Med förslag till vissa ändringar i lagen angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension den 11 oktober 1907
1908-04-24 · 17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1908:210, Med förslag till vissa ändringar i lagen angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension den 11 oktober 1907
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 210.
1
N:o 210.
Kungl. Majds nådiga proposition till Riksdagen med förslag till
vissa ändringar i lagen angående civila tjänstinnehafvares
rätt till pension den 11 oktober 1907; gifven
Stockholms slott den 24 april 1908.
Under åberopande af bilagda utdrag'' af statsrådsprotokollet öfver
finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att
dels antaga följande förslag till ändrad lydelse af 2, 8, 10 och 16 §§
i lagen angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension den 11
oktober 1907:
2 §•
Denna lag äger icke tillämpning i fråga om statsråds- och justitierådsämbete,
civil tjänst med pensionsrätt i arméns eller flottans pensionskassa,
tjänst vid telegrafverket, statens järnvägstrafik eller Trollhätte
kanal- och vattenverk, ej heller i fråga om befattning, som är uteslutande
prästerlig, utan gälle i afseende å dem hvad i fråga om pension nu
är eller framdeles må varda stadgadt.
3 §•
Tjänstinnehafvare, som afgår från tjänsten utan att därtill vara
skyldig enligt bestämmelserna i 6 §, vare icke berättigad till pension,
innehafvare af domarämbete den honom enligt 5 § tillförsäkrade rätt
Bih. till Biksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 163 Häft. 1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 210.
dock oförkränkt; ägande innehafvare af sådant ämbete, om han vid
afgång från tjänsten uppnått sextiosju lefnads- men icke trettiofem
tjänstår, åtnjuta af kortad pension i förhållande till tjänstårens antal,
ifall detta icke understiger tio.
10 §.
Tjänstinnehafvare skall såsom bidrag till kostnaden för beredande
af pension erlägga pensionsafgift till årligt belopp af nedan angifna
procent å det för honom gällande pensionsunderlag.
Afgiftsprocenten beräknas efter beloppet af det för tjänsten stadgade
högsta pensionsunderlag och utgör en tiondedels procent för hvarje
helt hundratal kronor, dock icke i något fall mindre än tre procent.
Åfgiften erlägges för hvarje månad, för hvilken lön åtnjutes,
äfvensom för månad, under hvilken, på grund af tjänstledighet eller i
följd af ådömd mistning af tjänsten för viss tid, lön icke uppbäres.
Pensionsafgift erlägges å tid och på sätt, som af Konungen
bestämmes.
16 §.
Pension för tjänst, som i denna lag afses, må, ändock att de för
erhållande af pension föreskrifna villkor uppfyllts, icke förenas med
lön eller pension för annan sådan tjänst eller annan statstjänst förutom
i de fall och med de inskränkningar, som här nedan stadgas, nämligen:
l:o) att för den, som vid afgång från tjänsten åtnjuter lön för
annan tjänst, pension må, för den tid lönen för den andra tjänsten
åtnjutes, utgå med en tredjedel af det belopp, som enligt denna lags
bestämmelser eljest skolat utgå; dock att, därest härigenom pensionen
och lönen tillsammans icke uppgå till beloppet af den pension, som
eljest skolat för förstnämnda tjänst åtnjutas, pensionen ökas med
skillnaden;
2:o) att för den, som vid afgång från tjänsten åtnjuter pension
för annan tjänst, som i denna lag afses, pension må utgå för båda
tjänsterna med ett sammanlagdt belopp, motsvarande det högre af de
pensionsbelopp, som eljest skolat utgå, ökadt med eu tredjedel af det
lägre, eller, om bägge pensionsbeloppen äro lika, motsvarande det ena
af dem, ökadt med en tredjedel;
8:o) att för den, som vid afgång från tjänsten åtnjuter eller
sedermera erhåller pension för statstjänst, å hvilken denna lag icke
3
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 210.
äger tillämpning, pension, för den förra tjänsten må utgå med en tredjedel
af det belopp, som eljest skolat utgå; dock att, därest härigenom
de båda pensionerna icke skulle tillsammans uppgå till nämnda belopp,
pensionen må ökas med hvad som motsvarar skillnaden;
4: o) att, därest med tillämpning af de i l:o), 2: o) och 3: o) af
denna paragraf gifna bestämmelser sammanlagda beloppet af lönen
och pensionen eller af de båda pensionerna understiger tre tusen
kronor, afdrag å pensionsbeloppet skall äga rum endast i den mån, som
erfordras för att pensionen tillsammans med lönen eller den andra pensionen
icke må öfverstiga tretusen kronor;
dels ock besluta
ej mindre att den sålunda förändrade lydelsen af 2, 8, 10 och 16 §§
i pensionslagen skall tillämpas för tiden från och med den 1 januari 1908,
än äfven att, den bland villkoren för åtnjutande af de i 1905 års
aflöningsstat för styrelsen och tjänstemännen vid Trollhätte kanal- och
vattenverk upptagna löneförmåner för en del tjänstinnehäfvare stadgade
skyldighet att å de bestämda löneförmånerna vidkännas afdrag till vissa
angifna belopp, skall äfven efter den 1 januari 1908 kvarstå och tilllämpas.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
Carl Swartz.
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 210.
