- och arrestlokalerna skulle skiljas från kanslibyggnaden och

förläggas i eu. särskild byggnad (sid. 59). En sådan anordning kan ju

hafva vissa fördelar med sig, men torde ur kostnadssynpunkt ställa sig icke

så litet dyrare, än om såsom hittills eu gemensam byggnad för dessa

lokaler användes. Härtill kommer, att ett åtskiljande af dem skulle nödvändiggöra

dubbel vakt, eu vid kanslihuset, som ju bör vara beläget

vid ingången till etablissemanget, samt en vid arrestbyggnaden, som

väl torde böra i så fäll förläggas mera afsides. Det har visserligen

anmärkts, att för närvarande vakten har svårt att öfvervaka dem, som

förvaras i de längst bort från vakten förlagda lokalerna i kanslihuset,

men då dessa celler i allmänhet ej behöfva användas annat än under

repetitionsöfningarna, samt härjämte alla celler böra vara försedda med

ringledningar, synes denna anmärkning icke äga någon betydelse, i synnerhet

som det lätt later sig göra att vid behof förstärka vakten. En

särskild arrestbyggnad skulle däremot, såsom ofvan anmärkts, alltid erfordra

särskild vakt. A7id inredningen af arrestlokalerna böra de. förbättringar

iakttagas, som förordats af vederbörande myndigheter i anledning

af en utaf justitiekanslern i ämnet gjord framställning (sid. 57).

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 177.

Emot det af generalskommissionen godkända förslaget till kanslihus

synes höra anmärkas, att samtliga expeditioner böra om möjligt förläggas

i samma våning, att det till officerarnas våning hörande läsrummet

bör placeras på lämpligare ställe än innanför matsalen, samt att toalettrum

och garderober äro otillräckliga.

Hvad angår frågan om vissa byggnaders uppförande af sten eller trä

eller möjligen annat materiel, torde detta böra bero på prisförhållandena

å olika orter, därvid dock bör undersökas, om ej en stenbyggnad fordrar

dyrbarare grundläggningsarbeten än en byggnad af trä. I detta

afseende torde för öfrigt böra tillämpas de regler, som angifvas i öfverintendentsämbetets

utlåtande i ämnet den 26 november 1907, af hvilket

vi blifvit satta i tillfälle att taga del, och i hvilket det bland annat

anföres, att en träbyggnad, för att ur ekonomisk synpunkt vara fördelaktigare

än en liknande byggnad af sten, bör kunna uppföras för en

kostnad, som med minst 12,3 procent understiger kostnaden för stenbyggnadens

uppförande.

Ur kostnadssynpunkt har kasernbyggnadsnämnden förklarat de båda

förslagen vara fullt likställda. År 1906 uppgaf chefen för fortifikationen

kostnaderna för ett kasernetablissemang för ett infanteriregemente till

1.450.000 kronor, hvartill kommer kostnaden för de af generalskommissionen

föreslagna förändringarna, beräknade till 276,000 kronor för

etablissemang, hvadan alltså sammanlagda kostnaden skulle uppgå till

1.726.000 kronor.

Kasernbyggnadsnämnden har emellertid låtit, med tillämpning af

de enligt inhämtade upplysningar för Uppsala gällande arbetslöner och

materialpris, uppgöra eu detaljerad beräkning öfver kostnaderna för ett

kasernetablissemang och därvid funnit dessa kostnader böra ökas, för

fortifikationens ursprungliga förslag med 350,000 kronor, eller nära

25 /o, till 1,800,000 kronor, hvartill komme kostnaderna för de af generalskommissionen

gjorda förändringarna, hvilka nämnden beräknade till

300.000 kronor; och skulle alltså enligt nämndens mening kostnaderna

för ett etablissemang i öfverensstämmelse med generalskommissionens

förslag belöpa sig till sammanlagdt 2,100,000 kronor.

För jämförelses skull hafva vi från fortifikationen infordrat uppgift

a kostnaderna för de af fortifikationen senast uppförda fem norrländska

kasernetablissemangen, och hafva vi i anledning häraf erhållit de uppgifter,

som finnas intagna i särskild tablå. Af denna framgår, att

medelkostnaden för berörda, under åren 1905 och 1907 kontraherade

^37&§’nadsarbeten utgjort 1,155,593 kronor 80 öre för etablissemang eller,

om därvid en särskild! dyrbar grundläggningskostnad medräknas, till

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 177.

1,185,593 kronor 80 öre. Enligt samma tablå har medelkostnaden för

särskildt de under år 1907 kontraherade etablissemangen uppgått till

1,260,340 kronor. Samma arbeten, som i tablån afses, skulle enligt

nämndens beräkning i fråga om ett etablissemang i Uppsala, där

dock priserna i allmänhet torde få anses något lägre än i Norrland,

draga en kostnad af 1,424,100 kronor.

På grund af det anförda torde det visserligen kunna ifrågasättas,

huruvida kostnaderna för de etablissemang, som nämnden skall uppföra,

behöfva beräknas fullt så högt, som nämnden ansett nödigt. Då det

emellertid är önskvärdt, att kostnaderna beräknas till ett belopp, som

icke behöfver öfverskridas, och vi ansett oss icke kunna bedöma de af

nämnden angifna siffrorna, hafva vi här endast velat uttala den förhoppningen,

att kostnaderna inskränkas, i den mån det är möjligt med hänsyn

till ett omsorgsfullt och väl utfördt arbete.

Beträffande de i nämndens betänkande antydda, af hygieniska och

andra skäl tillämnade förändrade anordningarna i fråga om bjälklager,

golfbeläggning, takytor, klosetter, belysning m. in. torde icke vara något

att erinra, utan få vi blott uttala önskvärdheten däraf, att dessa anordningar

grundligt pröfvas, innan de komma till utförande.

Med stöd af hvad vi sålunda tillåtit oss anföra, få vi vördsamt

såsom vår mening uttala:

att en tillräckligt stor kaserngård bör anordnas, därest kostnaderna

därför ej blifva alltför stora;

att hvarje kasern bör uppföras för en bataljon samt i 4 våningar;

att för hvarje kompani utrymme bör beredas för 90 man med en

beräknad luftrymd af 13,5 m3 för hvarje man;

att särskildt torkrum bör anordnas för hvarje kompani;

att kompaniexpeditionen bör vara af den storlek, som i de af generalskommissionen

godkända ritningarna angifves, samt ligga skild från

fanjunkarens bostad;

att fanjunkarnes bostadslägenheter böra bestå af tre rum och kök

samt sergeanternas af l:a klass af två rum och kök;

att musikunderofficerarna, utom regementstrumslagare!!, böra erhålla

kontant inkvarteringsersättning;

att musikmanskapet bör förläggas å respektive kompanier;

att ångpannehus bör uppföras skildt från manskapsköket;

att det sistnämnda bör beräknas för tillagning på en gång af 2,400

portioner;

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 177.

att matsalen bör samtidigt kunna rymma 1,080 man; samt

att särskild sjukbarack tillsvidare icke uppföres».

Uti de sakkunnigas åsikt, att hvarje kasern bör uppföras för en

bataljon och i fyra våningar, har en af de sakkunniga, rådmannen Zetterstrand,

ansett sig icke kunna till fullo instämma. Visserligen syntes

honom starka militära skäl tala för uppförandet af en särskild kasern

för hvarje bataljon, äfvensom en del af de mot fyravåningskasernerna

framställda anmärkningarna väsentligen öfverdrifna, men som det ej

kunde bestridas, att de af kasernbyggnadsnämnden föreslagna trevåningskasernerna

med flyglar i fyra våningar i flere afseende!! hade afsevärda

företräden framför fyravåningskaserner, bland annat beträffande inkvarteringsförhållanden

och eldsäkerhet, ville han för närvarande icke gifva

afgjordt företräde åt vare sig den ena eller andra af ifrågavarande kaserntyper

utan ansåge, att desamma allt efter sig företeende omständigheter

och lokala förhållanden kunde alternativt komma till användning.

D. Sjukhus.

Beträffande sjukhuslokaler vid ifrågavarande kasernetablissemang

anför generalskommissionen, att enligt det till kommissionens granskning

framlagda förslaget skulle vid hvarje regemente uppföras en sjukhusbyggnad

för 30 sängar, tillika innehållande besiktnings- och operationsrum,

reservsjuksalar å vinden in. in. Då behofvet af s. k. »sjukrum»

för lindrigt sjuka därigenom ej syntes kommissionen hafva blifvit tillgodosedt

och därjämte ökadt sjukhusutrymme erfordrades under repetitionsöfningarna,

ville kommissionen framhålla önskvärdheten däraf, att

sådant utrymme bereddes, och i anledning däraf föreslå uppförandet jämväl

af en sjukhusbarack för 20 sängar, enligt uppgjord ritning, inrymmande

äfven en besiktningsafdelning om tre rum (för repetitionsöfningarna).

Kostnaden för en dylik byggnad hade beräknats till 19,000

kronor.

Vidare ansåge sig kommissionen böra framhålla, att, där vederbörande

städer icke åtagit sig vården af epidemiskt sjuka vid de respektive

regementena, särskilda åtgärder borde vidtagas för vården af sådana

sjuka.

Vidkommande inredningen m. in. af den af fortifikationen föreslagna

sjukhusbyggnaden för 30 sängar föreslår kommissionen vissa

ändringar.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 177.

Kostnadsökningen för dessa ändringar i sjukhusbyggnadens anordnande

belöpte sig till 3,000 kronor.

Generalskommissionen har äfven framhållit behofvet af en desinfektionsinrättning

vid de blifvande etablissemangen, hvilken lämpligen kunde

förläggas till det för kokinrättningen föreslagna ångpannehuset.

Kasernbyggnadsnämnden anser förbättringar angående uppvärmningsanordningarna

in. m. böra komma till stånd. Enligt nämndens

åsikt bör sjukbaracken ombonas och kunna uppvärmas bättre än förslaget

syntes angifva, hvarjämte nämnden efter öfverfältläkarens hörande

ville framhålla önskvärdheten häraf, att sjuksalen delades i två rum, samt

att längden af de för läkarna afsedda rum komme att utgöra minst fem

meter.

Såsom af de sakkunnigas utlåtande framgår (sid. 48), hålla de före,

att den föreslagna sjukbaracken, beräknad till eu kostnad af 19,000

kronor, icke torde vara nödvändig, då de nya, betydligt förstorade

sjukhusen komme till utförande. Om det framdeles skulle visa sig, att

ökadt sjuk- och besiktningsutrymme vore nödvändigt, kunde lätt en

byggnad af här ifrågasatt slag uppföras.

E. Ärr estlokalerna.

Enligt hvad jag redan anfört, föreslog den år 1901 tillsatta granskningsnämnden,

att arrestlokalerna skulle förläggas till kanslihusets jordvåning.

Riksdagen biträdde denna uppfattning, dock under den förutsättning

att arrestlokalerna kunde så anordnas, att de ej medförde våda

för arrestanternas hälsa. Vid uppgörandet af ritningar till nya kasernetablissemang

har chefen för fortifikationen i intet fall ansett sig kunna

föreslå dessa lokalers förläggande till jordvåningen. Anledningen härtill

torde vara att söka i de erinringar, chefen för fortifikationen redan

i sin förut omförmälda skrifvelse den 24 mars 1902 framställde mot

granskningsnämndens förslag i detta hänseende. Han framhöll däri, att

det i flere fall, beroende på grundens naturliga beskaffenhet, torde blifva

svårt att anordna lokalerna så, att de blefve fuktfria, samt att lokalerna

komme att ligga väl lågt i jämförelse med markens yta.

