Sök i Ratio Lex

Angående pension å allmänna indragning sstaten åt förre fortifikationsarbetarna S. Månsson, P. Olsson och A. A. Jonsson

1909-02-12 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1909:114, Angående pension å allmänna indragning sstaten åt förre fortifikationsarbetarna S. Månsson, P. Olsson och A. A. Jonsson

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 114.

5

N:o 114.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

pension å allmänna indragning sstaten åt förre fortifikationsarbetarna

S. Månsson, P. Olsson och A. A. Jonsson;

gifven Stockholms slott den 12 februari 1909.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

landtförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå

Riksdagen medgifva,

att en hvar af förre fortifikationsarbetarna Sven Månsson, Petter

Olsson och August Alfred Jonsson må från och med den 1 januari

1909 under sin åtei*stående lifstid från allmänna indragningsstaten uppbära

en årlig pension af tvåhundra kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

O. B. Malm.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 114.

Utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden, hållet inför

Hans Maf.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 12 februari 1.909.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,

Statsråden: Albert Petersson,

Alfred Petersson,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Roos,

S\VARTZ,

grefve Hamilton,

grefve Ehrensvård,

Malm.

Chefen för landtförsvarsdepartementet, statsrådet Malm anförde:

»Med anledning af därom utaf förre fortifikationsarbetarne Sven

Månsson, Petter Olsson och August Alfred Jonsson gjorda ansökningar

har arméförvaltningens fortifikationsdepartement uti särskilda underdåniga

skrifvelser den 10 juli och den 7 november 1908 hemställt om

understöd åt bemälde arbetare.

Månsson är född den 14 oktober 1843 och alltså 65 år gammal samt

gift. Han har varit anställd vid befästningsarbetena i Karlskrona under

åren 1868—1880 eller i 13 år samt under arbete därstädes år 1872

genom olyckshändelse af brutit sitt ena ben. Vid olyckstillfället var

Månsson jämte ett par andra arbetare sysselsatt med att lösbryta sten

ur ett sprängschakt å Aspön. Påverkad af Månssons spett nedifrån och

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 114. 7

de två andres uppifrån lossnade plötsligt en större sten och, innan Månsson

hunnit undan, träffade stenen honom på högra benet strax under knäet,

hvarvid benet afbröts. Månsson intogs för erhållande af vård å flottans

sjukhus i Karlskrona, hvarifrån han utskrefs någorlunda tillfrisknad samt

i stånd att förflytta sig med tillhjälp af krycka. Året därpå råkade han

emellertid på hemväg från arbetet att halka och därvid ånyo afbryta

benet, med påföljd att detsamma måste amputeras. Månsson har sedermera

varit i enskild tjänst till år 1905, då han blef oförmögen till

vidare arbete. Han befinner sig i fattiga omständigheter.

Olsson, som uppnått en ålder af nära 56 år, har under åren 1872—1879

likaledes haft anställning vid befästningsarbetena i Karlskrona. År 1876

under pågående arbete med att uttaga byggnadssten ur ett stenbrott

å Tjurkö blef Olsson, då han med slägga aftuktade ett stenblock, af en

stenskärfva träffad i vänstra ögat, med påföljd att han förlorade synförmågan

å detta öga. Enligt ett den 18 juli 1908 utfärdadt läkarintygär

synförmågan å det andra ögat numera nedsatt till ungefär 1 it af

normal synskärpa utan korrektion. Till följd häraf är Olsson, som befinner

sig i fattiga omständigheter, oförmögen att försörja sig och familj,

bestående af hustru, ett minderårigt barn samt en nittioårig orkeslös

moder, hvilka äro af hans utkomst beroende.

Jonsson är född den 5 oktober 1858 och ogift. Han har varit anställd

vid Karlsborgs fästningsbyggnad från den 2 maj 1881 till den

20 december 1906 eller i mer än 25 år samt därstädes åtnjutit aflöning,

uppgående under de senaste fem åren till 620 kronor om året. År 1898

råkade Jonsson under pågående arbete vid nämnda byggnad genom

olycksfall få högra handens pekfinger krossadt, till följd hvaraf fingret

kort därefter måste genom operation borttagas. På grund häraf har

Jonsson, som för sitt uppehälle är uteslutande hänvisad till sitt arbete,

lidit en väsentlig minskning i arbetsförmågan samt därigenom kommit

i mindre goda ekonomiska omständigheter. Enligt ett af Riksförsäkringsanstalten

den 14 augusti 1908 afgifvet yttrande måste den Jonsson

ågångna skadan, därest densamma skolat bedömas i enlighet med bestämmelserna

uti lagen angående ersättning för skada till följd af olycksfall

i arbete den 5 juli 1901, anses hafva för Jonsson medfört nedsättning

i arbetsförmågan, motsvarande femton procent af normal sådan och

borde den sålunda berättiga honom till en årlig lifränta å 45 kronor.

