Sök i Ratio Lex

Angående anslag till en internationell fredskongress i Stockholm år 1909

1908-03-06 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1908:93, Angående anslag till en internationell fredskongress i Stockholm år 1909

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 93.

1

N:o 93.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående anslag

till en internationell fredskongress i Stockholm år 1909;

gifven Stockholms slott den 6 mars 1908.

Under åberopande af bilagda utdrag ur statstsrådsprotokollet öfver

utrikesdepartementsärenden för denna dag vill Kungl. Magt härmed föreslå

Riksdagen

att å extra stat för år 1909 bevilja ett anslag af 10,000 kronor till

den internationella fredskongress, som kommer att samma år hållas i

Stockholm.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas: och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Eric Trolle.

Bill. till Riksd. Prot. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 70 Häft. (N:o 93.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 93.

Utdrag af protokollet öfver utrikesdepartementsärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet

å Stockholms slott den 6 mars 1908.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,

Statsråden: G. A. Petersson,

A. Petersson,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Roos,

SlVARTZ,

grefve Hamilton,

grefve Ehrensvärd,

Malm.

Herr ministern för utrikes ärendena anförde i underdånighet:

I en till mig aflåten skrifvelse har Sveriges fredsförenings samarbetskommitté

anhållit, att jag måtte göra underdånig framställning därom,

att Eders Kungl. Maj:t täcktes till innevarande års Riksdag aflåta nådig

proposition om beviljande af ett anslag af 10,000 kronor till den internationella

fredskongress, som vore bestämd att år 1909 hållas i Stockholm.

Till upplysning angående de föregående internationella fredskongresserna

har kommittén lämnat följande redogörelse:

Den första världsfredskongressen (»Congrés Universel de la Paix»)

hölls år 1889 i samband med världsutställningen i Paris. Kongressen var

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o Hd.

visserligen icke deri första i absolut mening, i det att internationella fredskongresser

Sigt rum åren 1848—51 och 1853 i Bryssel, Paris, Frankfurt

am Main och Edinburgh samt 1878 i Paris, men först innemot 1890- talet hade fredsrörelsen vunnit det underlag af fast organisation i nationella

förbund och nationella kongresser, som möjliggjorde regelbundet

återkommande, målmedvetna världsmöten.

Med 1889 började, jämte de i regeln årligen sammanträdande världsfredsmötena,

de till en början i samband med dessa möten sammanträdande

interparlamentariska fredskonfercnserna, de senare representerande

fredsgrupperna i de olika ländernas riksförsamlingar, liksom de förra de

nationella fredsföreningarna, båda med skiljed om ssaken och upprättandet

af en permanent skiljedomstol som hufvudpunkterna på sitt program.

Båda hade i vidsträckt mån bidragit till att befordra en kraftig fredsrörelse,

i det genom dessa möten fredsidéerna nått en allt finare och rikare genomförd

systematisering och fredsvännernas kraf en allt mera utpräglad,

praktisk formulering.

Konferensen i Paris 1889 hölls under den berömde franske fredsvännen

Frédéric Passys ordförandeskap. Den andra i ordningen ägde ruin

i London 1890 (ordf. Dudley Field), den tredje i Rom 1891 (ordf. dåvarande

ministern och deputeraden Rugghero Bonghi), den fjärde i Bern

1892 (ordf. förbundsrådsmedlemmen Louis Iiuchonnet), den femte i Chicago

1893 (ordf. understatssekreteraren Josuah Guiney), den sjätte i Antverpen

1894 (ordf. senatorn Houzeau de Lehaie), den sjunde i Budapest 1895

(ordf. general Stephan Torr), den åttonde i Hamburg 1897 (ordf. dr Adolf

Richter), den nionde i Paris 1900 (ordf. professor Ch. Richet), den tionde

i Glasgow 1901 (ordf. deputeraden Joseph Pease), den elfte i Monaco

1902 (ordf. Gaston Moch), den tolfte i Rouen och le Havre 1903 (ordf.

Emile Armand), den trettonde i Boston i Nordamerika 1904 (ordf. Robert

Trait Paine), den fjortonde i Luzern 1905 (ordf. Elie Ducommun), den

femtonde i Milano 1906 (ordf. E. T. Moneta) och den sextonde i Mtinchen

1907 (ordf. professor Ludvig Quidde).

Efter att i början föga ha beaktats från offentlighetens sida, hade

kongresserna så småningom i allt högre grad blifvit föremål för uppmärksamhet

såväl från regeringarnas som de lokala myndigheternas sida. De

första mötena ägde sålunda rum i förhyrda lokaler, men i Rom upplåts

Kapitolium åt kongressen, och sedan dess hade lokaler alltid kostnadsfritt

ställts till förfogande af de offentliga myndigheterna. Efter sistnämnda

kongress hade likaledes offentliga hälsningsbanketter med tal af regeringsoch

stadsfullmäktigerepresentanter alltid förekommit. Kongresserna i

Monaco, Rouen, Boston och Luzern (1902—1905) hade stått under respektive

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 93.

statsöfverhufvudens beskydd. Kongressen i Milano ägde rum under italienske

utrikesministerns protektorat, och Mttnchenkongressens hedersordförande var

bayerske statsministern Podewils.

Stats- och kommunala anslag till kongresserna hade äfven upprepade

gånger gifvits. Så kunde som exempel nämnas, att den senaste kongressen

i Munchen erhållit 3,000 mark af staden Miinchen samt att till Budapestkongressen

af ungerska staten beviljats 6,000 ungerska kronor (1 krona = 75

öre). För öfrigt hade det största tillmötesgående visats kongresserna från

såväl staters och kommuners som enskilda bolags sida äfven i fråga om

prisnedsättning eller gratisfärder på järnvägar och ångbåtar.

