Sök i Ratio Lex

Angående upphörande af vissa från Trollhätte kanaloch vattenverk utgående afqifter

1908-02-14 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1908:52, Angående upphörande af vissa från Trollhätte kanaloch vattenverk utgående afqifter

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

1

N:o 52.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

upphörande af vissa från Trollhätte kanal- och vattenverk

utgående afqifter; gifven Stockholms slott den 14

februari 1908.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

medgifva,

att arrendeafgifterna för den genom 1793 års privilegium till

Trollhätte kanal- och slussverks bolag upplåtna egendom samt för Lilla

Edets slussar äfvensom de årliga ersättningsbelopp, som utbetalas för

skador, hvilka genom anläggande af Trollhätte kanal uppkommit för

förra häradsskrifvarbostället Stallbacka och förra landshöfdingbostället

Restad, skola för tiden från ingången af år 1909 upphöra att utgå.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Hugo Hamilton.

Bih. till Biksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Åfd. 38 Höft. (Nös 52 och 53.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14

februari 1908.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,

Statsråden: Albert Petersson,

Alfred Petersson,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Poos,

Swartz,

grefve Hamilton,

grefve Ehrensvård,

Malm.

Departementschefen, statsrådet grefve Hamilton anförde.

Genom kontrakt den 31 maj 1904 förvärfvades från Nya Trollhätte

kanalbolag för Kungl. Maj:ts och kronans räkning Trollhätte kan al verk

jämte åtskillig annan bolaget tillhörig egendom att tillträdas den 1

januari 1905, däribland den rätt kanalbolaget ägde till de af Kungl.

Maj:t och kronan till kanalbolaget på perpetuellt arrende upplåtna och

med kanalverket oskiljaktigt förenade hemman, verk och lägenheter

eller därför lämnade vederlag; och stadgades i kontraktet, bland annat,

att kanalbolagets ansvarighet för jordersättningar till strandägare utmed

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

kanalleden skulle från och. med tillträdet öfvertagas af statsverket,

samt att kanalbolagets rättigheter och skyldigheter på grund af aftal

rörande de öfverlåtna och försålda egendomarna äfvensom på grund

af öfriga för kanalverkets drift eller eljest ingångna överenskommelser

skulle öfvergå, i hvad på kanalverket ankomme, på svenska staten.

Genom nådigt bref den 16 juni 1905 har Kungl. Maj:t därefter

föreskrifvit, att all den egendom, som Kungl. Maj:t och kronan genom

nämnda köpekontrakt förvärfvat från Nya Trollhätte kanalbolag skulle,

under benämning Kungl. Trollhätte kanal- och vattenverk, från och

med den 1 juli 1905 stå under förvaltning af en särskild styrelse.

Jag tillåter mig vidare erinra, att Kungl. Maj:t efter att hafva

inhämtat Riksdagens medgifvande den 14 september 1906 förordnat,

att förra häradsskrifvarbostället Stallbacka n:r 1 i Västra Tunhems

socken skulle från och med den 1 november 1906 stå under förvaltning

af styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk.

Såsom förvaltare af ifrågavarande egendomar erlägger för närvarande

styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk till statsverket

vissa afgifter och ersättningar; och föreligger nu fråga, huruvida desamma

fortfarande skola utgå.

De afgifter och ersättningar, om hvilka sålunda är fråga, äro dels

3,000 kronor, arrende för kronojord inom Trollhättans socken, dels 450

kronor, arrende för lägenheten Lilla Edet n:r 1 i Fuxerna socken, dels

150 kronor, ersättning för den genom anläggning af Trollhät-te kanal

uppkomna jordförlust å kronodomänen Stallbacka, och dels årlig ersättning

för skada, som genom kanalanläggningen tillskyndats kronoegendomen

Restad n:r 1 i Vassända-Naglums socken.

Angående tillkomsten och beskaffenheten af ifrågavarande avgifter

och ersättningar ber jag få meddela följande.