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 24 april
1908.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Lindman,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,
Statsråden: Albert Petersson,
Alfred Petersson,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Roos,
SWARTZ,
grefve Hamilton,
grefve Ehrensvärd,
Malm.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Swartz anförde i underdånighet:
Den
11 oktober 1907 utfärdades lag angående civila tjänstinnehafvares
rätt till pension, hvilken den 1 januari innevarande år trädt
i kraft.
Ehuru lagen sålunda först helt nyligen trädt i tillämpning, har
jag likväl funnit anledning att för Eders Kungl. Maj:t framlägga förslag
till vissa ändringar i lagen, delvis föranledda af i sådant afseende
gjorda framställningar.
En af dessa rör tjänstemännen vid Trollhätte kanal- och vattenverk,
beträffande hvilkas ställning i pensionshänseende styrelsen för
nämnda verk gjort framställning om meddelande af vissa förändrade
bestämmelser.
5
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 210.
Innan jag öfvergår härtill, torde det emellertid tillåtas mig att
erinra om följande.
Enligt § 12 i det kontrakt, som med nya Trollhätte kanalbolag
på sin tid afslöts och den 31 maj 1904 å Kungi. Maj:ts och kronans
vägnar undertecknades, angående förvärfvande för kronans räkning af
Trollhätte kanalverk jämte annan nämnda kanalbolag tillhörig egendom,
tillförsäkrades de i bolagets tjänst anställda personer, hvilka funnos
upptagna å en vid kontraktet fogad förteckning, rätt att öfvergå i
statsverkets tjänst utan minskning i de en hvar af dem enligt samma
förteckning tillkommande aflönings- och pensionsförmåner och utan att
i öfrigt inträda i försämrad tjänsteställning, dock med förbehåll, att de
skulle åtnöja sig med de med deras då innehafvande befattningar jämförliga
sådana, som vederbörande statsmyndighet ansåge lämpligt att
åt dem anförtro, samt att de skulle vara skyldiga underkasta sig alla
för statens personal i jämförliga tjänster då eller framdeles gällande
reglementen och instruktioner samt villkor för antagande, bibehållande
vid anställning, befordran och entledigande, i den mån samma reglementen,
instruktioner och villkor förklarades vara med afseende å dem
tillämpliga.
I samma kontrakt stadgades jämväl, att alla vid kanalverkets
öfverlämnande till kronan i kanalverkets tjänst genom kontrakt anställda
vakter och arbetare med flera tillförsäkrades de dem enligt anställningskontrakten
tillkommande aflönings- och pensionsförmåner.
1 den sedermera, år 1905, fastställda aflöningsstaten för styrelsen
och tjänstemännen vid Trollhätte kanal- och vattenverk upptogos —
förutom eu verkställande direktör, fyra styrelseledamöter och eu protokollsförare
— följande tjänstemän, nämligen: en öfveringenjör, en kamrerare,
en kassör och bokhållare, en kontrollinspektor och materialförvaltare,
tillika bokhållare, en bokhållare samt två kanalinspektorer.
Den sålunda i staten uppförda tjänstepersonalen motsvarade med
undantag af kassören, hvilkens tjänstebefattning var ny, i hufvudsak
den för kanalverkets skötsel förut hos bolaget anställda personal; dock
öfverflyttades ett par förut befintliga tjänstebefattningar å öfvergångsstat.
För åtnjutande af i aflöningsstaten för ifrågavarande tjänstemän
fastställda aflöningsförmåner stadgades, bland annat, såsom villkor,
att tjänstinnehafvare skulle vara förpliktad att, öfveringenjören,
då han uppnått 65 lefnads- och minst 30 tjänstår, samt annan tjänstinnehafvare,
då han uppnått 65 lefnads- och minst 35 tjänstår, med
oafkortad lön såsom pension från befattningen afgå, Kungl. Maj:t eller
styrelsen, där det tillkomme styrelsen att afskedet utfärda, dock obetaget
6
Kungl. Majis Nåd. Proposition N:o 210.
att låta med detsamma anstå, därest och så länge den pensionsberättigade
pröfvades kunna i befattningen på ett tillfredsställande sätt
gagna det allmänna och kunde finnas villig att i densamma kvarstå;
och skulle vid beräkning af tjänståren inräknas den tid, under hvilken
tjänstinnehafvaren kunde hafva varit anställd såsom tjänsteman hos
nya Trollhätte kanalbolag; att tjänstinnehafvare skulle vara skyldig
underkasta sig de förändrade bestämmelser rörande pensionering, som
kunde varda stadgade; samt att, intill dess ny allmän författning angående
civila tjänstinnehafvares rätt till pension trädt i kraft, å de
bestämda löneförmånerna för en hvar af förut nämnda tjänstemän skulle
afdragas och till statsverket ingå vissa för en hvar tjänstinnehafvare
närmare angifna belopp.
I sammanhang med afiöningsstatens fastställande stadgades jämväl,
att tjänsteman, som vid kanalverkets öfvergång till kronan var vid
verket anställd och enligt § 12 i det emellan kronan och nya Trollhätte
kanalbolag den 31 maj 1904 afskräde kontrakt ägde rätt att utan
minskning i honom tillkommande aflönings- och pensionsförmåner öfvergå
i statens tjänst, icke, med mindre han före den 1 januari 1906 förklarat
sig villig ingå på den nya staten, ägde uppbära andra löne- eller
pensionsförmåner än dem, som genom nämnda kontrakt blifvit honom tillförsäkrade.
