Sök i Ratio Lex

Angående reglering af löneförhållanden m. rn. vid domänstyrelsen

1908-02-07 · 47 sidor, varav 44 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 44 av 47 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1908:39, Angående reglering af löneförhållanden m. rn. vid domänstyrelsen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 39.

1

N:o 39.

Kungl. Maj.is nådiga proposition till Riksdagen angående reglering

af löneförhållanden m. rn. vid domänstyrelsen, gifven

Stockholms slott den 7 februari 1908.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att

dels godkänna följande förslag till aflöningsstat för domänstyrelsen

att tillämpas från och med år 1909.

Kronor.

Tjänst-

Lön.

görings-

Orts-

Summa.

pennin-

tillägg

gar.

Generaldirektören och chefen

arfvode ............................

—

—

15,000

1 byråchef...........................

5.000

2,500

600

8.100

5 byråchefer ........................

25,000, 12,500

3,000

40,500

1 ombudsman och fiskal ....

8,600

1,800

400

5,800

1 första gradens tjänsteman

2,200

1,500

300

4,000

8 första gradens tjänstemän

17,600

12,000

2,400

32,000

1 förste vaktmästare ........

900

450

150

1,500

1 vaktmästare ....................

700

850

150

1,200

1 » ....................

700

350

150

1,200

Till arfvoden åt amanuenser

och biträden samt för

byggnadsplaners gransk-

ning, flitpenningar åt extra

tjänstemän och extra vakt-

mästare, vikariatsersätt-

ning samt trycknings-

kostnader ........................

—

—

53,700

"(Efter 5 år kan lönen höjas med

/ 600 kronor.

> 500 kronor och efter 10 år

'' med ytterligare 500 kronor.

(Efter 5 år kan lönen höjas med

i 500 kronor, efter 10 år med ytter(

ligare 500 kronor och efter 15 år

I med än ytterligare 500 kronor.

100 kronor.

Summa kronorj

—| —| —1163,000

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna

förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå äfvensom å lönen afdragas 100 kronor årligen.

Bill. till Riksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Åfd. 29 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 39.

dels godkänna följande allmänna villkor och bestämmelser för åtnjutande

af det i staten upptagna arfvode för generaldirektören och öfriga

lör ordinarie befallningshafvande föreslagna aflöningsförmaner, nämligen

att innehafvare af ordinarie befattning i d omän styrelsen skall vara

underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i

åligganden, som vid eu möjligen inträdande förändrad organisation åt

ämbetsverket eller dess särskilda afdelningar eller eljest i allmänhet kan

varda stadgad, samt i sådant hänseende, äfvensom, därest ämbetsverkets

ställning inom statsförvaltningen så förändras, att detsamma ej längre

kan såsom själfständigt ämbetsverk anses, eller därest vissa ifrågavarande

ämbetsverk tillhörande göromål öfverflyttas till annat ämbetsverk, vara

pliktig att, med bibehållande af den tjänstegrad och den aflöning, lian

innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta de med befattningen

förenade göromål eller, efter Kungi. Maj:ts förordnande, tjänstgöra

i det verk, till. hvilket göromålen öfverlämnas;

att med ordinarie befattning i domänstyrelsen icke må förenas

annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning i nämnda ämbetsverk ej heller må

förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse, för

verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit

såsom aktiebolag registrera dt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant

verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst,

så framt ej, hvad angår chef eller ledamot, Kungl. Maj:t och, hvad angår

innehafvare af annan befattning, domänstyrelsen uppå därom gjord framställning

och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning

ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen, i ämbetsverket,

finner uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare mottagas

och bibehållas;

att tjänsteman i första lönegraden är skyldig att tjänstgöra å den

särskilda befattning inom graden, där domänstyrelsen, till befordrande

af arbetets oafbrutna gång, finner honom lämplig och behöflig;

att, där generaldirektören åtnjuter ledighet och särskild vikarie

för honom förordnas, på pröfning af Kungl. Maj:t beror, huru stor del

af arfvodet skall till vikarien afstås;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings

innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för

den tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den,

som erhållit förordnande att uppehålla befattningen;

att tjänsteman eller betjänt, som af sjukdom hindras att sin befattning

förrätta, äger uppbära hela lönen jämte ortstillägget, men att den,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 39. 3

som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,

tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda

uppdrag eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller

eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att

under ledighet utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af

lönen eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras

eller eljest pröfvas skäligt;

att, aflöning ej må utgå till tjänsteman eller betjänt för tid, hvarunder

han af hållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig

ordning erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänsteman eller betjänt varder afstängd från tjänstgöring

eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke af domänstyrelsen

pröfvas böra användas till befattningens uppehållande, skall

under tiden innehållas, såvida ej domänstyrelsen finner skäligt låta honom

uppbära något däraf;

att vid sjukdomsförfall eller när det erfordras till följd af tjänsteresa

eller för beredande af semester, tjänsteman af lägre grad skall

vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning i domänstyrelsen,

densamma bestrida, där fråga är om förordnande för generaldirektören,

mot den ersättning, Kungl. Maj:t bestämmer, men eljest mot åtnjutande,

om förordnandet erfordras till; följd af sjukdomsförfall, af de''för befattningen

anslagna tjänstgöringspenningar och, om förordnandet föranledes,

af tjänsteresa eller semester, af mot nämnda tjänstgöringspenningar

svarande belopp i stället för egna tjänstgöringspenningar, dock

ej längre än sammanlagd t tre månader under ett och samma kalenderår;

att, därest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

al befattning i samma lönegrad är i staten medgifven, tidpunkten för

första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor

att innehafvare!! under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som

erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt

sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort

annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom

till last den tid, han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om

sådan äger rum, efter ytterligare fem år, på samma villkor, samt för

tredje förhöjningen, därest sådan kan ske, efter än ytterligare fem år,

äfvenledes på samma villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af

omförmälda löneförhöjningar angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas

förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den

stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd; börande löntagare därvid tillgodoräknas

den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i kraft

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 39.

förflutit från hans tillträde till befattningen, vare sig på grund af fullmakt

eller konstitutorial eller på grund af förordnande i följd af frågan

om domänstyrelsens omorganisation;

att jägmästare, som vinner anställning som första gradens tjänsteman

lios domänstyrelsen, äger för ålderstilläggs åtnj utande tillgodoräkna

sig den tid, han ägt att för samma ändamål räkna sig tillgodo vid den

förut innehafda tjänsten;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder,

som berättigar honom till pension, icke må samma förhöjning tillträda;

att styrelsens chef och tjänstemän äga årligen, när sådant utan

hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, chefen

samt tjänstemännen af tredje och andra lönegraden eu hvar under en

och en half månad samt tjänstemännen af första lönegraden en hvar

under en månad;

att tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å

uppbörd, är pliktig att å tid af året, som af generaldirektören bestämmes,

begagna sig af semester;

atf vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägget utgå till månadens slut;

att generaldirektör, hvilken i minst 12 år innehaft generaldirektörsförordnande,

skall vara berättigad, att å allmänna indragningsstaten i

pension uppbära 0,000 kronor;

att, om generaldirektör, innan han uppnått 12 tjänstår, antingen på

grund af sjukdom befinnes till nöjaktig vidare tjänstgöring oförmögen

eller ock utan egen begäran nödgas afgå från sin befattning, utan att

på grund af tjänstefel hafva förverkat densamma, han skall vara berättigad

att, likaledes å allmänna indragningsstaten, i pension uppbära

5,000 kronor, då afgången sker före eller vid 0 tjänstår, samt 5,500

kronor, där afgången sker efter 6, men före 12 tjänstår;

att såsom pensionsafgift skall å. det för generaldirektören bestämda

arfvodet af dragas ett årligt belopp af 360 kronor;

att beträffande öfriga befattningshafvande skall i fråga om skyldighet

att från tjänsten afgå äfvensom i fråga om rätt tiH pension gälla

hvad i särskild lag angående civila tjänstinneliafvares rätt till pension

är vid tiden för den nya lönestatens ikraftträdande eller, savidt angår

innehafvare af befattning, som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen

stadgadt; samt

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig

underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 39.

minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller

utgå för bestyr i sammanhang därmed;

dels förklara

ej mindre, att en hvar, som med eller efter ingången af år 1909

tillträder ordinarie befattning i domänstyrelsen, skall vara skyldig att

underkasta sig förberörda villkor och bestämmelser,

än äfven att de förutvarande innehafvare af ordinarie befattningar

i nämnda styrelse, hvilka icke före den 1 november 1908 anmäla, att

de vilja underkasta sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor

och bestämmelser, och som icke kunna lagligen därtill förbindas, skola

varda bibehållna vid dem dittills tillkommande ailöningsförmåner äfvensom,

i den mån ej annat föranledes af bestämmelserna i förenämnda

lag, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem;

dels ock i riksstaten uppföra anslaget till domänstyrelsen, nu 94,000

kronor, med ett med 69,000 kronor till 163,000 kronor förhöjdt belopp.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Alfred Petersson.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Mapts Nåd. Proposition N:o 39.

Domän
styrelsen.

Utdrag ur protokollet öfver jordbruksfonden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7

februari 1908.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena ri RÖLLE,

Statsråden: Albert Petersson,

Alfred Petersson,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Swartz,

grefve IIamilton,

grefve Ehrensvärd,

Malm.

Departementschefen, statsrådet Alfred Petersson anförde.

I den af Eders Kungl. Maj:t den 14 nästlidna januari till innevarande

års Riksdag aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd

och behof har Eders Kungl. Maj:t på min föredragning för

Riksdagen framlagt förslag till reglering af löneförhållanden m. m.

vid dels landtbruksstyrelsen, dels landtmäteristyrelsen, dels ock skogsstaten

och de allmänna skogsläroverken. I dessa frågor hade den af

Kungl. Maj:t den 3 oktober 1902 tillsatta s. k. löneregleringskommittén

afgifvit förslag samt vederbörande ämbetsmyndigheter inkommit med

infordrade utlåtanden så tidigt, att fullständig utredning i samma frågor

förelåg vid tiden för berörda propositions utarbetande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 39.

Däremot inkom nämnda kommitté först den 23 december 1907

ined betänkande och förslag till reglering af löneförhållanden m. m. vid

domänstyrelsen, öfver detta förslag, som är dagtecknadt den 13 i

samma månad, afgaf domänstyrelsen den 4 nästlidna januari underdånigt

utlåtande, men då frågan icke hunnit inom departementet undergå sådan

behandling, att slutligt förslag kunde inflyta i nyssberörda proposition,

anmälde jag, som ansåg kommitténs förslag vara af beskaffenhet att

kunna i hufvudsakliga delar af Eders Kungl. Maj:t godkännas, vid föredragning

den 13 nästlidna januari af frågan om reglering af utgifterna

för år 1909 under nionde hufvudtiteln, att jag under riksdagens lopp

ärnade för Eders Kungl. Maj:t framlägga förslag till ny löneregleringför

domänstyrelsen, samt anförde vidare, att, under förutsättning af

bifall till hvad jag därutinnan komme att tillstyrka, kräfdes en förhöjning

i det för domänstyrelsen i riksstaten nu uppförda ordinarie

anslag, 94,000 kronor, hvilken förhöjning kunde beräknas till 69,000

kronor, hvaremot under nämnda förutsättning de på Kungl. Maj:ts

därom gjorda framställningar för innevarande år beviljade extra anslagen

å 9,000 kronor till arfvoden åt tre tjänstemän i första graden

(notarier) å domänstyrelsens skogsafdelning samt å 8,000 kronor till

vikariatsersättning, arfvoden för byggnadsplaners granskning, åt amanuenser

och extra biträden, renskrifnings- och tryckningskostnader hos

domänstyrelsen borde ur riksstaten utgå; och hemställde jag därför,

att Eders Kungl. Magt måtte föreslå Riksdagen att, med afseende å den

nådiga proposition angående ny lönereglering för domänstyrelsen, Eders

Kungl. Maj:t kunde komma att till Riksdagen aflåta, i det för domänstyrelsen

uppförda ordinarie anslag måtte tills vidare beräknas en förhöjning

af 69,000 kronor och anslaget i dess helhet sålunda beräknas

till 163,000 kronor. Denna min framställning vann Eders Kungl.

Maj :ts bifall.

På grund af särskild remiss har domänstyrelsen den 6 december

1907 yttrat sig öfver kommitténs den 31 oktober samma år afgifna

betänkande angående fastare anställning för vissa biträden hos statens

ämbetsverk och myndigheter.

Domänstyrelsen inrättades genom statsmakternas beslut i anledning

af Kungl. Maj:ts till 1882 års Riksdag aflåtna proposition angående förvaltningen

af kronans jordbruksdomäner samt inrättande af en för dessa

egendomar och statens skogar gemensam domänstyrelse. Dåvarande

skogsstyrelsen och kammarkollegii domänafdelning uppgingo i det nya

ämbetsverket, som fördelades på två afdelningar, eu för att öfvertaga

Nuvarande

organisation

och stat m. m.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 39.

den förvaltning, som utfördes af kammarkollegii domänafdelning och en

för att ersätta skogsstyrelsen.

För närvarande består domänstyrelsen af följande ordinarie personal,

nämligen: en generaldirektör och chef, fem tjänstemän i tredje allmänna

lönegraden, däraf två byråchefer å jordbruksafdelningen och tre byråchefer

å skogsafdelningen, samt åtta tjänstemän i första lönegraden, af

hvilka fyra notarier, två å hvardera afdelningen, eu bokhållare, en revisor,

en ombudsman och fiskal samt en registrator och aktuarie. Därjämte

finnas å ordinarie stat anställda en första och två andra vaktmästare.

Efter framställning af Kungl. Maj:t vid 1905 års riksmöte, att

Riksdagen måtte medgifva, att i den för domänstyrelsen gällande stat

under skogsafdelningen uppfördes aflöningar till ytterligare tre tjänstemän

i första graden (notarier) med 3,000 kronor för dem hvar, anvisade

Riksdagen samma år nödiga medel till anställande af nämnda tre tjänstemän,

men uppförde anslaget å extra stat under hänvisning till den

utredning, som pågick rörande reglering af statens ämbetsverks och

myndigheters löneförhållanden m. m. Anslaget bär sedermera beviljats

äfven för åren 1907 och 1908.

Den extra ordinarie personalen i öfrigt hos domänstyrelsen utgöres

för närvarande af nio amanuenser och samma antal extra biträden.

För domänstyrelsen gäller för närvarande följande lönestat:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 39.

9

Krön

o r.

Tjänst

*

Lön.

görings-

Summa.

penningar.

! 1 generaldirektör och chef............

