Sök i Ratio Lex

Angående pension åt registratorn i patentoch registreringsverket Wilhelm Swalins änka Dorotea Maria Swalin, född Follin

1908-04-24 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1908:189, Angående pension åt registratorn i patentoch registreringsverket Wilhelm Swalins änka Dorotea Maria Swalin, född Follin

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 189.

11

N:o 189.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående pension

åt registratorn i patent- och registreringsverket Wilhelm

Swalins änka Dorotea Maria Swalin, född Follin; gifven

Stockholms slott den 24 april 1908.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

llnansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t barm ed föreslå Riksdagen

att medgifva, att aflidne registratorn i patent- och registreringsverket

Wilhelm Swalins änka Dorotea Maria Swalin, född Follin, må från och

med år 1908, så länge hon i sitt nuvarande änkestånd förblifver, från

allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 400 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kung], Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Carl Swartz.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 189.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 24 april

1908.

Närvarande:

Hans excellens lierr statsministern Lindman ,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena TROLLE,

Statsråden: Albert Petersson,

Alfred Petersson,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Roos,

Swartz,

grefve Hamilton,

grefve Ehrensvärd,

Malm.

Departementschefen, statsrådet Swartz anförde:

I en till patent- och registreringsverket ingifven, af nämnda

ämbetsverk med underdånig skrifvelse den 31 sistlidne januari öfverlämnad

skrift har registratorn Wilhelm Swalins änka, Dorotea Maria

Swalin, född Follin, gjort framställning i syfte, att åt henne måtte utverkas

någon pension af statsmedel.

Till stöd för berörda framställning har åberopats, att sökandens

aflidne man varit anställd i statens tjänst omkring trettio år, däraf

öfver tjugu år såsom registrator hos patent- och registreringsverket,

utan att han under denna långa tjänstetid kunnat vinna inträde i

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 189.

civilstatens pensionsinrättning. Vid berörda ansökning hafva fogats

dels prästbevis för sökanden, utvisande att hon är född den 25 mars

1870, samt att hennes bemälde man aflidit den 4 september 1907, dels

ock transumt af den efter Swalin upprättade bouppteckning, utvisande

en brist i boet af 3,330 kronor 40 öre.

Med förmälan att Swalin, som var född den 10 december 1851,

inträdt i statens tjänst såsom extra ordinarie kanslist i landtförsvarsdepartementet

den 15 juni 1877 och efter tjänstgöring under åren

1877 — 1886 i nämnda departement och kommerskollegium den 1 april

1886 förordnats till registrator i patentbyrån, hvilket förordnande förnyats,

då patentbyrån med ingången af år 1896 förändrats till patentoch

registreringsverket, samt att Swalin sedermera, då nämnda verk

från och med år 1899 uppförts på ordinarie stat, utnämnts till registrator

i verket, har patent- och registreringsverket för egen del i ärendet

anfört följande.

Vid tiden för Swalins frånfälle hade patent- och registreringsverkets

personal, oaktadt ämbetsverket gjort allt hvad i dess förmåga

stått för att åt personalen utverka pensionsrätt samt rätt till delaktighet

i civilstatens pensionsinrättning, saknat dylik rätt. Enär denna

omständighet syntes patent- och registreringsverket vara af afgörande

betydelse för bedömande af befogenheten af sökandens ifrågavarande

framställning, har ämbetsverket ansett sig böra i korthet erinra om

hvad som tidigare förekommit i fråga om beredande af pensionsrätt

för patent- och registreringsverkets ordinarie personal.

I sådant hänseende framhåller ämbetsverket, hurusom, då i den

till 1898 års Riksdag aflåtna nådiga propositionen angående statsverkets

tillstånd och behof förslag framlades om patent- och registreringsverkets

uppförande på ordinarie stat, bland villkoren för åtnjutande

af de i aflöningsstaten för ämbetsverkets ordinarie personal uppförda

löneförmåner upptagits bestämmelser om pensionsrätt i öfverensstämmelse

med hvad som vore gällande för andra centrala ämbetsverk,

dock med det tillägg, att tjänstemän och betjänte skulle vara underkastade

de ändrade bestämmelser i fråga om pensionsrätt, som framdeles

kunde komma att meddelas. I skrifvelse den 11 maj 1898 angående

regleringen af utgifterna under riksstatens sjätte liufvudtitel

hade emellertid Riksdagen förklarat, att Riksdagen, som visserligen

medgåfve det berättigade däri, att patent- och registreringsverkets ordinarie

personal, i likhet med öfriga å ordinarie stat uppförda tjänstemän

och vaktbetjänte, tillerkändes pensionsrätt, likväl ansett frågan

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 189.