I lagen angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension hafva
från lagens tillämpning tjänsterna vid Trollhätte kanal- och vattenverk
icke blifvit från lagens tillämpning undantagna. Då emellertid lagen
endast gäller innehafvare af tjänst, hvarmed är förenad lön, följer
häraf, att hvarken verkställande direktören, styrelseledamöterna eller
protokollsföraren, hvilka samtliga enligt aflöningsstaten åtnjuta ersättning
i form af arfvode, äro underkastade pensionslagens bestämmelser.
Öfriga i aflöningsstaten upptagna tjänstemän, hvilka alla åtnjuta lön
och tjänstgöringspenningar, äro däremot, såvidt de ingått på samma
lönestat, underkastade pensionslagen.
Med erinran härom har i underdånig skrifvelse den 31 december 1907
styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk, under framhållande att 1907
års pensionslag syntes medföra åtskilliga rubbningar i de vid aflöningsstaten
för verket fästade villkor och bestämmelser, hvilka rubbningar
delvis syntes för verkets förhållanden mindre väl lämpade eller stode i
strid med de förutsättningar, som legat till grund för afiöningsstatens
uppgörande och ordnande af verkets räkenskapsförhållanden m. in., gjort
framställning om meddelande af vissa närmare föreskrifter i förevarande
hänseenden.
7
Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition No 210.
Styrelsen liar i sådant afseende anfört till en början, att tjänstemän,
å b vilka, enligt hvad förut nämnts, lagen vore tillämplig-, eller
öfveringenjören, kamreraren, kassören, kontrollinspektoren, bokhållaren
och känalinspektorerna, enligt lagens 5 § blefve berättigade till åtnjutande
af full pension först efter uppnådda 67 lefnads- och 35 tjänstår, medan
däremot enligt aflöningsstatens bestämmelser pension tillfälle den vid
verket anställde öfveringenjören vid 65 lefnads- och minst 30 tjänstår
och de öfriga vid 65 lefnads- och minst 35 tjänstår. Den för öfveringenjören
gällande undantagsbestämmelsen — anför styrelsen vidare —
hade tillkommit på den grund, att antagligt vore, att öfveringenjören
först vid högre ålder än den för inträde i statens tjänst vanliga iinge
anställning vid kanalverket, och att möjlighet borde förefinnas att besätta
öfveringenjörsplatsen med lämplig person, oafsedt om denne förut varit
anställd i statens tjänst eller icke. Då detta skäl fortfarande ägde
giltighet, syntes det styrelsen, som om öfveringenjören lämpligen borde
upptagas bland dem, i fråga om hvilka undantag i afseende å den
för pensionsrätt bestämda åldern vore stadgade i lagens 5 §. Styrelsen
kunde ej heller underlåta att framhålla, att bland de öfriga tjänstemännen
åtminstone kontrollinspektoren, bokhållaren och kanalinspektorerna,
hvilka hade regelbunden nattjänst, borde kunna anses hafva
tjänat ut vid 65 lefnadsår, och att någon förmån för staten att behålla
dem längre i tjänst icke syntes förefinnas.
En annan förändring mot förutvarande förhållanden innebure den
nya lagen därutinnan, att enligt dess 11 § pensionsafgifterna skulle
ingå till en särskild fond för pensionering af civila tjänstinnehafvare.
Hittills hade emellertid såväl verkställande direktörens som tjänstemännens
pensionsafgifter med i aflöningsstaten bestämda belopp redovisats
bland verkets inkomster, af hvilka nettobehållningen inginge till handelsoch
sjöfartsfonden.
I betraktande af nu nämnda förhållanden och af Trollhätte kanaloch
vattenverks säregna ställning, anför styrelsen vidare, kunde det
måhända finnas lämpligt, att tjänsterna vid verket undantoges från lagens
tillämpning, i likhet med hvad i § 2 för, bland andra, tjänsterna vid
telegrafverket och statens järnvägar vore föreskrifvet. Då det likväl
syntes vara önskligt, att de verk, som undantoges från lagen, blefve så
få som möjligt, och då dessutom de i lagen inrymda bestämmelserna
om rätt till afkortad pension måste anses innebära eu principiell förbättring,
ansåge styrelsen det vara att föredraga, att lagen tillämpades
jämväl på tjänsterna vid Trollhätte kanal- och vattenverk. För sådant
8
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 210.
fall ville emellertid styrelsen dels framhålla önskvärdheten af en ändring
i fråga om den i allmänhet fastslagna pensionsåldern beträffande verkets
tjänstemän, dels ifrågasätta, huruvida icke pensionerna vid verket i första
hand borde utgå af verkets medel, i likhet med hvad för post- och tullstaterna
vore föreskrifvet.
Därjämte syntes det, ifall pensionslagen fortfarande ansåges böra
äga tillämplighet å verkets tjänstemän, erforderligt, att vissa förklarande
bestämmelser meddelades dels i fråga om sättet för pensionsunderlagets
beräknande dels äfven beträffande tjänstårens beräkning.
I förstnämnda hänseende har styrelsen erinrat, hurusom samtliga
tjänstemännen vid verket åtnjöte förmånen af boställe eller fri
bostad jämte bränsle och de vid Trollhättan boende äfven elektrisk belysning.