[Jti förut omförmälda skrivelser har arméförvaltningen föreslagit,

att Månsson och Olsson måtte beredas pensioner från allmänna indragningstaten,

den förre med 150 kronor och den senare med 210 kronor

om året.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 114.

Beträffande Jonsson har arméförvaltningen hemställt, det Eders

Kungl. Maj:t täcktes antingen bevilja honom för en gång ett skadestånd

af 600 kronor från extra anslaget till fortsättande af arbetena å

Karlsborgs fästning eller ock föreslå innevarande års Riksdag att tillerkänna

honom en årlig pension af 50 kronor från allmänna indragningsstaten,

att utgå från och med den 1 januari 1909.

Statskontoret har uti särskilda den 12 december 1908 afgifna underdåniga

utlåtanden anfört, att de skador, som drabbat Månsson och Olsson

genom olycksfall i arbetet, såvidt handlingarna utvisade, utan tvifvel

varit af den beskaffenhet, att, därest lagen om ersättning för skada till

följd af olycksfall i arbete den 5 juli 1901 varit tillämplig, dem bort

tillkomma lifräntor till ungefär de belopp, som af arméförvaltningen

blifvit för dem i sådant afseende föreslagna. Det vore ju visserligen

obestridligt, att den under arbete i statens tjänst ådragna skadan utgjorde

den enda grund, hvarpå understöd af statsmedel kunde ifrågasättas

för dessa arbetare, hvilka icke kunde åberopa någon långvarig

tjänstetid, men då de olycksfall, vid hvilka Månsson och Olsson lidit

skada, inträffat för mycket lång tid tillbaka samt någon ovillkorlig

rättighet till godtgörelse för sålunda liden skada icke förefunnes, gällde

det enligt statskontorets uppfattning numera i förevarande fall mindre

att utskifta ersättning efter måttet af den skada, som blifvit en hvar

af dessa arbetare tillfogad, eller i mån, som hvardera af dem vid tiden

för olycksfallet genom skadan lidit minskning i sin arbetsförmåga, utan

snarare att på ålderdomen bereda omförmälda två numera lika litet arbetsdugliga

och ungefär i samma grad hjälpbehöfvande arbetare skäligt

understöd. Det syntes därför statskontoret, som om understöd borde

dem båda beredas till samma belopp. I anledning häraf ville statskontoret

hemställa, att Månsson och Olsson måtte få komma i åtnjutande

under sin återstående lifstid af en årlig pension å 200 kronor

hvardera.

I fråga om ersättning åt Jonsson har statskontoret ansett det kunna

ifrågasättas, huruvida icke dennes långvariga arbete vid fästningsbyggnaden

i förening med den omständighet, att han därunder genom olycksfall

lidit skada, till följd hvaraf hans arbetsförmåga blifvit nedsatt, skäligen

borde föranleda till beredande åt honom af någon pension, då han

numera vid framskriden ålder syntes hafva svårighet att förskaffa sig

sitt uppehälle. På grund häraf skulle statskontoret för sin del icke hafva

tvekat att tillstyrka en pension åt Jonsson till enahanda belopp, som

statskontoret förordat för Månsson och Olsson. Då emellertid något

förslag i sådant syfte icke förelåge från vederbörande, ansåge sig stats
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 114.

kontoret böra inskränka sig till att biträda arméförvaltningens hemställan

om en årlig pension å 50 kronor från allmänna indragnmgsstaten

I likhet med statskontoret och på de af detta ämbetsverk anförda

skäl anser äfven jag, att ifrågavarande tre arbetare i lika grad

o-i ort sig förtjänte af att komma i åtnjutande af understöd för sin återstående

lifstid; och får jag, med anledning häraf, i underdånig e

hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva,

att en hvar af förre fortifikationsarbetarna Sven Månsson, Retter

Olsson och August Alfred Jonsson må från och med. den 1 januari 1909

under sin återstående lifstid från allmänna indragnmgsstaten uppbara

en årlig pension af tvåhundra kronor.»

Till denna departementschefens hemställan, hvaruti

statsrådets öfriga ledamöter instämde, täcktes Hans

Maj:t Konungen lämna nådigt bifall; och skulle proposition

till Riksdagen aflåtas af den lydelse, bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Erik von Horn.

Bih. till Riksd. Prof. W0(J. 1 Rami. 1 Afl. 78 Höft.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.