6,200

—

2,800

—

9,000

—

Jor dbr liksåfdelningen.

| 1 föredragande, byråchef...............

4,400

—

2,000

—

6,400

—

VEfter 5 år kan lönen liöjas

1 dito dito ...............

4,400

—

2,000

—

6,400

—

j med 600 kronor.

1 notarie ....................................

1,800

—

1,200

—

3,000

—

i

1 dito ...................................

1,800

—

1,200

—

3,000

—

[■Efter 5 år kan lönen höjas

1 med 500 kronor och efter

10 år med ytterligare 500

kronor.

Skogsuf delningen.

| 1 föredragande, byråchef...............

| 1 dito dito ...............

4,400

4,400

—

2,000

2,000

—

6,400

6,400

(Efter 5 år kan lönen höjas

| 1 dito dito ..............

| med 600 kronor.

4,400

—

2,000

—

6,400

—

1

j 1 notarie ...................................

1,800

—

1,200

—

3,000

1 dito ....................................

1,800

—

1,200

—

3,000

1 bokhållare ..............................

1 revisor ....................................

1,800

—

1,200

—

3,000

3,000

''Efter 5 år kan lönen höjas!

1,800

—

1,200

—

—

med 500 kronor och efter!

10 år med ytterligare 5001

1 ombudsman och fiskal ...............

1,800

—

1,200

—

3,000

—

kronor.

| 1 registrator och aktuarie ............

1,800

—

1,200

—

3,000

—

i 1 förste vaktmästare.....................

800

—

300

—

1,100

'' .

1 andre dito

1 dito dito .....................

500

—

300

—

800

1 Efter 5 år kan lönen höjas

500

—

300

—

800

j med 100 kronor.

Anmärkning. Om vaktmästare åtniuter

fri bostad, skall, så länge denna förmån

kvarstår, lönen minskas med 150 kronor.

Anslag till vikariatsersättning, arfvo-

den för byggnadsplaners gransk- ning, åt amanuenser och extra bi- träden, renskrifnings- och tryck- ningskostnader .......................

22,300

Inspektionsresor........,.................

—

—

—

—

4,000

“i

Summa kronor

_ i

-

—

94,000

1

Utöfver sistnämnda belopp, 94,000 kronor, utgå, som nyss nämnts,

till uppehållande af domänstyrelsens ämbetsverksamhet under innevarande

år dels till arfvoden åt tre extra notarier 9,000 kronor och dels till

Bih. till Biksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 29 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

Domän
styrelsens
ämbets
verksamhet.

Jordöruks
afdelningm.

10 Kung!,. Maj ds Nåd. Proposition N:o 39.

vikariatsersättning, arfvoden för byggnadsplaners granskning, åt amanuenser

och extra biträden, renskrifnings- och tryckningskostnader 8,000

kronor.

Sedan 1882 års Riksdag medgifvit inrättandet af domänstyrelsen,

meddelade Kungl. Maj:t i skrifvelse den 10 november 1882 till den

utnämnde generaldirektören och chefen för domänstyrelsen angående

förvaltningen af kronans domäner föreskrifter att tills vidare och intill

dess definitiv instruktion för domänstyrelsen framdeles kunde, på styrelsens

eget förslag, varda fastställd tjäna styrelsen till efterrättelse. Dessa

föreskrifter äro fortfarande gällande.

I berörda skrifvelse förordnade Kungl. Maj:t, att domänstyrelsen

skulle från 1883 års början öfvertaga dels kammarkollegii dåvarande

befattning med förvaltningen af den kronans fasta egendom, som ej med

stadgad åborätt innehades eller vore till visst statsändamål anslagen och

till följd däraf antingen till omedelbart begagnande upplåten eller ställd

under särskild ämbetsmyndighets värd, dels ock de skogsstyrelsen då

tillhörande åligganden i afseende på statens och andra allmänna skogar

samt skogsväsendet i allmänhet.

Därjämte stadgades i samma skrifvelse, att domänstyrelsen i sin

ämbetsutöfning hade att ställa sig till efterrättelse, jämte de i skrifvelsen

meddelade föreskrifter, de i vederbörlig ordning fastställda grunderna

för förvaltningen af kronans domäner med de ytterligare bestämmelser,

som för samma grunders tillämpning blefve af Kungl. Maj:t meddelade,

de för kammarkollegii dittillsvarande befattning med domänförvaltningen

meddelade stadganden och bestämmelser, som icke vore mot omförmälda

grunder stridande, samt den för skogsstyrelsen då gällande instruktion

äfvensom öfriga rörande skogsväsendet gällande författningar i de delar,

som icke blifvit ändrade genom hvad i den kungl. skrifvelsen stadgades.

Beträffande omfattningen af den domänstyrelsen åliggande ämbetsverksamheten

har löneregleringskommittén i sitt förenämnda betänkande

lämnat utförlig redogörelse.

De fastigheter, hvilkas förvaltning från och med år 1883 öfverfiyttades

från kammarkollegium till domänstyrelsen, utgjorde, med antal

kontrakt såsom beräkningsgrund, 3,469, och voro utarrenderade för

sammanlagdt 3,218,477 kronor i årligt arrende. Antalet dylika fastigheter

utgjorde vid 1907 års utgång 2,121 med en arrendeinkomst af

2,291,384 kronor 70 öre.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 39.

Domänstyrelsen tillkommer ock förvaltningen af 24 till stuteriers

underhåll anslagna egendomar, en för Vadstena krigsmanshuskassas

räkning utarrenderad lägenhet och den mötespassevolansfonden tillhöriga

kungsgården Herrevadskloster.

Vården af och inseendet öfver nu nämnda egendomar utgöra den

hufvudsakliga delen af styrelsens jordbruksafdelnings verksamhet.

Föreskrifter om sättet för denna förvaltning äro meddelade i nådiga

kungörelsen den 10 november 1882 angående förändrade grunder för

förvaltningen af kronans jordbruksdomäner, med däri sedermera genom

särskilda nådiga kungörelser skedda ändringar.

Enligt berörda författningar skola, då utarrendering förestår af

dylik egendom, arrendevillkoren fastställas af domänstyrelsen med ledning

af det utaf vederbörande arrendeuppskattningsmän uppgjorda förslag till

egendomens utarrendering. I sammanhang därmed skall afgöras, huruvida

optionsrätt till nytt arrende skall tillerkännas egendomens dittillsvarande

arrendator. I sådant fall låter styrelsen hembjuda denne arrendet på

fastställda villkor, men annars vidtagas åtgärder för arrendets utbjudande

på auktion.

Under arrendetiden inkomna ansökningar i jordbruksfrågor afgöras

i regel af domänstyrelsen, såsom ansökningar om nybyggnad, nyodling,

ängsvattning, täckdikning, foderförsäljning, anläggande af tegelbruk, kalkbränning,

anläggning af mjöl- och sågkvarnar in. m.

Uppkommer fråga om vattenafledning, däraf den arrenderade egendomen

tillskyndas fördel, skall styrelsen, där arrendatorn ej vill deltaga

i företaget, därom göra anmälan hos Kungl. Maj:t med hemställan om

den åtgärd, som i anledning däraf synes böra äga rum.

Vidare tillkommer det styrelsen att besluta i frågor om rätt för

arrendator att söka laga skifte, om anläggning eller afhysning af torp

samt torpafgälder, om botande af brandskada och däraf följande ersättningsfrågor,

om rätt till hämtning af väglagningsämnen, om arrendeöfverlåtelse

och öfverlåtelse af besittningsrätt till lägenhet, hvarom förbehåll

gjorts i arrendekontraktet gentemot arrendator.

Styrelsen skall hålla hand däröfver, att syner och besiktningar å

egendomarna behörigen förrättas och att åtgärder, som därvid befunnits

nödiga, verkställas, äfvensom öfvervaka, att behörig säkerhet ställes för

arrendeskyldigheternas fullgörande.

Besvär öfver länsstyrelses beslut i fråga om utarrenderad egendoms

förvaltning pröfvas och afgöras af domänstyrelsen.

Vid inträffande arrendeledighet af sådan egendom, som icke lämnar

mer än 600 kronor i arrende, och i fråga om sådan egendom, som ej

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

*

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 39.

varit för statsverkets räkning utarrenderad, men uppenbarligen är eller

vid arrendeuppskattning finnes vara af sådan beskaffenhet, att för densamma

icke kan påräknas högre arrende än 600 kronor, skall domänstyrelsen

till Kungl. Magt afgifva förslag angående egendomens disposition.

I frågor angående försäljning af vissa till inköpt skogsegendom

hörande områden, indika frågor beredas till föredragning å domänstyrelsens

skogsafdelning, bör jordbruksafdelningens yttrande inhämtas.

På grund af nådiga skrifvelsen till domänstyrelsen den 25 september

1896, angående bestämmelser att tjäna till efterrättelse i fråga om

lägenheters upplåtande från kronans jordbruksdomäner, åligger det styrelsen

att, om vid arrendevärdering af egendom, som lämnar mer än 600

kronor i arrende, förslag väckts om styckning af eller afsöndring från

egendomen i och för försäljning af viss de! däraf, underställa dylikt

förslag Kungl. Maj:ts pröfning.

Efter det beslut meddelats om försäljning af egendom eller del

däraf, föranstaltar styrelsen om försäljningen och utfärdar, efter erhållet

bemyndigande, köpebref å fastigheten.

Det åligger styrelsen å jordbruksafdelningen:

att låta föra länsvis upprättade liggare öfver de för statsverkets

och stuteriers räkning utarrenderade egendomarna,

att före utgången af januari månad hvarje år näst efter det, då

omval till Riksdagens andra kammare ägt rum, till Kungl. Maj:t insända

uppgift å samtliga under domänstyrelsens förvaltning ställda, för statsverkets

räkning utarrenderade egendomar och inkomsterna däraf,

att under hvardera af de följande två åren inom samma tid till

Kungl. Magt insända uppgift på de under förflutna året uppkomna förändringar

i arrendeinkomsterna,

att likaledes före utgången af januari månad årligen till Kungl.

Magt insända uppgift på försålda kronoegendomar, å hvilka styrelsen

under föregående år utfärdat köpebref,

att till kammarrätten och statskontoret före februari månads utgång

livarje år meddela uppgift på under föregående år inträffade förändringar

i statsverkets inkomster af utarrenderade kronoegendomar äfvensom på

köpeskillingar för egendomar, å hvilka styrelsen under föregående året

utfärdat köpebref,

att före januari månads slut hvarje år till direktionen för civilstatens

pensionsinrättning aflämna uppgift på de förändringar, som under

nästföregående året inträffat med ordinarie tjänstemän samt betjänte inom

styrelsen och skogsstaten, samt

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 39.

att hvart nionde år till Kungl. Maj:t aflämna uppgift å taxeringsvärdena

på de för statsverkets räkning utarrenderade egendomarna.

Allmänna ärenden, som röra domänstyrelsen i dess helhet, däribland

alla frågor rörande styrelsens personal, handläggas på en af jordbruksafdelningens

byråer.

Frågor om tillsättande af och tjänstledighet för domänintendenterna

handläggas jämväl på jordbruksafdeiningen.

Med afseende på omfattningen af de göromål, som tillhöra domänstyrelsens

skogsafdelning, torde till en början följande böra erinras.

Normerna för skogsafdelningens verksamhet i afseende på statens

och andra allmänna skogar samt skogsväsendet i allmänhet återfinnas till

största delen i den för skogsstyrelsen och skogsstaten den 19 november

1869 utfärdade instruktion, nådiga skrifvelsen till skogsstyrelsen den 11

november 1881 angående skogsmedels redovisande m. m. jämte därtill

gjorda tillägg, ofvan omförmälda nådiga skrifvelse den 10 november

1882 angående förvaltningen af kronans domäner, stadgarna för de

allmänna skogsläroverlcen i riket den 13 april 1886 med däri gjorda

ändringar, instruktionen för skogsstaten den 29 november 1889 samt

nådiga förordningen angående hushållningen med de allmänna skogarna

i riket den 26 januari 1894.

Enligt dessa med flera författningar och nådiga bref åligger det

domänstyrelsen å skogsafdelningen:

att i allmänhet verka för befrämjande af en ändamålsenlig skogshushållning

och jaktvård i riket,

att utöfva högsta ledningen af skogs förvaltningen å kronoparker,

kronan tillhöriga flygsandsfält och statens till bergshandteringens understöd

anslagna skogar samt de häradsallmänning^!'', skogar å allmänna

inrättningars hemman, stadsskogar, renbetesfjäll och boställsskogar, hvilka

blifvit ställda under skogsstatens vård,

att bestämma och öfvervaka skötseln af öfriga boställsskogar,

att tillse, det skötseln och begagnandet af öfriga allmänna skogar

samt enskilda tillhöriga skogar, hvilkas bestånd erfordras till skydd mot

flygsandsfält och fjällgränsens nedgående, vederbörligen öfvervakas,

att hafva tillsyn öfver de allmänna skogsläroverken samt öfverinseendet

öfver de till dessa och till skogsstaten anslagna boställen,

hemman och lägenheter,

att utöfva befäl och öfverinseende öfver tjänstemän och betjänte

vid skogsstaten och skogsläroverken äfvensom öfver skogsingenjörer, samt

Skogsafdelningen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 39.

att redovisa alla inkomster af allmänna skogar, som stå under

skogsstatens förvaltning eller inseende och af Indika afkastning tillfaller

antingen statsverket eller under statskontorets förvaltning ställda fonder,

samt att af nämnda inkomster bestrida utgifterna till skogsstatens aflöning

och till förvaltningskostnader för allmänna skogar.

Dessa äro de för domänstyrelsens å skogsafdelningen verksamhetgällande

allmänna bestämmelser.

Beträffande de uppgifter af speciell natur, som förekomma till

behandling å skogsafdelningen, torde böra erinras om följande.

Rörande allmänna skogars indelande till ordnad hushållning och

förfarandet därvid meddelar domänstyrelsen erforderliga föreskrifter,

öfverensstämmande med de grunder, Kungl. Maj:t gillat. Tjänstemän

vid skogsst-aten och skogslär o verken förordnas af styrelsen att verkställa

indelnings förrättningar, revision eller komplettering af hushållningsplaner

samt eljest erforderlig skogsuppskattning, ägoaffattning och undersökning

för torrläggning af sankmark med flera till skogs förvaltningen hörande

åtgärder.

Efter verkställd indelnings-, revisions- eller kompletteringsförrättning

skall styrelsen i de fall, där sådant icke tillkommer öfverjägmästare,

pröfva samt med eller utan ändringar och tillägg fastställa vid förrättningarna

uppgjorda förslag äfvensom sedermera, där så tinnes nödigt,

föreskrifva jämkningar i hushållningen och rättelse i fastställda planer.