Uti en till statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet ställd

skrifvelse af den 5 januari 1907 anmälde justitiekanslersämbetet, att

justitiekanslern under sina ämbetsresor besökt åtskilliga för arméns räkning

nyuppförda kaserner och därvid funnit, att i flera af dem arrestlokaler

förlagts ofvan brandbotten. Sådant vore exempelvis förhållandet

Bill. till Rilcsd. Prat. 1908. 1 Sami. 1 Afd. Ml Käft 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 177.

med officers- och nnderofficersarrester i Smålands artilleriregementes

kasern vid Jönköping och i en af kasernerna i Boden. Vid den villervalla,

som i allmänhet åtföljde en utbruten eldsvåda, kunde de arrestanter,

som sutte inlästa i lokaler ofvan brandbotten, lätt blifva bortglömda och

därigenom äfventyra att innebrännas. Det borde fördenskull vid granskning

af förslag till nya kasern etablissemang tillses, att anmärkta missförhållandet

icke upprepades.

Vid granskning i justitiekanslersexpeditionen af de militära fånglistorna

hade ofta iakttagits, att verkställigheten af disciplinstraff blifvit

fördröjd, och hade på förfrågan om anledningen härtill i allmänhet erhållits

det svar, att verkställigheten måst uppskjutas på grund af bristande

utrymme i arrestlokalerna. Justitiekanslersämbetet ville erinra

om de menliga följder detta förhållande medförde icke allenast för disciplinen

i allmänhet utan i enstaka fall äfven för enskild värnpliktig, då

han först efter hemförlofvandet från vapenöfningen kunde få undergå

honom ålagdt disciplinstraff. Vid uppförandet af nya kaserner borde

rättelse härutinnan ske, i den män sådan vore möjlig. Slutligen ville

justitiekanslersämbetet hemställa, huruvida ej skäl kunde anses föreligga

att, innan ifrågavarande förslagsritningar fastställdes, tillfälle lämnades

fångvårdsstyrelsen såsom den i ämnet sakkunnigaste myndighet att yttra

sig öfver ritningarna, i hvad de afsåge inrättandet af arrestlokaler.

Sedan generalskommissionen häröfver afgifvit yttrande, har fångvårdsstyrelsen

blifvit hörd angående den del af det inom fortifikationen

utarbetade förslaget till kasernetablissemang för ett infanteriregemente, som

afser anordnandet af arrestlokaler. Fångvårdsstyrelsen åberopar i sitt

utlåtande ett från dess biträdande arkitekt inhämtadt yttrande, däri åtskilliga

erinringar blifvit framställda mot förslaget. Efter det jämväl

arméförvaltningen, som i ärendet hört chefen för fortifikationen, afgifvit

underdånigt utlåtande i ämnet, hafva handlingarna öfverlämnats till kas

ombyggnad snämn den.

Generalskommissionen anför i sitt yttrande angående förslagsritningarna

till ett kasernetablissemang, att jämlikt Riksdagens uttalade

önskan i kanslihuset inrymts, förutom vaktrum och förvaringsarrester,

jämväl arrestceller, 9 ljusa och 4 mörka. Då de mörka cellerna, förlagda

midt inuti byggnaden, utan möjlighet att kunna direkt belysas och

nöjaktigt vädras, syntes kommissionen blifva alltför ohälsosamma, ville

kommissionen föreslå, att arrestvåningen ändrades så, att enbart ljusa

c-eller erhölles, hvilka celler vid behof kunde apteras till mörka.

Beträffande åter antalet celler hade kommissionen under den korta

tid, den varit samlad, icke hunnit anskaffa så fullständig statistisk ut
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 177.

redning, att den med säkerhet kunde uttala sig om otillräckligheten —

särskildt under repetitionsöfningarna — af det antal celler, som förslaget

upptoge.

Då en del anmärkningar blifvit framställda mot de vid vissa nya

kasernetablissemang gjorda klosett- och ventilationsanordningarna inom

arrestafdelningen, hade kommissionen velat framhålla nödvändigheten af,

att dessa anordningar blefve de bästa möjliga, utan att dock närmare

ingå på frågan, hur detta i detalj borde ske.

I särskildt utlåtande den 25 november 1907 anför arméns kasernbyggnadsnämnd,

att nämnden efter att hafva tagit under närmare ompröfning

det förslag till arrestlokalernas förläggande inom kanslibyggnadens

bottenvåning, som angåfves i de generalskommissionens utlåtande

bifogade ritningarna, för sin del icke kunnat finna denna lösning vara

ur byggnadsteknisk synpunkt tilltalande, utan hoppades att vid utarbetandet

af ritningar för ett sådant etablissemang kunna genomföra väsentliga

förbättringar i afseende å ifrågavarande anordningar.

Hela arrangemanget att förlägga arrestlokaler och vaktrum in. m.

inom etablissemangets förnämsta byggnad, där befälet hade sina expeditionslokaler

och samlingsrum, och hvilken byggnad, efter modernare

åskådningssätt, borde ej mindre förläggas till den plats, dit utomstående

personer först komme, då de aflade besök vid etablissemanget, än äfven

på den grund erhålla en förnämligare prägel och omgifning än öfriga

byggnader, hade synts nämnden särdeles otillfredsställande. Enligt dess

mening borde arrestlokalerna förläggas i någon byggnad af annan

karaktär och med ett mera undangömdt läge för att icke verka störande

för utseende eller omgifning. Vidkommande cellernas inre anordningar

borde golfbeläggningen ur sundhets- och renlighetssynpunkt utgöras icke

af trävirke utan af någon foglös golfmassa, hvithet äfven beaktats af

såväl fångvårdsstyrelsen som chefen för fortifikationen i de af dem afgifna

utlåtandena. Emot klosettanordningarna hade kraftiga och, som

det ville synas, berättigade klagomål framställts beträffande hittills utförda

kaserner. Om ventilationen vore dålig, kunde det inträffa, att det

under vissa tider blefve nästan omöjligt att begagna desamma och omgifvande

lokaler.

Vare sig arrestlokalerna komme att inrymmas i kanslibyggnaden

eller på annat ställe inom etablissemanget, vore för erhållande af fullgodt

hygieniskt resultat förbättrade anordningar rörande deras inredning

och ventilation nödvändiga.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungi. Maj:ts Nåd. Fr oposition N:o 177.

Nämnden har äfven uppgjort förslagsritning till särskild vakt- och

arrestbyggnad, innehållande rum för vaktbefälet, vaktrum, förvaringsarrest

och tio celler. Sedermera har nämnden uppgjordt ett nytt förslag,

innehållande sexton celler.

För de sakkunnigas utlåtande i förevarande hänseende har jag förut

redogjort (sid. 53). Däraf framgår, att de, särskildt af hänsyn till kostnaderna,

anse arrestlokalerna böra förläggas till kanslihuset.

Innan jag yttrar mig angående förenämnda förslag till byggnader

och anordningar vid kasernetablissemang för ifrågavarande infanteriregementen,

tillåter jag mig ånyo erinra därom, att Riksdagen år

1906 i tre särskilda skrivelser framhållit angelägenheten däraf, att,

i fråga om förestående kasernbyggnader, tillförlitliga kostnadsberäkningar

komme att uppgöras, tillfyllestgörande kontroll att anordnas och betryggande

garantier för ett sakkunnigt utförande af arbetena att vinnas.

Af särskilda kommitterade och särskildt tillkallade sakkunniga har en

ny ordning för uppförande af ifrågavarande femton kasernetablissemang

blifvit föreslagen och denna nya ordning har, på Kungl. Maj:ts förslag,

af Riksdagen godkänts.

Fn allmänt utbredd önskan och sträfvan har det utan tvifvel varit

att på detta område åvägabringa det bästa möjliga resultat. För ändamålet

har det ansetts nödvändigt att underkasta de ursprungliga byggnadsplanerna

och byggnadstyperna en grundlig granskning, för att de

nya etablissemangen skulle komma att fylla de anspråk, som med rätta

böra ställas på desamma. Detta har varit ett omfattande arbete, som

oafbrutet fortgått under senaste och detta år.

I fråga om de nya kasernetablissemangen måste enligt min uppfattning

hufvudsaken vara, att de blifva ändamålsenliga samt att de

blifva anordnade och uppförda på ett fullt tillfredsställande sätt, så att

i framtiden kostnaderna för underhålls- och tillbyggnadsarbeten komma

att i möjligaste mån begränsas, på samma gång möjlighet till utvidgning

för tillgodoseende af kommande kraf på ökadt utrymme hålles i

sikte. Ju bättre och ändamålsenligare anordningar, som nu kunna vidtagas

i sammanhang med dessa byggnaders uppförande, desto mera

ekonomiskt torde det tillämpade förfaringssättet visa sig i längden. Det

är ur dessa synpunkter, som frågan enligt min uppfattning bör bedömas.

J a g tillåter mig äfven erinra, att till generalskommissionens granskningförelåg

endast det förslag till kasernetablissemang, som blifvit uppgjordt

genom chefens för fortifikationen försorg. Då emellertid kasernbyggnadsnämnden

ifrågasatt vissa ändringar i berörda förslag, hvilka kräfde

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 177.

ett bedömande jämväl ur rent militär synpunkt för utrönande, huruvida

ett eventuellt genomförande af kasernbyggnadsnämndens förslag kunde

komma att menligt inverka på förhållandena inom kasernen och tjänsten

vid truppförbanden, har jag ansett nödvändigt att i dessa frågor samråda

med militära personer. Genom generalorder den 8 nästlidne

februari har ock för sådant ändamål tillkallats chefen för Andra arméfördelningen,

generalmajoren m. m. G. F. O. Uggla, chefen för arméförvaltningens

sjukvårdsstyrelse, öfverfältläkaren in. m. P. A. Y. Nettelblad,

sekundchefen för Lifregementets grenadjärer, öfversten m. m. C.

A. H. Jungstedt, samt chefen för Västmanlands regemente, öfversten

m. m. P. R. Hasselrot, hvilka afgifvit till mig ställdt yttrande i frågan.

Öfver de viktigare delarna af de föreliggande förslagen beträffande

byggnadernas inbördes förläggning, utvidgningar eller andra ändringar

i den hittills följda byggnadstypen m. m. torde jag nu få yttra mig.

Hittills hafva i allmänhet de till ett kasernetablissemang hörande

byggnaderna placerats omkring ett större, planeradt. område, en s. k.

kaserngård. Generalskommissionen har anfört (sid. 25), att denna

kaserngård lämpligen borde hafva en storlek af 160 x 125 meter, men ej

understiga 160 x 50 eller 100 x 80 meter. Kasernbyggnadsnämnden åter

har ansett, att man af kostnadsskäl icke borde binda sig vid en större

kaserngård, där terrängens beskaffenhet lade hinder i vägen därför,

utan att de särskilda byggnaderna skulle få placeras på lämpligt sätt

i terrängen enligt dess naturliga beskaffenhet och med minsta möjliga

schaktningar (sid. 26 och 34). Härigenom skulle säkerligen i de flesta

fall afsevärda besparingar kunna göras. Krafvel på en uppställningsplats

och ett handexercisfält i närheten af kasernerna anser dock nämnden

böra tillgodoses.

De sakkunniga hafva såsom sin åsikt uttalat (sid. 49), att en lämplig

kaserngård i allmänhet bör eftersträfvas, ehuru det i enstaka fall

af ekonomiska skäl kan blifva nödvändigt att afstå från en sådan.

Det är onekligen ur militär synpunkt af ej ringa fördel att äga

tillgång till en tämligen rymlig kaserngård, hvilken kan användas dels

till samlings- och uppställningsplats för regementet och dess underafdelningar,

dels äfven, särskildt under den kallare årstiden, till plats för

vissa öfningar. Därjämte kan en af byggnader sålunda omgifven gård

med lätthet inhägnas och afstånga^ från de yttre omgifningarna, utan

att förbindelserna inom etablissemanget därigenom störas, hvilket har

en stor betydelse för ordningens bevarande och för möjligheten att

hålla obehöriga personer på vederbörligt afstånd. Äfven af hälsoskäl

synes det vara till nytta, att ett tillräckligt stort, fritt utrymme skiljer

de olika byggnaderna från hvarandra, lämnande dem vederbörlig till
-

Kaserngård.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Manskaps - kasernerna.