Genom öppet bref och privilegium den 13 december 1793 meddelade

Kungl. Maj:t oktroj åt Trollhätte kanal- och slussverks bolag

att fullborda och sedan allt framgent underhålla Trollhätte kanal- och

slussverk. Kungl. Maj:t öfverlämnade därvid åt bolaget vissa i privilegiet

angifna slussar, hemman och lägenheter, att med bibehållande

af deras krononamn och natur under perpetuellt arrende tillträda, innehafva

och nyttja. Tillika stadgades, att bolaget efter tjugu frihetsår

skulle till Kungl. Maj:t och kronan betala arrende, som efter femtio

år från frihetsårens slut och allt framgent skulle utgå med 2,000

riksdaler banko årligen, utan att någon minskning eller förhöjning i

arrendet sedermera finge äga rum.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 52.

Genom nådig resolution den 22 december 1801 upplät Kungl.

Maj:t vidare till Trollhätte kanal- och slussverks bolag den rättighet

till arrende af Lilla Edets slussar inom Fuxerna socken af Ålfsborgs

län, som Göteborgs stad innehade, mot ett årligt arrende af 300 riksdaler

banko.

Sedan fråga uppstått om bildande af ett nytt bolag, som, efter

det lösen till gamla Trollhätte kanal- och slussverks bolag blifvit erlagd

för bolagets privilegier och äganderätten till kanal- och slussverket

med alla dess tillhörigheter, skulle enligt af Kungl. Maj:t gillad och

fastställd plan ombesörja utvidgning af Trollhätte kanal och ombyggnad

af Trollhätte slussar, oktrojerade Kungl. Maj:t genom Öppet bref och

privilegium den 2 februari 1838 Nya Trollhätte kanalbolag att nämnda

arbeten företaga och fullborda samt kanalen och dess slussar, med allt

hvad därtill hörde, allt framgent i evärdliga tider äga; och skulle

det nya bolaget ansvara för uppfyllandet af alla det gamla bolagets

åligganden och förbindelser.

Efter det Nya Trollhätte kanalbolag sålunda öfvertagit kanalen,

har bolaget till kronan betalt omförmälda två arrenden.

På grund af nådigt bref den 13 juni 1839 har Nya Trollhätte

kanalbolag vidare såsom ersättning för den jord, som genom kanalanläggningen

frångått förra häradsskrifvarbostället Stallbacka n:r 1 i Västra

Tunhems socken af Ålfsborgs län, årligen utbetalt 100 riksdaler banko.

Slutligen har Nya Trollhätte kanalbolag, jämlikt nådigt bref den

28 mars 1844, för den jord, som för kanalanläggningen användts af

förra landshöfdingbostället Restad n:r 1 inom Vassända-Naglums socken

af Ålfsborgs län, äfvensom för den skada, som genom kanalen tillfogas

bostället, utbetalat årlig ersättning, som utgått med lösen efter årsmarkegångspris

för 24 hektoliter 1 liter 2,4 deciliter kronotiondespannmål.

Beträffande förra landshöfdingbostället Restad tillåter jag mig här

erinra, att Kungl. Maj:t enligt af Riksdagen lämnadt medgifvande den 1

juni 1900 förordnat, att detsamma, med undantag af till Trollhätte kanalbolag

afsöndrad jord, jämte de å egendomen befintliga, kronan tillhöriga

byggnader skulle den 14 mars 1901 af dåvarande arrendatorn

afträdas och af medicinalstyrelsen öfvertagas för anordnande af en asyl

för sinnessjuka.

Redan den 11 december 1905 anhöll häradsskrifvaren i Väne fögderi

hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Ålfsborgs län om underrättelse,

huruvida, sedan staten öfvertagit Trollhätte kanalverk, omför
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

mälda två arrendeafgifter å tillhopa 3,450 kronor samt ersättningen

för jord, som genom Trollhätte kanal frångått hemmanet Stallbacka,

150 kronor, skulle påföras Trollhätte kanal- och vattenverk eller huru

med dem skulle förfaras.

Sedan Kungl. Majds befallningshafvande i Ålfsborgs län öfverlämnat

ärendet till Kungl. Maj ds afgörande, hafva statskontoret och

domänstyrelsen, till följd af nådig remiss, den 6 mars 1906 afgifvit

gemensamt underdånigt utlåtande, som till civildepartementet inkommit

den 14 juni 1906.