Världsfredskongresserna hade arbetat hufvudsakligen längs tvenne

riktlinjer: 1) dryftande af juridiska frågor i syfte att utforma och fastställa

en internationell rätt; 2) propaganda.

Med hänsyn till arbetet på det juridiska området vore att''anteckna,

att man i Rom, Budapest och Antwerpen uppställt vissa grundsatser för

den internationella politiken, exempelvis angående främlingsskydd, staternas

jämnbördighet samt morallagens giltighet på det politiska området. Vidare

hade kongresserna fastställt grundsatserna för en modern folkrätt och inarbetat

en folkrätts- och skiljedomskodex (Antwerpen 1894). Upprepade

gånger hade kongresserna uttalat sig för fredskongresser mellan regeringsombud,

och sedan Haagkonferenserna blifvit verklighet, hade dess förhandlingar

genom kongresserna populariserats och spridts. Kongresserna hade

äfven uttalat sig för bildande af statsförbund till fredens tryggande samt

afhandlat nationalitets- och nationalrättsprinciperna, hvarvid kraftigt tillbakavisats

beskyllningen om »fredsvännernas fosterlandslöshet». Frågor

rörande de icke civiliserade folkens rättsliga ställning hade behandlats bland

annat på kongresserna i Paris 1889, i Budapest 1896 och i London 1898,

och en kodex för de inföddes rättvisa behandling hade utarbetats. Kongresserna

hade äfven trädt inom skranket för ett enhetligt mått-, viktoch

myntsystem samt naturligtvis dryftat afrustnings- och neutralitetsproblem,

»luftens frihet», människolifs otänkbarhet o. s. v.

I fråga om arbetet för fredspropagandan vore att märka inrättandet

af fredsbyran i Bern (kongressen i Rom 1891), som jämte kongresserna

själfva mäktigt bidragit till fredsrörelsens stegrade framgång. För öfrigt

hade man behandlat frågor rörande fredsagitation vid val (Bern 1892),

riktat uppmaningar till verksamhet för freden till pressen, religionssamfunden,

lärarkårerna och de studerande samt ifrigt förordat brefväxling

mellan skolungdom af olika nationaliteter, undervisning i skiljedomsrätt

vid skolor och universitet samt revision af de historiska läroböckerna i

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kung!. Alay.ts Nåd. Proposition N:o dd. 5

fredsvän ligt syfte. Naturligtvis hade äfven ett stort antal petitioner af

olika art föranledts af kongresserna.

Vid flera föregående tillfällen har statsanslag beviljats till inter- ^partenationella

eller skandinaviska kongressers hållande i Stockholm. Jag vill defens

i sådant hänseende erinra därom, att Riksdagen senast år 1906 beviljade yttrande.

15,000 kronor till alkoholistkongressens möte i Stockholm förlidet år äfvensom

20,000 kronor till den geologiska kongress, som skall hållas härstädes

år 1910.

Det nu begärda beloppet är således mindre än hvad senast för liknande

ändamål beviljats. Det framgår äfven af den närmare utredning

rörande kostnaderna, som för mig förelagts, att det begärda beloppet

icke är tillräckligt för täckande af utgifterna för kongressens hållande

(hyra för expedition samt för samlingslokal för kongressen, anställande af

sekreterare, skrit biträde och vaktbetjäning, porto, tryckning af cirkulär

och mö tesberättelse, stenografering in. in.). Kostnaderna uppgå nämligen

lågt beräknade till omkring 16,300 kronor. Något större bidrag till täckande

af utgifterna för kongressens hållande lär icke heller af medlemsafgifterna

kunna beräknas; dessa inflyta nämligen, enligt hvad för mig uppgifvits,

till den allmänna organisationskommittén och kunna icke med säkerhet

beräknas att komma den lokala kommitté, som anordnar ifrågavarande kongress,

till godo. Därtill kommer äfven, att dessa inkomster icke kunna,

när fråga är om eu internationell kongress i en stad med Stockholms afskira

läge, beräknas uppgå till något betydligare belopp, i hvarje fall

erfordras således äfven med inberäknande åt det begärda statsanslaget ett

icke obetydligt tillskott från enskildt håll.

Det mål, kongressen har satt sig före, är utan tvifvel värdt all uppmuntran

från statens sida. Äfven om icke det arbete, ifrågavarande kongresser

utfört, alltid omsatts i praktiska resultat, får dock ingalunda

underkännas den stora betydelse, som ligger i sträfvandet att så småningom

vinna den allmänna meningen för freds- och skiljedomstankens förverkligande,

i den mån detta låter sig göra. I den framgång, som särskilt

skiljedomssaken under senare tid vunnit och hvarigenom äfven anledning

till krigsutbrott kan sägas hafva minskats, torde äfven ligga étt bevis på

att det nedlagda arbetet icke varit förgäfves.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt får jag i underdånighet

hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att å extra

stat för år 1909 bevilja ett anslag af 10,000 kronor till den internationella

fredskongress, som kommer att samma år hållas i Stockholm.

Bill. till Riksd, Prof. W08. 1 Sami. 1 Afd. 10 Höft. 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 93.

Till hvad herr ministern sålunda hemställt, däri

statsrådets öfriga ledamöter förenade sig, behagade Hans

Maj:t Konungen lämna bifall; och skulle proposition i

ärendet af den lydelse, bilagan till detta protokoll utvisar,

till Riksdagen aflåtas.

Ur protokollet:

Wollmar Boström.

Stockholm 1908. Kungl. Boktryckeriet. P. A. Norstedt & Söner.

7 08

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.