Kungl. Majt:s Nåd. Proposition N:o 177.

gång på solljus och luft. Slutligen bär kaserngården den fördelen att

på enklaste och bekvämaste sätt förmedla förbindelsen mellan de särskilda

lokaler, som tillhöra etablissemanget.

A andra sidan är att märka, att en skogbevuxen, högt belägen

byggnadsplats med fast och god grund ur flera synpunkter är att föredraga

framför en öppen slätt. En högt belägen plats är i sanitärt

hänseende gifvetvis bättre än en lägre. Skogen förlänar skydd åt

byggnaderna och den fasta grunden medför billigare byggnadskostnad.

I sammanhang härmed torde böra framhållas, att begreppet kaserngård,

för att tillfredsställa de därå framställda krafven, enligt min

mening ingalunda behöfver anses liktydigt med en figur af regelbunden,

rätvinklig form, liksom det gifvetvis är ur militär synpunkt tämligen

likgiltigt, om ifrågavarande gård ligger i horisontalplan eller är måttligt

lutande. Det är ur renhållnings- och dräneringssynpunkt tydligen en

fördel, att vissa lutningsförhållanden inom kasernområdet förefinnas,

och dessa medföra ingen nämnvärd olägenhet i rent militärt hänseende,

därest de icke äro af alltför stor betydenhet.

År den gifna kasernbyggnadstomten mycket kuperad, och tillåta

kostnadsskäl därför icke, att byggnaderna grupperas omkring en stor

gemensam gård af regelbunden form, anser jag det ur militär synpunkt

ej förkastligt, att bj^ggnadernas planutstakning lämpas efter terrängen

och följaktligen gifves ett mindre regelbundet utseende än det, som hos

oss hittills i allmänhet förekommit, blott det iakttages, att byggnaderna

ej blifva för vidt spridda utan såvidt möjligt sammanhållas och omgifvas

af en inhägnad, inom hvilken det för uppställningar m. m. tillgängliga

utrymmet sammanlagdt ej nämnvärdt understiger det af generalskommissionen

i detta hänseende föreslagna minimimåttet, eller

8,000 kvadratmeter.

Att själfva byggnaderna, genom att till platsen lämpas efter terrängen,

sinsemellan få ett jämförelsevis oregelbundet läge torde ej behöfva

medföra några militära olägenheter.

Frågan om kaserngårdens storlek och läge, form m. m. bör tydligen

pröfvas efter de i hvarje särskildt fall sig företeende omständigheter.

Att på förhand bestämma något härom torde svårligen låta sig göra.

Såsom af det anförda framgår, hafva olika meningar gjort sig

gällande angående typen för manskapskasernerna. Tvåvåningskaserner

hafva framhållits vara de ur flere synpunkter bästa. Då emellertid

denna typ af kostnadshänsyn ansetts böra endast undantagsvis förekomma,

hafva meningsskiljaktigheterna hufvudsakligen framträdt beträffande

företrädet mellan tre- eller fyravåningskaserner.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 177.

Förut omförmälda den 8 november 1901 tillsatta granskningsnämnd

framlade två förslag till manskapskaserner, det ena i tre, det andra i

fyra våningar (sid. 9). Detta förslag afsåg dock trevåningskaserner af

en annan typ än den nu ifrågasatta. Enligt berörda förslag till trevåningskaserner

skulle fyra kompanier inrymmas i hvarje kasern, nämligen

två kompanier bredvid hvarandra i hvardera af de undre två

våningarna, under det att den öfre våningen skulle användas för annat

ändamål. Dessa kaserner tillfredsställde visserligen stora fordringar,

men visade sig, enligt gjorda beräkningar, ganska dyra att utföra.

Chefen för fortifikationen ansåg (sid. 10) det ej vara ur hygienisk

synpunkt välbetänkt att inom en i fyra våningar uppförd byggnad

sammanföra en så stor styrka som fyra kompanier. Han ansåge fyra

våningars kaserner böra komma till användning endast, då kaserntomtens

utrymme vore så knappt, att sådan utväg måste tillgripas.

I Riksdagens förut omförmälda skrifvelse n:r 113 år 1902 anfördes,

såsom redan är nämndt, att Riksdagen ansåge det önskligt, att

byggnaderna om möjligt sammanfördes, så att de blefve färre till antalet,

men rymde flera våningar. Därför syntes fortifikationens ursprungliga

förslag med manskapskaserner af endast två våningars höjd

icke böra komma till utförande annorstädes, än där lokala förhållanden,

taktiska skäl eller andra omständigheter gjorde en sådan anordningoundviklig.

Valet synes däremot i allmänhet böra stå mellan kaserner

i tre eller fyra våningar, hvilka bägge typer syntes i det hela väl tillfredsställa

berättigade kraf. Huruvida den ena eller den andra typen

skulle användas, borde blifva föremål för pröfning i hvarje särskildt

fall med hänsyn till därvid inverkande omständigheter, men syntes förslaget

med fyra våningar böra vinna så utsträckt tillämpning som

möjligt.

Arméns kasernbyggnadsnämnd uttalar den uppfattningen, att tvåvåningskaserner

erbjöde de största fördelarna. Uppförandet af sådana

kaserner torde dock i de flesta fall omöjliggöras af ekonomiska skäl. Fyravåningskasernerna

hade nämnden ur flera synpunkter ansett mindre

tillfredsställande (sid. 28). Nämnden hade därför sökt att finna eu annan

typ, som vore lämpligare än fyravåningskasernerna, och förordar i

sådant afseende kaserner i tre våningar såsom regel, där ej lokala förhållanden

föranleda afvikelse därifrån. Ur såväl praktisk som hygienisk

synpunkt erbjöde trevåningskaserner många företräden framför

fyravåningskaserner. Risken af eldfara minskades väsentligt, och det

bidroge i alla afseenden till trefnad och snygghet, ju mindre antal människor

bodde i hvarje hus.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 177.

Två af de sakkunniga hafva ansett sig icke kunna förorda den nuvarande

fyravåningstypens utbytande mot den af kasernbyggnadsnämnden

föreslagna i tre våningar (sid. 49). Äfven om trevåningskaserner ur

hygienisk, eldsäkerhets- och bekvämlighetssynpunkt kunde vara att föredraga

framför fyravåningars, torde emellertid, enligt bemälda sakkunnigas

mening, den af kasernbyggnadsnämnden föreslagna anordningen att inhysa

manskap från olika bataljoner i samma byggnad med gemensamma

ingångar till de olika våningarna ur militär synpunkt vara en bestämd

olägenhet, isynnerhet som utvecklingen numera syntes gå därhän, att

bataljonscheferna tillädes allt större själfständighet och ansvar för de

under dem lydande truppafdelningar.

Enligt det af 1902 års Riksdag gjorda uttalandet skulle, åtminstone

i regel, tvåvåningskaserner icke uppföras. Valet skulle stå mellan

tre- eller fyravåningskaserner, hvilka senare i allmänhet skulle gifvas

företräde. Härvid torde hänsyn till kostnadsfrågan hufvudsakligast

hafva gjort sig gällande. De trevåningskaserner, hvarom Riksdagens

uttalande rör sig, voro nämligen af en helt annan och dyrare typ än den,

hvarom nu är fråga. År denna uppfattning af innebörden utaf Riksdagens

skrifvelse riktig, torde trevåningskaserner kunna komma till vidsträcktare

användning, om kostnaderna för dem genom användande af en annan

typ skulle kunna nedbringas, så att någon afsevärdare kostnadsökning

därigenom ej uppkomme, och under förutsättning att typen befunnes ändamålsenligare

än fyra v å n ilig s tv p e n, samt att lokala förhållanden och

andra omständigheter ej lägga hinder i vägen.

Arméns kasernbyggnadsnämnd har eftersträfva! att finna en sådan

typ, som utan att medföra högre kostnader skulle kunna erbjuda större

fördelar än fyravåningskasernerna, och då enligt Kungl. Maj:ts

och Riksdagens beslut uppförandet af ifrågavarande byggnader uppdrag^

åt denna af i byggnadsfrågor erfarna män sammansatta nämnd,

på det att vid dessa arbetens utförande genom praktisk verksamhet

vunnen sakkunskap och förutseende skulle få göra sig gällande, synes

mig vid pröfningen af de olika föreliggande förslagen synnerligt afseende

böra fästas vid hvad nämnden förordat.

Vid den granskning af de olika förslagen, som verkställts af särskilda

sakkunniga, har dock framhållits, att rent militära hänsyn kunde

föranleda till, att den hittills följda typen af kaserner i fyra våningar

ej borde frångås. I detta afseende tillåter jag mig erinra, att, såsom

jag redan förut antydt, vid den granskning af ritningar till ett kasernetablissemang,

som verkställdes af generalskommissionen, endast ett

förslag — med kaserner i fyra våningar — förelåg och att kommissio
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 177. 65

nen hade att granska detta förslag i de hänseenden, som angåfvos i

eu särskild promemoria.

Fördenskull har jag, då för undvikande af tidsutdrägt yttrande öfver

kasernbyggnadsnämndens förslag i berörda afseende icke kunnat

inhämtas från vederbörande militära myndigheter, ansett mig böra i

frågan samråda med militära chefer, som i detta hänseende kunde anses

besitta erfarenhet eller eljest hafva ett särskildt intresse af frågans

lösning på ett fullt tillfredsställande sätt, för att på sådant vis få utrönt,

i hvad mån rent militära kraf kunde lägga hinder i vägen för

ett behörigt beaktande af hvad kasernbyggnadsnämnden, från sina synpunkter

sedt, funnit önskvärdt.

Då jag nu vidare yttrar mig härom, stöder jag mig i hufvudsak

på det utlåtande, förenämnda genom generalorder tillkallade militära chefer

och öfver fältläkaren till mig afgifvit.

Frågan om, åt hvilken af de föreslagna kaserntyperna företräde

bör gifvas, torde böra skärskådas ur följande synpunkter.

a) Ur hygienisk synpunkt. Af mili tär hygienens målsmän har såväl

utomlands som hos oss den grundsats häfdats, att det ur hygienisk

synpunkt måste vara fördelaktigare att hafva ett regementes manskapsstyrka

förlagd i fyra mindre i stället för i tre större byggnader. Erfarenheten

gifver ock vid handen, att, då smittosamma sjukdomar utbrutit

inom ett kasern- eller lägeretablissemang, man ofta nog måst utrymma

hela den byggnad, där smittoämnena innästlat sig, hvilken byggnad,

oaktadt all sträfvan att isolera de särskilda lokalerna från hvarandra,

dock i sin helhet blifver infekterad. Det är då uppenbart, icke allenast

att vid mera hopträngd förläggning ett större antal värnpliktiga och

fast anställda vid sjukdomens utbrott löper fara att nedsmittas, utan

ock att, då utrymning måste ske, svårigheterna att inkvartera den sålunda

husvilla styrkan blifva allt mer betydande, ju större denna styrka

är och ju mindre utrymme för inkvarteringen, som står till förfogande.

Det är gifvetvis svårare att fördela 4 kompaniers manskap på 8 kompanier

än att fördela 3 kompaniers på 9.