Ämbetsverken hafva därvid till en början framhållit, att på grund

af förut omförmälda bestämmelser i kontraktet den 31 maj 1904 det

vore uppenbart, att ifrågakomna afgiftsbelopp, därest de fortfarande

ansåges böra utgå, icke kunde debiteras annan än Trollhätte kanaloch

vattenverk.

Då dessa afgifter dittills ingått till statsverket dels såsom »grundskatt»

med 450 kronor för Lilla Edet n:r 1, dels såsom »arrendemedel»

med 3,000 kronor för disponerad mark inom Trollhättans socken,

dels ock såsom »arrendemedel» med 150 kronor för jordförlust, som

tillskyndats kronodomänen Stallbacka n:r 1, syntes riktigast vara, att

nämnda belopp tills vidare påfördes Trollhätte kanal- och vattenverk.

Därigenom skulle statsmedlen icke gå i mistning af denna inkomst

och handels- och sjöfartsfonden, till hvilken den behållna årliga inkomsten

af kanalverket skulle ingå, icke göra någon vinst på statsmedlens

bekostnad.

Ämbetsverken hemställde alltså, det täcktes Kungl. Maj:t i anledning

af förevarande framställning förordna, att det skulle åligga Trollhätte

kanal- och vattenverk att från och med år 1905 tills vidare och

intilldess i behörig ordning annorledes kunde varda föreskrifvet svara

för utgörandet af ifrågavarande grundskatte- och arrendemedelsbelopp.

Emellertid hade styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk uti

en redan den 9 juni 1906 inkommen skrifvelse gjort underdånig framställning,

att bestämmelser måtte meddelas därom, att arrendeafgifterna

för den egendom, som genom 1793 års privilegium upplåtits till Trollhätte

kanal- och slussverks bolag, samt för Lilla Edets slussar äfvensom

de ersättningar, som skulle utbetalas för skada, som genom

anläggningen af Trollhätte kanal tillfogats förra häradsskrifvarbostället

Stallbacka och förra landshöfdingbostället Restad icke vidare skulle utgå.

Såsom stöd för sin hemställan har styrelsen anfört, att, sedan den

egendom, som förut tillhört eller innehafts af Nya Trollhätte kanal
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

bolag, numera öfvergått till Kungl. Maj:t och kronan, det hvarken

syntes vara lämpligt eller längre förefinnas någon anledning därtill, att

ofvanberörda arrendeafgifter och jordersättningsbelopp vidare skulle

utbetalas. Genom upphörande af denna utbetalning skulle jämväl förenkling

och besparing af arbete åstadkommas.

Öfver Trollhättestyrelsens framställning har utlåtande infordrats

från Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Ålfsborgs län, som, då ifrågavarande

medel icke, såvidt Kungl. Maj:ts befallningshafvande hade sig

bekant, vore till särskilda ändamål disponerade, tillstyrkt bifall till

ansökningen. Kungl. Maj:ts befallningshafvande har tillika öfverlämnat

underdånigt yttrande från kronofogden och från häradsskrifvaren i Väne

fögderi, hvilka förklarat sig icke hafva något att erinra mot bifall till

ansökningen.

Uti gemensamt afgifvet underdånigt utlåtande af den 27 mars

1907 hafva statskontoret och domänstyrelsen förklarat, att ämbetsverken

intet hade att erinra mot att Trollhätte kanal- och vattenverk,

i enlighet med den af styrelsen därom gjorda framställning, vunne

befrielse från utgifvande af samtliga ifrågakomma arrende- och ersättningsbelopp.

Till följd af nådig remiss har kammarkollegium den 24 oktober

1907 afgifvit utlåtande och däruti anfört.

Då den behållna årliga inkomsten af Trollhättte kanalverk skulle

ingå till handels- och sjöfartsfonden, syntes genom upphörande af

ifrågavarande afgifter ett motsvarande belopp komma att såsom ökad

vinst från kanalverket årligen tillföras nämnda fond för att disponeras

i enlighet med de för fondens medel gällande regler. Därest emellertid

detta förhållande ej gåfve anledning till några betänkligheter, samt

det belopp, som årligen utginge i ersättning för den egendomen Restad

genom kanalanläggningen orsakade skada, icke vore för något särskild!

statsändamål disponerad! — hvarom kollegium saknade kännedom —

funne kollegium icke något att erinra däremot, att samtliga ifrågavarande

afgifter upphörde att utgå.