Visserligen funnes icke — såsom 3 § i pensionslagen förutsatte
för en af dylik anledning beräknad ökning i pensionsunderlaget
— i aflöningsstaten angifvet något belopp, med hvilket lönen i anledning
af berörda förmåner minskats, men ledning för bedömandet af förmånernas
värdering funnes i den lönestat, som för kanalbolagets tjänstemän
varit gällande och hvilken legat till grund vid uppgörandet af förslaget
till lönereglering för det af staten öfvertagna kanalverket; och
kunde det enligt styrelsens mening därför ifrågasättas, huruvida icke
verkets tjänstemän borde vid pensionslagens tillämpning anses berättigade
att vid pensionsunderlagets beräkning få tillgodoräkna sig det uppskattade
värdet af åtminstone boställe eller fri bostad.
Beträffande tjänstårsberäkningen har styrelsen erinrat, att enligt
pensionslagens 17 § endast anställning i statens tjänst Unge medräknas,
medan däremot i det kontrakt, hvarigenom kanalverket af kronan öfvertagits,
bolagets tjänstemän vid öfvergång till statens tjänst tillförsäkrats
rätt att räkna sig till godo sin tjänstetid hos bolaget, en föreskrift
som ock upptagits i den för verket år 1905 fastställda aflöningsstat.
Äfven härutinnan kräfdes alltså, ifall pensionslagen skulle å verkets
tjänstinnehafvare fortfarande äga tillämpning, en modifierande bestämmelse.
På grund af nådig remiss har statskontoret den 6 februari innevarande
år afgifvit underdånigt utlåtande öfver nu ifrågavarande af styrelsen
för Trollhätte kanal- och vattenverk gjorda framställning; och har
statskontoret därvid hemställt, att tjänsterna vid Trollhätte kanal- och
vattenverk måtte, i likhet med hvad som vore föreskrifvet för, bland
andra, tjänsterna vid telegrafverket och statens järnvägar, undantagas
från pensionslagens tillämpning.
9
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 210.
Mera viktiga omständigheter, anför statskontoret, talade för eu
sådan undantagsställning. Redan verkets egenskap af en industriell
anläggning med dess afskilda drätsel syntes hänvisa dess personal till en
särställning i förevarande hänseende. I betraktande syntes äfven böra
tagas det förhållande, att utom den jämförelsevis fåtaliga personal, för
hvilken den vid 1905 års Riksdag antagna lönestat gällde, till detta
verk vore att räkna ett betydande antal kroppsarbetare och andra löntagare
med mer eller mindre fast anställning, för hvilkas pensionering
i en eller annan form verket säkerligen finge vidkännas utgifter. Då
pensionslagen icke ägde tillämpning å verkställande direktören, måste
en pensionering vid sidan af den i pensionslagen stadgade i alla händelser
fortfarande förekomma vid detta verk. Det hade framhållits,
hurusom det, ifall pensionslagen fortfarande skulle å verkets tjänstemän
äga tillämpning, skulle blifva nödigt att i lagen införa eu del nya bestämmelser,
som hade särskilt afseende å tjänstinnehafvare vid Trollhäfte
kanal- och vattenverk. Äfven om man i likhet med styrelsen
funne önskligt, att de verk, som undantoges från pensionslagen, blefve
så få som möjligt, ansåge dock statskontoret, att det å andra sidan
icke finge förbises, att det kunde vara olämpligt att belasta lagen med
allt för många specialbestämmelser.
I likhet med statskontoret finner jag, med hänsyn till den särskilda
ställning, Trollhätte kanal- och vattenverk inom statsförvaltningen intager,
och därmed sammanhängande af statskontoret påpekade förhållanden,
lämpligast, att verkets tjänstemän undantagas från pensionslagens tilllämpning.
Man undslipper ock därigenom, att i lagen inrymma eu hel
del undantagsbestämmelser, som eljest synas oundgängliga att där
införa.
Därest, i enlighet med hvad jag sålunda tillstyrkt, ifrågavarande
tjänstinnehafvare undantagas från pensionslagens tillämpning, utgör
detta, såsom statskontoret ock i sitt förenämnda utlåtande erinrat, naturligtvis
intet hinder för att genom tillägg till eller ändringar i de i
sammanhang med den för Trollhätte kanal- och vattenverk fastställda
lönestat vidtaga de jämkningar, som må finnas lämpliga och skäliga.
Huruvida och i hvilken omfattning dylika jämkningar böra äga rum,
är emellertid en fråga, hvilken icke torde behöfva i nu förevarande
sammanhang till pröfning upptagas.
Jag finner mig alltså böra förorda sådan förändrad lydelse af 2 §
i pensionslagen, att bland tjänster, å hvilka lagen icke skall äga tillit.
till Piksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 163 Höft. 2
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 210.
länkning, upptages jämväl tjänst vid Trollhätte kanal- och vattenverk.
Därest detta förslag vinner godkännande, torde, på sätt statskontoret
jämväl tillstyrkt, i sammanhang därmed böra beslutas, ej mindre att
den förändrade lydelsen af berörda § skall tillämpas från och med den
1 januari 1908, då pensionslagen trädde i kraft, än äfven att den bland
villkoren för åtnjutande af de i 1905 års aflöningsstat för styrelsen och
tjänstemännen vid Trollhätte kanal- och vattenverk upptagna löneförmåner
för en del tjänstinnehafvare stadgade skyldighet att å de bestämda löneförmånerna
vidkännas afdrag till vissa angifna belopp skall äfven efter
den 1 januari 1908 kvarstå och tillämpas.