Med afseende på en fyravånings kasernbyggnad har medicinalstyrelsen

i sitt yttrande af den 18 mars 1881, angående den militära hälsovårdsnämndens

förslag af den 24 januari 1879, liksom ock chefen för

fortifikationen i sitt förenämnda yttrande, med bestämdhet framhållit

olämpligheten af att inom en enda byggnad sammanföra så stor styrka

som 4 kompanier jämte 12 underofficersfamiljer. Må vara, att dessa

familjer hafva en särskild trappa till sitt förfogande och att dörren till

manskapskorridoren i regeln skall vara stängd; kommunikationen mel
Bih.

till Riksd. Prof. 1908. 1 Rami. 1 Afd. 141 Haft. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Kungl. Maf.ts Nåd. ''Proposition N:o 177.

lan fanjunkarens bostad och kompaniets korridor är i alla fall så liflig,

att. det ej kan vara tal om någon effektiv isolering, för den händelse

smittosam sjukdom skulle utbryta å endera sidan. Samma olägenhet

vidlåder äfven kasernbyggnadsnämndens förslag till trevåningskaserner

med särskild tillbyggd underofficersflygel, ehuru i mindre grad.

Det vore därför ur ifrågavarande synpunkt tvifvelsutan lämpligast

att förlägga åtminstone flertalet af underofficersfamiljerna till en särskild

byggnad — en fråga, till hvilken jag senare torde få återkomma.

b) Ur brandsäkerhetssynpunkt. För att i detta afseende få ett uttalande

från sakkunnigt håll hafva de båda förslagen till kaserntyper

varit öfverlämnade till brandchefen i Stockholm med anhållan om hans

yttrande rörande desamma. Efter att hafva genomgått ritningarna har

brandchefen förklarat, att ur såväl släcknings- som räddningssynpunkt

trevåningskasernerna vore att föredraga framför fyravånings. De skäl,

han härför anfört, äro hufvudsakligen följande.

Beträffande släckningen af en utbruten eldsvåda vore det gifvetvis

större sannolikhet för att denna hastigare och fullständigare skulle

kunna verkställas i fråga om en lägre byggnad, i all synnerhet om

elden utbrutit på vinden. Vidkommande särskildt en fyravåningskasern

enligt den af fortifikationen omarbetade typen kunde vinden med dess

af endast träväggar åtskillda förråd och dess manskapskontor, hvilka

vore uppfyllda af brännbara ämnen, lätt blifva en farlig eldhärd. Vårdslöshet

med elden vid besök på vindskontor vore en vanlig orsak till

vådeld, och därför borde lokaler för manskapets koffertar m. m. i enlighet

med kasernbyggnadsnämndens förslag inrymmas i en särskild

byggnad. Vidare vore i byggnader med elektrisk belysning äfven kortslutning

en ej ovanlig anledning till eldsvåda. Vore vattentrycket ej

tillräckligt för en så hög byggnad, som här vore fråga om — och detta

torde vara fallet å mer än ett håll å de föreslagna kasernplatserna •—

försvårades naturligtvis släckningen, som då måste ske med hand- eller

ångsprutor, af en å vinden eller i fjärde våningen utbruten eldsvåda.

I allmänhet torde man följaktligen, såsom chefen för fortifikationen

redan påpekat i sin skrifvelse af den 24 mars 1902, böra undvika att,

särskildt i så höga kaserner som fyravånings, förlägga dyrbara klädesoch

utredningsförråd på vinden. I sammanhang härmed torde böra

framhållas, att en nyligen timad eldsvåda å vinden af Smålands artilleriregementes

kasern i Jönköping visade, att faran för vådeld i kaserner

ingalunda vore utesluten.

Med afseende på möjligheten af att hastigt utrymma byggnaden

vore fyravåningstypen enligt brandchefens åsikt afgjordt underlägsen

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Käng!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 177.

trevåningstypen. Särskilt vore trappanordningen vid den förra betänklig

ur räddningssynpunkt. Skulle dubbeltrappan vid byggnadens ena

ända blifva spärrad, t. ex. af rök, vore manskapet hänvisadt uteslutande

till den smala enkeltrappan i motsatta ändan, men, då denna trappa

utgjorde nedgång för de i byggnaden boende 12 underofficersfamiljerna,

vore, synnerligast vid en hastigt utbruten eldsvåda nattetid, det ej sagdt,

att trappan vore fri. Enligt brandchefens mening borde familjerna

hafva en särskild trappa till sitt förfogande, och en för truppen ansedd

trappa å samma flygel anbringas. En del ändringar i bostads- och

vindsvåningarnas inredning vore äfven af behofvet påkallade.

c) Ur bekvämlighets- och trefnadssynpunkt. Äfven ur dessa synpunkter

måste trevåningstypen föredragas. Det kan ej vara tilltalande att

förlägga en infanteritrupp, hvars öfningar i regeln äro mera ansträngande

än de beridna truppslagens, i en tre trappor upp belägen våning.

Enligt den vanliga dagordningen måste ett där förlagdt kompani

gå ned och upp för de tre trapporna minst 14 gånger om dagen, nämligen

8 gånger för måltiderna samt 6 gånger, ofta nog med gevär och

packning, för öfningarna, hvartill vanligen komma ett par gånger för

enskilda angelägenheter. Må vara, att detta för unga friska personer

ej är förenadt med någon större olägenhet. Säkert är dock, att en

sådan förläggning icke bidrager till att göra krigstjänsten omtyckt,

minst af de värnpliktiga från landsbygden, hvilka i allmänhet äro ovana

att gå i trappor. Det är äfven en afsevärd olägenhet ur bekvämlighetssynpunkt

att hafva kompaniernas samtliga förråd förlagda å vinden

till en så hög byggnad.

d) Ur militär synpunkt. Mot trevåningskaserntypen har framhållits,

att manskap från olika bataljoner skulle komma att inhysas i samma

byggnad med gemensamma ingångar till de olika våningarna, hvilket

ur militär synpunkt vore en olägenhet. Erinras må, att enligt förslaget

skulle i en första kasernbyggnad förläggas tre af första bataljonens

kompanier, i bottenvåningen af en andra kasernbyggnad det fjärde

kompaniet af första bataljonen samt i öfriga våningar två af andra bataljonens

kompanier, i en tredje kasernbyggnad återstående tvenne

kompanier af sistnämnda bataljon jämte, i bottenvåningen, ett kompani

af tredje bataljonen samt i den fjärde kasernbyggnaden återstående tre

af tredje bataljonens kompanier. Då hvarje byggnad är försedd med

två trapphus och utgångar — utom det till underofficersflygeln hörande

trapphuset med utgång — samt dessa utgångar äro belägna i hvar sin

ända eller del af byggnaden, kan det kompani, som är förlagdt i bottenvåningen

uti någon af de båda mellersta kasernerna, begagna den ut
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kung!. Maj ds Nåd. Proposition N:o 177.

gång, som är belägen närmast intill motsvarande flygelkasern, där

samma bataljons bufvuddel är inkvarterad, samt kompanierna en och

två trappor upp den andra utgången med dit hörande trapphus. Likaså

har kompaniet i bottenvåningen sin egen trappa till sin del af vinden,

hvilken del med en järndörr i den förlängda brandmuren, som delar

manskapsvinden i två delar, skiljes från de båda öfriga kompaniernas

del. På sådant sätt få de båda bataljonskontingenterna bestämdt skilda

lokaler, för hvilka hvar och en kontingent är ansvarig, och någon sammanblandning

mellan do olika bataljonernas manskap förekommer icke.

Följaktligen sker ej heller någon inskränkning i vederbörande bataljonschefs

själfständighet och ansvar. Förläggas utgångarna sålunda

på lämpligt sätt, helst vinkelrätt mot byggnadens längdaxel, vinnes på

samma gång den ur militär synpunkt ej oviktiga fördelen, att hvar och

en af de tre bataljonerna vid utryckning kan samlas hastigare än vid

utryckning ur fyravåningskaserner.

Vid en dylik anordning behöfver man ej heller befara något drag

i kompanikorridorerna. I händelse af eldsvåda stå naturligtvis bägge

trapporna — förutom trappan i underofficersfiygeln — till de i öfre

våningarna förlagda kompaniernas förfogande.

Ehuru visserligen hela bataljonens förläggning till en enda byggnad

ur befälsföringssynpunkt synes hafva vissa fördelar, torde dock,

under förutsättning af lämpliga anordningar beträffande utgångarna,

någon olägenhet af bataljonens delning på tvenne bredvid hvarandra

belägna byggnader icke vara att befara. Bataljonschefens expedition

skulle i båda fallen vara belägen i en särskild byggnad, nämligen kanslibyggnaden.

Upplysningsvis kan anföras, att en förläggning i trevåningskaserner

redan nu tillämpas vid, bland andra regementen, fotgardesregementena

i Stockholm samt Gottlands infanteriregemente.

I nyare kaserner i Tyskland är en dylik förläggning vanlig. Enligt

förra året utfärdade föreskrifter kunna visserligen i Frankrike fyravåningskaserner

uppföras, men endast tre våningar inrymma logement.

Af dessa tre våningar är den öfverstå uteslutande afsedd för en kortare

tids beläggning med reservister. Enligt de franska bestämmelserna

utgöres den »enhet», som vid förläggningen ej må splittras, af kompaniet.

e) Med hänsyn till byggnadernas läge i terrängen. I detta afseende

torde mindre och lägre kasernbyggnader vara lättare att placera i

terrängen än högre. I all synnerhet torde detta vara fallet, då terrängen

är mycket kuperad, såsom händelsen är på flera af de föreslagna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Ma.j:ts Nåd. Proposition N:o 177.

Öl)

kasernplatserna. Här vore det tvifvelsutan mindre lämpligt att uppföra

stora, höga fyravåningsbyggnader, om man genom att välja en mindre

och lägre byggnadstyp såsom trevåningskaserner kunde bättre utnyttja

och få bättre skydd af terrängen. Ett dylikt skydd är särskilt önskvärdt,

där kasernplatsen har ett högt läge, eller etablissemanget kommer att

blifva beläget i närheten af något större vatten, såsom Mälaren, Hjälmaren

och Vänern, hvithet läge i annat fall torde komma att föranleda

ökad kostnad för kasernernas uppvärmning under den kalla årstiden.

Tvåvåningskaserner vore otvifvelaktigt här den lämpligaste typen af

dem, som skulle kunna ifrågakomma.

På grund af hvad jag nu anfört, anser jag det högeligen önskvärdt,

att manskapskasernerna få uppföras i tre våningar i de fall, där ej

lokala eller andra förhållanden föranleda undantag. Med hänsyn därtill,

att en stor del af landets ungdom år efter år en lång tid framåt

skall tillbringa en afsevärd del af året i dessa kaserner, synes det mig

särdeles angeläget, att allt, som skäligen kan göras för att skydda dem

mot sjukdom och eldfara, äfven varder gjordt. De uttalanden, som

gjorts af fackmän på dessa områden, synas mig därför böra vinna afseende.

En ingalunda oviktig omständighet, som bör beaktas vid bedömmandet

af kaserntypen, är, att sådana åtgärder böra vidtagas,

som kunna leda till, att ungdomen, så långt omständigheterna medgifva,

trifves i kasernerna. AP omsorg från befälets och allmänhetens sida

synes mig böra nedläggas på åstadkommandet åt ett i alla hänseenden

godt samlif inom kasernen, på det att ordet »kasernlif> måtte mista

den ogynnsamma klang, som därmed förr varit förenad. Äfven härtill

bör vid kasernernas anordning och inredning nödig hänsyn tagas. Ur

dessa synpunkter anser jag, att de rent militära olägenheter, som må

vara förenade med kaserner af trevåningstyp, icke böra få ställa sig

hindrande i vägen för en anslutning till kasernbyggnadsnämndens

förslag.