Styrelsen skall pröfva och fastställa skogshushållningsplaner för

enskilda skogar inom Norrbottens och Västerbottens län utom lappmarkerna.

Beträffande de allmänna skogar, Indika blifvit ställda under skogsstatens

vård, tillkommer det styrelsen att ej mindre bestämma om utsyning

och försäljning af virke, upplåtelse till grässlätter och mulbete samt torf-,

sten- och grustäkt med mera dylikt än äfven förordna om förvaltningsåtgärder

i öfrigt samt bestämma de utgiftsbelopp, hvilka därvid icke få

öfverskridas.

Vidkommande skogsinstitutet, för hvilket styrelsens chef är inspektor,

samt skogsskolorna, åligger det styrelsen öfvervaka, att undervisningen

så ordnas och handhafves, att läroverken motsvara sin bestämmelse.

Styrelsen skall tillse, att de till skogsstaten och skögsläroverken

anslagna boställen användas till de med dem afsedda ändamål och vederbörligen

underhållas.

I fråga om civila och ecklesiastika boställsskogar tillkommer det i

regel styrelsen att bestämma boställshafvares andel i skogsafkastningen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 39.

I vissa . fall, som angifvas uti 20 § af nådiga förordningen angående

hushållningen med de allmänna skogarna i riket, skall styrelsen dock

underställa dylika ärenden Kungl. Majrts pröfning. Från boställena

influtna skogsmedel fördelas af styrelsen, som jämväl föranstaltar om

utbetalande till vederbörande af dem tillkommande andelar däraf.

På kronoparker och andra till skogsstatens förvaltning öfverlämnade

skogar befintliga inägoområden, kvilka ej utläggas till skog, upplåtas

genom styrelsens försorg på arrende under villkor, dem styrelsen äger

bestämma.

Reglementarisk^ föreskrifter i afseende på utförandet af de tjänstemän

och betjänte vid skogsstaten och skogsläroverken samt skogsingenjörer

tillhörande åligganden meddelas af styrelsen.

Styrelsen tillkommer jämväl att bestämma omfattningen af kronojägarnas

bevakningstrakter.

Då öfverjägmästarbefattning blir vakant, skall styrelsen därom göra

anmälan hos Kungl. Maj:t. Angående ledig jägmästartjänst utfärdas af

styrelsen kungörelse; och inlämnas ansökningshandlingarna till styrelsen,

som upprättar förslag till tjänstens återbesättande och insänder detsamma

jämte ansökningshandlingarna till Kungl. Maj:t. Kr ono jägare och kronoskogvaktare,

såväl ordinarie som extra, antagas af styrelsen.

Tjänstledighet för öfverjägmästare och jägmästare äger styrelsen

bevilja på tid, ej öfverstigande tre månader.

Tjänstledighet för assistenter och andra extra jägmästare samt

skogsbetjänte beviljas af styrelsen. Då ledigheten afser viss kortare tid,

äger respektive öfverjägmästare eller jägmästare bevilja densamma.

Styrelsen äger tilldela öfverjägmästare och jägmästare varning

eller ålägga dem antingen böter, svarande mot högst en månads aflöning,

eller ock suspension under högst tre månader från tjänst och aflöning.

Assistenter och andra extra jägmästare kunna af styrelsen varnas eller

skiljas från skogsstaten. Skogsbetjänte äger styrelsen förflytta till annan

tjänstgöringsort, afstånga på viss tid från tjänst och löneförmåner eller

för alltid skilja från tjänsten.

Före den 1 oktober hvarje år skall styrelsen till Kungl. Maj:t

ingifva statförslag angående medel, hvilka styrelsen anser behöflig! ätt

begära vid påföljande riksdag.

Inom november månad hvarje år skall styrelsen till Kungl. Maj:ts

pröfning ingifva dels generalförslag öfver användande under följande år

af anslaget till kronoskogarnas förvaltning och befrämjande af skogsväsendet

i allmänhet, dels förslag rörande de åtgärder, som äro afsedda

att under samma tid bekostas åt de ecklesiastika boställenas skoffsfond.

O

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 39.

Samtliga till styrelsen inkomna räkenskaper med verifikationer

skola undergå fullständig granskning i styrelsen. De räkenskaper, hvilka

ej skola åtföljas af verifikationer och hvilkas granskning till siffran sker

annorstädes, skola granskas hos styrelsen med hänsyn till det sätt,

hvarpå de uppburna medlen blifvit använda.

I mål rörande anmärkning, som uppkommit vid räkenskapsgranskningen,

meddelar styrelsen beslut, och, när grof vårdslöshet och uppenbar

vanvård finnes ådagalagd, äger styrelsen ålägga den felaktig^, jämte återbetalningsskyldighet,

att gälda det anmärkningsförfattaren tillkommande

anmärkningsarfvode.

Styrelsen pröfvar och afgör i förekommande fall besvär öfver

skogstjänstemans beslut eller åtgärd.

Det åligger styrelsen att bevaka kronans rätt i afseende på fullföljd

af talan mot Eders Kung]. Maj:ts befallningshafvandes utslag i frågor

rörande dels afsättande af mark till kronopark och tilldelande af skogsanslag

till hemman och lägenheter vid afvittring, dels ock reglering af

flottning i vattendrag, som utgör flottled för virke från kronans skogar.

Årligen före den 1 december skall styrelsen till Kungl. Maj:t ingifva

berättelse för det föregående året rörande skogshushållningen,

skogsundervisningen och jaktväsendet. Denna berättelse skall jämväl

innehålla en summarisk redogörelse för de under året utförda åtal för

förbrytelser mot skogs- och jaktförfattningarna, uppgifter om dödade

rofdjur och de af rofdjur dödade husdjur samt uppgift om värdet på

kronan tillhöriga skogar. Hvart femte år skall ett sammandrag göras

af de fem sistförflutna årens berättelser.

Styrelsen å skogsafdelningen skall före utgången af januari månad

årligen till Kungl. Maj:t insända förteckning på de inköp af skogbärande

eller till skogsbörd tjänlig mark, hvilka under det föregående året för

kronans räkning ägt rum, med angifvande af pris och areal.

Öfver de under nionde hufvudtiteln uppförda anslag till skogsväsendet

äfvensom öfver andra af styrelsen förvaltade medel skall föras

hufvudbok, omfattande ett kalenderår; och skall densamma, jämte tillhörande

verifikationer, senast den 30 april påföljande år öfverlämnas

till kammarrätten.

Hos styrelsen föras länsvis upprättade liggare öfver kronoparker,

kronan tillhöriga flygsands fält, statens till bergsliandteringens understöd

anslagna skogar samt under skogsstatens förvaltning och vård ställda

renbetesfjäll och andra skogar äfvensom sådana till bostadsboställen

hörande skogor, som blifvit till ordnad hushållning indelade, för skogs
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 39.

väsendets räkning uttarrenderade hemman och lägenheter samt de till

skogsstaten och skogsläroverken upplåtna boställen och lägenheter.

Mellan de särskilda byråerna inom styrelsen äro ärendena för

närvarande sålunda fördelade:

byrån n:r 1 handlägger styrelsens allmänna ärenden, ärenden, som

röra jordbruksafdelningen i dess helhet, äfvensom öfriga till afdelningen

hörande ärenden beträffande kronoegendomar, belägna inom Stockholms,

Uppsala, Kronobergs, Gottlands, Kristianstads, Hallands, Göteborgs och

Bohus, Alfsborgs, Värmlands, Örebro, Kopparbergs, Västernorrlands och

Norrbottens län.

A byrån n:r 2 handläggas öfriga till jordbruksafdelningen hörande

ärenden.

Mellan skogsafdelningens tre byråer (n:is 3—5) äro ärendena fördelade

på följande sätt:

å byrån n:r 5 handläggas frågor angående förvaltnings- och utgiftsförslag,

utgiftsstater samt kassaredogörelser och kvartalsräkningar, anmärkningsmål,

frågor angående disposition af skogsmedel från ecklesiastika

och civila boställen, husröteersättning vid statens utarrenderade egendomar,

skogsstatens boställen, aflöningar och ersättningar för förrättningar

samt med nämnda ärenden sammanhängande besvärsmål;

byrån n:r 3 handlägger skogsafdelningens allmänna mål, d. v. s.

dem, som röra skogsafdelningen i dess helhet, äfvensom skogsärenden

från de norrländska länen samt Kopparbergs och Värmlands län, i den

mån dessa mål och ärenden ej inbegripas i hvad som tillhör byrån n:r 5,

och därjämte frågor om skogsläroverken och skogsingenjörernas verksamhet

samt jaktmål;

å byrån n:r 4 handläggas skogsärenden från rikets öfriga län, i

den mån de ej tillhöra byrån n:r 5.

Beträffande särskildt ärenden angående tjänstledighet, förordnanden

och afsked för skogsstatens tjänstepersonal handläggas dylika ärenden

å byrån n:r 3, om tjänsteinnehafvaren i fråga har sin verksamhet inom

något af de län, som höra till denna byrås verksamhetsområde, men

eljest å byrån n:r 4.

Till ledning för bedömandet af omfattningen af de göromål, som

åligga de särskilda funktionärerna inom styrelsen, torde jag få af de

föreskrifter, som jämlikt den förut omnämnda nådiga skrifvelsen den 10

november 1882 tjäna styrelsen till efterrättelse, här meddela följande.

Bih. till Bilcsd. Prat. 1908. 1 Sami. 1 Åfd. 29 Häft. 3

Göromälcm

fördelning

mellan

byråerna.

Fördelning

af görotnålcn

mellan

''personalen.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd Proposition No 39.

Generaldirektören äger att allena besluta i alla hos styrelsen förekommande

ärenden, fördela göromålen emellan ledamöterna och fastställa

verkets arbetsordning samt bör noga tillse, att styrelsens tjänstemän

med noggrannhet och drift fullgöra sina skyldigheter.

Ledamöterna åligger att bereda och föredraga de ärenden, b vilka

de, hvar för sin afdelning, hafva att handlägga, att i såväl dessa som

öfriga ärenden, vid livilkas handläggning de äro närvarande, uttala sin

mening och, om beslutet blifver därifrån afvikande, låta anteckna densamma

till protokollet, att ansvara, en hvar, därför att styrelsens beslut

i de af honom handlagda ärenden varda med noggrannhet och skyndsamhet

expedierade, att i öfrig! verkställa de åtgärder, som enligt fastställd

arbetsordning kunna tillkomma en hvar af dem särskildt, samt

att hafva närmaste tillsynen öfver göromålen hvar inom sin byrå och

tillse, att de därstädes anställda tjänstemännen behörigen fullgöra sina

åligganden enligt arbetsordningen.

Vid föredragning inför genéraldirektören af vissa, särskildt angifna

ärenden skall, utom den ledamot, till hvilkens byrå ärendet hör,

minst en af de andra ledamöterna närvara och deltaga i öfver] ägg-ni ngen

till beslut. Ofriga ärenden afgör generaldirektören i närvaro af endast

föredragande ledamoten eller, där föredragningen sker af ombudsmannen

och fiskalen, den ledamot, till hvars byrå ärendet hör; generaldirektören

dock öppet lämnadt att, då han därtill finner skäl, tillkalla och inhämta

yttranden jämväl af eu eller flera bland styrelsens öfriga ledamöter.

Utan föregången föredragning inför generaldirektören må ledamot

genom remiss eller särskild skrifvelse infordra förklaringar, upplysningar

och yttranden, som finnas erforderliga för ärendes afgörande, samt till

granskning, anteckning och förvaring af vederbörande tjänsteman befordra

inkommande syneinstrument och handlingar, som äro af beskaffenhet att

icke föranleda till omedelbar åtgärd af styrelsen. Ledamot äger ock

meddela beslut i anledning af ansökningar att utbekomma handlingar i

afgjord a mål och angående rekvisitioner å ersättning från vederbörande

arrendatorer för skogsindelningskostnader, som blifvit af allmänna medel

förskjutna, samt i frågor om skogsingenjörernas verksamhet, om virkesutsyning

för mer än ett år i sänder åt innehafvare af kronohemman

och nybyggen i de norra länen, om utsyning och försäljning från allmänna

hemman och boställen af extra aftorkning, som vid skogshushållningsplans

uppgörande ansetts böra äga rum, om ståndskogslikvid

i följd af laga skifte å dylika egendomar, äfvensom angående verkställighetsåtgärder

i anledning af andra vid indelnings förrättning meddelade

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 39.

bestämmelser, som inverka på skogshushållningen; dock att, där omständigheter

förekomma af beskaffenhet att påkalla anmälan inför styrelsen,

sådan anmälan genast bör ske.

Anmärkningsmål må, där generaldirektören är af öfriga ämbetsgöromål

hindrad att i deras handläggning deltaga, afgöras af den ledamot,

till hvars byrå målet hör, och en annan ledamot. Blifva dessa icke

om beslutet ense, skall ytterligare en ledamot i målets behandling deltaga

och. den mening anses såsom styrelsens beslut, därom två ledamöter

förena sig. Stanna alla tre ledamöterna i olika meningar, skall målet

föredragas inför generaldirektören.

Generaldirektören bör, när han så nödigt finner och hans öfriga

ämbetsgöromål det medgifva, företaga ämbetsresor för att bereda stg

kännedom ej mindre om skogshushållningens, skogsundervisningens och

jaktväsendets tillstånd samt de utarrenderade egendomarnas vård än

ock om det sätt, hvarpå skogstjänstemän och domänintendenter uppfylla.

sina åligganden. Generaldirektören äger ock, när omständigheterna

därtill föranleda, uppdraga åt ledamot i styrelsen att i hans ställe företaga

dylika resor.

Under generaldirektörens ämbetsresor eller då han begagnar semester

eller då han eljest under kortare tid, som ej öfverstiger fjorton

dagai, äi förhindrad att förrätta sitt ämbete, åligger tillsynen öfver

ärendenas gång inom hvardera af styrelsens afdelningar den i tjänst

äldsta ledamoten a afdelningen, och afgöras ärendena då af styrelsens

ledamöter. Därvid fordras för besluts fattande, att minst två ledamöter

äio tillstädes, och att, då ärende förekommer af beskaffenhet att röra

båda afdelningarna gemensamt, en ledamot från hvardera afdelningen

deltager i åtgörande! Vissa ärenden äro dock undantagna från afgörande

i generaldirektörens frånvaro.

