Sök i Ratio Lex

Angående anstånd för Vadstena och S:t Pers församlingar med återbetalning af ett räntefritt län från riksgäldskontor^ för restaurering af Vadstena klosterkyrka

1908-01-31 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1908:26, Angående anstånd för Vadstena och S:t Pers församlingar med återbetalning af ett räntefritt län från riksgäldskontor^ för restaurering af Vadstena klosterkyrka

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

1

N:o 26.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående anstånd

för Vadstena och S:t Pers församlingar med återbetalning

af ett räntefritt län från riksgäldskontor^ för restaurering

af Vadstena klosterkyrka; gifven Stockholms slott

den 31 januari 1908.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

medgifva, att återbetalningen af det till restaurering af Vadstena

klosterkyrka af 1898 års Riksdag beviljade räntefria lån från riksgäldskontoret

å 16,000 kronor må af Vadstena och S:t Pers församlingar verkställas

med minst en tiondel af lånebeloppet årligen senast från och med

år 1918.

De till ärendet hörande handlingarna skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Hugo Hammarskjöld.

Bih. till Biksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 17 Raft. (No 26.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 31

januari 1908.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Teolle,

Statsråden Alfred Petersson,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Roos,

Swartz,

grefve Éhrensvård.

Departementschefen, statsrådet Hammarskjöld yttrade:

Ang. anstånd »I anledning af Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen till 1898 års

Riksdag gjorda framställning medgaf Riksdagen, att Vadstena och S:t

räntefritt Mn Pers församlingar finge, till fullbordan af Vadstena klosterkyrkas restau*kontmtdfir

reling, såsom räntefritt lån, att af riksgäldskontoret utbetalas, bekomma

restaurering ett belopp af 16,000 kronor med skyldighet för församlingarna att senast

“klosterkyrka fr&n och med det elfte året efter lånets utbetalande årligen återgälda minst

en tiondel af lånebeloppet.

Uti underdånig ansökning hafva nu församlingarna, med förmälan att

amorteringen af ifrågavarande lån skulle börja år 1908, anhållit om aflåtande

af proposition till Riksdagen därom, att, i händelse lånet icke

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

kunde få helt och hållet afskrifvas, amorteringen måtte få uppskjutas ytterligare

tio år. Till stöd för denna anhållan har anförts följande.

Vadstena klosterkyrka, hvilken sedan reformationen vore svenska

statens egendom, hade genom kontrakt år 1825 af Kungl. Maj:t och

kronan öfverlåtits å Vadstena och S:t Pers församlingar att af dem såsom

gudstjänstlokal användas med skyldighet att iståndsätta och framgent underhålla

kyrkan. Denna, som under en längre tid stått öde, hade sålunda

åter tagits i bruk och sedermera användts för församlingarnas offentliga

gudstjänster. Emellertid hade det efter åtskilliga årtionden visat sig, att

kyrkan för sitt fortfarande bestånd vore i behof af en genomgående restaurering

och, då församlingarna icke ansett sig kunna bestrida de för detta

ändamål mycket betydliga kostnaderna, hade församlingarna i underdånighet

anhållit om bidrag därtill af statsmedel eller, om sådant bidrag icke kunde

beviljas, om befrielse från den dem åliggande skyldigheten att underhålla

kyrkan, hvarefter de ville låta uppföra ny kyrka, som med hänsyn till

både storlek och inredning vore mera lämplig såsom lokal för deras gudstjänster.

1 anledning af denna ansökning hade proposition aflåtits till 1891 års

Riksdag om anslag af statsmedel med 100,000 kronor till kyrkans iståndsättande,

hvilket anslag af Riksdagen beviljats med villkor, att församlingarna

tillsköte det belopp, som utöfver detta anslag för ändamålet

erfordrades.