Beträffande det förläggning sutrymme, som bör beredas i kasernerna,

bär generalskommissionen (sid. 17) föreslagit sådant för 1,080 man,

d. v. s. 300 man fast anställda, 720 man vapenföra värnpliktiga och 60

man icke vapenföra värnpliktiga, hvilket motsvarar för hvarje kompani

25 man fast anställda, 60 man vapenföra och 5 man icke vapenföra

värnpliktiga. Detta förslag hafva de sakkunniga tillstyrkt, och för egen

del har jag intet att däremot erinra''. Äfven med denna utvidgning af

logementen torde, såsom generalskommissionen anmärkt, kasernerna icke

å alla platser blifva tillräckliga för en fullt tillfredsställande förläggning

af alla de värnpliktige, som där böra inhysas. Att ännu mera

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 177.

utvidga kasernerna torde dock ej nu vara lämpligt utan böra blifva

beroende på framtida åtgärder, i den mån sådana visa sig erforderliga.

Af kasernbyggnadsnämnden föreslagna ändringar i manskapskasernerna

(sid. 44) afse hufvudsakligen inredningen af ett sjätte logement,

större tvättrum samt torkrum, större lektionsrum m. m.

Främst bland dessa förtjänar inredandet af ett sjätte logement i

hvarje våning att uppmärksammas.

Enligt det af generalskommissionen granskade förslaget skulle hvarje

kompani erhålla blott 5 logement men dessutom, under repetitionsöfningarna,

taga i anspråk dagrummet för manskapets förläggning, då

i stället lektionsrummet skulle användas till dagrum.

De sakkunniga förorda det senare systemet under förutsättning,

att manskapets uppdelning under tiden mellan repetitionsöfningarna

fortfarande kommer att ske efter de olika skolorna, till följd hvaraf

5 logement xinder denna tid skulle vara tillräckliga.

Härvid torde böra påpekas, att den indelning af det fast anställda

manskapets skolor, som för närvarande tillämpas vid det icke garnisonerade

infanteriet, torde vara att beteckna såsom ett öfvergångsstadium,

hvilket snart bör lämna plats för en annan, tidsenligare anordning,

i hufvudsak öfverensstämmande med den, som vid det garnisonerade

infanteriet redan tillämpas. Målet bör vara att så vidt möjligt

anordna manskapets skolor kompanivis. Och äfven där gemensam

utbildning, t. ex. i underofficersskola, bedrifves bataljons- eller regementsvis,

ligger därutinnan intet som helst skäl att icke i och för

förläggningen och den inre tjänsten fasthålla de vanliga kompaniförbanden.

Däraf följer ock, att kompaniets ständiga indelning i 6 troppar

icke i och genom förläggningen bör störas. Tvärtom är det ur ordningens

och befälsföringens synpunkter af största fördel, att motsvarighet

förefinnes mellan den ständiga indelningen och indelningen i och

för inkvarteringen. Detta gäller lika väl under tiden för beväringsrekrytskolan

som under tiden för regementsöfningarna. Sålunda har

det vid flera regementen, som redan fått sig anvisade kaserner med blott

5 logement per kompani, visat sig, att man redan under beväringsrekrytskolan

sett sig nödsakad att tillgripa dagrummet såsom ett sjätte

logement. Och vid fotgardesregementena har sedan länge hvarje kompani

haft att tillgå, förutom dagrummet, 6 logement. Fördelarna

häraf äro, enligt erfarenheten från sistnämnda regementen, oomtvistliga.

Att kompaniets dagrum under hela året får behålla denna karaktär

och icke tidvis belamras med sängar, skåp och dylikt har slutligen

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 177.

en ej ringa betydelse ur lieuitrefnadssynpunkt för manskapet, enär först

därigenom de anordningar, man numera på allmän och enskild väg

sträfvar att vidtaga till ökande af manskapets trefnad i kasernerna och

som i främsta rummet riktas på dagrummens inredande och prydande,

kunna blifva beståndande och fullt tillfredsställande.

Därjämte förtjänar anmärkas, att lektionsrummet å de af generalskommissionen

granskade förslagsritningarna är alltför litet för att

kunna tjäna såsom dagrum under repetitionsöfningarna, då kompaniets

manBkapsstyrka är omkring dubbelt så stor som eljest.

Gifvetvis behöfver kompaniet, förutom sina 6 logement och sitt

dagrum, minst 1 lektionsrum. Naturligen vore det en fördel, att

äfven sistnämnda rum vore beläget inom kompanivåningen, men detta

torde icke utan alltför stora kostnader låta sig göra, och i militärt

afseende kan det ej vara förkastligt, att lektionsrummet, såsom nämnden

ifrågasatt, förlägges till vinden, blott därvid iakttages, att kompanier,

tillhörande olika bataljoner men förlagda inom samma byggnad, erhålla

skilda uppgångar till vindsvåningen och därstädes hållas isolerade från

hvarandra.

För framtiden torde det vara af ej ringa värde att hafva det reservutrymme

att tillgå, som uppkommer genom inredning af ett sjätte

logement.

Den af kasernbyggnadsnämnden föreslagna ändringen i tvättrummet

hafva de sakkunniga ansett fördelaktig och anordnandet af torkrum

hafva de funnit synnerligen välbetänkt (sid 51), i hvilka omdömen

jag för egen del instämmer.

Jämväl öfriga af kasernbyggnadsnämnden föreslagna förbättringar

torde i allmänhet böra komma till utförande.

Af en stor och i viss mån grundläggande betydelse för anordnandet

af ett kasernetablissemang är det sätt, hvarpå underofficerarnas

bostäder förläggas inom detsamma.

För lösningen af denna svåra fråga hafva skilda meningar gjort

sig gällande.

Å ena sidan framhålles, att underofficerarna böra hafva sina bostäder

i nära anslutning till manskapets för att lätt kunna äfven under

fritider öfvervaka manskapets förhållande och utöfva tillsyn öfver de

åt manskapet upplåtna lokaler, hvilket icke i samma mån låter sig göra,

om underofficerarna äro inkvarterade uti afsides liggande byggnader

och således utom tjänsten jämförelsevis sällan komma i omedelbar förbindelse

med manskapet.

Underofficers
bostäderna.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 177.

Men å den andra sidan höjas starka röster för, att underofficerarnas

bostäder förläggas — såsom exempelvis uti de på senare tider

uppförda kasernetablissemang i Frankrike — uti särskilda, från kasernerna

fristående och något aflägsnade byggnader. Det anses nämligen

vara ur hälsosynpunkt synnerligen olämpligt, att ett större antal familjer

jämte barn inhysas under samma tak som manskapet, ty häraf

följer fara för smittoämnens öfverförande från den ena af dessa kategorier

till den andra. Särskilt kunna sådana epidemiska åkommor,

som hemsöka barn och ungdom, härigenom lätt öfverföras till manskapet

och bland detta erhålla en stor spridning. Erfarenheten visar

nämligen — såsom förut antydts — att vissa smittosamma sjukdomar

hafva stor benägenhet att utbreda sig inom hela den byggnad, där de

en gång yppat sig. Och någon fullständig isolering mellan manskapsafdelningen

och underofficerslägenheterna kan det tydligen ej bli tal

om, då just meningen med de senares förläggande till kasernerna skulle

vara, bland annat, att förmedla eu direkt förbindelse för underofficerarna

till manskapets lokaler.

En viss ökad brandfara medför det ock för de med dyrbara persedelförråd

försedda kasernerna, att flera familjer där är o boende och

hafva sina med eldfarliga ämnen ofta uppfyllda lokaler af olika slag i

omedelbar närhet af förråden.

Slutligen anses det vara för underofficers familjernas trefnad af en

stor fördel, att dessa få sina bostäder helt och hållet afskilda från manskapets.

De bekomma sålunda inom etablissemanget ett slags eget hem,

som jämförelsevis lätt kan gifvas ett lugnt och tilltalande läge samt

på ett fördelaktigt sätt förbindas med små trädgårdar.

I en till Eders Kungl. Magt ställd skrift har å ett flertal underofficerares

vägnar framhållits den önskan, att bostäder måtte dem beredas

utom kasernbyggnadernas område, för hvithet önskemål de åberopa

flere skäl.

Det vore därför önskvärdt, att man kunde frångå det hittills vanliga

sättet att införlifva samtliga underofficerslägenheterna med manskapskasernerna.

Beträffande underofficersbostäderna yttra de sakkunniga (sid. 48),

att det otvifvelaktigt ur flere synpunkter vore fördelaktigt, om endast

fanjunkarna och de ogifta sergeanterna, hvilkas närvaro i kasernen

med hänsyn till disciplinen finge anses oeftergiflig, erhölle sina bostäder

förlagda i manskapskasernerna. Häri instämmer jag likasom de

militära personer, med hvilka, jag i detta afseende samrådt, på det

lifligaste.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 177.

Visserligen komma i sådant fall de olägenheter, som i sanitärt

hänseende äro en följd af underofficersbostädernas förenande med

manskapskasernerna icke att helt aflägsnas, men genom att uppföra eu

särskild bostadsbyggnad för de gifta sergeanterna (sergeanterna af första

klassen) blefve dock i detta afseende gjordt, hvad med hänsyn

till de militära klufven göras kan. Härvid torde beaktas, att i sergeanternas

familjer i regel yngre barn förekomma än i fanjunkarnas,

och att härför sergeanternas bostäder företrädesvis böra afskiljas från

kasernerna och förläggas till en mera lugn och fredad plats.

Hvad beträffar de ogifta sergeanterna (sergeanterna af andra klassen),

Indika enligt samtliga hittills uppgjorda förslag tilldelats hvar och en

ett rum utan kök, torde det enklaste och för staten billigaste vara att

inrymma deras bostäder i kompanivåningarna.

Det skulle därefter återstå att uti den särskilda underofficersbyggnaden

bereda bostäder för:

1 förrådsförvaltare........................ 3 rum och 1 kök

1 fanjunkare (regementsväbel)... 3 » )) 1 ))

13 sergeanter af 1 klassen......... 26 » :» 13 »

1 regementstrumslagare............... 2 » »1 »

1 gevärshandtverkare.................. 2 » » 1 »

1 maskinist ........................ 2 :» )> 1 r

Summa 38 rum och 18 kök.

Ett af de alternativa förslag till kasernetablissemang, som uppgjorts

af kasernbyggnadsnämnden, afser, att underofficersbostäderna

skulle förläggas till en särskild byggnad.

Med anledning af hvad sålunda förekommit har jag låtit beräkna

den förhöjda kostnad, som varder eu följd däraf, att en särskild byggnad

uppföres för de gifta sergeanternas familjer, hvarom jag torde få

yttra mig i samband med frågan om kostnaderna i sin helhet.

Under senare tiden hafva kraf framställts därpå, att underofficersbostäderna

skulle göras rymligare än i de hittills byggda kasernerna

skett. Så hafva såväl i de till generalskommissionens utlåtande hörande

(sid. 18) som i kasernbyggnadsnämndens förslagsritningar de för

fanjunkare afsedda lägenheterna upptagits med 3 rum och kök samt

de för gifta sergeanter beräknade med 2 rum och kök, under det att

i de redan uppförda kasernerna dessa lägenheter innehålla ett rum

mindre. Till berörda förslag om utvidgning af underofficersbostäderna

hafva de sakkunniga tillstyrkt bifall.

Bill. till Biksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afä. 141 Höft.

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Sjukhusanord
ningarna.

Kung!. Maj ds Nåd. Proposition N:o 177.

Äfven i detta afseende innehåller förenämnda från ett flertal underofficerare

till Eders Kungl. Maj:t inkomna skrift ett af dem uttaladt

önskemål. De anhålla nämligen, att de för gifta underofficerare afsedda

bostäderna måtte inredas med 3 rum och kök samt 2 rum och kök,

hvilket de ur sanitär och trefnadssynpunkt anse önskligt,.