Äfven i ett annat hänseende än det, hvarom jag hittills talat,
torde ändring i pensionslagen redan nu få anses påkallad. Jag syftar
härvid på bestämmelserna i lagens 16 §.
Innan jag öfvergår härtill, må det tillåtas mig erinra om följande.
Såsom chefen för landtförsvarsdepartementet vid underdånig föredragning
den 20 nästlidne mars af frågan om ändring i gällande grunder
för pensionering af arméns befäl och underbefäl med vederlikar anmälde,
hafva ej mindre arméns år 1903 församlade fullmäktige än äfven 1907
års krigsbefäl gjort underdånig framställning i syfte, att gällande föreskrift
därom, att pensionär af ifrågavarande kategori, hvilken jämte
pension från arméns pensionskassa åtnjuter lön på rikets stat eller pension
från andra allmänna medel än dem, som äro anvisade för arméns pensionering,
skall vidkännas minskning i den honom jämte förstnämnda
pension tillkommande fyllnadspension af statsmedel, måtte mildras eller
upphäfvas; och anfördes till stöd för en dylik åtgärd, bland annat, att
16 § 3 mom. af 1907 års civila pensionslag försatt ifrågavarande
pensionärer i en sämre ställning än tillförne, i ty att dylik pensionär,
jämte det han måste lida sådant afdrag, som nyss nämnts, i den militära
fyllnadspensionen, enligt den i nämnda lagrum meddelade föreskrift icke
finge uppbära mer än en tredjedel af den honom eljest enligt samma
lag tillkommande pension.
Öfver berörda framställningar afgaf statskontoret den 6 sistlidne
februari underdånigt utlåtande, därvid statskontoret, under framhållande
att bestämmelserna i 16 § pensionslagen uppenbarligen förutsatte, att
pensionstagaren icke skulle behöfva vidkännas något afdrag i den
honom på grund af andra bestämmelser än pensionslagens tillkommande
lön eller pension för statstjänst, samt att således de pensionsbestämmelser,
som tilläfventyrs stadgade sådant afdrag, borde ändras med hänsyn till
den civila pensionslagens föreskrifter; och hemställde statskontoret därför
11
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 210.
om sådan ändring i förenämnda för pensionering af arméns befäl och
underbefäl med vederlikar gällande grunder, att eljest föreskrifven
minskning i fyllnadspensionen för pensionär, som utom den militära
pensionen åtnjöte pension äfven af andra allmänna medel än dem, som
vore afsedda för arméns pensionering, icke skulle äga rum, ifall den
andra pensionen utginge enligt 1907 års pensionslag för civila tjänstinnehafvare.
I enlighet med statskontorets berörda hemställan beslöt ock Eders
Kungl. Maj:t den 20 förberörde mars aflåtande till Riksdagen af nådig
proposition i ämnet.
I samband med behandlingen af nyssberörda ämne har statskontoret
i sitt omförmälda utlåtande ifrågasatt vidtagande af viss ändring i 16 §
pensionslagen.
Nämnda paragraf har nu följande lydelse:
Pension för tjänst, som i denna lag afses, må, ändock att de för
erhållande af pension föreskrifna villkor uppfyllts, icke förenas med lön
eller pension för annan sådan tjänst eller annan statstjänst förutom i de
fall och med de inskränkningar, som här nedan stadgas, nämligen:
l:o) att för den, som vid afgång från tjänsten åtnjuter lön för
annan tjänst, pension må, för den tid lönen för den andra tjänsten åtnjutes,
utgå med en tredjedel af det belopp, som enligt denna lags
bestämmelser eljest skolat utgå; dock att, därest härigenom pensionen
och lönen tillsammans icke uppgå till beloppet af den pension, som
eljest skolat för förstnämnda tjänst åtnjutas, pensionen ökas med skillnaden;
2:o) att för den, som vid afgång från tjänsten åtnjuter pension
för annan tjänst, som i denna lag afses, pension må utgå för båda
tjänsterna med ett sammanlagdt belopp, motsvarande det högre af de
pensionsbelopp, som eljest skolat utgå, ökadt med en tredjedel af det
lägre, eller, om bägge pensionsbeloppen äro lika, motsvarande det ena
af dem, ökadt med en tredjedel;
3:o) att för . den, som vid afgång från tjänsten åtnjuter eller sedermera
erhåller pension för statstjänst, å hvilken denna lag icke äger
tillämpning, pension för den förra tjänsten må utgå med eu tredjedel
af det belopp, som eljest skolat utgå; dock att, därest härigenom de
båda pensionerna icke skulle tillsammans uppgå till nämnda belopp,
pensionen må ökas med hvad som motsvarar skillnaden.