härom höra tillsvidare anstå, helst ämbetsverkets personal räknade så

få tjänsteår, att pensionering af densamma först efter lång tid kunde

antagas ifrågakomma. I öfverensstämmelse med hvad Riksdagen sålunda

beslutit hade ock i nådiga kungörelsen den 27 maj 1898 angående

villkoren för åtnjutande af de från och med år 1899 fastställda

löneförmåner för patent- och registreringsverkets ordinarie personal

intagits det stadgande, att i allmänhet gällande bestämmelser i fråga

om tjänstemäns och vaktbetjäntes rätt till pension icke skulle vara

å nu ifrågavarande tjänstemän och betjänte tillämpliga.

Under framhållande att denna undantagsställning i pensionshänseende

medförde, att för patent- och registreringsverkets tjänstemän

och betjänte utvägen vore stängd att vinna delaktighet i civilstatens

pensionsinrättning med rätt att deltaga i civilstatens enskilda änke- och

pupillfond, hade patent- och registreringsverket därefter i underdånig

skrifvelse den 29 oktober 1900 gjort föimyad framställning om beredande

åt pensionsrätt åt dess personal. Sedan med anledning häraf statskontoret

i afgifvet infordradt underdånigt utlåtande anfört, att statskontoret

tunne dåvarande förhållanden icke utesluta möjligheten för patent- och

registreringsverkets ordinarie personal att för änkor och barn vinna

inträde i civilstatens pensionsinrättning, därest fråga härom i vederbörlig

ordning väcktes, hade Kungl. Maj:t vid ärendets föredragning den 11

januari 1901, med hänsyn till hvad statskontoret sålunda anfört, ansett

frågan om berörda pensionsrätt icke redan då böra återupptagas.

På grund af hvad sålunda förekommit hade patent- och registreringsverket

i underdånig skrifvelse den 12 juli 1901 hemställt, att Kungl.

Maj:t täcktes, oberoende af frågan om pensionsrätt för ämbetsverkets

personal, bereda patent- och registreringsverkets ordinarie tjänstemän

och betjänte rätt till delaktighet i civilstatens änke- och pupillfond.

Sedan direktionen öfver civilstatens pensionsinrättning i häröfver afgifvet

underdånigt utlåtande, med erinran hurusom framställningen syntes

afse vinnande af delägarskap i civilstatens enskilda änke- och pupillfond

men däremot icke i civilstatens pensionsinrättning, anfört, att,

då enligt § 28 i gällande reglemente för civilstatens änke- och pupillkassa

icke någon kunde deltaga i civilstatens enskilda änke- och pupillfond,

hvilken icke vore eller varit delägare i civilstatens pensionsinrättning,

nämnda paragraf finge anses innebära ovillkorligt hinder för

bifall till framställningen, hade patent- och registreringsverket i underdånig

skrifvelse den 2 augusti 1902, efter erhållen nådig befallning att

afgifva yttrande öfver hvad direktionen öfver civilstatens pensions
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 189.

inrättning sålunda anfört, hemställt, att Kungl. Maj:t måtte, oberoende

af frågan om pensionsrätt i öfrigt, bereda verkets ordinarie tjänstemän

och betjänte rätt till delaktighet såväl i civilstatens pensionsinrättning

som i civilstatens enskilda änke- och pupillfond. Icke heller denna

framställning hade emellertid ledt till önskadt resultat, utan hade frågans

lösning fått bero i afvaktan på omordnandet af det civila pensionsväsendet.

Saknaden af delaktighet i civilstatens pensionsinrättning hade,

anför patent- och registreringsverket vidare, gjort sig kännbar äfven

vid ett föregående tillfälle, i det att före Swalin en å ordinarie stat i

verket anställd tjänsteman aflidit samt efterlämnat hustru och barn i

ömmande omständigheter, men som detta dödsfall inträffat redan inom

två månader efter det tjänstemannen i fråga vunnit ordinarie anställning

och han endast en kortare tid varit anställd i statens tjänst, hade

ej då någon framställning om beredande af pension åt hans änka och

barn ifrågasatts. Swalin däremot hade, som nämnts, vid sitt frånfälle

varit i statens tjänst öfver 30 år, och hade han allt sedan den 1 april

1886, först på grund af förordnande och sedan 1899 såsom ordinarie

tjänsteman, städse med godt vitsord uppehållit registratorsbefattningen

hos ämbetsverket. Med hänsyn till denna hans långa och plikttrogna

tjänstgöring inom verket och med fästadt afseende å den i boet efter

honom yppade brist syntes sökandens framställning om erhållande af

pension vara synnerligen behjärtansvärd; och ansåge sig ämbetsverket

böra förorda densamma till bifall.