För egen del biträder jag hvad de sakkunniga i detta afseende

tillstyrkt.

Af musikunderofficerarna skulle naturainkvartering beredas endast

för regementstrumslagaren, hvaremot de öfriga fortfarande skulle erhålla

inkvarteringsbidrag i kontant.

Beträffande sjukhusanordningarna hafva de sakkunniga uttalat den

meningen, att den föreslagna sjukbaracken, beräknad till en kostnad

af 19,000 kronor, icke torde vara nödvändig, när de nya, betydligt förstorade

sjukhusen komma till utförande. I fråga härom anser jag mig

böra något redogöra för sjukbarackens eller, såsom den lämpligare borde

kallas, sjukpaviljongens betydelse. 1 densamma skola mottagas dels

lindrigt sjuka, som ej behöfva afpolletteras till sjukhus, dels rekonvalescenter,

som ej längre böra upptaga plats å sjukhuset. Dessa båda

slag af sjuka, som vid vissa tider kunna förekomma till stor utsträckning,

vill man af lättförklarliga skäl ej hysa i manskapslogementen,

enär de där skulle kunna medföra en viss fara för de friska och i hvarje

fall vore till hinder för en ordentlig ventilering och rengöring af logementen.

I sådana fall, då två eller flera truppförband komma att förläggas

inom en och samma ort, torde det af besparings- och flera andra skäl

i regel vara lämpligt att för dessa truppförband anordna ett gemensamt

sjukhus såsom hittills skett, men då behöfves för hvart och ett af truppförbanden

en särskild sjukpaviljong, där detta truppförbands läkare

kunna förrätta sina sjukvisitationer in. in., där truppförbandets personal

utan alltför stor omgång eller tidspillan vid behof kan träffa vederbörande

läkare och där, enligt hvad förut är nämndt, lindrigt sjuka

och rekonvalescenter tillhörande truppförbandet kunna mottagas och

vårdas samt där sådana, som misstänkas vara behäftade med smittosam

sjukdom, kunna i första hand isoleras.

Af nu ifrågavarande regementen komma Lifregementets grenadjärer,

Första och Andra lifgrenadjärregementena, Upplands infanteriregemente,

Skaraborgs, Jönköpings och Kalmar regementen samt Norra skånska

infanteriregementet, d. v. s. åtta af de femton, hvarom nu är fråga, att

förläggas till orter, där äfven andra truppförband finnas. För dessa skulle,

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kung!,. Maj ds Nåd. Proposition N:o 177.

därest det större sjukhuset kan anordnas gemensamt med annat truppförbands

sjukhus, en sjukpaviljong vara behöflig. Ett dylikt arrangemanggodkändes

af 1906 års Riksdag beträffande Norrbottens regemente

(Kungl. Maj:ts prop. n:o 27 och Riksdagens skrifvelse n:o 88).

På motsvarande vis gestaltar det sig tydligen, därest ett ensamt

förlagdt truppförband icke får något särskild sjukhus, utan för ändamålet

hänvisas till civil sjulcvårdsanstalt inom orten, hvilken, enligt

därom med vederbörande träffad öfverenskommelse, skulle mottaga äfven

sjuka militärer, som vore i behof af verklig sjukhusvård.

I de fall då sjukhus för ensamt förlagdt regemente måste uppföras,

torde däremot, såsom de sakkunniga ifrågasatt, med uppförande af särskild

sjukpaviljong kunna anstå. Genom anordnande af gemensamt

sjukhus i de fall, då det kan ske, torde besparing i de för sjukhusen

beräknade kostnader uppstå, tillräcklig för bestridandet af kostnaderna

för sjukpaviljong vid dessa regementen.

Med afseende på manskapsarresternas läge och antal hafva likaledes

olika meningar gjort sig gällande.

Chefens för fortifikationen ursprungliga förslag af den 6 november

1901 upptog i likhet med chefens för Generalstaben i det föregående

omnämnda utredning en särskild arrestbyggnad, inrymmande, förutom

vaktrum och förvaringsarrester, 13 celler eller 3 mindre än enligt den

genom nådigt bref den 28 september 1883 fastställda tabellen öfver

byggnader och utrymme vid kasernetablissemang, en inskränkning som bemälde

chef ansåg sig kunna göra på grund af den nya härordningen.

Granskningsnämnden gjorde däremot gällande, att kostnaderna för manskapsarresterna

borde nedbringas genom att förlägga dessa till kanslihuset,

men då det af utrymmesskäl icke läte sig göra att inrymma

arresterna i nämnda bj^ggnads bottenvåning, föreslog granskningsnämnden,

att desamma skulle förläggas i jordvåningen, och skulle antalet

celler tillika nedsättas till 8. Chefen för fortifikationen afstyrkte dock i

sitt utlåtande af den 24 mars 1902 en sådan anordning hufvudsakligen af

det skälet, att det i allmänhet vore svårt att nöjaktigt isolera lokalerna

från fukt och grundluft samt att åstadkomma en tillfredsställande ventilering

af desamma. Den ifrågasatta uedsättningen af cellernas antal

ansågs ej heller tillrådlig. Riksdagen godkände granskningsnämndens

förslag såsom ledande till besparing samt medförande vissa fördelar

vid vaktgöring m. m.

Anordningen i fråga har dock, såsom jag förut anfört, icke kommit

till utförande vid något af de kasernetablissemang, som sedan sist
-

Arrestloka
lerna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

7(3 Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition No 177.

nämnda år uppförts. Arresterna hafva visserligen förlagts till kanslihuset,

men till dettas bottenvåning, och antalet celler är i regeln i öfverensstämmelse

med chefens för fortifikationen förslag. Det visade sig nämligen,

att inredandet af arrester i källarvåningen var förenadt med så stor

kostnad, att den åsyftade besparingen antingen icke alls kunde åvägabringas

eller ock blef alltför obetydlig för att motväga de med anordningen

förenade olägenheterna. I de senast uppförda infanterikasernerna

äro arresterna förlagda i två afdelningar i bottenvåningen och till antalet

12 — 13, nämligen 2 förvaringsarrester och 10—11 celler, hvaraf

3—4 mörka.

På sista tiden har emellertid fråga uppstått om en ökning af arresternas

antal och i samband därmed om deras förläggande till en särskild

byggnad inom de kasernetablissemang, som nu skola byggas. Justitiekanslersämbetet

fäster nämligen — med anledning af att verkställigheten

af disciplinstraff blifvit fördröjd på grund af bristande tillgång på arrestlokaler

— i sin förut omnämnda skrifvelse af den 5 januari 1907 uppmärksamheten

på de menliga följder, som berörda förhållanden medföra

icke allenast för disciplinen i allmänhet utan äfven för enskild värnpliktig,

då han först efter hemförlofvandet från vapenöfningen kan få undergå

honom ålagdt disciplinstraff. På grund häraf anser sig justitiekanslersämbetet

böra erinra om behofvet af ett ökadt antal arrester vid de nya

kasernernas uppförande. Generalskommissionen, till hvilken frågan

hänsköts, remitterade denna till chefen för fortifikationen, som i skrifvelse

den 15 januari samma år framhåller, att antalet arrester ökats

från det i Riksdagens skrifvelse den 15 maj 1902 angifna antalet 8

till 13, men anser det för möjligt, att äfven detta senare antal kunde

befinnas otillräckligt, särskildt under repetitionsöfningarna. Tillika erinrar

nämnda chef, att enligt hans ursprungliga förslag arresterna voro förlagda

till en särskild byggnad — antydande därmed måhända, att möjlighet

då funnits att öka antalet efter behofvet.

Med anledning af generalskommissionens anmärkningar mot de såsom

hälsovådliga ansedda, helt och hållet mörka arresterna hafva dessa i det

till kommissionens granskning slutligen framlagda förslaget uteslutits,

och antalet arrester inskränkts till, utom 2 förvaringsarrester, 10 ljusa

celler, hvilka dock kunna göras mörka, ordnade som förut på två skilda

afdelningar.

Af de myndigheter, som sedermera yttrat sig i frågan, har fångvårdsstyrelsen,

som ansett anordningen af arresterna opraktisk med

hänsyn till bevakning och tillsyn öfver arrestanterna, förordat en särskild

arrestbyggnad, likaså chefen för fortifikationen i ett förnyadt ut
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 177.

77

låtande och slutligen äfven arméns kasernbyggnadsnämnd i sitt yttrande

rörande denna fråga (sid. 59).

Kasernbyggnadsnämnden har uppgjort förslag till eu särskild vaktoch

arrestbyggnad under framhållande af »de många och grava anmärkningar,

som gjorts såväl från militära som hygieniska myndigheter» mot

arresternas förläggning till kanslihuset.

De sakkunniga hafva däremot rörande ifrågavarade spörsmål haft den

uppfattningen, att, ehuru anordningen med vakt- och arrestlokaler i eu

särskild byggnad kunde hafva vissa fördelar med sig, den dock skulle

komma att ställa sig dyrare, än om nämnda lokaler förlädes till kanslihuset,

hvarjemte anordningen i fråga skulle erfordra särskild vakt

vid arrestbyggnaden. Den af fångvårdsstyrelsen anmärkta svårigheten

för vakten att öfvervaka dem, som förvarades i de längst bort från vakten

förlagda cellerna i kanslihuset, ansåge de sakkunniga icke äga någon

betydelse, särskildt på den grund att nämnda celler i allmänhet

icke beliöfde användas annat än under repetitionsöfningarna, och man

i händelse af behof kunde förstärka vakten.

För att få en fast utgångspunkt för bedömandet af föreliggande

fråga, särskildt rörande det erforderliga antalet arrester, kvilket spörsmål

på det närmaste sammanhänger med det om arresternas läge, hafva de

militära personer, med hvilka jag i ärendet samrådt, med ledning af i

krigsliofrätten befintliga fångförteckningar sökt utarbeta en statistik öfver

antalet arresteradt manskap och antalet arrestdagar vid en del infanteriregementen

under repetitionsöfningarna de senaste åren. Härvid har

behörig hänsyn äfven tagits till styrkeförhållandena vid vissa regementen.

Den knappa tiden har dock icke medgifvit att utsträcka nämnda

statistik till flera än 8 regementen — 2 garnisonerade och 6 icke gar

nisonerade — förlagda i olika delar af landet, eller att gå längre tillbaka

i tiden än från och med år 1905. Icke desto mindre torde den

gjorda utredningen kunna tjäna till ledning för frågans bedömande.

Af denna utredning framgår, att antalet arrestanter vid hvart och

ett af ifrågavarande regementen under repetitionsöfningarna nämnda

år utgjort i medeltal per dag 10.

Med hänsyn till ökadt antal inkallade värnpliktige samt därtill, att

förseelsernas antal icke äro jämnt fördelade under öfningstiden, och af

andra skäl anses dock, förutom 2 förvaringsarrester, 16 celler vara det

minsta erforderliga utrymmet.

Genom uppförandet af en särskild arrestbyggnad kunde dessa lokaler

utan tvifvel bättre anordnas och olägenheterna af deras inrymmande

i kanslibyggnaden undvikas. Då denna byggnad utgör så att säga den

s. 78 Kontrollera mot PDF

Mässlokaler.

Kostnaderna.

78 Kung!. Maj.is Nåd. Proposition N:o 177.

förnämsta af alla dem, som tillhöra etablissemanget, och fördenskull

bör placeras på en mera framskjuten plats, synes det onekligen önskvärdt,

att den kunde befrias från de vanprydande, gallerförsedda arrestgluggarna.