Statskontoret har nu, med framhållande att ifrågavarande stadgande
nära öfverensstämde med motsvarande bestämmelser i det förslag till
pensionslag, som den 7 november 1902 afgifvits af den för utarbetande
12 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 210.
af sådant förslag- tillsatta kommitté och i liufvudsakliga delar lagts till
grund för den år 1907 utfärdade lagen i ämnet, erinrat, hurusom kommittén
till stöd för förslaget i denna del till en början anfört, att det
visserligen principiellt icke kunde anses oriktigt, vare sig att en person,
som innehaft och fått uppbära aflöning för tvänne ordinarie statstjänster
af den beskaffenhet, att därtill hörande göromål samtidigt kunnat af
honom skötas, äfven finge komma i åtnjutande af pension särskild!
för en hvar af dessa tjänster, därest lian i afseende å hvardera uppfyllt
villkoren för pensions erhållande, eller att en sådan tjänstinnehafvare
finge lämna den ena tjänsten med den pension, hvartill han för denna
kunde vara berättigad, och likväl bibehålla den andra tjänsten med
densamma åtföljande lön. Då emellertid, hade kommittén vidare anfört,
ett förenande af flera ordinarie statstjänster pa eu hand redan i och
för sig måste betraktas såsom undantag från den allmänna regeln, och
då på ett sådant undantagsförhållande icke borde få grundas nva. fördelar
i vidare mån än dessa kunde anses påkallade af rättvisa och billighet,
anslöte sig kommittén visserligen till den uppfattning, att det borde
vara förbjudet att förena pension för tjänst, som i pensionslagen afväges,
"med lön eller pension för annan sådan tjänst eller annan statstjänst,
men ansåge kommittén, med hänsyn till det förhållande att tjänstinnehafvare,
å hvilken pensionslagen komme till tillämpning, skulle vara
skyldig erlägga utgifter för blifvande pension, att honom icke borde
betagas möjlighet att få åtnjuta fördel af inbetalda utgifter, hvadan
kommittén, som utginge från förutsättningen att dessa utgifter skulle
i genomsnitt motsvara eu tredjedels pension, föreslagit bestämmelse!,
hvilka hade till syfte att åt tjänstinnehafvare, hvarom fråga vore, alltid
bevara rätten till bekommande af nämnda pensionsmedel, sa framt de för
pensions erhållande stadgade förbehåll eljest blifvit behörigen uppfyllda.
För egen del har statskontoret i sitt ifrågavarande utlåtande
framhållit, hurusom billigheten syntes kräfva, att utöfver de i .pensionslagens
16 § till förmån för vederbörande pensionstagare gjorda
jämkningar, något ytterligare medgifvande gjordes i afseende å förbudet
mot förening af pension enligt pensionslagen med lön eller annan
pension. Redan i pensionskommitténs berörda betänkande hade, anför
statskontoret, erkänts, att det under viss förutsättning icke kunde anses
principiellt oriktigt, att två pensioner eller en lön och en pension samtidigt
förenades på en hand; och ännu så sent som år 1904 hade Kungl.
Maj:t och Riksdagen fattat ett beslut, med tillämpning hvaraf en öfningslärare
vid folkskoleseminarium ägde uppbära pension både i nämnda
egenskap och för annan statstjänst, dock med den inskränkning, att
13
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 210.
sammanlagda af statsmedel utgående pensionsbeloppet icke finge öfverstiga
3,000 kronor. Härigenom vore således, om ock i indirekt form, medgifvet,
att en afvikelse från den eljest häfdade principen om förbud mot
förening af flera pensioner, under viss förutsättning, kunde anses vara
på sin plats. Och ett sådant medgifvande, lämnadt uteslutande till
förmån för de små lön- och pensionstagarna, syntes statskontoret vara
förtjänt att utsträckas att tillgodokomma statens tjänstinnehafvare i
allmänhet. Med fästadt afseende å de i 17 § andra stycket i 1907 års
pensionslag lämnade föreskrifter beträffande tjäns tårsberäkning i fall,
hvarom här vore fråga, syntes all fara för missbruk af ett medgifvande
i nu antydd riktning få anses utesluten.
På grund af hvad sålunda anförts, har statskontoret ansett, att
ett tillägg till 16 § i pensionslagen borde i lagen införas af innehåll
att, därest med tillämpning af de i l:o, 2:o och 3:o i samma paragraf
gifna bestämmelserna sammanlagda beloppet af lönen och pensionen
eller af de båda pensionerna icke öfverstege tretusen kronor, afdrag å
pensionsbeloppet skulle ske endast i den män, som erfordrades för att
pensionen tillsammans med lönen eller den andra pensionen icke öfverstege
tretusen kronor.
I detta sammanhang torde jämväl böra omförmälas, hurusom åtskilliga
vid rikets allmänna läroverk anställda gymnastiklärare i en den
1 november 1907 dagtecknad petition, med förmälan att de jämte sin
gymnastiklärarlön uppbure pension från arméns pensionskassa, samt
under erinran om den försämring i pensionshänseende, som för tjänstemän
i deras ställning inträdt genom bestämmelserna i 16 § punkt 3 i
den nya civila pensionslagen, i underdånighet anhållit, att berörda bestämmelse
måtte förklaras icke äga tillämpning å de gymnastiklärare,
som redan före den 1 januari 1908, då nämnda lag trädde i kraft, varit
i åtnjutande af pension från arméns pensionskassa, samt att dessa tjänstemän
måtte tillförsäkras rätt att från arméns och civilstatens pensionskassor
få i pension uppbära eu hvar sammanlagd! minst det belopp,
som han skulle hafva fått uppbära, om han kunnat som gymnastiklärare
afgå med rätt till pension före sistnämnda dag.