Jämte meddelande att, enligt hvad patent- och registreringsverket

inhämtat, sökanden icke ägde delaktighet i någon allmän eller enskild

pensionskassa och ej heller enskild förmögenhet, samt med erinran hurusom,

därest Swalin vid sin död varit delägare i civilstatens pensionsinrättning

och varit i tillfälle att erlägga femton års pensionsafgifter,

hans änka skulle varit berättigad till en årlig pension från civilstatens

enskilda änke- och pupillfond af 400 kronor, har patent- och registreringsverket

föreslagit, att enahanda belopp måtte sökanden såsom pension

beredas, hvarjämte ämbetsverket hemställt, att nämnda pension

måtte få utgå från och med år 1908, så länge sökanden i sitt nuvarande

änkestånd förblefve.

Under åberopande hurusom enligt föreskrift i nådiga kungörelsen

den 11 oktober 1907 de pensioner, som med tillämpning af lagen af

samma dag angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension komme

att beviljas, skulle till tjänstinnehafvare å patent- och registreringsverkets

stat utgå från »patent- och varumärkesafgifters samt registrerings
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 189.

afgifters fond», liar patent- och. registreringsverket slutligen ifrågasatt,

huruvida icke jämväl det nu föreslagna pensionsbeloppet borde utgå

från nämnda fond.

På grund af nådig remiss har statskontoret den 20 sistlidne februari

afgifvit underdånigt utlåtande i ärendet och därvid anfört, att

då Svalin varit i statens tjänst anställd under en tid af 30 år, däraf

åtskilliga såsom tjänsteman å ordinarie stat, men af orsak, som i patentoch

registreringsverkets förenämnda underdåniga skrifvelse framhållits,

icke kunnat bereda sin änka pension från civilstatens änke- och pupillkassa,

samt sökanden, enligt hvad handlingarna gåfve vid handen,

vore i saknad af tillgångar till sitt uppehälle, förelåge enligt statskontorets

mening fullt skäl att genom framställning hos Riksdagen söka

bereda henne något understöd. Mot det af patent- och registreringsverket

föreslagna pensionsbeloppet, hvilket motsvarade hvad änka efter

en i civilstatens pensionsinrättning delaktig tjänsteman i Svahns ställning

skulle hafva bekommit i pension från civilstatens änke- och pupillkassa,

syntes så mycket mindre vara något att erinra, som pensionsbeloppen

enligt det den 21 december 1907 utfärdade nya reglementet

för civilstatens änka- och pupillkassa blifvit icke oväsentligt förhöjda.

Däremot funne statskontoret mindre lämpligt, att, såsom patent- och

registreringsverket föreslagit, den ifrågasatta pensionen bestämdes att

utgå från patent- och varumärkesafgifters samt registreringsafgifters

fond, utan syntes pensionen böra såsom änkepensioner i allmänhet anvisas

att utgå från allmänna indragningsstaten.

Lika med ämbetsverken och på af dem anförda skäl anser äfven jag

sådana omständigheter föreligga, att framställning bör hos Riksdagen

göras om beredande åt sökanden af pension af allmänna medel. Mot

det föreslagna pensionsbeloppet samt tiden, för hvilken pensionen föreslagits

att utgå, har jag icke heller något att erinra. Beträffande sättet

för pensionens anvisande anser jag, i likhet med statskontoret, lämpligast,

att pensionen bestämmes att utgå från allmänna indragningsstaten.

På grund af det anförda hemställer jag i underdånighet, att Eders

Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att aflidne registrator!!,

i patent- och registreringsverket Wilhelm Swalins änka Dorotea Maria

Svalin, född Follin, må från och med år 1908, så länge hon i sitt nuvarande

änkestånd förblifver, från allmänna indragningsstaten åtnjuta

eu årlig pension af 400 kronor.

Hvad föredragande departementschefen sålunda

hemställt, däri statsrådets öfriga ledamöter instämde,

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 189.

behagade Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle

till Riksdagen aflåtas nådig proposition af den lydelse,

bilagan lift . . vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Axel Nyström.

Bill. till Riksd. Prof. 1908.

1 Samt. 1 Afd. 152 Höft.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.