Med anledning af hvad kammarkollegium sålunda anfört ber jag

få meddela, att, enligt hvad jag inhämtat, den årliga ersättningen för

den skada, som genom kanalanläggningen uppkommit för egendomen

Restad, inbetalas till Ålfsborgs läns landtränteri och därifrån redovisas

till statskontoret såsom »extra uppbörd för vattenskada å boställen».

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 52.

Uti infordradt underdånigt utlåtande den 8 januari 1908 har slutligen

medicinalstyrelsen meddelat, att, då ifrågavarande jordersättning

för förra landshöfdingbostället Restad icke inbetalts till medicinalstyrelsen,

_ styrelsen för sin del icke hade något att erinra mot, att berörda

ersättning upphörde att utgå.

Den af styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk gjorda framställningen

torde böra bifallas. Sedan Nya Trollhätte kanalbolags egendom

numera inköpts af staten, syneé det nämligen oegentligt, att staten i

egenskap af ägare till kanalverket till sig själf utbetalar ifrågavarande

arrenden och afgifter. Åtskilliga onödiga debiteringar och bokföringsatgärder

föramodas häraf. Pa sätt af den förut lämnade redogörelsen

framgår, äro nämnda arrenden och afgifter icke heller för något särskildt

statsändamål disponerade.

Visserligen .skulle genom arrendenas och afgifternas bortfallande

den behållning å kanal- och vattenverkets rörelse, som enligt Riksdagens

skrifvelse den 20 maj 1905, n:r 185, må öfverlämnas till handelsoch

sjöfartsfonden, något ökas. Ökningen blifver dock jämförelsevis

obetydlig. De arrenden, som skulle bortfalla, uppgå nämligen, såsom

ofvan omförmälts, till 3,450 kronor och de årliga ersättningarna till

150 kronor jämte lösen efter årsmarkegångspris för 27 hektoliter 1 liter

2,4 deciliter kronotiondespannmål, hvilken lösen under åren 1902

—1906 uppgått till i medeltal 227 kronor 15 öre om året.

Hela det belopp, hvars afskrifning är ifrågasatt och hvarmed

kanalverkets behållning skulle ökas, komme alltså endast att uppnå till

omkring 3,827 kronor.

De nettovinster å kanalverket, som inlevererats till handels- och

sjöfartsfonden, hafva däremot utgjort 125,326 kronor 29 öre för år

1905 och 159,055 kronor 23 öre för år 1906.

Jag tillåter mig i detta sammanhang påpeka, att, såsom framhölls

i det utdrag af statsrådsprotokollet, som fanns fogadt vid propositionen

n:r 136 till 1907 års Riksdag angående anslag till fortsättande och

fullbordande af en kraftstationsanläggning vid Trollhättan m. in., behållningen

å kraftstationerna vid Trollhättan kommer att inlevereras till

statskontoret.

På grund af^ hvad sålunda anförts får jag i underdånighet hemställa,

att Eders Kungl. Magt täcktes föreslå Riksdagen medgifva,

att arrendeafgifterna för den genom 1793 års privilegium till

Trollhätte kanal- och slussverks bolag upplåtna egendom samt för Killa

Departements
chefens
yttrande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

Edets slussar äfvensom de årliga ersättningsbelopp, som utbetalas

för skador, livilka genom anläggande af Trollhätte kanal uppkommit

för förra häradsskrifvarbostället Stallbacka och förra landshöfdingbostället

Restad, skola för tiden från ingången af år 1909 upphöra

att utgå.

Hvad föredragande departementschefen sålunda

hemställt, däruti statsrådets öfriga ledamöter instämde,

behagade Hans Maj:t Konungen bifalla samt förordnade,

att i enlighet därmed proposition skulle till

Riksdagen aflåtas af den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet

Carl G. Edman.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.