Tjänstemännen i första tjänstegraden åligger hufvudsakligen:

Notarie:

att biträda med beredning till föredragning af förekommande mål

och med anskaffande af erforderliga upplysningar;

att föra protokoll samt uppsätta utgående expeditioner i ärenden,

som tillhöra den ledamot, under hvilken han blifvit till tiänstcörinä?

indelad; J 8 ö

att kontrasignera och expediera utgående skrifvelse!'';

Revisor n:

att revidera till styrelsen inkommande räkenskaper, verkställa alla

utbetalningar för styrelsen och handhafva dess kassa samt, i den mån

sådant af honom påkallas, biträda med notariegöromål;

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition No 39.

Bokhållaren:

att föra styrelsens räkenskaper samt biträda med notariegöromål

och revision af räkenskaper;

Ombudsmannen och fishalen:

att enligt de närmare föreskrifter, styrelsen meddelar, bevaka och

utföra kronans rätt och talan i ärenden, som röra de under styrelsens

förvaltning ställda ] ordbruksegendomar och skogar, hvarvid, när sådan

talan ej af honom kan vid ämbetsverk och domstolar utom Stockholm

bevakas och utföras, han äger, för biträde därvid af ombud, begära

justitiekanslersämbetets eller Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvandes

åtgärd; och bör han meddela det tillförordnade kronoombudet de upplysningar

och underrättelser i afseende å bestyrkandet af kronans rätt,

som han är i tillfälle att lämna;

att efter erhållen remiss granska inkomna synehandlingar och, i

god tid före besvärstidens utgång, inför styrelsen föredraga desamma,

hvarvid han har att föreslå de åtgärder, han för bevakande af kronans

rätt och fördel finner med lag och författningar öfverensstämmande;

att granska inkomna redogörelser för hållna syner och för af

arrendatorerna ställda löftesskrifter eller aflämnade säkerhetshandlingar

och, när anmärkning därvid förekommer, anmäla sådant hos styrelsen;

att till styrelser) afgifva utlåtanden i ärenden, som för sådant ändamål

till honom remitterats; samt

att upprätta förslag till skogsafverkningskontrakt och i öfrigt

tillhandagå med det biträde i frågor af juridisk art, som af honom

påfordras;

Begistratorn och aktuarien:

att föra styrelsens diarium och särskilda rotlar för ledamöterna;

att mottaga inkommande handlingar, utfärda diariebevk och meddela

afskrifter eller utdrag af de i registrators- och aktuariekontoret

förvarade handlingar samt ombesörja kopiering af därstädes befintliga

kartor;

att föra verkets arrendeliggare äfvensom matrikel öfver styrelsens,

skogsstatens och skogsläroverkens personal samt varda styrelsens arkiv,

att före den 15 januari hvarje år till styrelsen aflämna sådana

förteckningar öfver utarrenderade kronoegendomar, som enligt nådiga

blefven den 20 februari 1880 och den 17 mars 1882 skola till Kungl.

Maj it öfverlämnas, för att komma Riksdagens statsutskott till hända,

att inom medlet af februari månad hvarje år till styrelsen aflämna

förteckningar å de under nästföregående år skedda förändringar i

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 39.

arrendeinkomsterna af kronans utarrenderade egendomar och å antagna

köpeanbud å kronoegendomar; samt

att ombesörja verkställigheten af styrelsens beslut angående dess

ekonomiska angelägenheter.

I öfrigt har en hvar af tjänstemännen att i afseende å tjänstgöringen

ställa sig till efterrättelse den arbetsordning, som för styrelsen

utfärdas, jämte de föreskrifter, som eljest kunna meddelas honom af

styrelsen eller vederbörande förmän.

I sitt förenämnda betänkande har löneregleringskommittén, be- Lönereglerings.

träffande först frågan rörande omfattningen af styrelsens ämbetsverksamhet,

förklarat sig för sin del icke hafva någon anledning till tvekan

om lämpligheten af att, efter den erfarenhet, som vunnits under de

efter domänstyrelsens inrättande förflutna åren, bibehålla styrelsen vid

det åt densamma gifna verksamhetsområdet. Styrelsens båda afdelningar

syntes vara i så pass stort behof af hvarandras biträde, att någon

utbrytning från styrelsen af en eller annan del af dess förvaltningsobjekt

ej syntes böra ifrågasättas.

Däremot hade för kommittén uppställt sig den frågan, .huruvida

ej styrelsens fördelning i en särskild jordbruks- och en särskild skogsafdelning

borde upphöra. Så vidt kommittén kunnat finna, hade denna

fördelning numera egentligen ej någon annan grund än den historiska.

Dess upphäfvande skulle däremot, enligt kommitténs öfvertygelse, i

flera hänseenden vara till gagn.

Enligt gällande föreskrifter ägde domänstyrelsens chef att fördela

göromålen mellan ledamöterna. Denna chefens befogenhet, hvilken, om

än med vissa i instruktion gifna allmänna begränsningar, syntes böra

bibehållas, torde emellertid ej innefatta rätt för chefen att rubba den

historiskt gifna skillnaden mellan jordbruks- och skogsafdelningarna

genom öfverflyttande från den ena till den andra afdelningen af någon

grupp utaf ärenden. Detta förhållande föranledde i sin mån svårigheter

i afseende å en rättvis fördelning af arbetet mellan styrelsens

särskilda byråer.

Kommittén har i detta hänseende särskildt framhållit, att göromålen

å skogsafdelningen hittills alltjämt ökats och att någon ändring

därutinnan ej torde vara att förvänta. Med hänsyn till såväl den fortgående

ökningen af de skogar, med Indika styrelsen hade att taga

befattning, som de växande anspråken på intensitet i deras skötsel, torde

man, i stort sedt, få räkna med en oafbruten stegring i göromålen hos

den del af styrelsen, som hade skogsförvaltningen om hand.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 39.

Hvad åter jordbruksafdelningen anginge, hade visserligen — så

vidt af styrelsens arbetsredogörelser kunde bedömas — trots den nedgång

i antalet under afdelningens förvaltning ställda egendomar, som

ägt rum under de år, domänstyrelsen varit i verksamhet, någon minskning

i göromålen ej försports. Det torde dock ej vara tvifvel underkastadt,

att, om statsmakterna fullföljde den politik, de sedan många år

bedrifvit i fråga om jordbruksdomänernas disposition, göromålen å

afdelningen komme att minskas, ehuru ännu ej så skett.

Om förhållandena utvecklade sig, på sätt nyss angifvits, kunde

det emellertid med den nuvarande indelningen i afdelningar lätt inträffa,

att göromålen å vissa af styrelsens byråer blefve betydligt mera kräfvande

än å andra. Ur denna synpunkt måste det anses såsom en fördel,

om sättet för göromålens fördelning mellan byråerna ej vidare med

nödvändighet blefve beroende på åtskillnaden mellan en särskild jordbruks-

och en särskild skogsafdelning.

Äfven ur andra synpunkter har kommittén ansett önskvärdt, att

styrelsens fördelning i nämnda båda afdelningar upphörde. Det torde,

anför kommittén, med fog kunna sägas, att det ej vore ur vägen, om

vid afgörande af åtskilliga utaf de ärenden, som för närvarande handlades

å skogsafdelningen, den juridiska fackkunskapen finge göra sig

gällande mera än nu vore fallet, äfven om vid mer invecklade juridiska

spörsmål styrelsens ombudsman och fiskal i regel tillfrågades samt i

särskilda fall byråcheferna å jordbruksafdelningen eller någon af dem,

men det funnes skäl antaga, att, om fördelningen i afdelningar upphörde,

samverkan mellan de olika byråerna skulle blifva lifligare och

göromålen lättare kunna fördelas så, att hvarje byråchef finge, såvidt

möjligt, föredraga de ärenden, för hvilkas sakkunniga behandling lian

ägde de största förutsättningarna.

Därjämte har det synts kommittén vara i hög grad önskvärdt, att

inom styrelsen bereddes plats för en i jordbruksfrågor hemmastadd

ledamot.

I sådant afseende har kommittén erinrat, hurusom sakkunskapen

i jordbruksfrågor fanns företrädd i kammarkollegii domänafdelning. Då

domänstyrelsen inrättades, syntes man hafva ansett, att för denna sakkunskap

vore tillräckligt sörjdt, om för densamma funnes en representant

i styrelsens chef. Men om man också på den tiden ansett sig kunna

ställa den fordran på chefen för domänstyrelsen, att han skulle vara

sakkunnig både i jordbruks- och i skogsfrågor, torde en dylik fordran

nu ej kunna vidhållas. Statens skogsförvaltning hade blifvit en

så omfattande och viktig affär, att vid besättande af ifrågavarande

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 39. 23

chefsplats utan tvifvel måste främst göra sig gällande den synpunkten

att vederbörande vore lämplig förestå och leda denna affär. Om personen

i fråga därjämte hade någon större erfarenhet i jordbruksfrågor

måste däremot anses vara af jämförelsevis mindre betydelse.

Kommittén har dock ej ansett, att domänstyrelsens behof af arbetskrafter

för den omfattande och ansvarsfulla förvaltning, densamma hade

om hand, vore, hvad föredragandena anginge, tillräckligt tillgodosedt

allenast därigenom att skillnaden emellan de särskilda jordbruks- och

skogsafdelningarna upphäfdes, samt att en af de nuvarande byråchefsbefattningarna

besattes med eu i jordbruksfrågor erfaren person. Det

på domänstyrelsen ^vilande arbetet vore nämligen af den omfattninoatt

kommittén funnit det böra ifrågasättas, om ej för ett tillfredsställande

utförande af foredragmngsarbetet inrättandet af ytterligare en byråchefsbefattnmg

vore erforderligt.

I detta afseende har kommittén lämnat en öfversikt öfver omfattningen

af nämnda arbete å de särskilda byråerna år 1900, utvisande

att detta år afgjorts följande antal ärenden:

å första byrån

andra

tredje

femte

1,143

872

2,559

1,849

1,720.

, Hvad då först anginge arbetsmängden å tredje byrån, har kommittén

framhållit, att denna arbetsmängd påtagligen vore alltför stor

| in synnerhet da man måste kräfva af byråns chef en noggrann

lokalkännedom beträffande såväl skogarna och deras afsättningsmöjligheter

som den förvaltande personalen.

Äfven fjärde byråns arbetsmängd vore enligt kommitténs åsikt

for stor, särskildt med hänsyn därtill, att byråchefen å denna byrå vore

mycket anlitad vid. behandling inom jordbruksafdelningen af frågor

angående utarrendering och försäljning af jordbruksdomäner samt både

ett mycket, drygt arbete med ärendena om disposition af skogsafkastning

a ecklesiastika boställen äfvensom med frågor om inköp af mark för sko ö

Vfi KP.Tl fi T*cJ lrn vnrv

gå
-

va send ets räkning.

r Hvad den femte eller den kamerala byrån beträffade, vore visser
ligen

äfven det denna byrå tillhörande arbetet betydande, men arbetets

beskaffenhet och de särskilda kvalifikationer, det kräfde, torde nödvändiggöra,

. att denna byrå bibehölles vid dess nuvarande omfattning.

Då ej heller någon minskning i jordbruksafdelningens göromål

ännu forsports, om ock en dylik under vissa förutsättningar kunde

s. 24 Kontrollera mot PDF

Ombudsmannen

och

Jit kulen.

24 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 39.

vara att förvänta, syntes tills vidare något tillskott ej böra äga rum i

denna afdelnings arbetsmängd. * .

På grund af hvad sålunda anförts, har kommittén ansett, att

ytterligare en byråchef borde i domänstyrelsen anställas. Enligt kommitténs

förslag skulle alltså i domänstyrelsen komma att finnas sex

l,yr''^Kommittén har i anslutning till sina sålunda framlagda förslag

uppgjort förslag till fördelning mellan de särskilda byråerna af de på

styrelsens behandling ankommande ärendena, afseende, bland annat, att

en särskild byrå borde inrättas för de tre nordligaste skogsdistrikten.

Med denna fördelning har kommittén ansett, att de särskilda byraerna

borde kunna medhinna de uppgifter, som ålades dem.

I fråo-a om öfriga ordinarie tjänstemän i domänstyrelsen, hvilka,

såsom förut nämnts, samtliga tillhöra första lönegraden, har kommittén

framhållit, att bland dessa ombudsmannen och fiskalen innehade den

utan gensägelse viktigaste och mest kräfvande befattningen. Det aiage

honom, bland annat, att tillhandagå med det biträde i frågor af j uridisk

art, som af honom påfordrades, och detta åliggande hade, särskilt med

den utveckling skogsväsendet erhållit, fått en allt mera vidsträckt be
Under

de senare åren hade statens skogsförvaltmng kommit i allt

lifligare förbindelse med enskilda och vid de uppgörelser, som därvid

ägde rum, hade ombudsmannens biträde såsom kronans jurist fatt afft

större användning. , ,

På det hela taget hade det blifvit allt mera vanligt, att ombudsmannens

biträde på ett eller annat sätt påkallades i de mera invecklade

spörsmål, som förekomme å skogsafdelnmgen. Någon mera betydande

inskränkning i hans anlitande i detta afseende syntes, ej vara att förvänta,

äfven om, såsom kommittén förutsatt, en lifligare samverkan

komme att äga rum mellan jordbruks- och skogsbyråerna.

Kommittén har uppgjort följande sammanställning angående beskaffenheten

och omfattningen af ombudsmannens göromål vissa angitna ar:

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 39. 25

1883

1888

1893

1898

1903

1904

1905

1906

Handlagda ärenden.

Syneklander .......................................

51

82

53

36

44

40

32

35

Jordatvister ......................................

5

1

3

6

16

21

27

20

Andra rättegångsärenden ....................

24

55

BO

41

56

43

45

57

Summa riittegångsärenden

*

80

138

106

83

116

104

104

112

Syner, som af fiskalen granskats och där- efter direkt föredragits .....................

340

664

222

230

212

229

175

214

Ärenden angående utskylder ...............

2

3

15

30

32

31

22

34

Ofriga ärenden....................................

148

104

124

119

147

190

302

326

Aflåtna expeditioner.

Memorial ..........................................

122

135

138

148

172

215

278

293

Skrivelser..........................................

in

128

113

91

135

118

142

138

I ett särskild! afseende har kommittén påpekat, att det vore gagneligt,

om ombudsmannens biträde anlitades i större utsträckning än hittills

ägt rum. Kommittén anser det nämligen önskvärd!, att, innan ett aftal

om inköp al'' skogsmark för statens räkning ingås, behörig granskningägnas

åt säljarens åtkomstbandlingar och att denna granskning verkställes

af domänstyrelsens ombudsman, innan framställning i ämnet

göres hos Kungl. Maj:t.