Med anledning af berörda framställning har infordrad! underdånigt
utlåtande afgifvits af ej mindre öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk
den 18 sistlidne februari än äfven statskontoret den 28 i samma
månad.
Förstnämnda myndighet har därvid, under erinran att ny lönestat
för de allmänna läroverken fastställts att gälla från och med år 1905,
hemställt, att berörda framställning måtte på det sätt bifallas, att sökan
-
14
Kungl. Maj;is Nåd.. Proposition N:o 210.
dona blefve i förevarande hänseende likställda med befattningshafvare,
som under åren 1905—1907 blifvit pensionerade såväl från gymnastiklärarbefaffiring
vid allmänt läroverk som ock från militär tjänst, eller,
därest detta icke kunde bifallas, att dem tillförsäkrades enahanda pensionsförmåner,
som skulle hafva kommit dem till godo, om de icke ingått på
den nva aflöningsstaten för de allmänna läroverken.
Statskontoret har däremot icke ansett sig kunna tillstyrka sådana
personliga undantag från den civila pensionslagens tillämpning som
denr, hvilka blifvit af sökandena ifrågasatta, men, med åberopande
af sitt förenämnda den 6 sistlidne februari afgifna underdåniga utlåtande
i fråga om afdrag i militär fyllnadspension, erinrat, att, därest ämbetsverkets
i samma utlåtande framställda förslag vunne godkännande,
förbättring därigenom skulle vinnas äfven i sökandenas pensionsförhållanden.
För egen del finner jag, i likhet med statskontoret, det icke böra
ifrågakomma att i pensionslagen införa en undantagsbestämmelse af
det innehåll, som i förenämnda petition blifvit ifrågasatt. Däremot
anser jag den af statskontoret tillstyrkta tilläggsbestämmelsen till 16 §
i samma lag innefatta en af billighetsskäl i hög grad påkallad jämkning
i nu gällande bestämmelser, hvarför jag på det lifligaste tillstyrker, att
en dylik tilläggsbestämmelse i lagen införes.
Därest denna min hemställan gillas, torde ifrågavarande bestämmelse
böra förklaras äga tillämpning redan från och med den 1 januari 1908.
Slutligen har jag att föreslå ett par ytterligare ändringar, dock
endast af formell art, i ifrågavarande lag, nämligen i dess 8 och 10 §§.
8 § är nu af följande lydelse:
Tjänstinnehafvare, som afgår från tjänsten utan att därtill vara
skyldig enligt bestämmelserna i 6 §, vare icke berättigad till pension;
dock att innehafvare af domarämbete, som uppnått sextiosju lefnadsmen
icke trettiofem tjänstår, må, därest tjänståren icke understiga tio,
äga erhålla afkortad pension i förhållande till tjänstårens antal.
Då i förevarande § stadgats, att tjänstinnehafvare, som afgår från
tjänsten utan att därtill vara skyldig enligt bestämmelserna i 6 §, icke
är berättigad till pension, har meningen därmed gifvetvis icke varit
att betaga innehafvare af domarämbete den honom redan i 5 § tillförsäkrade
rätt till hel pension vid afgång från tjänsten vid uppnådda 67
lefnads- och 35 tjänstår.
15
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 210.
Enär emellertid 8 § erhållit en härutinnan otydlig affattning-, torde
åt nämnda lagrum böra gifvas eu förtydligad redaktion, hvartill jaglåtit
utarbeta förslag.
10 § lyder nu på följande sätt:
Tjänstinnehafvare skall såsom bidrag till kostnaden för beredande
af pension erlägga pensionsafgift till årligt belopp af nedan angifna
procent å det för honom gällande pensionsunderlag.
Afgiftsproeenten beräknas efter beloppet af det för tjänsten stadgade
högsta pensionsunderlag och utgör eu tiondedels procent för hvarje
helt hundratal kronor, dock icke i något fall mindre än tre procent å
nämnda pensionsunderlag.
Afgiften erlägges för hvarje månad, för hvilken lön åtnjutes, äfvensom
för månad, under hvilken, på grund af tjänstledighet eller i följd
af ådömd mistning af tjänsten för viss tid, lön icke uppbäres.
Pensionafgift erlägges å tid och på sätt, som af Konungen bestämmes.
I första stycket af nämnda paragraf har sålunda meddelats föreskrift,
att pensionsafgift skall utgå med viss procent af det för ''vederbörande
tjänstinnehafvare vid hvarje tid gällande pensionsunderlag. I
andra stycket i samma paragraf, med livilket åsyftas att stadga det
procenttal, som vid berörda beräkning skall användas, föreskrifves åter,
att detta tal skall utgöra Vio procent för hvarje helt hundratal af det
för tjänsten stadgade högsta pensionsunderlag, dock icke i något fall
mindre än 3 procent. Genom tillägget i slutet af andra stycket af orden
))ä nämnda pensionsunderlag» har emellertid meningen något förryckts.
Visserligen torde den rätta betydelse]) al'' stadgandet framgå af paragrafens
lydelse i öfrigt, jämförd med det formulär till redogörelse för
enligt lagen utgående pensionsafgifter, som finnes fogadt vid den under
den 11 oktober 1907 utfärdade nådiga kungörelsen med föreskrifter om
verkställighet af lagen angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension.