Därefter hade kyrkorestaureringen under år 1892 tagit sin början och

fortgått, tills kyrkan efter det vidlyftiga arbetets slutförande, hvilket

dragit en kostnad af 189,000 kronor, år 1898 åter öppnats för offentlig

gudstjänst. Dessförinnan hade det dock visat sig, att de för ändamålet

tillgängliga medlen icke varit tillräckliga, och hade på grund häraf församlingarna

i underdånighet anhållit om ytterligare statsbidrag för restaureringsarbetet

med 16,000 kronor. Härom hade äfven nådig framställning

gjorts hos 1898 års Riksdag.

Efter omnämnande af Riksdagens beslut i ämnet, för hvilket jag förut

redogjort, anföres vidare i den underdåniga ansökningen följande.

Kyrkan vore fortfarande svenska statens egendom och vore att betrakta

såsom ett af vårt folks dyrbaraste fornminnen, hvadan det icke torde

synas obilligt, att staten lämnade ett väsentligt bidrag till byggnadens

underhållande. De två församlingarna, som begagnade henne såsom sin

gudstjänstlokal, hade redan underkastat sig och finge fortfarande vidkännas

ganska betydande kostnader för kyrkan, hvilken till följd af sin

ansenliga storlek vore för dessa jämförelsevis små församlingar ganska

olämplig såsom gudstjänstlokal. Detta framginge bland annat däraf, att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Iiungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

kyrkan icke kunde uppvärmas utan en kostnad, som öfverstege församlingarnas

förmåga, hvadan under den kallare årstiden andra lokaler måst

användas för gudstjänsterna. Församlingarna vore tryckta af ganska dryga

kommunala utskylder och hade att bära en icke ringa skuldbörda. Under

år 1907 utgjordes dessa utskylder i Vadstena stad med 6 kronor 96 öre

per bevillningskrona och i S:t Pers församling med 68 öre per fyrk,

staden hade att årligen amortera och förränta en skuldsumma af 434,000

kronor och församlingarna eu återstående skuldsumma af 71,600 kronor,

bevillningssumman i staden hade år 1906 uppgått till 6,942 kronor och

antalet fyrk i S:t Pers församling till 5,303.

Vid ansökningen hafva fogats vederbörliga intyg rörande församlingarnas

ekonomi, Indika intyg bestyrka de i förevarande hänseende i

ansökningen lämnade uppgifter.

Uti infordrade underdåniga utlåtanden, dagtecknade respektive den 7

och den 23 november 1907, hafva domkapitlet i Linköping och Eders

Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Östergötlands län tillstyrkt nådigt

bifall till församlingarnas ansökning.

Vidare hafva fullmäktige i riksgäldskontoret, efter anmodan, till

ecklesiastikdepartementet inkommit med yttrande af den 12 december 1907,

däri fullmäktige meddelat, att ansökningen om befrielse under ytterligare

tio år från skyldigheten att verkställa afbetalning å ifrågavarande lån icke

gåfve anledning till erinran från riksgäldskontorets sida.

o o O

Den i ärendet förebragta utredning synes mig icke föranleda därtill,

att statens ifrågavarande fordran bör afskrifvas, men väl ådagalägga, att

församlingarna icke kunna utan stor svårighet fullgöra den dem åliggande

skyldigheten att nu börja återbetalningen af ifrågavarande lån, och att

ansökningen om anstånd med lånets amortering är välgrundad. Jag hemställer

förty, att Eders Kungl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå

Riksdagen medgifva,

att återbetalningen af det till restaurering af Vadstena klosterkyrka

af 1898 års Riksdag beviljade räntefria lån från riksgäldskontoret å 16,000

kronor må af Vadstena och S:t Pers församlingar verkställas med minst en

tiondel af lånebeloppet årligen senast från och med år 1918.»

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 26.

Hvad föredragande departementschefen sålunda hemställt

behagade Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan af

statsrådets öfriga ledamöter, i nåder bifalla; och skulle

nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Gustaf Tottie.

Bih. till Rikd. Prof. 1.908. 1 Sand. 1 Afd. 17 Halt

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.