Enligt kommitténs åsikt läge det mycket stor vikt uppå, att till

ombudsman och fiskal hos domänstyrelsen förvärfva en väl kvalificerad

person. Arten och omfattningen af de göromål, som vore eller borde

vara med denna befattning förenade, vore emellertid sådana, att det

måste anses med svårigheter förenadt för styrelsen att vid befattningen,

för dess effektiva skötande under en längre följd af år, fästa och bibehålla

en fullt kvalificerad person, så länge aflöningsförmånerna ej vore

högre än de, som tillkomma tjänstemän af första normalgraden.

Kommittén har därför ansett sig böra förorda, att ombudsmansoch

fiskalstjänsten hos domänstyrelsen måtte uppföras i andra lönegraden.

Såsom förut nämnts, äro utom ombudsmannen och fiskalen hos

styrelsen anställda sju ordinarie tjänstemän i första lönegraden, hvar]ämte lönegraden.

sedan 1906 års ingång å extra stat funnits uppförda aflöningar, motsvarande

begynnelseaflöningen för tjänstemän i första lönegraden, till

ytterligare tre tjänstemän (notarier) å styrelsens skogsafdelning.

Af de förenämnda sju ordinarie tjänstemännen är en anställd såsom

Bih. till Riksd. Prat. 1908■ 1 Sami. 1 Afd. 29 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 39.

registrator och aktuarie, fyra såsom notarier, en å hvarje af byråerna

n:r i—4^ en såsom bokhållare och en såsom revisor, de bägge sistnämnda

med tjänstgöring å byrån n:r 5 eller kameralbyrån. A denna byrå tjänstgör

därjämte såsom notarie en af de tre tjänstemännen på extra stat,

medan de båda andra, i enahanda egenskap, biträda eu å hvarje af

skogsafdelningens öfriga två byråer.

Enligt kommitténs förslag skulle, som nämndt, domänstyrelsen uppdelas

på sex byråer, däraf två afsedda hufvudsakligen för ärenden, hvilka

tillhöra den nuvarande jordbruksafdelningen, ehuru med ändrad fördelning

af göromålen, en byrå afsedd för enahanda uppgifter som den

nuvarande kameralbyrån och tre byråer, i stället lör nu två, för de

skogsafdelningen i öfrigt tillhörande ärenden.

Vid pröfning, hvilka, tjänstemän i första lönegraden kunde vara

behöfliga för styrelsen med denna förändrade organisation, har kommittén

ansett såsom hittills höra anställas för styrelsen i dess helhet en

registrator och aktuarie samt å hvardera af de två byråer, som skulle

handhafva de nu till jordbruksafdelningen hörande ärenden, en notarie.

Och vid en uppdelning på tre byråer af de skogsärenden, som nu tillhöra

tredje och fjärde byråerna, har det synts kommittén, att äfven

för hvar och en af dessa tre byråer borde vara till fyllest med en ordinarie

notarie.

Beträffande därefter kameralbyrån, anser kommittén, att såsom för

närvarande å densamma borde finnas anställd en bokhållare, men med

afseende därå, att de göromål, som åligga revisorn, under den tid,

styrelsen varit i verksamhet, vunnit en väsentligt ökad omfattning samt

med hänsyn till den synnerliga vikten däraf, att skogsräkenskaperna

inom domänstyrelsen underkastades en grundlig och effektiv granskning,

har kommittén ansett, att i stället för nu tjänstgörande en revisor och

en extra notarie borde å denna byrå anställas två revisorer. Dessa borde

då, jämte nämnda granskning och besörjande af de å styrelsens revisor i

denna hans egenskap i öfrigt nu hvilande åligganden, äfven hinna bestrida

åtminstone det mesta af de å byrån förekommande notariegöromål,

så att, i synnerhet om ej blott revisorerna utan äfven bokhållaren

pålades att biträda med notariegöromål, för sådana göromål icke skulle

behöfva anställas någon särskild ordinarie tjänsteman.

Med tillämpning af hvad nu anförts har kommittén föreslagit, att

hos domänstyrelsen måtte anställas nio ordinarie tjänstemän af första

lönegraden.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 39.

Under erinran, att inom skogsstyrelsen under de senare åren af

dess verksamhet varit anställd en särskild statistiker, men att någon

motsvarande befattning ej uppfördes i staten för domänstyrelsen, har

styrelsen i underdånig skrifvelse den 23 november 1906 hos Kungl.

Maj: t gjort framställning om särskild! anslag för utförande af statistiskt

arbete inom densamma och i sådant hänseende föreslagit anställande på

extra stat af en förste aktuarie för ledning och öfvervakande af arbetet

äfvensom anvisande af medel för anställande af nödigt arbetsbiträde

med praktisk och vetenskaplig forstlig fackkunskap till statistikerns förfogande.

Beträffande denna framställning, som af Kungl. Maj:t den 30

januari 1907 remitterades till löneregleringskommittén, har kommittén

erinrat, att Kungl. Maj:t den 20 januari 1905 tillsatt en särskild kommitté

med uppdrag att verkställa utredning och afgifva förslag, huru

inom rikets officiella statistik största möjliga enhet och planmässighet

äfvensom ökad skyndsamhet i publikationen måtte kunna åstadkommas.

Vid sådant förhållande har löneregleringskommittén ansett, att det

vore skäl att afvakta den sålunda tillsatta statistiska kommitténs utredning

och förslag i fråga om ordnandet af rikets officiella statistik, innan

till vidare pröfning företoges frågan om anställande af särskild tjänsteman

inom domänstyrelsen, vare sig på ordinarie eller extra stat, för

ledning och öfvervakande af det statistiska arbetet därstädes.

Hos domänstyrelsen finnas på ordinarie stat anställda en förste

och två andre vaktmästare. I fråga om dessa har löneregleringskommittén

anfört, att det visserligen blifvit ifrågasatt att öka den ordinarie

vaktmästarpersonalen med ytterligare en andra vaktmästarbefattning, men

att, då kommittén icke kunnat öfvertyga sig om nödvändigheten häraf,

kommittén ansett sig böra i sitt förslag upptaga allenast tre ordinarie

vaktmästare, en förste och två andre.

I afseende å sättet för ärendenas afgörande i chefens tillfälliga

frånvaro har kommittén hemställt om viss ändring i den nu gällande

ordningen. Vidare har kommittén ifrågasatt utvidgad befogenhet för

byråcheferna samt uttalat önskvärdheten af, att större likformighet i behandlingen

af vissa frågor inom verket komme till stånd.

Då kommitténs förslag i förevarande afseende emellertid innebär

åtgärder, b vilka s genomförande kan ske utan Riksdagens medverkan,

anser jag mig för närvarande icke böra i allmänhet i vidare män inlåta

Statistiker.

Vaktbetjänte.

Förenklingar i

formerna för

ärendenas afgörande.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Sättet för

ärendens afgörande

vid

chefens tillfälliga

frånvaro.

28 Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 39.

mig på en redogörelse för desamma. Emellertid vill jag redan nu

framhålla, att kommitténs ifrågavarande förslag synas mig beaktansvärda

samt att de vid behandlingen af frågan om ny instruktion och

arbetsordning för domänstyrelsen höra göras till föremål för noggrann

pröfning och, så långt de kunna finnas motsvara behofvet och lämpa

sig för ändamålet, blifva genomförda.

I ett afseende torde jag dock, med hänsyn till hvad jag längre

fram kommer att anföra, höra något vidlyftigare beröra kommitténs

ifrågavarande förslag, nämligen såvidt angår ärendenas afgörande i chefens

tillfälliga frånvaro.

Kommittén har i detta hänseende anfört följande.

Rörande ärendens afgörande i chefens tillfälliga frånvaro uti ämbetsverk,

där chefen, vare sig fullständigt eller delvis, ensam hade beslutanderätten

i ärenden, uti hvilkas pröfning han deltoge, växlade föreskrifterna

i allmänhet mellan två hufvudtyper, i ty att inom vissa ämbetsverk

de ärenden, i Indika chefen eljest beslutade och som kunde

afgöras i hans frånvaro, afgjordes kollektivt af vederbörande ledamöter,

under det i andra verk en af ledamöterna inträdde i utöfningen af chefens

åligganden med eller utan vissa begränsningar.

Domänstyrelsen tillhörde den förstnämnda af dessa båda hufvudtyper.

I kommitténs betänkanden angående kammarkollegium och statskontoret

hade för dessa ämbetsverk förordats den anordning, att i chefens

frånvaro äldste tjänstgörande ledamoten skulle inträda i utöfningen af

chefens åligganden. Föreskrifter i nämnda hänseende hade ock meddelats

i den nya instruktion, som den 18 oktober 1907 utfärdats för statskontoret.

Enahanda anordning ansåge kommittén böra komma i tillämpning

inom domänstyrelsen, där chefen ju hade sig ålagdt att företaga inspektionsresor,

när han så funne nödigt och hans öfriga ämbetsgöromål det

medgåfve. Genom att föreskrifva, att den äldste tjänstgörande ledamoten

skulle inträda i utöfningen af chefsbefattningen, vunnes, förutom undvikandet

af den mera tidkräfvande kollegiala formen, dels att de till

chefsämbetet hörande kontrollerande och öfvervakande åliggandena kunde

på effektivt sätt uppehållas, dels ock att en af styrelsens ledamöter finge

särskild anledning att sätta sig in i styrelsens ämbetsgöromål i allmänhet,

hvilket utan tvifvel komme att lända till större trygghet för bevarandet

af nödig kontinuitet vid ärendenas behandling.

Kommittén, som förutsatte att, därest, af annan anledning än semester

eller tjänsteresor, utöfver fjorton dagar för styrelsens chef in
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 39.

träffade hinder att utöfva ämbetet, ansökning om ledighet skulle göras

hos Kungl. Maj:t, hemställde alltså, att i domänstyrelsens blifvande instruktion

måtte meddelas föreskrift därom, att under generaldirektörens

tjänsteresor eller då han åtnjöte semester eller eljest under kortare tid,

som icke öfverstege fjorton dagar, vore förhindrad att sitt ämbete förrätta,

äldste tjänstgörande byråchefen skulle, därest icke annorlunda af

Kungl. Magt förordnades, inträda i utöfningen af generaldirektörens

åligganden.

Vid behandlingen af frågan om de aflöningsförmåner å stat, som

borde tillkomma den ordinarie personalen vid domänstyrelsen, har kommittén

i sådant hänseende först redogjort för sin uppfattning beträffande

aflöningen åt verkets chef.

Under erinran, hurusom vid 1907 års riksdag, på förslag af

Kungl. Maj:t, aflöningen för generaldirektören i statskontoret och för

generalkrigskommissarien bestämts till 11,000 kronor, däraf lön 7,000

kronor, tjänstgöringspenningar 3,000 kronor och ortstillägg 1,000 kronor,

har kommittén anfört, att med den uppfattning, kommittén erhållit angående

domänstyrelsens verksamhet och de kraf, som borde ställas på

dess chef, kommittén emellertid ansett en aflöning af 11,000 kronor ej

vara till fyllest för denne.

Uppgiften att förvalta och göra fruktbringande så stora kapital,

som dem kronan ägde i sina skogar och jordbruksdomäner, vore nämligen

så stor och maktpåliggande, att den nyssnämnda aflöningen syntes

kommittén för låg för den, hvilken denna uppgift förnämligast ålåge.

Särskild! inom skogsförvaltningen kunde felgrepp eller brist på omtanke

medföra mycket betydande ekonomiska förluster ej blott för tillfället

utan äfven för en lång framtid. En vaken uppsikt öfver förvaltningen

i alla dess grenar, förenad med omsikt och duglighet, kunde däremot

bereda det allmänna en vinst, i förhållande till hvilken en jämförelsevis

betydande aflöning till domänstyrelsens chef ej spelade någon roll.

Med hänsyn till dessa förhållanden och med afseende jämväl å de

höga aflöningsbelopp, som inom den privata affärsverksamheten numera

utginge till personer med de kvalifikationer, på hvilka man härvidlag

gjorde anspråk, har kommittén ansett sig böra föreslå, att chefen för

domänstyrelsen måtte erhålla en aflöning af 15,000 kronor, hvilket belopp,

med beaktande af den indelning i aflöningstitlar, som för statskontoret

och arméförvaltningens civila personal godkänts vid 1907 års

riksdag, skulle kunna fördelas sålunda:

Aflöning sförmåner

för

den ordinarie

personalen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

BO

Kungl, Maj:ts Nåd. Proposition N:o 39.

lön 9,000 kronor, tjänstgöringspenningar 4,500 kronor och ortstillägg

1,500 kronor.

Beträffande samtliga öfriga af kommittén föreslagna tjänster, har

kommittén hemställt, att aflöningarna måtte bestämmas i likhet med

hvad som vid 1907 års riksdag medgifvits motsvarande befattningar i

statskontoret och arméförvaltningen, nämligen:

för tjänsteman i tredje lönegraden lön 5,000 kronor, tjänstgöringspenningar

2,500 kronor och ortstillägg 600 kronor eller tillhopa 8,100

kronor, hvartill skulle kunna komma ett ålderstillägg till lönen efter 5

år med 600 kronor;

för tjänsteman i andra lönegraden lön 3,600 kronor, tjänstgöringspenningar''

1,800 kronor, ortstillägg 400 kronor, tillhopa 5,800 kronor,

hvartill skulle kunna komma två ålderstillägg till lönen, hvartdera å

500 kronor, efter respektive 5 och 10 år;

för tjänsteman i första lönegraden lön 2,200 kronor, tjänstgöringspenningar

1,500 kronor, ortstillägg 300 kronor, tillhopa 4,000 kronor,

hvartill skulle kunna komma tre ålderstillägg till lönen, hvart och ett

å 500 kronor, efter respektive 5, 10 och 15 år;

för förste vaktmästare lön 900 kronor, tjänstgöringspenningar 450

kronor, ortstillägg 150 kronor, tillhopa 1,500 kronor; samt

för andre''vaktmästare lön 700 kronor, tjänstgöringspenningar 350

kronor, ortstillägg 150 kronor, tillhopa 1,200 kronor, hvartill efter 5

år skulle kunna komma ett ålderstillägg till lönen af 100 kronor.

Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjöte fri bostad samt bränsle,

skulle, så länge denna förmån kvarstode, ortstillägg ej utgå till honom

äfvensom å lönen afdragas 100 kronor årligen.

Anmärknings- Enligt förenämnda nådiga skrifvelse den 10 november 1882, an
vilorernam.

m" gående förvaltningen af kronans domäner, är af Kungl. Maj:t förordnadt,

att, när i följd af anmärkning, gjord inom domänstyrelsen emot styrelsen

underlydande redogörare, medel inflyta till statsverket, anmärkningsarfvode

må till anmärkningsförfattaren utgå med femton procent af det

influtna beloppet.