Det kan icke göra ett godt intryck, att främst skåda dessa

lokaler, hvilka man helst önskade kunna undvara. Om såsom granskningsnämnden

tänkt sig, arresterna kunnat förläggas till jordvåningen,

hade denna olägenhet gifvetvis varit mindre i ögonen fallande. Blifva

de förflyttade till en särskild byggnad, böra äfven kasernvaktens lokaler

dit förläggas. En särskild byggnad anses äfven kunna placeras så, att

utsträckt vakttjänst däraf ej betingas, enär den till kasern vakten hörande

gevärsposten samtidigt kan bevaka någon af de bakre ingångarna, dit

byggnaden bör förläggas.

Uti det vid särskild proposition till innevarande års Riksdag angående

uppförande åt mässiokaler för underofficerare och manskap vid

vissa truppförband fogade statsrådsprotokollet redogöres för hvad de

sakkunniga anfört om uppförandet af dylika lokaler.

Enligt ett genom de sakkunnigas försorg uppgjordt och af dem

förordadt förslag skulle en för ändamålet erforderlig byggnad vid ett

infanteriregemente kosta 68,900 kronor. Arméns kasernbyggnadsnämnd

har äfven uppgjort en skiss till dylik byggnad, för hvars utförande

kostnaderna enligt inom fortifikationen gjorda beräkningar skulle uppgå

till 97,700 kronor. Denna prisskillnad beror synbarligen därpå, att

kasernbyggnadsnämndens förslag afser eu byggnad med två kök, större

verandor m. in. enligt framställningar till nämnden från vederbörande

chefer. Då de sakkunniga föreslagit, att dessa byggnader skola uppföras

successivt, på det att erfarenheten om de förbättringar och förändringar

beträffande typen, som kunna anses erforderliga, senare må kunna tillgodogöras

vid uppförandet af mässbyggnader, ett förfaringssätt, som

äfven jag anser synnerligen lämpligt, så torde, vid tiden för dylika

byggnaders uppförande vid nu ifrågavarande etablissemang, erforderlig

erfarenhet därom föreligga.

Då någon viss typ för de till ett kasernetablissemang hörande

byggnader icke varit definitivt fastställd, har kasernbyggnadsnämnden

vid verkställandet af sina beräkningar utgått från de af generalskommissionen

granskade ritningarna. Nämnden har därvid kommit till det

resultat (sid. 41), att det inom fortifikationen uppgjorda förslaget skulle

medföra en kostnad af ................................................... kronor 1,800,000: —

Därtill kommer kostnaden för de af generalskommissionen

föreslagna tillägg ................................ » 300,000: —

Summa kronor 2,100,000: —

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 177.

79

Genom jämförande beräkningar (sid. 43) har kasernbyggnadsnämnden

visat, att, om trevåningskaserner uppföras i stället för fyravånings,

kostnaden torde i det hela blifva ungefär densamma. Genom den anordning

af byggnaderna i deras helhet nämnden tänkt sig och ett ändamålsenligt

utnyttjande af utrymmet för olika ändamål har detta resultat

kunnat uppnås (sid. 39 och 42).

Beträffande dessa beräkningar hafva de sakkunniga påvisat, att

kontrakt om utförande af kasernbyggnadsarbeten i Norrland de senare

åren erhållits till väsentligt billigare pris än dem, kasernbyggnadsnämnden

beräknat. Med hänsyn härtill får jag erinra, att, enligt den

för kasernbyggnadsnämnden utfärdade instruktion, nämnden skall infordra

entreprenadanbud för utförande af hvarje byggnadsarbete, som

af nämnden handhafves, samt därvid tillhandahålla förslagskontrakt,

ritningar, beskrifningar, konstruktiva anordningar, specifikationer m. m.

i så fullständigt skick, att de utgöra tillförlitlig grund för entreprenadanbuds

afgifvande. Sedan entreprenadanbud inkommit, åligger det

nämnden att pröfva anbuden samt att, med noggrannt iakttagande af

hvad som för staten blifver fördelaktigast, antaga eller förkasta anbud.

Nämnden må ock undantagsvis, där så pröfvas erforderligt eller lämpligt,

träffa aftal om utförande af arbete eller del däraf enligt ackord

efter visst pris per enhet utfördt arbete.

Genom nämndens omedelbara försorg får byggnadsarbete utföras

endast efter Eders Kungl. Maj:ts pröfning.

A hvarje arbetsplats, där arbeten pågå, skall af kasernbyggnadsnämnden

tillsättas en fackkunnig kontrollant äfvensom, om förhållandena

därtill föranleda, till dennes biträde en skicklig verkmästare, livilka

det åligger att med noggrannhet och efter gifna instruktioner följa och

öfvervaka arbetena. Genom dessa föreskrifter har man gifvetvis velat

åstadkomma en betryggande ordning för arbetenas utförande till skäligt

pris, utan att något behöfver eftergifvas i afseende på deras soliditet.

Kasernbyggnadsnämndens sakkunskap torde ock vara en borgen för,

att obilliga anspråk icke varda godtagna, och att arbetenas solida utförande

varder noga öfvervakadt. Jag är fullt ense med de sakkunniga

beträffande önskvärdheten af, att kostnaderna från början beräknas så

tillförlitligt, att det beräknade beloppet icke behöfver öfverskridas.

De förbättringar, kasernbyggnadsnämnden för sin del velat föreslå

och för livilka jag förut redogjort (sid. 44), skulle medföra en kostnad

af 70,000 kronor för hvarje kasernetablissemang.

I anledning af de utaf mig förut framhållna önskemålen, att en

särskild bostadsbyggnad skulle uppföras för de gifta sergeanternas

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 177.

familjer, samt att arrestlokalerna skulle skiljas från kanslihuset och förläggas

till en särskild byggnad, har jag i skrifvelse den 11 nästlidna

månad från kasernbyggnadsnämnden infordrat uppgift på de kostnader,

som blefve förenade med berörda önskemåls tillgodoseende.

Då jag därjämte ansett det af vikt att få utrönt, huruvida de

manskapskaserner, som uppföras i tre våningar, framdeles kunna utan

förstärkning af grund och murar påbyggas ytterligare en våning, har

jag infordrat yttrande härom från kasernbyggnadsnämnden och öfverintendentsämbetet.

Uti härå afgifvet svar har kasernbyggnadsnämnden meddelat, att

verkställda beräkningar gifvit det resultat, att omförmälda anordningar

skulle medföra följande ökade kostnader:

Uppförandet af särskild byggnad för gifta ser
-

geanter, högst....................................................................... kronor 40,000: —

Uppförandet af särskild arrestbyggnad................ » 16,000: —

Förstärkning af murar m. m. för påbyggnad af

ytterligare en våning å kasernerna, högst.................. » 10,000: —

Summa kronor 66,000: —

Sammanlagda kostnaden för ett kasernetablissemang skulle således

blifva:

Kostnaderna enligt generalskommissionens

förslag (sid. 41) ............................................................... kronor 2,100,000: —

Kostnaderna för däri af kasernbyggnadsnämnden

föreslagna ändringar och förbättringar

(sid. 44).............................................................................. j> 70,000: —

Nyssnämnda kostnader för särskildt bostadshus

för gifta sergeanter m. m..................................... » 66,000: —

Summa kronor 2,236,000: —

Den summa, hvartill kostnaderna för ett kasernetablissemang skulle

uppgå, är således synnerligen afsevärd, och om någon nedsättning däri

kunde åstadkommas vore det högst önskligt. Huruvida genom förändrade

konjunkturer eller andra omständigheter så gynnsamma entreprenader

kunna erhållas, att på den vägen någon kostnadsminskning

står att vinna, torde nu icke kunna bedömas.

Det återstår då att tillse, huruvida någon till besparing ledande

inskränkning i de ifrågasatta anordningarna skulle kunna äga rum.

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. May.ts Nåd. Proposition No 177.

Beträffande först de af generalskommissionen föreslagna, af de

sakkunniga tillstyrkta anordningarna anser jag, likasom de sakkunniga,

dem nödvändiga utom i fråga om sjukpaviljongen, med hvars uppförande,

såsom förut är nämndt (sid. 75), torde kunna anstå vid vissa

regementen, till dess sig visat, om oundgängligt behof däraf förefinnes.

Då eu mot kostnaden för en sådan paviljong svarande besparing skulle

kunna beräknas vid de öfriga, skulle härigenom en minskning af

19,000 kronor i den beräknade kostnaden för hvarje etablissemang

uppkomma.

Granskar man därefter det förslag till förändringar och förbättringar,

som af kasernbyggnadsnämnden uppgjorts och som skulle medföra

eu ökad kostnad af 70,000 kronor för hvarje etablissemang, möter

man först en kostnad af 10,000 kronor för utbyte af vissa föreslagna

träväggar mot stenväggar. De hus, kasernbyggnadsnämnden närmast

tänkt sig böra vara af sten i stället för trä, äro (sid. 35) kokinrättningsbyggnaden,

sjukpaviljongen, gymnastik- och exercishuset, bad- och

tvättinrättningen, förrådshusen, stallet och vagnboden samt afträdesbyggnaderna.

De sakkunniga åberopa i detta hänseende (sid. 54), hvad

öfverintendentsämbetet i afgifvet yttrande anfört om företrädet mellan

trä- och stenbyggnader, däraf särskildt att en träbyggnad, för att ur

ekonomisk synpunkt vara fördelaktigare än en stenbyggnad, bör kunna

uppföras för en kostnad, som med minst 12,3 procent understiger kostnaden

för stenbyggnadens uppförande. Men härtill kommer angelägenheten

af, att alla förrådsbyggnader ur brandsäkerhetssynpunkt uppföras

af sten. Icke minst gäller detta för att trygga förråden mot

skadegörelse, exempelvis vid en förestående mobilisering. Prisskillnaden

mellan sten- och träbyggnader är sä obetydlig, att man icke bör

utsätta sig för den risk, som kan vara förenad med de dyrbara och

i farans stund svårersättliga förrådens inrymmande i träbyggnader.

Öfriga af kasernbyggnadsnämnden föreslagna förbättringar äro redan

förut omnämnda. Ändringarna afse, i kanslihuset: garderober å vinden,

separat arkivrum och förbättrade klosettanordningar, i kasernerna:

brandfritt bjälklag med starkare golfbeläggning till vindsvåningen och

utvidgning af tvättrumsinredningen, i tvätt- och varmbadhuset: ångtvättapparat

och varmmangel, i central- och gevärsförråden: brandfritt

inrede i bjälklag och pelare m, m., hvilka förbättringar synas ändamålsenliga.

Särskildt torde de, som afse eldsäkrare anordningar inom förråden,

få anses nödvändiga.

Den föreslagna utvidgningen af stallet torde däremot icke böra genomföras.

I den nuvarande arméorganisationen ingår ej, att kompaniofficerarna

skola vara beridna, och vid sådant förhållande torde stallrum för

Bih. till Riksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 141 Höft. 11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 177.

hästar åt dem ej kunna ingå i byggnadsämnen. Härigenom skulle en

kostnadsminskning af 6,000 kronor erhållas.

_ Den ifrågasatta särskilda byggnaden för de gifta underofficerarnas

familjer skulle, såsom förut är nämndt, medföra en kostnad af högst

40,000 kronor för hvarje etablissemang. Detta är visserligen ett afsevärdt

belopp, men i betraktande däraf, att 16 familjer vid hvart och

ett af ifrågavarande regementen därigenom skulle erhålla en ur flere

synpunkter bättre och trefligare inkvartering, att anspråken på tilltalande

bostäder under den långa tid framåt, dessa byggnader skola användas,

säkerligen komma att stiga, samt att detta arrangemang innebär

en i hygieniskt hänseende tryggare anordning för manskapet, synes

det mig högst önskvärdt, att detta förslag, till hvilket äfven kasernbyggnadsnämnden

anslutit sig, finge genomföras.