Men till förekommande af misstydning torde dock den rättelse i paragrafens
lydelse böra vidtagas, att nyssnämnda ord i slutet af paragrafens
andra stycke ur paragrafen utgå.
Jämväl den sålunda förändrade lydelsen af 8 och 10 §§ torde höra
förklaras skola tillämpas från och med den 1 januari 1908.
På grund af hvad jag sålunda anfört hemställer jag i underdånighet,
att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att
dels antaga följande förslag till förändrad lydelse af 2, 8, 10 och
16 §§ i lagen angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension den
11 oktober 1907:
16
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 210.
2 §•
Denna lag äger icke tillämpning i fråga om statsråds- och justitierådsämbete,
civil tjänst med pensionsrätt i arméns eller flottans pensionskassa,
tjänst vid telegrafverket, statens järnvägstrafik eller Trollhätte
kanal- och vattenverk, ej heller i fråga om befattning, som är uteslutande
prästerlig, utan galle i afseende å denna hvad i fråga om
pension nu är eller framdeles må varda stadgadt.
8 §.
Tjänstinnehafvare, som af går från tjänsten utan att därtill vara
skyldig enligt bestämmelserna i 6 §, vare icke berättigad till pension,
innehafvare af domarämbete den honom enligt 5 § tillförsäkrade rätt
dock oförkränkt; ägande innehafvare af sådant ämbete, om han vid
afgång från tjänsten uppnått sextiosju lefnads- men icke trettiofem
tjänstår, åtnjuta afkortad pension i förhållande till tjänstårens antal,
ifall detta icke understiger tio.
10 §.
Tjänstinnehafvare skall såsom bidrag till kostnaden för beredande
af pension erlägga pensionsafgift till årligt belopp af nedan angifna
procent å det för honom gällande pensionsunderlag.
Afgiftsprocenten beräknas efter beloppet af det för tjänsten stadgade
högsta pensionsunderlag och utgör en tiondedels procent för hvarje
helt hundratal kronor, dock icke i något fall mindre än tre procent.
Afgiften erlägges för hvarje månad, för hvilken lön åtnjutes,
äfvensom för månad, under hvilken, på grund af tjänstledighet eller i
följd af ådömd mistning af tjänsten för viss tid, lön icke uppbäres.
Pensionsafgift erlägges å tid och på sätt, som af Konungen bestämmes.
16 §.
Pension för tjänst, som i denna lag afses, må, ändock att de för
erhållande af pension föreskrifna villkor uppfyllts, icke förenas med
lön eller pension för annan sådan tjänst eller annan statstjänst förutom
i de fall och med de inskränkningar, som här nedan stadgas, nämligen:
l:o) att för den, som vid afgång från tjänsten åtnjuter lön för
annan tjänst, pension må, för den tid lönen för den andra tjänsten
17
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 210.
åtnjutes, utgå med en tredjedel af det belopp, som enligt denna lags
bestämmelser eljest skolat utgå; dock att, därest härigenom pensionen
och lönen tillsammans icke uppgå till beloppet af den pension, som
eljest skolat för förstnämnda tjänst åtnjutas, pensionen ökas med
skillnaden;
2:o) att för den, som vid afgång från tjänsten åtnjuter pension
för annan tjänst, som i denna lag afses, pension må utgå för båda
tjänsterna med ett sammanlagdt belopp, motsvarande det högre af de
pensionsbelopp, som eljest skolat utgå, ökadt med en tredjedel af det
lägi’e, eller, om bägge pensionsbeloppen äro lika, motsvarande det ena
al dem, ökadt med eu tredjedel;
3:o) att för den, som vid afgång från tjänsten åtnjuter eller
sedermera erhåller pension för statstjänst, å hvilken denna lag icke
äger tillämpning, pension för den förra tjänsten må utgå med en
tredjedel af ^det belopp, som eljest skolat utgå; dock att, därest härigenom
de båda pensionerna icke skulle tillsammans uppgå till nämnda
belopp, pensionen må ökas med hvad som motsvarar skillnaden;
4:o) att, därest med tillämpning af de i l:o), 2:o) och''3:o) af
denna paragraf gifna bestämmelser sammanlagda beloppet af lönen och
pensionen eller af de båda pensionerna understiger tre tusen kronor
afdrag å pensionsbeloppet skall äga rum endast i den män, som erfordras
för att pensionen tillsammans med lönen eller den andra pensionen
icke må öfverstiga tretusen kronor;
dels och besluta,
ej mindre, att den sålunda förändrade lydelsen af 2, 8, 10 och
IG §§ i pensionslagen skall tillämpas för tiden från och med den 1
januari 1908,
. ®n äfven att den bland villkoren för åtnjutande af de i 1905 års
aflöningsstat för styrelsen och tjänstemännen vid Troll häfte kanal- och
vattenverk upptagna löneförmåner för eu del tjänstinnehafvare stadgade
skyldighet att ä de bestämda löneförmånerna vidkännas afdrag till vissa
angifna belopp skall äfven efter den 1 januari 1908 kvarstå och tillämpas.
I ill denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Tians Maj:t Konungen lämna bifall:
och skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas af
deri lydelse, bil. litt. — vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Axel Nyström.
Bih. till Riksd. Prot. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 163 Höft.
Q
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.