Med erinran, att kommittén uti sitt den 18 juni 1904 angående

kammarrätten afgifna betänkande uttalat, att kommittén funnit rätten

för vederbörande granskare att åtnjuta anmärkningsarfvode böra, såsom

tjänande ett maktpåliggande statsintresse, fortfarande kvarstå, men att

det synts kommittén, som om detta arfvode skäligen borde i någon mån

begränsas, då fråga vore om större belopp, har kommittén vidare anfört,

att, jämväl hvad domänstyrelsen anginge, enligt kommitténs åsikt en

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 39.

dylik begränsning borde äga rum; och bär kommittén hemställt, att i

fråga om medel, som inflöte till statsverket i följd af anmärkning,

gjord inom domänstyrelsen emot densamma underlydande redogörare,

den vederbörande tjänsteman i styrelsen tillkommande rätt till anmärkningsarfvode

måtte begränsas på samma sätt, som bestämts i enlighet

med gällande instruktioner för generalpoststyrelsen den 31 december

1902 och för telegrafstyrelsen den 11 oktober 1907 samt nådiga kungörelsen

den 31 december 1897 angående tilläggsbestämmelser till aflöningsreglementet

för tjänstemän och betjänte vid statens järnvägar,

eller så att dylikt arfvode skulle utgå med femton procent å det anmärkta

beloppet, därest detta icke öfverstege 500 kronor, samt med tio procent

å högre belopp, dock att för belopp mellan 500 och 750 kronor arfvodet

skulle utgå med femton procent å 500 kronor.

I afseende å dessa bestämmelser har kommittén slutligen erinrat,

att, enligt hvad kommittén inhämtat, de för ofvanberörda kommunikationsverk

meddelade bestämmelser blifvit i så måtto föremål för olika

tolkning, att bestämmelsen rörande anmärkningsarfvodets storlek för

belopp mellan 500 och 750 kronor uppfattats dels så, att i dylikt arfvode

skulle utgå femton procent å 500 kronor och tio procent å återstoden

af ifrågavarande belopp, dels ock så, att för hvilket som helst belopp

mellan 500 och 750 kronor anmärkningsarfvodet skulle utgå med femton

procent å 500 kronor, d. v. s. med 75 kronor, och att för sin del kommittén

ansett att, om hänsyn toges till syftet med ifrågavarande bestämmelse,

det måste antagas, att den senare uppfattningen vore den

rätta.

I anslutning till de beslut, som af senast församlade Riks- F°mlsäUnin<?

dag fattats ifråga om ny aflöningsstat för statskontoret och angående afiön^IZ

organisation af arméns centrala förvaltningsmyndighet, har kommittén tenvidare

hemställt, att såsom förutsättning för den blifvande nya aflöningsstaten

måtte uppställas, att samtliga ordinarie tjänstinnehafvare

skulle, i den mån ej undantag ansåges böra stadgas eller för särskilda

fall efter pröfning medgifvas, vara å tjänsterummet tillstädes minst 6

timmar hvarje söckendag.

Slutligen har kommittén ansett vid den blifvande nya staten för Apmmgsdomänstyrelsen

böra i alla tillämpliga hänseenden fästas enahanda viakor
aflöningsvillkor,

som vid 1907 års riksdag antagits för statskontoret,

och framställt förslag i öfverensstämmelse därmed.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Anslag till

vikariatsers

tutning, ärfvaden

för byggnadsplaners

granskning, åt

amanuenser

och extra biträden

in. m.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 39.

Såsom ofvan meddelats, finnes i domänstyrelsens stat nppfördt ett

anslå»’ å 22,300 kronor till vikariatsersättning, arfvoden för byggnadsplaners

granskning, åt amanuenser och extra biträden, renskrifhingsoch

tryckningskostnader, hvarförutom för hvardera af åren 1907 och 1908

på extra stat beviljats ett anslag å 8,000 kronor för enahanda ändamål.

Hos domänstyrelsen finnas, såsom jag redan nämnt, för närvarande

anställda nio amanuenser. Af dessa tjänstgöra eu å hvarje af jordbruksafdelningens

två byråer och den kamerala byrån, två å hvardera

af de två öfriga bvråerna, en hos ombudsmannen samt en hos registratorn.

1 årligt arfvode åtnjuta de fem amanuenserna å skogsafdelnmgen

2,000 kronor hvar, amanuensen hos registratorn 1,800 kronor samt de

öfriga amanuenserna 1,500 kronor hvar.

Af amanuenserna har i regel endast den hos registratorn anställde

åtnjutit extra ersättning i form af gratifikation. Denna gratifikation

har under de senaste åren utgått med 900 kronor om året.

Enligt hvad kommittén meddelat, har från domänstyrelsens sida

uttalats önskvärdheten af att anslaget till arfvoden åt amanuenser och

extra biträden in. in. blefve så tilltaget, att hos styrelsen kunde anställas,

förutom de nio nuvarande amanuenserna, ytterligare tre forstligt

bildade amanuenser; och har beträffande storleken af aifvodena fn

dylika amanuenser framhållits, att det visat sig förenadt med allt störie

svårigheter att vid amanuenstjänstgöringen i styrelsen fästa . för det

praktiska skogsyrket utbildade personer. I den praktiska utöfningen åt

sitt yrke vunne nämligen dessa en bättre utkomst och ett för de flesta

mera tilltalande arbete. De forstligt bildade amanuenserna badö. ock

i allmänhet ej tillfälle att i hufvudstaden genom annat arbete förvärfva

bidrag till sitt uppehälle.

Hvad den hos registratorn anställde amanuensen angår, aro, enligt

hvad kommittén vidare meddelat, göromålen mellan denne och registratorn

så fördelade, att registratorn jämte ett kvinnligt biträde uppehåller

registratorsgöromålen å skogsafdelningen, medan amanuensen likaledes

med ett kvinnligt biträde bestrider enahanda göromål å jordbruksafdelningen.

Det hade framhållits från domänstyrelsens _ sida, att de

göromål, som ålåge sistnämnda amanuens, kunde tillfullo likställas med

en ordinarie tjänstemans, och att fördenskull för denna befattning

hvars nuvarande innehafvare varit anställd i styrelsens tjänst undei

hela den tid, styrelsen varit i verksamhet och dessförinnan haft anställning''

i kammarkollegii domänafdelning borde beredas, aflöningsförmåner,

väsentligt öfverstigande dem, som i allmänhet utginge till amanuenser

i de centrala ämbetsverken.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 39.

I fråga om behofvet af extra arbetskrafter i domänstyrelsen har

kommittén, under förutsättning af bifall till den af kommittén föreslagna

omorganisationen och med hänsyn jämväl till den likaledes föreslagna

utsträckningen af arbetstiden för den ordinarie personalen, ansett sig

icke äga anledning tillstyrka någon ökning af det nuvarande antalet

amanuenser hos styrelsen.

Vidkommande frågan om amanuensarfvodenas belopp har kommittén

till en början erinrat, att den i sitt den 9 mars 1907 afgifna

betänkande rörande reglering af löneförhållanden m. m. vid skogsstaten

och de allmänna skogsläroverken uttalat, att arfvodet till revirassistent

i allmänhet borde böra utgöra minst 2,400 och högst 3,000 kronor för

är, hvartill borde komma reseersättning.

Vidare har kommittén erinrat, att kommittén i sitt den 7 november

1907 afgifna betänkande rörande reglering af löneförhållanden m. m.

vid landtmäteristyrelsen omförmält de skäl, på grund af hvilka det ansetts

påkalladt, att arfvode till amanuens i sistnämnda styrelse ej borde

sättas lägre än 2,400 kronor för år, äfvensom att kommittén i samma

betänkande fästat uppmärksamheten därå, att i skrifvelse till telegrafstyrelsen

den 16 februari 1903, angående grunderna för aflöningen till

den extra personalen vid telegrafverket, Kungl. Maj:t föreskrifvit, att

såsom aflöning till amanuens i allmänhet hos telegrafstyrelsen finge utbetalas

arfvode, i regel begynnande med 1,200 kronor, hvilket arfvode

finge, i den mån sådant pröfvades skäligt, förhöjas, dock icke utöfver

1.800 kronor för år, men att till sådan amanuens eller extra ordinarie

tjänsteman å telegrafstyrelsens linjebyrå, som vore anställd såsom biträdande

ingenjör, arfvode finge utgå med högst 2,800 kronor för år.

Enligt kommitténs öfvertygelse vore det fortfarande behöflig! jämväl

inom domänstyrelsen att bereda amanuenser med specialutbildning,

d. v. s. de forstligt utbildade amanuenserna, högre arfvodesförmåner

än amanuenser i allmänhet. Forstligt utbildade vore amanuenserna å

byråerna n:r 3 och 4, hvaremot för närvarande den å byrån n:r 5 eller

den kamerala byrån tjänstgörande amanuensen vore juridiskt bildad.

Man hade nämligen under en följd af år ej kunnat förvärfva någon

forstligt bildad person till amanuenstjänstgöring å sistnämnda byrå.

För de forstligt bildade amanuenserna i domänstyrelsen borde,

enligt kommitténs åsikt, arfvodena ej sättas lägre än 2,400 kronor för

år. Dessa arlvoden torde — likasom det blifvit föreslaget vid landtmäteristyrelsen

— efter någon viss tids tjänstgöring böra kunna höjas,

i den mån sådant pröfvades skäligt, dock icke utöfver 3,000 kronor för

Bih. till Riksd, Prof. 1908. 1 Samt. 1 Afd. 29 Höft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Skrifbiträ den.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 39.

år. Blefve arfvodena för de forstligt utbildade amanuenserna i domänstyrelsen

af den storlek, som sålunda ifrågasatts, torde emellertid både

kunna och böra å dessa befattningars innehafvare ställas den fordran,

att de åt det dagliga arbetet i styrelsen ägnade betydligt mera tid än

amanuenser i allmänhet. Kommittén hade ock i detta afseende inhämtat,

att det vore domänstyrelsens afsikt att af ifrågavarande amanuenser

kräfva en arbetstid af väsentligen samma mått som den ordinarie personalens.

Detta ansåge kommittén ock böra vara en betingelse för arfvodenas

bestämmande till nyss angifna belopp.

Hvad anginge den hos registratorn anställde amanuensen, som

öfvergått till domänstyrelsen från kammarkollegii domänafdelning och

alltsedan varit i domänstyrelsen tjänstgörande, borde naturligen, så länge

han fortfarande till styrelsens tillfredsställelse fullgjorde de honom anförtrodda

åligganden, hans aflöningsförmåner ej understiga deras nuvarande

belopp.

För öfriga amanuenser hos domänstyrelsen syntes arfvodena lämpligen

kunna beräknas till lägst 1,500 och högst 2,000 kronor.

Till arfvoden åt nio amanuenser hos domänstyrelsen har kommittén

i sin beräkning upptagit ett belopp af 21,600 kronor, och därutöfver

har till flitpenningar åt extra tjänstemän och extra vaktmästare

synts böra afses ett belopp af 4,000 kronor.

Beträffande härefter öfriga hos domänstyrelsen anställda extra

biträden har kommittén anfört, bland annat, följande.

Sedan Riksdagen i skrifvelse den 23 maj 1906 anhållit, att Kungl.

Maj:t täcktes låta verkställa utredning, huruvida och i hvad mån personer,

som vore hos statens ämbetsverk och myndigheter på ett stadigvarande

sätt sysselsatta med skrifgöromål och dylika sysslor, kunde

erhålla någon fastare anställning, äfvensom för Riksdagen framlägga

det förslag, hvartill denna utredning kunde föranleda, hade, bland andra

myndigheter, äfven domänstyrelsen den 12 oktober 1906 afgifvit infordradt

utlåtande, däri styrelsen upplyst, att hos styrelsen vore anställda

nio kvinnliga biträden, som förrättade sådant arbete, som afsåga

i Riksdagens skrifvelse. Af förenämnda biträden vore sex sysselsatta

med renskrifningsarbeten, kollationering m. in., en med kartritning

och dylikt å skogsafdelningen samt två å styrelsens registratorskontor.

Af de två sistnämnda biträdde den ena vid förandet af jordbruksafdelningens

diarium, liggama öfver statsverkets utarrenderade

egendomar m. in., medan den andra biträdde vid förandet af skogsafdelningens

diarium.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 39.

Utöfver hvad sålunda blifvit upplyst, hade till utredning om styrelsens

behof af skrifbiträden meddelats från styrelsens sida, att dess utgifter

för renskrifning uppgått åren 1904—i906 till respektive kronor

8,026:93, 8,354:71 och 9,776:81.

Vid öfvervägande af hvad utredt blifvit rörande förhållandena

inom domänstyrelsen har kommittén ansett vederbörliga förutsättningar

vara för handen för inrättande därstädes af sex fasta biträdesbefattningar.

För dessa befattningar skulle, såväl i afseende å därmed förenade

förmåner som beträffande daglig arbetstid och i öfrigt, gälla hvad kommittén

för dylika befattningar i allmänhet föreslagit eller till beaktande

framhållit.

Beträffande aflöningsförmånerna för dylika biträden bär kommittén

i sitt den 31 oktober 1907 i ämnet afgifna betänkande anfört, att vid

nu rådande pris förhållanden i hufvudstaden begynnelsearfvodet för fasta

biträden hos myndigheter därstädes ej borde bestämmas till lägre belopp

än 1,200 kronor för år, hvilket arfvode sedermera skulle, i den

mån sådant funnes af förhållandena påkalladt, kunna efter hand höjas,

dock icke utöfver 1,800 kronor för år. Med tillämpning af detta å

domänstyrelsen bär kommittén ansett böra till aflöning åt sex fästa

biträden därstädes beräknas ett belopp af högst 10,800 kronor. Dessa

sex fasta biträden kunde dock ej under alla förhållanden ensamma

besörja förekommande renskrifnings- och kartritningsarbeten, utan

därjämte måste nog fortfarande i större eller mindre omfattning

anlitas andra, tillfälliga arbetskrafter. För bestridande af utgifterna till

dylika biträden äfvensom för de i domänstyrelsens nuvarande stat med

kostnaderna för renskrifning sammanförda tryckningskostnader borde

afses ett belopp af omkring 6,500 kronor.

Af det å styrelsens stat nu uppförda anslag till vikariatsersättning,

arfvoden för byggnadsplaners granskning, åt amanuenser och extra

biträden, renskrifnings- och tryckningskostnader har ett belopp af 2,000

kronor varit afsedt till byggnadsbiträde. Någon förhöjning i beräkningen

af kostnaderna i detta hänseende har kommittén icke ansett påkallad,

utan föreslagit, att för ändamålet fortfarande borde afses omkring 2,000

kronor.