De fördela!-, som vore förenade med förläggandet af arrestlokalerna

till en särskild byggnad, har jag redan framhållit. Kasernbyggnadsnämnden

har anfört, att den byggnad, som för den beräknade

kostnadsökningen af 16,000 kronor kunde uppföras, skulle inrymma

vaktlokaler, 2 förvaringsarrester och 16 celler, således 6 celler mera

än dem, som ingå i generalskommissionens förslag. Kasernbyggnadsnämnden

anser denna fråga blifva bäst löst på detta sätt med hänsyn

till såväl möjligheten af en blifvande utvidgning af arrestlokalerna som

undvikandet af de olägenheter, hvilka äro förenade med dessa lokalers

inrymmande i kanslibyggnaden. Nämnden har därför velat på det allra

lifligaste tillstyrka detta förslag, och för egen del anser jag mig böra

förorda detsamma.

Angående möjligheten att kunna påbygga manskapskasernerna

med ytterligare eu våning anför nämnden, att som marken på samtliga

de platser, där nämnden fått i uppdrag att uppföra kasernbyggnader,

bestode af berg eller fast mark, som anträffades på ringa

djup under markytan — på ett par undantag när såsom i Uddevalla,

där marken består af lös lera — ville nämnden uttala som sin bestämda

mening, att de för trevåningshusen föreslagna och beräknade

grunderna kunde utan någon som helst risk eller ökad kostnad i framtiden

äfven uppbära en fjärde våning, om så skulle ifrågasättas. Angående

murverken i öfrigt hade nämnden tänkt sig, att samtliga ytteroch

innermurar skulle komma att uppföras af 1 Va-stens murar med tegel

af normalformat — 25 x 12 x 6,5 cm. — utom för vindsvåningen och

några mindre skiljemurar i flyglarna, som skulle komma att uppföras

af 1-stens murar. Ehuru man utan olägenhet eller risk om några år

torde kunna å dessa murar uppföra en fjärde våning, ansåge nämnden

dock, att man härvid icke borde frångå den vanliga regeln att vid

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 177.

fyravåningshus något öka murarnas dimensioner eller styrka i bottenvåningen

ocli både därför tänkt sig att, om en påbyggnad till fyra våningars

böjd vore tillämnad, yttermurarna i bottenvåningen med de mycket

stora fönsteröppningar, som tagits för såväl logementen som korridorerna

med flera rum, skulle ökas till 2-stens tjocklek. Likaså torde

tvärmurarna mellan logementen, bvilka finge uppbära bjälklagen genom

hela buset, om detta skulle ökas till fyra våningars böjd, böra något

förstärkas genom att starkare och något dyrbarare murbruk användes

uti desamma i bottenvåningen. Den ökade kostnad för dessa förstärkningar

af murverken i bottenvåningen, som sålunda skulle behöfva göras,

uppginge enligt nämndens beräkningar till knappt 2,500 kronor per

kasern eller mindre än 10,000 kronor per etablissemang, då äfven de

för ett fyravåningshus behöfliga luftkanalerna tänkts anordnade i murverken.

Ehuru ett arrangemang att påbygga de af nämnden föreslagna

trevåningskasernerna med ytterligare en våning således läte

utföra sig utan någon afsevärd kostnad, ansåge dock nämnden eu sådan

utväg icke gärna böra väljas, utan förordade i dess ställe för sin del,

att, om en utvidgning af manskapsnumerären vid regementena skulle

ifrågakomma, behöfliga lokaler måtte på annat sätt åstadkommas.

Öfverintendentsämbetet bar för sin del uttalat enahanda uppfattning

angående de åtgärder, som erfordras, för att trevåningskasernerna må

kunna påbyggas en våning, med det tillägg att, om byggnaderna skola

uppföras på terräng, där konstgjord undergrund tarfvas, också denna

grund beböfver göras på annat sätt och starkare för en fyravåningsän

för eu trevåningsbyggnad.

Såsom jag redan anfört, bar generalskommissionen framhållit

(sid. 18), att äfven med den nu föreslagna utvidgningen af manskapskasernerna,

tillräckligt utrymme vid vissa regementen skulle komma

att framdeles saknas. 1 anledning däraf har jag ansett böra utrönas,

huruvida trevånings manskapskaserner skulle kunna påbyggas, om man

i framtiden skulle anse det ändamålsenligt att välja den vägen för anskaffandet

af behöfligt ökadt utrymme. Den kostnad, högst 10,000 kronor

för hvarje regemente, till hvilken kasernbyggnadsnämnden enligt sina

beräkningar kommit, synes mig icke vara högre, än att de därför

erforderliga åtgärderna ändamålsenligen böra vidtagas.

Från den förut angifna totalsumman för ett kasernetablissemang

........................................................................................... kr. 2,236,000: —

skulle således enligt hvad jag nu anfört kunna

frånräknas kostnaden för en sjukpaviljong, 19,000

kronor, och för tillbyggnad af stallet, 6,000 kronor,

eller tillhopa ............................................................................. T> 25,000: -

hvadan kostnaden skulle blifva .......................... kronor 2,211,000: —

för hvarje etablissemang.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Majris Nåd. Proposition N:o 177.

Förut har anförts, att det inom fortifikationen uppgjorda förslaget

med de af generalskommissionen gjorda förändringar och tillägg af

kasern byggnadsnämnden beräknats kosta 2,100,000 kronor. Den ökade

kostnad af 111,000 kronor, som skulle uppstå genom utförandet af därefter

ifrågasatta förbättringar, är, såsom af det anförda framgår, icke en

med kasernbyggnadsnämndens förslag i fråga om trevåningskaserner

förbunden kostnad, utan tillkommer, vare sig dessa förbättringar genomföras

i samband med generalskommissionens eller med kasernbyggnadsnämndens

förslag.

Beträffande tiden för arbetenas utförande har den af kasernbyggnadsnämnden

beräknats till 7 år. Tre etablissemang skulle påbörjas

under hvart och ett af de första fem åren, 1908—1912. År 1914 skulle

arbetena afslutas. Under åren 1910, 1911 och 1912 skulle enligt denna

plan arbetena pågå å nio platser. Huru önskvärd! det varit, att dessa

kasernetablissemang blifvit tidigare fullbordade, torde dock den af

nämnden uppgjorda planen böra följas, enär den däri bestämda tiden,

enligt nämndens uppfattning, är behöflig, om ej arbetena skola väsentligt

fördyras.

Med en kostnad af 2,211,000 kronor för hvarje etablissemang skulle

hela kostnaden för ifrågavarande femton kasernetablissemang alltså

blifva......................................................................................... kr. 33,165,000: —

Under åren 1906 och 1907 har Riksdagen för detta

ändamål anvisat.............................. kr. 8,800,000: —

Vid bifall till Eders Kungl. Maj.ds

förslag till årets Riksdag om anvisande

af ytterligare .................. » 850,000: — » 9,650,000: _

skulle alltså därutöfver erfordras.............................. kronor 23,515,000: —

Fördelad på de återstående fem åren af byggnadsperioden eller

åren 1910—1914 skulle af denna summa erfordras en anvisning af

4,703,000 kronor om året under de närmast kommande fem åren.

Under vissa år komma dock högre belopp att erfordras, under det

att andra år motsvarande minskning äger rum.

I hvad mån medel för ifrågavarande ändamål må kunna erhållas

genom försäljning af tomter från Norra Djurgården kan ännu ej afgöras.

Öfver det ena af de områden, som enligt Kungl. Maj:ts och

Riksdagens medgifvande får säljas från Norra Djurgården, är stadsplan

nu uppgjord af öfverintendentsämbetet, hvilken torde vara att inom närmaste

tiden förvänta till Eders Kungl Maj:t för att därefter öfverlämnas

till granskning af stadsfullmäktige i Stockholm. Enahanda är för
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 177.

hållandet med området närmast omkring skogsinstitutet. För uppgörandet

af stadsplan beträffande återstoden af detta, norr om Djurgårdsbrunn

sviken belägna område, hvilket skall försäljas, pågå arbeten i öfverintendentsämbetet.

Vidare har den s. k. Ladugårdsgärdeskommissionen, som närmast

omhänderhar dessa angelägenheter, inkommit till Eders Kungl. Magt

med förslag till försäljning af ytterligare en del af Norra Djurgården

samt till upplåtelse af ett annat område med tomträtt, enligt lagen om

nyttjanderätt till fast egendom den 14 juni 1907.

Det är alltså att hoppas, att inkomster genom tomtförsäljning skola

inom närmaste framtiden erhållas.

Jag har nu redogjort för de olika förslag, som beträffande utförandet

af ifrågavarande byggnader m. m. blifvit framställda. Att fastslå

några bestämda föreskrifter härom torde icke vara lämpligt. Enligt

kasernbyggnadsnämndens instruktion, hvilken står i öfverensstämmelse

med särskilda kommitterades och sakkunnigas för 1907 års Riksdag

framlagda förslag, skall kasernbyggnadsnämnden uppgöra fullständiga och

noggranna förslag till hvarje särskildt etablissemang, öfver hvilka förslag

vederbörande militära myndigheter skola höras. Dessa myndigheter

komma därvid i tillfälle att uttala de önskemål i fråga om kaserngård,

byggnadernas inbördes läge, höjd in. in., hvartill de kunna finna anledning,

innan ärendet till pröfning förelägges Eders Kungl. Maj:t.

Hvad själfva planläggningen och utförandet af arbetena angår, torde

betryggande garantier få anses förefinnas, för att arbetet därmed skall

handhafvas på ändamålsenligt och fullt sakkunnigt sätt.

Enligt instruktionen åligger det äfven kasernbyggnadsnämnden att

årligen före mars månads utgång till Eders Kungl. Maj:t afgifva summarisk

uppgift om, huru hvarje byggnadsarbete under nästföregående

år fortskridit och i hvad mån därför beräknade medel åtgått. Härigenom

varder det möjligt att årligen erhålla eu öfverblick öfver arbetenas

fortskridande och kostnaderna för utförandet däraf. I nämndens

räkenskaper skall hvarje byggnadsföretag hafva sitt särskilda konto.

1 mån af arbetets fortgång kan alltså utredning anställas beträffande

kostnaderna för byggnader af olika typer eller särskilda anordningar

och jämförelser göras med förut använda byggnadstyper samt vunnen

erfarenhet komma till godo vid utförandet af senare arbeten.

Såsom jag förut nämnt, utgör kostnadssumman,

sådan den nu beräknats ..................................................... kr. 33,165,000: —

Då Riksdagen redan förut beviljat .................................. » 21,744,000: —

skulle därutöfver erfordras ......................................... kronor 11,421,000: —

Bill. till Rikscl. Prof. 1908. 1 Sand. 1 Afl. 141 Höft. 12

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 177.

Det torde dock icke vara erforderligt att nu äska beviljandet af

sistnämnda summa utaf Riksdagen. Dels är den redan beviljade

summan, 21,744,000 kronor, mer än tillräcklig för arbetenas bedrifvande

under de närmaste åren, dels torde under tiden möjlighet yppa sig

att bestrida åtminstone någon del af kostnaden med tomtförsäljningsmedel.

Jag torde därför kunna inskränka mig till en hemställan, det Eders

Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, i enlighet med den i årets statsverksproposition angående

fjärde hufvudtiteln under punkt 31 gjorda framställning, utaf det af

1906 års Riksdag till uppförande af kasernetablissemang för femton

infanteriregementen beviljade anslaget, 21,744,000 kronor, å extra stat

för år 1909 anvisa 850,000 kronor.»

Till hvad departementschefen sålunda hemställt,

däruti statsrådets öfriga ledamöter instämde, täcktes

Hans Maj:t Konungen lämna nådigt bifall; och skulle

proposition i ämnet af den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo:

Gust. Th. v. Rosen.

Stockholm, X. L. Beckmans Boktryckeri. 1908.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.