Beträffande utgifterna för vikariatsersättning vid domänstyrelsen

har kommittén ansett, att en ej oväsentlig ökning i dessa utgifter vore

att emotse, j händelse af bifall till kommitténs hemställan om ändringar

i styrelsens organisation samt om höjning af tjänstgöringspenningarna

för den ordinarie personalen. Därjämte syntes hädanefter böra beräknas

ett belopp för godtgörande af vikarier för amanuenser under semester
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

Inspektions*

och andra

tjänsteresor.

Domän
styrelsen.

36 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 39.

ledigheter och sjukdomsfall. Och vidare måste beredas tillgång för

aflönande af vikarier för de ofvannämnda fasta biträdena vid semester

samt, inom vissa gränser, vid inträffande sjukdomsfall, i enlighet

med kommitténs uttalanden i sitt förenämnda betänkande af den 31

oktober 1907.

Enligt gjorda beräkningar skulle för vikariatsersättning böra afses

ett belopp af 8,800 kronor årligen.

Med afseende å hvad sålunda anförts bar kommittén hemställt,

att till arfvoden åt amanuenser och biträden samt för byggnadsplaners

granskning, flitpenningar åt extra tjänstemän och extra vaktmästare,

vikariatsersättning samt tryckningskostnader borde i domänstyrelsens

stat uppföras ett årsanslag af 53,700 kronor.

I den för domänstyrelsen upptagna stat finnes, såsom jag förut

nämnt, upptaget ett anslag till inspektions- och andra tjänsteresor till

belopp af 4,000 kronor. Af dessa medel hafva utgått kostnaderna för

de t jänsteresor, som enligt gällande bestämmelser företagits af generaldirektören

eller enligt hans uppdrag af ledamot i styrelsen jämte medföljande

sekreterare.

Däremot hafva kostnaderna för de tjänsteresor, som efter uppdrag

af styrelsen företagits af dess ombudsman och fiskal, på grund af

anslagets titel ej kunnat bestridas af nämnda anslag, utan utan ordnats

af skogsmedel.

Beträffande förevarande anslag har kommittén, under erinran att,

såvidt kommittén hade sig bekant, det vore inom den centrala statsförvaltningen

något enastående, att i stat blifvit fastslaget det belopp,

hvartill kostnaderna för inspektionsresor högst finge uppgå, ansett, att

det ej vore lämpligt att i staten för domänstyrelsen bibehålla det nuvarande

bestämda anslaget till inspektionsresor, utan att resekostnadsoch

traktamentsersättning för såväl inspektionsresorna som andra tjänsteresor

af styrelsens personal borde utgå af nionde hufvudtitelns anslagtill

rese- och traktamentspenningar.

Vid bifall till kommitténs förenämnda förslag i fråga om reglering

af löneförhållanden in. in. vid domänstyrelsen, skulle den blifvande

staten för styrelsen komma att sluta å 163,000 kronor.

(ifver löneregleringskommitténs förenämnda förslag har, som nämndt,

domänstyrelsen, jämlikt nådig remiss, den 4 nästlidna januari afgifvit

underdånigt utlåtande.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 39.

Därvid har styrelsen, till en början meddelat, att styrelsens ombudsman

och fiskal under 1907 af styrelsen anlitats mer än tillförene.

Rörande antalet af de af ombudsmannen under sistnämnda år handlagda

ärenden har styrelsen lämnat följande uppgift, som af mig

sammanställts med den af mig förut lämnade angående göromålen å

ombudsmans- och fiskalskontoret under år 1906. Af denna sammanställning

framgår, att under nämnda två år följande antal ärenden af

ombudsmannen handlagts, nämligen:

1906.

1907.

Syneldander.....................................................................

35

36

J ordatvister....................................................................................

20

24

Andra rättegångsärenden ............................................................

57

75

Summa rättegångsärenden

112

135

Syner, som af fiskalen granskats och därefter direkt före- dragits........................................................................................

214

219

Ärenden angående utskylder ......................................................

34

22

Ofriera ärenden.....................................

326

388

Memorial...............................................................................

239

354

Skrifvelse!-.......................................................................................

138

154

Dessa siffror har styrelsen ansett utvisa, att göromålen å ombudsmans-

och fiskalskontoret befinna sig i fortgående stadig ökning.

Vidare har domänstyrelsen erinrat därom, att enligt Kungl. Maj:ts

nådiga bref till styrelsen den 3 juni 1892 angående för förvaltningen

af statens domäner för år 1893 anvisade anslag m. in. jägmästare,

som vinner anställning som första gradens tjänsteman hos styrelsen,

för ålderstilläggs åtnjutande äger tillgodoräkna sig den tid, han ägt att

för samma ändamål räkna sig till godo vid den förut innehafda tjänsten.

Ett liknande stadgande anser domänstyrelsen höra inrymmas i de blifvande

bestämmelserna och villkoren för åtnjutande af de föreslagna nya aflöningsförmånerna.

Slutligen har styrelsen förklarat, att styrelsen visserligen ansåge

sig böra vidhålla sin hos kommittén framställda önskan därom, att

anslaget till arfvoden åt amanuenser blefve så tilltaget, att hos styrelsen

kunde anställas, förutom de nio nuvarande amanuenserna, ytterligare

opaginerad Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

88 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 39.

tre forstligt bildade amanuenser; men då det ej läte sig förneka, att

svårigheter nu mötte för ett noggrant beräknande af styrelsens behof

af arbetskrafter under de af kommittén gifna förutsättningar med ökadt

antal byråer och ökad arbetstid, funne styrelsen sig för närvarande ej

höra göra någon framställning i detta syfte.

Med dessa erinringar har domänstyrelsen tillstyrkt bifall till kommitténs

förslag till lönereglering för styrelsen.

För min del biträder äfven jag i hufvudsak kommitténs förslag.

Genom den af kommittén förebragta utredning angående omfattningen

och den stadigt fortgående tillväxten af det arbete, som påhvilar

domänstyrelsen, synes det mig vara till fullo ådagalagdt, att anställandet

af ytterligare en byråchef hos styrelsen är af oafvisligt behof påkalladt.

Äfven om, på sätt kommittén antagit, en minskning i antalet af de till

de nuvarande båda byråerna å jordbruksafdelningen hörande ärenden

framdeles kan vara att emotse, torde denna minskning i hvarje fall

blifva föga afsevärd i förhållande till den oafbrutna stegring, som är att

förvänta i de göromål, som för närvarande tillhöra de tre byråerna å

styrelsens skogsafdelning.

Jag vill här också erinra därom, att, i händelse, såsom af kommittén

i dess den 18 november 1903 afgifna betänkande angående kammarkollegium

föreslagits, från nämnda kollegium ytterligare komma att till

domänstyrelsen öfverflyttas vården och inseendet öfver kronans öfverloppsmarker

och oafvittrade marker samt vid dem befintliga fisken,

äfven därigenom en ökning af arbetet för domänstyrelsen kommer att

äga rum.

I likhet med kommittén anser jag, att i sammanhang med anordnandet

af en sjätte byrå hos styrelsen den nuvarande skillnaden mellan

jordbruksafdelningen och skogsafdelningen inom stjrrelsen bör upphöra,

äfvensom föreskrift meddelas därom, att en af byråcheferna bör vara en

i jordbruk kunnig man.

Genom dessa anordningar synes mig böra vinnas såväl möjlighet

af en jämnare arbetsfördelning inom styrelsen som erforderliga garantier

för att i afgörandet af hvarje särskildt mål erforderlig sakkunskap

inom styrelsen får tillfälle att göra sig gällande.

Hvad angår den af kommittén föreslagna fördelning af ärendena

mellan byråerna, lär denna fördelning vara en angelägenhet, hvarom

Eders Kungl. Maj:t torde komma att meddela bestämmelser i sammanhang

med utfärdande af instruktion för domänstyrelsen, och saknar jag

fördenskull anledning att nu uttala mig rörande denna fördelning i

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 39.

vidsträcktare man, än att jag- finner kommitténs förslag därutinnan

vara efter nuvarande förhållanden i hufvudsak väl afvägdt och beaktansvärdt.

I fråga om korn mittens af domänstyrelsen förordade förslag att

ombudsmans- och fiskalstjänsten hos styrelsen måtte uppföras i andra

lönegraden finner jag fullgiltiga skäl för detta förslag vara af kommittén

anförda.

^ Vidkommande den ordinarie personalen i öfrigt, som enligt kommitténs

förslag skulle bestå af nio ordinarie tjänstemän i första lönegraden,

har jag emot kommitténs förslag i denna del icke något att

erinra.

Den af domänstyrelsen gjorda framställning om anställande tills

vidare på extra stat af en förste aktuarie inom styrelsen för ledning

och öfvervakande af statistiskt försöksarbete äfvensom om anvisande af

medel för ställande af nödigt arbetsbiträde till statistikerns förfogande

finner jag, på af kommittén anfördt skäl, för närvarande icke böra föranleda

vidare åtgärd.

Mot den af kommittén för beviljande af nya aflöningsförmåner i

enlighet med kommitténs förslag angifna förutsättning, "att samtliga

ordinarie tjänstemän och betjänte skola, i den mån ej undantag kunna

anses höra stadgas eller af vederbörande efter pröfning för särskilda

fall medgifvas, vistas å tjänsterummet minst sex timmar hvarje söckendag,

har jag icke någon anmärkning att framställa. Stadgande i förevarande

afseende torde följaktligen, i likhet med hvad för statskontoret

bestämts, böra meddelas i en blifvande instruktion för styrelsen.

Rörande förslaget om anställandet af fasta kvinnliga biträden hos

styrelsen får jag åberopa mitt uttalande den 13 nästlidna januari i

fråga om sådana biträdens anställande lms landtbruksstyrelsen. Jagerinrade

då, att öfver kommitténs den 31 oktober 1907 i ämnet afgifna

särskilda betänkande utlåtanden infordrats från åtskilliga myndigheter,

men att en stor del al dem ännu icke hunnit inkomma med sina yttranden,

samt att såväl i en del redan inkomna utlåtanden som särskild!

uti en från styrelsen för föreningen af kvinnor i statens tjänst i december

1907 ingifven underdånig skrift åtskilliga anmärkningar och däribland

äfven sådana af djupt ingripande principiell betydelse framställts

mot det sätt, hvarpå kommittén sökt lösa frågan om ordnande af skrifbiträdenas

ställning.

Att redan nu och utan att afbida den ytterligare utredning, som

infordrats, söka lösa denna grannlaga fråga syntes mig under dylika

omständigheter icke lämpligt. Jag ansåg således, att med frågan om

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 39.

anställande af kvinnliga biträden hos landtbruksstyrelsen börda få anstå

ännu någon tid, till dess frågan kunde bedömas från de allsidiga synpunkter,

dess vikt kräfde.

Hvad jag sålunda anförde i afseende å anställandet al fasta kvinnliga

biträden hos landtbruksstyrelsen äger äfven sin tillämpning på

domänstyrelsen. Het af mig sålunda föreslagna uppskofvet med frågans

slutliga pröfning inverkar emellertid icke i nämnvärd mån på de erforderliga

anslagsbehofven och synes således icke böra verka ändring i

den föreslagna statens belopp.

Mot de af kommittén föreslagna aflöningsförmånerna har jag icke

något att erinra, utom beträffande den för styrelsens chef föreslagna

aflöningen, 15,000 kronor, däraf 9,000 kronor skulle utgöra lön, 4,500

kronor tjänstgöringspenningar och 1,500 kronor ortstillägg. Kommittén

har vid afgifvande af sitt förslag härutinnan icke varit enhällig, utan

har en ledamot inom kommittén omfattat en afvikande mening och förklarat,

att han, utan att underkänna vikten af de åligganden, som tillhörde

chefen för domänstyrelsen, emellertid ej kunde finna densamma

motivera en högre aflöning än den, som vid 1907 års riksdag tillerkändes

chefen för statskontoret, eller 11,000 kronor.

För ruin del finner jag mig böra, hvad den föreslagna aflöningens

belopp beträffar, ansluta mig till den af kommitténs flertal uttalade

mening. Med afseende å arten och omfattningen af den ämbetsverksamhet,

som åligger chefen för domänstyrelsen, särskildt hvad skogsförva

11 ii n i ge n angår, maste pa honom, vid utöfvandet af denna hans ämbetsverksamhet,

ställas väsentligen samma kraf, som inom den privata

verksamheten skulle ställas på ledaren af ett mycket stort affärsföretag.

I detta hänseende är han jämförlig med cheferna för de stora kommunikations

verken. Med hänsyn till de höga aflöningsförmåner, som inom

den privata affärsverksamheten numera utgå till personer med de kvalifikationer,

som fordras för ledningen af större enskilda affärsföretag,

måste aflönings förmånerna vid dessa chefsplatser sättas så pass höga,

att sannolikhet finnes för erhållande af lämpliga personer vid deras

besättande. Då vid 1907 års riksdag aflöningarna för cheferna för

telegraf- och järnvägsstyrelserna bestämdes, togs också behörig hänsyn

till ''"detta förhållande, i det aflöningsbeloppen bestämdes för chefen föltelegrafstyrelsen

till 15,000 kronor och för chefen för järnvägsstyrelsen

till 20,000 kronor.

Vid bestämmandet af beloppet af den aflöning, som skäligen må

anses böra tillkomma chefen för domänstyrelsen, synes mig denne

närmast böra jämföras med chefen för telegrafstyrelsen.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 39.

Vid sådant förhållande kan jag ej finna, att det för chefen för domänstyrelsen

föreslagna afiöningsbeloppet, 15,000 kronor, är för högt tilltaget.

Men då jag således anser chefen för domänstyrelsen böra i likhet

med . cheferna för telegraf- och järnvägsstyrelserna tillförsäkras högre

aflöning än cheferna för de administrativa ämbetsverken i allmänhet,

anser jag äfven, att han bör likställas med nyssnämnda båda chefer i

afseende å sättet och villkoren för sin anställning och således förordnas

endast för viss bestämd tid i stället för att, såsom vid statstjänst eljest

är vanligt, erhålla fullmakt å sin befattning. Den tid, förordnandet bör

omfatta, synes mig lämpligen kunna bestämmas till sex år eller densamma,

för hvilken cheferna för telegrafstyrelsen och järnvägsstyrelsen

förordnas.

Denna anordning förutsätter emellertid äfven liknande anordningar

i fråga om chefens för domänstyrelsen pensionering som de, hvilka träffats

i fråga om pensionering af nyssnämnda chefer. Generaldirektör, hvilken i

minst 12 år innehaft generaidirektörsförordnande, bör sålunda vara berättigad

att i pension uppbära 6,000 kronor. Om generaldirektör, innan

han uppnått 12 tjänstår, antingen på grund af sjukdom befinnes till

nöjaktig vidare tjänstgöring oförmögen eller ock utan egen begäran

nödgas afgå från sin befattning utan att på grund af tjänstefel hafva

förverkat densamma, bör han vara berättigad att i pension'' uppbära 5,000

kronor, då afgången sker före eller vid 6 tjänstår, samt 5,500 kronor,

där afgången sker efter 6 men före 12 tjänstår. Pensionen torde, med

hänsyn till de grunder, som sålunda föreslagits, samt då skogsmedlen

redovisas direkt till statsverket och således icke kunna för ändamålet

användas, böra utgå å allmänna indragningsstaten.

Såsom pensionsafgift synes böra från generaldirektörens arfvode

afdragas 360 kronor eller samma belopp, som föreskrifvits skola afdragas

från arfvodena åt cheferna för post- och telegrafstyrelserna.

Då den, som förordnas till chef för domänstyrelsen, därest han

förut är statsämbetsman, synes böra tillförbindas att afgå från dylik

befattning, kommer generaldirektören tydligtvis aldrig att vara pensionsberättigad

i annan egenskap än såsom generaldirektör. Några bestämmelser,

motsvarande dem, som äro meddelade för den händelse generaldirektör

för telegrafverket eller för statens järnvägar är delägare i

respektive verks pensionsinrättning, erfordras således icke i förevarande

fäll.

Ltt genomförande af hvad jag sålunda föreslagit erfordrar sådan

ändring i gällande lag om civila tjänstinnehafvares rätt till pension, att

Bill. till Riksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 29 Höft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 39.

densamma ej blir tillämplig å chefen för domänstyrelsen. Förslag till

proposition i sådant hänseende kommer att föreläggas Eders Kung].

Maj:t af chefen för finansdepartementet.

Under åberopande af hvad jag nu anfört, anhåller jag att till

vederbörlig pröfning få framlägga följande förslag till stat för domänstyrelsen

att gälla från och med år 1909.

K r o

n o r.

Lön.

Tjänst.

görings-

pen-

ningar.

Orts-

tillägg.

Summa.

15,000

5,000

2,500

600

8,100

25,000

12,500

3,000

40,500

3,600

1,800

400

5,800

2,200

1,500

300

4,000

17,600

12,000

2,400

r 32,000

900

450

150

1,500

700

350

150

1,200

700

350

150

1,200

53,700

-| —jl63,000

Generaldirektören och chefen

arfvode ............................

1 byråchef ............................

5 byråchefer ........................

1 ombudsman och fiskal ....

1 första gradens tjänsteman1

8 första gradens tjänstemän

1 förste vaktmästare ........

1 vaktmästare ....................

1 » ....................

Till arfvoden åt amanuenser

och biträden samt för

byggnadsplaners granskning,

flitpenningar åt extra

tjänstemän och extra

vaktmästare, vikariatsersättning

samt tryckningskostnader

.........

'' Efter B år kan lönen llöjas med

/ 600 kronor.

/Efter 5 år kan lönen llöjas med

. 500 kronor och efter 10 år med

v ytterligare 500 kronor.

■Efter 5 år kan lönen höjas med

'' 500 kronor, efter 10 år med ytter
ligare

500 kronor och efter 15 år

'' med än ytterligare 500 kronor.

Efter 5 år kan lönen höjas med

100 kronor.

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, s& länge denna

förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå äfvensom å lönen afdragas 100 kronor årligen.

Nämnda belopp, 163,000 kronor, öfverskjuter med 69,000 kronor den

nu gällande staten, som slutar å 94,000 kronor.

Om emellertid slutsumman i den nuvarande staten å ena sidan

minskas med det belopp, 4,000 kronor, som i densamma finnes upptaget

för inspektionsresor, men hvilket belopp icke upptagits i nyss
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 39.

berörda af mig nu förordade statförslag, och å andra sidan ökas med

dels beloppet af de dyrtidstillägg, som år 1907 utgingo till personal hos

domänstyrelsen, tillhopa 2,335 kronor 83 öre, dels ock de belopp, som å

extra stat utgått med 9,000 kronor från och med år 1906 till arfvoden åt

tre tjänstemän i första graden (notarier) å styrelsens skogsafdelning och

med 8,000 kronor från och med år 1907 till vikariatsersättning, arfvoden

för byggnadsplaners granskning, åt amanuenser och extra biträden,

renskrifnings- och tryckningskostnader hos styrelsen, men hvilka särskilda

anslagsbelopp ej skulle vidare erfordras, därest sistnämnda förslag

godkännes, varder totalsumman af statsverkets nuvarande utgifter

för domänstyrelsen 109,335 kronor 83 öre i stället för 94,000 kronor

och den verkliga ökningen i utgifter 53,664 kronor 17 öre.

Erinras må emellertid, att vid dessa beräkningar hänsyn icke

tagits till ålderstillägg.

För åtnjutande af det för generaldirektören föreslagna arfvode

och af de i öfrigt för ordinarie befattningshafvare sålunda föreslagna aflöningsförmånerna

torde i hufvudsak samma villkor och bestämmelser

böra stadgas som de, hvilka föreskrifvits för statskontoret och föreslagits

för åtskilliga andra ämbetsverk och stater, med de jämkningar,

som kunna föranledas af de särskilda förhållandena vid domänstyrelsen.

1 detta sammanhang torde jag böra erinra, att, på sätt jag förut

meddelat, kommittén föreslagit, att i domänstyrelsens blifvande instruktion

måtte meddelas föreskrift därom, att under generaldirektörens tjänsteresor

eller då han åtnjöte semester eller eljest under kortare tid, som

icke öfverstege fjorton dagar, vore förhindrad att förrätta sitt ämbete,

äldste tjänstgörande byråchefen skulle, därest icke annorlunda af Kungl.

Maj:t förordnades, inträda i utöfningen af generaldirektörens åligganden.

Därest, såsom jag förutsätter, detta kommitténs förslag vinner

Eders Kungl. Maj:ts gillande, erfordras icke särskilda bestämmelser angående

ordnandet af förhållandena vid generaldirektörens ledighet förandra

fall än då särskild vikarie för honom förordnas.

Vidare torde, förutom de bestämmelser, jag nyss föreslagit ifråga

om generaldirektörens aflöningsförhållanden, höra, på sätt domänstyrelsen

hemställt, meddelas stadgande om rätt för jägmästare, som vinner anställning

som första gradens tjänsteman hos styrelsen, att för ålderstilläggs

åtnjutande tillgodoräkna sig den tid, han ägt att för samma

ändamål tillgodoräkna sig vid den förut innehafda tjänsten.

Jag föreslår alltså, att för åtnjutande af förenämnda arfvode och

öfriga föreslagna aflöningsförmåner för ordinarie befattningshafvande

måtte stadgas följande allmänna villkor och bestämmelser, nämligen:

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 39.

att innehafvare af ordinarie befattning'' i domänstyrelsen skall vara

underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i

åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation af

ämbetsverket eller dess särskilda afdelningar eller eljest i allmänhet kan

varda stadgad, samt i sådant hänseende, äfvensom, därest ämbetsverkets

ställning'' inom statsförvaltningen så förändras, att detsamma ej längre

kan såsom själfständigt ämbetsverk anses, eller därest vissa ifrågavarande

ämbetsverk tillhörande göromål öfverflyttas till annat ämbetsverk,

vara pliktig att, med bibehållande af den tjänstegrad och den

aflöning han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta de

med befattningen förenade göromål eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande,

tjänstgöra i det verk, till hvilket göromålen öfverlämnas;

att med ordinarie befattning'' i domänstyrelsen icke må förenas

annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning i nämnda ämbetsverk ej heller må

förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för

verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit

såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant

verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst,

så framt ej, hvad angår chef eller ledamot, Kungl. Maj:t och, hvad angår

innehafvare af annan befattning, domänstyrelsen uppå därom gjord framställning''

och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning

ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen i ämbetsverket,

finner uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare mottagas

och bibehållas;

att tjänsteman i första lönegraden är skyldig att tjänstgöra å den

särskilda befattning inom graden, där domänstyrelsen, till befordrande

af arbetets oafbrutna gång, finner honom lämplig och behöflig;

att, där generaldirektören åtnjuter ledighet och särskild vikarie för

honom förordnas, på pröfning af Kungl. Maj:t beror, huru stor del af

arfvodet skall till vikarien afstås;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings

innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för

den tid, lian eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den,

som erhållit förordnande att uppehålla befattningen;

att tjänsteman eller betjänt, som af sjukdom hindras att sin befattning

förrätta, äger uppbära hela lönen jämte ortstillägget, men att

den, som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,

tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra

särskilda uppdrag eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 39.

eller eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas

att under ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket

af lönen eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras

eller eljest pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till tjänsteman eller betjänt för tid, hvarunder

han afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig

ordning erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänsteman eller betjänt varder afstängd från tjänstgöring

eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke af domänstyrelsen

pröfvas böra användas till befattningens uppehållande, skall

under tiden innehållas, såvida ej domänstyrelsen finner skäligt låta

honom uppbära något däraf;

att vid sjukdomsförfall eller när det erfordras till följd af tjänsteresa

eller för beredande af semester, tjänsteman af lägre grad skall

vara skyldig, att, om han förordnas till högre befattning i domänstyrelsen,

densamma bestrida, där fråga är om förordnande för generaldirektören,

mot den ersättning Kungl. Maj:t bestämmer, men eljest mot

åtnjutande, om förordnandet erfordras till följd af sjukdomsförfall, af

de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar, och, om förordnandet

föranledes af tjänsteresa eller semester, af mot nämnda tjänstgöringspenningar

svarande belopp i stället för egna tjänstgöringspenningar,

dock ej längre än sammanlagd! tre månader under ett och samma

kalenderår;

att, därest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af befattning i samma lönegrad är i staten medgifven, tidpunkten för

första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor

att innehafvare!! under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som

erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt

sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort

annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till

last den tid, han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan

äger ruin, efter ytterligare fem år, på samma villkor, samt för tredje

förhöjningen, därest sådan kan ske, efter än ytterligare fem år, äfvenledes

på samma villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af omförmälda

löneförhöjningar angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas

förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den

stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd; börande löntagare därvid tillgodoräknas

den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i kraft

förflutit från hans tillträde till befattningen, vare sig på grund af fullmakt

eller konstitutorial eller på grund af förordnande i följd af frågan

om domänstyrelsens omorganisation;

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Kajds Nåd. Proposition N:o 39.

att jägmästare, som vinner anställning som första gradens tjänsteman

hos ''domänstyrelsen, äger för ålderstilläggs åtnjutande tillgodoräkna

sig den tid, lian ägt att för samma ändamål räkna sig tillgodo vid den

förut innehafda tjänsten;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder som berättigar

honom till pension, icke må samma förhöjning tillträda;

att styrelsens chef och tjänstemän äga årligen, när sådant utan

hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, chefen

samt tjänstemännen af tredje och andra lönegraden en hvar under en och,

en half månad samt tjänstemännen af första lönegraden eu hvar under

eu månad;

att tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å

uppbörd, är pliktig att å tid af året, som af generaldirektören bestämmes,

begagna sig af semester;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall sjkifva lönen äfvensom ortstillägget, utgå till

månadens slut;

att generaldirektör, hvilken i minst 12 år innehaft generaldirektörs

förordnande, skall vara berättigad att å allmänna indragningsstaten i

pension uppbära 6,000 kronor;

att, om generaldirektör, innan han uppnått 12 tjänstår, antingen

på grund af sjukdom befinnes till nöjaktig vidare tjänstgöring oförmögen

eller ock utan egen begäran nödgas afgå från sin befattning, utan att

på grund af tjänstefel hafva förverkat densamma, han skall vara berättigad

att, likaledes å allmänna indragningsstaten, i pension uppbära

5,000 kronor, då afgången sker före eller vid 6 tjänstår, samt 5,500

kronor, där afgången sker efter 6, men före 12 tjänstår;

att såsom pensionsafgift skall å det för generaldirektören bestämda

arfvodet afdragas ett årligt belopp af 360 kronor;

att beträffande öfriga befallningshafvande skall i fråga om skyldighet

att från tjänsten afgå äfvensom i fråga om rätt till pension gälla, hvad

i särskild lag angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension är vid

tiden för den nya lönestatens ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare

af befattning, som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen

stadgadt; samt

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig

underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller

minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller

utgå för bestyr i sammanhang därmed.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 39.

Därjämte torde, på sätt jämlikt Kungl. Maj:ts och Riksdagens år

1907 fattade beslut föreskrifvits för statskontoret, bestämmelser böra

meddelas rörande förpliktelse för den, som efter den nya statens ikraftträdande

tillträder befattning i domänstyrelsen, att underkasta sig ofvanberörda

villkor och bestämmelser samt om förfaringssättet med sådana

äldre befallningshafvande, som icke före viss tid, hvilken lämpligen torde

böra utsättas till den 1 november 1908, tillkännagifva, att de äro villiga

underkasta sig den nya lönestaten samt förenämnda villkor och bestämmelser,

och som icke kunna därtill lagligen förbindas.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att

dels godkänna det af mig tillstyrkta förslaget till stat för domänstyrelsen

äfvensom de villkor och bestämmelser, som jag föreslagit för t

tillgodonjutandet af det i samma stat upptagna arfvode för generaldirektören

och öfriga för ordinarie befattningshafvande föreslagna aflöningsförmåner,

dels förklara

ej mindre, att eu hvar, som med eller efter ingången af år 1909

tillträder ordinarie befattning i domänstyrelsen, skall vara skyldig att

underkasta sig förberörda villkor och bestämmelser,

än äfven att de förutvarande innehafvare af ordinarie befattningar

i nämnda styrelse, h vilka icke före den 1 november 1908 anmäla, att de

vilja underkasta sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och

bestämmelser, och som icke kunna lagligen därtill förbindas, skola varda

bibehållna vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner äfvensom, i

den mån ej annat föranledes af bestämmelserna i förenämnda lag, vid

den rätt till pension, som dittills tillkommit dem;

dels och i riksstaten uppföra anslaget till domänstyrelsen, nu 94,000

kronor, med ett med 69,000 kronor till 163,000 kronor förhöjdt belopp.

Till hvad dopartementsclioren sålunda hemställt,

däri statsrådets öfriga ledamöter instämde, täcktes Hans

Uaj:t Konungen i nåder lämna bifall, samt förordnade,

att proposition i ärendet skulle med den lydelse, bilaga

— — till detta protokoll utvisar, till Riksdagen aflåtas.

Ur protokollet:

Erland Falk.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.